Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till Riksdagens kansli den 27 februari 1912 kl. 3 e. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2 i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående åtgärder mot bruket af tobak m. m.
I en inom Andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga
utskott hänvisad motion (nr 258) har herr Lindhagen hemställt, att
Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära såväl en undersökning af
tobaksbrukets skadliga följder för folkhälsan samt vidtagande af de åt¬
gärder, som från det allmännas sida kunna ifrågasättas särskildt genom
upplysningsverksamhet för att stödja ett sträfvande att bortarbeta detta
bruk som ock en undersökning af kaffemissbrukets skadliga följder för-
folkhälsan samt vidtagande af de åtgärder, som från det allmännas sida
kunna ifrågasättas särskildt genom upplysningsverksamhet för att stödja
ett sträfvande att motarbeta detta missbruk.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:
»Alkoholen, tobaken och kaffet äro de njutningsmedel, hvilka i
vårt land vunnit den största utbredningen och därför också såsom inne¬
hållande giftiga ämnen blifva i sina missbruk mest undergräfvande för
folkhälsan. Uppmärksamheten har emellertid företrädesvis riktat sig
endast mot alkoholens härjningar därför att de äro mera framträdande
och äfven därför att missbruk af tobak och kaffe är en yngre företeelse,
hvilken dock såsom det synes tilltager i samma mån alkoholbruket
aftager.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 sand. 2 afd. 2 höft. (Nr 2.) 1
Motionen.
2
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2}
Det kommer en tid, då man skall se på denna sak i hela dess
vidd och väga det ena emot det andra. Redan nu borde dock äfven
tobakens och kaffets missbrukande tilltvinga sig någon uppmärksamhet
i följd af det alltjämt växande bruket och missbruket af dessa njut¬
ningsmedel och de alltmer framträdande skadliga följderna däraf. Dessa
frågor måste officiellt börja diskuteras och undersökas och på den vägen
till en början genom upplysning i skolorna och föredömen från folk¬
hälsans målsmän leda de uppväxande generationerna äfven i dessa
punkter in på lyckosammare vägar. De äldre individerna, som förslafvats
i sina vanor, kan naturligtvis ej något göras för.
En nedslående och farlig följd af frånvaron af folkupplysning i
detta ämne framträder ock i alla dessa oreflekterade förslag att bygga
en afsevärd del af statens ordinarie inkomster på bruket och således
också missbruket af nämnda njutningsmedel. Ju mera folket begagnar
dessa saker ju bättre, ty då ökas statsinkomsterna, detta är summan af
statskonsten i ett sådant skattesystem. En sådan tendens framträdde i
1910 års regeringsförslag rörande förhöjd kaffetull, samt gör sig ohöljdt
gällande i projektet om tobaksmonopol. En dylik skattepolitik är i
själfva verket lika förkastlig som att grunda statens ekonomi på släktets
degeneration genom spritdrycker. Det påminner, särskildt tobaksmono-
polet, ganska mycket om de forna kronobrännerierna.
Någon undersökning af dessa frågor har som sagdt aldrig skett.
En totalbild af tillståndet saknas därför. De personliga erfarenheterna
och enstaka myndigheters frivilliga initiativ till erinringar i sina be¬
rättelser är jämte någon statistik allt material, som finnes. Några
slumpvis anträffade data ur denna exempelsamling må nedan lämnas.
Tobaken.
Enligt 1911 års officiella statistik i sammandrag utgjorde förbruk¬
ningen per innevånare af tobak (fabrikat af tobak):
1861 — 1870
1871—1880
1881—1890
1891—1895
1896—1900
1901—1905
1906—1909
8.3 hektogram
11.3 ))
11.3 )>
12.4 ))
13.3 »
14.4 »
14.6 »
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 3
Detta visar en fortgående stegring af förbrukningen. Cigarrett¬
rökningen lärer särskildt ökas i hög grad och hör jämte det s. k. mat¬
snuset till tobakens värsta afvigsidor. Värdet af importerad oarbetad
och arbetad tobak var år 1909, oberäknadt tull, 8,558,506 kronor.
Tobaksbruket är en nedärfd ovana hos det manliga släktet, hvilken
icke fyller någon förnuftig uppgift, om än i undantagsfall äfven här
förekomma försonande drag, såsom fiskarens och sjömannens pipa efter
det hårda arbetet mot elementen. Tobaken har ingen nyttig medicinsk
egenskap. I stället ödar detta bruk rökarens pengar samt förorenar
luften inomhus för honom själf och för andra.
Det vore särdeles intressant att veta, huruvida instoppandet af
tobak i näsa och mun och insupande af ångorna efter bränd tobak i
inälfvorna blifvit ett särmärke för det manliga släktet af tradition bara,
möjligen stödd af den i naturen nedlagda benägenheten att genom
yttre åthäfvor ådagalägga sin manhaftighet, eller om denna manliga
vana äfven har någon djupare grund och hvari denna grund består.
Det värsta är emellertid den degeneration, som insupandet af detta
gift måste utöfva på organismen. En uppmärksam iakttagare måste
konstatera, hurusom bruket af nikotin angriper nervsystemet samt under
skenet af ett rogifvande medel i själfva verket varaktigt försvagar
energien i människokroppens olika funktioner. Den försvagar långsamt
kanske men säkert tankeskärpan, handlingskraften och sannolikt äfven
rättskänslan. Att ett öfvermått af rökning snabbt bryter alldeles ned
en människa, har man dagligen exempel på.
Svårast angriper giftet naturligtvis ungdomen. Ohyggligt är det
att skåda blicken hos en rökande gosse. Det lyser fram något af oan¬
svarighet och brottsling på samma gång, en skygg, irrande, hållningslös
blick. Tobaken är ju också enligt all erfarenhet inkörsporten för ung¬
domen till spriten och sedan kommer i släptåg åtskilligt annat.
Tecken till ett uppvaknande på detta område börjar emellertid
skönjas. Bland läkare, ehuru de under sina första studier införas i tobaks¬
bruket såsom ett oumbärligt hjälpmedel, uttalas dock alltmer förkastelse-
domar öfver tobaken. Här blott några exempel hämtade ur Hälso-
vännen.
»Och hvad är det folk röker? Jo, säger eu författare i denna fråga, 'kandas,
cigarrer och cigarretter bestå utom af tobaksplantans blad af mycket annat, såsom
stärkelse, gummi, melass, rabarberblad, koksalt, alun, kalk, salpeter, torf, pappers¬
massa, klöfverblad och kålblad m. m., dränkta i pipolja. Särskildt är papperet i
cigarretterna förenadt med klor, arsenik och andra gifter och tobaken stundom
blandad med opium. Hvad blir det af alla cigarr- och cigarrettsstumpar, som
4 , Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande. Nr 2.
kastas bort bland gatans smuts, gödsel och allehanda baciller? Jo, dessa stumpar,
som varit tuggade af maskätna tänder och som blifvit slickade af såriga läppar
och tungor med lungsots-, difteri- och syfilis-mikrober, dessa oaptitliga och hälso¬
farliga stumpar uppsamlas af personer, som hafva detta till sitt lefvebröd, och
säljas sedan till tobakshandlare, som mala denna rapakalja till snus eller gorå
cigarretter däraf! Är det inte både fint och gentilt att röka sådan tuggad smörja?
Smaklig måltid!»
Dr Hj. Selldén.
»En nikotinförgiftad människas tillstånd är förfärligt. För mig står det all¬
delas klart, att vi måste genomföra en hygienisk reform och bekämpa tobaksbruket.
Yi måste rycka upp det med roten. Vi måste ha lagar, som förbjuda särskildt
ungdom under 16 år att röka cigarretter. Cigarrettrökning är den farligaste formen
af tobaksbruk som finns och tyvärr den vanligaste. Om ni gifver akt, skall ni
finna, att det på Stockholms gator vimlar af småpysar på 10 år och ännu yngre,
som gå med cigarretter. Det kommer in en liten pys på 6 år i en butik — han
räcker knappt upp till disken — och säger: ’Jag ska be att få en cigarrett’, och
så lägger han fram 3 öre.»
Dr H. Berg.
»Snusning medför katarr i näsan, nedsättning af luktförnimmelserna, svalg -
och magkatarrer. Ja, man har exempel på personer, som snusat ihjäl sig genom
nikotinförgiftning. Man har exempel på plötslig död, på rubbningar i matsmält¬
ningen och blodcirkulationen, på sinnesrubbning, viljesvaghet o. s. v.»
Dr P. Silfverskiöld.
»Människor hafva verkligen rökt ihjäl sig med tobak, dock utan afsikt att
begå själfmord. På grund af vadhållning rökte en man 17 pipor tobak efter hvar¬
andra utan uppehåll ur en kort öppen snugga — och dog efter en stund.»
Prof. C. G. Santesson.
»Nikotinets inflytande på hjärnan kan gå till verklig sinnesrubbning, och
det lider icke något tvifvel, att den stora och alltjämt stigande frekvensen af kro¬
niska sinnessjukdomar till hufvudsaklig del orsakas af det alltmer tilltagande bruket
af tobak, helst då denna användes till tuggning, hvarigenom det i vattnet lösliga
nikotinet lätt och fullständigt upptages af saliven.»
Prof. N. J. Kjellberg.
»Tobaksbruket åstadkommer minnesslöhet, blindhet, vansinne och idiotism
hos afkomman.»
Dr Gibbons.
»Jag har sett förlamande sinnessjukdomar mera allmänt, ju starkare den
rökta tobaken varit.»
Dr Jolly.
■ Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 5
Vid 1911 års riksdag äskade vederbörande utskott medicinalsty¬
relsens yttrande i ämnet. Med anledning däraf öfverlämnade styrelsen
följande:
»Sammandrag af de uti förste provinsialläkarnes årsberättelser år 1909 före¬
kommande uttalanden angående missbruk af tobak.
A. Uti rapporten öfver förste provinsialläkares egen tjänsteverksamhet förekommande
uttalanden:
B. Uti sammanhang af provinsial- och extra provinsialläkares årsberättelser förekom¬
mande uttalanden.
A. Intet.
B. »Ölcadt tobaksmissbruk omnämnes från Strängnäs distrikt.»
B. »Om tobaksmissbruket skrifves från Tranås extra distrikt: Ett njutnings¬
medel, som på senare tider i oroväckande grad börjat konsumeras bland ungdomen
och synes sätta allvarsamma spår af sin giftverkan särskildt på hjärtmuskeln, är
tobaken, i synnerhet i form af cigarrettrökning med inhalation. Det är häpnads¬
väckande Indika summor, som härvidlag omsättas, vittnande om det skadliga brukets
utbredning icke blott bland yngre och äldre ungdom, utan t. o. m. bland minder¬
åriga. Det är otaliga gånger jag vid undersökning fått anledning förfråga om
tobaksbruk och på jakande svar och på vidare frågor fått af 15—18-åringar det
medgifvandet att en å två cigarrettaskar konsumeras om dagen, motsvarande en
veckoutgift af ända till 8 kronor.
Då man finner, att det särskildt är industriungdomen, som är hemfallen
under oseden, och besinnar, att förbrukningen sålunda måste vara förlagd till fri¬
tiden — hvilket också en blick på gatulifvet bekräftar — är det alltså fråga om
ett stormande våld på hälsa och lifskraft, närmast den enskilde individens, men
sammanfattningsvis naturligtvis därmed också en betydlig del af hela folkets. Och
med de dimensioner detta bruk på sistone tagit, behöfver man icke vara spåman
för att inse, att det svenska folket inom kort står inför en tobaksfråga lika ödes¬
diger, hotfull och angelägen som den nuvarande alkoholfrågan! (Dr W. Hamne).
Jag har i dess helhet anfört detta yttrande, då det är en fråga af stor be¬
tydelse, som här vidröres. Särskildt vore det af vikt om man kunde statistiskt
påvisa, att hjärtat hos de minderåriga vid fabrikerna påverkades menligt af tobaks¬
missbruk. Själf är jag för närvarande knappast böjd att antaga detta. Vid under¬
sökning af 2,235 manliga minderåriga vid fabriker åren 1906, 1907 och 1909 har
jag funnit hjärtfel eller hjärthypertrofi blott hos 13 af dessa. Om direkt upp¬
märksamhet riktades härpå, skulle dock kanske siffrorna bli större.»
B. »Såsom skadligt framhålles äfven det bland män och pojkar utbredda
snuskiga bruket att tugga snus.»
B. »Äfven tobaksmissbruk är vanligt.»
B. •»Trollhättans distrikt: — — — ’En högst klandervärd osed synnerligast
hos manliga uppväxande släktet men äfven hos äldre är det synnerligast under
sista åren starkt tilltagande bruket af cigarrettrökning, hvilket alstrar katarral
tillstånd i munnens och svalgets slemhinnor samt äfven en del nervösa rubbningar,
såsom hjärtklappning, sömnlöshet in. m\»
Söderman¬
lands län.
Jönköpings
län.
Kronobergs
län.
Kalmar län.
Alfsborgs
län.
6
Örebro län.
Gtäfleborgs
län.
Jämtlands
län.
Väster¬
bottens län.
Norrbottens
län.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
B. »Tobaksmissbruket (cigarrettrökning) är ej ovanligt bland ungdomen.»
B. »Alfta: Kaffe och tobak, särskildt tuggsnus, användas ofta i öfvermått.
Järfsö: Hos kvinnorna förekomma tobaksrökning och kaffedrickning till öfvermått.
Arbrå: Tobaksrökning rätt vanlig bland både män och kvinnor liksom snusätning
bland män och bland den uppväxande ungdomen är cigarrettrökning stadigt till¬
tagande.»
B. »Äfvenså är snustuggning mycket utbredd och förekommer ibland äfven
hos minderåriga.»
B. »Tobaksmissbruk, snustuggning är synnerligen allmänt.»
B. »Tobaksmissbruk förekommer nog här och hvar. Snustuggning ganska
vanlig.»
Enligt sammandraget af länsstyrelsernas berättelser för åren 1901
—1905 yttrar länsstyrelsen i Västerbottens län, att förbrukningen af
tobak ökats i orten och i kustlandet hade rökning af cigarretter tagit
ett sådant omfång, att tobaksbruket i synnerhet för ungdomen syntes
innebära en verklig fara.
Folkets själfbevarelsedrift börjar litet smått vakna äfven på detta
område. Några föreningar mot tobaken finnas och ha år 1911 samman-
slutit sig till ett riksförbund. Frälsningsarmén har på sitt program ett
kraftigt bortarbetande af tobaksbruket och likaså ett och annat ungdoms¬
förbund. År 1911 lär bland nykter het sungdoms föreningar saken upp¬
förts på aktionsprogrammet.
Skadligheten särskildt af ungdomens tobaksbruk har fått ett er¬
kännande i stadgar för rikets allmänna läroverk samt — efter ett seger¬
rikt motstånd från herrar rökare inom Riksdagen åren 1899 och 1904
— omsider år 1906 i en riksdagsskrivelse om öfvervägande af lag¬
stiftningsåtgärder till hämmande af minderårigas tobaksbruk. Denna
skrifvelse syftade dock blott till ungdomens tobaksrökning och lag¬
stiftningsåtgärder däremot i olika afseenden, men begärde ingen under¬
sökning af tillståndet i landet i allmänhet i fråga om nikotinens in¬
verkan på folkhälsan. Någon sådan undersökning i anledning däraf
har icke heller anbefallts.
Kaffet.
Enligt 1911 års officiella statistik i sammandrag utgjorde förbruk¬
ningen per innevånare af kaffe:
1861—1870 ............................................................................... 17.3 hektogram
1871—1880 ................................................................................ 23.3 »
1881—1890 ............................................................................. 30.4 »
7
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
1891—1895
1896—1900
1901—1905
1906—1909
I 1911 års almanacka för alla förekommer en uppgift, meddelad
från statistiska centralbyråns chef, utvisande att kaffe förbrukningen per
innevånare utgjorde 1851 —1860 15.1 hektogram samt att Sverige nu¬
mera står högst hland alla europeiska länder i fråga om myckenheten
kaffeförbrukning. Närmast kommer Nederländerna med åren 1905—1908
64.3 hektogram. Åren 1901—1905 stod Nederländerna ännu först och
var då kaffeförbrukning per innevånare i:
Nederländerna ........................................................
|
.................................... 64.6
|
hektogram
|
Sverige....................................................................
|
.................................... 55.9
|
|
Norge ....................................................................
|
.................................... 53.2
|
|
Belgien....................................................................
|
.................................... 51.2
|
»
|
Danmark ................................................................
|
.................................... 42.9
|
|
Finland....................................................................
|
.................................... 39.5
|
»
|
Tyska riket............................................................
|
.................................... 30.i
|
»
|
Schweiz ................................................................
|
.................................... 29.4
|
|
Frankrike................................................................
|
.................................... 22.9
|
»
|
Österrike—Ungern ................................................
|
.................................... 9.8
|
»
|
Grekland ................................................................
|
.................................... 6.5
|
»
|
Spanien....................................................................
|
.................................... 5.4
|
»
|
Italien ....................................................................
|
.................................... 5.3
|
»
|
Portugal ................................................................
|
.................................... 5.i
|
|
Rumänien................................................................
|
.................................... 3.3
|
|
Bulgarien ................................................................
|
.................................... 3.3
|
|
Storbritannien och Irland ....................................
|
.................................... 3.2
|
|
Serbien ....................................................................
|
..................................... 3.0
|
|
Kyssland ................................................................
|
.................................... 0.8
|
»
|
Enligt förenämnda officiella statistik importerades år 1909 41,757,826
kilogram kaffe till ett värde, oberäknadt tull, af 33,310,110 kronor.
Häri ingår således ej de inom landet tillverkade kaffesurrogaten, i den
mån de innehålla annat än kaffe.
Någon undersökning af kaffets skadliga verkningar har som sagdt
aldrig ägt rum. Men den våldsamt stigande kaffeförbrukningen och
Sveriges höga rangställning på denna punkt tala i och för sig ett
tydligt språk. Den dagliga erfarenheten och upprepade berättelser från
olika orter bära ock ett talande vittnesbörd. Det synes arta sig till, mången¬
städes åtminstone, att kaffet kan komma att särskildt för kvinnosläktet
och äfven barnen blifva till enahanda skada, som spritdryckerna för
34.5 hektogram
48.1 »
55.9 »
64.9 »
8
Stockholms
län.
Uppsala län.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
männen. Genom att förtärande af kaffe göres till den grundläggande
och hufvudsakliga dieten och en sådan matordning tillika blir loflig
folksed och ej såsom vid spritmissbruket en dock klandrad ovana hos
vissa individer, framkallas degenerationssymtom, visserligen icke så
brutala, som spritdryckernas följder, men i längden kanske lika ned¬
brytande. I händelse, såsom man påstår, en dylik dagordning för dieten
är en väsentligen bidragande orsak till aftagande förmåga hos kvinnorna
att amma sina barn, svåra magkatarrer, bleksot, tändernas bortfallande
o. s. v., kan man förstå, att det äfven här gäller något, som tål att
tänka på.
I sammandraget af länsstyrelsernas femårsberättelser 1901—1905
yttras följande:
»Den successiva ökning af kaffekonsumtionen, som förut meddelade siffror
ådagalagt, är icke utan sina betänkliga sidor. Missbruk af kaffe, såtillvida som
denna dryck dagligen konsumeras i skadlig mängd och alltför mycket får ersätta
de närande födoämnena, förekommer hos allmogen i stora delar af vårt land och i
fattiga hem litet hvarstädes. Från Uppsala län berättas, att bruket af kaffe under
senare år i liög grad tilltagit, synnerligast bland kvinnorna på landsbygden. Inom
flera delar af Älfsborgs län uppgifves kaffe användas i öfverflöd, så att svaghet och
sjuklighet ofta nog blir följden. I Västerbottens län är, enligt länsstyrelsen, kaffe-
drickningen särskild! i Lappmarken otrolig, i det att kaffe regelbundet förtäres vid
alla måltider, ofta med 3 å 4 koppar vid hvarje.»
Enligt utsago till mig från en lasarettsläkare i landsorten hade
på grund af hans rika erfarenhet kaffemissbruk bland traktens befolk¬
ning framkallat stor sjuklighet och där säkerligen anställt vida svårare
härjningar än spritdryckerna.
Äfven i detta ämne infordrade vederbörande utskott vid 1911 års
riksdag medicinalstyrelsens yttrande och öfverlämnade styrelsen i an¬
ledning däraf följande:
»Sammandrag af de uti förste provinsialläkames årsberättelser år 1909 före¬
kommande uttalanden angående missbruk af kaffe.
A. Uti rapporten öfver förste provinsialläkares egen tjänsteverksamhet förekommande
uttalanden.
B. Uti sammandrag af provinsial- och extra provinsialläkares årsberättelser förekommande
uttalanden.
A. »I många fall har en hämmad kroppsutveckling kunnat tillskrifvas dålig¬
näring i all synnerhet genom kaffemissbruk (kaffedrickning 3—4 gånger dagligen).»
B. Intet.
A. Intet.
B. »Dryckenskapen anses i det stora hela vara i aftagande, hvaremot miss¬
bruket af kaffe alltmera tilldrager sig uppmärksamhet från läkames sida.»
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 9
A. Intet.
B. . »Medan dryckenskapen synes vara stadd i aftagande, tilltager däremot
i flera distrikt kaffeförbrukningen, ej minst bland nykterhetsfolket. Inom Julita
distrikt säges kaffet vara ett verkligt folkgift. Det förtäres vid alla måltider och
stundom äfven mellan dem af såväl vuxna personer som barn.»
A. Intet.
B. »Dryckenskapen säges allmänt vara i aftagande. —- — — I Krigsbergs
kommun säges kaffedrickandet tilltaga i oroväckande grad.»
A. Intet.
B. »Kaffemissbruk omtalas från flera distrikt. Sålunda skrifves från Gislaved:
Som belysande för användningen af kaffe kan jag uppgifva, att nyligen en handels¬
resande i kaffe, som farit omkring här på bygden från stuga till stuga, lyckats till
torpare, som betala i arrende 50 kronor per år, afyttra för 50 kronor kaffe på en
gång. Jag anser med all säkerhet kaffemissbruket vara en betydande fara för be¬
folkningens hälsa’ (dr G. Lindgren). Från Yrigstads distrikt: 'Snus och kaffe
missbrukas i högsta grad, (dr C. Å. Floren). Från Mulseryds extra distrikt:
’Som enda stimulans vid sammankomster användes kaffet, som kan inmundigas i
otroliga kvantiteter’ (dr E. Fliser). Från Flanås extra distrikt: ’Här må påpekas
kaffeförbrukningens stora allmännelighet, och särskildt att det för skolbarnen, t. o. m.
i landthem, får till icke ringa del ersätta verklig, närande föda’ (dr W. Hamne).
Från Värnamo extra distrikt: ’I öfrigt ha förekommit en myckenhet magkatarrer
jämte blodbrist och neurasteniska tillstånd, tvifvelsutan till mycket stor del att till¬
skrifva det alltmer öfvertagande missbruket af kaffe, som af personer i alla åldrar
flitigt användas och får träda i stället för föda’ (dr S. Hultin). Från Värnamo
distrikt: 'Det yngre släktet börjar inse det hälsofarliga i bruket att tugga snus och
dricka mycket kaffe’ (dr J. Ajander). Från Eksjö distrikt: 'Kaffedrickningen öfver-
flödar både bland män och kvinnor, bland gamla och unga, i de fattigare hemmen,
som på landet mången gång ha svårt att förskaffa sig mjölk, ersättande detta
hälsosamma födoämne’ (dr A. P. Gustafsson).»
A. »Dryckenskapen synes glädjande nog vara i aftagande, men i stället har
kaffedrickandet tagit en utsträckning, som icke är utan fara för vårt folk. Detta
omåttliga kaffedrickande sträcker sig, såsom vanligen är förhållandet med spritmiss¬
bruket, ej blott till en eller annan familjemedlem utan till hela hushållet. Och
dess inflytande blir så mycket betänkligare, som det icke blott är kaffets skadliga
verkan i och för sig, som får göra sig gällande, utan ännu mera det förhållandet
att kaffet undantränger mjölk och andra närande och sunda drycker, hvarigenom
kroppen utsättes för en kronisk näringsbrist. Betänkligast är, att kaffet numera
börjat ingå såsom en hufvudsaklig beståndsdel i barnens föda, hvarigenom redan i
barndomen åtskilliga lidanden grundläggas. Allt detta äro omständigheter, som i
hög grad äro ägnade att undergräfva folkhälsan. Godt vore därför, om kaffe¬
drickandet kunde, om icke bortläggas, åtminstone i hög grad inskränkas.»
B. »Det öfverhandtagande kaffedrickandets skadliga inflytande framhålles från
nästan alla distrikt, särskildt då det gäller barn. Provinsialläkaren i Tingsryd skrifver
därom: Kaffet uttränger den ordentligt lagade födan och mjölken och undergräfver
således ej endast direkt — genom sin giftverkan — utan äfven indirekt genom den
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 samt. 2 afd. 2 höft. (Nr 2.) 2
Söderman¬
lands län.
Östergöt¬
lands län.
J önköpings
län.
Kronobergs
län.
Kalmar län.
Kristianstads
län.
Göteborgs
och Bohus
län.
Älfsborgs
län.
"Värmlands
län.
10
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
undernäring, som blifver en följd af ett oförnuftigt kaffebruk, befolkningens hälsa.
Särskildt för barnen, som vänjas därvid från deras spädaste ålder, spelar det en
ödesdiger roll och grundlägger hos dem sjuklighet t. ex. blodbrist, dålig tandutveckling,
magsjukdomar och nervositet. Man kan därför numera betrakta kaffemissbruket som
ett samhällsondt, mot hvilket alla förutseende människor borde resa sig!»
A. Intet.
B. »Kaffemissbruk synes förekomma nästan öfverallt. 'Kaffe med dopp’ är
för mången hufvudsakliga födan.»
A. Intet.
B. »Kaffemissbruk
både genom förtärande af alltför stora kvantiteter och
genom att låta kaffe undantränga mjölken omtalas från Hessleholms och Kristianstads
distrikter.»
A. Intet.
B. »Af flera tjänsteläkare omnämnes missbruk af kaffe,- synnerligast bland
kust- och skärgårdsbefolkningen, hvartill bidrager bristande tillgång på mjölk. Bröd,
kaffe och potatis utgöra mestadels födan och någon omväxling i mathållningen före¬
finnes ej.»
A. »Nykterheten är i afgjord stigning. I stället för superiet ha vi emellertid
fått ett annat från hälsovårdssynpunkt mycket allvarsamt skadligt missbruk: omåttlig
kaffeförbrukning. Denna har nått en mycket betänklig utbredning och kräfver att
kraftigt motarbetas.»
B. Vänersborgs distrikt: »Kaffet intager en rent af behärskande del i mål¬
tiderna.»
Eds distrikt: Kaffedrickandet synes snarare tilltaga än aftaga år för år.
Trollhättans distrikt: Omättligt bruk af kaffe befinnes särdeles ofta vara
orsak till nervösa och gastriska rubbningar och alstrar hos barnen allmän svaghet
och blodbrist. I otaliga fall afspisas barnen, då hungern faller på, med en kopp
dåligt kaffe och i lyckligaste fall en brödbit eller smörgås därtill, ’ty det är så lätt¬
vindigt att taga till’, och så är matlusten borta, då de ordentliga måltiderna skola
intagas och äfven i dessa ingår ej sällan kaffe som en nödvändig beståndsdel; Vid
den årligen företagna undersökning af de folkskolans barn, som skola börja i små¬
skolan och äro uppflyttade i skolans andra klass, visar också en ovanligt hög procent
allmän klenhet och undernäring.
Lilla Edets distrikt: Kaffe missbrukas i hög grad.
Bjärke distrikt: Rusdryckskonsumtionen lör vara i aftagande och kaffe¬
missbruket i tilltagande.
Kaffe missbrukas.
Kaffeförbrukningen ökas i hög grad.
Missbruket af kaffe förekommer allmänt.
Spritförbrukningen minskas, kaffeförbrukningen ökas.
missbruk ökas en del kroniska
•—— - -------o----
Herrljunga distrikt
Marks „
Svenljunga „
Ulricehamns
Genom denna kaffeförbrukning, som gått öfver
sjukdomar såsom neurasteni och magkatarr.
A. Intet.
B. »Hvad som däremot alltid finnes till hands och som med förkärlek till-
gripes är kaffet; detta jämte smör och bröd utgör såväl skolbarnets som de kvinn-
11
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
liga familjemedlemmarnas frukost och älsklingsrätt. Kaffet har tillgripits, att jag
så må säga, som motgift mot sprit- och maltdrycker, hvars både bruk och miss¬
bruk bekämpas af nykteristerna. Det utgör en rätt ofta återkommande lockelse vid
deras samkväm och underhållningar. Kanske den tid kommer, då kalfekonsumtionen
blir föremål för liknande agitation, som spriten nu för tiden. Det är ju redan visadt,
att kaffebruket menligt inverkar på det uppväxande släktet och i många fall fram¬
kallat undernäring af barnet. Ofta hör man husmodern klaga öfver att barnen äta
så dåligt, men litet kaffe får man dock i dem, innan de kila till skolan. Beflitade
man sig om matlagningen, så skulle, äfven med enkla ingredienser, smakligare an¬
rättningar, äfven barnen till behag, uttränga kaffet, en varierande matsedel ersätta
kaffedrickandet i tid och otid. (Näs distrikt.) Äfven från andra distrikt (Nedre
Fryksdalens, Kils, Malsjö, etc.) omnämnes, att befolkningen mer eller mindre miss¬
brukar kaffe.»
A. Intet.
B. »En lika farlig om ej rent af skadligare dryck än ölet är utan tvifvel
kaffet, som blifvit en nödvändighetsvara äfven i de fattigaste hem. Och det är
icke endast de äldre, som begagna sig däraf, utan äfven barnen från spädaste ålder
vänjas att förtära detsamma flera gånger dagligen. Följden af denna diet åstad¬
kommer hos det uppväxande släktet magkatarr, nervsvaghet och kraftnedsättning.
Jämte kaffet användes ofta svagdricka såsom ersättning för mjölk, på hvilken ofta
är mindre tillgång.! synnerhet vid de större brukssamhällena med dess talrika arbe¬
tarefamiljer! — Äfven från flera andra håll framhålles kaffemissbrukets skadliga
verkningar.»
A. Intet.
B. »Rörande dryckenskapen uppgifves, att den så småningom aftager, men
att kaffedrickandet tilltager, och från Malung omnämnes, att i fattiga hem med stor
barnskara kaffet ofta är den enda ’supamnaten’, hvilket ock på många andra trakter
torde vara förhållandet.»
A. Intet.
B. »Kaffemissbruk omtalas från flera distrikt. Alf ta: Kaffe — — användes
ofta i öfvermått. Jerf so: Hos kvinnorna förekomma tobaksrökning och kaffedrick-
ning till öfvermått. Arbrå: Kaffe af i regel synnerligen underhaltig beskaffenhet
konsumeras i stora mängder.»
A. Intet.
B. »Därjämte förtäres af skogsarbetarne kaffe i öfvermått, hvaremot sprit¬
drycker blott sparsamt användes. Äfven skogsarbetarnes hemmahörande familje¬
medlemmar uppgifvas lida af skogsarbetets olägenheter, i det att under husfaderns
bortovaro hustrun försummar matlagningen och det lätt tillagade kaffet blir den
vanligaste rätten, som ej sällan gifves äfven åt det spädaste barnet. — —
Från Ornsköldsviks distrikt omförmälas talrikt förekommande nervösa åkom¬
mor af allehanda slag, särskildt lokaliserade till hjärtat, hvilka möjligen torde få
sättas i samband med det öfverallt gängse omåttliga kaffedrickandet.»
A. Intet.
B. »Kaffe begagnas däremot allmänt i stortjjöfvermått.»
A. Intet.
B. »Dryckenskapen är i aftagande men kaffemissbruket i tilltagande.»
Örebro län.
Kopparbergs
län.
Gäfleborgs
län.
Västemorr-
lands län.
Jämtlands
län.
Väster¬
bottens län.
Norrbottens
län.
12 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
A. Intet.
B. »Kroniska katarrer i magsäck och tarmar äro mycket vanliga åkommor
inom länet. Orsaken härtill torde främst vara att söka i den bristfälliga näring
allmogen erhåller. Det uppgifves allmänt, att kaffe drickes i omåttliga mängder.—
Kaffemissbruk omnämnes från nästan alla distrikten. Detsamma drickes i oer¬
hörda kvantiteter och ofta, i synnerhet i finnbygderna, försatt med salt.»
Anm. Uti berättelserna från Gottlands, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Skara¬
borgs och Västmanlands län äfvensom från städerna Stockholm, Göteborg och Malmö
förekomma i ämnet inga uttalanden.
Beträffande förhållandet i städerna, särskildt med hänsyn till kaffe¬
missbruk bland barnen lämnar skolläkaren i Hälsingborg, doktor Hegardt,
i sin berättelse för 1910, hvaraf särtryck utdelats bland skolbarnen, i
hufvudsak följande skildring:
»Mer och mer har jag under mitt arbete bland folkskolans barn kommit till
öfvertygelse om, att det inom våra arbetarfamiljer råder ett missförhållande, som
enligt min åsikt i fråga om de talrika fallen af allmän svaghet och blodbrist spelar
den kanske väsentligaste rollen, nämligen kaffemissbruket bland barn. Jag har vid
mina undersökningar af folkskolans barn mycket ofta anledning att varna därför
och gör det äfven ständigt med allvar. Eu särskild anledning att nu här ingå på
detta ämne bär jag fått genom den uppmaning, som från lärarinnehåll ställts till
mig att med några ord i min berättelse framhålla faran af detta missbruk, en upp¬
maning, som jag så mycket hellre vill tillmötesgå, som orsaken till att den fram¬
kommit nu, är att 'Sveriges Lärares Nykterhetsförbund’ på sitt program upptagit
frågan: Hvad kan och bör göras för att motverka kaffemissbruk bland barnen?
Frågan är enligt min mening af så stor och genomgripande betydelse för hälsotill¬
ståndet bland våra folkskolebarn, att hvar och en, som äger någon kännedom om
huru mycket, som brister härutinnan, med glädje måste hälsa, att densamma från
detta håll upptagits till allvarlig behandling; och det skulle för mig vara en stor
tillfredsställelse, om jag kunde hoppas att i min ringa mån hafva förmått bidraga
till utrotandet af detta fördärfliga missbruk.
Kaffet äger, som allmänt kändt är, upplifvande egenskaper; den i detsamma
förefintliga beståndsdel, som härvid är den verksamma, är koffeinet. Det tillhör en
grupp af ämnen, som kallas alkaloider, och hvilka alla äro utmärkta för mer eller
mindre giftiga egenskaper. Kaffets verkan att framkalla en känsla af välbefinnande
och ökad arbetsförmåga beror på koffeinets inverkan på centrala nervsystemet (hjärna
och ryggmärg); det åstadkommer nämligen en ökad retbarhet hos detsamma. Denna
upplifvande verkan är dock snart öfvergående och efterföljes af ett tillstånd af slapp¬
het, alldeles, ehuru i mindre framträdande grad, som förhållandet är vid förtärandet
af sprithaltiga drycker.
Det är nog sant, att, måttligt användt, är kaffet för en vuxen person icke
så farligt. Men dels äro inom en stor del af de familjer, hvarom här är fråga,
bruket af kaffe icke måttligt, dels ställer sig förhållandet helt annorlunda, när det
gäller barn, hvilkas nervsystem på ett helt annat och mera intensivt sätt reagerar
för äfven obetydliga retmedel. Ett dag efter dag försiggående upprepadt tillförande
13
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Kr 2.
i den retbara barnaorganismen af ett dylikt retmedel måste, såsom hvar och en lätt
kan inse, slutligen föra till ett stadigvarande tillstånd af hjärtklappning och allmän
oro; och tyvärr är det i så månget arbetarehem, att kaffet utgör rent af en hufvud-
beståndsdel af de flesta måltider. Verkan på barnens nervsystem uteblir icke heller.
»Man bör besinna», säger doktor Silfversköld, »att barnhjärnan är synnerligen retbar,
och att detta organ sålunda bör så. mycket som möjligt skonas från alla retmedel.
Hvad som hos äldre åstadkommer lindrig verkan, gör på barnets nervsystem djupt
och långvarigt intryck.»
Kaffemissbruket bland barn åstadkommer emellertid mycket ondt icke blott
genom dessa i korthet framställda direkt till följd af giftverkan framkallade rubb¬
ningar inom organismen. Den indirekta skada, som det förorsakar, är lika stor, ja,
kanske större. Jag har ofvan omnämnt kaffemissbruket bland barn i samband med
det allmänna svaghetstillstånd, som vid undersökningarna så ofta påträffas bland
barnen. Hos ett barn, som om morgonen, innan det går till skolan, eller om mid¬
dagen, när det hungrigt kommer därifrån, får kaffe, något, som förekommer oftare,
än man tror, dämpas visserligen hungerkänslan, men utan att barnet erhåller verklig
näring. Det myckna kaffedrickandet med förtärande af smörgåsar därtill, som för
månget barn i de fattigare hemmen utgör hufvudnäringen, är med all säkerhet den
viktigaste orsaken till den bland barnen så vanliga magkatarren. Ett barn, hvars
matsmältning blifvit förstörd härigenom, förlorar till slut smaken för ordentlig föda,
och följden däraf blir trötthet, olust, retlighet samt oförmåga att på ett tillfreds¬
ställande sätt fullgöra skolarbetet, med ett ord: vi få bilden af ett undernärdt barn,
en sorglig bild, som tyvärr ofta påträffas bland våra folkskolebarn. Ett dylikt barn
utvecklas otillfredsställande såväl i kroppsligt som andligt afseende, och mången får
sedermera hela lifvet igenom plikta för hvad som under uppväxt- och utvecklings¬
tiden syndats i detta afseende. Dessa följder af kaffemissbruket bland barn äro så
mycket mera att framhålla, som de lika mycket göra sig gällande, om i stället
för kaffe användes något af de många surrogat därför, som numera förekomma i
handeln och lifligt rekommenderas med ett ensidigt framhållande af koffeinets från¬
varo, utan tanke på att det icke endast är halten däraf, som gör kaffemissbruket
bland barn så fördärfligt, ty äfven vid missbruk af dessa surrogat bli barnen under¬
närda och förlora smaken för verkligen närande föda. Detta bör man hafva i minnet
vid arbetet för att utrota kaffemissbruket bland barn, så att man icke blott söker
motarbeta kaffets användande till barnets dagliga föda utan äfven framhåller, hvad
i stället bör gifvas åt detsamma, så att det får en på samma gång billig som god
och närande föda.
Hvad kan och bör nu göras för att motarbeta ett missbruk, som medför så
fördärfliga verkningar? Att här söka uppgöra någon fullständig plan för ett dylikt
arbete är naturligtvis omöjligt. Blott det vill jag framhålla, att det torde vara
tämligen lönlöst att söka inverka på det äldre släktet, hos hvithet kaffemissbruket
blifvit en så inrotad ovana och okunnigheten om kroppens rätta vård så i ena som
andra hänseendet är så stor, att den icke torde lyckas att öfvertyga mången om
nödvändigheten att åtminstone skona barnen för missbruk. Man måste vända sig
till en yngre generation, särskildt de yngre mödrarna, men framförallt bör arbetets
tyngdpunkt förläggas till det uppväxande släktet. Barnen måste i skolorna få under¬
visning i näringsfysiologiens enklaste lagar, få kunskap om hvad som gagnar och
skadar organismen; och denna undervisning borde börja redan på ett tidigt stadium.
14 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Mycket skulle säkerligen för kommande släkten kunna vinnas i hälsovårdshänseende
genom ett intresseradt samarbete i denna riktning mellan lärare (lärarinnor) och
skolläkare.»
I fråga om missbruk af kaffe har folkets själ!bevarelsedrift ännu
icke gifvit sig till känna genom organiseradt arbete däremot. Det kufvild-
sakliga som kan antecknas är att Sveriges lärares nykterhetsförbund
börjat söka väcka upplysning om skadligheten af kaffeförbrukning bland
barnen.
Någon verklig undersökning af tobaksbrukets och kaffemissbrukets
skadliga verkningar för folkhälsan inom landets olika delar har, som
sagd!,''icke ägt rum ännu. Frivilliga rapporter från provinsial- och kanske
också stadsläkare här och hvar förekomma, detta är allt. Ett första
steg till en undersökning vore att en berättelse om tillståndet i angifvet
afseende skulle obligatoriskt inflyta i läkarnes officiella årsberättelser.
Därtill behöfdes nog också kontrollundersökningar, då intresset för saken
naturligtvis måste vara mycket olika hos skilda läkare.
Sedan kommer frågan om åtgärderna. Gifvetvis måste dessa
koncentreras i en upplysningsverksamhet. Och liksom i så många andra
afseenden är äfven här statens medverkan af största betydelse för att
vinna enhetlighet och organisation i detta arbete och äfven kunna på¬
räkna någon penninghjälp för bestridande af kostnaderna.
Ur dessa synpunkter väcktes vid 1911 års riksdag en motion i
Andra kammaren med yrkande, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj.t
begära såväl en undersökning af tobaksbrukets skadliga följder för folk¬
hälsan samt vidtagande af de åtgärder, som från det allmännas sida
kunna ifrågasättas för att stödja ett sträfvande att bortarbeta detta
bruk som ock en undersökning af kaffemissbrukets skadliga följder för
folkhälsan samt vidtagande af de åtgärder, som från det allmännas sida
kunna ifrågasättas för att stödja ett sträfvande att motarbeta detta
missbruk.
Andra kammarens tillfälliga utskott begärde som sagdt utlåtande
af medicinalstyrelsen, som i anledning däraf öfverlämnade förenämnda
sammandrag af provinsialläkarnes årsredogörelser för 1909 samt i själfva
saken yttrade följande:
»Af denna sammanställning framgår otvetydigt, att missförhållanden i be¬
rörda hänseenden — särskildt hvad kaffe angår — föreligga, som kräfva uppmärk¬
samhet och måhända åtgärder från det allmännas sida. En närmare utredning torde
alltså vara behöflig. Huru en sådan skulle planläggas är svårt att för närvarande
säga, styrelsen har på den korta tid, som styrelsen haft att förfoga öfver för ytt¬
15
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
randets afgifvande, icke haft möjlighet sätta sig in i frågan tillräckligt för att
kunna framlägga ett förslag härutinnan. Bäst skulle saken antagligen främjas
genom samarbete af flere intresserade, såväl läkare som andra. Visserligen hafva
åtgärder mot missbruken redan börjat vidtagas. I detta afseende vill medicinal¬
styrelsen erinra om, att Sveriges lärares nykterhetsförbund uti en den 26 januari
1911 dagtecknad underdånig ansökning anhållit om anslag å 3,500 kronor att ställas
till förbundets förfogande i och för spridning i hemmen genom alla Sveriges folk¬
skolor af en utaf förbundet utgifven folkskrift »Kaffemissbruket bland barnen».
Denna hemställan har af medicinalstyrelsen i utlåtande den 27 februari 1911 i under¬
dånighet tillstyrkts. Genom spridandet af nämnda folkskrift, som ju för öfrigt riktar
sig endast mot kaffemissbruket, är dock icke all fara afvärja, utan torde ännu
mycket återstå att gorå. Medicinalstyrelsen får därföre för sin del tillstyrka åt¬
gärder i det syfte, motionären föreslagit.»
Det tillfälliga utskottet gaf i sin motivering ett starkt understöd
åt de synpunkter, Indika i motionen framburits, men kom i alla fall
trots medicinalstyrelsens tillstyrkan ej till något positivt resultat. Motio¬
nens yrkande vann dock i nedannämnda modifierande form vid en nattlig
session i kammaren 77 röster mot 83.
Emellertid uppmanade utskottets ordförande motionären att komma
tillbaka och samma uppfordran har sedan framställts i en ledande artikel
uti en af landets mest spridda njrkterhetsorgan tidningen Templaren.»
De i motionen framställda förslagen hafva förut varit föremål för
Riksdagens pröfning. Särskild! gäller detta frågan om tobaksbruket.
Vid 1906 års riksdag anhölls uti en motion om utredning hvilka åt¬
gärder borde vidtagas emot tobaksbruket bland ungdomen. Lagutskottet
tillstyrkte enhälligt denna utredning, som också blef af båda kamrarna
bifallen. I den med anledning häraf till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelsen,
till hvilken utskottet tager sig friheten hänvisa, betonas, att det ej kan
bestridas att den fysiska och psykiska hälsan är för folkets framtid och
för samhällsutvecklingen i dess helhet af den största betydelse, äfven¬
som att skolundervisningen på detta område har en stor uppgift att
fylla. »Riksdagen anser följaktligen», heter det till slut, »att en utredning
af ° förevarande fråga bör äga rum. Ofvan har Riksdagen särskild!
ifrågasatt till öfvervägande nya bestämmelser i skolförfattningarna samt
förbud att sälja eller utlämna tobak till minderåriga. Till äfventyrs
skall utredningen gifva vid handen, att äfven andra åtgärder kunna
vidtagas. Hufvudsaken är emellertid nu, att saken i hela dess vidd
kommer under ompröfning. Riksdagen får alltså anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, hvilka åtgärder må kunna
vidtagas till hämmande af minderårigas tobaksbruk, samt, i den män
Frågans före¬
gående he¬
ll andlmg.
16 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
lösningen påkallar Riksdagens medverkan, för Riksdagen framlägga det
förslag, hvartill förhållandena må gifva anledning.))
Utskottet har med anledning häraf inhämtat, att Knngl. Maj:t, efter
erhållet yttrande från kommerskollegium, haft detta ärende under be¬
handling och därvid infordrat utlåtanden från öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk samt från domkapitlena i riket. Ärendet är emellertid
fortfarande beroende på Kungl. Maj:ts pröfning.
Som redan förut blifvit antydt, väcktes vid 1911 års riksdag
inom Andra kammaren en motion i samma syfte som den nu ifråga¬
varande. Det tillfälliga utskott, som då hade motionen till behandling,
yttrade i sitt utlåtande:
»Frågan om ett öfverdrifvet tobaksbruks skadliga inflytande på
den mänskliga organismen och äfven om möjligheten af åtgärder från
det allmännas sida för hämmande eller inskränkning af användande af
tobak eller enligt motionärens önskan för rent af ett bortarbetande af
detta bruk måste i våra dagar tilldraga sig särskild uppmärksamhet.
I dagarna har från statistiska centralbyrån utsändts första häftet för
året af Statistisk tidskrift, hvari Sveriges officiella statistik i samman¬
drag offentliggöres. En nyhet för året därstädes är en tabell öfver
förbrukningen per invånare af rusdrycker, kaffe, tobak och te åren 1861
— 1909. Dåra! framgår, att förbrukningen af tobak under denna tid
har oafbrutet ökats eller från 8.3 hektogram per individ 1861—1870 till
14.6 hektogram 1906—1909.
Utskottet har därföre, i likhet med 1906 års lagutskott, vid be¬
handlingen af motionen icke kunnat undgå att få ett starkt intryck af
ämnets stora vikt. Att det uppväxande släktets fysiska och psykiska
hälsa är för ett folks framtid och för samhällsutvecklingen i dess helhet
af den största betydelse, lärer icke kunna bestridas. Med läkareveten¬
skapens framsteg torde man mer och mer hafva kommit till insikt om
de menliga följder, som långt drifvet begagnande af tobak såsom
njutningsmedel medför. Därvid torde endast i korthet och i förbigående
böra erinras om tobaksbrukets skadliga inverkan på nervsystemet.
Liksom alla andra narkotiska njutningsmedel öfvar tobaken näm¬
ligen ett mäktigt inflytande på nervsystemet. Denna del af kroppen
är den mest känsliga för skadliga verkningar, och tobaksbrukets verk¬
ningar ses därföre allra mest här. Vidare får dess inverkan på hjärt¬
muskeln icke förbises, hvarjämte man ej får glömma, att senare tiders
undersökningar velat uti den i våra dagar så vanliga åderförkalkningen
se en af de bidragande orsakerna till densamma just uti tobaksbruket.
Att häri ligger en fara för folkhälsan, torde vara otvifvelaktigt.
17
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
De uttalanden, som med anledning- af det gängse tobaksmissbruket
göras af provinsialläkarne i det ofvan nämnda sammandraget af års¬
berättelser, tyda äfven härpå. Medicinalstyrelsen ifrågasätter också,
huruvida icke en närmare utredning borde vara behöflig. Huru en sådan
skulle planläggas, anser dock styrelsen svårt att för närvarande säga.
Att i folkundervisningen tobakens skadlighet bör framhållas, och
att detta upplysningsarbete bör vara utgångspunkten för sträfvandena
att söka bortarbeta tobaksbruket, anser sig utskottet särskildt vilja
understryka. Utskottet, som medgifver ämnets stora vikt, anser sig
dock kunna draga i starkt tvifvelsmål möjligheten att exakt beräkna
tobakens skadlighet för folkhälsan. Likaså ifrågasätter utskottet möj¬
ligheten att motarbeta den på alla de punkter, där det vore önskvärdt.
Af hvad som nu anförts, har utskottet dock velat visa, att frågan
är af stor betydelse för nationen. Utskottet anser det därföre vara
synnerligen viktigt, att de i motionen påpekade önskemålen böra komma
under ompröfning snarast möjligt. Med hänsyn till den skrifvelse, som
Riksdagen aflåtit till Kung!. Maj:t år 1906, och i hvilken påyrkas att
»saken i hela dess vidd kommer under ompröfning», synes det dock icke
vara nödvändigt att för närvarande påyrka ny skrifvelse i ämnet. Ut¬
skottet får därföre hemställa om afslag å motionen i hvad som rör
dess första del.
Hvad beträffar motionens andra afdelning eller frågan om kaffe¬
missbrukets skadliga följder för folkhälsan, har medicinalstyrelsen låtit
sitt yttrande åtföljas af ett »sammandrag af de uti förste provinsial-
läkarnes årsberättelser år 1909 förekommande uttalanden angående
missbruk af kaffe».
Medicinalstyrelsen finner, att missförhållanden föreligga, som kräfva
uppmärksamhet och måhända åtgärder från det allmännas sida. Huru
i så fall en närmare utredning skulle planläggas, anser den dock svårt
att för närvarande säga. Styrelsen har på den korta tid, som den
haft att förfoga öfver för yttrandets afgifvande, icke haft möjlighet
att sätta sig in i frågan tillräckligt för att kunna framlägga ett för¬
slag härutinnan. Visserligen hafva åtgärder mot missbruket redan
börjat vidtagas. I detta afseende erinrar medicinalstyrelsen om, hvilket
äfven utskottet har sig bekant, att Sveriges lärares nykterhetsförbund
i början af detta år anhållit om ett anslag å 3,500 kronor att ställas
till förbundets förfogande i och för spridning i hemmen genom alla
Sveriges folkskolor af en utaf förbundet utgifven folkskrift »Kaffemiss¬
bruket bland barnen». Denna hemställan har af medicinalstyrelsen
tillstyrkts.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 saml. 2 afd. 2 käft. (Nr 2.) 3
18
Ändra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Att kaffemissbruk bär och livar föreligger i vårt land, framgår så
väl ur den egna erfarenheten som ock ur de i provinsialläkarnes årsberät¬
telser gjorda nästan samstämmiga uttalanden, och hvilka uttalanden äro
grundade på iakttagelser under deras egen tjänsteverksamhet. Och att
detta missbruk har skadliga följder för folkhälsan, inhämtas ur samma
källor. Hvilka dessa äro, det betänkliga häri och hurusom det isynnerhet
är barnen och ungdomen, således personer under uppväxtåldern, som
aldra mest drabbas häraf, har utskottet här ofvan framhållit. En
undersökning härutinnan synes därföre utskottet näppeligen kunna
bringa någon ytterligare klarhet i dessa numera erkända förhållanden.
Utskottet är ense med motionären däri, att det anser, att något
bör göras för att motarbeta detta missbruk. Med fästadt afseende på
den rätt allmänt utbredda, bristande kunnigheten i matlagning, som
mångenstädes onekligen är en af orsakerna till kaffets stora använd¬
ning, framträder allt starkare behofvet af hushållsskolor och skolköks-
kurser, hvilka synas påkallade i mycket högre grad än hvad som nu
är fallet. Dessutom tränger sig tanken på undervisning i hälsolära
allt mera fram. Mycket borde ock i allmänhet kunna vinnas genom
dem, som hafva hand om det uppväxande släktets fostran och sålunda
genom frågans belysande vid skolundervisningen och genom samverkan
mellan skola och hem. Upplysningsarbetet bör vara en af utgångs¬
punkterna för sträfvandena på detta område. Lärarekåren behöfver
också allt det stöd, den kan få. Den ofvan nämnda folkskriften visar,
att våra folkuppfostrare äro besjälade af intresse för denna sak, enär
de på frivillighetens väg tagit initiativet härtill.
Utskottet vill ock ifrågasätta lämpligheten af, huruvida icke af
allmänna medel frivilliga arbeten i denna sak borde understödjas eller
om ej ett upplysningsarbete här såsom i fråga om alkoholspörsmålet
vore förtjänt af offentligt understöd.
Såsom af det sagda framgår, har redan ett upplysningsarbete
rörande kaffemissbrukets skadlighet för folkhälsan börjat bedrifvas af
särskildt folkskolans lärarekår. Sveriges lärares nykterhetsförbund är
värdt allt erkännande för den lättfattliga folkskrift i ämnet, hvilken är
afsedd att genom folkskolorna spridas till hemmen. Som ofvan nämnts
har medicinalstyrelsen tillstyrkt af förbundet begärdt anslag för skriftens
spridning. Det är att hoppas, att regeringen också beviljar detsamma.
Då utskottet, med kännedom om det intresse som särskildt inom lärare¬
kretsar och äfven bland lärarekåren förefinnes för denna fråga, är
öfvertygadt om, att det af motionären påpekade, behjärtansvärda syftet
19
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
skall på fn villighetens väg uppnås, har utskottet icke ansett nödigt
att nu payrka någon riksdagsskrivelse i förevarande ämne, till följd
hvaraf utskottet likaledes får hemställa om afslag å motionens senare del.»
o, .. Utskottets hemställan, att motionen ej måtte till någon kammares
åtgärd iöranleda, blef ock af kammaren bifallen.
Utskottet far på det kraftigaste understryka, hvad 1911 års utskott
antort beträffande tobaks- och kaffemissbrukens skadliga inflytande på
den mänskliga organismen. Utskottet är af den uppfattningen, att,
äfven om det måhända är svårt att veta, hvad som i första hand bör
göras lör att stäfja dessa missbruk, förhållandena dock så utvecklat sig,
att det för utskottet står klart, att något måste göras. Det allmänna
kan ej längre ^i fullständig passivitet åse, hur bruket af tobak och kaffe
alltmer ofvergår till det mest påtagliga missbruk, hvilket för såväl den
enskilde som för släktet kan blifva af den allvarligaste fara.
. ?VaC* .to^aUsbruket vidkommer, måste en hvar och äfven den, som
sja f kommit att begagna tobak, erkänna, att det vore i alla afseende!!
lyckligt, om de unga icke skaffade sig denna vana. Det torde heller
icke kunna förnekas, att cigarrettrökningen mycket ofta, som ock af
motionaren framhållits, för de unga utgör första steget på banor, hvilka
de helst icke böra vandra.
kar a s*n S^a as^adUommit så mycket ondt i de tal¬
rika fall, da kaffebruket blifvit ett synnerligen otjänligt surrogat för
verkligt närande föda. Det är icke i ett utan i många hem rundt hela
vart land där hungern icke stillas men väl söfves med kaffe. Och
7?,lka i vn ®ådan se^ i längden måste medföra, är ej svårt att
fatta h aran blir af särskilt oroande art, då en hvar med förhållandena
något sa nar förtrogen person vet, att det är barnen, det uppväxande
släktet, som sa ofta på detta förkastliga sätt få den närande, sunda
kosten ersatt med kaffe. ’
De^. skadliga inverkan, som släktet genom detta missbruk af kaffe
utsattes for, ar af så direkt påtaglig beskaffenhet, att utskottet icke anser
att någon större och mera tidsödande utredning därom påkallas. Känd
sak ar så god som vittnad. Utskottet är också af den uppfattningen,
att det allmänna ju förr desto hellre bör ingripa. Frågan får icke utan
gi tiga skal uppskjutas. Detsamma gäller om tobaksbruket.
Utskottets
yttrande.
20
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Beträffande de åtgärder, som från det allmännas sida böra vidtagas
för motarbetande af kaffe- och tobaksmissbruken, får utskottet framhålla
följande: ...
En god undervisning i skolan om tobakens och kaffets skadlighet
skulle förvisso kunna blifva af.stor betydelse i arbetet för motarbetande
af dessa narkotiska gifter. Från skolan skulle genom barnen helt visst
åtskilliga af de gifna varningarna äfven nå fram till hemmen.
I kampen mot kaffemissbruket skulle en i stor upplaga spridd
ströskrift, som trängde till snart sagdt hvartenda hem, likaledes kunna
uträtta åtskilligt. Föräldrarnes ansvar gentemot sina barn skulle väckas.
Mer än en moder ger sina barn kaffe i stället för mat af ren okunnighet
och tanklöshet. Om någon — i tal eller skrift — gjorde henne upp¬
märksam på hvilka attentat hon därmed utöfvade mot sina barns hälsa,
så skulle hon måhända handla annorlunda.
Våra unga kvinnor såväl ur landsbygdens allmogeled som ur
städernas kroppsarbetarebefolkning böra grundligare än nu få inhämta
konsten att tillreda sund, välsmakande men dock billig föda. De skol-
kökskurser, i hvilka flickorna i skolåldern mångenstädes deltaga, äro
visserligen af stort gagn, men tyvärr hafva så många af de unga kvinnorna
o'lömt de kunskaper, de i skolköket inhämtat, då de själfva som vuxna
gå att bilda ett eget hem. Efter skolans slut komma de kanske till
fabriken, de syssla under några, kanske många år icke alls med husliga
göromål’ och glömma därunder, hvad de måhända en gång inhämtat.
En repetitionskurs för mera vuxna kvinnor skulle säkerligen fylla ett
verkligt behof.
Den förut omnämnda skrifvelse, som Riksdagen år 1906 aflat, till
Kungl. Maj:t, bör icke hindra, att Riksdagen nu ånyo säger sin mening.
Den utredning, som i skrifvelsen begärdes, afsåg allenast åtgärder mot
tobaksförbrukning bland ungdomen och denna .utredning har hitintills
ej resulterat i något Kungl. Maj:ts förslag i angifvet syfte.
På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
att Andra kammaren för sin del ville besluta,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla det täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt låta
utreda, hvad från det allmännas sida, särskild! genom
upplysningsverksamhet, kan åtgöras för att stödja
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 21
sträfvande! att motarbeta missbruk af tobak och
kaffe, äfvensom vidtaga de åtgärder, som häraf kunna
föranledas.
Stockholm den 27 februari 1912.
Å utskottets vägnar:
G. F. LUNDGREN.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 saml. 2 afd. 2 käft. (Nr 2.) 4