Statsutskottets utlåtande Nr 70-
1
Nr 70.
Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1912 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning af Kung 1. May.ts proposition angående
uppförande af en fredsexpeditions- och bostadsbyggnad i
Boden.
(l:a Afd.)
I en den 10 april 1912 till Riksdagen aflåten, till statsutskottet
hänvisad proposition (nr 175) har Kungl. Maj:t, under åberopande af
propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvars-
ärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att af fjärde
hufvudtitelns allmänna besparingar ett belopp af 136,000 kronor må
tagas i anspråk för uppförande af eu fredsexpeditions- och bostadsbygg¬
nad i Boden.
Departementschefen bar i ämnet till berörda statsrådsprotokoll an¬
fört följande:
»Enligt nådigt bref den 21 december 1906 skall kommendantskapet
i Boden utgöras af kommendant, stabscbef, 2 adjutanter, artilleribefal-
hafvare, fortifikationsbefälbafvare, fästningsintendent, fästningsläkare,
fästningsveterinär, fästningsp^stor och fästningsauditör. Enligt särskilda
bestämmelser lyda dessutom under kommendanten och äro att räkna
till kommendantskapet poliskommissarie och brandcbef.
I början af år 1909 uppstod fråga om expeditionslokaler och bo¬
städer för nämnda personal äfvensom för tre bos fortifikationsbefälhafvaren
anställda biträden, nämligen arbetschefen, en adjutant och en fortifikations-
kassör. Angående dessa biträdens nödvändighet för kommendantskapet
anförde kommendanten i skrifvelse den 13 januari 1909, att äfven efter
det Bodens fästningsanläggning blifvit fullbordad inom då fastställd ram
fortifikationsbefälhafvaren behöfde biträden för utöfvandet af sin befatt-
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. ö samt. 5.1 käft. (Nr 70.)
L
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
ning. Fortifikationsbefälhafvaren vore nämligen föredragande för alla
frågor, som rörde de permanenta verkens och befintliga kasernetablisse¬
mangs och byggnaders underhåll samt förvaltningen af Kronan till¬
höriga fastigheter och markområden, äfvensom för frågor, som rörde
uppförandet af nya erforderliga byggnader, underhållet af kommunika¬
tionerna inom fästningen (landsvägs-, telegraf- och telefonförbindelser),
fästningens skanstygs- och byggnadsmaterialförråd m. m. dylikt. Dessutom
vore han föredragande för de trupptekniska (undantagandes artilleritek¬
niska) ärendena samt för alla frågor, som stode i samband med den forti-
fikatoriska delen af fästningsförsvaret och fästningens fortifikatoriska
rustning. Doge man i betraktande omfattningen af alla dessa ärenden
och därtill erinrade sig, att i Boden då funnes eller enligt plan komme
att finnas kasernetablissemang för fyra truppförband, ett garnisonssjuk¬
hus, en kommendantsbyggnad, en tygstation och en förplägnadsanstalt,
att det funnes ett betydande antal exproprierade byggnader att öfver-
vaka och underhålla, samt att kommunikationerna ständigt kräfde upp¬
sikt och underhåll och att planer måste uppgöras för de förstärka ngs-
arbeten, som af trupperna borde utföras i fredstid, m. m. dylikt, så insåges
lätt, att fortifikationsbefälhafvaren, som själf borde vara regementsofficer,
måste hafva minst två fortifikationsofficerare till biträde. Den ene,
kapten, skulle hufvud se kli gast vara arbetschef för de permanenta ver¬
kens underhåll, för underhållet af öfriga anläggningar, såsom väg-,
telegraf- och telefonförbindelser, samt för utförandet af nya byggnader.
Den andre skulle vara biträde i öfriga ärenden och tillika fortifikations-
befälhafvarens adjutant. Såsom nyss nämnts borde fortifikationsbefäl¬
hafvaren hafva uppsikt öfver det för fästningen gemensamma fästnings-
byggnadsmaterial- och skanstygsförrådet. För uppbörden vid och för¬
valtningen af detta förråd måste finnas en förrådsförvaltare, hvilken
tillika kunde handhafva och vara redogörare för de medel, som anvisa¬
des till underhållet af de till fästningsanläggningen hörande permanenta
verken, batteriplatserna, förstärkta förpostställningarna och kommuni¬
kationerna.
I början af år 1909 använde kommendanten med stabschef och
adjutanter till expeditionslokaler vissa rum i Norrlands artilleriregementes
kasernetablissemang i Boden, men särskilda expeditionslokaler voro
för dem afsedda i bottenvåningen af den kommendantsbyggnad, som då
var under uppförande. Äfven fortifikationsbefälhafvaren med biträden
hade expeditionslokaler i Norrlands artilleriregementes nyssnämnda
kasernetablissemang. För återstoden af kommendantskapets personal
saknades expeditionslokaler.
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
Hvad åter angår bostäder, så funnos sådana:
för kommendanten och stabschefen i kommendantshuset,
för kommendantens adjutanter vid respektive truppförband,
för artilleribefälhafvaren i en af Norrlands artilleriregementes två
befälsbyggnader,
hvarjämte fortifikationsbefälhafvaren och arbetschefen tills vidare er-
hölle inkvartering i Bodens ingenjörkårs befälsbyggnad.
För den civilmilitära personalen saknades däremot bostäder i Kro¬
nans hus.
Sedan generalmajoren m. m. L. Tingsten, öfversten m. m. C. E.
Grill, öfverstelöjtnanten m. m. friherre U. L. C:son Sparre, ledamoten
af Riksdagens Första kammare, majoren m. in. friherre O. H. A. Fle¬
ming, kaptenen m. m. E. C. Erikson samt ledamöterna af Riksdagens
Andra kammare, bruksägaren m. m. A. Ekman och hemmansägaren P.
Nilsson i Bonarp i egenskap af särskild! tillkallade sakkunniga yttrat
sig i frågan, framlades för 1910 års Riksdag ett förslag, som gick ut på,
att de i kommendantshuset varande expeditionsrum]»en för kom¬
mendanten med stabschef och adjutanter icke skulle användas för afsedt
ändamål, utan reserveras för den civilmilitära personalen med undantag
af fästningsintendenten,
samt att för eu kostnad af 151,000 kronor skulle uppföras två flyglar
till kommendantshuset, innehållande:
den ena expeditionslokaler för kommendanten med biträden, artilleri¬
befälhafvaren, fortifikationsbefälhafvaren med biträden och fästningsin¬
tendenten äfvensom bostad för fortifikationsbefälhafvarens adjutant, samt
den andra bostäder för fortifikationsbefälhafvaren och hans två öfriga
biträden: arbetschefen och fortifikationskassören.
För fästningsläkaren beräknades bostad kunna beredas i den s. k.
Petréska villan, och fästningsintendenten ansåg man kunna erhålla bo¬
stad i det blifvande intendenturetablissemanget. Hvad öfrig civilmilitär
personal angick, fann man det icke nödvändigt, att kronan tillhålldahölle
densamma bostäder.
I skrifvelse den 1 juni 1910 (Nr 4 punkt 32) anförde emellertid
Riksdagen, att det ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att det då
framlagda förslaget till beredande af lokaler för fredsexpeditionen för
kommendantskapet i Boden i väsentlig mån afveke från det sätt, man förut
tänkt sig för lösningen af denna fråga. Af handlingar, som varit för Riks¬
dagen tillgängliga, framginge, att man tidigare ansett, att krigsexpedi-
tionens lokaler skulle kunna användas jämväl för expeditionen i fredstid,
i hvilket fall nybyggnad i den utsträckning Kung!. Maj:t föreslagit icke
4
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
skulle för ändamålet erfordras. Och då Riksdagen af den föreliggande
utredningen icke blifvit öfvertygad om, att icke lämplig anordning för
tillgodoseende af ifrågavarande byggnadsbehof skulle kunna på annat
sätt med mindre kostnad åstadkommas, hade Riksdagen icke ansett sig
kunna för det dåvarande bifalla Kungl. Maj:ts proposition i detta hän¬
seende.
hivad beträffade bostadsbyggnaden för fortifikationsbefälhafvare,
arbetschef och fortilikationskassör i Boden, hade Riksdagen velat erinra
om, att Kungl. Maj:t i samma statsverksproposition under fjärde huf-
vudtiteln begärt ett anslag å 150,000 kronor för uppförande af en
befälsbyggnad för Norrbottens regemente — en framställning, som Riks¬
dagen bifallit med någon nedsättning i anslagets belopp. För berörda
anslag skulle uppföras en byggnad, inrymmande 6 lägenheter för gifta
kompaniofficerare samt 3 dubletter för ogifta officerare. Om denna plan
komme till utförande, torde därmed följa en afsevärd lättnad uti bostads¬
förhållandena på platsen. Då Riksdagen, särskildt med hänsyn därtill,
icke funne det vara ådagalagdt, att bostäder icke kunde beredas för forti-
fikationsbefälhafvaren, arbetschefen och fortifikationskassören annorledes
än medelst den föreslagna nybyggnaden, funne sig Riksdagen för det
dåvarande ej heller kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
I nådigt bref den 10 juni 1910 anbefalldes arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att efter samråd med kommendanten i Boden
inkomma med nytt förslag till beredande af lokaler för fredsexpeditionen
för kommendantskapet i Boden, med iakttagande af hvad Riksdagen så¬
lunda uttalat.
Så snart Riksdagens beslut i denna byggnadsfråga blef kändt, lät
kommendanten den rent militära expeditionen och fästningsintendentens
expedition inflytta uti kommendantsbyggnaden, där de till expeditions¬
lokaler afsedda rummen användas på följande sätt:
de två arkivrummen i våningen en trappa upp tjäna till ämbets¬
rum för kommendanten samt inrymma artilleribefälhafvarens expedition,
krigsexpeditionens fyra rum i bottenvåningen användas: ett till före-
dragningsrum, ett för stabschefen, ett till kanslirum (för adjutanterna) och
ett till rum för skrifbiträde,
de rum i bottenvåningen, som äro afsedda till telegrafexpeditions-
rum och apparatrum samt till bostad för telegrafist, äro tillsvidare upp¬
låtna till fästningsintendenten.
Uti skrifvelse den 19 augusti 1910 till fortifikationsdepartementet
anförde kommendanten, att det hela sommaren varit nödvändigt att elda
bottenvåningen i kommendantsbyggnaden. Utrymmet vore såväl i arkiv¬
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
t)
rummen som uti de fyra krigsexpeditionsrummen mycket knappt och
den fria golfytan vore så liten som den gärna kunde vara. Att ytter¬
ligare expeditionslokaler skulle kunna anordnas uti kommendantsbygg¬
naden vore otänkbart. Så snart krigstelefonnätet i Boden blefve fär¬
digt, både fästningsintendenten icke någon expeditionslokal, och så snart
den batterilokal uti Norrlands artilleriregementes kasernetablissemang,
som användes till expeditionslokaler åt fortifikationsbefälhafvaren, toges
i anspråk af trupp, hade sistnämnde befälhafvare, tillika byggnadschef,
icke några expeditionslokaler. Sådana funnes ej heller för fästnings-
läkaren, fästningsveterinären, fästningspastorn, fästningsauditören, fäst-
ningspoliskommissarien och brandchefen.
I senare hälften af 1910 uppgjorde fortifikationsdepartementet ett
nytt förslag, som afsåg att för en kostnad af 136,000 kronor om¬
kring 100 meter nordväst om kommendantskapshuset uppföra en enda-
byggnad, innehållande både expeditionslokaler och bostäder.
I bottenvåningen skulle inredas:
expeditionslokaler: för fortifikationsbefälhafvaren med biträden: arbets¬
chefen, adjutanten och fortifikationskassören... 7 rum
» för fästningsläkaren, fästningsveterinären, fästnings¬
pastorn, fästningsauditören, fästningspoliskommissa-
rien och brandchefen ............................................. 3 rum
däraf ett jämväl skulle användas såsom krigsspelrum.
I våningen 1 trappa upp skulle anordnas:
bostad för arbetschefen ........................... 5 rum, jungfrukammare och kök,
» för fortifikationskassören............ 3 » j> » »
I våningen 2 trappor upp skulle anordnas:
bostad för fortifikationsbefälhafvaren... 6 rum, jungfrukammare och kök,
)) för posthafvande officer ........... 3 » » j> >.
I sammanhang härmed anställdes äfven utredning, huruvida ej forti¬
fikationsbefälhafvaren med sina biträden skulle kunna inkvarteras i någon
annan af befälsbyggnaderna i Boden. Då emellertid endast Norrbot¬
tens regemente ännu fått sitt styrkeförhållande definitivt bestämdt, utgick
man i fråga om inkvarteringsförhållandena för öfriga truppförband från
beräkningar och icke från förhandenvarande förhållanden. Beträffande
antalet hushällslägenheter för officerare med vederlikar vid dessa trupp¬
förband beräknade man härvid, att det borde finnas hushållslägenheter
6
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
för samtliga regementsofficerare och kaptener — regementsintendenten
medräknad — oberoende af huruvida de voro gifta eller icke, enär dessa
personer borde kunna hafva eget hushåll. I fråga om subalternofficerarna
borde dylika lägenheter beräknas för halfva antalet löjtnanter.
Med dessa utgångspunkter anförde kommendanten i skrifvelse den
19 september 1910, att den verkliga bristen på lägenheter enbart för¬
gifta kompaniofficerare vid Norrbottens regemente redan då uppginge till
10, och att således, därest inga förändringar uppstode inom regemen¬
tet, det efter den beviljade nya befälsbyggnadens för samma regemente
uppförande, hvilken komme att innehålla 6 hushållslägenheter, skulle
återstå att bereda inkvartering för fyra regementet tillhörande gifta kom¬
paniofficerare. Att förhållandena i framtiden skulle komma att undergå
någon förbättring, med mindre än att inkvarteringsmöjligheterna ökades,
vore icke att förvänta, enär äktenskapsfrekvensen, som för det dåvarande
vore jämförelsevis låg inom regementets officerskår, syntes vara i sti¬
gande, hvarför någon möjlighet icke förefunnes att vare sig då eller
framdeles vid detta regemente bereda inkvartering för ifrågavarande
personal af fortifikationen.
Styrkan af Boden-Karlsborgs artilleriregementes detcichements officers-
personal med vederlikar — läkaren häri ej inräknad — vore ännu
icke definitivt bestämd, men torde komma att räkna:
1 öfverste,
1 öfverstelöjtnant,
1 major,
12 kaptener,
12 löjtnanter, och
6 underlöjtnanter.
Till inkvartering af denna personal, hvilken enligt förut angifna
beräkningsgrunder torde komma att behöfva 21 hushållslägenheter,
funnes endast 12 sådana, hvadan den sannolikt uppstående bristen å
dylika lägenheter torde komma att uppgå till 9.
Då därtill komme att redan för hösten 1910 samtliga vid detache-
mentet befintliga hushållslägenheter med all sannolikhet blefve upptagna,
kunde således därstädes hvarken då eller framdeles beräknas inkvar-
teringsmöjligheter för fortifikationspersonalen i fråga.
Styrkan af Bodens ingenjörkårs officerspersonal med vederlikar —
läkaren häri ej inberäknad — vore likaledes ej definitivt bestämd, men
torde kunna antagas komma att uppgå till:
1 regementsofficer,
6 kaptener, och
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
7
13 subalternofficerare (en fortifikationskassör inräknad).
Enligt förut tillämpade inkvarteringsgrunder skulle för inkvarte¬
ring af denna personal åtgå 12 hushållslägenheter. Endast 7 sådana
funnes, hvaraf dock en, afsedd för fortifikationskassören, ej vore fullt
ordnad, hvarför bristen å dylika lägenheter i framtiden torde kunna
antagas blifva 5. För det dåvarande vore fortifikationsbefälhafvare
och arbetschef inkvarterade i kårens befälsbyggnad, men torde detta
knappast låta sig göra längre än till och med 1911 års utgång. Vid
ingenjörkåren kunde således ej heller bostäder beredas för ifrågavarande
fortifikationspersonal.
Styrkan af Norrlands artilleriregementes detachements personal af
officerare med vederlikar vore ej heller definitivt bestämd, men torde
kunna beräknas sålunda:
2 regementsofficerare,
9 kaptener (däraf 1 intendent),
15 subalternofficerare (däraf 1 veterinär).
Det antal hushållslägenheter, som kräfdes för inkvartering af denna
personal, skulle enligt förut tillämpade grunder uppgå till 16. Då de-
tachementet förfogade öfver endast 11 dylika lägenheter, skulle således
en sannolik brist af 5 komma att uppstå. För närvarande funnes ett
öfverskott af 4 lägenheter, på den grund att haubitsdivisionen ännu ej
ditflyttat. Dessa lägenheter vore emellertid disponerade för inkvarte¬
ring af garnisonen tillhörig officerspersonal, hvilket förhållande icke
kunde beräknas före haubitsdivisionens ditflyttning komma att undergå
sådan ändring, att fortifikationspersonalen i fråga därstädes kunde be¬
redas bostäder, och efter det haubitsdivisionen inflyttat torde, som förut
visats, i stället för öfverskott af lägenheter, snarare en brist på 5 dylika
komma att uppstå. Någon möjlighet att vid Norrlands artillerirege¬
mentes etablissemang i Boden inkvartera fortifikationsbefälhafvare, ar¬
betschef och fortifikationskassör funnes således icke och komme ej
heller att finnas.
I samma skrifvelse undersökte kommendanten äfven, i hvad mån
den beviljade befälsnybyggnaden för Norrbottens regemente kunde anses
komma att så lätta bostadsförhållandena inom Bodens municipalsamhälle,
att ifrågavarandefortifikationspersonal där kunde finna passande hushålls¬
lägenheter att hyra.
Hushållslägenhe terna i Kronans byggnader därstädes räknade för rege¬
mentsofficerare 6 rum, kök och jungfrukammare, för kaptener 5 rum, kök
och jungfrukammare samt för subalternofficerare 3 å 4 rum, kök och
jungfrukammare. Samma bostadsutrymme torde väl böra beräknas äfven
8
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
i fråga om hushållslägenheter för officerare och vederlikar i enskilda
fastigheter inom municipalsamhället, hvarest i allt fall hyreslägenheterna
vore mycket underlägsna både i fråga om ombonad, inredning och be¬
kvämligheter. Vatten- och afloppsledningar saknades exempelvis helt
och hållet.
För fortifikationsbefälhafvaren borde således beräknas en våning-
om 7 rum och kök, för arbetschefen en om 6 rum och kök samt för
fortifikationskassören en om 5 rum och kök.
Inom municipalsamhället utgjordes de allra flesta lägenheterna af
sådana, som räknade mindre än 4 rum och kök. Af upprättad tablå
fram gin ge, att i hela Boden icke mera än 2 våningar funnes till uthyr¬
ning, hvilka med hänsyn till utrymmet kunde anses jämställda med en
regementsofficers våning i Kronan därstädes tillhöriga byggnader. Af
lägenheter om 6 rum och kök funnes endast 3 samt af lägenheter om
5 rum och kök endast 4.
Med undantag för den i ett ännu icke färdigbyggdt hus befintliga
våningen om 7 rum och kök vore samtliga dessa våningar redan ut¬
hyrda, och någon anledning funnes icke att antaga, det någon af dem
skulle kunna förhyras af ifrågavarande fortifikationspersonal, med mindre
än att för desamma då utgående hyresbelopp afsevärdt höjdes.
Såge man till våningar med mindre utrymmen — om 4 rum och
kök, motsvarande o rum med jungfrukammare och kök — blefve förhål¬
landet enahanda, hvarförutom så små lägenheter knappast kunde anses
tillräckliga för fortifikationsbefälhafvaren och arbetschefen, enär desamma
måste beräknas hafva för stora familjer för att kunna vara nöjda med
så knappa utrymmen — båda dessa tjänstinnehafvare vore nämligen
gifta och hade tre barn hvardera.
Den enskilda byggnadsverksamheten i Boden hade under de senare
åren visat sig vara af synnerligen ringa omfattning, och det torde icke kunna
antagas, att någon afsevärd ändring däri inom rimlig tid kunde komma att
äga rum. Förutsatt således, att det verkligen vore rättvist eller billigt
att i fråga om rätten till inkvartering försätta ifrågavarande fortifikations¬
personal uti en undantagsställning gent emot de öfriga officerarna, tillhö¬
rande Bodens garnison — en undantagsställning, som helt visst skulle
te sig egendomlig, då man betänkte, att på dessa tjänstinnehafvare fallit
tyngden af det arbete, som varit förenadt med det militära Bodens tek¬
niska uppbyggande — skulle det dock säkerligen komma att visa sig
hart när omöjligt för denna personal att inom Bodens samhälle för¬
skaffa sig drägliga bostäder, med mindre än att alldeles för små och
otillräckliga våningar skulle förhyras.
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
9
Fortifikationsdepartementet ansåg behofvet af den föreslagna ny¬
byggnaden- vara till fullo ådagalagdt och hemställde i skrifvelse, som
den 26 januari 1911 inkom till Kungl. Maj:t, att ett anslag af 136,000
kronor måtte hos 1911 års Riksdag äskas till uppförande af en freds-
expeditions- och bostadsbyggnad för kommendantskapet i Boden.
Genom beslut den 10 februari 1911 fann emellertid Kungl. Maj:t
den gjorda framställningen icke föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Fortifikationsdepartementet har emellertid funnit behofvet af ifråga¬
varande byggnad vara ytterst kännbart, och då något annat till buds
stående och mindre kostnad medförande sätt att tillgodose detta behof
icke kunnat utfinnas, har arméförvaltningen i underdånig skrifvelse den
25 oktober 1911 ånyo hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
äska ett anslag af 136,000 kronor för uppförande för kommendantskapet i
Boden af en expeditions- och bostadsbyggnad i enlighet med det den 26
januari 1911 till Kungl. Maj:t ingifna förslaget. Arméförvaltningen har
härvid anfört, att Riksdagens afslag å den år 1910 gjorda framställ¬
ningen enligt de därvid gjorda uttalandena icke syntes innebära något
underkännande af behofvet utaf en sådan byggnad, utan endast ett åter¬
förvisande af ärendet för att möjligen vinna en billigare lösning af
frågan.
Af hvad kommendanten anfört har jag blifvit öfvertygad om nöd¬
vändigheten af, att vid kommendantskapet i Boden framdeles finnas såsom
nu två ingenjörofficerare förutom fortifikationsbefälhafvaren samt att det
därjämte finnes eu fortifikationskassör; och har jag ytterligare styrkts
i denna uppfattning genom en från chefen för fortifikationen infordrad
utredning i ämnet.
För nu nämnda personal likasom för kommendantskapets personal i
öfrigt måste naturligtvis finnas nödiga expeditionslokaler; och då numera
alla de kommendantskapets expeditionslokaler, som redan uppförts för
sådant ändamål, blifvit tagna i anspråk, torde intet annat återstå än
att uppföra ytterligare expeditionslokaler.
Sedan det vidare numera blifvit utredt, att tillfredsställande bostäder
för nyss nämnda fortifikationspersonal icke stå att erhålla i privata bygg¬
nader i Boden och icke kunna påräknas i Kronans byggnader därstädes,
synes mig staten icke häller böra längre undandraga sig att genom ny-
byggnad bereda erforderliga bostäder åt samma personal.
Mot det föreliggande förslaget att sammanföra både expeditionslo¬
kaler och bostäder i samma nybyggnad har jag intet att erinra. Kost¬
naderna blifva härigenom afsevärdt mindre än enligt de beräkningar,
som betingades af nybyggnadsförslaget till 1910 års Riksdag.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6. samt. 51 käft. (Nr 70.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
Utskottets-
yttrande.
På samma gång jag sålunda funnit goda skäl i och för sig tala
för ett återupptagande af denna byggnadsfråga, anser jag mig böra
framhålla, att det med hänsyn till viktiga förläggningsfrågor är af den
största betydelse, att de lokaliteter, som nu tagas i anspråk för fortifika-
tionsbefälhafvarens i Boden expedition, med första möjliga blifva att
tillgå för sitt egentliga ändamål.
Att hos Biksdagen äska ett extra anslag för de nu beräknade
kostnaderna, 136,000 kronor, till en fredsexpeditions- och bostadsbyggnad
i Boden torde icke behöfva^, då fjärde hufvudtitelns allmänna bespa¬
ringar för närvarande lämna tillgång till kostnadernas bestridande.))
Med hänsyn till den i Boden rådande brist på bostäder, lämpliga
för den personal, hvarom nu är fråga, finner utskottet det vara nöd¬
vändigt, att sådana bostäder, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, beredas
genom statens försorg; och finner utskottet lämpligt, att denna fråga
löses i samband med anordnande af de för fredsexpeditionen afsedda
nya lokalerna.
Då någon anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag icke
förekommit, får utskottet hemställa,
att Biksdagen må medgifva, att af fjärde hufvud¬
titelns allmänna besparingar ett belopp af 13Q,000
kronor må tagas i anspråk för uppförande af en freds¬
expeditions- och bostadsbyggnad i Boden.
Stockholm den 3 maj 1912.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm,
friherre J. T. Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, H. F. Lamm, friherre G. H. Falken¬
berg, friherre J. G. Beck-Friis, A. G. Lindblad, F. Berglund, A. TV. Lindh, H. Andersson,
F. W. Thorsson, P. Olsson, G. Persson, K. V. Rydén, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, E. A.
Nilson och A. Tf var sson.
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
11
Reservation
af herrar A. G. Lindblad, F. W. Thorsson, Å. V. Rydén och JSf. E.
Lindberg:
»Af 1910 års Riksdag äskade Kungl. Maj:t 151,000 kronor till
uppförande af en fredsexpeditionsbyggnad och en bostadsbyggnad för
fortifikationsbefälhafvaren, arbetschefen och fortifikationskassören i Boden.
Statsutskottet afstyrkte framställningen och anförde härför att det »ådragit
sig utskottets uppmärksamhet, att det nu framlagda förslaget till beredande
af lokaler för fredsexpedition för kommendantskapet i Boden i väsentlig
mån afviker från det sätt man förut tänkt sig för lösningen af denna
fråga. Af handlingar, som varit för utskottet tillgängliga, framgår, att
man tidigare ansett, att krigsexpeditionens lokaler skulle kunna användas
jämväl för expeditioner i fredstid,---------~ ~,
»Hvad beträffar den ifrågavarande bostadsbyggnaden för fortihka-
tionsbefälhafvare, arbetschef och fortifikationskassör i Boden, har utskottet
velat erinra om att Kungl. Maj:t under punkt 33 af denna hufvudtitel
begärt ett anslag å 150,000 kronor för uppförande af en befälsbyggnad
för Norrbottens regemente —--—. För berörda anslag skulle
uppföras en byggnad inrymmande 6 lägenheter för gifta kompanioffi-
rerare samt 3 dubletter för ogifta officerare. Om denna plan kommer
till utförande, torde därmed följa en afsevärd lättnad uti bostadsförhållande
på platsen.» ,
De skäl som dikterade 1910 års statsutskott och Riksdags beslut
stå oförminskade kvar. Härtill bör läggas ännu ett skäl. Sedan 1910
års beslut i bostadsfrågan har för kronans räkning förhyrts en större
byggnad, i hvilken afses att bereda bostad för tre officersfamiljer. Vid
sådant förhållande ha vi inom utskottet yrkat afslag å Kungl. Maj.ts
förslag.
På grund af hvad vi sålunda anfört fa vi hemställa,
att Riksdagen måtte afslå Kungl. Maj:ts ifråga¬
varande proposition.»