Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
i
Nr 74.
Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1912 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning af väckt motion med förslag, att för¬
fattningarna angående skatteköp och skatteomföring af
kronojord skola tills vidare upphöra att gälla.
(2:a Afd.)
I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets be¬
handling hänvisad motion, nr 208, har herr Lindhagen in. fl. hemställt,
att Riksdagen måtte för sin del besluta, att författningarna angående
skatteköp och skatteomföring af kronojord skola i allo tillsvidare upp¬
höra att gälla.
Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört följande:
»Den gamla rätten att skatteköpa kronojord äger fortfarande
bestånd i de fall, för Indika den varit i gamla tider stadgad. Den
grundas ännu på förordningen den 19 september 1723, huru med de
hemman och kronolägenheter, som till skatte försäljas, förhållas skall.
Sedan i följd af kungl. brefvet den 16 januari 1770 och den 28 oktober
1773 alla skatteköp blifvit inställda, utkom en förordning den 21 februari
1789, hvarigenom bland annat 1723 års förordning upplifvades och för¬
nyades. Genom förordningen den 15 december 1848 angående för¬
ändring i ordningen och sättet för vinnande af skattemannarätt betogs
kronan möjlighet att efter föregången värdering af hemmanet erhålla
full valuta för detsamma. Därjämte finnas en del äldre författningar
angående skatteomföring utan någon som helst afgift.
Dessa gamla författningar äro naturligtvis allt annat än tidsenliga.
Till en början erhåller kronan på detta sätt en köpeskilling, som är så
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. 44 höft. (Nr 74.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Utskottet.
obetydlig, att skatteköpet får väsentligen karaktären af gåfva. På detta
sätt bär t. o. m. rekognitionsskogsliemmanen gått ifrån kronan utan
någon valuta, ehuru de ej ingå i de kategorier, hvarom 1848 års för¬
fattning uttryckligen talar. Den sista rekognitionsskogen eller Tuna-
bergs allmänning, som bruket nyligen begärt få skattelösa, skall där¬
emot enligt kommerskollegii beslut lösas till fulla värdet, hvaröfver
klagan fullföljts till regeringsrätten.
Vidare får i fråga om under bruk skatteköpta hemman skatteköpe-
rätten den äfventyrliga verkan, att därest kronan med afsevärda rätte¬
gångskostnader fått hemmanet förklarad! vara förverkad! till kronan, så
inträder rätt för åbon icke blott att för en obetydlig afgift i sin ordning
skatteköpa hemmanet, utan äfven sedan sälja det exempelvis till bruket,
som gifvetvis främst kommer att söka hvarje tillfälle att förvärfva
hemmanet.» På detta sätt går kronans sträfvan att bibehålla en sjelf¬
ständig åbo på dessa hemman definitift om intet.
Slutligen äro ju många olägenheter, såsom erfarenheten på ett
sorgligt sätt visat, förenade med den fortfarande bestående rätten att
få utan vidare till skatte omförda vanliga kronohemman och nybyggen.
Genom att på detta sätt ingen omtanke ägnats åt bevarandet af dessa
jordupplåtelsers ändamål hafva afvittringarne väsentligen förfelats samt
den stora landsolycka, som kallas bolagens jordförvärf, i norra delarna
af riket kunnat komma till stånd. Redan norrlandskommittén framhöll
i skrifvelse till Konungen nödvändigheten, att skatteomföring åtminstone
ej måtte beviljas sådan jordinnehafvare, hvilken, såsom bolag och andra,
icke kunde antagas vilja och kunna själf bebo och bruka fastigheten
för att därigenom bereda sig sitt nödvändiga lifsuppehälle. Men äfven
i andra fall leder ett beviljande af skatteköp utan omtanke för ända¬
målets upprätthållande till, att fastigheten lätteligen kommer i främmande
händer.
Under alla förhållanden bör det vara af vikt, att denna institution
suspenderas i afvaktan på närmare öfvervägande af de förhållanden,
som därmed äga sammanhang, såsom ju äfven vid ett tidigare skede
varit förhållandet.»
De i motionen åsyftade stadgandena om skatteköp och skatteom¬
föring af kronojord återfinnas i eu mångfald till största delen under
1700-talet och början af 1800-talet utfärdade författningar. Genom
dessa författningar, hvilka ofta gälla endast för någon viss provins och
i öfrigt innehålla de mest olikartade bestämmelser, hafva åborna å åt¬
skilliga slag af kronohemman och kronolägenheter tillerkänts rätt att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
3
antingen utan någon som helst lösen, allenast mot utförande af vissa
odlings- och byggnadsarbeten, eller mot någon mindre, på ett eller
annat sätt bestämd afgift, i hvarje fall vida understigande egendomens
nuvarande värde, förvärfva skattemannarätt till den af dem brukade
kronofastigheten.
Såsom motionärerna påpeka, hafva på grund af dessa stadganden
under det senast förflutna århundradet stora förut kronan tillhöriga
arealer öfvergått i enskild ägo, utan att kronan därför erhållit någon
ens tillnärmelsevis motsvarande valuta. För att erhålla någon ledning
för bedömande af frågan, i hvilken omfattning skatteköp för framtiden
kunde antagas komma att äga rum, har utskottet ansett sig böra i anled¬
ning af nu förevarande motion hos kammarkollegium begära upplys¬
ning om antalet af de fastigheter — hemman eller lägenheter — som
kunde blifva föremål för skatteköp, med angifvande, där så ske kunde,
särskild! af dem, som innehades af bolag eller föreningar. I anledning
häraf har utskottet med skrifvelse från kammarkollegium fått mottaga
en inom kollegium i nu ifrågavarande hänseende upprättad tablå, hvilken
här nedan såsom bilaga intagits.
Ehuru denna tablå, såsom ock i kammarkollegii skrifvelse anmärkes,
är behäftad med åtskilliga brister — sålunda saknas för icke mindre än
13 län uppgift å fastigheternas innehafvare — innehåller densamma
likväl eu upplysning, som synts utskottet vara af synnerligen stort in¬
tresse. Af tablån framgår nämligen att icke så få lägenheter af nu
ifrågavarande slag innehafvas af bolag, och, enligt hvad utskottet in¬
hämtat, lärer det kunna antagas, att detta förhållande äger rum i långt
större omfattning än hvad tablån utvisar. Denna omständighet torde
enligt utskottets förmenande väl vara värd uppmärksamhet från stats¬
makternas sida. De skal, som tala för bibehållande af den ostridigt i
vissa hänseenden för staten ofördelaktiga skatteköps- och skatteomförings-
rätten, äro nämligen vida svagare, då det gäller bolag eller föreningar,
än då fråga är om enskild person. Ett bolag eller eu förening torde
i regel icke hafva annat än ett rent ekonomiskt intresse af att förvärfva
skattemannarätten till en innehafd kronofastighet, medan däremot för en
enskild person, som kanske själ!' röjt och uppodlat fastigheten och å
densamma nedlagt sitt lifs arbete, äfven andra hänsyn, väl så beaktans-
värda som de rent ekonomiska, kunna spela in. Att endast på grund¬
valen af de nu i ärendet föreliggande upplysningarna bedöma konse¬
kvenserna af ett allmänt upphäfvande af no ifrågavarande författningar
torde enligt utskottets förmenande knappast vara möjligt. Med visshet
torde dock kunna sägas, att en dylik åtgärd skulle synnerligen tungt
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
drabba ett icke ringa antal personer nr en befolkningsklass, hvars hårda
och sträfsamma arbete i odlingens tjänst väl synes förtjäna den upp¬
muntran, som ligger i möjligheten att mot en icke alltför hög ersättning'
kunna förvärfva äganderätten till den åt dem upplåtna marken. Ehuru
utskottet ingalunda förbiser de olägenheter, som äro förenade med det
nu tillämpade systemet, anser sig utskottet sålunda icke, försåvidt angår
sådana kronoåbor, hvilka kunna antagas sjkifva bruka den upplåtna
marken, kunna tillstyrka upphäfvande af den sedan århundraden tillbaka
förefintliga rätten att på visst sätt och under vissa villkor få den bru¬
kade jorden köpt eller omförd till skatte.
Annorlunda ställer sig däremot saken, då fråga är om bolag eller
andra icke individuella rättssubjekt. Alla de skäl af social eller rent
personlig art, som då det gäller enskilda personer icke kunna lämnas
obeaktade, bortfalla bär fullständigt. Af författningarnas ordalydelse
torde ock med önskvärd tydlighet framgå, att lagstiftaren med bestäm¬
melserna om skatteköp och skatteomföring uteslutande åsyftat att bereda
en förmån åt sådana kronoåbor och nybyggare, hvilka sjkifva bebodde
och brukade den upplåtna marken. Att samma förmån jämväl skulle
tillkomma bolag och andra dylika särskild! bildade rättssubjekt torde
däremot säkerligen hafva varit lagstiftaren fullkomligt fjärran.
Då såsom motionärerna påpekat det nu tillämpade skatteköps- och
skatteomföringsförfarandet icke sällan mer eller mindre får karaktären af en
gåfva från statens sida, och det icke lärer kunna anses vara med statens
fördel förenligt, att sådana oftast ekonomiskt synnerligen bärkraftiga
sammanslutningar som bolag och föreningar med stöd af dessa gamla
författningar sättas i tillfälle att till underpris förvärfva äganderätten
till statens jord, anser utskottet i likhet med motionärerna synnerligen
angeläget, att från statsmakternas sida åtgärder snarast vidtagas till
förekommande af att dylikt för framtiden vidare må äga rum.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet, som emellertid
icke anser sig kunna utan vidare tillstyrka upphäfvande eller suspen¬
derande af nu i ifrågavarande författningar, ens i hvad angår bolag och
andra dylika sammanslutningar, hemställa,
att Riksdagen i anledning af förevarande motion
må i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj: t, sedan närmare blifvit utredt, i hvilken
omfattning kronojord, som kan blifva föremål för skatte¬
köp eller skatteomföring, innehafves af bolag, för¬
eningar eller andra dylika rättssubjekt, taga under
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
o
öfvervägande, huruvida för dessa rättssubjekt rätten
till skatteköp och skatteomföring vidare hör bibehållas,
samt därest Kungl. Maj:t finner sådant erforderligt,
för Riksdagen framlägga förslag om suspenderande
under den tid utredningen pågår af nyss omförmälda rätt.
Stockholm den 13 maj 1912.
På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tallberg. v
I beslutet hafva deltagit: från Första kammaren: A. T. Odelberg,
G. L. De Geer, P. Paulson, G. Tamm, A. H. Fahlén, E. A. Lindblad,
A. Pers, A. H:son Wachtmeister; från Andra kammaren: D. Persson i
Tällberg, N. Persson i Malmö, S. Linders, P. 0. Lundell, P. Hellström,
0. Nilsson i Tånga, C. L. Olausson, V. A:son Ekerot.
Reservation:
af A. T. Odelberg, G. L. De Geer, F. Paulson, A. II. Fahlén, E.
A. Lindblad, A. II:son Wachtmeister och V. A:son Ekerot, Indika ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»De i motionen åsyftade stadganden om skatteköp och skatteom¬
föring af kronojord återfinnas i en mångfald till största delen under
1700-talet och början af 1800-talet utfärdade författningar. Genom
dessa författningar, hvilka ofta gälla endast för någon viss provins och
i öfrigt innehålla de mest olikartade bestämmelser, hafva åborna å åt¬
skilliga slag af kronohemman och kronolägenheter tillerkänts rätt att
antingen utan någon som helst lösen, allenast mot utförande af vissa
odlings- och byggnadsarbeten, eller mot någon mindre, på ett eller
annat sätt bestämd afgift, i hvarje fall vida understigande egendomens
nuvarande värde, förvärfva skattemannarätt till den af dem brukade
kronofastigheten.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Såsom motionärerna påpekat, hafva på grund af dessa stadganden
under det senast förflutna århundradet stora förut kronan tillhöriga
arealer öfvergått i enskild ägo. Enligt hvad utskottet inhämtat, är
kronan emellertid alltjämt ägare till ett antal hemman och lägen¬
heter af sådan beskaffenhet, att de kunna blifva föremål för skatte¬
köp eller skatteomföring, och det lärer därför, därest nu ifråga¬
varande författningar bibehållas vid giltighet, vara att förvänta, att jäm¬
väl under den kommande tiden åtskillig kronan tillhörig mark kommer
att skatteköpas eller skatteomföras*). Alldeles oafsedt att åtgärden
att helt enkelt tills vidare suspendera en i laga ordning utfärdad för¬
fattning synes mindre tilltalande och icke lämpligen lärer böra till¬
gripas annat än i ytterst trängande fall, håller utskottet före, att den
sedan århundraden tillbaka i lag fastslagna alldeles särskilda form
för jordförvärf, som innefattas i de nu ifrågavarande skatteköps- och
skatteomföringsinstituten, icke — särskilt med hänsyn till frågans
nära sammanhang med den kamerala lagstiftningen i öfrigt i vårt land
— lämpligen bör borttagas förrän i samband med ett slutligt ordnande
af samtliga därmed sammanhängande förhållanden. Att endast på grund¬
valen af de nu i ärendet föreliggande upplysningarna bedöma konsekven¬
serna af ett allmänt upphäfvande af nu ifrågavarande författningar,
torde enligt utskottets förmenande vara fullkomligt omöjligt. Med viss¬
het torde dock kunna sägas, att en dylik åtgärd skulle synnerligen
tungt drabba ett icke ringa antal personer ur en befolkningsklass,
hvars hårda och sträfsamma arbete i odlingens tjänst väl synes förtjäna
den uppmuntran, som ligger i möjligheten att mot en icke alltför hög
ersättning kunna förvärfva äganderätten till den åt dem upplåtna marken.
Såsom i motionen antydes har emellertid ifrågasatts, huruvida
icke rätten till skatteköp och skatteomföring borde upphöra åtminstone >i
de fall, då åborätten innehades af bolag eller andra dylika rättssubjekt,
hvilka icke själfva bebodde och brukade den upplåtna jorden.
Enligt utskottets förmenande föreligger emellertid ingen anledning
att på dylikt sätt i nu förevarande hänseende göra åtskillnad mellan
enskilda personer och andra rättssubjekt. Där ett bolag eller en förening
i den ordning, som stadgas i gällande författningar, förvärfvat åborätten
till en fastighet af nu ifrågavarande slag, och därmed äfven rätten att
under vissa villkor få densamma köpt eller omförd till skatte, synes
bolaget eller föreningen i lika hög grad som den enskilde kronoåbon
1) Att emellertid på grund häraf vidtaga sådan åtgärd, som af motionären före¬
slagits, hvarigenom nuvarande författningar skulle utan vidare upphöra att gälla, kan
utskottet dock icke förorda.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
7
kunna gorå anspråk på att icke utan vidare varda beröfvad denna rätt.
För öfrigt synes enligt utskottets uppfattning saken icke kunna blifva
af sådan omfattning, att något ingripande från statsmakternas sida
påfordras. Enligt hvad en inom kammarkollegium uppgjord, här nedan
såsom bilaga intagen tablå öfver fastigheter, som kunna blifva föremål
för skatteköp, utvisar, förekommer visserligen i ett och annat fall, att
åborätt till fastigheter af nu ifrågavarande slag innehafves af bolag,
men dessa fall äro dock, såvidt af tablån framgår, i förhållande till den
störa mängd hemman och lägenheter, som under åborätt innehafves af
enskilda, så fåtaliga, att de torde kunna betraktas såsom rena undantags¬
fall. Det förtjänar också här att påpekas, att en stor del af de i för¬
teckningen anmärkta lägenheterna äro till läget okända och således
knappast förtjäna att komma i beräkning. Någon särskild lagstiftnings¬
åtgärd synes sålunda för närvarande icke påkallad.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att motionen icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.»
8
.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Bilaga.
Uppgift å antalet hemman och hemmansdelar samt lägenheter och lägenhets-
delar hvilka, såvidt nu kunnat utrönas, kunna göras till föremål för skatteköp,
med mera.
Hemman Lägenheter
Län.
|
och
|
och
|
hemmans¬
delar.
|
lägenhets-
delar.
|
Stockholm
|
—
|
8
|
Uppsala
|
4
|
136
|
Södermanlands
|
1
|
49
|
Östergötlands
|
15
|
408
|
Jönköpings
|
17
|
360
|
Kronobergs
|
2
|
22
|
Kalmar
|
4
|
624
|
Glottlands
|
1
|
—
|
Blekinge
|
5
|
43
|
Kristianstads
|
15
|
54
|
Malmöhus
|
69
|
250
|
Hallands
|
8
|
9
|
Göteborgs och
|
Bohus
|
18
|
60
|
Anteckningar rörande innehafvare m. ro.
6 innehafvas af enskilda personer. Beträffande
de 2 öfriga saknas uppgift om innehafvare.
Uppgift å innehafvare saknas.
D:o d:o d:o . En del lägen¬
heter äro till läget okända.
Uppgift å innehafvare saknas.
Innehafvas icke, såvidt upplyst blifvit, af bolag
eller föreningar. Af lägenheterna äro endast 94
till läget kända.
Innehafvas icke af bolag eller föreningar. 10
af lägenheterna äro till läget okända.
Uppgift å innehafvare saknas. Största delen
af lägenheterna torde vara till läget okända.
Uppgift å innehafvare saknas.
Såvidt 1906 års taxeringslängder utvisa, inne-
hafves af dessa fastigheter endast en lägenhet
af bolag.
Innehafvas icke af bolag eller föreningar. 6 af
lägenheterna få jämlikt nådigt bref den 23 maj
1873 utan lösen omföras till skatte och 4 äro
till läget okända.
En lägenhet innehafves af bolag. 2 hemman
och 45 lägenheter torde vara till läget okända.
Såvidt 1906 års taxeringslängder utvisa, inne¬
hafves ingen af dessa fastigheter af bolag eller
förening.
D:o d:o d:o.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
9
Hemman Lägenheter
Län. , oc^ oc}1 , Anteckningar rörande innehafvare in. m.
hemmans- iägeniiets- °
Älfsborgs
|
delar.
9
|
delar.
284
|
5 lägenheter innehafvas af bolag. Beträffande
|
Skaraborgs
|
29
|
681
|
44 af lägenheterna, livilka utgöras af kvarnar och
sågar, saknas uppgift, huruvida därtill hör någon
jord. Endast om så är fallet, äro de af beskaffen¬
het att kunna lösas till skatte.
Uppgift å innehafvare saknas. Af lägenheterna
|
Värmlands
|
4
|
45
|
äro en del till läget okända och beträffande ett
50-tal, som utgöras af kvarnar och sågar, har
uppgift icke meddelats, huruvida därtill hör någon
jord. Endast om så är fallet, äro de af beskaffen¬
het att kunna lösas till skatte.
12 lägenheter innehafvas helt eller delvis af
|
Örebro
|
57
|
86
|
bolag. De flesta lägenheterna äro till läget okända.
Uppgift å innehafvare saknas. Många af lägen¬
|
Västmanlands
|
|
23
|
heterna äro till läget okända.
Uppgift å innehafvare saknas.
|
Kopparbergs
|
21
|
25
|
3 lägenheter innehafvas, såvidt upplyst blifvit,
|
Gäfleborgs
|
2
|
169
|
af bolag.
Uppgift å innehafvare saknas.
|
Västernorrlands
|
2
|
12
|
D:o d:o d:o.
|
Jämtlands
|
1
|
—
|
D:o d:o d:o.
|
Västerbottens
|
30
|
—
|
D:o d:o d:o.
|
Norrbottens
|
77
|
4
|
D:o d:o d:o.
|
Stockholm den 23 mars 1912.
Gustaf Hedin.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 sand. 41 höft. (Nr 74).
2