— 584 —
Datum å det
kungl. bref,
enligt hvilket
kommittén
förordnats.
1908 2S/12
1909 26/3
1910 28/10
1910 “/!
19 1 0 29/7
1911 13/j
1907 2%
1907 28/9
1907 18/10
1908 «/
Transport;
Sakkunniga för säkerhetstjänsten vid rikets fästningar (betänk, afg. d. 25/6 1909)
Dito för verkställande af utredning rörande militäröfningars bedrifvande vid
rikets allmänna läroverk (uppdr. fullgj. 1909) ........................................■••••••.....
Dito för verkställande af utredning beträffande vissa frågor rörande volontär-
anställningar (uppdr. fullgj. 1911) ........................................................................
4:o. Sjöförsvarsdepartementet.
Sakkunniga för utredning beträffande bokföringen och kontrollen vid flottans
varf m. m. (betänk, afg. d. 2% 1911) ................................H
Dito för utredning af vissa frågor ang. navigationsskolorna i riket (betänk, alg.
d. 19/n 1910 och 21/4 1911 .....................................................................................;
Dito för utredning af vissa frågor ang. marinläkarkåren (betänk, afg. d. 16/12 1911)
5:o. Civildepartementet.
Kommissionen för utredning beträffande kiseljärns egenskap att under vissa
förhållanden förorsaka utveckling af skadliga gaser m. m. (ännu ej afslut.)-
Kommissionen för beredning af det pa Kungl. Majrts pröfning beroende föi slaget
rörande reglering af löneförhållandena m. m. vid landsstaten, äfvensom ij
samband därmed stående frågor (afslut. år 1908) ............................................
Arbetsaftalskommittén (upplöst år 1909) ................................................................I
l 6:o. Finansdepartementet.
Hypoteksbankskommittén (betänk, afg. d. 25/1 1909) .........................................
1905 2/l2
1906 16/fi
1908 Vjo
7:o. Ecklesiastikdepartementet.
Sakkunniga för biträde vid beredande till föredragning af förslag till nytt
formulär för universitetets i Uppsala hufvudbok äfvensom frågor rörande
nya stater för universiteten i Uppsala och Lund (försl. afg. d. -2/12 1908)
Dito för att biträda i ecklesiastikdepartementet med uppgörande af förslag till
viss förändrad anordning af militäröfningarna vid de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna och tekniska elementarskolorna (försl. afg. d. 10/12 1908)
Dito för biträde inom ecklesiastikdepartementet vid uppgörande af förslag till
de ändrade bestämmelser, som påkallas af ett ordnande af mantals- och
kyrkoskrifningen i Stockholm (betänk, afg. d. 16/e 1909) ...............................
Transport
— 585 •—
1__
|
|
Utbetaldt
|
|
|
Ersättning
|
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
j under år 191
|
1.
|
Totalkostnad.
|
anvisad af
Kungl. Maj:t.
|
) beviljad af
Riksdagen.
|
145,069
|
92
|
—
|
—
|
145,069
|
92
|
160
|
40
|
144,909
|
1
52
|
|
|
5,504
|
98
|
—
|
—
|
5,501
|
98
|
—
|
—
|
5,501
|
98
|
—
|
_
|
350
|
_
|
—
|
—
|
350
|
—
|
—
|
—
|
350
|
|
—
|
—
|
|
—
|
1,274
|
|
1.274
|
|
1,274
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12,300
|
97
|
12,300
|
97
|
12,300
|
97
|
|
|
|
i
|
—
|
—
|
7,864
|
12
|
7,864
|
12
|
7,864
|
12
|
|
|
|
i
|
|
|
1,778
|
95
|
1,778
|
95
|
1,778
|
95
|
—
|
|
—
|
—
|
4,050
|
—
|
—
|
—
|
4,050
|
—
|
—
|
—
|
4,050
|
—
|
|
—
|
11,521
|
78
|
|
_
|
11,521
|
78
|
|
|
11,521
|
78
|
|
|
73.630
|
02
|
|
|
73,630
|
02
|
|
—
|
73,630
|
02
|
—
|
—
|
8,710
|
48
|
—
|
—
|
8,710
|
48
|
|
|
8,710
|
48
|
—
|
—
|
3,875
|
72
|
—
|
|
3,875
|
72
|
—
|
|
3,875
|
72
|
■
|
|
4,937
|
Öl
|
—
|
|
4,937
|
01
|
—
|
—
|
4,937
|
01
|
■
|
—
|
3,225
|
|
—
|
_!
|
3,225
|
—
|
_
|
_
|
3,225
|
|
|
|
260,874)
|
91j
|
23,218:04|
|
284,092
|
95
|
23,378!
|
4 4 j
|
260,714)51)
|
i
|
—
|
Bev. ber. ang. statsverket för åt 1911.
— 586
Datum å det
kung! bref,
enligt hvilket
kommittén
förordnats.
|
|
1906 V4
|
Transport
&-o. Jordbruksdepartementet.
Kommittén för biträde vid behandling af fråga om ändamålsenligt ordnande af
skogsundervisningen m. m. (betänk. afg._ i mars 1908) ........;......;•••;........
|
1907 u/6
|
Dito för ett ändamålsenligt ordnande af den lägre landtbruksundervisnmgen
m. m. (betänk, afg. 1909).....................................................;............P"
|
1908 17/6
|
Sakkunniga ang. förhållanden rörande Sveriges utsädesföremng (betänk, atg.
år 1908) ...............................................................................................................-
Säger
|
1906 13/i 1
0. 13/7 J
1906 13/7
1906 18/7
|
B. Kommittéer, hvilkas utgifter vid revisionsårets slut
icke voro reglerade.
l:o. Justitiedepartementet.
Yattenrättskommittén (betänk, afg. d. n/12 1910) ...............................................
Dikningslagstiftningskommittén (betänk, afg. d. 17/iä 1910) ................................
Kommissionen för verkställande af utredning ang. vidtagande af åtgärder mot
de olägenheter, som förorsakas af vissa slag af fabriksdrift...........................
|
1906 %„
1907 21/6
1908 2%
1908 15/b
|
Kommittén för revision åt skittesstaugcin (uetanK. aig. u. /7 iyiij ................
Dito för revision af gällande konkurslagstiftning (betänk, afg. d. 14/u 1911)....
Dito för revision af gällande expropriationslagstiftning (betänk, afg. d. 13/9 1910)
Dito för utarbetande af föreskrifter angående registerföring öfver fastigheter 1
stad m. m. (betänk, afg. d. 8% 1911) ...............................................................
|
1908 u/12
1909 ls/2
1909 u/9
1910 2V5
1910 30/9
1911 10/n
1911 22/u
|
Departementalkommittén (betänk, atg. d. 1S/11 1911) ............................................
Sakkunniga för utredning om ändringar i strafflagstiftningen ............................
Dito för revision af tryckfrihetsförordningen .......................................................
Obligationsrättskommittén.................................................................•••••••....................
Sakkunniga för behandling af frågan om revision af krigslagstiftnmgen............
Dito för revision af lagstiftningen om litterär och konstnärlig äganderätt........
Dito för revision af flottningslagstiftningen ............................................................
|
1906 19/i
|
2:o. Landtförsvarsdepartementet.
Sakkunniga ur armén och flottan för omarbetning af gällande förordning an¬
gående inskrifning och redovisning af värnpliktiga (betänk, afg. d. 29/t och
31/1 1907)....................................................................................................................
Transport
|
587 —
Utbetaldt
|
Ersättning
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911
|
.
|
Totalkostnad
|
|
anvisad af
Kungl. Maj:t.
|
beviljad af
Riksdagen.
|
260,874
|
91
|
23,218
|
04
|
284,092
|
95
|
23,378
|
44
|
260,71451
|
—
|
|
41,539
|
75
|
—
|
—
|
41,539
|
75
|
—
|
—
|
41,539
|
75
|
—
|
—
|
26,684
|
66
|
—
|
—
|
26,684'
|
66
|
—
|
—
|
26,684:6 6
|
—
|
—
|
1,574
|
40
|
—
|
—
|
1,574(4 0
|
|
—
|
1,574(40
|
—
|
—
|
330,673
|
72
|
23,218 04
|
353,891
|
76
|
23,378
|
44
|
330,513
|
32
|
—
|
—
|
49,458
|
63
|
5,966
|
68
|
55,425
|
31
|
|
|
42,403
|
92
|
1
13,021
|
39
|
80,282
|
95
|
8,411
|
92
|
88,694
|
87
|
—
|
—
|
65,129
|
40
|
23,565
|
47
|
|
_
|
7,764
|
13
|
7,764
|
13
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7,764
|
13
|
73,665
|
73
|
19,213
|
88
|
92,879
|
61
|
—
|
—
|
51,930
|
87
|
40,948
|
74
|
70,827
|
65
|
33,391
|
51
|
104,219
|
16
|
|
|
38,280
|
24
|
65,938
|
92
|
26,428
|
69
|
—
|
—
|
26,428
|
69
|
_
|
|
14,580
|
94
|
11,847
|
75
|
18,940
|
54
|
19,056
|
87
|
37,997
|
41
|
—
|
—
|
10,786
|
—
|
27,211
|
41
|
40,437
|
02
|
29,654
|
75
|
70,091
|
77
|
—
|
—
|
14,098
|
47
|
55,993
|
30
|
6.630
|
97
|
7,704
|
69
|
14,335
|
66
|
—
|
—
|
2,405
|
—
|
11,930
|
66
|
9,977150
|
6,154
|
—
|
16,131
|
50
|
—
|
—
|
500
|
—
|
15,631
|
50
|
8,345
|
—
|
20,797
|
31
|
29,142 3i
|
—
|
—
|
—
|
—
|
29,142
|
31
|
1,972
|
21
|
3,934
|
30
|
5,906!5i
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,906
|
51
|
_
|
—
|
2,106
|
! 6 6
|
2.106
|
66
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,106
|
66
|
|
|
500
|
|
500
1
|
|
|
|
|
|
500
|
|
9,524
|
33
|
|
1-
|
9,52433
|
|
|
9,480
|
80
|
43
|
53
|
396,491(22
|
164,656 70
|
561,147 92
|
( —
|
(-( 249,595(64
|
| 311,552(28
|
— 588
Datum å det !
kungl. bref,
enligt hvilket
kommittén !
förordnats, i
1907 15/2
1907 28/9
1908 %
1908 10/7
1908 10/7
1908 31/7
1908 «/10
1908 23/10
| 1908 30/n
1908 *»/n
1908 ”/u
1908 n/12
1909 »/,
1909 5/3
1909 %
1909 %
1909 “/„
1909 13/8
Transport
I Sakkunniga för verkställande af utredning och utarbetande af förslag till rege-
mentspastorsinstitutionens omorganisation (betänk, afg. d. 15/4 1908 och 2%
I Kommittén för granskning af förslag rörande försvarsväsendets stärkande m. m.
(betänk, afg. d. 6/12 1910)........................................................................................
j Sakkunniga för planläggandet och ledandet af försök med uniformer af äldre
och yngre modeller (betänk, afg. d. 4/fi 1910) ....................................................
i Dito för biträde vid omarbetande af utbildningsinstruktionerna för armén lunndr
fullgj. 1910)....................................................................................................
; Dito för utredning ang. inlösen till statsverket af officerares och underofficerares
! enskilda byggnader å en del mötesplatser m. m.................................................;
Dito för afgifvande af yttrande rörande vissa byggnadsarbeten ........................
Dito för utredning m. m. rörande förvaltningen af landtförsvaret underlydande
egendomar (uppdr. fullgj. d. 28/g 1909) ................................................................i
: Dito för biträde med verkställande af utredning i fråga om erforderlig ändring
j af punkt 9 i grunderna för armébefälets pensionering........................................;
Kommittén för afgifvande af slutligt förslag i fråga om förtidspensionering af
officerare och underofficerare (betänk, afg. d. s/3 1909) ....................................
i Sakkunniga för afgifvande af förslag till ny förläggningsort för infanteriskiut-
| skolan (bet. afg. d. % 1910)...................................................................................
Dito för omarbetande af föreskrifterna ang. de värnpliktigas rullföring och redo¬
visning m. m. (uppdr. fullgj. 1909)........................................................................i
! Kommissionen för verkställande af undersökning af förhållandena inom rikets
försvarsväsende (civilkommissionen)........................................................................
Sakkunniga för fortsatt utredning' och utarbetande af förslag rörande förändrade
grunder för officersbefordringarna (uppdr. fullgj. 1909) ....................................
! Dito för utarbetande af förslag till instruktion för arméförvaltningens verk¬
samhet i krig samt till bestämmelser för förvaltningen af arméns kassa¬
väsende och materiel i krig (betänk, afg. d. 1S/S 1911) ....................................
Dito för biträde vid granskning af förslag till reglemente för militärtransporter
på järnväg (uppdr. fullgj. 1909) ............................................................................
; Dito för biträde med verkställande af utredning och utarbetande af förslag
rörande inkvarteringsförhållandena för subalternofficerare och underofficerare!
vid armén (bet. afg. d. 12/„ 1909) ........................................................................;
Dito för verkställande af utredning och utarbetande af förslag i fråga om:
lättnader åt vissa kategorier värnpliktiga (uppdr. fullgj. 1911)........................j
I Dito för biträde med granskning af inkomna förslag till förvaltning af de perma¬
nenta fästningsverken i Boden m. m. (uppdr. fullgj. d. 8/10 1910) ................
Transport
— 589 —
Utbetaldt
|
Ersättning
|
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911.
|
Totalkostnad.
|
anvisad af
Kungl. Maj:t.
|
beviljad ai
Riksdagen
|
396,491
|
22
|
164,656 7C
|
j 561,147 92
|
—
|
|
249,595
|
64
|
311,552128
|
8,570
|
:
06 j
|
—
|
|
8,570;o6
|
—
|
—
|
6,532 34
|
2,037
|
72
|
86,323
|
81
|
50,741
|
43
|
137,065 24
|
-
|
|
41,111
|
99
|
95,95325
|
6,428
|
o 8;
|
5,637
|
45
|
12,065 53
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12,065 5 3,
|
11,067
|
15'
|
—
|
\ —
|
11,067 15
|
-
|
|
1,969
|
60
|
9,097 55
|
13,494
|
24
|
6,812 70
|
20,306 9 4
|
_
|
|
1,647
|
78
|
18,659,16
|
1,321
|
47
|
175
|
—
|
1,49647
|
|
—|
|
1,201
|
47
|
295:—;
|
12,762
|
31
|
167
|
41
|
12,929 72
|
_
|
—
|
727
|
98
|
12,201
|
i
1
74
|
365
|
|
—
|
—
|
365 —
|
—
|
—1
|
—
|
|
365
|
—!
|
3,942
|
87
i
|
—
|
|
3,942 8 7
|
—
|
—
|
3,204 0 7
|
738;8oi
|
3,936
|
80
|
|
—
|
3,936 so
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3,936; 8 o
|
1,493
|
—:
|
|
—
|
1,493—
jf
|
—
|
—
|
1,163
|
|
330
|
—
|
116,315;
|
67
|
58,032
|
93
|
174,348 6 0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
174,348
|
60
|
29,035
|
36
|
642
|
62
|
29,677 9 8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
29,677
|
98
|
13,742:
|
87;
|
5,002
|
66
|
18,745 5 3
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
18,745 53
|
1,414
|
6 5 j
|
:
|
—
|
1,414 65
|
—
|
|
—
|
—
|
1,414
|
65;
|
3,640;
|
67
|
|
—
|
3,640 6 7
|
— ;
|
|
|
—
|
3,640
|
6 7;
|
15,129
|
jo:
|
9,426,
|
57
|
24,555 6 7
|
— !
|
|
|
|
|
' 24,555
|
67;
|
3,949]
|
7 8|
|
— j
|
—
|
3,949 7 8 j
|
- S
|
|
_ 1
|
|
3,949'
|
i
78^
|
729,424!
|
11
|
301,295
|
47
|
1,030,719 58
|
— -
|
|
307,153 87;
|
723,565
|
7 1
|
- 590 -
Datum å det
kungl. bref,
enligt hvilket
kommittén
förordnats.
1909 n/9
1909 n/9
1909 2S>/10
1909 5/ii
1909 12/u
1909 3/12
1909 >/19
1909 31/i2
1910 10/6 o.
4/u
1910 18/2
1910 25/2
1910 2S/a
1910 18/s
1910 <y5
1910 lä/9
1910 2710
1910 28/10
1910 2/12
1911 21/7
1911 3/n
1911 Vl2
Transport;
Sakkunniga för verkställande af utredning rörande beredande af lokaler för]
krigshögskolan m. m. (uppdr. fullgj. 1910) ........................................................
Dito för biträde inom landtförsvarsdepartementet vid verkställande af utredning;
rörande fortsättningskurser för underbefäl............................................................
Dito för afgifvande af förslag till modeller på skidor m. m. (uppdr. fullgj. 1910);
Dito för biträde inom landtförsvarsdepartementet med fortsatt utredning ang.
sättet för efterlysning af beväringsmän, som utan anmäldt laga förfall ute-
blifvit från tjänstgöring (betänk, afg. d. 7S 1910) ............................................
Dito för utarbetande af en ny upplaga af tjänstgöringsreglementet för armén;
(uppdr. fullgj. 1911) ............................................................;........................’........i
Dito för utarbetande af en instruktion för gymnastik och idrott........................j
Dito för utarbetande af en ny lärobok i räkning och geometri för armén........■
Dito för utarbetande af förslag till erforderliga frågeformulär m. m. för åstad-:
kommande af utredning rörande verkningarna af de i § 16 mom. 6 uti värn-!
pliktslagen, sådan denna paragraf lyder enligt lagen den 11 juni 1909, med¬
delade bestämmelser (uppdr. fullgj. 1910) ...............................................■_......
Dito för granskning af inkomna framställningar om förplägnadsanstalt i Boden
m. m. (betänk, afg. d. 2/± 1910)..............................................................•■•••••.......
Dito för att inom landtförsvarsdepartementet ^ biträda med verkställande af
ytterligare utredning rörande inkvarteringsförhållandena för subalternofficerare
och underofficerare vid armén (betänk, afg. d. u/6 1910) ................................
; Kommittén för uppgörande af nya nyttjanderättsaftal m. m. mellan kronan och
| tomtinnehafvare i Vaxholm (betänk, afg. d. 27in 1911)................................•••
I Sakkunniga för att inom generalstaben biträda vid utarbetandet af förslag till
I åtgärder mot spioneri (uppdr. fullgj. 1911) ...................................................••••
I Kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande
det militära pensionsväsendet ...............................................................................
I Djurgårdskommissionen ................................................................................................
jSakkunniga för utarbetande af signalinstruktion för armén (uppdr. fullgj. 1911)
! Dito för verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande under¬
befälets fortsättningskurser (uppdr. fullgj. 1911) ..........................................;.....I
Dito för afgifvande af slutligt förslag i fråga om fältläkarkårens omorganisa¬
tion (uppdr. fullgj. 1911) ..........................................................;.....;................ ......
Dito för verkställande af utredning och afgifvande af förslag i fråga om under¬
sökning af de värnpliktigas duglighet till krigstjänst m. m. (uppdr. fullgj. 1911)
Dito för att biträda vid utredning' af frågan om anställande vid postverket af
ur krigstjänsten afgånget underbefäl och manskap (uppdr. fullgj. 1911)........
Dito för utredning af frågor om rikets försvarsväsende........................................1
Transport;
591 —
Utbetaldt
|
Ersättning
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911.
|
Totalkostnad.
|
anvisad af
Kungl. Maj:t
|
beviljad af
Riksdagen.
|
|
729,424
|
ii
|
301,295
|
47
|
1,030,719
|
58
|
—
|
— 307,153
|
87
|
723,565
|
71
|
5,069
|
50
|
—
|
—
|
5,069
|
50
|
—
|
|
—
|
5,069
|
50
|
|
_
|
40
|
_
|
40
|
_
|
_
|
|
_
|
40
|
—
|
3,214
i
|
61
|
2,440
|
45
|
5,655106
j
|
—
|
|
—
|
5,655106
|
2,300 i o
|
—
|
—
|
2,300
|
10
|
—
|
|
—
|
2,300
|
löj
|
6,099
|
15
|
6,616
|
98
|
12,716
|
■
13
|
|
|
—
|
12,716
|
13
|
5,208
|
65
|
4,942
|
15
|
10,150
|
80
|
|
-1 -
|
—
|
10.150
|
80:
|
—
|
|
2,538
|
80
|
2,538
|
80
|
_
|
”1
|
|
2,538
|
801
|
704 so
|
967 60
|
1,672
|
40
|
—
|
-1 -
|
|
1,672
|
40
|
90
|
_
|
—
|
|
90
|
—
|
|
— —
|
|
90
|
_j
|
1,522
|
79
|
—
|
—
|
1,522
|
79
|
—
|
— —
|
—
|
1,522
|
79
|
4,733
|
90
|
—
|
—
|
4,733
|
90
|
—
|
— —
|
|
4,733
|
90
|
—
|
—
|
5,050
|
02
|
5,050
|
02
|
—
|
— —
|
—
|
5,050
|
02
|
3,544
|
60
|
9,490 i o
|
13,034
|
70
|
_
|
- --
|
|
13,034
|
70
|
1,250
|
65
|
10,068 34
|
11,318
|
99
|
—
|
- -
|
—
|
11.318
|
99
|
652
|
05
|
3,026
|
50
|
3,678
|
55
|
—
|
— —
|
—
|
3,678
|
55
|
840
|
20
|
—
|
—
|
840
|
20
|
—
|
|
—
|
840
|
20
|
1,101
|
75
|
350
|
—
|
1,451
|
7 5
|
—
|
— —
|
—
|
1,451
|
75
|
—
|
—
|
730
|
—
|
730
|
-
|
—
|
— —
|
—
|
730
|
_
|
|
|
298
|
_
|
298
|
_
|
_
|
_i _
|
_
|
298
|
—
|
—
|
—
|
780 02
|
780 02
|
—
|
— —
|
_
|
780
|
02
|
765,756
|
86
|
348,634'4 3
|
1,114,391 29
|
—
|
— 307,153187
|
807,237 42
|
— 592 —
Datum å det
kung! bref,
enligt hvilket
kommittén
förordnats.
|
......... ‘ .........
■
Transport
|
i
3:o. Sjöförsvarsdepartementet.
|
1908 7c
|
Kommissionen för utredning rörande ny plats för flottans station i Stockholms
skärgård (betänk, afg. d. 3% 1908) ....................................................................
|
1908 18/9
|
Sakkunniga för revision af skeppsmätningsförfattningarna (betänk, afg. d. 30/„
i9ii).........................................................................................................................
|
1910 4/t
|
Dito för utredning rörande förenkling af marinens redovisningsväsende (betänk,
afg. d. >•■/,, 1910 och 1911) ...........................................................................
|
1910 29/7
|
Dito för utredning af vissa frågor rörande marinintendenturkårens organisation
(betänk, afg. d. 23/u 1911)........................................................................................
|
19 1 0 39/7
|
Dito för utredning ang. ifrågasatt förflyttning af flottans station i Stockholm
(betänk, afg. d. 17/12 1910) ..................................................................................
|
1911 37/j
|
Utredning ang. anmäldt öfverskridande af anslaget till flottans öfningar (betänk,
afg. d. 20 . 1911)......................................................................................................
|
1903 6/u
1906 16/6 |
1907 30f o.) j
<Vg j\
190 7 38/c I
1907 5/7
190 7 29/n
1907 13/13
1907 31/12
1908 «/e
4;o. Civildepartementet.
Kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande'
erforderliga åtgärder mot smittosamma könssjukdomars spridning (afslut. d.i
31i9io)..................................................................................................................:
Renbeteskommissionen ................................................................................................|
Emigrationsutredningen................................................................................................
Kommittén för utarbetande af betänkande och förslag beträffande ny taxa för!
transporter å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga;
om samtrafik mellan statens och enskilda järnvägar äfvensom för afgifvande
af yttrande angående införande af särskilda tariffer för export- och transito¬
gods ............................................................................................................................
Dito för revision af byggnadsstadgan för rikets städer (afslut. år 1909) ........
Kommissionen för biträde vid uppgörande af förslag till lag angående sjuk¬
kassor (betänk, afg. d. s0/(. 1909) ........................................................................
Kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande
allmän ålderdoms- och invaliditetsförsäkring m. m............................................
Sakkunniga för beredning af frågan om revision af lagstiftningen rörande lotterier
Kommittén för verkställande af utredning ang. förändringar i medicinalstyrelsens
organisation och sättet för ärendenas handläggning inom styrelsen m. m.
samt för afgifvande af förslag till lönereglering för nämnda styrelse (betänk,
afg. d. 16/u 1909 och «/„ 1910) ............................................................................
Transport;
593 —
|
|
Utbetal dt
|
*
|
|
Ersättning
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911.
|
Totalkostnad.
|
anvisad af
Kungl. Maj:t.
|
beviljad af
Riksdagen.
|
765,756
|
86
|
348,634
|
43
|
1,114,391
|
29
|
— I —
|
307,153 8 7
|
807,237 4 2
|
|
14,08051
|
|
|
14,080 51
|
13,96503
|
_ _
|
115
|
48
|
14,002 49
|
18,278
|
74
|
32,281
|
23
|
11,881 94
|
— —
|
20,399
|
29
|
2,640
|
—
|
20,447
|
60
|
23,087
|
60
|
6,920 6 5
|
— —
|
16,166
|
95
|
|
|
14,592 29
|
14,592
|
29
|
6,092 52
|
_ _
|
8,499
|
7 7
|
2,582
|
83
|
713 56
|
3,296
|
39
|
2,638 3 9
|
—■ —
|
658
|
—
|
|
|
23.96448
|
23,964 48
1
|
- -
|
|
23,964
|
48
|
108,113
|
84
|
29,062
|
12
|
137,175
|
96
|
!_
|
i /
88,712 79
|
48,463
|
17
|
224,520
|
|
120,000
|
|
344,520
|
—
|
— —
|
81,676 i o
|
262,843
|
90
|
133,031
|
78
|
28,698
|
62
|
161,730
|
40
|
- -
|
101,330 —
|
60,400
|
40
|
91,925
|
16
|
32,174 50
|
124,099
|
66
|
|
57,835|4o
|
66,264
|
26
|
32,241
|
Öl
|
—
|
_
|
32,241
|
Öl
|
— !—
|
28,241 oi
|
4,000
|
—
|
27,215
|
71
|
—
|
|
27,215
|
71
|
— —
|
23,719 35
|
3,496
|
36
|
143,959
|
08
|
69,041
|
64
|
213,000
|
72
|
_ 1_
|
60,250181
|
152,749
|
91
|
5,208
|
05
|
|
|
5,208
|
05
|
|
- i
|
5,208
|
05
|
13,804
|
39
|
|
|
13,804 39
|
|
5,246 5 2
|
8,557
|
87
|
j 1,579,081
|
71
|
705,607
|
98
|
2,284,689
|
69
|
41,498 53
|
754,165 85
|
1,489,025 31
|
liev. ter. ang. statsverket för år 1911. 75
— 594 —
Datum å det
kungl. bref,
enligt hvilket
kommittén
törordnats.
|
|
1908 S6/„
|
Transport
Kommissionen för utredning m. m. beträffande frågan om moderskapsförsäkring
(betänk, afg. 1911)....................................................................................................
|
1908 2a/7
|
Sakkunniga för utarbetande af förslag till förvaltningsföreskrifter för svenska
statens vattenfall (betänk, afg. d. 16/3 1909) ........................................................
|
1908 %
|
Kommissionen för verkställande af revision af förordningen ang. explosiva
varor m. m. (betänk, afg. i febr. 1910)..............................................................
|
1909 2A
|
Dito för undersökning af den rätt, kronan på grund af vattenregal kan äga
till alfvar och strömmar i de norra länen (upplöst d. 27/i 1911)....................
|
1909
|
Kommissionen för verkställande af en revision af förordningen om automobil-
trafik............................................................................................................................
|
1909 18/r
190 9 27/8
|
Fögderiförvaltningskommittén ....................................................................................
Kommissionen för uppgörande af förslag till understödsföreningar (betänk, afg.
|
1909 u/9
1909 20/n
|
d. 15/12 1910) ............................................................................................................
Hälsovårdsstadgekommittén ........................................................................................
Kommissionen för bex-edning af ärende ang. kontroll å biografföreställningar
(betänk, afg. d. V9 1910) ........................................................................................
|
1909 20/u
|
Dito för utarbetande af formulär till protokoll öfver stadsfullmäktige- och
landstingsmannaval (uppdr. fullgj. 1910)................................................................
|
1911 Va
|
Dito för förnyad granskning af frågan om anläggande af ytterligare ett järn¬
vägsspår mellan Rönninge och Järna järnvägsstationer (uppdr. fullgj. 1911)
|
1911 «/.
|
Dito för verkställande af utredning om lämpligaste sträckningen af västra
stambanan mellan Rönninge och viss punkt söder om Saltskog ...................
|
1911 2 2/e
|
Kommittén för utarbetande af förslag till tryggande af afnämares rätt till
kontraktsenligt åtnjutande af elektrisk kraft m. m.........................................
|
190 2 26/9
|
5:o. Finansdepartementet.
Kommitterade för afgifvande af yttrande rörande ändringar i gällande be¬
stämmelser angående bokföringen i statskontoret m. m.....................................
|
1902 a/10
|
Dito för afgifvande af utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbets¬
verks och myndigheters löneförhållanden m. m. (betänk, afg. d. 18/n 1903,
18/6 och 2Vn 1904, 27/3 1 906, •/„ «/10, 7», 27n, 13/12 och 1907, Y„ 22/6,
% och 8/12 1908, 2%, »/„ 28/3, ”/«. 27n» 17/n> 7ts och »% 1909, »/„ »V»
% 14/5, u/v 10/u och «/„ 1910, »/x, 27n, 10/ii och «/12 1911) ............
|
1904 «/5
1905 2%
/X
|
Sakkunniga för revision af skattelagstiftningen (betänk, afg. år 1904) ............
Kommittén för afgifvande af förslag rörande förbättradt anordnande af Sveriges
officiella statistik (betänk, afg. d. u/8 och 10/9 1907 samt 3% 1908) ............
Transport
|
— 595 —
|
|
Utbetaldt
|
|
Ersättning
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911.
|
Totalkostnad.
|
beviljad af j
Riksdagen. j
|
1,579,081
.
|
71
|
705,607 98
■ : ! •
|
2,284,689
|
69 41,498 53
|
754,165 85
|
1,489,025 si
|
5,450
|
—
|
3,000;
|
—
|
8,450
|
|
— —
|
8,450
|
—
|
4,724
|
10
|
i
!
|
—
|
4,724
|
10' — —
|
3,724 io:
|
1,000
|
—
|
7,983
|
22
|
■ ■
_ 1
|
—
|
7,983
|
22
|
— —
|
7,983^2
|
1,033 33
|
2,22334
|
3,256
|
6 7 — —
|
— —
|
3,256
|
67
|
660
|
_
|
2,492 6 0
|
3,152
|
60: — —
|
_ :-'
|
3,152,60
|
25,163
|
05
|
14,854 03
|
40,017
|
0 8 — —
|
1,17440
|
38,842
|
68
|
13,500
|
_
|
4,076129
|
17,576
|
29: — 1—
|
_ !_
|
17,576 29
|
11,802
|
91
|
8,786 21
|
i. 20,589
|
12 — —
|
— —
|
20,589 12
|
2,920
|
68
|
|
—
|
2,920
|
68 — ,—
|
|
2,920 68
1
|
1,025
|
|
|
—
|
1,025
|
— — !—
|
— j—
|
1,025
|
—
|
■
|
|
6,01875
|
6,018
|
j
7 5! — —
|
— j—
|
6,018
|
75
|
—
|
—
|
52,668
|
—
|
52,668
|
j |
|
— —
|
52,668
|
—
|
—
|
—
|
4,116
|
50
|
4,116
|
so; — i—
|
|
4,116
|
5 0
|
37,545
|
28
|
|
12,388 03
|
49,933
!
|
311 — —
|
27,787 —
i
|
22,146 31
|
231,243
|
44
|
25,700
|
10
|
256,943 5
|
198,977 82
|
57,965
|
72
|
172,943
|
95
|
39,017
|
88
|
211,961
|
83 — —
|
108,989 9 9
|
102,971
|
84
|
132,461
|
25
|
811
|
02
|
133,272
|
I
.2 7! — i —
|
101,086 09
|
32,186
|
18
|
2,227,537 92| 881,760
|
73
|
S 3,109,298 65! 41,498 53
|
1,195,905 25
|
1,871,894187
|
596 —
Datum å det
kungl. bref,
enligt hvilket
kommittén
förordnats.
1905 i0/1
190 6 22/6
1906 21/i3
1907 7,
1907 7u
1908 27x
1908 •/,
1908 18/9
1908 la/u
1909 27j
1909 27/6
190 9 27/s
1909 27/5
1911 •'%
1909 2%
1909 18/9
1909 18/0
1910 u7
1910 8/x
1910 2%
1910 «/u
1911 2%
1911 22/6
Transport
Kommittén för verkställande af revision af lagen angående skydd mot yrkes-
fara och lagen angående minderårigas och kvinnors arbete i industriellt
yrke m. m. (betänk, afg. 1909) ...........................................................................
Dito för revision af tulltaxan (betänk, afg. d. % 1909)........................................
Dito för afgifvande af förslag till bestämmelser angående kontroll å fartygs
sjövärdighet (betänk, afg. d. d/3 1909 och 16/12 1910)........................................
Sakkunniga för utredning i fråga om särskilda lagstiftningsåtgärder för lärlings-
väsendets ordnande....................................................................................................
Dito för utredning af fråga om åtgärder för sjöfartens betryggande mot de i
följd af transport af timmer sjöledes uppkommande faror och olägenheter ...
Handelstraktatskommittén............................................................................................
Kommittén för revision af gällande lagstiftning rörande patent och om skydd
för varumärken in. m. äfvensom för verkställande af utredning rörande be-
hofvet af förändrad organisation af patent- och registreringsverket och i sam¬
manhang därmed reglering af löneförhållanden m. m. vid nämnda ämbetsverk
Handelsundervisningskommittén (betänk, afg. 1910)................................................
Kommittén för afgifvande af förslag till förändrad organisation af kommers¬
kollegium m. m. (betänk, afg. d. 18/u och 18/18 1911)........................................
Sakkunniga för uppgörande af förslag till allmänna grunder för en kommunal
jordvärdestegringsskatt ............................................................................................
Dito för afgifvande af förslag angående utvidgning af stämpelbeskattningen ....
Tobaksbeskattningskommissioneu ..............................................................................
'i Kommitterade för verkställande af ytterligare utredning af fråga om ett statens
j tobaksmonopol m. m.................................................................................................
Kommittén för utredning rörande statens, kommunernas in. flis frigörande
från ekonomiskt beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel
Tulleffektivitetskornmittén............................................................................................
Sakkunniga för uppgörande af förslag till förändrad uppställning af riksstaten
(betänk, afg. d. 7/0 1910) ........................................................................................
Dito för utarbetande af förslag till en särskild författning om arfsskatt in. m.
| (betänk, afg. d. % 1910) .......................................................................................
j Sparbankskommittén ....................................................................................................
| Sakkunniga för afgifvande af ändringsförslag i anledning af framställda anmärk¬
ningar mot utarbetadt förslag till värdestegringsskatt å fastighet ................
! Dito för utredning af vissa med kommunalskatteväsendet sammanhängande frågor
! Kommissionen för revision af gällande bestämmelser angående restitution af
i tull å viss spannmål ................................................................................................
j Sakkunniga för verkställande af viss undersökning angående ekonomiska förenin¬
gars rätt att idka inlåningsrörelse ........................................................................
j Nykterhetskommittén....................................................................................................
Transport
— 597 -
Utbetaldt
|
Ersättning
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911.
|
Totalkostnad.
|
anvisad af
Kungl. Maj:t.
|
beviljad af
Riksdagen.
|
2,227,537
|
92
|
881,760
|
73
|
3,109,298
|
65
|
41,498
|
53
|
1,195,905 25
|
1,871,894
|
87
|
58,710
|
28
|
|
|
58,710 28
|
|
_;
|
48,528 6 3
|
10,181
|
65:
|
156,751
|
62
|
—
|
|
156,751
|
62
|
—
|
|
147,313 75
|
9,437
|
87
|
45,530
|
95
|
19,351
|
29
|
64,882
|
24
|
—
|
—
|
30,617 20
|
34,265
|
04
|
33,242
|
88
|
23,490
|
52
|
56,733
|
40
|
—
|
|
16,139:08
|
40,594
|
32j
|
6,558
|
47
|
—
|
|
6,558
|
47
|
_
|
___
|
2.856 90
|
3,701
|
57
|
36,054
|
33
|
|
|
36,054
|
33
|
|
—
|
28,449:19
|
7,605
|
14
|
39,540
|
84
|
10,336
|
04
|
49,876
|
88
|
|
|
15,716 88
|
34,160
|
1
_1
|
19,430
|
76
|
6,841
|
83
|
26,272
|
59
|
—
|
—
|
10,1914 6
|
16,081
|
43
|
30,987
|
90
|
20,069
|
90
|
51,057
|
80
|
|
_
|
11,986 94
|
39,070
|
8 6'
|
16,050 io
|
—
|
|
16,050
|
10
|
|
|
11,670 26
|
4,379
|
84
|
8,054
|
82
|
—
|
—
|
8,054i82
|
—
|
—
|
1,57515 o
|
6,479
|
32
|
49,15814 6
|
31,567
|
19
|
80,725
|
65
|
—
|
—
|
20,926'04
|
59,799
|
61
|
—
|
—
|
4,008
|
—
|
4,008
|
—
|
—
|
—
|
|
4,008
|
|
9,554
|
31
|
16,188
|
30
|
25,742
|
61
|
__
|
_
|
_ __
|
25,742:61
|
3,502
|
20
|
—
|
-
|
3,502
|
20
|
—
|
|
200—
|
3,302
|
20
|
11,059
|
43
|
—
|
|
11,059
|
43
|
|
|
— —
|
11,059143
|
9,975
|
61
|
15.132
|
37
|
25.107
|
98
|
_
|
__
|
_ I_
|
25,107
|
98
|
992
|
40
|
3,830
|
1 5
|
4,822
|
55
|
—
|
—
|
— i —
|
4,822
|
55
|
1
|
_
|
9,855
|
L
|
9.855
|
'_
|
|
■
|
_ ■_
|
9.855
|
—
|
—
|
|
18,275
|
82
|
18,275 82
|
—
|
—
|
— —
|
18,275
|
82
|
—
|
—
|
5,706
|
66
|
5,706
|
66
|
—
|
—
|
_ _
|
5,706
|
66
|
_
|
_
|
3,729
|
60
|
3,729
|
60
|
__
|
_
|
_ ;_
|
3,729
|
60
|
—
|
!—
|
1,926
|
67
|
1,926
|
:67
|
—
|
—
|
— i—
|
1,926
|
67
|
2,762,693:28
|
1,072,070 07
|
3,834,7 63 3 5
|
41.498 5 3
|
1,542,076 78
|
2,251,188:04
|
598
Datum å det
kungl. bref,
enligt hvilket
kommittén
förordnats.
|
|
1898 ll/3
|
|
Transport
6:o. Ecklesiastikdepartementet.
Kommittén för vidtagande af åtgärder för utförande af gradmätning å Spets-j
bergen ..................................................................................................
|
1902 2/5
|
Dito för undersökning af svenska ortnamn ...........................................................
|
190 6 28/4 och)
19 0 8 28/8 J
|
Sakkunniga för biträde med verkställande af utredning angående elementar-
lärarnes änke- och pupillkassa och med uppgörande af förslag till ändringar
i reglementet för kassan (betänk, afg. d. ®/4 1907 och år 1909) ....................
|
1906 ls/7
1 1906 29/11,
1908 2%,
1909 27/7 och
28/7 samt
1910 18/6
| 1907 V10
|
Kommittén för verkställande af granskning af gällande bestämmelser samt
afgifvande af utlåtande och förslag rörande organisationen och planen för
folkskoleseminarierna i riket m. m......................................................................
Sakkunniga för beredande af frågan om grunderna för reglering af präster¬
skapets löneförmåner m. m. (betänk, afg. d. ll/12 1909)....................................
Kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag, huru den lägre tekniska
undervisningen i riket lämpligen bör ordnas.......................................................
|
I 1908 V10
: 1908 27/u
1908 »/„
|
Sakkunniga för arkitektundervisningens ordnande (betänk, afg. d. 2/3 1909 ....
Dito för revision af svenska kyrkans psalmbok (betänk, afg. i oktober 1911)
Dito för utredning angående inrättande af en statsvetenskaplig examen
(betänk, afg. i mai 1910) ......................................................................................
|
11910 «/- och)
j 35/io 1
j 1910 8/4
! 1910 22/4
|
Dito för utarbetande af förslag till ändringar i gällande kyrkobokföring (betänk,
afg. V6 och «/. 1910) ........................................................................... ..............
|
Kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag angående omorganisation af
gymnastiska centralinstitutet (betänk, afg. d. 2% och 25/g 1910) ....................
Sakkunniga för utredning rörande tekniska högskolans omorganisation och ut¬
vidgning ................................................................................... ............
|
1910 27/6
|
Dito inom öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk vid utarbetande af för¬
slag rörande pensionering af lärarinnepersonalen vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna m. m.................................................................................
|
1910 18/6 och)
10A J
|
Dito vid beredande af frågan om anordnande af populärvetenskapliga föreläs-
ningskurser (betänk, afg. i januari 1911) ............................................................
|
1910 'ls/9
:
|
Dito för fortsatt beredande af fråga om den högre tekniska undervisningens
ordnande (uppdr. fullgj. 1911) ................................................................................
|
; 1910 19/13
|
Dito rörande det centrala arkivväsendets i Stockholm ordnande m. m. (betänk,
afg. i mai 1911).................................................................
|
1911 s/s
|
Dito för afgifvande af yttrande och förslag i fråga om Sveriges medverkan
till firandet af tusenårsminnet utaf hertigdömet Normandies bildande............
|
|
|
Transport
|
— 599 —
Utbetaldt
|
Ersättning
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911.
|
Totalkostnad.
|
anvisad af
Kungl. Maj:t.
|
beviljad af
Riksdagen.
|
2,762,693
|
28
|
1,072,070
|
07
|
3,834,763 35
|
41,498
|
53
|
j
1,542,076
|
78
|
2,251,188
|
04
|
354,155
|
14
|
4,000
|
|
358,155
|
14
|
440 85
|
351,714
|
29
|
6,000
|
;
|
49,352
|
94
|
4,079
|
40
|
53,432
|
34
|
—
|
—
|
47,595
|
74
|
5,836
|
60
|
>lO
IlO
cd
tH
|
90
|
—
|
—
|
18,557
|
90
|
—
|
—
|
16,082
|
23
|
2,475
|
67
|
174,091
|
89
|
46,423
|
67
|
220,515
|
56
|
_
|
—
|
109,288 26
|
111,227
|
■
30
|
38,493 60
|
7,942
|
80
|
46,436
|
40
|
|
|
16,196
|
27
|
30,240
|
13
|
'
30,054
|
94
|
7,226
|
70
|
37,281
|
64
|
|
|
18,264
|
71
|
19,016
|
93'
|
562
|
—
|
—
|
—
|
562
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
562
|
—]
|
5,801
|
10
|
9,427
|
27
|
15,228
|
37
|
—
|
—
|
1,002
|
60
|
14,225
|
77
|
5,227
|
79
|
—
|
—
|
5,227
|
79
|
—
|
|
781
|
48
|
4,446
|
31'
|
6,068
|
79
|
580
|
—
|
6,648
|
79
|
—
|
—
|
|
|
6,648] 7 9
|
12,078
|
—
|
11,365
|
—
|
23,443
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
23,443
|
—
|
4,348
|
75
|
—
|
—
|
4,348
|
75
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,348
|
75
|
550
|
—
|
—
|
—
|
550
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
550
|
|
2,639
|
20
|
3,842
|
19
|
6,481
|
39
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6,481
|
39
|
962
|
87
|
6,333
|
23
|
7,296
|
10
|
—
|
—
|
—
|
|
7,296
|
10
|
—
|
—
|
2,401
|
6 7
|
2,401
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,401
|
67
|
—
|
—
|
308
|
—
|
308
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
308
|
|
3,465,638119
|
1,176,000
|
1
|
4,641,638
|
19
|
41,939 38
|
2,103,002
|
36] 2,496,696 45
|
— 600 -
| Datum å det ]
kungl. bref,
j enligt hvilket
kommittén
i förordnats.
1911 2V3
1911 2V,
1911 6/.
12
Transport
Nämnden för granskning af förslag till läroböcker i den kristna tros- och|
sedeläran ...................................................................................................................I
Sakkunniga för frågan om det allmänna biblioteksväsendets främjande ............j
Dito vid beredande af frågan om ordnandet af kyrkobokföringen i Stockholm
och Göteborg ...........................................................................................................|
1907 *7,
1907 b/7
I 1908 V6
1908 »»/B
1908 22/b
i 1908 22/6
j 1908 29/5
1908 6/8
j 1909 2%
1909 %
1909 «/n
1910 2«/10
1910 »/„
1911 20/1
1911 «/2
1911 i»/,
| 1911 «/,
1911 »o/.
7:o. Jordbruksdepartementet.
! Fattigvårdslagstiftningskommittén ...........................................................................j
Skogsvårdskommittén....................................................................................................\
i Sakkunniga angående kontroll vid införsel af kött m. m. (betänk, afg. d. n/12 1909)j
Kommittén för åvägabringande af bestämmelser rörande flottning af löst virke!
i gränsvattendragen mellan Sverige och Finland (betänk, afg. 1910) ............j
Sakkunniga angående bearbetande af det ekonomiska kartverket m. m. (betänk.
afg. 1909)....................................................................................................................
Kommissionen angående utredning rörande laxfisket i Torne älf m. m. (betänk.
afg. d. 18/3 1910)........................................................................................................
Kommissionen i fråga om ordnande af landtmäteriundervisningen m. m. (betänk.
afg. d. so/s och 9/u 1909)........................................................................................
Sakkunniga angående revision af jaktstadgan (betänk, afg. i januari 1911) ....
Dito för behandling af fråga om åtgärder med anledning af torparklassens
tillbakagång (betänk, afg. 1911) ..........................................................................
j Dito för utredning af frågan om åtgärder för främjande af landets hästafvel
(betänk, afg. i december 1911)................................................................................
Dito för utredning af vissa frågor rörande tillgodogörande af mineralfyndig- j
I heter å kronojord (betänk, afg. i december 1909) ............................................
Dito beträffande frågan om kreditförhållandena för det mindre jordbruket
(betänk, afg. i januari 1911)....................................................................................
I Sakkunniga för utarbetande af förslag angående de områden, som böra afsättas
såsom statsgrufvefält................................................................................................
Dito för utredning af egnahemsfrågan ....................................................................
Dito för utredning angående anordnande af den högre landtbruksundervisningen
| Dito för utredning rörande förvaltningen m. m. af kronans och andra allmänna
skogar i mellersta och södra delarna af riket m. m.........................................
j Skogslagstiftningskommittén.......................................................................................
; Kommittén för Sveriges deltagande uti en skandinavisk fiskeriutställning in. in.
i Köpenhamn år 1912 ...........................................................................................
Säger
Summa
— 601
|
|
TJtbetaldt
|
|
|
Ers
|
ältning
|
|
Oersatt vid 1911
års utgång.
|
före år 1911.
|
under år 1911. j
|
Totalkostnad.
|
anvisad af
Kung!. Maj:t.
|
beviljad af
Riksdagen.
|
3,465,638
|
19
|
1,176,000
|
—
|
4,641,638
|
19
|
41,939
|
38
|
2,103,002
|
36
|
2,496,696
|
;
4 51
|
_
|
_
|
509 20
|
509
|
20
|
_
|
_
|
—
|
|
509
|
20
|
—
|
—
|
1,168 32
|
1,168
|
32
|
—
|
—
|
—
|
|
1,168
|
32
|
—
|
|
200
|
—
|
200
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
200
|
—
|
69,805
|
77
|
18,930
|
77
|
88,736
|
54
|
|
_
|
46,368
|
19
|
42,368
|
35
|
62,564
|
92
|
18,468
|
05
|
81,032
|
97
|
—
|
|
42,180
|
24
|
38,852
|
73
|
7,844
|
82
|
—
|
—
|
7,844
|
82
|
—
|
—
|
4,517
|
71
|
3,327
|
11
|
6,732
|
85
|
—
|
—
|
6,732
|
85
|
—
|
—
|
1,105
|
34
|
5,627
|
51
|
9,096
|
11
|
—
|
—
|
9,096
|
11
|
—
|
—
|
6,823
|
10
|
2,273joij
|
978
|
72
|
—
|
—
|
978
|
72
|
—
|
—
|
—
|
—
|
978
|
7 2!
|
10,447
|
_
|
_
|
_
|
10.447
|
_
|
_
|
_
|
5,775
|
32
|
4,671
|
68
|
4,967
|
29
|
—
|
—
|
4,967
|
29
|
—
|
—
|
2,545
|
39
|
2,421
|
90
|
2,887
|
40
|
12,331
|
15
|
15,218
|
55
|
—
|
|
612
|
50
|
14,606
|
05
|
7,880
|
14
|
8,774
|
13
|
16,654
|
27
|
—
|
|
1,000
|
—
|
15,654
|
27
|
455
|
60
|
—
|
—
|
455
|
60
|
—
|
—
|
—
|
—
|
455
|
60
|
--
|
—
|
2,009
|
10
|
2,009
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,009
|
10
|
2,067
|
12
|
_
|
_
|
2,067
|
12
|
_
|
_
|
_
|
_
|
2,067
|
12
|
|
—
|
13,218
|
62
|
13,218
|
62
|
—
|
—
|
—
|
—
|
13,218
|
62
|
1 —
|
—
|
5,001
|
60
|
5,001
|
60
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,001
|
60
|
_
|
_
|
5.637
|
61
|
5,637
|
61
|
|
_
|
__
|
_
|
5,637
|
61
|
—
|
—
|
3,202
|
42
|
3,202
|
42
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3,202
|
42
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
1,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
3,651,365;93
|
1,266,450
|
97
|
4,917,816
|
90
|
41,939 38
|
2,213,930 15
|
2,661,947
|
37
|
3,982,039 6 5
|
1,289,669 01
|
5,271,708
|
66
|
65,317
|
82
|
2,544,443 4 7
|
2,661,947 37
|
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911. 76
— 602 —
Revisorer^ få här nedan meddela uppgifter angående dispositionen af
besparingarna å de särskilda hufvudtitlarna.
Andra hufvudtiteln.
Ersättning till expeditionschefen S. Stenberg för mistade tjänst-
göringspenningar............................................................................ 500: —
Dito till vissa personer för biträde inom justitiedepartementet vid
beredande af lagstiftningsfrågor m. m........................................... 10,727: 7 7.
Dito till en föredragande i regeringsrätten....................................... 563: 44.
Dito till adjungerade ledamöter i rikets hofrätter m. in................ 378: 5 8.
Dito för förvaltande af domarämbeten................................................ 3,769: 16.
Arfvoden åt vissa t. f. revisionssekreterare...................................... 6,578: 8 4.
Ersättning åt vissa personer för inspektion af statens uppfostrings¬
anstalt å Bona ............................................................................... 383: 2 4.
Dito till stadsnotarien H. Martin för deltagande i öfverläggning
beträffande internationell växellagstiftning .................................... 90: —
Resekostnads- och traktamentsersättning till vissa personer för del¬
tagande i en växelrättskonferens i Köpenhamn .......................... 640: —
Till centralförbundet för socialt arbete, bidrag till bestridande af
kostnaderna för hållande af en kriminalkongress ....................... 1,000: —
Till svenska fattigvårdsförbundet, bidrag till kostnaderna för barna-
vårdsmötet i Stockholm 1911 ......................................................... 500: —
Till gäldande af kostnad för tryckning af blad till lagfarts- och
inteckningsböcker för underdomstolarna å landet ........................ 2,400: —
För utgifvande år 1911 af “Nytt juridiskt arkiv" ........................ 3,000: —
„ vård af högsta domstolens och lagrådets arkiv under år 1910 300: —
Semestervikariatsarfvoden för år 1911 å nedre justitierevisionens
registratorskontor............................................................................... 400: —
Summa 31.231: 03.
— 603
Tredje hufvudtitein.
Arfvode till legationsrådet H. Bildt såsom t. f. chargé d’affaires
i Buenos Ayres ................................................................................
Ersättning till vicekonsuln T. Dibbs för upprätthållandet af kon-
sulsbefattningen i Sydney.................................................................
Arfvode till vicekonsuln T. Uddén såsom t. f. generalkonsul i
Shanghai ..........................................................................................
Dito till förste sekreteraren, friherre J. Alströmer såsom t. f.
legationsråd i London......................................................................
Dito till andre sekreteraren C. O. D. von Dardel såsom t. f.
vicekonsul i Lubeck..........................................................................
Dito till legationsrådet H. von Essen såsom t. f. chargé ^affaires
i Wien ................................................................................................
Ersättning till envoyén E. Trolle för mistadt ortstillägg under en
resa .....................................................................................................
Dito till vicekonsulatet i Beyroth för medel, som genom bedräg¬
ligt förfarande afhändts detsamma.................................................
Dito till vicekonsuln i Berlin A. E. Moberg för rättegångskost¬
nader i ett mål ..............................................................................
Bidrag för år 1911 till barnasylen inom S:t Catharina församling
i S:t Petersburg...............................................................................
Ersättning till legationsrådet A. Ekengren för hyra af kanslilokal
i Washington.......................................................................................
Anslag till förste sekreteraren, doktor T. Höjer för bevistande af
1911 års internationella presskongress i Rom..............................
Ersättning till generalkonsulatet i London för anlitande af sak¬
förare i ett mål ................................................................................
Dito till vicekonsulatet i Borgå för utgifter för vittnen i ett
tvistemål .............................................................................................
Kostnader för illumination af beskickningshuset i London under
kröningshögtidligheterna ..................................................................
Dito för gipsafgjutningar af vissa skulpturverk för öfverlämnande
till en arkeologisk utställning i Rom............................................
Anslag till vicekonsuln H. O. Gyllenram i Rouen med anledning
af den normandiska 1000-årsfesten...............................................
1,813: 88.
253: 33.
1,246: 67.
463: 33.
260: —
1,366: 66.
571: 67.
64: 89.
186: 37.
193: —
737: 32.
900: —
66: 54.
14: 02.
795: 26.
974: 73.
1,500: —
Transport 11,407: 67.
- 604 -
Transport
Kostnader för inköp af vissa inventarier till beskickningshuset i
Konstantinopel .................................................................................
Ersättning till häradshöfdingen, friherre C. Cederström för arbete
för en ifrågasatt skiljedom med Tyskland i tullfrågan ............
Dito till O. Gullbring för skötsel af konsulatet i Danzig ........
Dito till rederiaktiebolaget “Banco" för utgifter med anledning
af en sjöförklaring i London........................................................
Ersättning till advokaten G. Broomé i Köpenhamn för utredning
af ett dödsbo....................................................................................
Arfvode till revisionssekreteraren C. Berg för uppdrag att ut¬
arbeta förslag till stadgar för Carnegiestiftelsen........................
Ersättning till konsulatet i Bordeaux för utgifter för en nöd¬
ställd svensk undersåte ..................................................................
Dito till beskickningen i S:t Petersburg för anskaffande af en
karta öfver Persien ........................................................................
Dito till envoyén, friherre G. Falkenberg för kostnader för vissa
annonser i norska tidningar............................................................
Dito • till attachén G. Bruno för kostnader för ryska språklek¬
tioner...................................................................................................
Kostnader för reparation af vissa möbler i beskickningshuset i
Konstantinopel .................................................................................
Dito för vissa reparationer i beskickningshuset i Paris under
år 1910.............................................................................................
Summa
Fjärde hufvudtifeln.*)
Ersättning till arméns pensionskassa för mistade vakans- och
liggetidsbesparingar ........................................................................
Flyttningsbidrag och andra kostnader på grund af truppförbands
förflyttning m. m............................................................................
Kostnader för brunnsborrning i Vaxholm .......................................
Möbler och inventarier för arméförvaltningens nya ämbetshus ...
Transport
11,407: 67.
400: 8 9.
300: —
500: —
87: 20.
200: —
400: —
54: 34.
96: 75.
102: 24.
406: 35.
129: 31.
1.719: 99.
15,804: 7 4.
14,380: so.
11,055: 42.
327: —
8: 50.
25,771: 42.
*) Tabellen upprättad inom arméförvaltningens civila departement.
— 605 —
Transport 25,771: 4 2.
För uppehållande af regementspastors- och auditörsbefattningarna
vid Göta trängkår, Östgöta trängkår samt för bestridande
af själavården vid Bodens trupper ..........................................
„ anordnande af sjukhuslokaler för vissa truppförband............
» anordnande af skjutbanor för vissa truppförband ..................
» inköp af väskor för il- och inkallelsebud vid mobilisering...
» utseende af platser för laudstormsförråd inom femte armé¬
fördelningen ......................................................................
» utarbetande af nytt militärtidtabellverk....................................
» uppförande af vissa byggnader vid ridskolan å Strömsholm
» upprättande och tryckning af diverse kartor ........................
» inköp för kronans räkning af vissa områden å Rindön ......
„ förhyrande af bostadslägenhet åt vaktmästare vid Bohusläns
regemente.....................................................................................
v beredande af förbättrad inkvartering å de nuvarande mötes¬
platserna för vissa truppförband................................................
» inrättande af mässlokaler för underofficerare och manskap
vid Gottlands artillerikår............................................................
» om- och tillbyggnad af en mässbyggnad vid Smålands
artilleriregemente..........................................................................
uppförande af en kanslibyggnad vid Norrlands dragonrege¬
mentes kasernetablissement i Umeå..........................................
» återuppförande af den nedbrunna bostadsbyggnaden å krono¬
lägenheten Strömsvik..................................................................
» påbyggande af Fälttelegrafkårens kasern å Marieberg.........
„ beredande af inkvartering för hästskötare m. m. under 1909
års taktiska utbildningskurs för kaptener och ryttmästare...
» uppritande af vissa rekognosceringsarbeten..............................
» om' och tillbyggnad af Kronprinsens husarregementes kok-
inrättningsbyggnad .....................................................................
„ utgifvandet af arbetet Sveriges krig 1808—1809 ...............
„ afbildningar af äldre troféer......................................................
» förvärfvande för kronans räkning af mark vid Uddevalla...
v upprätthållande under år 1910 af fästningsläkartjänsten vid
kommendantskapet i Boden m. m...........................................
» fortsättningskursen för underbefäl af manskap vid armén ...
Arfvode till eu extra vaktmästare vid krigshögskolan 1910—1911
2,466: 66.
99,677: 61.
6,724: 62.
1,230: 75.
43: 70.
6,624: 7 7.
453: 14.
8.569: 12.
6,300: —
ISO: —
11,589: 27.
485: —
22,988: n.
86,000: —
13,536: 98.
40,687: 7 0.
6,851: 20.
442: 05.
107,150: 37.
11,090: 85.
745: 50.
14.900: —
250: —
6,690: 35.
750: —
Transport 482,169: 17.
— 608 —
Transport 482,169: 17.
För ytterligare försök med anordnande af tandvård vid armén
under åren 1910—1911............................................................
„ anskaffande af tre afståndsinstrument för infanteriet............
„ anordnande af föredrag för värnpliktige.................................
„ reparationsarbeten i Södra skånska infanteriregementets sjuk¬
hus å Refvinge hed....................................................................
Lönetillägg åt vissa bataljonsläkare...................................................
För anställande af sjuksköterskor vid arméns truppförband under
1910 och 1911 ...........................................................................
„ omarbetande af mobiliseringsplaner m. m...............................
„ uppförande af ett nytt ridhus vid krigsskolan å Karlberg...
„ anställande af jämförande försök med en s. k. lätt bropark
för kavalleriet och med s. k. simsäckar.................................
„ möbler och inventarier för sjätte arméfördelningens expedi¬
tionslokaler i Östersund m. m................................................
„ underlättande af manskapsrekryteringen vid armén...............
„ anskaffande af inventarier m. m. för ridskolan å Ströms-
holm................................................................................................
„ anskaffande af skidor för Norrbottens regemente..................
„ reparationsarbeten inom Yarbergs f. d. fästning ..................
„ uppsättande af ytterligare ett kompani vid Boden—Karls¬
borgs artilleriregementes bataljon i Boden..............................
Sanatorievård åt f. d. vice korpralen B. A. Olsson.....................
För bestridande af aktuariegöromålen vid generalstaben 1911 ...
Ersättning till innehafvare af lägenheter å den till kaserntomt
för Bohusläns regemente afsedda mark......................................
För anordnande af skidtäflingar vid Bodens trupper....................
„ upprätthållande af pastoral- och sjukvården vid fästnings-
ingenjörkompanierna under år 1911 .......................................
„ förvärfvande af två jordområden vid Gyhults hållplats å
Hälsingborg—Ödåkra järnväg..................................................
„ pris vid skidtäflingar inom sjätte arméfördelningen 1911 ...
Fria sjöresor till och från Gottland för manskap vid Gottlands
infanteriregemente, värfvadt å fastlandet................................
Räntor ..................................................................................................
För förhyrande af sjukhuslokal för Karlskrona grenadjärrege-
mente ..............................................................................................
8,450: 59.
3,795: 44.
2,890: 15.
11,300: —
750: 03.
14,763: 68.
1,403: 95.
2,500: —
315: 40.
127: 46.
165,626: 33.
490: 88.
1,813: —
6,000: —
7.724: 88.
' 61: —
3,000: —
500: —
600: —
2,590: —
1,500: —
1,027: 76.
525:35.
612: 78.
705: —
Transport 721,242: 85.
— 607
Transport
Ersättning för af arméförvaltningen förskjutna kostnader........
Gratifikation åt amanuensen G. A. Thimgren
För uppförande af ett tuberkulossanatorium å Spenshults krono¬
park ........................................................................................
„ upprätthållande under år 1911 af fästningsläkartjänsten i
Boden .................................................................................
» tryckning af reglementen och instruktioner in. m..........
Ersättning för vid eldsolycka förstörda persedlar........................
För uppvärmning och belysning af vissa samlings- och mäss¬
lokaler å Karlsborg under år 1911.........................................
Ersättning till regementsintendenten S. Agardh ........................
Kommissionen för afskedade volontärers civilanställning............
Ersättning för bränsle åt underofficerare med vederlikar vid
Bodens ingenjörkår........................................................................
Ersättning åt åtskilliga militärläkare och veterinärer för ökad
tjänstgöring....................................................................................
Ersättning åt två underofficerare vid f. d. Lifregementets
grenadjärkår för ökade inkvarteringskostnader........................
För möbler och inventarier för Norra skånska infanterirege¬
mentets expeditionslokaler m. m...........................................
» anskaffande af mekaniskt ben åt tvenne f. d. underbefäl
af manskapsklass .....................................................................
» anställande af en sjuksköterska samt en väbel och en
uppbördsman vid garnisonssjukhuset i Boden ...................
Till särskild föredragande i regeringsrätten 20Ä -3% 1911
Kassaskåp för militärbefälhafvarens på Gottland expedition
Ersättning till öfverstelöjtnanten C. G. W. Hammarskjöld för
särskild! uppdrag .......................................................................
För inköp af en underofficerskåren vid Gottlands infanterirege¬
mente tillhörig byggnad å Visborgs slätt m. m...................
Till täckande af brist å ordinarie byggnadsanslaget..................
Gratifikationer till regementsintendenter .......................................
Till förhyrande af bostadslokaler i Boden m. m.........................
Ersättning för hästar, som dött i lungröta.................................
Ersättning till kaptenen, grefve H. D. Hamilton för kostnader
under flygtekniska studier i utlandet .......................................
Till nådevedermäle .................................
721,242: 85.
,007,927: 81.
600: —
125,000: —
1,000: —
9,286: 94.
10,281: 75.
1,290: —
1,390: —
1,586: 90.
2,103: —
4,730: —
42: —
635: 20.
428: 30.
577: 67.
594: 9 9.
790: —
1,274: —
3.519: 76.
241,611: 72.
365: 53.
987: 80.
1,046: 35.
3,268: 50.
73: 47.
Transport 2,141,564: 5 4.
— 608 —
Transport 2,141,564: 5 4.
Till gnisttelegrafmateriel under fälttjänstöfningar vid fjärde armé¬
fördelningen .............................................................................. 474: 6 4.
„ utbildning vid rikets allmänna kartverk af generalstabens
aspiranter ..................................................... 5,884: 9 4.
„ arrendering för ridskolor af den s. k. Österängen vid
Strömsliolm................................................................................. 600: —
Kostnader för indelt manskaps vakttjänstgöring vid Boden..... 1,588: 5 9.
Resestipendier .................................................................................... 3,150: —
Sjötransport vid Karlskrona grenadjärregemente ........................ 1,662: 35.
Begrafningskostnader....................................................................... 6:5 0.
Utbetald anmärkningsprovision ................................................• _______10; 66-
Säger 2,155,032: 22.
Afgår för öfverförda och återdebiterade medel ............................ 11,834: 05.
Återstår 2,143,198: 17.
Femte hufvudtiteln.*)
Flyttningshjälp...................................................................................
Tryckning, häftning och distribuering af tillägg till del I
(Marinens reglemente) ...............................................
„ hos aktiebolaget Norstedt & Söner (fördelnings-
bok in. in)...................................................................
,, af ändring i och tillägg till signalbok för flottan
m. m...........................................................................
„ hos Almqvist & Wicksell (Undervisning för man¬
skap vid flottan, V, tornvindlingsanordningar m. in.)
K. L. Beckman, distribuering och tryckning af krigsöfnings-
instrument för marinen ..............................................................
Öfverstyrelsen för Oscar II:s jubileumsfond, lungsotssanatorier
För uppförande af ett tuberkulossanatorium å Spenshults krono¬
park ..............................................................................................
Aktiebolaget Stockholms Vapenfabrik, laddöfningsapparater.....
Transport
18,976: 21.
499: —
4,242: 50.
836: 50.
754: 51.
357: 40.
41,600: —
78,000: —
5,910:-
151,176: 12.
*) Tabellen upprättad inom marinförvaltningen.
— 609 —
Transport 151,176: 12.
Riktöfningsapparater .......................................................................... 2,370: 37.
Aktiebolaget Norstedt & Söner, böcker (tryck af fördelnings-
bok O...................................................................................... 2,270:65.
Kapten A. Hägg, pennteckningar .............................................. 60:_
A. Nilsson, ritarbete.......................................................................... 87:_
Kapten A. G. af Klercker och elektroingenjören E. G. Oren vall,
gratifikation för lärobok i elektricitetslära ................................ 2,000:
Marinattachén, kapten O. Lybeck, resa......................................... '332: 79.
Kommendörkapten. J. Chr. Schneidler, dito.................................. 1,095:67.
Kapten E. Peyron, dito ..................................................................... '735. 4G.
Kapten T. Wahlman, dito................................................................. 21:_
Kommendörkapten Ii. Ericson, dito ............................................... 27:_
Torpedingenjören Er. Arsenik, dito ............................................. 170: 55.
Hyra af lokal, Birger Jarlstorg 9 .................................................. 2,000:_
„ för sjökrigshögskolan ........................................................... 7,500:_
„ „ kustartilleriet................................................................... 2,400:_
Inköp af Västra Vitsgarn................................................................. 7*000:_
Ersättning för förstörda effekter .................................................... ’ 60: so.
Kapten Rosenberg, ersättning för sjukvårdskostnader .................. 33:2 5.
fdrottsöfningar.................................................................................. 1 710-__
Sjukvårdsutredning .......................... 107; 38
Kostnaden för 1000-årsfesten i Rouen........................................... 303: 12.
Generalstabens litografiska anstalt, tryckning af fördelnirigsböcker
för torpedkryssare och jagare ...................................................... 270:_
Sättarearbeten vid Ellenabben.......................................................... 11 800:_
Rökhjälmar.......................................................................................... 'qqq. 94_
A. B. Olsson, stipendium ............................................................... 175._
Kontrollofficeren B. Holmberg, arfvode ......................................... 150:_
Aktiebolaget Norstedt & Söner, blanketter................................... 1.172: 10.
Kommendörkapten C. P:son Rosensvärd, resa................................ 245: 55.
Löjtnant G. Frendin, dito............................................................... 417: 20
Marinintendenten A. W. Renström, förhyrd våning ..................... 291: 6 6.
N. de Broen, ritarbete (tryckning af skjutinstruktion).................. 40:—'
Marinstaben, diverse möbler.............................................................. 500:_
Aktiebolaget Vapenfabriken Excellent, kanongevär........................ 1,493: so.
Gniststationsbus vid Tingstäde .................................................... 3 182- 53
Vattentät inteckning af Oscar H:s fort.......................................... 4,425: 71.
Transport 206,525: 35.
77
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
- 610 —
Transport 206,525: 3 5.
Chefen för sjökarteverket, utarbetande af kartor..............
Krigsspelkarta öfver Karlskrona...........................................
Stormskador ..........................................................................
För positionskartors upprättande under åren 1910—11 ..
Navigationsskolan i Härnösand, expenser ..........................
Kontroll vid Bofors................................................................
Tryckning af handbok i internationell rätt .......................
Förrådshus med cisterner för råolja..................................
Signalstation å Västra Hästholmen....................................
Stridsförbandsplatser å pansarbåtarna Göta och Thule... .
Lokal för sjömanskårens skolor..........................................
n „ underbefälsskolan ..................................................
„ i gamla riksbankshuset...............................................
Hyra af baracken å Ellenabbsbatteriet................................
Idrottsöfningar in. in.............................................................
Lokal för sjöunderofficerssällskapet......................................
Telefonförbindelse till Senoren..............................................
Mottagning af laddningsapparater.........................................
Förhyrande af kock.................................................................
„ „ maskinister och eldare ................................
Inredningsarbeten å pansarbåtar........................................................
Anskaffning af kolsyregevär.............................................................
Flyttning af kårchefsexpeditionerna...................................................
Försök med undervattenssidotub.........................................................
Mottagning af excellentgevär ..........................................................
Poliskårens vikariat..............................................................................
Ersättning till bataljonsläkaren K. Danelius....................................
Ordnandet af arkivet.........................................................................
Iståndsättande af skadade arkivhandlingar.....................................
Mässlokal i Marstrand .......................................................................
Profning af lifräddningsdräkt ............................................................
Vakthållning å “Norrköping"............................................................
Arfvode till skeppsgosseläraren G. Sandström.................................
Avancemotor..........................................................................................
Bemanning af undervattensbåten 2 och “Hvalen" .......................
Förhyrande af en ångslup ................................................................
Transport
14,912: 2 6.
400: —
1,247: 56.
14,245: 63.
407: 54.
309: 6 6.
1,356: 60.
23,552: 7o.
645: 81.
487: 15.
400: —
2,587: 57.
4,080: 21.
350: —
2,081: 23.
1,000: —
1,629: 05.
48: 40.
750: 75.
4,145: 75.
1,687: 50.
1,534: 91.
628: 78.
3,776: 17.
3,903: 62.
7: 83.
4,225: 35.
152: —
2.255: 33.
1,281: 60.
514: —
493: 43.
323: 5 7.
125: —
75: 29.
592: 46.
3,702: —
306,442: 0 6.
— 611
Transport 306,442: 06.
Nyanskaffning och iståndsättning af inventarier.............................. 340: so.
Utredning för Karlskrona fästnings sjukvårds uppbörd ............... 9: —
Stridsförbandsplatser å “Oden" ......................................................... 3,169: 51.
Säger 309,961: 0 7.
Inkomster:
Aktiebolaget Bofors—Gullspång, transportkostnader 305: 46.
J. Lagercrantz, anmärkningsmedel..........................
G. Lagercrantz, dito.................................................
Dessutom hafva från fonden omförts till:
E. o. anslag till arfvoden åt personal vid Mar¬
strand in. in..............................................;;.....
Inventarier för kommeudantsexpeditionen vid Älfs-
borgs fästning.....................................................
Extra lärarkrafter vid navigationsskolorna .........
„ „ „ „ år 1910 in. in.
Försök med bajonetter till karbin......................
Tryckning af artilleriexercisreglemente och skjut-
reglemente för flottan .....................................
Sakkunnige för förenkling af marinens redovis-
ningsväsende.....................................................
Ändringsarbeten å verkstadsfartyget “Blenda"...
Anordnande af förbättrad skjutbana å Oscar-
Fredriksborg........................................................
Sakkunnige angående flyttning af flottans station
i Stockholm .......................................................
Dito för utredning åt vissa frågor rörande naviga¬
tionsskolorna ........................................................
Dito för utredning af vissa frågor rörande marin¬
läkarkåren ..........................................................
Dito för utredning beträffande bokföring och
kontroll vid flottans varf...............................
Dito angående marinintendenturens organisation
Inköp af föremål från sjunkna krigsfartyg.........
Flottans öfningar.....................................................
Flyttning af gniststationen i Fårösund ..............
10: so.
10: 30.
326: 06.
Återstår 309,635: oi.
2,733: oo.
11: 50.
1,262: 47.
4'675: 40.
2,927: 48.
1,512: —
6,920: 65.
2,539: 7 3.
364: 50.
2,638: 39.
7,864: 12.
1,778: 95.
12,300: 97.
6.092: 52.
1,500: —
100,000: —
51: 10. 155,173: 68.
Summa 464,808: 69.
— 612 -
Sjätte hufvudtitein.
Ersättning till extra provinsialläkare för tjänsteresor .................. 2,359: ro.
Till öfverstyrelsen för konung Oscar ll:s jubileumsfond, till upp¬
förande af ett tuberkulossanatorium å Spenshults kronopark... 33,400: —
För nyanskaffning och reparation af möbler och inventarier m. m.
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen......................................... 16,500: —
„ utförande försöksvis af regelbundna statistiska undersökningar
rörande arbetslösheten in. m.................................................... 5,000: —
Till bestridande af kostnader för Sveriges deltagande i den inter¬
nationella tuberkuloskongressen i Rom år 1911 .................. 5,000: —
„ arfvode åt ledaren af 1910 års undervisningskurs för oflicers-
aspiranter vid väg- och vattenbyggnadskåren........................ 1,000: —
„ föreningens för arbetarskydd deltagande i eu internationell
utställning för hygien i Dresden år 1911............................... 1,500: —
„ bestridande af kostnaderna för allmänna barnavårdsmötet i
Stockholm år 1911 ..................................................................... 500: —
Ersättning till kaptenen K. A. It. Amundson för deltagande i
en kongress i Paris för behandling af frågor angående luft¬
seglingen mellan olika länder......................................................... 1,156: 40,
För utgifvande af “Sundhets- och befolkningsförhållandena i
Sveriges städer 1851—1909“ ...................................................... 5,000: —
Bidrag för år 1910 till utgifvande af “Svensk sjukkassetidning8 2,500: -—-
För utgifvande af ett arbete, benämndt “Alkoholfrågan inför
svenska Riksdagen åren 1809—1908“ ................................. 1,000: —
„ tryckning m. m. af en folkskrift om kaffemissbruket bland
barn................................................................................................ 1,750: —
„ för fortsatt utgifvande under år 1911 af “Tidskrift för
hemmet8 ...................................................................................... 250: —
„ utgifvande under år 1911 af “Svensk kommunaltidning8... 1,500: —
„ „ af Sveriges kommunallagar af den 21 mars 1862
jämte bihang............................................................................... 1,500: —
„ tryckning m. m. af ett arbete rörande arbetsbefolkningens
bostadsförhållanden i Uppsala................................................... 1,000: —
Till bestridande af kostnader för en redogörelse öfver tuberkulos¬
dödligheten i Sverige under tiden 1906—1910 ........................ 1,500: —
Transport 82,415: so.
— 613
Transport
Till bestridande af kostnaden för tryckning af en rapport angå¬
ende den sociala arbetarförsäkringen i Sverige under åren
1909—1910..............................................................................
„ tryckning af en redogörelse för de med statsmedel under¬
stödda sinnesslöanst al terna i riket 1910.................................
Kostnader för uppgörande af kartor m. m. öfver vissa till muui-
cipalsamhällen föreslagna områden.............................................
Understöd för främjande af svenska teknologföreningens verk¬
samhet ................................................................................................
Reseunderstöd till åtskilliga personer...........................................
Ersättning för apoteksinspektioner under år 1911 .....................
Vikariatsarfvoden för 1910 under landskamreraren F. V. Ivling-
Lammers tjänstledighet.....................................................................
För tryckning m. m. af ett referat af första svenska barnavårds-
mötets förhandlingar ..*......................................................................
Ersättning till tillkallade representanter för S.veriges allmänna
sjukkasseförbund för öfverläggning rörande svenska och danska
sjukkassor........................................................................................
Till bestridande af kostnaderna för ett möte i Stockholm år 1910
mellan delegerade från arbetsförsäkringsinstitutionerna i de nor¬
diska länderna .............................................................................
För utförande af visst uppdrag inom civildepartementet...............
„ en undersökning rörande 1910 års stadsfullmäktigeval.........
„ inköp af en samling tidningsurklipp rörande storstrejken 1909
„ arbete med anordnande och inredande af statens biografbyrå
Summa
82,415: 50.
125: —
145: so.
192: so.
1,500: —
7,675: —
2,000: —
1,250:
500: —
276: 7 0.
550: —
500: —
500: —
1,500: —
600: —
99,730: 50.
Sjunde hufvudtiteln.
Ersättning till kanslirådet F. Zethelius för tjänstgöring såsom
expeditionschef i finansdepartementet under år 1910 ............... 1,090: —
Dito till vissa personer för biträde inom finansdepartementet vid
beredning af olika ärenden m. m................................................ 4,383: 5o.
Dito till dito dito för mistade aflöningsförmåner .......................... 225: 3o.
Dito till en adjungerad ledamot och en t. f. sekreterare å kom-
Transport 5,698: so.
— 614 —
Transport
merskollegii byrå för ärenden angående bergshandteringen och
andra industriella näringar ............................................................
Ersättning till ett tillfälligt biträde i kammarkollegium...............
Reseunderstöd till åtskilliga personer................................................
För tryckning m. ni. af ett statskontorets utlåtande rörande sättet
för stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar och kon¬
trollen därå.......................................................................................
För biträde vid undersökning rörande antalet lyfta och vanföra
män i värnplikt såldern....................................................................
Till gäldande af friskilling för eu för kronans räkning inköpt
tomt i Karlskrona ..........................................................................
Kostnader för 1,500 exemplar af ett från trycket utgifvet arbete
om uppskattning af fastighetsinkomst..........................................
Dito för svenska sjömäns förskaffande till hemorten.....................
För deltagande i en internationell utställning för hygien i Dresden
år 1911...............................................................................................
Understöd för främjande af svenska tekuologföreningens verk¬
samhet ................................................................................................
Ersättning för eu utredning angående s. k. uttörselbevis för svensk
spannmål ........................................................................................~
Dito för granskning af den finansiella utredning, som meddelats
af den år 1907 tillsatta försvarskommittén................................
Dito till vissa personer för afgifvet yttrande om hvad som enligt
den i § 7 af 1907 års kontrakt mellan staten, å ena, samt
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. fl., å andra sidan,
gifna definition borde förstås med varpmalm m. m..................
Summa
5,698: so.
2,125: —
840: —
3,950: —
329: 75.
500: —
430: —
1,350: —
5: 40.
1,500: —
1,500: —
1,000: —
2,200: —
17,000: -
38,428: 95.
Åttonde hufvudtiteln,
För fortsatt
tf tf
tf tf
tf tf
tf tf
utgifvande
|
af “Svensk musiktidning" ........................
|
600
|
—
|
|
„ “Tidning för döfstumma" .................
|
500
|
—
|
|
„ “Historisk tidskrift".............................
|
1,500
|
—
|
|
„ tidskriften “Kristendomen och vårtid"
|
1.500
|
—
|
tf
|
„ “Tidskrift för hemmet"........................
|
250
|
—
|
|
Transport
|
4,350
|
—
|
615 —
Transport 4,350: —
För utgifvande under år 1911 af “Pedagogiska skrifter" .........
„ inköp af 125 exemplar af publikationen “Svensk arkitektur"
för år 1909 ....................................................................................
Ersättning till professorn F. Schulthess för ett arbete “Alkohol¬
frågan inför svenska riksdagen åren 1809—1908“..................
Till inköp af en samling tidningsurklipp rörande storstrejken 1909
För tryckning m. in. af en folkskrift om kaffemissbruket bland
barn...............................................................................................
„ tillverkning, utförande och tryckning m. m. af en kopia med
adress såsom gåfva till staden Rouen ....................................
„ deltagande i eu internationell hygienutställning i Dresden 1911
„ Sveriges deltagande under år 1911 i den internationella
kommissionen för matematisk undervisning................................
Till föreningen svenska folkskolans vänner, bidrag till bestridande
af kostnaderna för ett möte 1911 .........................................
„ täckande af omkostnaderna för det tionde allmänna svenska
flickskolemötet...........................................................................
„ bestridande af kostnaderna för allmänna barnavårdsmötet i
Stockholm 1911..........................................................................
För flyttning af vissa etnografiska samlingar.................................
Reseunderstöd till åtskilliga personer................................................
Arfvodesfyllnad till vikarier för vissa lärare....................................
Till bestridande af organisationskostnaderna för allmänna evan¬
gelisk-lutherska konferensen i Uppsala år 1911 ..................
„ anordnande i Norrland sommaren 1911 af en teckningskurs
för lärare och lärarinnor vid folkbildningsanstalterna............
„ undervisning i träslöjd vid statens normalskola för flickor
höstterminen 1911........................................................................
För anordnande af kostnadsfria öfningar i gymnastik in. m. för
Stockholms studentkår ...............................................................
„ konservering af Vallsjö församlings ödekyrka........................
Till bestridande af kostnader för vissa gipsafgjutningar, deras
nedpackning och transport ............................................................
Tilläggsarfvode för två e. o. vaktmästare i nationalmuseum ......
Ersättning för biträde inom ecklesiastikdepartementet ..................
För utrustning och inventarier för en klinik för öron-, näs- och
svalgsjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus.......................................
1.500: —
1,000: —
1,000: —
1,500: —
1,750: -
4,046: so.
2,000: —
1,000: —
2,000: —
1,000: —
500: —
1,500: —
6,612: 38.
1,561: oi.
1,500: —
1,650: —
150: —
1,000: —
200: —
974: 7 3.
800: —
971: 45.
500: —
Transport 39,066: 07.
- 616 -
Transport
Till förstärkande af hand- ock referensbiblioteken vid lands¬
arkiven i Uppsala och Lund ..................................................
„ inköp af böcker för arkivdepån i Visby................................
Anslag- till Västmanlands läns hushållningssällskaps trädplante-
ringsskola.........................................................................................
Summa
Nionde hufvudtiteln.
Ersättning till extra landtbruksstipendiater för tjänsteresor.........
Iteseuuderstöd till åtskilliga personer................................................
För uppehållande af expeditionschefsämbetet i jordbruksdeparte¬
mentet under viss tid 1910...........................................................
Till föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt,
ersättning för mistade tjänstgöringspenningar.............................
Ersättning för biträde med upprättande af förslag till ny skjuts¬
stadga ..............................................................................................
För annonsering i engelska handelstidningar om föreskrifter i
Sverige angående vattenhalt i exportsmör ...............................
Till bestridande af kostnader för vissa landtmäteristyrelsen gifna
uppdrag........................................................................................
„ anställande af försök med odling af trädgårdsfrö.................
„ bestridande af kostnader för anskaffande af plomberings-
stänger, blanketter m. m. med afseende å utförsel till Norge
af kött................................................................................................
För tillkallande af sakkunniga för biträde vid upprättande af
förslag till lag angående obligatorisk kontroll å beredda
kraftfodermedel m. m................................................................
„ försäkring af fartyget Eystrasalt .............................................
Till föreståndaren för kemiska stationen i Kalmar A. Atterberg,
för fortsättande af vissa vetenskapliga undersökningar ............
För profning af jordarbetningsmaskiner för motorer .................
„ fortsatt utgifvande åt en särskild afdelning af entomologiska
föreningens i Stockholm tidskrift ..........................................
;• utgifvande af tidskriften “Geologiska föreningens i Stock¬
holm förhandlingar"....................................................................
39,066: 07.
600: —
50: —
100: -
39,816: 07.
557: 6 2.
2,779: 56.
895: —
200: 6 9.
3,000: —
1,000: —
3,200: —
500: —
1,500: —
500: —
1,000: —
1,000: —
2,000: —
1,000: —
1,000? —
Transport 20,132: 8 7.
617 —
Transport
För utgifvande af tredje årgången af “Kalender öfver svenska
landtbruket“ ...............................................................................
» fortsatt utgifvande under år 1911 af “Tidskrift för hemmet"
» » » „ „ „ af tidskriften “Trädgården"
„ utgifvande af en karta öfver Härjedalen.................................
Statsbidrag för år 1911 till Sveriges pomologiska förening.........
Ersättning till vissa personer för studerande af kulturtekniska
företag................................................................................................
Understöd till professorn A. M. Bergman för veterinärbakterio¬
logiska studier utomlands...............................................................
För anordnande af praktiska och teoretiska kurser i husdjurs-
skötsel och mjölkhushållning vid Norrbottens läns södra folk¬
högskola .............................................................................................
Till Sveriges pomologiska förening, statsbidrag för år 1910......
,, svenska ayrshireföreningen, för främjande af dess verksamhet
Bidrag till bestridande af kostnaderna för anordnande af ett all¬
mänt barnavårdsmöte i Stockholm under år 1911.....................
För anställande af försök med odling af köksväxtfrö ..................
» verkställande af utredning rörande kartpappers egenskaper
„ anskaffande af ett brandfritt bokskåp för rikets allmänna
kartverk..........................................................................................
Till gäldande af godtgörelse till extra arbetskraft inom rikets
allmänna kartverk ...........................................................................
Kostnader för en lärobok i jordbrukslära för det mindre jordbruket
Summa
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
20,132: 87.
2,500: -
250: —
1,000: —
2,500: —
3,500: —
600: —
600: —
1.000: —
3,500: —
5,000: —
500: —
500: —
2,500: —
875: —
2,755: 50.
500: —
48,213: 37.
I likhet med hvad under föregående år i sådant afseende meddelats, få Revisorer^
under femårsperioden
Ordinarie staten.
Andra hufvudtitéln.
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande ....
|
År 1907.
200
108
229,860
22,782
|
i
30 |
!!1
97
|
ilJLllöI ................................
Fångvården:
|
J) cUlgitlö VttlU UV/11 U11UU1 ..........................................................
|
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.....................................................;•••
Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån
|
Säger
-
Tredje hufvudtitéln.
1 Ersättning till olönade konsuler och vice konsuler .......................................
|
252,951
|
48
|
2,450
15,000
77,220
47,979
|
01 j
j
93 !
10
|
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag ................
i Skrifmaterialier, expenser, renskrifning, ved, ljus m. m.............................
Godtgörelse af kostnader för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar m. m.
|
Säger
Fjärde hufvudtitéln.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet ....................
Ökad aflöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna och bataljons-
|
142,650
|
04
|
7,523
53,072
58,613
164,952
175,809
|
89 |
22
97
53
50
|
|
|
|
|
|
De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m.....................
|
Ersättning för rustning1 och rotering................................................................
|
Säger' 459,972
|
11
|
här afgifva en tabell, utvisande bristen å anvisning i kontant å förslagsanslagen
1907—1911.
År 1908. .
|
År 1909.
|
År 1910.
|
År 1911.
|
i
1911 års anslag.
|
250
|
|
656
|
25
|
718
|
75
|
962
|
50
|
8,000
|
|
2,474
|
96
|
5,515
|
94
|
24,309
|
08
|
19,825
|
Öl
|
55,000
|
—
|
312,240
|
71
|
114,549
|
13
|
114,164
|
94
|
_
|
_
|
1,375,000
|
|
—
|
—
|
3,159
|
87
|
18,276
|
48
|
8,983
|
96
|
165,000
|
—
|
87,974
|
39
|
53,799
|
61
|
72,639
|
72
|
84,642
|
39
|
111,954
|
—
|
|
—
|
61
|
97
|
907
|
02
|
892
|
96
|
2,000
|
—
|
402,940
|
06
|
177,742
|
77
|
231,015
|
99
|
115,306
|
82
|
|
|
5,817
|
27
|
8,724
|
42
|
9,100
|
|
8,300
|
|
45,000
|
|
—
|
|
....
|
_
|
—
|
_
|
—
|
—
|
15,000
|
1
|
62,955
|
30
|
7,694
|
47
|
13,997
|
92
|
19,385
|
96
|
40,000
|
|
22,522
|
61
|
27,553
|
97
|
36,948
|
35
|
33,331
|
22
|
120,114
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,702
|
91
|
—
|
—
|
35,000
|
1
|
91,295
|
18
|
43,972
|
86
|
61,749
|
18
|
61,017
|
18
|
|
|
11,206
|
23
|
9,603
|
78
|
5,650
|
07
|
7,321
|
10
|
13,007
|
|
|
—
|
—
|
—
|
-—
|
_
|
77
|
5 0
|
82,909
|
|
54,826
|
80
|
20,460
|
89
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,088,307
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
787
|
34
|
82,450
|
_
|
83,913
|
12
|
10,969
|
48
|
33,690
|
73
|
43,708
|
67
|
120,000
|
_
|
—
|
—
|
4,563
|
22
|
15,014
|
19
|
2,583
|
34
|
195,000
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,046
|
'45
|
130,000
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,877,465
|
|
28,665
|
75
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3,110,882
|
1
|
21,284
|
85
|
131,324
|
68
|
94,540
|
44
|
—
|
—
|
950,000
|
. _ 1
|
199,896
|
75
|
176,922
|
05
|
148,895
|
43
|
55,524
|
40
|
|
|
620 —
|
År 1907.
|
|
Femte kufvudtiteln.
|
|
|
Naturaunderhåll åt personal vid flottan .......................................................
|
—
|
-—
|
Ersättning för rustning och rotering.............................................................
|
513,353
|
—
|
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför ........
|
69
|
Naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap....................................................
|
26,403
|
55
|
Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning
|
101,011
|
40
|
|
1,825
6,987
|
07
|
Rese- och traktamentspenningar........................................................................
|
54
|
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar ...
|
—
|
—
|
Skrifmaterialier och expenser m. m.................................................................
|
207,363
|
43
|
j Säger
|
856,944
|
68
|
! Sjätte liufvudtiteln.
|
|
|
Bidrag till extra provinsialläkares aflönande ................................................
|
5,845
|
69
|
i Till bestigande af kostnader för allmän hälso- och sjukvåi’d....................
|
—
|
—
|
1 TTnsmit.fl.ls underhåll ................................................ .......................................
|
327,609
|
90
|
j Anstalter för obildbara sinnesslöa....................................................................
|
Alderstillägg .....................................................i..................................................
|
—
|
—
|
! Rese- och traktamentspenningar........................................................................
|
30,458
|
83
|
j Postafgifter för tjänstebil och dylika försändelser ....................................
|
173,911
|
57
|
I Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.........................................................
|
15,351
|
15
|
Säger
|
553,177
|
14
|
Sjunde kufvudtiteln.
|
|
|
Stämpelomkostnader............................................................................................
|
130,002
|
21
|
Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering............................................
|
28,002
|
48
|
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet...................
|
—
|
—
|
Omkostnader för kontrollverket........................................................................
|
3,586
|
87
|
Tullverket ............................................................................................................
|
401,664
|
78
|
Ersättning till städerna för mistad tolag.......................................................
|
160,238
|
48
|
Observations- och uppbördsprocenter m. m.....................................................
|
2,218
|
67
|
Restitutioner .......................................................................................................
|
272,603
|
92
|
Alderstillägg ........................................................................................................
|
—
|
—
|
Rese- och traktamentspenningar.......................................................................
|
—
|
—
|
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.........................................................
|
50,402
|
—
|
Säger| 1,048,719
|
41
|
- 621 —
År 1908.
|
År 1909.
|
År 1910.
|
År 1911.
|
|
|
|
|
|
195,564
|
33
|
533,583
|
39
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
488
|
86
|
110,280
|
47
|
—
|
—
|
220,063
|
82
|
1,705,823
|
34
|
61,590
|
98
|
66,597
|
48
|
44,623
|
80
|
48,355
|
09
|
174,445
|
46
|
—
|
—
|
_
|
_
|
81,148
|
38
|
2,683
|
81
|
2,181
|
68
|
2,991
|
67
|
7,104
|
15
|
1,566
|
22
|
__
|
—
|
—
|
_
|
...
|
|
64,750
|
57
|
90,062
|
90
|
79,553
|
18
|
65,729
|
82
|
—
|
—
|
17,095
|
75
|
9,239
|
10
|
19,010
|
31
|
415,317
|
Öl
|
175,937
|
81
|
552,035
|
90
|
2,461,243
|
34
|
6,795
|
81
|
7,080
|
89
|
4,280
|
90
|
2,464
|
74
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
3,995
|
—
|
701,494
|
76
|
511,266
|
60
|
—
|
—
|
339.782
|
42
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
17.250
|
—
|
31,250
|
—
|
—
|
—
|
29,496
|
24
|
20,889
|
25
|
22,474
|
95
|
38,571
|
22
|
42,065
|
89
|
67,095
|
63
|
67,612
|
04
|
32,942
|
97
|
97,938
|
30
|
—
|
—
|
44,081
|
14
|
42,040
|
61
|
112,917
|
45
|
142,331
|
30
|
97,890
|
19
|
821,845
|
37
|
802,265
|
37
|
251,847
|
08
|
609,550
|
48
|
144,507
|
84
|
|
|
|
|
|
|
138,992
|
95
|
176,553
|
94
|
96,613
|
62
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
169,651
|
03
|
5,235
|
10
|
5,141
|
53
|
—
|
_
|
_
|
|
464,856
|
71
|
416,895
|
36
|
471,682
|
28
|
371,610
|
63
|
207,063
|
47
|
99,873
|
58
|
164.141
|
78
|
251,980
|
53
|
3,206
|
99
|
1,271
|
83
|
1,743
|
55
|
4,642
|
68
|
35,955
|
02
|
165,726
|
49
|
18,300
|
09
|
80,938
|
77
|
1,275
|
Öl
|
6,591
|
68
|
4.384
|
40
|
2,321
|
08
|
12,132
|
87
|
15,741
|
06
|
23,498
|
42
|
21,307
|
19
|
79,054
|
63
|
74,019
|
65
|
112,769
|
92
|
110,123
|
53
|
1,092,280
|
59
|
961,815
|
12
|
893,134
|
06
|
1,012,575
|
44
|
1911 års anslag.
1,191,460
8,000
1,857,500
258,318
690.000
26,700
55,500
235.000
113,864
65.000
185.000
3,100,000
75.000
265.000
50.000
860.000
425,779
420.000
400.000
5,748,950
2,900,000
10,000
300.000
55.000
50.000
100,043
- 622
Åttonde hufvudtiteln.
|
År 1907.
|
|
Lappmarks ecklesiastikverk................................................................................
|
2,907
|
70
|
Universiteten ........................................................................................................
|
1.296
|
34
|
Akademiska sjukhuset i Uppsala ....................................................................
|
28,012
|
72
|
Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken .......................'.................
|
742
|
31
|
Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter........
|
—
|
—
|
Kommunala mellanskolor....................................................................................
|
—
|
—
|
Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer........................................
|
■
|
—
|
Understöd åt högre folkskolor ........................................................................
Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för småskol-
|
11,000
|
|
lärares och småskollärarinnors bildande ....................................................
Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter
|
7,099
|
99
|
bosatta finnar....................................................................................................
|
—
|
—
|
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor....................................
|
747,627
|
01
|
Understöd åt folkhögskolor................................................................................
|
53,406
|
19
|
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan............................
För anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
|
17,211
|
67
|
slöjdskola............................................................................................................
|
286
|
—
|
För anordnande af kvinnlig slöjd i dito dito ................................................
För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i folkskola, högre folk-
|
68
|
skola och folkhögskola....................................................................................
; Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid
|
—
|
—
|
folkskola eller småskola ................................................................................
|
14,424
|
32
|
Folkskolan i Västerlösa, ersättning att utgå enligt hittills gällande grunder
|
—
|
—
|
Understöd åt folkbibliotek ................................................................................
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare och lärarinnor
|
|
|
vid blindundervisningsanstalterna å Tomteboda och i Växjö................
|
—
|
—
|
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn........................................................
Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende försummade
|
115,450
|
|
barn....................................................................................................................
|
—
|
—
|
Alderstillägg .......................................................................................................
|
2,037
|
82
|
Rese- och traktamentspenningar........................................................................
|
6,615
|
76
|
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.........................................................
|
25,674
|
—
|
Säger
|
1,033,792
|
51
|
Nionde hufvudtiteln.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
|
7,155
|
|
Till understöd åt landtmannaskolor ............................................................
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland hus-
|
|
djuren ................................................................................................................
|
5,940
|
26
|
Transport
|
13,095
|
26
|
— 628 -
År 1908.
|
År 1909.
|
|
År 1910.
|
|
År 1911.
|
1911 års anslag.
|
13,911
|
85
|
11,756
|
17
|
8,628
|
47
|
15,479
|
95
|
100,000
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,441,377
|
--
|
40,078
|
72
|
73,642
|
Öl
|
38,214
|
83
|
32,479
|
Öl
|
10,000
|
—
|
2,525
|
—
|
4,348
|
54
|
5,809
|
37
|
7,397
|
28
|
10,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
89,744
|
93
|
190.000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
16,600
|
—
|
10,000
|
|
5,947
|
57
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
93,000
|
—
|
14,320
|
—
|
21,657
|
77
|
15,266
|
67
|
28,969
|
67
|
58,000
|
—
|
12,516
|
65
|
3,353
|
31
|
6,994
|
02
|
4,458
|
68
|
26,000
|
—
|
40,414
|
72
|
51,313
|
71
|
22,236
|
31
|
49,833
|
63
|
90,000
|
|
897,009
|
18
|
1,195,962
|
10
|
1,341,301
|
38
|
1,100,187
|
83
|
10,000,000
|
|
69,754
|
—
|
84,439
|
50
|
83,644
|
—
|
123,293
|
50
|
140.000
|
—
|
21,700
|
—
|
26,836
|
02
|
31,800
|
—
|
30,323
|
32
|
110,000
|
—
|
46,705
|
95
|
43,281
|
36
|
61,065
|
50
|
60,949
|
76
|
345,000
|
|
61,681
|
1 6
|
59,756
|
45
|
76,372
|
94
|
73,901
|
27
|
205,000
|
1
|
—
|
—
|
12,347
|
—
|
27,305
|
35
|
33,701
|
45
|
60,000
|
|
23,052
|
42
|
20,135
|
37
|
41,451
|
29
|
40.274
|
07
|
161,000
|
|
3
|
07
|
—
|
—
|
-
|
—
|
_
|
|
83
|
—-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,216
|
37
|
3,777
|
03
|
60,000
:
|
|
_
|
_
|
|
|
500
|
|
340
|
|
1,200
|
_
|
40,725
|
—
|
61,125
|
—
|
61,262
|
50
|
89,487
|
50
|
185,000
|
-
|
—
|
—
|
11,627
|
22
|
5,774
|
47
|
|
_
|
70,000
|
|
5,845
|
87
|
28,039
|
92
|
16,132
|
77
|
15,633
|
76
|
135,000
|
—
|
9,742
|
03
|
9,743
|
40
|
12,307
|
68
|
12.798
|
06
|
6,000
|
—
|
23,467
|
40
|
24,073
|
29
|
23,387
|
__
|
41,809
|
42
|
55,093
|
—
|
1,329,400
|
59
|
1,743,438
|
14
|
1,881,670
|
9 2
|
1,871,440
|
12
|
|
|
7,090
|
|
11,535
|
|
15,876
|
67
|
25,613
|
84
|
50.000
7
|
|
7,028
|
83
|
13,280
|
06
|
40,266
|
37
|
122,063
|
71
|
30,000
|
—
|
14,118
|
83
|
24,815
|
06
|
56,143
|
04
|
147,677
|
55
|
|
|
— 624 —
|
År 1907.
|
|
Transport
|
13,095
|
26
|
Skogsväsendet:
Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken ....
|
|
|
Skiften och afvittringar ....................................................................................
|
—
|
—
|
Utflyttningshjälp efter skiften........................................................................
|
—
|
—
|
Rikets allmänna kartverk:
Till ålderstillägg..............................................................................................
|
|
|
Bidrag till skjutsentreprenader ........................................................................
|
—
|
—
|
Bidrag till vägunderhållet på landet................................................................
|
167.717
|
44
|
Fattigvården i allmänhet....................................................................................
|
72,753
|
75
|
Ålderstillägg ........................................................................................................
|
—
|
--
|
Rese- och traktamentspenningar........................................................................
|
7,932
|
40
|
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. ....................................................
|
17,245
|
47
|
Säger
|
278,744
|
32
|
Tionde hufvudtiteln.
Till pensionering af civila tjänstinnehafvare....................................................
|
|
|
Till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar ............
|
—
|
—
|
Till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap ............................
|
18,092
|
48
|
Bidrag till sjuksköterskors pensionering .......................................................
|
1,915
|
—
|
Till bestridande af statens bidrag till pensionering af barnmorskor............
|
—
|
—
|
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt........................................................
|
27,000
|
—
|
Bidrag till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och samskolor........
|
8,540
|
--1
|
Bidrag till pensionering af den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läro¬
anstalter ............................................................................................................
|
|
_
|
Allmänna indragningsstaten................................................................................
|
304,675
|
48 j
|
Säger
|
360,222
|
96
|
Extra ordinarie staten.
Andra hufvudtiteln.
Till kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona
intagna elever m. m.....................................................................................
|
40,000
|
-
|
Till godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga för¬
brytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, beklädnad, under¬
visning, läkar- och sjukvård m. m., äfvensom till utrustning vid elevers
utskrifning ........................................................................................................
|
;
|
För beredande af dyrtidstillägg för åren 1906 och 1907 åt en del tjänste¬
män och betjänte i justitiedepartementet samt därtill hörande ämbets¬
verk och kårer ................................................................................................
|
5,398
|
26
|
Transport
|
45,398
|
26
|
— 625 -
År 1908.
|
År 1909.
|
År 1910.
|
|
År 1911.
|
|
1911 års anslag.
|
14,118
|
83
|
24,815
|
1
| 06
|
56,143
|
04
|
147,677
|
j 5 5
|
|
|
—
|
1 —
|
—
|
|
—
|
3,656
|
1 21
|
110,000 —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-.
|
34,064
|
23
|
63,000 I -
|
Öl,514
|
49
|
13,657
|
10
|
21,934
|
27
|
—
|
—
|
50,000 I —
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1,279
|
1 7
|
_
|
■
|
21,400 ! —
|
28,607
|
47
|
84,471
|
50
|
53,106
|
70
|
54,726
|
65
|
215^000 1 —
|
60,026
|
82
|
244,251
|
89
|
238,510
|
1 7
|
258,930
|
i 03
|
1,000,000 i —
|
99,953
|
4 5
|
111,345
|
25
|
156,827
|
14
|
103,678
|
41
|
175,000 ! —
|
4,329
|
15
|
9,616
|
65
|
3,387
|
48
|
988
|
1 29
|
100,000 | —
|
—
|
—
|
15,401
|
46
|
31,744
|
14
|
55,561
|
i 23
|
100,000 —
|
22,961
|
63
|
60,602
|
95
|
79,439
|
62
|
99,159
|
1 51
|
40,446 1 —
|
312,411
|
84
|
564,161
|
86
|
642,371
|
73
|
758,442
|
1 11
|
i . [
|
|
|
200,904
|
85
|
425,742
|
41
|
653,156
|
64
|
j
.
100,000 —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
34,055
|
09
|
270,000 —
|
4,407
|
99
|
78,167
|
05
|
21,178
|
60
|
26,508
|
52
|
189,600 ; —
|
2,995
|
—
|
3,710
|
—
|
4,580
|
—
|
6,495
|
_
|
6,700 —
|
2,120
|
—
|
3,611
|
14
|
6,982
|
50
|
—
|
|
30^000 j —
|
28,000
|
—
|
30,000
|
—
|
6,000
|
—
|
6,000
|
-
|
101/300 —
|
11,480
|
—
|
12,740
|
—
|
13,400
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
_
|
|
6.410
|
08
|
68.000 —
|
205,731
|
32
|
3,661
|
15
|
—
|
-----
|
—
|
—
|
2.614^079 | —
|
1 254,734
|
31
|
332,794
|
19
|
477,883
|
51
|
732,625
|
33
|
|
32,600
|
__
|
__
|
_
|
|
|
|
|
' i
j j
j
45,400 —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
804
|
7 0 |
|
6,000 — |
|
4,669 i
|
18
|
—
|
—
|
_ 1
|
_
|
|
|
|
| _ j
|
37,269 |
|
18
|
~ i
|
—
|
— I —
|
804 |
|
70
|
|
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
— 626 -
|
År 1907.
|
|
Transport
|
45,398
|
26
|
Tredje hufvudtiteln.
Till beredande af extra lönetillägg för åren 1907, 1909 och 1910 åt
tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementet ....................................
|
—
|
—
|
Fjärde hufvudtiteln.
Till beredande af extra lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte ...
|
|
|
» dagaflöningstillägg åt indelt manskap........................................................
|
24,909
|
80
|
Femte hufvudtiteln.
Till beredande af extra lönetillägg för åren 1909 och 1910 åt en
del tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementet samt därtill
hörande ämbetsverk, kårer och stater ....................................................
|
|
|
Sjätte hufvudtiteln.
Till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet ....................
|
|
|
» bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa,
med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten
|
—
|
—
|
» ersättning åt förlikningsmän för medling i arbetstvister ....................
|
—
|
—
|
» befrämjande och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i
riket.............................................................................................................
|
|
|
Sjunde hufvudtiteln.
Till beredande af extra lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte i
finansdepartementet samt därtill hörande ämbetsverk och kårer........
|
|
|
Åttonde hufvudtiteln.
Till tillfällig löneförbättring för år 1908 för e. o. professorer m. fl. vid
universiteten i Uppsala och Lund ............................................................
|
|
|
» tillfällig löneförbättring för åren 1907 och 1908 åt vissa lärare vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet....................................................
|
500
|
—
|
» bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastiska
boställen .......................................................................................................
|
5,343
|
05
|
» beredande af extra lönetillägg för åren 1907 och 1910 åt en
|
|
del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementet samt därtill
hörande ämbetsverk och kårer ................................................................
|
|
_
|
Transport
|
76,151
|
11
|
— 627
År 1908.
|
År 1909.
|
År 1910.
|
År 1911.
|
1911 års anslag.
|
37,269
|
18
|
—
|
—
|
—
|
—
|
804
|
! 70
|
|
|
25
|
—
|
—
|
—
|
187
|
46
|
129
|
i
n
|
9,000
|
—
|
7,928
|
20
|
446
|
06
|
—
|
|
—
|
—
|
4,775
180,250
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
33
|
71
|
714
|
66
|
10,000
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
41,679
|
48
|
350,000
|
|
2,319
|
—
|
—
|
—
|
6,056
|
75
|
7,476
|
24
|
15,000
|
|
98
|
—
|
—
|
1,853
|
09
|
|
25,000
|
—
|
|
*"
|
8,742
|
43
|
12,739
|
85
|
6,867
|
41
|
40,000
|
—
|
14
|
58
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—-
|
1
|
60,000
|
—
|
423
|
97
|
__
|
_
|
|
|
|
|
.
|
|
500
|
—
|
— ■
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
j
|
—
|
' ~ I
|
—
|
676
|
64
|
—
|
—
|
—
|
j
|
10,000
|
—
|
794 j
|
86
|
—
|
—
|
|
|
814
|
28
|
20,000 :
|
|
49,275 |
|
77 |
|
9,865 |
|
13
|
20,870 1
|
86
|
58,485 |
|
88
|
|
628 -
|
År 1907.
|
|
Transport
|
76,151
|
ii
|
Nionde hufvudtiteln.
Till resekostnader vid domänförvaltningen ....................................................
|
2,039
|
40
|
» bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar ........
|
—
|
—
|
» utförande af en försöksundersökning rörande virkestillgång och till-
växt m. m. af skogarna i Värmlands län................................................
|
—
|
—
|
i För restitution af fraktafgifter för kalk ......................................................
|
—
|
—
|
: Till lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalk-
stensmjöl och märgel för jordbrukets behof............................................
|
—
|
—-
|
» beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt vissa tjänstemän och
betjänte i jordbruksdepartementet samt därtill hörande ämbetsverk
|
—
|
—
|
Tionde hufvudtiteln.
Till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med
fastställda pensionsbelopp samt till fyllnadspensioner............................
|
364,898
|
75
|
» tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap................................
|
—
|
|
» extra nensionsafgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning ............
|
—
|
|
Summa
|
443,089
|
2 6
:
|
i Riksdags- och revisionskostnader etc.............................................................
|
179,335
|
85
|
Summa summarum
|
| 5,609,599
|
76
|
Statens byggnadsverksamhet.
1910 års Revisorer framhöllo vikten af att större planmässighet införes
i statens byggnadsverksamhet. Enligt dessa Revisorers förmenande syntes det
i dylikt hänseende särskildt önskvärdt, att, då fråga om byggnadsföretag för
det allmännas räkning uppstode, det till en början borde undersökas, huruvida
icke byggnadsbehofvet kunde tillgodoses genom anlitande af utrymme i redan
befintliga, kronan tillhöriga byggnader, samt, sedan nybyggnad befunnits ound¬
viklig, tillses, huruvida annat byggnadsföretag på samma plats kunde för
statens räkning vara under närmaste tid erforderligt. Tillika framhöllo Revi-
sorerne, att, därest beslut fattats om byggnads uppförande för två eller flera
institutioners gemensamma räkning, arbetets anordnande och öfvervakande
visserligen borde omhänderhafvas af en myndighet men att den eller de
— 629
År 1908.
|
|
År 190».
|
|
År 1910.
|
År 1911.
|
1
|
1911 års anslag-
|
49,275
|
77
|
9,865
|
13
|
20,870
|
86
|
58,485
|
88
|
|
|
6,463
|
71
|
6,517
|
33
|
481
|
85
|
|
|
45,000
|
|
—
|
—
|
4,743
|
10
|
—
|
—
|
1,235
|
96
|
35,000
|
—
|
|
_
|
_
|
|
__
|
—
|
11,411
|
57
|
60,000
|
—
|
42,927
|
54
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
56,594
|
37
|
85,509
|
49
|
300,000
|
|
—
|
—
|
14,953
|
07
|
—
|
—
|
—
|
--
|
15,000
|
|
166,776
|
44
|
202,251
|
49
|
436,214
|
56
|
485,968
|
56
|
2,350,000
|
|
—
|
—
|
313
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7,740
|
56
|
24,449
|
73
|
34,740
|
87
|
44,794
|
12
|
20,000
|
—
|
273,184
|
02
|
263,093
|
35
|
548,902
|
51
|
687,405
|
58
|
|
|
- .
|
—
|
1,040,880
|
i 13
|
__
|
_
|
|
—
|
20,493,000
|
—
|
5,193,305
|
72
|
6,283,023
|
65
|
5,689,506
|
31
|
8,365,130
|
80
|
|
|
myndigheter, som skulle hafva del i byggnaden, borde beredas tillfälle att
öfvervaka, att deras intressen blefve behörigen tillgodosedda, och syntes det
Revisorerne, som om reglementerade former borde vara uppställda för afgörande
af därvid tilläfventyrs uppkommande meningsskiljaktigheter liksom äfven för
slitande af tvistigheter, som under byggnads begagnande kunde uppstå emellan
olika i frågan intresserade myndigheter.
Med anledning af Revisorernes förevarande uttalande afgaf öfverintendents-
ämbetet infordradt yttrande af den 10 januari 1911, däri ämbetet, under an¬
slutning till de af Revisorerne framställda önskemålen i korthet angaf de åt¬
gärder, som syntes ämbetet nödiga för desammas realiserande.
På framställning af statsutskottet, som anslöt sig till Revisorernes upp¬
fattning, beslöt därefter 1911 års riksdag en skrifvelse till Kungl. Maj:t med
anhållan, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående de
— 630 —
åtgärder, som vore erforderliga till vinnande af större planmässighet i statens
byggnadsverksamhet, vid hvilken utredning de af Riksdagens revisorer och
öfverintendentsämbetet i förevarande ärende angifna synpunkter borde komma
under ompröfning, samt att Kungl. Maj:t därefter meddelade föreskrifter i
ämnet, som af omständigheterna ansåges påkallade.
Enligt hvad Revisorerne nu inhämtat, har Riksdagens ifrågavarande
skrifvelse blifvit af Kungl. Maj:t den 22 juni 1911 remitterad till öfver¬
intendentsämbetet med uppdrag att verkställa den i skrifvelsen omförmälda
utredningen samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, hvartill
samma utredning kunde föranleda.
Vidare hafva Revisorerne från öfverintendentsämbetet inhämtat, att till
ämbetets handläggning för närvarande äfven föreligga, dels
förslag till förordning om hvad vid offentliga byggnaders uppförande och
kontrollen däröfver bör iakttagas, dels frågan om en allmän plan för statens
byggnadsverksamhet inom Stockholms stad äfvensom för användningen och
tillgodogörandet i öfrigt af staten tillhöriga fastigheter därstädes.
På grund af det samband sistberörda ärenden äga med de i Riksdagens
förenämnda skrifvelse den 31 maj 1911 omförmälda frågorna, lärer också
ämbetet hafva ansett samtliga dessa ärenden böra af ämbetet behandlas i ett
sammanhang. Efter hvad Revisorerne erfarit, kan det icke förväntas, att
ämbetet under den närmaste tiden skall aflämna utredning i dessa ämnen.
De af Revisorerne under årets resor gjorda iakttagelser hafva emellertid
gifvit Revisorerne anledning att ånyo ägn$ uppmärksamheten åt den viktiga
frågan om statens byggnadsverksamhet. Som några erfarenheter i berörda
afseende vilja Revisorerne anföra:
Postverkets byggnad i Hälsingborg. Efter markbyte med staden Hälsing¬
borg, hvarvid staten erhöll en mellanafgift af 25,000 kronor, medgaf 1899 års
Riksdag, att postverket finge å den genom bytet förvärfvade tomten uppföra
en posthusbyggnad för en summa af tillsammans 85,000 kronor. Byggnaden
uppfördes och har under nio år varit för sitt ändamål använd. Vid Reviso-
rernes besök därstädes befanns, att byggnaden förlagts intill en brant sluttande
bergvägg, hvilket förorsakat, att byggnaden utsatts för en fuktighet, hvars
menliga inverkan kunde iakttagas så väl å byggnadens utsidor som i dess inre.
Lokalerna syntes vara anordnade på ett föga ändamålsenligt sätt. Byggnaden
var för öfrigt så tilltagen, att en stor del af densamma icke på öfverskådlig
framtid, sannolikt aldrig, kan blifva erforderlig för postverkets behof. I det
hela fingo Revisorerne intrycket, att ifrågavarande byggnad från början an¬
ordnats opraktiskt och utan tillräcklig omsorg, och att den icke fyllde de
anspråk, man har rätt att ställa på en ännu icke tioårig statens byggnad.
631 —
Också har det visat sig nödigt att redan nu igångsätta omfattande reparations¬
arbeten, som vid tidpunkten för Revisorernes besök pågingo. Man kan emeller¬
tid ifrågasätta, om ens dessa kunna åstadkomma en tillfredsställande rättelse
af de från början begångna felgreppen.
Telegrafverkets byggnad i Landskrona. Efter medgifvande af 1907
års Riksdag inköpte telegrafverket i Landskrona en byggnadstomt till ett pris
af 52,000 kronor. 1909 års Riksdag anvisade för uppförande af en telegraf¬
verkets byggnad, i hvilken jämväl postkontoret skulle inrymmas, en summa
af 260,000 kronor. Ehuru snart tre år förflutit, sedan medel för ändamålet
blifvit tillgängliga, befanns vid Revisorernes besök i staden, att byggnads¬
arbetena ej hunnit längre än att takstolarna å huset nyss voro resta. På
förfrågan om anledningen till detta försenande af arbetet har upplysts, att det
dragit lång tid att få definitiva ritningar för byggnaden färdiga. Vid den
tid, då telegrafstyrelsen ingick till statsmakterna med framställning om be¬
viljande af medel, förelågo, enligt hvad upplyst blifvit, inga ritningar, på sin
höjd en skiss af vederbörande arkitekt.
Telegrafverkets byggnad i Lund. Sedan 1908 års Riksdag medgifva
inköpandet af en lämplig tomt för telegrafverkets räkning i Lund, beviljade
1910 års Riksdag 300,000 kronor till uppförande af en telegrafbyggnad å
tomten i fråga. I byggnaden skulle jämväl inrymmas lokaler för postkontoret.
Framställningen till 1910 års riksdag gaf icke anledning till annan förmodan,
än att telegraf- och postverkens styrelser varit ense om byggnadsplanen och
att de olika verkens behof af lokalutrymme blifvit tillgodosedda i det förslag,
som då af Riksdagen antogs. Emellertid visade sig snart, att så icke varit
förhållandet. Till 1911 års riksdag inkom framställning om beviljande af
ytterligare 50,000 kronor för eu utvidgning, som betingades af postkontorets
behof af större utrymme, än det i 1910 års plan beräknade. Äfven dessa
medel beviljades. Arbetena med byggnadens uppförande hade vid Revisorernes
besök i Lund fortskridit så långt, att husets väggar uppmurats öfver andra
våningen. Ehuru byggnaden ej var färdig, kunde Revisorerne vid sitt besök
af ritningar och beskrifning bilda sig en ganska fullständig föreställning om
byggnadens blifvande utseende. Tveksamhet syntes kunna råda om tomtens
lämplighet med afseende å formen, särskildt sedan den för postverkets räkning
uppförda tillbyggnaden in på gården kommit till stånd. Därjämte syntes det
Revisorerne obehöfligt — att icke säga olämpligt — att utrusta denna vid
en smal sidogata i en ålderdomlig stadsdel belägna byggnad med torn och
åtskillig annan modern arkitektonisk utsmyckning, som drager med sig ganska
betydande kostnader.
Här anförda sakförhållanden äfvensom åtskilligt annat som Revisorerne
i detta ämne under sitt granskningsarbete iakttagit bestyrka först och främst
— 632 —
tillvaron af den bristande planmässighet i anordnandet af statens byggnads¬
verksamhet, som gaf anledning till anmärkningen af 1910 års Statsrevisorer.
Men äfven i andra afseenden kunna vägande anmärkningar göras mot statens
nuvarande byggnadsverksamhet.
Till en början vilja Revisorerne i sådant hänseende framhålla, att en
allmän tendens synes yppa sig att åsidosätta sparsamhetens grundsatser, så
snart det gäller en statens byggnad. För de förmenta estetiska synpunkterna
få understundom ej blott kostnadsfrågan utan äfven hänsynen till de praktiska
anordningarna träda tillbaka. Tornbyggnader utan hvarje praktisk uppgift,
brutna tak, som lämna stora vindsutrymmen utan användning och nedsätta
hållbarheten i takbeklädnaden, dyrbara fasader med granitinfattningar och
ornamenteringsarbeten möter man på byggnader, som på intet sätt kräfva
monumental utsmyckning. Trapphallar och rumsutrymmen tilltagas under¬
stundom öfver höfvan. Följden af dessa tendensers fria utveckling har också
blifvit, att statens byggnader numera draga kostnader, som måste väcka de
allvarligaste bekymmer och som böra vara ägnade att framkalla en ingående
pröfning af hithörande spörsmål.
Men äfven i andra afseenden torde ändringar vara af behofvet påkallade.
Utan att Revisorerne tilltro sig att uttala ett bestämdt omdöme om lämpligaste
åtgärderna att råda bot på den planlöshet och de öfriga olägenheter, som vid¬
låda statens byggnadsverksamhet, sådan den under senare tid bedrifvits, hafva
Revisorerne velat ifrågasätta, huruvida icke en utväg vore, att i allmänhet
statens byggnadsverksamhet ställdes under eu gemensam och fackmässig ledning.
Med den nu rådande splittringen mellan olika myndigheter vid byggnads¬
verksamhetens bedrifvande kan det ej undvikas, att misstag, som gjorts af en
byggnadsmyndighet, upprepas af en annan, att erfarenheter, som vunnits af
den ena, gå förlorade för den andra. Därest en central myndighet funnes,
hos hvilken ansvaret för statens byggnadsverksamhet hvilade, vill det synas,
som om man skulle kunna hysa förhoppning, att den önskade planmässigheten
kunde genomföras, på samma gång som vunna erfarenheter skulle kunna på
ett vida bättre sätt tillgodogöras för framtiden.
Äfven en annan fördel skulle vinnas, därest en sådan central ledning
af statens byggnadsverksamhet komme till stånd. Så länge den nuvarande
planlösheten består, kan det ej förekommas, att statens byggnadsverksamhet
mycket ojämnt fördelas på olika tidsperioder. Ej sällan inträffar det, att
statens byggnadsverksamhet kommer att blifva lifligast under en ekonomisk
högkonjunktur, då arbetstid gången är god inom de områden, som behärskas
af den enskilda företagsamheten, medan under tider af arbetslöshet och tryckta
ekonomiska konjunkturer äfven de arbetstillfällen, som staten erbjuder, förmin¬
skas. Genom byggnadsverksamhetens centraliserande skulle densamma kunna
638 —
regleras äfven med hänsyn till nu påpekade förhållanden, hvilket så väl ur
statsfinansiell som ur andra synpunkter vore af stor betydelse.
Med hänsyn dels till hvad ofvan anförts, dels ock därtill, att statens
byggnadsverksamhet äfven i andra afseenden torde kunna göras till föremål
för befogade erinringar, hafva Revisorerne velat uttala önskvärdheten af att
den nu igångsatta, här förut omförmälda utredningen utvidgas till att omfatta
frågan om statens byggnadsverksamhet i hela dess vidd samt att utredningen
måtte bedrifvas med den skyndsamhet, som frågans stora ekonomiska och prak¬
tiska betydelse påkallar. Äfvenledes vilja Revisorerne ifrågasätta, huruvida
icke lämpligt vore, att redan nu vederbörande verk och myndigheter, som
ärna inkomma med framställningar om nybyggnader, erinrades om nödvändig¬
heten af att omsorgsfullt planlägga desamma samt att därvid iakttages all
den sparsamhet och enkelhet, som, utan åsidosättande af praktiska synpunkter
och verkliga behof, kan äga rum.
Rev. ler. ang. statsverket för år 1911.
80
- 684 —
Under revisions förrättningen hafva besök aflagts å nedannåinnda platser;
och hafva i dessa besök följande Revisorer deltagit, nämligen:
Vid Drottningholms slott: undertecknade Fleming, Neiglick, Åström,
von Geijer, Ekelund, Nilsson och Ström;
Vid tv&ngsarbetsanstalten i Landskrona: undertecknade Fahlén, Ericsson
i Valista, Fleming, Neiglick, Åström, von Geijer, Ekelund, Nilsson, Rydén
och Ström;
Vid kronohäktet i Landskrona: undertecknade Neiglick, von Geijer,
Ekelund och Rydén;
Vid Norra skånska infanteriregementets etablissement å Ljungbyhed:
undertecknade Fahlén, Ericsson i Valista, Fleming, Neiglick, Åström, Ekelund,
Nilsson och Ström;
Vid Södra skånska infanteriregementets etablissement å Befvingeliea:
undertecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta, Fleming, Neiglick, Åström, vou Geijer,
Ekelund, Byström, Rydén och Ström;
Vid Skånska husarregementets etablissement i Landskrona: undertecknade
Fahlén, Ericsson i Vallsta, Fleming och Nilsson;
Vid Skånska husarregementets etablissement i Hälsingborg: under¬
tecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta, Fleming, Neiglick, Åström, von Geijer,
Ekelund, Nilsson och Ström;
Vid Skånska husarregementets etablissement å Ljungbyhed: under¬
tecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta, Fleming, Neiglick, Åström, Ekelund,
Nilsson och Ström;
Vid Flyinge hingstdepå: undertecknade Fahlén, Ericsson i \rallsta,
Fleming, von Geijer, Ekelund och Byström;
Vid Herrevadsklosters remontdepå: undertecknade Fahlén, Ericsson i
Vallsta, Fleming, Neiglick, Åström, Ekelund, Nilsson och Ström;
Vid krigshögskolan: undertecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta, Fleming,
von Geijer, Ekelund, Byström, Nilsson och Ström;
635 —
Vid arméns intendentur förr åd å Skeppsholmen: undertecknade Fahlén,
Ericsson i Vallsta, Fleming, von Geijer, Eriksson i Grängesberg och Nilsson:
Vid postkontoret i Lund: undertecknade Åström, Rydén och Ström;
Vid postkontoret i Landskrona: undertecknade Neiglick, Åström, Rydén
och Ström;
Vid postkontoret i Hälsingborg: undertecknade Neiglick, Åström och
Ström;
Vid telegrafstationen i Lund: undertecknade Neiglick, Åström, Rydén
och Ström;
Vid telegrafstationen i Landskrona: undertecknade Neiglick, Åström,
Rydén och Ström;
Vid telegrafstationen i Hälsingborg: undertecknade Fleming, Neiglick,
Åström och Ström;
Vid järnvägsstationen i Lund: undertecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta,
Fleming, Neiglick, Åström, von Geijer, Byström, Rydén och Ström;
Vid järnvägsstationen i Hälsingborg: undertecknade Fahlén, Ericsson
i Vallsta, Fleming, Neiglick, Ast-röm, Nilsson och Ström;
Vid hospitalet och asylen i Lund: undertecknade Fahlén, Ericsson i
Vallsta, Fleming, Neiglick, Åström, von Geijer, Ekelund, Byström, Rydén
och Ström;
Vid v anfÖreanstalten i Hälsingborg: undertecknade Ericsson i Vallsta,
Fleming, Neiglick, Åström, von Geijer, Ekelund, Nilsson och Ström;
Vid de med statsmedel understödda sjukvårdsinrättningarne i Lund:
undertecknade Neiglick, von Geijer och Byström;
Vid statskontoret: undertecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta, Fleming,
Neiglick, Åström, von Geijer, Eriksson i Grängesberg, Nilsson, Rydén och
Ström;
Vid tullkammaren i Lund: undertecknade Fleming, von Geijer och
Byström;
Vid tullkammaren i Landskronaundertecknade von Geijer och Ekelund;
Vid tullkammaren i Hälsingborg: undertecknade Fahlén, Ericsson i
Vallsta, von Geijer, Ekelund och Nilsson;
Vid handelsinstitutet i Hälsingborg: undertecknade von Geijer och
Ekelund;
— 636 —
Vid gamla riksdagshuset: undertecknade von Geijer, Ekelund, Byström
och Eriksson i Grängesberg;
Vid domkyrkan i Lund: undertecknade Fahlén, Ericsson i Valista,
Fleming, Neiglick, Aström, von Geijer, Ekelund, Byström, Rydén och Ström;
Vid landsarkivet i Lund: undertecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta
och Fleming;
Vid universitetet i Lund: undertecknade Fahlén, Ericsson i Vallsta,
Fleming, Neiglick, Åström, von Geijer, Ekelund, Byström, Rydén och Ström;
Vid högre allmänna läroverket i Lund: undertecknade Fleming,
von Geijer, Ekelund och Byström;
Vid högre allmänna läroverket i Hälsingborg: undertecknade von Geijer
och Ekelund;
Vid realskolan i Landskrona: undertecknade von Geijer och Ekelund;
\id folkskoleseminariet i Lund: undertecknade Neiglick, Rydén och
Ström;
*
Vid folkskoleseminariet i Landskrona: undertecknade von Geiier och
Ekelund;
Vid sydsvenska kulturhistoriska museet i Lund: undertecknade Fahlén,
Ericsson i Vallsta, Fleming, Neiglick, Åström, Ekelund, Rydén och Ström;
Vid döfstumskolan i Lund: undertecknade Åström, Rydén och Ström;
Vid arhetshemmet för döfstumma vid llåbylund: undertecknade Åström,
Rydén och Ström;
„ Vid Landtbruksskolan för döfstumma vid Råbylund: undertecknade
Aström, Rydén och Ström;
Vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Älnarp: undertecknade Fahlén,
Ericsson i Vallsta, Fleming, Neiglick, von Geijer, Ekelund, Rydén och Ström;
"Vid statens kraftverk vid Porjus: undertecknade Fahlén, Ericsson i
V allsta,. Fleming, Neiglick, Åström, Ekelund, Byström, Eriksson i Gränges¬
berg, Nilsson, Rydén och Ström.
— 637 —
För de i denna berättelse förekommande sifferuppgifternas öfverens¬
stämmande med . räkenskaperna äfvensom för ofvan intagna tabellers riktighet
ar den vid revisionen anställde kamreraren ansvarig.
Stockholm den 30 november 1912.
HUGO F ÅHLÉN.
SIXTEN NEIGLICK.
GUNNAR EKELUND.
P. NILSSON.
JOHAN ERICSSON.
A. ÅSTRÖM.
J. BYSTRÖM.
VÄRN ER RYDÉN.
HERMAN FLEMING.
K. v. HELLER.
BERNH. ERIKSSON.
JOH. STRÖM.
John Stuart.
— 638 -
Rifesmarskalksämbetets
utlåtande i anledning af anmärkning
mot räkenskaperna vid Drottning¬
holms slott.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 6 nästlidne december har Lders Kungl. Maj:t
anbefallt riksmarskalksämbetet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning
af hvad i bifogadt transumt af Riksdagens senast församlade Revisorers be¬
rättelse förekommit rörande Drottningholms lustslott. o o
Riksmarskalksämbetet har i detta ärende inhämtat yttrande af ståthållare-
ämbetet å Drottningholms slott, hvilket, yttrande härhos bifogas; och då riks¬
marskalksämbetet icke har något att tillägga till hvad ståthållareämbetet däri
anfört, tillåter sig riksmarskalksämbetet såsom eget utlåtande åberopa nämnda
yttrande.
Remissakten återställes underdånigst.
Stockholm den 7 januari 1913.
Underdånigst
L. DOUGLAS.
Reinhold Rudhech.
Ståthållarens å Drottningholms slott
yttrande.
Till riksmarskalksämbetet.
Genom remiss af den 12 dennes har riksmarskalksämbetet anmodat ståt¬
hållareämbetet på Drottningholms slott att inkomma med yttrande i anledning
af en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning öfver att de 1911 ars räken¬
skaper bifogade räkningar i allmänhet icke äro attesterade, och får stathallare-
ämbetet i anledning häraf vördsamt meddela.
Alla verifikationer rörande byggnaders underhåll samt parken och träd¬
gården äro af vederbörande arkitekt eller trädgårdsmästare attesterade. Hva
öfriga verifikationer beträffa, så har ståthållareämbetetet ej ansett nödvändigt
att låta attestera desamma, då beställare och redogörare år samma person.
- 639
Emellertid . har ståthållareämbetet redan gått i författning om att för
framtiden alla till räkenskaperna hörande verifikationer skola blifva veder¬
börligen attesterade.
De remitterade handlingarna återgå.
Drottningholm den 31 december 1912.
C. M. LILLIEHÖÖK.
Ernst Björkman.
Fångvårdsstyrelsens
utlåtande angående af Statsrevisorerne
framställda anmärkningar.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 10 innevarande december har Eders Kungl.
Maj:t infordrat fångvårdsstyrelsens underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer efter verkställd granskning af statsverkets med tillhörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1911 anfört i första punkten
af sin öfver granskningen afgifna berättelse.
Revisorerne, som besökt, förutom andra fångvårdsanstalter, kronohäktet
i Landskrona, hafva uppmärksammat, att utanför vissa af häktets cellfönster
anordnats skärmar af bleck, hvilka, fastade vid fönstrens nedra del, därifrån
utgå uppåt i vinkel mot fönstret och, enligt hvad som meddelats Revisorerne,
äro afsedda att förhindra meddelanden mellan fånge och personer, som befinna
sig å platsen utanför fönstren. Då emellertid dessa skärmar måste hindra
ljusets inträngande i cellen, och då fönstren måste antagas icke vara uttagna
större än att all den dager, som genom dem kan inkomma i cellen, också
borde tillföras densamma, hafva Revisorerne velat ifrågasätta, huruvida icke i
nu angifna fall lämpligare anordningar för fånges fullständiga isolering borde
kunna vidtagas.
Behofvet af ifrågavarande skärmar har sin förklaring i den af styrelsen
i underdånig skrifvelse den 26 juni 1911 påvisade olägenheten för tvångs-
arbetsanstalten och det med denna förenade kronohäktet i Landskrona af den
nuvarande användningen af det närmast omgifvande området.
bagda anstalt är förlagd till Landskrona f. d. fästnings område, men
af detta disponerar fångvården för närvarande allenast marken innanför inre
640 -
vallgrafven med därå uppförda byggnader samt därjämte en byggnad utanför
södra infartsvägen, anordnad till vaktkonstapelbostäder, och en jordlott inom
bastionen Wrangel, afsedd till trädgårdsland. Det gamla citadellet med sitt
afskrida och skyddade läge inom vallgrafvarna äger, enligt hvad styrelsen i
sin nämnda underdåniga skrifvelse framhållit, sällsynt goda betingelser såsom
fångvårdsinrättning, men förutsätter, om det alltfort skall kunna med fördel
bevaras åt fångvården och med sina goda möjligheter till fullo utnyttjas, en
utvidgning fram till den yttre grafven, som jämte vallen bildar en naturlig
omslutning mot yttervärlden och tillåter fritt och ostördt bruk af innanför
liggande jord mellan båda vallgrafvarna.
Af denna jord, hvilken disponeras af arméförvaltningen, är en lott jämte
byggnader upplåten åt Skånska husarregementets Landskronaafdelning dels till
köksträdgård för afdelningen samt trädgårdsland för underofficerare, dels till
kammarskjutningsbana och skyttegård, medan befintliga byggnader nyttjas till
förläggning af personal, såsom lokaler för förråd och verkstäder samt till stall¬
rum. Öfriga områden äro mestadels genom arméförvaltningen utarrenderade i
smålotter, med kronan tillerkänd rätt att när som helst återtaga jorden.
Tydligt är att fångvården måste vidtaga åtgärder till förhindrande af
direkt utsikt från häktets fönster mot de närbelägna områden, där militärer
hålla skjutöfningar eller eljest vistas, likasom ock mot de platser inpå anstal¬
ten, där innehafvarne af koloniträdgårdar samt allmänheten hafva tillträde.
Detta har nödvändiggjort ifrågavarande skärmars anbringande.
I förenämnda underdåniga framställning samt i underdånigt yttrande den
16 februari 1912 har styrelsen framhållit angelägenheten för fångvården att
komma i besittning af den mark, som nu disponeras af arméförvaltningen eller
vissa delar däraf, detta såväl för att befria anstalten från ofvan nämnda olägen¬
heter som för att tillgodose ett annat för fångvården viktigt syftemål.
Då anstalten i Landskrona användes till förvarande af yngre kvinnliga
tvångsarbetsfångar, hade styrelsen funnit angeläget att i möjlig mån bereda
dessa unga kvinnor sysselsättning af sådan art, att den kunde välgörande
påverka deras under lättsinnigt och sysslolöst lefverne försvagade hälsotill¬
stånd, öfva ett väckande och fostrande inflytande på deras sinnen och vända
deras håg till nyttigt arbete. För detta syfte hade styrelsen, så långt under
antydda förhållanden varit möjligt, träffat förberedande anordningar för att
vid sidan af dittills anlitade sömnads- med flere arbeten sysselsätta fångarna
i det fria, närmast med trädgårdsarbete af olika slag, jämväl odlande af medi¬
cinalväxter. Meningen vore att, därest erforderlig mark erhölles, småningom
utan egentlig kostnad för kronan kunna omgestalta anstalten till en för kvinn¬
liga tvångsarbeterskor anpassad motsvarighet till anstalten å Svartsjö, hvilken
tillvunnit sig allmänt erkännande för att i en helt annan mån än vid andra
— 641 —
anstalter varit möjligt främja tvångsarbetets ändamål. Härtill vore det från
omgifningarna, såsom ofvan visats, väl isolerade och till största del af träd¬
gårdsjord bestående området mellan de båda vallgrafvarna i lyckligaste grad
lämpligt.
Af nu återgifna grunder har styrelsen i sistnämnda underdåniga utlåtande
hemställt att Eders Kungl. Maj:t ville låta föranstalta, att området mellan
inre och yttre vallgrafvarna inom Landskrona f. d. fästning jämte byggnader
och en j vallgrafven belägen holme måtte under vissa bestämmelser öfver-
lämnas till fångvården. Om så sker, blifva de ifrågavarande skärmarna obe-
höfliga, då fångvården själf blir bestämmande beträffande tillträdet till den
häktet omgifvande marken.
Att genom skärmarna ljustillförseln till cellerna i viss mån utestänges
finner styrelsen beklagligt, om än olägenheten förminskas därigenom att skär¬
marna äro anbragta i ungefär samma vinkel mot fönstren som den, i hvilken
dagsljuset beräknas öfverhufvud falla. Men annat effektivt skydd mot olägen¬
heterna utifrån så länge marken ej är i fångvårdens hand lärer ej stå till buds,
såsom ock anstaltens direktör i afgifvet yttrande framhållit.
Med framhållande att i kronohäktet i Landskrona förvaras jämte rann-
sakningsfångar endast fångar med kortare celltider, tillåter sig styrelsen emel¬
lertid meddela, att styrelsen till möjligt förstärkande af ljuset i cellerna an¬
modat anstaltens direktör att låta på insidan bestryka skärmarna med hvit
emaljfärg för reflekterande af ljuset. Därjämte har styrelsen föreskrifvit, att
de celler, framför hvilkas fönster skärmarna äro anbragta, skola företrädesvis
användas för extra judiciella bestraffningar samt till förvarande dels af fångar
med kortaste celltid och dels af bötesfångar, hvilka under dagen i regel an¬
vändas för handräckningsgöromål utom cellerna.
Remisshandlingen återgår.
Stockholm den 31 december 1912.
Underdånigst
VIKTOR ALMQUIST.
JOH. ROBBERT.
N. SANDELL.
A. Lundqvist.
Eev. ber. ang. statsverket för år 1911.
81
642 —
Arméförvaltnmgens
fortiflkatiousdepartements
utlåtande angående vissa af Riks¬
dagens Revisorer under fjärde hufvud-
titeln framställda anmärkningar.
Till Konungen.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement får i anledning af Riksdagens
Revisorers berättelse af den 30 november och nådig remissresolution den 10
december 1912 i underdånighet anföra följande angående Revisorernes anmärk¬
ningar under fjärde hufvudtiteln, Arméförvaltningen, §§ 6 och 7.
Revisorerne hafva under § 6 anmärkt, att dörrarna till norra skånska
infanteriregementets ammunitionsförrådsbyggnad å Ljungbyhed med tillhörande
lås syntes icke vara af beskaffenhet att lämna tillräckligt skydd mot inbrott.
Regementschefen har härom förklarat, att låset till dörren vore ett vanligt
infälldt läs, hvilket ej vore dyrkfritt och lika litet som något annat läs skyd¬
dade för inbrott, om våld användes. Det kunde dock lämpligen förstärkas
genom anbringandet af öfverfall och hänglås, hvarom regementschefen oför¬
dröjligen komme att draga försorg.
Liksom chefen för första arméfördelningen har fortifikationsdepartementet
icke något att anföra utöfver hvad regementschefen yttrat.
Öfver de under § 7 af Revisorerne gjorda anmärkningar beträffande
skånska husarregementets kasernetablissemang i Hälsingborg, i hvad desamma
angå fortifikationsdepartementets förvaltning, har departementet infordrat för¬
klaring från öfverkontrollanten för ifrågavarande kasernbyggnader; och har
denne i skrifvelse till departementet den 30 december 1912 anfört:
Endast i undantagsfall hade anmärkta intorkningen af golf öfverskridit
den tillåtna gränsen af 3 millimeter. Golfven vore af synnerligen god beskaffen¬
het och väl inlagda; men då inläggningen på grund af det uppskof, som
vållades af storstrejken, måst ske under regnigt höstväder, hade värmelednin¬
gen haft stark inverkan på golfven. Där intorkningen under ansvarstiden
öfverskridit den tillåtna gränsen, komme förhållandet att blifva föremål för
pröfning vid blifvande efterbesiktning.
Vidkommande anmärkningen att väggarna i underofficerarnas bostads¬
byggnad invändigt fuktade, har överkontrollanten förklarat, att fukten i nämnda
byggnad äfvensom i en del underofficerslägenheter syntes beroende af det
använda fasadteglets benägenhet att under de två första åren taga åt sig mera
vatten än tegel med glatt yta.. Af byggmästare i staden, som vore väl för¬
trogna med den använda, vid Hälsingborgs ångtegelbruk tillverkade fasad-
643 —
stenen hade nämligen öfverkontrollanten numera inhämtat, att nämnda tid
åtginge, innan porerna fyllts, så att stenen, som vore ett utmärkt och välkändt
fabrikat, blefve motståndskraftig för regnvatten. Denna olägenhet gjorde sig
särskildt gällande vid ett så för storm och regn utsatt läge som kasernetablisse¬
mangets. Det syntes vara skäl afvakta i hvad mån fasadstenens hygroskopiska
egenskaper själfmant försvunne. Under tiden måste dock ökad eldning och
ventilering äga rum, för hvilket ändamål kaminer borde anbringas i tamburerna,
där rökrör och nisch för dylika redan vore anordnade. Om möjligt borde ock
extra bidrag för ökad eldning lämnas de underofficerare, som bebodde för fukt
mest utsatta lokaler.
Om fogstrykningen, hvarom Revisorerne anmärkt, att det därtill använda
materialet syntes vara af mindre motståndskraftig beskaffenhet, har öfver¬
kontrollanten erinrat, att densamma utförts efter anvisningar från departe¬
mentets arkitekt med bruk, hvilket tillsatts med engelskt rödt, hvarefter fogen
upprepade gånger afsyrats, så att kalken i ytan försvunnit och gruskornen
framträdt, allt för erhållandet af önskadt utseende. Att motståndskraften skulle
vara för liten vore otänkbart för andra fall än vid åverkan genom okynne.
Om sättet för fogstrykningen hade, ehuru någon olägenhet häraf icke på¬
visats, den förmodan framkastats, att detta skulle vara anledningen till fukten
inom underofficerslägenheterna. Ehuru öfverkontrollanten funne en dylik för¬
modan, som vunnit en viss spridning, orimlig, då fogstrykningen icke ginge
mer än 10 ä 15 millimeter in i muren och resten af murbruket utgjordes af
vanligt osyradt bruk, syntes honom likväl lämpligt, att en undersökning
verkställdes.
De i skvadronstallarna anbragta handvinscharna, af hvilka flera vore
obrukbara, hvaraf Revisorerne dragit den slutsatsen, att konstruktionen vore
mindre ändamålsenlig och utförandet dåligt, hade utförts efter lämnade detalj-
ritningar. Emellertid ansåges de vid regementet mindre lämpliga. Vinschar
af detta slag syntes passande för en träng- eller ingenjörkår eller ett infanteri¬
regementes stallvind, men vid ett kavalleriregemente föredrogos i allmänhet
för upptagandet af behöfliga stora massor af fourage en anordning, hvarigenom
en större arbetsstyrka eller hästkraft kunde användas och tiden för furage-
ringen reduceras. Därför hade reparation af de söndriga vinscharna icke
utkräfts af entreprenören, utan hade man afsett, att skadan skulle af honom
ersättas med penningar, att användas såsom bidrag till en förbättrad anord¬
ning för fouragets upptagande.
Såsom Revisorerne anmärkt saknade ett till det brand- och dyrkfria
arkivrummet hörande fönster någon anordning till skydd mot eldfara eller
inbrott. Något fönsterskydd med järngaller eller luckor hade ej angifvits i
departementets ritningar och byggnadsbeskrifning; och öfverkontrollanten funne
— 644 —
för sin del något behof däraf ej heller föreligga, då ett inbrott genom ett
fönster en trappa upp omedelbart öfver kasernvakt och kasernpost väl knappast
kunde befaras, liksom ej heller faran för eld genom ett så beläget fönster
syntes vara synnerligen stor.
Fortifikationsdepartementet har för egen del ej något att tillägga till
hvad öfverkontrollanten förklarat i fråga om hoptorkningen af golfven.
Vidkommande anmärkningarna om fuktighet i underofficerslägenheterna
och fogstrykningen såsom en förment orsak därtill har fortifikationsdeparte¬
mentet funnit nödvändigt, att undersökning härom verkställes. Departementet
har ock redan gått i författning om anställandet genom sakkunniga af dylik
undersökning samt hade hoppats att redan nu kunna meddela utgången däraf,
men i följd af den enes af de anmodade sakkunnige iråkade sjukdom och
hinder för fördelningsläkaren på grund af andra tjänstegöromål att, såsom
afsedt varit, deltaga i undersökningen, har denna ännu icke kunnat slutföras,
men skall departementet, så snart ske kan, lämna underdånigt meddelande om
det resultat, hvartill de sakkunnige kommit. Departementet skall emellertid
låta sig angeläget vara att af hjälpa anmärkta olägenheter. I sådant syfte
har departementet nu låtit inköpa kaminer för möjliggörandet af en effektiv
eldning och uttorkning; och efter verkställd utredning kommer departementet
att taga under pröfning, i hvad mån och på hvad sätt underofficerarna må
kunna hållas skadeslösa för ökade eldningskostnader.
Med anslutning till hvad öfverkontrollanten anfört i fråga om hand¬
vinscharna för fodertransport får fortifikationsdepartementet i underdånighet
meddela, att departementet ämnar, efter ytterligare utredning om lämpligaste
anordningar för angifna ändamål vid ifrågavarande och andra kavallerirege¬
menten, taga i öfvervägande, huruvida efter det ansvarstiden för byggnads¬
entreprenören utgått ifrågavarande handvinschar skola bibehållas eller andra
hjälpmedel för furagets upphissande åstadkommas.
Vidkommande slutligen arkivrummet får fortifikationsdepartementet i under¬
dånighet åberopa hvad öfverkontrollanten anfört.
Om sättet för förvarandet af penningmedel och värdehandlingar, som
ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, lärer det ej tillkomma fortifikations¬
departementet att afgifva förklaring.
Stockholm den 15 januari 1913.
Underdånigst
L. W:son MUNTHE.
M. MORTON.
Axel Göransson.
645 -
Arm éförvaltningens
fortifikations- och intendents-
departements
utlåtande angående Riksdagens Revi¬
sorers anmärkning rörande vissa land¬
storm sförråd.
Till Konungen.
Uti sin den BO november 1912 afgifna berättelse öfver 1911 års stats¬
förvaltning hafva Riksdagens Revisorer under fjärde hufvudtiteln, arméförvalt¬
ningen, § 10, anfört, hurusom det ådragit sig deras uppmärksamhet att, oaktadt
såväl å extra ordinarie anslaget för anordnande af landstormsförråd som å
ordinarie reservationsanslaget till landstormen vid nämnda års slut funnits afse-
värda reservationer, vissa landstormsförråd, som Revisorerne besökt, visat sig
ofullständiga, i anledning hvaraf Revisorerne uttalat önskvärdheten däraf, att
förråden varda så snart som möjligt försatta i fullständigt skick.
Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement få, i anled¬
ning häraf och till underdånig åtlydnad af nådig föreskrift den 10 december
1912, i fråga om användningen af ordinarie anslaget åberopa den därför af
Eders Kung!. Maj:t i nåder fastställda stat samt i fråga om extra anslaget
åberopa i särskilda nådiga bref meddelade föreskrifter, enligt hvilka förefintliga
medel disponerats, hvarjämte departementen få i underdånighet anmäla, att de
tillsammans med arméförvaltningens öfriga departement deltagit i öfverläggning
för afgifvande af underdånigt utlåtande öfver ett af chefen för generalstaben
den 11 november 1912 uppgjordt förslag till utveckling af landstormsorganisa-
tionen, hvadan departementens åsikter härom i sådant underdånigt utlåtande
komma till synes. I öfrigt skall tillses, att landstormsförråden, såsom Revi¬
sorerne funnit önskvärdt, varda snarast möjligt, i den mån därför erforderliga
medel finnas till förfogande, fullständigade.
Stockholm den 15 januari 1913.
F. HOLMQUIST.
Underdånigst
L. W:son MÖNTHE.
M. MORTON, AXEL EKMAN.
föredragande.
Axel Göransson.
646 —
Arméns kasernbyggiiails-
nämnds
utlåtande angående Riksdagens Revi'
sorers anmärkningar.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 10 december 1912 har Eders Kungl. Maj:t
anmodat arméns kasernbyggnadsnämnd att inkomma med underdånigt utlåtande
med anledning däraf att Riksdagens Revisorer i sin berättelse af den 30 no¬
vember 1912 om verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1911, “fjärde hufvudtiteln,
armé förvaltningen", § 12, ansett sig icke böra lämna utan erinran nämndens
beslut den 21 september 1911, hvarigenom till entreprenör för utförande af en
ångcentral vid kungl. Värmlands regementes kasernetablissement invid Karlstad
antagits Göteborgs nya verkstads aktiebolag, hvars anbud med 400 kronor
öfversteg det af AV. Söderströms gjuteri och mekaniska verkstads aktiebolag
i Norrköping afgifna, oaktadt sistnämnda bolag den 7 september 1911 antagits
till entreprenör för motsvarande anläggning vid kungl. lifregementets grenad-
järers kasernetablissement invid Örebro.
Med anledning häraf får nämnden i underdånighet anföra följande:
För bedömande af denna fråga måste tagas i betraktande hvad som
förekommit vid pröfningen af anbuden ej blott för anläggningen af ångcentra-
len vid Karlstad utan ock för nyss berörda ångcentral vid Örebro.
Vid anbudstidens utgång för sistnämnda anläggning hade de tre lägsta
anbuden inkommit från
AV. Söderströms gjuteri och mekaniska verkstads aktiebolag
i Norrköping........................................................................ kronor 20,000: —
Göteborgs nya verkstads aktiebolag....................................... „ 21,000: —
Nordiska värme- och ventilationsaktiebolaget i Göteborg... „ 21,975: —
Emedan AV. Söderströms gjuteri och mekaniska verkstads aktiebolag var
ledamöterna af nämnden obekant, ansåg nämnden äfven här Göteborgs nya
verkstads aktiebolag vara det, som af ofvannämnda bolag ägde de bästa förut¬
sättningarna att på ett fullgodt sätt utföra detta ganska kräfvande arbete,
men då lägsta anbudet med ett afsevärdt belopp understeg sistnämnda bolags,
uppdrogs åt nämndens maskiningenjör, 0. N. Bruhn, att nedresa till Norr¬
köping för att söka utröna, om lägsta anbudsgifvaren vore kompetent att
utföra en anläggning af ifrågavarande slag. I sitt öfver denna resa afgifna
— 647 —
tjänstememorial meddelade Bruhn, att verkstaden befanns vara i fullständig
saknad af anordningar för utförandet af nitning medels maskin, hvilken arbets¬
metod, såsom varande den mest tillförlitliga, vore föreskrifven för högtrycks-
ångpannorna i de kasernetablissement, som uppfördes genom arméns kasern¬
byggnadsnämnds försorg. Sedan emellertid Bruhn tagit kännedom om det
sätt, på hvilket Söderströms verkstad utförde nitning för hand, ansåg han
sig dock för denna gång kunna tillstyrka, att sistnämnda arbetsmetod måtte
få användas.
Ehuruväl nämnden var klart medveten om att ett antagande af W. Söder¬
ströms gjuteri och mekaniska verkstads aktiebolags anbud innebure en viss risk,
ansåg man dock ur sparsamhetssynpunkt, att ett försök borde göras, och
skulle af resultatet framgå, huruvida ett dylikt arbete skulle i fortsättningen
kunna åt bolaget anförtros.
Då emellertid sedermera frågan om leverans af ångcentral i Karlstad
uppstod, innan ännu resultatet af bolagets entreprenad å ångcentralen i Örebro
blifvit kändt, ansåg nämnden sig icke kunna, vid det förhållande att bolaget
icke heller då ägde anordningar för utförande af nitning med maskin, påtaga
sig ansvaret att äfven öfverlåta entreprenaden å ångcentralen i Karlstad åt
bolaget, innan man ägde full kännedom om, huruvida leveransen af ångcentralen
i Örebro skulle komma att utfalla till full belåtenhet.
Nämnden antog fördenskull det därnäst lägsta anbudet, som afgifvits af
Göteborgs nya verkstads aktiebolag och hvilket med en relativ obetydlighet
öfversteg det af W. Söderströms gjuteri och mekaniska verkstads aktiebolag
afgifna, och ansåg sig därmed hafva handlat i öfverensstämmelse med hvad
Eders Kungl. Maj:t i nådiga instruktionen för nämnden af den 14 juni 1907,
§ 4, stadgat, nämligen, att det skulle åligga nämnden att, sedan de inkomna
anbuden pröfvats, noggrant iakttaga hvad som för staten blefve fördelaktigast.
Remissakten återgår.
Stockholm den 11 januari 1913.
Underd&nigst
På nämndens vägnar:
P. AX. LINDAHL.
Axel Alexanderson.
— 648
Marinförvaltniugens
utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar för år 1911
rörande marinförvaltningen.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 7 december 1912 har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt marinförvaltningen att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af de uti Riksdagens Revisorers berättelse om verkställd granskning af stats¬
verkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1911
framställda anmärkningar rörande femte hufvudtiteln.
Med återställande af remissakten får marinförvaltningen i underdånighet
anföra följande.
§ 1.
Innehållet i § 1 af Revisorernes anmärkningar kan sammanfattas sålunda.
l:o) I marinförvaltningens hufvudbok har såsom inkomst under titel
“realiserade inventarielager m. m.“ bokförts ett belopp af sammanlagdt i rundt
tal 1,800,000 kronor, hvilket belopp Revisorerne betecknat dels såsom upp¬
börd, bokförd å de i hufvudboken upplagda förrådskonti, dels såsom samman¬
lagda värden af de från förråden till användning utlämnade och i förråds-
redogörelserna afförda materialier m. m. och fördenskull ansett icke kunna
betraktas såsom inkomst i egentlig mening.
2:o) De å förenämnda förrådskonti afförda belopp äro i allmänhet
endast värden å till förråden aflämnade och i deras redogörelser debiterade
materialier m. m.
3:o) De å förrådens konti uppdebiterade och afförda materialvärdena
motsvaras icke blott af afföringar och debiteringar i förrådsredogörelserna, utan
äfven af afföringar och uppdebiteringar å vederbörande anslag i hufvudboken.
4:o) Detta bokföringssätt har synts Revisorerne otillfredsställande synner¬
ligast därutinnan, att bedömandet af de i riksstaten uppförda anslagens ställning
i hög grad försvåras.
5:o) På grund häraf hafva Revisorerne velat framhålla önskvärdheten
af att för vinnande af större enkelhet och öfverskådlighet i redovisningen en
förändring i berörda afseende måtte komma till stånd.
Då Revisorernes anmärkning, beträffande förenämnda 1,800,000 kronor,
uppenbarligen beror på missförstånd af det faktiska förhållande, som här före¬
ligger, får marinförvaltningen meddela följande.
— 649
Enligt det nu gällande, af Kungl. Maj:t den 30 juli 1875 fastställda
formulär för marinförvaltningens hufvudbok inledes denna med särskilda konti
dels öfver ställningen vid årets början, dels öfver inkomster, dels öfver utgifter
under året. Å inkomstkontot upptagas först ordinarie och extra ordinarie
anslag för året och därefter andra inkomster under sina särskilda titlar samt
slutligen under titel “realiserade inventarielager m. fl. ersättningar" saldot af
inkomster och utgifter å hufvudsakligen de i hufvudboken ingående förråds-
konti. Dessa saldon, som utgöra de belopp, hvarmed inkomsterna öfverskjuta
utgifterna, äro fördenskull “inkomst" i lika egentlig mening som alla inflytande,
å en förrådstitel bokförda penningmedel, hvilka naturligen hvarken få eller
kunna bokföras annorlunda än såsom inkomst, oaktadt de särskilda inkomst¬
beloppen helt naturligt motsvara värdet af från förråden till användning
utlämnade (försålda) materialier.
Riktigheten häraf jäfvas icke i någon mån af Revisorernes såsom 2:o)
här ofvan betecknade yttrande, hvilket äfvenledes angifver ett missförstånd af
hvad marinförvaltniugens hufvudbok verkligen innehåller. Hvad å liufvud-
bokens förrådskonti krediteras (afföres), är nämligen icke, såsom Revisorerne
förmenat, värdet å till förråden aflämnade och i deras redogörelser debiterade
(d. j. s. af förråden inköpta) materialier m. m. Det, som å dessa konti
krediteras, är tvärtom den ersättning, som efter afslutade expeditioner eller
från varfvets arbetstitlar o. s. v. verkligen inflyter för utlämnade (man kan
säga af förrådet försålda) materialier.
Affattningen af den Revisorernes anmärkning, som återgifves under 3:o)
härofvan, är vilseledande och syftet med anmärkningen oklart. Ty visserligen
förhåller det sig så att, enligt den för all bokföring gällande grundregel, allt
som på ett konto debiteras (mottages) måste krediteras (afföras) å ett annat
konto inom samma bokslut, men ingalunda, på sätt Revisorerne synas för¬
mena, så, att uppdebitering eller kreditering i marinför v ältning ens hufvudbok
korresponderar med kreditering eller debitering i förrådsredogörelserna. Dessa
föras nämligen hos lokalförvaltningarna och afse in- och utgående varor,
medan den i marinförvaltningen förda hufvudboken rörer in- och utgående
kontanta medel. Mellan denna hufvudbok liksom de till grund därför liggande
lokalförvaltningarnas kassajournaler, å ena, och förrådsredogörelserna, å andra
sidan, förefinnes således icke i bokföring shänseende något sammanhang, hvar¬
med naturligtvis är långt ifrån bestridt, att förutsättningen för krediteringen i
kassajournal af t. ex. en utgift för inköpta materialier måste vara, att dessa
i vederbörande förråd mottagits och till följd däraf i förrådsredogörelsen upp¬
debiterats. Själfklart är äfven, att korrespondens måste förefinnas mellan
på- och afföringarna å förrådens konti i marinförvaltningens hufvudbok samt
af- och påföringar å “vederbörande anslag". Med afseende härå måste dock
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
82
650 —
erinras, att kostnaden för inköp af förrådseffekter visserligen i undantagsfall
måhända skulle kunna bokföras direkt på anslagen, men att i allmänhet ett
sådant förfarande alldeles visst skulle förrycka anslagens ställning, enär de
upphandlade effekterna i regel komma att användas för ändamål, tillhörande
olika anslag, och det är icke möjligt att på förhand bestämma det belopp,
hvarmed de särskilda anslagen böra deltaga i kostnaden för upphandlingen.
Men att det i marinförvaltningens bokföring tillämpade riktiga och naturliga
förfarandet skulle kunna motivera Revisorernes under 4:o) härofvan återgifna
omdöme, att “detta boktöringssätt“ synts otillfredsställande, kan marinförvalt¬
ningen ej fatta.
Väl må det vara tänkbart, att det af Kungl. Maj:t den 30 juli 1875
fastställda, för marinförvaltningens bokföring gällande hufvudboksformuläret skulle
kunna i någon del förbättras. Men något slags behof af förändring torde ej
kunna anses uppvisadt genom Revisorernes enligt 5:o) härofvan uttalade all¬
männa önskan i sådant hänseende, i synnerhet som denna önskan knappt kan
anses hafva vunnit stöd af Revisorernes nu granskade anmärkningar.
2 §•
Uti § 2 hafva Revisorerne anmärkt, hurusom vid granskning af de
medelsredogörelser, hvilka afgifvits af de under marinförvaltningen lydande
verk och inrättningar, Revisorerne funnit vissa olikheter i fråga om sättet för
redovisningen, uti hvilket afseende Revisorerne hänvisat till en del olikheter i
medelsredovisningen från sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket;
och hafva Revisorerne, enär granskningen af marinförvaltningens samt under¬
lydande verks och inrättningars räkenskaper försvårades genom olikheter i
redovisningssättet af den utaf Revisorerne antydda art, uttalat önskvärdheten
af att äfven frågan om möjligheten att åvägabringa ett enhetligt system på
ifrågavarande områden toges under öfvervägande af de sakkunniga, hvilka
tillkallats för utredning rörande förenkling af flottans redovisningsväsen.
I anledning häraf är följande att anföra.
I de föreliggande fallen har visserligen redovisningen, på sätt Revisorerne
anfört, ägt rum under något olika former, men i enlighet med gitna föreskrifter.
Någon olägenhet från bokföringssynpunkt eller annorledes har härvid ej förut
i någon mån gjort sig gällande. Det torde ock ligga i öppen dag, att för en
förvaltningsgren med dess särskilda uppgifter ett redovisningssystem kan vara
lämpligare än för en annan förvaltningsgren med helt andra uppgifter.
Emellertid har, hvad sjökarteverket beträffar, från och med innevarande år,
i sammanhang med genomförande af den af 1912 års Riksdag beslutade om¬
— 651 —
organisationen af verket, redovisningssättet blifvit förändradt i hufvudsaklig
Öfverensstämmelse med det för marinen i allmänhet gällande redovisningssättet.
Sjökrigshögskolans redovisning afgifves på hufvudsakligen samma sätt,
dock att den after helt räkenskapsår, under det nyssberörda redovisning från
sjökarteverket afgifves kvartalsvis.
Det är vid sådant förhållande endast sjökrigsskolans medel, som redo¬
visas på ett säreget sätt. Det för skolan gällande redovisningssättet, hvilket
i öfrigt äger äldre häfd, var upptaget i det af tillkallade sakkunniga angående
omorganisation af skolan den 2 maj 1908 afgifna betänkande, del II, med,
bland annat, förslag till stadga för skolan, och är af Eders Kungl. Maj:t
fastställdt uti det den 28 april 1911 utfärdade förnyade nådiga reglementet
för skolan.
Med afseende å hvad Revisorerne i denna punkt uttalat har emellertid
marinförvaltningen från chefen för sjökrigsskolan såväl som från chefen för
sjökrigshögskolan infordrat yttrande öfver inom ämbetsverket uppgjorda förslag
till ändring i, hvad hvartdera läroverket angår, en paragraf af det för läro¬
verket gällande reglemente, Indika ändringar skulle leda till den af Revisorerne
åsyftade likformigheten. I hufvudsak hafva cheferna förklarat sig icke hafva
något att emot de ifrågasatta reglementsändringarna erinra, vid hvilket för¬
hållande marinförvaltningen uti särskild underdånig skrifvelse denna dag ämnar
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes besluta om vidtagande af dessa
ändringar.
§ 3-
Det torde få erinras, att marinförvaltningens yttrande öfver motsvarande
anmärkning, upptagen i den af Statsrevisorerne år 1910 afgifna berättelsen,
afgafs den 17 januari 1911, hvadan nu endast lärer behöfva till besvarande
upptagas hvad efter sistnämnda datum ifrågakommit i samband med förefintlig
reservation å de af 1900 och 1901 årens Riksdagar anvisade medel till koft
depåer och inköp af kol.
I enlighet med hvad marinförvaltningen i sitt förenämnda yttrande för¬
klarade vara sin afsikt — och emot hvilken ingen erinran gjordes vare sig i
statsutskottets utlåtande år 1911 öfver Riksdagens Revisorers berättelse eller
vid behandlingen i Riksdagen af detta statsutskottets utlåtande i hvad det
aftåg Revisorernes i förevarande afseende gjorda anmärkning — anvisade
marinförvaltningen efter af varfschefen i Stockholm verkställd utredning och
kostnadsberäkning den 10 november 1911 ett belopp af 16,000 kronor till
kompletteringsarbeten å flottans kolstation i Xorrland och för samma ändamål
den 21 maj 1912 ytterligare 7,000 kronor eller sammanlagdt 28,000 kronor.
— 652 —
De arbeten, till kvilka medel sålunda blifvit anvisade, äro numera afslutade,
ock kostnaderna för desamma afföras i 1912 års räkenskap.
Anskaffningen af resterande kolparti för flottans kolförråd i Karlskrona,
omförmäld i marinförvaltningens förberörda yttrande den 17 januari 1911, kar
äfven blifvit verkställd, ock skola kostnaderna för densamma, kögst 40,000
kronor, afföras i 1912 års räkenskap.
Reservationen i fråga kar sålunda vid 1912 års utgång nedgått till
omkring 98,000 kronor, ock skulle det vara detta belopp, som kunde ifråga¬
komma att öfverföras till fonden för reserverade medel.
Då marinförvaltningen redan i början af år 1911 anmodat varfsckefen i
Karlskrona att låta utreda kvilka förbättrade anordningar lämpligen kunna
vidtagas å Karlskrona varf för att afkjälpa förefintliga olägenheter i afseende
på kolförråden därstädes ock till marinförvaltningen inkomma med af kostnads¬
beräkning åtföljdt förslag i ärendet, lärer sådant förslag snarast kunna kit
införväntas.
Om af denna utredning framgår att arbeten äro beköfliga i nyss angifvet
syfte, ämnar marinförvaltningen, på sätt i dess meromnämnda yttrande den
12 januari 1911 blifvit sagdt, göra underdånig framställning, att Eders Kungl.
Maj:t ville föreslå 1913 års Riksdag medgifva, att erforderlig del af reserva¬
tionen å ifrågavarande anslag må få användas för bestridande af kostnaderna härför.
På grund af nu anförda omständigheter kar marinförvaltningen icke
ansett sig kunna anmäla omförmälda reservation till inleverering till stats¬
kontoret, innan ämbetsverket käft tillfälle att underställa frågan om förbättrade
anordningar för kolförrådet å Karlskrona varf Eders Kungl. Maj:ts nådiga
pröfning.
§4-
Under § 4 kafva Revisorerne anmärkt, att i marinförvaltningens räken¬
skaper för 1911 funnes balanserade till 1912 såsom öfverbetalningar å femte
hufvudtitelns besparingskonto, bland annat, följande på grund af nådiga bref
gjorda utbetalningar, nämligen 130,197 kronor 36 öre för beklädnad och
sängservis till kustartilleriets värnpliktiga, 2,442 kronor för salutbatteri å
Yästerberget ock 62,797 kronor 5 öre för anskaffning af diverse krigsmateriel,
och att dessa bokföringar funnes upptagna med enahanda belopp redan i 1908
års räkenskaper;
ock kafva Revisorerne därvid uttalat, att då de med de gjorda utbetal¬
ningarna afsedda ändamålen redan länge varit uppnådda och totalkostnaderna
för desamma kända, åtgärder synts kafva bort vidtagas för undvikande af en
dylik balansering af öfverbetalningarna.
— 653 —
I anledning af hvad Revisorerne sålunda anfört får marinförvaltningen
upplysa, att de ifrågavarande utgifterna, hvilka på grund af särskilda nådiga
beslut bestridts af omhänderhafvande medel, icke utgöra öfverbetalningar i
egentlig mening å gifna medelsanvisningar, utan oersatta förskott, samt att
de anmälts till ersättande, resp. ersatts, så snart frågan härom kommit till
det stadium, att dylik anmälan eller ersättning kunnat eller bort äga rum.
Det bör medgifvas, att Revisorernes misstag beträffande dessa utgifters natur
kan hafva vållats häraf att utgifterna väl icke, såsom Revisorerne påstått,
“i räkenskapen", utan i den till finansdepartementet ingifna och till Revisorerne
öfverlämnade tablån för korthetens skull uppförts i kolumnen för “öfverbetal¬
ningar", men en blick på vederbörande konti i hufvudboken hade otvifvelaktigt
kunnat förebygga misstaget.
I afseende å det första af de ifrågavarande beloppen, eller det å 130,197
kronor 36 öre, utgör detta en del af det större belopp å 149,100 kronor,
som enligt nådigt bref den 7 juli 1905 blef till anskaffning af beklädnad och
sängservis för kustartilleriets värnpliktiga anvisadt att utgå af omhänderhaf¬
vande medel och af marinförvaltningen framdeles anmälas till ersättande.
För att kunna rätt bedöma revisionsanmärkningen måste erinras om
nyssnämnda medelsanvisnings rätt vidlyftiga historia, hvilken återfinnes i de
statsverkspropositionerna till 1906, 1907, 1910 och 1912 årens riksdagar
vidfogade statsrådsprotokollen resp. sid. 120, 134, 136 och 118, samt i
marin förvaltningens dessa propositioner föregående underdåniga skrivelser an¬
gående anslagsbehofven under femte hufvudtiteln.
Ur denna historia bör här återgifvas hvad däri förekommit beträffande
först medelsanvisningens användande, därnäst dess ersättande och slutligen
marinförvaltningens bokföring af det använda.
Hvad angår användningen af ifrågavarande medelsanvisning å 149,100
kronor blef häraf ett belopp å 126,150 kronor förbrukadt för anskaffning af
sängservis redan under sommaren år 1905. Därefter fortsattes vid kustartilleri¬
regementena den med anvisningen afsedda anskaffningen intill ett belopp af
sammanlagdt 130,197 kronor 36 öre. Utgifterna för anskaffningen bokfördes
vid regementena såsom förskott mot ersättning, tills de, sedan anskaffningen
anmälts såsom tills vidare afslutad, i marinförvaltningens hufvudbok för år
1908 kunde omföras till kontot “beklädnad och sängservis för kustartilleriets
värnpliktige". Anskaffning för det å anvisningen återstående beloppet, 18,902
kronor 64 öre, är ännu icke verkställd, beroende detta däraf, att beloppet
icke kunnat användas, innan frågan, huruvida åt värnpliktige vid de till
Karlskrona fästning hörande försvarsanstalter bör anskaffas säng- eller koj¬
utredning, blifvit definitivt afgjord.
I fråga om medelsanvisningens ersättande, därom det enligt åberopade
- 654 —
nådiga bref den 7 juli 1905 ålåg marinförvaltningen att inkomma med under¬
dånig anmälan, bör ihågkommas, att 1904 års Riksdag till beklädnad och
sängservis för kustartilleriets värnpliktige beviljade ett extra ordinarie anslag
af 1,508,000 kronor, afsedt att fördelas på sju år. Eu sjundedel af anslaget
blef äfven årligen anvisad för', den på år 1904 följande sjuårsperioden med
undantag af åren 1907 och 1911.
Äfven för år 1907 hade marinförvaltningen, enär anvisningen af ifråga¬
varande 149,100 kronor icke borde verka rubbande på dittills följd plan i
afseende på användningen af berörda extra ordinarie anslag föreslagit, att en
sjundedel däraf skulle anvisas. Häremot anfördes, att då den särskilda anskaff¬
ning, som afsågs med merberörda anvisning å 149,100 kronor och som skedde
under 1905 års sommar, uteslutande var föranledd af den dåvarande politiska
ställningen, syntes densamma, i likhet med öfriga af ombänderhafvande medel
bestridda utgifter, som gjorts af samma anledning, böra för Riksdagen särskild!
anmälas för utgiftens betäckande; och då de beklädnadspersedlar och den
sängservis, som sålunda anskaffats, från början beräknats skola bekostas af det
af 1904 års Riksdag beviljade extra ordinarie anslag å 1,508,000 kronor,
borde naturligen detta anslag minskas med den särskilda medelsanvisningens
belopp, 149,100 kronor. Hvad af denna anvisning redan utgifvits för anskaffad
sängservis, eller 126,150 kronor, ansågs därför böra afgå från den på år 1907
belöpande sjundedelen af det extra ordinarie anslaget. Å detta blef i enlighet
härmed af Riksdagen anvisadt endast 89,280 kronor för år 1907.
Med tillämpning af denna uppfattning blef den särskilda anvisningens
återstående del, 22,950 kronor, afdragen å sista sjundedelen af det extra ordi¬
narie anslaget, hvarå fördenskull af 1910 års Riksdag anvisades 192,470
kronor för år 1911.
Först genom 1910 års Riksdags beslut blef sålunda i afseende å hela
beloppet 149,100 kronor bestämdt, att det skulle ersättas af andra medel än
oftanämnda extra ordinarie anslag. Innan detta bestämmande meddelats, ansåg
sig marinförvaltningen, på grund af hvad i förenämnda nådiga bref den 7 juli
1905 blifvit ämbetsverket anbefalldt, icke böra afgifva förslag om från hvilka
andra medel anvisningen i dess helhet skulle ersättas.
Uti underdånig skrifvelse den 28 oktober 1910 föreslog äfven marin¬
förvaltningen, att hos Riksdagen måtte utverkas att anvisningens hela belopp,
149,100 kronor, finge godtgöras af tillgänglig betydande besparing å reserva¬
tionsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna; men enligt
nådigt bref den 28 april 1911 anbefalldes marinförvaltningen att inkomma
med förnyad anmälan om ersättande åt det förskottsvis utbetalda beloppet,
130,197 kronor 36 öre, äfvensom, i den mån behof af ytterligare anskaffning
af sängservis för kustartilleriets värnpliktige förelåge, med förslag till beredande
af därför erforderliga medel.
— 655
I underdånig skrifvelse den 30 september 1911 afgafs sådan anmälan
af marinförvaltningen, som tillika föreslog att för de 149,100 kronorna skalle
beredas ersättning på det sätt att å 1904 års extra ordinarie anslag anvisades
149,100 kronor för år 1913; men föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen
att för täckande af såväl det förskottsvis utbetalade beloppet, 130,197 kronor
36 öre, som för fortsatt anskaffning af sängservis för det å oftanämnda an¬
visning återstående belopp af 18,902 kronor 64 öre bevilja ett extra ordinarie
anslag å 149,100 kronor. Detta bifölls äfven af Riksdagen, hvarom vid nu
omhandlade anmärkningens affattande Revisorerne icke torde hafva saknat
kännedom.
Beträffande slutligen bokföringen af det å merberörda anvisning använda
beloppet af 130,197 kronor 36 öre torde det vara uppenbart, att beloppet
måste balanseras såsom förskott, till dess medel till förskottets ersättande blifvit
beredda. Hvad angår af anvisningen ännu icke använda 18,902 kronor 64
öre, har detta belopp icke ens kunnat i hufvudboken uppdebiteras såsom ut-
gifvet förskott. För båda nu nämnda beloppens täckande har 1912 års Riks¬
dag beviljat medel. Det redan utgitna förskottet, 130,197 kronor 36 öre,
kan således af marinförvaltningen afföras först i 1913 års hufvudbok, men i
allt fall före den dag, då Revisorernas anmärkning i ämnet föreligger till
Riksdagens pröfning.
Beträffande posten å 2,442 kronor för salutbatteri å Västerberget är
följande att meddela.
I ämbetsskrifvelse den 10 maj 1907 hemställde marinförvaltningen hos
Kungl. Maj:t att ifrågavarande batteri skulle få utföras samt att för ända¬
målet skulle få användas 2,442 kronor, hvilket belopp, enär marinförvalt¬
ningen då ännu icke vore i tillfälle att afgöra, huruvida de för befäst¬
ningarna beviljade medlen kunde förväntas lämna tillgång till ifrågavarande
batteri, marinförvaltningen föreslog skola få förskjutas af omhäuderhafvande
medel och framdeles till ersättande anmälas. Denna framställning bifölls af
Kungl. Maj:t enligt hemligt nådigt bref den 31 maj 1907.
Då det af 1905 års Riksdag beviljade och till marinförvaltningens för¬
fogande ställda anslag till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar
å 2,887,500 kronor visat sig lämna tillgång till bestridande af kostnaden "för
salutbatteriet, sedan arbetena å fästningarna i det närmaste afslutats, har
under sistlidet år beloppet ersatts från samma anslag. Tidigare kunde ersätt¬
ning för beloppet ej ifrågakomma.
— 656 —
Hvad angår posten å 62,797 kronor 5 öre för anskaffning af diverse
krigsmateriel, får marinförvaltningen med erinran om att ämbetsverket i hemlig
skrifvelse till statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet den 11 oktober
1912 afgifvit förslag till beredande af ersättning för berörda belopp, i under¬
dånighet anföra följande.
Genom hemligt nådigt bref den 16 augusti 1905 anvisade Kungl. Maj:t
för verkställande af vissa anskaffningar af krigsmateriel ett belopp af högst
1,933,500 kronor, som skulle af statskontoret i mån af behof tillhandahållas
marinförvaltningen.
Med hänsyn till då rådande förhållanden och vissa i berörda nådiga
bref angifna restriktioner i fråga om användande af de till marinförvaltningens
disposition ställda medlen rekvirerade marinförvaltningen från statskontoret den
20 augusti 1905 allenast 1,000,000 kronor, hvilket belopp syntes motsvara
kostnaderna för de i första hand erforderliga anskaffningarna. Någon ytter¬
ligare rekvisition å det anvisade beloppet ägde sedermera ej rum, hvadan af
berörda anvisning ett belopp af icke mindre än 933,500 kronor aldrig tagits
i anspråk.
Sedermera har befunnits att, under det enligt det nådiga brefvet kost¬
naderna för anskaffning af de särskilda slagen af materiel voro beräknade, på
sätt en i marinförvaltningens ofvanberörda hemliga skrifvelse den 11 oktober
1912 intagen tablå närmare utvisar, till sammanlagdt 1,933,500 kronor,
kostnaderna i själfva verket uppgått till allenast 1,062,797 kronor 5 öre och
sålunda med 870,702 kronor 95 öre understigit det anvisade beloppet, men
med 62,797 kronor 5 öre öfverstigit det däraf lyftade. Sist angifna kostnads-
belopp, hvilket af marinförvaltningen tillsvidare blifvit af omhänderhafvande
medel bestridt, har visserligen i marinförvaltningens hufvudbok hittills balan¬
serats, dock icke såsom öfverbetalning, enär de bestridda utgifterna icke inne¬
burit öfverskridande af en anvisning, utan tvärt om hänfört sig till en synner¬
ligen afsevärd besparing å en sådan. Marinförvaltningen har naturligtvis haft
rättighet att när som helst hos statskontoret utrekvirera ifrågavarande belopp,
62,797 kronor 5 öre, men af skäl och med hänsyn till förhållanden, h vilka
äro närmare angifna i marinförvaltningens hemliga skrifvelse den 11 oktober
1912, har marinförvaltningen vid den senare tidpunkt, då de verkliga kost¬
naderna för samtliga berörda anskaffningar blifvit kända, funnit icke lämpligen
böra ifrågakomma vare sig att göra dylik rekvisition hos statskontoret eller
att söka erhålla godtgörelse för beloppet genom att hos Eders Kungl. Maj:t
göra framställning om proposition hos Riksdagen om beviljande för ändamålet
af särskilt extra anslag; och har marinförvaltningen med hänsyn till hvad i
sistnämnda skrifvelse närmare anförts hemställt om utverkande af nådigt med-
— 657 —
gifvande därtill, att merberörda förskottsvis bestridda belopp måtte få ersättas
af viss angifven disponibel tillgång.
Emellertid har Eders kungl. Maj:t, enligt hvad statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 14 innevarande januari, bifogadt årets statsverks-
proposition, gifver vid handen, hemställt hos Riksdagen om anvisande af extra
anslag till ersättande af ifrågavarande utgift.
§ 5.
Under § 5 i sin berättelse hafva Revisorerne till eu början omförmält
eu del öfverbetalningar å angifna ordinarie och extra ordinarie anslag.
Där anmärkes, hurusom bland de ordinarie anslagen reservationsanslaget
till repetitionsöfningar för reserv officerare vid flottan — i 1911 års riksstat
uppfördt med 14,900 kronor — vid sagda års slut utvisade en öfverbetalning
af 8,602 kronor 90 öre och anslaget till skeppsgosseskolan vid denna tid¬
punkt visade en öfverbetalning af 974 kronor 44 öre samt att å extra ordi¬
narie staten förekom me ökade öfverbetalningar å följande anslag och till nedan¬
stående belopp, nämligen å anslaget till anskaffning af gnistsignalmateriel
555 kronor 2 öre, å anslaget till på- och ombyggnad af flottans sjukhus i
Karlskrona 7,569 kronor 14 öre samt å anslaget till arfvoden åt vid
skeppsgossekåren i Marstrand anställd personal samt medikamenter, bad
m. m. 1,451 kronor 67 öre.
Beträffande den anmärkta öfverbetalningen å reservationsanslaget till
repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan får marin för vattningen i
underdånighet erinra om innehållet i sin skrifvelse till statsrådet och chefen
för sjöförsvarsdepartementet den 29 oktober 1912, i fråga om täckande af
brist i nämnda anslag, i hvilken skrifvelse ämbetsverket i hufvudsak anfört
följande.
På grund däraf att under tidigare år ett mindre antal reservofficerare
deltagit i repetitionsöfningar än man beräknat hade å anslaget betydliga be¬
sparingar uppstått. Med hänsyn härtill medgaf på underdånig framställning
af ämbetsverket Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 27 oktober 1905, att
hela den å anslaget vid samma års ingång befintliga behållning 46,507 kronor
58 öre, finge till statskontoret återlevereras.
Under närmast följande år växte besparingarna å anslaget och uppgingo
vid 1908 års utgång till 23,438 kronor 65 öre. Uti underdånig skrifvelse
den 24 augusti 1909 hemställde marinförvaltningen om nådigt medgifvande
därtill, att af sistnämnda behållning finge till statskontoret ytterligare in¬
levereras ett belopp af 20,000 kronor, till hvilken framställning Eders Kungl.
Maj:t genom nådigt bref den 24 september 1909 lämnade bifall.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
83
— 658
Sålunda liade af ifrågavarande besparing skonto återlevererats tillhopa
66,507 kronor 58 öre.
Emellertid både under åren 1909—1911 ett större antal reservofficerare
än det beräknade varit kommenderadt till repetitionsöfningar, hvadan under
sistangifna år anslaget icke varit tillräckligt att täcka utgifterna för de in¬
kallade reservofficerarnas kontanta löneförmåner. Af sådan anledning hade
ställningen å anslaget försämrats och hade det befunnits, att vid 1911 års
utgång å anslaget förefanns en brist af 8,602 kronor 90 öre.
I sin berörda skrifvelse erinrade marin förvaltningen vidare därom, att
ämbetsverket i skrifvelse till statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
den 13 februari 1912 föreslagit, att af kostnaderna för bevakningsåtgärder
under år 1909 ett belopp af 255 kronor, motsvarande bestridd utgift för
aflöning åt reservofficerare, tjänstgörande vid bevakning sistnämnda år, måtte
få afföras å nu ifrågavarande anslag. Därest, yttrade ämbetsverket, Eders
Kungl. Maj:t till denna framställning lämnade nådigt bifall, skulle bristen å
anslaget komma att belöpa sig till 8,857 kronor 90 öre.
I anledning af det anförda hemställde ämbetsverket, enär till bristens
täckande icke funnes medel disponibla, om utverkande af nådigt medgifvande
därtill, att för angifna ändamål erforderligt belopp måtte anvisas af femte
hufvudtitelns allmänna besparingar.
Marinförvaltningen vill emellertid påpeka, att, då ifrågavarande anslag,
hvilket från och med år 1912 icke längre är upptaget i riksstaten, var af
reservationsanslags natur, någon skyldighet att inleverera ofvanberörda 66,507
kronor 58 öre icke förelegat, utan att, när förslag om inleverering ändock
afgåfvos, dessa varit förestafvade uteslutande af önskan att tillgodogöra stats¬
verket medel, som antogos icke skola blifva för de med anslaget afsedda
ändamål erforderliga, äfvensom att, därest inlevereringarna icke skulle hafva
ägt rum, anslaget vid 1911 års utgång skulle visat en behållning af minst
57,649 kronor 68 öre.
Hvad angår öfverbetalningen, 974 kronor 44 öre, å anvisningen till
skeppsgosseskolan, har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 1 maj
1912 meddelad följande.
Å anvisningarna till flottans stationer af i stat för skeppsgosseskolan
upptagna medel för år 1911 hade uppstått öfverbetalningar:
vid Karlskrona station af 5 kronor 57 öre och
vid Stockholms station af 968 kronor 87 öre.
- 659 —
Öfverbetalningen vid Karlskrona station, som berott på att för högt
belopp utbetalts i uppmuntringspenningar till hornblåsare och trumslagare,
hade emellertid dåmera godtgjorts genom inleverering af beloppet till statio¬
nens kassa.
Hvad Stockholms station beträffade, härledde sig öfverbetalningen där¬
ifrån, att vissa utgifter för skeppsgosseskolan i Marstrand år 1910 icke hunnit
att i stationens räkenskap för samma år afföras, utan blifvit affärda först år
1911. Den till stationsbefälhafvaren för år 1910 anvisade titeln för ända¬
målet kom af sådan anledning att år 1910 visa en behållning af 1,285 kronor
69 öre. Å anvisningen i sin helhet till skeppsgosseskolan år 1910 uppstod
för samma år en behållning af inalles 1,380 kronor 6 öre, hvilket belopp
öfverförts till femte hufvudtitelns allmänna besparingar. Därest samtliga ut¬
gifter för skeppsgosseskolan för år 1910, hvad Stockholms station anginge,
blifvit bokförda samma år, skulle det belopp, som sålunda öfverförts till femte
hufvudtitelns allmänna besparingar, hafva minskats med berörda 968 kronor
87 öre, vid hvilket förhållande ämbetsverket hemställde om nådig föreskrift,
att ifrågavarande öfverbetalning, 968 kronor 87 öre, skulle godtgöras af sagda
besparingar.
Eders Kungl. Maj:t föreskref i nådigt bref den 10 maj 1912, att be¬
loppet skulle af nämnda besparingar godtgöras.
Med anledning af hvad Revisorer^ anmärkt beträffande “ökad öfver¬
betalning" å extra ordinarie anslaget till anskaffning af gnistsignalmateriel
tillåter sig marinförvaltningen hänvisa till hvad ämbetsverket i sin underdåniga
skrifvelse den 3 oktober 1912, angående utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel för år 1914, anfört under punkten “ersättning för förskjutna kost¬
nader för flyttning af gniststationen å Kungsholmsfort".
Marinförvaltningen har däri erinrat, hurusom ämbetsverket i infordradt
underdånigt utlåtande den 31 juli 1908 rörande den af vissa angifna sak¬
kunnige gjorda framställning därom, att den å Kungsholmsfort anordnade
gniststationen måtte förläggas till en mera skyddad plats, hemställt att nämnda
gniststation snarast möjligt måtte få förflyttas till Karlskrona örlogsvarf och
anordnas i samband med för undervisningsändamål afsedd gniststation därstädes.
Med anledning af denna hemställan samt marinförvaltningens i samma skrif¬
velse i öfrigt gjorda framställning hade Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref
den 21 augusti 1908 funnit godt medgifva dels att ett belopp af tillhopa
18,000 kronor, som af 1908 års Riksdag afsetts till förstärkande och moderni-
- 660 —
sering af Kungsholmsforts gniststation samt anordnande af undervisningsstation
å Karlskrona varf, finge af Marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål för¬
skjutas från omhänderhafvande medel att efter ingången af år 1909 ersättas
af de till anskaffning af gnistmateriel beviljade extra anslag, dels ock att
ytterligare 6,000 kronor finge för samma ändamål af marinförvaltningen med
omhänderhafvande medel bestridas och framdeles till ersättande anmälas.
1 anledning häraf borde, yttrade ämbetsverket vidare i sin berörda skrif¬
velse den 3 oktober 1912, hos 1913 års Riksdag äskas nyssnämnda 6,000
kronor till godtgörande af förskjutna kostnader för flyttning af Kungsholms¬
forts gniststation.
Någon verklig öfverbetalning å de för nu ifrågavarande ändamål an¬
visade medlen föreligger icke. Ämbetsverket har enligt meddelad nådig före¬
skrift af omhänderhafvande medel utbetalt ifrågavarande 6,000 kronor samt
därefter atfört dem å extra ordinarie anslaget till anskaffning af gnistsignal-
materiel, hvarefter ämbetsverket i vederbörlig ordning anmält beloppet till er¬
sättande.
Då kostnaderna för de särskilda arbetena i och för gniststationens för¬
flyttning icke lämpligen kunde särskiljas under berörda 18,000 kronor och
6,000 kronor, hafva utgifterna förts å samma konto; och ingår däri den s. k.
öfverbetalning, som Statsrevisorerne anmärkt.
På sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 innevarande
januari, bifogad årets statsverksproposition, gifver vid handen, har jämväl Eders
Kungl. Maj:t hos årets Riksdag hemställt om anvisande af extra anslag till
ersättande af ifrågavarande förskott.
Hvad angår kostnaden för på- och ombyggnad af flottans sjukhus i
Karlskrona, har densamma på grund af flera samverkande omständigheter,
hvilka icke vid äskandet af anslaget kunde förutses, kommit att öfverstiga
anslagets belopp. Emellertid är en del af i kostnaderna ingående poster före¬
mål för tvist. Först sedan denna blifvit afgjord samt i öfrigt pågående ut¬
redning angående såväl orsakerna till de ökade kostnaderna som sättet för
dessas godtgörande blifvit slutförd, är ämbetsverket i tillfälle att till Eders
Kungl. Maj:t inkomma med den anmälan och det förslag, som af omständig¬
heterna må påkallas.
661 —
Med afseende å den anmärkta öfverbetalningen å anslaget till arfvoden
åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställd personal m. m. får marinförvalt¬
ningen meddela, att ifrågavarande öfverbetalning härleder sig därifrån, att af
lokalmyndigheterna anslaget påförts vissa utgifter, hvilka dock varit af be¬
skaffenhet att rätteligen böra påföras anslaget till flottans nybyggnad och
underhåll. Härutinnan har emellertid af marinförvaltningen vidtagits erforderlig
rättelse, till följd hvaraf ifrågavarande brist blifvit godtgjord.
Vidare hafva Revisorerne under § 5 anmärkt en del olikheter mellan
marinförvaltningens och statskontorets medelsredovisningar. Med anledning
däraf må endast framhållas, att det åligger marinförvaltningen att tillse, att
ämbetsverkets hufvudbok föres i öfverensstämmelse med det af Kungl. Maj:t
den BO juli 1875 fastställda formulär. Om hufvudboken, förd efter detta
formulär, icke lämpligen anpassar sig efter statskontorets medelsredovisning,
åligger det statskontoret enligt dess gällande instruktion af den 18 oktober
1907 § 1 att, efter samråd med vederbörande ämbetsverk, i detta fall marin¬
förvaltningen, föreslå formulär för de räkenskaper, hvilka för rikshufvudboken
skola ligga till grund.
I handläggningen af detta ärende hafva deltagit undertecknad, chef,
samt marinöfverkommissarien Dahlin, marinöfverläkaren Rudberg, marinöfver-
intendenten Lindberg, öfversten von Krusenstjerna, kommendören Juel, amirali-
tetsrådet Wolff, kommendörkaptenerna Lannerstierna, Ekelund och Helin samt
marinöfverdirektörsassistenten Pauli, af hvilka dels Rudberg, Lindberg, von
Krusenstjerna, Wolff, Ekelund och Pauli varit föredragande i de enhvar af
dem, enligt marinförvaltningens instruktion, tillkommande delar af ifrågavarande
ärende, dels Lindberg i vissa delar uttalat skiljaktig mening på sätt bifogade
protokollsutdrag utvisar.
Stockholm den 17 januari 1913.
Underdånigst
På kungl. marinförvaltningens vägnar:
GUSTAF DYRSSEH.
Tore Hedrén.
662
Bilaga.
Utdrag af kungl. marinförvaltningens protokoll den
17 januari 1913.
Närvarande:
Chefen för kungl. marinförvaltningen konteramiralen Dyrssen,
Marinöfverkommissarien Dahlin,
Marino fverläkaren Rudberg,
Marinöfverintendenten Lindberg,
Öfversten von Krusenstjerna,
Kommendören Juel,
Amiralitetsrådet Wolff,
Kommendörkaptenen Lannerstierna,
„ Ekelund,
„ Helin,
Marinöfverdirektörsassistenten Pauli.
S. D. Genom nådig remiss den 7 december 1912 hade Kungl. Maj:t
anbefallt marinförvaltningen att inkomma med underdånigt utlåtande i anled¬
ning af de uti Riksdagens Revisorers berättelse om verkställd granskning af
statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år
1911 under §§ 1—5 framställda anmärkningar rörande femte hufvudtiteln.
Detta ärende föredrogs nu af amiralitetsrådet Wolff jämte de öfriga
ledamöter, som ärendet i något afseende rörde; och beslöts underdånig skrif¬
velse i enlighet med registraturet.
Från detta beslut i hvad det afsåg §§ 1 och 2 i Revisorernes berät¬
telse var marinöfverintendenten Lindberg i viss mån af skiljaktig mening på
sätt af honom afgifvet, vid detta protokoll fogadt yttrande utvisar.
Som ofvan.
Ur protokollet:
Tore Hedrén.
Särskildt yttrande af marinöfverintendenten Lindberg.
Utan att vilja förringa värdet af den förklaring, som af marinförvalt¬
ningen lämnats beträffande hvad i §§ 1 och 2 af revisionsberättelsen anförts,
anser jag dock att syftet med hvad Riksdagens Revisorer under sagda para-
— 663 -
grafer uttalat är riktigt och att möjligheten icke är utesluten att reformer i
samma syfte kunna i flera viktiga hänseenden genomföras.
Jag har fördenskull påyrkat, att marinförvaltningen skulle tillstyrka, att
utredning uti af Itevisorerne angifvet syfte uppdrages åt de sakkunniga, som i
sjöförsvarsdepartementet äro tillkallade för att biträda med utredning rörande
förenkling af marinens redovisningsväsende, i hvad det berör räkenskaperna
såväl ombord som i land å flottans stationer samt å kustpositionerna och vid
kustartilleriregementena jämte därmed sammanhängande frågor.
Väg- och vattenbyggiiads-
styrelsens
utlåtande med anledning af Riks¬
dagens Revisorers anmärkningar.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 6 december nästlidne år anbefalld afgifva ut¬
låtande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer anfört under § 1 vid gransk¬
ning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkenskaper för år i.911 får styrel¬
sen i underdånighet anföra.
Beträffande först Revisorernes påpekande att vissa af de inspektions-
förrättningar i nordliga delar af riket, hvilka det ålegat styrelsens distrikts-
tjänstemän att utföra, blifvit verkställda under en tid af året, som med hän¬
syn till rådande klimatiska förhållanden icke kan anses lämplig för dylika
förrättningar, har styrelsen såsom Revisorerne ock antecknat, haft sin upp¬
märksamhet riktad härpå, i det att styrelsen i skrifvelse den 12 juni 1912
anmodat cheferna i nedre norra och öfre norra distrikten att tillhålla distrikts-
ingenjörerna och eventuellt förordnade extra inspektionsförrättare att icke upp¬
skjuta de årliga inspektionerna af allmänna arbeten inom distrikten till sådan
årstid att otjänlig väderlek annat än i undantagsfall må hindra företagens
noggranna besiktning. Att det oaktadt inspektionsförrättningarna i dessa
distrikt pågått långt in på hösten torde hufvudsakligen bero på distrikts-
tjänstemännens sträfvan att i möjligaste mån tillmötesgå vederbörande intres¬
senters berättigade intresse att få besiktning af företaget verkställd så snart
att något afsevärdt arbete å företaget under sommaren hunnit utföras, enär
härpå beror hur stor del af anslaget intressenterna äro berättigade att lyfta.
Det ligger således ofta i intressenternas intresse att få företagen besiktigade
så sent som möjligt, och torde enligt styrelsens uppfattning från statens sida
— 664 —
icke kunna vara något att erinra, under förutsättning att inspektionerna icke
företagas så sent att snöförhållanden eller otjänlig väderlek hindrar företagens
noggranna besiktning, hvilket styrelsen sökt förekomma genom förenämnda
skrifvelse.
Vidkommande därefter frågan huruvida icke enklare inspektionsförrätt-
ningar af ifrågavarande art skulle kunna uppdragas åt personer med lägre
tekniska kvalifikationer än väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste-
män vill styrelsen erinra om att inspektionsförrättningarna i fråga om på¬
gående frostminsknings- och afdikningsföretagen afse, dels kontroll i tekniskt
afseende af dikningsföretagen, dels kontroll öfver redovisningen af verkliga
kostnaden för arbetenas utförande, dels och i vissa fall, att lämna anvis¬
ningar om och uppgöra ritningar till en del ingenjörsarbeten, som stå i sam¬
band med och föranledas utaf afdikningarna, såsom exempelvis ombyggnad
eller nybyggnad af broar öfver allmänna vägar eller framdragande därunder
af täckta ledningar m. m.
Hvad nu kontrollen i tekniskt afseende beträffar, så äro de egentliga
dikningsarbetena ofta af skäligen enkel beskaffenhet, men kunna ofta föranleda
svårigheter och opåräknade kostnader för vederbörande intressenter och mark¬
ägare, då dikningen enligt fastställd arbetsplan skall framdragas genom om¬
råden, där exempelvis jordarten vid arbetets verkställande befinnes bestå af
jäslera, eller där undergrunden befinnes vara pinnmo eller berg, eller där
andra svårigheter möta. Ofta kunna då, genom vidtagande af mindre för¬
ändringar i planen för dikningsföretaget, onödiga kostnader och svårigheter
vid arbetets utförande undvikas eller reduceras, men förutsätter detta, att
inspektionsförrättaren har erfarenhet och möjlighet att bedöma lämpligaste
sättet att undvika eller förminska svårigheterna utan att det åsyftade ända¬
målet med dikningsarbetet förminskas.
Hvad kontrollen öfver kostnaden för dikningsarbetenas utförande be¬
träffar, är det angeläget, att denna blir både tillförlitlig och noggrann, enär
Kungl. Maj:t och Riksdagen bland andra villkor för erhållande och åtnjutande
af statsbidrag utan återbetalningsskyhlighet för myrutdikningar och vatten-
aftappningar vare sig ändamålet med arbetsföre taget är uppodling af till åker
eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd,
föreskrifvit, att om verkliga kostnaden för arbetets utförande skulle befinnas
understiga den beräknade, af vederbörande myndighet granskade och godkända
kostnaden, det beviljade statsbidraget minskas med så stor del af ifråga¬
varande besparing, som det beviljade statsbidraget utgjort af den beräknade
kostnadssumman.
Nu förhåller det sig i allmänhet så, att vederbörande arbetsdirektioner
sakna förmåga att på egen hand ordna sina räkenskaper öfver arbetskost-
— 665
naderna på sådant sätt, att det blir möjligt för förrättningsmännen att, då
företagen efter en följd af arbetsår fullbordats, utur de knapphändiga och till¬
krånglade räkenskaperna utreda storleken af verkliga kostnaden för desamma,
därest icke anvisning beträffande sättet för räkenskapernas förande lämnades
vid de årliga inspektionerna, då äfven kontroll öfver räkenskaperna skall
verkställas genom jämförelse med hvad som verkställts och utbetalats vid
respektive arbetsföretag under föregående år. En sådan årlig kontroll är
särskildt behöflig i de fall, där den verkliga kostnaden för arbetet under¬
stiger den beräknade och fastställda kostnaden, och af denna anledning en
viss frestelse kan uppstå att uppskatta och verificera slutkostnaden till högre
belopp än den verkliga dikningskostnaden.
Af hvad sålunda anförts torde tydligt framgå, att äfven dessa enkla
men för landets uppodling så synnerligen viktiga arbetsföretag erfordra en i
såväl tekniskt som ekonomiskt afseende fullt sakkunnig, vederhäftig och
respektingifvande kontroll och handledning af fackutbildade ingenjörer.
I fråga om möjligheten att kunna uppdraga enklare inspektionsförrätt-
ningar af ifrågavarande art åt personer med lägre tekniska kvalifikationer än
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän, torde något sådant
icke på allvar kunna ifrågasättas för så vidt icke därigenom åtminstone någon
minskning i kostnaden för inspektionsförrättningarna skulle uppstå utan att
samtidigt ändamålet förfelas eller försämras i fråga om denna viktiga del af
styrelsens kontrollerande och handledande uppgift beträffande utförandet af
dessa företag.
Härvid är emellertid att märka, att inom de tvenne öfre väg- och
vattenbyggnadsdistrikten, där det öfvervägande antalet dikningsarbeten före¬
komma, och där antalet af dylika företag som inspekterats uppgå i öfre norra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet till 249 stycken under år 1911 och 306
år 1912, och i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet till 96 stycken
under år 1911 och 118 år 1912, hafva de allra flesta med anslag under¬
stödda afdikningsföretag besiktigats af distriktsingenjörerna eller för ändamålet
tillfälligt förordnade extra förrättningsmän. Sålunda hafva af sådana förrätt-
ningsmän inom öfre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet besiktigats icke
mindre än 206 stycken eller cirka 83 procent år 1911 och 253 stycken eller
cirka 82 procent år 1912 och inom nedre norra väg och vattenbyggnads¬
distriktet samtliga företag eller 100 procent under år 1911 och 100 stycken
eller cirka 85 procent under år 1912.
Distriktsingenjören, som har till närmaste förman distriktschefen, till
hvars biträde i tjänsten han är anställd, med skyldighet att på eget ansvar
verkställa äfven andra förrättningar, hvartill han förordnas, tillhör den svagast
aflönade ingenjörsgruppen inom statsförvaltningen med en lön af 1,500 kronor
Rev. ber. ang. statsverket för åt 1911. 84
666 —
per år, och de tillfälliga extra förrättningsmännen, som förordnas att besiktiga
dikningsföretagen, uppbära häraf endast rese- och traktamentsersättning enligt
gällande taxa.
För kontroll öfver utförande och underhåll af ifrågavarande slag af
arbeten har kungl. styrelsen således till sitt förfogande praktiskt utbildade
under tjänstemannaansvar arbetande och för staten på så billiga villkor an¬
ställda distriktsingenjörer, äfvensom andra tillfälliga förrättningsmän, utan annan
ersättning än enligt gällande reglemente, att ett minskande af kostnaden för
dessa förrättningar icke gärna är möjligt, äfven med betydligt sänkta tekniska
kvalifikationer för inspektionsförrättningar af ifrågavarande art och med upp¬
offrande af den stora fördel för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som nu
förefinnes däruti, att dessa tjänstemän stå till styrelsens förfogande för full¬
görande af andra mera fordrande ingenjörsuppdrag och för styrelsen behöfliga
tekniska utredningar. Remissakten återgår härjämte.
I detta ärendes slutliga behandling hafva deltagit styrelsens chef öfver-
direktören Wijnbladh, föredragande, samt byråcheferna Stafsing och Ekdahl
och byrådirektören Lindencrona.
Stockholm den 20 januari 1913.
Underdånigst
FRIDOLF WIJNBLADH.
G. C. Lindencrona.
Telegrafstyrelsens
utlåtande öfver Riksdagens Revisorers
anmärkningar rörande de nuvarande
lokalerna för telegrafstationen i Lund.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 6 december 1912 har telegrafstyrelsen blifvit
anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens
Revisorer anfört uti § 2 af ett remissen bifogadt transumt. Till åtlydnad
— 667
häraf får telegrafstyrelsen, med remissens återställande, i underdånighet an¬
draga följande.
Revisorer^ förmäla sig hafva funnit de nuvarande lokalerna för tele¬
grafstationen i Lund såväl trånga som äfven i öfrigt otillfredsställande.
I detta omdöme instämmer telegrafstyrelsen till fullo. Lokalernas otill¬
räcklighet och olämpliga beskaffenhet var jämväl den närmaste orsaken till
att telegrafstyrelsen gick i författning om uppförande af en ny stationsbyggnad.
Redan 1910 års Riksdag medgaf att å telegrafverket tillhörig tomt i Lund
finge uppföras en telegraf stationsbyggnad, tillika inrymmande lokaler för post¬
kontoret i staden, för en kostnad ej öfverstigande 300,000 kronor, och i
staten för år 1911 upptogs ett belopp af 63,300 kronor till detta byggnads¬
arbetes påbörjande. Emellertid visade det sig att vid uppgörande af definitiva
ritningar för ifrågavarande byggnad generalpoststyrelsen ej kunnat erhålla för
postkontoret tillräckligt utrymme i byggnaden sådan den enligt de första för-
slagsritningarna var afsedd att uppföras. En utvidgning genom tillbyggnad
inne på gården, hvilken utvidgning från början var afsedd att utföras först
vid ett, såsom då antogs, längre fram uppstående behof, måste därför redan
från början företagas. Det blef därför nödvändigt för telegrafstyrelsen att
hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig hemställan om förslag till 1911 års
Riksdag att för stationsbyggnaden finge användas ett belopp af 50,000 kronor
utöfver förut anvisade 300,000 kronor. Härigenom fördröjdes byggnadsarbetet
ett år. Byggnaden torde emellertid blifva färdig till inflyttning under som¬
maren år 1914.
Stockholm den 31 december 1912.
Underdånigst
HERMAN RYDIN.
K. E. LANDSTRÖM.
V. Garlheim- Gyllensköld.
668 —
J äril vägsstyrelsens
utlåtande angående Riksdagens Revi¬
sorers uttalanden beträffande järn¬
vägsstyrelsen vid granskning af stats¬
verkets tillstånd, styrelse och förvalt¬
ning under år 1911.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 6 december 1912 har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt järnvägsstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer uti §§ 1—3 af den nådiga remissen bifogadt
transumt af Revisorernes berättelse för år 1911 anfört.
Till åtlydnad häraf får järnvägsstyrelsen, med remisshandlingarnas åter¬
ställande, i underdånighet anföra följande.
Under § 1 ha Revisorerne, liksom vid granskningen af 1910 års upp¬
handlingar, påvisat förefintligheten af kartellbildningar mellan leverantörerna
till statens järnvägar, hvarvid Revisorerne särskildt fäst sig vid den under
1911 ånyo bildade kartellen mellan tillverkarna af järnvägsvagnar. Revisorerne
framhålla att den nya kartellen synes af 1911 års anbud att döma, sträfva
efter dels en fördelning af tillverkningen så att olika verkstäder specialisera
sig för tillverkning af vissa vagntyper, dels ock en i samband med kartell¬
bildningen åstadkommen väsentlig prisstegring å tillverkningen.
Därjämte ha Revisorerne fäst uppmärksamheten vid att några leveran¬
törer såsom ensamma tillverkare i riket af någon speciell artikel af typ eller
modell, som statens järnvägar använda, inneha en monopolställning i så måtto,
att all inhemsk konkurrens är utesluten.
Angående den mellan tillverkarna af vagnar rådande sammanslutningen
får styrelsen anföra följande.
Denna sammanslutning, som tillkom under 1911 års andra kvartal,
och som är en kartell i egentlig mening, har, som Revisorerne antydt, till
uppgift att mellan vagnverkstäderna fördela ingående vagnbeställningar på så
sätt, att vissa vagnverks fäder så vidt möjligt endast komma att utföra några
vissa vagntyper. Denna ordning har införts för att därigenom tillverknings¬
kostnaden skall . kunna nedbringas och, med skäligt försäljningspris, skälig
vinst erhållas. Äfven om en statens förvaltningsgren skulle gorå besparing i
utgifter genom att kunna göra beställningar till låga priser, så kan det icke
för landet vara gagneligt, att dess industri arbetar med så låga priser, att
de icke täcka själfkostnaderna och detta var alldeles säkert fallet med vagns-
byggnaderna under år 1910 och under första kvartalet 1911. Å andra sidan
kan man ej säga att återknytandet af kartellen inom vagnindustrien medfört,
669 —
att järnvägsstyrelsen fått betala för höga priser, livilket Revisorerne själfva
medgifvit. Numera inbjuder styrelsen verkstädernas representanter att före de
slutliga anbudens afgifvande förhandla med styrelsen och därvid framlägga de
skäl, som kunna berättiga till prishöjning för hvarje särskildt vagnslag. Håll¬
barheten af dessa skäl pröfvas noga och jämkningar medgifvas, så att för¬
handlingarna bära prägeln af full lojalitet.
Hvad vidkommer prisen å sådana varor, som inom landet tillverkas af
en enda fabrikant, så är styrelsen i tillfälle att genom jämförelse med pris
för motsvarande artiklar i utlandet och med hänsyn tagen till frakt, tull och
mottagningskostnader kontrollera den inhemska fabrikantens pris. Så är t. ex.
förhållandet med den stora artikeln vagnsaxlar med hjul och jämväl i fråga
om leverans af effekter af koppar. Priset å dessa senare är ju väsentligt
beroende af de utländska noteringarna å koppar och har därför öfverens¬
kommelse träffats med den enda fabrikanten af de koppareffekter, som statens
järnvägar förbrukar, om vissa bearbetningspris, exempelvis å plåtar till lokomotiv¬
eldstäder, hvilka pris läggas till materialprisen efter senaste veckonoteringen
i London med tillägg af frakt och tull. Genom att undantagsvis göra en
beställning i utlandet är styrelsen i tillfälle att öfvertyga sig om att tillverk¬
ningskostnaderna ej äro för högt satta.
Mot slutet af förut omnämnda § 1 framhålla Revisorerne önskvärdheten
af att i gällande förordning angående statens upphandlings- och entreprenad¬
väsende af den 17 november 1893 en förändring åvägabringas i föreskriften
om anbudsgifvares rätt att för anbudet i sin helhet eller viss del däraf göra
förbehåll om, att prisen gälla endast under förutsättning af odelad leverans.
I anledning häraf vill styrelsen framhålla, att hvilken föreskrift, som än upp¬
ställes, en anbudsgifvare ej kan förhindras att i sitt anbud uppgifva att för
den händelse hela beställningen eller vissa uppgifna poster däraf tilldelas honom,
han för hela beställuingen respektive vissa uppgifna poster beräknar ett lägre
pris och att i annat fall gälla högre priser. Genom ett dylikt förbehåll med
t. ex. lägre priser för vissa poster, kan ett anbud bli förmånligare i sin helhet
än om ur de skilda anbuden de billigaste posterna skulle utbrytas. Att en
anbudsgifvare gör ett dylikt förbehåll är helt naturligt, då genom en större
beställning tillverkningskostnaderna kunna nedbringas och således äfven för¬
säljningspriset. Den enda olägenhet, som kan uppstå genom förbehåll om
odelad leverans är, då en svagt rustad leverantör har att lämna anbud i täflan
med en bättre rustad och då den förra endast kan lämna anbud på vissa
poster af det erbjudna partiet. Genom föreskrift om odelad leverans kan den
bättre rustade anbudsgifvaren utestänga sin medtäflare från att erhålla beställ¬
ning trots dennes lägre pris. För att stödja en mindre fabrikant har styrelsen
tillfälle att utbjuda vissa mindre partier för sig och kan detta tillvägagående
— 670 —
ibland hafva åsyftad verkan. Men att — såsom Revisorerne tänkt sig —
städse i minsta detalj uppdela alla entreprenader och större poster skulle utan
tvifvel medföra ett afsevärdt fördyrande af varan och således medföra motsatt
verkan mot den afsedda. Styrelsen kan icke finna att någon förändring i
gällande förordning i nu åsyftad riktning är vare sig behöflig eller lämplig.
I fråga om upphandling af 6 lokomotiv litt. B. i november 1911 ha
Revisorerne under § 2 anmärkt, att den prisförhöjning, som förekommit, skulle
hafva kunnat undvikas, om styrelsen med hänsyn till väntad trafikstegring i
samband med de olympiska spelen vidtagit åtgärder i god tid för att fylla
behofvet af lokomotiv.
Styrelsen får därtill anföra, att styrelsen på framställning af olympiska
spelens kommitté uppdragit åt sin ledamot framlidne byrådirektör Wahlquist
att samarbeta med kommittén och särskildt den afdelning, som handlade frågor
rörande den tillströmning af resande, som vore att förvänta till de olympiska
spelen. Att denna tillströmning skulle blifva stor och ställa ökade kraf på
dragkraft var med säkerhet att vänta, men styrelsen hade ansett sig genom
ett lämpligt ordnande af lokomotivens revidering samt genom att erforderliga
extratåg så anordnades, att den befintliga dragkraften kunde på bästa sätt
utnyttjas, kunna möta den då motsedda trafikstegringen, som ju dessutom
skulle infalla under en tid, då godstrafiken toge mindre dragkraft i anspråk.
Enär emellertid sedermera på grund af inkomna upplysningar dels från
styrelsens ledamot i den olympiska kommittén, dels från andra håll, man trodde
sig kunna antaga, att trafikökningen skulle blifva större än förut beräknats,
ansåg sig styrelsen, ehuru tiden var ganska långt framskriden, böra gå i för¬
fattning om ökning af dragkraften och för de lokomotiv, som vore erforderliga,
betala en jämförelsevis mindre ökning af det pris, som eljest skulle hafva på¬
fordrats, detta för att med säkerhet kunna påräkna leveransens fullgörande i
tillräckligt god tid.
Under § 3 hafva Revisorerne anfört, att förut gällande kontrakt mellan
styrelsen och svenska pressbyrån angående rättighet till försäljning af tidningar
m. m. vid statens järnvägar uppsagts till upphörande med utgången af år 1911
och att nytt kontrakt afslutats med svenska pressbyrån för en tid af minst
fem år, utan att detta försäljningsmonopol vid uppgörandet af det nya kon¬
traktet gjordes till föremål för konkurrens mellan dem, som möjligen kunnat,
jämte förut omförmälda bolag, varit hugade att öfvertaga försäljningen ifråga,
hvilket förhållande Revisorerne funnit anmärkningsvärdt.
Beträffande denna fråga får styrelsen i underdånighet anföra, att upp¬
sägningen af kontraktet med svenska pressbyrån företogs företrädesvis i syfte
att ernå en större höjning af den förutvarande arrendeafgiften, kronor 10,000: —,
hvilken afgift styrelsen ansåg vara för låg med hänsyn till den i utomordent¬
— 671 —
ligt hög grad stegrade omsättning, som bolaget enligt dess redogörelse för
åren 1899—1909 ernått under nämnda tidsperiod. Genom förhandlingar med
pressbyrån, därvid gifvitvis för båda parterna möjligheten af rättighetens ut¬
bjudande till täflan stod klar, i händelse godvillig öfverenskommelse ej kunde
ernås mellan styrelsen och pressbyrån, lyckades styrelsen ock få den årliga
arrendesumman för femårsperioden 1912—1916 väsentligt höjd, nämligen från
och med år 1912 till 16,000 kronor och från 1914 till 20,000 kronor. Då
styrelsen icke ansåg troligt, att en firma, för hvilken nu ifrågavarande rörelse
vore i någon mån främmande, skulle kunnat erbjuda en dylik arrendeafgift
samt då svenska pressbyrån ansågs hafva större förutsättningar än någon
annan för styrelsen känd firma att besörja nu ifrågavarande rörelse på ett
både för statens järnvägar och allmänheten fullt tillfredsställande sätt fann
styrelsen, att det använda förfaringssättet med utbjudande under hand i detta
fäll vore för statens järnvägar fördelaktigare än entreprenadförfarandet, hvarför
styrelsen, i anslutning till stadgandet i § 11 mom. 1 i nådiga instruktionen
för styrelsen fann sig böra afsluta aftalet såsom skett.
Stockholm den 16 januari 1913.
Underdånigst
F. W. H. PEGELOW.
VIKTOR KLEMMING.
JUSTUS A. WALLER. 0. M. STRÖMBERG. PER KJELLIN.
Föredragande.
W. PEGELOW. ELIS B. HÖJER. ERIK von FRIESEN.
Y attenfallsstyrelsens
utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar.
Till Konungen.
Till åtlydnad af hvad genom nådig remiss den 6 december 1912 blifvit
vattenfallsstyrelsen anbefalldt, får styrelsen härmed afgifva underdånigt utlåtande
i anledning af hvad Riksdagens Revisorer anfört uti §§ 2, 3 och 4, af ett
till styrelsen öfverlämnadt transumt af deras berättelse om den år 1912 af
dem verkställda granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders till¬
stånd, styrelse och förvaltning under år 1911, i hvad nämnda berättelse afser
sjätte hufvudtiteln.
§ 2.
Sedan nådig instruktion för vattenfallsstyrelsen den 31 december 1908
utfärdades, har det alltmera visat sig nödvändigt, att vissa ärenden må kunna
snabbare afgöras än som är möjligt, om de skola behandlas vid styrelsens
sammanträden. Hit hör i främsta rummet en hel del ärenden angående större
och mindre upphandlingar och entreprenader. I synnerhet då det gäller
vattenfallsstyrelsens nybyggnadsarbeten, vid hvilka tiden för utförande af leve¬
rans eller entreprenad af naturliga skäl i regel är jämförelsevis kort, kräfver
anbudsgifvaren vanligen ett snabbt afgörande, ofta beroende därpå att han
själf har korttidsofferter från underleverantörer, från fartygsredare och andra,
eller på fluktuationer i priset å den vara, som ingår i leveransen eller entre¬
prenaden. I vissa fall begäres till och med telegrafiskt besked. Skola dessa
ärenden skötas affärsmässigt, är det sålunda icke möjligt vare sig att afvakta
ett styrelsesammanträde, äfven om det kanske i allt fall är afsedt att äga
rum inom tämligen kort tid, eller att sända de ofta voluminösa handlingarna
på cirkulation, och detta så mycket mindre som en af styrelsens ledamöter
är bosatt i Värmland och en i Göteborg samt åtminstone trenne till följd af
sina yrken i stor utsträckning äro stadda på resor. På grund häraf har sty¬
relsen ansett sig böra tillgripa den utväg, mot hvilken Statsrevisorerne gjort
anmärkning, d. v. s. att i de fall, då ärendets beskaffenhet icke lämpligen
medgifver uppskof med dess afgörande, vattenfallsdirektören beslutar i det¬
samma, dock med skyldighet för honom att sedermera underställa beslutet
styrelsens godkännande.
Det är uppenbart, att vattenfallsdirektören icke gärna påtager sig an¬
svaret för ett beslut, därest icke ärendet är af sådan beskaffenhet, att tvekan
icke kan råda om dess behandling. Vidare må påpekas, att i viktigare fall
vattenfallsdirektören per telefon söker inhämta styrelseledamöternas mening,
innan han afgör ärendet, något som äfven skett i en stor del af de anmärkta
fallen, om än anteckning härom icke gjorts i protokollen.
Det kan ju emellertid icke förnekas att, vid behandlingen åtminstone
af vissa af de angifna ärendena — beroende på hvilken mening man inlägger
i uttrycket “större upphandling och entreprenad" — instruktionens föreskrifter
strängt formellt icke iakttagits.
Vattenfallsstyrelsen kan dock på grund af det ofvan anförda icke finna
annat, än att instruktionen icke gifver styrelsens affärsledning tillräckligt fria
— 673
händer och kommer därföre att i särskild underdånig skrifvelse anhålla om
sådan ändring af instruktionen, som under vissa förhållanden äfven formellt
medgifver ett snabbt afgörande af ärenden rörande “större upphandling och
entreprenad" utan att hela styrelsen därom i första hand beslutar.
. § 3.
Vattenfallsstyrelsen anser sig för sin del böra häfda att, i den mån
sådant lämpligen kan ske, statens affärsdrifvande verk icke böra påläggas
tyngre former, än som är alldeles nödvändigt, och att deras organisation bör
lämpas efter hvad som visat sig ändamålsenligt för privatföretag af liknande
art. Men säkert är, att en verkställande direktör för ett dylikt privatföretag,
därest han finner sig böra göra en kortare resa till nytta för sin tjänst, för
besiktning, underhandlingar, studier och dylikt har fullt fria händer härtill,
naturligtvis under förutsättning att företagets drift därigenom icke lider för¬
fång. I fråga om resor inom Sverige lär väl ej heller hafva ifrågasatts att
icke en chef för ett statens affärsdrifvande verk skulle själf få besluta härom.
Enligt Statsrevisorernes mening skulle en dylik resa utan tillstånd af Eders
Kungl. Maj:t möjligen äfven få företagas inom Skandinaviens gränser, men
ej exempelvis till Tyskland, till hvilket land utom Sverige dock resor i främsta
rummet torde ifrågakomma, då det gäller vattenfallsstyrelsens angelägenheter.
Det synes emellertid styrelsen, som borde en eventuell inskränkning icke gälla
resans mål utan fastmer dess tidslängd. Om denna senare begränsas till
exempelvis 14 dagar eller samma tid, utöfver hvilken vattenfalisdirektören
enligt nådig instruktion icke äger begagna sig af tjänstledighet utan att därom
göra anmälan till chefen för civildepartementet, så skulle därigenom vinnas
tillräcklig kontroll öfver eventuella missbruk på samma gång som Eders Kungl.
Maj:t icke behöfde besväras med beslut i ärenden af så pass underordnad
natur, och hvilkas afgörande väl i allt fall måste bero på tillit till riktigheten
af vederbörande chefs uppgifter. Gifvetvis borde emellertid hvarje resa utom
Sveriges gränser anmälas till departementschefen, något som äfven i det an¬
märkta fallet — om än muntligen — ägt rum.
Vatten fall ssty rel sen tillåter sig i detta sammanhang erinra därom, att
styrelsen i underdånig skrifvelse den 15 december 1910 gjort framställning
bland annat om meddelande af bestämmelser angående rese- och traktaments-
ersättning till ledamot af vattenfallsstyrelsen och tjänsteman vid statens vatten-
fallsverk vid tjänsteresor utom Sverige men inom Europa. Berörda under¬
dåniga framställning har emellertid i denna del ännu icke föranledt, något
beslut från Eders Kungl. Maj:ts sida.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
85
— 674 —
§ 4-
Då vattenfallsstyrelsen hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Älfsborgs län begärde förordnande för statens landtbruksingenjör B. E. Hilde-
brand att utföra ifrågavarande förrättning, ansåg vattenfallsstyrelsen icke nödigt
att med Hildebrand träffa öfverenskommelse beträffande den ersättning, som
skulle tillkomma honom för uppdragets fullgörande, enär styrelsen utgick ifrån
att Hildebrand skulle i sådant afseende tillämpa enahanda grunder, som lända
till efterrättelse vid beräkning af ersättning för andra, af statens landtbruks-
ingenjörer efter vederbörligt förordnande verkställda förrättningar. Sedan landt-
bruksingenjören Hildebrand inkommit med sin räkning å ersättning för utförande
af förrättningen i fråga, begärde vattenfallsstyrelsen, såsom äfven framhålles
i Statsrevisorernes anmärkning, för erhållande af sakkunnig granskning åt
densamma yttranden i ärendet af landtbruksstyrelsen och förste landtmätaren
i Älfsborgs län. Då emellertid de anmärkningar mot räkningen, hvilka fram¬
ställdes af byråchefen för landtbruksstyrelsens agrikulturtekniska byrå och
förste landtmätaren i nämnda län blefvo af Hildebrand bemötta samt styrelsen
fann den af Hildebrand begärda ersättningen vara skälig, hyste styrelsen icke
några betänkligheter mot att utanordna det begärda beloppet med visst, af
Hildebrand medgifvet afdrag.
Remissakten återgår härjämte.
Stockholm den 10 januari 1913.
Underdånigst
F. Y1LH. HANSEN.
C. J. MAGNELL.
AUG. HERLENIUS.
ERIK ERISELL.
ERNST HAGELIN.
M. Munck af Bosenschöld.
— 675 —
Öfyerintendentsämbetets
utlåtande i anledning af hvad Riks¬
dagens Revisorer anfört i anledning
af vissa förhållanden inom de till
ämbetsverk upplåtna lokaler i gamla
riksdagshuset å Riddarholmen.
Till Konungen.
Sedan öfverintendentsämbetet enligt remissresolution den 6 december
nästlidne år mottagit Eders Kungl. Maj:ts nådiga befallning att yttra sig
öfver hvad Riksdagens nämnda år församlade Revisorer i sin den 30 november
samma år afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets jämte
därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning uttalat med anledning
af vissa yppade förhållanden beträffande de till åtskilliga ämbetsverk upplåtna
lokaler inom det gamla riksdagshuset å Riddarholmen, får ämbetet, till åtlydnad
häraf, i_ förevarande ämne i underdånighet anföra följande.
Öfverintendentsämbetet, som redan under tiden för det gamla riksdags¬
husets om- och tillbyggnad låtit handelskemist undersöka den i nämnda byggnad
använda oljefärgen utan att denna undersökning gaf någon som helst anledning
till misstanke att sagda färg lede af sedermera befunnen olägenhet, medgaf
redan i början af år 1912, i anledning af därom gjord framställning, att
färgen i vissa rum i den åt landtbruksstvrelsen upplåtna lokal inom byggnaden
i fråga finge till följd af öfverklagad förekomst af arsenik aflägsnas, men
ansåg, på grund af medicinalstyrelsens uti afgifvet utlåtande i ämnet yttrade
mening att ett dylikt aflägsnande näppeligen vore af nöden, sig icke berättigadt
att utan vidare tillåta fortsättandet af arbete i nämnda afseende. Sedan
emellertid de af Eders Kungl. Maj:t tillkallade s. k. arsenikkommitterades
utredningar m. in. till Eders Kungl. Majrt ingifvits har ämbetet, som under
hand härutinnan erhållit uppdrag, redan den 27 december nästlidne år, efter
samråd med vederbörande ämbetsverks chefer, låtit återupptaga arbetet med
färgens i fråga borttagande i vissa lokaler inom oftanämnda byggnad, och är
ämbetet, efter nådigt bemyndigande, för närvarande sysselsatt med — och har
i dagarne slutfört — upprättande af plan och kostnadsberäkningar för genom¬
förandet af de åtgärder, arsenikkommitterade ansett i här omhandlade hän¬
seende böra vidtagas.
Hvad vidare rörer den uti samma byggnad anordnade ventilation är denna
utförd efter det amerikanska s. k. pressluftsystemet, ett jämförelsevis nytt och
i vårt land mindre pröfvadt system, hvilket ämbetet likväl för sin del håller
före vara det för ifrågavarande delvis nya och delvis allenast förändrade
byggnad lämpligaste. Detta system har dock, enligt hvad verkställda under¬
— 676 —
sökningar gifvit vid handen, icke fungerat på ett tillfredsställande sätt inom
samtliga af byggnadens cirka 400 lokaler, hvarför ämbetet jämlikt nådigt
medgifvande nästlidne års höst igångsatt arbete för reglering af systemet,
och skall ämbetet icke underlåta att med detta arbete oaflåtligen fortsätta till
dess ett nöjaktigt resultat ernåtts.
Med den nedslående erfarenhet, öfverintendentsämbetet vunnit af här
anmärkta förhållanden, hvilkas orsaker i främsta rummet torde vara att söka
i bristfälligheten af gällande giftstadga, är det själffallet, att ämbetet omedel¬
bart efter framkomsten af de, låt vara, till följd af det olika ansedda värdet
af användt undersökningssätt, något omtvistade rön, som i färgfrågan bekant¬
gjorts, hvad angår det gamla riksdagshuset, vid de öfriga byggnadsföretag,
hvilka anförtrotts ämbetet, lagt sig särskildt vinn om att nogsamt tillse, att
i entreprenadhandlingar och jämväl på annat sätt träffats erforderliga bestäm¬
melser till förekommande af ett upprepande utaf här berörda missförhållande,
så t. ex. vidkommande seminariebygget i Falun redan nästlidne års vår.
Remissakten återställes.
Stockholm den 14 januari 1913.
Underdånigst
CARL MÖLLER.
Fr. Bichter.
Medicinalstyrelsens
utlåtande angående ifrågasatta åtgär¬
der för ämbets]okalernas i gamla riks¬
dagshuset befriande från arsenik m. m.
Till Konungen.
Medicinalstyrelsen, som under ärendets behandling erhållit del af det
yttrande, sakkunniga inom civildepartementet i fråga om åtgärder mot kronisk
arsenikförgiftning den 19 december 1912 till statsrådet och chefen för finans¬
departementet afgifvit i anledning af anbefallda undersökningar angående före¬
komsten af arsenik i gamla riksdagshusets lokaler m. m. och som i anledning
af berörda yttrande denna dag afgifvit underdånigt utlåtande, får härmed
— 677 —
beträffande statsrevisorernes här ifrågavarande yttrande i underdånighet hän¬
visa till hvad styrelsen anfört i sitt ofvannämnda underdåniga utlåtande af
denna dag, hvaraf afskrift bilägges.
Stockholm den 30 december 1912.
Underdånigst
KLAS LINROTH.
HERM. PETERSSON. RIO K A RO STENBECK.
E. SEDERHOLM. KLAS SONDÉN.
A. E. Bastman.
Afskrift.
Bilaga.
Till KonuDgen.
Till fullgörande af genom nådig remiss den 23 december 1912 erhållen
befallning att skyndsamt afgifva underdånigt yttrande rörande ett till stats¬
rådet och chefen för finansdepartementet af herrar P. Lennmalm, A. Blomquist
och P. Klason — hvilka såsom sakkunniga tillkallats att inom civildepartementet
biträda vid utredning i fråga om åtgärder mot kronisk arsenikförgiftning —
den 19 december 1912 afgifvet utlåtande, får medicinalstyrelsen härmed i
underdånighet anföra följande.
I det följande betecknas med “arsenikkommittén" ofvanstående tre sak¬
kunniga.
Styrelsen, som på grund af ärendets brådskande beskaffenhet måste
inskränka sig att yttra sig om hufvudsakligen de praktiska åtgärder, hvartill
förhållandena gifva anledning, vill beträffande de grunder, på hvilka arsenik¬
kommittén baserat sina förslag, i detta afseende endast anföra följande.
Den utredning, som af kommitténs läkarledamot, professor Lennmalm
lämnats öfver sjukdomsfallen i gamla riksdagshuset, synes tydligt gifva vid
handen, att man har att göra med en s. k. husepidemi eller bostadssjukdom,
hvarmed man vill angifva, att sjukdomsorsaken vore att söka inom ifråga¬
varande hus, det s. k. gamla riksdagshuset. På infektion tyder intet, hvarför
det knappast torde återstå annat än att betrakta fallen såsom förgiftningsfall.
678 -
Det giftiga ämnet måste förekomma i gasform eller såsom damm och således
tillföras kroppen genom respirationsvägarna. Härför skulle också kunna anses
tala den egendomliga lukt, som uppgifves hafva iakttagits i lokalerna.
Rörande arten af förgiftningen äro kommitterades flertal af den meningen,
att det gäller arsenikförgiftning, men professor Klason anser möjligt, att icke
arsenik utan flyktiga blyföreningar eller kanske omättade aldehyder orsakat
förgiftningsfallen; och då man tager hänsyn till de föreliggande förhållandena
synes ingalunda uteslutet, att så kan hafva varit fallet. I en tid, då nya
slags oljor och preparat ej sällan ingå i färgblandningar, föreligger också så
mycket större anledning till hypoteser i denna riktning, som det synes egen¬
domligt, att ett allmänt, öfver hela riket användt färgstoft skulle i eu viss
byggnad visa sig så mycket hälsofarligare än annorstädes, där samma färg¬
stoft begagnats.
Kommittéledamoten herr Blomquists uppfattning torde stödja sig på
hans urin-, svett- och luftundersökningar, hvarmed han anser sig hafva påvisat
förekomsten af arsenik i sekreter från en hel del af de sjuka samt i rumsluften.
Enligt den kritik, som dessa undersökningar särskildt de sistnämnda under¬
kastats ej mindre af rättskemisten, professorn W. Lindberger i ett yttrande
därötver till medicinalstyrelsen i mars 1912 än äfven af kommittéledamoten,
professorn P. Klason, lära dock undersökningarna särskildt hvad luften beträffar
icke för närvarande kunna tillerkännas beviskraft.
Antagandet af arsenikförgiftning måste således stödja sig uteslutande på
kommittéledamoten, professorn F. Lenumalms diagnostiska skarpsinne. Då
professor Lennmalm är eu synnerligen erfaren läkare och särskildt på detta
område allmänt anses såsom specialist, måste också stort afseende fästas vid
hans mening, och i brist på förklaring i annan riktning, måste man antaga,
att den är riktig, eller åtminstone att förgiftningsfallen i gamla riksdagshuset
äro af samma slag som de sjukdomsfall, hvilka hittills plägat tolkas såsom
beroende på arsenikförgiftning från tapeter och dylikt, ehuruväl starka invänd¬
ningar .framträda, så snart man söker förklara, huru arseniken ur väggarna
kunnat öfverföras till de sjukas organismer.
I sistnämnda afseende får medicinalstyrelsen, utom hvad som tidigare i
denna fråga framhållits, anföra följande. För åstadkommande af giftiga arsenik-
haltiga gaser i en bostad fordras — såsom äfven kommittén påpekat —
utom närvaro af arsenik äfven mögelbildning. Kommittén har nu visserligen
konstaterat närvaron af mögel i lokalerna, men anger icke, om förekomsten
häraf är större än den, som finnes i snart sagdt hvarje hus. Det föreligger
tydligen en synnerligen stor olikhet mellan förekomst af mögel och af verkliga
raögelvegetationer, hvilka senare torde erfordras för att framkalla de med skäl
fruktade arsenikgaserna. Enligt professor Klason är icke heller den lukt, som
679 —
förekommit i lokalerna, sådan, som indicerar närvaro af arsenikhaltiga gaser.
Vidare är anmärkningsvärd^ att sjukdomsfallen — enligt arsenikkommitténs
utredning — visat sig å ena sidan oberoende af myckenheten arsenik i vägg¬
färgen samt å andra sidan likaledes oberoende af ventilationen i respektive rum.
Alla dessa förhållanden ställa sambandet mellan arsenikhalten i väggfärgerna
samt sjukdomsfallen hos personalen i sådan dager, att man ovillkorligen måste
säga, att här föreligger en — kemiskt sedt — fullständigt ölost gåta.
Kommittén har till förbättrande af tillståndet i ämbetslokalerna före¬
slagit, att den ostridigt arsenikhaltiga oljefärgen å väggarna skall, såsom
källan till förgiftningarna, bortskrapas. Medicinalstyrelsen har tidigare på
angifna grunder föreslagit, att färgen skulle kvarlämnas men förses med ett
öfverdrag af fernissa, afsedt att göra det giftiga ämnet oskadligt. Hvad mot
åtgärden blifvit af kornmitterade anfördt kan icke ändra medicinalstyrelsens
mening härutinnan, ty att fernissning af en vägg skulle vara i stånd att —
såsom arsenikkommittén anför — göra ett rum oanvändbart på grund af dålig
luft, strider till den grad mot praktisk erfarenhet, att man svårligen kan anse
det i gamla riksdagshuset utförda försöket vara afgörande. Och hvad angår
den s. k. väggventilationen, det vill säga ventilation, uppkommen genom att
luften genomgår väggens porer, vill styrelsen erinra, hurusom direkta försök,
utförda i Stockholm 1896—1897, utan hvarje hänsyn till eller tanke på nu
föreliggande synpunkter, visat, att redan vanlig oljefärg är praktiskt sedt lufttät.
Ehuru styrelsen sålunda fortfarande är af den meningen, att den af
styrelsen föreslagna åtgärden skulle visat sig ändamålsenlig, har styrelsen
gifvetvis icke från hygienisk synpunkt något att erinra mot den radikalare
åtgärden att helt och hållet borttaga väggarnas oljefärgsbeläggning. Samma
skäl, som tala för färgens borttagande ur rummen, synas emellertid äfven
föreligga beträffande korridorerna, där dels en del personal är placerad och
därifrån dels ock vid dörrarnas öppnande luft otvifvelaktigt inkommer i rummen.
De konsekvenser häraf med afseende på andra byggnader, som icke lära ute¬
blifva och hvilka styrelsen tidigare ansett som sin plikt att påpeka, äro af
öfvervägande ekonomisk art och beröra i jämförelsevis ringa mån styrelsens
förvaltningsområde.
Kornmitterade hafva, såsom nämndt, funnit fukt och mögelbildning under
linoleummattorna i en del arbetsrum och föreslår mattornas borttagande intill
dess att cementgolfven hunnit fullt torka. I detta yttrande kan medicinal¬
styrelsen till fullo instämma. Det är ett mycket vanligt fel, att nya eller
— 680 -
ombyggda hus för tidigt tagas i bruk och att liuoleumsmattor för tidigt
påläggas. Så synes äfven i detta fall ägt rum. Möjligt är ju att de under
mattorna uppkomna mögelvegetationerna ur mattornas och ur cementens arsenik
lösgjort arsenikgaser, hvaremot det synes svårt att förstå, hur möglet på
golfvet kunnat bidraga till lösgörande af arsenik ur väggarna. Härmed må
emellertid förhålla sig huru som helst; hänsynen till sundheten kräfver ovillkor¬
ligen, att allt möjligt göres för husets uttorkande.
Arsenikkommitténs yttrande afser vidare luftväxlingen. Härom heter
det: “I fall ej dessa arsenikgaser funnes, så skulle säkerligen ingen hafva
tänkt på bristande ventilation, hvarken i de kraftigt ventilerade eller i de
oventilerade rummen." Det är svårt att bringa detta yttrande i konsekvens
med arsenikkommitténs, som det vidare skall visas, synnerligen genomgripande
förslag att anbringa friskluftsventiler i rummen, hvarmed torde menas ventiler
för insläppande af frisk, kall luft.
För närvarande äger ventilationen rum på följande sätt. Kall, filtrerad
luft värmes i en varmkammare och pressas medelst fläktar in i de olika
arbetsrummen, hvarifrån luften afgår dels genom fönsterspringor, dels ock till
närbelägen korridor samt därifrån till det fria. De i rummen uppsatta värme¬
kropparna och därtill hörande rörnät äro beräknade att värma rummen under
förutsättning, att ventilationsluften inkommer varm, eller ock att ingen ven¬
tilation förekommer. De äro med andra ord beräknade att fylla det värme-
behof, som betingas däraf, att värme strålar ut och ledes bort genom mur¬
verk, fönster och så vidare, men räcka icke att äfven värma ventilationsluften,
om denna tillföres kall. För denna uppvärmning finnas, som sagdt, särskilda
varmkamrar.
Af ofvan anförda skäl hafva tre olika värmetekniker, konstruktören,
ingenjören W. Dahlgren samt de såsom sakkunniga tillkallade ingenjörerna
O. Sandholm och H. Theorell varit eniga därom, att pressluft måste fort¬
farande användas för byggnadens ventilation. Styrelsen är ock af samma
mening.
Något skiljaktiga meningar hafva däremot förekommit beträffande sättet
för luftens afledande ur rummen.
Den bristfälliga luftväxling, som i vissa delar af byggnaden förekommit,
har i regel berott därpå, att luften saknat aflopp; och de åtgärder, som,
enligt hvad styrelsen erfarit, redan äro under arbete och antagligen snart
681 —
färdiga till ventilationens förbättring, hafva därför måst gå ut på att bereda
luften sadant aflopp. Enligt hvad styrelsen inhämtat har man härvid i
hufvudsak föreslagit, antingen
1) att detta aflopp beredes genom upptagande af öppningar mellan
rummen och korridoren, från hvilken luften kan utströmma i det fria genom
fönsterspringor, genom särskilda (med mekanism försedda) öppna fönster eller
genom evakueringspipor; eller
2) att detta aflopp beredes genom upptagande af ventiler i rummens
ytterväggar, hvilka öppningar ej böra förväxlas med “friskluftsventiler".
Hygieniskt sedt torde vara skäligen likgiltigt, huru luften utströmma^
blott_ att den utströmmar, hvilket, som sagdt, är ett villkor för att få in frisk
luft i rummen.
Genom öppningar i rummens ytterväggar riskerar man emellertid att vid
vissa vindar kall luft strömmar in i stället för ut; och då uppkommer käll¬
drag samt vid mera ihållande sadana vindförhållanden afkylning af rummet
Placeringen af nämnda öppningar är dessutom särdeles svår, alldenstund å
ena sidan en placering vid golfvet medför alltför stor risk för källdrag och å
andra sidan en placering vid taket komme att låta den varma luften följa
taket direkt från inströmnings- till utströmningsöppningen.
Hå för öfrigt numera. finnas noggranna, lätt tillgängliga metoder för att
pröfva, i hvilken mån de gjorda förbättringarna äro effektiva, finnes åtminstone
ingen anledning att förorda något annat, innan det visat sig, att de gjorda
förbättringarna ej medfört önskad verkan. Att ventilationsanläggningen för
öfrig! bör skötas omsorgsfullt, så att till exempel luftfiltret hålles helt och
rent, torde ej behöfva erinras.
Föreståndaren för statsmedicinska anstaltens rättskemiska utdelning V.
Lindberger har deltagit i handläggningen af detta ärende.
Remisshandlingarna återställes härjämte.
Stockholm den SO december 1912.
Rätt afskrifvet från kungl. medicinalstyrelsens konceptexpedition nr 5465
för år 1912, betygar
I tjänsten
A. E. Bastman.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
86
— 682 —
Generaltiillstyrelsens
utlåtande angående afStatsreyisorerne
framställd anmärkning mot packhus¬
lokalernas i Hälsingborg beskaffenhet.
Till Konungen.
Sedan Riksdagens senast församlade Revisorer i sin den 30 november
1912 afgifna berättelse framhållit, bland annat, hurusom packhuslokalerna i
Hälsingborg vore otidsenliga och för sitt ändamål otillräckliga, hvadan för¬
ändrade anordningar syntes vara af behofvet påkallade, samt Eders Ivungl.
Maj:t enligt nådig remiss den 6 innevarande december anbefallt generaltull¬
styrelsen att i anledning af berörda framställning afgifva underdånigt utlåtande,
får styrelsen i underdånighet anföra följande.
Enligt beslut den 12 november 1906 fann generaltullstyrelsen, på sätt
i afskrift bifogad skrifvelse till tullkammaren i Hälsingborg utvisar, godt gilla
ett styrelsen underställdt förslag i fråga om tillbyggnad m. m. af tullhuset i
nämnda stad. Styrelsen framhöll emellertid i åberopade skrifvelse uttryckligen,
att de med beslutet afsedda arbetena kunde anses tillgodose behofvet af ökadt
utrymme allenast för den närmaste framtiden och att frågan om uppförande
af ny tullhusbyggnad ej finge undanskjutas. _
Inom kort visade sig ock, att den utvidgning af lokalerna, som i löljd
af förenämnda beslut kom till stånd, icke var tillräcklig för den alltjämt
växande trafiken. ,
På grund häraf ingick tullkammaren i Hälsingborg den 26 sistlidne
september till stadsfullmäktige i nämnda stad med framställning ej mindre
därom, att nv tullhusbyggnad måtte varda, sa snart ske Kunde, uppförd, än
äfven därom, ' att i afvaktan på nybyggnadsfrågans lösning, provisoriska åt¬
gärder måtte vidtagas för de mest trängande krafvens tillgodoseende.
Efter verkställd utredning hafva stadsfullmäktige den 17 innevarande
december beviljat ett anslag för år 1913 af 60,000 kronor för utvidgning af
gamla tullhuset.
Härmed synes ett väsentligt steg vara taget mot lokalfrågans provisoriska
lösning. Men först efter det bangårdsfrågan i Hälsingborg blifvit ordnad och
beslut sålunda kan fattas om eu ny tullhusbyggnads förläggning synes ett för
tullverket såväl som för den trafikerande allmänheten fullt tillfredsställande
resultat kunna ernås.
— 683
Remissakten återgår, hvarförutom ett från tullkammaren i Hälsingborg
infordradt yttrande jämte bilaga därtill bärbos öfverlämnas.
Stockholm den 27 december 1912.
Underdånigst
STAFFAN CEDERSCHIÖLD.
GUSTAF BERGENSTJERNA. EM. RUUS.
Föredragande.
EMIL DELPHIN.
R. SILFVERHIELM.
J. F. H. Hilding.
Afskrift.
Bilaga.
Till tullkammaren i Hälsingborg.
Vid föredragning af en till kung!, generaltullstyrelsen ställd, af Eder
med eget yttrande till styrelsen öfverlämnad skrifvelse från stadsfullmäktige i
Hälsingborg den 26 nästlidne oktober, uti hvilken skrifvelse framställning göres
om styrelsens godkännande af ett framlagdt förslag att till beredande af er¬
forderligt utrymme i tjänstelokalerna i nämnda stad dels utvidga tullpackbuset
med en tillbyggnad, dels vidtaga åtskilliga ändringsarbeten å tullkammaren,
äfvensom att uppföra ett vakthus vid norra hamnen för bevakningens behof,
allt i enlighet med bilagda ritningar, har styrelsen funnit godt till ifråga¬
varande framställning lämna bifall, med framhållande däraf att de af stads¬
fullmäktige beslutade arbeten endast få anses afse att afhjälpa ifrågavarande
olägenheter för närmaste framtiden och med villkor att genom det nu lämnade
medgifvandet, frågan om uppförandet af en ny tullkammarebyggnad icke blifver
undanskjuten; åliggande Eder tillse att vid uppförandet af berörda tillbyggnad
af tullpackhuset lämpliga anordningar till skydd mot eldfara och inbrott varda
iakttagna ; hvilket Eder till egen och vederbörandes kännedom härigenom meddelas.
Stockholm den 12 november 1906.
STAFFAN CEDERSCHIÖLD.
Emil Delphin.
Angående ifrågasatt utvidgning af tullokalerna i Hälsingborg.
Vidimeras ex officio
Arvid Nyström.
— 684 —
Tullkammarens i Hälsingborg
yttrande.
Till kungl. generaltullstyrelsen.
Jämlikt kungl. styrelsens remiss den 12 i denna månad, har tullkammaren
att, i anledning af Riksdagens Revisorers hos Konungen i underdånighet
gjorda anmälan, rörande packhuslokalernas i Hälsingborg otillräcklighet m. in.,
vördsamt afgifva utlåtande.
Anmärkningen är fullt befogad och i allo grundad å de af statsrevi¬
sionen begärda upplysningar, om hvilkas tillförlitlighet densamma själf öfver-
tygat sig vid den omedelbart företagna, särdeles noggranna besiktningen af
ifrågavarande lokaler.
Då Statsrevisorernes besök inträffade den 14 sistlidne oktober, eller
närmast 1 Vs månad efter det undertecknad, Thunberg, tillträdt tjänsten som
tullförvaltare i Hälsingborg, torde någon skuld i berörda missförhållande icke
gärna kunna påbördas den nyutnämnde tullförvaltaren, hvilken däremot åligger
att vidtaga erforderliga åtgärder för ett i möjligaste mån effektivt afhjälpande
utaf efterblifna förhållanden, i hvad företrädesvis angår härvarande packhus-
lokalers i stora tullhuset synnerligen beklagliga och underhaltiga beskaffenhet.
Bristerna lågo här i så öppen dag, att tullkammaren redan den 26
sistlidne september ingick till stadsfullmäktige med framställning, jämte det
yrkande, hvilket innefattas i närslutna utdrag af tullkammarens brefkoncept
för sistnämnda dag.
På Statsrevisorernes begäran blef en afskrift af berörda handling seder¬
mera dem tillsänd under adress: Statsrevisionen, Stockholm.
Stadsfullmäktige beslöto redan den 15 sistlidne oktober remiss till hamn¬
direktionen och drätselkammaren för utredning, hvad förstnämnda beträffade,
huruvida lämplig plats funnes att tillgå för uppförande af ny tullhusbyggnad
och för drätselkammarens vidkommande, afgifvande af förslag till om- och till¬
byggnad af nuvarande tullhus, i afvaktan å tidpunkten för nybyggnad.
Genom hamndirektionens utredning och tullkammarens i saken verk¬
ställda undersökning har tillfullo konstaterats att för närvarande icke finnes
någon för ändamålet tillräckligt rymlig och lämplig plats, men att sådan
af bästa och till läget mest idealiska beskaffenhet erbjudes, så fort bangårds-
ffågan vunnit sin lösning. Tidpunkten härför låter sig emellertid icke nu på
förhand bestämmas, liksom ock ett förläggande af nytt tullhus å det nu¬
varandes alltför trånga plats, såväl af utrymmes- som af andra skäl, ej minst
med hänsyn till den betydliga kostnaden för tullkammarens framtida förflyttande
till eu lämpligare plats, icke torde böra påyrkas.
— 685 —
Såsom ett provisorium eller tillfälligt aflöpande af nu befintliga olägen¬
heter, återstår alltså en om- och tillbyggnad af nuvarande tullhus.
I sådant afseende har drätselkammaren, dels i samråd med dels ock
efter särskild förhandling med tullförvaltaren, till stadsfullmäktige afgifvit ett
af ritning åtföljdt förslag. Med anledning däraf hafva stadsfullmäktige den
17 innevarande månad besluta att, till erforderlig utvidgning af nuvarande gamla
tullhus, för år 1913 bevilja ett anslag af 60,000 kronor.
Såsom provisorium betraktadt, då — såsom äfven vid sammanträdet ut¬
talades — gifvet är att, så snart tillräcklig och fullt ändamålsenlig plats
erbjudes, nytt tullhus måste uppföras, torde ofvannämnda lösning af frågan få
anses lycklig och därför böra på för handen varande skäl af tullkammaren till¬
styrkas, dock under villkor, att utvidgningen ifråga bör såsom provisorisk anses.
Som ännu en tid återstår, innan plan, ritningar och kostnadsförslag
jämte arbetsbeskrifning hinna att utarbetas och af stadsmyndigheterna god¬
kännas, för att kungl. styrelsens pröfning uuderställas, är tullkammaren för
närvarande icke i tillfälle att i annan mån än härofvan skett, yttra sig i nu
föreliggande ärende.
Hälsingborgs tullkammare den 23 december 1912.
Gustaf Fr. Thunberg.
Bilaga-
Utdrag af Hälsingborgs tullkammares bref konceptbok för år 1912.
Stadsfullmäktige i Hälsingborg.
Vid öfvertagandet den 4 innevarande månad af tullförvaltaretjänsten i
Hälsingborg har det för undertecknad varit af största vikt att noggrant
iakttaga och undersöka, huruvida och i hvad mån de till kungl. tullverket
upplåtna byggnader och lokaler vore för sitt ändamål fullt rymliga och tids¬
enliga samt i öfrigt i det skick, att de kunde anses motsvara, hvad bestäm¬
melserna i kungl. brefvet den 9 juni 1855, rörande tolagsersättning till stapel¬
staden Hälsingborg såsom villkor för sådan ersättnings åtnjutande föreskrifva.
Enligt allmänna stadgandet af den 16 juni 1719 åligger stapelstäderna
att emot dem förunnade tolag “låta uppbygga samt behörigen vidmakthålla
sådana tullhus, hvaruti både tullnärer och kontrollörer vederbörligen kunna
deras tjänster förrätta".
— 686 —
Den växande rörelsen, trafiken och tuliuppbördeu i en så betydande stad
som Hälsingborg ställa ju ock, jämväl med hänsyn till de på grund af kung!,
förordningen den 9 juni 1911 med ny tulltaxa inträdda förändrade förhållanden,
alldeles särskildt stora kraf på isynnerhet packhuslokalernas tillräcklighet och
ändamålsenliga inredning.
Undersökningen af härvarande tullokaler har i förenämnda hänseende
ledt till särdeles nedslående resultat.
Det lärer få anses mindre välbetänkt att i det rastlösa framåtskridande
samt den storartade utveckling på handelns, sjöfartens och industriens områden,
som utmärker det nutida Hälsingborg, fortfarande hålla fast vid föråldrade
principer och åsikter beträffande härvarande tullokaler, hvilka väl kunde göra
sig gällande och anses tillfyllest under fordomtima lugnare trafikförhållanden
men ingalunda i våra dagar. Nya tider medföra nya och större kraf, ej
minst på tulltjänstemännen själfva. Utvecklingen bjuder att dessa icke må,
på grund af trånga och otidsenliga lokaler hindras i fullgörandet af sina
åligganden i statens tjänst, liksom ock att erforderlig ökning af tullpersonalen
icke får omöjliggöras af eu sådan anledning.
Redan från början har tullkammaren alltså funnit sig böra fästa stads¬
fullmäktiges uppmärksamhet därå, att förhållandena, hvad denna stads tullhus
och dess provisoriska tillbyggnader beträffar, äro af den betänkliga art, att,
såvida icke snar och effektiv åtgärd vidtoges, staden Hälsingborg inom kort
— såsom redan vid flere enstaka tillfällen inträffat — står inför det ound¬
vikliga faktum, att godset ej lian i packhuset inrymmas, och att tullhehand-
lingsgöromålen icke kunna behörigen förrättas.
I samma stund en dylik händelse komme att upprepade gånger inträffa
kanske för en längre tid, torde, utom det att statens rätt möjligen komme att
i viss mån äfventyras, hvilket under inga omständigheter får ske, gifvetvis
äfven idkare af handel och industri samt öfriga importörer komma att lida af
den stagnation, som af nämnda eventualitet blifver en oundviklig följd.
I främsta rummet ur statsverkets synpunkt och för bevakande af dess
rätt och bästa, finner tullkammaren alltså varå eu för densamma bjudande
nödvändighet hålla hand däröfver, att intet försummas i de afseenden, som
beröra samhällets plikt att sörja för i allo tillfredsställande tullokaler.
Hälsingborgs stad har under senaste tjuguårsperioden, 1892—1911, hos
tullkammaren utkvitterat en tolagsersättning af sammanlagdt 1,584.810 kronor
78 öre.
Hvad har under denna tidsrymd från stadens sida åtgjorts för tillhanda¬
hållande af fullt rymliga och ändamålsenliga tullokaler?
Svaret är att finna i det gamla tullhusets och annexets vid ångfärjan
nuvarande utseende, såväl till det yttre som inre föga tilltalande. Ett be-
— 687
lamrande med ingalunda vackra men desto mer opraktiska ock säkerligen ej
billiga tillbyggnader, hvilka hardt nära omöjliggöra tjänstgöringen i de för
tullbehandlingen afsedda lokaler, som, enligt tullkammarens efter noggrann
pröfning vunna öfvertygelse, äro alldeles otillräckliga för nuvarande behofvet
samt dessutom mörka och i öfrigt synnerligen otidsenliga. Förhållandena, som
de nu befinna sig, äro för alla parter rent af olidliga, hvarför ett effektivt
afhjälpande därutinuan oundgängligen påkallas.
Då tullkammaren är lifligt öfvertygad om stadens förmåga att klokt,
praktiskt och ändamålsenligt ha planlagt och genomfört allt hvad stadens
öfriga publika byggnader och institutioner angår, kan tullkammaren ej annat
än uttala sin förvåning öfver att gamla tullhuset å den framstående och vackra
plats, hvarå detsamma är beläget, ej längesedan ersatts med ett nytt, rymligt
och modernt tullhus, för hvars åstadkommande medel — såsom ofvan visats
— icke saknats.
På grund af det anförda och med stöd af kung], generaltullstyrelsens i
bestyrkt afskrift bilagda remiss, D.-nr 7815 den 16 innevarande september,
får tullkammaren vördsamt hemställa att enär ofvan omförmälda, från tull¬
husets nedre våning mot söder och väster utskjutande tillbyggnader på sin tid
godkänts med förbehåll att de skola betraktas allenast som provisoriska, den
numera aktuella frågan om nödvändigheten af nytt tullhus måtte bringas
närmare sin lösning och att stadsfullmäktige behagade i sådant hänseende
besluta:
att ny tullhusbyggnad, uppfyllande nutida fordringar på rymlighet, ända¬
målsenlighet och praktisk inredning, jämväl i tekniskt afseende, varder uppförd
å nuvarande eller annan för rörelsen och trafiken välbelägen tomt i närheten
af hamnen och järnvägsstationerna (ångfärjan);
att arbetet därmed påbörjas, så snart på stadsmyndigheternas föranstal¬
tande nödig utredning med arbetsbeskrifning, kostnadsförslag och ritningar m. m.
hunnit åstadkommas och underställas stadsfullmäktiges, äfvensom vederbörande
tullmyndighets pröfning och godkännande:
att byggnadsarbetet fullbordas inom viss af stadsfullmäktige utsatt tid;
att, enär nämnda utredningar och arbeten lära gifvetvis taga längre tid
i anspråk, det nu trängande behofvet af i främsta rummet rymliga, ljusa
och tidsenliga packhuslokaler, men äfven af ökade och förbättrade utrymmen
för tullkammaren och tullbevakningen samt vid dessa afdelningar nu och fram¬
deles tjänstgörande personer, må kunna tillsvidare tillgodoses medelst skyndsamt
uppförande af tvenne flyglar, vid tullhusets västra och östra gaflar, båda
flyglarne utdragna mot söder, så långt kajbyggnaden medgifver och af samma
höjd som hufvudbyggnaden (2 våningar), hvarigenom nyss nämnda behof synes
på för handen varande skäl och i afvaktan på fullbordandet af blifvande nya
— 688 —
tullhus, afhjälpt på bästa och för byggnadens utseende förmånligaste sätt, dock
endast tillsvidare;
att hela den mellan flyglarne, södra tullhusfasaden och hamnen upp¬
kommande plats omgärdas af ett högt med grindar försedt järnstaket, genom
hvilken anordning vinnes ett för åverkan skyddadt, ej obetydligt område för
det tyngre, mindre ömtåliga tullgodset;
att nuvarande packhuslokalerna bringas i ett för tjänstgöringen och
trafiken fullt tillfredsställande skick, så att alla vågexpeditionerna placeras vid
ljussidorna innanför sorteringsdiskarna, och att godset förvaras särskild! i pack¬
husets mellersta och norra del;
att i alla händelser det missprydande tillbygget vid västra gafveln ned-
rifves, jämväl af det skäl, att däri för tullbevakningen, uppsyningsman och
vaktmästare inrymda lokaler visat sig olämpliga och hälsofarliga, samt enär
packhusets utvidgning väl bör ske åt denna sida;
och att till följd häraf nödiga lokaler för sistnämnda funktionärer må
förhyras i närliggande fastighet, intill dess återinflyttniDg i tullhuset kan
äga rum.
Tullkammaren får emellertid än ytterligare betona att föreslagna för¬
ändring af nuvarande tullhus är ett provisorium, som icke får fördröja eller
till obestämd tid uppskjuta den säkerligen enda rätta, härofvan begärda lös¬
ningen af tullhusfrågan och att sålunda stadsfullmäktiges beslut att nytt tull¬
hus skall inom en viss af stadsfullmäktige bestämd tid varda uppfördt utgör
en förutsättning för härofvan föreslagna tillbyggnader och förändringar.
Upplysningsvis meddelas att den mindre grannstaden Halmstad är sedan
ett år i besittning af landsortens modernaste tullhusbyggnad.
Slutligen får tullkammaren, på grund af kung], generaltull styrelsens ofvan
åberopade remiss, vördsamt utbedja sig att, för afgifvande af infordradt ut¬
låtande i ärendet få, så snart ske kan, emotse meddelande om hvilken åtgärd,
som beslutas i anledning af förestående framställning.
Hälsingborgs tullkammare den 26 september 1912.
Gustaf Fr. Thunberg.
Rätt utdraget; betygar
Hälsingborgs tullkammare den 23 december 1912.
Gustaf Fr. Thunberg.
- 689 -
Riksarkivariens
yttrande i anledning af hvad Riks¬
dagens Revisorer anmält beträffande
utrymmesförhållandena vid landsar¬
kivet i Lund.
Till Konungen.
Med anledning af nådig remiss den 21 sistlidne december af hvad Riks¬
dagens Revisorer uti § 1 af bifogadt transsumt anfört angående utrymmes¬
förhållandena i landsarkivet i Lund samt anordningars vidtagande för att inom
de nuvarande lokalerna ökadt tillfälle till arkivaliers mottagande måtte beredas,
får riksarkivarien dels öfverlämna bilagda från landsarkivarien infordrade ytt¬
rande, dels för egen del i underdånighet erinra, att öfverintendentsämbetet den
26 sistlidne november afgifvit underdånigt utlåtande öfver riksarkivariens den
26 nästföregående september hos Eders Kungl. Maj:t gjorda framställning
rörande beredande uti landsarkivet i Lund af ökadt utrymme för arkivalier,
hvarvid ämbetet i hufvudsak tillstyrkt ett af landsarkivarien tidigare afgifvet
förslag, och skulle på detta sätt beredas ett ökadt utrymme af 466 löpmeter
för en beräknad kostnad af sammanlagdt 3,200 kronor” hvilken summa enligt
öfverintendentsämbetets mening hos Riksdagen skulle äskas. Efter hvad som
under hand meddelats riksarkivarien, kommer också nådig proposition i detta
ämne att till Riksdagen i år aflåtas. Den remitterade akten återställes.
Stockholm den 3 januari 1913.
Underdånigst
EMIL HILDEBRAND.
Landsarkivariens i Lund
yttrande.
Till herr riksarkivarien.
Sedan till mitt yttrande remitterats hvad Riksdagens Revisorer i sin
berättelse under rubriken Riks- och landsarkiven § 1 anfört, nämligen att
hyllorna i härvarande landsarkiv på grund af byggnadens konstruktion blifvit
placerade så långt från hvarandra, att de inkräktat på utrymmet mer än nöd¬
vändigt varit, därvid också svårigheter yppat sig att på ett tillfredsställande
sätt uppställa och förvara de alltjämt tillströmmande arkivalierna, men att
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911. g7
— 690
Revisorerne föreställa sig, att sådana anordningar må kunna vidtagas, att
inom de nuvarande lokalerna ökadt tillfälle till arkivaliers mottagande beredes,
får jag härmed vördsamt anföra följande.
Hvad Riksdagens Revisorer i fråga om landsarkivet i Lund anfört är
tydligen föranledt af den stora brist på utrymme, som till hinder för lands¬
arkivets ändamål härstädes förefinnes och hvilken Revisorerne vid sitt besök
den 7 oktober hade tillfälle iakttaga. För afhjälpande af denna brist har jag
också under början af innevarande år låtit verkställa en närmare undersökning,
hvilken gifvit vid handen, att å disponibla, oupptagna platser i arkivbyggnaden
nya hyllor skulle kunna insättas till en utsträckning om icke mindre än cirka
550 längdmeter, och med anledning däraf den 17 sistlidne april ingått till
herr riksarkivarien med anhållan, att herr riksarkivarien ville i enlighet med
specificeradt förslag hos Kungl. Maj:t för ändamålet söka utverka en summa
om 3,305 kronor 20 öre. För den händelse denna summa skulle blifva ställd
till landsarkivets förfogande, torde utrymmesbristen för den närmaste tiden på
under alla omständigheter möjligast billiga sätt blifva afbjälpt. När emellertid
om något år, efter allt att döma, frågan om beredande af nytt hyllutrymme
ånyo måste upptagas, böra enligt min mening de af Riksdagens Revisorer
anmärkta förhållandena i första hand tagas under öfvervägande och för den
händelse byggnadens konstruktion det tillåter, de ute å golfven i arkivlokalerna
med onödigt stora mellanrum uppställda hyllorna flyttas närmare hvarandra
och nya hyllor insättas å de sålunda vunna platserna.
Lund i landsarkivet den 31 december 1912.
Lauritz Weibull.
Universitetskanslerns vid
Uppsala universitet
yttrande angående Riksdagens Revi¬
sorers anmärkning rörande redovis¬
ningen af ett anslag vid Uppsala uni¬
versitet.
Till Konungen.
Med bifogande af inhämtadt yttrande från Uppsala universitets skogs¬
förvaltare, hvilket enligt hvad af remissakten åtecknadt yttrande inhämtas
blifvit af universitetets drätselnämnd åberopadt, får jag härjämte i under¬
dånighet meddela, att, enligt hvad jag inhämtat, drätselnämnden numera be-
— 691 —
slutit, att kontrollåtgärder i öfverensstämmelse med hvad skogsförvaltaren i
berörda yttrande ifrågasatt skola för framtiden vidtagas.
Stockholm den 18 januari 1913.
Underd&nigst
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Otto Cronéborg.
Uppsala universitets skogsförvaltares
yttrande.
Till Uppsala universitets drätselnämnd.
Genom remiss från universitetets drätselnämnd har mitt yttrande in¬
fordrats med anledning af hvad Riksdagens Revisorer år 1912 i afgifven
berättelse anfört dels därom, att vid granskning af Uppsala universitets räken¬
skaper för revisionsåret Revisorerne funnit, att enligt 17 särskilda räkningar
utgifvits för skogsodling tillsammans kronor 7,135: 16, hvilka räkningar enligt
hvad Revisorerne anmärkt, med undantag af två, å tillsammans kronor 13: 38
för frakt af skogsfrö m. m. endast utvisade, att till vederbörande skogsför¬
valtare utbetalts medel till skogskulturer utan att närmare angifva utgifternas
beskaffenhet men icke lämnade tillfyllestgörande upplysningar för bedömande
af förvaltningen i berörda hänseende, och dels därom att jämväl verifikationerna
till inkomsterna af universitetets skogar af Revisorerne funnits i viss mån
ofullständiga, i det att dessa inkomster i flera fall verificerats med reversal å
ötverlämnande af medel, utgörande likvid för försåldt virke utan angifvande af
virkesmängd och pris eller andra uppgifter till bestyrkande af försäljnings-
beloppets riktighet.
I anledning af först nämnda anmärkning får jag härmed förklara, att
vid utbetalning af kostnaden för skogsodling städse så förfarits att vederbörande
skogvaktare af mig erhållit erforderliga förskott till bestridande af dylika
arbeten, och att skogsarbetarne å uppgjorda dagsverkslistor eller särskilda
räkningar utkvitterat dem tillkommande dagarfvoden, att dessa af skogvaktarne
attesterade dagsverkslistor och räkningar af mig granskats och slutlikviderats
samt att erforderliga beloppet med företeende af skogvaktarnas kvittenser af
mig lyftats å akademiräntkammaren.
Då omförinälda dagsverkslistor och räkningar, enär skogsodlingen årligen
pågår å mer än ett 50-tal ställen, uppgå till ett betydande antal och för
— 692 -
ofri,c t oftast är o i ett skid'c, att de ej torde lämpa sig att bilägga öfriga
verifikationer, har man funnit det vara nog, att dessa listor m. m. af mig på
sätt nämnts granskats och befunnits till slutresultatet öfverensstämmande med
de af skogvaktarna utkvitterade beloppen.
Som anmärkningen i fråga torde föranledts af, att man icke ägt känne¬
dom om förhållandena och den granskning som föregår utkvitterandet af de
särskilda beloppen, kan möjligen vara lämpligt att hädanefter vidtages den
anordning, att skogvaktarnas kvittenser förses med intyg därom, att det däri
omförmälda beloppet motsvarar de enligt af skogsförvaltaren granskade dags-
verkslistor och räkningar af vederbörande skogsarbetare utkvitterade beloppen.
Angående anmärkningen om bristande verifikation till inkomsterna på
virkesförsäljning tillåter jag mig erinra, hurusom vid den egentliga virkesför-
säljningen tillämpas det förfaringssätt, att, efter drätselnämndens beslut om
virkesutstämpling, genom utfärdande af kungörelser i tidningarna infordras för¬
seglade anbud, och att dessa af skogsförvaltaren och akademiens ombudsman
brytas, hvarefter förslag om anbuds antagande eller förkastande af skogs¬
förvaltaren ingifves till drätselnämnden, efter hvars beslut med vederbörande
antagna köpare upprättas kontrakt i två exemplar, af hvilka det ena utlämnas
till köparen och det andra förvaras å akademikontoret.
De belopp, som enligt berörda kontrakt skola erläggas, jämte förfallo-
tiderna för desamma införas därjämte i eu å akademikontoret förd liggare,
och tillser akademi}'äntmåstar en att vid hvarje inbetalning till räntkammaren
af likvid för försåldt virke, hvilken inbetalning sker direkt af vederbörande
köpare, beloppet står i öfverensstämmelse med det för hvarje fall uppgjorda
försäljningskontraktet.
Beträffande försäljning af vindfällen, ris odi torrskog, hvarom det åligger
mig att för skogsvårdens bästa utan vidare draga försorg, sker denna för¬
säljning, omfattande i allmänhet mindre poster, under hand genom mig eller
efter min anmodan af vederbörande skogvaktare och redovisas till räntekam¬
maren genom reversal med angifvande af de skogar, hvarå sådan rensnings-
afverkning måst vidtagas. Något angifvande af kubikmassan har hittills icke
ansetts i reversalet behöfva angifvas, då skogvaktarnas taxeringslistor förut af
mig granskats, men, om så skulle påfordras, möter naturligtvis intet hinder,
att uppgift om virkesmängden vid rensningskuggning inflyter i de särskilda
reversalen.
liemisshandlingen återgår härjämte.
Uppsala den 5 januari 1918.
Alfr. Hahr.
— 693 —
Universitetskanslerns vid
Lunds universitet
yttrande angående Riksdagens Revi¬
sorers anmärkning rörande ålderstill-
läggsfonden vid Lunds universitet.
Till Konungen.
Jämte öfverlämnande af bilagda protokollsutdrag, innefattande yttrande
i ärendet af drätselnämnden vid universitetet i Lund, får jag i underdånighet
meddela, att enligt hvad jag inhämtat, drätselnämnden numera besluta utbryta
ålderstilläggsfonden ur akademikassan och bokföra den särskildt från och med
år 1913.
Stockholm den 15 januari 1913.
Underdånigst
F. CL:SON WACBTMEISTER.
Otto Croneborg.
Bilaga.
Utdrag ur protokoll, hållet hos Lunds universitets drätselnämnd den
4 januari 1913.
§ 2.
Sedan drätselnämnden anmodats yttra sig öfver de af Riksdagens Revisorer
mot bokföringen vid universitetet i Lund framställda anmärkningar, ansåg
drätselnämnden beträffande bokföringen af den s. k. ålderstilläggsfonden, då
någon saklig anmärkning icke framställts, sig endast böra framhålla, att den
ändring rörande bokföringen af berörda fond, som af Revisorerne blifvit antydd,
redan vore påtänkt att från och med år 1913 användas.
I detta sammanhang ville drätselnämnden påpeka, att de i vissa aflöningar
ingående ålderstil]äggen återfinnas i den specifikation af desamma, som årligen
i räkenskaperna intagas (se 1911 års hufvudbok pag. 502), men för vinnande
af ännu större öfverskådlighet i detta hänseende skulle anteckning angående
ålderstilläggen göras äfven i det uti räkenskaperna ingående sammandrag öfver
utbetalda lönemedel.
1 fråga om den af Revisorerne gjorda anmärkningen, att den innehålls¬
förteckning, som bifogats räkenskaperna, endast afsåge första räkenskapsbandet
— 694 —
och att för de båda verifikationsbanden dylika förteckningar däremot saknades,
ville drätselnämnden erinra därom, att verifikationsbanden endast utgöra supple¬
ment till första räkenskapsbandet, uti hvilket hänvisning till alla verifikationerna
hvar för sig vid respektive kassors och institutioners redogörelser återfinnas,
hvadan någon ytterligare innehållsförteckning för verifikationsbanden syntes
vara obehöflig.
Hvad slutligen anginge Revisorernes uttalande, att det vid bokföringen
använda räkenskapssättet befunnits vara mindre tillfredsställande samt att
önskligt vore, att nytt formulär för hufvudboken upprättades och i tillämpliga
delar gjordes öfverensstämmande med det räkenskapsformulär, som tilläfventyrs
komme att fastställas för universitetet i Uppsala, ansåge drätselnämnden sig
böra meddela, att det vid Lunds universitet under en lång följd af år använda
räkenskapssättet städse befunnits vara enkelt och öfverskådligt samt i allo så
tillfredsställande, att Riksdagens Revisorer vid besök i Lund ett föregående år
till och med hemställt, att ett års räkenskaper måtte öfversändas till universi¬
tetet i Uppsala för att där tjäna till ledning vid utarbetandet af enahanda
räkenskapsföring därstädes.
På grund häraf och då det för drätselnämnden, som i första hand hade
att utöfva en ingående kontroll och granskning af räkenskaperna, vore af
största vikt, att dessa bibehöllos vid nu använda enkla och lätt öfverskådliga
former, tilläte sig drätselnämnden hemställa, att Riksdagens Revisorers härut¬
innan gjorda uttalanden icke måtte till någon åtgärd föranleda.
Ur protokollet:
Bojert Eklundh.
Öfverstyrelsens för rikets
allmänna läroverk
utlåtande angående vissa anmärknin¬
gar rörande de allmänna läroverken.
Till Konungen.
I anledning af härhos återgående nådiga remiss får öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk i underdånighet anföra följande.
Hvad beträffar den första af de af Revisorerne framställda anmärkningarna,
nämligen att från biblioteks- och materielkassan vid högre allmänna läroverket
i Falun under år 1911 utbetalts ersättning för begärda och mot postförskott
öfversända upplysningar i tjänsteärenden vid två tillfällen till kommissionär i
ecklesiastikdepartementet och vid ett tillfälle till kommissionär hos läroverks-
— 695 —
öfverstyrelsen, så får öfverstyrelsen hänvisa till den från vederbörande rektors¬
ämbete infordrade, bär bilagda förklaring i ärendet. I fråga om sakens
principiella sida tillåtér sig öfverstyrelsen framhålla följande.
Enligt nådiga kungörelsen den 24 mars 1905 skall bos öfverstyrelsen
vara förordnad en kommissionär att under tjänstemannaansvar tillhandagå all¬
mänheten med handlingars ingifvande och uttagande m. in. på sätt i § 1 af
nådiga kungörelsen angående anställande af kommissionärer hos statsdepartement
och vissa ämbetsverk med flere myndigheter den 28 maj 1886 finnes föreskrifvet.
Nämnda kommissionär anlitas förutom i ofvannämnda ärenden äfven i
andra spörsmål, beträffande hvilka allmänheten icke anser sig böra anlita någon
af öfverstyrelsens öfriga tjänstemän. Emellertid torde böra nämnas, att såväl
rektorer, lärare och lärarinnor vid det stora antal läroanstalter, som stå under
öfverstyrelsens inseende, som ock enskilda personer, kommunala myndigheter
med flere i stor utsträckning vända sig direkt till ledamöterna eller till kansliets
tjänstemän. Den skriftväxling, som i följd häraf kommer att påläggas leda¬
möterna och i viss mån äfven öfriga tjänstemän i öfverstyrelsen, hafva dessa,
trots den ökning i deras arbete, som därigenom vållats, beredvilligt underkastat sig.
Under § 2 af bifogade utdrag af Itevisorernes berättelse är anmärkt,
att ljus- och vedkassan vid många läroverk under året ökats och vid dess slut
uppgått till högre belopp än som synes vant erforderligt. Revisorer^ ansågo,
att det med anledning häraf torde kunna ifrågasättas, huruvida icke i vissa
fall afgifterna till kassan varit öfver höfvan höga och bort kunna något nedsättas.
Af den tabell nr 91, som finnes bifogad Revisorernes berättelse, framgår,
att det anmärkta förhållandet kan anses gälla ett flertal läroverk, från hvilka
äfven förklaringar i ärendet af öfverstyrelsen infordrats och här bilagts. I
allmänhet hafva antagliga skäl för det anmärkta förfarandet blifvit anförda.
Såsom sådana synas nämligen böra gälla de af flera rektorer framhållna om¬
ständigheterna, att läroverket inom den närmaste tiden skulle inflytta i nya
eller utvidgade lokaler, hvilka kräfde ökade kostnader för uppvärmning, städ¬
ning m. m., och att den förefintliga behållningen då kunde behöfva tagas i
anspråk för att förhindra en alltför hastig stegring i ifrågavarande afgifter.
I några fall ha vissa, mera tillfälliga omständigheter medfört någon tillväxt i
behållningen, utan att vederbörande kollegium på grund af ett dylikt för¬
hållande af mera öfvergående art, som snart kunde ändras, ansett sig böra.
sänka terminsafgiften. Äfven om såsom allmän princip bör gälla, att termins-
afgiften till ljus- och vedkassan skall så afmätas, att inkomsterna så nära som
möjligt motsvara utgifterna under räkenskapsåret, så torde dock vara lämpligt,
att någon behållning finnes i kassan för att kunna möta eventuella fluktua¬
tioner i priserna på kol, ved och andra förbrukningsartiklar. Däremot bör
gifvetvis icke någon större behållning samlas i denna kassa. För att fästa
— 696 —
rektorers och kollegiers uppmärksamhet härpå har öfver styr elsen för afsikt att
tillställa de rektorer, från hvilka förklaringar i förevarande afseende icke in¬
fordrats, meddelande om innehållet af de af Revisorerne i fråga om läroverkens
ljus- och vedkassa gjorda anmärkningar.
Vidkommande storleken af terminsafgifterna till nämnda kassa tillåter
sig öfverstyrelsen i detta sammanhang meddela, hurusom dessa afgifter under
de tre sista åren vid 36 läroverk hållit sig oförändrade, vid 22 läroverk
minskats till beloppet och vid 19 läroverk undergått någon ökning. I de
sistnämnda fallen har höjningen vid de flesta läroverk berott därpå, att läro¬
verket erhållit nya eller utvidgade lokaler, hvilka kräft ökad kostnad för
uppvärmning, renhållning m. m.
Hvad slutligen angår de under § 3 gjorda anmärkningarna beträffande
högre allmänna läroverket i Hälsingborg, att den i läroverksbyggnaden införda
värmeledningen vore så otidsenlig och ohygienisk, att förändrade anordningar
syntes vara af behofvet påkallade samt att två af rummen i vaktmästarens
bostadslägenhet vore till bostad otjänliga, så får öfverstyrelsen hänvisa till
bilagda yttranden af läroverkets rektor och läkare. Öfverstyrelsen tillåter sig
därjämte framhålla, att vid den inspektion,' som af öfverdirektören Bergqvist
under tiden den 23 till och med den 26 januari 1912 förrättades vid läroverket,
framställdes af inspektionsförrättaren vid slutsammanträdet med läroverkskollegiet
särskild erinran i fråga om behofvet af förbättrade uppvärmnings- och ventila¬
tionsanordningar vid läroverket, såsom ock framgår af § 1 af det vid nämnda
sammanträde förda protokoll, hvarest i nämnda afseende anmärkes, att korri¬
dorerna på många ställen vore kalla, under det att klassrummen åter flerstädes
vore för varma och därtill dåligt ventilerade, på andra håll däremot dragiga
och kalla. Behofvet af en ny värmeledning vore därför trängande, då det
gamla varmluftssystemet tydligen vore otillfredsställande.
Då, såsom af de i ärendet afgifna yttrandena framgår, åtgärder redan
äro vidtagna för vinnande af förbättring i värme- och ventilationsanordningarna
vid läroverket, ehuru någon ny sådan anläggning icke ännu kommit till stånd,
och en dylik förbättring äfven enligt skolläkarens förmenande torde komma
att göra vaktmästarens bostad mera beboelig, synes under sådana förhållanden
någon ytterligare åtgärd i anledning af Revisorernes ifrågavarande anmärk¬
ningar icke för närvarande böra från öfverstyrelsens sida vidtagas.
Stockholm den 17 januari 1913.
Underdånigst
B. J:N BERGQVIST.
N. G. W. LAGERSTEDT. AUG. FALK. ANDERS HENNIG.
Föredragande.
Yngve Dahl.
— 697 —
Rektorns vid Falu högre allm. läroverk
yttrande angående anmärkta utbetal¬
ningar från läroverkets biblioteks- och
materialkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Genom skrifvelse den 27 sistlidne december har jag anmodats inkomma
med yttrande öfver framställd anmärkning, att, “enligt hvad Falu högre all¬
männa läroverks räkenskaper för revisionsåret utvisa", “vid två tillfällen till
kommissionär i ecklesiastikdepartementet och vid ett tillfälle till kommissionär
hos läroverksöfverstyrelsen från läroverkets biblioteks- och materialkassa ut¬
betalts ersättning för begärda och mot postförskott öfversända upplysningar i
tjänsteärenden"; hvilket förhållande, “då sådana upplysningar torde böra be¬
gäras hos vederbörande tjänsteman och tillhandahållas kostnadsfritt", “Revi-
sorerne, om än beloppen äro af ringa betydelse, med hänsyn till principfrågan
ansett sig böra anmärka".
Med anledning häraf får jag anföra följande.
Den af Revisorerne åsyftade principen torde, i hvad densamma berör
mig, vara den, att upplysningar i tjänsteärenden skola begäras hos "veder¬
börande tjänsteman" och icke hos ämbetsverkets kommissionär.
Denna princip är, enligt min uppfattning, knappast hållbar. Jag får i
detta afseende hänvisa till närlagda afskrift af den i 1911 års räkenskap
först förekommande bland de verifikationer, hvilka föranledt Revisorernes
anmärkning. Det framgår, att jag begärt få veta, när en vid läroverket
anställd lärares afsked kunde vara att vänta. Ingen tjänsteman kan vara
skyldig lämna besked härom. Det är här fråga om sådana upplysningar,
som möjligen kunna erhållas vid muntligt samtal med vederbörande tjänsteman
men genom bref endast med anlitande af kommissionär. Om betydelsen af nu
berörda förfrågan har jag ingen anledning att här uttala mig, då dess natur
af tjänsteärende icke blifvit bestridd.
Men äfven om en önskad upplysning är af den art, att den skall till¬
handahållas af viss tjänsteman, torde principens tillämpning i mänga fall för¬
svåras — för att icke säga omöjliggöras — däraf, att arbetsfördelningen inom
ett ämbetsverk i allmänhet icke är i dess detaljer så bekant för den utomstående,
att han i hvarje fall kan finna riktig adress för sin förfrågan.
_ De belopp, som utbetalats från läroverkets biblioteks- och materielkassa
för ifrågavarande upplysningar, äro — såsom Revisorerne framhålla — “af
ringa betydelse". Då i räkenskapen förekomma fem dylika utgiftsposter, men
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911. gg
— 698 -
Revisorer^ anmärkt endast tre, utan att angifva hvilka, kan jag icke be¬
stämdt fastställa beloppen i fråga. Deras summa öfverstiger emellertid icke
tre (3) lcronor.
Om detta belopp icke bort belasta kassan, förmodar jag, att rättelse
åvägabringas genom kungl. kammarrätten, som ju bar att granska läroverkets
räkenskaper. Dylika utgiftsposter hafva dock tillförene — äfven under min
företrädare — förekommit utan att föranleda anmärkning.
Remissakten återställes.
Falun den 10 januari 1913.
Postförskott för nittiofem (95) öre. — Kommissionärer! i Kungl. Eckle¬
siastikdepartementet H. H. Rektor E. Sundberg. Falun. Meddelande från
Kommissionären i Ecklesiastikdepartementet till H. Rektor E. Sundberg. Stock¬
holm den 3. 1. 1911. Frågan om adj. J. C. Wulffs afsked är ännu icke
afgjord, men sker detta snarast. Högaktningsfullt Kommissionären i Kungl.
Ecklesiastikdepartementet.
Rätt atskrifvet från härstädes förvarade handlingar, bilagda högre all¬
männa läroverkets i Falun räkenskaper för år 1911 betygas
Stockholm, Kungl. Kammarrättens Första revisionskontor den 8 jan. 1913.
Ernst Sundberg.
Afskrift af afskrift.
Bilaga.
Afskrift af meddelande.
Ex officin
C. M. Åhmée.
Rätt afskrifvet efter afskrift intyga Falun den 10 jan. 1913
Oskar Skog.
Adjunkt vid Falu h. a. läroverk.
Aug. Alin.
Adjunkt vid Falu h. a läroverk.
- 699 -
T. f. rektorns vid högre alltn. läro¬
verket i Borås
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till ljus- och ved¬
kassan.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
I skrifvelse från kungl. öfverstyrelsen den 10 innevarande januari an¬
modas jag att senast den 16 januari inkomma med yttrande rörande Stats-
revisorernes anmärkning, att ljus- ocli vedkassan vid Borås läroverk under år
1911 ökats, och att den vid årets slut uppgått till högre belopp än som synes
hafva varit erforderligt. Med anledning häraf får jag härmed vördsamt anföra
följande.
Statsrevisorernes anmärkning förefaller mig icke äga fog, för så vidt det
gäller Borås läroverk. Afgiften till ljus- och vedkassan under år 1911 var
7 kronor för hvarje lärjunge under båda terminerna, och det torde vara få
högre läroverk, som hafva lägre afgift. Att den kunnat hållas vid så lågt
belopp, beror på, att lokalerna hittills varit få och otillräckliga, hvarför deras
uppeldning, belysning och städning kunnat ske för jämförelsevis billigt pris.
Härtill kommer, att under höstterminen 1911 tvenne afdelningar undervisades
i stadens rådhus, och att skolan härför icke behöfde erlägga någon afgift
hvarken till uppvärmning eller belysning. Men annorlunda komma förhållandena
att ställa sig under framtiden. Lokalerna hafva ökats, och deras belysning
har förbättrats. Dessutom hafva, som bekant, kolprisen under sista året
blifvit betydligt höjda, och då det är omöjligt för skolans vaktmästare att
äfven ombestyra eldningen, måste särskild eldare anställas. Ehuru nybyggna¬
den ännu icke tagits i bruk, hafva de utgifter, som skola bestridas af Ijus-
och vedkassan, under det sista året betydligt ökats. Afgiften till nämnda
kassa höstterminen 1912 höjdes till 7 kronor SO öre, men det oaktadt är
kassans behållning till år 1913 omkring 300 kronor mindre än till år 1912.
\ ore kassans behållning mindre, måste afgiften till densamma plötsligt höjas
till ett afsevärdt större belopp än det hittills varande, och en dylik höjning
skulle icke vara till båtnad för läroverkets utveckling. Tack vare den om¬
ständighet, öfver hvilken Statsrevisorerne anmärkt, behöfva lärjungarnas utgifter
till ljus- och vedkassan under de närmaste åren icke stiga till någon af¬
skräckande höjd.
Då terminsafgifterna till ljus- och vedkassan icke äro större, än hvad
förhållandet är vid härvarande läroverk, kan jag icke anse, att något miss¬
förhållande ligger däruti, att kassans ställning är god vid årets slut. Som
afgiften under alla omständigheter måste höjas om några år, vore det icke
— 700 —
ändamålsenligt att nu sänka den, hvarför jag icke ämnar föreslå läroverks¬
kollegiet något sådant.
Borås den 15 januari 1918.
Gustaf Strandén.
T. f. rektor.
Rektorns vid högre allm. läroverket
i Falun
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till ljus- och ved¬
kassan.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
I skrifvelse den 10 dennes har öfverstyrelsen meddelat, dels att Riks¬
dagens Revisorer anmärkt, att ljus- och vedkassan vid många läroverk under
år 1911 ökats och vid dess slut uppgått till högre belopp än som synes hafva
varit erforderligt, äfvensom ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke i vissa
fall afgifterna till kassan varit öfver höfvan höga och bort kunna något ned¬
sättas, och dels att högre allmänna läroverket i Falun hör till dem, vid hvilka
det anmärkta förhållandet synes hafva ägt rum, samt i anledning häraf an¬
modat mig inkomma med yttrande.
I detta ärende får jag anföra följande.
Då kollegiet vid början af vårterminen 1911 hade att bestämma termins-
afgiften till ljus- och vedkassan för denna termin, hade det att utgå från, att
under nästföregående år kassans utgifter (efter afdrag af dess andel i utgifter
för användning af läroverkets lokaler) utgjort kronor 8,727: 3 9, kassans andel
i nämnda års inskrifningsafgifter uppgått till kronor 279, samt att antalet
närvarande lärjungar, som vårterminen 1911 utgjorde 884, från och med läs¬
året 1909—1910 ständigt nedgått. Hade nu terminsafgiften sänkts från det
sedan flera år utgående beloppet 12 kronor till 11, skulle terminsafgifterna,
med beräkning af samma lärjungeantal för båda terminerna — det minskade
i själfva verket till 367 under höstterminen — för hela året uppgått till 8,448
kronor och alltså de vid årets början beräknade inkomsterna knappast täckt
de sannolika utgifterna. Eu nedgång i behållningen vid årets början hade
således varit att förutse.
Denna behållning utgjorde — efter afdrag af en under föregående år upp¬
kommen och numera med nådigt tillstånd afskrifven fordran å kronor 3,119: 51
hos biblioteks- och materielkassan — kronor 1,775: 82.
701 —
Lärjungeantalet var 30 mindre vårterminen 1911 än vårterminen 1910;
detta motsvarar en inkomstminskning å 720 kronor. — Prisstegringen å koks
år 1912 betyder för läroverket en utgiftsökning å cirka 600 kronor.
De ändringar i kassans inkomster och utgifter, med hvilka man måste
räkna vid bestämmandet af terminsafgifterna, äro således alltför stora, för att
nämnda disponibla behållning, som väl borde påräknas för utjämnande af dy¬
lika fluktuationer, skulle kunna tagas i anspråk för nedsättning i termins-
afgiften. Att utgifterna under år 1911 blefvo något mindre än beräknats,
kunde vid terminsafgifternas bestämmande icke förutses.
Falun den 13 januari 1913.
Ernst Sundberg.
Rektorns vid högre allm. läroverket
i Gäfle
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till ljus- och ved¬
kassan.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Anmodad att yttra mig om ljus- och vedkassans ställning vid härvarande
högre allmänna läroverk och om afgifterna till densamma, får jag anföra föl¬
jande.
Det kan visserligen synas, som om behållningen i denna kassa vid 1911
års bokslut varit onödigt stor (kronor 4,752: 6 5). Till förklaring får jag med¬
dela, att den senaste höjningen af terminsafgiften till denna kassa från 10 till
12 kronor, som skedde höstterminen 1907, gjordes med anledning af en då
tillämnad genomgripande omläggning af läroverkets betjäningsförhållanden.
Denna omläggning blef emellertid uppskjuten, emedan läroverkets byggnads-
fråga ännu befann sig i oafgjordt skick. Sedan denna fråga emellertid blifvit
afgjord har läroverket utsikt att till hösten 1914 inflytta i en byggnad af
ungefär dubbelt så stort kubikinnehåll som den förutvarande.
På samma gång belysnings- och uppvärmningskostnaderna då säkert
komma att högst afsevärdt stiga, dels genom det ökade kubikinnehållet dels
genom öfvergång från gas till elektricitet för belysning, på samma gång blir
det då alldeles nödvändigt att verkställa den länge påtänkta omläggningen
af läroverkets betjänings förhållanden. En för detta ändamål tillsatt kom¬
mitté, hvars öfverläggningar visserligen icke ännu äro afslutade, har tills vidare
— 702 —
kommit till det resultat, att det i stället för den ende vaktmästaren, som nu
finnes och som tillika tjänstgör som eldare, torde behöfva anställas tre per¬
soner, en vaktmästare, en maskinist och en gymnastikvaktmästare, tillika gårds¬
karl. Utgifterna för betjäning anses härigenom komma att stiga från 2,600
till 4,300 kronor.
Utgifterna å ljus- och vedkassan, som redan förut stadigt varit i sti¬
gande, komma således säkert att högst väsentligt ökas med inflyttningen i det
ombyggda läroverket. Om afgiften då icke skall behöfva plötsligt betydligt
höjas, torde det vara bra att hafva någon behållning att tillgå.
Skulle det visa sig, att afgiften äfven under de nya förhållandena är
för stor, så att väsentlig behållning uppstår, kommer naturligtvis nedsättning
att ske, men under den nuvarande ovissa öfvergångstiden torde vara bäst att
få behålla den nuvarande afgiften.
Gäfle den 15 januari 1913.
J. F. Falk.
Rektor vid h. a. läroverket i Gäfle.
Rektorns vid Göteborgs högre real¬
läroverk
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till ljus- och ved¬
kassan.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
I anledning af en till rektorsämbetet vid Göteborgs högre realläroverk
ingången skrifvelse af den 10 januari 1913 med anmodan att inkomma med
yttrande om läroverkets ljus- och vedkassas ställning vid slutet af räkenskaps¬
året 1911 får jag härmed vördsamt anföra följande.
Afgifterna till ljus- och vedkassan hade för båda terminerna af år 1911
bestämts ej blott med hänsyn till kassans egna sannolika utgifter utan ock
till önskvärdheten af att den kunde lämna hjälp till biblioteks- och materiel-
kassan, hvars tillgångar visat sig alldeles otillräckliga för de kraf, som från
och med tiden för de allmänna läroverkens senaste omorganisation ställts på
densamma.
Af ljus- och vedkassans tillgångar vid slutet af året 1911, kr. 8,419: 9 9,
utgjorde också ej mindre än kronor 6,150:— fordran af biblioteks- och mate-
rielkassan.
— 70B -
Sedan afgiften till sistnämnda kassa höjts till kronor 7: — för termin
har nyssnämnda anledning till höjande af afgiften till ljus- och vedkassan
bortfallit.
Som af bifogade afskrift framgår, har Kungl. Maj:t gifvit sitt tillstånd
till öfverförande af kronor 6,000: — från ljus- och vedkassan till biblioteks-
och materielkassan.
Göteborg den 13 januari 1913.
Ej. Hallgren.
Rektor.
Afskrift. Bilaga.
Kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk öfverlämnar denna
afskrift till rektorsämbetet vid högre realläroverket i Göteborg för kännedom.
Till Kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
I underdånig skrifvelse, som af Eder med eget underdånigt utlåtande
den 1 augusti 1912 öfverlämnats till Kungl. Maj:t, har rektor vid högre
realläroverket i Göteborg förmält, att de kostnader, hvilka för anordnande af
frivilliga laborationsöfningar vid nämnda läroverk sedan läsåret 1905—1906
skolat utgå ur läroverkets biblioteks- och materielkassa, vant så afsevärda,
att berörda kassas inkomster visat sig otillräckliga för bestridande af kassan
åliggande samtliga utgifter och att genom lån ur läroverkets ljus- och ved¬
kassa den förra kassan vid utgången af år 1911 stode i skuld till den senare
för ett belopp af 6,150 kronor, medan samtidigt biblioteks- och materielkassans
tillgångar uppginge till allenast 32 kronor 27 öre. Tillika har rektor anhållit,
att nämnda skuld å 6,150 kronor, hvari biblioteks- och materielkassan häftade
till ljus- och vedkassan, måtte få afskrifvas.
Vid föredragning af detta ärende har Kungl. Maj:t funnit godt på det
sätt bifalla ifrågavarande ansökning, att från nämnda läroverks ljus- och ved¬
kassa må till dess biblioteks- och materielkassa öfverföras ett belopp af högst
sextusen kronor. Detta får jag på nådigaste befallning meddela Eder för
kännedom och vederbörandes underrättande.
Stockholm den 23 augusti 1912.
A. E. M. Ericsson.
Rätt afskrifvet, betygar å tjänstens vägnar:
Rätt afskrifvet, betygar
Gustaf Florin.
E. Hallgren.
— 704 -
Rektorns vid högre allm. läroverket i
Härnösand
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelse!! för rikets allmänna läroverk.
Till svar å kungl. öfverstyrelsens skrifvelse af den 10 dennes får jag
vördsamt anföra följande:
Vid mitt tillträde vid rektorsämbetet härstädes höstterminen 1909 höjdes
afgiften till ljus- och vedkassan från 9 kronor till 10 kronor, emedan kassan
för att kunna bestrida utgifterna för vedinköp under sommaren 1909 måst
sätta sig i en skuld på 1,000 kronor. Genom denna höjning förbättrades
kassans ställning så, att dess behållning vid årets slut, om skulder fråndrogos,
utgjorde kronor 105: 4o.
Afgiften 10 kronor behölls vårterminen 1910, men måste höstterminen
1910 ånyo höjas till 10: 5 o, enär läroverket på grund af ett ultimatum från
Städernas allmänna brandstodsbolag måst för en kostnad af 1,264 kronor
under sommaren låta sätta om alla elektriska belysningsledningar. Vid årets
slut utgjorde behållningen, om skulder fråndrogos, kronor 293: 4o.
Under sommaren 1911 installerades i läroverkets hufvud byggnad central¬
värmeledning. Man hade grundad anledning att antaga, att uppvärmningen
därefter skulle komma att ställa sig dyrbarare än förut, och då kollegiet ville
vara rustadt för alla eventualiteter, behölls afgiften 10.5 0 kalenderåret 1911.
Detta år blefvo emellertid kassans utgifter exeptionellt låga, emedan dels på
grund af centralvärmeledningens inrättande intet större veduppköp behöfde ske
sommaren 1911 — föregående sommar hade ved inköpts för 1,200—1,300
kronor — dels koksåtgången under hösten 1911 var relativt ringa; därför
ökades behållningen vid årets slut till icke mindre än kronor 2,316: 31.
Jag anser mig böra tillägga, att afgiften 10: 50 behållits jämväl under
kalenderåret 1912 och att behållningen vid nu passerade årsskifte ytterligare
ökats till kronor 2,758: 6 7,
på grund hvaraf kollegiet nu, sedan ett års erfarenhet om central¬
värmeledningens driftkostnader vunnits, kan vara betänkt på att sänka af¬
giften till 10 kronor.
Härnösand den 13 januari 1913.
Gottfrid Kallstenius.
Rektor vid h. allm. läroverket i Härnösand.
— 705
Rektorns vid Jönköpings högre allm.
läroverk
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Enligt anmodan i skrifvelse den 10 dennes får jag härmed afgifva
yttrande, rörande ifrågasatt nedsättning af ljus- och vedafgiften vid härvarande
högre allm. läroverk.
Då afgiften ifråga höstterminen 1909 höjdes till nuvarande belopp, var
denna åtgärd fullt motiverad däraf, att kassan, som vid 1908 års ingång
uppvisat en behållning af något öfver 1,000 kronor, vid samma års slut
balanserat med en brist på c:a 450 kronor. Under därpå följande år har
kassans ställning väsentligt förbättrats, så att den vid 1912 års ingång hade
en ingående behållning af kronor 3,035: 4 4. Denna förbättring har grundat
sig på ökadt lärjungeantal i viss mån, men framförallt på särdeles gynnsamma
villkor vid inköp af bränsle. Då emellertid denna senare omständighet varit
af tillfällig natur, har det ej synts skäligt att sänka afgiften, så länge kapital¬
bildningen ej nått mera afsevärda proportioner än här varit fallet.
I hvarje fall skulle tidpunkten för närvarande vara synnerligen olämplig
för en sänkning. Dels äro koksprisen redan uppe i ett ovanligt högt läge.
Dels och framför allt kommer läroverket under innevarande år att inflytta i
den nyuppförda läroverksbyggnaden, hvars stora dimensioner otvifvelaktigt
komma att medföra en högst betydande ökning af uppvärmningskostnaderna.
Under sådana förhållanden synes det endast hafva varit en välbetänkt för¬
siktighetsåtgärd att låta ett litet kapital uppstå som om möjligt onödiggör en
omedelbar väsentlig höjning af afgiften ifråga. Med hänsyn härtill har kolle¬
giet på förslag af undertecknad äfven för innevarande termin beslutat att
afgiften skulle utgå med oförändradt belopp.
Jönköping den 16 januari 1913.
Gustaf Lené.
Rektor.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
89
— 706
Rektorns vid högre alim. läroverket i
Linköping
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Sedan jag genom kungl. öfverstyrelsens skrifvelse den 10 dennes blifvit
anmodad att yttra mig angående Riksdagens Revisorers anmärkning med an¬
ledning af det förhållande, att ljus- och vedkassan vid vissa läroverk uppgår
till högre belopp än som synes vara erforderligt, får jag rörande nämnda
kassas förvaltning vid härvarande högre allmänna läroverk anföra följande.
Af bilagda tablå öfver ljus- och vedkassans ställning under åren 1902—
1911 framgår, att kassan i medeltal ökats med kronor 822: 4o om året.
Under år 1905 hafva utgifter och inkomster ungefär gått jämt ihop, under år
1908 hafva utgifterna öfverstigit inkomsterna med kronor 951:22. Orsaken
till att jag under alla dessa år bibehållit afgiften vid samma belopp, kronor
7: 5 0 för "hvarje lärjunge, har dels varit den, att jag ansett densamma jäm¬
förelsevis låg, dels den, att jag önskat få kassan så stor, att en ökning af
afgiften under alla förhållanden blefve utesluten. Jag har äfven haft för
ögonen de ökade kraf, som eventuellt kunna komma att ställas på kassan,
om läroverket får ny byggnad, då kostnaderna för upplysning, värme och
vaktmästare — ytterligare en vaktmästare måste då anställas — torde komma
att betydligt ökas. För att ej lärjungarna under de nya förhållandena skola
öfver hofvan betungas genom dryga afgifter har jag låtit kassan växa.
Då emellertid Riksdagens Revisorers anmärkning kräfver sitt beaktande,
har kollegiet under den 14 dennes beslutit att nedsätta afgiften till kassan
från kronor 7:5 0 till kronor 7:—, genom hvilken åtgärd kassan torde kunna
bibehållas vid sitt nuvarande belopp. En minskning anser jag oklok, men
måhända torde man utan för stor olägenhet kunna hämma ökningen.
Linköping den 16 januari 1913.
Alb. Johansson.
Rektor.
— 707 -
Bilaga.
Ljus- och vedkassan.
År.
|
Behållning
den 1 januari.
|
Inkomster.
|
Utgifter.
|
Behållning den
31 december.
|
Ökning.
|
1902 ...............
|
2,772
|
7 3
|
8,727
|
02
|
8,587
|
70
|
2,912
|
03
|
|
|
|
1903 ...............
|
—
|
|
9,102
|
94
|
8,374
|
12
|
3.640
|
87
|
+
|
728
|
82
|
1904 .............
|
—
|
—
|
9,492
|
71
|
8,013
|
84
|
5,119
|
74
|
+
|
1,478
|
87
|
1905 ...............
|
—
|
—
|
9,499
|
16
|
9,470
|
78
|
5,148
|
12
|
+
|
28
|
38
|
1906 .............
|
—
|
—
|
9,658
|
08
|
8,469
|
77
|
6,336
|
43
|
+
|
1,188
|
31
|
1907 ...........
|
—
|
—
|
9,943
|
85
|
8,500
|
16
|
7,775
|
12
|
+
|
1,438
|
69
|
1908 ...............
|
—
|
|
10,266
|
18
|
11,217
|
40
|
6,823
|
90
|
—
|
951
|
22
|
1909 ..............
|
—
|
—
|
10,136
|
72
|
9,119
|
09
|
7,841
|
53
|
+
|
1,017
|
63
|
1910 ............
|
—
|
—
|
10,123
|
55
|
9,194
|
Öl
|
8,771
|
07
|
+
|
929
|
54
|
1911 ..............
|
—
|
—
|
10,571
|
80
|
9,029
|
3 3
|
10,313
|
62
|
+
|
1,542
|
55
|
|
|
|
|
|
|
Summa ökning
Medelökning
|
+ 7,401
+ 822
|
57
40
|
Linköping den 16 januari 1913.
Alb. Johansson.
Rektor.
Rektorns vid Malmö högre allm.
läroverk
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allm. läroverk.
Till åtlydnad af skrifvelsen den 10 dennes angående Statsrevisorernes
anmärkning öfver behållning i ljus- och vedkassan får jag härmed afgifva
följande yttrande.
— 708 —
Den behållning i ljus- och vedkassan, som vid detta läroverk uppkommit,
har synts såväl undertecknad som kollegiet vara god och nyttig att äga redan
på grund af fluktuationerna i stenkolsprisen och ovissheten i de förhållanden,
som bestämma dessa, så att icke vid inträdande högre prisläge lärjungarnas
afgift till kassan skulle i ett slag ökas med flera kronor, såsom för några år
sedan måste ske, utan tillsvidare kunna hållas vid den måttliga afgift af 8
kronor, som nu upptages.
Men oafsedt nämnda förhållande synes den anmärkta behållningen snart
nog skola behöfva tagas i anspråk på den grund, att utgifterna komma att
öfverstiga inkomsterna, såsom det visat sig vid senaste bokslutet, enligt hvilket
de förra med ej mindre än e 1,405 kronor öfverstiga de senare, något som utan
tvifvel kommer att upprepas, så att behållningen inom 3 ä 4 år skall vara
försvunnen.
Af dessa skäl ansåg också senast församlade kollegium att den nuvarande
afgiften till kassan borde bibehållas vid förut bestämda, ofvan nämnda belopp,
till hvilket den så småningom nedgått från förut behöfliga ansedda 11 kronor.
Malmö högre allm. läroverk den 16 januari 1913.
C. Sprinchorn.
Rektorns vid högre allmänna latin¬
läroverket å Norrmalm i Stockholm
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
I anledning af kungl. öfverstyrelsens skrifvelse den 10 dennes och Riks¬
dagens Revisorers däri meddelade anmärkning angående ökningen af ljus- och
vedkassans tillgångar vid högre latinläroverket å Norrmalm får jag vördsamt
meddela
1. Att jämlikt öfverenskommelse med Stockholms stad (jfr bilagan)
1,800 kronor af de besparade medlen nu äro förfallna att betalas till staden,
2. Att, då denna summa nu inbesparats, afgiften till kassan bör kunna
sänkas, och att den för innevarande termin redan nedsatts till 10 kronor och 50 öre.
Stockholm den 14 januari 1913.
J. Kj eder qvist.
Rektor.
- 709
Bilaga.
Utdrag af protokollet hållet hos Stockholms stads drätselnämnds
första afdelning den 26 juli 1910.
§ 16.
Efter föredragning häraf och hållen öfverläggning uppdrog afdelningen åt
byggnadskontoret att föranstalta om den provisoriska ändringen af pannan inom
beräknad kostnad åt 1,800 kronor, under förutsättning af återbetalning från
läroverkets kassa att utgå af de besparingar, som genom ändringen vunnes i
den förutvarande kostnaden för läroverkets uppvärmning.
Enligt protokollet
Birger Gustafsson.
Rätt utdraget
J. Kj eder qvist.
Rektorns vid högre allmänna läroverket
å Södermalm i Stockholm
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfver styrelsen för rikets allmänna läroverk.
Med anledning af kungl. öfverstyrelsens skrifvelse af den 10:de dennes
angående läroverkets ljus- och vedkassa får jag härmed vördsamt anföra följande.
Sedan Södermalms högre allmänna läroverks kollegium sett sig nödsakadt
att — på grund af de genom läroverkets lokala utvidgning starkt ökade ut¬
gifterna (såsom framhållits i rektorsämbetets till kungl. öfverstyrelsen insända
skrifvelser i ärendet dels af den 13 januari 1910, dels af den 27 december
710 —
s. å.) — höja terminsafgiften till ljus- och vedkassan från 11 kronor ända
upp till 14: 5 0 kronor per lärjunge, hade denna kassas behållning vid 1911
års slut stigit i eu grad, som synes gifva fog för den af Riksdagens Revisorer
gjorda anmärkningen, att kassan uppgått till högre belopp än erforderligt var.
Också ansåg kollegiet vid 1912 års början, att kassans ställning borde synas
fullt betryggad samt tillräckligt stark för att kuuna tåla vid de stegrade ut¬
gifter, som läroverkets ytterligare tillbyggnad och ökade vaktmästarebehof m. m.
samt de höjda koksprisen för nämnda år med säkerhet väntades nödvändiggöra,
hvarför terminsafgiften till kassan sänktes till 13 kronor per lärjunge. Då
samma kassas inkomster och utgifter under det gångna året 1912 synas i det
närmaste täcka hvarandra, har kollegiet vid innevarande vårtermins första
sammanträde beslutat ett ytterligare nedsättande af sistnämnda afgift till 12
kronor per lärjunge.
Stockholm den 15 januari 1913.
Olof Örtenblad.
Rektor.
Rektorns vid högre realläroverket å
Norrmalm i Stockholm
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Afgiften till ljus- och vedkassan vid högre realläroverket på Norrmalm
var vårterminen 1911 14 kronor, höstterminen 1911 endast 11 kronor 50 öre.
Sänkningen i beloppet möjliggjordes däraf att läroverkskollegiet under nämnda
hösttermin erhöll rättighet att uppbära en afgift af 7 kronor till biblioteks-
och materielkassan. Därigenom blef det nämligen möjligt att från ljus- och
vedkassan till biblioteks- och materielkassan öfverföra en hel del årligen åter¬
kommande utgifter, som förut förts under den förstnämnda kassan, ehuru de
med lika stor eller större rätt kunnat föras under den sistnämnda.
Från och med höstterminen 1911 har afgiften till ljus- och vedkassan
utgått med 11 kronor och 50 öre, hvilket väl ej torde få betraktas som ett
högre belopp än som kan anses erforderligt.
Stockholm den 13 januari 1913.
C. Svedelius.
Rektor.
— 711 —
Rektorns vid högre realläroverket å
Östermalm i Stockholm
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Med anledning af kungl. öfverstyrelsens skrifvelse den 10 innevarande
januari får undertecknad härmed vördsamt afgifva följande yttrande.
Intill höstterminen 1910 hade vid högre realläroverket å Östermalm
afgifterna till ljus- och vedkassan utgått med 10 kronor per lärjunge. Samma
termin inflyttade läroverket i sin nya byggnad, hvarvid man hade att förutse
betydligt ökade utgifter för de nya större lokalernas belysning, uppvärmning
och renhållning samt vaktmästarnas och maskinistens aflöningar in. in., hvarför
det ansågs nödvändigt att företaga en förhöjning af lärjungarnas afgifter till
sagda kassa. För att vara förvissadt om, att alla de mötande ökade utgifterna
skulle kunna blifva betäckta, beslöt kollegium, enär kassans förutvarande in¬
komster härför icke ansågos tillräckliga, att från och med höstterminen 1910
höja afgiften till 15 kronor, med hvilket belopp densamma utgick äfven under
vårterminen 1911. Men därefter, och sedan erfarenhet vunnits om de verkliga
behofven, kunde, särskildt på grund af det ökade lärjungeantalet, afgiften
åter nedsättas till de ursprungliga 10 kronorna, med hvilket belopp den allt¬
sedan utgått, och som är lägre än motsvarande afgifter vid de öfriga full¬
ständiga läroverken i Stockholm.
I sammanhang härmed tillåter jag mig meddela ställningen i ljus- och
vedkassan vid slutet af år 1912:
Debet.
Behållning från år 1911 6,357: 73.
Inkomster........................ 14,092: 4 3.
Summa 20,450: 16.
Kredit.
Utgifter........................... 16,839: 45.
Behållning till år 1913 3,610: 71.
Summa 20,450: 16.
Något nedbringande af förestående utgifter kan svårligen ske med nu
rådande höga priser å bränsle m. in.
Stockholm den 13 januari 1913.
Gast. Elmquist.
- 712 —
Rektorns vid högre allmänna läroverket
i Sundsvall
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
I skrifvelse den 10 nästlidna januari har kungl. öfverstyrelsen anmodat
mig att inkomma med yttrande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer i
senast afgifna berättelse anmärkt: “att ljus- och vedkassan vid många läroverk
under året ökats och vid dess slut uppgått till högre belopp än som synes
hafva varit erforderligt." Med anledning häraf ansågo Revisorerne det kunna
ifrågasättas, huruvida icke i vissa fall afgifterna till kassan varit öfver höfvan
höga och bort kunna något nedsättas.
Med anledning häraf får jag vördsamt anföra följande. Afgiften till
ljus- och vedkassan vid Sundsvalls högre allmänna läroverk utgör för när¬
varande och har enligt kollegiets beslut under flera år utgjort kronor 9:5 0
terminligen. Denna terminsafgift torde ej kunna anses hög utan snarare ganska
låg med hänsyn till den långa tid af mörker och köld, som årligen här åter¬
kommer, och som naturligtvis kräfver vida högre kostnader för upplysning och
uppvärmning än vid läroverk inom sydligare delar af landet. I jämförelse med
motsvarande afgift vid andra norrlandsläroverk tror jag, att den är ganska
låg; jag vet åtminstone bestämdt att den är ganska afsevärdt lägre än vid
ett par andra läroverk här i Norrland. Att kassan under året ökats, torde
väl ej behöfva anses som ett fel, blott den ej ökats obehöfligt mycket. Den
rätta synpunkten för bedömande af ifrågavarande förhållande torde vara att
sammanställa de kassan genom inskrifnings- och terminsafgifter årligen till¬
flytande inkomsterna med de utgifter, som kassan årligen måste bestrida för
upplysning, uppvärmning, rengöring af skolans samtliga lokaler, vaktmästar-
aflöningar, läkarearvode m. m.
Inkomster. Utgifter. Öfverskott.
1909 .................. 7,932: 99. 7,564: 83. 868: 16.
1910 .................. 8,313:— 7,552:95. 760:05.
1911 .................. 8,721: 35. 7,445: 79. 1,275: 56.
1912 .................. 8,967:50. 8,745:61. 221:89.
Häraf framgår, att det senast förflutna årets öfverskott ingalunda är
så stort, att någon nedsättning i terminsafgiften däraf kan föranledas. Kassans
årsinkomster tagas alltmer i anspråk därigenom, att under de sista åren ved-,
— 713 —
kol- och koksprisen afsevärdt ökats och någon väsentlig nedsättning i dessa
priser torde under följande år ej vara att motse annat än tillfälligtvis. Härtill
kommer, att ett växande lärjungeantal naturligtvis kräfver ökade utgifter för
belysning i läsrummen samt icke minst för hygienens vidmakthållande enligt
nutidens fordringar. Det kan synas anmärkningsvärdt, att ljus- och vedkassan
vid Sundsvalls läroverk äger en så pass betydande kapitalbehållning, men denna
har uppkommit under föregående tider (innan jag mottog rektorsbefattningen),
då under ett antal år lärjungeantalet rätt mycket ökades och därmed också
kassans inkomster, men på långt när icke så mycket användes för belysning
och renhållning, som sedan visat sig vara af behofvet påkalladt, utan i dess
ställe kapitalet fick växa. Det kan icke vara med god hushållning öfverens¬
stämmande att sätta kassans terminliga inkomster så lågt, att man för att
täcka utgifterna behöfver årligen tära på kapitalet. Allra minst bör detta ske
för närvarande. En betydande utvidgning af läroverkets lokaler är nödvändig,
och planer för en sådan hålla på att uppgöras. När denna tillbyggnad inom
närmaste framtid kommit till stånd, blir det en hel mängd nya rum, som
behöfva ljus och värme, och kassans tillgångar äro då väl behöfliga.
Sundsvall 15 januari 1913.
N. F. Lilliestråle.
V. rektorns vid Visby högre allmänna
läroverk
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Genom skrifvelse från kungl. öfverstyrelsen af den 10 dennes anmodad
att inkomma med yttrande i anledning af ljus- och vedkassans tillstånd vid
härvarande högre allmänna läroverk får jag vördsamt anföra följande.
År 1911 öfverstego kassans inkomster utgifterna med 1,167: 6 4 kronor,
men under det sist förflutna året hafva inkomsterna understigit utgifterna med
255: 14 kronor. Då detta sistnämnda förhållande beror på de utgifter, som
voro förenade med inledande af elektrisk belysning i skolans lokaler, torde
ställningen ett följande år blifva gynnsammare, men ej i så hög grad att någon
sänkning af lärjungarnas nuvarande afgifter — 9 kronor per termin — synes
tillrådlig, dels på grund af att den elektriska belysningen äfven i fortsättningen
Rev, ber, ang, statsverket för år 1911. 90
— 714 —
kommer att draga större kostnad än den gamla fotogenbelysningen, och dels
emedan härvarande vedpriser afsevärdt stegrats. Därtill kommer att en even¬
tuell tillökning af kassan nu måste anses synnerligen önskvärd, på det att de
ökade utgifter, som blifva en följd af skollokalernas förberedda ansenliga ut¬
vidgning, måtte om möjligt kunna bestridas utan höjning af lärjungarnas av¬
gifter sedan nämnda utvidgning genomförts.
Visby i rektorsämbetet den 15 januari 1918.
Nils E. Johanson.
v. Rektor.
Rektorns vid Örebro högre allmänna
läroverk
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Anmodad att afgifva yttrande med anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkning under § 2 i deras berättelse öfver den år 1912 af dem verkställda
granskning, att ljus- och vedkassan vid många läroverk, däribland äfven Örebro
läroverk, under år 1911 ökats till högre belopp, än som synes hafva varit
erforderligt, får jag vördsamt anföra följande.
Under åren 1908 och 1909 tillkommo här vid läroverket tre nya
byggnader, hvilket gifvetvis vållade en icke obetydlig förändring i läroverkets
utgiftsposter för uppvärmning, belysning, betjäning och renhållning, såsom
framgår af följande tablå.
År
|
Afgift till ljus-
ocn vedkassan.
Kr.
|
Uppvärmning.
Kr.
|
Belysning.
Kr.
|
Betjäning och
renhållning.
Kr.
|
1906 ......
|
...... 8:—.
|
3,916: 77.
|
1,391: 40.
|
4,564: 10.
|
1907 ......
|
7: 50.
|
3,768: 58.
|
1,417: 77.
|
5,134: 18.
|
1908 ......
|
....... 8: 50.
|
6,426: 28.
|
1,713: 70.
|
5,595: 85.
|
1909 ......
|
...... 12: 50.
|
8,899: 90.
|
1,693: 37.
|
5,564: 02.
|
1910 ......
|
...... 12: 50.
|
6,726: 02.
|
2,565: 78.
|
5,670: 37.
|
1911 ......
|
...... 12: —
|
6,881: 50.
|
1,899: 15.
|
5,550: 12.
|
— 715 -
År 1908 åtgick hela kassans behållning, som enligt Kung!. Maj:ts
nådiga tillstånd skulle få användas till inköp af ett nytt piano, fullständigt till
uppvärmningen; år 1909 stannade kassan i skuld till kassaförvaltaren, upp¬
gående till kronor 261: so, ehuru detta år afgiften satts så högt som till
kronor 12: 5 0. Det visade sig nu nödvändigt att omlägga de elektriska ljus¬
ledningarna, som år 1901 vid stora skolhusets omändring inlagts, och som
från början voro för svagt tilltagna och dåligt isolerade, så att de ständigt
måste lappas. En sådan fullständig omläggning skedde år 1910 i själfva
hufvudbyggnaden men ej i annexet — däraf den stora utgiftsposten på belys¬
ningen detta år. Under dessa förhållanden vågade kollegiet ej då sänka af¬
giften, och kassan fick vid 1910 års slut en behållning på kronor 704: 9 9.
År 1911 sänkte kollegiet afgiften till 12 kronor i hopp om att ändock under
året kunna samla medel till ljusledningarnas omläggning i annexet och till
inköp af nya kokosmattor i nedre tamburerna: de gamla både under de 7 år,
de varit i bruk, hunnit blifva utslitna. Hade man vågat före 1911 års bok¬
slut utföra denna omläggning, skulle behållningen år 1911 — som Riksdagens
Revisorers anmärkning nu gäller — ej blifvit större än år 1910. Hade 1911
tillika blifvit ett år med lång eldningssäsong och läroverket ej genom kontrakt
hela året varit skyddadt mot höjning af kokspriset, — det har under år 1912
höjts med 40 öre per hektoliter — förstår man, om man tar i betraktande,
att eldningssäsongen i medeltal kräfver 5,500 hektoliter, huru behållningen,
hvarom nu är fråga, skulle ställt sig. Det är denna behållning, som erfordrats,
och som under 1912 möjliggjort de förut omnämnda uppskjutna förbättringarna
i belysning och mattbeläggning. Försiktigheten bjuder, att ljus- och ved¬
kassan har en efter läroverkets omfattning och därmed sammanhängande kraf
afpassad behållning med hvilken man kan möta prisfluktuationer och sådana
anordningar, som måste tagas i sin helhet och ej styckevis låta sig utföras.
Örebro den 15 januari 1913.
Klas Melander.
Rektor.
716
Rektorns vid högre allmänna läroverket
i Östersund
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelse!! för rikets allmänna läroverk.
På grund af skrifvelsen den 10 januari detta år rörande Riksdagens
Revisorers anmärkning mot alltför stor behållning i härvarande högre allmänna
läroverks ljus- och vedkassa ber jag att få meddela, att läroverkskollegiet i
slutet af sistlidne hösttermin på mitt förslag bestämde, att afgiften till ljus-
och vedkassan skulle från och med början af år 1913 nedsättas från 11
kronor till 9 kronor. Skulle det vid slutet af innevarande år det oaktadt
visa sig, att öfverskottet i nämnda kassa blir för stort, skall jag till följande
år föreslå ytterligare nedsättning af afgiften.
Östersund den 13 januari 1913.
Vördsamt
C. A. Hägglund.
Rektorns vid Göteborgs västra realskola
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Till svar å kungl. öfverstyrelsens skrifvelse den 10 dennes rörande det
af Riksdagens Revisorer anmärkta förhållandet, att ljus- och vedkassan vid
härvarande läroverk under 1911 ökats och vid sagda års slut uppgått till
högre belopp, än som synes hafva varit erforderligt, får jag härmed vördsamt
anföra följande.
Ljus- och vedkassans behållning vid ifrågavarande års slut uppgick till
3,712 kronor 99 öre och terminsafgiften till densamma har sedan ett par år
utgjort 7 kronor; men denna afgift blef vid innevarande termins början, och
innan kungl. öfverstyrelsens skrifvelse hit ingick, sänkt till 5 kronor, genom
hvilken åtgärd anmärkta förhållandet snart kommer att utjämnas.
Göteborg den 15 januari 1913.
Bojert Bådmann.
— 717 —
Rektorns vid Göteborgs östra realskola
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
I anledning af skrifvelsen den 10 dennes angående afgiften till Göteborgs
östra realskolas ljus- och vedkassa får jag härmed vördsamt meddela, att
denna afgift, som under åren 1907—1910 utgick med 8 kronor, under år
1911 med 7 kronor och år 1912 med 6 kronor, för innevarande termin af
kollegiet bestämts till 5 kronor. Att kassan med så pass låga afgifter likväl
med hvarje år vuxit något, har berott dels på stor sparsamhet och dels på
det alltjämt växande antalet elever. Från och med i år torde dock kassans
behållning åter förminskas, då antalet elever numera icke kan väsentligt ökas
och afgiften är, som sagdt, satt så lågt som 5 kronor.
Göteborg den 13 januari 1913.
C. A. Windahl.
Rektorns vid Malmö realskola
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Enligt anmodan får jag härmed afgifva yttrande med anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rörande beloppet af de afgifter till ljus-
och vedkassan, som påförts lärjungarna bland annat vid realskolan i Malmö.
Jag anser mig därvid endast behöfva framvisa förhållandet mellan ljus-
och vedkassans inkomster och utgifter under år 1912, hvilket framgår af
följande tablå.
Behållning till 1912................................. 3,821:09.
Inkomster under „ ................................. 9,436: 68.
Utgifter „ „ ................................. 10,735: 7 2.
Af denna tablå framgår, att utgifterna under år 1912 med omkring
1,300 kronor öfverstigit inkomsterna. Härvid vill jag dock påpeka, att den
ovanligt stränga vintern under en del af vårterminen 1912 gjorde, att utgifterna
— 718 —
för uppvärmning stego till ett högre belopp än vanligt. Likaledes har kassan
under sistförflutna hösttermin belastats med en tillfällig utgift å 550 kronor
för utbyte af de gamla koltrådslamporna mot metalltrådslampor. För öfrigt
har ur kassan endast bestridts vanliga löpande utgifter.
Med stöd af hvad som ofvan framhållits och i betraktande af de nu¬
varande höga priserna å kol och koks anser jag, att någon nedsättning af
den nuvarande afgiften till ljus- och vedkassan, 10 kronor per termin och
lärjunge, icke för närvarande bör göras.
Malmö den 15 januari 1913.
Erik Isacsson.
Rektor.
Rektorns vid Södertälje saraskoia
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Med anledning af kung], öfverstyrelsens skrifvelse den 10 januari 1913,
hvari meddelas, att Riksdagens Revisorer gjort anmärkning på det förhållandet,
att vid åtskilliga läroverk och däribland Södertälje samskola ljus- och ved¬
kassan under år 1911 ökats och vid dess slut uppgått till högre belopp, än
som synes hafva varit erforderligt, samt att det med anledning häraf kunde
ifrågasättas, huruvida icke afgiften till kassan varit öfver höfvan hög, får jag
vördsamt anföra:
Behållningen i ljus- och vedkassan har visserligen från slutet af år
1909, då den utgjorde 1,902 kronor 96 öre, ökats till 3,208 kronor 98 öre
vid utgången af år 1911. Men detta har berott därpå, att under dessa år
lärjungeantalet hastigt tillväxt, under det att utgifterna i de gamla, trånga
lokalerna ej i motsvarande mån ökades. Att sänka den redan förut ganska
låga afgiften 9 kronor ansåg jag emellertid ej rådlig!, då vi hade att vänta,
att vid inflyttningen i nya läroverksbyggnaden en stark stegring i utgifterna
med ens skulle inträda och en rätt betydlig behållning i kassan då skulle
vara behöflig, för att icke stegringen af afgiften måtte blifva alltför våldsam
för massan af obemedlade lärjungar.
Detta har också visat sig vara välbetänkt. Läroverket inflyttade 1
oktober 1912 i det nya läroverkshuset; oaktadt afgiften för höstterminen 1912
— 719 —
höjdes från 9 till 12 kronor, afslutades året 1912 ej med ökad behållning
utan med några öres minskning (8,208 kronor 43 öre). Denna behållning
torde redan inom ett år vara i det närmaste åtgången. Huru afgiften till
ljus- och vedkassan skall kunna hallas nere vid ett belopp, som ej verkar
afskräckande på mindre bemedlade, är för närvarande föremål för styrelsens
och undertecknads omtanke och bekymmer.
Södertälje den 13 januari 1913.
Vördsamt
Axel Falk.
Rektorns vid Trelleborgs samskola
yttrande angående viss anmärkning
mot utdebiteringen till läroverkets
ljus- och vedkassa.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Med^ anledning af den af Riksdagens Revisorer i deras afgifna berättelse
öfver den år 1912 af dem verkställda granskning af statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1911 påpekade
omständigheten, “att ljus- och vedkassan vid många läroverk under året ökats
och vid dess slut uppgått till högre belopp, än som synes vara erforderligt8,
får jag beträffande samskolan i Trelleborg vördsamt afgifva följande yttrande!
Ljus- och vedkassans behållning den 31 december 1911 utgjorde 2,782
kronor 59 öre och afgiften till densamma under år 1911 15 kronor per termin
och lärjunge. Att denna afgift, oaktadt kassans ökning, icke sänkts, berodde
på att det visade sig nödigt att under år 1912 inköpa betydligt större parti
koks, än hvad skett under närmast föregående år (105 tons mot 50 tons
under hvartdera af åren 1910 och 1911). Denna stora ökning åter betingades
däraf, att från år 1909 före fanns ett öfverskott på koks af cirka 50 tons
hvilket kom de båda följande åren till godo.
Från och med höstterminen 1912 har emellertid afgiften till nämnda
kassa sänkts till 14 kronor, och utgjorde behållningen den 31 december 1912
1,714 kronor 78 öre.
Trelleborg den 13 januari 1918.
IL Wiezell.
Rektor vid Trelleborgs samskola.
— 720
Rektorns vid Hälsingborgs högre all¬
männa läroverk
yttrande angående anmärkning mot
vissa bristfälligheter inom läroverks-
huset.
Till kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Anmodad att inkomma med yttrande angående kungl. öfverstyrelsens
remiss af den 27 december 1912 med anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkningar mot dels värmeledningen dels vaktmästarens bostad i härvarande
läroverkskus, får jag härmed vördsamt anföra följande.
Den 14 oktober 1912 beslöto delegerade för byggnadsfonden, efter en
långvarig utredning och efter granskning af flera inkomna förslag, att genom
rektor ingå till stadsfullmäktige i Hälsingborg med anhållan om ett anslag
af 28,000 kronor till installerande i läroverkets hufvudbyggnad af ett nytt
värmeledningssystem af varmvattentyp.
Denna anhållan om anslag inlämnades till stadsfullmäktige den 15 oktober
1912 och föranledde då omedelbart remiss till drätselkammaren; vid stads¬
fullmäktiges novembersammanträde föreslog drätselkammaren de begärda medlens
beviljande under förutsättning af förnyad utredning angående det lämpligaste
systemet.
Stadsfullmäktige afslog emellertid denna drätselkammarens hemställan
och beslöto återremittera ärendet till drätselkammaren. Kammaren har sedan
uppdragit åt en kommitté att utreda frågan.
Emellertid har redan nu vid det ordinarie decembersammanträdet stads¬
fullmäktige upptagit det ofvannämnda anslaget i den ordinarie budgeten för
år 1913, som vid detta sammanträde godkändes.
Beträffande Revisorernes anmärkning mot vaktmästarens bostad anhåller
jag att få hänvisa till bifogade uttalande af läroverkets läkare.
Hälsingborg den 2 januari 1913.
Vördsamt
Magnus af Malmborg.
Afskrift. Bilaga.
Till rektorn vid Hälsingborgs högre allmänna läroverk.
På anmodan att yttra mig angående vaktmästarebostaden inom läroverks-
huset, hvilken från början varit illa tillgodosedd, beder jag härmed få meddela
att densamma synes mig, efter den förändring och förbättring däraf, som verk-
— 721 -
ställdes 1907, vara någorlunda tillfredsställande och så god som resurserna
inom läroverkshuset i detta afseende medgifva.
Det större, åt sydväst vettande rummet, familjens sofrum och dagligrum,
har riklig tillgång till sol och luft. Af de båda öfriga rummen användes det
ena till matrum och sofrum för en vuxen familjemedlem, det andra till förmak.
Båda dessa rum vetta åt söder, men äro så godt som fullständigt i saknad
af sol och ganska mörka, då de skymmas af eu af läroverkets flygelbyggnader.
Det planerade nya uppvärmnings- och ventilationssystemet, hvilket äfven kommer
att omfatta vaktmästarebostaden, torde emellertid komma att göra lägenheten i
sin helhet mera beboelig. Visserligen vore det emellertid, och ej minst här,
ett önskemål att vaktmästarebostaden vid våra skolor alltid förlädes till en
särskild byggnad.
Hälsingborg den 30 december 1912.
P. Torén.
Läroverkets läkare.
Rätt afskrifvet betygar
e. o.
Magnus af Malmborg.
Styrelsens för tekniska ele¬
mentarskolan i Malmö
yttrande, angående Riksdagens Revi¬
sorers anmärkning.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 21 december 1912, har styrelsen för tekniska
elementarskolan i Malmö blifvit anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande i
anledning af en af Riksdagens Revisorer i ett skrifvelsen bifogadt transsumt
framställd erinran angående lämpligare uppställning af redogörelsen för Malmö
tekniska elementarskola, och får styrelsen i sådant afseende i underdånighet
anföra, att styrelsen biträder hvad Riksdagens Revisorer sålunda föreslagit.
Malmö den 23 december 1912.
Underdånigst
A styrelsens vägnar:
FRITZ H. HALLBERG.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
Fr. Montén.
91
722 —
Styrelsens för Alnarps landt-
bruks- och mejeriinstitut
utlåtande, i anledning' af Riksdagens
Revisorers anmärkningar.
Till Konungen.
Sedan Eders Knngl. Maj:t genom nådig remiss af den 6 december 1912
med bifogande af transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse rörande gransk¬
ning af Alnarps landtbruks- och mejeriinstituts och dess egendoms förvaltning
anbefallt institutets styrelse att inkomma med underdånigt utlåtande med an¬
ledning af hvad Revisorerne i §§ 2—4 af samma transsumt anfört, får styrelsen
härmed i underdånighet anföra:
Sedan herrar Revisorer i § 2 erinrat om det förskott, som ställts till
styrelsens förfogande för inventarie- och rörelsekapital vid egendomen och som
ännu icke blifvit, ersatt, lämna de därefter en resumé af den granskning utaf
institutets och egendomens förvaltning, som med anledning häraf i slutet af år
1911 af därtill utsedda sakkunnige verkställdes samt af det svar som styrelsen
i skrifvelse af den 30 mars 1912 häröfver afgaf, hvilka handlingar ännu hvila
hos kung!, landtbruksstyrelsen, hvarför styrelsen icke har anledning häröfver
afgifva något yttrande.
Då herrar Revisorer vidare i § 3 påpeka den mindre lämpliga anord¬
ningen att till slottets vindsvåning förlägga vaktmästarebostaden, hvilken, enligt
hvad Revisorerne trodde sig finna, borde kunna inrymmas annorstädes inom
byggnaden, vill styrelsen omnämna att den länge haft uppmärksamheten riktad
på att nämnda bostad från flera synpunkter är för ändamålet olämplig, men
som skäl för att intet positivt tills dato utförts, anföra dels svårigheten att
finna för vaktmästarens familj och tjänst passande rum utan att för under¬
visningen behöfliga lokaler uppoffrades, dels, och. ej minst, kostnadsfrågan.
Att genom Riksdagens Revisorers ingripande uppmärksamheten ännu skarpare
riktats härpå, kan säkerligen endast bidraga till realiserandet af detta önske¬
mål. Det förslag, som styrelsen ansåge bäst leda till målet — eller inredandet
af en vaktaästarbostad i slottets nedre våning — afser att härtill omändra
de rum, som för närvarande, i och för samlingar m. m., disponeras af läraren
i jordbrukslära — hvarvid dock en mindre tillbyggnad för kök blir nödvändig
— och samtidigt förlägga afdelningen för jordbrukslära i ett par af de nu¬
varande elevrummen i andra våningen, medan ett motsvarande antal elevrum
böra kunna disponeras i den nuvarande vaktmästarebostaden.
Herrar Revisorer hafva vidare i samma paragraf påpekat det förhållandet
att de i den af elever bebodda delen af slottet vidtagna åtgärderna för
723 —
minskandet af fara för olycksfall vid eldstillfälle syntes otillräckliga, en olägen¬
het, som torde utan större anstalter och kostnader kunna undanrödjas. På
grund häraf har styrelsen satt sig i förbindelse med sakkunnig person, näm¬
ligen brandchefen i Malmö, och inhämtat hans utlåtande öfver de anordningar
som äro behöfliga dels till förekommande af sådana olycksfall vid eldsvåda,
som herrar Revisorer omnämnt, dels ock för att öfverhufvudtaget minska faran
för elds utbrott och spridning i slottet. Med hänvisande till nämnda sak¬
kunniges här bifogade skrifvelse (bilaga 1) får styrelsen anföra att densamma
för hvarje elevrum i slottets fjärde våning låtit anskaffa i nämnda skrifvelse
rekommenderade brandlinor, äfvensom, på sätt här förut omnämnts, sökt an¬
ordna en säkrare bostad för vaktmästarens familj. Till förekommande af elds¬
vådor har styrelsen vidare, utöfver de i nämnda skrifvelse omtalade brand¬
redskapen och i samråd med nämnda sakkunnige anskaffat dels kolsyresprutor
att uppställas i tredje och fjärde våningen, dels ett större antal vattenspannar
på härför lämpliga ställen. Slutligen får styrelsen fästa uppmärksamheten på
att densamma — ej minst från synpunkten att förekomma eldstillfällen och
därmed åtföljande olycksfall för dem som bo på Alnarps slott — hos Eders
Kungl. Maj:t, dels år 1911 gjort en underdånig framställan om inläggning af
elektriskt ljus i samtliga elevrum i slottet — hvarigenom risken af eldsvåda,
orsakad af elevernas många fotogénlampor, skulle undanrödjas — hvilken fram¬
ställning hvilar hos Eders Kungl. Maj:t, dels ock redan år 1907 gjort lik¬
artad framställning om anläggning och inledande af vattenledning i institutets
samtliga byggnader, hvilken framställning emellertid till ingen åtgärd för¬
anleda men hvilken framställning styrelsen vore betänkt att förnya just på
grund af de stora materiella, staten tiilhöriga värden, som genom otillräckligt
och icke öfverallt tillgängligt vatten onekligen stå på spel.
Då Riksdagens Revisorer i § 4 gjort anmärkning däröfver, att i allmän¬
het större kassabehållningar innelegat hos kassaförvaltaren än som, såvidt af
räkenskaperna kunnat slutas, varit med nödvändighet erforderliga, medgifver
styrelsen att så varit fallet, men ville anföra, att detta förhållande i viss mån
kan förklaras, dels däraf' att efterkrafskvitton å mejeriprodukter, som för en
effektiv kontroll på detta sätt upptoges i räkenskaperna och som uppginge till
mellan 800 och 1,800 kronor i månaden, redovisats som kontanter i kassan
vid månadens början, hvilka summor ibland icke ens under månadens lopp till
fullo influtit, dels däraf att förhållandena på Alnarp i så måtto äro helt olika
dem på ett affärskontor i staden att kassaförvaltaren, på grund af undervis¬
ning och andra göromål, liksom ock därför, att äfven rektors namn skall
finnas å medföljande handlingar, icke alltid då önskligt hade varit kunde
komma in till riksbankskontoret i Malmö, och där verkställa nödig insättning
eller uttagning af medel. Hvad särskildt anginge den stora kassabehållning,
— 724
som, enligt hvad Revisorer^ påpekat, skulle i kassan förefunnits den 7 juli
1911, och öfver hvilken räkeDskapsföraren vid herrar Revisorers besök på
Alnarp icke omedelbart kunde lämna nöjaktigt besked, förhåller sig därmed
på det sätt, att vid nämnda tid omplacerades en del af institutets stipendie¬
fonder från sparbanksmedel till obligationer. Vid köpet — som på grund af
gynnsamt anbud skedde tidigare än beräknadt — måste likvid för dessa obliga¬
tioner erläggas den 1 juli, men kunde de härför nödiga kontanterna icke er¬
hållas ur sparbanken förr än den 20 juli, hvarvid rektor icke ansåg något hinder
möta att institutet förskotterade dessa medel från den 1 juli till den 20 juli.
Då institutets fonder icke bokföras i dess kassaräkning, kom på detta sätt den
ur riksbanken uttagna summan att i dagskassan synas som en inkomst, ehuru
den i verkligheten var förskotterad för de ofvannämnda obligationerna.
Hvad vidare den uppgifna feldateringen af insättning och uttagning i
riksbanken beträffar har en sådan, på sätt herrar Revisorer anmärkt, i de
påpekade fallen förekommit och har anledningen härtill tyvärr varit bristande
kollationering af data. Detsamma gäller äfven om den feldatering å till kungl.
statskontoret inlevererade medel, som herrar Revisorer påpekat, därvid i kassa¬
boken som datum angifvits den 21 juli i stället för den 22 samma månad,
på hvilken senare dag remissan afsändes, hvilket förhållande i någon mån
förklaras därigenom att kassaförvaltaren den förra dagen uppgjort sina räken¬
skaper och därvid inskrifvit beloppet och remissan till statskontoret i akt och
mening att kunna inresa till Malmö för att där uppgöra affären och samma
dag eller den 21 afsända beloppet, men har han sedermera af mellankommande
uppdrag härifrån förhindrats, hvadan afsändandet skedde först den följande.
Slutligen hafva herrar Revisorer i afseende på räkenskapernas verifika¬
tioner framställt ett par önskemål beträffande dessas foliering och inbindning,
hvilka, enligt Revisorernes mening om de utfördes, skulle medföra en större
öfversiktlighet, och komma dessa synpunkter därför att för framtiden beaktas.
Alnarp den 14 januari 1913.
Å styrelsens vägnar
Underdånigst
R. DE LA GARDIE.
M. Weibull.
725
Bilaga 1.
Anmodad af chefen för Alnarps landtbruksinstitut, professor M. Weibull,
att besiktiga eldsläcknings- och lifräddningsanordningarne i Alnarps slott, får
jag härmed, efter att den 28 december 1912 företagit nämnda besiktning,
afgifva följande yttrande:
Slottsbyggnaden af tegel, med midtel-(hufvud)-trappa af sten eller cement,
kan ej anses annat än mycket litet eldfarlig. Visserligen äro de två trapporna
i flyglarne af trä, med då bostadsrummen i dessa flyglar stå i förbindelse med
hufvudtrappan torde detta ej vara af någon afsevärd betydelse.
Faran för en eldsvåda torde redan för närvarande ej vara synnerligen
stor, då uppvärmningen sker medels värmeledning, och elektriskt ljus redan
finnes i korridorer och trappor, men gifvetvis skulle densamma i hög grad
minskas, om äfven elevrummen komma att förses med elektriskt ljus, hvarom
förhoppning finnes, efter hvad som meddelades mig.
Brandredskapen utgjordes af en på ett lätt åtkomligt ställe förvarad
handkraftspruta med tillbehör, visserligen ej af den storlek, att den är kraftig
nog för eldsläckning, t. ex. vid en takbrand å en så hög byggnad, men här¬
till skulle det erfordras en ång- eller motorspruta. I hvarje våning funnos
tvenne assuranssprutor i godt skick, och då vattenledning från en för labora¬
toriet och värmeledningen uppsatt mindre reservoar med afloppskranar i hvar
och en af de tre nedre våningarne finnes, kunna dylika vara till stort gagn
vid en mindre eldsvåda.
Eifräddningsanordningar:
Utom de omtalta trapporna funnos fem yttre järnstegar, en vid midtel-
trappan ända upp till vaktmästarebostaden, en på hvardera gafvelpartiet i
slutet på den genom hela byggnaden löpande korridoren, samt en på hvarje flygel.
Dessa stegar voro praktiskt uppsatta och fylla sitt ändamål.
Skulle någon erinran möjligen göras, så borde en lifräddningslina an¬
skaffas till de få elevrum, som äro belägna högst uppe på fjärde våningen
och att vaktmästarens bostad utbytes mot en lägre ned belägen, ty att häri¬
från på en stege rädda kvinna och barn torde vara omöjligt. Sedan några
mindre förändringar, hvilka af chefen för institutet godkändes, blifvit verk¬
ställda, anser jag att någon vidare anordning ej är af behofvet påkallad.
Malmö den 28 december 1912.
E. G. V. Djurklon.
Brandchef i Malmö.
726 —
Landtbruksstyrelsens
utlåtande angående Riksdagens Re¬
visorers anmärkningar rörande förvalt¬
ningen af landtbruks- och mejeriinsti¬
tutet vid Alnarp.
Till Konungen.
Uti den 30 november 1912 afgifven berättelse öfver verkställd granskning
af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 191 i hafva Riksdagens Revisorer, under §§ 2—4 framställt vissa
anmärkningar rörande förvaltningen af landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp; varande sagda paragrafer af hufvudsakligen följande innehåll.
§ 2. Såsom 1911 års Revisorer i sin berättelse meddelat, hade Eders
Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juli 1907 föreskrifvit, att det förskott å
50,000 kronor, som ställts till förfogande af styrelsen för landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp att användas till inventarie- och rörelsekapital för
Alnarps landtegendom, skulle godtgöras med den behållna afkastningen å
egendomen, som för tiden från och med år 1907 till statsverket redovisades.
Härefter hade statskontoret i skrifvelse den 20 september 1911 hos Eders
Kungl. Maj:t anmält, att från och med år 1907 någon inleverering till stats¬
verket af egendomens nettovinst icke skett i vidare mån, än att styrelsen den
24 juli 1911 till statskontoret inbetalt 458 kronor 54 öre, såsom utgörande
egendomens kontanta öfverskott för år 1910, och att af berörda förskott så¬
lunda återstode oersatt ett belopp af 49,541 kronor 46 öre.
Med anledning häraf hade Eders Kungl. Maj:t den 29 september 1911
uppdragit åt dåvarande öfverdirektören Carl Melcher von Feilitzen och stats-
kommissarien Per Gustaf Södermark att efter tagen del af de till ärendet
hörande handlingar till Eders Kungl. Maj:t inkomma med den utredning och
det yttrande rörande styrelsens förvaltning af omhänderhafda medel, hvartill
förhållandena kunde föranleda.
Under hänvisning till hvad 1911 års Revisorer i ärendet anfört äfven¬
som till den af institutets styrelse i skrifvelse den 16 januari 1912 afgifna
förklaringen hafva Revisorerne meddelat, att det åt förenämnda två gransk-
ningsmän öfverlämnade uppdraget dåmera blifvit slutfördt och redogörelse
däröfver aflämnad i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t den 28 december 1911.
Det af granskniDgsmännen afgifna utlåtandet remitterades af Eders Kungl.
Maj:t den 30 januari 1912 till landtbruksstyrelsen för infordrande af yttrande
från styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt för eget
utlåtande i ärendet.
727 —
Institutets styrelse har i skrifvelse den 30 mars 1912 afgifvit sålunda
infordradt yttrande.
Det af styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp sålunda
afgifna yttrandet ingick den 2 april 1912 till landtbruksstyrelsen, hvars ut¬
låtande i ärendet ännu ej afgifvits.
Hvad sålunda i ärendet förekommit hafva Revisorerne ansett sig böra
för Riksdagen omförmäla.
§ 3; Revisorerne hade under resa till Skåne besökt Alnarps landtbruks-
och mejeriinstitut jämte egendom och ville i anledning häraf påpeka den mindre
lämpliga anordningen att till slottets vindsvåning förlägga vaktmästarebostaden,
hvilken, enligt hvad Revisorerne trodde sig finna, borde kunna inrvmmas
annorstädes inom byggnaden, äfvensom det förhållande att de i den af eleverna
bebodda delen af slottet vidtagna åtgärderna till minskande af fara för olycksfall
vid eldstillfälle syntes otillräckliga, en olägenhet som torde utan större anstalter
och kostnader kunna undanrödjas.
§ 4. Efter granskningen af 1910 års räkenskaper för Alnarps landt¬
bruksinstitut och egendom påpekade 1911 års Revisorer, att under räkenskaps¬
året i allmänhet större kassabehållningar innelegat hos kassaförvaltaren än
som, såvidt af räkenskaperna kunnat slutas, varit med nödvändighet erforder¬
liga. I den förklaring styrelsen för Alnarps landtbruks- och mejeriinstitut
afgaf med anledning af denna anmärkning upplystes, att detta endast berott
därpå, att uppbärande af medel till löner och kosthåll skett den sista i hvarje
manad och utbetalandet däraf den första i nästföljande månad, hvarvid en
insättning af medlen i bank den ena dagen och uttagning den nästa ansetts
vara . obehöflig. Resultatet blefve, att en jämförelsevis stor kassabehållning
kvarlåge öfver sista dagen i hvarje månad. Härtill hade därjämte stundom
äfven bidragit, att efterkrafskvitton för mejeriprodukter på samma sätt innelegat
och beräknats i kassan.
Statsutskottet, som för 1912 års riksdag omförmälde, hvad sålunda i
ärendet förekommit, meddelade, att, enligt hvad utskottet inhämtat, Revisorernes
anmärkningar afsett, icke de vid månadsskiftena hos kassaförvaltaren inneliggande
kassabehållningarna, utan den omständigheten, att jämväl under löpande månad
vid upprepade tillfällen större sådan behållning, än hvad som synts vara be-
höfligt hos bemälde tjänsteman innelegat och, då styrelsens i ärendet afgifna
förklaring endast berörde förstnämnda förhållande, uttalade utskottet sin för¬
väntan, att det anmärkta förfaringssättet icke måtte för framtiden upprepas.
Vid granskningen af 1911 års räkenskaper för Alnarps landtbruks- och
mejeriinstitut samt egendom hade Revisorerne funnit samma anledning till
erinran förefinnas, hvarvid af Revisorerne anförts särskildt exempel å stor
— 728 —
kassabehållning, som förefunnits den 7 juli 1911, men beträffande hvilken
räkenskapsföraren icke omedelbart kunnat lämna nöjaktigt besked.
Vid det besök Revisorerne under sin förut omförmälda resa aflade vid
Alnarps institut, sökte de vinna upplysning om anledningen till de stora kassa¬
behållningarna under andra tider af året än månadernas början och slut, men
kunde sådan upplysning icke erhållas.
Beträffande de nu förevarande räkenskaperna ville Revisorerne ytterligare
framhålla önskvärdheten af att de fördes med större omsorg. På flera ställen
hade Revisorerne funnit oriktiga data för in- och utbetalningar angifva i
räkenskaperna. Sålunda förekomme — enligt hvad Revisorerne vid en jäm¬
förelse mellan vederbörande räkning med riksbankens afdelningskontor i Malmö
och kassaböckerna för Alnarps institut och egendom konstaterat — icke
mindre än fem felaktiga dateringar beträffande insättningar och uttagningar å
riksbankens giroräkningar. Äfven beträffande åtskilliga andra poster —
exempelvis inbetalandet i juli månad till statskontoret af kronor 10,004: oi
(ver. 568) — ville det synas som om i kassaböckerna andra data införts än
de riktiga, hvilket för Revisorerne försvårat ett öfverblickande dag från dag
af de verkliga kassabehållningarna.
Slutligen syntes det Revisorerne, som om för öfverskådlighetens skull
för framtiden borde iakttagas, att en ändamålsenligare foliering och inbindning
af räkenskapernas verifikationer verkställdes, så att dels hvarje verifikation
erhölle sitt särskilda nr, dels inkomst- och utgiftsverifikationerna samlades på
hvar sin plats i verifikationsbandet.
Till följd af nådig remiss har styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp den 14 januari 1913 häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och
däruti anfört följande.
Hvad först angår den under § 2 af Revisorerne upptagna anmärkningen,
så, enär handlingarna ännu hvilade i landtbruksstyrelsen, funne styrelsen icke
anledning afgifva något vidare yttrande rörande denna anmärkning.
Då Revisorerne i § 8 påpekade den mindre lämpliga anordningen att
till slottets vindsvåning förlägga vaktmästarebostaden, hvilken, enligt hvad
Revisorerne trodde sig finna, borde kunna inrymmas annorstädes inom bygg¬
naden, ville styrelsen omnämna att den länge haft uppmärksamheten riktad på
att nämnda bostad från flera synpunkter vore för ändamålet olämplig, men
som skäl för att intet positivt dittills utförts anföra dels svårigheten att finna
för vaktmästarens familj och tjänst passande rum, utan att lör undervisningen
behöfliga lokaler uppoffrades dels, och ej minst, kostnadsfrågan. Att genom
Riksdagens Revisorers ingripande uppmärksamheten ännu skarpare riktats
härpå kunde säkerligen endast bidraga till realiserandet af detta önskemål.
Det förslag, som styrelsen ansåge bäst leda till målet — eller inredandet af
— 729 —
en vaktmästarebostad i slottets nedre våning — afsåge att härtill omändra
de rum, som för närvarande i och för samlingar m. m. disponerades af läraren
i jordbrukslära — hvarvid dock en mindre tillbyggnad för kök blefve nöd¬
vändig — och samtidigt förlägga afdelningen för jordbrukslära i ett par af de
nuvarande elevrummen i andra våningen, medan ett motsvarande antal elevrum
borde kunna disponeras i den nuvarande vaktmästarebostaden.
Revisorerne hade vidare i samma paragraf påpekat det förhållandet, att
de i den af elever bebodda delen af slottet vidtagna åtgärderna för minskandet
af fara för olycksfall vid eldstillfälle syntes otillräckliga, en olägenhet, som
syntes utan större anstalter och kostnader kunna undanrödjas. På grund
häraf hade styrelsen satt sig i förbindelse med sakkunnig person, nämligen
brandchefen i Malmö, och inhämtat hans utlåtande öfver de anordningar, som
vore behöfliga dels till förekommande af sådana olycksfall vid eldsvåda, som
Revisorerne omnämnt, dels ock för att öfverhufvud taget minska faran för elds
utbrott och spridning i slottet. Med hänvisande till en af nämnda sakkunnige
aflåten skrifvelse i ämnet finge styrelsen anföra, att densamma för hvarje
elevrum i slottets 4:de våning låtit anskaffa i nämnda skrifvelse rekommen¬
derade brandlinor äfvensom på sätt här förut omnämnts sökt anordna en säkrare
bostad för vaktmästarens familj. Till förekommande af eldsvådor hade styrelsen
vidare, utöfver de i nämnda skrifvelse omtalade brandredskapen och i samråd
med nämnda sakkunnige, anskaffat dels kolsyresprutor att uppställas i 3:dje
och 4:de våningen dels ett större antal vattenspannar på härför lämpliga
ställen. Slutligen finge styrelsen fästa uppmärksamheten på att densamma —
ej minst från synpunkten att förekomma eldstillfällen och därmed åtföljande
olycksfall för dem som bodde på Alnarps slott — hos Eders Kung]. Maj:t
dels år 1911 gjort underdånig framställning om inläggning af elektriskt ljus i
samtliga elevrum i slottet, hvarigenom risken af eldsvåda, orsakad af elevernas
många fotogénlampor, skulle undanrödjas, hvilken framställning hvilar hos
Eders Kung]. Maj:t, dels ock redan år 1907 gjort likartad framställning -om
anläggning och inledande af vattenledning i- institutets samtliga byggnader,
hvilken framställning emellertid till ingen åtgärd föranledt, men hvilken fram¬
ställning styrelsen vore betänkt att förnya just på grund af de stora materiella,
staten tillhöriga värden, som genom otillräckligt och icke öfverallt tillgängligt
vatten onekligen stode på spel.
Då Riksdagens Revisorer i § 4 gjort anmärkning däröfver att i all¬
mänhet större kassabehållningar innelegat hos. kassaförvaltaren än som, såvidt
af räkenskaperna kunnat slutas, varit med nödvändighet erforderliga, medgåfve
styrelsen att så varit fallet, men ville anföra att detta förhållande i viss mån
kunde förklaras dels däraf att efterkrafskvitton å mejeriprodukter, som för eu
effektiv kontroll på detta sätt upptoges i räkenskaperna och som uppginge
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911. 92
730
till mellan 800 och 1,800 kronor i månaden, redovisats som kontanter i
kassan vid månadens början, hvilka summor ibland icke ens under månadens
lopp till fullo influtit, dels däraf att förhållandena på Alnarp i så måtto vore
helt olika dem på ett affärskontor i staden, att kassaförvaltaren, på grund
af undervisning och andra göromål liksom ock därför att äfven rektors namn
skulle finnas å medföljande handlingar, icke alltid då önskligt hade varit
kunde komma in till riksbankskontoret i Malmö och där verkställa nödig
insättning eller uttagning af medel. Hvad särskilt anginge den stora kassa¬
behållning, som enligt hvad Revisorerne påpekat skulle i kassan förefunnits
den 7 juli 1911 och öfver hvilken räkenskapsföraren vid Revisorernes besök
på Alnarp icke omedelbart kunde lämna nöjaktigt besked, förhölle sig därmed
på det sätt, att vid nämnda tid omplacerats en del af institutets stipendiefonder
från sparbanksmedel till obligationer. Vid köpet — som på grund af gynn¬
samt anbud skedde tidigare än beräknadt — måste likvid för dessa obligationer
erläggas den 1 juli, men kunde de härför nödiga kontanterna icke erhållas
ur sparbanken förr än den 20 juli, hvarvid rektor icke ansett något hinder
möta att institutet förskotterade dessa medel från den 1 juli till den 20 juli.
Då institutets fonder icke bokfördes i dess kassaräkning, hade på detta sätt
den ur riksbanken uttagna summan kommit att i dagskassan synas som en
inkomst, ehuru den i verkligheten var förskotterad för de ofvannämnda obliga¬
tionerna.
Hvad vidare den uppgifna feldateringen af insättning och uttagning i
Riksbanken beträffar, hade en sådan, på sätt Revisorerne anmärkt, i de på¬
pekade fallen förekommit, och hade anledningen härtill tyvärr varit bristande
kollationering af data. Detsamma gällde äfven om den feldatering å till stats¬
kontoret inlevererade medel, som Revisorerne påpekat, därvid i kassaboken
såsom datum angifvits den 21 juli i stället för den 22 samma månad, på
hvilken senare dag remissen afsändts, hvilket förhållande i någon mån för¬
klarades därigenom, att kassaförvaltaren den förra dagen uppgjort sina räken¬
skaper och därvid inskrifvit beloppet och reinissan till statskontoret i akt och
mening att kunna inresa till Malmö för att där uppgöra affären och samma
dag eller den 21 afsända beloppet, men hade han sedermera af mellankommande
uppdrag härifrån förhindrats, hvadan afsändandet skedde först den följande.
Slutligen hade Revisorerne i afseende på räkenskapernas verifikationer
framställt ett par önskemål beträffande dessas foliering och inbindning, hvilka
enligt Revisorernes mening om de utfördes skulle medföra eu större öfversikt-
lighet, och skulle dessa synpunkter därför komma att för framtiden beaktas.
Genom remiss den 20 i denna månad har chefen för jordbruksdeparte¬
mentet anmodat landtbruksstyrelsen att afgifva yttrande med anledning af
731 —
handlingarna i ärendet, och får till följd häraf styrelsen, med återställande af
remissakten, i underdånighet anföra följande.
Hvad först angår den af Revisorerne under § 2 af deras berättelse
gjorda anmälan, så kommer landtbruksstyrelsen att, så fort ärendet i denna
del hunnit fullständigt utredas, till Eders Kungl. Maj:t däröfver afgifva i nåder
infordradt underdånigt utlåtande.
Beträffande öfriga af Revisorerne framställda anmärkningar har landt¬
bruksstyrelsen icke något att tillägga till hvad Alnarpsstyrelsen i ärendet anfört.
Stockholm den 29 januari 1913.
Underdånigst
WILHELM FLACH.
AUG. LYTTKENS. FREDRIK EGERSTRÖM.
Domänstyrelsens
utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar rörande
skogsräkenskaperna m. m.
Till Konungen.
I den berättelse öfver verkställd granskning af statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1911, som Riks¬
dagens Revisorer med skrifvelse den 30 november 1912 öfverlämnat till Eders
Kungl. Maj:t, hafva Revisorerne under rubriken “domänstyrelsen" uttalat: “I
det betänkande, norrländska skogsvårdskommittén den 16 mars innevarande år
afgaf, ägnade densamma (sid. 233—242) en ingående kritik åt statens skogs-
bokföring, sådan densamma äger rum hos ortsförvaltningarna. Efter en redo¬
görelse för nu gällande föreskrifter i berörda afseende fastslog kommittén som
en uppgift för bokföringen i fråga icke blott att redovisa de penningemedel,
som kräfvas för förvaltningen eller genom densammas bedrifvande inflyta till
revirens kassor, samt att meddela uppgift om de kvantiteter virke, som ut¬
synas och afverkas, utan ock att lämna en klar och fullständig bild af
driftresultatet. Vid den granskning kommittén underkastade den lokala skogs-
bokföringen för att tillse, i hvad mån den fyllde dessa fordringar, konstaterade
kommittén genom talrika exempel bland annat: att den nuvarande bokföringen
ej ådagalägger, om ett slutfördt arbete lämnat vinst eller förlust, att de af
— 732 —
domänstyrelsen i särskild promemoria angående skogstjänstemännens årsredo-
görelser föreskrifna uppgifterna beträffande driftkostnader och nettobehållning
för sågning, kolning och upphugget virke på grund af bokföringens art blifva
icke allenast omöjliga att kontrollera till riktigheten utan äfven mindre till¬
förlitliga, då primäruppgifterna för desamma icke framgå ur ett efter fasta
principer ordnadt räkenskapsväsen, att beträffande afkastningen af kronans in¬
köpta skogsmarker redogörelserna härför ej tydligt utvisa, huruvida hvarje
affär, genom hvilken ett skogsområde inköpts, burit sig eller icke, att virkes-
bokföringen, såsom förd på flera ställen i revirens handlingar, saknar öfversikt-
lighet, att det för närvarande af samma bokföring är omöjligt att se, huru
stor behållningen af upphugget virke vid årsskiftet är å ett revir, där staten
själf helt eller delvis utför afverkning, samt att förhållandet är detsamma
beträffande tillgången af förädladt virke o. s. v.
Då emellertid norrländska skogsvårdskommittén begränsat sin gransk¬
ning af statens skogsbokföring till ortsförvaltningarna hafva Revisorer^ ansett
nödigt att ägna särskild uppmärksamhet åt den centrala skogsbokföring, som
verkställes af domänstyrelsen. Det har därvid visat sig, såsom helt naturligt
med hänsyn till primärräkenskapernas ofullständighet kunde förväntas, att
domänstyrelsens räkenskapsväsen lider af samma brister som ortsförvaltningarnas.
Det finnes sålunda ingen möjlighet att af domänstyrelsens räkenskaper afflisa
det ekonomiska resultatet af verkets affärsdrift, eller att erhålla exakt känne¬
dom om inneliggande virkeslager eller utstämplade skogar. Ur affärsmässig
synpunkt måste domänstyrelsens räkenskapsväsen betecknas som synnerligen
otillfredsställande, och, sedan domänstyrelsen från och med innevarande års
början, äfven med afseende på riksstatens uppställning och rikshufvudbokföringen
erhållit karaktären af ett statens affärsverk, vill det synas Revisorerne ound¬
gängligt, att en genomgripande omläggning af skogsbokföringen kommer till
stånd i syfte att vinna reda och öfverskådlighet i densamma, så att den såväl
i sin helhet som i enskildheterna lämnar en fullständig och klar bild af drift-
resultatet af statens skogar.
Domänstyrelsen har emellertid under sin förvaltning, utom statens skogar,
äfven statens jordbruksdomäner samt de under nionde hufvudtiteln fortfarande
till styrelsen utgående anslagen för uppehållandet åt skogsundervisningen. Där¬
jämte handhafver domänförvaltningen äfven andra statsuppgifter, såsom skogs-
statens befattning med enskilda skogar, för hvilken afgifter inflyta till domän¬
styrelsen, anslaget till reglering af flottleder in. in.
Att ett ordnadt och öfversiktligt räkenskapsväsen för äfven dessa grenar
af domänstyrelsens förvaltning bör komma till stånd, synes Revisorerne uppen¬
bart, och vilja Revisorerne i sådant afseende ansluta sig till de allmänna prin¬
ciper, som på sin tid uttalades af de inom finansdepartementet tillkallade sak¬
733 —
kunnige för utarbetande af förslag rörande riksstatens uppställning jämte där¬
med sammanhängande ämnen.
Jämlikt kungl. bref den 11 december 1908 bestämmes med afseende å
förande af domänstyrelsens medel i räkning hos riksbanken, bland annat, att
från och med ingången af år 1909 till domänstyrelsen inflytande medel skola
omedelbart insättas å statskontorets giroräkning och i domänstyrelsens hufvud¬
bok uppdebiteras å statskontorets konto.
Sedan numera domänstyrelsen erhållit ställning som ett affärsdrifvande
verk, torde det, enligt Revisorernes uppfattning, få anses principiellt riktigast,
att domänstyrelsen erhåller egen giroräkning med riksbanken."
Genom beslut den 6 december 1912 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
domänstyrelsen att i anledning af hvad Riksdagens Revisorer sålunda anfört
inkomma med underdånigt utlåtande; och får till åtlydnad häraf domänstyrelsen,
med remisshandlingarnas återställande, i underdånighet anföra följande.
Beträffande den centrala skog sbokföring en i domänstyrelsen.
Styrelsen delar den af Revisorerne uttalade mening att den centrala
skogsbokföringen är behäftad med stora brister äfvensom att, särskildt med
hänsyn till domänstyrelsens ställning såsom affärsdrifvande verk, en omläggning
af samma bokföring i syfte att vinna ökad reda och öfverskådlighet för ut¬
läsande af årliga driftresultatet är högeligen önskvärd. Styrelsen vill därföre
hafva sin uppmärksamhet riktad på förbättring af denna bokföring, men anser
styrelsen af skäl, som nedan andragas, en fullständig omläggning af densamma
ej för närvarande kunna åvägabringas.
Såsom Revisorerne antydt, skulle därför kräfvas bland annat att primär¬
uppgifterna blefve fullständigare än nu är fallet. Härutinnan har norrländska
skogsvårdskommittén framhållit vissa önskemål, hvilkas genomförande emellertid
antagits icke kunna vinnas utan en betydande ökning af arbetskrafterna i
orterna. Öfver kommitténs utlåtande har infordrats yttrande från styrelsen,
som följaktligen kommer i tillfälle att i sådant sammanhang ingå på hithörande
spörsmål, i hvad de beröra primäruppgifternas erhållande. Med hänsyn till
ämnets allmängiltiga karaktär torde äfven få antagas, att de inom jordbruks¬
departementet tillkallade skogssakkunniga för södra delarna af landet komma
att ägna denna fråga sin uppmärksamhet. Först sedan desses betänkande af-
lämnats, lärer frågan i hela dess vidd böra tagas under ompröfning. Att bok¬
föringen skall lämna en tillförlitlig uppgift å driftresultatet af statens skogar
är en fordran som torde böra så långt möjligt är tillgodoses; men därutinnan
torde man, enligt styrelsens förmenande, åtminstone för närvarande icke kunna
ernå ett fullgiltigt resultat, utan vara hänvisad att i hufvudsak lita till den
— 734 —
statistiska utredning, som under nuvarande förhållanden och med de år för år
vidare utvecklade metoderna härför skäligen må kunna ernås.
I samband med en af förhållandena synnerligen väl betingad omläggning
af skogsbokföringen å reviren torde, såsom ofvan antydts, den centrala skogs-
bokföringen kunna undergå en genomgripande förändring i det af Revisorerne
angifna syfte. Dylik förändring torde i hvarje fall icke kunna ske utan en
betydande ökning af arbetskrafterna inom domänstyrelsen.
Beträffande bokföringen för statens jordbruksdomäner.
Härutinnan vill styrelsen hänvisa till och åberopa innehållet i styrelsens
underdåniga utlåtande denna dag i anledning af en skrifvelse i ämnet från
1912 års Riksdag.
Beträffande bokföringen af medel, som icke ingå till eller härflyta från
domänfonden.
Under erinran hurusom ordnandet af bokföringen utaf anslag till regle¬
ring af flottleder är föremål för särskild utredning utaf styrelsen, hvilken ut¬
redning inom den närmaste framtiden torde föranleda särskilda förslag från
styrelsens sida — vill styrelsen uttala, att styrelsen ämnar beträffande bok¬
föringen af nu ifrågavarande medel såvidt möjligt lölja de allmänna principer,
som uttalats af de sakkunnige för utarbetande af förslag rörande riksstatens
uppställning jämte därmed sammanhängande ämnen, men tillika anmärka, att
äfven härvidlag målet endast så småningom torde kunna helt nås.
Beträffande domänstyrelsens ställning till riksbanken.
Styrelsen delar fullkomligt den af Revisorerne uttalade åsikten om riktig¬
heten af att styrelsen erhåller egen giroräkning med riksbanken, en åsikt,
hvaråt styrelsen ock redan i underdånig skrifvelse den 15 december 1911
gifvit uttryck.
Stockholm den 31 december 1912.
Underdånigst
KARL FREDENBERG.
W. KOOS.
TH. W. HERMELIN.
FREDRIK GIÖBEL.
CONRAD STIERNSPETS.
Föredragande.
E. G. Fahlkrantz.
— 735 —
Öfverintendentsämbetets
utlåtande i anledning af hvad Riks¬
dagens Revisorer anfört i fråga om
statens byggnadsverksamhet.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 6 december 1912 har Eders Kungl. Maj:t
täckts anbefalla öfverintendentsämbetet att sig utlåta i anledning af hvad
Riksdagens senast församlade Revisorer i sin den 30 november nästlidne år
afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1911 yttrat i fråga om
statens byggnadsverksamhet; och får öfverintendentsämbetet, till åtlydnad af
denna befallning, med .remissaktens återställande, i detta ärende underdånigst
anföra följande.
I anslutning till hvad Riksdagens Revisorer i sin år 1910 afgifna be¬
rättelse anmärkt och till hvad 1911 års Riksdag i underdånig skrifvelse ut¬
talat rörande organisationen af statens byggnadsverksamhet och under åbe¬
ropande af iakttagelser beträffande några uppgifna nybyggnader för post- och
telegrafverken, vid hvilka bristen på en mera enhetlig organisation af statens
här ifrågakomna verksamhet på olika sätt gifvit sig tillkänna, hafva de år
1912 församlade Revisorerne, bland annat, framhållit önskvärdheten häraf, att
den genom Eders Kungl. Maj:ts i ämnet fattade nådiga beslut ingångsatta
utredningen vidkommande statens byggnadsverksamhet i Stockholm måtte be-
drifvas med den skyndsamhet, som frågans ekonomiska och praktiska betydelse
påkallade, och att denna utredning måtte utvidgas till att omfatta frågor om
statens byggnadsverksamhet i hela dess vidd.
Den yttring af planlöshet i statens byggnadsverksamhet, som tid efter
annan företrädesvis ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, är det förhållande,
att i en del städer byggnader nästan samtidigt uppförts eller lokaler förhyrts
för olika statsinstitutioner utan att dessförinnan utredning ägt rum angående
möjligheten och lämpligheten af att förena de olika lokalbehofven under samma
tak, att i andra fall åter, då byggnader uppförts för flere institutioner, bygg-
nadsprogrammet. icke syntes hafva varit genomstuderadt eller att byggnaden
förlagts å olämplig tomt m. m.
Den 22 juni 1911 erhöll öfverintendentsämbetet nådig befallning att
verkställa den utredning angående de åtgärder, som kunde anses vara erforder¬
liga till vinnande af större planmässighet i statens byggnadsverksamhet, hvilken
i 1911 års Riksdags ofvannämnda underdåniga skrifvelse omförmäles.
Emellertid har öfverintendentsämbetet genom särskilda nådiga befallningar
tidigare mottagit uppdrag att sig utlåta i vissa ärenden, hvilkas behandling
— 736 -
måste anses lämpligen böra ske i sammanhang med fullgörandet af nyssnämnda
uppdrag, nämligen
l:o) angående den så kallade restaureringsfrågan, det vill säga hvad
som vore att iakttaga vid ändring af äldre byggnader af historiskt eller konst¬
närligt värde;
2:o) — gemensamt med vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
— angående lämpliga åtgärder för Eders Kungl. Maj:ts befriande från hand¬
läggningen af vissa frågor rörande ändringar af kyrkobyggnader; och
3:o) — med anledning af utaf ämbetet i ämnet redan den 9 oktober
1888 väckt fråga — angående hvad vid offentliga byggnaders uppförande och
kontrollen däröfver borde iakttagas. Fullgörandet af dessa uppdrag måste
föranleda förslag till dels nya lagar, dels nya författningar dels ock en be¬
tydande utvidgning och omorganisation af ämbetet själft jämte ny instruktion
för detsamma. På våren år 1912 var öfverintendentsämbetet så långt kommet
med dessa utredningar, att i hufvudsak färdiga förslag förelåge till
a) Lag angående bevarande och skyddande af byggnadsverk, hvilka
hafva konst- eller kulturhistoriskt värde;
b) Förordning angående hvad som bör iakttagas vid offentliga byggna¬
ders uppförande;
c) Fly organisation af öfverintendentsämbetet; och
d) Ny instruktion för ämbetsverket, hvarjämte ämbetet gemensamt med
vitterhetsakademien den 28 december nästlidne år afgifvit underdånigt yttrande
och förslag i det under punkt 2:o) här ofvan angifna ämne.
Utgångspunkten för de sålunda företagna utredningarna har emellertid
varit, att ämbetet skulle komma att handlägga frågor rörande statens bygg¬
nadsverksamhet i ungefär samma omfattning som hittills, eller att hafva vård
om de statens byggnader, hvilka Eders Kungl. Maj:t täckts ställa under
ämbetets inseende, att, enligt särskild nådig befallning, omhänderhafva utföran¬
det af vissa nybyggnader eller ombyggnader, att, likaledes på nådig befallning,
uppgöra förslag till och verkställa utredningar vidkommande vissa byggnader,
för hvilkas uppförande medel skola af Riksdagen äskas och att ur byggnads-
teknisk, ekonomisk och estetisk synpunkt granska till ämbetet för dylikt
ändamål remitterade byggnadsförslag. Ämbetet har vid sådan granskning hit¬
tills ansett sig sakna befogenhet att ingå i pröfning vare sig af det till grund
för byggnadsförslaget liggande programmet, som ju finge antagas vara upp-
gjordt med speciell fackkunskap af personer eller ämbetsverk, fullt kompetenta
att bedöma föreliggande frågor, eller af förslagets eventuella kombinerande med
annat möjligen förefintligt lokalbehof för statens räkning.
I sätt nya organisationsförslag har öfverintendentsämbetet tänkt sig att
i spetsen för den afdelning inom ämbetet, som skulle hafva bestyret med ären-
— 737
den rörande statens byggnader, skulle ställas en särskild föredragande, förste
intendent eller byggnadsråd. Afdelningens arbeten skulle fördelas på två by¬
råer, den ena handläggande ärenden rörande under ämbetets vård ställda byggna-
der och den andra ärenden i fråga om nybyggnader med ombesörjande därvid
af såväl förberedande utredningar som byggnadernas utförande. Om statens
byggnadsfrågor icke skola såsom hittills utredas och granskas fristående, hvar
och ^ en för sig, utan inordnas såsom led i mera generella planer för större
områden af statens byggnadsverksamhet, torde det blifva nödvändigt, att dessa
utredningar, såvidt möjligt, koncentreras på ett ställe. Skulle detta arbete,
såsom naturligast vore, förläggas till öfverintendentsämbetet, torde inom ofvan-
nämnda afdelning för statens byggnadsärenden böra inrättas en särskild byrå
för utredningar och granskningar och en för byggnaders utförande.
Med all rätt har framhållits angelägenheten af att icke blott få en
fullständig öfversikt utaf statens byggnadsverksamhet för hvarje år, utan ock
öfver statens ägande tomter och hus i samtliga städer och stadsliknande sam¬
hällen, äfvensom att på ett ställe funnes tillgänglig en i möjligaste mån full¬
ständig förteckning öfver statens aktuella behof" af nya lokaler, med ett ord,
en fullständig statistik öfver statens stadsegendomar och hus och rörande dess
byggnadsverksamhet. En dylik statistik skulle vara af lika mycken praktisk
och ekonomisk betydelse vid byggnadsfrågors slutliga afgörande hos Eders
Kungl. Maj:t och Riksdagen, som ock vid deras förberedande handläggning
hos ämbetet eller andra med husbyggnad sysslande statsinstitutioner; allenast
med stöd af en dylik statistik torde någon bestående planmässighet i statens
här omhandlade verksamhet kunde ernås.
Eders Kungl. Maj:t har också funnit en snar utredning af statens
byggnadsfrågor ur ofvannämnda synpunkter vara af sådan vikt, att Eders
Kungl. Maj:t den 29 juni 1912 behagat uppdraga åt chefen för Eders Kungl.
Maj:ts finansdepartement att, då öfverintendentsämbetets arbetskrafter icke vore
tillräckliga för utförande inom erforderlig tid af en så tidskräfvande uppgift
vid sidan af ämbetets öfriga åligganden, åt tre sakkunnige uppdraga att, i
samråd med ämbetet och efter en statistisk utredning i ofvan angifna afseenden,
till Eders Kungl. Maj:t inkomma med en allmän plan för statens byggnads¬
verksamhet till en början för Stockholm.
Den af Revisorerne framställda önskan om skyndsamhet med utredningens
bedrifvande torde alltså i fråga om statens byggnadsverksamhet här i staden
kunna anses i hittills möjlig mån redan tillgodosedd.
Beträffande insamlandet af det för berörda utrednings utvidgande nödiga
statistiska materialet från landets städer och stadsliknande samhällen i öfrigt
torde detsamma, på sätt ämbetet i sitt underdåniga utlåtande af den 10 januari
1911, i anledning af då föreliggande statsrevisionsberättelse, framhållit, lärnp-
Bev. ber. ang. statsverket för år 1911. no
— 738 —
ligast höra införskaffas genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen
eller möjligen på annat mera praktiskt befunnet sått. Något absolut hinder
att utan afvaktan — såsom ämbetet för sin del hållit före vara att föredraga
på lösningen af förberörda med den förevarande samhörande frågor, träffa
anstalter för ett sådant insamlande, finner ämbetet emellertid icke föreligga.
Bearbetningen af det sålunda insamlade materialet och utarbetandet åt
på detsamma grundade årliga öfversikter af statens här afsedda byggnads¬
verksamhet, äfvensom upprättandet af, så långt sig göra låter, förslag till en
enhetlig plan för byggnadsverksamheten, ämnad att kunna lända till efter¬
rättelse någon tid framåt, torde böra öfverlåtas åt öfverintendentsämbetet och,
på sätt ofvan antydts, åt en särskild utrednings- och granskningsbyrå inom
ämbetet, hvilken byrå gifvetvis i sinom tid lärer böra få öfvertaga de bestyr,
som nu är rörande Stockholm uppdraget åt förbemälde sakkunnige.
Det arbete, som komme att påhvila denna byrå, hvilken tillsvidare och
intill dess omorganisationen blifver genomförd skulle stå under ledning af förste
intendenten på den tekniska afdelningen, bör kunna utföras af en ordinarie
tjänsteman med intendents vid ämbetet aflöning, samt två tast anställda ama¬
nuenser, en tekniker och en statistiker, dock endast under den förutsättning
att nämnde förste intendent, för att kunna ägna tillräcklig tid och uppmärksam¬
het äfven åt den nya byråns verksamhet, befrias från handläggning af ärenden
rörande stadsplaner. Sagda ärenden, hvilkas antal allt fortfarande måste blifva
betydande och hvilkas granskning efter tillkomsten af 1907 års lag angående
stadsplan och tomtindelning är synnerligen tidsödande, hafva i det inom ämbetet
utarbetade organisationsförslaget ansetts böra åt särskildt byggnadsråd före¬
dragas, och torde äfven under ofvan angifva förutsättningar böra åt särskild
förordnad förste intendent omhänderhafvas. Äfven den omständigheten att man
hittills vid dylika ärendens granskning icke kunnat af brist på tid och arbets¬
krafter i den utsträckning, som varit önskvärd, på ort och ställe taga del af
förhållandena, talar för Ätt så fort som möjligt dessa ärendens handläggning
och föredragning måtte öfverlämnas åt särskild tjänsteman.
Anses förty den nu för Stockholm ifrågasatta utredningen i här om-
handlade hänseende böra så skyndsamt som möjligt utsträckas äfven till andra
städer och stadsliknande samhällen lära ämbetets arbetskrafter böra förstärkas,
och har ämbetet för sin del icke något att invända emot att redan nu och
oberoende af verkets omorganisation, inom ämbetet upprättas en byrå på sätt
ofvan angifvits för utredningar rörande statens byggnadsverksamhet.
Revisorer^ hafva vidare starkt betonat önskvärdheten af att i allmänhet
statens byggnadsverksamhet ställdes under en gemensam och fackmässig ledning.
“Med den nu rådande splittringen", säga Revisorerne, “mellan olika myndig¬
heter vid byggnadsverksamhetens bedrifvande kan det ej undvikas, att misstag,
— 739 —
som gjorts af en byggnadsmyndighet, upprepas af en annan och att erfaren¬
heter, som vunnits af den ena, gå förlorade för den andra. Därest central¬
myndighet funnes, hos hvilken ansvaret för statens byggnadsverksamhet hvilade,
vill det synas, som om man skulle kunna hysa förhoppning, att den önskade
planmässigheten kunde genomföras, på samma gång, som vunna erfarenheter
skulle kunna på ett vida bättre sätt tillgodogöras för framtiden", allt påstå¬
enden, mot hvilka fackmannen i princip icke kan hafva något att invända.
Att sammanföra all statens byggnadsverksamhet under en gemensam
ledning torde dock för närvarande näppeligen vara möjligt. Det torde i detta
sammanhang böra uppmärksammas, att de byggnader, som företrädesvis ådragit
sig Revisorernes uppmärksamhet, tillhöra post- och telegrafverken samt riks¬
banken, eller just de myndigheter eller institutioner, hvilka, ehuru icke orga¬
niserade för att utföra byggnadsarbeten, dock utöfva en rätt stor byggnads¬
verksamhet.
Det finnes två andra ämbetsverk, hvilka på grund af den specifika art
af byggnader, de behöfva uppföra, inom sig instituerat särskilda arkitekt¬
kontor, nämligen fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen: Revisorernes an¬
märkningar torde knappast beröra dessa båda ämbetsverks byggnader, lika
litet som de stora grupper af byggnader, hvilka utföras af järnvägsstyrelsen,
samt af armé- och marinförvaltningarna, hvilka jämväl organiserat särskilda
byggnadskontor, eller af kasernbyggnadsnämnden.
Obestridligen måste större planmässighet vinnas ju mera ordnandet af
statens byggnadsverksamhet samlas till ett ämbetsverk. Emellertid synes det,
åtminstone för närvarande, icke föreligga tillräckliga skäl för att draga in
under en gemensam ledning den byggnadsverksamhet, hvilken handhafves af
ofvannämnda, med särskilda arkitektkontor utrustade ämbetsverk. Däremot
bör, enligt ämbetets åsikt, från statens samtliga myndigheter och institutioner
till centralmyndigheten för byggnadsväsendet ingifvas nödiga statistiska upp¬
gifter såväl för den årliga öfversikten af statens byggnadsverksamhet som för
uppgörandet af generalplan för densammas ordnande, äfvensom uppgifter rörande
byggnadskostnader och erfarenheter beträffande nya förfaringssätt och materia-
lier, hvilka senare uppgifter genom publikation från centralmyndigheten borde
komma.. alla, icke blott statens, byggnadsfunktionärer till nytta och ledning.
Öfverintendentsämbetet har nu tänkt sig, att till ämbetets i dess om¬
organisationsplan upptagna afdelning för statens byggnadsärenden skulle för¬
läggas ledningen af all statens byggnadsverksamhet med undantag af fång¬
vårdsstyrelsens, arméns och flottans, statens järnvägars samt medicinalstyrelsens.
Under förutsättning att äfven inom vattenfallsstyrelsen ett särskilt arkitekt¬
kontor upprättas, torde icke heller dess husbyggnader behöfva utbrytas från
styrelsens öfriga byggnadsarbeten och torde lämpligen, oberoende af ämbetets
— 740
omorganisationsförslag, nödiga medel böra anslås för publicerande af förberörda
tekniska meddelanden och af årsberättelse rörande ämbetets verksamhet i dess
helhet. Rörande åter granskningen af de utaf sagda byggande verk uppgjorda
eller till deras bedömande hänskjutna förslag lärer det kunna ifrågasättas, om
icke för enhetlighetens skull härvidlag borde förfaras så, som för närvarande
sker beträffande medicinalstyrelsen och i vissa delar äfven fångvårdsstyrelsen,
eller att respektive ritningar borde underställas ämbetets granskning.
Revisorerne hafva slutligen förmält, att de tyckt sig förmärka, att “en
allmän tendens synes yppa sig att åsidosätta sparsamhetens grundsatser så snart
det gäller en statens byggnad" och anse sig hafva funnit att “för de för¬
menta estetiska synpunkterna få understundom ej blott kostnadsfrågan, utan
äfven hänsynen till de praktiska anordningarna träda tillbaka". Alldeles
oafsedt att Revisorerne här vidröra den svårdiskutabla smakfrågan, ter sig
från arkitektsynpunkt “tendensen" inom byggnadsvärlden för närvarande helt
och hållet motsatt. För den med de estetiska rörelserna inom byggnadsfacket
mera förtrogne visar sig lyckligtvis numera riktningen, på samma sätt som vid
nästlidne århundrades början, särdeles bestämdt luta åt en sund sparsamhet med
allt hvad rörer onödiga dekorativa anordningar och detaljer. Att detta Revi-
sorernes yttrande nu framkommit, torde gifva vid handen, att äfven den utanför
byggnadsvärlden stående, då han ställes inför alster af en äldre uppfattning,
till hvilken de af Revisorerne exemplifierade byggnaderna otvifvelaktigt måste
räknas, reagerar mot det för helt kort tid sedan ännu icke blott af arkitekter
utan ock af allmänheten fordrade öfvermåttet af ornamentala detaljer. Härtill
anser sig öfverintendentsämbetet dock böra foga en erinran dels om att ofta
nog den spenderade yttre och inre ansen spelar en relativt liten roll i byggnads-
kostnaden i jämförelse med ett dåligt tillgodogörande af eller onödigt stort
pretenderande med utrymmen eller en dålig organisation af byggnadsföretaget,
dels därom att, då det gäller en statens byggnad af någon mera framstående
betydelse i ett samhälle, ämbetet håller före, att något bör offras för ernående
af en viss grad af monumentalitet. Ämbetet, som sålunda med tillfreds¬
ställelse konstaterar de spirande tendenserna till enkelhet och sparsamhet inom
byggnadskonsten, har dock vid sitt granskningsarbete icke alltid ansett sig
böra alltför hårdhändt eller egenmäktigt bestämma konstnärernas smakriktnin¬
gar, utan någon gång velat lämna rum för äfven äldre, för tillfället mindre
moderna uppfattningar rörande det rätta och sköna, och ämbetet anser sig
härutinnan hafva stöd i beslut af föregående Riksdagar; vid beviljande af
anslag till nybyggnader för statens räkning torde väl i flesta fall ritningar
till de afsedda byggnaderna hafva förelagts Riksdagen.
Äfven om alltså, enligt öfverintendentsämbetets förmenande, en tendens
till enkelhet och sparsamhet inom byggnadskonsten här i landet för närvarande
arbetar sig fram, torde dock en sådan erinran, som Revisorer^ ifrågasatt till
de verk och myndigheter, hvilka hafva för afsikt att inkomma med fram¬
ställningar om nybyggnader, att omsorgsfullt planlägga desamma och därvid
iakttaga nödig sparsamhet och enkelhet, icke sakna sitt berättigande.
Stockholm den 14 januari 1913.
Underdånigst
CARL MÖLLER.
Fr. Richter.
— 742 —
Register.
A.
Äbrahamson, Aug., stiftelse........................
Äbrahamsonska stiftelsens fonder ............
Adelsvärdska fonden....................................
Afkortning ar å statsverkets inkomster......
Afvittringar och skiften..............................
Akademien för de fria konsterna...............
„ Landtbruks- ..............................
„ Musikaliska ............................
„ Svenska ...................................
„ Vetenskaps- ..............................
„ Vitterhets-, historie- och anti¬
kvitets- ...............................
Aktoratsråkning, Kammarkollegii ............
„ Kammarrättens..............
Alingsås samskola .....................................
Allmänna barnbördshuset ..........................
„ barnhuset ....................................
„ döfstuminstitutets f. d. dona-
tionsmedelsfond .....................
„ kartverket....................................
„ läroverken...................................
„ nödhjälpsfonden..........................
Almarestäkets bros arrendemedels fond...
Alnarps landtbruksinstitut..........................
„ egendom.......................................
Amilons, Olof, donationsfond till befräm¬
jande af ädel hästafvel inom Skåne ...
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden
|
Sid.
|
Sid.
|
464.
|
|
248.
|
|
202.
|
|
254.
|
|
524.
|
|
434.
|
|
475.
|
|
439.
|
|
408.
|
|
412.
|
|
428.
|
|
238.
|
|
262.
|
|
354.
|
|
406.
|
|
459.
|
|
248.
|
|
525.
|
|
354.
|
694
|
248.
|
|
246.
|
|
481.
|
722
|
484.
|
|
248.
|
|
743
Arbetarförsäkringsfonden .........................
|
Revisions¬
berättelsen,
Sid.
246.
|
Arboga samskola.....................................
|
356.
|
Arkivdepån i Visby ..................................
|
310.
|
Arméförvaltningen .....................................
|
60.
|
Armén, den garnisonerade och den icke
garnisonerade, sammandrag öfver samt¬
liga kostnader för ................................
|
80.
|
Arméns munderingsmedel ...........................
|
74.
|
,, musikfond......................................
|
246.
|
,, pensionskassa ..............................
|
543.
|
Arrendeinkomster af kronans domäner, upp¬
gift å ........................................................
|
513.
|
Arrende-, jordskylds- och tomtöremedel...
|
72.
|
Arrendemedel ......................................
|
250.
|
Artilleri- och ingenjör shögskolan...............
|
92.
|
Arvika realskola .................................
|
358.
|
Asker sunds samskola................................
|
356.
|
Asylen för fattiga barnaföderskor och
deras barn .....................................
|
406.
|
Aug. Abrahamsons stiftelse........................
|
464.
|
B.
Bankinspektionen ........................................
|
300.
|
Barnkärdshuset, allmänna...........................
|
406.
|
Barnhuset, allmänna....................................
|
459.
|
Barnmorskornas pensionsanstalt ...............
|
571.
|
Berghmans, Gustaf, testamentsfond .........
Bergianska stiftelsen....................................
|
248.
|
426.
|
von Beskows stipendiefond.........................
|
409.
|
Besparing änne å de särskilda hufvudtitlarne,
ang. disposition af....................................
|
602.
|
Besök, Revisorernes......................................
Bevillningar.................................................
|
634.
|
251, 252, 253
|
Bevillning af fast egendom samt af in¬
komst år 1911.......................................
|
252, 253.
|
Bevillningsafgifter för särskilda rättigheter
och förmåner............................................
|
251.
|
Utlåtanden.
Sid.
642, 645.
_ 744 —
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
Beväringsmanskapets invalid- och pen¬
sionsfond .................................................. 72, 78, 248.
Bibelkommissionen ..................... 463.
Bibelkommissionens fond............................. 248.
Biblioteket, Kungl........................................ 312.
Billengren, W., donationsfond ................. 246.
Biskopslönereglering sfonden ........................ 248.
Bispgården, skog sskolan å ........................ 518.
Bjur fors, skogsskolan å .............................. 519.
Blinda, institutet för................................... 444.
„ läroanstalterna för......................... 449.
Bona, tvångsuppfostringsanstalten å ......... 41.
Borås allmänna läroverk ........................... 354.
„ tekniska skola.................................... 397.
Bristen å anvisning i kontant å förslags¬
anslagen 1907—1911............................. 618.
Brunskogs församlings aflöningsfond ...... 248.
Bruunska fonden.......................................... 198.
Brännvinstillverkningsskatt ........................ 251.
Byggnadsverksamhet, statens .................... 628.
Bötesmedel..................................................... 250.
C.
Cavalliska fonden ....................................... 198.
Carnegiestiftelsens fond .............................. 246.
Centralanstalten, meteorologiska, se Veten¬
skapsakademien.
„ för försöksväsendet på
jordbruksområdet......... 535.
Centralbyrån, statistiska............................ 298.
Centralinstitutet, gymnastiska..................... 402.
Chalmers tekniska läroanstalt.................... 392.
„ „ „ materialprof-
ningsanstalten 394.
Civila tjänsteinnehafvares pensionsfond ... 248.
Civildepartementet ...................................... 150.
Utlåtanden.
Sid.
699.
- 745 -
Civilstatens änke- och pupillkassa (f. d.
Civilstatens pensionsinrättning)..............
Se äfven K.
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
538.
D.
Dalhy m. fl. församlingars kyrko- och
skolfond..................................................... 248.
Danviks hospital .......................................... 229.
Depositionsmedel, Öfverståthållareämbetets 156.
Djurgårdsfonden ...................................... 246.
Domkapitel, se Konsistorier.
Domkyrkorna .............................................. 324.
Domäner, kronans, arrendeinkomsten af .. 513.
Domänstyrelsen ............................................ 505.
Donationsfonden för anordnande af före¬
läsningar i astronomi vid sjökrigshög¬
skolan ........................................................ 246.
Dramatiska teaterns reservfond ............... 246.
Drottningholms broars arrendemedels fond 246.
Drottningholms lustslott ............................ 10.
Drottninghuset.............................................. 226.
Döfstuminstitutets donationsmedels fond... 248.
Döfstumlär ar nas pensionsansta.lt............... 573.
E.
Ecklesiastika boställenas skogsfond ......... 248.
Ecklesiastikdepartementet............................. 302.
Edholms, C. M., donation till Sveriges
sjöförsvar................................................. 246.
Eg nah emsl ån ef onden .................................... 248.
Ekmans, Oskar, donationsfond ................ 72.
Eksjö realskola............................................ 354.
Elementarlärarnes änke- och pupillkassa 560.
Elementarskolan, Nya................................ 360.
Enköpings realskola .................................... 354.
En per millefonden....................................... 78, 246.
Eskilstuna realskola ................................... 356.
„ tekniska skola........................... 397.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
Utlåtanden.
Sid.
731.
638.
94
— 746 -
Revisions¬
berättelsen.
Expeditionsafgiftsuppbörden inom konsulat¬
|
Sid
|
distrikten ..................................................
|
52
|
Extra inkomstskatt ..................................
|
253
|
uppbörd ...........................................
|
251
|
F.
Falköpings samskola..................................
|
354.
|
Falu allm. läroverk .................................
|
356.
|
Farmaceutiska institutet..............................
|
456.
|
„ „ examensafgifterna
|
458.
|
Femårsfonden................................................
|
315.
|
Filénska testamentsfonden..........................
|
248.
|
Filipstads samskola ...............................
|
358.
|
Finansdepartementet .................................
|
233.
|
Fiskerinäringens befrämjande, fonden för
|
248.
|
Fiskerinäringens understöd, anslag till ...
|
532.
|
Flottans pensionskassa.................................
|
547.
|
Flyinge hingstdepå.......................................
|
501.
|
Folkskolelärare- och lärarinneseminarierna
|
324—328
|
Folkskolelärarnes pensionsinrättning........
|
563.
|
Folkundervisningen.......................................
|
374.
|
Folkundervisningens befrämjande, Såll-
|
skåpet för..................................................
|
384.
|
Fonden för anordnande af lokaler för
statens ämbetsverk i hufvud-
|
staden......................................
|
246.
|
,, ,, Karl XILs monument.........
|
246.
|
„ en minstation till skyddande
|
af inloppet till Gäfle............
|
246.
|
,, fiskerinäringens befrämjande
|
248.
|
, ,, svenska hornboskaps- och f år-
|
afvelns förädling ................
|
248.
|
„ ,, Tegnérstatyn i Stockholm ...
|
409.
|
,, underhåll af segeldjupet i
|
Hjälmaren m. m.................
|
246.
|
Fonder, af statskontoret förvaltade..........
|
246.
|
Utlåtanden
Sid.
697, 700
747 —
|
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden.
|
|
Sid.
|
Sid.
|
Fonder, som förut varit ställda under
armé förvaltningen.......................................
Fonder och kassor, tillhörande fjärde
|
78.
|
|
hufvudtiteln................................................
|
72,
|
|
Fria Konsternas akademi...........................
|
434.
|
|
Fryksände pastorats regleringsfond .........
|
248.
|
|
Fyr- och håkmedel, jfr Tullverket............
|
250.
|
|
Fångvårdsstyrelsen......................................
|
34.
|
639.
|
Förenade mötespassevolanskassornas fond
Förslagsanslagen, tabell öfver nettobristen
|
72, 78, 246.
|
|
åren 1907—1911 ..................................
|
604.
|
|
Försäkringsinspektionen ..............................
|
209.
|
|
G.
|
|
|
Garnisonerade och icke garnisonerade
|
|
|
armén, kostnader för .............................
|
80.
|
|
Generalpoststyrelsen ....................................
|
167.
|
|
Generaltullstyrelsen.......................................
|
275.
|
682.
|
Geologiska undersökningar, anslag till ...
|
529.
|
|
Gieseckes, J. S., donationsfond................
|
314.
|
|
Gripsholms slott ..........................................
|
13.
|
|
,, slotts försåtjningsmedels fond
|
246.
|
|
Grönsinka, skogsskolan i ...........................
|
519.
|
|
Gymnastiska centralinstitutet.....................
|
402.
|
|
Gäfie allm. läroverk....................................
|
354.
|
701.
|
„ , fonden för en minstation till skyd¬
|
|
|
dande af inloppet till ..................
|
246.
|
|
„ navigationsskola.................................
|
147.
|
|
Göta hofrätt..................................................
|
30.
|
|
Göteborgs landsarkiv...................................
|
309.
|
|
„ latinläroverk................................
|
358.
|
|
„ realläroverk.................................
|
358.
|
702.
|
„ domkyrka ....................................
|
326.
|
|
,, hospital..........................................
|
201.
|
|
„ navigationsskola...........................
|
146.
|
|
,, västra realskola...........................
|
358.
|
716.
|
„ östra realskola ........................
|
358.
|
717.
|
— 748 —
H,
|
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
|
Haga lustslott och parl-.............................
|
17.
|
„ sandförsäljning .................................
|
19.
|
,, trädgård.............................................
|
18.
|
Halmstads allm. läroverk...........................
|
358.
|
Handelsflottans pensionsanstalt..................
|
551.
|
Handels- och sjöfartsfonden........................
|
246.
|
Handtverkslånefonden .................................
|
246.
|
Hand hamnkassas medel...........................
|
160.
|
Haparanda samskola .................................
Hjälmaren, fonden för underhåll af segel-
|
360.
|
djupet i ......................................................
|
246.
|
Hof- och slotts staterna.................................
|
8.
|
Hofrätt, Göta................................................
|
30.
|
„ Svea ................................................
|
28.
|
„ öfver Skåne och Blekinge .........
|
31.
|
Hof rätten, Krigs-..........................................
Hornboskaps- och fårafvelns förädling,
|
33.
|
fonden för.......................................
|
248.
|
Hospital och asyler .........................
Hospitalsväsendet, redogörelse för därtill
|
200.
|
anslagna medel..........................................
|
200.
|
Hudiksvalls allm. läroverk ........................
|
354.
|
Hufvudtiteln, första.......................................
|
8.
|
,, andra.......................................
|
23.
|
,, tredje.......................................
|
44.
|
„ fjärde.......................................
|
60.
|
,, femte.......................................
|
100.
|
„ sjätte.......................................
|
150.
|
„ sjunde ...................................
|
233.
|
,, åttonde..............................
|
302.
|
,, nionde ...................................
|
466.
|
tionde ...................................
|
538.
|
Hunneberg, skogsskolan å...........................
|
519.
|
Hvitfeldtska stipendiefonden.......................
|
368.
|
Utlåtanden.
Sid.
— 749
|
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden.
|
|
Sid.
|
Sid.
|
Hydrografsk-biologiska kommissionen,
|
|
|
svenska ..................................................
|
537.
|
|
Hydrografiska byrån................................
|
531.
|
|
Hällnäs skogsskola.....................................
|
518.
|
|
Hälsingborgs allm. läroverk .....................
|
356.
|
720.
|
Härnösands allm. läroverk .......................
|
360.
|
704.
|
,, domkyrka...............................
|
328.
|
|
„ hospital....................................
|
201.
|
|
,, navigationsskola ....................
|
147.
|
|
,, tekniska skola ........................
|
397.
|
|
Högre lärarinneseminariet ........................
Högsta domstolen och nedre justitierevi-
|
371.
|
|
sionen .......................................................
|
26.
|
|
I.
Inkomster, statsverkets.............................
|
250.
|
|
„ afkortningar å.........................
|
254.
|
|
Inkomstskatt för år 1911 ......................
|
253.
|
|
Institutet för blinda ....................................
|
444.
|
|
In validh usfon den ........................................
|
72, 78, 248.
|
|
J.
Jakobs realskola i Stockholm....................
|
360.
|
|
Johnsonska donationsfonden........................
|
246.
|
|
Jordbruksdepartementet.................................
|
466.
|
|
Jor dför medling sf'onden.................................
|
248.
|
|
Justitiedepartementet ....................................
|
23.
|
|
Justitiekansler sämbetet................................
|
27.
|
|
Justitierevisionen, nedre ..............................
Jämförelsetabeller mellan statsinkomsternas
|
26.
|
|
beräknade och influtna belopp m. m. ...
|
580.
|
|
Jämtlands roteringskassa ...........................
|
99.
|
|
Jämtländska lappväsendets fond ..............
|
248.
|
|
Jämtländska renbetesfjättens skog sfond ..
|
248.
|
|
Järnvägsbyggnader, statens.......................
|
178.
|
|
Järnvägsstyrelsen......................................
|
178.
|
668.
|
— 750 —
|
|
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden
|
|
|
|
Sid.
|
Sid.
|
Järnvägstrafik,
|
statens
|
|
178.
|
|
11
|
11
|
tabell öfver in¬
komster och ut¬
gifter under åren
1902—1911 af...
|
194.
|
|
11
|
11
|
pensionsinrättnin-
gar ........................
|
553.
|
|
Jönköpings allmänna läroverk ...............
|
356.
|
705.
|
K.
Kalmar allm. läroverk .............................. 358.
„ domkyrka ...................................... 326.
„ navigationsskola ........................... 147.
Kammarkollegii aktoratsråkning.............. 238.
Kammarkollegium ..................................... 236.
Kammarrätten ............................................ 261.
Kammarrättens aktor atsr åkning ............... 262.
Karl XII.s monument, fonden för .......... 246.
Karantänsinrättningen å Känsö ............. 232.
Karlshamns realskola ............................. 358.
„ navigationsskola ................... 147.
Karlskrona allm. läroverk ........................ 356.
Karlstads „ „ .................... 358.
„ domkyrka.............................. 328.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet... 345.
Kartverket, allmänna.................................... 525.
Katarina realskola i Stockholm ............... 360.
Kjellgrens, Arvid, skjutpris till svenska
härens infanteri..................... 72.
Kloten, skogsskolan å ................................ 519.
Kolleberga, skogsskolan å........................... 519.
Kommittéer, kostnader för......................... 582.
Kommerskollegium ....................................... 282.
Konsistorierna, folkskolelärareseminarier¬
na och domkyrkorna .............................. 324.
Konsistorium i Göteborg ........................... 326.
«
— 751 -
Revisions¬
berättelsen
Sid.
.............. 328.
............. 326.
............. 328.
.............. 324.
.............. 328.
.............. 326.
............. 324.
.............. 328.
............. 324.
.............. 324.
.............. 326.
............. 326.
.............. 328.
Konstantinopel, sammandrag af räkenska¬
perna öfver hyresinkomsten af kronans
fastighet i................................................. 58.
Konsulat- och expeditionsafgifter, uppgifter
om beloppet af......................................... 52.
Konsulattjänstemäns inkomster af expedi-
tionsafgifter.............................................. 58.
Kontrollstyrelsen ......................................... 234.
Kontrollstämpelmedel................................... 250.
Krig skof rätten............................................. 33.
Krigshögskolan ............................................. 90.
Krigsskolan ...... 94.
Krigsskolans elevmedel................................. 72.
Kristianstads allm. läroverk ..................... 356.
Kristinehamn, läroanstalten för blinda i... 449.
Kristinehamns realskola.............................. 358.
,, hospital................................. 201.
Kronoräkenskaper, Stockholms stads och
länens landsböcker.................................... 158.
Kung!., biblioteket........................................ 312.
Kungl. och Jlvitfeldtska stipendieinrätt-
ningen......................................................... 368.
Kungl. slottet ................................................ 8.
Kungl. teaterns reservfond ........................ 246.
Kungl. Dramatiska teaterns reservfond... 246.
Konsistorium i Härnösand
„ „ Kalmar ...
,, „ Karlstad...
„ ,, Linköping
„ „ Luleå ......
„ „ Lund ......
,, ., Skara ......
„ „ Stockholm
„ ,, Strängnäs
,, ,, Uppsala ...
„ „ Västerås...
» » Växjö ......
„ m Visby ......
Utlåtanden.
Sid.
752 —
|
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden.
|
|
Sid.
|
Sid.
|
Kungsholmens realskola i Stockholm ......
|
360.
|
|
Känsö karantänsanstalt ..............................
|
232.
|
|
Köpings samskola..........................................
|
356.
|
|
L.
Lamms, Jacques prisfond..........................
|
315.
|
|
„ „ stipendiefond ..................
|
315.
|
|
Landsarkiven ...............................................
|
306.
|
689.
|
Landsböcker, länens ..................................
|
158.
|
|
Landskrona realskola ...............................
|
358.
|
|
Landtbruksakademien ..............................
|
475.
|
|
Landtbruksinstitutet, Alnarps.....................
|
481.
|
722.
|
„ Ultuna ....................
|
477.
|
|
Lantbruksskolor, anvisade anslag till......
Landtbruksstyrelsen ....................................
|
498.
|
|
468.
|
726.
|
Landtförsvarets fond för byggnader och
|
|
|
andra försvarsändamål...........................
|
72. 246.
|
|
Landtförsvarsdepartementet ........................
|
60.
|
|
Landtmannaskolor, anvisade anslag till ...
Landtmäteristyr elsen....................................
|
498.
|
|
522.
|
|
Läsår ettsläkarnas pensionskassa ...............
|
570.
|
|
Letierstedtska donationsfonden ..................
|
426.
|
|
Lidbackska stipendiefonden ......................
|
328.
|
|
Lidköpings realskola....................................
|
354.
|
|
Lifrustkammaren..........................................
|
322.
|
|
Linköpings allm. läroverk.........................
|
354.
|
706.
|
Linköpings domkyrka .................................
|
324.
|
|
,, stiftsbibliotek ...........................
|
324.
|
|
Ljungstedtska friskolan i Linköping ......
|
324.
|
|
Lot sstyr elsen..................................................
|
142.
|
|
Luleå allm. läroverk.................................
|
360.
|
|
Lunds allm. läroverk .................................
|
356.
|
|
., domkyrka..........................................
|
326.
|
|
„ hospital och asyl..............................
|
201.
|
|
,, landsarkiv........................................
|
308.
|
689.
|
,, universitet..........................................
|
336.
|
693.
|
— 753 —
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden
|
Luossctvaara Kiirunavaara aktiebolag,
|
Sid.
|
Sid.
|
statens utdelning från ........................
|
253.
|
|
Längmanska donationsfonden.....................
|
246.
|
|
Länsräkenskaperna, sammandrag af.........
|
158.
|
|
Lärarinneseminariet, Högre........................
|
371.
|
|
Lärarinnornas pensionsanstalt ..................
|
562.
|
|
Läroanstalterna för blinda........................
|
449.
|
|
Läroverken, allmänna .................................
|
354.
|
|
,, ,, öfver styr elsen för
|
352.
|
694
|
M.
Malmö allm. läroverk .................................
|
356.
|
707
|
» asyl...................................................
|
201.
|
|
,, navigationsskola ..............................
|
147.
|
|
„ realskola .......................................
|
356.
|
717
|
„ tekniska skola .................................
|
397.
|
721
|
Maltskatt........................................................
|
252.
|
|
Mantalspenningar........................................
|
250.
|
|
Manufakturförlag slånefonden .....................
|
246.
|
|
Mariestads realskola....................................
|
354.
|
|
„ kyrkas stora kista ..................
|
324.
|
|
Marinförvaltningen......................................
|
100.
|
648
|
Marstrand, försäljningsmedel för tomter...
|
72.
|
|
Materialprofningsanstalten vid Chalmers
tekniska läroanstalt i
|
Göteborg ..................
|
394.
|
|
„ vid Tekniska högskolan
|
i Stockholm................
|
391.
|
|
Medicinalstyrelsen .......................................
|
196.
|
676
|
Medicinalstyrelsens redovisning för till
|
hospitalväsendet anslagtia medel............
|
200.
|
|
Mejeriskolor, anvisade anslag till..............
|
498.
|
|
Meteorologiska centralanstalten, se Veten¬
skapsakademien.
Militärsällskapets i Stockholm krigsskole-
|
stipendiefond.............................................
|
246.
|
|
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
95
754
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
Mossebo m. fl. fastigheter.......................... 72.
Munder ing smedel, arméns ......................... 74.
Musikaliska akademien .............................. 439.
Musikfond, arméns ...................................... 246.
Musikkonservatoriet....................................... 431.
Mynt- och justering sverket........................... 258.
Mötespassevolanskassornas fond ............. 72, 78, 236.
N.
Nationalmuseum............................................. 314.
Naturhistoriska riksmuseum, se Veten¬
skapsakademien.
Nautisk-meteorologiska byrån..................... 141.
Navigationsskolorna .................................... 146.
Nedre justitierevisionen ............................. 26.
Noréenska testamentsfonden........................ 246.
Norrbottens hästjägareskvadrons fond...... 78, 246.
Norrköpings allm. läroverk...................... 354,
„ tekniska skola....................... 397.
Norrländska ny odling sfonden.................... 248.
Norrmalm, latinläroverket å .................. 360.
„ realläroverket å ..................... 360.
Norrtälje samskola...................................... 354.
Nya elementarskolan i Stockholm ........... 360.
Nyköpings allm. läroverk......................... 356.
„ hospital...................................... 200.
Nödhjälps fonden, allmänna ..................... 248.
Utlåtanden.
Sid.
708.
710.
O.
Odling slånefonderna, äldre och nya......... 248.
Omberg, skogsskolan å................................. 519.
Ord boks fonden ............................................. 409.
Ordinarie inkomster, statsverkets ............ 250.
Oskarshamns realskola................................ 358.
— 755 —
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
P.
Palmgvistska fonden till Stockholms be¬
fästande .................................................... 72, 78, 246.
Patent- och registreringsverket .................. 294.
Patent- och varumärkesaf'gifters samt re-
gistreringsafgifters fond ........................ 246.
Pensionsanstalt, barnmorskornas ............... 571.
,, döfstumlärarnes................. 573.
„ handelsflottans................. 551.
,, lärarinnornas ..................... 562.
Pensionsfonden för civila tjänstinnehafvare 248.
,, för tjänstemän vid statens
järnvägar .......................... 248.
Pensionsinrättningar, civilstatens............... 538.
„ folkskollärarnes......... 563.
„ statens järnvägstrafiks 553.
„ telegrafverkets............ 558.
Pensionskassa, arméns ................................. 543.
„ flottans................................. 547.
,, lasarettsläkarnas.................. 570.
Pensionskassornas ställning, sammandrag af 574.
,, d:o under åren 1906—1911 578.
„ inkomst- och utgiftsposter,
jämförelse mellan ............... 576.
Piteå samskola ............................................ 360.
,, hospital och asyl .............................. 201.
von Plåtens, Baltzar, stipendiefond............ 246.
Posses, grefve Erik, donationsfond............ 248.
Post- och inrikestidningar, arrendemedel för 409.
Postsparbanken ............................................. 270.
Postmedel ..................................................... 251.
Postverket ...................................................... 167.
Prästerskapets änke- och pupillkassa ...... 568.
,, lönereglering sfond............... 248.
Punschskatt .................................................. 252.
Utlåtanden.
Sid.
— 756 —
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
R.
Ramsele pastorsboställes skog sförsäljning s-
medels fond ............................................ 248.
Rederinäringens understödjande, lånefon¬
den för ...................................................... 246.
Regementsförvaltningarnes redogörelser för
arméns mundering smedel, sammandrag af 74.
Resor, Statsrevisorernes .............................. 634.
Riddarholmskyrkan....................................... 269.
Rikets allm. kartverk ................................. 525.
Riksarkivet ................................................... 304.
Riksbankens vinst för år 1909, som in¬
levererats till statskontoret ..................... 253.
Riksförsäkring sanstalten.............................. 206, 272.
Rosersbergs slott .......................................... 22.
Roter ing skassa, Jämtlands........................... 99.
S.
Sala samskola................................................ 356.
Sandförsäljningen vid Haga ..................... 19.
Scharps, J. H., donationsfond .................. 315.
Schillers, Gustaf, stipendiefonder ............ 368.
Serafimerlasarettet ....................................... 452.
Sifferuppgifternas öfverensstämmelse med
räkenskaperna, ang. ansvarigheten för 637.
Sjöförsvarsdepartementet.............................. 100.
Sjökarteverket................................................ 139.
Sjökrigshögskolan.......................................... 136.
., fonden för anordnande af
föreläsningar i astronomi 246.
Sjökrigsskolan................................................ 137.
Sjömätningar, anslaget för ........................ 139.
Sjöstedtska tomten ....................................... 72.
Skara allm. läroverk ................................. 354.
„ domkyrka ......................................... 324.
Utlåtanden.
Sid.
648.
— 757
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
Skara veterinärinrättning .......................... 496.
Skellefteå samskola....................................... 360.
Skiften och afvittringar.............................. 524.
Skogshåll, skogsskolan å.............................. 519.
Skogsinstitutet................................................ 516.
Skog smedel...................................................... 251.
Skogsskolorna................................................ 518.
Skog svår dsafgifter ....................................... 280.
Skånska ho fr ät ten ....................................... 31.
Skof de realskola .......................................... 354.
Slott, Stockholms, anslaget till reparatio¬
ner å............................................................ 8.
Slottet, kung!., anslag till brandväsendet
ro. in. vid................................................... 9.
Sniåskollärares in. fl. ålderdomsunder-
stödsanstalt................................................ 566.
Småskollårares m. fl. ålderdomsunder-
stödsfond ................................................. 248.
Snoilsky-fonden............................................ 409.
Sockerskatten, jfr. Tullverket ..................... 252.
Statens ämbetsverk i hufvudstaden, fonden
för anordnande af lokaler för ............... 246.
Statens byggnadsverksamhet........................ 628.
,, järnvägsbyggnader...................... 178.
,, järnvägstjänstemäns pensionsfond 248.
,, järnvägstrafik 178.
,, järnvägstrafiks pensionsinrättnin-
gar ............................................. 553.
vattenfall sverk ................................. 210.
Statistiska centralbyrån .............................. 298.
Statskontoret................................................... 239.
Statskontorets expensmedel........................... 245.
„ fonder.................................... 246.
Statsinkomsterna, jämförelsetabeller mellan
deras beräknade och influtna belopp...... 580.
Statsverkets inkomster ................................. 250.
,, ,, afkortningar å ...... 254.
,, skulder och tillgångar............ 5.
Utlåtanden
Sid.
735
— 758
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
Stipendiefond, Baltzar von Plåtens ......... 246.
„ Militärsällskapets i Stock¬
holm ................................. 246.
Se för öfrigt fonder.
Stockholms allmänna barnhus.....................
„ hospital.......................................
„ latinläroverk, norra ...............
v „ södra ...............
„ navigationsskola........................
„ realläroverk å Norrmalm......
„ „ å Östermalm......
„ slott, anslag till reparationer å
„ „ anslag till brandväsendet
och yttre lyshållningen
vid.................................
,, stads kronoräkenskaper och
länens landsböcker ...
„ läroverks byggnadsfond............
„ undervisningsverk ...................
„ tekniska skola...........................
Strängnäs allm. läroverk ...........................
,. domkyrka...................................
Strömsholms hingstdepå ..............................
„ slott .........................................
Strömstads samskola...................................
,, navigationsskola.......................
Stuteriöfverstyrelsen och stuteristaten ......
Stämpelmedel ..............................................
Stämpeluppbörden..........................................
Sundsvalls allmänna läroverk ..................
Svea hofrätt...................................................
Svenska akademien.......................................
„ hydrografisk-biologiska kommis¬
sionen .........................................
„ trädgårdsföreningens elevskola ...
Sveriges geologiska undersökning...............
Sällskapet för folkundervisningens befräm¬
jande...........................................................
459.
200.
360.
360.
146.
360.
360.
8.
9.
158.
360.
360.
396.
356.
324.
501.
21.
358.
147.
501.
251.
256.
360.
28.
408.
537.
500.
529.
384.
Utlåtanden.
Sid.
708.
709.
710.
711.
712.
759
Säters hospital .................................
|
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
............ 201.
|
Söderhamns realskola .....................
|
............ 354.
|
Södermalms allm. läroverk............
|
............ 360.
|
Södertälje samskola ........................
|
............. 356.
|
Utlåtanden
Sid.
709
718
T.
Tekniska högskolan....................................... 387.
„ högskolans materialprofningsanstalt 391.
Tekniska skolorna ....................................... 396.
Telegrafmedel................................................ 250.
Telegrafverket.............................................. 171.
Telegrafverkets pensionsinrättningar......... 558.
Terminsafgifter från läroverken............... 251.
Tomtören för reglering af Vaxholms stad 72.
Torfindustriens understödjande, lånefonden
för.............................................................. 248.
Trafikinkomster och utgifter å statens järn¬
vägar 1902—1911 ................................ 194.
Tranébergs m. fl. broars medel ............... 160.
Trelleborgs samskola.................................... 358.
Trosspassevolansfonden................................ 78.
Trädgårdsföreningens elevskola.................. 500.
Tullmedel .................................................... 251.
Tullverket ..................................................... 275.
Tvångsuppfostringsanstalten å Bona......... 41.
666
719
682
u.
Uddevalla realskola .......................
|
............. 358.
|
Ulriksdals slott..............................
|
............ 15.
|
Ultuna landtbruksinstitut ...............
|
............. 477.
|
„ egendom................................
|
............ 479.
|
Umeå allm. läroverk.......................
|
............. 360.
|
Under stödsfonden för behöfvande svenskar
i Paris ....................................................
246.
760 —
Revisions¬
berättelsen.
|
TJndsättningsforden.......................................
|
Sid.
248.
|
Universitetet, Lunds ....................................
|
336.
|
„ Uppsala .................................
|
330.
|
Uppfostringsanstalten å Bona .................
|
41.
|
Uppsala allm. läroverk .............................
|
354.
|
„ domkyrka......................................
|
324.
|
., hospital och asyl..........................
|
200.
|
„ landsarkiv ....................................
|
307.
|
,, universitet.......................................
|
330.
|
Utgiftsanslagen enskildt tillhörande upp-
|
hördsmedel ................................................
|
253.
|
Utrikesdepartementet....................................
|
44.
|
V.
|
Vadstena samskola.......................................
|
354.
|
,, hospital och asyl ........................
|
200.
|
„ krig smanshusfond......................
|
72, 78.
|
„ landsarkiv .................................
|
306.
|
Varbergs realskola.......................................
|
358.
|
Vattenfallsstyrelsen och statens vattenverk
|
210.
|
D:o d:o, öfversikt af den ekonomiska
|
ställningen den 31 december 1911...
|
212.
|
Vattenfallsstyrelsens och statens vattenverks
ekonomiska ställning den 31 december
|
1911..........................................................
|
212.
|
Vaxholms stad, tomtören för reglering af
|
68.
|
Vegafonden ...............................................
|
426.
|
Westzynthii testamentsfond ........................
|
246.
|
Vetenskapsakademien.................................
|
412.
|
Veterinärinrättningen i Skara ..................
|
496.
|
V eter inär institutet.........................................
|
492.
|
Vimmerby samslcola ..............................
|
354.
|
Visingsö skolegodsfond..............................
|
248.
|
Visby allm. läroverk...................................
|
360.
|
„ arkivdepå ..........................................
|
310.
|
,. domkyrka ........................................
|
328.
|
Utlåtandea.
Sid.
693.
690.
690.
671.
713.
Utlåtanden.
Sid.
Visby hospital................................................
|
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
200.
|
„ navigationsskola.................................
|
147.
|
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakade-
|
mien...........................................................
|
428.
|
Volontärvakansforden ...............................
|
72, 78, 246.
|
Väddö kanals medel....................................
|
160.
|
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ............
|
160.
|
Värfvade armén, sammandrag öfver samt¬
liga kostnader för: se Garnisonerade
armén.
|
Vänersborgs allm. läroverk........................
|
354.
|
„ hospital och asyl ..................
|
201.
|
Västerviks allm. läroverk...........................
|
354.
|
„ hospital.....................................
|
201.
|
„ navigationsskola........................
|
147.
|
Västerås allm. läroverk..............................
|
356.
|
domkyrka ....................................
|
326.
|
Växjö allm. läroverk....................................
|
356.
|
„ domkyrka ..........................................
|
326.
|
„ hospital................................................
|
200.
|
„ läroanstalt för blinda .....................
|
449.
|
Y.
Ystads allm. läroverk................................. 356.
Z.
Ziebethska fonden.
409.
A.
o
Ålderdomsunderstödsanstalt, småskolelära-
res m. fl................................................... 566.
Åmåls samskola............................................. 358.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
96
762 —
Revisions¬
berättelsen.
Sid.
Utlåtanden.
Sid.
Ä.
Äldre odling slån ef onden.............................. 248,
Ängelholms samskola.................................. 358.
Änke- och 'pupillkassa, civilstatens............ 538.
„ ,, .. elementarlärarnes... 560.
„ „ folkskolelärarnes... 563.
,, „ .. prästerskapets 568.
Ö.
Öfverintendentsämbetet................................. 263.
Öfversikt öfver statsverkets tillgångar och
skulder......................................................... 5.
675, 735.
öfversikt af statens vattenverks ekonomiska
|
|
|
ställning den 31 december 1911 ........
|
212.
|
|
Öfverstyrelsen för rikets allm. läroverk
|
352.
|
694.
|
Öfverståthållareämbetet .............................
|
152.
|
|
Öfver ståthållareämbetets depositionsmedel
|
156.
|
|
Örebro allm. läroverk.................................
|
356.
|
714.
|
„ tekniska skola ..............................
|
397.
|
|
Örnsköldsviks samskola ............................
|
360.
|
|
Östermalms realläroverk..............................
|
360.
|
711.
|
Östersunds allm. läroverk..........................
|
360.
|
716.
|
Efter registrets tryckning hafva följande utlåtanden
inkommit.
Arméförvaltmugens civila
departements
utlåtande angående Riksdagens Revi¬
sorers framställning om öfverförande
af vissa anslagsbehållningar å fjärde
hufvudtiteln till fonden för reserverade
medel.
Till Konungen.
I sin berättelse om verkställd granskning af statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1911 hafva Riks¬
dagens Revisorer i § 13 under fjärde hufvudtiteln anmält, att å det till löne¬
förbättringar vid indelta armén af 1873 års Riksdag å extra stat anvisade
beloppet, 80,000 riksdaler, uppkommit eu reservation, hvilken år 1886 utgjorde
374 kronor 95 öre och efter nämnda tid bibehållits vid oförändradt belopp,
äfvensom att å 1911 års extra ordinarie stat bokförts reservationer å nedan¬
stående anslag till följande belopp, nämligen å anslaget till tillfälligt understöd
åt obemedlade värnpliktiges hushåll 25 öre, å anslaget till täckande af brist
sedan .1905 å förra statsanslaget för reservbefäl 13 öre och å anslaget till
täckande åt brist i 1906 och 1907 årens anslag till arméförvaltningen 66 öre.
I sammanhang härmed hafva Revisorerne, då det ville synas, som om
de med ofvannämnda anslag afsedda ändamål blifvit fullt tillgodosedda och,
hvad särskildt de tre sistnämnda anslagen anginge, det ville förefalla onödigt
att betunga bokföringen med så obetydliga belopp som de omförmälda, ansett
sig böra ifrågasätta, huruvida icke ofvannämnda reservationer borde öfverföras
till fonden för reserverade medel.
— 764 —
Efter härå erhållen nådig remiss får arméförvaltningens civila departement
i underdånighet anföra följande.
Beträffande först behållningen å anslaget till löneförbättringar vid indelta
armén får departementet framhålla, hurusom statsverket, på sätt framgår af
den armé förvaltningens hufvudbok bilagda förteckningen å propriebalanser,
under denna anslagsrubrik äger en fordran hos förre regementsskrifvaren
C. L. Bergengren, motsvarande nämnda behållning. Därest någon tillgång
icke skulle yppa sig hos bemälde Bergengren, måste denna behållning tagas
i anspråk för afskrifningen af berörda fordran, som bevakas af advokatfiskalen
i kammarrätten.
Vidkommande de tre anslagen, å hvilka behållningarna uppgå till endast
några få ören, delar departementet den af Bevisoreme uttalade uppfattningen.
På grund häraf har departementet, så snart ske kunnat, låtit afföra nämnda
anslags hela belopp, hvadan de ej heller förekomma i 1911 års hufvudbok.
Däremot återfinnas ofvannämnda behållningar i kapitalkontot till rikshufvud-
boken för samma år, men torde statskontoret icke underlåta att i sammanhang
med de hvart tredje år återkommande framställningar af liknande slag vidtaga
sådana åtgärder, att beloppen blifva öfverförda till fonden för reserverade
medel.
Stockholm den 14 januari 1913.
Underdånigst:
F. BERGENHOLTZ.
B. BOALT.
Gustaf Fischer.
— 765
Statskontorets
utlåtande angående vissa reservationer
å extra anslag under fjärde hufvud-
titeln.
Underdånigt utlåtande.
På grund af hvad arinéförvaltningen anfört angående behållningen å
anslaget till löneförbättringar vid indelta armén torde förändring med afseende
på bokföringen af denna behållning icke böra ifrågakomma.
Hvad åter beträffar de tre öfriga anslagen, å hvilka behållningarne
uppgå till endast några få ören, får statskontoret till en början meddela, att
statskontoret hittills icke haft befattning med anmälningar angående besparingar
å anslagen under fjärde hufvudtiteln, hvilka anslag förvaltas af arméförvalt¬
ningen. Med anledning emellertid af hvad arméförvaltningen nu yttrat an¬
gående reservationerna å ifrågavarande tre anslag, hemställer statskontoret om
bemyndigande att öfverföra desamma till statsverkets kassafond, som från och
med år 1912 trädt i stället för såväl den af Riksdagens Revisorer i detta
sammanhang omnämnda fonden för reserverade medel som ock statsverkets
kassaförlagsfond.
Stockholm den 22 januari 1913.
Underdånigst:
HANS WACHTMEISTER.
K. BECKMAN.
Gustaf A him.
Rev. ber. ang. statsverket för år 1911.
97