Statsutskottets utlåtande Nr 7.
!.
Nr 7.
Ankom till Riksdagens kansli den 22 mars 1912 kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finans¬
departementet.
(3:e Afd.)
Ordinarie anslag'.
Kammarkollegium.
l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna propositionen Uppförande ;
angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande af det
propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma träden kol
dag, Kung!. Magt under sjunde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit kammgrkMe-
Riksdagen att dels medgifva, att i staten för kammarkollegium må från r*-pn'
och med år 1913 uppföras aflöning för ett kvinnligt biträde af högre
aflöningsgrad med 1,600 kronor, däraf 900 kronor lön, 550 kronor
tj än stgö ringspenningar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för två
kvinnliga biträden af lägre aflöningsgrad med 1,200 kronor till hvardera,
däraf 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150
kronor ortstillägg; att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga rätt
till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänst¬
göring; äfvensom att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat
är anställdt hos kammarkollegium och antages till biträde å denna stat,
må för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 1
2
Statsutskottets utlåtande AV 7.
Utskottets
yttrande.
godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos
kollegium; dels besluta, att för nämnda kvinnliga biträden skola gälla
de af departementschefen förordade allmänna villkor och bestämmelser
i fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter; dels ock,
vid bifall härtill, upptaga det i staten för kammarkollegium uppförda
anslag till vikariatsersättning, renskrifnings- och tryckningskostnad,
arfvoden till amanuenser och flitpenningar, nu 28,300 kronor, till 21,800
kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 2—10 i statsråds¬
protokollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departe¬
mentschefen i nämnda yttrande åberopade, af honom till statsrådsproto¬
kollet öfver finansärenden för den 13 januari 1912 hållna särskilda
anförande angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa ämbets¬
verk och myndigheter.
1 sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220),
däri hemställts, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af
statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten
hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,
att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å
200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800
kronor; samt
att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, inne¬
fattande begränsningar i kvinnans rätt att söka eller innehafva ifråga¬
varande befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola ur
dessa bestämmelser utgå.
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
I punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel har utskottet vid behandling af frågan om anställande
af fasta biträden å nedre ju sti ti ere visionens stat uttalat sig om de af
Kungl. Maj:t föreslagna lönetj^perna för dylika befattningshafvare samt
om herr Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med
afstyrkande af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t före¬
slagna aflöningsförmänerna och, med vissa förändringar, de aflönings-
villkor, som af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda till¬
styrkt har Riksdagen numera godkänt.
Beträffande de två af Kungl. Maj:t i förevarande punkt föreslagna
biträdesbefattningarna af den lägre typen har vid ärendets föregående
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
3
behandling icke rådt någon meningsskiljaktighet hvarken i fråga om
behofvet eller arten af desamma. Deras uppförande å stat synes jämväl
utskottet öfverensstämmande med de af Riksdagen därför godkända
grunderna.
1 fråga om den tredje, för kammararkivets behof afsedda biträdes-
befattningen, som enligt Knngl. Maj:ts förslag skulle hänföras till den
högre aflöniugstypen, har däremot löneregleringskommittén intagit en i
förhållande till kammarkollegium och Knngl. Magt afvikande mening, i
det kommittén ansett sig icke kunna tillstyrka dess uppförande å stat,
då kommittén icke känt sig öfvertygad om det stadigvarande behofvet
af densamma. Och har kommittén tillika velat gifva uttryck åt den
uppfattningen, att, om befattningen ändock uppfördes å stat, dess inne¬
hafvare med afseende å beskaffenheten af de för henne föreslagna göro-
målen icke borde hänföras till den högre aflöningstypon. Med fästadt
afseende å hvad kammarkollegium sedermera därom anfört och på grund
af hvad utskottet under hand om befattningen inhämtat, har utskottet
emellertid kommit till den öfvertygelsen, att denna befattning är af det
stadigvarande behof påkallad, att dess uppförande å stat står i full
öfverensstämmelse med de grunder, som Riksdagen därför antagit, äfven¬
som att befattningen är med afseende å beskaffenheten af de för den¬
samma afsedda göromålen att hänföra närmast till den högre aflönings-
typen.
I anledning häraf och då herr Lindhagens motion i ofvanintagna
delar redan blifvit af Riksdagen afslagen i fråga om andra ämbetsverk,
får utskottet, under åberopande af hvad utskottet uttalat i frågan under
andra hufvudtiteln i den mån det af Riksdagen lämnats utan erinran,
med afstyrkande af herr Lindhagens förenämnda hemställan äfven be¬
träffande kammarkollegium, tillstyrka Kungl. Mapts förslag om upp¬
förande å stat af nu förevarande biträdesbefattningar med det förbehåll,
att aflöningsvillkoren bringas i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen
beslutat i fråga om fasta biträden å nedre justitierevisionens stat.
Under förutsättning af bifall härtill har utskottet, på de af departe¬
mentschefen anförda skäl, ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag
äfven i hvad det afser minskning i kammarkollegii anslag till vikariats-
ersättning m. m. Dock förväntar utskottet, att, såsom jämväl ställts i
utsikt, nämnda anslag i så fall skall blifva till fyllest äfven för beredande
under semester af ersättning åt vikarie för ofvannämnda biträden vid
kammarkollegium.
Utskottet får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
motion nr 220 i motsvarande del, må medgifva,
att i staten för kammarkollegium må från och
med år 1913 uppföras aflöning för ett kvinnligt biträde
af högre aflöningsgrad med 1,600 kronor, däraf 900
kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar samt
150 kronor ortstillägg, äfvensom för två kvinnliga
biträden af lägre aflöningsgrad med 1,200 kronor till
hvardera, däraf 700 kronor lön, 350 kronor tjänst¬
göringspenningar samt 150 kronor ortstillägg;
att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga
rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter
5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom
att biträde, som vid de nja tjänsternas upp¬
förande i stat är anställdt hos kammarkollegium och
antages till biträde å denna stat, må för åtnjutande af
löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning
hos kollegium;
b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
förenämnda motion i motsvarande del, må besluta, att
för nämnda kvinnliga biträden skola gälla följande
allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst
till innehafvare af tjänsten befordras person, som
omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till
belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till
tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflö-
ningsfyllnad ej må i något fall tillgodoföras aflöning
till högre belopp, än som motsvarar beloppet af den
med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänst¬
göringspenningar och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall
vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är
för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i veder¬
börande aflöning sstat, må åtnjuta semester under en
månad om året, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre
typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken af¬
löning utgår efter den högre typen, biträde, som redan
intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må för
erhållande af första ålderstillägget i den högre graden
få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid, som för¬
flutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget
i den lägre graden;
5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda
biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af
lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas
såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än samman-
lagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande sålunda förordnad t biträde af lägre grad att
därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åt¬
njuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdoms¬
fall, de med den tjänstledigas befattning förenade
tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras
för beredandet af semester, ett mot den semesterledigas
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras
allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje
särskildt fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af
sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke veder¬
börande öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande äm¬
betsverk eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledig-
förklarande genom kungörelse;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetens-
fordringar, ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning
o. d. skola gälla de närmare stadganden, som må
varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk
och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för
aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här
blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; äfvensom
c) att Riksdagen må upptaga det i staten för
kammarkollegium uppförda anslag till vikariatsersätt-
ning, renskrifnings- och tryckningskostnad, arfvoden
till amanuenser och flitpenningar, nu 23,300 kronor,
till 21,800 kronor.
Vakt- 2:6} Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af denna hufvudtitel
”semester? föreslagit Riksdagen godkänna följande tillägg till de genom kungl.
[2.] ' kungörelsen den 26 maj 1909 stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i aflöningsstaten för kammarkollegium upptagna af-
löningsförmåner, nämligen att enhvar vaktmästare i kammarkollegium
må årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar, samt att vid sjukdoms¬
förfall för förste vaktmästaren eller, när det erfordras för beredande åt
honom af semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han
förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning, bestrida den¬
samma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och
samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgörings-
penningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med
dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och under hans
semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; och
skulle, därest de föreslagna förändringarna i kaminarkollegii stat blefve
godkända, det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget till kammar¬
kollegium, nu utgörande 117,400 kronor, komma att höjas med 2,500
kronor till 119,900 kronor.
Departementschefens Äntrande återfinnes å sid. 10—11 i statsråds¬
protokollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departe¬
mentschefen i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedeparte¬
mentet till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den
7
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
13 januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för
vissa vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.
Under olika hufvudtitlar har Kungl. Maj:t gjort likartade fram-
ställningai om scniestc) åt vaktmästare vid centrala verk och myndig¬
heter; och har Riksdagen, på utskottets tillstyrkan, bifallit hvad Kungl.
Maj:t i frågan hemställt beträffande en del’andra ämbetsverk. Under
åberopande af hvad utskottet i punkt l:o) af sitt utlåtande angående
utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel i ämnet anfört, hvilket
uttalande legat till grund för Riksdagens redan fattade beslut i ämnet,
får utskottet därför tillstyrka jämväl hvad Kungl. Maj:t nu föreslagit
beträffande semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen må godkänna följande tillägg
till de genom kungl. kungörelsen den 26 maj 1909
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i. aflöningsstaten för kammarkollegium upptagna
aflöningsförmånér, nämligen
citt enhvar vaktmästare i kammarkollegium må
årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gårig, åtnjuta semester under 15
dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren
eller, när det erfordras för beredande åt honom af
semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalender¬
år, med rätt att därunder, i stället för egna tjänst-
göringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för'förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänst-
göringspenningar och under hans semester ett mot
samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; samt
b) att Riksdagen ma, vid bifall till de under
punkterna 1 ro och 2:o) föreslagna förändringarna i
kamin arkollegii stat, höja det i riksstaten upptagna
ordinarie anslaget till kammarkollegium, nu utgörande
117,400 kronor, med 2,500 kronor till 119,900°kronor.
JJtskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Uppförande i
stat af tre
kvinnliga
biträden hos
statskontoret.
[3-]
Statskontoret.
3:o) Uti punkt 3 af denna hufVudtitel liar Kungi. Maj:t föreslagit
Riksdagen dels medgifva, att i staten för statskontoret må från och. med
år 1913 uppföras aflöning för två kvinnliga biträden af högre aflönings-
grad med 1,600 kronor till hvardera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor
tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för ett
kvinnligt biträde af lägre aflöningsgrad med 1,200 kronor, däraf 700
kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor orts¬
tillägg; att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga rätt till två
ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring;
äfvensom att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat är
anställdt hos statskontoret och antages till biträde å denna stat, må för
åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den
tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos ämbetsverket; dels
besluta, att för nämnda kvinnliga biträden skola gälla de af departements¬
chefen förordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta biträden
hos vissa verk och myndigheter; dels ock, vid bifall härtill, upptaga det
i staten för statskontoret uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersätt-
ning, renskrifning och flitpenningar, nu 36,000 kronor, till 33,200 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 11—17 i statsråds¬
protokollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departe¬
mentschefen i nämnda yttrande åberopade, af honom till statsrådsproto¬
kollet öfver finansärenden för den 13 januari 1912 hållna, särskilda
anförande angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa ämbets¬
verk och myndigheter.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220),
däri hemställts, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af
statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten
hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,
att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å 200
kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor; samt
att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, inne¬
fattande begränsningar i kvinnans rätt att söka eller. innehafva ifråga¬
varande befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola
ur dessa bestämmelser utgå.
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
9
I punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel har utskottet vid behandling af frågan om anställande
af fasta biträden å nedre justitierevisionens stat uttalat sig om de af
Kungl. Maj:t föreslagna lönetyperna för dylika befattningshafvare samt
om herr Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med
afstyrkande af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t före¬
slagna aflöningsförmånerna och, med vissa förändringar, de aflönings-
villkor, som af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda till¬
styrkt har Riksdagen numera godkänt.
, Under åberopande af utskottets nyssnämnda uttalande i frågan
under andra hufvudtiteln, i den män det af Riksdagen lämnats utan
erinran, får utskottet, som icke har något att invända emot att å stats¬
kontorets stat uppföras 3 kvinnliga biträden, däraf 2 med aflöning efter
högre typ och 1 med aflöning efter den normala typen, tillstyrka hvad
Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit med det förbehåll, att aflöningsvillkoren
bringas i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen beslutat i fråga om
fasta biträden å nedre justitierevisionens stat. Herr Lindhagens motion
får utskottet sålunda afstyrka äfven i hvad den rör statskontoret.
Under förutsättning af bifall till hvad utskottet sålunda tillstyrker,
har utskottet, på de af departementschefen anförda skäl, ansett sig böra
biträda Kungl. Maj:ts förslag äfven i hvad det afser minskning i stats¬
kontorets ' anslag till vikariatsersättning m. in. Dock förväntar utskottet,
att, såsom jämväl ställts i utsikt, nämnda anslag skall blifva tillfyllest
jämväl för beredande under semester af ersättning åt vikarie för ofvan-
nämnda biträden.
Utskottet får alltså hemställa,
a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
motion nr 220 i motsvarande del, må medgifva,
att i staten för statskontoret må från och med
år 1913 uppföras aflöning för två kvinnliga biträden
af högre aflöningsgrad med 1,600 kronor till hvart-
dera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgörings-
penningar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för
ett kvinnligt biträde af lägre aflöningsgrad med 1,200
kronor, däraf 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgörings-
penningar samt 150 kronor ortstillägg;
att enhvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga
rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter
5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 7 käft. (Nr 7).
Utskottets
yttrande.
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
att biträde, som vid de nya tjänsternas upp¬
förande i stat är anställdt hos statskontoret och an-
tages till biträde å denna stat, må för åtnjutande af
löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställ¬
ning hos ämbetsverket;
b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
förenämnda motion i motsvarande del, må besluta, att
för nämnda kvinnliga biträden skola gälla följande
allmänna villkor och bestämmelser, nämligen
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst
till innehafvare af tjänsten befordras person, som
omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till be¬
lopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till
tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik af-
löningsfyllnad ej må i något fall tillgodoföras aflöning
till högre belopp, än som motsvarar beloppet af den
med befattningen i fråga förenade slutaflöningen,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall
vara 6 timmar, men i verk där nämnda arbetstid är
för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i veder¬
börande aflöningsstat, må åtnjuta semester under en
månad om året, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre
typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken
aflöning utgår efter den högre typen, biträde, som
redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,
må för erhållande af första ålderstillägget i den högre
graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
11
som förflutit från det biträdet tillträdde det sista
ålderstillägget i den lägre graden;
5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda
biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af
lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas
såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än samman-
lagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att
därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åt¬
njuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdoms¬
fall, de med den tjänstledigas befattning förenade
tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras
för beredande af semester, ett mot den semesterledigas
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras
allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje
särskild! fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af
sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke veder¬
börande öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbets¬
verk eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledig-
förklarande genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetens¬
fordringar, ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning
och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som
må varda af Kungl. Maj: t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk
och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för
aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här
blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; samt
c) att Riksdagen må upptaga det i staten för
statskontoret uppförda anslag till amanuenser, vikariats-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
ersättning, renskrifning och flitpenningar, nu 36,000
kronor, till 33,200 kronor.
4:o) Vidare har Kungl. Maj:t i punkt 4 af denna hufvudtitel före¬
slagit Riksdagen godkänna följ ande tillägg till de genom kungl. kun¬
görelsen den 18 oktober 1907 stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i aflöningsstaten för statskontoret upptagna aflönings-
förinåner, nämligen att enhvar vaktmästare i statskontoret må årligen,
i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,
åtnjuta semester under 15 dagar, samt att vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren eller, när det erfordras för beredande åt honom åt semester,
annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han förordnas att uppe¬
hålla förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt
att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid
sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med dennes befattning för¬
enade tjänstgöringspenningar och under hans semester ett mot samma
tjänstgöringspenningar svarande belopp; och skulle, därest de under
punkterna 3 och 4 föreslagna förändringarna i statskontorets stat blefve
godkända, det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget, nu utgörande
155,800 kronor, komma att höjas med 1,600 kronor till 157,400 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 17 i statsrådsproto¬
kollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departements¬
chefen i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet
till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13
januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa
vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.
Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan
anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får
utskottet hemställa,
a) att Riksdagen må godkänna följande tillägg
till de genom kungl. kungörelsen den 18 oktober 1907
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i aflöningsstaten för statskontoret upptagna af-
löningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i statskontoret må årligen,
i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar, samt
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
13
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren
eller, när det erfordras för beredande åt honom af
semester, annan vaktmästare skall varda skyldig att,
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sam-
manlagdt tre månader under ett och samma kalender¬
år, med rätt att därunder, i stället för egna tjänst-
göringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänst-
göringspenningar och under hans semester ett mot
samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; samt
b) att Riksdagen må, vid bifall till de under
punkterna 3:o) och 4:o) föreslagna förändringarna i
statskontorets stat, höja det i riksstaten upptagna
ordinarie anslaget till statskontoret, nu utgörande
155,800 kronor, med 1,600 kronor till 157,400 kronor.
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet-
öm) I punkt 5 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att höja det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till kostnader
för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, nu 400,000 kronor,
med 320,000 kronor till 720,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för
Riksdagen
anmäla.
Kontrollstyrelsen.
6:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 6 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen godkänna sådant tillägg till de genom kungl. kun¬
görelsen den 22 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i aflöningsstaten för kontrollstyrelsen upptagna aflö-
ningsförmåner, att vaktmästaren hos styrelsen må årligen, i den mån
det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 25 i statsrådsproto¬
kollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departements-
Kostnadcr för
taxering till
skatt å inkomst
och förmögen¬
het.
[5.]
Vaktmästarens
semester.
[6-]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Vaktmästarens
semester.
[7-]
chefen i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet
till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13
januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa
vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.
Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan
anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna sådant tillägg till
de genom kungl. kungörelsen den 22 oktober 1909
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i aflöningsstaten för kontrollstyrelsen upptagna
aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos styrelsen må
årligen, i den mån det kan ske utan hinder för göro-
målens behöriga gång, åtnjuta semester under 15
dagar.
Mynt- och justeringsverket.
7:o) I punkt 7 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen godkänna följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen
den 22 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i aflöningsstaten för mynt- och justeringsverket upptagna aflöningsför¬
måner, att vaktmästaren hos verket må årligen, i den mån det kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under
15 dagar.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 25 i statsrådsproto¬
kollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departements¬
chefen i nämnda yttrande åberopade, af chefen lör justitiedepartemeutet
till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13
januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa
vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.
Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan
anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna följande tillägg till
de genom kungl. kungörelsen den 22 oktober 1909
15
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i aflöningsstaten för mynt- och justeringsverket
upptagna aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos verket
må årligen, i den mån det kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15
dagar.
8:o) Kungi. Maj:t har i punkt 8 af hufvudtiteln föreslagit Riks¬
dagen medgifva, att mynt- och justeringsverkets personal tillkommande
aflöningsforhöjningar må från och med år 1912 utgå från reservations¬
anslaget till bestridande af de med mynt- och justeringsverkets drift
förenade kostnader.
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 26 i statsråds¬
protokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande fram¬
ställning, hemställer,
att Riksdagen må medgifva, att mynt- och juste¬
ringsverkets personal tillkommande aflöningsforhöj -
ningar må från och med år 1912 utgå från reser¬
vationsanslaget till bestridande af de med mynt- och
justeringsverkets drift förenade kostnader.
Kammarrätten.
9:o) Uti punkt 9. af hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen^ att dels medgifva, att i staten för kammarrätten må från och
med år 1913 uppföras aflöning för två kvinnliga biträden af lägre
aflöningsgrad med 1,200 kronor till hvardera, däraf 700 kronor lön,
350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg, äfven¬
som för fyra kvinnliga biträden af högre aflöningsgrad (räknebiträden)
med 1,600 kronor till hvartdera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänst¬
göringspenningar samt 150 kronor ortstillägg; att enhvar af nämnda
tjänstinnehafvare må äga rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200
kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom att biträde, som vid
de nya tjänsternas uppförande i stat är anställdt hos kammarrätten
och antages till biträde å denna stat, må för åtnjutande af löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan
Angående de
medel, från
hvilka ålders-
tilläggen till
mynt- och
justerings¬
verkets befatta
ningshafvare
skola
bestridas.
[8-j
Uppförande i
stat af sex
kvinnliga
biträden hos
kammar¬
rätten.
[9.]
Utskottets
yttrande.
16 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
innehaft stadig- anställning hos kammarrätten; dels besluta, att för
nämnda kvinnliga biträden skola gälla de af departementschefen för¬
ordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta biträden
hos vissa verk och myndigheter; dels ock, vid bifall härtill, upptaga det
i staten för kammarrätten uppförda anslag till vikariatsersättning m. m.,
nu 27,600 kronor, under förändrad benämning »till vikariatsersättning,
arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och tillfällig renskrifningskost-
nad» till 20,600 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 27—32 i statsråds¬
protokollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departe¬
mentschefen i nämnda yttrande åberopade, af honom till statsrådsproto¬
kollet öfver finansärenden för den 13 januari 1912 hållna, särskilda an¬
förande angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa ämbets¬
verk och myndigheter.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220),
däri hemställts, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af
statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten
hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,
att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å 200
kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor; samt
att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter,. inne¬
fattande begränsningar i kvinnans rätt att söka eller innehafva ifråga¬
varande befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola
ur dessa bestämmelser utgå.
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
I punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel har utskottet vid behandling af frågan om anställande
af fasta Mträden å nedre justitiere visionens stat uttalat sig om de af
Kungl. Maj:t föreslagna lönetyperna för dylika befattningshafvare samt
om herr Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med
afstyrkande af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t före¬
slagna aflöningsförmånerna och, med vissa förändringar, de^ aflönings-
villkor, som af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda till¬
styrkt har Riksdagen numera godkänt.
Under åberopande af utskottets nyssnämnda uttalande i frågan
under andra hufvudtiteln, i den mån det af Riksdagen lämnats utan
erinran, får utskottet, som icke har något att invända emot att å kam-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
17
marrättens stat uppföras 6 kvinnliga biträden, däraf 4 med aflöning efter
högre typ och 2 med aflöning efter den normala typen, tillstyrka hvad
Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit med det förbehåll att aflöningsvillkoren
bringas i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen beslutat i fråga om
fasta biträden å nedre justitierevisionens stat. Herr Lindhagens motion
får utskottet sålunda afstyrka äfven i hvad den rör kammarrätten.
Under förutsättning af bifall till hvad utskottet sålunda tillstyrker,
har utskottet ej heller funnit något att erinra emot den af Kungl. Maj:t
föreslagna minskningen af kammarrättens anslag till vikariatsersättning
m. m., liksom utskottet ej heller funnit anledning till anmärkning mot
anslagets förändrade benämning. Dock förväntar utskottet, att, såsom
jämväl ställts i utsikt, nämnda anslag skall, äfven med denna minsk¬
ning blifva tillfyllest jämväl för beredande under semester af ersättning
åt vikarie för ofvannämnda biträden.
Utskottet får alltså hemställa,
a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
motion nr 220 i motsvarande del, må medgifva
att i staten för kammarrätten må från och med
år 1913 uppföras aflöning för fyra kvinnliga biträden
af högre aflöningsgrad (räknebiträden) med 1,600 kronor
till hvartdera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänst-
göringspenningar samt 150 kronor ortstillägg, äfven¬
som för två kvinnliga biträden af lägre aflöningsgrad
med 1,200 kronor till hvartdera, däraf 700 kronor lön,
350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor
ortstillägg;
att en hvar af nämnda tjänstinnehafvare må
äga rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor,
efter 5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom
att biträde, som vid de nya tjänsternas upp¬
förande i stat är anställdt hos kammarrätten och an-
tages till biträde å denna stat, må för åtnjutande af
löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställ¬
ning hos kammarrätten;
b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
förenämnda motion i motsvarande del, må besluta, att
för nämnda kvinnliga biträden skola gälla följande
allmänna villkor och bestämmelser, nämligen
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst
till innehafvare af tjänsten befordras person, som
omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till be¬
lopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till
tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik af-
löningsfyllnad ej må i något fall tillgodoföras aflö¬
ning till högre belopp än som motsvarar beloppet af
den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall
vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är
för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i veder¬
börande aflöningsstat, må åtnjuta semester under en
månad om året, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre
typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken af¬
löning utgår efter den högre typen, biträde, som redan
intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
för erhållande af första ålderstillägget i den högre
graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,
som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålders¬
tillägget i den lägre graden;
5) att där inom ett ämbetsverk äro anställda bi¬
träden af såväl högre som lägre grad, biträde af lägre
grad skall vara skyldigt att, om det förordnas såsom
biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida be¬
fattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår; ägande
sålunda förordnadt biträde af lägre grad att därunder
i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
19
förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med
den tjänstledigas befattning förenade tjänstgörings-
penningar, men, då förordnandet erfordras för bere¬
dande af semester, ett mot den semesterledigas tjänst-
göringspenningar svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras
allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje
särskild! fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdes¬
tjänst ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att
af sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke
vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn
till tjänstens behöriga upprättande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande äm¬
betsverk eller myndighet tillsättas medelst konsti¬
tutorial och att tillsättningen skall ske efter tjänstens
ledigförklarande genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetens-
fordringar, ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning
och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som
må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk
och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för
aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad
här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; samt
c) att Riksdagen må upptaga det i staten för
kammarrätten uppförda anslag till vikariatsersättning
m. in., nu 27,600 kronor, under förändrad benämning
»till vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden,
flitpenningar och tillfällig renskrifningskostnad» till
20,600 kronor.
10:o) I punkt 10 af hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen godkänna följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 17
juni . 1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i
aflöningsstaten för kammarrätten upptagna aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i kammarrätten må årligen, i den mån sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
Vaktmästarnas
semester.
[10.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
under 15 dagar, samt att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren
eller, när det erfordras för beredande åt honom af semester, annan
vaktmästare skall vara skyldig att, om lian förordnas att uppehålla
förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt
att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjuk¬
domsförfall för förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade
tjänstgöringspenningar och under hans semester ett mot samma tjänst¬
göringspenningar svarande belopp och skulle, därest de i punkterna 9
och 10 föreslagna förändringarna i kammarrättens stat blefve godkända,
det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget till kammarrätten, nu ut¬
görande 256,500 kronor, att höjas med 1,800 kronor till 258,300 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 32 i statsrådsproto¬
kollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departements¬
chefen i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedepartementet
till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 13
januari 1912 hållna anförande angående beredande af semester för vissa
vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter.
Under åberopande af hvad utskottet under punkt 2:o) här ofvan
anfört i fråga om semester åt vaktmästarna vid kammarkollegium, får
utskottet hemställa,
a) att Riksdagen må godkänna följande tillägg-
till de genom kungl. kungörelsen den 17 juni 1908
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i afiöningsstaten för kammarrätten upptagna af-
löningsförmåner, nämligen
att en hvar vaktmästare i kammarrätten må år¬
ligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göro-
målens behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar,
samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren
eller, när det erfordras för beredande åt honom af
semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sam¬
manlagdt tre månader under ett och samma kalenderår,
med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgörings¬
penningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vakt-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
21
mästaren de med dennes befattning förenade tjänst-
göringspenningar och under hans semester ett mot
samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; samt
b) att Riksdagen må, vid bifall till de under punk¬
terna 9:o) och 10:o) föreslagna förändringarna i kam¬
marrättens stat, höja det i rik sstaten upptagna ordinarie
anslaget till kammarrätten, nu utgörande 256,500 kronor,
med 1,800 kronor till 258,300 kronor.
ll:o) I en inom Andra kammaren af herr A. Cederborg väckt
motion (nr 101) har föreslagits, att Riksdagen ville i skrifvelse till
Kungl. Maj:t hemställa, huruvida icke Kung!. Maj:t må finna skäl före¬
ligga att meddela bestämmelser i syfte att, där till revisor i kammar¬
rätten utnämnes ordinarie revisor i annat centralt ämbetsverk, han äger
för ålderstillägg inom kammarrätten tillgodoräkna sig sin tjänstetid i
den förut innehafda revisorsbefattningen.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:
»Vid den lönereglering, som år 1908 genomfördes för kammar¬
rätten, tillerkändes, enligt Kung], Maj:ts förslag, revisorerna där¬
städes 500 kronor högre aflöning än revisorer inom öfriga centrala
ämbetsverk.
Motiven för denna skillnad i aflöning finnas angifna å sid. 88—89
af Kungl. Maj:ts proposition nr 157 för år 1908. I främsta rummet
anföres härutinnan kammarrättsrevisionens uppgift att väsentligen inne¬
bära öfverrevision i förhållande till de särskilda ämbetsverkens special¬
revisioner. Och föredragande departementschefen åberopar särskild!, att
skillnaden i aflöning icke borde bestämmas till mindre belopp än 500
kronor, därest åtgärden skulle visa sig effektiv och »i stånd att till¬
försäkra kammarrätten tillgång till ett urval af dugande krafter äfven
bland specialrevisionernas tjänstemän».
Etter den sålunda genomförda löneregleringen har emellertid till¬
kommit en omständighet, som hotar att, trots den högre aflöningen för
kammarrättsrevisorerna, i icke ringa mån kringskära möjligheterna att
för kammarrättens revison vinna dugande förmågor från andra ämbets¬
verk. Uti ett fall, då till revisor i kammarrätten befordrats eu ordinarie
revisor i annat centralt ämbetsverk, och denne begärt att få för ålders¬
tillägg i kammarrätten tillgodoräkna sig sin tjänstgöring som revisor i
detta andra ämbetsverk, har nämligen denna framställning — som till¬
styrkts af kammarrätten, men afstyrkts af statskontoret — blifvit afslagen.
Statskontorets hufvud skäl för afstyrkandet var, att ett dylikt tillgodo-
Motion.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
räknande för ålderstillägg i en befattning af tjänstetid i ordinarie
befattning inom annat verk icke borde medgifvas under annan förut¬
sättning än att aflöningen i båda befattningarna var lika.
Då nu ålder stil läggen äro lika till belopp och antal, (3 å 500 kronor)
för revisorerna i såväl kammarrätten som öfriga centrala verk, blir häraf
följden, att för den ordinarie revisor i något af dessa sistnämnda verk,
som intjänat ett ålderstillägg, en öfverflyttning till kammarrätten icke
skulle medföra någon aflöningsförhöjning, och att för den, som intjänat
två ålderstillägg i den förra tjänsten, öfverflyttningen medför en direkt
förlust af 500 kronor om året under tio år. Visserligen har han vid
uppnående framdeles af pensionsåldern rätt till något högre pension
såsom kammarrättsrevisor, men denna utsikt i en långt aflägsen framtid
torde näppeligen uppväga den närmare liggande och på förhand klara
förlusten.
Dessa förhållanden äro sålunda direkt ägnade att inskränka möjlig¬
heterna för den rekrytering af kammarrättsrevisionen från andra ämbets¬
verk, som man vid löneregleringen fann önskvärd och ville trygga genom
bestämmandet af en något högre aflöning för kammarrättsrevisorerna.
Det synes jämväl, som borde i här åsyftade fall någon bindande
verkan för ålderstilläggsberäkningen ej behöfva tillerkännas nyssnämnda
ringa skillnad i aflöning. Viktigare är väl, att en revisor i centralt
ämbetsverk med specialrevision uti denna sin tjänstgöring förvärfva!'
insikter och erfarenheter, som kunna väsentligt underlätta ett arbete
såsom revisor i kammarrätten och höja värdet af detta arbete. Till sin
natur är ju arbetet så på ena som på andra hållet i mångt och mycket
likartadt.»
För att de syften, som legat till grund för bestämmande af kam-
marrättsrevisorernas aflöning, må kunna allt framgent i afsedd omfatt¬
ning tillgodoses, har motionären nu gjort sitt ofvanberörda yrkande.
Enligt § 25 i den för kammarrätten gällande instruktion af den
23 december 1908 skola i kammarrättens revisionsafdelning de räken¬
skaper, hvilka icke förut undergått granskning i detalj, fullständigt
granskas samt de redogörelser, som i det redovisande verket blifvit
detaljgranskade, underkastas, i den mån tiden det medgifver, ytterligare
revision, mindre i afseende å redogörelsernas sifferuppgifter än till
kontrollerande af vederbörande myndigheters förvaltningsåtgärder.
Med afseende å denna kammarrättsrevisionens uppgift att i väsentlig
mån vara en öfverrevision är det utan tvifvel ur det allmännas synpunkt
af vikt, att för kammarrättens revisionsafdelning må kunna, där sådant
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 23
eljest prof vas lämpligt, förvärfvas dugande arbetskrafter från andra
ämbetsverk. Det synes därför utskottet önskvärdt, att särskilda be¬
stämmelser meddelas, hvarigenom tjänsteman, som öfverflyttas till
revisorstjänst i kammarrätten från dylik tjänst i annat ämbetsverk, må
^r n^a. tjänsten komma i åtnjutande af sådana aflöningsförmåner, att
öfvernyttningen icke för honom ställer sig ekonomiskt ofördelaktig.
Bestämmelser i dylikt syfte finnas redan meddelade för vissa andra,
likartade fall, exempelvis i fråga om statsdepartementen, fångvårdsstaten
samt rikets allmänna läroverk.
Hvad särskild! rikets allmänna läroverk beträffar, stadgas i kungl.
p.Unf:?re^sen den augusti 1904, angående ny löne- och pensionsreglering
lör lärare och lärarinnor vid dessa läroverk, att därest ordinarie adjunkt
som befordras till lektor, redan intjänat högre aflöning än lektors be-
^™ane^sea^hningi honom skola omedelbart tillgodoföras så många ålders-
tillägg som lektor, att hans aflöning i sistnämnda befattning blir lika
rög som den aflöning, han senast åtnjutit såsom adjunkt; »skolande,
där adjunkt vid befordran till lektor icke erhåller högre aflöning än den
han som adjunkt uppburit, för uppflyttning i närmast högre lektorsgrad
honom tillgodoräknas den tid, hvarunder han innehaft adjunktsbefatt¬
ningen, efter det han i denna befattning senast uppflyttades till höo-re
lönegrad». °
Utskottet håller före, att bestämmelser likartade med dem, som
gä a i fråga om adjunkts befordran till lektor, skulle befinnas lämpliga
i sådana fall, då till revisorstjänst i kammarrätten befordras revisions-
tjansteman mom något af de ämbetsverk, där aflöningarna utgå enligt
den s. k. statskontorstypen.
De föreskrifter, som i det af motionären angifna syfte må finnas
erforderliga, torde lämpligen böra meddelas i form af tillägg till de af
j genom kungörelse den 17 juni 1908, i öfverensstämmelse
med .Riksdagens därom fattade beslut, stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de från och med 1909 års början fastställda nya
afiönmgsförmånerna för kammarrätten.
På grund af det ofvan anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning af herr Cederborgs
förenämnda motion, må i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida
och i hvilken utsträckning tjänsteman, som förflyttas
till revisorstjänst i kammarrätten från dylik tjänst i
annat centralt ämbetsverk, må för ålderstillägg' å den
24
Tullverket.
[il.]
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
nya tjänsten få tillgodoräkna sig föregående ordinarie
tjänstetid, samt för Riksdagen framlägga det förslag
i ämnet, hvartill utredningen må föranleda.
Tullverket.
12:o) Kungl. Maj: t har under punkt 11 af denna hufvud titel
föreslagit Riksdagen att
dels, med godkännande af de utaf departementschefen förordade
ändringar’i tullverkets stater, för år 1913 bestämma anslaget för tull¬
verket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 5,953,900
kronor, att såsom förslagsanslag utgå, hvarigenom anslaget till tullverket
skulle höjas med 97,000 kronor, . .
dels medgifva, att för år 1913 till aflöning åt de tjänstinnehaivare,
hvilkas innehafvande befattningar antingen bibehållas i den nya orga¬
nisationen eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,
men hvilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras aflöningarna
vid motsvarande befattningar i den nya staten, samt att, därest inne
häfvare af tjänst, som med år 1913 varder indragen, måste öfverföras
på indragningsstat, till aflöning åt honom för år 1913 må af de å
anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort belopp, som
motsvarar hans intjänta lön enligt 1912 års stat,
dels besluta,
ej mindre att förste vaktmästaren och vaktmästarna hos general¬
tullstyrelsen skola äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, en hvar under femton
dagar, samt .
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, nar det er¬
fordras för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår med rätt att däiunder, i stället
för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöiingspenningai
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar sva¬
rande belopp,
än äfven att för de kvinnliga skrifbiträdena hos generaltullsty¬
relsen skola gälla de af departementschefen förordade allmänna villkor
och bestämmelser i fråga om fasta biträden hos vissa ämbetsverk
och myndigheter;
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
25
dels ock slutligen antaga det vid statsrådsprotokollet fogade för¬
slag till ändring i gällande aflöningsreglemente för tjänstemän vid tull¬
verkets lokalförvaltning samt kust- ock gränsbevakning.
Öfver denna framställning, angående hvilken utskottet afgifvit
särskildt utlåtande (nr 12), har Riksdagen redan fattat beslut; hvilket
utskottet skolat här
anteckna.
Förändrad organisation af koramerskollegii afdelning för näringsstatistik.
13:o) Ridare har Kungl. Maj:t i punkt 12 af hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen
dels att från och med år 1913, med uteslutande från kommers-
kollegii nuvarande stat af en förste aktuarie och två aktuarie!- samt med
minskning af det för kollegium anvisade anslaget till amanuenser och
andra extra biträden m. m. med 13,010 kronor eller från 41,500 kronor
till 28,490 kronor, samt med godkännande af det utaf departementschefen
förordade förslag till aflöningsstat för kommerskollegii afdelning för
näringsstatistik, för ändamålet uppföra ett ordinarie anslag å 72,325 kronor;
dels besluta, att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari
1913 af lönestaten för kommerskollegii afdelning för näringsstatistik
skall gälla, att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift, att samt¬
liga ordinarie befattningshafvare å afdelningen skola, i den mån ej
undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröf¬
ning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje
söckendag;
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i nämnda stat upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare åt ordinarie befattning å kommerskollegii afdel¬
ning för näringsstatistik skall vara underkastad den vidsträcktare tjänst¬
göringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af afdelningen eller eljest af kommers¬
kollegium eller i öfrigt i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hän¬
seende, äfvensom därest afdelningens ställning inom eller till kommers-
kollegium förändras eller kommerskollegii ställning inom statsförvaltningen
så förändras, att detsamma ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk
anses, eller därest vissa ifrågavarande afdelning tillhörande göromål
öfverflyttas till annan afdelning eller ämbetsverk, vara pliktig att, med
bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter ny
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 4
Förändrad
organisation
af kommers¬
kollegii afdel¬
ning för nä¬
ringsstatistik.
[12.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göro¬
mål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra å den afdelning
eller i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning å näringsstatistiska afdelningen icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning å nämnda afdelning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej, hvad angår byråchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår inne¬
hafvare af annan befattning, kommerskollegium, uppå därom gjord
framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänste¬
befattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen å afdel¬
ningen, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills¬
vidare bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda befattning inom graden, där kommerskollegium, till befordrande
af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befatt¬
nings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledig¬
het för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något häraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor eller
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
27
för beredande af semester, innehafvare af lägre befattning skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning å afdelningen, den¬
samma, mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för befattningen an¬
slagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot svarande belopp
i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren under mer ap. fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller full¬
gjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för
tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får till¬
trädas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagare vid bestäm¬
mandet af rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, som före
den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande befattning i
kommerskollegium, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhål¬
lande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göro-
målens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, byråchef och förste
aktuarie enhvar under en och en half månad samt aktuarierna, enhvar
under en månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledi¬
gande eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till måna¬
dens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänst-
innehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraft¬
trädande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter till¬
trädes, vid tillträdet till befattningen stadgadt;
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning- i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att enhvar, som med eller efter 1913 års ingång tillträder befatt¬
ning å afdelningen, skall vara pliktig att underkasta sig ofvan intagna
villkor och bestämmelser för den nya aflöningsstatens åtnjutande; samt
att de förutvarande innehafvare af befattningar å afdelningen, hvilka
icke före den 1 november 1912 anmäla, att de vilja underkasta sig
nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflönings-
förmåner, äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit dem;
dels medgifva, att kvinnligt biträde, som vid ikraftträdandet af
nämnda stat är anställdt å kommerskollegii afdelning för näringsstatistik
och antages till biträde å samma stat, må för åtnjutande af löneförhöj¬
ning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därför¬
innan innehaft stadig anställning i kollegium;
dels ock särskildt beträffande de i förevarande stat uppförda kvinn¬
liga biträden besluta, att för dem skola gälla de af departementschefen
särskildt förordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta
biträden hos vissa verk och myndigheter.
Vid bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget skulle staten för
kommerskollegium i dess helhet, nu 98,000 kronor, komma att höjas
med 48,815 kronor till 146,815 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 91—127 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
inom Andra kammaren väckta motioner, nämligen
dels af herr C. Lindhagen, som i motionen nr 220 hemställt, bland
annat, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens
förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos vissa ämbetsverk och
myndigheter besluta, att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje
ålderstillägg å 200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet,
blir 1,800 kronor; samt att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och
7:e punkter, innefattande begxänsniugar i kvinnas rätt att söka eller
innehafva ifrågavarande befattningar, ifall hon är gift eller träder i
äktenskap, skola ur dessa bestämmelser utgå;
dels och af herr G. Kronlund, som i motionen nr 69 hemställt,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
29
att, därest det framlagda förslaget om uppförande å stat af tio biträden
vid kommerskollegii afdelning för näringsstatistik vinner Riksdagens
bifall, Riksdagen ville besluta, att åtminstone sex af dem varda upp¬
förda såsom biträden af högre aflöningsgrad och de återstående såsom
biträden af lägre aflöningsgrad.
Beträffande hvad motionärerna anfört till stöd för sina framställ¬
ningar tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.
k ör närvarande finnas å kommerskollegii näringsstatistiska afdel¬
ning anställda, förutom förste aktuarien-föreståndaren, två ordinarie och
två extra aktuarier samt åtta amanuenser, hvarjämte ett manligt och tio
kvinnliga biträden där regelbundet sysselsättas.
Af nämnda personal äro:
a) en aktuarie, 2 amanuenser, ett manligt biträde samt 3 kvinn¬
liga biträden sysselsatta med handelsstatistiken i dess nuvarande skick,
hvarjämte en aktuarie, som handlägger afdelningens sekreterar- och
registratorsgöromål samt närmast utarbetar berättelsen om bergshandtering,
är därvid behjälplig. Af denna personal deltager dock en amanuens
och det manliga biträdet samt ett kvinnligt biträde under omkring 3
månaders tid årligen i utarbetandet af bergsberättelsen;
b) en aktuarie, 3 amanuenser och 2 kvinnliga biträden sysselsatta
med sjö fartsstatistiken ;
c) eu aktuarie, 3 amanuenser och 4 kvinnliga biträden sysselsatta
med berättelserna om fabriker och handtverk; samt
d) ett kvinnligt biträde nästan uteslutande sysselsatt med diarie-
föring af utgående skrivelser, renskrifning samt expediering af blanketter
och dylikt.
Omorganisation sförslaget — enligt Kungi. Maj:ts framställning —
afser, med uteslutande från kommerskollegii nuvarande stat af en förste
aktuarie och två aktuarier samt med minskning af det för kollegium
anvisade anslaget till amanuenser och andra extra biträden in. m. med
13,010 kronor, uppförande å ordinarie stat af:
en byråchef, 2 förste aktuarier, 4 aktuarier och 10 kvinnliga
biträden, däraf 2 af högre aflöningsgrad och 8 af lägre aflöningsgrad
jämte ett belopp af 23,825 kronor till amanuenser, gratifikationer, extra
biträden, sakkunnige och vikariatsersättning.
Dessutom skulle å extra stat för år 1913 uppföras:
1,000 kronor till ett sakkunnigt biträde vid bergverksstatistikens
utarbetande, 1,000 kronor till ersättning för år 1912 åt sakkunniga bi-
30
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
träden vid beräkning af enhetsvärden å vissa varor samt 2,700 kronor
till aflöning åt en byråchef för tiden september—december 1912.
Ifråga om personalbehofvet har man utgått från en beräkning af:
a) en förste aktuarie, en aktuarie (tillika sekreterare och registrator),
2 amanuenser och 4 biträden för handelsstatistiken;
b) en aktuarie, en amanuens och 5 biträden för sjeifartsstatistiken;
c) en förste aktuarie, en aktuarie, 3 amanuenser och 6 biträden
för utarbetandet af statistiken om industrien och bergshandteringen;
d) en aktuarie, en amanuens och ett biträde för industriregistret, samt
e) ett biträde för fullgörandet af åtskilliga för afdelningen gemen¬
samma bestyr, såsom registrering, renskrifning, expedition m. in.
Krafvet på en reformering af vår nuvarande näringsstatistik torde
vara ovedersägligt. En omgestaltning af densamma synes därför vara
nödvändig, och utskottet har i Kungl. Maj:ts härutinnan framlagda för¬
slag trott sig finna en i stort sedt lycklig lösning af denna fråga.
Emellertid hafva jämväl andra reformer på detta område ställts i
utsikt, och ehuru de härom framställda anspråken icke för närvarande
föranledt någon Kungl. Maj:ts åtgärd, har dock utskottet velat redan nu
beröra ett af dessa.
Statistiska kommittén har i fråga om den nuvarande industristati¬
stiken anmärkt, att i de formulär för primäruppgifter, som för närva¬
rande användas till de svenska berättelserna om bergverk och fabriker,
efterfrågas hvarken värdet af förbrukade råvaror och halflabrikat eller
värdet af främmande hjälparbeten, utan hvarje industriell anläggning
åsätter blott och bart de skilda slagen af sina tillverkningar fullt handels-
värde å platsen, hvarjämte uppgift om invänta löner för förädling eller
reparation af främmande gods meddelas. Därtill komme, att produkter,
som genomginge flera olika grader af bearbetning, upptagas efter hvarje
ny process till sitt fulla värde, hvarigenom en dubbelräkning tydligen
äger rum. Detta redovisningssystem medförde naturligtvis, att slut¬
summan för samtliga industrigrenars produktionsbelopp icke ens till¬
närmelsevis kunde sägas utvisa de industriella produkternas verkliga
bruttovärde, i hvithet värdet af inom landet vidare bearbetade inhemska
halffabrikat icke finge ingå, och detsamma stängde ock hvarje möjlighet
att bestämma den inhemska industriens så kallade produktionsvärde, för
hvars beräknande den första förutsättningen vore, att värdet af samtliga
förbrukade råvaror och alla i helfabrikaten ingående halffabrikat samt af
alla främmande hjälparbeten vore kändt. Och ehuru detta redovisnings¬
system praktiskt taget ägde sina obestridliga fördelar och onekligen
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
31
skänkte en god öfverblick öfver de särskilda bergverksprodukternas och
fabriksvarornas produktionsorter, tillverkningsmängder och försäljnings¬
pris samt dessutom ställde sig billigt, på grund af Indika förtjänster det
borde bibehållas, hade kommittén dock pa grund af de hos systemet
anmärkta bristfälligheterna funnit det högeligen önskvärd!, att den
svenska industristatistiken på lämpligt sätt fördjupades och fullkomnades,
sa att. densamma framför allt komme att omfatta en verklig produktions¬
statistik. . För att nå detta önskemål ansåge sig kommittén böra förorda,
att vid sidan af de nuvarande årliga öfversikterna måtte åvägabringas ett
antal periodiska specialundersökningar öfver den större industriens skilda
grenar, i hvilka undersökningar för hvarje särskild industrigren utreddes
dess produktionsvärde och för öfrigt inhämtades mera ingående upplys¬
ningar om hvarjehanda näringsförhållanden än de, som rimligen kunde
ai för ar infordras till de ordinarie berättelserna. För dessa undersök¬
ningars vidtagande borde den större svenska industrien indelas i nio
grupper och det . syntes som om i händelse bearbetning af det för den
första gruppen insamlade uppgiftsmaterialet vidtoge, medan uppgifter
insamlades frän den andra gruppen, och så undan för undan, samtliga
nio specialundersökningar borde kunna slutföras på ett årtionde. Hvart
tionde år borde i regel hvarje särskild industrigrupp komma under för¬
nyad behandling, hvadan under det sista året i hvarje tioårsperiod inga
primäruppgifter skulle insamlas., utan arbete i stället nedläggas på eu
allmän sammanfattning af samtliga de nio gruppundersökningarnas slut¬
resultat särskild! med hänsyn till en på dessa grundad beräkning af
hela den större industriens verkliga produktionsvärde. Denna samman¬
fattning borde publiceras i de ordinarie årsberättelsernas kedja, så att
nvar tionde årgång af desamma komme att jämte sitt sedvanliga inne¬
håll för året dessutom i texten meddela hufvuddragen af en allmän svensk
produktionsstatistik.
Utskottet, som tagit jämväl detta reformförslag i öfvervägande,
antager, att sådana specialundersökningar som de af kommittén före¬
slagna sannolikt komme att blifva ganska kostsamma. Det skulle väl
kanske möjligen också kunna dragas i tvifvelsmål, huruvida resultatet
af dylika, undersökningar verkligen skulle komma att motsvara de stora
förhoppningar, som på vissa håll synas hafva knutits vid desamma.
Emellertid föreligger ju ännu icke något förslag i denna del från Ivungl.
Maj:ts sida. Då det därföre torde kunna förväntas, att, om frågan skulle
återkomma, densamma dessförinnan blifver. föremål för ytterligare under¬
sökningar, samt Riksdagen ju i allt fall då blifver i tillfälle att närmare
32
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
pröfva saken, har utskottet ansett sig icke böra i vidare mån inlåta
sig på frågan.
Hvad därefter beträffar den af Kungl. Maj:t föreslagna förstärk¬
ningen af arbetskrafterna å den näringsstatistiska afdelningen, så, enär
denna förstärkning torde, på sätt åt Kungl. Maj:ts förevarande framställ¬
ning framgår och enligt hvad utskottet jämväl under hand inhämtat, få
anses vara under alla förhållanden erforderlig för det näringsstatistiska
arbetets behöriga fullföljande och oberoende af detta arbetes förläggande
till det ena eller andra ämbetsverket, och då icke heller någon af de
föreslagna särskilda anordningarna lärer kunna tänkas komma att verka
hinderligt för en omorganisation af kommerskollegium i dess helhet,
finner utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Vidkommande sedermera de för personalen å den näringsstatistiska
afdelningen föreslagna aflöningsförmånerna får utskottet erinra, att ut¬
skottet i punkt 3:o) af sitt utlåtande angående utgifterna under riks-
statens andra hufvudtitel vid behandling af frågan om anställande af
fasta biträden å nedre justitierevisionens stat uttalat sig om de af Kungl.
Maj:t föreslagna lönetyperna för dylika befattningshafvare samt om herr
Lindhagens i ämnet väckta motion. Utskottet har därvid med afstyr¬
kande af nyssnämnda motion tillstyrkt de af Kungl. Maj:t föreslagna
aflöningsförmånerna och, med vissa förändringar, de aflöningsvillkor, som
af Kungl. Maj:t framlagts. Hvad utskottet sålunda tillstyrkt, har Riks¬
dagen numera godkänt.
Hvad därefter angår herr Kronlunds yrkande, så enär enligt hvad
af statsrådsprotokollet framgår en närmare undersökning kommer att
verkställas angående huruvida och i hvilken omfattning det arbete, som
är afsedt att utföras af de utaf Kungl. Maj:t föreslagna biträdena af
högre aflöningstyp, i jämförelse med de uppgifter, som i allmänhet till¬
komma »biträden af högre aflöningsgrad», är så maktpåliggande, att
det betingar ytterligare en högre aflöningstyp, och då det torde kunna
antagas, att af denna utredning, vid hvilken arbetsfördelningen mellan
de olika biträdena å afdelningen torde själfmant komma att vid sidan
af frågan om en tredje aflöningstyp underkastas särskild ompröfning,
kommer att närmare framgå, huruvida skäl förefinnes att i högre aflönings¬
grad uppflytta något af de biträden, för hvilka Kungl. Maj:t nu före¬
slagit lägre aflöningsgrad, har utskottet icke ansett herr Kronlunds
förevarande motion böra föranleda särskild åtgärd, så mycket mindre
som Kungl. Maj:t vid frågans nuvarande läge icke ansett sig kunna
föreslå den »högre aflöningsgrad eu» för flera än två biträden vid verket.
Utskottet,' som däremot icke funnit något att erinra mot Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 33
Maj:ts förslag till aflöningsförmåner för de tio ordinarie kvinnliga be-
fattningshafvarna under förbehåll, att aflöningsvillkoren bringas i öfver¬
ensstämmelse med hvad Riksdagen beslutat i fråga om fasta biträden
å nedre justitierevisionens stat, får alltså, under åberopande af utskottets
ofvanberörda uttalande i frågan under andra hufvudtiteln i den mån
det af Riksdagen lämnats utan erinran, med afstyrkande dels af herr
Lindhagens motion i hvad den rör kommerskollegii näringsstatistiska
afdelning dels ock af herr Kronlunds förenämnda motion, förorda
Kungl. Maj:ts förslag jämväl i detta afseende.
Anledning till anmärkning från utskottets sida mot Kungl. Maj:ts
förslag till aflöningsförmåner åt personalen i öfrigt å den näringsstatis¬
tiska afdelningen har ej heller förekommit.
Kungl. Maj ds förslag om uppförande å extra stat af vissa belopp
till särskilda sakkunniga samt till aflöning åt den föreslagna byråchefen
jämväl för tiden september—december 1912 har på de af Kungl. Majd
anförda skäl synts utskottet välbetänkt och sålunda icke föranledt någon
erinran från utskottets sida.
Emot hvad Kungl. Majd föreslagit i öfriga här ofvan ej vidrörda
delar har utskottet icke funnit anledning till anmärkning.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen, med afslag å herrar Lind¬
hagens och Kronlunds förenämnda motioner i mot¬
svarande del, må från och med år 1913, med uteslu¬
tande från kommerskollegii nuvarande stat af en förste
aktuarie och två aktuarier samt med minskning af det
för kollegium anvisade anslaget till amanuenser och
andra extra biträden m. m. med 13,010 kronor eller
från 41,500 kronor till 28,490 kronor, samt med god¬
kännande af det utaf departementschefen förordade
förslag till aflöningsstat för kommerskollegii afdelning för
näring sstatistik, för ändamålet uppföra ett ordinarie
anslag å 72,325 kronor;
b) att Riksdagen må besluta, att såsom förut¬
sättning för ikraftträdande den 1 januari 1913 af löne-
staten för kommerskollegii afdelning för näringsstatistik
skall gälla, att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar
föreskrift, att samtliga ordinarie befattningshafvare å
afdelningen skola, i den mån ej undantag kunna anses
böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 5
84
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar hvarje söckendag;
c) att Riksdagen må godkänna följande villkor
och bestämmälser för åtnjutande af de i nämnda stat
upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning å kommers-
kollegii afdelning för näringsstatistik skall vara under¬
kastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträ¬
dande förändrad organisation af afdelningen eller eljest
af kommerskollegium eller i öfrigt i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom
därest afdelningens ställning inom eller till kommers¬
kollegium förändras edar kommerskollegii ställning
inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses,
eller därest vissa ifrågavarande afdelning tillhörande
göromål öfverflyttas till annan afdelning eller ämbets¬
verk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänste-
grad och den aflöning han innehar, efter ny eller
förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förord¬
nande, tjänstgöra å den afdelning eller i det verk,
till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning å näringsstatistiska
afdelningen icke må förenas annan tjänst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning å nämnda afdelning
ei heller må förenas vare sig uppdrag såsom ord¬
förande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänste¬
befattning af hvad slag som helst, så framt ej, hvad
angår byråchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår inne¬
hafvare af annan befattning, kommerskollegium, uppå
därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å afdel-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
35
ningen, finner uppdraget eller befattningen kunna få
mottagas och tillsvidare bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att
tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden, där
kommerskollegium, till befordrande af arbetets oaf¬
bruten gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest
varit]|från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befatt¬
ning förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstill-
lägget, men att den, som undfår ledighet för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledig¬
heten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så
mycket af lönen eller ortstillägget, som för befatt¬
ningens uppehållande erfordras eller eljestpröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare
för tid, hvarunder kan afhållit sig från tjänstgöring
utan l ätt hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänst¬
ledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans af¬
löning, som icke pröfvas böra användas till befatt¬
ningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för
ämbetsresor eller för beredande af semester, innehafvare
af lägre befattning skall vara skyldig att, om han för¬
ordnas till högre befattning å avdelningen, densamma,
mot åtnjutande, i förstnämnda fäll af de för befatt¬
ningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af
däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgörings¬
penningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår;
36
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad
är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöj¬
ningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,
på grund af förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje
förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare
fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande lön¬
tagare vid bestämmandet af rätten till löneförhöjning
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflönings-
statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande
befattning i kommerskollegium, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till
pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta
semester, byråchef och förste aktuarie enhvar under
en och en half månad samt aktuarierna, enhvar under
en månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskeds¬
tagande, entledigande eller dödsfall själfva lönen äfven¬
som ortstillägget utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad i
särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraft-
37
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
trädande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt;
att den, som tillträder den nya aflönings staten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl.<Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att enhvar, som med eller efter 1913 års ingång
tillträder befattning å afdelningen, skall vara pliktig
att underkasta sig ofvan intagna villkor och bestäm¬
melser för den nya aflöningsstatens åtnjutande; samt
att de förutvarande innehafvare af befattningar
å afdelningen, hvilka icke före den 1 november 1912
anmäla, att de vilja underkasta sig nämnda villkor och
bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill för¬
bindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkom¬
mande aflöningsförmåner, äfvensom, i den mån ej
annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående
civila tjänsteinnehafvares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit dem;
d) att Riksdagen må medgifva, att kvinnligt biträde,
som vid ikraftträdandet af nämnda stat är anställdt å
kommerskollegii afdelning för näringsstatistik och an-
tages till biträde å samma stat, må för åtnjutande af
löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställ¬
ning i kollegium; samt
e) att Riksdagen, med af slag å herr Lindbagens
motion i motsvarande del, må särskilt beträffande de
i förevarande stat uppförda kvinnliga biträden besluta,
att för dem skola gälla följande allmänna villkor och
bestämmelser, nämligen;
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst
till innehafvare af tjänsten befordras person, som
omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till
belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till
tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik af-
löningsfyllnad ej må i något fall tillgodoföras aflöning
till högre belopp än som motsvarar beloppet af den
med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänst-
göringspenningar och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid, å tjänsterummet skall
vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är
för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det krafvel’, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgad i veder¬
börande aflöningsstat, må åtnjuta semester under en
månad om året, när sådant utan hinder för göro-
målens behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre
typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken af¬
löning utgår efter den högre typen, biträde, som
redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,
må för erhållande af första ålderstillägget i den högre
graden få tillgodoräkna sig högst fem år al den tid,
som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålders¬
tillägget i den lägre graden;
5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda
biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af
lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas
såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än samman¬
lagd! tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att
därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åt¬
njuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdoms¬
fall, de med den tjänstledigas befattning förenade
tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras
för beredande af semester, ett mot den semesterledigas
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 39
allenast efter af Kung]. Maj:t på framställning i hvarje
särskild! fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af
sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke veder¬
börande öfverordnade myndighet med hänsyn till tjän¬
stens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbets¬
verk eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledig-
förklarande genom kungörelse;
_ rörande tillsättningen i öfrigt, kompetens¬
fordringar, ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning-
o. d. skola gälla de närmare stadganden, som må
varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk
och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för
aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga delar
och i den mån de icke stå i strid mot hvad här blifvit
föreskrifvet lända till efterrättelse.
Vid bifall härtill kommer staten för kommerskollegium i dess
helhet, nu 98,000 kronor, att uppgå till 146,815 kronor.
Patent- och registreringsverket.
14:o) 1 punkt 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, med godkännande af det utaf departementschefen till-
i m ota isläget till utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år
1913 samt med förklarande, att det å ämbetsverkets omkostnadsstat
uppförda förslagsanslag till provisorisk lönereglering för den å aflönings-
staten upptagna personal må för sådant ändamål disponeras i enlighet
94 departementschefen tillstyrkta grunder och på af honom i
öfugt förordade villkor, till upprätthållande af patent- och registrerings¬
verkets verksamhet uppföra ett reservationsanslag af 435,700 kronor,
att utgå af de till patent- och registreringsverket inflytande afgifter
dels för patent samt för registrering af varumärken äfvensom af mönster
och modeller, dels ock för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag
Patent- och
registrerings¬
verket.
[13.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
och. solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket
förda bolags- och försäkringsregistren, under förutsättning tillika att de
å dessa afgifter uppkommande öfverskott fortfarande såsom hittills skola
efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget
afsedda ändamål.
I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet (sid. 127—157) därom innehåller.
Den för patent- och registreringsverket för innevarande år fast¬
ställda utgiftsstaten omfattar följande hufvudafdelningar:
A. aflöningar...................................... kronor 81,300: —
B. omkostnader ................................. » 313,700: —
Summa kronor 395,000: —
Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat för ämbetsverket för år 1913,
som upptager
aflöningar till belopp af................
|
... kronor
|
81,800: —
|
och omkostnader till belopp af ...
|
»
|
353,900: —
|
Summa kronor
|
435,700: —
|
utvisar sålunda, jämfördt med nu gällande stat, en ökning i det hela af
40,700 kronor.
Den af Kungl. Maj:t föreslagna förändringen i utgiftsstaten afser:
a) aflöningar:
ökning af anslaget till ålderstillägg, för beredande från och
med år 1913 af ett första ålderstillägg åt registratorn och arkivarien,
med........................................................................................... kronor 500: —
b) omkostnader:
1) ökning af förslagsanslaget till adjungerade
ledamöter m. in., nu 130,680 kronor, med 35,200
kronor, däraf
till täckande af anslagets nuvarande otill¬
räcklighet ................................................................................. » 13,500: —
till ålderstillägg åt adjungerade ledamöter......... » 2,400: —
till ålderstillägg åt byråingenjörer och notarier
öfver stat............................................................................... » 4,000: —
till förstärkning af arbetskrafterna samt för¬
bättring af biträdande ingenjörernas arfvoden ............ » 15,300: —
Transport kronor 35,700: —
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
41
Transport kronor 35,700:-—
hvaraf 1,600 kronor till en adjungerad ledamot
å patentafdelningen samt 13,700 kronor till ökning
af biträdande ingenjörernas antal och förbättrande af
deras arfvoden; äfvensom
2) ökning af förslagsanslaget till renskrifning
och skrifmaterialier m. in. från 50,000 kronor med » 5,000: -—
till 55,000 kronor.
Summa ökning: kronor 40,700: —
Emot Kung!. Maj:ts förslag om ökning af anslaget till ålderstillägg
och förslagsanslaget till renskrifning och skrifmaterialier m. m. samt
om förhöjning i förslagsanslaget till adjungerade ledamöter m. m. för
täckande af anslagets nuvarande otillräcklighet har från utskottets sida
icke varit något att erinra.
Jämväl öfriga af Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningar i sistnämnda
förslagsanslag eller de, som afse ålderstillägg åt adjungerade ledamöter
samt byråingenjörer och notarier öfver stat äfvensom förstärkning af
arbetskrafterna samt förbättring af biträdande ingenjörernas arfvoden, har
utskottet ansett sig böra biträda, då det torde vara nödvändigt att i
afbidan på den länge förväntade löneregleringen för ämbetsverket,
hvilken blifvit afsevärdt fördröjd på grund af omständigheter, som varit
åt verket oberoende, bereda verket den begärda arbetsförstärkningen och
jämväl för bibehållande åt verket af dugliga arbetskrafter medgifva
tjänstemännen därstädes nu ifrågavarande aflöningsförhöjningar, hvilka
synas betingade af det alltmer ökade arbetet i ämbetsverket.
Dock torde såsom villkor för erhållande af den genom anslags-
förhöjningen möjliggjorda arfvodesförbättringen för biträdande ingenjö¬
rerna böra stadgas skyldighet för dem att vara tillstädes å tjänsterummet
minst fyra timmar hvarje söckendag.
Utskottet hemställer alltså,
Utskottets
yttrande,
att Riksdagen må, med godkännande af det utaf
departementschefen tillstyrkta förslaget till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket för år 1913 samt
med förklarande, att det å ämbetsverkets omkostnads-
stat uppförda förslagsanslag till provisorisk löneregle¬
ring för den å aflöningsstaten upptagna personal må
för sådant ändamål disponeras i enlighet med de af
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt, 7 höft. (Nr 7.) 6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
departementschefen, tillstyrkta grunder och på af ho¬
nom i öfrigt förordade villkor, till upprätthållande af
patent- och registreringsverkets verksamhet uppföra
ett reservationsanslag af 435,700 kronor, att utgå af
de till patent- och registreringsverket inflytande av¬
gifter dels för patent samt för registrering af varu¬
märken äfvensom af mönster och modeller, dels ock
för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag och
solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de
hos verket förda bolags- och försäkringsregistren,
under förutsättning tillika, att de å dessa avgifter upp¬
kommande öfverskott fortfarande såsom hittills skola
efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för
det med anslaget afsedda ändamål.
Vid bifall härtill kommer anslaget till patent- och registrerings¬
verket att höjas med 40,700 kronor.
Statistiska centralbyrån.
Statistiska 15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 14 af denna hufvudtitel
centralbyrån, föreslagit Riksdagen
L14.J dels medgifva, att i staten för statistiska centralbyrån må från och
med år 1913 uppföras aflöning för två byråchefer med 6,400 kronor
till hvardera, häraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgörings-
penningar; samt att enhvar af byråcheferna må äga rätt till ett ålders-
tillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring;
dels besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal i
öfrigt gällande villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnju¬
tande jämväl skola äga tillämpning på nämnda byråchefer;
dels höja reservationsanslaget till bibliotekets underhållande, nu
1,500 kronor^ med 500 kronor till 2,000 kronor;
dels vidare höja reservationsanslaget till arfvoden åt tillfälliga
biträden samt till vikariatsersättning, nu 20,000 kronor, med 500 kronor
till 20,500 kronor;
dels ock från staten utesluta reservationsanslaget till officiella
statistiska trycket 17,300 kronor, till en statistisk tidskrift 1,400 kronor
samt till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik 1,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
43
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
157—209 i statsrådsprotokollet.
k ör närvarande äro, utom den personal, som tillfälligtvis är an¬
ställd för folkräkningen och de pågående valstatistiska arbetena, i statis¬
tiska centralbyrån anställda tre första aktuarier och tre aktuarier, af
hvilka en på extra stat.
Det under år 1913 enligt Kungl. Maj:ts förslag för statistiska
centralbyrån erforderliga antalet tjänstemän skulle utgöra, förutom chefen:
två byråchefer, hvaraf den ena motsvaras af den byråchef i justitie¬
departementet, som enligt förslaget skulle indragas under år 1914, fyra
förste aktuarier, af hvilka en på extra stat, och fem aktuarier, af hvilka
tre på extra stat.
I skrifvelse den IG maj 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning, huru inom rikets officiella statistik största
möjliga enhet och planmässighet i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet
vid publikationen måtte kunna åstadkommas, och att därvid särskildt
matte tillses, huruvida ej åt statistiska tabellkommissionen kunde gifvas
en mera fackmässig sammansättning, samt för Riksdagen framlägga
denna utredning jämte de förslag, hvartill densamma kunde föranleda.
Sedan Kungl. Maj:t i anledning häraf på sin tid uppdragit åt en kom¬
mitté, benämnd statistiska kommittén, att verkställa utredning och för¬
slag i ärendet, har Kungl. Maj:t nu lämnat en redogörelse för de resultat,
hvartill kommittén kommit. På anförda skäl har Kungl. Maj:t emellertid
ansett sig icke kunna för närvarande framlägga någon definitiv plan
för ordnande af den officiella statistiken, men har i allt fall, då frågan
om den officiella statistikens omorganisation syntes icke längre kunna
utan stora olägenheter undanskjutas, utan nu borde, i den mån sådant
kunde ske, upptagas till pröfning, afgifvit de förslag härom, hvar¬
till omständigheterna synts föranleda, under framhållande tillika, att
den nya organisation, som kunde komma till stånd, tills vidare måste
få en provisorisk karaktär, så att den icke på något sätt föregrepe den
definitiva organisation af statistiken, som framdeles kunde blifva beslutad
i sammanhang med pröfningen af departementalkommitterades blifvande
förslag till omorganisation af den centrala förvaltningen i allmänhet.
Hvad sålunda förekommit har utskottet tagit under ompröfning.
Med erkännande af den noggrannhet och utförlighet, hvarmed den af
Riksdagen begärda utredningen blifvit verkställd, har utskottet dock
härvid icke kunnat undgå att finna, att planläggningen och utformningen
Utskottets
yttrande.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
af det sätt, hvarpå vår officiella statistik enligt kommitténs och jämväl
Kungl. Maj:ts förslag, i den mån detsamma nu föreligger, skulle ordnas,
blifvit väl detaljerad! anlagd och jämväl utmynnat i en mångfald af
statistik, hvars fulla genomförande väl näppeligen torde vara af för¬
hållandena betingadt. Utskottet har därför ansett sig redan nu böra
framhålla nödvändigheten af att man härvidlag framgår med eu viss
varsamhet, så att icke kostnaderna för ordnandet af vår officiella stati¬
stik springa upp till belopp, som icke stå i rimlig proportion till den
nytta, man har att förvänta. Man synes sålunda vid utformningen
af denna statistik böra undvika ett uppläggande af särskild statistik för
frågor af en mångfald olika slag och i stället söka inrikta sig på
hufvudsakligen sådana ämnen, hvilkas statistiska bearbetande kan an¬
ses vara af verklig praktisk betydelse och nytta. Af sådan natur
äro, enligt utskottets förmenande, de frågor, som äro hänförliga till
finansstatistiken och statistiken öfver kommunernas finanser. Det torde
nämligen icke råda något tvifvel därom, att finansväsendet i allmän¬
het och särskild! den sida däraf, som representeras af skatteväsendet,
i våra dagar med rätta tillmätes en allt större betydelse, både i statligt
och kommunalt afseende, hvaraf synes höra följa, att detsamma göres
till föremål för en statistisk bearbetning, som utförligt belyser dess
förhållande till samhällsutvecklingen. Å finansstatistiken och statistiken
öfver kommunernas finanser bör således enligt utskottets förmenande
hufvudvikten läggas, så mycket mer som åtskilliga af de frågor, hvilka
enligt kommitténs och jämväl Kung]. Majrts förslag skulle blifva före¬
mål för särskild statistik, synas utskottet kunna utan olägenhet in¬
rangeras under eller kombineras med finansstatistiken och statistiken
O
öfver kommunernas finanser.
Emot Kungl. Maj:ts förslag kan jämväl invändas, att det råder
en viss obestämdhet i fråga om det ämbetsverk, till hvilket ett flertal
af den statistik, hvarom i förslaget är fråga, skall slutligen förläggas,
liksom det i vissa fall är ovisst, hur den statistik, som förslaget innebär,
egentligen skall ordnas.
I nu anmärkta afseenden kan sålunda i fråga om fastighetsstati-
stiken, som skulle utarbetas och offentliggöras hvart tionde år hufvud¬
sakligen efter de skattskyldigas deklarationer och taxeringslängderna,
erinras, att vissa häraf betingade ändringar i de fastställda formulären
för deklarationer och längder icke kunna under den närmaste tiden
genomföras. De bidrag till en sådan statistik, som hittills meddelats i
vissa tabellbilagor till Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
45
borde emellertid bibehållas och i den mån så kunde ske vidare utvecklas,
men något beslut om anordnande af en fastighetsstatistik i den ut¬
sträckning kommittén tänkt sig hade, enligt departementschefen, icke
nu kunnat fattas.
Hvad angår statistiken öfver statens utarrenderade domäner, som
enligt kommitténs förslag skulle utarbetas och offentliggöras hvart
tredje år, så torde den form och omfattning, som hittills vid denna
statistiks utarbetande gifvits densamma, vara ganska tillfredsställande.
Vidkommande jordbruksstatistiken med de ifrågasatta lokalunder¬
sökningarna för erhållande af mera exakta resultat än eljest, så torde
med en god planläggning och nödig begränsning af dylika undersök¬
ningar kostnaderna för desamma ej böra blifva så stora, att de måste
uppgifvas.
I fråga om fiskeristatistiken lärer däremot kunna anmärkas, att
densamma icke torde blifva af sådant värde särskildt hvad insjöfisket
angår, att den kommer att motsvara därpå nedlagda kostnader och
arbete. Den synes därför i möjligaste mån böra inskränkas och oin¬
fatta allenast sådana områden som exempelvis mer affärsmässigt drifna
företag, hvarifrån säkra primäruppgifter skulle kunna förväntas.
Beträffande nu nämnda arter af statistik, eller fastighetsstatistik,
statistik öfver statens utarrenderade domäner samt jordbruksstatistik och
fiskeristatistik, torde vidare kunna anmärkas, att ovisshet synes råda,
huruvida den föreslagna jordbruksstatistiska byrån, som enligt förslaget
skulle omfatta nämnda grenar af statistiken, skall förblifva inom stati¬
stiska centralbyrån (eventuellt något statistiskt central verk) eller öfver-
ffyttas till vederbörande departement.
Vidkommande sedermera befolkningsstatistiken, så torde betydelsen
af densamma väl icke kunna förnekas. Dock synes det utskottet kunna
ifrågasättas, om behofvet af en statistik öfver dödsorsakerna i den om¬
fattning, som blifvit förutsatt, verkligen kan motivera så vidlyftiga
anordningar, som för erhållande däraf nu igångsatts, i synnerhet som
det torde vara omöjligt att i detta afseende erhålla fullt tillförlitliga
primäruppgifter.
Emot sparbanksstatistiken torde kunna anmärkas, att Kungl. Maj:t
för sin del fattat beslut allenast rörande ett af de förslag, som kom¬
mittén framställt i fråga om dess fullständigande, och att om departements¬
chefen ställt i utsikt att framdeles återkomma till de öfriga förslagen.
Hvad rättsstatistiken angår, hvilken enligt kommitténs förslag-
skulle undergå en fullständig omändring, bär utskottet fäst sin upp-
46
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
märksamhet därå, att, utom beträffande ett par af kommitténs särskilda
förslag angående denna statistik, hvilka Kungl. Maj:t upptagit i sitt
förslag redan nu, ny utredning måste ske om sättet att åstadkomma en
dylik. Dessutom kan frågan om dess framtida förläggning, ehuru någon
tvekan därom icke synes råda, enligt hvad departementschefen med¬
delat, icke för närvarande lämpligen slutligt afgöras, hvartill kommer,
att något förslag om det framtida förläggandet af straffregistret, hvarom
i sammanhang därmed måste fattas beslut, icke kunnat redan nu fram¬
läggas. Uppgifterna till rättsstatistiken för år 1912 måste dessutom
afgifvas efter i hufvudsak samma formulär som hittills, då nya formu¬
lär för dessa uppgifter icke torde kunna blifva fastställda så tidigt
under nämnda år, att de kunna tillämpas jämväl för det året. Under
år 1913 kommer sålunda det rättsstatistiska arbetet att i hufvudsak
vara detsamma som hittills.
I fråga om befolkningsstatistiken, sparbanksstatistiken, rättsstatisti¬
ken och valstatistiken, hvilka enligt förslaget skulle bilda den befolk-
ningsstatistiska byrån, har, såvidt i ärendet förekommit, icke hysts
någon tvekan om lämpligheten af deras framtida förläggande i stati¬
stiska centralbyrån (eventuellt något statistiskt centralverk).
Beträffande finansstatistiken och statistiken öfver kommunernas
finanser torde i hufvudsak intet vara att erinra mot Kungl. Maj:ts nu
förevarande förslag. Vidkommande en särskild statistik rörande kom¬
munaltekniska företag kan ifrågasättas, huruvida icke en lösning lämp¬
ligen kunde vinnas därigenom, att dessa företag blefve förpliktade att
efter en enhetlig plan upprätta sådan statistik. Ur det allmännas syn¬
punkt torde det vara tillräckligt, om för nämnda företag inkomster och
utgifter särskilt upptoges i statistiken öfver kommunernas finanser.
Hvad slutligen angår statistiken öfver vägar och skjutsanstalter
torde kunna anmärkas, att en viss oklarhet synes råda i afseende å
omfattningen af densamma. Denna statistiks kvarblifvande i sta¬
tistiska centralbyrån synes ej heller kunna anses absolut säkert, i det
departementschefen framhållit, att den möjligen skulle komma att
sedermera öfverflytta till eu kommunikationsstatistisk byrå, därest
en särskild sådan skulle komma att inrättas. Någon större inverkan
å det föreliggande förslaget torde en sådan förflyttning dock icke
äga, då särskild personal för denna statistiks utarbetande icke lärer vara
erforderlig.
Sist omnämnda grenar af statistiken, eller finansstatistiken, stati¬
stiken öfver kommunernas finanser med den kommunaltekniska stati-
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 47
stiken äfvensom statistiken öfver vägar och skjutsanstalter, skulle enligt
förslaget bilda den finansstatistiska byrån; dock kunde det tänkas, att
sistnämnda statistik i stället hänföi’des till den jordbruksstatistiska
byrån. I sammanhang härmed torde kunna antecknas, att en viss obe¬
stämdhet synes råda, huruvida den finansstatistiska byrån bör för fram¬
tiden förblifva i statistiska centralbyrån (eventuellt något statistiskt
centralverk) eller möjligen öfverflyttas till finansdepartementet.
Af det ofvan anförda torde framgå, att frågan om ordnandet af
vår- officiella statistik, i den mån den nu föreligger, är i vissa afseenden
ganska sväfvande. Förslaget har ju också utgått därifrån att, oaktadt
någon definitiv plan för denna statistik icke kunde för närvarande fram¬
läggas, redan nu, såvidt sådant kunnat ske, råda bot på de största brist¬
fälligheterna i nämnda statistik. I)e föreslagna anordningarna måste ju
däiför vara af provisorisk natur och kunna följaktligen ej gorå anspråk
på . den fulländning, som ett definitivt ordnande af saken skulle hafva
möjliggjort.
I betraktande af det otillfredsställande läge, hvari vår nuvarande
officiella statistik obestridligen för närvarande befinner sig, och med
särskild! fästadt afseende å behofvet af att erhålla en statistik öfver
statens finanser och en tillfyllestgörande sådan jämväl öfver kommu¬
nernas finanser jämte en allmän finansstatistik, gående ut på en sam¬
manställning af bådadera, har äfven utskottet funnit det välbetänkt att
redan nu söka ordna frågan om vår officiella statistik, i den män så
kan ske. Utskottet har aärtör, under förutsättning att de erinringar i
frågan, som utskottet här ofvan framställt, varda beaktade, ansett sig
kunna ansluta sig till det förslag, som Kungl. Maj:t nu framlagt i
afseende å ordnandet af denna statistik.
Med afseende å anordningens provisoriska natur och då det, med
hänsyn till departementalkommitténs blifvande förslag, synes af vikt att
icke nu vidtaga sådana dispositioner, att man därigenom föregriper,
hvad .af denna kommitté kan i ämnet blifva föreslaget, har utskottet
dock icke kunnat biträda Kung’1. Maj ds förslag att för nu ifrågavarande
ändamål uppföra två byråchefer å ordinarie stat.
Den ena af dessa byråchefer, hvilken enligt hvad utskottet inhämtat
lär vara afsedd för den jordbruksstatistiska byrån, synes lämpligen kunna
ersättas af den förste aktuarie, som enligt förslaget skulle vara anställd
vid samma byrå. För att den erforderliga personalen vid den statistik,
som skulle hänföras till denna byrå, icke skall komma att minskas till
Samman¬
fattning.
48 Statsutskottets -utlåtande Nr 7.
antalet, torde emellertid i så fall böra, utöfver hvad Kung!. Maj:t före¬
slagit, där anställas ytterligare en extra ordinarie aktuarie med enahanda
arfvode som Kung!. Ma] it ifragasatt för öfriga extra^ ordinarie aktuaner
vid statistiska centralbyrån, eller 3,900 kronor. A den jordbrukssta-
tistiska byrån skulle under denna förutsättning komma att anställas en
förste aktuarie och 2 aktuarie!'. .
En motsvarande anordning synes däremot icke vara tillrådlig i fråga
om den finansstatistiska byrån, för hvilken den andra byråchefen är
afsedd. På ledaren af finansstatistiken och statistiken öfver kommunernas
finanser synes nämligen böra ställas särskildt stora kraf. Han måste
vara beredd att, utöfver det periodiskt återkommande arbetet med
statistiska berättelser, utföra maktpåliggande och grannlaga specialut¬
redningar af olika slag. Sådana lära för finansdepartementets räkning
fordras gång efter annan till ledning för skattelagstiftningen och stats-
regleringen, framför allt inkomstberäkningen. Det synes därför vara
önskligt, att ledaren af den officiella finansstatistiken är fullt skickad att
som regel jämväl hafva ledningen af sådana specialutredningar. Men
man torde i längden icke kunna förvänta nödiga kvalifikationer hos
innehafva,ren af denna befattning, med mindre han blir ordinarie tjänste¬
man och tillförsäkras löneförmåner såsom byråchef. Utskottet har där¬
för ansett sig kunna tillstyrka Kung]. Maj:ts förslag i denna del, sa
mycket mer som organisationen af denna byrå är sa af passad, att, därest
framdeles beslut skulle komma att fattas om upprättande af en särskild
statistisk byrå inom finansdepartementet för nu ifrågavarande ändamål,
den af Kungl. Maj:t föreslagna finansstatistiska byrån inom statistiska
centralbyrån kan med hela sin personal öfverflyttas från centralbyrån
till finansdepartementet.
Hvad Kungl. Maj:t i öfrigt anfört rörande personalbehofvet a
statistiska centralbyrån bär, särskildt i betraktande af^ nödvändigheten
att bereda verket dugliga arbetskrafter, icke gifvit utskottet anledning
till någon erinran.
Emot Kungl. Maj:ts förslag i de delar, som icke blifvit här ofvan
vidrörda, har utskottet icke funnit annat att anmärka, än att, med upp¬
förandet å ordinarie stat af allenast en byråchef å centralbyråns stat,
den begärda anslagsökningen af det för närvarande på ordinarie stat upp¬
förda reservationsanslaget å 20,000 kronor till arfvoden åt tillfälliga
biträden samt vikariatsersättningar, eller 500 kronor till vikariatsersätt-
ning under byråchefernas semester, torde böra minskas med 250 kronoi.
På grund af hvad sålunda förekommit får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
49
att Kungl. Majrts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen
a) medgifver
att i staten för statistiska centralbyrån må från
och med år 1913 uppföras aflöning för en byråchef
med 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000
kronor tjänstgöringspenningar; samt
att byråchefen må äga rätt till ett ålderstillägg
å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring;
b) beslutar, att de för statistiska centralbyråns
tjänstepersonal _ i öfrigt gällande villkor och bestäm¬
melser för aflöningsförmånernas åtnjutande jämväl skola
äga tillämpning på nämnde byråchef;
c) höjer reservationsanslaget till bibliotekets un¬
derhållande, nu 1,500 kronor, med 500 kronor till
2,000 kronor;
d) höjer reservationsanslaget till arfvoden åt till¬
fälliga biträden samt till vikariatsersättning, nu 20,000
kronor, med 250 kronor till 20,250 kronor; samt
e) från staten utesluter reservationsanslaget till
officiella statistiska trycket, 17,300 kronor, till en sta¬
tistisk tidskrift 1,400 kronor samt till utarbetande af
en aflönings- och pensionsstatistik 1,000 kronor.
Vid bifall härtill komma de ordinarie anslagen till statistiska
centralbyrån, nu utgörande tillhopa 69,600 kronor, att i allt belöna sm
till 57,050 kronor. v ö
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
16:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkterna 15 och 16 under sjunde Höjning af
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att höja och under anslagstiteln »be- ZfunZsTd
främjande i allmänhet af slöjderna» såsom reservationsanslag uppföra åt teoretiskt
dels det nu anvisade anslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och ZiZdeuk-
praktiskt bildade tekniker, hvilka icke ägna sig åt bergshandteringen, mker samt
med 5,000 kronor från 20,000 kronor till 25,000 kronor; åt idkare af
dels ock det till reseunderstöd åt idkare af handtverk och annan annan 'mindre
mindre industri, oberoende af den omständigheten, huruvida ifråga- industri-
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 7 ^ ^.]
50 Statsutskottets utlåtande Nr In¬
växande yrkesidkare själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, nu anvisade
anslag å 15,000 kronor med 3,000 kronor till 18,000 kronor, med för¬
klarande tillika, att anslaget må användas till understöd åt idkare af
handtverk och annan mindre industri, oberoende af den omständigheten,
huruvida de själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, livilka önska att
genom resor inom Sverige eller i främmande länder förvärfva ytterligare
insikter och erfarenhet i sitt yrke,
äfvensom medgifva, att från och med år 1912 förefintliga bespa¬
ringar å ifrågavarande anslag från föregående år må användas på samma
sätt som det löpande årets anslag.
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 209—217 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande fram¬
ställningar, hemställer,
att Riksdagen må höja och under anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet åt slöjderna» såsom reser¬
vationsanslag uppföra
a) det nu anvisade anslaget till reseunderstöd åt
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, hvilka icke
ägna sig åt bergshandteringen, med 5,000 kronor från
20,000 kronor till 25,000 kronor;
b) det till reseunderstöd åt idkare af handtverk
och annan mindre industri, oberoende af den omstän¬
digheten, huruvida ifrågavarande yrkesidkare själfva
deltaga i yrkesarbetet eller icke, nu anvisade anslag
å 15,000 kronor med 3,000 kronor till 18,000 kronor,
med förklarande tillika, att anslaget må användas till
understöd åt idkare af handtverk och annan mindre
industri, oberoende af den omständigheten, huruvida de
själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, hvilka önska
att genom resor inom Sverige eller i främmande
länder förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet i
sitt yrke,
äfvensom medgifva, att från och med år 1912
förefintliga besparingar å ifrågavarande anslag från
föregående år må användas på samma sätt som det
löpande årets anslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
51
Vid bifall till hvad sålunda föreslagits, kommer anslaget till
befrämjande i allmänhet af slöjderna att ökas med 8,000 kronor från
98,500 kronor till 106,500 kronor.
17:o) Uti en inom Andra kammaren väckt motion (nr 42) hafva
herrar E. Lithander och A. Vennersten hemställt, att Riksdagen må å
riksstatens sjunde hufvudtitel uppföra ett ordinarie anslag å 20,000
kronor att enligt Kungl. Maj:ts bepröfvande utgå till resestipendier åt
verkmästare och förmän inom industrien och till belopp, som af Kungl.
Maj:t fastställas, uppbäras enligt af Kungl. Maj:t meddelade villkor och
bestämmelser.
Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:
»Riksdagen har under de senare åren beviljat betydande anslag
att utdelas till personer inom olika yrkesgrupper som resestipendier
för studier i utlandet. Hvad härvid särskildt gäller de praktiska yrkena,
utdelas som bekant årligen resestipendier till personer, sysselsatta inom
landtbruk, handel och industri. Det torde icke heller kunna bestridas,
att dylika studier af utländska förhållanden visat sig fruktbringande och
att de för ändamålet anslagna medlen äro väl använda.
En mycket viktig yrkesgrupp inom industrien har emellertid hit¬
tills varit så godt som utestängd från dylika resestipendier. Härmed
syftas på den stora gruppen verkmästare och förmän inom industrien.
Till tekniker utgå för närvarande ett årligt anslag af kronor
20,000: — till resestipendier, (i statsverkspropositionen till årets riksdag
föreslaget till kronor 25,000: —), men som förutsättningen för erhållande
af ett dylikt är aflagd teknisk examen, hafva verkmästare och förmän
i regel icke kunnat komma i fråga vid utdelandet af dessa stipendier.
Likaledes finnes ett anslag af kronor 50,000: — per år till studie¬
stipendier för arbetare, som i utlandet önska förkofra sig i sitt yrke.
Icke heller för dessa stipendier kunna emellertid verkmästare och förmän
annat än undantagsvis komma i fråga, då de redan för erhållandet af
sin förmanspost måste hafva sin rent manuella yrkesutbildning bakom
sig, hvarför de således hafva ett annat mål för sin fortsatta utbildning
än yrkesarbetare. Hvad slutligen handtverksstipendierna beträffar (i
statsverkspropositionen till årets riksdag har för dessa begärts en höjning
från kronor 15,000: — till kronor 18,000: —), har det visserligen någon
enstaka gång inträffat, att en verkmästare erhållit ett stipendium ur
anslaget härför, men detta anslag är afsedt för handtverket och den
mindre industrien, där verkmästare och förmän ej hafva sin svsselsäft-
Motion.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
ning, och i regel är ju båda dessa yrkesgruppers utbildning af helt
olika natur.
Det kan jämväl förtjäna framhållas, att äfven i andra afseenden
verkmästarnes och förmännens fackutbildning ännu ej ägnats den upp¬
märksamhet, denna fråga torde förtjäna. Sålunda finnes icke i vårt
land för de flesta industrigrenar några af staten upprättade verkmästare¬
skolor, ej heller har genom lärlingsväsendets ordnande ännu sörjts för
utbildningen af lämpliga förmän.
Inom verkmästarnes egen krets har också behofvet af vidare ut¬
bildning gjort sig alltmera kännbart. Deras egna organisationer hafva
äfven i mån af krafter och tillgångar sökt tillgodose sina medlemmars
behof af vidgade kunskaper och erfarenheter. Sålunda har Sveriges
Allmänna Verkmästareförbund alltsedan år 1908 utgifvit »Sveriges Verk¬
mästaretidning», afsedd att befrämja upplysningsarbetet inom verk¬
mästarekåren. Likaledes hafva vid skilda tillfällen af verkmästarnes
olika organisationer anordnats föreläsningskurser och gemensamma
diskussioner öfver ämnen tillhörande deras arbetsområde.
Den sträfvan efter ökade kunskaper, som förefinnes inom verk¬
mästarnes egna led, till gagn icke endast för medlemmarna sjkifva utan
äfven för landets industriella utveckling, synes vara väl värd uppmun¬
tran och understöd från statens sida.
På grund af hvad i det föregående anförts, torde det få anses
välgrundadt och till gagn för det allmänna, att staten genom ett årligt
anslag till stipendier åt verkmästare och förmän inom industrien söker
i någon mån tillgodose denna yrkesgrupps behof af ökad utbildning
genom studieresor. Det torde därvid kunna anses lämpligt att, i likhet
med hvad i årets statsverksproposition föreslås angående motsvarande
anslag till reseunderstöd åt idkare af handtverk och annan mindre indu¬
stri, dylika studieresor icke uteslutande behöfva företagas till främ¬
mande länder, då äfven i vårt land mycket torde vara att lära för verk¬
mästare och förmän, i synnerhet för sådana, som hafva sin verksamhet
förlagd till platser, där någon större industri ej finnes. Att däremot
fastslå någon viss fördelning af anslaget att användas till in- eller ut¬
ländska studieresor torde ej vara lämpligt, utan synes detta böra öfver-
lämnas till Kungl. Maj:t att bestämma efter omständigheterna.
Beträffande det för dylika stipendier nödiga anslagets storlek, är
önskligt att detsamma icke sättes lägre än till kronor 20,000:— per år.
Stipendierna torde böra utgå med lägst 450 kronor och högst 1,200
kronor för utländsk studieresa af minst fyra veckors varaktighet samt
med ett belopp af högst 200 kronor för studieresa inom landet.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 53
Vid i Öl delandet af t. ex. handelsstipendierna hafva derå af handels-
näringens organisationer satts i tillfälle att yttra sig angående sökandes
lämplighet till erhållande af dylikt stipendium. Detta tillvägagångssätt
synes lämpligt äfven hvad beträffar de här föreslagna stipendierna för
verkmästare och förmän, då häri torde ligga den effektivaste kontrollen
öfver att medlen komma till rätt användning. Det vore alltså önskligt
att bland annat äfven verkmästarekårens organisationer sättas i tillfälle
att yttra sig om de sökandes lämplighet.
Ofvan föreslagna utgift torde kunna anses väl använd, enär den
för dugliga verkmästare och förmän skulle möjliggöra att genom ökad
skicklighet och kunskap höja prestationerna inom olika fack och på så
vis genom bidragande till det inhemska näringslifvets höjande mång¬
dubbelt återbörda det utlägg, som nu ifrågasättes.
I den skarpa täflan svensk industri har med andra länders höga
teknik och arbetsduglighet, vare sig det gäller att åt svenskt arbete
bevara hemmarknaden eller att förlägga täflan utom Sveriges gränser,
fordras det för att vinna framgång god utbildning och erfarenhet icke
blott hos högsta ledningen: den kräfves helt igenom. Verkmästare och
förmän hafva en så viktig uppgift att fylla; på deras duglighet, er¬
farenhet . och personliga egenskaper beror i hög grad på hvad sätt och
med hvilket resultat för egen och industriens del arbetarne fylla sim
uppgifter.
Verkmästare och förmän hafva oftast själfva börjat som arbetare
och genom duglighet fått ledareposter. Ingen står närmare eller känner
bättre arbetarne och hur ett villigt, intresseradt och yrkesskickligt arbete
skall frammanas. Att sätta verkmästare och förmän i tillfälle att på
bästa möjliga vis fylla sin viktiga uppgift, vidga sina vyer och rikta
sin erfarenhet, är en synnerligen angelägen sak.»
Utskottet erkänner visserligen det beaktansvärda syftet med motio¬
närernas förevarande framställning; men svårigheten att fullständigt
bedöma hvilka personer, som skulle hänföras till de med motionen af-
sedda yrkesgrupperna, hvilka ju torde delvis sammanfalla med andra
yrkesgrupper, för hvilka särskilda statsanslag till resestipendier redan
äro uppförda, liar synts utskottet lägga hinder i vägen för ett tillstyr¬
kande af motionen i den form, hvari den nu föreligger, i synnerhet
som det torde kunna ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att i riks-
staten uppföra skilda anslag för ändamål, som vid närmare skärskådande
kunna befinnas af så likartad beskaffenhet, att deras befrämjande lämp-
Utskottets
yttrande.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Förändring i
anslagets till
reseunderstöd
åt bergstekni¬
ker natur.
[17-]
ligast bör tillgodoses genom ett och samma anslag. Utskottet kan så¬
lunda för sin del icke biträda motionärernas förevarande framställning,
men finner å andra sidan sig böra tillstyrka, att Riksdagen må i anled¬
ning af densamma bos Kungl. Maj:t göra framställning om utredning
och förslag angående sättet, huru det med motionen afsedda syftemålet
lämpligast bör tillgodoses.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må, i anledning af herrar Lithan-
ders och Vennerstens förenämnda motion, i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta
verkställa utredning angående lämpligaste sättet för
beredande af statsunderstöd till resestipendier åt verk¬
mästare och förmän inom industrien samt angående
de omständigheter i öfrigt, som med denna fråga äga
sammanhang, och därefter till nästkommande års Riks¬
dag framlägga det förslag, som må anses af förhållan¬
dena påkalladt.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
18:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i punkt
17 af denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad
statsrådsprotokollet (sid. 217—218) i ämnet innehåller, hemställer ut¬
skottet,
att Riksdagen må
a) från och med år 1913 såsom reservations¬
anslag i riksstaten upptaga det till understöd åt per¬
soner, hvilka önska att i främmande länder förvärfva
sig ökad insikt och skicklighet i hvad till .bergs¬
hand teringen hör, under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet af bergsbruket» uppförda anslag å 6,000
kronor samt
b) medgifva att från och med år 1912 före¬
fintliga besparingar å ifrågavarande anslag från före¬
gående år må användas på samma sätt som det löpande
årets anslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
55
Biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande
bankväsendet m. in.
19:°) Kungl. Magt har i punkt 18 af hufvudtiteln föreslagit Riks- Biträde inom
dagen att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till finansdeparte-
biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande TilTV*'
bankväsendet samt med upprättande af statistiska uppgifter rörande ärenden
bank- och hypoteksinrättningar, högst 4,000 kronor, med 300 kronor IZZaltTm.
till högst 4,3ÖÖ kronor. [18]
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 218—220 i statsrådsproto¬
kollet.
Utskottet, som icke käft något att erinra mot Kungl. Maj:ts före¬
varande framställning, hemställer,
att Riksdagen må höja det å sjunde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till biträde inom finans¬
departementet vid beredning af ärenden rörande bank¬
väsendet samt med upprättande af statistiska uppgifter
rörande bank- och hypoteksinrättningar, högst 4,000
kronor, med 300 kronor till högst 4,300 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
20:o) I punkt 19 bär Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att för- skrifmateri-
slagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för år 1912 alier och
upptaget till 100,009 kronor, bestämmes till 100,000 kronor. expe™'^ ved
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa [19.1
till sid. 220—250 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen har redan vid behandlingen af andra hufvudtiteln ut- utskottets
talat sig lör Kungl. Maj:ts förslag, att tryckningskostnaderna för veder- yttrande.
börande departement skola bestridas från ett nytt, från departementets
expensanslag utbrutet anslag. I öfverensstämmelse härmed får utskottet
nu tillstyrka, att ett särskilt anslag för tryckningskostnader utbrytes
från det nu ifrågavarande anslaget. Om anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., såsom Kungl. Maj:t föreslagit, det oaktadt
lörblifver så godt som oförändradt till sitt belopp, och för trycknings-
56
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
kostnader, som icke skola af andra medel gäldas, uppföres ett beräknadt
förslagsanslag å 130,000 kronor, innebär detta alltså en anslagsökning
med sistnämnda belopp. En sådan höjning synes emellertid vara af
förhållandena påkallad, då ifrågavarande anslag under de sista åren
betydligt öfver skridits.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må medgifva, att förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för år
1912 upptaget till 100,009 kronor, bestämmes till
100,000 kronor.
Tryckningskostnader.
Trycknings- 21:o) Under punkt 20 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
kostnader. föreslagit Riksdagen att för bestridande af tryckningskostnader, som
icke skola af andra medel gäldas, å sjunde hufvudtiteln uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 130,045 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 250 i statsråds¬
protokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling lörehaft en
inom Andra kammaren af herrar C. Persson och D. Persson i Tällberg
väckt motion (nr 41), däri hemställts, att Riksdagen ville besluta att i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om åtgärders vidtagande i syfte att
, uti den af statskontoret utgifna liggaren öfver statsverkets specialutgifts-
stater må införas stater för ökadt antal sådana ämbetsverk och myndig¬
heter, hvilkas utgifter icke bestridas å fjärde eller femte hufvudtitlarna;
samt att för sådant ändamål det i 1912 års statsverksproposition under
sjunde hufvudtiteln äskade ordinarie förslagsanslag å 130,045 kronor
för bestridande af tryckningskostnader, som icke skola af andra medel
gäldas, måtte höjas med 3,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande.
»Genom kungl. bref den 8 mars 1901, i afskrift bifogadt denna
motion, bemyndigades statskontoret att låta till trycket i erforderligt
antal exemplar årligen befordra den s. k. statsliggaren.
Kungl. Maj:ts berörda beslut var föranledt af en utaf statskontoret
i skrifvelse den 26 februari 1901 gjord framställning.
Statskontoret hade uti nämnda skrifvelse anfört, att med statsför¬
valtningens fortgående utveckling behofvet af lätt tillgängliga upp-
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 57
lysningar beträffande dess olika delar gjorde sig allt mer gällande
ej mindre inom Riksdagen än äfven hos' statsdepartementen, de olika
ämbetsverken, länsstyrelserna och öfriga myndigheter. För den skull
hade statskontoret ansett sig böra inkomma med förslag om tryckning
af de statsverkets specialutgiftsstater, hvxlka hvarje år inom ämbets¬
verket upprättades och sammanfattades i den s. k. statsliggaren.
Pa grund af -Kung!. Maj:ts förenämnda beslut har ifrågavarande
liggare under titel »liggare öfver statsverkets specialutgiftsstater» allt
sedan år 1901 utkommit af trycket.
Att, såsom statskontoret framhållit, ett verkligt behof förefinnes
att hafva lätt tillgång till de uppgifter, som innehållas uti denna liggare,
torde vara utan all gensägelse. Icke minst lära Riksdagens ledamöter
kunna vitsorda den ovärderliga hjälp — särskild! vid behandlingen af
regleringsfrågor — som vunnits genom publicerandet af liggaren.
Det . har dock synts oss, att ett betydligt större gagn skulle kunna
vinnas af liggaren, därest i densamma infördes ytterligare åtskilliga
stater utöfver dem, som där redan blifvit intagna.
Vid en granskning, af liggaren befinnes nämligen, att i densamma
saknas — förutom de till fjärde och femte hufvudtitlarna hörande ut-
giftsstaterna, öfver livilka särskilda liggare utgifvas — en mängd andra
stater, såsom för fångvårdsstaten (för fångvårdsstyrelsen finnes stat
införd), de s. k. kommunikationsverken, hospitalsstaten, riksförsäkrings-
anstalten, försäkringsinspektionen, vattenfallsstyrelsen, tullverket, post¬
sparbanken, patent- och registreringsverket, direktionen öfver folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning m. fl. pensions- och understödsanstalter samt
skogsstaten.
Redan uti det af löneregleringskommittén den 25 januari 1910
afgifna betänkandet beträffande försäkringsinspektionen uttalade kom¬
mittén såsom synnerligen önskvärd!, att åtgärd måtte vidtagas i syfte
att den stat, som kunde komma att af Konung och Riksdag fastställas
för försäkringsinspektionen, blefve intagen uti omförmälda liggare.
Under det att å ena sidan vissa uppgifter sålunda synas böra
tilläggas i statsliggaren, torde det å andra sidan kunna särskildt ifråga¬
sättas, huruvida det må anses erforderligt att i liggaren specifikt upp¬
föra samtliga de personer, som med tillämpning af vederbörande stater
förklarats berättigade att åtnjuta ålderstillägg eller jämlikt bestämmel¬
serna i gällande civila pensionslag tillerkänts pension.»
Det vid motionen i afskrift fogade kungl. brefvet den 8 mars 1901
är af följande lydelse:
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.)
8
58
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
»VI OSCAR etc.-----7--.--. — — ~~ ~ ~
I underdånig skrifvelse den 26 nästlidne februari h äfven 1 ant ort,
att, enär med statsförvaltningens fortgående utveckling behofvet af lätt
tillgängliga upplysningar beträffande dess olika delar gjorde sig allt
mera gällande ej mindre inom Riksdagen än äfven hos Statsdeparte-
menten, de olika ämbetsverken, länsstyrelserna och öfriga, myndigheter,
I redan länge käft för afsikt att inkomma med underdånigt förslag om
tryckning af de statsverkets specialutgiftsstater, hvilka hvarje år inom
Edert ämbetsverk upprättades och sammanfattades i den så kallade
statsliggaren; att, enär från och med innevarande år en genomgripande
förändring beträffande dessa staters uppställning måste vidtagas till följd
af den nya departementsindelningen, I ansågen tidpunkten nu vara inne
att — i likhet med hvad sedan många år varit fallet med fjärde och
femte hufvudtitlarnes ntgiftsstater — befordra denna liggare till trycket;
samt att I i detta syfte från tryckerier inom hufvudstaden infordrat
kostnadsförslag, livilka utvisade, att för ett erforderligt antal af 1,000
exemplar tryckningskostnaden under första aret komme att uppgå till
omkring 3,000 kronor och under de följande åren kunde begränsas till
omkring 2,000 kronor; Och hafven I, enär nämnda utgift syntes mot¬
svaras af ett verkligt behof, hvars fyllande skulle göra arbetet hos
Eder samt öfriga medelsförvaltande och kontrollerande ämbetsverk och
myndigheter lättare och säkrare, anhållit om bemyndigande att till
trycket befordra ifrågavarande liggare. ... TT. . .. ,
Detta ärende hafve Yi låtit Oss föredragas; Och vilje Vi härmed
i nåder bemyndiga Eder att låta till trycket i erforderligt antal exem¬
plar årligen befordra ifrågavarande så kallade statsliggare äfvensom att
afföra kostnaden därför å sjunde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m.
Stockholms slott den 8 mars 1901.
OSCAR.
Hans Wachtmeister.»
I fråga om Kungl. Maj:ts framställning får utskottet åberopa,
hvad utskottet yttrat i ämnet under punkt 20:o) här ofvan
Jämväl motionärernas förevarande förslag synes utskottet vardt
beaktande, hvadan utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma. Dock
har utskottet ansett sig böra härvid framhålla, att det för vinnande åt
hufvudsyftet med motionen icke synes utskottet nödvändigt att 1 den
förenämnda liggaren i detalj införa de synnerligen vidlyftiga staterna
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
59
för de s. k. kommunikationsverken och. att, hvad dessa stater angår,
det nämnda syftet torde blifva fullt tillgodosedt, om de i liggaren in¬
föras allenast i den utsträckning, som erfordras för erhållande af känne¬
dom om de olika aflöningsbelopp, som äro att hänföra till hvarje sär¬
skild löneklass, jämte antalet dithörande tjänstemän.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Ivungl. Maj:ts
förevarande framställning och med bifall till herrar
C. Perssons och I). Perssons förenämnda motion, må
a) dels i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om
åtgärders vidtagande i syfte att uti den af statskontoret
utgifna liggaren öfver statsverkets specialutgiftsstater
må införas stater för ökadt antal sådana ämbetsverk och
myndigheter, hvilkas utgifter icke bestridas å fjärde
eller femte hufvudtitlarna dels ock för bestridande af
kostnader för eu sådan utvidgning af berörda liggare
bevilja ett förslagsanslag å 3,000 kronor samt
b) för bestridande af öfriga tryckningskostnader,
som icke skola af andra medel gäldas, å sjunde huf-
vudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 130,000
kronor; dock att i anslaget må få göras den jämk¬
ning, som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
kan blifva erforderlig.
Vid bifall härtill kommer ordinarie förslagsanslaget å denna hufvud-
titel för bestridande af vissa tryckningskostnader att upptagas till 133,000
kronor med den ändring däri, som kan föranledas af ofvannämnda jämkning.
• «
Öfriga ordinarie anslag.
22:o) Ilo träffan de öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under sjunde hufvudtiteln, har Kungl. Maj:t
icke föreslagit någon ändring.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under sjunde huf¬
vudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskilt omför-
mälda, må för år 1913 fastställas till samma belopp
som uti innevarande års riksstat.
Öfriga
ordinarie
anslag.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Provisorisk
lönereglering
för departe¬
mentet.
[21.]
Extra
föredragande
i finans¬
departementet
m. m.
[22.]
Extra anslag.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjunde
hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande ytt¬
randen och förslag.
Finansdepartementets afdelning’ af Kung]. Maj:ts kansli.
23:o) I punkt 21 af sjunde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare
i finansdepartementet, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
justitiedepartementsärenden för den 13 januari 1912 i fråga om provi¬
sorisk lönereglering för justitiedepartementet angifna grunder och på
de i samma protokoll förordade villkor, på extra stat för år 1913 be¬
vilja ett förslagsanslag af 7,770 kronor, häraf högst 175 kronor må
användas till höjning af vikariatsersättning under semester.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 252 i statsråds¬
protokollet; och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departe¬
mentschefen i nämnda yttrande åberopade, af chefen för justitiedeparte¬
mentet till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den
13 januari 1912 hållna anförande i fråga om provisorisk lönereglering-
för nämnda departement.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts före¬
varande framställning, hemställer,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för
befattningshafvare i finansdepartementet, i enlighet med
de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartements¬
ärenden för den 13 januari 1912 i fråga om proviso¬
risk lönereglering för justitiedepartementet angifna
grunder och på de i samma protokoll förordade villkor,
på extra stat för år 1913 bevilja ett förslagsan¬
slag af 7,770 kronor, däraf högst i75 kronor må an¬
vändas till höjning af vikariatsersättning under semester.
24:o) Kungl. Maj:t har i punkt 22 föreslagit Riksdagen att för¬
beredande af ersättning åt en extra föredragande i finansdepartementet
m. m. å extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 10,500 kronor med
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
61
rätt för Kung].. Maj:t att däraf redan under innevarande år disponera
3,500 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
252—262 i statsrådsprotokollet.
På sätt departementschefen anfört, torde det få anses af utred- utskottets
ningen till fullo ådagalagdt, att behofvet af en extra föredragande af ytt,ande-
regeringsrättsmål å departementets första byrå är för närvarande och
jämväl för en afsevärd tid framåt oafvisligt. På grund häraf och då
den nu gjorda framställningen innebär allenast ett mera fast ordnande
af arbetsförhållandena å byrån i enlighet med hvad erfarenheten allt
ifrån regeringsrättens tillkomst visat vara ett faktiskt föreliggande behof,
har utskottet, som icke funnit något att erinra i fråga om beloppet af
den ersättning, hvilken ansetts böra utgå till den extra föredraganden,
funnit sig böra biträda Kung!. Maj:ts förslag om uppförande af ett
extra anslag för detta ändamål. Af samma anledning har utskottet '
ansett sig kunna tillstyrka förslaget jämväl i hvad det afser förändrin¬
gens inträdande från och med juli månad innevarande år.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må för beredande af ersättning åt
en extra föredragande i finansdepartementet m. m. å
extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 10,500
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att däraf redan under
innevarande år disponera 3,500 kronor.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
25:o) Till täckande af utgifter, som statskontoret förskottsvis be- fattning
stridt för de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari kotUoret'
1912 omförmälda ändamål, har Kungl. Maj:t i punkt 23 af förevarande för-
hufvudtitel föreslagit, att Riksdagen måtte anvisa i jämnt krontal 522,911 \23 ~\
kronor.
Under hänvisande till den utredning i detta ämne, som finnes in¬
tagen å sidorna 262—265 af nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må till täckande af ofvan omför¬
mälda, utaf statskontoret anmälda förskott å extra stat
för år 1913 anvisa 522,911 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Förstärkning
af arbetskraf¬
terna inom
statskontoret.
[24.]
Förstärkning
af arbetskraf¬
terna a kam¬
marrättens
recisionsaf-
delnmg.
Utskottets
yttrande.
Förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret.
26:o) Kung!. Maj:t har i punkt 24 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1913 till förstärkning af arbets¬
krafterna inom statskontoret anvisa ett belopp af 16,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa
till sid. 266—267 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne¬
varande år ägt rum, å extra stat för år 1913 till för¬
stärkning af arbetskrafterna inom statskontoret anvisa
ett belopp af 16,500 kronor.
Kammarrätten.
27:o) I punkt 25 af denna hufvudtitel har Kungi. Maj:t föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1913 för anställande å kammarrättens
revisionsafdelning under tiden från och med den 1 juli 1912 till och
med den 31 december 1913 af tre extra revisorer och fyra räknebiträden
bevilja 23,300 kronor, häraf högst 800 kronor må afses till vikariats-
ersättning under semester, med rätt för Kung!. Maj:t att af nämnda belopp
redan under innevarande år disponera 7,500 kronor. ^
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 267—2/8 i
i statsrådsprotokollet.
Den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet gifva vid
handen, att de nuvarande arbetskrafterna å kammarrättens revisions¬
afdelning äro otillräckliga för verkställande af den räkenskapsgranskning,
som åligger afdelningen. En förstärkning af dessa arbetskrafter torde
därför vara nödvändig, och har utskottet för sin del icke funnit något
att erinra mot, att denna sker i den omfattning, som Kungl. Maj:t
föreslagit. Med hänsyn till angelägenheten däraf, att det förhanden-
varande missförhållandet må varda så snart som möjligt afhjälpt, har
utskottet jämväl funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, att för-
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 63
stärkningen i arbetskrafter må komma afdelningen till godo redan från
och med den 1 juli innevarande år.
Hvad Ivungl. Maj: t föreslagit i fråga om aflöning m. m. till den
häraf föranledda extra personalen har ej heller gifvit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1913 för
anställande å kammarrättens revisionsafdelning under
tiden från och med den 1 juli 1912 till och med den
31 december 1913 af tre extra revisorer och fyra
räknebiträden bevilja 23,300 kronor, däraf högst 800
kronor må afses till vikariatsersättning under semester,
med rätt för Kungl. Magt att af nämnda belopp redan
under innevarande år disponera 7,500 kronor.
Provisorisk lönereglering för öfverintendentsämbetet.
28:o) Under punkt 26 af denna hufvudtitel bär Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningsliafvare
öfverintendentsämbetet, med undantag' af kassören och bokhållaren, i
enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de
af honom i öfrigt förordade villkor, på extra stat för år 1913 bevilja
ett förslagsanslag åt 6,550 kronor, däraf högst 145 kronor må användas
till höjning af vikariatsersättning under semester.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 279—281 i
statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne¬
varande år ägt rum, till provisorisk lönereglering för
befattningsliafvare i öfverintendentsämbetet, med undan¬
tag af kassören och bokhållaren, i enlighet med de af
departementschefen tillstyrkta grunder och på de af
honom i öfrigt förordade villkor, på extra stat för år
1913 bevilja ett förslagsanslag af 6,550 kronor, däraf
högst 145 kronor må användas till höjning af vikariats¬
ersättning under semester.
Provisorisk
lönereglering
för öf v printer,
dentsämbetet „
[26.]
64
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Förstärkning
af arbets¬
krafterna vid
tullverkets
lokal¬
förvaltning.
[27.]
Provisorisk
lönereglering
för kommers-
kolleqium.
[28.]
Förstärkning af arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning.
29:o) Uti punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för
inrättande af nya tjänster vid tullverkets lokalförvaltning, i enlighet
med hvad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet för
den 13 januari 1912 närmare utvecklat, på extra stat för år 1913 anvisa
ett belopp af 134,000 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att däraf redan
under innevarande år disponera 57,700 kronor.
Öfver denna framställning, angående hvilken utskottet afgifvit
särskildt utlåtande (nr 12), har Riksdagen redan fattat beslut; hvilket
utskottet skolat här
anteckna.
Kommerskollegium.
30:o) Kungl. Maj:t har i punkt 28 föreslagit Riksdagen att till
provisorisk lönereglering för befattningshafvare i kommei skollegium, i
enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de
af honom förordade villkor, på extra stat för år 1913 bevilja ett föi-
slagsanslag af 14,110 kronor, häraf högst 437 kronor 50 öre må an¬
vändas till höjning af vikariatsersättning under semester. .
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 282 285 i
statsrådsprotokollet.
För år 1912 har Riksdagen för enahanda ändamål beviljat 16,995
kronor. Den nu föreslagna minskningen i detta belopp är betingad af
den utaf utskottet här ofvan under punkt 13:o) tillstyrkta förändrade
organisationen af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för
befattningshafvare i kommerskollegium, i enlighet med
de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de
af honom förordade villkor, på extra stat för ar 1913
bevilja ett förslagsanslag af 14,110 kronor, däraf högst
437 kronor 50 öre må användas till höjning af vikariats¬
ersättning under semester.
Statsutskottets utlåtande Nr 7, 65
3l:°)o Under punkt 29 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riks¬
dagen att å extra stat för år 1913 till förstärkning af arbetskrafterna å
kommerskollegii industribyrå i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af
departementschefen angifna grunder anvisa ett belopp af 16,513 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att däraf för innevarande år disponera
5,400 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 285—294 i statsrådsproto¬
kollet. r
Behofvet af en extra föredragande å kommerskollegii industri¬
byrå under de år, som återstå till dess det för närvarande pågående
utredningsarbetet angående kollega ombildning kan leda till genomförandet
af en definitiv omreglering af ämbetsverket, torde vara till fullo ådaga-
lagdt. Då emellertid med hänsyn till det åsyftade utredningsarbetet de
åtgärder, som nu kunna komma i fråga för beredande af ökade arbets¬
krafter åt byrån, måste, såsom kollegium själft anfört, blifva af temporär
varaktighet och helt provisoriska, synes det utskottet icke vara lämpligt
att tillgodose byråns förenämnda behof af en extra föredragande genom
en så fast anordning som uppförandet af en extra byråchef. Frågan
torde däremot, enligt utskottets förmenande, lämpligen kunna ordnas
på enahanda sätt som hittills med den skillnad, att Riksdagen anvisar
härför erforderliga medel. Med tillämpning af nu gällande beräknings¬
grund skulle sålunda för aflönande af en extra föredragande å byrån
erfordras, för. år räknadt, ett belopp af 7,250 kronor, hvaraf 2,250
kronor lämpligen torde böra anses såsom tjänstgöringspenningar. För
tiden från och med den 1 juli 1912 till och med den 31 december 1913
skulle alltså behöfva för detta ändamål anvisas 10,875 kronor, hvartill
kommer vikariatsersättning under den extra föredragandens semester
under år 1913 med ett till 282 kronor afrundadt belopp.
Emot Kungl. Maj:ts förslag i hvad det afser beredande af ersätt¬
ning åt en extra sekreterare, hvilken torde vara lika erforderlig vare
sig behofvet af extra föredragande fylles på sätt utskottet nu föreslagit
eller , i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning, har utskottet icke
funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1913 till
förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii industri¬
byrå i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af utskottet
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 9
Förstärkning
af arbetskraf¬
terna a korn-
merskollegii
byrå för ären¬
den angående
bergshandte-
ringen och
andra indu¬
striella
näringar.
[29]
Utskottets
yttrande.
66
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
härofvan angifna grunder anvisa ett belopp af 15,657
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf för inne¬
varande år disponera 5,125 kronor.
Handläggning 32:o) På grund af Kungl. Maj:ts i punkt 30 af sjunde hufvud-
hos Kommers- därom gjorda framställning och under hänvisning till hvad stats-
kärendenrö! rådsprotokollet (sid. 294—295) i ämnet innehåller, får utskottet hem-
rande svenska
fartygs regi- 5
»trering m. m. . „
[30.] att Riksdagen må, i likhet med hvad tor inne¬
varande år ägt rum, till bestridande af kostnader för
handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande
svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år
1913 anvisa 10,850 kronor.
Arfvode till
ett sjötekniskt /gn^-J
biträde hos '
kommers-
kollegium.
[31.]
33:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
295—298) får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart
och ett af åren 1908—1912 ägt rum, till beredande
af arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommers¬
kollegium på extra stat för år 1913 anvisa 3,000
kronor.
Sakkunniga 34:o) Kungl. Maj:t har i punkterna 32—34 af. denna hufvudtitel
biträden å föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 bevilja:
koUe^uZfdei- dels såsom ersättning åt sakkunnigt biträde å kommerskollegu
ning för afdelning- för näringsstatistik vid bergverksstatistikens utarbetande ett
näringsstati- & i °
etik samt arf- belopp åt 1,000 kronor; _ o ^ _
vode åt en dels såsom ersättning till sakkunniga biträden å nämnda afdelning
del afhåll 1)12. vid beräkning af enhetsvärden (riksme delpris) å de varor, som ingå i
[32, 33, rikets handelsomsättning, ett belopp af 1,000 kronor att af Kungl.
34.] Maj:t disponeras redan under år 1912;
dels ock till arfvode åt en byråchef å samma afdelning för tiden
september—december 1912 ett belopp af 2,700 kronor att af Kungl.
Maj:t disponeras redan under år 1912.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 299 i statsråds¬
protokollet.
Dessutom tillåter sig utskottet hänvisa till hvad statsrådsprotokollet
sid. 107—108 samt 120—122 härom innehåller.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
67
På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet, som under
punkt 13:o) här ofvan tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om förändrad
organisation af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik, tillstyrka
bifall jämväl till Kungl. Maj:ts nu förevarande framställningar.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1913
bevilja:
a) såsom ersättning åt sakkunnigt biträde å kom-
merskollegii afdelning för näringsstatistik vid bergverks-
statistikens utarbetande ett belopp af 1,000 kronor;
b) såsom ersättning till sakkunniga biträden å
nämnda afdelning vid beräkning af enhetsvärden (riks-
medelpris) å de varor, som ingå i rikets handelsom-
sättning, ett belopp af 1,000 kronor att af Kungl.
Maj:t disponeras redan under år 1912; samt
c) till arfvode åt en byråchef å samma afdelning
för tiden september—december 1912 ett belopp af
2,700 kronor att af Kungl. Maj:t disponeras redan
under år 1912.
35:o) På grund af Kungl. Maj:ts i punkt 35 af sjunde hufvudtiteln
därom gjorda framställning och under åberopande af hvad i statsråds¬
protokollet (sid. 299) blifvit i ärendet anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1911 och 1912 ägt rum, till beredande af arfvode åt
en vaktmästare hos kommerskollegium■ på extra stat för
år 1913 anvisa 1,175 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
36:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkterna 36 och 37 af
denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 be¬
vilja dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och
aflönande af en andre lärare vid samma skola 4,800 kronor dels ock
såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren och förste
läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp af 500 kronor och såsom
Arfvode till en
vaktmästare i
kommerskolle¬
gium,
[35.]
Bidrag till
upprätt¬
hållande af
väfskolan i
Borås oeh af¬
lönande af en
andre lärare
vid skolan.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Sidrag till
personlig löne¬
förbättring åt
föreståndaren
vid skolan
A. Krebs och
andre läraren
därstädes
S. II. von
Schedvin.
[36, 37.]
Understöd åt
föreningen för
svensk hem¬
slöjd.
[38.]
Motioner.
bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren därstädes Sven H.
von Schedvin ett belopp af 250 kronor, eller tillhopa 750 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 300—302 i statsrådsproto¬
kollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1910—1912 ägt rum, å extra stat för år 1913 bevilja
a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås ett belopp af 3,800 kronor, under villkor att från
Älfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett be¬
lopp, motsvarande minst hälften af berörda statsanslag,
b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare
vid samma skola ett belopp af 1,000 kronor, under
villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från
nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet, samt
c) såsom bidrag till personlig löneförbättring för
föreståndaren och förste läraren vid skolan Arthur Krebs
ett belopp af 500 kronor och såsom bidrag till sådan
löneförbättring för andre läraren därstädes Sven II.
von Schedvin ett belopp af 250 kronor, under villkor att
samma belopp, tillhopa 750 kronor, varda för ända¬
målet från omförmälda läns landsting eller eljest till¬
skjutna.
37:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 302— 305) i ärendet
innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för de
senaste åren ägt rum, åt föreningen för svensk hem¬
slöjd såsom bidrag till uppehållande af dess verksam¬
het under år 1913 på extra stat för samma år bevilja
15,000 kronor.
38:o) I två lika lydande motioner, väckta den ena (nr 32) inom
Första kammaren af herr H. Fahlén m. fl. och den andra (nr 32) inom
Andra kammaren af herr C. J. Öberg m. fl., har föreslagits, att Riks¬
dagen behagade i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.
, Statsutskottets utlåtande Nr 7. 69
Maj:t låta verkställa utredning, huruvida och i hvad män den hemslöjds-
verksamhet,. som oberoende af Föreningen för svensk hemslöjd bedrifves
i landets olika delar genom särskilda lokala föreningar, med hänsyn till
verksamhetens syftemål och resultat samt de olika föreningarnes organisa¬
tion och arbetssätt äfvensom annat, som kan vara af beskaffenhet att på
fragans bedömande inverka, lämpligen bör komma i åtnjutande af under¬
stöd af statsmedel, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill
en sådan undersökning kan föranleda.
Till stöd för sina framställningar hafva motionärerna anfört följande:
»Vid sistlidet års riksdag väcktes i bägge kamrarne en motion,
hvaruti hemställdes att Riksdagen behagade anvisa ett visst mindre be¬
lopp för att på villkor som af Kungl Maj:t bestämdes, tilldelas i landet
verkande lokala föreningar för svensk hemslöjd.
I motionerna framhölls, hurusom den i' synnerhet under de sista
aren iitbredda verksamheten i syfte att befrämja hemslöjdsarbetet i de
olika landsdelarne visat sig uppburet af ett mycket allmänt intresse.
Renna verksamhets syftemål — att väcka och vidmakthålla kärlek till
„ m °, l^ård, uppsamla och bevara de olika provinsernas kulturella
särmärken, skapa intresse för det egna arbetet äfvensom bereda till¬
fälle till inkomster för personer, som däraf kunde vara i behof — vore
af sådan betydelse att de väl förtjänade statsmakternas beaktande.
Detta hade ock blifvit till fullo erkändt, då årligen på Kungl. Maj:ts
förslag Riksdagen beviljade penningunderstöd åt föreningen för svensk
hemslöjd Denna förening, hvars stafvande!! förtjänade allt erkännande,
jC~ *ck-e räcka till att tillgodose hela landets behof, livilket
förhållande icke minst bevisades däraf, att de flesta föreningar i lands¬
orten _ bildats och utöfvade sin verksamhet oberoende af förstnämnda
förening.
Trots .de understöd, som dessa lokala föreningar fått från såväl
länskorporationer som enskilde, lede de af en kännbar brist på medel
som verkade hindrande på utvecklingen af deras verksamhet och där¬
med på deras förmåga att tillfullo kunna motsvara den uppgift, som
i ^ /öre‘. Ett — låt vara litet — understöd af statsmedel
skulle lända dem till hjälp i detta hänseende, dels direkt genom lättnad
i deras ekonomiska behof, dels och indirekt genom det erkännande
deras oegennyttiga verksamhet därigenom skulle få, hvaraf värdet inga¬
lunda finge underskattas.
Med ytterst ringa röstöfvervikt i bägge kamrarna blef motionen
utslagen i enlighet med. statsutskottets hemställan. Det kraftiga erkän¬
nande, som från talare i kamrarne — ej minst från reservanter i stats-
Utskottets
yttrande.
70 .. Statsutskottets utlåtande Nr 7.
utskottet — kom motionerna till del, ger anledning att ånyo upptaga
frågan och bringa den under Riksdagens pröfning. Då emellertid en
god del af det motstånd, som förlidet år gjordes mot bifall till motionen,
^rundades på att utredning saknades om ifrågavarande föreningars
organisation, arbetssätt m. m., hvilka betänkligheter kunna lätteligen
förstås på håll, där man icke varit i tillfälle att närmare följa ifråga¬
varande verksamhet, så vilja vi nu icke göra hemställan om anslags
beviljande utan vidare, utan i stället allenast föreslå, att Riksdagen be¬
hagade besluta att en utredning rörande samma verksamhet bör komma
tilf stånd för utrönande om och i hvad män densamma kan anses hora
genom statsmedel uppmuntras och stödjas.
Vi äro förvissade att Riksdagen icke skall finna skäl att afvisa en
sådan framställning)).
Vid pröfning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner om
anslag till i landet verkande lokala föreningar för svensk hemslöjd
yttrade 1910 års Riksdag, bland annat, att Riksdagen visserligen ansåge
syftemålet med ifrågavarande föreningars verksamhet behjärtansvärdt.
De särskilda intressen, denna verksamhet i främsta rummet afsåge att
befrämja, vore emellertid inom landets olika delar af så skiftande be¬
skaffenhet, att landstingen och hushållningssällskapen eller eventuellt
kommunerna syntes vara bäst skickade att bedöma de understöd, som
på de olika orterna borde för ändamålet utgå. Härtill komme, att då
erfarenheten visat, att hemslöjdens utveckling i hög grad vore beroende
af i hvad mån afsättning kunde beredas för dess alster, den form, som
bäst lämpade sig för statsunderstöd till denna slöjds. befrämjande,
otvifvelaktigt vore att, såsom dittills skett, anslag beviljades till För¬
eningen för svensk hemslöjd, hvilken förening satt till sin uppgift,
bland annat, att underlätta afsättningen af hemslöjdsalster från landets
olika delar. . , .,
Till denna uppfattning anslöt sig jämväl 1911 ars Riksdag vid
behandlingen af särskilda vid nämnda års Riksdag väckta motioner i
enahanda syfte. „ „ , ..
Hvad Riksdagen sålunda uttalat, torde allt fortfarande aga sm
giltighet och utskottet har därför ställt sig mycket tveksamt i fråga om
gagnet af en sådan utredning som motionärerna nu begärt.
Men då det i allt fall kan vara tänkbart att af en sådan utredning,
därvid man såsom villkor för statsunderstöd synes höra utgå, bland annat,
därifrån, att vederbörande förening skall från landsting, hushållnings-
sällskap eller möjligen kommuner åtnjuta understöd, skulle kunna
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
71
framgå, att en eller annan af dessa lokala föreningar verkligen är för¬
tjänt af statsbidrag, har utskottet icke velat motsätta sig motionärernas
förevarande framställning.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till herr Fahléns m. fl.
och herr Öbergs m. fl. förenämnda motioner, må i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.
Maj:t låta verkställa utredning, huruvida och i hvad
mån den hemslöjdsverksamhet, som oberoende af För¬
eningen för svensk hemslöjd bedrifves i landets olika
delar genom särskilda lokala föreningar, må med hän¬
syn till verksamhetens syftemål och resultat samt de
olika föreningarnes organisation och arbetssätt äfven¬
som annat, som kan vara af beskaffenhet att på frågans
bedömande inverka, lämpligen böra komma i åt¬
njutande af understöd af statsmedel, samt för Riks¬
dagen framlägga det förslag, hvartill en sådan ut¬
redning kan föranleda.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.
39:o) I punkt 39 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på
extra stat för år 1913 bevilja till understöd åt Göteborgs handelsinstitut
och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut, samt Malmö högre handelsinstitut 42,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 305—314 i statsråds¬
protokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
lika lydande motioner, väckta den ena (nr 6) inom Första kammaren
af herr O. Trapp m. fl. och den andra (nr 30) inom Andra kammaren
af herrar M. Sommelius och A. J. Cliristiernson, i hvilka motioner före¬
slagits, att Riksdagen måtte besluta, dels att Hälsingborgs högre handels¬
institut skall äga rätt att för läsåret 1911—1912 uppbära statsanslag
med 2,000 kronor och för läsåret 1912—1913 med 3,000 kronor, under
förutsättning att stadsfullmäktige i Hälsingborg till institutet lämna årligt
understöd till minst samma belopp som hittills samt på de villkor i
öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma; samt dels att
Anslag till
handelsunder-
visningen.
[39.]
72
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Riksdagen med anledning’ häraf måtte på extra stat för år 1913 anvisa
5.000 kronor, hvarigenom anslaget till handelsundervisningen höjes från
42.000 till 47,000 kronor.
Beträffande hvad motionärerna anfört till stöd för sina framställ¬
ningar tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.
Emot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, enligt hvilket till under¬
stöd åt de ifrågavarande handelsinstituten i Göteborg, Stockholm och
Malmö skulle för år 1913 uppföras enahanda belopp, som i sådant af¬
seende blifvit dem tillerkända för hvart och ett af åren 1910, 1911 och
1912, har utskottet icke funnit något att erinra.
Hvad därefter beträffar handelsinstitutet i Hälsingborg, så väcktes
redan vid föregående års riksdag af enskilda motionärer förslag om
särskildt statsanslag åt handelsinstitutet för år 1912. Riksdagen fann
emellertid, att, då frågan om handelsundervisningens ordnande vore
föremål för Kung]. Maj ds pröfning och den af Kungl. Maj:t för detta
ändamål år 1908 tillsatta kommittén den 20 december 1910 afgifvit sitt
betänkande i ämnet, det vore antagligt, att en proposition till Riksdagen
om handelsundervisningens ordnande och därmed om statsunderstöd åt
handelsinstituten vore att inom den närmaste framtiden förvänta. På
grund häraf ansåg Riksdagen det icke tillrådligt att, innan en fullständig
utredning härom blifvit Riksdagen förelagd, uppföra särskilda medel till
understöd åt ett handelsinstitut, som ditintills icke åtnjutit statsbidrag;
och kunde Riksdagen fördenskull icke biträda motionärernas framställning.
Då emellertid det till de tre öfriga handelsinstituten för år 1911 anvisade
understödsbeloppet sannolikt komme att lämna öfverskott samt sådant
öfverskott möjligen komme att uppstå jämväl å det af Riksdagen för
år 1912 anvisade understödsbeloppet till dessa handelsinstitut, ansåg
Riksdagen, ehuru det vore tvifvelaktigt, huruvida det för handelsunder¬
visningen vore nödvändigt att å en i förhållande till Malmö, där ju
funnes ett af staten understödt högre handelsinstitut, så närbelägen ort
som Hälsingborg upprätthålla ett dylikt institut, likväl i betraktande af
det betryckta läge, hvari Hälsingborgs högre handelsinstitut syntes be¬
finna sig, och då det ej vore alldeles uteslutet, att dess bibehållande
kunde vid det slutliga ordnandet af handelsundervisningen befinnas
erforderligt, att Riksdagen kunde medgifva, att till understöd åt Hälsing¬
borgs högre handelsinstitut finge för läsåret 1911—1912 af det öfver¬
skott, som kunde uppstå å 1911 och 1912 årens understödsmedel till
Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handels¬
skola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö högre
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
73
handelsinstitut, utgå ett belopp af högst 3,000 kronor, under förutsätt¬
ning att stadsfullmäktige i Hälsingborg till institutet lämnade årligt
understöd till minst samma belopp som dittills, samt på de villkor i
öfrigt, som Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.
Något öfverskott å understödsmedlen till Göteborgs handelsinstitut
och Frans Schartaus praktiska handelsinstitut har emellertid icke upp¬
kommit för år 1911; och lärer, enligt af kommerskollegium gjorda be¬
räkningar, icke heller vara att förutse å 1912 års anslag till institutet.
Då Hälsingborgs högre handelsinstitut visat sig vara i behof af
understöd och fullgjort de allmänna villkor, som uppställts för utgif¬
vande af statsbidrag till likartade läroanstalter, och då detta instituts
betryckta läge jämväl blifvit af nästlidet års Riksdag beaktadt, ehuruväl
det sätt för institutets understödjande, som Riksdagen anvisat, icke ländt
till åsyftadt mål, har utskottet tagit i öfvervägande, huruvida icke
institutet må kunna i annan ordning beredas understöd. Och har i
sådant afseende utskottet, som emellertid icke kunnat biträda motionä¬
rernas förslag om understöd till institutet för läsåret 1911—1912, funnit
sig böra föreslå, att institutet må, i likhet med Malmö högre handels¬
institut, få af ofvannämnda anslag för år 1913 uppbära ett belopp af
högst 3,000 kronor. Härigenom skulle visserligen föranledas motsva¬
rande minskning i den del af anslaget, som skall disponeras till under¬
stöd åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska han¬
delsinstitut, men utskottet tvekar så mycket mindre att framställa för¬
slag i denna riktning, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår,
anslaget under de senare åren särskildt tagits i anspråk med anledning
däraf, att under nämnda tid ett anmärkningsvärdt stort antal nedsatt
afgift betalande elever varit vid Göteborgs handelsinstitut inskrifvet, och
skäligen torde kunna antagas, att detta antal under den närmaste tiden
kommer att nedbringas.
Då utskottet sålunda tillstyrker understöds beviljande till Hälsing¬
borgs högre handelsinstitut, har utskottet velat uttala, att ett beslut i
sådant syfte ingalunda bör anses innebära, att detta institut må äfven
framdeles kunna påräkna statsunderstöd, utan torde frågan härom helt
och hållet vara beroende på det ordnande af handelsundervisningen,
hvarom Riksdagen inom den närmaste tiden lärer komma att besluta.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen med anledning af Kungl. Maj:ts
förenämnda förslag och herr Trapps m. fl. samt herrar
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt, 7 käft. (Nr 7.) 10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 7,
Sommelius’ och Christiernsons omförmälda motioner, må
på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 42,000
kronor, att af Kung!. Maj :t användas till understöd åt Göte¬
borgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stock¬
holm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handels¬
institut, Malmö högre handelsinstitut samt Hälsingborgs
högre handelsinstitut under förutsättning, hvad Göte¬
borgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs stads¬
fullmäktige, hvad Frans Schartaus handelsinstitut angår,
att grosshandelssocieteten i Stockholm, vidkommande
Malmö högre handelsinstitut, att Malmös tadsfullmäktige,
och i fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att
Hälsingborgs stadsfullmäktige fortfarande till instituten
lämna årligt understöd till minst samma belopp som
hittills, samt på de villkor i öfrigt, som Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma.
Statsbidrag
till handels¬
högskolan i
Stockholm.
[40.]
40:o) Under punkt 40 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att såsom bidrag till underhållande af handelshögskolan
i Stockholm å extra stat för år 1913 bevilja 30,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 314—321 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1910—
1912 ägt rum, må, under förutsättning att verksam¬
heten vid handelshögskolan i Stockholm fortsattes efter
i hufvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till
underhållande af samma skola på extra stat för år
1913 anvisa ett anslag af 30,000 kronor, att till handels-
högskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas med
hälften under höstterminen år 1912 och återstående
hälften under vårterminen år 1913, under villkor att
minst tolf friplatser för studerande vid högskolan
under läsåret 1912—1913 inrättas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
75
41:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkterna 41
och 42 af hufvudtiteln gjorda framställningar och under hänvisning till
hvad statsrådsprotokollet (sid. 321—322) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne¬
varande år ägt rum, på extra stat för år 1913 bevilja
a) såsom reservationsanslag, ett belopp af 20,000
kronor för att utdelas såsom understöd under benäm¬
ning af exportstipendier till personer, som utan officiell
ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalfön eller
i länder utom Europa, verka för afsättning af svenska
exportartiklar; samt
b) likaledes såsom reservationsanslag, ett belopp
af 20,000 kronor till handelsstudiestipendier, att tjäna
såsom understöd för förvärfvande utomlands af prak¬
tiska insikter i handelsyrket.
42:o) Kungl Maj:t har i punkt 43 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1913 bevilja till Sveriges allmänna
exportförening såsom bidrag till föreningens verksamhet under inne¬
varande år ett belopp af 16,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under innevarande år disponera detsamma.
Utredningen återfinnes å sid. 322—327 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1910 och 1911 ägt rum, under villkor att Sveriges
allmänna exportförening fortfarande bedrifver sin verk¬
samhet i hufvudsakligen samma form som hittills samt
att föreningens räkenskaper för granskning öfverlämnas
till Riksdagens revisorer, såsom bidrag till föreningens
verksamhet under innevarande år på extra stat för år
1913 anvisa ett belopp af 16,800 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
detsamma.
43:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 328—329) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
Export- och
handelsstudic-
stipendier.
[41, 42.]
Anslag till
Sveriges all¬
männa ex¬
portförening,
[43.]
Understöd till
rederiaktie-
bolaget Nord-
ttjeman för
uppehållande
af regelbunden
ångfartygs-
förinndelse
mellan Sverige
samt La
Plata-län-
derna och
Brasilien.
[44.]
Understöd till
aktiebolaget
svenska ost¬
asiatiska kom¬
paniet för
fortsatt
uppehållande
af regelbunden
ångbåts för bin¬
delse mellan
Sverige och
Ostasien.
[45.]
76 .Statsutskottets utlåtande Nr 7,
att Riksdagen må under de villkor, som inne¬
fattas i det mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena
sidan, samt rederiaktiebolaget Nordstjernan, å andra
sidan, afslutade kontrakt, af det af Riksdagen såsom
understöd till rederiaktiebolaget Nordstjernan för uppe¬
hållande under åren 1911—1915 af regelbunden ångbåts-
förbindelse mellan Sverige samt La Plata-länderna och
Brasilien beviljade anslag af 500,000 kronor på extra
stat för år 1913 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.
44:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt
45 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet, under åberopande af
hvad statsrådsprotokollet (sid. 329^—333) i ärendet innehåller, hemställa,
att Riksdagen må
a) utaf det af Riksdagen såsom understöd åt aktie¬
bolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppe¬
hållande under tiden 1 augusti 1912—31 december
1917 af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige
och Ostasien beviljade förslagsanslaget å högst 985,000
kronor att jämte besparingarna å det af 1907 års Riks¬
dag till bolaget för liknande ändamål beviljade anslag
af 1,850,000 kronor på de villkor, Kungl. Maj:t i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 7 april 1911 rörande denna
fråga angifna grunder må finna skäligt föreskrifva,
utbetalas till bolaget, å extra stat för år 1913, för
gäldande intill 60 procent af ej mindre de af bolaget
för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen än äfven
följande med passerandet af kanalen förenade kostnader,
nämligen fyr- och båkafgifter, utgifter för sundhetspass
och sanitära afgifter, afgifter för tull- och hamnklare-
ring samt afgifter för lotsning under natten i Port Saids
hamn, anvisa ett belopp af högst 210,000 kronor; samt
b) medgifva att till beredande af sådant under¬
stöd åt bolaget under år 1913 af ifrågavarande be¬
sparingar må användas ett belopp af högst 90,000
kronor.
jStatsutskottets utlåtande Nr 7.
77
Bergsstaten.
45:o) I punkt 46 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, i afbidan på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t
kan komma att till Riksdagen aflåta, till provisorisk lönereglering åt
bergmästarna å extra stat för år 1913 beräkna ett belopp af 11,150
kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för Riks¬
dagen
anmäla.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
46:o) Kungl. Maj:t bar i punkt 47 af hufvudtiteln föreslagit Riks¬
dagen att å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 29,650 kronor
att under hufvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid
statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppe¬
hållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1912 af anslaget dispo¬
nera 3,000 kronor för samma ändamål.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 334—337 i statsrådsproto¬
kollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit, har utskottet ansett sig
kunna tillstyrka Kungl. Maj.ts förslag, i hvad det afser anslagets för¬
höjning från 23,000 till 26,650 kronor. Det statsintresse, som med
anslaget afses, har däremot icke synts utskottet påkalla att, för bere¬
dande af fyllnad i det för skolorna fastställda statsanslaget för år 1912,
vidtaga en ändring uti ett af Riksdagen redan fastställdt anslag. Ut¬
skottet har sålunda icke kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Utskottets hemställan blifver då,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må på
det sätt bifallas, att Riksdagen å extra stat för år 1913 an¬
visar 26,650 kronor att under hufvudsakligen enahanda
Provisorisk
lönereglering
för berg¬
mästarna.
[46.]
Bergs¬
skolorna.
[47.]
Utskottets
yttrande.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ersättning till
sjömanshusen.
[48.]
ArfvocLen till
en e. o. förste
aktuarie och
fyra e, c.
aktuarier.
[49.]
villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för
ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppe¬
hållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filip-
stad och Falun.
Ersättning till sjömanshusen.
47:o) Vidare har Kungl. Maj:t i punkt 48 af hufvudtiteln före¬
slagit Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa till ersättning åt
sjömanshusen för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrifning
och redovisning m. m. 40,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 337—339 i statsrådsproto¬
kollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne¬
varande år ägt rum, å extra stat för år 1913 under
benämning »ersättning till sjömanshusen» anvisa ett
anslag af 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen
af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med
värnpliktiges inskrifning och redovisning samt med
utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under
villkor att aflöningarna till tjänstemännen vid sjömans¬
hus, som erhåller sådan ersättning, icke må utan kom-
merskollegii medgifvande höjas.
Statistiska centralbyrån.
48:o) Kungl. Maj:t har i punkt 49 af hufvudtiteln föreslagit Riks¬
dagen att på extra stat för år 1913 anvisa dels till arfvode åt en extra
ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag af 5,600
kronor, hvaraf 1,800 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar, dels
till arfvoden åt tre extra ordinarie aktuarier i samma ämbetsverk ett
anslag af 3,900 kronor för hvardera, hvaraf 1,500 kronor motsvarande
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 79
tjänstgöringspenningar, eller tillsamman till arfvoden åt en extra ordinarie
förste aktuarie och tre extra ordinarie aktuarier i statistiska central¬
byrån ett anslag af 17,300 kronor.
Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 339 i
statsrådsprotokollet.
Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt 15:o) här
ofvan, därvid utskottet ansett sig böra tillstyrka, att i stället för en af
Kungl. Maj:t föreslagen byråchef å ordinarie stat med en begynnelse-
aflöning af 6,400 kronor skulle för statistiska centralbyrån uppföras en
extra ordinarie aktuarie med ett arfvode å 3,900 kronor, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1913
anvisa dels till arfvode åt en extra ordinarie förste
aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag af 5,600
kronor, hvaraf 1,800 kronor motsvarande tjänstgörings¬
penningar, dels till arfvoden åt fyra extra ordinarie
aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag af 3,900
kronor för hvardera, hvaraf 1,500 kronor motsvarande
tjänstgöringspenningar, eller tillsamman till arfvoden
åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra
ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag
af 21,200 kronor.
49:o) I punkt 50 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Provisorisk
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i I^Zlatur9
statistiska centralbyrån, i enlighet med de af departementschefen till- centralbyrån.
styrkta grunder och på de af honom förordade villkor, på extra stat [50.]
för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 11,583 kronor, däraf högst
387 kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning under
semester.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 340—341 i statsråds¬
protokollet.
De för den provisoriska löneregleringen erforderliga beloppen äro
beräknade på följande sätt:
80
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
På ordinarie stat
uppförda
b efattningsbaf vare.
|
Nuvarande
begynnelse-
aflöning.
|
Provisoriskt
aflöningstillägg
(oreduceradt).
|
Pensionsafgift
motsvarande
belopp.
|
Till höj¬
ning af
vikariats-
ersättning
under
semester
afsedt
belopp.
|
&
Ce
p
|
Tjänst-
1 görings-
| penningar.
|
Summa.
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
o
S-
ce
rf-
crq
qq
|
Summa.
|
beräknadt
enligt
pensions¬
lagen.
|
afrun-
dadt.
|
1 öfverdirektör och chef
|
5,000
|
2,000
|
7,000
|
1,200
|
800
|
1,000
|
3,000
|
360
|
_
|
400
|
100
|
—
|
1 byråchef ..................
|
4,400
|
2,000
|
6,400
|
600
|
500
|
600
|
1,700
|
280
|
—
|
300
|
62
|
50
|
1 » ..................
|
4,400
|
2,000
|
6,400
|
600
|
500
|
600
|
1,700
|
280
|
—
|
300
|
62
|
50
|
1 förste aktuarie .........
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
600
|
300
|
400
|
1,300
|
») 211
|
60
|
250
|
37
|
50
|
1 » » .........
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
600
|
300
|
400
|
1,300
|
165
|
60
|
200
|
37
|
50
|
1 > » .........
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
600
|
300
|
400
|
1,300
|
165
|
60
|
200
|
37
|
50
|
1 andre » .........
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
400
|
300
|
300
|
1,000
|
81
|
40
|
100
|
25
|
—
|
1 » » .........
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
400
|
300
|
300
|
1,000
|
81
|
40
|
100
|
25
|
—
|
1 förste vaktmästare ...
|
800
|
300
|
1,100
|
100
|
150
|
150
|
400
|
27
|
—
|
30
|
—
|
—
|
1 vaktmästare ............
|
500
|
300
|
800
|
200
|
50
|
150
|
400
|
!) 24
|
—
|
25
|
—
|
—
|
Summa
|
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
13,100
|
_
|
_
|
1,905
|
387 50
|
Utskottet anser, att för ämbetsverket bör, i likhet med hvad som
medgifvits för innevarande år, beviljas provisorisk lönereglering för år
1913. Då utskottet under punkt 15:o) här ofvan tillstyrkt uppförandet
af en byråchef å den ordinarie staten, torde det vara följdriktigt, att
jämväl åt honom beredes sådan lönereglering för samma år. Och har
utskottet icke funnit något att erinra mot det belopp, som Kungl. Maj:t
härutinnan föreslagit. Däremot har utskottet icke ansett sig kunna till¬
styrka Kungl. Maj:ts förslag, i hvad det afser förhöjning i det provisoriska
lönetillägget för öfverdirektören. Då nämligen öfverdirektören så nyligen
som innevarande år genom provisorisk lönereglering beviljats afsevärdt
förbättrade aflöningsvillkor och ämbetsverket, vid bifall till utskottets
under punkt 15:o) här ofvan afgifna förslag, i allt fall icke kommer att
gifvas sådan omfattning, som bland annat af Kungl. Maj:t ansetts
motivera en dylik förhöjning, har utskottet icke funnit tillräckliga skäl
förebragta för vidtagande af den ifrågasatta ändringen i öfverdirektörens
aflöningsförmåner.
J) Beräknad t å den höjda begynnelselönen jämte 2 ålderstillägg.
» >1»
81
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
De lör den provisoriska löneregleringen erforderliga beloppen skulle
således kunna beräknas på följande sätt:
På ordinarie stat
uppförda
befattningshafvare.
|
Nuvarande
begynnelse-
aflöning.
|
Provisoriskt
aflöningstillägg
(oreduceradt).
|
Pensionsafgift
motsvarande
belopp.
|
Till höj¬
ning af
vikariats¬
ersättning
under
semester
afsedt
belopp.
|
fcT*
a
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Summa.
|
tr<
O:
|
Tjänst-
görings-
penningar-
|
Ortstillägg.
|
Summa.
!.
|
beräknadt
enligt
pensions¬
lagen.
|
afrun-
dadt.
|
1 öfverdirektör och chef
|
5,000
|
2,000
|
7,000
|
700
|
500
|
800
|
2,000
|
324
|
90
|
350
|
62
|
50
|
1 byråchef..................
|
4,400
|
2,000
|
6,400
|
600
|
500
|
600
|
1,700
|
280
|
—
|
300
|
62
|
50
|
1 förste aktuarie.........
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
600
|
300
|
400
|
1,300
|
‘) 211
|
60
|
250
|
37
|
50
|
1 » » .........
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
600
|
300
|
400
|
1,300
|
165
|
(iO
|
200
|
37
|
50
|
;1 » » ........
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
600
|
300
|
400
|
1,300
|
165
|
60
|
200
|
37
|
50
|
1 andre » ........
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
400
|
300
|
300
|
1,000
|
81
|
40
|
100
|
25
|
_
|
1 » » .........
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
400
|
300
|
300
|
1,000
|
81
|
40
|
100
|
25
|
_
|
1 förste vaktmästare ...
|
800
|
300
|
1,100
|
100
|
150
|
150
|
400
|
27
|
|
30
|
_
|
_
|
1 vaktmästare ............
|
500
|
300
|
800
|
200
|
50
|
150
|
400
|
2) 24
|
—
|
25
|
_
|
_j
|
Summa
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10,400
|
|
—
|
1,555
|
287
|
50:
|
Det erforderliga beloppet utgör sålunda 9,132 kronor 50 öre,
hvaraf 287 kronor 50 öre utgöra erforderligt belopp för höjning af
vikariatsersättning under semester.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för
befattningshafvare i statistiska centralbyrån, i enlighet
med de af departementschefen tillstyrkta grunder och
på de af departementschefen förordade villkor, på extra
stat för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 9,133
kronor, däraf högst 287 kronor 50 öre må användas
till höjning af vikariatsersättning under semester.
b Beräknadt å den höjda begynnelselönen jämte % ålderstiilägg.
-) » »»» » »1 »
Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 6 sand. 7 höft. (Nr 7.)
11
82
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Anslag till
förstärkning
af de till arf-
voden åt till¬
fälliga biträ¬
den in. m. hos
statistiska,
centralbyrån
anslagna
medel.
[51.]
Utskottets
yttrande.
Statistisk
tidskrift.
[52.]
50:o) Ytterligare liar Kungl. Maj:t i punkt 51 af ifrågavarande
liufvudtitel föreslagit Riksdagen att till förstärkning af det till arfvoden
åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariats-
ersättningar därstädes å ordinarie stat anvisade anslag å extra stat för
år 1913 anvisa ett anslag af 29,200 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 342—343 i
statsrådsprotokollet.
Utskottet, som under punkterna 15:o) och 48:o) här ofvan tillstyrkt,
att i stället för en af Kungl. Maj:t föreslagen byråchef å ordinarie stat
med en begynnelseaflöning af 6,400 kronor samt en beräknad vikariats-
ersättning af 250 kronor skulle för statistiska centralbyrån uppföras en
extra ordinarie aktuarie med ett arfvode å 3,900 kronor, får sålunda
jämväl tillstyrka, att till vikariatsersättning för denne aktuarie måtte
beräknas ett belopp af 125 kronor, hvadan det af Kungl. Maj t under
förevarande punkt äskade anslaget, som af Kungl. Maj:t afrundats uppåt
med 25 kronor, skulle behöfva höjas med 100 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må till förstärkning af det till
arfvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska central¬
byrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordi¬
narie stat anvisade anslag å extra stat för år 1913
anvisa ett anslag af 29,300 kronor.
51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 52 af hufvudtiteln föreslagit Riks¬
dagen att på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 1,400 kronor
till utgifvande af en statistisk tidskrift.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 343 i statsråds¬
protokollet.
Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt 15:o) här
ofvan får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1913
anvisa ett anslag af 1,400 kronor till utgifvande af
en statistisk tidskrift.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
83
Arfvoden till två disjtaschörsassistenter.
52:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 53 af hufvudtiteln 1
gjorda framställning och under åberopande af hvad statsrådsprotokollet dispaschör-
(sid. 344—345) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, assistenter.
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne¬
varande år ägt rum, såsom anslag till dispaschörs~
väsendet på extra stat för år 1913 anvisa till arfvode
åt två dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stock¬
holm och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem
hvar, eller tillhopa 4,000 kronor.
Kostnader, som föranledas af öfverståthållarämbctets och länsstyrelsernas
befattning med vissa slag af registrering.
53:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 54 af
hufvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till hvad stats¬
rådsprotokollet (sid. 345) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne¬
varande år ägt rum, till bestridande af kostnaderna för
den öfverståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med registreringar och anmälningar till förenings-
försäkrings- och handelsregistren å extra stat för år
1913 anvisa ett förslagsanslag å 4,000 kronor samt
medgifva, att de till nämnda myndigheter inflytande
afgifter för sådana registreringar och anmälningar må
tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
Kostnader,
som föranledas
af öfverståt-
hällarämbetels
och läns¬
styrelsernas
befattning med
vissa slag af
registrering,
[54.]
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting.
54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 af hufvudtiteln föreslagit Riks- . Eifra? m
dagen att å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 1,400,000 kronor, ImTfsTm
att fördelas mellan landsting och städer, som icke deltaga i landsting, icke deltaga i
/». /».. 1 a 11 ^ 11 ^ « — - -jO/ltCLSLXYtQ
[55.]
efter förhållandet mellan den bevillning af fast egendom samt af in- landsting•
84
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
kornst, som debiterats på grund af vederbörande pröfningsnämnds år
1913 verkställda eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller
stad, hvarom nu nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillnings-
sitmman för hela riket.
Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 345'*— 346
statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande fram¬
ställning, hemställer,
att Riksdagen må å extra stat för år 1913 an¬
visa ett belopp af 1,400,000 kronor, att fördelas mellan
landsting och städer, som icke deltaga i landsting,
efter förhållandet mellan den bevillning af fäst egen¬
dom samt af inkomst, som debiterats på grund af
vederbörande pröfningsnämnds år 1913 verkställda eller
fastställda taxeringar inom landstingsområde eller stad,
hvarom nu nämnts, och den i samma ordning debite¬
rade bevillningssumman för hela riket.
Provisorisk lindring åt synnerligen skattetyngda kommuner.
Provisorisk
lindring åt
synnerligen
skattetyngda
kommuner.
[56.]
55:o) I punkt 56 af denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 600,000
kronor att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departements¬
chefen angifna grunder utdelas till sådana landskommuner och köpingar,
där ett mera stadigvarande synnerligt betungande skattetryck är rådande.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för
Riksdagen
anmäla.
Brandförsäk¬
ring af opera- Brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska teaterbyggnaden
byggnaden och
dramatiska vid Nybroplanen i Stockholm m. in.
teaterbygg-
Nybropianen 56:o) Under punkterna 57—59 af denna hufvudtitel har Kung!.
i Stockholm Ma]:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa:
m. m. ° ° x
[57—59.]
Statsutskottets utlåtande Nr 7,
85
dels till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremier för
brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska teaterbyggnaden vid
Nybroplanen i Stockholm ett anslag al 40,175 kronor;
dels till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremie för
brandförsäkring af staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lös egen¬
dom ett anslag af 3,668 kronor;
dels ock till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremie
för brandförsäkring af staten tillhörig, i dramatiska teaterbyggnaden
förvarad lös egendom ett anslag af 1,735 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 366—369 i statsråds¬
protokollet.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot förevarande fram¬
ställningar, hemställer,
att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa
a) till bestridande af kostnaden för gäldande af
årspremier för brandförsäkning af operabyggnaden och
dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplan i Stockholm
ett anslag af 40,175 kronor;
b) till. bestridande af kostnaden för gäldande af
årspremie för brandförsäkring af staten tillhörig, i opera¬
byggnaden förvarad lös egendom ett anslag af 3,668
kronor; samt
c) till bestridande af kostnaden för gäldande af
årspremie för brandförsäkring af staten tillhörig, i dra¬
matiska teaterbyggnaden förvarad lös egendom ett anslag
af 1,735 kronor.
Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.
57:o) Under tillstyrkande af bifall till Kung!. Maj:ts i punkt 60 Extra Wnt.
af denna hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet, tillägg för
vissa tjänst e-
att Riksdagen må till beredande, i enlighet med betjänte.
de i statsrådsprotokollet för den 13 januari 1912 an- [60.]
gifna grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt
en del tjänstemän och betjänte i till finansdepartemen-
86
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
tet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år
1913 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 8,000
kronor.
Bidrag till föreningen för arbetarskydd i Stockholm.
Bidrag tillför- 58:o) Kungl. Maj:t har i punkt 61 af hufvudtiteln föreslagit Riks-
mZZrskydd 4a§’en att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna under år 1913
i Stockholm, för den af föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade penna-
föl.] nenta utställningen af skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i
arbetet på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 370—373 i statsrådsproto¬
kollet.
Ifrågavarande anslag har under de senaste åren utgått med 3,000
kronor. Lika med departementschefen och på de af honom anförda
skäl finner utskottet emellertid skäligt, att anslaget för nästkommande
år höjes till 4,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna under år 1913 för den af föreningen
för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta ut¬
ställningen af skyddsanordningar mot olycksfall och
ohälsa i arbetet på extra stat för år 1913 anvisa ett
ett belopp af 4,000 kronor.
Ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk».
Ny upplaga 59:o) Kungl. Maj:t har i punkt 62 af hufvudtiteln föreslagit
%vcripesiand Riksdagen Mt, i afbidan på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t
och folk", kan komma att till Riksdagen aflåta, till bestridande af kostnaderna för
[62.] utgifvande af ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk», å
extra stat för 1913 beräkna ett belopp af 20,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva yttrande, hvilket utskottet skolat härigenom för Riks¬
dagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
87
Det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.
60.o) På grund af Kungl. Majrts därom gjorda framställning och
under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 378—374) blifvit
i ärendet anfördt, hemställer utskottet,
^att Riksdagen må, i likhet med hvad för flera
föregående år ägt rum, såsom bidrag till det mellan-
fotidig a arbetsamtet i Basel på extra stat för år 1913
bevilja 750 kronor.
Stockholm den 22 mars 1912.
På statsutskottets vägnar:
Gr. BILLINGr.
Vid förestående hufvudtitels slutbehandling inom utskottet hafva
närvarit:
heirai A. G. L. Billing, A. Ekman, S. H. Kvarnzelius, grefve F.
Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm, friherre J. T. Gripens t edt,
grefve 1 O L. Klingspor, Ii. F. Lamm, friherre C. H. Falkenberg,
libel l e d, G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, C. G. Ekman, A. Wiklund
H. Andersson i Skifarp, F. W. Thorsson, P. Olsson, G. Persson, J A
K- Lindberg, J. Ström. E. A. Nilson, L. J. Carlsson och E. F.
Hellberg med undantag att vid behandlingen
af
11
11
11
punkterna 1—15
punkten 15
punkterna 16—60
18—60
deltagit i
11 o
n n
it ii
ii ii
stället för herr Lamm herr N. O. Bruce,
ii ii y, Nilson herr J. Pålsson,
ii „ y Kvarnzelius herr N. O.
Bruce,
ii y y Thorsson herr A. Anderson,
y y y grefve Wachtmeister herr
G. M. H. Ekelund.
Det mellan-
falkliya arbets¬
amtet i Basel.
[63.]
88
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Bil.
■
|
1912
|
års riksstat anslår:
|
|
Anvisning
kontant.
|
|
Indelning och
därmed jäm¬
förlig anvis¬
ning på
förslag.
Friheter.
|
Summa.
_ !
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
17,000
|
.
|
, ....-,
|
_
|
17,000
|
_
|
|
58,000
|
—
|
—
|
—
|
58,000
|
—
|
|
117,400
|
—
|
—
|
—
|
117,400
|
—
|
|
155,800
|
—
|
—
|
—
|
155,800
|
—
|
|
420,000
|
_
|
_
|
_
|
420,000
|
_
|
|
400,000
|
■—
|
—.
|
—
|
400,000
|
—
|
|
47,000
|
_
|
_
|
_
|
47,000
|
_
|
|
' 34,200
|
—
|
—
|
—
|
34,200
|
—
|
|
915,000
|
—
|
—
|
—
|
915,000
|
—
|
|
256,500
|
—
|
—
|
—
|
256,500
|
—
|
|
50,600
|
_
|
_
|
_
|
50,600
|
_
|
|
5,856,900
|
—
|
—
|
—
|
5,856,900
|
—
|
|
2.900,000
|
_
|
|
_
|
2.900,000
|
_
|
|
98,000
|
—
|
—
|
—
|
98,000
|
—
|
|
395,000
|
—
|
—
|
—
|
395,000
|
—
|
|
33,000
|
_
|
_
|
_
|
33,000
|
_
|
Trpt
|
11,754,400
|
—
|
—
|
—
|
11,754,400
|
—
|
Tabell öfver ordinarie anslagen
Finans-
Departementschefen ........................................................
Departementets afdelning af Kung]. Maj:ts kansli ...
Kammarkollegium. Nuvarande belopp ....................
Ökas med ........................................................................
Statskontoret. Nuvarande belopp ............................
Ökas med ........................................................................
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ............................
Kostnader för taxering till skatt å inkomst- och för-
Ökas med ........................................................................
Till upprätthållande af bankinspektionens verksam-
Kontrollstyrelsen ...........................................................
Till bestridande af de med mynt- och justerings-
Kammarrätten. Nuvarande belopp ............................
Ökas med ........................................................................
Öfverintendentsämbetet .....................................:..........
Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt
Ökas med ........................................................................
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags-
Kommerskollegium. Nuvarande belopp ....................
Ökas med ........................................................................
Till upprätthållande af patent- och registreringsverkets
märkesafgifters samt registreringsafgifters medel
Ökas med ........................................................................
Bergsstaten ....................................................................
*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskild! ut-
**) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet afgifvit särskild! utlåtande (nr 12).
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
89
Litt. A.
under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
departementet.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
|
Indelning ock
därmed jäm¬
förlig anvis¬
ning på
förslag
|
Summa.
|
|
Friheter.
|
|
Kronor. j ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor. | ö.
|
117,400
2,500
155,800
1,600
mogenhet, förslagsanslag. Nuv. belopp 400,000: —
....................................................................*)320,000: —
het, reservationsanslag ....................................................
verkets drift förenade kostnader, reservationsanslag
........................................................... 256,500: -
.................................................................... 1,800: —
utgå. Nuvarande belopp.
anslag .................................
5,856,900:
**) 97,000:
98.000:
48,815:
verksamhet, reservationsanslag, att af patent- och varu-!
direkt utgå. Nuvarande belopp............ 895,000: — !
.................................................................... 40,700: - !
17,000,—|
58.000 —
119,900—i
157. I0O -
420,000—!
720,000 -
47.000 —
34,200 —j
915,000:
258,300!—:
50,600j-
I
5,953,900
2,900,000
146,815
435,700
33,000
Transport! 12,266,815j-
17,000;—
— —! 58,000 —
119,900 -
157,400'—
420,000|—
720.000 —
47,000'—
34,200 —
915.000 —
258,300;—:
50,600—!
5,953,900 —
2,900,000 -
•146,815 -
435,700 —
33,000 —
" |—| 12,266,815 —
låtande.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)
12
90
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1912 års riksstat anslår:
|
Anvisning i
kontant.
|
Indelning och.
därmed jäm¬
förlig anvis¬
ning på
förslag.
|
Summa.
|
Friheter.
|
Trpt
Kronor. | ö.
11,754,400 -
69,600
98,500:
I
11,500|
8,700|
50,000.-
300,000!
44,6701
10,000
1,100,000
4,000
300,000
55.000
50.000
100,009
32.000
60.000
S:aj 14,048,379|—
Kronor.
30
Kronor. : ö.
11,754,400-
301
69,600
98,500,-
11,500 -
8,700'
50.000
300,000
44,700
10.000
1,100,000
4,000
300,000;-
55,000-
50,000;
100,009j-
32,ooo;
60,ooo!-
14,048,4091—
Statistiska centralbyrån:
Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån. Nu-
Ökas med ....................................................................
Reservationsanslag:
Till bibliotekets underhållande. Nuvarande be-
Ökas med ................................................................
Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till
__ varande belopp....................................................
Ökas med ................................................................
Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande
Ökas — såsom reservationsanslag — med ................
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart........
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket....................
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket, (däraf
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus
Byggnader och reparationer, reservationsanslag ........
Städers friheter, förslagsanslag ....................................
Observations- och uppbördsprocenter m. in., förslags-
Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag ........
Till biträde inom finansdepartementet vid beredning
anslag, högst. Nuvarande belopp............................
Ökas med ....................................................................
Restitutioner, förslagsanslag ........................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ........................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
Till bestridande af tryckningskostnader, förslags-
Extra utgifter, reservationsanslag................................
Kungl. operan ................................................................
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
91
varande belopp
28,400:
6,400:
Transport
34,800:
lopp.................... 1,500: —
........................ 5°0:— 2,000: -
vikariatsersättningar. Nu-
............................ 20,000: —
......................... 250:— 20,250
belopp ..................................................
6,000 kronor reservationsanslag).
i Stockholm, förslagsanslag.........
22,250: —
98,500: —
8,000: —
anslag ........................................................
af ärenden rörande bankväsendet m.
anslag ...
anslag ...
m., förslags-
... 4,000: —
300: —
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Indelning och
därmed jäm¬
förlig anvis¬
ning på
förslag.
Friheter.
Summa
Kronor.
12,266,815
57,050
106,500
11,500
8,700
50.000
300,000
44,670
10.000
1,100,000
4,300
300.000
55.000
50.000
100.000
133,000
32.000
60.000
Surnmaj 14,689,535
Kronor, ö. Kronor.
12,266,815
30
57,050
106,500
11,500
8,700
50.000
300,000
44,700
10.000
1,100,000
4,300
300.000
55.000
50.000
100.000
133,000
32.000
60,000;
ö.
30|—| 14,689,565|-
92
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjunde hufvudtitel.
|
Kronor
|
ö.
|
Sjunde hufvudtiteln.
|
|
|
Finansdepartementet.
|
|
|
Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:
Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i finansdeparte¬
mentet, förslagsanslag.................................................... 7,770: —
» beredande af ersättning åt en extra föredragande i
finansdepartementet .................................................... 10,500: —
|
18,270
|
|
Statskontoret:
|
|
|
Till ersättning för af statskontoret gjorda förskott........ 522,911: —
» förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret 16,500: —
|
539,411
|
—
|
Kammarrätten:
|
|
|
Till anställande å kammarrättens revisionsafdelning under tiden 1 juli
1912—31 december 1913 af tre extra revisorer och fyra räkne-
biträden ................................................................................................
|
23,300
|
_
|
Öfverintendentsämbetet:
Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i öfverintendents¬
ämbetet, förslagsanslag.......................................................................
|
6,550
|
|
Tullverket:
|
|
|
Till inrättande af nya tjänster vid tullverkets lokalförvaltning ........
|
*) 134,000
|
—
|
Transport
|
721,531
|
—
|
*) Af Kung!. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet afgifvit särskild! utlåtande (nr 12).
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
93
Kronor
Transport
Kommer skollegium:
Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i kommerskolle-
gium, förslagsanslag .................................................... 14,110: —
» förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii
industribyrå.................................................................... 15,657: —
» bestridande af kostnader för handläggning hos
kommerskollegium af ärenden rörande svenska far¬
tygs registrering m. m................................................. 10,850: —
» beredande af arfvode å ett sjötekniskt biträde hos
kommerskollegium ........................................................ 3,000: —
» ersättning åt sakkunnigt biträde å kommerskollegii
afdelning för näringsstatistik vid bergverksstatisti-
kens utarbetande........................................................... 1,000: —
» ersättning åt sakkunniga biträden å kommerskollegii
afdelning för näringsstatistik vid beräkning af enhets¬
värden (riksmedelpris) å varor som ingå i rikets
handelsomsättning ...................................................... 1,000: —
» arfvode åt en byråchef å kommerskollegii afdelning
för näringsstatistik för tiden september—december
1912 ................................................................................ 2,700: —
» beredande af arfvode åt en vaktmästare hos kom¬
merskollegium ............................................................... 1,175: —
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås m. m. 4,800: —
Bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid väfskolan i Borås Å. Krebs
samt för andre läraren därstädes S. H. von Schedvin 750: —
Till upprätthållande af föreningens för svensk hemslöjd
verksamhet under år 1912 ........................................ 15,000: —
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:
Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och gross-
handelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö och
Hälsingborgs högre handelsinstitut ............................ 42,000: —
Bidrag till underhållande af handelshögskolan i Stockholm 30,000: —
Transport 72,000: —
ö.
721,531
49,492
20,550
791,573!
94
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Transport 72,000:
Till exportstipendier, reservationsanslag ............................ 20,000:
» handelsstipendier, reservationsanslag............................ 20,000:
Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksam¬
het under år 1911 ........................................................ 16,800:
Till understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för
uppehållande under åren 1911—1915 af regelbunden
ångbåtsförbindelse mellan Sverige samt La-Plata-
länderna och Brasilien ..................... 100,000:
» understöd till Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska
kompaniet för uppehållande af regelbunden ångbåts¬
förbindelse mellan Sverige och Ostasien, högst........ 210,000:
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Till provisorisk lönereglering åt bergmästarna ...........
» bergskolorna i Filipstad och Falun .......................
*) 11,150:
26,650:
Sjömanshusen:
Till ersättning åt sjömanshusen..................
Statistiska centralbyrån:
Till arfvoden åt extra ordinarie aktuarie!- i statistiska
centralbyrån....................................................................
» provisorisk lönereglering för befattningshafvare i
statistiska centralbyrån, förslagsanslag ....................
» förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga bi¬
träden hos statistiska centralbyrån m. m. anslagna
medel ............................................................................
» utgifvande af en statistisk tidskrift .......................
Dispaschörsväsendet:
Till arfvode åt två dispaschörsassistenter ....
21,200:
9,133:
29,300:
1,400:
Kronor ö.
791,573
438,800
37,800
40,000
61,033
4,000
Transport J 1,373, 206;— *)
*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva sär¬
skilt utlåtande.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
95
Kronor
Transport
Diverse anslag:
Till bestridande af kostnaderna för den öfverståthållar-
ämbetet och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings-,
försäkrings- och handelsregistren, förslagsanslag .... 4,000:
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i
landsting .................................................................... 1,400,000: •
Bidrag till landskommuner och köpingar, där ett mera
stadigvarande, synnerligt betungande skattetryck
är rådande....................................................................*) 600,000:
Till brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad i Stockholm ................................ 40,175
» brandsförsäkring af staten tillhörig, i operabyggna¬
den förvarad lösegendom.................................... 3,668
» brandförsäkring af staten tillhörig, i dramatiska
teaterbyggnaden förvarad lösegendom .................... 1,735
» beredande af extra lönetillägg åt en del tjänste¬
män och betjänte i till finansdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ....................
Bidrag till bestridande af kostnaderna under år 19.12
för den af föreningen för arbetarskydd i Stock¬
holm anordnade permanenta utställningen af skydds¬
anordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet
Till bestridande af kostnaderna för utgifvande af ny
upplaga af handboken »Sveriges land och folk»....
» det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel....................
1,373,206
8,000:
4,000:
) 20,000:
750:-
2,082,328
Summa I 3,455,534 *)
*) Af Kung!. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva sär-
skiklt utlåtande.