Statsutskottets utlåtande Nr 69.
1
Nr tUh
Ankom till Riksdagens kansli den 30 april 1912 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 56 under sjunde
hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställ¬
ning om provisorisk lindring åt synnerligen skattetyngda
kommuner.
(3:e Afd.)
I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkt 56
under sjunde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1913 bevilja ett anslag af 600,000 kronor att i hufvudsaklig öfverens¬
stämmelse med de af statsrådet och chefen för finansdepartementet
angifna grunder utdelas till sådana landskommuner och köpingar, där
ett mera stadigvarande synnerligt betungande skattetryck är rådande.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 346—366 i det statsverks¬
propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13
januari 1912.
I skrifvelse den 3 juni 1908 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t
måtte så snart som möjligt låta anställa en allsidig utredning rörande
hvilka kommuner, som ägde alltför ringa ekonomisk bärkraft i för¬
hållande till dem ålagda skyldigheter för ändamål, de där tillika kunde
anses vara statsändamål, samt därefter framlägga det förslag, hvartill
utredningen gåfve anledning.
I föreliggande proposition har Kungl. Maj:t nu framlagt sådant
förslag.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 50 käft. (Nr 69.)
Utskottets
yttrande.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Emot de principer, enligt livilka Kungl. Alaj:t ansett denna fråga
böra vinna en provisorisk lösning, har utskottet för sin del icke funnit
något att i hufvudsak erinra.
Frågan om hvilka kommuner, som äro i verkligt behof af det
ifrågasatta statsunderstödet, synes utskottet däremot oklar. Af den ut¬
redning, som härför i ärendet åberopats, lärer nämligen, enligt utskottets
förmenande, icke kunna vinnas någon tillförlitlig grund för bedömande
häraf. Snarare synes utredningen gifva vid handen, att en sådan icke
kan för närvarande erhållas. Anledning- härtill torde vara att söka dels
i den förefintliga olikformigheten i taxeringen, framför allt jordbruks-
fastighetstaxeringen, äfvensom i de olika grunder, som för närvarande
tillämpas vid uppdelning mellan kommunerna af skattepliktig inkomst
af rörelse, som bedrifves inom två eller flera kommuner, dels ock den
olikhet med afseende å räkenskapsföringen, som är rådande de skilda
kommunerna emellan. Allenast på detta sätt synes man kunna för¬
klara, att enligt utredningen exempelvis i Ålfsborgs län antalet lands¬
kommuner, där under ett eller flera af åren 1907—1909 kommunal¬
skatten utgick med minst 100 öre per kommunalfyrk, utgjorde 119,
medan motsvarande siffra för t. ex. Norrbottens och Västerbottens län
allenast uppgick till respektive 10 och 12.
Frågan om åstadkommande af likformighet i taxeringen är emel¬
lertid, enligt hvad departementschefen meddelat, för närvarande föremål
för ett ingående utredningsarbete i sammanhang med den igångsatta
revisionen af den kommunala beskattningen och torde väl inom en ej
allt för aflägsen framtid vinna sin lösning i samband med en omlägg¬
ning af denna beskattning. Därmed skulle man alltså jämte den ut¬
jämning af de stora olikheterna i den kommunala beskattningen och
det nedbringande af det mångenstädes abnormt höga skattetrycket,
hvartill den förenämnda revisionen syftar och som väl blefve en följd
däraf, erhålla en säkrare grund för bedömande af det verkliga behofvet
af statsunderstöd i nu ifrågavarande afseende, därest sådant då skulle
anses vara af omständigheterna påkalladt.
Då utskottet funnit det synnerligen anmärkningsvärd!, ja rent af
öfverraskande, huru det ifrågavarande understödsbeloppet skulle komma
att fördelas de olika länen emellan, har utskottet ansett sig böra lämna
redogörelser härför genom nedanstående tabell.
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
3
Län
|
Antal kommuner
|
Uträknad t under-
stödsbelopp enligt de
grunder, som i stats-
verksprop. VII nr 56
angifvits med afdrag
af den för skatte¬
tryckets nedbrin¬
gande tillgängliga
delen af kommunernas
inkomster af skogs-
accis för år 1911:
kronor
|
Stockholms . . .
|
11 S.
|
5,358
|
|
Uppsala.....
|
7 »
|
6,620
|
|
Södermanlands .
|
10 »
|
5,618
|
—
|
Östergötlands. .
|
6 »
|
2,717
|
—
|
Jönköpings . . .
|
25 »
|
9,898
|
—
|
Kronobergs . . .
|
19 »
|
16,882
|
—
|
Kalmar.....
|
32 »
|
35,135
|
—
|
Gottlands . . . .
|
30 »
|
8,744
|
.....
|
Blekinge . . . .
|
22 »
|
31,322
|
—
|
Kristianstads . .
|
17 »
|
12,132
|
—
|
Malmöhus . . . .
|
3 »
|
1,717
|
—
|
Hallands . . . .
|
34 »
|
33,950
|
—
|
Göteb. o. Bohus
|
54 »
|
133,491
|
—
|
Alfsborgs . . . .
|
116 *
|
94,554
|
—
|
Skaraborgs . . .
|
48 »
|
19.633
|
—
|
Värmlands . . .
|
28 »
|
37,807
|
—
|
Örebro.....
|
6 »
|
4,841
|
—
|
Västmanlands .
|
16 »
|
17,175
|
—
|
Kopparbergs . .
|
4 »
|
4.738
|
—
|
Gäfleborgs . . .
|
5 »
|
4,609
|
—
|
V ästernorrlands
|
14 »
|
14,592
|
—
|
Jämtlands . .
|
i 21 »
|
31,759
|
—
|
Västerbottens
|
9 >
|
8,111
|
—
|
Norrbottens .
|
| 10 »
|
29,819
|
—
|
Summa
|
571,222
|
—
|
Svealand utom Da-'
larne .....
I
Götaland.......i 406 >
|
Uträknadt
understödsbe-
|
|
lopp enligt
de grunder,
som i stats-
|
|
verksprop.
|
►
|
VII nr 56
|
<Tt-
|
angifvits med
|
|
afdrag af den
|
o
|
för skatte-
|
g
|
tryckets ned-
|
rj
|
bringande
|
2
|
tillgängliga
|
►i
|
delen af
kommunernas
inkomster af
|
|
skogsaccis
för år 1911:
|
|
kronor
|
63 s.
|
93,628: —
|
78 »
|
77,419: —
|
400,175:
Summa!
571,222:
i
Häraf framgår, att understödsbeloppet skulle komma att till allra
största delen tillfalla länen inom Göta land, hvilket näppeligen öfver-
ensstämmer med den allmänna uppfattningen, som råder beträffande den
olika ekonomiska ställningen inom ofvannämnda, särskilda delar af landet.
Vid sådant förhållande och då dylikt statsunderstöd så mycket mindre synes
vara så oundgängligen nödvändigt, att därmed icke kan anstå, till dess
4
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
man erhållit fullt tillförlitliga grunder för dess utdelande, som det af
Kungl. Maj:t i sådant afseende äskade beloppet utgör en obetydlighet i
förhållande till de kommunernas utgifter, h vilkas nedbringande därmed
afses, finner utskottet i anledning häraf och då i allt fall en stor del
af de ifrågavarande kommunerna från och med år 1911 kommit i åt¬
njutande af skogsaccis till ganska afsevärda belopp, icke anledning att
tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 30 april 1912.
På statsutskottets vägnar:
G. B IRRING.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, O. Jonsson, A. N. Halm, friherre J. T.
Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, friherre J. G. Beck-Friis, C. G. Ekman,
F. Berglund, G. M. H. Ekelund, N. S. Stadener, J. Nilsson, C. I. Asplund, J. Olofsson,
A. Anderson i Råstock, J. Andersson i Stärte, •/. Pålsson, IL Andersson, F. W.
Thorsson, P. Olsson, C. Persson, J. A. Sjö, N. E. Lindberg och J. Ström.
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Reservation;
Af herrar A. Ekman, 0. Jonsson, G. G. Ekman. F. Berglund, N. 8.
Stadener, C. I. Asplund, J. Ström, J. Olofsson och J. Pälsson, hvilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»I skrifvelse den 3 juni 1908 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t
måtte så snart som möjligt låta anställa en allsidig utredning rörande
hvilka kommuner, som ägde alltför ringa ekonomisk bärkraft i förhål¬
lande till dem ålagda skyldigheter för ändamål, de där tillika kunde
anses vara statsändamål, samt därefter framlägga det förslag, hvartill
utredningen gåfve anledning. Ett förslag i den af Riksdagen angifna
riktningen föreligger nu.
Af den i ärendet förebragta utredningen framgår, att det råder en
betydande olikhet mellan kommunerna icke blott beträffande de inom
kommunerna upptagna skatternas storlek utan jämväl i fråga om till¬
gången på beskattningsföremål och dåra!’ beroende förmåga att kunna
på ett tillfredsställande sätt tillgodose de kommunala uppgifter, hvilka
tillika äro att betrakta såsom statsändamål.
Visserligen är en revision af den kommunala beskattningen igång¬
satt, men då, på sätt departementschefen meddelat, därmed äro för¬
bundna flera frågor, som i och för sig äro svårlösta och kräfva lång¬
variga utredningar, torde det med visshet kunna antagas, att afsevärd
tid kommer att förflyta, innan den kommunala skattereformen kan blifva
genomförd. Utskottet finner det därför synnerligen önskvärdt, att
åtgärder till en provisorisk lindring i de hårdast betungade kommu¬
nernas skattetryck varda i enlighet med syftet i Riksdagens förberörda
skrifvelse vidtagna.
Till bestyrkande af angelägenheten af ett dylikt provisoriskt ord¬
nande af denna fråga torde få anföras, att af en utaf utskottet verkställd
undersökning rörande folkmängdsförhållandena för åren 1905—1910 uti de
kommuner, där under något afåren 1907—1909 kommunalskatten utgått
med mera än 100 öre samt tillika under hvart och ett af dessa år
utgjort minst 80 öre per kommunalfyrk, framgått följande resultat:
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
»Grupp I
(län, där de skattetyngda kommunerna ej uppgå till Vio af hela
antalet kommuner): Stockholms län, Uppsala, Södermanlands, Öster¬
götlands, Malmöhus, Örebro, Kopparbergs.
Folkökningen 1905—1910.
a) i de skattetyngda kommunerna: — 187
motsvarande:— o.5 9°/oo (af 1905 års folkmängd).
b) å länens landsbygd i dess helhet: + 59,852
motsvarande: + 47.06%o (af 1905 års folkmängd).
Grupp II
(län, där de skattetyngda kommunerna äro minst Vio men ej V5
af hela antalet kommuner): Jönköpings län, Kristianstads, Skaraborgs.
Folkökningen 1905—1910.
a) i de skattetyngda kommunerna: — 1,814
motsvarande: — 27.5 8 °/oo (af 1905 års folkmängd).
b) å länens landsbygd i dess helhet: — 5,178
motsvarande: — 8.74 °/oo (af 1905 års folkmängd).
Grupp III
(län, där de skattetyngda kommunerna äro minst Vs af hela
antalet kommuner): Norrbottens län, Västerbottens, Jämtlands, Väster-
norrlands, Gäfleborgs, Gottlands, Kalmar, Blekinge, Hallands, Göteborgs
och Bohus, Ålfsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kronobergs.
Folkökningen 1905—1910.
a) i de skattetyngda kommunerna: — 4,251
motsvarande: — 6.2 5 °/oo (af 1905 års folkmängd).
b) å länens landsbygd i dess helhet: + 41,430
motsvarande: + 18.9 6 %o (af 1905 års folkmängd).
c) ö å länens landsbygd med från-
räknande af de skatte¬
tyngda kommunerna: + 45,681
motsvarande: + 30.3 5%o (af 1905 års folkmängd).»
J) Denna beräkning har verkställts endast med afseende å grupp III, där de skattetyngda
kommunernas antal varit relativt stort
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
7
Af denna undersökning, som hvad året 1910 angår, grundar sig
på preliminära men dock i allt väsentligt riktiga siffror, synes sålunda
framgå, att en tydlig tendens till affolkning gör sig gällande inom de
särskild! skattetyngda kommunerna. Anledningarna härtill kunna ju vara
flerahanda, men uteslutet är icke, att det hårda skattetrycket bidragit
till denna affolkning, och i hvarje fall torde med säkerhet kunna an¬
tagas, att de höga skatterna afskräcka från inflyttning och såmedelst
försvåra en ändring till det bättre.
Emot förslaget att, på sätt i propositionen föreslås, lämna stats¬
understöd åt synnerligen skattetyngda kommuner torde möjligen kunna
invändas, att på grund af den nu förefintliga olikformigheten i taxe¬
ringen, framför allt jordbruksfastighetstaxeringen, en eller annan kom¬
mun, som i verkligheten icke vore i trängande behof af dylikt under¬
stöd, skulle kunna däraf erhålla del. För att utröna, huruvida en sådan
invändning äger någon större allmängiltighet, har utskottet låtit verk¬
ställa en undersökning angående i hvad mån de vid 1908 års fastighets¬
taxering fastställda taxeringsvärdena å under femårsperioden 1903—1908
försålda fastigheter inom Alfsborgs län, eller det län som omfattar de
flesta enligt förslaget understödsberättigade kommunerna, samt Örebro
län, där allenast ett fåtal dylika kommuner förekomma, understege se¬
naste köpeskillingarna för samma fastigheter. Därvid har framgått, att
sammanlagda taxeringsvärdet för de försålda fastigheterna i båda fallen
uppgått till 87.4 procent af sammanlagda köpeskillingarna för fastig¬
heterna i såväl Alfsborgs som Örebro län. Utan att vilja låta denna
samstämmighet framstå såsom ett afgörande bevis för likformigheten i
taxeringsförhållandena i stort sedt inom hela landet kan utskottet dock icke
undgå att finna, att detta resultat dock måste minska betänkligheterna
mot ett bifall till propositionen i nu berörda afseende.
Emot de af departementschefen uppställda grunder, efter hvilka
statsunderstöd torde böra utgå, har utskottet icke funnit något att i
hufvudsak erinra.
Dock synes det utskottet som om, utöfver de af departements¬
chefen angifna, ytterligare några begränsningar borde vidtagas i rätten
att erhålla statsunderstöd. Enligt utskottets förmenande bör sålunda
för undvikande däraf att staten komme att lämna kommun understöd
för utgifter af uteslutande lokal natur, hvilket ju icke kan vara lämpligt,
kommun icke vara berättigad att vid ansökan om statsunderstöd räkna
sig till godo i vederbörande utdebiteringar möjligen ingående utgifter
för annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål än
kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsvård.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Vid beräknande af kommuns inkomster bör vidare, enligt ut¬
skottets förmenande, upptagas det skogsaccisbelopp, som enligt § 3 i
lagen om skogsaccis må högst användas för nedbringande af kommu¬
nens utdebiteringar.
De grunder, efter hvilka statsunderstöd synes böra lämnas, kunna,
med användande af kommunallagarnas beteckning för den på de olika
beskattningsföremålen belöpande skattskyldigheten, alltså sammanfattas
sålunda:
till kommun, som under de tre senaste åren före det, hvarunder
ansökan om statsunderstöd göres, varit för kommunens utgifter be¬
tungad med ett så högt skattetryck, att detsamma, med frånräknande
af de uti ifrågavarande års utdebiteringar möjligen ingående utgifter
för annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål än
kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsväsende, i allt fall skulle i medel¬
tal uppgått till mera än 8 kronor för 100 kronor skattepliktig inkomst,
beräknad på sätt närmare angifvits i § 58 af kungl. förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådant detta lagrum
lyder i lagen den 26 maj 1909,
samt hvars utgifter för folkskoleväsendet och fattigvården under
det år, då ansökan om understöd göres, efter afdrag af sådana stats¬
bidrag och andra kommunens inkomster, som omedelbart hänföra sig
till skolväsendet och fattigvården, öfverstigit det medelbelopp i jämnadt
tiotal ören för 100 kronor skattepliktig inkomst, hvarmed dessa utgifter
med afdrag af statsbidragen enligt den officiella statistiken under de tre
senaste år, för hvilka den i tryck föreligger, drabbat rikets lands¬
kommuner,
må extra statsunderstöd lämnas till högst det belopp, som erfordras
för berörda utgifters nedbringande till nyss anmärkta medelbelopp för
100 kronor skattepliktig inkomst,
med den ytterligare begränsning likväl, att det extra statsunder¬
stödet icke heller må uppgå till högre belopp än att understödsbeloppet
kan nedbringa det kommunala skattetrycket — sådant detta skulle under
det år, för hvilket understödet lämnas, varit efter frånräknande af de i
årets utdebitering möjligen ingående utgifter för annuiteter (räntor och
amorteringar) å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-, fattigvårds- och
sundhetsväsende — med högst 25 procent i den mån det skulle legat
öfver 8 till och med 9 kronor, högst 50 procent i den mån det skulle
legat öfver 9 till och med 10 kronor, samt högst 75 procent i den mån
det skulle legat öfver 10 kronor, allt för 100 kronor skattepliktig
inkomst, beräknad enligt bestämmelserna i ofvan åberopade lagrum;
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
9
skolande härvid i hvarje fall läggas till grund det skattetryck,
som skolat förefinnas, därest kommun till fullo begagnat sig af den
uti § 3 i lagen om skogsaccis den 18 september 1909 medgifna rättig¬
heten att med skogsaccismedlen nedbringa skattetrycket.
Såsom villkor för statsunderstöds erhållande bör vidare, på sätt
Kungl. Maj:t föreslagit, gälla, att kommunen i laga ordning beslutat,
att stämma för uppbörd af den del af kommunalskatten, som motsvarar
en debitering, öfverstigande 8 kronor för 100 kronor skattepliktig
inkomst, icke kommer att hållas tidigare än i juni månad det år, då
skatten skall erläggas.
De af utskottet sålunda förordade grunderna torde i hvarje sär¬
skild! fall böra lända till efterrättelse, och någon friare pröfningsrätt
till förmån för sådana kommuner, som enligt dessa grunder icke borde
komma i åtnjutande af statsunderstöd, synes icke böra åt Kungl. Magt
inrymmas.
Med anmärkande att det för närvarande synes råda en viss olik¬
formighet med afseende å kommunernas räkenskapsföring, får utskottet
uttala, att utskottet förutsätter, det Kungl. Magt icke skall underlåta att
tillse, det större likformighet härutinnan varder införd, så att ur denna
synpunkt pröfningen af statsunderstöd varder så enhetlig som möjligt.
I fråga om storleken af det för ändamålet erforderliga statsanslaget
har utskottet inhämtat, att det belopp, hvarmed anslaget skulle kunna
minskas, om hänsyn tages till den lör nedbringande af skattetrycket
tillgängliga delen af kommunernas inkomster af skogsaccis för år 1911,
uppgår till omkring 123,200 kronor. Det af Kungl. Magt till grund
för anslagsäskandet beräknade beloppet af 694,441 kronor skulle således
kunna minskas med omkring 123,200 kronor till omkring 571,200
kronor. Då emellertid utskottet, såsom af det föregående framgår, för
understödets åtnjutande förordat åtskilliga begränsningar utöfver de^af
Kungl. Maj:t föreslagna, hvilka begränsningar säkerligen torde tillåta
en afsevärd nedsättning i det äskade beloppet, synes detta åt denna
anledning kunna utöfver den af skogsaccisen föranledda minskningen,
nedsättas med det belopp, hvarmed det eljest skulle öfverstigit 500,000
kronor. Äfven begränsadt till detta belopp torde detsamma _ i allt fall
komma att för vederbörande kommuner utgöra eu afsevärd hjälp.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1913
bevilja ett anslag af 500,000 kronor att under för-
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 50 käft. (AV 6.9.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
utsättning, att kommun i laga ordning beslutat, att
stämma för uppbörd af den del af kommunalskatten,
som motsvarar en debitering, öfverstigande 8 kronor
för 100 kronor skattepliktig inkomst, icke kommer att
hållas tidigare än i juni månad det år, då skatten
skall erläggas, i enlighet med följande grunder utdelas
till kommuner, som därom göra ansökan, nämligen:
till kommun, som under de tre senaste åren före
det, hvarunder ansökan om statsunderstöd göres, varit
för kommunens utgifter betungad med ett så högt
skattetryck, att detsamma, med frånräknande af de
uti ifrågavarande års utdebiteringar möjligen in¬
gående utgifter för annuiteter (räntor och amorte¬
ringar) å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-,
fattigvårds- och sundhetsväsende, i allt fall skulle i
medeltal uppgått till mera än 8 kronor för 100 kronor
skattepliktig inkomst, beräknad på sätt närmare angif-
vits i § 58 af kungl. förordningen om kommunalsty¬
relse på landet den 21 mars 1862, sådant detta lag¬
rum lyder i lagen den 26 maj 1909,
samt hvars utgifter för folkskoleväsendet och
fattigvården under det år, då ansökan om understöd
göres, efter afdrag af sådana statsbidrag och andra
kommunens inkomster, som omedelbart hänföra sig
till skolväsendet och fattigvården, öfverstigit det
medelbelopp i jämnadt tiotal ören för 100 kronor
skattepliktig inkomst, hvarmed dessa utgifter med
afdrag af statsbidragen enligt den officiella statistiken
under de tre senaste år, för hvilka den i tryck före¬
ligger, drabbat rikets landskommuner,
må extra statsunderstöd lämnas till högst det
belopp, som erfordras för berörda utgifters nedbringande
till nyss anmärkta medelbelopp för 100 kronor skatte¬
pliktig inkomst,
med den ytterligare begränsning likväl, att det
extra statsunderstödet icke heller må uppgå till högre
belopp än att understödsbeloppet kan nedbringa det
kommunala skattetrycket — sådant detta skulle under
det år, för hvilket understödet lämnas, varit efter
frånräknande af de i årets utdebitering möjligen in-
11
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
gående utgifter för annuiteter (räntor och amorte¬
ringar) å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-,
fattigvårds- och sundhetsväsende — med högst 25
procent i den mån det skulle legat öfver 8 till och
med 9 kronor, högst 50 procent i den mån det skulle
legat öfver 9 till och med 10 kronor, samt högst 75
procent i den mån det skulle legat öfver 10 kronor,
allt för 100 kronor skattepliktig inkomst, beräknad
enligt bestämmelserna i ofvan åberopade lagrum;
skolande härvid i hvarje fall läggas till grund
det skattetryck, som skolat förefinnas, därest kommun
till fullo begagnat sig af den uti § 3 i lagen om skogs-
accis medgifna rättigheten att med skogsaccismedlen
nedbringa skattetrycket.»