Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
1
Nr 230.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till lag angående ändrad lydelse a f § 34 värnpliktslagen;
gifven Stockholms slott den 12 april 1912.
Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse
af § 34 värnpliktslagen.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
David Bergström.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 182 häft. (Nr 230.)
1
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
Värnpliktig,
som tillhört
härens eller
flottans fast
anställda per¬
sonal m. m.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen.
. Härigenom förordnas, att § 34 värnpliktslagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
1. _ Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan
eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år,
skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin
' värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma
gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller dess
reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekryt¬
utbildning samt deltagit i två repetitionsöfningar.
2. I mom. 1 ofvan nämnd värnpliktig anses hafva fullgjort den i
§ 27 löreskrilna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig
åldersklass deltaga i repetitionsöfning.
Har den fasta anställningen vid hären eller flottan eller vid härens
eller flottans reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige
hafva fullgjort all den i § 27 föreskrifna tjänstgöring. Detsamma gäller
ock den, som, under fast anställning vid hären eller dess reserv, under¬
gått rekrytutbildning samt deltagit i tre repetitionsöfningar, äfvensom
den, hvilken såsom värnpliktig fullgjort rekrytskola och en repetitions¬
öfning samt därefter varit fast anställd under minst två år.
Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären
eller flottan eller vid härens eller flottans reserv, äger att såsom fullgjord
värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit fast
anställd.
I hvad mån fast anställning vid krigsmakten i öfriga fall må anses
motsvara, tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
3. Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande
vid universitet eller annan statens högskola eller som vid navigations¬
skola aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistafdelning
3
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
annan examen än maskinistexamen af tredje klass, tillhör första uppbådet
under hela sin tjänstetid i beväringen.
4. Den, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter
följande föreskrift^ propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,
tillhör första uppbådet under hela sin värnpliktstid.
Hvad i mom. 4 stadgas skall icke tillämpas förr än från och med
år 1920. För sådan i samma moment omförmäld värnpliktig, hvilken
icke år 1912 eller tidigare öfverförts till landstormen, skall dock den
tid, under hvilken han tillhör första uppbådet, utsträckas; därest han
enligt nu gällande bestämmelser skulle öfverförts till landstormen: år
1913, med ett år; år 1914, med två år; år 1915, med tre år, år 1916,
med fyra år; år 1917, med fem år; år 1918, med sex år, och år 1919,
med sju år.
4
Klingl Maj.ts Nåd. Proposition Nr 330.
Utdrag af protokollet öfver lanätförsv ar särenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i stats¬
rådet å Stockholms slott den 12 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eheensvård
Statsråden: Peteksson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Efter gemensam beredning inom landtförsvars- och sjöförsvarsdeparte¬
menten yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet Berg¬
ström följ ande:
»Enligt § 3 värnpliktslagen skall värnpliktig tillhöra beväringens
första uppbåd i åtta år, beväringens andra uppbåd i fyra år, och kommer han
pa sa sätt att i allmänhet tillhöra landstormen i åtta år. Värnpliktig
öfverföres således i allmänhet vid 28 års ålder från beväringens första
till dess andra uppbåd och vid 32 års ålder från andra uppbådet till
landstormen.
Från denna regel göres dock undantag i fråga om vissa värnpliktiga,
som förut varit stamanställda, äfvensom värnpliktiga med viss högre
bildning. Beträffande dessa sist nämnda stadgar § 34 mom. 3:
5
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 230.
»Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid
universitet eller annan statens högskola eller som aflagt examen vid na¬
vigationsskola, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i bevä-
ringen.»
Det föreligger nu fråga,
dels om eu ändring i detta moment, hvilken ändring betingas af
den vid 1911 års Riksdag beslutade omorganisation af navigationssko¬
lorna;
dels ock om ett tillägg till förevarande paragraf af innehåll, att
värnpliktiga med viss läkarutbildning skola tillhöra första uppbådet icke
blott såsom nu i tolf år utan i tjugu år d. v. s. under hela sin värn-
pliktstid.
Ändring af § 3i inom. 3 värnplikt slagen.
I det förslag till värnpliktslag, som förelädes 1901 års Riksdag till
antagande, fanns i § 34 införd en ny bestämmelse om, att den som af¬
lagt examen vid navigationsskola skulle tillhöra beväringeus första upp¬
båd under hela sin tjänstetid i beväringen.
Vid tiden för nämnda förslags framläggande aflades vid navi¬
gationsskola följande examina, nämligen sjökaptensexamen, styrmans-
examen, öfvermaskinistexamen och maskinistexamen. Åt det vid pro¬
positionen om ny värnpliktslag fogade utdrag al statsrådsprotokollet
(1901 proposition nr 3 sid. 48) framgår, att samtliga nyss nämnda
examina afsågos med den nya bestämmelsen i § 34. Såsom moti¬
vering till denna bestämmelse anförde, enligt statsrådsprotokollet, veder¬
börande föredragande, att då det särskildt med hänsyn till det stora
antal värnpliktiga maskinister, som erfordrades för flottans mobilisering,
vore af vikt att utan den inskränkning, som beträffande beväringens
andra uppbåd funnes föreskrifven i värnpliktslagen, vid mobilisering
kunna disponera de beväringsmän, som, efter vid rikets navigations¬
skolor åtnjuten kostnadsfri undervisning, aflagt ofvan nämnda examina,
torde dessa i likhet med dem, som minst två år varit inskrifna såsom
studerande vid universitet eller annan statens högskola, böra till höra
beväringens första uppbåd under hela sin tjänstetid i beväringen.
Ifrågavarande bestämmelse i § 34 värnpliktslagen antogs af 1901
års Riksdag och kvarstår ännu oförändrad.
Sedan 1911 års Riksdag beslutat omorganisation af navigationssko¬
lorna, komma enligt reglemente för dessa skolor, hvilket Kungl. Maj:t
utfärdat den 29 mars 1912, emellertid icke blott de hittills varande
öfvermaskinist- och maskinistexamina att ersättas af maskinistexamen al
första klassen (öfvermaskinistexamen) och af andra klassen, utan ytterligare
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 230.
Framställning
af chefen för
marinstaben.
Yttranden
öfver fram¬
ställningen.
Departements¬
chefen.
6
två examina komma att afläggas vid navigationsskola, nämligen skeppar-
examen af första och maskinistexamen af tredje klass. Om ingen ändring sker
uti ifrågavarande bestämmelse i § 34 värnpliktslagen, kommer således
äfven den, som aflägger någon af nyss nämnda två examina, att vara
skyldig kvarstå i första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
Hvad beträffar skepparexamen af andra klass, aflägges denna inför na-
vigationsskoleföreståndare.
Chefen för marinstaben har emellertid hos Kungl. Maj:t i underdå¬
nighet anfört, att då skepparexamen af första klass och maskinistexamen
af tredje klass kräfva blott tre månaders studier vid navigationsskola
samt det icke alls fordras någon undervisning vid sådan skola för af¬
läggande utaf skepparexamen af andra klass, böra de, som aflägga någon
af dessa tre examina, befrias från skyldigheten att kvarstå i första upp¬
bådet under hela sin tjänstetid i beväringen, i synnerhet som de icke
torde komma att under värnpliktstjänstgöringen erhålla underbefälsut¬
bildning. Chefen för marinstaben har föreslagit, att ifrågavarande be¬
stämmelse irti § 34 värnpliktslagen må erhålla följande ändrade lydelse:
»Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid uni¬
versitet eller annan statens högskola eller som vid navigationsskola
aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen af första
eller andra klass, tillhör likaledes första uppbådet under hela sin tjänste¬
tid i beväringen.»
Från kommerskollegium och marinförvaltningen har infordrats ytt¬
rande öfver hvad sålunda föreslagits; och hafva dessa ämbetsverk anslutit
sig till förslaget.
Det synes mig i förevarande fall finnas goda skäl att vidtaga den lag¬
ändring, som är nödig, för att icke skyldigheten att under hela be-
väringstiden kvarstå i första uppbådet skall utsträckas till medborgare,
för hvilka sådan skyldighet icke varit afsedd vid värnpliktslagens stif¬
tande. Jag är därför ense med chefen för marinstaben härutinnan, att
den, som aflägger skepparexamen af första eller andra klass eller maski¬
nistexamen af tredje klass, bör fritagas från skyldigheten att under hela
beväringstiden kvarstå i beväringens första uppbåd. Men jag kan icke
helt ansluta mig till chefens för marinstaben förslag i hvad detta afser
formuleringen af lagbestämmelsen, ty den föreslagna formuleringen skulle
kunna medföra den tolkning, att den, som aflagt maskinistexamen
enligt hittills gällande reglemente för navigationsskolorna i riket, icke
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230. 7
skall för framtiden vara skyldig kvarstå i första uppbådet under hela
sin tjänstetid i beväringen. För att förekomma en dylik tolkning torde
den föreslagna lagbestämmelsen böra, i hvad angår här afsedda ma¬
skinister, så formuleras, att den, som å maskinistafdelning aflagt annan
examen än maskinistexamen af tredje klass, skall tillhöra första upp¬
bådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
Värnpliktiga med viss läkarutbildning.
I det betänkande angående fältläkarkårens omorganisation, som sär¬
skilt tillkallade sakkunniga aflämnade den 30 juli 190S, föreslogs, att
värnpliktige medicine studerande, som två år varit inskrifna vid uni¬
versitet eller Karolinska institutet, skulle tillhöra första uppbådet icke
blott under hela sin tjänstetid i beväringen utan äfven under tjänste¬
tiden i landstormen ; och i sitt slutliga betänkande den 14 juli 1911 vid-
höllo de sakkunniga detta förslag samt anförde härvid, att samma för¬
slag icke blifvit föremål för någon erinran från i ärendet hörda myn¬
digheter, men att de sakkunniga dock ville ytterligare understryka vikten
af, att åt denna del af den militära läkarorganisationen ägnades all upp¬
märksamhet och omvårdnad. De värnpliktiga läkarna och deras utbild¬
ning utgjorde den första länken uti den organisation, som skulle fylla
arméns behof af läkare så i fred som krig. Den vore af grundläggande
betydelse. Den andra länken vore den extra-bataljonsläkarinstitutionen,
som under ett visst antal dagar hvarje år ställde till arméns förfogande
fullt utbildade läkare för att öka läkarkrafterna under regementsöfnin-
garna, under inskrifningsförrättningarna m. m. samt för tjänstgöring
såsom vikarier. Den tredje länken utgjorde de ordinarie läkarna, så
beräknade och organiserade, att de under vanliga förhållanden skulle
fylla fredsbehofvet. af läkare samt ombesörja de undervisnings- och
administrativa åligganden, som arméns sjukvård och sjukvårdsutbildning
ställde på dem. Slutligen hade man för krigsbehofvet läkare i reserven,
af hvilka en del hade tjänstgöringsskyldighet äfven i fredstid.
Genom denna organisation funnes det, enligt de sakkunnigas upp¬
fattning, grundad förhoppning om, att arméns såväl freds- som krigs-
behof af läkare skulle komma att tillgodoses på ett nöjaktigt sätt. För
fyllandet af krigsbehofvet vore det dock oundgängligen nödvändigt, att
de värnpliktiga läkarna, såsom redan framhållits, komme att under hela
sin värnpliktstid kvarstå i beväringens första uppbåd; hvarom icke skulle
erhållandet af vid mobilisering behöfligt antal läkare blifva förenadt med
betydande svårigheter. Detta kvarstående i beväringens första uppbåd
äfven under landstormstiden innebure emellertid icke någon ökad tjänst¬
göring eller utbildning i fred, utan blott en möjlighet och en trygghet,
Förslag af
sakkunniga
för fältläkai-
kårens om¬
organisation.
8
Arméförvalt¬
ningens hem¬
ställan.
Yttranden
öfver för¬
slaget.
Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 230.
i och för sig viktiga nog, för att man, till besättandet af de många
läkarbefattningarna vid armén på krigsfot, på förhand kunde beräkna
och i vederbörliga planer upptaga ifrågavarande läkare.
När frågan om fältläkarkårens omorganisation föredrogs inför Kungl.
Maj:t den 10 mars 1911, förklarade dåvarande departementschefen, att
han icke hade något att erinra mot hvad de sakkunniga sålunda före¬
slagit, men att det borde anstå med pröfningen af förslaget.
Nu hafva emellertid arméförvaltuingens civila departement och sjuk¬
vårdsstyrelse hemställt om sådan lagändring, att värnpliktiga läkare
äfvensom medicine studerande, som under minst två år varit inskrift^
vid universitet eller Karolinska institutet, skola tillhöra beväringens
första uppbåd under hela sin värnpliktstid.
Yttranden öfver detta förslag hafva afgifvits af arméfördelnings-
cheferna och militärbefälhafvaren på Gottland efter vederbörandes hörande
samt slutligen af chefen för generalstaben.
De hörda myndigheterna hafva i allmänhet icke haft något att
erinra mot lörslaget. I vissa af yttrandena understrykes tvärtom behof-
vet af ökadt antal läkare vid beväringsklassernas mobilisering.
Chefen för generalstaben har ansett förslaget stå i ett nära och
påtagligt samband med den af 1911 års Riksdag antagna omorganisa¬
tionen af fältläkarkåren. Med den reduktion af antalet fast anställda
läkare, som däraf blifvit en följd, är det enligt generalstabschefens
mening ett trängande behof, att den redan förut otillräckliga tillgången
på värnpliktiga läkare snarast möjligt ökas. Nödvändigheten att taga
läkarnas tjänst i beväringen i anspråk längre tid än öfriga värnpliktigas
har synts generalstabschefen klart framgå äfven däraf, att en läkare i
allmänhet först vid inemot 30 års ålder blifver i denna egenskap an¬
vändbar för försvaret.
Chefen för Östgöta trängkår har påpekat, att det finnes medicine
studerande, som lämna den medicinska banan, och att det ej torde före¬
ligga skäl för, att dessa skola under hela sin värnpliktstid kvarstå i
första uppbådet.
Chefen för femte arméfördelningen och regementsbefälhafvaren för
Upplands infanteriregemente hafva framhållit, att om värnpliktiga läkare
skola kvarstå i första uppbådet under hela sin värnplikstid, fordras sär¬
skilda åtgärder för fyllande af landstormens behof af läkare.
Chefen för Västmanlands regemente har ansett rätt och billighet
fordra, att om läkare i motsats till andra medborgare äfven under land-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
stormsåldern skola inkallas till krigstjänstgöring vid linjetrupperna, de
erhålla tillräckligt ekonomiskt vederlag för den uppoffring, de härigenom
underkasta sig. Äfven chefen för Ålfsborgs regemente har gjort en an¬
tydan i detta afseende.
Endast regementsläkaren vid Ålfsborgs regemente har afstyrkt för¬
slaget. Han har anfört, att förslaget vore så mycket orimligare, som
det vore en allmänt bekant sak, att ingen utbildning kräfde så lång tid
och så stora kostnader som läkarens. Att läkarna dessutom eller rättare
sagdt just därför skulle i högre grad än hvarje annan svensk man be¬
tungas med värnpliktslagens fordringar,- kunde hvarken vara rimligt eller
rättvist.
Arméförvaltningens förevarande förslag afser icke någon som helst Departements¬
ökning af den tjänstgöring, som i fredstid åligger värnpliktig, utan chefen-
afser blott att följande kategorier värnpliktiga skulle kvarstå i första
uppbådet under hela sin värnpliktstid, nämligen de, som äro medicine
studerande och som under minst två år varit inskrifna vid universitet
eller Karolinska institutet, samt de, som äro läkare.
En värnpliktig, som lämnat den medicinska studiebanan, lär icke
längre kunna anses såsom medicine studerande, och en sådan värnpliktig
bör således icke kvarstå i första uppbådet under hela sin värnpliktstid.
Det torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida försvaret öfver
hufvud taget skulle hafva någon fördel af att den, som på sin medicin¬
ska utbildningsbana icke hunnit längre än att han fortfarande vore alle¬
nast medicine studerande, kvarstode i första uppbådet under hela sin
värnpliktstid. Förslaget skulle ju nämligen komma att medföra någon
praktisk betydelse endast för sådana medicine studerande, som enligt nu
gällande lag äro berättigade att öfverföras till landstormen, d. v. s.
sådana, som fyllt 32 år. Men vid denna ålder torde i regel en medicine
studerande hunnit blifva legitimerad läkare eller åtminstone medicine
kandidat. Dessutom synes det mindre lämpligt att binda vissa rättsverk¬
ningar vid det faktum, att en person är medicine studerande, synner¬
ligast som det i vissa fall kan vara svårt att afgöra, huruvida detta
faktum föreligger eller icke.
Med uttrycket läkare afses nog i allmänhet legitimerad läkare.
Enligt hvad jag under hand inhämtat af öfverfältläkaren, hade man
emellertid tänkt sig möjligheten af att under uttrycket läkare skulle
inbegripas äfven sådan person, som icke är legitimerad läkare men
aflagt medicine kandidatexamen. Uttrycket läkare synes mig därför
icke så otvetydigt som önskligt skulle vara.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 182 käft. (Nr 230.)
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
1907 års generalskommission kade uppgjort ett förslag i enahanda
syfte, hvarom nu är fråga, men af den innebörd, att värnpliktig, som
aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande propedeu¬
tisk tjänstgöring, skulle tillhöra beväringens första uppbåd under hela
sin värnplikts tid. Generalskommissionens förslag refererade sig till då¬
varande lydelsen af § 27 mom. 1 värnpliktslagen. Detta lagrum har
numera ändrats så, att uttrycket »fullgjort därefter följande propedeutiska
tjänstgöring» ersatts af uttrycket »fullgjort därefter följande föreskrifna
propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring»; och om denna
lagändring beaktas, synes mig generalskommissionens förslag mera pre-
ciseradt än det, som arméförvaltningens civila departement och sjukvårds¬
styrelse nu framställt.
Enligt hvad upplyst blifvit, kan mobiliseringsbehofvet af läkare vid
linjetrupperna icke fyllas med tillämpning af nu gällande värnpliktslag.
Det skulle däremot kunna ske, om icke till landstormen vid 32 års ålder
öfverfördes de, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort där¬
efter följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänst¬
göring. Då det å andra sidan icke torde finnas något annat lika
effektivt sätt att vid mobilisering fylla linjetruppernas behof af läkare
samt staten uppenbarligen har skyldighet sörja för, att landets värnplik¬
tiga ungdom erhåller erforderlig läkarvård under sin kamp för foster¬
landet, finner jag häri tillräckliga skäl för att tillstyrka antagande af ett
sådant tillägg till § 34 värnpliktslagen, att värnpliktig, som aflagt medicine
kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrifna propedeutiska
kurser och grundläggande tjänstgöring, skall tillhöra beväringens första
uppbåd under hela sin värnpliktstid.
Det kan icke förnekas, att genom antagande af det utaf mig nu
förordade tillägg till § 34 värnpliktslagen linjetruppernas mobiliserings-
behof af läkare fvlles på landstormens bekostnad. Landstormens behof
i detta afseende synes dock lättare än linjetruppernas kunna blifva till-
godosedt genom läkare, som öfverskridit värnpliktsåldern och som fri¬
villigt åtaga sig att utgå med landstormen, och för öfrigt kan ju enligt
§ 33 värnpliktslagen den, som är skyldig tjänstgöra vid linjetrupperna,
placeras till tjänstgöring vid landstormen, under det att däremot den,
som tillhör landstormen, icke kan placeras till tjänstgöring vid linje¬
trupperna.
För den händelse det af mig nu förordade tillägget till § 34 värn¬
pliktslagen vinner Kungl. Maj:ts och Eiksdagens gillande, torde detta
tillägg icke böra tillämpas förr än från och med år 1920. Eljest skulle
värnpliktig, som vid lagens trädande i kraft är öfverförd till landstor-
11
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
men, ånyo öfverflyttas till beväringen med åliggande för honom att
fullgöra skyldigheter, från Indika han redan befriats, såsom, förutom
krigstjänstgöringen vid linjetrupperna, mönstring i fredstid, skyldig¬
heten att tillhöra beväringens första uppbåd, som för personer med nu
afsedd läkanitbildning för närvarande omfattar tolf år, synes mig därför
böra ökas successivt.
Sammanfattning.
I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, har jag låtit uppgöra
följande förslag till
Lag
om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen.
Härigenom förordnas, att § 34 värnpliktslagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:
1. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan
eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år,
skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin
värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma
gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller dess
reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekryt¬
utbildning samt deltagit i två repetitionsöfningar.
2. I mom. 1 ofvan nämnd värnpliktig anses hafva fullgjort den i
§ 27 föreskrifna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig
åldersklass deltaga i repetitionsöfning.
Har den fasta anställningen vid hären eller flottan eller vid härens
eller flottans reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige
hafva fullgjort all den i § 27 föreskrifna tjänstgöring. Detsamma gäller
ock den, som, under fast anställning vid hären eller dess reserv, under¬
gått rekrytubildning samt deltagit i tre repetitionsöfningar, äfvensom
den, hvilken såsom värnpliktig fullgjort rekrytskola och en repetitions¬
öfning samt därefter varit fast anställd under minst två år.
Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären
eller flottan eller vid härens eller flottans reserv, äger att såsom fullgjord
värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit fast
anställd.
Värnpliktig,
som tillhört
härens eller
flottans fast
anställda per¬
sonal m. in.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 230.
I hvad mån fast anställning vid krigsmakten i öfriga fall må anses
motsvara tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
3. . Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande
vid universitet eller annan statens högskola eller som vid navigations¬
skola aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistafdelning
annan examen än maskinistexamen af tredje klass, tillhör första upp¬
bådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
4. Den, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter
följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,
tillhör första uppbådet under hela sin värnpliktstid.
Hvad i mom. 4 stadgas skall icke tillämpas förr än från och med
år 1920. För sådan i samma moment omförmäld värnpliktig, hvilken
icke år 1912 eller tidigare öfverförts till landstormen, skall dock den
tid, under hvilken han tillhör första uppbådet, utsträckas; därest han
enligt nu gällande bestämmelser skulle öfverförts till landstormen: år
1913, med ett år; år 1914, med två år; år 1915, med tre år; år 1916,
med fyra år; år 1917, med fem år; år 1918, med sex år, och år 1919,
med sju år.
Jag hemställer, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att an¬
taga detta lagförslag.))
Till denna departementschefens, af statsrådets öfriga
ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall; och
skulle till Riksdagen aflåtas proposition af den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Erik von Horn.
Stockholm, K. L. Beckmana boktr., 1912.