Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
1
Nr 250.
Kungl. Ma:jts nådig a proposition till Riksdagen angående inrättandet
af vissa parallellklasser vid folkskoleseminarierna i Upp¬
sala, Strängnäs och Kalmar; gifven Stockholms slott den
26 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver eckle¬
siastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1913 bevilja till anordnande
dels vid folkskoleseminariet i Uppsala af en parallellklass till första
seminarieklassen ett belopp af 11,840 kronor,
dels vid folkskoleseminariet i Strängnäs af en ettårig, med fjärde
seminarieklassen sidoställd afdelning för manliga studenter ett belopp af
10,670 kronor, ™
dels ock vid folkskoleseminariet i Kalmar af en sistnämnda afdelning
motsvarande afdelning för kvinnliga studenter ett belopp af 8,470 kronor
eller således tillhopa 30,980 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med° all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Fridtjuv Berg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 198 höft. (Nr 250.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Föredragande departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:
Inrättandet I det yttrande till statsrådsprotokollet, som åberopas i. Kungl.
åt visso Maj:ts proposition nr 171 till innevarande års Riksdag angående inköp af
^ser*vid folk- mark och uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala,
skolesemina- erinrade jag om den brist på lärarkrafter, som för närvarande är rå-
Uppså/a, dande på folkskolans område och som genom de utredningar, hvilka verk-
Strängnäsoch gtällts af folkundervisningskommittén, blifvit till sin storlek närmare känd.
Kalmar. Nämnda kommitté har i sitt för en tid sedan afgifna betänkande
rörande folkskoleseminarierna uppvisat, att bristen på fullt kompetenta
lärare vid folkskolorna — hela antalet s. k. mindre folkskolor därvid
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
icke medräknadt — vid 1910 års början kan antagas hafva uppgått till
ej mindre än 920 lärare, däraf 485 manliga och 435 kvinnliga, och att
denna betydande brist med hvarje år ytterligare ökas.
Detta innebär, att ett mycket stort antal lärartjänster vid folkskolorna
stå vakanta och måste uppehållas med mindre kompetenta, d. v. s. icke
examinerade eller ock öfveråriga lärare, och att likaledes såsom vikarier
för lärare, Indika till följd af sjukdom eller af annan anledning äro tjänst¬
lediga, dylika mindre kompetenta lärarkrafter måste i stor utsträckning
användas.
Hvad lärarbristen för framtiden beträffar, har kommittén beräknat, att
därest inga åtgärder vidtagas för ökande af det årliga tillskott af lärar¬
krafter, som de nu befintliga seminarierna kunna lämna, den samlade
bristen skall utgöra vid slutet af
år 1914........;............... 604 manliga, 690 kvinnliga, summa 1,294 lärare
» 1919 ........................ 725 > 1,027 » ' * 1,752 »
» 1924 ........................ 1,005 > 1,537 _ » » 2,542 »
Till och med om man skulle anse, hvilket knappast synes böra förutsättas,
■att behofvet af vikarier för tjänstlediga lärare alltjämt borde i samma ut¬
sträckning som hittills tillgodoses genom mindre kompetenta lärarkrafter,
och således ansåge fullt kompetenta sådana behöfliga endast för vakans¬
vikariaten, • blefve dock de sannolika talen för den framtida lärarbristen
fortfarande högst betydliga, i det att enligt kommitténs undersökningar
bristen under sådan förutsättning skulle vid slutet af år 1914 uppgå till
sammanlagd t 980 lärare, vid slutet af år 1919 till sammanlagdt 1,406 och
vid slutet af år 1924 till sammanlagdt 2,149.
Folkundervisningskommittén har ock framlagt en fullständig plan för
en sådan ökning af »lärarproduktionen», att ej blott det behof af lärar¬
krafter, som årligen uppkommer till följd åt lärares afgång ur tjänsten
och nya tjänsters inrättande, skulle blifva tillgodosedt, utan ock den för-
handenvarande lärarbristen skulle steg för steg minskas och efter ett antal år
vara försvunnen. Kommitténs beräkningar angående det framtida behofvet
af lärarkrafter för folkskolorna hafva ännu icke hunnit blifva föremål för
vederbörande myndigheters granskning, och kommittén har själf betonat
den osäkerhet, hvarmed dylika beräkningar af flera skäl måste blifva be¬
häftade. Kommittén uppvisar emellertid, att äfven med utgående från de
gynnsammast tänkbara beräkningsgrunder åtminstone de åtgärder, som
föreslagits till genomförande under åren 1912 och 1913, blifva af be¬
hofvet påkallade.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
De för år 1912 föreslagna åtgärderna äro:
För Uppsala seminarium skulle under året vidtagas åtgärder för uppförande af
nya byggnader, beräknade för seminariets utvidgning till dubbelklassigt, och, under
förutsättning att nödiga lokaler kunde förhyras, till dess nybyggnaden hunnit uppföras,
skulle i första klassen intagas dubbla antalet elever, så att seminariet från och med år
1916 skulle kunna utexaminera elever från två afgångsklasser af elever med fyraårig
utbildning. Vidare skulle eu ettårig kurs för manliga studenter hösten 1912 upprättas
vid Uppsala eller Lunds seminarier, hvarvid valet mellan de båda seminarierna finge
bero af möjligheten att förhyra lämpliga lokaler. Slutligen skulle en ombildning på¬
börjas af lärarinneseminariet i Kalmar efter en af kommittén utarbetad organisatorisk
anordning, enligt hvilken nämnda seminarium skulle komma att omfatta en treårig
kurs, afsedd hufvudsakligen för inträdessökande, som aflagt småskollärarinneexamen,
och därjämte eu ettårig kurs för kvinnliga studenter, i hvilken senare kurs elever skulle
intagas vid början af läsåret 1912—1913.
Jag torde icke behöfva framhålla, kvilket menligt inflytande en lärar-
brist af så betydande omfattning som den nu förhanden varan de måste ut¬
öfva på folkundervisningen, hurusom den icke blott försvagar värdet af
folkskolans verksamhet, utan ock står hindrande i vägen för den utveck¬
ling och den fortgående anpassning efter tidsbehofven, som man af vårt
folkskoleväsen med rätta fordrar och väntar.
I likhet med kommittén finner jag, att snara och kraftiga åtgärder
till nu berörda missförhållandes undanröjande måste vidtagas. Jag anser
ock, att kommittén i det hela riktigt angifvit, hvad man närmast har att
göra, och jag har därför föranstaltat om utredning angående möjligheten
af de föreslagna åtgärdernas verkställande.
Frågan om nybyggnad för folkskoleseminariet i Uppsala har nu
genom förutnämnda nådiga proposition redan underställts Riksdagens pröf¬
ning, och jag erinrar därom, att den föreslagna byggnaden skulle komma
att lämna utrymme ej blott för en dubbelklassig fyraårig seininariekurs
utan ock för en särskild ettårig afdelning för studenter, hvarigenom semi¬
nariet i framtiden skulle blifva i stånd att årligen utexaminera inemot
90 lärare eller nära fyra gånger så många, som nu kunna årligen därifrån
utexamineras.
Angående den af kommittén ifrågasatta möjligheten att redan under
innevarande år i tillfälliga förhyrda lokaler vid seminariet i Uppsala in¬
rätta dels en studentafdelning, dels en parallellklass till första seminarie-
klassen har seminariets rektor H. Dahlgren yttrat sig i en till ecklesiastik¬
departementet ingifven skrifvelse.
För inrättandet af en särskild studentafdelning vid seminariet vore förhållandena
för närvarande mycket ogynnsamma. Utom den svårighet, som lokalfrågan måste vålla,
hade man att räkna med svårigheten att bereda studentafdelning ens elever tillfälle i
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
behöflig utsträckning till öfning i undervisning. Seminariets öfningsskola kunde ei
ytterligare belastas^ med elevlektioner, i hvarje fall ej utan att uppdelas i flera afdel-
ningar, något som åter omöjliggjordes af bristande utrymme inom seminariebyggnaden.
Man vore da hanvisad att vända sig till stadens folkskolor för att, om möjligt, få till¬
stånd att begagna några af deras afdelningar som öfningsskola och anlita°några af
deras lärare som ledare af undervisningsöfningarna. Eu sådan anordning läte si<? för-
mV°m det, ,?allde en semmarieafdelniug tillhörande den fyraåriga kursen, men vore
allt tor vansklig att utan förut vunnen erfarenhet tillgripa, då det vore fråga om eu
afclelnmg.hyar.s hela praktiska utbildning skulle sammanträngas under eu tid af endast
ett ar. bill nu berörda svårigheter komme, att förändringar vore att motse inom
seminariets lärarkår, som gjorde det sannolikt, att under läsåret 1912—1913 endast
tva_ eller tre ämneslärare komme att finnas, som genom föregående erfarenhet ägde
förtrogenhet med seminariearbete och vana att leda undervisningsöfningar på folkskole-
stadiet. Dahlgren vågade därför icke tillstyrka, att eu särskild studentafdelnincr för
närvarande inrättades vid seminariet.
Under förutsättning att lokalfrågan, hvilken under nuvarande hyresförhållanden i
Lppsala erbjöde störa svårigheter, icke lade oöfverstigligt hinder i vägen, anså^e han
sig däremot kunna tillstyrka anordnandet redan under innevarande år af en parallell-
klass till första seminarieklassen såsom början till en fyrklassig parallellinje vid serni-
nanet. Han utginge därvid från det antagandet, att seminariet höstterminen 1915,
da den tjarde parallellklassen skulle mottagas, kunde inflytta i nytt lärohus. För
n?11“%asa^a första parallellklassen kunde icke beräknas större elevantal än 24,
enai klassen vid undervisningen åtminstone i vissa ämnen (naturkunnighet, teck¬
ning och slöjd) måste använda de nuvarande seminarielokalerna, som ei lämnade ut¬
rymme för större antal.
Kostnaderna för undervisningen af den nya klassens elever beräknades af Dahl¬
gren till 3,700 kronor, nämligen 2,000 kronor såsom arfvode åt en e. o. lärare för
undervisning i kunskapsämnen och 1,700 kronor såsom artvodesökning åt seminariets
öiningslärare för utsträckt undervisning i de olika öfningsainnena.
r nDen summa, som årligen tilldelats Uppsala seminarium att användas till stipen-
dier åt behöfvande elever, uppginge i allmänhet till något öfver 6,000 kronor eller
ungefär 60 kronor för hvarje närvarande elev. I öfverensstämmelse härmed skulle den
erforderliga ökningen af stipendieanslaget icke blifva mera än omkring 1,500 kronor,
men med hänsyn till stipendiernas ytterst ringa belopp och elevernas i allmänhet stora
behof af ekonomiskt understöd hemställde Dahlgren, att ökningen ej måtte sättas
lägre an till 2,000 kronor.
A.t^ardei Tore _ vidtagna för anskaflandet af lokal antingen för den nya klassen eller
hellre för en afdelning af öfningsskolan, då i senare fallet utrymme kunde beredas de
nytil kommande eleverna inom själfva seminariet. Hyresafgiften samt kostnaderna för
behöfliga skolmöbler och annan inredning borde beräknas till sammanlagdt 1,550
kronor. °
Den ökning i anslaget till materiell, ved och ljus in. m., som blefve nödvändig
för den erforderliga nya lokalens uppvärmning, belysning och städning, för inköp af
vid undervisningen erforderliga förbrukningsartiklar till den nya klassens behof samt
för den af det ökade elevantalet betingade höjningen af seminarieläkarens arfvode,
kunde beräknas till sammanlagdt 550 kronor. Redan nu vore det för närvarande utgående
anslaget till materiell, ved och ljus m. m. icke tillräckligt för läroanstaltens behof, i
det att särskilt den del däraf, som kunde afses för inköp af undervisningsmateriell,
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
blifvit allt otillräckligare. Dahlgren hacle ock haft för afsikt att, äfven om någon
utvidgning af seminariet nu icke blifvit ifrågasatt, inga till Kungl. Maj:t med under¬
dånig” anhållan om ökning af anslaget. Det syntes honom under sådana förhållanden
riktigt, att då nu med hänsyn till seminariets föreslagna utvidgning en förstärkning af
anslaget till materiell, ved och ljus m. m. måste bringas till stånd och framställning därom
göras hos Riksdagen, förstärkningen blefve så pass stor, att seminariets ställning i
berörda afseende icke blefve lika ogynnsam som förut, än mindre. försämrades, utan i
stället i någon mån förbättrades, hvarför han hemställde, att nämnda anslag matte
höjas förutom med det för den nya klassens behof beräknade beloppet af 550 kronor
ytterligare med samma belopp eller tillhopa 1,100 kronor.
I det anslag, som utginge till förhyrande af slöjdlokal och anskaffande af materiell
för slöjdundervisningen, påkallade den nya klassens tillkomst en förhöjning af 100
kronor. .
För seminariets rektor komme den nya klassen att i väsentlig grad öka arbetet
ej minst till följd af de ogynnsamma lokalförhållanden, med hvilka man hade att räkna.
Det enda sättet att bereda rektor tid att utöfva den vidsträcktare tillsyn, som de
nya förhållandena gjorde behöflig, syntes vara att för honom möjliggöra anställandet
af skrifbiträde. Under erinran därom, att anslag till aflöning af skrifbiträde åt rektor
beviljats i fråga om seminariet i Göteborg, då detta liksom nu Uppsalaseminariet bör¬
jade ombildas till dubbelklassigt, hemställde Dahlgren, att ett anslag för samma ändamål
och till samma belopp, som beviljats i fråga om Göteborgsseminariet eller 250 kronor,
måtte beredas äfven i fråga om seminariet i Uppsala.
Skulle försöken att för den ifrågasatta utvidgningen finna användbar lokal utom
seminariet helt misslyckas, vore det ej uteslutet, att utrymme under det närmaste
året skulle kunna åstadkommas inom seminariebyggnaden, om det ock blefve före¬
nad! med kännbara olägenheter. I detta fall skulle en del af de förutnämnda kost¬
naderna komma att bortfalla, hvaremot kostnader för ändrings- och inredningsarbeten
inom seminariebyggnaden i stället blefve erforderliga, om ock till mindre belopp. I
det läge, hvari frågan befunne sig, ansåge dock Dahlgren riktigast, att kostnaderna
beräknades med hänsyn till den anordning, som i första rummet syntes böra efter-
sträfvas. _ 0
Samtliga kostnaderna för den nya klassen, såvidt de kunde pa förhand beraknas,
blefve då följande:
arfvode till en e. o. adjunkt enligt gällande författning...... kronor 2,000
arfvode för undervisning 5 veckotimmar i välskrifning och
teckning enligt gällande författning........................■..... » 500
arfvode för undervisning 6 veckotimmar i musik och sång
enligt gällande författning........................................* 600
arfvode för undervisning 4 veckotimmar i slöjd enligt
gällande författning......................................................... * ^00
extra arfvode åt gymnastikläraren ....................................... *
extra arfvode åt läraren i teoretisk trädgårdsskötsel 50 kronor
samt åt läraren i praktisk trädgårdsskötsel 150 kronor » 200
anslag till aflöning af skrifbiträde åt rektor........................ * 250
ökning i stipendieanslaget för året ....................................... * 2,000
lokalhyra .............................................................. * 800_
transport kronor 6,750
7
Kmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 250.
inredningskostnader: transport kronor 6,750
24 skolpulpeter å 20 kronor... kronor 480
katederplan med bord och stol » 45
svart tafla................................. » 25
diverse möbler, lampor, gardi¬
ner, klädhängare och öfrig
inredning........................... > 200 __A
ökning i årsanslaget till materiell, ved och ljus m. m....... » 1,100
ökning i årsanslaget för slöjdundervisningen ....................... » 100
Summa kronor 8,700
Enligt. folkundervisningskommitténs förslag borde, såsom förut nämnts,
en seminarieklass för manliga studenter inrättas antingen i Uppsala eller
i Lund. Att förlägga densamma till Lund synes mig så till vida mindre
ändamålsenligt, som en seminarieklass för manliga studenter redan finnes
anordnad inom sydligare delen af landet, nämligen i Växjö. Då, såsom af
det föregående framgår, förhållandena vid seminariet i Uppsala för när¬
varande visat sig mindre gynnsamma för det ifrågavarande syftet, har för¬
frågan gjorts hos rektorn vid seminariet i Strängnäs, huruvida möjlighet
funnes för anordnandet under innevarande år af en särskild studentafdel-
ning vid sistnämnda seminarium. Rektorn därstädes S. Lundqvist har med¬
delat, att möjlighet att inom seminarieby^gnadcn åtminstone för någon tid
framåt bereda utrymme för en dylik afdelning ej saknades, om ock åt¬
skilliga olägenheter därmed blefve förknippade.
Angående kostnaderna m. m. för den ifrågasatta studentafdelningen
har Lundqvist i ingifven skrifvelse lämnat redogörelse.
Kostnadsberäkningen blefve följande:
Lokal.
igensättande af en skjutdörr .........................................kronor 102: 37
ändring i elektrisk ledning............................................. » 50:
elektrisk installation i ritsalen ....................................... » 125: kronor
277:37
Skolinventarier m. rn.
24 st. skolpulpeter å 18:25 ............................................. kronor 438
1 » lärarkateder ............................................................ » 46
1 » katederstol.............................................................. » 7
1 » kartställ ................................................................. , 9
1 » svängbar krittafla.................................................. » 26
1 » passare till d:o......................................................... » 4
1 » papperskorg ............................................................ » 4
54 » lösa skrifbord å 5 kronor..................................... » 270
virke till slöjden ............................................................ > 100
~ kronor
904: —
transport kronor 1,181: 37
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 250.
Arfvoden.
1 e. o. lärare i öfningsskolan................................
8 veckotimmar i kunskapsämnen ä 120 kronor......
4 » » teckning (jämlikt k. k. 27/8 1904)
5 » » sång och musik ...........................
6 » » gymnastik »
4 » » slöjd »
1 » » trädgårdsskötsel...........................
seminariets läkare, enligt nu utgående arfvode af
200 kronor .........................................................
transport kronor 1,181: 37
kronor 2,000: —
» 960: —
» 400: —
» 500: —
» 600: —
> 300: —
> 75: —
_»__50: — » 4,885: —
Stipendier.
20 elever, förslagsvis, å 100 kronor......................
_» 2,000: -
Summa kronor 8,066: 37
Det rum, som skulle komma att användas som klassrum för den ifrågasatta stu-
dentafdelningen, vore sångrummet, som lämnade utrymme för 24 elever. Musik- och
sångöfningarna finge förläggas till högtidssalen. Den föreslagna elektriska installationen
i ritsalen vore behöflig, enär det, med hänsyn därtill, att seminariet hade teckningslärare
gemensam med högre allmänna läroverket, vore att förutsätta, att en del tecknings-
timmar måste förläggas till sådan tid, att artificiellt ljus blefve nödvändigt.
Lundqvist hade fäst sin uppmärksamhet vid den olikhet med afseende pa den teo¬
retiska utbildningen, som komme att råda mellan eleverna i fjärde seminarieklassen
och eleverna i den med denna sidoställda studentafdelningen, en olikhet som, om den
icke öfvervuunes, kunde gifva anledning till klasskillnad mellan blifvande medlemmar
af samma kår. Ett medel, som stode läroanstalten till buds vid sträfvande! att ut¬
jämna nämnda olikhet, vore gemensamhet i arbete. I vissa fall kunde eu sådan genom¬
föras, t. ex. vid skriftliga arbeten på lärorummet, vid litteraturläsning och vid föredrag
af lärare eller elever. Dylika arbeten kunde utföras i högtidssalen, och härvid skulle
de i kostnadsberäkningen till ett antal af 54 upptagna små skrifborden komma till
användning. .
Den nya afdelningen komme att för sin undervisning och praktiska utbildning
kräfva omkring 32 lärotimmar i veckan och syntes således böra föranleda anställan¬
det af en e. o. ämneslärare med 24 timmars undervisningsskyldighet jämte timlärare för
omkring 8 veckotimmar. Lundqvist hade dock föredragit att föreslå anställandet af
en e. o. lärare i öfningsskolan, enär densamma för att möjliggöra ett ^ ökadt antal
under visningsöfningar måste uppdelas i flera af delningar och därför påkallade flera
lärarkrafter för sin räkning. Genom anställandet af en e. o. lärare i öfningsskolan
lösgjordes vissa ämneslärare från af dem för närvarande där bestridd undervisning och
kunde i motsvarande mån användas för undervisning i studentafdelningen.
Om en af Lundqvist deu 7 november 1911 ingifven underdånig ansökan om extra
anslag till materiell, ved och ljus m. m. för åren 1912 och 1913 vunne nådigt bifall,
vore det att hoppas, att medel skulle finnas för den extra utgift till belysning och
renhållning, som den nya afdelningen komme att åsamka seminariet.
De skolinventarier, som för denna afdelning komme att anskaffas, kunde, om
samma afdelning framdeles flyttades till annat seminarium, därvid öfverlatas till detta.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Den af folkundervisningskommittén, såsom jag förut nämnt, föreslagna
förändringen af seminariet i Kalmar innebär en ny organisatorisk anord¬
ning, som icke torde böra bringas till utförande, innan kommittéförslaget
blifvit föremål för vederbörlig pröfning. Upprättandet af en ettårig kurs för
kvinnliga studenter vid detta seminarium skulle i enlighet med denna organisa¬
toriska anordning kunna ske, utan att extra lokalutrymme blefve behöfligt och
utan att någon afsevärdare ökning behöfde göras i de för ett vanligt
fyrklassigt seminarium erforderliga lärarkrafterna. Enligt meddelande från
rektorn vid nämnda seminarium J. A. O. Wickbom synes emellertid äfven
under nuvarande förhållanden möjlighet förefinnas att utan allt för stora
svårigheter och kostnader upprätta en studentklass vid seminariet. Wick¬
bom har i detta afseende inkommit med utredning och kostnadsberäkning'.
o
Aren 1899—1903 hade en parallellklass varit anordnad vid Kalmar seminarium.
Enär inga lämpliga lokaler i seminariets närhet då hade funnits att förhyra, hade
lokalfrågan ordnats så, att ritsalen användts som klassrum. Den klass, som haft denna
sal till klassrum, hade, då någon annan klass haft teckning, fått läsa i det därigenom
för tillfället lediga klassrummet, något som gått för sig utan allt för stor olägenhet.
Öfningsskolans fyrklassiga folkskoleafdelning hade vid elevernas undervisningsöfningar
uppdelats i en- och tvåklassiga afdelningar, så att öfningarna kunnat försiggå i dessa
afdelningar samt i folkskolans högre afdelning på ett i det hela ganska tillfredsstäl¬
lande sätt. Samma anordning torde nu kunna komma till användning för den ifrågasatta
studentafdelningen, då icke heller nu lämpliga lokaler stode att få i seminariets närhet.
De för studentafdelningen erforderliga anslagen blefve följande:
arfvode till en e. o. adjunkt ......................................................................
d:o för 4 veckotimmar i teckning (jämlikt k. k. 27/g 1904)...............
d:o » 5 » i musik och sång » ...............
d:o » 3 » i gymnastik » .............
arfvode för 10 veckotimmar i huslig ekonomi, i enlighet med nu vid semi¬
nariet i Kalmar utgående arfvode för undervisning i ämnet såväl i se¬
minariet som i öfningsskolan.....................................................................
anslag till vatten, ved och lyse för skolköket enligt nu utgående anslag
för samma ändamål................................................................................... » 300
till stipendier åt förslagsvis 25 elever ä 100 kronor ................................. » 2,500
Summa kronor 6,700
kronor 2,000
» 400
» 500
» 300
700
Domkapitlen i Uppsala, Strängnäs och Kalmar hafva afgifvit under¬
dåniga utlåtanden öfver de förslag och kostnadsberäkningar, för hvilka nu
redogjorts, och uttalat sin anslutning såväl till planen att inrätta de ifråga¬
satta parallellafdelningarna som till de nämnda kostnadsberäkningarna.
Såsom jag förut framhållit, finner jag den på folkskolans område för- oeparte-
handenvarande lärarbristen ovillkorligen bjuda, att intet underlåtes, som montschefen.
kan göras för att förskaffa folkskolan ökadt antal vederbörligen utbildade
Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 1 samt. 198 käft. (Nr 250.) 2
10
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 250.
lärarkrafter. Då nu möjlighet synes föreligga att i öfverensstämmelse med
folkundervisningskommitténs förslag redan under innevarande år vidtaga
de i det föregående nämnda åtgärderna, anser jag det ock högeligen ömk¬
ligt, att dessa åtgärder därunder måtte komma till utförande.
Tvekan skulle måhända kunna råda angående möjligheten att för de
ifrågasatta två studentkurserna finna tillräckligt antal inträdessökande. Af
allt att döma föreligger dock i detta fall knappast anledning till farhågor.
Intill dess de nu befintliga båda studentafdelningarna upprättades, näm¬
ligen af delningen för kvinnliga studenter i Stockholm år 1909 och afdel-
ningen för manliga studenter i Växjö år 1910, var antalet inträdessökande
studenter och än mer antalet intagna studenter vid seminarierna obe¬
tydligt. Att detta dock åtminstone delvis berodde därpå, att endast ett
mycket obetydligt antal kunde mottagas, i det att möjligheten att mottaga
de sökande i det hela varit beroende af om tillfälligtvis några platser blifvit
lediga i fjärde klassen, framgår däraf, att så snart genom upprättandet
af de nämnda studentafdelningarna tillfälle i rikligare mån bereddes för
studenter att vinna utbildning till folkskollärare, tilloppet af inträdessö¬
kande hastigt ökades. Antalet inträdessökande vid de båda ifrågavarande
studentafdelningarna har varit väsentligt större än antalet af dem, hvilka
utrymmet medgifvit att mottaga. Så voro vid seminariet i Stockholm år
1909 de inträdessökande 34 och de intagna 29, år 1910 de inträdessö¬
kande 54 och de intagna 32 samt år 1911 de förra 69 och de senare 29.
Vid seminariet i Växjö voro år 1910 de motsvarande talen 46 och 30
samt året därpå 50 och 30.
Det bör för öfrigt märkas, att liksom de två förut befintliga äfven de
två nu ifrågasatta, för studenter afsedda seminariekurserna tillsvidare skulle
äga provisorisk natur och således icke föranleda tillsättandet af ordinarie
lärarkrafter. Skulle de af ett eller annat skäl komma att befinnas mindre
behöfliga, kunna de utan svårighet indragas. Det förefaller mig dock
sannolikt, att de skola befinnas väl motsvara sitt syfte. Hvad student-
afdelningen vid seminariet i Strängnäs beträffar, är det min tanke, att
densamma, då den föreslagna nybyggnaden för seminariet i Uppsala blifvit
färdig, bör öfverflyttas till sistnämnda seminarium.
Att för de ifrågavarande seminarierna icke ringa olägenheter måste
blifva förenade med de nya elevklassernas mottagande, olägenheter som till
en viss grad alltid måste menligt inverka på resultatet af deras verksam¬
het, är uppenbart. De betänkligheter, som detta förhållande är ägnadt
att framkalla, måste dock enligt min uppfattning vika inför den oafvis-
liga nödvändigheten att utan dröjsmål söka sörja för en rikligare tillgång
på lärarkrafter för folkskolans behof. Det nämnda ogynnsamma förhållan-
11
Klingl. Mai:ls Nåd. Proposition Nr 250.
det skall för öfrigt, hvad seminarierna i Uppsala och Strängnäs beträffar,
endast behöfva göra sig gällande under den tid, som förflyter, till dess
nybyggnaden för Uppsalaseminariet blifvit fullbordad, och äfven i fråga
om seminariet i Kalmar bör det, om folkundervisningskommitténs förslag
angående detta seminariums ombildning vinner gillande, blifva af öfver-
gående natur.
Då studentklasserna i Stockholm och Växjö upprättades, begärdes in¬
tet extra anslag för stipendier åt de nya eleverna. Det har emellertid
visat sig, att studentklassernas elever ej äro mindre i behof af ekonomiskt
understöd än öfriga seminarielever, hvarför de ock i likhet med dessa er¬
hållit understöd af det för seminarierna på ordinarie stat utgående stipen-
dieanslaget. Detta har naturligtvis medfört en minskning i stipendiernas
genomsnittsbelopp, och då detta redan förut är ganska obetydligt, kan det
icke anses riktigt att allt fort tillföra seminarierna ökadt antal elever utan
att samtidigt sörja för en motsvarande ökning af understödsmedlen. Jag
finner det därför alldeles i sin ordning, att i de förut anförda kostnads¬
beräkningarna särskilda anslag till stipendier för de nytillkommande ele¬
verna blifvit upptagna. Så önskvärdt det ock synes mig vara, att semi¬
nariernas elever måtte komma i åtnjutande af ett något verksammare eko¬
nomiskt understöd från statens sida än det, som nu kommer dem till del,
måste jag dock vidtaga en reduktion i de af vederbörande rektorer begärda
stipendieanslagen, då ju de stipendiebelopp, som kunna tillkomma de ifråga¬
varande eleverna, ej böra vara större än de, Indika andra behöfvande ele¬
ver kunna erhålla, och en ökning af det för samtliga seminarierna afsedda
stipendieanslaget icke synes mig böra vid detta tillfälle ifrågasättas. I en¬
lighet med hvad i årets statsverksproposition under punkt 131 begärts till
stipendier för eleverna i de nya parallellklasserna vid seminariet i Göte¬
borg — sådant anslag beviljades redan då beslut första gången fattades
om upprättandet af parallellklasser vid sagda seminarium — anser jag, att
stipendiebeloppet i förevarande fall bör sättas till 1,600 kronor för hvar
och en af de ifrågavarande tre seminarieafdelningarna.
Mot de af vederbörande seminarierektorer verkställda, i det föregående
återgifna kostnadsberäkningarna har jag i öfrigt ej funnit anledning till erinran.
Där de upptagna beloppen icke äro bestämda af gällande författning eller
ovillkorligt betingade af lokalförhållandena, synas de mig vara väl moti¬
verade af hänsynen till undervisningens bästa samt till rättvisans ford¬
ringar. Såväl de af rektorerna föreslagna anordningarna som de af dem
begärda anslagen hafva också, såsom jag förut nämnt, af vederbörande
domkapitel lämnats utan anmärkning.
12
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
De ifrågavarande seminariekurserna böra gifvetvis ‘ komma till stånd
redan under innevarande år och således träda i verksamhet från och med
läsåret 1912—1913. Det torde icke heller möta hinder för Kungl. Maj:t att,
om nödigt anslag beviljas för år 1913, af förhandenvarande medel förskottera
de belopp, som för innevarande år blifva erforderliga. Tydligt är emellertid,
att kurserna icke kunna tänkas böra vara i verksamhet endast under ett
enda läsår för att därefter upphöra. Vid seminariet i Uppsala bör, såsom
förut blifvit antydt, äfven följande år en parallellklass till första klassen
inrättas, under det att den nu ifrågasatta då blir sidoställd med andra
klassen o. s. v., så att seminariet slutligen äger parallellklasser till alla
fyra klasserna. De båda studentafdelningarna vid seminarierna i Sträng¬
näs och Kalmar böra äga bestånd, så länge lärarbristen gör deras till¬
varo behöflig, eller till dess den ena eller andra åt dem befinnes höra
öfverflyttas till annat seminarium. Under sådana förhållanden finner jag
det riktigast, att anslag till kursernas uppehållande begäres ej för ett läsår
utan för tiden intill slutet af år 1913, således för höstterminen 1912 samt
vår- och höstterminen 1913.
Vissa af de för kurserna i Uppsala och Strängnäs beräknade kostna¬
derna äro af natur att icke behöfva återkomma. Hyres- och materiell¬
anslag åter, hvilka utanordnas med lika belopp för hvarje kvartal, böra
enligt det sagda beräknas för ett och ett hälft år, stipendieanslagen
böra beräknas för tre terminer med lika belopp för hvarje termin, och
anslagen till arfvoden för undervisningens uppehållande m. m. böra be¬
räknas dels för ett läsår dels för en hösttermin, hvarvid denna senare en¬
ligt gällande bestämmelser är att sätta lika med al ett läsår.
Med detta sätt för kostnadsberäkningen och med iakttagande al hvad
lag förut yttrat angående stipendieanslagen blifva de belopp, som för de
ifrågavarande ändamålen böra af Riksdagen äskas:
För parallellklassen vid seminariet i Uppsala:
119
lärararfvoden 3,700 kronor -j- • 3,700 kronor =
anslag till aflöning af skrifbiträde åt rektor ..............
ökning i stipendieanslaget ...........................................
lokalhyra ......................................................................
inredning och inventarier ............................................
ökning i anslaget till materiell, ved och ljus m. m.
ökning i anslaget till slöjdundervisningen .................
....... kronor
|
5,330: 74
|
...... »
|
360:19
|
....... »
|
2,400: —
|
....... »
|
1,200: —
|
....... »
|
750: —
|
....... »
|
1,650: —
|
....... »
|
150: —
|
rama kronor 11,840: 93
|
13
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 250.
För studentklassen vid seminariet i Strängnäs:
119
lärararfvoden 4,835 kronor +^-4,835 kronor= ........................... kronor 6,965: 98
läkararfvode ......................
ökning i stipendieanslaget
inredning och inventarier
till inköp af slöjdvirke .....
Summa kronor 10,672: 35
»
vo
2,400
1,081
150
37
För studentklassen vid seminariet i Kalmar:
119
lärararfvoden 3,900 kronor + ^ • 3,900 kronor =
ökning i stipendieanslaget ........................................
ökning i anslaget till skolköket ...............................
............. kronor 5,618: 89
............. » 2,400: —
............ > 450: -
Summa kronor 8,468: 89
De sålunda beräknade beloppen torde kunna afundas till 11,840
kronor, 10,670 kronor och 8,470 kronor.
Med afseende å hvad chefen för finansdepartementet anfört till stats¬
rådsprotokollet dels öfver utrikesärenden den 15 mars 1912 vid föredrag¬
ning af fråga om inköp af beskickningshus i Berlin, dels ock öfver finans¬
ärenden den 22 mars 1912 vid föredragning af fråga om förbättring af
pensioneringen inom de tre första klasserna af handelsflottans pensions-
anstalt, kan, enligt hvad nämnda departementschef meddelat mig, det af
mig nu ifrågasatta anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för
innevarande års Riksdag redan framlagda riksstatförslagets inkomstsida
därför behöfver äga rum.
I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, får jag således tillstyrka,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1913 bevilja till anord¬
nande
dels vid folkskoleseminariet i Uppsala af en paral¬
lellklass till första seminarieklassen ett belopp af 11,840
kronor,
dels vid folkskoleseminariet i Strängnäs af en ett¬
årig, med fjärde seminarieklassen sidoställd afdelning
för manliga studenter ett belopp af 10,670 kronor,
dels ock vid folkskoleseminariet i Kalmar af en
sistnämnda afdelning motsvarande afdelning för kvinn¬
liga studenter ett belopp af 8,470 kronor
eller således tillhopa 30,980 kronor.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Hvad föredragande departementschefen sålunda till¬
styrkt täcktes Hans Maj:t Konungen, på hemställan af
statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle
proposition i ämnet af den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
C. Willt. Hagman.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.