6
Lagutskottets utlåtande Nr 11.
Utskottets
yttrande.
Nr 11.
Ankom till Riksdagens kansli den 13 februari 1912 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl Maj.i
angående utbytande af fängelsestraff för värnpliktsvägran
mot intagande å statens uppfostringsanstalt å Bona.
I en inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,
nr 156, bär herr E- Liljedahl anfört följande:
»Årligen inträffar det i vårt land, att några unga män i värnplikts-
åldern antingen af religiösa eller politiska skäl neka att fullgöra sin
värnplikt. Vidbålles denna vägran, så blir följden fängelsestraff. Man
våldför sig därmed utan tvifvel på den enskildes samvete i stället för
att undersöka de omständigheter, under hvilka dessa värnpliktsvägrare
vuxit upp, och sedan med pedagogiska och humana medel försöka upp¬
lysa deras samvete om den oerhörda skillnaden mellan att värna sitt
eget land och öfverfalla ett annat. Försvarskriget är lika heligt som
anfallskriget är skändligt — det må sedan vara hur svårt som helst
att begreppsmässigt fixera det ena och det andra.
Rättast torde vara att utbyta det nuvarande fängelsestraffet för
värnpliktsvägran mot en verklig uppfostran vid statens uppfostrings¬
anstalt å Bona.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställes, det Riksdagen ville
besluta att till Kungl. Maj:t ingå med en skrifvelse, att det täcktes
Kungl. Maj:t utreda, huruvida ej det nuvarande fängelsestraffet för värn¬
pliktsvägran kunde utbytas mot ett intagande å statens uppfostrings¬
anstalt å Bona, samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en
sådan utredning kan föranleda.»
Enligt Kungl. Majtts nådiga stadga för tvångsuppfostringsan-
stalten å Bona den 16 september 1904 är anstaltens ändamål att i
Lagutskottets utlåtande, Nr 11.
7
öfverensstämmelse med lagen angående verkställighet, af domstols för¬
ordnande om t.vångsuppfostran den 27 juni 1902 för uppfostran till
gudsfruktan och arbetsduglighet intaga minderåriga af mankön, om
hvilka domstol förordnat att de skola, i stället för att undergå straff,
insättas i allmän uppfostringsanstalt.
Att i en anstalt med detta ändamål intaga sådana personer, som i
motionen afses, lärer icke vara lämpligt eller med nämnda ändamål
förenligt.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motion icke må af Riksdagen bi¬
fallas.
Stockholm den 13 februari 1912.
På lagutskottets vägnar:
JOHAN WIDÉN.
Herrar Eåkanson och Söderbergh hafva begärt få antecknadt, att de
ej deltagit i ärendets behandling inom utskottet.