2
Riksdagens skrifvelse Nr 114.
iakttagande af de i kung]., brefvet till domänstyrelsen samma dag i fråga
om tillämpningen af berörda grunder meddelade närmare bestämmelser,
med rätt för nuvarande innekafvaren af torpet Enekullen, Anders Johans¬
son, att erhålla hembud å torpet Stora Smällen samt under förbehåll om
skyldighet för innehafvare af lägenheten Petersburg att tåla aftappning
af vatten från en å egendomens utmark befintlig damm öfver lägenhetens
ägor till hufvudgårdens byggnader.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
Stockholm den 7 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 1 14.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 7 maj 1912.
» » » » Andra kammaren den 7 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om upphäfvande af införseltullen å klorkalk.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 22.)
Till Konung en.
I eu inom Riksdagen väckt motion har framställts förslag om upp¬
häfvande af införseltullen å klorkalk.
Klorkalk erhålles såsom eu af produkterna vid framställning af kaus-
tika alkalier och användes i vårt land hufvudsakligen inom pappersmasse-
Riksdagens skrifvelse Nr 114.
3
industrien för att genom blekning af cellulosa åstadkomma en högre och
mera betald kvalitéprodukt.
I det förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, som
af Eders Ivimgl. Maj:t förelädes 1910 års riksdag, upptogs, i öfverensstäm¬
melse med tulltaxekommitténs hemställan, för klorkalk, som dittills varit
tullfri, en tull af en krona för 100 kilogram. Samtidigt förelåg till Riks¬
dagens behandling eu motion, däri hemställdes, att den föreslagna tullen
icke måtte införas. Bevillningsutskottet tillstyrkte Eders Kungl. Maj:ts
förslag i denna del, och af utskottets yttrande i frågan (betänkande nr 23,
sid. 129 f.) framgår, att ifrågavarande tullsats var eu af dem, med hvilka
afsågs att främja utvecklingen inom landet af en elektrokemisk storindu¬
stri, till hvars viktigare produkter klorkalken räknades.
På samma gång tullen å klorkalk bereder skydd åt klorkalksindu-
strin, betungar den emellertid gifvetvis de industrier, som hafva använd¬
ning för nämnda vara, främst pappersmasse- och pappersindustrierna. Det
gäller sålunda att se till, huruvida och i hvad mån de senare industriernas
berättigade intressen må kunna anses trädda för nära genom ifrågavarande tull.
Den inhemska klorkalkstillverkningen är af ganska obetydlig omfatt¬
ning. Densamma lär bedrifvas vid endast en fabrik, där den årliga pro¬
duktionen, enligt hvad upplyst blifvit, icke torde öfverstiga 600 ton med
ett värde af omkring 80—90 kronor för ton. Att denna produktion är
att anse såsom ganska ringa framgår tydligt, om man jämför den med den
mängd klorkalk, som årligen importeras och hufvudsakligen af den svenska
pappersmasseindustrin förbrukas. År 1910 uppgick den importerade kvan¬
titeten klorkalk till icke mindre än 4,373 ton.
Den vara, för hvars framställande klorkalken hufvudsakligen använ¬
des, den blekta cellulosan, är däremot föremål för en betydande inhemsk
tillverkning och finner användning ej mindre inom landet för vår stora
pappersindustri än äfven genom en omfattande export. Den senare beräk¬
nas af motionären till 20,000 ton med ett värde af 4,000,000 —5,000,000
kronor, hvilka siffror icke torde vara för högt tilltagna. Blekning af
cellulosa kan visserligen verkställas äfven på elektrolytisk väg, men denna
metod kräfver särskilda anläggningar samt en tillgång till billig vatten¬
kraft, som många fabriker torde sakna.
Häraf torde vara klart, att tullen å klorkalk måste i viss mån verka
hämmande på den inhemska pappersmasseindustrin och nedsätta dess för¬
måga att konkurrera på den utländska marknaden, äfvensom att densamma
därigenom indirekt utöfvar eu menlig inverkan också på pappersindustrins
konkurrenskraft.
4
Riksdagens skrifvelse Nr 114.
Det nu anförda gifver vid handen, att ifrågavarande tull å ena sidan
är ägnad att skydda en industri af jämförelsevis obetydlig omfattning,
men å andra sidan betungar stora och under utveckling stadda industrier,
hvilka afse ytterligare förädling af halffabrikat. Det förtjänar också beak¬
tande, att, alldenstund tullen å klorkalk varit gällande endast sedan den
1 december 1911, den förefintliga inhemska klorkalkstillverkningen kunnat
igångsättas och fortgå utan skydd af någon tull, hvarjämte inhämtats, att
någon utvidgning af den nuvarande fabriken eller anläggning af någon
ny icke efter tullens åsättande planlagts. Fabrikationen vid den fabrik,
där klorkalk tillverkas, afser för öfrigt framställning äfven af kaustik!
kali och kaustikt natron, hvilka bägge artiklar äro skyddade af en tullsats
å 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.
Eiksdagen finner sålunda, att det föreligger tillräckliga skäl att befria
pappersmasse- och pappersindustrierna från den börda, som den gällande
tullen å klorkalk lägger på dem.
Eiksdagen bar därför beslutat, att klorkalk skall åtnjuta tullfrihet
samt att i följd däraf rubriken nr 1146 i gällande tulltaxa skall erhålla
följande ändrade lydelse:
Klorkalk......................fri.
Stockholm den 7 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.