Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
1
Nr 192.
Kungl. Maj:ts nadiga proposition till Riksdagen angående
understöd af telegrafmedel åt änkan Johanna Charlotta
Larsson, född Löfgren; gifven Stockholms slott den 19
april 1912.
. Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilarenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att änkan Johanna Charlotta Larsson, född Löfgren, må från och
med den 1 mars 1912, så länge hon lefver ogift, af telegrafverkets me¬
del uppbära ett årligt understöd till belopp af 640 kronor att utbetalas
i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
<«r
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Axel Schotte.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 151 höft. (Nr 192.)
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 19 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden Petersson,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde härefter:
1 skrifvelse af den 26 mars 1912 har telegrafstyrelsen gjort framställ¬
ning, bland annat, om beredande åt årligt understöd åt förre föreståndaien
för Vinga optiska telegrafstation Carl Georg Oscar Larssons änka Jo¬
hanna Charlotta Larsson, född Löfgren.
Till stöd för framställningen har telegrafstyrelsen anfört följande:
Carl Georg Oscar Larsson, född den 20 december 1846, anställdes
den 1 april 1857 vid optiska telegrafstationen å Nya varfyet, förflyttades
1858 till stationen å Otterhällan i Göteborg, där han tjänstgjorde till
1860, då han återflyttades till Nya varfvet som förste telegrafist. Efter
det Kungl. Maj:t, enligt nådigt bref den 30 december 1863, fastställt
årlig stat för optiska telegrafverket på rikets västra kust, befordrades
Larsson under år 1864 till ordinarie tjänsteman och förflyttades sam¬
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
tidigt till Brännö såsom föreståndare för stationen därstädes. Under år
1866 befordrades han till korpral och förflyttades 1867 som stations-
föreståndare till Nya varfvet, hvilken anställning lian innehade till år
1871. I juli månad 1871 transporterades Larsson till Vinga som före¬
ståndare för optiska stationen därstädes och öfvergick, då denna för¬
ändrades till elektrisk, till tjänstgöring vid elektriska telegrafverket,
utan att dock erhålla ordinarie tjänst därstädes. Från och med den 1
oktober 1886 har Larsson till sin död den 25 februari 1912 tjänst¬
gjort vid Göteborgs station och där uppehållit eu vakant assistentbe¬
fattning. Vid sitt frånfälle hade Larsson således varit anställd i det optiska
och det elektriska telegrafverkets tjänst under en tid af nära 55 år.
Genom nådigt bref den 21 oktober 1904 bär Kung!. Maj:t ined-
gifvit, att arfvodet till Larsson finge, tills vidare och så länge han kvar-
stode i tjänst, utgå med belopp, icke öfverstigande hvad som å staten
funnes anslaget för assistent utan ålderstillägg, och enligt nådigt bref
den 31 december 1907 förordnat, att arfvodet finge utgå med högst
2,700 kronor för år. Larssons arfvode har, med tillämpning af dessa
föreskrifter, under de senaste åren utgått på följande sätt för år räk-
nadt: intill den 1 november 1904 med 1,440 kronor, under tiden den
1 november 1904—den 31 december 1906 med 2,000 kronor, den 1 ja¬
nuari 1907—den 31 december 1909 med 2,200 kronor, den 1 januari
1910—den 31 december 1911 med 2,450 kronor samt från och med
den 1 januari 1912 med 2,700 kronor.
Larsson har af sina öfverordnade erhållit det vitsord, att han städse
på ett ytterst samvetsgrant och plikttroget sätt fullgjort sina tjänsteålig¬
ganden, och under nästlidct år täcktes Kungl. Maj;t tilldela Larsson
medalj för nit och redlighet i rikets tjänst. Vid sitt frånfälle efterlämnade
Larsson änkan Johanna Charlotta Larsson, född den 17 februari 1848.
Enligt ett vid skrifvelsen fogadt intyg af den 9 mars 1912 af folk¬
skolläraren Karl Blomqvist m. fl. är änkan Larsson utblottad på alla
medel och på grund af sjukdom och hög ålder urståndsatt att för¬
sörja sig.
Telegrafstyrelsen anför vidare, att, då änkan Larsson nu befinner
sig i mycket bekymmersamma omständigheter och icke äger rätt till
någon pension efter sin aflidne man, styrelsen känt det som en bjudande
plikt att söka åt henne utverka, ett årligt understöd under hennes åter¬
stående lifstid. Storleken af detta understöd anser telegrafstyrelsen böra
bestämmas till 640 kronor, eller det belopp, som från telegrafverkets
änke- och pupillkassa utgår i pension till änka efter assistent. Före¬
ståndaren Larsson hade nämligen, såsom ofvan anförts, alltsedan hösten
4
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 192.
1886 bestridt assistentbefattning å Göteborgs station, där lian tjänstgjort
som vaktföreståndare å afdelningen för ankommande telegram, och i
aflöningshänseende hade han, på sätt jämväl framgår af här ofvan åbe¬
ropade nådiga bref angående hans löneförmåner, närmast varit likställd
med assistent. Den omständigheten, att Larsson, såsom ej ordinarie
tjänsteman vid telegrafverket, icke varit i tillfälle att göra inbetalningar
till änke- och pupillkassan för beredande af pension åt sin änka, torde
med anledning af hans långa tjänstgöringstid icke böra medföra, att
pensionen för änkan nedsättes under beloppet af pensionen för änka
efter assistent.
I samma skrifvelse har styrelsen gjort framställning om understöd
åt linjearbetaren Frans Magnus Lindbergs änka och barn. Härom anför
styrelsen. Frans Magnus Lindberg, född den 4 oktober 1879, antogs
i telegrafverkets tjänst den 24 september 1906 och afled den 1
mars 1912 genom olyckshändelse. Vid denna tillgick så, att Lindberg,
som jämte tre andra arbetare var sysselsatt med resning af nio meters
telefonstolpar vid Ålfsjö och som därvid skötte stolpgaffeln, vid eu stol¬
pes resande råkade halka och blef kvarliggande framstupa på marken, hvar¬
vid den fallande stolpen föll öfver honom och träffade honom i veka
lifvet, så att döden nästan omedelbart följde.
Lindberg uppbar en dagaflöning af 4 kronor 75 öre eller, med
beräkning af 300 arbetsdagar om året, en årlig aflöning af 1,425
kronor.
Af linjedirektören i Stockholm har Lindberg erhållit det vitsord, att
han de senaste åren på egen hand utfört åtskilliga såväl nyanläggnings-
som reparationsarbeten, att han varit en i sitt yrke fullt hemmastadd,
duglig och samvetsgrann arbetare samt att intet varit att anmärka mot
hans uppförande.
Vid sitt frånfälle efterlämnade Lindberg änkan Gerda Matilda Lind¬
berg, född den 24 maj 1879, samt två minderåriga barn, Frans Gustaf
Ture, född den 5 maj 1907, och Carl Fritiof Walter, född den 11 mars
1910. Af ett bifogadt intyg af den 13 mars 1912 från kyrkoherden i
Osmo, jämväl ordförande i ösino kommunalnämnd och kommunalstämma,
framgår, att änkan och barnen varit för sitt uppehälle helt och hållet
beroende af mannens och faderns arbete och nu, då enskild förmögenhet
icke finnes, äro alldeles medellösa.
Styrelsen anför nu, att då det olycksfall, som medfört Lindbergs
död, föranledts af hans arbete i telegrafverkets tjänst, anser styrelsen
det vara telegrafverkets plikt att bereda årligt understöd åt hans änka
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
5
och barn. Detta understöd bör, enligt styrelsens åsikt, till barnens
tryggande mot ekonomiskt bekymmer, utgå på enahanda sätt och villkor,
som i Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för telegrafverkets änke- och
pupillkassa den 17 juni 1908 bestämts att gälla för pensioner från
nämnda kassa, eller sålunda att änkan, så länge hon lefver ogift, och
barnen, intill dess de fyllt 18 år, äga uppbära understödet, änkan den
ena hälften och barnen den andra hälften, och att, om änkan aflider
eller träder i nytt gifte, barnen, ett eller båda, äga under ofvannämnda
tid uppbära understödet i dess helhet. Beträffande understödets belopp
torde detta lämpligen böra bestämmas till 300 kronor.
Med åberopande af hvad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hem¬
ställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att förre
föreståndaren för Vinga optiska telegrafstation Carl Georg Oscar Lars¬
sons änka Johanna Charlotta Larsson, född Löfgren, må, att räknas från
och med den 1 mars 1912, af telegrafverkets medel uppbära, så länge
hon lefver ogift, ett årligt understöd till belopp af 640 kronor,
samt att linjearbetaren Frans Magnus Lindbergs änka Gerda Ma¬
tilda Lindberg, född Hellström, och deras barn Frans Gustaf Ture och
Carl Fritiof Walter må, att räknas jämväl från den 1 mars 1912, af
telegrafverkets medel uppbära, på sätt och under tid, som här ofvan
angifvits, ett årligt understöd af 300 kronor.
I statsrådsprotokollet för den 22 mars 1912 angående ändring i af-
löningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket samt fastställande af
telegrafverkets stat för driftkostnader år 1913 erinrade jag, att hittills
pensioner åt änkor efter personer med extra ordinarie anställning i tele¬
grafverkets tjänst beviljats endast i särskilda undantagsfall. Ett sådant
undantagsfall synes mig nu föreligga beträffande änkan Larsson. Med
afseende såväl å mannens synnerligen långa tjänstetid i telegrafverkets
tjänst som änkans höga ålder och utblottade tillstånd törsta det vara
statsverkets plikt att bär träda emellan. Mot det af telegrafstyrelsen
föreslagna beloppet kan jag icke göra någon anmärkning. Oaktadt
Larsson icke gjort någon inbetalning till verkets änke- och pupillkassa,
lärer hans långa tjänstetid böra föranleda, att pensionen åt hans änka
icke nedsättes under det af styrelsen föreslagna beloppet.
Hvad däremot angår understöd åt arbetaren Lindbergs änka och
barn torde, att döma af styrelsens redogörelse för den olyckshändelse,
hvaraf Lindberg ljutit döden, vara otvifvelaktigt, att nämnda olycksfall
drabbat Lindberg under sådana omständigheter, att enligt 1901 års lag
angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete statsverket
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 151 halt. (N:r 192.) 2
Departements¬
chefen.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 192.
är skyldigt att utgifva årlig lifränta till hans änka och barn med till¬
hopa 240 kronor.
Då statens understödsplikt således i detta fall är i lag reglerad,
torde man väl böra stanna därvid. Några särskilda skäl för den af
styrelsen begärda ökningen af nyssnämnda belopp med 60 kronor till
300 kronor hafva icke af styrelsen förebragts. Ankan Lindberg, som
icke uppgifvits vara till arbete oförmögen och ännu icke fyllt 33 år,
torde få antagas kunna bidraga till sitt och barnens uppehälle. Då den
i lag bestämda lifräntan torde af styrelsen kunna utbetalas utan särskildt
bemyndigande, synes den nu föreliggande framställningen, i hvad den
afser änkan Lindberg, icke böra föranleda till någon Kungl. Majts åtgärd.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj: t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att änkan Johanna Charlotta Larsson, född Löf¬
gren, må från och med den 1 mars 1912, så länge
hon lefver ogift, af telegrafverkets medel uppbära ett
årligt understöd till belopp af 640 kronor att utbetalas
i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från
telegrafverket.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen
Regenten lämna sitt bifall samt förordnade, att propo¬
sition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta proto¬
koll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Niklas A. Lindhult.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1912.