törsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till Riksdagens kansli den 27 februari 1912 kl. 2 e. m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6, .i
fråga om en af herr A. Ljunggren väckt motion, nr
81, om åvägabringande af utredning och förslag beträf¬
fande en planmässigt bedrifven nykterhetsundervisning
såväl inom som utom skolan.
I eu inom Första kammaren väckt, till behandling af kammarens
första tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 81, har herr A. Ljunggren
hemställt, att Riksdagen i skrifvelse till Kung! Maj:t måtte anhålla, att
Kungl. Maj:t ville åt den kungl. nykterhetskommittén jämväl uppdraga
att efter verkställd utredning inkomma med förslag till en planmässigt
bedrifven, effektiv nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan,
eller — om detta ej låter sig gorå — att Kungl. Maj:t måtte på annat
sätt vidtaga åtgärder i ofvannämnda syfte.
I afseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Knappast någon samhällsfråga torde under de senare årtiondena
hafva varit föremål för så mycket intresse från skilda håll som nykter-
hetsfrågan. Det energiska och målmedvetna arbete, som nedlagts på
lösandet af de med detta spörsmål sammanhängande problemen, har
också hos vårt folk åstadkommit väsentligt ökad insikt om nykterhets-
sträfvandenas betydelse, och det är uppenbart, att en synnerlig för¬
bättring af de förr rådande förhållandena inträdt.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 12 saml. 1 afd. 4 käft. (Nr 6.) 1
Utskottet.
2
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.
Om än sålunda mycket åstadkommits i dessa afseenden, måste
man dock medgifva, att ännu åtskilligt återstår att göra. Det är helt
naturligt, att en rörelse sådan som denna till en början måste taga den
väckande agitationens form, men lika naturligt synes det vara, att detta
väckelsearbete mer och mer fått lämna plats för ett allmänt upplys¬
nings- och undervisningsarbete. Det är också enligt utskottets mening
just på denna sista väg, nykterhetsrörelsen i våra dagar bör allt mera
afgjordt slå in.
Den motion, hvarmed utskottet nu balt att taga befattning, är ett
uttryck för samma åskådning och mynnar ut i hemställan om vidtagande
från statsmakternas sida af åtgärder, som kunna befordra en effektiv
nykterhetsundervisning.
Ehuru utskottet ej anser sig kunna till alla delar instämma i
motionärens i motiveringen gjorda uttalanden, har utskottet dock funnit
motionens syftemål beaktansvärdt och förtjänt af understöd. Innan
utskottet närmare preciserar sin ståndpunkt till motionärens yrkanden,
har utskottet emellertid ansett det lämpligt att yttra några ord om den
nykterhetsundervisning, som redan förefinnes i vårt land.
Frågan om undervisning i skolorna rörande rusdryckerna och
beträffande faran af ett omättligt bruk af dem har redan förut vunnit
beaktande. Såsom en af de tidigare åtgärderna i detta afseende vill
utskottet erinra om det kungl. cirkulär, som på 1880-talet -påbjöd, att
i alla läroverk och skolor skulle på i ögonen fallande sätt anslås de s. k.
»fluss’ varningsord». Ytterligare ett steg i samma riktning togs under
följande årtionde, i det att Kungl. Maj:t — på grund af därom af Riks¬
dagen gjord framställning — den 4 november 1892 utfärdade ett cirkulär
angående undervisning om de rusgifvande ämnenas natur och verkningar
m. in. I detta cirkulär föreskrefs, bland annat, att i rikets allmänna
läroverk, i seminarierna för bildande af lärare vid folkskolor och små¬
skolor samt i folkskolorna skulle vid undervisningen i naturkunnighet
meddelas en efter lärjungarnas uppfattningsförmåga lämpad undervis¬
ning om de rusgifvande ämnenas natur och verkningar, samt att vid
undervisningen i kristendomskunskap och historia frågan om bruket af
de rusgifvande ämnena borde med allvar och kraft behandlas från etisk
och ekonomisk synpunkt.
Såsom framgår af bland annat folkskoleinspektörernas sexårsberät-
telser, är det i enlighet med dessa ännu gällande föreskrifter, som
nykterhetsundervisning vid våra läroanstalter hittills meddelats. I hvil¬
ken utsträckning och på hvilket sätt denna undervisning bedrifves, är
naturligtvis omöjligt att afgöra. Att på åtskilliga ställen ett och annat
törsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6. 3
är öfrigt att önska i detta hänseende, torde dock med visshet kunna
sägas.
I den för undervisningen i folkskolorna gällande normalplanen
föreskrifves i anslutning till ordalagen i sagda cirkulär undervisning
om rusdryckernas natur och verkningar in. m. Något utförligare om-
nämnes denna undervisning i de af Kungl. Maj:t respektive den 2 mars
1906 och den 30 april 1909 fastställda undervisningsplanerna för real¬
skolan och för gymnasiet. Enligt dessa skall undervisning om de rus¬
gifvande ämnena gifvas i samband med undervisningen i naturlära,
respektive biologi. De i undervisningsplanerna lämnade metodiska anvis¬
ningarna i fråga om berörda undervisning äro af följande lydelse:
»Vid behandlingen af alkoholhaltiga dryckers inverkan på män¬
niskokroppen skall framställningen stödja sig på väl bestyrkta fakta.
Följande synpunkter för ämnets behandling kunna exempelvis omnämnas:
alkoholen som näringsämne; alkoholens inflytande på kroppstemperaturen
och våra subjektiva värmeförnimmelser; alkoholens inflytande på hjär¬
nans verksamhet och arbetsförmågan; alkoholismens inverkan på do
olika organen och deras funktioner; alkoholförbrukningens sammanhang
med dödlighet, brott och olycksfall; alkoholmissbrukets följder i ekono¬
miskt afseende, äfvensom dess följder i fysiskt och intellektuellt afseende
för kommande släktled.»
I detta sammanhang vill utskottet jämväl erinra om den delvis
mycket omfattande undervisningsverksamhet, som sedan flera år be-
drifvits af centralförbundet för nykterhetsundervisning. Särskildt äro
bär att nämna förbundets populära nykterhetsundervisningskurser samt
de af förbundet anordnade kurser i hälsölära och alkoliologi för dels
ämneslärare vid seminarier och läroverk, dels folkskollärare. Till båda
slagen af kurser har Riksdagen sedan, några år beviljat ett ej obetydligt
årligt anslag.
Under de senare åren synes emellertid den uppfattningen allt mer
trångt igenom, att den hittills meddelade undervisningen på nu ifråga¬
varande område ej varit tillräcklig. Såsom ett mycket anmärkningsvärdt
utslag häraf betraktar utskottet det förslag till undervisning i alkohologi
vid folkskoleseminarierna, som folkundervisningskommittén framlagt i
sitt nyligen afgifna betänkande om nämnda läroanstalter. Enligt det
af kommittén uppgjorda förslaget till kursplan för seminarierna skulle
i samband närmast med undervisningen i biologi och hälsölära gifvas
en framställning äfven af alkoholens (och nikotinets) verkningar och
betydelse för den enskilde och samhället, hvarvid såsom afsilning borde
4 Första kammarens första, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.
lämnas en såvidt möjligt allsidig och på bestyrkta fakta grundad be¬
lysning af alkoholspörsmålet från olika synpunkter. Kommittén utvecklar
sin ståndpunkt i detta afseende med följande ord:
»Såsom en afslutning af kursen i biologi och hälsolära återstår till
sist läran om njutningsmedlen, förnämligast de alkoholhaltiga dryckerna.
_ _ — — — — — — — Kursen i alkohologi torde--böra
begynna med en hastig återblick på de delar af kurserna i kemi, biologi
och fysiologi, som närmast ha betydelse för studiet af de alkoholhaltiga
ämnenas natur och verkningar. Undervisningens närmaste uppgift blir
sedan att gifva eleverna kännedom om alkoholens kemiska egenskaper
och bildningssätt, om de olika alkoholhaltiga dryckerna, sättet för dessas
framställning, bestämmandet af deras alkoholhalt o. s. v. Härvid bör
framställningssättet i största möjliga utsträckning vara experimentellt.
Därefter kommer den fysiologiska sidan af ämnet under behandling: de
alkoholhaltiga njutningsmedlens, fysiologiska och med dem samman¬
hängande psykiska verkningar vid måttligt och omättligt bruk, alkoho¬
lismen som sjukdomsform samt spörsmålet om alkoholmissbrukets in¬
verkan på afkomman. Af största vikt är, att undervisningen grundar
sig på vetenskapligt bestyrkta fakta och i det hela har en objektiv och
lidelsefri karaktär.
För den enskildes ställning till nykterhetsarbetet blir i de flesta fall
kännedomen om alkoholens sociala verkningar af den största betydelsen.
Med afseende på alkoholspörsmålets sociala sida har undervisningen att
gifva en, naturligtvis öfversiktlig och kortfattad, hufvudsakligen sta¬
tistisk framställning af de alkoholhaltiga dryckernas förbrukning, af
alkoholmissbruket såsom sjukdoms- och dödsorsak, särskilt af dess
samband med tuberkulosen, könssjukdomarna och sinnessjukdomarna
samt af brottsligheten och fattigdomen. Särskild uppmärksamhet ägnas
åt alkoholens ekonomiska verkningar, dess nationalekonomiska debet och
kredit. Till sist lämnas eu kort öfversikt öfver nykterhetsrörelsens
historia i Sverige samt öfver det nutida nykterhetsarbetet i vårt land, i
samband hvarmed äfven gifves eu till det hufvudsakliga begränsad
redogörelse för gällande lagstiftning angående tillverkningen af och
handeln med alkoholhaltiga drycker, utskänkningen, rusdryckshand-
teringens beskattning och skattemedlens fördelning pa stat och kommun.
Undervisningen i fråga om lärokursen i alkohologi torde till det
mesta kunna ske genom föredrag under användande af grafiska fram¬
ställningar och andra lämpliga åskådningsmedel. Hänvisningar böra
ock göras till värdefullare litteratur i alkoholfrågan.»
Det är gifvet, att den i seminarierna lämnade undervisningen i
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6. 5
alkohologi är af den allra största vikt för nykterhetsundervisningen i
folkskolan och därmed för hela vårt folk, men det är då ock af nöden,
att en dylik undervisning gifves tillräckligt utrymme å folkskolans läro¬
plan och tillbörligt beaktas vid fastställandet af dess lärokurser. Då
folkundervisningskommittén fått i uppdrag att utarbeta förslag till om¬
organisation äfven af folkundervisningen, har det därför varit af intresse
att veta, huru kommittén ställer sig till frågan om nykterhetsundervis-
ning i folkskolorna. Enligt hvad utskottet har sig bekant, har kom¬
mittén ännu icke fattat beslut i nämnda fråga, men de af kommittén
gjorda förarbetena gifva skäl till den förmodan, att undervisning i
hälsovård kommer att upptagas på läroplanen för både småskolan och
folkskolan. Frågan om njutningsmedlen — kaffe, te, spritdrycker, tobak
— samt dessas inflytande på hälsan skulle sålunda komma att behandlas
redan i småskolan, naturligtvis i den mån så lämpligen kan ske, och
skulle därvid särskild! de rusgifvande ämnenas fördärflighet komma att
inskärpas; samma fråga skulle ytterligare förekomma till behandling i
folkskolan i samband med undervisningen i flera olika ämnen men fram¬
för allt i samband med undervisningen om människokroppens byggnad
och förrättningar; slutligen skulle en sammanfattande framställning
rörande dryckenskapens följder i fysiskt, intellektuellt, moraliskt och
ekonomiskt afseende in. in. gifvas i folkskolans högsta klass, sedan
barnen erhållit någon förutsättning att tillägna sig en sådan.
Af den redogörelse, som utskottet nu lämnat, framgår, att folk¬
undervisningskommittén behjärtat behofvet af en förbättrad nykterhets-
undervisning vid de talrika läroanstalter, som falla inom kommitténs
verksamhetsområde. Om således all anledning linnés antaga, att det
härutinnan inom kort blir väl sörj dt vid seminarierna och folkskolorna,
så torde i afseende å de allmänna läroverken önskemål ännu återstå.
Enligt utskottets mening är det emellertid af nöden, att dessa läroan¬
stalter ej försummas i berörda hänseende. Utskottet anser det vara af
den största betydelse, att den bildade ungdomen i vårt land ej står
främmande för den mäktiga och för samhället betydelsefulla nykterhets-
rörelsen och do spörsmål, som stå i nära samband med densamma. Detta
gäller i särskild grad dem, som fortsätta sina studier vid universiteten,
högskolorna och liknande läroanstalter. Bland de från läroverken ut¬
examinerade lärjungarna finnas, bland andra, de många, som hafva för af¬
sila att — i likhet med seminariernas elever — eu gång blifva lärare för
stora skaror af ungdom. Slutligen vill utskottet erinra om att från läro¬
verken utgå också de blifvande officerarna. I samband härmed vill ut¬
skottet något beröra frågan om nykterhetsundervisning inom armén
6 törsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.
och flottan. Lägerplatser och garnisoner synas utskottet vara passande
platser för en god och planmässig undervisning i förevarande ämne.
De värnpliktige hafva ju i allmänhet nått en sådan grad af utveckling
och mognad, att ett väl ordnadt upplysningsarbete i afseende å rus¬
dryckerna och därmed sammanhängande frågor bör kunna bära god
frukt. Af stor vikt för framgången af detta arbete är det naturligtvis
då, att de, som närmast hafva de värnpliktiges ledning och vård sig
anförtrodda, nämligen officerarne, äga en genom god skolundervisning
vunnen kännedom om nykterhetsfrågan.
På ungefär samma utvecklingsståndpunkt som de värnpliktige be¬
finna sig slutligen de allt större skaror af unga män och kvinnor, som
årligen samlas till våra folkhögskolor. Äfven där torde, enligt utskot¬
tets förmenande, de bästa förutsättningar finnas för ett godt resultat af
eu på lämpligt sätt anordnad nykterhetsundervisning.
Såsom torde framgå af den ofvan lämnade redogörelsen för nykter-
hetsundervisningens bedrifvande vid våra skolor, är det hufvudsakligen
ur medicinsk-fysiologisk synpunkt, som alkoholspörsmålet där behandlats.
Detta torde också hafva stått i öfverensstämmelse med en något äldre
uppfattning af hela denna fråga. Hur viktig denna synpunkt än må
vara, bör den dock ej komma i första rummet. Långt viktigare synes
det vara, att de etiska och sociala synpunkterna redan från början fram¬
hållas. Först därigenom skapas den säkra grund, på hvilken nykterhets¬
arbetet i längden kan med framgång bygga. Vida betydelsefullare än
alla mer eller mindre vetenskapliga skäl och säkrare än alla lagstiftnings¬
åtgärder är utan tvifvel barnens fostran till själftukt och själfbehärsk¬
ning. På den vägen torde man småningom kunna nå målet: viljans
stärkande hos barnen därhän, att de såsom vuxna afhålla sig från
missbruk af rusdryckerna. Undervisningen bör uppvisa det förnedrande
i alkoholismen, dess ruinerande följder för den enskilde och för släktet
och dess förråande inverkan särskild! på familjelifvet.
En nödvändig förutsättning för en framgångsrik undervisning är
emellertid, att densamma är i alla alseenden objektiv och lidelsefri,
utan färg af agitation i ena eller andra riktningen — något som inga¬
lunda behöfver utesluta allvar och värme vid behandlingen af ämnet.
Undervisningen bör slutligen alltid hålla sig till säkra och klara
fakta, ur hvilken synpunkt frågan än behandlas.
Få de grundsatser, utskottet här sökt framhålla, göra sig tillbör¬
ligt gällande vid nykterhetsundervisningen, torde mycket vara vunnet
7
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.
Här, som vid all undervisning, kommer det dock ytterst an på lärarens
personlighet och på ett lefvande intresse för saken.
Af det föregående framgår, att utskottet ansett åtskilligt återstå
att önska i fråga om nykterhetsundervisningen, såväl, med afseende på
sättet för dess bedrifvande som utsträckningen af densamma. Hvad som
härvid fordras, och huru en god nykterhetsundervisning bör ordnas, bör
enligt utskottets mening göras till föremål för grundlig utredning af
därför särskilt lämpade personer, och utskottet kan därför i viss mån
instämma i motionärens yrkande. Emellertid synes det utskottet ovisst,
om, såsom motionären i främsta rummet synes hafva afsett, det vore
lämpligt, att Kungl. Maj:t till den nu arbetande nykterhetskommittén
öfverlämnade ett dylikt uppdrag. Vid sådant förhållande har utskottet
stannat vid en allmän hemställan om utredning i frågan.
På grund af hvad nu anförts, får utskottet sålunda hemställa,
att Första kammaren ville för sin del besluta, att
Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det
täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, i hvad
mån ett mera planmässigt och effektivt undervisnings-
ocli upplysningsarbete i nykterhetsfrågan må vara erfor¬
derligt och kunna genomföras såväl inom som utom
skolan.
Stockholm den 27 februari 1912.
På utskottets vägnar:
HUGO HAMMARSKJÖLD.