Riksdagens skrifvelse Nr 175.
I
Nr 175.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.
* 51 »i Andra kammaren den 24 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. MajUs
proposition med förslag till lag angående flottning af
skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio samt
lag angående ändrad lydelse af 14 § i förordningen om
allmän flottled den 30 december 1880.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 58.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition, nr 100,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i stats¬
rådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga föliande
förslag till J
i) Lag
angående flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Itöuonio.
Med upphäfvande af lagen angående flottning af skogsalster i gräns¬
floderna mellan konungariket Sverige och storfurstendömet Finland den 30
december 1893, förordnas härigenom:
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 50 Käft. {Nr 175—183.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 175.
Under förutsättning att nedanstående stadga angående flottning åt
skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio jämväl äger giltighet i
Finland äge Konungen förordna, att densamma skall här i riket lända till
efterrättelse:
Stadga angående flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio.
§ 1.
I gränsfloderna må enhvar af de båda gränsstaternas undersatar på
sätt och villkor, som här nedan sägs, låta flottgods framflyta.
§ 2.
Alla de, som i gränsfloderna låta flottgods löst framflyta, vare plik¬
tiga och berättigade att i gemensam flottning deltaga och skola för sådant
ändamål utgöra "en förening, som genom sin styrelse i allt ombestyr flott-
ningen.
Jordägare vare dock för det husbehofsvirke, som han fiamflottar,
fri från deltagande i gemensam flottning och därmed förenad kostnad,
därest virket kan framföras utan hinder för flottningen af öfrigt flottgods.
§ 3.
Flottgods, som flottas under första sommaren efter virkets afverk-
ning, må flottas obarkadt.
Virke, hvars flottning icke kan fullbordas under första sommaren
efter dess afverkning, skall afbarkas.
Afbarkning må icke så verkställas, att barken kan nedkomma i
flottleden.
§ 4.
Utan särskild tillåtelse må de, som ombesörja flottningsarbete, äga
tillträde till stränderna, där sådant för skadas, afvärjande eller flottgodsets
framförande är af nöden. Väg eller stig öfver annans tomt, åker, ang,
plantering eller andra ägor, hvilka kunna däraf skadas, må dock ej tagas,
om tillträde till stränderna annorledes kan utan väsentligt hinder eller
uppehåll beredas.
3
Riksdagens skrifvelse Nr 175.
§ 5.
För skada och kostnad, som genom anläggning eller åtgärd för flott¬
leden eller genom strändernas beträdande eller eljest i följd af flottningen
vållas, skall af flottningsföreningen gäldas ersättning; dock vare den, som
framför flottgods i sammanbundna flottar, ansvarig för ersättning för den
skadegörelse, som däraf förorsakas.
§ 6.
Erfordras för flottledens anordnande, utvidgning eller förbättrande,
att jord eller lägenhet, som annan tillhör, för flottningen begagnas, skall
i saknad af godvillig öfverenskommelse frågan om skyldighet att afstå
hvad nödigt är afgöras på sätt, som angående sådant afstående för allmänt
behof finnes stadgadt inom det rike, hvarest det för ändamålet erforder¬
liga området är beläget.
§ 7.
Fordrar någon i annat fall, än det i § 6 nämnda, ersättning för
skada eller kostnad, varde, där han det äskar, frågan efter syn och upp¬
skattning pröfvad af tre oj afviga skiljemän, af hvilka en utses af hvardera
parten och de sålunda utsedda tillkalla den tredje. Uraktlåter den, emot
hvilken anspråket väckes, att inom tio dagar efter anmaning utse skilje¬
man, eller kunna de utsedda ej förena sig om valet af den tredje, äge
i stad rätten och å landet domaren eller kronolänsmannen i den ort,
där skadan timat, att på ansökan af den, som väckt anspråket, verkställa valet.
Part, som ej åtnöjes med skiljemännens dom, vare obetaget att draga
saken under domstols pröfning, så framt han sin talan instämmer inom
nittio dagar från det skiljemännens beslut blifvit honom tiliställdt; dock
må skiljemännens dom genast gå i verkställighet, där ej vederbörande rätt
eller öfverexekutor annorlunda förordnar.
I skiljemännens beslut skall lämnas tydlig hänvisning om hvad den
missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande under rättens pröfning.
Vill den, som fordrar ersättning, hellre genast anlita domstol än
skiljemän, stånde det honom fritt.
§ 8.
Det åligger flottningsföreningen att vidmakthålla de till farleds be¬
tryggande eller i öfrigt til] skydd emot skada genom flottningen anord¬
4
Riksdagens skrifvelse Nr 175.
nade eller föreskrifna byggnader, hvarjämte flottningsföreningen tillika med
andra flottande äro pliktiga undanröja af flottgods åstadkommet hinder
i farled.
Fullgöra de flottande ej sina skyldigheter i förevarande hänseende,
äge Konungens befallningshafvande i Norrbottens län och Guvernören i
Uleåborgs län, hvar å sin sida om riksgränsen, tillhålla de flottande att
afhjälpa hvad försummats eller undanröja hinder, vid äfventyr att sådan
eljest på deras bekostnad verkställes.
I trängande fall må den, som af försummelse eller hinder, hvarom
i denna paragraf sägs, kan lida omedelbart men, själf äga vidtaga på de
flottandes bekostnad nödig åtgärd till skydd för egendom eller till före¬
kommande af befaradt hinder, sedan åtgärdens nödvändighet vid syn vits¬
ordats af vederbörande kronofogde eller länsman.
§ 9.
År för flottleds anläggning, utvidgande eller förbättrande anläggning
eller åtgärd nödig, som kan på strand-, bro-, fiske- eller vattenverksägares
eller annans rätt inverka, och har denne ej därtill samtyckt, ankomme på
Konungens befallningshafvande i Norrbottens län och Guvernören i Uleå-
borgs län att till anläggningen eller åtgärden gifva lof.
§ 10.
Det tillkommer Konungens befallningshafvande i Norrbottens län
och Guvernören i Uleåborgs län att utse hvar sitt ombud, hvilka hafva
att vid flottningsföreningens och dess styrelses sammanträden närvara och
därvid deltaga i öfverläggningarna, men ej i besluten. Dessa ombud skola
bevaka det allmännas bästa och tillse, att föreningen iakttager gifna före¬
skrifter.
Vederbörande länsstyrelser äga äfven förordna hvar sin revisor att
tillsammans med föreningens revisorer granska räkenskaperna. Revisions-
och årsberättelserna skola årligen öfverlämnas till länsstyrelserna.
§ 11-
Det åligger flottningsföreningen att för hvarje kommun, som af
flottleden beröres, utse ett ombud, till hvilket vederbörande rättsägare
hafva att hänvända sig1 i frågor rörande genom den gemensamma flott-
ningens bedrifvande åstadkommen skadegörelse eller förorsakadt intrång.
O O
Riksdagens skrifvelse ATr 175.
5
§ 12.
Virke, för hvilket enligt särskilda bestämmelser viss afgift skall er¬
läggas, innan det från respektive land får utföras, skall af flottningsför-
eningen före dess öfverlämnande till ägaren anmälas till vederbörande
myndighet.
§13.
Flottningsföreningens samtliga utgifter fördelas mellan dess med¬
lemmar i förhållande till den virkesmängd, hvar och en under året haft i
flottleden, och i öfrigt enligt de grunder, som uti för flottningsföreningen
fastställda stadgar närmare angifvas.
§ 14.
Den, som önskar å gränsälfvarna framföra skogsprodukter i fasta
flottar, vare därtill berättigad, om så kan ske utan hinder för annans
flottning.
§ 15-
Virkesägare, som bryter emot i § 3 gifna föreskrifter angående virkes
afbarkning, böte 30 till 5Ö öre eller 40 till 70 penni för hvarje klamp.
öfverstänges gränsfloden eller är någon eljest vid flottning genom
uppenbar vårdslöshet vållande till skada, hinder eller uppehåll för annan,
straffas den felande, där ej ansvar efter allmän lag bör följa, med böter
från och med tio till och med femhundra kronor eller från och med fjorton
till och med sjuhundra mark. Förbrytelse åtalas vid domstolen i den ort,
d;'tr den timat; men är förbrytelsen begången af det ena landets under¬
såte i det andra och finnes ej förbrytaren i det land, där förbrytelsen
blifvit föröfvad, skall den åtalas i förbrytarens hemland vid domstolen i
den ort, som är närmast den, hvarest förbrytelsen skett.
Tvistemål rörande ersättning för timad skada må utföras antingen
vid endera af här ofvan för upptagande af brottmål bestämda domstolar
eller ock vid domstol i den ort, där svaranden bor.
Böter, som enligt denna stadga utdömas, skola tillfalla till hälften
statsverket i hvardera gränslandet.
6
Riksdagens skrifvelse Nr 175.
§ 16.
Inbördes förhållandet mellan flottningsföreningens medlemmar be¬
stämmes genom stadga (reglemente), som Konungens befallningshafvande
i Norrbottens län och Guvernören i Uleåborgs län gemensamt på de flot¬
tandes förslag fastställa.
Innan sådan stadga blifvit fastställd, må ej flottgods löst framföras
i gränsälfvarna.
§ 17.
Visar sig, att underhållet af flottleden försummas, att fastställda er¬
sättningar till amortering af kostnaderna för flottledens iordningsställande
ej gäldas eller att flottningen ej ordentligt besörjes, saminankalle Konun¬
gens befallningshafvande i Norrbottens län och Guvernören i Uleåborgs
län de flottande till gemensamt sammanträde och ankomme då på särskild
pröfning, om och med hvad villkor flottning af löst virke i vattendraget
vidare må tillåtas.
2) Lag
angående ändrad lydelse af 14 § i förordningen om allmän flottled
den 30 december 1880.
Härigenom förordnas, att 14 § i förordningen om allmän flottled
den 30 december 1880 skall erhålla följande förändrade lydelse:
Hvad i denna förordning är föreskrifvet äger icke. tillämpning på
gränsfloderna Torneå och Muonio. Ej heller gäller det eljest i fråga om
framförande af flottgods i sammanlagda flottar.
Riksdagen, som icke funnit något att anmärka emot förevarande lag¬
förslag, får härigenom anmäla, att Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition.
Stockholm den 24 maj 1912.
> Med undersåtlig vördnad.