Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 1
Nr 4.
Ankom till Riksdagens kansli den 13 april 1912 kl. 11 f. m.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 4 i an¬
ledning af herr Erikssons i Grängesberg motion, nr 241,
om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rö¬
rande skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden
m. m.
I motion inom Andra kammaren, nr 241, har herr Bernh. Eriksson
hemställt, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt låta verkställa utredning rörande skogs-
arbetarnes ställning och lefnadsförhållanden i Norrland samt, i den mån
det finnes önskligt, äfven i andra i detta afseende därmed jämförliga lands¬
delar och därefter vidtaga de åtgärder och, i den mån Riksdagens med¬
verkan kräfves, till Riksdagen göra de framställningar, som af denna ut¬
redning föranledas.
Till stöd för denna hemställan har motionären anfört följande.
I motion nr 88 vid 1909 års riksdag föreslog landshöfding Widén,
att Riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte begära utredning såväl om skogs-
arbetarnes ställning och lefnadsförhållanden i Norrland samt, i den mån
det finnes önskligt, äfven i andra i detta afseende därmed jämförliga
landsdelar som ock angående de åtgärder, som må finnas nödiga för till¬
godoseende af behofvet därstädes af en under sunda ekonomiska och
hygieniska förhållanden lefvande duglig skogsarbetarestam, och dels där-
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 samt. 4 afd. 4 höft. (Nr 4). 1
Motionen.
2 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
efter vidtaga de åtgärder och, i den män Eiksdagens medverkan kräfves,
till Riksdagen göra de framställningar, som af denna utredning föranledes.
I motionen påvisas, med stöd af läkarenttalanden, de ytterst dåliga
bostads- och lefnadsförhållanden, som de norrländska skogsarbetarne äro
underkastade. Motionären framhåller vidare, att äfven skogshandteringens
målsmän börjat få ögonen öppna för betydelsen af en under sunda och
ekonomiskt betryggande förhållanden lefvande god skogsarbetarekår. Han
framhåller, »att trävarubolag tagit sig an sina skogsarbetare för att göra
deras Rf drägligare, till deras nyttjande uppfört timmerkojor af annan och
bättre beskaffenhet, än de i motionen beskinna, samt äfven i öfrigt vid¬
tagit åtgärder för bättre tillgodoseende af dessa arbetares förhållanden.
Men därmed är ej nog; åtgärderna härutinnan böra sättas i system, så
att de kunna mera allmänneligen genomföras. Det är endast härigenom
de sociala vådor kunna aflägsnas, som eljest kunde blifva följden af ett
låt-gå-system i detta stycke.»
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott tillstyrkte motionen, hvar¬
efter den bifölls af Andra kammaren.
Första kammarens första tillfälliga utskott afstyrkte däremot bifall
till motionen i hvad den berörde de egentliga skogsarbetarne samt före¬
slog beträffande fiottningsarbetarnes bostadsförhållanden, att Riksdagen
måtte besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung!. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, huruvida i flottningsstadgan eller i annan för¬
fattning böra upptagas bestämmelser därom, att på ställen vid allmän flott¬
led, då sådant är af nöden, skola finnas bostäder, uppförda för flott-
ningsmanskapet och underkastade i tillämpliga delar' samma föreskrifter
som öfriga till flottled hörande byggnader. Första kammaren biföll detta
utskottets yrkande, hvilket blef, sedan Andra kammaren frånträdt sitt förut
fattade beslut och biträdt detsamma, Riksdagens beslut.
Som skäl för sitt afstyrkande om utredning rörande skogsarbetar-
nes ställning och lefnadsförhållanden framhåller Första kammarens till¬
fälliga utskott bland annat, att »Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj.'t
den 30 maj 1907 anhållit om en utredning om lämpligaste sättet för
åstadkommande af en undersökning och statistisk utredning rörande landt-
arbetarnes lefnadsförhållanden samt framläggande för Riksdagen af de för¬
slag, som med anledning däraf kunna synas påkallade. Det förslag, som
med anledning häraf af kommerskollegium utarbetats, lärer bland annat
afse specialundersökningar, rörande såväl särskilda arbetaregrupper, såsom
skogs- och flottningsarbetare, betodlingsarbetare o. s. v., som ock särskilda
Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 3
spörsmål, såsom bostadsfrågan, formerna för anställning m. m. Därest en
dylik plan för arbetsstatistikens utsträckande till landtarbetarne varder af
Kungl. Maj:t godkänd och de säkerligen rätt afsevärda medel, som komma
att erfordras för dess genomförande, blifva af Riksdagen beviljade, skulle
alltså däri komma att ingå äfven den statistiska undersökning af skogs-
arbetarnes i Norrland och därmed likställda landsdelar lefnadsförbållanden,
som motionären påyrkar.»
Den undersökning utskottet åsyftade har under föregående år påbörjats
i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts till 1910 års Riksdag aflåtna, af
Riksdagen bifallna proposition, hvari föreslogs, att till anordnande försöks¬
vis inom kommerskollegium af statistiska undersökningar rörande landt-
arbetarnes lefnads- och arbetsförhållanden skulle anslås 12,500 kronor.
Denna nu påbörjade undersökning afser dels regelbundet återkom¬
mande utredningar om olika jordbruksförhållanden, arbetslön, arbetstid
m. m., dels successivt fortgående representativa lokalundersökningar, dels
ock specialundersökningar rörande särskilda arbetaregrupper, såsom torpare,
statare, daglönare, tjänstehjon, trädgårdsarbetare, mejeripersonal, skogs- och
flottningsarbetare, fiskare, betodlingsarbetare, utländska jordbruksarbetarem. m.
Ingen torde förneka, att icke detta är ett vidt omfattande arbets¬
program, som kommer att kräfva lång tid och mycket arbete för att kunna
slutföras, och det relativt blygsamma belopp, som blifvit anvisadt för
ändamålet, inger heller icke förhoppningar om motsatsen. I första hand
torde undersökningen komma att koncentreras på insamling och bearbet¬
ning af uppgifter, som kunna lämna en allmän öfverblick öfver de egent¬
liga landtarbetarnes lefnadsförhållanden. På fullt riktiga skäl komma
specialundersökningarna först i andra hand. Äfven vid dessa special¬
undersökningar torde de egentliga landtarbetarnes förhållanden, som till¬
börligt är, först komma till skärskådning.
Detta synes äfven framgå af följande yttrande i ofvannämnda sak¬
kunniges betänkande:
»Yid sådant förhållande och då en närmare kännedom om ifråga¬
varande arbetargruppers (skogs-flottningsarbetare) lefnadsförhållanden bör
vara af stort intresse att erhålla, vill det synas kommitterade, att eu dylik
utredning, när verkställandet af en sådan påkallas, bör ingå uti de plane¬
rade landtarbetareundersökningarna.»
Man kan med stor sannolikhet antaga, att under sådana förhållanden
det kommer att dröja många år, innan resultatet af en undersökning om
skogsarbetarnes lefnadsförhållanden kan föreligga.
4
Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
Skogsarbetarnes lefnads- och främst deras bostadsförhållanden äro af
den art, att de påkalla statsmakternas snara uppmärksamhet och värma
intresse. Provinsialläkarne i Norrlands skogsbygder ha, tid efter annan,
därom lämnat vältaliga vittnesbörd, hvarom landshöfding Widén i sin
ofvannämnda motion lämnar en intressant redogörelse. Utöfver dessa af
läkare gjorda uttalanden tillåter jag mig anföra ett par karakteristiska
skildringar, hämtade ur dagspressen.
I eu norrlandstidning var infördt våren 1909 följande bref från en
skogsarbetare till småbruks- och skogsarbetareförbundets förtroendeman.
»Få härmed lämna några sanningsenliga uppgifter om bostadsförhållan¬
dena för skogsarbetarna: Undertecknad in. fl. åtogo oss timmerkörning åt
Jokannesdals trävaruaktiebolag vintern 1908.
Yi blefvo hänvisade att under arbetet bebo en gammal upprutten
koja, som hvarje människa med hjärta i bröstet skulle ha ansett som oanvänd¬
bar åt djur. Taket i kojan hade störtat ned, och sågo vi vid vårt inträde
i densamma endast en massa snö och jord. I största hast reparerade vi
den anvisade bostaden, uti hvilken de första nätterna äfven hästarna måste
beredas rum. ITur det kändes att bo på detta sätt kan knappast beskrif-
vas. Yi fingo emellertid lof att finna oss i vårt öde. Yi ordnade det så
godt vi kunde för såväl hästar som folk, men likväl voro både kojan och
stallet så eländiga, som de kunde bli. Hur mycket man än eldade på
kvällen, var det på morgonen så kallt, att vattenhinken måste ställas på
elden, om man skulle få något ur den. Till följd af den värme, som på
kvällen slog upp mot taket, droppade det vatten ned i britsen, så att man
för att skydda sig måste ligga i de våta kläder, man haft på sig i arbetet
på dagen. De klädtrasor, man möjligen hade torra på kvällen, voro på
morgonen genomväta.
Fn körkarl (namn), som bodde i kojan och låg närmast väggen,
iklädde sig en kväll, då det var mycket kallt, en tjock kappa, så att han
icke skulle frysa ihjäl under natten. För att skydda sig för droppet lade
han intill väggen en ränna, i hvilken vattnet skulle få samla sig. Sedan
han tillknäppt kappan väl och lagt sig, sade han till mig: »Jag kommer
troligen att sofva godt i natt, så jag skall bedja dig, att du väcker mig
i god tid, så att jag får gå och se om hästen.» Då tiden var inne att
gå till stallet, väckte jag honom, men han kom ej ur fläcken, lian hade
nämligen frusit fast vid väggen. På natten hade vatten samlat sig i
rännan, som emellertid runnit öfver. Så småningom hade vattnet blifvit
5
Andra hammarens fjärde tillfälliga utshotts utlåtande Nr 4.
is, och vår kamrat hade frusit fast vid väggen.. Med en knif som vapen
lyckades jag dock efter åtskilligt arbete få honom befriad från »famntaget».
Då vi började undersöka, funno vi, att vi under madrassen hade
stora isvalkar. Under hufvudkuddarna var isen på sina ställen ända till
7 tum tjock.
Det är inte underligt, att man blir offer för influensa och andra
sjukdomar, då man måste lefva under dylika förhållanden. Också fingo
de flesta af oss ligga sjuka längre eller kortare tid. Jag blef sjuk i in¬
fluensa och fick ligga till sängs i åtta dagar. Riktigt återställd blef jag
ej förrän efter flera veckor.
För hästarna var det icke bättre. Af den värme, de hade på kvällen,
tinade snön upp på taket och vattnet droppade sakta ned öfver hästarna,
hvars svansar ibland på morgnarna sågo ut som en enda isklump.
Bostadsförhållandena äro i allmänhet öfverallt häromkring lika elän¬
diga. Yid bifloderna efter Ljungan äro bostäderna emellertid åtminstone
försvarliga.
Jag vill härmed för mina medbröders och afdelningskamraters bästa
vädja till förbundsstyrelsen att göra hvad göras kan för att få dessa
skriande missförhållanden botade. Hvad som skall göras, bör göras snart!
Går det icke på annat sätt, så bör det genom lagstiftningen åläggas
bolagen att bygga ordentliga stallar och kojor. Eljest går folket under.
För afdelningen (nr)
(Namn.)
Utöfver hvad vi förut sagt är med sanningen öfverensstämmande,
intyga vi på heder och samvete, samtidigt som vi instämma i krafvet på
bättre bostäder i skogarna och vid flottlederna.
(Ort) den 13 januari 1908.
(Namn) (Namn) (Namn.)»
I en annan Norrlandstidning lästes samma år följande, skrifvet af en
skogsarbetare:
»När jag för två år sedan arbetade med timmerhuggning åt Sandarne
bolag å Elfros skog vid den så kallade Itåbergsflon, bodde jag i en be¬
dröflig koja.
När min kamrat och jag skulle flytta in i kojan, befans den vara
en gammal otäck håla, full med is å britsar, väggar och golf. Ja,
golf är väl orätt att säga, tv något sådant fanns ju inte.
När isen tinat bort, befunnos väggar och britsar fulla utaf otäcka
6
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
svampar och mögel. I kojans midt var eldpallen, på hvilken vi fingo
elda. Att nästan all röken kommer in i kojan är ju ingenting ovanligt.
Så äfven här, hvarför vi blefvo som rökta sillar innan våren.
Det blef inom kort flera timmerhuggare i kojan, och alla utsattes
de för en svår och ihållande hosta. Såg man på upphostningarna, be-
funnos de vara svarta som sot. Att det var smuts och rök, som vid
andningen förts in i lungorna och sålunda åstadkom hostan är ju alldeles
tydligt, och att ofantligt många angripas af lungsot i sådana pinorum är
då alldeles säkert.
Något vattentätt tak fanns icke, hvarför det vid inträffande töväder
strömmade vatten genom taket och ner i våra bäddar samt matförråd.
På golfvet eller rättare sagt marken bildades vid sådana tillfällen en tref¬
lig blandning af vatten, spånor, jord och matrester (usch!), hvilken smörja
ibland gick upp till fotlederna.
Ett fönster fanns visserligen, men det blef så svart af rök, att något
dagsljus svårligen kunde tränga igenom detsamma.
Dessutom var kojan kall och dragig, i synnerhet som dörren ständigt
måste stå öppen för att vi ej alldeles skulle rökas ihjäl.
Eu annan, som jag för några år sedan bodde i å Öfverhogdals skog,
var af körarna om hösten uppbyggd på en frusen myra. När vi då
flyttade in i kojan och började elda så att det blef varmt, tinade myran
upp, hvarför vi för att kunna gå på det gyttjiga golfvet måste utlägga
klåfvar å detsamma. Att det rök in alldeles förfärligt, behöfver jag väl
ej nämna.
Att det går an att bygga ordentligt bevisas häraf, att bolagen åt
sina stubbknektar och sådant folk nästan alltid uppföra bra stugor, äfven
om de ej kunna använda dem mer än en vinter. Så hade LjusneAoxna
bolag i sommar uppfört en stuga på ett skifte å Ytterhogdals skog. Hon
rödmålades och gjordes fin, ty timmertummare och afmätare skola bo där
i vinter.
Nu hade bolaget i höstas kolvedhuggare på samma skifte. En hug¬
gare begärde då af bolaget att få flytta in i stugan och bo där, medan
han arbetade med kolved åt bolaget, men det gick naturligtvis inte för
sig. Stugan skall stå tom i månadtal, tills herrarna komma, och arbetaren
fick sörja för husrum själf bäst han kunde.
Ser man t. ex. på bolagsinspektorernas praktfulla bostäder — hvilken
skillnad är det icke på dessa och arbetarnas usla kojor!
Man kan sannerligen icke hjälpa, att underliga tankar födas i ens
7
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
hjärna, när man tar saker och ting i betraktande. Icke får man förundra
sig öfver, om en och annan skulle börja fundera, om det icke vore på
tiden att jämna dessa förtryckets och rofferiets fogdeborgar med jorden.»
Äfven om det skulle ligga någon öfverdrift i dessa uttalanden, är
det uppenbart, att här föreligger ett allvarligt missförhållande, som icke
statsmakterna kunna lämna obeaktadt. lag är icke blind för de extra
kostnader, som ofta kan uppstå för uppförande af goda bostäder i sko-
garne vid en tillfällig timmerdrifning. Men vi få icke glömma, att män¬
niskors och djurs lif och hälsa äro värdefullare att få bevarade än några
hundra kronors större utlägg för vederbörande skogsåverkare. Det kan
ju synas, som om denna angelägenhet skulle kunna ordnas på ett tillfreds¬
ställande sätt utan statsmakternas ingripande, men här, som på så många
andra områden, har arbetsgifvaren eu ekonomisk öfvermakt, som arbetarne
åt egen kraft icke förmå bryta. Sant är, att icke alla skogsåverkare ha
lika dåliga bostäder för sina arbetare, men de, som redan ha det bra
ordnadt, torde icke ha något att invända emot att deras försumliga kon¬
kurrenter af statsmakterna tillhållas att ordna det bättre.
Skogsarbetarne ha sedan långliga tider förstört sin hälsa och riskerat
sina lif i de stora skogarne. De ha fullgoda skäl för sitt kraf, att stats¬
makterna i en snar framtid på allvar ta upp deras lefnads- och främst
deras bostadsförhållanden till allvarlig granskning. Det kan icke vara
rättvist eller billigt, att låta dessa olidliga bostadsförhållanden fortfara år
efter år i väntan på en i eu aflägsen framtid kommande undersökning.
Den för frågans bedömande nödvändiga utredningen bör med allra första
vidtagas, antingen genom landtarbetareundersökningar eller på annat sätt.
^ Denna utredning bör icke begränsa sig uteslutande till Norrland.
Äfven i andra landsdelar med stora skogar torde missförhållanden af lik¬
nande art föreligga.
Såsom i motionen framhålles, var frågan om de norrländska skogs- Historik,
arbetarnes ställning föremål för behandling vid 1909 års riksdag med an¬
ledning af eu af herr Widén väckt motion.
I nämnda motion, nr 88 i Andra kammaren, erinras om att upp-Herr Widéns
märksamheten på denna fråga i första rummet väckts från läkarehåll.motim 1909~
Vid svenska provinsialläkareföreningens årsmöte i Sundsvall den 8 — 10
juli 1907 väcktes af extra provinsialläkaren i Frostvikens distrikt A. Hass-
ler denna fråga till lif medelst ett föredrag öfver ämnet: »Hvad bör och
8 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
kan åtgöras till förbättring af skogsarbetarnes bostadsförhållanden under
afverknings- och flottningstiden?» I detta föredrag lämnar doktor. Hassler
en, på vissa punkter kanske nog så drastisk, skildring af skogsarbetarnes
lefnadsför hållanden. Han erinrar om att frågan förr varit föremål för
behandling och omnämnd såväl i åtskilliga förste provinsialläkares rap¬
porter som i tidningspressen. »Missförhållandena», säger han, »gälla i
första hand bostäderna, timmerkojorna med deras trångboddhet, otroliga
snusk och i hög grad hälsovådliga beskaffenhet i öfrigt; i närmaste an¬
slutning härtill och under slika förhållanden psykologiskt lättförklarligt
kommer det eländiga tillståndet med mat och beklädnadsfrågan.»
»Typen för en norrländsk timmerkoja torde vara de flesta bekant,
om ej annat så genom någon fotografi, där hon tar sig nog så pittoresk
ut i den snötyngda skogen. Till jämförelse med dem på andra trakter
lämnas härmed en beskrifning öfver en sådan från norra Jämtland. Upp¬
förd af otimradt virke med sparsamt mellanlägg af mossa eller hö, som
ofta till följd af slarfvigt arbete bortfaller, så att ej blott vinden har fritt
spelrum, utan äfven till och med hela handen kan föras ut genom luc¬
korna, är kojan afdelad i två rum, för arbetare och hästar.
Kummet är längs ytterväggarna försedt med en sammanhängande hylla
af klufna smågranar för den gemensamma bädden, som för öfrigt består
af litet hö, gamla säckar och mer eller mindre af ohyra besatta klädes¬
persedlar; i midten af kojan tronar eldpallen, öfver hvilken rökhufven fort¬
sätter i en alltid öppen »skorsten», i regeln bestående af eu packlåda,
hvars botten utslagits — något försök till tätning eller annan åtgärd för
att fä röken att verkligen passera lådan = skorstenen — torde sällan
stå att finna. Men där finns ju godt drag genom väggarna, och i regeln
måste ändå dörren öppnas, då för en normal människa kölden är att
föredraga framför brandröken. Inför dessa just ej behagliga alternativ stå
dock de stackars invånarna — en olidlig hufvudvärk af röken eller otref-
nad och förkylningar genom det kalla draget. Golfvet i kojan består af
marken, sådan den befinnes på platsen, med ett lager af spån efter upp-
timringen, men under vinterns förlopp förvandlas det sakta men säkert
i en sur och stinkande smörja af kol, allehanda affall och matrester
en veritabel »kokkenmodding». All denna härlighet upplyses i bästa fall
af ett par minimala fönstergluggar, där ej enda tillgången för ljuset är
dörren och rökfånget. Rundt om väggarna sitta hyllor med fläskbitar,
sockerstycken och brödpaket i ljuflig blandning med svarta tobakssnuggor
9
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
och smutsiga klädespersedlar; omkring eldpalien och i taket hänga blöta
skodon och plagg. Detta snuskiga hullerombuller kan ju ej direkt skrifvas
på arbetsgifvarens konto, men man må endast hafva klart för sig, att i
denna trängsel och i detta mörker kan svårligen någon ordning eller ens
något behof af ordning finnas bland en hop uttröttade, genomsvetta eller
genomblöta arbetare, som endast tänka på att få i sig någon föda och
sedan söka hvila.
På den trånga eldpalien skall så matlagningen ske — ofta för hvarje
person särskildt — och här komma vi till en mycket viktig punkt i denna
mörka tafla: denna matlagning består i 9 fall af 10 i stekning af ameri¬
kanskt fläsk och kaffekokning, och detta morgon, middag och kväll dag ut
och dag in under flera månader. Att denna ytterst enformiga kost i läng¬
den måste hafva ett fördärfligt inflytande på allmänna hälsotillståndet och
därmed på arbetsförmågan och inkomsten — allt arbete betalas efter ackord
— är själfklart.
Ofvan berörda förhållanden gälla för arbetet i skogen vid timmer-
drifningen; vårens flottningar bjuda på om möjligt ännu orimligare, för
den oinvigde otroliga förhållanden. Under detta ytterst uppslitande och
ansvarsfulla arbete saknas i regeln tillgång till äfven en så enkel bostad
som kojan; arbetaren är här hänvisad att tillbringa de mycket sparsamma
hvilostunderna på den ännu frusna marken utan annat underlag än i bästa
fall litet granris och utan annat skydd mot vårens nyckfulla väderlek än
det, som vildmarken bjuder djuren.»
För att ernå en ändring i dessa förhållanden ifrågasatte doktor Hassler,
att lagen angående skydd mot yrkesfara måtte utsträckas att gälla skogs-
handteringen i de norrländska skogarna, hvarjämte han föreslog vissa i
motionen närmare angifna bestämmelser rörande timmerkojornas beskaffenhet.
För flottningslederna, ansåg doktor Ilassler, erfordras uppförande af
kojor på rimligt afstånd och af något bättre kvalitet än skogsarbetar-
kojorna, då dessa behöfva tagas i anspråk oftast hvarje år, eller ock, om
så anses lämpligare och mindre betungande, sofsäckar af godkänd kvalitet.
Uppförandet af kojor borde påligga arbetsgifvaren eller hans ombud
och ej bortslutas vid entreprenad.
Efter doktor Hasslers föredrag och en diskussion, hvarunder läkare
från andra norrländska län i hufvudsak vitsordade Hasslers skildring
Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 13 samt. 4 afd. 4 käft. (Nr 4). 2
10 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
beslöts att genom förste provin sialläkarne i Norrland och Dalarne inhämta
upplysningar i ämnet från respektive tjänsteläkare, hvilka borde meddelas
provinsialläkareföreningens styrelse.
Enligt den redogörelse, som vid provinsialläkareföreningens årsmöte i
Stockholm 1908 aflämnades, för de upplysningar, som i detta ämne in¬
hämtats genom förste provinsialläkarne i Yärmland, Dalarne och Norrland,
hade 46 tjänsteläkare inkommit med upplysningar; och af dessa instämma
omkring 30 eller de flesta, som på området i fråga förmält sig hafva egen
erfarenhet, hufvudsakligen i doktor Hasslers uttalanden. Detta gäller fram¬
för allt timmerkojorna samt hvad därtill hörer under själfva afverkningen.
Här betonas särskildt af några läkare det sorgliga faktum, att minder¬
åriga, så fort de vid 13—14 års ålder blifvit konfirmerade, kastas ut i
skogen att deltaga i arbetet, till stor våda för de ungas hälsa. Åtskilliga
läkare, ett tiotal, säga sig sakna personlig erfarenhet i frågan. I ungefär
lika många distrikt uppgifves, att inga timmerkojor finnas; där äro
på grund af mindre afstånd och bättre kommunikationer skogsarbetarne
under arbetsperioden inlogerade uti hyrda rum i byar, gårdar och äfven
fäbodar, af hvilka sistnämnda en del uppgifvas vara något så när vinter¬
bonade. En och annan läkare uppgifver timmerkojorna vara väl inrättade
med ordentligt golf, murad spis och skorsten eller åtminstone i bättre
skick än Hassler omnämner. Det betonas äfven af en eller annan, att en
stor del af arbetarne själfva vilja hafva det på det beskrifna sättet och
att arbetet på öfvertygelsens väg därför är mycket viktigt.
Beträffande de åtgärder, som anses böra vidtagas, framhålla en del
läkare, att lagen angående minderårigas användning till arbete i industri¬
ellt yrke samt yrkesfarelagen böra i tillämpliga delar blifva gällande äfven
beträffande skogsafverkningen och timmerflottningen. En provinsialläkare
anser »frågan böra öfver lämnas till yrkesinspektionens utredning».
Hvad angår förhållandet vid flottlederna anse en del läkare förbätt¬
ringar för manskapet här vara allra mest behöfliga.
Detta innefattar i korthet hufvuddragen af hvad från läkarehåll hittills
i denna sak förekommit. Äfven om erfarenheterna kunna vara olika på
olika orter, äfven om i en del skildringar eu viss öfverdrift understundom
kan göra sig märkbar, och äfven om meningarna ännu äro föga stadgade
om hvad som kan och bör göras, är det dock, säger motionären, uppen¬
bart, att förhållandena icke äro tillfredsställande, utan att något bör åt¬
göras för att få dem bättre.
Motionären framhåller vidare, att det icke endast är från de hygieniska
11
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
fordringarnas målsmän som man haft uppmärksamheten fästad på denna
angelägenhet. Äfven skogsägarne och skogshandteringens yrkesmän hafva
insett vikten af att i Norrlands skogsbygder äga en under sunda och
ekonomiskt betryggande förhållanden lefvande god skogsarbetarekår. Motio¬
nären hade sig bekant, att trävarubolag — och sådant vitsordas jämväl
i provinsialläkarnes uppgifter — tagit sig an sina skogsarbetare för att
göra deras lif drägligare, till deras nyttjande uppfört timmerkojor af annan
och bättre beskaffenhet än ofvan skildrade, samt äfven i öfrigt vidtagit
åtgärder för bättre tillgodoseende af dessa arbetares förhållanden. Men
härmed är det ej nog; åtgärderna härutinnan böra sättas i system, så att
de kunna mera allmänligen genomföras. Det är endast härigenom de
sociala vådor kunna aflägsnas, som eljest blifva följden af ett låt-gå-system
i detta stycke.
Motionären framhåller vidare nödvändigheten af att åtgärder vidtagas
för skapande af en bättre kvalificerad arbetarstam för skogarnas skötsel i
Norrland och erinrar om hvad som i ifrågavarande syfte åtgjorts eller
inom närmaste tiden komme att åtgöras. Ur denna synpunkt är det icke
minst önskvärdt att åtgärder vidtagas i syfte att skogsarbetarne icke be¬
höfva arbeta under ogynnsammare förhållanden än vare sig industri- eller
jordbruksarbetarne.
Hvad som ofvan anförts har gällt närmast med afseende på enskilda
skogsägare eller skogsafverkare. Men det gäller äfven med afseende på
staten såsom skogsägare. I allmänhet torde skogsafverkningsarbetarne icke
hafva det bättre på statens skogar än på de enskildas. Åtgärder äro
äfven här icke mindre af nöden. Huruvida och i hvilken mån dessa
böra läggas på skogsägaren eller afverkaren torde en blifvande utredning
få klargöra.
Med det ofvan anförda, slutar motionären, tror jag mig hafva på¬
visat, att skogsarbetarefrågan i Norrland, från olika synpunkter och af
intresserade från skilda läger, börjat tilldraga sig eu förtjänt uppmärk¬
samhet. För en rätt insikt om dess stora vikt torde härtill endast be¬
höfva erinras om den ofantliga betydelse, som skogarne i Norrland samt
ett ändamålsenligt och framtidsmässigt tillgodogörande af desamma hafva
för hela vårt land och dess ekonomi. För en rätt utveckling af den norr¬
ländska skogshandteringen är det icke minst betydande momentet, huru
arbetarefrågan i framtiden skall gestalta sig. För detta ändamål synes
det mig af vikt, att statsmakterna här gripa in och det utan dröjsmål;
eljest kunna de lätt komma för sent. Endast genom ett dylikt ingripande
12 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
kan det, som ofvan antydts, blifva system ock enhet i det hela. Hvad
som främst behöfves är en utredning'af frågan ur olika synpunkter, af
hvilka ofvan berörts en del liufvudsakliga, utan att jag därför kan anse
mig hafva uttömt ämnet, och på denna utredning böra sedan grundas de
åtgärder, som för frågans rätta ordnande böra vidtagas.
Andra kärn- Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, som afgaf utlåtande öfver
herr Widéns motion, erinrade först om att de inom kommerskollegii af-
Uskott 1909. delning för arbetsstatistik förlagda arbetsstatistiska undersökningar, som
dittills ägt rum i vårt land, endast i mycket ringa mån afsett skogsarbe-
tarnes — lika litet som landtarbetarnes i allmänhet — förhållanden, hvithet
har sin naturliga förklaring i det faktiska förhållandet, att de aktuella
ekonomiska och arbetarepolitiska problemen först uppkommit inom de
industriella yrkena. I samma mån liknande eller andra spörsmål inom
skogs- och landtarbetet tränga sig fram till beaktande, uppstår naturligen
samma behof af undersökning och statistik på dessa områden.
Så har ock redan skett, fortsätter utskottet. Riksdagen har i
skrifvelse till Kungl. Maj:t den 30 maj 1907 anhållit om en utredning
om lämpligaste sättet för åstadkommande af eu undersökning och sta¬
tistisk utredning rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden samt fram¬
läggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning häraf synas på¬
kallade. Med anledning häraf har Kungl. Maj:t den 14 juni samma år
anmodat kommerskollegium att inkomma med underdånigt utlåtande öfver
den gjorda framställningen. Detta utlåtande, för hvars utarbetande kom¬
merskollegium tillkallat särskilda sakkunniga på de olika arbetsområdena,
däribland äfven en från Horrland, föreligger ännu icke i fullt färdigt skick,
men enligt hvad utskottet erfarit, hafva kommitterade uppgjort eu preli¬
minär plan, som under den närmaste framtiden kommer att underställas
kollegii pröfning, till systematisk undersökning af en statistik öfver landt
arbetarnes ställning och lefnadsförhållanden, innefattande dels en allmän
orienterande undersökning af de olika landsdelarnas vanligast förekommande
brukningstyper, landtarbetaregrupper m. in., dels allmänna, årliga under¬
sökningar rörande arbetslön och arbetstid, dels mera ingående undersök¬
ningar rörande landtarbetarnes fördelning på olika yrkesspecialiteter samt
dessas personliga förhållanden, aflöning m. m., dels lokala undersökningar
för ingående utredningar af den landtbrukande befolkningens ekonomiska
villkor och lefnadsförhållanden på vissa lokalt begränsade områden, så
valda, att de kunna anses typiska för sin trakt, dels ock slutligen special-
13
Ändra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
undersökningar rörande såväl särskilda arbetargrupper, såsom skogs- ock
flottningsarbetare, betodlingsarbetare o. s. v., som ock särskilda spörsmål,
såsom bostadsfrågan, formerna för anställningen m. m.
Därest en dylik plan för arbetsstatistikens utsträckande till landt-
arbetarne varder af Kungl. Maj:t godkänd, och de säkerligen rätt afsevärda
medel, som komma att erfordras för dess genomförande, blifva af Riks¬
dagen beviljade, skulle alltså däri komma att ingå äfven den statistiska
undersökning af skogsarbetarnes i Norrland och därmed likställda lands¬
delar lefnadsförkållanden, som motionären påyrkat.
Det kunde vid sådant förhållande ifrågasättas, att man först borde
afvakta, huruvida nämnda plan för anordnande af landtarbetarestatistik
kommer till utförande eller icke, innan man besvärar Kungl. Maj it med
en ny framställning i ett ämne, som på visst sätt redan är föremål för
Kungl. Maj:ts pröfning. Men härvid är till en början att märka, att den
inom kommerskollegium planerade undersökningen af landtarbetarnes för¬
hållanden innebär en fortgående arbetsstatistik af sådan omfattning, att
densamma säkerligen först efter ganska lång tid kan förväntas medföra
den speciella utredning, som af motionären begärts, äfven under antagande
att den under de närmaste åren kunde, efter statsmakternas godkännande,
påbörjas. I motionen begäres en undersökning af mera summarisk och
extra ordinär natur, ägnad att direkt läggas till grund för ett skyndsamt
afknipande af de svåraste missförhållandena i de norrländska skogsar¬
betarnes lefnadsvillkor, särskild! i fråga om deras bostäder under pågående
skogsarbeten. Dessa missförhållanden äro — äfven med frånseende af de
öfverdrifter, som i vissa framställningar härom må kunna förefinnas —
enligt utskottets mening af den allvarliga beskaffenhet, att en skyndsam
undersökning däraf är af behofvet påkallad utan afbidan på, när och i
hvilken omfattning den ordinarie arbetsstatistiken kommer att utsträckas
till landtarbetarne. Denna undersökning bör enligt utskottets mening ut¬
föras af kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik.
Efter behandling af motionärens framställda begäran om utredning
och åtgärder för tillgodoseende af Norrlands behof af en duglig och till¬
räcklig skogsarbetarestam, framhåller utskottet, att en lösning af skogs¬
arbetarnes bostadsfråga blir af behofvet påkallad ej endast med tanke på
de hälsovådliga förhållanden, under hvilka slcogsarbetarne nu lefva, utan
äfven med tanke på produktionens behof af utbildad och fullgod arbetskraft.
För en lösning af denna bostadsfråga måste man taga hänsyn till
det lefnadssätt olika grupper af skogsarbetare måste begagna under arbe-
14
Andra lcammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
tets utförande. Man kan skilja på tre slag af skogsarbeten, nämligen
afverknings-, skogsvårds- ock flottningsarbeten.
Flottningsarbetena taga ofta sin början omedelbart efter islossningen
under kall och svår väderlek, hvarför det är oundgängligt att varma bo¬
städer beredas åt manskapet. Eespektive arbetsgivare borde åläggas an¬
svar att ha sådana uppförda vid alla vattendrag, där flottning bedrifves.
Arbetet återkommer vid större flottleder i regel hvarje eller hvartannat
år, och bostädernas plats torde utan svårighet kunna bestämmas. Kon¬
trollen öfver dessa bostäders befintlighet, liksom öfver att båtar, spelflottar
och annan materiel, hvarpå arbetarnas lif och välfärd beror, är i godt
skick, borde falla under yrkesinspektionens verksamhet.
Annorlunda ställa sig förhållandena vid afverkningsarbetena. Dessa
utföras än här, än där. Deras varaktighet på samma plats inskränkes
ofta till en vinter, och många år kunna förflyta, innan arbetena återupp¬
tagas i trakten. Vid uttagande af afverkningsrättigheter och försålda ut-
stämplingar å enskilda eller kronans marker är det oftast hvarken samma
arbetsgivare eller arbetare, som återkomma med arbetet.
Det vanligaste förfaringssättet för åstadkommande af bostäder under
arbetet är att arbetsgivaren betalar arbetarne en rund summa som ersätt¬
ning för att de åt sig uppföra nödvändiga lägenheter. Att de under så¬
dana förhållanden bli mycket bristfälliga, är helt naturligt. Ett sätt att
afhjälpa missförhållandena vore möjligen att bygga bostäder utmed de
hufvudvägar, till hvilka basvägarna — utefter livilka utdrifningen sker
pläga sammanlöpa. Kostnaden komme då att fördelas på ett stort arbets¬
område, och husen kunde tagas i anspråk under flera år. Emellertid
torde sådana bostäder knappast komma att tagas i bruk af andra än kö-
rarne. Men det är också de, som äro i största behofvet af bättre för¬
hållanden. De ha nämligen ej blott sig själfva utan äfven sina hästar
och körredskap att vårda. Huggarne däremot vilja alltid bo vid själfva
hygget, där de skola arbeta, och man kan ej gärna begära, att de efter
slutadt mödosamt dagsverke skola bege sig långväga till natthärberget.
Man måste sålunda förutsätta, att huggarnes bostäder ej kunna vara af
samma permanenta slag som öfriga skogsarbetares. Emellertid skulle eu
afsevärd förbättring af cleras kojor kunna vinnas genom bestämmelser, som
t. ex. ålägga upplåtaren af utstämplingar att ombesörja huggarbostädernas
uppförande, innan snö och käle inställt sig. Vissa minimifordringar på
en huggarkoja kunde äfven stipuleras.
I den mån skogsafverkningen enligt nutidens fordringar följes af
15
Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
hyggesrensningar, skogsfrösådd och andra föryngringsåtgärder, komma skogs-
vårdsarbetarne att efterträda huggarne och ta deras kojor i anspråk. Vid
en god skogshushållning skulle huggarkojan på detta' sätt bli användbar
under mycket längre tid, än som åtgår för afverkningen i trakten. Under
sådana förhållandan kunde större anspråk på huggarkojornas byggnadssätt
uppställas, än eljest är förhållandet.
Utskottet tillstyrkte motionärens hemställan, som ock af Andra kam¬
maren bifölls.
Första kammarens första tillfälliga utskott, som därefter fick ärendet Första kam-
till handläggning, erinrar i sitt utlåtande först om de planerade statistiska mifäll/gTIt
undersökningarna rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden, hvari skulle skott in¬
komma att ingå äfven den statistiska undersökning af skogsarbetarnes i
Norrland och därmed likställda landsdelar lefnadsförhållanden, som motio¬
nären påyrkat, och fortsätter därefter:
Att en undersökning af mera summarisk och extra ordinär natur be¬
träffande de norrländska och jämförliga skogsarbetares lefnadsvillkor skulle
vid sidan häraf anordnas synes ägnadt att väcka betänklighet, då det
gifvetvis måste verka fördröjande på den egentliga undersökningen. I
hvarje fall måste man först fråga sig, om detta är nödvändigt för att
komma till rätta med de spörsmål, som nu föreligga.
Fn hufvudanledning till motionen synes vara hithörande arbetares
bostadsförhållanden. Utan tvifvel påkalla ock bostadsförhållandena sär¬
skilt vid flottlederna uppmärksamhet. De torde äfven kvinna förhållande¬
vis lätt ordnas, åtminstone i fråga om de allmänna flottlederna. Yid dessa,
där timret år efter år framflottas på ungefär enahanda sätt, kunna hyddor
äfven af varaktigare typ uppföras på platser, där det med afseende på
afståndet från bebodda orter etc. kan anses behöfligt, såsom bland annat
vid forsar, där varaktigare arbeten och bevakningar måste äga rum. Dessa
bostäder torde lämpligast böra uppföras af flottnings- och strömrensnings-
bolagen, och kunde i så fall möjligen i flottningsstadgan, hvilken i öfrigt
lärer vara under omarbetning, införas dels bestämmelse härom, dels om att
kostnaderna för byggnaderna Ange intagas i den amorteringsplan för flottleden,
som Konungens befallningshafvande äger att fastställa, hvadan kostnaderna för
desamma kunde blifva amorterade genom viss afgift pr flottenhet i likhet
med öfriga kostnader för flottledens rensning och byggande. Yid den af¬
syning enligt flottningsstadgan, hvarom Konungens befallningshafvande
förordnar, innan flottleden upplåtes till allmänt bruk, torde då äfven dessa
Ig Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
hus kunna och böra afsynas. Införandet af sådana bestämmelser, af be¬
tydelse särskildt för Norrland, där ofta boningshus saknas milslångt från
flottlederna, torde kunna ske utan att afvakta den ifrågasatta vidlyftigare
utredningen angående skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanaen,
hvilket naturligtvis tager sin rundliga tid.
Oberoende af den ifrågavarande utredningen torde man ock kunna
bedöma möjligheten och lämpligheten af att underkasta skogsafverknings-
arbetarnes tillfälliga bostäder, de så kallade skogskojorna, särskilda be¬
stämmelser. Beskaffenheten af de ifrågavarande kojorna och lefnadssättet
i dem äro väl tämligen allmänt kända. Efter en erinran om att Andra
kammarens utskott framhållit svårigheterna att i detta fall lagstifta, be¬
roende på att afverkningsarbetena utföras än här, än där, fortsätter ut¬
skottet: Att under sådana förhållanden lagstifta beträffande bostädernas
beskaffenhet, kontroll öfver bestämmelsernas efterlefnad etc. synes högeligen
vanskligt, hvarjämte det numera torde blifvit mindre beköfligt än förr, i
mån som arbetarne med eller utan stöd af sina organisationer veta att
tillvarataga sina intressen och genomdrifva berättigade fordringar. Det
vill synas, som om de enskilda arbetsgifvarne och arbetarne själfva sitta
inne med de största förutsättningarna att på praktiskt sätt ordna
denna sak. o „
Detsamma torde ock kunna sägas i fråga om sådana skogsarbeten åt
mera tillfällig natur än afverkning.
Flottlederna däremot äro i viss mån att betrakta såsom allmänna
trafikleder, och ett reglerande ingripande från statens sida synes därvid
naturligare och lättare genomförbart.
I öfrigt torde i denna sak böra beaktas, att det sätt, hvarpå skogs-
arhetarne under sitt arbete bo och föda sig, naturligtvis i viss mån måste
vara beroende af deras allmänna lefnadsvanor och förhållanden. _ I den
mån man hos landsbygdens befolkning i allmänhet lyckas skapa intresse
för mera hygieniska lefnadsförhållanden, komma skogsarbetarne att under
sitt arbete själfmant allt mer och mer inrätta sig härefter.^
Utskottet hemställde, att Första kammaren ville i så måtto biträda
Andra kammarens i ärendet fattade beslut, att Första kammaren för sin
del beslutar, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida i flottnmgsstadgan
eller i annan författning böra upptagas bestämmelser därom, att på ställen
vid allmän flottled, där sådant är af nöden, skola finnas bostäder, upp¬
förda för flottningsmanskapet och underkastade i tillämpliga delar samma
IT
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
föreskrifter som öfriga till flottled hörande byggnader. Första kammaren
biföll sitt utskotts yrkande, och på hemställan af Andra kammarens fjärde
tillfälliga utskott beslöt äfven Andra kammaren att med frånträdande af
sitt förut fattade beslut biträda det af Första kammaren fattade beslutet.
I enlighet med detta blef sålunda Eiksdagens skrifvelse till Kungl. Makt
den 24 maj 1909 affattad.
Den 2o oktober 1910 anbefallde Kungl. Maj:t väg- och vattenbygg-TJäg-°eh vat-
nadsstyrelsen att afgifva utlåtande öfver ofvan nämnda Eiksdagens skrif-stySnstt-
velse angående bostäder för flottningsarbetare. låtande rö-
Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgaf det begärda utlåtandet den Jaget fkrif-
12 april 1911 och anför däri bland annat: velse den 24
Förevarande fråga om bostäder för det vid de allmänna flottlederna ma^
sysselsatta flottningsmanskapet är till sin natur eu fråga om icke blott
behofvet af sådana bostäder utan ock om möjligheten och rimligheten att
uppföra sådana.
Behofvet af dylika bostäder är beroende af åtskilliga omständigheter,
af hvilka flottledens längre eller kortare afstånd till bebodda orter visser¬
ligen är eu, men i många fall icke den mest afgörande. Af större be¬
tydelse är tiden för flottningsarbetets bedrifvande samt detta arbetes sär¬
skilda beskaffenhet.
I de mindre källvattendragen och bivattnen äger flottningen rum
tidigt på våren, och flottningsarbetet därstädes försiggår på det sätt, att
slutrensning omedelbart vidtager från vattendragets öfverstå del och fort¬
går oafbrutet nedefter dessa vattendrag. Härvid förflyttar sig flottnings¬
manskapet för hvarje dag långa sträckor utefter vattendraget, men olika
för hvarje år, allt beroende af huru stor årets virkeskvantitet längs vatten¬
draget och den större eller mindre vattentillgången i detsamma är samt
af. andra å flottningen inverkande omständigheter. Flottningsarbetets sär¬
skilda beskaffenhet gör det ofta nödvändigt för flottningsmanskapet att
arbeta i vattnet eller förvållar att det kommer i vattnet, och, då detta
vårtiden är iskallt, är uppenbart att flottningsmanskapet, när kvällen kom¬
mer, är i behof af lämpligt nattkvarter, där de våta kläderna kunna torkas
och mat kokas. Men då virkesmängdens och vattenmängdens olika storlek
m. m. de olika åren medför, att den för hvar dag tillryggalagda slutrens-
ningssträckan ej år efter år blir densamma, så måste det ock inträffa, att
ena året hade behöfts att finnas bostad på en plats och ett annat år på
en annan plats, om läget skolat vara för flottningsmanskapet passligt. Det
Bihang till Eiksdagens protokoll 1912. 13 samt. 4 afd. 4 Käft. (Nr 4). 3
18 Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
måste således vara svårt att bestämma, hvar bostäder skulle vid sagda
vattendrag lämpligast uppföras. För att sådana fall, då bostad saknades,
icke skulle komma att inträffa, finge virket betungas med alldeles för höga
amorteringsafgifter, då bostäderna finge blifva alltför många, så vida icke
manskapet ändå skulle föredraga att bereda sig nattläger vid stockeldar
ute i marken hellre än att gå längre eller kortare sträckor i oftast oländig
mark. — Då vidare flottningsarbetet i källvattendragen och bivattnen icke
försiggår hvarje år och för hvarje gång pågår endast en eller annan vecka,
skulle så de uppförda bostäderna komma att användas endast ett fåtal
dagar med ett eller flera års mellanrum och sålunda användningen icke
stå i rimlig proportion till kostnaden för uppförande och underhåll, som
komme att oskäligt fördyra flottningen och minska virkets värde för de
flottande.
Ehuruväl sålunda behofvet af bostäder under flottningsarbetet i käll¬
vattendragen och bivattnen föreligger, så göra de särskilda förhållanden,
under hvilka arbetet där bedrifves, att det icke vore hvarken möjligt eller
rimligt att på ett effektivt sätt tillgodose detta behof utan att belasta
virket med oskäliga kostnader.
Äfven uti hufvud vattendragens öfre delar händer det, att virkestill-
förseln är mycket ojämn, så att flottning i dessa delar vissa år, till och
med flera år i rad, alldeles uteblifver. Om dessa öfre delar af äfven de
större vattendragen gäller därför detsamma som om källvattendragen och
bivattnen. Kostnaderna för framflottningen af den ojämna virkestillförseln
från de afsides belägna trakterna kring källvattendragen, bivattnen och
öfre delarne af hufvudvattendragen äro redan under nuvarande förhållanden
synnerligen betungande och dryga.
Uti de delar af hufvudvattendragen, där årligen en mera afsevärd
virkesmängd framflottas, förekomma vissa platser, där flottningsarbetet
pågår längre tider hvarje år och där flottningsmanskap af särskilda an¬
ledningar måste vara stationeradt eller uppehålla sig längre tider i sträck.
Sådana ställen äro exempelvis större sjöar och dammar, håll- och släpp-
ningsställen, enstaka och svårare forsar m. fl. Å dylika platser är det
icke blott behöfligt att uppföra bostäder för fiottningsmanskapet, om af-
ståndet till bebodda orter är afsevärdt, utan äfven möjligt och rimligt, utan
att kostnaderna komma att verka alltför betungande för de flottande. Bo¬
städer, som uppföras på dylika platser, komma till användning hvarje år
under längre tider, och kostnaden kommer därför att stå i rimlig propor¬
tion till nyttan af dem. Emellertid torde vid de flesta redan befintliga
19
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
flottleder beliofvet af bostäder å dylika platser redan vara af resp. flott-
ningsföreningar tillgodosedt, då det legat i deras eget intresse att skaffa
flottningsmanskapet lämpliga bostäder därstädes hellre än att till men för
flottningsarbetets fortgång och säkerhet utsätta sig för de tidsförluster och
risker, som blefve en följd, därest flottningsmanskapet skulle gå till och
från bostäder på längre afstånd från flottleden, i stället för att kunna dag¬
ligen börja sitt arbete utan tidsförlust och kunna vara tillhands genast
äfven nattetid i fall af behof.
Några särskilda lagstadganden för att vid redan befintliga flottleder
framtvinga uppförandet af bostäder för flottningsmanskapet å dylika, ofvan
omförmälda platser, där det är möjligt och äfven rimligt att göra det, torde
därför icke, från synpunkten af behofvets tillgodoseende, i allmänhet vara
erforderliga. Och äfven vid framdeles blifvande flottleder torde resp. flott-
ningsbolag komma att såsom hittills finna med sin fördel förenligt och
jämväl som en nödvändighet att å platser af ofvannämnda art uppföra
lämpliga bostäder för flottningsmanskapet, därest icke närliggande sådana
finnas att förut tillgå.
Emellertid torde det icke vara uteslutet, att de flottande virkesägarne
med hänsyn till kostnaderna för de behöfliga bostäderna någonstädes kunna
vara obenägna att anordna sådana i den utsträckning, som kan vara be-
höfligt och skäligt. I hvarje fall skulle det lända till fördel, om uti flott-
ningsstadgan intagna föreskrifter tydligen stadgade, att de bostäder, som
för flottningsmanskapet erfordras och pröfvas kunna uppföras utan flott-
ningens oskäliga betungande, skola vid flottledssyner af förrättningsmännen
intagas i kostnadsförslagen och amorteringsplanen i likhet med andra för
flottningen erforderliga byggnader och anstalter. Då det nämligen i sådant
fall skulle åligga syneförrättarne att pröfva frågan om behofvet af bostäder
för flottningsmanskapet, så kunde flottningsintressenterna vid synetillfället
få tillfälle att för förrättningsmännen framlägga sina speciella erfarenheter
och åsikter om behöflighet, läge, storlek och typ för bostäderna, under det
att förrättningsmännen böra vara bäst skickade att på behöflig^ sätt opartiskt
afväga de båda särskilda parternas — de flottande virkesägarnes och flott-
ningsmanskapets —- intressen och med stöd af sin ingående kännedom om
de särskilda förhållanden, under hvilka flottningen måste bedrifvas, att äfven
bestämma, huruvida och till hvad omfattning det må anses behöfligt att uppföra
bostäder af ena eller andra typen och beskaffenheten för flottningsmanskapet.
"Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därför för sin del intet annat
att erinra mot att uti flottningsstadgan intagas bestämmelser därom, att
20 Andra hammarens fjärde tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 4.
vid flottsyn synemännen skola äga att pröfva, huruvida, på hvad sätt och
i hvad män lämpliga bostäder böra anordnas för flottningsmanskapet, att
i kostnadsförslag och am orter ingsplan för flottleden intaga dylika bostäder,
där de befunnits vara af nöden, i likhet med andra för flottningens be¬
drifvande erforderliga och nyttiga byggnader, arbeten eller anstalter, än
att därvid då ock borde stadgas rätt för flottningsförening att expropriera
för sådana bostäder erforderlig mark, samt att bestämmelserna i öfrig! så
formuleras, att Konungens befallningshafvande erhålla befogenhet att be¬
träffande redan befintliga flottleder pröfva behofvet af dylika bostäder
genom enklare procedur än genom vanlig syneförrättning för flottleds-
reglering, efter ansökan af vare sig flottningsförening eller flottnings-
manskap.
Detta ärende är beroende på Kungl. Maj:ts pröfning.
Den officiella Den undersökning och statistiska utredning rörande landtarbetarnes
1(171 dtOjYuEtdTC- ^
statistiken, lefnadsförhållanden, som ofvan omtalats såsom planerad, har numera kommit
till stånd. I skrifvelse den 30 maj 1907 anhöll Riksdagen hos Kungl.
Maj:t om utredning angående lämpligaste sättet för åstadkommande af en
dylik' undersökning. På grund af denna framställning anbefallde Kungl.
Maj:t kommerskollegium att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande. Sedan
särskild! tillkallade sakkunnige inom kollega afdelning för arbetsstatistik
utarbetat utredning och förslag rörande anordnandet af landtarbetarestatistik,
öfverlämnade kollegium i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 7 mars 1910 de
sakkunniges utredning samt förordade, att försöksundersökningar, på sätt
de sakkunnige föreslagit, måtte komma till utförande. Under åberopande
af sagda utredning och förslag afgaf Kungl. Maj:t till 1910 års Riksdag
proposition af innehåll, att Riksdagen ville, till anordnande försöksvis inom
kommerskollegium af statistiska undersökningar rörande landtarbetarnes
lefnads- och arbetsförhållanden, på extra stat för år 1.911 under sjunde
hufvudtiteln anvisa ett belopp af 15,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att däraf under år 1910 disponera 3,000 kronor. I skrifvelse den 10 juni
1910 meddelade Riksdagen sitt bifall till denna framställning.
Den 14 februari 1911 öfverlämnade kollegium till Kungl. Haj:t för¬
slag till detaljerad plan jämte erforderliga frågeformulär för de särskilda
undersökningar, kvilka under år 1911 syntes lämpligen böra anställas till
belysande af landtarbetarnes lefnads- och arbetsförhållanden, och förordnade
Kungl. Maj:t i skrifvelse den 10 mars 1911 med bifall till kommerskollegii
förslag, att statistiska undersökningar rörande landtarbetarnes lefnads- och
21
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
arbetsförhållanden skola inom kollegium verkställas i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med ofvan nämnda arbetsplan.
Beträffande nu afslutade och pågående arbeten inom landtarbetare-
undersökningen hänvisas till kommerskollegii nedan återgifna skrifvelse.
Äfven utom riksdagen har frågan om skogsarbetarnes lefnadsför- Diskussion
hållanden varit föremål för ingående öfverläggningar. Af särskild! i n~Jern för skogs
tresse är den diskussion, som i ämnet ägde rum vid föreningens för skogs-udni årsmöte
vård årsmöte den 29 mars 19 0 9. 1909-
Öfverläggningen var, som det vill synas, direkt föranledd af ofvan-
nämnda motion af hr Widén och rörde sig om bägge de vrkanden, som
i motionen framställdes. Beträffande det nu föreliggande spörsmålet gjordes
vid tillfället eu rad inlägg från skogs vårdstjänstemän eller eljes med
skogliga förhållanden förtrogna, hvilka inlägg vittna om att man visser¬
ligen på några håll ansåg skildringarna af de - dåliga bostadsförhållandena
något öfverdrifna men dock allmänt ville vitsorda, att icke allt var som
det borde vara.
Det framhölls härvid bland annat af inledaren, jägmästare Paul
Bellander, som en allmän åsikt — som visserligen icke fick stå oemotsagd
under diskussionen — att »koj förhållan den a äro sämst på kronoskogarna,
en följd af att staten öfverlämnar åt eu tillfällig afverkare att bygga
barackerna på eu tid, då eu tillfredsställande bostad ej kan uppföras».
Det synes vidare af uttalandena framgå, att förhållandena äro något
olika i olika delar af landet, samt att de värsta bristerna i fråga om
bostäder äro tillfinnandes i öfre Norrland.
Af stort instresse är ett anförande af jägmästare A. Holmgren, hvil¬
ken redogör för sin erfarenhet från en 11-årig tjänstgöring inom Norr¬
botten, Jämtland, Härjedalen och Medelpad. Han uppdelar de skogskojor
han haft tillfälle att se i fyra typer:
1) timrade kojor med stenmur, utan golf och fönster, med gemensam
sängbrits;
2) timrade kojor med eldpall, med gemensam sängbrits;
3) timrade kojor, uppförda af resvirke, med öppen eldstad utom kojan,
utan golf och fönster;
4) kojor med stenmur, med golf och fönster och skilda sängkamrar.
De två förstnämnda typerna har han funnit talrikast representerade
i Norrbotten och västra delen af Jämtlands län. »Under de sju år jag
vistats i Norrbotten — yttrar han — har jag af 100-tals kojor aldrig
ZTtskottets
yttrande.
22 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr i.
funnit någon af bättre modell, alla ha saknat golf, alla saknat fönster,
alla ha varit försedda med den gemensamma sängbritsen. I norra Jämt¬
land har jag vidare ofta funnit kojor, uppförda af rått, obarkadt gran¬
timmer, hvilka jämte stall mången gång kostat virkesägaren — 45 kronor.
Ett stort bolag i norra Jämtland lär såsom norm för kojornas betalande
utgå från ett pris af 15 kr. spiltan, det vill säga att om exempelvis 4 hästar
och 15 ä 20 man skola användas vid virkets utdrifvande, uppgår hela
kostnaden för dragarnas och manskapets härbärgerande till 60 kronor.»
Såsom den mest bristfälliga typen betraktar han dock den tredje,
liknande en vanlig ltolarkoja, med eldstaden liggande helt och hållet utom
kojans väggar. Sådana kojor har han iakttagit vid Indalsälfven, i trakten
af Bispgården, alltså ej precis i skymundan. Det torde väl vara uppenbart,
framhåller han, att dylika kojor äro af nslaste beskaffenhet, och att de ej
äro människor värdiga boningar.
Kojor af den fjärde typen har han sett summa två, sålunda lysande
undantag, hvilka lända dem till heder, hvilka låtit uppföra dem. I dessa
kojor — den ena i Lillherrdal, den andra i Yemdalen i Härjedalen -— finnes
både golf och tak, eldstad af sten, fönster och sängbritsar i två våningar
med 4 liggplatser i hvarje. Stallet är i stil med arbetarebostaden, väl
byggd! med tätt tak och godt utrymme för dragarna. »En för våra norr¬
ländska skogsarbetare vildt främmande bekvämlighet tillkommer så i ett
särskild! afträde.» Allt detta kostar enligt uppgift 350 kronor.
Från flera håll framhölls vid detta skogsvårdsmöte, att skogsarbetarnas
dåliga förhållanden äro eu bidragande orsak till särskilt reumatism och
tuberkulos, sjukdomar, som nedbryta en stor del af norrlandsbefolkningen,
hvarför ett ingripande från statens sida i förevarande hänseende vore så¬
väl från skogsekonomisk som social synpunkt motiveradt.
På andra håll ställde man sig tveksam till ett statens ingripande,
förmenande att denna sak komme att ändra sig af sig själf. Så anfördes,
att en stor förbättring framtvungits med afseende på landtarbetarnes bo¬
städer, därigenom att jordägare icke fingo arbetare, om de icke lämnade
bättre bostäder. På samma sätt komme det att gå beträffande skogs-
arbetarne i Norrland.
Utskottet finner det vara tillfullo ådagalagd!, att svåra missförhållan¬
den vidlåda skogsarbetarnes lefnadsförhållanden och ställning i öfrigt.
Visserligen torde de senaste åren ha medfört någon förbättring på ett
eller annat håll, men helt visst äro de missförhållanden, som ännu kvarstå,
23
Andra hammarms fjärde tillfälliga utshotts utlåtande Nr å.
ägnade att skapa ett tillstånd, som måste betecknas såsom både för skogs-
arbetarne själfva olidligt och ur det allmännas synpunkt betänkligt.
De förefintliga missförhållandena göra sig främst märkbara i fråga
om skogsarbetarnes bostäder, som icke på långt när motsvara rimliga
anspråk, äfven med hänsyn tagen till att det kan vara fråga om blott till¬
fälliga bostäder för en kortare tids vistelse. Men äfven i öfrigt äro skogs¬
arbetarnes lefnadsförhållanden värda allvarlig uppmärksamhet, särskilt
de svåra provianteringsförhållandena, som framtvinga en ofta synnerligen
enformig kost. De svåra olägenheter, som vidlåda skogsarbetarnes lif,
drabba för öfrigt äfven deras dragare, hvithet utskottet icke velat under¬
låta att i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på.
De allvarliga faror både af hygienisk och social art, som härflyta ur
sakernas nuvarande tillstånd, göra eu snabb och grundlig ändring till det
bättre synnerligen behöflig och önskvärd. Äfven ur stats- och privat¬
ekonomisk synpunkt vore det säkerligen välbetänkt att genom förbättrade
lefnadsförhållanden för denna stora arbetargrupp tillförsäkra skogsbruket
en högre stående, dugligare skogsarbetarstam.
Utskottet kan emellertid icke dela den uppfattningen, att missför¬
hållandena komma att försvinna af sig själfva utan några åtgärder alls
från det allmännas sida. Hvarken genom arbetsgifvarnes omtanke eller
arbetarnes egna ansträngningar kunna de förväntas blifva ändrade i till¬
räcklig omfattning eller inom rimlig tid.
Vid sådant förhållande kan staten icke undandraga sig plikten att på
ett eller annat sätt sörja för eu ändring såväl beträffande tillståndet på
kronoparkerna som på enskildas skogsdomäner. Utskottet vill icke i jäm¬
förelsen mellan tillståndet å statens egna och enskildas områden uttala
något bestämdt omdöme. Men redan det, att från sakkunnigt håll kunnat
ifrågasättas, att förhållandena äro sämre å kronoskogarna, synes utskottet
vara tillräcklig anledning till icke blott allvarlig uppmärksamhet utan
framförallt åtgärder, som för framtiden göra en dylik anklagelse obe¬
rättigad.
På frågan hvilka åtgärder som i förevarande hänseende kunna vara
påkallade från statens sida anser sig utskottet icke ha anledning närmare
ingå, då motionären icke ifrågasatt annat än en utredning af de faktiska
förhållandena.
Eu undersökning häraf är också enligt utskottets mening alldeles nöd¬
vändig, innan några åtgärder kunna vidtagas. Hvad kronans egna skogar
24 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
beträffar torde dock utan något längre dröjsmål lämpliga åtgärder kunna
vidtagas till förbättrande af bostadsförhållandena.
Behofvet af en sådan undersökning har ju för öfrigt icke blifvit
under frågans föregående behandling i Riksdagen bestridt. Första kam¬
maren har som af det föregående framgår grundat sitt afslag å det för¬
hållandet, att en allmän undersökning af landtarbetares lefnadsförhållanden
varit föremål för en Riksdagens skrifvelse, i hvilken undersökning äfven
skogs- och flottningsarbetare skolat ingå.
Såsom förut är framhållet hafva dessa undersökningar också blifvit
igångsatta efter en af statsmakterna godkänd plan.
Utskottet har därför ansett sig böra hos kommerskollegium begära
upplysning, huruvida de i motionen berörda förhållandena kunna förväntas
under den närmaste tiden blifva uti landtarbetarundersökningen upptagna
till utredning. Härå har från kommerskollegium ingått följande svar:
Stockholm den 16 mars 1912.
Till Konungen.
Genom nådigt bref den 11 mars 1912 har Eders Kungl. Maj it an¬
befallt kommerskollegium att inkomma med underdånigt yttrande, huruvida
den inom ltollegii afdelning för arbetsstatistik pågående undersökningen
af landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhållanden m. m. kunde väntas
komma att, utan erhållet särskild! uppdrag, under den närmaste tiden
omfatta jämväl sådan utredning rörande skogsarbetarnas ställning och lef¬
nadsförhållanden, som åsyftades i en inom Riksdagens Andra kammare väckt,
till kammarens fjärde tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 241; och får
kollegium med anledning häraf i underdånighet anföra följande.
Enligt den af Eders Kungl. Maj:t härför fastställda arbetsplanen
hafva de inom kollegium hittills fullbordade och påbörjade landtarbetar-
undersökningarna uteslutande afsett det egentliga jordbrukets arbetsperso¬
nal. Sålunda har under år 1911 offentliggjorts ett arbete till belysning
af landtarbetarnas arbets- och löneförhållanden i Sverige under år 1910.
Därjämte färdigligger till hufvudsaklig del i korrektur årg. 1911 af den
tilltänkta årliga publikationen om arbetartillgång, arbetstid och arbetslön
inom Sveriges jordbruk, hvarjämte material införskaffats och för närvarande
är under bearbetning i och för åstadkommande af en mera omfattande
och detaljerad framställning af landtbrukets arbetsvillkor, sedda i belysning
af olika trakters växlande jordbruksförhållanden.
I anförda material ingå efter ett detaljerad! frågeformulär afgifna
25
Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
individualuppgifter rörande samtliga de arbetare, som under senast för¬
flutna räkenskapsår varit anställda vid 241 större och mindre egendomar,
belägna inom Sveriges samtliga län. På grundvalen af dessa uppgifter,
Indika i största möjliga utsträckning skola kompletteras genom skriftväxling
med vederbörande uppgiftslämnare samt genom personliga besök på resp.
egendomar af undersökningarnas ledare (eventuellt andra lämpliga personer),
torde kunna meddelas en konkret skildring af hithörande arbetares arbets-
och lefnadsförhållanden, hvarvid särskild uppmärksamhet kommer att ägnas
åt beskaffenheten af deras bostäder.
Bland ifrågavarande arbetspersonal påträffas, speciellt inom rikets
mellersta och nordliga delar, ett flertal arbetare, hvilka under hela eller
större delen af året äro sysselsatta med skogsarbeten, och dessas lefnads-
och arbetsförhållanden kunna sålunda genom meranämnda undersökningar
förväntas blifva tillräckligt belysta. Men anförda skogstorpare och andra
kvalificerade bofasta skogsarbetare synas icke, ehuru i omförmälda motion
berörda, utgöra den skogsarbetargrupp, hvars lefnads- och enkannerligen
bostadsförhållanden, såsom ur hygienisk och allmän social synpunkt otill¬
fredsställande, motionären närmast anser böra blifva föremål för särskild
utredning genom statens försorg. De af motionären åsyftade arbetarna
torde i stället i främsta rummet utgöras af sådana i Norrlands och därmed
jämförliga landsdelars skogsafverkningsdistrikt mera tillfälligt anställda
arbetare, hvilka om vintern såsom huggare och körare besörja trädfäll¬
ningen och virkets framförande till flottlederna samt under den blidare
årstiden dess nedflottande till sågverken. Tillräckligt ingående och pålitliga
uppgifter rörande lefnads- och bostadsförhållandena för dessa, i regeln af¬
sides från bebyggda trakter och under primitiva förhållanden lefvande
arbetarskaror kunna tydligen knappast inhämtas genom utsändande af fråge¬
formulär till arbetsgivare och arbetstagare, utan torde i hufvudsak endast
kunna erhållas på det sätt, att därför lämpade personer besöka arbets¬
platserna, taga timmerkojorna i ögonsikte samt gorå sig underrättade om
arbetarnas lefnadsförhållanden i allmänhet. En dylik undersökning måste
dock, äfven om den göres blott representativ och inskränkes till ett fåtal
typiska arbetsplatser, med nödvändighet blifva tämligen kostsam, då det
torde blifva svårt att utan ganska betydande ersättning förmå lämpliga
personer att besöka dylika svårtillgängliga och från vanliga kommunika¬
tionsleder i regeln aflägsna platser.
Med hänsyn härtill samt under framhållande af den för landtarbetar-
undersökningen för närvarande anställda personalens fåtalighet i förhållande
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 samt. 4 afd. 4 käft. (Nr 4). 4
26
Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
till densamma redan åliggande arbetsuppgifter, får kollegium härmed för¬
klara sig anse, att kollegium icke utan erhållet särskild! uppdrag är i
stånd att under den närmaste tiden verkställa sådan utredning rörande
skogsarbetarnas ställning, som åsyftas i den omförmälda motionen.
Nils Bergsten,
föredragande.
Underdånigst
Johan Pihlgren.
Erik Sjöstrand.
Af ofvanstående utlåtande framgår otvetydigt, att någon sådan under¬
sökning, som af motionären begäres, icke blifver under den närmaste tiden
utan särskild! erhållet uppdrag igångsatt från kommerskollegii sida.
Det är sålunda uppenbart, att den ifrågavarande undersökningen icke
kommer till stånd utan särskild hemställan från Riksdagens sida. Ut¬
skottet tillstyrker därför motionärens yrkande om en undersökning af skogs-
arbetarnes ställning och lefnadsförhållanden.
Hvad omfattningen af denna undersökning beträffar, vill utskottet
framhålla, att ehuru de ådagalagda missförhållandena synas främst gälla bön¬
land, det dock vore välbetänkt att låta densamma äfven omfatta andra i
detta hänseende jämförliga landsdelar. Utskottet vill äfven betona, att
vid denna utredning begreppet skogsarbetare icke må fattas så snäft, att
allenast de i afverkningarna och utdrifningarna deltagande huggarne ocli
körarna däri inbegripas. Det förefaller utskottet vara beköfligt, att under
uttrycket skogsarbetare får förstås äfven såväl de under likartade förhal¬
landen lefvande, delvis af samma personer rekryterade flottningsarbetarne,
som de i kolning sysselsatta arbetare.
Vidkommande den plan, som af kommerskollegium i förut anförda
utlåtande blifvit skisserad, vill utskottet understryka nödvändigheten af
att bygga undersökningen på besök å ort och ställe. Äfven om kostnads¬
frågan därvid kan tvinga till en begränsning af undersökningsområdet, så
ätt undersökningen, som kommerskollegium förutsätter, blir af representativ
ärt, lär enligt utskottets mening tillförlitlig och tillräckligt ingående känne¬
dom om dessa förhållanden icke kunna vinnas på annan väg än den af
kommerskollegium föreslagna. Dock vill utskottet ifrågasätta, om icke
denna representativa undersökning lämpligen kunde kompletteras med ut¬
sändande af frågeformulär till i frågan införsatta personer, institutioner
och myndigheter, hvarvid utskottet på grund af frågans hygieniska inne-
27
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
börd, särskildt fäst sin uppmärksamhet vid provinsialläkarne i de distrikt,
där skogsarbetare i någon större utsträckning finnas.
I likhet med Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott 1909 anser
utskottet, att den ifrågasatta utredningen bör verkställas af kommerskollegii
afdelning för arbetsstatistik.
Den af Kungl. Maj:t den 19 januari 1912 tillsatta bostadskommittén
ämnar, enligt hvad utskottet erfarit, ägna sin uppmärksamhet äfven åt
skogsarbetarnes bostäder. Det synes då utskottet lämpligt, att det af
kommerskollegium insamlade materialet blifver, i hvad det rör bostads¬
förhållandena, öfverlämnadt för bearbetning och förslag till denna bostads-
kommitté.
Då det är af vikt, att undersökningsarbetet möjliggör i snar framtid
ett öfvervägande af lämpliga och effektiva åtgärder mot de här föreliggande
uppenbara missförhållandena, vill utskottet dessutom understryka motio¬
närens uppfattning, att utredningsarbetet bör med allra första igångsättas.
På grund af hvad utskottet sålunda anfört, hemställes,
att Andra kammaren ville för sin del besluta, att
Eiksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta verkställa
utredning rörande skogsarbetarnes ställning och lefnads-
förhållanden i Norrland samt, i den mån det finnes
önskligt, äfven i andra i detta afseende därmed jäm¬
förliga landsdelar och därefter vidtaga de åtgärder och,
i den mån Riksdagens medverkan kräfves, till Riks¬
dagen göra de framställningar, som af denna utredning
föranledas.
Stockholm den 12 april 1912.
På utskottets vägnar:
RICKARI) SANDLER.