RIKSDAGENS PROTOKOLL
1912. Första kammaren. Nr 4.
Fredagen den 26 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.
Herr statsrådet Stenström aflämnade Kungl. Maj:ts nådiga pro
position till Riksdagen med förslag till lag om understödsföreningar,
lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkrings¬
rörelse samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor
den 4 juli 1910.
Herr talmannen tillkännagaf, att anslag före kl. 2 e. m. ut¬
färdats till sammanträdets fortsättande kl. 7 på aftonen.
Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj:ts
den 24 i denna månad bordlagda nådiga proposition till Riksdagen
angående försäljning af lägenheten Petsarfverum på Gottland.
Föredrogs Kungl. Maj:ts den 24 innevarande januari bordlagda
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring i
vissa delar af värnpliktslagen den 14 juni 1901.
Friherre Gripenstedt: Herr talman, mina herrar! Man är rask
i vändningarna, då det gäller åtgärder, som icke äro till gagn för
vårt försvar. Då göras inga ingående undersökningar och utred¬
ningar, utan man nöjer sig med uttalanden, gjorda under helt andra
förhållanden och förutsättningar, som möjligen ägde fog den tid,
armén var förlagd på de gamla lägerplatserna och öfningstiden var
kortare än den nu är.
I fjol framlades ett förslag, som visserligen liknade detta, ehuru
propositionen då tillika innehöll en del andra förändringar i afseende
på värnpliktslagen. Nu kommer denna förändring beträffande icke
vapenföra ensam. Jag var i fjol emot saken, jag är det likaså i år.
Första kammarens protokoll ID 12. Nr 4. 1
Proposition
ang. vissa
ändringar i
värnplikts
Ingen.
Nr i.
2
Fredagen den 26 januari.
Proposition
ang. vissa
ändringar i
värnplikts
lagen.
(Forts.)
För mig spelar det alldeles ingen roll, från hvilken regering eller
från hvad håll förslaget kommer. Skall emellertid en ändring göras
i afseende på de icke vapenföras tjänstgöring, anser jag, att detta
bör ske i sammanhang med andra ändringar i värnpliktslagen och
icke så isoleradt, som nu föreslås, icke heller så summariskt.
Hvarför kommer man nu fram med ett sådant förslag? Jo,
man pekar på de besparingar, som man uppger skola kunna göras
på flera anslag, och säger, att dessa besparingar blifva så stora, att
de vid landtförsvaret skulle uppgå tillsammans till 660,000 kronor
och vid sjöförsvaret till 136,000 kronor i rundt tal. Ja, det är högst
betydande belopp, och jag skulle för min del icke underlåta att räkna
med dessa siffror, om jag vore fullt säker på, att de utvisade verk¬
liga besparingar, och att icke olägenheter uppstode, som kanske mot-
vägde fördelarna med besparingarna, dessa månde nu blifva större
eller mindre.
Herr departementschefen tyckes äfven själf hafva vissa betänk¬
ligheter, ty han antyder i en punkt i motiveringen, att den lösning,
som nu föreslås, endast är provisorisk. Men hvarför kommer man
då fram redan i år och vill dessutom, att förändringen skall tilläm¬
pas äfven innevarande år? Jo, för att minskning redan nu skall
kunna göras på vederbörande anslag.
Emellertid fruktar jag, att om endast besparingssynpunkten fast-
hålles, kommer det att inverka hämmande på utbildningen af de
vapenföra värnpliktige. Huru mycket hafva icke de vapenföra att
inhämta af rent militära färdigheter förutom det ordningssinne, den
pliktkänsla och disciplin, som de böra bibringas. Dessutom, det veta
vi och läsa oupphörligen i tidningarna, vill man, att de skola stu¬
dera en hop rent civila ämnen. Jag medger, att detta gäller arméns
volontärer mera än de vapenföra värnpliktige, men det gäller äfven
dessa. För min del anser jag visserligen, att större delen af dessa
civila ämnen, som komma före, saklöst kunde uteslutas ifrån militär¬
undervisningen, och hvad angår rena elementära humaniora, såsom
läsning, skrifning och räkning, så borde allt detta vara undangjordt
i skolorna, så att det icke behöfde pluggas för mycket därmed un
der värnpliktstiden. Jag kan icke underlåta att säga, att jag tror,
att en militärkommission för att öfvervaka skolväsende, undervisning
och uppfostran kunde vara lika befogad som en civilkommission för
att öfvervaka militärväsendet. Denna afvikelse från ämnet skall jag
dock icke fullfölja.
Men hur skall det komma att gå, om de vapenföra — värn¬
pliktiga och volontärer — nu skola betungas med en hel del hand-
räckningsgöromål, som hittills ha uträttats af de icke vapenföra?
Särskildt vid de beridna vapenslagen, exempelvis kavalleriet, blir det
besvärligt. Det är en tid af året, då inga värnpliktige ligga inne,
utan då det vid truppförbandet icke finnes annat folk än ett fåtal
volontärer. Hur skola dessa kunna sköta om alla de hästar, som
stå inne, såvida icke till deras hjälp kommenderas ett tillräckligt
Fredagen den 26 januari.
3
Jir 4.
antal icke vapenföra? Hittills har man på före detta indelta rege¬
menten inom detta vapen för ändamålet kommenderat in ett till¬
räckligt antal indelta ryttare, men dessa ha ju gått bort efter hand
och den utvägen finnes snart icke att tillgå längre.
Också ser det ut, som om departementschefen själf skulle hysa
vissa betänkligheter i afseende på detta förslag. Han säger nämligen
på sidan 22 i sin motivering:
»Genom utjämning af antalet icke vapenföra vid olika vapenslag
och truppförband lära till äfventyrs befarade alltför vidtgående verk¬
ningar af den nu förordade afkortningen i tjänstgöringstiden kunna
på tillfredsställande sätt förebyggas.»
Ja, nog ville jag hoppas det, men det sägs i detta sammanhang
ingenting om på hvad sätt detta skall gå för sig. Förut, när öf-
ningarna bedrefvos på de gamla lägerplatserna, kan det ju hända,
att det fanns öfverflöd på icke vapenföra värnpliktige, och man hade
kanske då svårt att ge dem full sysselsättning, men uti de nya
kasernetablissementen är det med säkerhet icke så. De icke vapen¬
föra skola där förrätta all renhållning, städning, handräckning med
skjutmateriel och mera sådant. Minskas nu de icke vapenföras tjänst-
göringsdagar, så kommer en del af deras skyldigheter att åläggas
de vapenföra värnpliktige — eller också får man vidtaga legning,
detta såväl af yrkesskickliga som af grofarbetare, och sådan legning
är dyr. Då komma nog besparingarna att krypa i skrinet!
För öfrigt förefaller det, att döma af motiveringen här, som
om meningen mera vore att tillmötesgå en uttalad önskan från de
icke vapenföra värnpliktige själf va än att tillgodose den militära
tjänsten. Tillmötesgående är nog bra i många fall, men jag undrar,
om sådant i detta fall är så alldeles välbetänkt eller behöfligt. Jag
citerar ur yttrandet, som fälldes häromdagen: »Svenska folket är
godt i sin innersta rot.» Utan tvifvel är det så. Och det finnes på
bottnen i folkets sinne mycket mera kraft och försvarsvilja, än man
skulle kunna tro. De sorgliga symtomen, som kunde häntyda på
motsatsen, bero nog på, att så många suggererats af dem, som spekulera
i eller hafva spekulerat i försvarsolust. Men vill man verkligen för¬
svaret, då måste man vilja öfningen, ty om fienden står i landet, då
är det icke nog med att gå man ur huse. Jag skulle beklaga både
landet och alla dessa, som ginge man ur huse, om det saknades
organisation och utbildning.
Jag anser alltså, hvad detta förslag beträffar, att det är i prin¬
cip oriktigt, då det lättar tjänstgöringen för de icke vapenföra till
men för de vapenföra männen, och jag befarar, att genom den före¬
slagna åtgärden skulle antingen utbildningen af de vapenföra komma
att lida, därest icke deras tjänstgöringstid samtidigt förlängdes, eller
ock de afsedda besparingarna utebli, eller till och med kanske båda
dessa olägenheter inträda.
Jag har velat säga dessa ord, innan propositionen remitteras
till lagutskottet. Det kunde ju möjligen synas, som om den före¬
Proposition
ang. vissa
ändringar i
värnplikts
lagen.
(Forts.)
Nr 4. 4
Fredagen den 26 januari.
Proposition
ang. vissa
ändringar i
värnplikts¬
lagen.
(Forts.)
slagna ändringen i sig själf icke är af någon större direkt bety¬
delse — och detta skulle jag kunna medgifva — men indirekt kan
den hafva vidtgående verkningar.
Jag anhåller, att mitt yttrande må få åtfölja remissen till
utskottet.
Efter härmed slutad öfverläggning hänvisades den kungliga pro¬
positionen till lagutskottet; och skulle till utskottet jämväl över¬
lämnas det i anledning af samma proposition inom kammaren nu
afgifna yttrandet.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet följande den 24 inne¬
varande månad afgifna och då bordlagda motioner:
nr 6, af herr Trapp m. fl., om anslag åt Hälsingborgs högre
handelsinstitut;
nr 7, af herr Steffen, om inrättande inom filosofiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala af en professur i nationalekonomi; samt
nr 8, af herr Malmborg, om afsättande af en del af de genom
spannmålstullar inflytande penningmedlen till en fond för bestridande
af statens kostnader för en blifvande allmän ålderdomsförsäkring.
Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet den af herr
Malmborg m. fl. den 24 i denna månad väckta, samma dag bord¬
lagda motion, nr 9, om beredande af förbättrad aflöning åt distrikts¬
veterinärer.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda
den 24 innevarande januari bordlagda motioner:
nr 10, af herr Larsson, Knut, om upphäfvande af tullen å
klorkalk eller restitution af erlagd tull vid utförsel af med klorkalk
blekt cellulosa; och
nr 11, af herr Bäckström, om sänkning af tullsatsen å mjöl
och gryn af hafre.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet följande den 24 i
denna månad bordlagda motioner:
nr 12, af herr Bäckström, om rätt för fullmäktige i riksbanken
att medgifva räntegodtgörelse för medel, innestående å depositions-
räkning; och
Fredagen den 26 januari. 5 Nr 4.
nr 13, af herr Tamm, om pension åt förutvarande direktören
för svenska trädgårdsföreningens skola vid Rosendal A. Pihl.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet den af herr Gullberg
den 24 innevarande januari väckta och då bordlagda motion, nr 14,
om beredande af behörighet för frikyrkoorganisations församlings¬
föreståndare att förrätta dop och jordfästning.
Föredrogs herr Hellbergs den 24 i denna månad väckta, samma ifrågasatt
dag bordlagda motion, nr 15, angående förbud mot användande bortl&ggandi af
under Första kammarens öfverläggningar eller i dess protokoll af u,a^M^^rna
eventuella adelstitlar för kammarens ledamöter. rens g/verlägg-
ningar fn. m
Herr Hellberg: Min uppmärksamhet har blifvit fäst på önsk¬
värdheten af att yrkandet i min motion formuleras alldeles ordagrant
lika med hvad som blifvit föreslaget i Andra kammaren, och jag
anhåller därför att få ändra motionens kläm till följande lydelse:
»att kammaren måtte besluta afskaffa bruket af börds- och
adelstitlar i protokollet och vid kammarens förhandlingar».
På gjord proposition medgaf kammaren, att ifrågavarande
motion tinge ändras på sätt herr Hellberg nu begärt.
Herr vice talmannen: Några af herrarne hafva nog lagt
märke till, att den ärade motionären och jag komma ganska bra
Öfverens. Detta torde dock icke så mycket bero på öfverensstäm¬
melse i politiska åsikter, ty fastän jag går ganska långt åt vänster,
rusar han oändligt mycket längre åt det hållet, och jag tror, att
det ganska sällan händer, att han visar så godt förstånd, att han
röstar på samma sätt, som jag voterar. Utan det, som förenar oss,
det är, att vi båda två hafva ganska god smak för och förnöjelse
uti skämtlynne, och i den här föreliggande motionen tycker jag mig
se ett uttryck för den sidan hos honom. Visserligen har han nu
formulerat motionen alldeles ordagrant lika med motionen i Andra
kammaren, och då kunde man möjligen sätta i fråga, om den skall
vara ett uttryck för sådan där »fruktbärande samverkan». Men
därtill gäller det väl ändå en alldeles för obetydlig sak, och jag
tager alltså för afgjordt, att han väckt motionen för att i dessa
tråkiga tider ge Första kammaren en liten muntrationsstund.
Nu är motionen visserligen till lydelsen lika med motsvarande
i Andra kammaren, men jag tror i alla fall, att det är en väsentlig
skillnad mellan dem bägge, ty jag tager för afgjordt, eller åtminstone
håller jag för mycket troligt, att motionären i Andra kammaren
gick den ende därvarande grefvens och de tre friherrames ärenden,
när han väckte motionen där och att den tillkom på deras uppdrag
Nr ±. 6
Fredagen den 26 januari.
ifrågasatt eller åtminstone, att det var deras önskan att få lägga bort titlarna
bmadelstitlar^mec* tan^e Pa deras politiska karriär! Så är icke här fallet. Ty
under kamma- JaS ar v'ss om> ingen af Första kammarens tjuguen grefvar och
rena öfverlägg- baroner har haft anledning att uttala en sådan önskan till motionären.
ningar m. m Naturligtvis har jag nu tagit innebörden af denna motion i
(Forts.) mycket djupt och allvarligt öfvervägande och betraktat den från
synpunkten af fosterlandets bästa och då granskat den både negativt
och positivt. Jag har frågat mig: har användningen af grefve- och
friherretitlarna i Första kammaren medfört någon större skada för
fosterlandet, och huru länge jag än funderat på saken, har jag icke
kunnat hitta på någon sådan skada. Så har jag frågat: kan bort¬
tagandet medföra gagn för fosterlandet, och det har varit mig omöj¬
ligt att hitta på något gagn, icke ens i kulturellt afseende, under
hvilken rubrik man nu inlägger allt möjligt både likt och olikt.
Nå, då skulle väl ett bifall till motionen medföra det gagn, att det
skulle bereda trefnad vid förhandlingarna här i kammaren. Ja,
motionären föreslår visserligen, att användningen af dessa bördstitlar
skola af skaffas, men jag vill fästa hans uppmärksamhet på, att ingen
makt i världen kan hindra mig från att säga »grefve» Wachtmeister,.
lika så litet som någon kan hindra mig att säga »den högt ärade
ledamoten från Karlstad». Resultatet af ett bifall skulle bli, att
talmannen, när han ropar upp talarne, skulle säga »herr» Åkerhielm,
»herr» Wachtmeister o. s. v. och sedan skulle det i det tryckta
protokollet komma att stå på samma sätt. Kan det verkligen glädja
en frisinnad själ så mycket, kan det glädja herr Hellberg att höra
talmannen säga »herr» Åkerhielm, »herr» Wachtmeister och sedan
höra mig säga »friherre» Åkerhielm, »grefve» Wachtmeister, eller
kan det glädja honom, när han sitter i stillhet hemma i Karlstad
och läser protokollet? Jag kan icke begripa, att den föreslagna
ändringen skulle medföra den ringaste glädje ens vid förhandlingarna
här i kammaren.
Hvad har då motionären för skäl för sitt förslag? Ja, några
sådana har han icke anfört, och det skall roa mig mycket att höra,
hvad han kan komma med. Med all min vänskap för herr Hellberg,
har det varit mig omöjligt att kunna hitta på några skäl, och om
några sådana icke finnas, böra vi väl icke vidtaga någon ändring.
För min del skulle jag anse det som en förlust, om dessa titlar,
toges bort, tv de påminna mig ändå om gammal historia. Bakom
dem ligger en vacker svensk historia, och då jag hör dessa titlar
får jag en påminnelse om tider, som jag med mitt konservativa
sinne anser vara väl så bra som de nuvarande.
Jag yrkar af slag.
Herr Hellberg: Ja, det lönar väl litet att säga något i denna
sak, då vice talmannen säkert har majoriteten på sin sida, men
eftersom han önskade få höra mina skäl, skall jag försöka att helt
kort framlägga dem.
Fredagen den 26 januari.
7 Jir 4.
Hvad då först beträffar frågan om den betydelse en sådan än¬
dring skulle medföra för förhandlingarna här i kammaren, vill jag
säga, att det rent tekniskt kan ha sin betydelse att använda en en¬
hetlig titel för alla medlemmarne. För dem, som ha att sörja för
protokollet, blir det onekligen en förenkling att slippa passa på i
hvarje fall, om den eller den är grefve eller friherre. Jag talade
en gång med en person, som har med dessa saker att göra, och han
för sin del ansåg, att det skulle bli mycket bekvämare, om dessa
titlar tages bort. För min del tycker jag, att det ser komiskt ut, när
man i protokollet t. ex. läser en uppräkning af de personer, som blifvit
valda till medlemmar af ett utskott. Först står det »herr» och så kom¬
mer en »grefve» och sedan skall »herr» skrifvas om igen och så
kommer till äfventyrs en ny »grefve» eller »friherre» o. s. v. För
dem, som tala i kammaren, blir det också onekligen bekvämare att
icke behöfva tänka på, om den eller den är grefve eller friherre.
Vi hafva ett tjugutal grefvar och friherrar här i kammaren, och jag
för min del är icke säker på, hvilka som äro det ena eller det andra.
Man kan lätt begå ett misstag, och då är det ju bättre att få säga
herr efter hela linjen.
Men frågan kan ses äfven ur en annan synpunkt. Jag skall
icke anlägga så stora synpunkter som herr vice talmannen med sin
lust att vända frågan litet skämtsamt. Men jag vill säga, att i vår¬
tid, då man sträfvar efter att låta det personliga värdet mer och
mer komma till sin rätt, har det sin betydelse, att denna princip
häfdas i Riksdagen och dess förhandlingar. För öfrigt tycker jag,
att det är underligt, att herr vice talmannen, som får aflägga sin
själfförvärfvade titel i kammaren, är så angelägen, att de skola få
behålla sina titlar, som fått dem utan sin förskyllan eller värdighet.
För min del anser jag, att förvärfvade titlar hafva betydligt högre
valör än de, som erhållits genom arf. Hvilken — om uttrycket
tillätes —- kretin som helst kan vara grefve eller baron, men icke
hvilken som helst kan blifva president, professor eller biskop. Då
de, som själfva förvärfvat sina titlar, finna sig uti att aflägga dem,
tycker jag, att det är befogadt och berättigadt, att de, som hafva
sina titlar endast på grund af födseln, också aflägga dem vid kam¬
marens förhandlingar — det är ju alls icke fråga om, att titlarna
skulle läggas bort ute i det praktiska lifvet.
Mig skulle det sålunda verkligen i viss mån glädja, om jag
finge höra talmannen, när han ropar upp de olika talarne, säga
herr och herr biskopen sedan vidhålla de gamla adelstitlarna: jag
skulle känna det som ett förtvifladt försök af honom att fasthålla
något, som af utvecklingens lag är dömdt att försvinna.
Nu förstår jag nog, att meningen är, att Första kammaren i
olikhet med Andra kammaren skall bibehålla adelstitlarna. Det skall
gå till på ett sätt i Första kammaren och på ett annat i den andra.
Första kammaren vill visa sin respekt för historiska traditioner. Den
vill visa sitt »historiska sinne», såsom en person uttryckte sig i fjol
Ifrågasatt
bortläggande af
adelstitlar
under kamma
rens öfverlägga
ningar m. in.
(Forts.)
Nr 54. 8
Fredagen den 26 januari.
Ifrågasatt vid behandlingen af adelstitlarna. Men det historiska sinnet kan
"udeUrtitlnrvara °Jika slag. Man kan hafva mycket godt historiskt sinne
under kamma- u^an att vHja> att inrättningar eller anordningar, som tillhöra en för¬
ren» öfverlägga gången tid, skola hållas i kraft i nutiden. Jag tycker, att sådant
nivgar m. m. snarare visar brist på historiskt sinne, ty andra tider hafva icke gått
horts ' så till väga. Hvarje tid bör inrätta sig efter sina behof. Hvad
skulle väl herr vice talmannen säga, om till exempel vi hade att
afgöra frågan, huruvida en adelsman skulle få behålla den domsrätt
öfver sina underhafvande, som han i gamla tider hade? Då skulle
herr vice talmannen kanske säga, att det visade brist på historiskt
sinne att vilja afskaffa den. Icke kan man val låta förhållandena
medborgare emellan i nutiden bestämmas af förhållanden, som exi¬
sterat för länge sedan, och yrka, att dessa skola behållas kvar endast
därför, att de hafva historiskt värde. I gamla tider inrättade man
sig efter sitt sinne, och det borde vi hafva kurage att göra äfven nu.
Endast därigenom följa vi bäst traditionerna från gamla tider.
Nu är kanske meningen, att det skall se litet finare ut att ha
titlarna kvar i Första kammaren. Jag kommer då att tänka på, hvad
en person anmärkte med anledning af motsvarande motion i Andra
kammaren. Han sade, att det i Frankrike blifvit sed, att adels¬
titlarna användas egentligen endast af betjänter. Om man kommer
i ett grefligt hus, säger betjänten monsieur le comte och madamela
eomtesse, men gästerna säga rätt och slätt monsieur och madame.
Och härtill kan man i viss mån finna motsvarighet äfven i Sverige.
Jag tror icke, att adelstitlarna äro någonting så förfärligt fint, att
man bör göra så stor affär af dem. Jag vill erinra om ett yttrande
af Chateaubriand, hvilken, såsom herr vice talmannen vet, var en
mycket konservativ man. Han sade: »Jag sätter mera värde på mitt
namn än på min titel.» Hvilken ställning kammarens grefvar och
friherrar intaga till frågan har jag icke undersökt, men jag har åt¬
minstone hört en af dem lifligt tillstyrka förändringen. Han var
sålunda mindre mån om sin titel än vice talmannen.
Utgången är väl gifven, men jag vill till slut säga, att hvad
Första kammaren än vinner, icke vinner den berömmelse genom att
sätta sig emot en tidsenlig förändring, som nog kommer förr eller
senare — kanske icke endast inom denna kammare, utan så små¬
ningom äfven utanför densamma.
Jag tillåter mig att yrka bifall till min motion.
Efter det öfverläggningen ansetts härmed slutad, yttrade herr tal¬
mannen, att därunder yrkats, dels att herr Hellbergs ifrågavande i
enlighet med hans begäran ändrade motion måtte bifallas, dels ock
att motionen skulle afslås.
Sedermera gjorde herr talmannen propositioner i enlighet med
dessa yrkanden och förklarade sig finna propositionen på afslag å
motionen vara med öfvervägande ja besvarad.
Fredagen den 26 januari.
9 Nr 4.
Votering begärdes, i anledning hvaraf uppsattes, justerades och
anslogs en så lydande omröstningsproposition:
Den, som af slår herr Hellbergs motion nr 15, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bifalles motionen.
Omröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hafva
utfallit sålunda:
Ja — 63;
Nej — 55.
Föredrogs och bordlädes ånyo på flere ledamöters begäran kon¬
stitutionsutskottets den 24 innevarande månad bordlagda memo¬
rial nr 1.
Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputerades den 24
innevarande januari bordlagda memorial nr 1, angående antagande
af tjänstemän i Riksdagens kansli.
Herr talmannen yttrade, att han, efter samråd med herr tal¬
mannen i Andra kammaren, finge föreslå, att vid det sammanträde,
som komme att hållas onsdagen den 31 innevarande månad, skulle
anställas val dels af ledamöter och suppleanter i den nämnd, hvil¬
ken äger att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibe¬
hållas, dels ock af valmän och suppleanter för utseende af kommit-
terade för tryckfrihetens vård.
Detta förslag antogs.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet den under samman¬
trädet aflämnade kungl. propositionen.
Nr i.
10
Fredagen den 26 januari.
Afgåfvos och bordlädes nedannämnda motioner:
nr 16, af herr Ekman, Carl Gustaf, om ändring af §§ 60, 65
och 7 5 riksdagsordningen ;
nr 17, af herr Clason, om antagande af sådana förändrade be¬
stämmelser i riksdagsordningen, att valperioden till Andra kammaren
utsträckes utöfver den nuvarande:
nr 18, af herr Clason, angående förlängd funktionstid för lands -
tingsmän och eventuellt för stadsfullmäktige;
nr 19, af herr' Dahl, om ändring i gällande bestämmelser an¬
gående klagan öfver val af landstingsmän;
nr 20, af herrar Berglund, Fredrik, och Gullberg, om ändring
i gällande bestämmelser angående sådant val af folkskollärare, som
förrättas å kyrkostämma;
nr 21, af herrar Bosén och Skarstedt, om höjande af de värn¬
pliktiges dagaflöning;
nr 22, af friherre Beck-Friis, Johan, om anslag till fortsatta för¬
sök med kulsprutegevär för kavalleriet;
nr 23, af herr Ericson, Hans, om höjning af anslaget till sjö-
beväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför;
nr 24, af herr Clason, angående skrifvelse till Konungen med
begäran, att innevarande Riksdag måtte sättas i tillfälle att fatta be¬
slut i fråga om dispositionen af ett för 1912 års riksstat uppfördt
anslag till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel; f
nr 26, af herr Ericson, Hans, och grefve Hamilton, Carl, om
anslag till nyanskaffning af krigsf artygsmateriel;
nr 27, af herr Kohb, om höjning af ersättning för bostad och
bränsle till kvinnlig kontorsskrifvare vid statens järnvägar;
nr 28, af herr Rosén, om anslag till byggande af järnväg från
Umeå till Holmsund;
nr 29, af herr von Stapelmohr m. fl., om inledande af under¬
handlingar angående förvärfvande åt staten af Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolags järnväg från Orsa till Sveg m. m.;
nr 30, af herr Rosén, om anslag till anläggande af enklare vä¬
gar i Västerbottens läns öfre lappmark;
nr 31, af herr Larsson, Knut, om utbetalning af skadestånd för
förluster genom en i juli 1904 utbruten skogsbrand å Apertins och
Ilbergsbyns hemmans marker;
nr 32, af herr Fahlén m. fl., om åvägabringande af utredning
och förslag i fråga om statsunderstöd åt lokala föreningar för svensk
hemslöjd;
Fredagen den 26 januari.
11 Jir 4.
nr 33, af herr Ekman, Johan E:son, om täckande med stats¬
medel af kostnad för ifrågasatt tillsyn öfver understödsföreningar;
nr 34, af herr Almer, om åvägabringande af utredning och för¬
slag i fråga om anläggning af ett nytt hospital och utvidgning af
vissa befintliga statsanstalter för sinnessjuka;
nr 35, af herr Asplund, om ställande af den i 1912 års stats-
verksproposition beräknade utdelning å statens aktier i Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag till riksbankens disposition att användas till
belåning af enskildas fastigheter inom Kirunas och Malmbergets mu-
nicipalsamhällen;
nr 36, af herr Knaust, om utvidgning af högre allmänna läro¬
verket i Sundsvall med fullständigt latingymnasium på statens be¬
kostnad;
nr 37, af herr Bellinder, angående lönetursrätt för läroverksad¬
junkten Herman Bäck;
nr 38, af herr Söderbergh, om ändring i nådiga kungörelsen den
29 oktober 1909 angående statsunderstöd åt enskilda läroanstalter
m. m.;
nr 39, af herr Berglund, Jan Erik, om ändring i tekniska hög¬
skolans aflöningsstat beträffande vaktmästare, laboratorier änare och
maskinist;
nr 40, af herr Bruce, om anslag till resestipendier åt lärare vid
högre folkskolor;
nr 41, af grefve Mörner, om ändring af § 12 i förordningen an¬
gående tillverkning af brännvin;
nr 42, af grefve Mörner, om ändring af §§ 1 och 2 i förordnin¬
gen angående försäljning af brännvin;
nr 43, af herrar Wallenberg och Hedenlund, om åvägabringande
af utredning och förslag i fråga om förändringar i riksbankens or¬
ganisation och förvaltning;
nr 44, af herr Hagström, angående årligt understöd åt förra
köksförestånderskan vid volontärskolan i Härnösand, änkan Serafia
Bergman;
nr 45, af herr Bellinder, om utarbetande af förslag till lag i
syfte, att jord, som förvärfvats enligt bestämmelserna i 76 § af la¬
gen den 20 juni 1879 om dikning och annan afledning af vatten,
må göras gravationsfri;
nr 46, af herr Nilson, Karl, om meddelande af särskild bestäm¬
melse i fråga om inteckningshafvares förmånsrätt till ränta;
nr 47, af herrar Wavrinsky och Skarstedt, med förslag till än¬
drad lydelse af 18 kap. 16 § strafflagen;
Nr i. 12
Fredagen den 26 januari.
nr 48, af herr Klefbeck, angående skrifvelse till Konungen med
begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändring af
10 kap. 21 § rättegångsbalken;
nr 49, af herrar Rosén och Slcarstedt, om åvägabringande af ut¬
redning i syfte att åstadkomma förenkling i sammansättningen af
inskrifningsnämnd;
nr 50, af grefve Spens, om åvägabringande af utredning och
förslag i fråga om ägande- och dispositionsrätten till såväl allmän
väg som förutvarande sådan väg;
nr 51, af herr Hallberg, om åvägabringande af utredning och
förslag angående utsträckning af giltighetsområdet för lagen om foster¬
barns vård den 6 juni 1902;
nr 52, af herr Kobb, om åvägabringande af utredning och för¬
slag i fråga om begränsning genom lag af arbetstiden på kvällarna
för personal vid badinrättningar m. fl.;
nr 53, af herr Bellinder m. fl., om utarbetande och framläggande
af förslag till en svensk utvandringslag;
nr 54, af herr Slcarstedt, angående viss förutsättning för löne¬
förhöjning åt distriktsveterinär;
nr 55, af herr Roos, om anslag till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vat-
tenaftappningar inom andra delar af Sverige än Norrland och Dalarne;
nr 56, af herr Roos, om ändring i villkoren för erhållande af
såväl lån ur odlingslånefonden som anslag ur allmänna afdiknings-
anslaget;
nr 57, af friherre Gyllenstierna och herr Eliasson, om statsbi¬
drag till aflöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige;
nr 58, af herr Tamm, om anslag till insamlande af jordbruks-
statistiska uppgifter genom lokalundersökningar;
nr 59, af herr Gustafsson, om åvägabringande af utredning och
förslag angående upplåtande till försäljning af vissa kronoegendomar;
nr 60, af herr Fers, om åvägabringande af utredning och förslag
till interimistiska bestämmelser angående nyttjanderätt till samfäld
skog;
nr 61, af herr Ekelund, angående ändring i fördelningen af de
genom skogsvårdsafgifterna inflytande medlen;
nr 62, af herr Stämer, om upphäfvande af det i kungl. brefvet
den 18 december 1772 meddelade förbudet mot auktioners hållande
nära tullarna utom Stockholms stad;
* nr 63, af herr Rosén, om verkställande af utredning för ifråga¬
satt anläggning af järnväg från norra stambanan till inlandsbanan;
Fredagen den 26 januari.
13 Jfr 4.
nr 64, af herr Älmer, angående skrifvelse till Konungen i fråga
om nedsättning i biljettpris vid resor å statens järnvägar för vissa
sanatoriepatienter;
nr 65, af herr Petrén, Alfred, angående skrifvelse till Konungen
med begäran om utredning af frågan om fängelseläkarnes kompetens
i rättspsykiatriskt hänseende;
nr 66, af grefve Spens, om förkortande af stadgade tider för in¬
lämnande af ansökning och öfverklagande af förslag till vissa tjänster;
nr 67, af hr Steffen, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
några önskemål i sammanhang med fattigvårdslagstiftningskommit-
téns uppdrag; och
nr 68, af herr Lamm m. fl., om uppgörande af förslag till de¬
korering af Första kammarens plenisal.
Anmäldes och bordlädes
bevillningsutskottets memorial nr 1, med anledning af remiss
från Andra kammaren af en utaf herr Räf väckt motion; äfvensom
bankoutskottets memorial:
nr 1, med öfverlämnande af fullmäktiges i riksbanken till banko¬
utskottet afgifna berättelse; och
nr 2, med öfverlämnande af den till innevarande Riksdag af¬
gifna berättelse af fullmäktige i riksgäldskontoret angående riksgälds-
kontorets ställning och förvaltning.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Cavalli från
och med den 31 innevarande januari till och med den 14 nästkom¬
mande februari.
Kammaren åtskildes kl. 3,2 0 e. m.
In fidem
A. v. Krus enstj erna.
Nr 4. 14
Fredagen den 26 januari.
Fredagen den 26 januari, e. m.
Kammaren sammanträdde kl. 7 e. in.
Aflämnades och bordlädes följande motioner:
nr 25, af herr Dahl, om anstånd med verkställande af 1911 års
Riksdags beslut om påbörjande af en första klass pansarbåt;
nr 69, af herr Berglund, Fredrik, om åvägabringande af utred¬
ning och förslag i fråga om upptagningsanstalter och hospitalsvård för
sinnessjuka;
nr 70, af herr Pers, om vidtagande af åtgärder för kraftigt be¬
kämpande af spetälskesjukdomen i Sverige;
nr 71, af herr Neiglick m. fl., om ökning af fonden för åstad¬
kommande af bibanor inom västra delarna af Värmlands m. fl. län;
nr 72, af herr Ericsson, Ollas, om ändring i gällande bestäm¬
melser angående skogsafverkningsafhandlings förseende med stämpel;
nr 73, af friherre Beck-Friis, Johan, och herr Tamm, om årligt
understöd åt stallförmannen vid krigsskolan å Karlberg Gustaf Alrik
Karlsson;
nr 74, af friherre Beck-Friis, Johan, och herr Tamm, om årligt
understöd åt arbetsförmannen för utarbetarna å Kungsgården vid
krigsskolan å Karlberg Per Lindberg;
nr 75, af herr Nilsson, Johan, om anslag till uppehållande af
Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet;
nr 76, af herr Lindblad, Ernst, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående upplåtande af vissa områden från förra löjt-
nantsbostället Åkra nr 1 och 2 jämte Hvalsta nr 4, en utjord, i
Södermanlands län; samt
nr 77, af herr Ekman, Carl Gustaf m. fl., om åvägabringande
af utredning rörande på rekognitionsskogar och under bruk skatte-
köpta hemman bosatta åboars rättigheter m. m.
Justerades nio protokollsutdrag för denna dag, hvarefter kam¬
maren åtskildes kl. 7,13 e. m.
In fidem.
A. v. Krusenstjerna.
Måndagen den 29 januari.
15
Måndagen den 29 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Upplästes följande ingifna läkarintyg:
Att ledamoten af Riksdagens Första kammare, professor Johan
G. TV. Thyrén i följd af hjärtsvaghet behöfver omkring sex veckors
ledighet, intygas.
Lund den 27 januari 1912.
Emil Söderwall.
Förste stadsläkare.
Justerades protokollen för den 20 och 21 i denna månad.
Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet nedannämnda
den 26 innevarande januari afgifna och då bordlagda motioner:
nr 16, af herr Ekman, Carl Gustaf, om ändring af §§ 60, 65
och 75 riksdagsordningen;
nr 17, af herr Clason, om antagande af sådana förändrade be¬
stämmelser i riksdagsordningen, att valperioden till Andra kammaren
utsträckes utöfver den nuvarande;
nr 18, af herr Clason, angående förlängd funktionstid för lands -
tingsmän och eventuellt för stadsfullmäktige;
nr 19, af herr Dahl, om ändring i gällande bestämmelser an¬
gående klagan öfver val af landstingsmän; samt
nr 20, af herrar Berglund, Fredrik, och Gullberg, om ändring
i gällande bestämmelser angående sådant val af folkskollärare, som
förrättas å kyrkostämma.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet följande den 26
innevarande månad aflämnade, samma dag bordlagda motioner:
nr 21, af herrar Rosén och Skarstedt, om höjande af de värn
pliktiges dagaflöning;
Nr 4.
16
Måndagen den 29 januari.
nr 22, af friherre Beck-Friis, Johan, om anslag till fortsatta för¬
sök med kulsprutegevär för kavalleriet;
nr 23, af herr Ericson, Hans, om höjning af anslaget till sjö-
beväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför;
nr 24, af herr (Fason, angående skrifvelse till Konungen med be¬
gäran, att innevarande Riksdag måtte sättas i tillfälle att fatta beslut
i fråga om dispositionen af ett för 1912 års riksstat uppfördt anslag
till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel;
nr 25, af herr Dahl, om anstånd med verkställande af 1911 års
Riksdags beslut om påbörjande af en första klass pansarbåt;
nr 26, af herr Ericson, Hans, och grefve Hamilton, Carl, om
anslag till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel;
nr 27, af herr Kohh, om höjning af ersättning för bostad och
bränsle till kvinnlig kontorsskrifvare vid statens järnvägar;
nr 28, af herr Bosén, om anslag till byggande af järnväg från
Umeå till Holmsund;
nr 29, af herr von Stapelmohr m. fl., om inledande af under¬
handlingar angående förvärfvande åt staten af Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolags järnväg från Orsa till Sveg m. m.;
nr 30, af herr Bosén, om anslag till anläggande af enklare
vägar i Västerbottens läns öfre lappmark;
nr 31, af herr Larsson, Knut, om utbetalning af skadestånd för
förluster genom en i juli 1904 utbruten skogsbrand å Apertins och
Ilbergsbyns hemmans marker;
nr 32, af herr Fahlén, m fl., om åvägabringande af utredning
och förslag i fråga om statsunderstöd åt lokala föreningar för svensk
hemslöjd;
nr 33, af herr Ekman, Johan E:son, om täckande med stats¬
medel af kostnad för ifrågasatt tillsyn öfver understödsföreningar;
samt
. nr 34, af herr Almer, om åvägabringande af utredning och för¬
slag i fråga om anläggning af ett nytt hospital och utvidning af
vissa befintliga statsanstalter för sinnessjuka.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet den af herr Asplund
den 26 i denna månad väckta och då bordlagda motion nr 35, om
ställande af den i 1912 års statsverksproposition beräknade utdelning
å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till riksban¬
kens disposition att användas till belåning af enskildas fastigheter
inom Kirunas och Malmbergets municipalsamhällen.
Måndagen den 29 januari. 17 jjr 4.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda, den 26
innevarande januari bordlagda motioner:
nr 36, af herr Knaust, om utvidgning af högre allmänna läro¬
verket i Sundsvall med fullständigt latingymnasium på statens be¬
kostnad ;
nr 37, af herr Bellinder, angående lönetursrätt för läroverks¬
adjunkten Herman Bäck;
nr 38, af herr Söderbergh, om ändring i nådiga kungörelsen
den 29 oktober 1909 angående statsunderstöd åt enskilda läroan¬
stalter m. m.;
nr 39, af herr Berglund, Jan EriTc, om ändring i tekniska hög¬
skolans aflöningsstat beträffande vaktmästare, laboratorietjänare och
maskinist; samt
nr 40, af herr Bruce, om anslag till resestipendier åt lärare vid
högre folkskolor.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet följande af
grefve Mörner den 26 i denna månad väckta och då bordlagda
motioner:
nr 41, om ändring af § 12 i förordningen angående tillverkning
af brännvin; och
nr 42, om ändring af §§ 1 och 2 i förordningen angående för¬
säljning af brännvin.
Föredrogs den af herrar Wattenberg och Hedenlund den 26 i Motion ang.
denna månad afgifna och då bordlagda motion, nr 43, om åväga- omorganitatioH
bringande af utredning och förslag i fråga om förändringar i riks-“/ riksbanken.
bankens organisation och förvaltning.
Herr Bäckström: Vid eventuellt bifall till den motion, som
bär föreligger, »om åvägabringande af utredning och förslag i fråga
om förändringar i riksbankens organisation och förvaltning», synes
det mig vara af vikt, att Riksdagen, som ju har det slutliga afgörandet
i sin hand, till dem, som skola göra utredningen, lämnar vissa direktiv.
I annat fall riskerar man nämligen, att den tid och det arbete, som
nedlägges på utredningen, blifva till ingen nytta, därigenom att ett
förslag framkommer, som Riksdagen sedermera icke kan acceptera.
Jag har för min del intet emot ett bifall till en sådan utredning,
som jag hoppas måtte kombineras med ett bifall till en af mig väckt
motion, som likaledes afser ett stärkande af riksbankens ställning,
Första kammarens protokoll 1912. Nr 4. 2
Är 4.
18
Måndagen den 29 januari.
men just därför måste jag varna mot att låta utredningen jämväl få
omfatta det af motionärerna med sympati behandlade förslaget om
att riksbanken genom upptagande af enskilda delägare skulle om¬
danas från en statsbank till en statskontrollerad privatbank. Har det
hittills lyckats Riksdagen att bevara riksbanken såsom en svenska
folkets bank, uteslutande verkande för det allmänna bästa, borde det
väl nu, sedan Riksdagen »med vida större sanning än tillförne kan
sägas representera det svenska folket», rimligtvis icke finnas någon
anledning tro, att Riksdagen skulle befinnas villig medverka till en
sådan reform, som komme att medföra ett undanskjutande af folk-
intresset till förmån för storfinansintresset.
Efter härmed slutad öfverläggning hänvisades förevarande motion
till bankoutskottet; och skulle till utskottet jämväl öfverlämnas det
vid behandlingen af samma motion inom kammaren nu afgifna
yttrandet.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet den af herr Hag-
ström den 26 innevarande januari väckta, samma dag bordlagda
motionen, nr 44, angående årligt understöd åt förra köksförestånders-
kan vid volontärskolan i Härnösand, änkan Serafia Bergman.
Föredrogos och hänvisades till lagutskottet följande den 26 in¬
nevarande månad bordlagda motioner:
nr 45, af herr Bellinder, om utarbetande af förslag till lag i
syfte, att jord, som förvärfvats enligt bestämmelserna i 76 § af lagen
den 20 juni 1879 om dikning och annan afledning af vatten, må göras
gravationsfri;
nr 46, af herr Nilson, Karl, om meddelande af särskild be¬
stämmelse i fråga om inteckningshafvares förmånsrätt till ränta;
nr 47, af herrar Wavrinsteg och Stcarstedt, med förslag till
ändrad lydelse af 18 kap. 16 § strafflagen;
nr 48, af herr Klefhectc, angående skrifvelse till Konungen med
begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändring af
10 kap. 21 § rättegångsbalken;
nr 49, af herrar Rosen och Skarstedt, om åvägabringande af
utredning i syfte att åstadkomma förenkling i sammansättningen af
inskrifningsnämnd;
nr 50, af grefve Spens, om åvägabringande af utredning och
förslag i fråga om ägande- och dispositionsrätten till såväl allmän
väg som förutvarande sådan väg;
19 Nr 4.
Måndagen den 29 januari.
nr 51, af herr Hallberg, om åvägabringande af utredning och
förslag angående utsträckning af giltighetsområdet för lagen om foster¬
barns vård den 6 juni 1902;
nr 52, af herr Kobb, om åvägabringande af utredning och för¬
slag i fråga om begränsning genom lag af arbetstiden på kvällarna
för personal vid badinrättningar m. fl.; samt
nr 53, af herr Bellinder m. fl., om utarbetande och framläg¬
gande af förslag till en svensk utvandringslag.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet nedannämnda,
den 26 i denna månad bordlagda motioner:
nr 54, af herr Skarstedt, angående viss förutsättning för löne¬
förhöjning åt distriktsveterinär;
nr 55, af herr Boos, om anslag till understödjande medelst stats¬
bidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vattenaf-
tappningar inom andra delar af Sverige än Norrland och Dalame;
nr 56, af herr Boos, om ändring i villkoren för erhållande af
såväl lån ur odlingslånefonden som anslag ur allmänna afdiknings-
anslaget;
nr 57, af friherre Gyllenstierna och herr Eliasson, om statsbi¬
drag till aflöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige;
nr 58, af herr Tamm, om anslag till insamlande af jordbruks
statistiska uppgifter genom lokalundersökningar;
nr 59, af herr Gustafsson, om åvägabringande af utredning och
förslag angående upplåtande till försäljning af vissa kronoegendomar;
nr 60, af herr Pers, om åvägabringande af utredning och för¬
slag till interimistiska bestämmelser angående nyttjanderätt till sam¬
fäld skog; samt
nr 61, af herr Ekelund, angående ändring i fördelningen af de
genom skogsvårdsafgifterna inflytande medlen.
Vid föredragning af den af herr Stärner den 26 innevarande
månad väckta och då bordlagda motion, nr 62, om upphäfvande af
det i kungl. brefvet den 18 december 1772 meddelade förbudet mot
auktioners hållande nära tullarna utom Stockholms stad, beslöt
kammaren hänvisa denna motion till ett tillfälligt utskott.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Boséns den 26
innevarande januari bordlagda motion, nr 63, om verkställande af
Nr 4*
20 Måndagen den 29 januari.
utredning för ifrågasatt anläggning af järnväg från norra stambanan
till inlandsbanan.
Vid föredragning af nedannämnda den 26 i denna månad bord¬
lagda motioner:
nr 64, af herr Almer, angående skrifvelse till Konungen i fråga
om nedsättning i biljettpris vid resor å statens järnvägar för vissa
sanatoriepatienter,
nr 65, af herr Petrén, Alfred, angående skrifvelse till Konungen
med begäran om utredning af frågan om fängelseläkames kompetens
i rättspsykiatriskt hänseende,
nr 66, af grefve Spens, om förkortande af stadgade tider för
inlämnande af ansökning och öfverklagande af förslag till vissa
tjänster, samt
nr 67, af herr Steffen, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
några önskemål i sammanhang med fattigvårdslagstiftningskommitténs
uppdrag,
beslöt kammaren hänvisa hvar och en af dessa motioner till ett
tillfälligt utskott.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet den af herr Lamm
m. fl. den 26 innevarande månad afgifna, samma dag bordlagda
motion, nr 68, om uppgörande af förslag till dekorering af Första
kammarens plenisal.
'Föredrogos och hänvisades till statsutskottet följande den 26 i
denna månad bordlagda motioner:
nr 69, af herr Berglund, Fredrik, om åvägabringande af utred¬
ning) och förslag i fråga om upptagningsanstalter och hospitalsvård
för sinnessjuka;
m nr 70, af herr Pers, om vidtagande af åtgärder för kraftigt be¬
kämpande af spetälskesjukdomen i Sverige; och
nr 71, af herr Neiglick m. fl., om ökning af fonden för åstad¬
kommande af bibanor inom västra delarna af Värmlands m. fl. län.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet den af herr
Ericsson, Ollas, den 26 innevarande januari väckta och då bordlagda
motion, nr 72, om ändring i gällande bestämmelser angående skogs-
afverkningsafhandlings förseende med stämpel.
Måndagen den 29 januari.
21 Hr 4.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet nedannämnda den
26 i denna månad bordlagda motioner:
nr 78, af friherre Beck-Friis, Johan, och herr Tamm, om årligt
understöd åt stallförmannen vid krigsskolan å Karlberg Gustaf Alrik
Karlsson; och
nr 74, af friherre Beck-Friis, Johan, och herr Tamm, om årligt
understöd åt arbetsförmannen för utarbetarne å Kungsgården vid
krigsskolan å Karlberg Per Lindberg.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet följande, den
26 innevarande månad bordlagda motioner:
nr 75, af herr Nilsson, Johan, om anslag till uppehållande af
Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet;
nr 76, af herr Lindblad, Ernst, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående upplåtande af vissa områden från förra löjt-
nantsbostället Akra nr 1 och 2 jämte Hvalsta nr 4, en utjord, i Sö¬
dermanlands län; samt
nr 77, af herr Ekman, Carl Gustaf m. fl., om åvägabringande
af utredning rörande på rekognition sskogar och under bruk skatte-
köpta hemman bosatta åboars rättigheter m. m.
Föredrogs ånyo och företogs punktvis till afgörande konstitu¬
tionsutskottets den 24 och 26 innevarande januari bordlagda memorial
nr 1, med uppgift å hvilande förslag till ändringar i grundlagarna.
Till grundlagsenlig behandling hade utskottet i nu föredragna
memorial för Riksdagen anmält de under sistförflutna treårsperiod
jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom hvilande antagna förslag till
ändringar i rikets grundlagar.
Punkten 1. Ang. andrad
lydelit a) t 46
Bet från riksdagen år 1911 hvilande förslaget angående ly- TiuOijui
delse af § 45 riksdagsordningen.
Nuvarande lydelse:
§ 45.
1. Alla utskott skola inom
två dagar från den, då de blifvit
utsedda, sammanträda.
2. Utskotten välja, hvart
inom sig, ordförande och vice ord-
Föreslagen lydelse:
§ 45.
1. Alla utskott skola inom
två dagar från den, då de blifvit
utsedda, sammanträda.
2. Utskotten välja, hvart
inom sig, ordförande och vice ord¬
Kr 4.
22
Måudagen den 29 januari.
Ang. ändrad
lydelse af t a
inom. 13
tryckfrihets¬
förordningen.
förande. Intill dess, sådant val
försiggått, föres ordet af den leda¬
mot, som de flesta riksdagar be¬
vistat, och, där två eller flere i
lika många riksdagar deltagit, den
af dem som är till lefnadsåren
äldst. De ständiga utskotten utse,
hvart för sig, sekreterare och, efter
samråd med honom, den öfriga be¬
tjäning, som nödig finnes. I till¬
fälligt utskott välja ledamöterna,
inom sig, för hvarje särskildt mål
en föredragande, hvilken det där¬
jämte åligger att uppsätta utskottets
yttrande i ämnet.
3. Utskotten böra, så fort
sig göra låter, afgifva de yttran¬
den, som på dem ankomma.
förande. Intill dess sådant val
försiggått, föres ordet af den leda¬
mot, som de flesta riksdagar be¬
vistat, och, där två eller flere i
lika många riksdagar deltagit, den
af dem som är till lefnadsåren
äldst. Utskotten äga, hvart för
sig, utse sekreterare; de ständiga
utskotten därjämte, efter samråd
med sekreteraren, den öfriga be¬
tjäning, som nödig finnes.
3. Utskotten böra, så fort
sig göra låter, afgifva de yttran¬
den, som på dem ankomma.
Herr Trygger: Jag ber att få anhålla, att kammaren måtte
bifalla det nu föredragna grundlagsändringsförslaget.
Efter härmed slutad öfverläggning antogs det föreliggande för¬
slaget.
Punkten 2.
Det från riksdagen år 1911 hvilande förslaget angående än¬
drad lydelse af § 3 mom. 13 tryckfrihetsförordningen.
Nuvarande lydelse: Nuvarande lydelse:
§ 3. § 3.
13:o. Framställning, som så¬
rar tukt och sedlighet; brottet skall
straffas enligt allmän lag, och skrif¬
ten konfiskeras.
13:o. Framställning, som så¬
rar tukt och sedlighet; utbjudande
till salu af föremål, som är af-
sedt för otuktigt bruk eller till att
förebygga följder af könsumgänge ;
samt, under sådana förhållanden
att allmän fara för andras för¬
förelse däraf kommer, försök att
förleda till användande af före¬
mål, som nu sagts, och medde¬
lande af anvisning om sättet för
deras användande; brottet skall
straffas enligt lag, och skriften
konfiskeras.
Måndagen den 29 januari.
23
Xr 4.
Herr Steffen: Jag ber få fästa kammarens uppmärksamhet Ån9- ändrad
på följande ord i den föreslagna ändrade lydelsen af paragraf 3 lVd^se "T * 3
mom. 13 tryckfrihetsförordningen. Det står i förslaget: »utbju- tryckfrihet*-
dande till salu af föremål, som är afsedt för otuktigt bruk eller förordning*n.
till att förebygga följder af könsumgänge». Orsaken till att man Forts
nu önskar införa denna förändring i tryckfrihetsförordningen är ju
den, att man år 1910 ändrat paragraf 13 i kap. 18 strafflagen så,
att där numera står följande i andra momentet: »där någon offent¬
ligen utställer eller förevisar föremål, som är afsedt för otuktigt
bruk eller till att förebygga följder af könsumgänge». Häraf framgår
det obestridliga sakförhållandet, att man ur straffrättslig synpunkt
har likställt, å ena sidan, vissa handlingar, som stå i förbindelse
med otukt, och, å andra sidan, vissa handlingar, som ha samband
med förebyggande af följder af könsumgänge. Min uppfattning är,
att bär föreligga två totalt skilda företeelser, otukt, å ena sidan,
och, å andra sidan, handlingar, som ha samband med en sträfvan
att förebygga följderna af könsumgänge, och att det är ett ödes¬
digert misstag begånget redan, då lagstiftaren i strafflagen jäm¬
ställt dem.
Nu kan jag mycket väl förstå, att man ur rent juridisk syn¬
punkt, då man icke vidare tänker sig in uti, hvad ändringen i
strafflagen innebär, vill dra ut den rena och raka konsekvenslinjen,
att här måste införas motsvarande förändring i tryckfrihetsförord¬
ningen. Det har jag fullkomligt klart för mig. Och jag vill erinra
om, att, då denna fråga var före vid förra riksdagen och jag hade
den äran att yttra några ord angående densamma, jag bemöttes af
konstitutionsutskottets dåvarande ärade ordförande, berr Trygger,
med följande mycket klara och korta uttalande. Han sade: »För
utskottet är det klart, att lagstiftarens anseende skulle väsentligt
rubbas och aktningen för lagen hos folket minskas, om man gjorde
sig skyldig till en sådan inkonsekvens som att med afseende å tryckt
skrift göra straffritt hvad som man eljest straffar såsom brottsligt.»
Ja, det hade kanske varit mera exakt, om herr Trygger sagt: »låta
vara straffritt,» ty det kunde icke vara fråga om annat än att
lämna tryckfrihetsförordningen, sådan den nu är.
Någon annan utgångspunkt för motståndet till ifrågavarande
ändring i grundlagen kan man icke ha, än att den redan gjorda
ändringen i strafflagen är oförnuftig och samhällsskadlig och att
därigenom blir ett direkt samvetstvång utöfvadt. En ytterligare
kränkning af samvetsfriheten öfvas, då den felaktiga principen från
strafflagen införes i grundlagen. Jag vill erinra om hvad vår re¬
geringsform i detta sammanhang säger om tryckfriheten. Det synes
mig vara ganska nödvändigt att i detta ögonblick erinra därom,
äfven med fara att läsa upp något, som de flesta af herrarna kunna
utantill. Regeringsformens paragraf 86 säger, att »med tryckfrihet
förstås hvarje svensk mans rättighet att, utan några af den offent¬
liga makten i förväg lagda hinder, utgifva skrifter, att sedermera
Sr 4.
24
Allo. ändrad
lydelse af i i
mom. 13
tryckfrihets-
förordningen.
(Forts.)
Måndagen den 29 januari.
, endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och
att icke i annat fall kunna därför straffas, än om detta innehåll
strider emot tydlig lag, gifven att bevara allmänt lugn, utan att
återhålla allmän upplysning.» Är nu den förändring i strafflagen,
som redan blifvit gjord, en lag, som kan karakteriseras med dessa
ord, »en lag, gifven att bevara allmänt lugn, utan att återhålla all¬
män upplysningMin uppfattning är, att saken förhåller sig precis
tvärtom. Denna förändring i strafflagen är ägnad att verka upp¬
rörande, således motsatsen mot att bevara allmänt lugn, och den
är i högsta grad ägnad att återhålla allmän upplysning af samhälls-
nödvändig art. Den strider således i hvarje bokstaf mot grundlagens
bokstaf och anda, och att uti grundlagen införa denna förändring
vore således att direkt kränka grundlagens anda.
Det är naturligtvis framför allt läkarvetenskapen och samhälls¬
vetenskapen, som på det rent kulturella området träffas af den vid¬
tagna förändringen i strafflagen och den nu föreslagna ändringen i
grundlagen. Läkaren måste ha full frihet att, icke blott muntligt
och på det mest privata sätt, utan äfven i tryck och mera offenligt,
diskutera och framhålla vetenskapens rön beträffande nödvändigheten
af att i många fall, då sjukdom föreligger eller vissa sociala förhål¬
landen förefinnas, förhindra följder af könsumgänge. Läkarens frihet
att härvid tala, publicera och handla enligt bästa insikt och sam¬
vetets bud är icke blott hans goda rätt, utan också samhällets
sanna fördel.
Hvad samhällsvetenskapen beträffar, så är det ett välbekant
faktum, att i nästan alla länder, som tillhöra den västeuropeiska
civilisationskretsen, statistiken har konstaterat, att sedan början af
1880-talet födelsefrekvensen gått tillbaka år efter år oåterkalleligt
intill det närvarande ögonblicket. Från och med 1880-talets ingång
lefva vi i helt nya och egendomliga folkökningsförhållanden, hvad
dessa länder beträffar. Hit hör till och med Tyskland, åtminstone
vissa stora delar af Tyskland, och icke blott ett land med så ut¬
präglad! reglerad födelsefrekvens som Frankrike. Hit höra också
England, Nordamerika och Australien samt de skandinaviska län-
derna. Vi ha att göra med en förändring af folkökningen, hvilken
omöjligen kan vara framkallad af annat än afsiktlig, planmässig
reglering af familjernas storlek, en begränsning af barnantalet.
Nu äro meningarna naturligtvis delade bland samhällsforskarna
beträffande värdet för nationerna af denna reglering af folkökningen.
Och jag medger naturligtvis, att det också kan finnas olika menin¬
gar beträffande det moraliska värdet af att människorna reglera
barnantalet och icke lämna detta åt de blinda, fysiologiska förhål¬
landena och lagarna. Men jag ber att få fästa herrarnes uppmärk¬
samhet på, att vi här redan ha att göra med ett faktum af världs¬
historiskt omfång och betydelse och uppenbarligen ett oåterkalleligt
faktum. Jag säger ett oåterkalleligt faktum, ty det finnes intet
tvifvel om, att den ofantligt omfattande och ständigt tilltagande
Måndagen den 29 januari.
25 Nr 4.
afsiktliga reglering åt' födelsefrekvensen, som nu karakteriserar nästan Aui- ändrad
hela mänskligheten af västeuropeisk civilisationstyp, är framkallad */ 1 3
och framtvingad af våra moderna samhällsförhållanden. Den står i t^^rihetr
samband med den enorma folkökning, som det nittonde århundradet f&rordningt*.
varit vittne till, och den sammanhänger med de helt förändrade (Forts.)
socialekonomiska förhållandena uti dessa mycket ökade, starkt för-
tätare befolkningar. Uti dessa inställer sig med nödvändighet förr
eller senare behofvet att reglera folkökningen. Det vill säga, att
det förr eller senare måste bli fråga om att i stor skala tillgripa
åtgärder för att förhindra följder af könsumgänge.
Det förefaller mig, som om lagstiftaren, då han hade att göra
med den nyssnämnda paragrafen i strafflagen, icke tillräckligt noga
satt sig in i hvad det egentligen var fråga om. Måhända har han
låtit leda sig af en uppfattning om hvad som är sedligt och rätt,
som visserligen strider mot min egen, men som jag icke ett ögon¬
blick tvekar att skänka mitt erkännande, då den är ärlig. Men
därjämte har måhända förelegat en viss obenägenhet att litet sorg-
fälligare tänka sig in i, gripa in i och yttra sig om en fråga, som i
många afseenden är obehaglig och om hvilken man alltför ofta tiger af
falsk konventionalism.
Jag tvekar icke att uttala såsom min mening, att den af mig
berörda förändringen i strafflagen, som ju är ett faktum, är ett
fuskverk, ingalunda hedrande för Sveriges Riksdag, och att det vore
rent ödesdigert, om ett sådant legislativt missgrepp skulle få verka
så djupt in på själfva samvetspunkten af den svenska lagen, grund¬
lagen, som nu är föreslaget.
Herr talman, jag ber att få yrka afslag på den föreslagna för¬
ändringen i tryckfrihetsförordningen.
Herr Trygger: I motsats mot den föregående ärade talaren
skall jag be att få yrka, det kammaren måtte antaga det hvilande
ändringsförslaget. Den ärade talaren läste upp några ord ur mitt
yttrande i denna sak vid senaste riksdag. Jag vidhåller riktigheten
af detta yttrande, nämligen att den föreslagna ändringen i tryck¬
frihetsförordningen är en nödvändig konsekvens af vårt beslut be¬
träffande ändring i denna del af vår strafflag. Emellertid, att taga
upp en saklig diskussion vid detta tillfälle torde icke vara kam¬
marens mening. Jag vill blott rikta mig mot en punkt i den ärade
talarens anförande, som möjligen kan göra någon tveksam, när han
skall fatta sitt beslut. Den ärade talaren gjorde nämligen gällande,
att en bestämmelse, sådan som den föreslagna, skulle innebära ett
ingrepp i den frihet, som vetenskapen ovillkorligen måste äga och
därför också fordrar. Jag tror, att hvar och en, som uppmärk¬
samt läser denna paragraf i dess föreslagna formulering, skall finna, att
någon dylik fara för vetenskapen absolut icke förefinnes.
Herr talman, jag yrkar, att förslaget måtte antagas.
Sr 4.
26
Måndagen den 29 januari.
Ang. ändrad. Herr Alexanderson: För min del hör jag ingalunda till lag-
årslagets vänner. Jag måste tvärtom säga, att bland alla de små
tryckfrihets- plåsterlappar, som då och då satts på våra större lagverk, jag sällan
förordningen, sett någon mera obehändigt anbragt än denna. Men å andra sidan
: Forts.) måste jag instämma med den näst föregående ärade talaren därutinnan,
att icke heller jag tror, att det för själfva den fackvetenskapliga dis¬
kussionen i tryck af de frågor, som beröras af lagförslaget, föreligger
någon egentlig risk. De felaktigheter och brister, som vidlåda lagen,
ligga på annat håll och hafva icke den räckvidden. Vid sådant
förhållande ställer jag mig så, att mot dessa brister måste jag väga
de missförhållanden, som uppkomma genom motsägelse inom ytt-
randefrihetslagstiftningen, då helt olika regler på detta håll skulle
komma att gälla inom strafflagen och tryckfrihetsförordningen. Detta
sista missförhållande är för mig i föreliggande fallet öfvervägande.
Jag finner mig därför förhindrad att instämma i det yrkande på
afslag, som under andra förhållanden skulle vunnit mina sympatier.
Men jag anhåller, herr talman, att i detta sammanhang få
fästa kammarens uppmärksamhet på en fråga af något mera allmän
räckvidd, som står i det närmaste samband med denna fråga, näm¬
ligen den ordning, i hvilken frågor inom yttrandefrihetslagstiftnin-
gen — frågor om yttranderättens lagliga gränser — komma fram
till behandling af statsmakterna och närmast af Riksdagen. I detta
fall har man i likhet med ett par föregående fall gått den vägen
att först genomdrifva förändringen i strafflagen. Sedan säger man
— såsom den föregående talaren — att nu är det en nödvändig
och enkel konsekvens, att motsvarande förändring i grundlagen måste
genomföras. Det är icke någon ny praxis, som i detta nu förelig¬
gande fall införts, utan jag vet väl, att ett sådant förfarande brukats
förut. Men jag ber att få hemställa, huruvida denna praxis är
nyttig. Det förhållandet, att vår yttrandefrihetslagstiftning icke är
enhetligt reglerad — gränserna äro uppdragna dels i tryckfrihets¬
förordningen beträffande yttrandefrihetens viktigare del, yttrande¬
friheten i tryck, och dels i strafflagen i fråga om annan yttrande¬
frihet — medför risken för att motsägelser skola uppkomma mellan
dessa båda lagar. Nu har man så småningom lyckats åstadkomma
relativ öfverensstämmelse mellan dessa båda lagstiftningslinjer. För
att kunna bibehålla denna, fordras tydligt, att ändringar i yttrande¬
fri hetslagstiftningen genomföras så, att ändring i den ena lagen
motsvaras af en liknande ändring i den andra. Eftersom behand-
lingsordningen är olika för grundlag och strafflag, kunna icke heller
ändringarna genomföras i ett sammanhang. Man har då två vägar
att välja på, antingen att såsom här genomdrifva ändringen i straff¬
lagen först och sedan framlägga förslaget om grundlagsändring eller
också att framlägga grundlagsförslaget först och, sedan det antagits
först såsom Infilande och därefter definitivt efter nya val till Andra
kammaren, motsvarande strafflagsändring. Denna senare väg är en¬
ligt min mening den enda riktiga.
Måndagen den 29 januari.
27
Sir 4.
Genom att tryckfrihetens gränser uppdragits i grundlagen har man
vunnit, utom den större helgd, som denna lagstiftning bör tillkomma,
den rent reala garanti, som ligger däri, att en ändring icke kan
genomföras vid en riksdag, utan det antagna förslaget skall hvila
och nya val till Andra kammaren skola försiggå, innan ändringen
blir definitiv. Denna garanti för yttrandejrihetslagstijtningens sta¬
bilitet kringgår man genom det system, som man här använder.
Man genomdrifver vid en riksdag strafflagsändringen, och sedan säger
man: nu finnes intet val, nu måste man såsom en enkel konsekvens
taga ändringen i grundlagen.
Jag hemställer, såsom sagdt, till öfvervägande, huruvida det är
nyttigt, att ett dylikt kringgående af grundlagen sker. Det förefaller
mig, som om vi borde kunna enas därom — såväl de, som äro
böjda för att motsätta sig utvidgningar af yttrandefrihetens gränser
som de, som äro böjda för att motsätta sig inskränkningar af den¬
samma — att det är af viss vikt, att denna stabilitetsgaranti hålles
i okränkt helgd. Från mera objektiv synpunkt måste man säga,
att yttrandefrihetens reglering är ett område, som lätt utsättes för
vindkast i den allmänna opinionen. Den uppröres en gång af ett
bruk af yttrandefriheten, som balanserar på lagens ytterkanter, så
att man vill genomföra en kanske förhastad och illa öfvervägd in
skränkning, en annan gång upprör ett mot rättsmedvetandet stridande
utslag mot hvad man kallar en åsiktsförbrytare till att kräfva en
lika förhastad nedrifning af nyttiga gränser för yttrandefriheten.
Man kanske inom denna kammare på vissa håll vill säga: vi skola
nog sörja för, att icke förhastade utvidgningar ske. Men de tider
kanske komma — och måhända ganska snart — då den tryggheten
icke kännes lika stark. Kanske man på andra håll säger, att Andra
kammaren sörjer för, att icke någon olämplig inskränkning kommer
till stånd. Man kan dock icke vara säker på, hvilka vindkasten
där blifva på den punkten. Och särskildt tror jag, att den sedliga
och religiösa yttrandefrihetens vänner icke kunna göra sig alltför
säkra på hvad som kan hända i den delen. Det synes mig alltså,
som det vore en erinran, som måhända kunde behjärtas af litet
hvar, att den ordning, som här användes, icke är den riktiga, utan
bör utbytas mot en annan. För min del hade jag, om jag varit
medlem af Riksdagen vid det tillfälle, då strafflagsförändringen var
föremål för behandling, redan ur denna principiella synpunkt icke
röstat för förslaget, innan motsvarande ändring i tryckfrihetsförord¬
ningen beträffande yttrandefriheten i tryck blifvit genomförd.
Jag har, herr talman, intet yrkande.
Sedan öfverläggningen ansetts härmed slutad, yttrade herr tal¬
mannen, att beträffande förevarande förslag yrkats, dels att det¬
samma skulle antagas, dels ock att förslaget skulle förkastas.
Ang. ändrad
lydeist af $ 3
mom. 13
tryckfrihets¬
förordningtn.
(Forts.)
Härefter gjorde herr talmannen propositioner jämlikt dessa vr-
Kr 4. 28
Måndagen den 29 januari.
kanden och förklarade sig anse propositionen på förslagets antagande
vara med öfvervägande ja besvarad.
Votering begärdes, i anledning hvaraf uppsattes, justerades och
anslogs en så lydande omröstningsproposition:
Den, som vill, att det från 1911 års riksdag hvilande förslaget
angående ändrad lydelse af § 3 mom. 13 tryckfrihetsförordningen
skall antagas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, förkastas ifrågavarande förslag.
Vid slutet af den häröfver anställda omröstning befunnos rösterna
hafva utfallit sålunda:
Ja — 89;
Nej — 22.
Om åierläm-
aunde frän
bevillning s-
utskcttet af en
dit remitterad
motion
Föredrogs bevillningsutskottets den 26 i denna månad bord¬
lagda memorial nr 1, med anledning af remiss från Andra kamma¬
ren af en utaf herr Räf väckt motion.
Nu föredragna memorial hade följande lydelse:
»Till bevillningsutskottet har från Riksdagens Andra kammare
hänvisats en därstädes af herr Räf väckt motion, nr 3, däruti
hemställts,
att Riksdagen måtte besluta, att i dess lokaler utskänkning af
brännvin framdeles ej må tillåtas, utan att Riksdagens båda kamrar
i hvarje särskildt fall därtill lämna sitt bifall.
Utskottet har funnit ifrågavarande motion afse ett ämne, som
icke tillhör utskottets behandling, hvilket utskottet, med återställande
af motionen, härmed får jämlikt 7 § i de för Riksdagen gällande
reglementariska föreskrifter anmäla.»
Friherre Akerhielm: Motiveringen i den motion, hvarom detta
betänkande handlar, är mycket kort och icke heller i öfrigt så af-
fattad, att man med full säkerhet kan sluta sig till, hvad motionären
åsyftat. Möjligt är, att han velat hafva en ändring i brännvinsför-
Måndagen den 29 januari.
29 Nr 4.
säljningsförordningen, och i så fall skulle naturligtvis bevillnings¬
utskottet hafva behandlat motionen, och motionen har också blifvit
dit hänvisad. Men snarare torde man kunna tolka motionen så, att
motionären afsett, att, då fråga uppstår därom, att med tillämpning
af nu gällande bränn vinsförsäljningsförordning framställning skall gö¬
ras om utskänkningsrätt inom riksdagshuset, hvilket i allmänhet sker
årligen och äfven understundom vid andra tider, än när Riksdagen
är samlad, en sådan framställning icke skulle få göras, utan att båda
kamrarna varit i tillfälle att ena sig därom. I sådant fall återigen
bör motionen naturligtvis icke behandlas af bevillningsutskottet, och
den tillhör väl då icke heller något annat ständigt utskott, utan
skall, med tillämpning af 37 § riksdagsordningen, ifall den kräfver
utskottsbehandling, hänvisas till tillfälligt utskott. Detta är också
den åsikt, som vid frågans behandling inom talmanskonferensen gjort
sig gällande. Och i öfverensstämmelse härmed tillåter jag mig hem¬
ställa, att kammaren, med förklarande att motionen tillhör tillfälligt
utskotts behandling, behagade lägga detta betänkande till handlin¬
garna.
Efter det öfverläggningen förklarats härmed slutad, lades nu
föredragna memorial till handlingarna med förklarande, att ifråga¬
varande motion vore af beskaffenhet att höra till behandling af till¬
fälligt utskott.
Föredrogos och lades till handlingarna bankoutskottets den 26
innevarande januari bordlagda memorial:
nr 1, med öfverlämnande af fullmäktiges i riksbanken till banko¬
utskottet afgifna berättelse, och
nr 2, med öfverlämnande af den till innevarande Riksdag af¬
gifna berättelse af fullmäktige i riksgäldskontoret angående riksgälds-
kontorets ställning och förvaltning.
Herr talmannen anförde, att han efter öfverenskommelse med
herr talmannen i Andra kammaren finge hemställa, det Första kam¬
maren ville besluta, att vid det sammanträde, som komme att hål¬
las lördagen den 3 nästinstundande februari, skulle företagas val af
dels revisorer och revisorssuppleanter för granskning af statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning,
dels ock valmän och suppleanter för utseende af revisorer och revi¬
sorssuppleanter för granskning af riksbankens afdelningskontors i or¬
terna räkenskaper och förvaltning.
Om återläm¬
nande från
bevillning»
viskottet af en
dit remitterad
motion.
(Forts.')
Denna hemställan bifölls.
Nr 4. 30
Måndagen den 29 januari.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Ericsson, Aaby, fr. o. m. den 29 innevarande januari t. o. in.
den 10 nästkommande februari,
herr von Mentzer fr. o. m. den 30 innevarande januari t. o. m.
den 10 nästkommande februari.
Justerades fjorton protokollsutdrag för denna dag, hvarefter kam¬
maren åtskildes kl. 12,0 7 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Onsdagen den 31 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Herr statsrådet Sandström aflämnade Kungl. Maj:ts nedannämnda
nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) med förslag till lag om ändring i vissa delar af utsöknings-
lagen m. m.; och
2:o) med förslag till lag innefattande ändring i 24 kap. 7 §
rättegångsbalken.
Justerades protokollet för den 24 i denna månad.
Herr statsrådet friherre Adelswärd aflämnade Kungl. Majt:s
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändrad
lydelse i 2 § i lagen om bankrörelse.
Upplästes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelse nr 11 till Konungen, angående af Riksdagen be¬
slutade ändringar i rikets grundlagar.
Onsdagen den 31 januari.
31 Kr 4.
Företogs val af tjugufyra ledamöter i den nämnd, som äger att
döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens samtliga
ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas; och
befunnos, efter valförrättningens slut, hafva blifvit utsedda till leda-
möter i
|
nämnden:
|
|
|
|
herr
|
Andersson ...................................
|
............... med
|
109
|
röster
|
friherre
|
Beck-Friis, Johan G., .................
|
|
109
|
*
|
herr
|
Beckman, Carl Fredrik, ...........
|
,,
|
109
|
*
|
|
Berggren ....................................
|
*
|
109
|
|
»
|
Danström ...................................
|
_ 2
|
109
|
|
y>
|
Ekman, Johan E:son,.................
|
*
|
109
|
|
»
|
Gezelius ......................................
|
............... »
|
109
|
|
friherre
|
Gyllenstierna................................
|
»
|
109
|
|
herr
|
Dallin.........................................
|
............ »
|
109
|
|
grefve
|
Klingspor ...................................
|
|
109
|
|
herr
|
Kvarnzelius ................................
|
............... »
|
109
|
|
»
|
Malmborg ...................................
|
.............. »
|
109
|
»
|
friherre
|
Silf verschiöld................................
|
............... x>
|
109
|
»
|
herr
|
Strömberg ...................................
|
............... »
|
109
|
|
»
|
Aström.........................................
|
|
109
|
|
»
|
Östberg, G. F.,.............................
|
............... »
|
109
|
|
»
|
Ekelund ......................................
|
»
|
55
|
»
|
|
Gustafsson...................................
|
|
55
|
|
|
Hammarskjöld.............................
|
............... »
|
55
|
*
|
»
|
Knaust ......................................
|
............... »
|
55
|
|
Tf
|
Nilsson, Johan, ..........................
|
............... »
|
55
|
|
grefve
|
Jösse............................................
|
2
|
55
|
|
herr
|
Boos ...........................................
|
............... »
|
55
|
»
|
»
|
Schödén ......................................
|
............... »
|
55
|
t
|
Företogs val af sex suppleanter för de af kammaren utsedda
ledamöterna i den nämnd, som äger att döma, huruvida högsta dom¬
stolens och regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta
att i deras viktiga kall bibehållas; och befunnos, efter valförrättnin¬
gens slut, hafva blifvit utsedda till suppleanter:
herr Forssman ........
» Gelotte..............
» Bruce ..............
» Köhlin ..............
grefve Hamilton, Carl,
herr Boberg..............
med 101 röster
» 101 *
» 101 »
» 101 »
» 52 »
» 52 >
sedan ordningen mellan dem, som erhållit lika antal röster, blifvit
genom särskilda lottningar bestämd.
»r 4.
32
Onsdagen den 31 januari.
fint utförande
af dekorativa
ma fångar i
kamrarna»
plenisalar
Företogs val af tolf valmän för utseende af Riksdagens kom-
mitterade för tryckfrihetens vård; och befunnos, efter valförrätt¬
ningens slut, hafva blifvit utsedda till valmän:
herr Cedercrantz
» Ekelund ......
» af Ekenstam
friherre Ealkenberg..
herr • Håkanson ...
» Odelberg......
» Trygger ......
» Andersson ..
» Dahl............
» Fahlén .........
» Forssman ..
» von Mentzer
..... med 104 röster
..... » 104 »
..... » 104 »
..... » 104 »
..... » 104 »
..... » 104 »
..... » 104 »
..... » 56 »
..... » 56 »
..... » 56 »
..... » 56 »
..... » 56 »
Företogs val af tre suppleanter till kammarens valmän för ut¬
seende af kommitterade för tryckfrihetens vård; och befunnos, efter
valförrättningens slut, hafva blifvit utsedda till suppleanter:
herr Olsson, Valerius,................................................ med 101 röster
» Malmborg ......................................................... » 101 »
» KÖhlin.............................................................. » 54 » ,
sedan ordningen] mellan de två förstnämnda blifvit genom lottning
bestämd.
Herr Steffen erhöll på begäran ordet och yttrade: I Riksdagens
båda kamrar hafva detta år väckts motioner, hvilka remitterats till
bankoutskottet och hvari föreslås, att riksgäldsfullmäktige måtte
erhålla i uppdrag att träffa aftal med konstnären Axel Törneman
Om utförande alfresco i kamrarnas plenisalar å de därför afsedda
fälten af dekorativa målningar. Då skisserna till Andra kamma¬
rens målningar redan äro färdiga, hemställes i andrakammarmotio-
nep därjämte, att 32,000 kronor måtte beviljas för målningarnas
utförande snarast möjligt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
skisserna.
Till det i dessa motioner framhållna önskemålet, att snart er¬
hålla en konstnärlig och värdig dekorering af kamrarnas plenisalar,
ansluter jag mig på det lifligaste. Hvad beträffar valet af herr
Axel Törnemaps förslag till målningar i Andra kammarens plenisal,
Onsdagen den 31 januari. 33
torde detta val få betraktas närmast såsom denna kammares ensak,
hvadan jag saknar anledning att ingå på detsamma. Däremot synes
det mig ingalunda vara någon sakligt berättigad uppfattning, att
ändamålet, de båda plenisalarnas bästa möjliga dekorering, nödvän¬
digtvis måste vinnas, därigenom att samme konstnär erhåller uppdrag
att dekorera båda plenisalarna. Då dessa salar ligga så, att de icke
kunna bilda de samtidigt för blicken framträdande delarna af ett
större dekorativt helt, saknas anledning att af deras dekorering fordra
en till det yttersta drifven öfverensstämmelse. Tvärtom torde vissa
afvikelser i dekoreringens stil eller konstnärliga anda vara högeligen
välkomna såsom uttryck för kamrarnas afvikande funktioner. Jag
erinrar om skillnaden i Westministerpalatset mellan den mer prakt¬
fulla dekoreringen af Housc of Lords och den mera borgerligt för¬
näma uti House of Commons. Det kan sålunda, enligt min mening,
ingalunda vara uteslutet, att en annan konstnär erhåller uppdraget
att dekorera Första kammarens plenisal. De redan gifna arkitek¬
toniska förhållandena innebära tillräcklig garanti för all den önskliga
enhetligheten.
Jag ber därför att få fästa Riksdagens och särskildt Första
kammarens uppmärksamhet på de synnerligen tilltalande dekorerings-
förslag för Första kammarens plenisal, som konstnären Nils Asplund
utfört efter att under hela sommaren 1911, med riksgäldsfullmäk¬
tiges herr ordförandes benägna medgifvande, i riksdagshuset ha verk¬
ställt studier för ändamålet. En stor förtjänst och ett obestridligt
företräde framför herr Törnemans förslag uppvisa herr Asplunds
skisser särskildt därutinnan, att de framlägga en sorgfälligt genom¬
tänkt och mycket anslående plan för den totala dekoreringen af
ifrågavarande plenisal och icke enbart ett förslag till tigurala mål¬
ningar i trenne af de tomma väggfälten. Detta är en mycket be¬
tydelsefull sida af hela problemet. Det utgör alls ingen tillfreds¬
ställande lösning af plenisalarnas dekoreringsfråga att blott sätta in
än så vackra taflor i tre af de stora väggfälten. Dessutom fordras
ovillkorligen en med dessa taflor harmonierande dekorativ behand¬
ling af väggarna och taket öfverhufvud. Och det är ett förslag till
den nuvarande, helt visst blott som ett provisorium menade, ödsliga
nakenhetens och hemskt banala stuckornamentikens ersättande genom
en på samma gång diskret och rik och med plenisalens ändamål
harmonierande färgornamentik, som Asplunds skisser gifva oss, vid
sidan af utkasten till präktigt dekorativa flgurmålningar för de stora
väggfälten. Helt visst erhåller Första kammarens plenisal ett stort
estetiskt företräde framför medkammarens, om herr Asplunds vackra
totala dekoreringsplan genomföres i den förra, men den senare er¬
håller endast herr Törnemans figurmålningar och landskapsbild. Herr
Asplund har vid utförandet af den stora absidmålningen i Göteborgs
högskolas aula visat, att han besitter en mindre vanlig förmåga att
lösa just den här föreliggande uppgiften: att sammanstämma eu
dekorativ figurmålning med en densamma omgifvande färgornamentik.
Första kammarens protokoll 1912. Nr 4. ;!
Nr 4.
Om utförande
af dekorativa
målningar i
kamrarnas
plenisalar.
(Forts.)
JJr 4. 34 Onsdagen den 31 januari.
Om utförande Min uppfattning är för öfrigt, att till exempel herr Asplunds skiss
af dekorativa bilden: »Konung Magnus’ landslag skrifves», har väl så stora
^kamrarnas allmänna konstnärliga företräden som någon af herr Törnemans
plenisalar, figurskisser, samt att herr Asplunds figurutkast har ett afgjordt före-
(Forts.) träde genom sin fasta, lugna dekorativa hållning.
Dessutom anser jag mig böra framhålla, att herr Asplunds
förslag icke innebär någon dyrbar förändring af plenisalens redan
existerande, i trä utförda dekorering, utan att han noga anslutit sin
dekoreringsplan till panelernas och läktarnas färg och stil. Dock
har han på ett anslående sätt löst frågan om reliefer i de stora
fyrkantiga fälten under läktarna.
Det synes mig sålunda vara särdeles önskligt, att Riksdagen
ville besluta, att riksgäldsfullmäktige erhålla i uppdrag att med
bistånd af sakkunnige granska konstnären Nils Asplunds i Stock¬
holm förslag till dekorering af Första kammarens plenisal, samt att
till nästkommande riksdag inkomma med häraf föranledda förslag
och kostnadsberäkningar.
Jag anhåller slutligen, herr talman, att detta mitt yttrande
måtte öfverlämnas till bankoutskottet.
Efter härmed slutad öfverläggning bifölls herr Steffens anhållan
att det nu afgifna anförandet finge öfverlämnas till bankoutskottet.
Herr vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade:
Jag ber få hemställa, att kammaren måtte besluta tillsätta två till¬
fälliga utskott, hvartdera bestående af sju ledamöter med tre supple¬
anter, och att till första tillfälliga utskottet måtte remitteras följande
motioner:
nr 1, af herr Ekman, Karl Johan, angående skrifvelse till
Konungen i fråga om bestämmande af särskilda kompetensvillkor
för kristendomslärare i folkskolor in. m.,
nr 65, af herr Petrén, Alfred, angående skrifvelse till Konungen
med begäran om utredning af frågan om fängelseläkarnes kompetens
i rättspsykiatriskt hänseende, och
nr 67, af herr Steffen, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
några önskemål i sammanhang med fattigvårdslagstiftningskommit-
téns uppdrag,
samt till andra tillfälliga utskottet följande motioner:
nr 62, af herr Stärner, om upphäfvande af det i Kungl. brefvet
den 18 december 1772 meddelade förbudet mot auktioners hållande
nära tullarna utom Stockholms stad,
Onsdagen den 31 januari.
35 Nr 4.
nr 64, af herr Älmer, angående skrifvelse till Konungen i fråga
om nedsättning i biljettpris vid resor å statens järnvägar för vissa
sanatoriepatienter, och
nr 66, af grefve Spens, om förkortande af stadgade tider för
inlämnande af ansökning och öfverklagande af förslag till vissa tjänster.
Denna hemställan bifölls.
Herr talmannen anförde, att han efter öfverenskommelse med
herr talmannen i Andra kammaren finge föreslå, att val af leda¬
möter i de nu beslutade utskotten skulle företagas vid kammarens
sammanträde nästa onsdag och val af suppleanter för dessa leda¬
möter påföljande dag.
Detta förslag antogs.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet Kungl. Maj:ts denna
dag aflämnade nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag
om ändrad lydelse af 2 § i lagen om bankrörelse.
Föredrogos och hänvisades till lagutskottet Kungl. Maj:ts under
sammanträdet aflämnade nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) med förslag till lag om ändring i vissa delar af utsöknings
lagen m. m.; och
2:o) med förslag till lag innefattande ändring i 24 kap. 7 §
rättegångsbalken.
Justerades sex protokollsutdrag för denna dag, hvarefter kam
maren åtskildes kl. 2,11 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Nr 4. 36
Lördagen den 3 februari.
Lördagen den 3 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.
Justerades protokollet för den 26 nästlidne månad.
Upplästes följande ingifna läkarintyg:
Att borgmästaren K. von Geijer, på grund af sjukdom (luft¬
rörskatarr med feber) är under närmaste tiden oförmögen att deltaga
i riksdagsarbetet, intygas härmed.
Stockholm den 31 januari 1912.
Erik Tengstrand.
Leg. läkare.
Anmäldes och bordlädes lagutskottets utlåtanden och memorial:
nr 1, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
med förslag till lag, innefattande ändring i 2 kapitlet 3 § kyrkolagen;
nr 2, med anledning af remiss från Första kammaren af en
utaf grefve J. W. Spens väckt motion;
nr 3, med anledning af remiss från Andra kammaren af en
utaf herr C. Lindhagen m. fl. väckt motion;
nr 4, i anledning af justitieombudsmannens framställning till
Riksdagen angående ändring af bestämmelserna om danaarf;
nr 5, i anledning af justitieombudsmannens framställning om
ändring af 16 kapitlet 10 § rättegångsbalken; och
nr 6, i anledning af verkställd granskning af justitieombuds¬
mannens ämbetsförvaltning.
Upplästes två inkomna protokoll af följande lydelse:
År 1912 den 31 januari sammanträdde den nämnd, som äger
att döma, huruvida högsta domstolens samtliga ledamöter gjort sig
Lördagen den 3 februari. 37
förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas, hvarvid röstades öfver
följande proposition:
Den, som vill, att omröstning på det i 69 § riksdagsordningen
föreskrifna sätt skall anställas till uteslutande af någon bland högsta
domstolens ledamöter, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, blifva högsta domstolens samtliga ledamöter bibe¬
hållna.
Och befunnos efter omröstningens slut, sedan voteringssedlarna
öppnats, rösterna hafva utfallit sålunda
Ja — 0
Nej — 48
i följd hvaraf nämnden ansett högsta domstolens samtliga ledamöter
böra vid deras ämbeten bibehållas.
A. Hansson, G. F. Östberg.
i Solberga.
S. H. Kvarnzelius. Axel Vennersten.
År 1912 den 31 januari sammanträdde den nämnd, som äger
att döma, huruvida regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig för¬
tjänta att i deras viktiga kall bibehållas, hvarvid röstades öfver föl¬
jande proposition:
Den, som vill, att omröstning på det i 69 § riksdagsordningen
föreskrifna sätt skall anställas till uteslutande af någon bland rege¬
ringsrättens ledamöter, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, blifva regeringsrättens samtliga ledamöter bibehållna.
Och befunnos efter omröstningens slut, sedan voteringssedlarna
öppnats, rösterna hafva utfallit sålunda
Ja — 0
Nej — 48
Nr 4.
Nr *. 38
Lördagen den 3 februari.
i följd hvaraf nämnden ansett regeringsrättens samtliga ledamöter
böra vid deras ämbeten bibehållas.
Dessa protokoll lades till handlingarna; och skulle desammas
innehåll delgifvas Riksdagens kanslideputerade med anmodan att låta
i ämnet uppsätta och till kamrarna ingifva förslag dels till den
skrifvelse, som borde till Konungen aflåtas, dels ock till paragraf i
riksdagsbeslutet.
Herr statsrådet Sandström aflämnade Kungl. Majtts nedannämnda
nådiga proportioner till Riksdagen:
l:o) med förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kapitlet 9, 24
och 38 §§ rättegångsbalken, samt
2:o) med förslag till lag om ändring i vissa delar af sjölagen
samt till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 12 juni 1891,
innefattande vissa bestämmelser om sjöfynd.
Företogs val af sex revisorer för granskning af statsverkets, riks¬
bankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning sist¬
lidna år, hvilken granskning skall taga sin början den 1 oktober
1912; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva blifvit till
revisorer utsedda:
herr Fahlén, A. Hugo, led. af Riksd. Första kammare, m. 116 röster
frih. Fleming, O. H. A., » » » » » » 116 »
herr Hallin, E. A., » » » » » » 116 »
» Neiglick, G. S., » » » » » » 116 »
» Tonning,O.,iandtbr., f. d. led. af Riksd. Första kam. m. 116 »
» Åström, A., »» » » * >116»
Företogs val af tre revisorssuppleanter för granskning af stats¬
verkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och
förvaltning år 1911; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva
blifvit därtill utsedda följande ledamöter af Riksdagens Första
kammare:
A. Hansson,
i Solberga.
G. F. Östberg.
S. H. Kvarnzélius.
Axel Vennersten
Lördagen den 3 februari.
39 Nr 4.
herr von Geijer, K. E.,.......................................... me<l 102 röster
» Ekelund, G. M. H., ....................................... 9 102 »
» Hahn, Anton, ................................................ 9 100 * .
sedan ordningen mellan de båda förstnämnda blifvit genom lottning
bestämd.
Företogs val af tjugufyra valmän för utseende af revisorer och
revisorssuppleanter för granskning af riksbankens afdelningskontors
i orterna räkenskaper och förvaltning år 1911; och befunnos, efter
valförrättningens slut, hafva blifvit utsedda till valmän:
herr Andersson.......................................
|
.................. med
|
113
|
röster
|
» Barthelson .......................................
|
.................. »
|
113
|
»
|
i) von Baumgarten..............................
|
.................. »
|
113
|
9
|
» Carlberg ..........................................
|
9
|
113
|
9
|
» Danström..........................................
|
.................. »
|
113
|
9
|
» af Ekenstam...................................
|
................. *
|
113
|
9
|
* Ekman, Karl Johan,........................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Ericsson, Ollas A.,...........................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» von Geijer.......................................
|
.................. »
|
113
|
9
|
» Jonsson, Erik,..................................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Kvarnzelius .....................................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Larsson, Knut,.................................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Malmborg ......................................
|
.................. »
|
113
|
9
|
» Nilsson, Johan,.................................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Sehlin .............................................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Strömberg .......................................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Söderbergh.......................................
|
.................. »
|
113
|
9
|
» Åström.............................................
|
.................. 9
|
113
|
9
|
» Antonsson ......................................
|
.................. 9
|
60
|
9
|
» Berggren..........................................
|
.................. 9
|
60
|
1
|
grefve Hamilton, Alexander, ..................
|
.................. 9
|
60
|
9
|
herr Johanson .......................................
|
.................. 9
|
60
|
9
|
» Lindblad, Ernst,..............................
|
.................. »
|
60
|
9
|
p Lyckholm ......................................
|
.................. 9
|
60
|
9
|
Företogs val af sex suppleanter för de valmän, som af kammaren
fått i uppdrag att utse revisorer och revisorssuppleanter för gransk¬
ning af riksbankens afdelningskontors i orterna räkenskaper och för¬
valtning år 1911; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva
blifvit utsedda till valmanssuppleanter:
herr Gustafsson......
» von Bahr.......,
» Lindh ............
med 105 röster
» 105 »
* 105 *
Nr 4. 40
Lördagen den 3 februari.
herr Beckman, Carl Fr.
» Hahn....................
grefve Hamilton, Carl,..
med 105 röster
» 56 »
» 56 »
sedan ordningen mellan dem, som erhållit lika antal röster, blifvit
genom särskilda lottningar bestämd.
Föredrogos och hänvisades till lagutskottet de vid början af
detta sammanträde aflämnade kungl. propositionerna.
Herr statsrådet Schotte aflämnade Kungl. Maj:ts nådiga pro¬
position till Riksdagen angående öfverförande af visst belopp till den
i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens
järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond.
Afgåfvos och bordlädes följande motioner:
nr 78, af herr Skarstedt, om upphäfvande eller suspension af
bestämmelsen om skyldighet för föräldrar och målsmän att inom
viss tid låta vaccinera sina barn;
nr 79, af herr Bäckström, angående skrifvelse till Konungen
med begäran om utredning och förslag i fråga om upprättande af
en statens lifförsäkringsanstalt; samt
nr 80, af herr Rosén, om åvägabringande af utredning i fråga
om effektiva åtgärder för underlättande af jordupplåtelser för egna
hem i Norrland.
Vid föredragning af Kungl. Maj:ts under sammanträdet aflämnade
nådiga proposition till Riksdagen angående öfverförande af visst be¬
lopp till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänste¬
män vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond, blef
denna proposition på begäran bordlagd.
Justerades fyra protokollsutdrag för denna dag, hvarefter kam
maren åtskildes kl. 3,03 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
CENTRA CTKYCKERIET, STOCKHOLM, 1912.