Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 94.
N:o 94.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efter¬
skänkande af kronans rått till danaarf efter åbon
Rasmus Jönsson från Hököpinge i Hököpinge socken;
gifven Stockholms slott den 22 mars 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att kronans rätt till danaarf efter åbon Rasmus Jönsson från
Hököpinge i Hököpinge socken må, efter afdrag af till kammaradvokat-
fiskalen utgående aktoratsprovision, efterskänkas till förmån för Jönssons
änka Anna Persdotter och Jönssons halfbroder Rasmus Månsson, till
hälften hvardera.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Theodor Adelswärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 69 höft. (Nr 94.)
1
2
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 94.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 mars 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd an¬
förde vidare:
Abon Rasmus Jönsson å n:r 12 Hököpinge i Hököpinge socken
afled den 27 september 1888. I instrumentet öfver den efter Jönsson
den 24 november samma år förrättade bouppteckningen uppgafs, att
Jönsson icke efterlämnat kända arfvingar samt att behållningen i boet
utgjorde 825 kronor 77 öre, däraf 700 kronor motsvarade taxerings¬
värdet å boets fastighet VU4 mantal af skattehemmanet Hököpinge n:r 12
med därå uppförda åbj^ggnader. Vid bouppteckningen företeddes ett
af Rasmus Jönsson och hans efterlämnade hustru Anna Persdotter den
3
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.
22 januari 1881 upprättadt testamente, hvarigenom makarna förordnat,
att den af dem, som öfverlefde den andra, skulle, så länge han eller
hon förblefve ogift, ensam hafva rätt till all den egendom, som vid
dödstillfället funnes i boet, men att, därest den efterlefvande trädde i
nytt gifte, den aflidnes släktingar skulle träda till sin rätt i boet enligt
lag. Detta testamente blef i behörig tid och ordning bevakadt efter
Jönssons död.
Nämnda fastighet hade Jönsson och hans hustru Anna Persdotter
gemensamt förvärfvat.
Änkan Anna Persdotter inkom sedermera till Kungl. Maj:t med
underdånig ansökning om efterskänkande till hennes förmån af kronans
rätt till danaarf efter hennes bemälde man. I häröfver afgifvet under¬
dånigt yttrande anförde kammaradvokatfiskalsämbetet, att kronans rätt
till större eller mindre del af behållningen i boet efter Jönsson icke
syntes för det dåvarande kunna ådagaläggas; och fann, med afseende
å hvad kammaradvokatfiskalsämbetet anfört, Kungl. Maj:t genom beslut
den 27 november 1891 berörda ansökning icke till någon vidare åtgärd
föranleda.
Den 28 december 1894 blef änkan Persdotter i äktenskap förenad
med husägaren Jöns Rasmusson å n:r 11 och 25 Hököp inge i Hö köpinge
församling men synes, oaktadt bestämmelsen i förut omförmälda testa¬
mente, hafva klanderfritt behållit hela kvarlåtenskapen efter Rasmus
Jönsson. Den häri ingående fastigheten Vu* mantal n:r 12 Hököpinge
försålde hon den 4 februari 1905 för eu summa af 1,825 kronor.
Med anledning af en uti post- och inrikes tidningar den 10 februari
1910 införd kungörelse med tillkännagifvande, att den, som förmådde
styrka sin släktskap med den 27 september 1888 aflidne åbon Rasmus
Jönsson från n:r 12 Hököpinge, född i Trelleborg den 10 januari 1839
samt son till soldaten Holm från Trelleborg och pigan Mätta Larsdotter,
borde meddela sig med L. Gullstrand i Hököpinge i och för lyftande af
arf efter Jönsson, meddelade kammaradvokatfiskalsämbetet i skrifvelse till
Gullstrand den 11 februari 1910, att som Rasmus Jönssons arfvingar,
därest sådana funnes, måste enligt lag anses hafva försuttit sin rätt att
laga arf efter den aflidne, ämbetet å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar
gjorde anspråk på kvarlåtenskapen efter Rasmus Jönsson såsom dana¬
arf; och förständigades Gullstrand att till ämbetet insända behållna dana-
arfsmedlen, därest dessa- af Gullstrand innehades. Till svar härå anförde
Gullstrand, bland annat, att Anna Persdotter, hvilken uppfattat Kungl.
Maj:ts beslut i anledning af hennes förenämnda ansökning så, att
den rätt, kronan ägde till danaarf efter Rasmus Jönsson, efterskänkts,
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.
vägrade att utlämna behållna arfsmedlen, enär hon ämnade hos Kungl.
Magt anhålla om efterskänkande af desamma till förmån för sig och
en person vid namn Rasmus Månsson, hvilken i bref till Gullstrand upp¬
gifva sig vara halfbroder till Rasmus Jönsson och därför göra anspråk
på danaarfsmedlen.
Den 10 april 1910 förrättades emellertid arfskifte efter Rasmus
Jönsson, därvid utan afseende å Rasmus Månssons begäran att såsom
halfbroder till den aflidne få tillträda arf efter denne, behållningen i
boet, utgörande i lösören 125 kronor 77 öre och i köpeskilling för
fastigheten 1,825 kronor, eller tillhopa 1,950 kronor 77 öre, så för¬
delades, att ena hälften däraf tillskiftades Anna Persdotter med 975
kronor 38 öre samt andra hälften, efter afdrag af kostnader för utred¬
ning rörande Rasmus Jönssons släktskapsförhållanden m. m. 115 kronor
60 öre, eller sålunda 859 kronor 79 öre, afsattes såsom danaarf.
I särskilda till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län
inkomna och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig
skrifvelse den 18 juli 1910 jämte yttrande af vederbörande kronofogde
till Kungl. Magt öfverlämnade skrifter hafva nu dels Anna Persdotter
och Rasmus Månsson, under framhållande att sökandena vore medellösa
och att Anna Persdotter ett flertal år måst under bekymmersamma om¬
ständigheter vårda sin aflidne man, i underdånighet anhållit om efter¬
skänkande till förmån för sökandena, till hälften hvardera, af kronans
rätt till den såsom danaarf afsätta delen af Rasmus Jönssons kvarlåten-
skap, dels ock Anna Persdotter i underdånighet hemställt, att, därest
Kungl. Magt icke skulle finna skäl bifalla nyssnämnda framställning, i
hvad den anginge Rasmus Månsson, danaarfvet måtte i dess helhet till¬
läggas Anna Persdotter. Förevarande framställningar hafva biträdts af
Anna Persdotters nuvarande man Jöns Rasmusson.
Af de utaf sökandena företedda handlingar inhämtas, bland annat,
att enligt anteckning i födelseboken för Trelleborg pigan Mätta Lars-
dotters oäkta son Ras-mus födts därstädes den 10 januari 1839 samt att
soldaten Holm i Trelleborg uppgifvits vara fader till barnet samt tro-
lofvad med barnaföderskan; att denne Rasmus erhållit tillnamnet Jöns¬
son; att å baksidan af ett för Mätta Larsdotter den 25 oktober 1837
utfärdadt flyttningsbetyg antecknats en af kaptenen J. Montell under-
skrifven, den 18 november 1837 daterad tillåtelse för soldaten n:r 75
M. Holm att ingå giftermål med Mätta Larsdotter, men att detta tyd¬
ligen aldrig blifvit af; att soldaten M. Holm såsom änkling haft en år
1833 född son vid namn Rasmus; att sökanden Rasmus Månsson är
född den 22 november 1833; att Jöns Rasmusson och hans hustru Anna
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.
Persdotter äro skröpliga ocli med svårighet kunna försörja sig; samt
att Rasmus Månsson är sjuklig och oförmögen till arbete äfvensom
medellös och i behof af de medel, han kan erhålla.
Kronofogden har i sitt yttrande anfört, att så vidt Anna Pers¬
dotter anginge, ansökningen syntes på grund af föreliggande omständig¬
heter vara förtjänt af nådigt bifall, men att beträffande Rasmus Mån¬
son något eftergifvande af kronans rätt syntes icke böra göras.
Jämväl Kungl. Maj:ts befallningshafvande har, enär Månsson såsom
arfvinge till Rasmus Jönsson försuttit sin rätt till arf efter denne, af¬
styra ansökningen såvidt den rörde Månsson, men däremot ansett Anna
Persdotters framställning vara förtjänt af bifall.
Kammaradvokatfiskalsärnbetet, som på grund af nådig remiss yttrat
sig i ärenhet, har anfört följande.
Enligt hvad företedda intyg af vederbörande prästmän gåfve vid
handen, hade såväl Anna Persdotter och hennes nuvarande man som
Rasmus Månsson svårt att försörja sig. Beträffande särskilt Rasmus
Månsson hade intygats, att denne vore medellös och på grund af ålder
och sjuklighet föga arbetsför samt därför i behof af de medel, han
kunde erhålla. Vid sådant förhållande och då Rasmus Månsson såsom
Rasmus Jönssons halfbroder varit berättigad att ärfva denne, därest
anspråk därom i laga tid blifvit väckt, syntes billigheten tala för,
att Rasmus Månsson ej mindre än Anna Persdotter komme i nådig
åtanke vid eventuellt efterskänkande af ifrågavarande danaarf. Advokat-
tiskalsämbetet hemställde därför om aflåtande af nådig proposition till
Riksdagen, i syfte att kronans rätt till danaarf efter Rasmus Jönsson
måtte efterskänkas till förmån för sökandena, dock med ämbetet för¬
behållen rätt till författningsenlig provision.
Justitiekanslersämbetet har i infordradt underdånigt utlåtande lika¬
ledes tillstyrkt nådigt bifall till den af Anna Persdotter och Rasmus
Månsson gjorda framställningen.
I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner jag Arma
Persdotters framställning om efterskänkande till hennes förmån af dana¬
arf efter hennes man böra bifallas. Hvad angår Rasmus Månsson, torde
jämväl den af honom gjorda ansökningen om erhållande af del i kvar-
låtenskapen efter Rasmus Jönsson vara förtjänt af beaktande. Af allt
att döma synes verklig arfsrätt för Månsson hafva förelegat. Med hän¬
syn härtill äfvensom till innehållet i det mellan Rasmus Jönsson och
Anna Persdotter upprättade testamentet synes det mig billigt, att
Månsson kommer i åtnjutande af någon del af den rätt, hvaraf han,
genom uraktlåtenhet att inom den i 15 kapitlet 6 § ärfdabalken före-
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 69 käft. (Nr 94.) 2
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.
skrifna tid gifva sig tillkänna, gått i mistning, och synes denna del
böra, i enlighet med sökandenas framställning, bestämmas till hälften
af danaarfsbeloppet.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
medgifva, att kronans rätt till danaarf efter Jönsson må, efter afdrag
af till kammaradvokatfiskalen utgående aktoratsprovision, efterskänkas
till förmån för sökandena, till hälften hvardera.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans • Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Ljunglerg.
STOCKHOLM. ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.