Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 182.
1
Nr 182.
Kanal. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till lag om vapenöfningar under senare hälften af år
1912 eller förra hälften af år 1913 för utrönande af
härens krigsberedskap (mobiliseringsöfningar); gifven
Stockholms slott den 19 april 1912.
Under åberopande af bilagda i statsrådet och i lagrådet förda
protokoll vill Kung!. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga eu så
lydande
Lag
om vapenöfningar under senare hälften af år 1912 eller
förra hälften af år 1913 för utrönande af härens
krigsberedskap (mobiliseringsöfningar).
Härigenom förordnas som följer:
A. Angående de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet.
§ I-
Oberoende af den tjänstgöring för utbildning, som åligger värn¬
pliktig enligt §§ 27, 52 och 53 värnpliktslagen, skall vid de delar af
hären Konungen bestämmer, värnpliktig, som tillhör beväringen, vara
Bihang till Riksdagens Protokoll 1912. 1 samt. 141 höft. (Nr 182.) 1
2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
pliktig att för vapenöfning, som afser utrönande af härens krigsbered-
skap (mobiliseringsöfning), under senare hälften af är 1912 eller förra
hälften af år 1913 tjänstgöra under högst femton dagar, in- och ut-
ryckningstid till sådan öfning oberäknad.
§ 2.
Värnpliktig, som tillhör landstormen, skall inom de områden,
Konungen bestämmer, . vara pliktig att för vapenöfning, som afser ut¬
rönande af härens krigsberedskap (mobiliseringsöfning), under senare
hälften af år 1912 eller förra hälften af år 1913 tjänstgöra under högst
tio dagar, in- och utryckningstid till sådan öfning oberäknad.
§ 3.
För värnpliktigas tjänstgöring i enlighet med §§ 1 och 2 ofvan
gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i värnpliktslagen med följande
ändringar och tillägg:
1. Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst
eller arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgifvare hindras
att i behörig tid inställa sig till fullgörande af tjänstgöring eller annan
på grund af denna lag ålagd skyldighet.
2. Såväl under all tjänstgöring och marsch eller annan färd, då
värnpliktig står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af
inkallelse, i enlighet med § 29 mom. 2 värnpliktslagen, till i §§ 1
och 2 ofvan omförmäld tjänstgöring är värnpliktig att anse såsom krigs¬
man och förty underkastad de i kriminallag för krigsmakten gifna be¬
stämmelser.
3. Under tjänstgöring enligt § 1 ofvan äfvensom under marsch
eller annan färd till och från densamma erhåller till beväringen hörande
värnpliktig underhåll och förmåner i enlighet med hvad i § 35 värn¬
pliktslagen stadgas, dock att där nämndt särskildt tillskott i penning-ar
icke utgår. &
4. Under tjänstgöring enligt § 2 ofvan gälla för värnpliktig, till¬
hörande landstormen, i fråga om underhåll och förmåner bestämmelserna
i § 39 värnpliktslagen, dock att dylik värnpliktig därutöfver erhåller
shtningsersättning och penningbidrag under tjänstgöringen, in- och ut-
ryckningsdagar samt färddagar i trupp däri inräknade.
_ 5. Konungen äger meddela de föreskrifter rörande befrielse från
öfnmgen, som för rikets tjänst och det allmännas behof eller med
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 182. 3
hänsyn till särskilda förhållanden, såsom värnpliktigs vistelse utom
riket eller på större afstånd från vederbörande truppförbands mobilise¬
ringsort, kunna finnas påkallade.
B. Angående tillhandahållande af hästar och fordon.
§ 4.
Ägare af hästar och fordon äro, inom de områden Konungen be¬
stämmer, skyldiga att för vapenöfning, som i denna lag afses, tillhanda¬
hålla desamma i högst tolf dagar, in- och afmönstringstid till sådan
öfning oberäknad.
§ 5-
För tillhandahållande af hästar och fordon i enlighet med § 4
ofvan gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i lagen den 24 maj 1895
angående anskaffande af hästar och fordon för krigsmaktens ställande
på krigsfot med däri genom lagen den 13 juni 1902 vidtagna för¬
ändringar, dock med följande ändringar och tillägg:
1. Den uti §§ 6 och 7 föreskrifna inlösningen af uttagna hästar
jämte persedlar äfvensom af fordon med tillbehör skall icke äga rum.
2. Uttagning tvångsvis af hästar och fordon, enligt §§ 5 och 7, skall
ej heller äga rum.
3. Uppstår genom nämndens uraktlåtenhet att uttaga det bestämda
antalet hästar och fordon eller i följd däraf att uttagna hästar och for¬
don icke vid mönstringstillfället inställts, brist i det antal hästar eller
fordon, kommun äger skyldighet tillhandahålla, skall mönstringskom-
missionen lega bristande antal hästar och fordon; skolande det belopp,
hvarmed de sålunda anskaffade hästarnas och fordonens legopris kan
komma att öfverstiga stadgad ersättning för motsvarande antal ut-
skrifna hästar och fordon, staten ersättas af kommunen mot godtgö-
relse af den eller dem, som genom försummelse att fullgöra stadgade
föreskrifter vållat kommunen utgift.
4. För de hästar och fordon, hvilka uttagas för användning vid
krigsmakten, utgår ersättning efter visst pris per dag af den tid de
tagas i anspråk, in- och afmönstringstiden häri icke inräknad.
Ersättning enligt särskilda bestämmelser utgår likaledes för de ut¬
tagna hästarnas och fordonens inställelse å mönstringsställe äfvensom
4
Eungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 182.
till de personer, hvilka tagas i anspråk för hästarnas och fordonens
förande från mönstringsstället till utrustningsorten.
5. Ägare af uttagna hästar och fordon äro mot stadgad ersätt¬
ning skyldiga att efter öfningens slut afhämta desamma på ort och tid,
som tillkännagifvas vid inmönstringen.
6. Vid återlämnandet besiktigas de uttagna hästarna och for¬
donen af samma mönstringskommission, som vid inmönstringen pröfvat,
deras duglighet, dock att den biträdande veterinären inträder såsom
medlem i stället för den af kommunen utsedde.
7. Om häst under öfningen eller före återlämnandet kommit bort,
störtat eller enligt kommissionens åsikt blifvit för alltid obrukbar eller
om fordon förkommit eller blifvit alldeles obrukbart, utgifves ersätt¬
ning med hela det vid inmönstringen åsätta värderingsbeloppet; och
tillfaller den skadade hästen eller det skadade fordonet staten. År
skadan mindre, bestämmer kommissionen ersättningen.
C. Angående rekvisition af kvarter in. in.
§ 6.
Under öfningarna må i den utsträckning, som nedan sägs, från dag,
som af Konungen i allmän kungörelse bestämmes, genom rekvisition
af kommuner eller enskilda utfordras förnödenheter och tjänstbarheter,
som må vara att i orten tillgå och som erfordras för fyllande af sådana
krigsmaktens oundgängliga behof, hvilka icke på annat sätt kunna
med tillräcklig skyndsamhet tillgodoses.
1. Rekvisitionsräften inskränkes till hvad som erfordras för in¬
kallad landstorm.
2. Rätt att göra rekvisition tillkommer de militära myndigheter,
åt hvilka Konungen sådan rätt meddelar. Rekvisition skall alltid ske
genom skriftlig, af rekvirenten undertecknad handling. För hvad en¬
ligt rekvisition blifvit lämnadt eller fullgjordt skall kvitto gifvas.
3. Genom rekvisition må anskaffas eller tagas i anspråk:
a) kvarter för trupper med befäl och vederlikar samt för andra,
som äro vid krigsmakten anställda eller för dess räkning använda; stall¬
rum för hästar och slaktdjur äfvensom plats under tak i befintliga bygg¬
nader för materiel och andra effekter;
b) mat i kvarteren för den i a) omförmälda personal samt foder åt
hästar och slaktdjur;
c) bränsle och lägerhalm för trupper i kvarter, läger eller bivack;
o
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
d) vård hos befolkningen för sjuka människor och hästar.
4. Vederbörande kommun ansvarar för utgörande af rekvisition,
som i mom. 3 sägs, såframt icke rekvisitionen enligt mom. 7 ställes
omedelbart till den, som skall densamma fullgöra; och äger å landet
kommunalnämnden och i stad magistraten besluta om fördelningen af
det rekvirerade och hvad därmed äger samband.
5. Rekvisition må icke omfatta annat än hvad som tinnes att tillgå
hos den, som skall rekvisitionen utgöra, ej heller sådant, som för dennes
behof och näring är oundgängligen nödvändigt.
6. Rekvisition ställes till kronofogde, länsman eller magistrat.
7. Då större skyndsamhet erfordras och rekvisitionens ändamål
eljest skulle förfelas, må rekvisition ställas till kommunal myndighet
eller, där sådant icke kan ske, omedelbart till den, som bör rekvisitio¬
nen fullgöra.
8. Vägrar eller försummar någon att rekvisition behörigen eller i
rätt tid fullgöra, äger administrativ eller kommunal myndighet att hos
honom uttaga det rekvirerade. Kan dröjsmål medföra våda och är civil
myndighet ej när, tillkommer ock militär myndighet samma rätt vid
ansvar, för missbruk, efter lag.
9. Kvarter lämnas i mån af utrymme i tillgängliga hus och bygg¬
nader å all egendom såväl i stad som på landet; dock äro invånarna
ej skyldiga att lämna de rum och sängar, där de vanligen hafva sitt
nattläger, ej heller de stallrum, som för egna djur erfordras.
10. Mat, som lämnas i kvarteren, skall vara efter ortens sed.
11. I öfrigt lända i fråga om kvarter gällande inkvarteringsord-
ningar och författningar om truppers och persedlars fortskaffande i
tillämpliga delar till efterrättelse; skolande dock, vid behof af trängre
inkvartering än i vederbörliga inkvarteringsordningar är föreskrifvet,
en hvar af krigsmakten åtnöjas med inkvartering i den byggnad samt
med det utrymme, som utan olägenhet kan lämnas.
12. Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att pröfva och be¬
stämma fordringsbeloppen för inom länet utgjorda rekvisitioner, där
ersättning för dessa icke utgår efter behörigen fastställda taxor, samt
att i öfrigt handlägga sådana ärenden, som äga sammanhang med er¬
sättning för utgjorda rekvisitioner eller för därunder uppkommen skada.
Ändring i Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut må icke sökas.
13. Allt, som utfordras genom rekvisition, ersättes af statsmedel.
Likvid för fullgjord rekvisition skall, efter fordringsbeloppets pröf¬
ning och godkännande, erläggas kontant.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
§ 7.
De närmare föreskrifter, som för verkställigheten af denna lag
blifva erforderliga, meddelas af Konungen.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1912.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
David Bergström.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
7
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 1 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adeeswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Bergström, an¬
förde härefter:
»Uti mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 sistlidne januari
angående utförande under senare hälften af innevarande år eller förra
hälften af nästkommande år af en försöksmobilisering meddelade jag,
att chefen för generalstaben erhållit anmodan att gå i omedelbar för¬
fattning om utarbetande af ett förslag till sådan mobilisering, att till
en kostnad ungefärligen motsvarande kostnaden för senaste försöks¬
mobilisering utföras inom begränsadt område och med behörigt be¬
aktande af såväl jordbrukets som öfriga näringsgrenars intressen på
de orter, som komme att af mobiliseringen beröras.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182-
Med underdånig skrifvelse den 15 mars 1912 har nu chefen för
generalstaben öfverlämnat förslag till allmänna grunder för de ifråga¬
satta mobiliseringsöfningarna. Då ett utförande af dylika öfningar med
nödvändighet påkallar särskilda lagbestämmelser angående värnpliktigas,
som tillhöra beväringen, och värnpliktigas, som tillhöra landstormen,
tjänstgöringsskyldighet, angående utskrifning af hästar och fordon samt
angående rekvisition af kvarter m. m., har chefen för generalstaben
med särskild underdånig skrifvelse af nyssnämnda dag jämväl öfver¬
lämnat »Förslag till lag om vapenöfningar under senare hälften af år
1912 eller förra hälften af år 1913 för utrönande af härens krigs-
beredskap (mobiliseringsöfningar).»
Jag anhåller nu att få underställa detta lagförslag Eders Kungl.
Maj:ts pröfning.
Allmänna synpunkter.
År 1900 utfärdades tvenne lagar beträffande försöksmobiliseringen,
den ena om tillägg till värnpliktslagen och den andra om tillägg till
lagen angående anskaffande af hästar och fordon för krigsmaktens
ställande på krigsfot. Äfven för nu tilltänkta mobiliseringsöfningar
erfordras lagbestämmelser angående de värnpliktigas tjänstgöring samt
angående uttagning af hästar och fordon. Därjämte äro föreskrif¬
ter angående viss rekvisitionsrätt för den inkallade landstormen önsk¬
värda. Alla dessa stadganden kunna lämpligen erhålla formen af fri¬
stående bestämmelser och sammanföras i en enda lag.
I lagens rubrik torde böra tydligt angifvas, att densamma endast
gäller under senare hälften af innevarande samt förra hälften af näst¬
kommande år.
Angående de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet.
Bestämmelserna i 1900 års lag om extra tjänstgöringsskyldighet
gällde endast beväringens första uppbåd. Vid denna tid inkallades i
allmänhet under mobilisering endast 5 eller 6 klasser. Numera måste,
flerstädes, klasser tillhörande beväringens andra uppbåd tagas i anspråk
för truppförbandens mobilisering. Anledningarna härtill äro ökadt
manskapsbehof särskildt för artilleriet och fästningsbesättningarna, den
minskning, som med 1901 års härordning inträdt i den fast anställda
manskapspersonalen, samt bestämmelserna i § 27 mom. 1 värnplikts¬
lagen, enligt livilka flertalet värnpliktiga först andra året inkallas till
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
första tjänstgöringen (beväringsrekrytskolan). För att kunna planmässigt
utföra mobiliseringsöfningarna samt för att kunna pröfva vissa reserv-
och nyformationer är det därför nödvändigt utsträcka tjänstgöringsskyl¬
digheten äfven till beväringens andra uppbåd. Likaledes är det ange¬
läget inkalla landstorm för att samla erfarenheter angående dess organi¬
sation, utrustning, förläggning, förplägnad, krigsduglighet och användning.
Tjänstgöringstiden bestämdes år 1900 till högst femton dagar, in-
ocb utryckningstid oberäknad. Vid nu tillärnade mobiliseringsöfningar
bör denna tjänstgöringstid bibehållas lör beväringen. Vid landstormen
torde tiden kunna inskränkas till högst tio dagar, in- och utrycknings¬
tid likaledes oberäknad. Landstormens samling och utrustning gå näm¬
ligen jämförelsevis fort, och dess öfningar behöfva icke erhålla så stor
omfattning som truppförbandens.
På grund af bestämmelserna i § 2 c) strafflagen för krigsmakten,
jämförda med bestämmelserna i § 31 och i § 36 mom. 2 värnpliktslagen, synes
erforderligt stadga, att värnpliktig, tillhörande beväringen, äfvensom värn¬
pliktig, tillhörande landstormen, äro beträffande mobiliseringsöfningen un¬
derkastade i kriminallag för krigsmakten gifna bestämmelser såväl under-
all tjänstgöring och marsch eller annan färd, då de stå under militär¬
befäl, som ock i fråga om åtlydnad af inkallelse enligt § 29 mom. 2
värnpliktslagen till i §§ 1 och 2 i nu förevarande lag omförmäld tjänst¬
göring.
Sistnämnda föreskrift, som utgör en afvikelse från stadgandena
beträffande försöksmobiliseringen år 1900, föranledes af år 1901 beslu¬
tade ändringar inom värnpliktslagstiftningen. I fråga om 1900 års mo-
biliseringsöfning gällde, hvad i värnpliktslagen den 5 juni 1885 fanns
stadgadt angående påföljd för uteblifvande från fredstjänstgöring. Straffet
för försummad inställelse utgjorde i enlighet härmed böter. Bestämmelser¬
na i värnpiiktslagen den 14 juni 1901 angående påföljd för uteblifvande från
föreskrifven fredstjänstgöring böra i likhet härmed gälla, både för bevä¬
ringen och för landstormen, i fråga om den nu tilltänkta mobiliseringsöf¬
ningen. Enligt § 31 sistnämnda lag är värnpliktig, som tillhör beväringen,
underkastad de i kriminallag för krigsmakten gifna bestämmelser i
fråga om åtlydnad jämväl af inkallelse till i samma lag stadgad freds¬
tjänstgöring, d. v. s. bestämmelserna i §§ 62 och 68 strafflagen för krigs¬
makten. I sammanhang med antagandet af 1901 års värnpliktslag
ändrades i § 62 strafflagen för krigsmakten straffet för första resan
rymning i fredstid från disciplinstraff af sträng arrest till disciplinstraff.
Olofligt undanhållande straffas enligt § 68 sistnämnda lag med discip¬
linstraff eller, där återfall i brottet sker och omständigheterna äro syn-
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 111 käft. (Nr 182.) 2
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
nerligen _ försvårande, med fängelse. Straffet för försummad inställelse
till mobiliseringsöfningen skulle sålunda i regeln komma att blifva
disciplinstraff.
I § 9 värnpliktslagen föreskrifves, att värnpliktig, som är lagstadd
eller annorledes i annans tjänst eller arbete antagen, icke må af hus¬
bonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa sig till in¬
skrifning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra annan honom
i värnpliktslagen ålagd skyldighet. Angående tjänstgöringen under
mobiliseringsöfningen erfordras motsvarande bestämmelser.
I värnpliktslagen bestämmes däremot icke, huruvida värnplikts¬
tjänstgöring må anses bryta tjänste- och arbetsaftal. Då icke heller
§ 51 legostadgan kan anses tillämplig med afseende å mobiliseringsöf-
ningar, torde särskilda bestämmelser erfordras för att förebygga, att
värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller
arbete antagen, varder afskedad, emedan han varit borta från tjänsten
eller arbetet för fullgörande af tjänstgöring enligt den ifrågatta lagen
om mobiliseringsöfningar. Dessa bestämmelser torde böra inrymmas i
särskild lag.
Värnpliktig, som tillhör beväringen, bör under mobiliseringsöfning
tillförsäkras i § 35 värnpliktslagen angifna underhåll och förmåner.
Särskildt tillskott i penningar synes däremot icke böra utgå, emedan
denna aflöningsform grundar sig på, att tjänstgöringstiden enligt §
27 värnpliktslagen är längre vid vissa truppslag än vid öfriga, under
det att vid försöksmobiliseringen tjänstgöringen förutsättes blifva lika
lång för alla truppslag. Billigheten fordrar, att värnpliktig, tillhö¬
rande landstormen, utöfver i § 39 värnpliktslagen angifna underhåll
och förmåner, äfven erhåller slitningsersättning och penningbidrag.
Mobiliseringsöfningarna förlora sitt värde, därest allt för talrika
afvikelser stadgas från det krigsmässiga förfarandet. Särskildt gäller
detta i fråga om värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet. Den föreslagna
lagen kommer dock att i sin tillämpning blifva så ingripande i enskil¬
das borgerliga förhållanden, att Konungen bör förbehållas rätt meddela
befrielse i vissa fall, t. ex. vid värnpliktigas vistelse utomlands eller å
aflägsen ort. Äfvenledes bör Konungen — i öfverensstämmelse med
stadgandet i § 8 värnpliktslagen om tjänstgöring under krigstid — äga
att rörande befrielse från tjänstgöringen meddela de föreskrifter, som
finnas påkallade för rikets tjänst och det allmännas behof.
11
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 182.
Angående tillhandahållande af hästar och fordon.
Innan de föreslagna bestämmelserna angående häst- och fordons-
utskrifningen behandlas, torde en redogörelse böra lämnas för de huf-
vudsakliga bestämmelserna i gällande hästutskrifningslag och hästut-
skrifningsförordning.
Sedan förordnande meddelats om krigsmaktens ställande på krigs¬
fot, äro, enligt lag den 24 maj 1895 angående anskaffande af hästar
och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot, med vissa undan¬
tag alla ägare af hästar och fordon skyldiga att, när så erfordras,
till krigsbruk afstå desamma mot i lagen angifven ersättning. Det
erforderliga antalet hästar och fordon bestämmes af Konungen samt
fördelas, likaledes af Konungen, efter angifven grund på kommunerna.
Hvarje kommun inom riket åligger att å mönstringsställen och
tider, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, uppå förslag af
vederbörande militärmyndighet, utsättas, hålla tillhanda det antal
hästar och fordon, som belöper sig på kommunen. Inom hvarje
kommun finnes en särskild af fem personer bestående, å kommunal¬
stämma eller af stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga utsedd nämnd,
som inom kommunen uttager de hästar och fordon, hvilka skola å
mönstringsställena tillhandahållas. Hästarnas duglighet pröfvas af en
mönstringskommission, bestående af tre medlemmar, utsedda en af mili¬
tärmyndighet, en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande och en af veder¬
börande kommun. Med hästarna, som vid aflämnandet böra hafva sko-
ningen i godt skick, skall ock följa ryktdon, grimma med grimskaft,
täcke af ylle eller nöthår, täckgjord, en omgång lösa hästskor och, där
så ske kan, fodertornist samt dessutom foder för tre dygn. Med hvarje
fordon skall, utom dess vanliga tillbehör, aflämnas seltyg.
Enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t genom nådiga för¬
ordningen den 12 augusti 1902 meddelat för verkställighet af förut
nämnda lag, äro uppgifter på det antal hästar och fordon, hvarje kom¬
mun har att tillhandahålla, utdelade i två exemplar till vederbörande
kommuner för att förvaras, det ena exemplaret å landet hos kommu¬
nalstämmans ordförande samt i stad hos stadsfullmäktiges ordförande
eller magistraten och det andra exemplaret hos ordföranden i ofvan
omförmälda nämnd. Antalet mönstringsställen skall bestämmas med
hänsyn därtill, att icke någon kommun bör få längre väg från sin huf-
vudort till mönstringsstäliet än 4 nymil eller undantagsvis i rikets
nordligare delar 6 nymil. Ofördröjligen efter det Konungen förordnat
om krigsmaktens ställande på krigsfot skola Kungl. Maj:ts befallnings-
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
hafvande för vederbörande kommuner utsätta tid och ort för tillhanda¬
hållandet af det antal hästar och fordon, som belöper sig på kommu¬
nen, och sedan meddelande härom lämnats ordförande i kommunal¬
stämma, stadsfullmäktige eller magistrat, skall denne skyndsamt sam¬
mankalla den inom kommunen utsedda nämnden. Vid uttagningen
underrättar nämnden häst- och fordonsägare om tid och ort för hä¬
starnas och fordonens samling, hvarjämte nämnden utser nödig perso¬
nal till förare. Mönstringskommissionen, som biträdes af en veterinär
och en protokollsförare, undersöker å mönstringsstället hästarnas och
fordonens användbarhet.
För öfriga i nu förevarande lag och förordning meddelade föreskrif¬
ter, såsom beträffande inlösning af godkända hästar och fordon, uttagning
tvångsvis af det antal, som icke frivilligt aflämnas m. in., torde redo¬
görelse icke här behöfva lämnas, då dessa föreskrifter icke äro afsedda
att tillämpas vid den nu ifrågasatta häst- och fordonsutskrifningen.
Lagförslaget skiljer sig endast i följande afseenden från lagen den
24 maj 1895 med däri gjorda ändringar.
Den uti §§ 6 och 7 föreskrifna inlösningen af utskrifna hästar
jämte persedlar äfvensom af fordon med tillbehör skall icke äga rum.
I stället äro häst- och fordonsägare skyldiga att tillhandahålla de ut¬
skrifna hästarna och fordonen i högst tolf dagar, in- och afmönstrings-
tid oräknad. Tiden har kunnat begränsas till tolf dagar eller tre dagar
mindre än tjänstgöringstiden för beväringen, emedan hästarna och for¬
donen kunna afmönstras redan några dagar före de värnpliktigas ut¬
ryckning.
Uttagning tvångsvis af hästar och fordon enligt §§ 5 och 7 skall
icke heller äga rum.
Det torde emellertid kunna befaras, att åtskilliga kommunala myn¬
digheter samt häst- och fordonsägare utan giltiga skäl skulle undan¬
draga sig fullgörandet af skyldigheten att tillhandahålla sina hästar och
fordon jämte behörig utrustning, därest ej särskild straffpåföljd därför
bestämmes. År 1900 stadgades böter för dylika försummelser. Härmed
vore skadan icke afhjälpt vid nu tillämnade försöksmobilisering, emedan
truppförbanden under denna skola fylla behofvet af hästar och fordon
genom utskrifningen. Därest nämnden uraktlåter att uttaga det bestämda
antalet hästar och fordon eller därest häst- och fordonsägarna icke
vid mönstringstillfället inställa de uttagna hästarna och fordonen, har
mönstringskommissionen att lega motsvarande antal hästar och fordon
och den försumlige ålägges att ersätta det belopp, hvarmed de sålunda
anskaffade hästarnas och fordonens legopris kan komma att öfverstiga
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
13
stadgad ersättning för motsvarande antal utskrifna hästar och fordon.
För kassation af hästar och fordon stadgas ingen straffpåföljd, emedan
det torde vara svårt ådagalägga, huruvida häst- och fordonsägaren gjort
sig skjddig till någon straffvärd försummelse. Den brist i antalet hästar
och fordon, som uppstår genom kassation, fylles i den mån så befinnes
erforderligt genom legning vid truppförbanden.
Ägare af utskrifna hästar och fordon äro mot stadgad• ersättning
skyldiga att efter öfningens slut afhämta desamma på ort och tid, som
tillkännagifvas vid inmönstringen. Vid återlämnandet besiktigas de ut¬
skrifna hästarna och fordonen af samma mönstringskommission som vid
inmönstringen. Den veterinär, som vid inmönstringen biträdt mönstrings-
kommissionen, bör dock vid afmönstringen ingå såsom medlem i mön-
stringskommissionen i stället för resp. kommuns medlem, emedan värde¬
ringen af skadorna härigenom kommer att blifva jämnare och rättvisare,
än om kommissionen skulle erhålla i viss mån ändrad sammansättning
för hvarje kommun, som påropas.
Angående rekvisition af kvarter in. in.
Rekvisitionsrätten kan inskränkas till, hvad som erfordras för land¬
stormen, och för denna, förutom vård för sjuka, till de tjänstbarheter
och förnödenheter, hvilka detacherad befälhafvare under krig kan rekvi¬
rera, oafsedt hvilken grad han innehar.
På grund af rekvisitionernas ringa omfattning är det icke erfor¬
derligt att sammankalla vederbörliga rekvisitionspröfningskommissioner,
utan synas Kungl. Maj:ts befallningshafvande kunna öfvertaga deras
åliggande samt tillika utgöra högsta instans i rekvisitionsmål».
Departementschefen uppläste härefter ifrågavarande under bilaga A
vid detta protokoll fogade lagförslag samt hemställde, att lagrådets
yttrande öfver de i förslaget förekommande bestämmelser af kriminal¬
rättslig natur skulle genom utdrag af protokollet inhämtas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder
lämna bifall.
Ur protokollet:
Ali Söderhjelm.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
Bilaga A.
Lag
om vapenöfningar under senare hälften af år 1912 eller
förra hälften af år 1913 för utrönande af härens
krigsberedskap (mobiliseringsöfningar).
Härigenom förordnas som följer:
A. Angående de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet.
§ 1.
Oberoende af den tjänstgöring för utbildning, som åligger värn¬
pliktig enligt §§ 27, 52 och 53 värnpliktslagen, skall vid de delar af
hären Konungen bestämmer, värnpliktig, som tillhör beväringen, vara
pliktig att för vapenöfning, som afser utrönande af härens krigsbered¬
skap (mobiliseringsöfning), under senare hälften af år 1912 eller förra
hälften af år 1913 tjänstgöra under högst femton dagar, in- och ut-
ryckningstid till sådan öfning oberäknad.
§ 2-
Värnpliktig, som tillhör landstormen, skall inom de områden,
Konungen bestämmer, vara pliktig att för vapenöfning, som afser ut¬
rönande af härens krigsberedskap (mobiliseringsöfning), under senare
hälften af år 1912 eller förra hälften af år 1913 tjänstgöra under högst
tio dagar, in- och utryckningstid till sådan öfning oberäknad.
§ 3.
För värnpliktigas tjänstgöring i enlighet med §§ 1 och 2 ofvan
gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i värnpliktslagen med följande
ändringar och tillägg:
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
1. Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst
eller arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgifvare hindras att
i behörig tid inställa sig till fullgörande af tjänstgöring eller annan på
grund af denna lag ålagd skyldighet.
2. Såväl under all tjänstgöring och marsch eller annan färd, då
värnpliktig står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af in¬
kallelse, i enlighet med § 29 mom. 2 värnpliktslagen, till i §§ 1 och 2
ofvan omförmäld tjänstgöring är värnpliktig att anse såsom krigsman
och förty underkastad de i kriminallag för krigsmakten gifna bestäm¬
melser.
3. Under tjänstgöring enligt § 1 ofvan äfvensom under marsch
eller annan färd till och från densamma erhåller till beväringen hörande
värnpliktig underhåll och förmåner i enlighet med hvad i § 35 värn¬
pliktslagen stadgas, dock att där nämndt särskildt tillskott i penningar
icke utgår.
4. Under tjänstgöring enligt § 2 ofvan gälla för värnpliktig, till¬
hörande landstormen, i fråga om underhåll och förmåner bestämmelserna
i § 39 värnpliktslagen, dock att dylik värnpliktig därutöfver erhåller
slitningsersättning och penningbidrag under tjänstgöringen, in- och ut-
ryckningsdagar däri inräknade.
5. Konungen äger meddela de föreskrifter rörande befrielse från
öfningen, som för rikets tjänst och det allmännas behof eller med
hänsyn till särskilda förhållanden, såsom värnpliktigs vistelse utom
riket eller på större afstånd från vederbörande truppförbands mobilise¬
ringsort, kunna finnas påkallade.
B. Angående tillhandahållande af hästar och fordon.
§ 4.
Ägare af hästar och fordon äro, inom de områden Konungen be¬
stämmer, skyldiga att för vapenöfning, som i denna lag afses, tillhanda¬
hålla desamma i högst tolf dagar, in- och afmönstringstid till sådan
öfning oberäknad.
§ 5.
För tillhandahållande af hästar och fordon i enlighet med § 4
ofvan gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i lagen den 24 maj 1895
angående anskaffande af hästar och fordon för krigsmaktens ställande
på krigsfot med däri genom lagen den 13 juni 1902 vidtagna för¬
ändringar, dock med följande ändringar och tillägg:
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
1. Den uti §§ 6 och 7 föreskrifna inlösningen af uttagna hästar
jämte persedlar äfvensom af fordon med tillbehör skall icke äga rum.
2. Uttagning tvångsvis af hästar och fordon, enligt §§ 5 och 7,
skall ej heller äga rum.
3. Uppstår genom nämndens uraktlåtenhet att uttaga det bestämda
antalet hästar och fordon eller i följd däraf att uttagna hästar och for¬
don icke vid mönstringstillfället inställts, brist i det antal hästar eller
fordon, kommun äger skyldighet tillhandahålla, skall mönstringskom-
missionen lega bristande antal hästar och fordon; skolande det belopp,
hvarmed de sålunda anskaffade hästarnas och fordonens 1 egopris kan
komma att öfverstiga stadgad ersättning för motsvarande antal ut-
skrifna hästar och fordon, staten ersättas af kommunen mot godtgörelse
af den eller dem, som genom försummelse att fullgöra stadgade före¬
skrifter vållat kommunen utgift.
4. För de hästar och fordon, hvilka uttagas för användning vid
krigsmakten, utgår ersättning efter visst pris per dag af den tid de
tagas i anspråk, in- och afmönstringstiden häri icke inräknad.
Ersättning enligt särskilda bestämmelser utgår likaledes för de ut¬
tagna hästarnas och fordonens inställelse å mönstringsställe äfvensom
till de personer, hvilka tagas i anspråk för hästarnas och fordonens
förande från mönstringsstället till utrustningsorten.
5. Ägare af uttagna hästar och fordon äro mot stadgad ersätt¬
ning skyldiga att efter öfningens slut afhämta desamma på ort och tid,
som tillkännagifvas vid inmönstringen.
6. Vid återlämnandet besiktigas de uttagna hästarna och fordonen
af samma mönstringskommission, som vid inmönstringen pröfvat deras
duglighet, dock att den biträdande veterinären inträder såsom medlem
i stället för den af kommunen utsedde.
7. Om häst under öfningen eller före återlämnandet kommit bort,
störtat eller enligt kommissionens åsikt blifvit för alltid obrukbar eller
om fordon förkommit eller blifvit alldeles obrukbart, utgifves ersättning
med hela det vid inmönstringen åsätta värderingsbeloppet; och tillfaller
den skadade hästen eller det skadade fordonet staten. År skadan mindre,
bestämmer kommissionen ersättningen.
O. Angående rekvisition af kvarter m. in.
§ 6-
Under öfningarna må i den utsträckning, som nedan sägs, från dag,
som af Konungen i allmän kungörelse bestämmes, genom rekvisition
17
, Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 182.
af kommuner eller enskilda utfordras förnödenheter och tjänstbarheter,
som må vara att i orten tillgå och som erfordras för fyllande af sådana
krigsmaktens oundgängliga behof, hvilka icke på annat sätt kunna med
tillräcklig skyndsamhet tillgodoses.
1. Rekvisitionsrätten inskränkes till hvad som erfordras för in¬
kallad landstorm.
2. Rätt att göra rekvisition tillkommer de militära myndigheter,
åt hvilka Konungen sådan rätt meddelar. Rekvisition skall alltid ske
genom skriftlig, af rekvirenten undertecknad handling. För hvad en¬
ligt rekvisition blifvit lämnadt eller fullgjordt skall kvitto gifvas.
3. Genom rekvisition må anskaffas eller tagas i anspråk:
a) kvarter för trupper med befäl och vederlikar samt för andra,
som äro vid krigsmakten anställda eller för dess räkning använda; stall¬
rum för hästar och slaktdjur äfvensom plats under tak i befintliga bygg¬
nader för materiel och andra effekter;
b) mat i kvarteren för den i a) omförmälda personal samt foder åt
hästar och slaktdjur;
c) bränsle och lägerhalm för trupper i kvarter, läger eller bivack;
d) vård hos befolkningen för sjuka människor och hästar.
4. Vederbörande kommun ansvarar för utgörande af rekvisition,
som i mom. 3 sägs, såframt icke rekvisitionen enligt mom. 7 ställes
omedelbart till den, som skall densamma fullgöra; och äger å landet
kommunalnämnden och i stad magistraten besluta om fördelningen af
det rekvirerade och hvad därmed äger samband.
5. Rekvisition må icke omfatta annat än hvad som finnes att tillgå
hos den, som skall rekvisitionen utgöra, ej heller sådant, som för dennes
behof och näring är oundgängligen nödvändigt.
6. Rekvisition ställes till kronofogde, länsman eller magistrat.
7. Då större skyndsamhet erfordras och rekvisitionens ändamål
eljest skulle förfelas, må rekvisition ställas till kommunal myndighet
eller, där sådant icke kan ske, omedelbart till den, som bör rekvisitio¬
nen fullgöra.
8. Vägrar eller försummar någon att rekvisition behörigen eller i
rätt tid fullgöra, äger administrativ eller kommunal myndighet att hos
honom uttaga det rekvirerade. Kan dröjsmål medföra våda och är civil
myndighet ej när, tillkommer ock militär myndighet samma rätt vid
ansvar, för missbruk, efter lag.
9. Kvarter lämnas i mån af utrymme i tillgängliga hus och bygg¬
nader å all egendom såväl i stad som på landet; dock äro invånarna
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt 141 höft. (Nr 182.) 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 183,
ej skyldiga att lämna de rum och sängar, där de vanligen hafva sitt
nattläger, ej heller de stallrum, som för egna djur erfordras.
10. Mat, som lämnas i kvarteren, skall vara efter ortens sed.
11. I öfrigt lända i fråga om kvarter gällande inkvarteringsord-
ningar och författningar om truppers och persedlars fortskaffande i
tillämpliga delar till efterrättelse; skolande dock, vid behof af trängre
inkvartering än i vederbörliga inkvarteringsordningar är föreskrifvet,
en hvar af krigsmakten åtnöjas med inkvartering i den byggnad samt
med det utrymme, som utan olägenhet kan lämnas.
12. Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att pröfva och be¬
stämma fordringsbeloppen för inom länet utgjorda rekvisitioner, där
ersättning för dessa icke utgår efter behörigen fastställda taxor, samt
att i öfrigt handlägga sådana ärenden, som äga sammanhang med er¬
sättning för utgjorda rekvisitioner eller för därunder uppkommen skada.
Ändring i Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut må icke sökas.
13. Allt, som utfordras genom rekvisition, ersättes af statsmedel.
Likvid för fullgjord rekvisition skall, efter fordringsbeloppets pröf¬
ning och godkännande, erläggas kontant.
§
De närmare föreskrifter, som för verkställigheten af denna lag
blifva erforderliga, meddelas af Konungen.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1912.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
19
Utdrag af protokollet hållet i Kungl. Maj:ts lagråd månda¬
gen den 15 april 1912.
Närvarande:
Justitieråden Sundberg,
Borgström,
Skarstedt,
Regeringsrådet Ernrerg.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver landt-
försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 1 april
1912, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle inhäm¬
tas öfver de i upprättadt förslag till lag om vapenöfningar under senare
hälften af år 1912 eller förra hälften af år 1913 för utrönande af härens
krigsberedskap (mobiliseringsöfningar) förekommande bestämmelser af
kriminalrättslig natur.
Förslaget, som finnes bilagdt detta protokoll, hade inför lagrådet
föredragits af revisionssekreteraren Herman Falk.
Lagrådet lämnade förslaget, i de delar detsamma utgjort föremål för
lagrådets granskning, utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
20
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 19 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Bergström, an¬
mälde i underdånighet lagrådets yttrande öfver det genom Kungl. Maj:ts
beslut den 1 april 1912 till lagrådet remitterade förslag till lag om
vapenöfningar under senare hälften af år 1912 eller förra hälften af år
1913 för utrönande af härens krigsberedskap (mobiliseringsöfningar), i
hvad samma förslag innehölle bestämmelser af kriminalrättslig natur,
och anförde härefter:
»Lagrådet har lämnat förslaget, i de delar detsamma utgjort föremål
för lagrådets granskning, utan anmärkning. Enligt § 7 af nu ifråga¬
varande lag tillkommer det Kungl. Maj:t att meddela de närmare före¬
skrifter, som blifva erforderliga för lagens verkställighet. I underdånig
skrifvelse den 15 sistlidne mars har chefen för generalstaben öfverlämnat
förslag till nådig förordning med närmare bestämmelser för verkställighet
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
af lagen. Öfver detta förslag har arméförvaltningen den 10 innevarande
april afgifvit underdånigt utlåtande. I anledning häraf har jag låtit
vidtaga en mindre ändring af lagens § 3 mom. 4. Då det för att
riktigt kunna bedöma vissa bestämmelser i lagen torde vara önskvärd!
att äga tillgång jämväl till förslaget till förordning, torde detta böra
här biläggas (bilaga B.).
Under åberopande af mitt till statsrådsprotokollet den 1 innevarande
april i ärendet afgifna yttrande hemställer jag, att ifrågavarande lag¬
förslag med ofvan berörda ändring måtte föreläggas Riksdagen till an¬
tagande.»
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bi¬
trädda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall; och skulle
till Riksdagen aflåtas nådig proposition i ämnet af
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
o
Gunnar Åkerman.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
Bilaga B.
Förslag till
Kungl Maj:ts nådiga förordning med närmare bestämmel¬
ser för verkställighet af lagen den 1912 om
vapenöfningar under senare hälften af år 1912 eller
förra hälften af år 1913 för utrönande af härens
krigsberedskap (mobiliseringsöfningar).
Sedan. Yi den i nåder utfärdat lag om särskilda
vapenöfningar för utrönande af härens krigsberedskap (mobiliserings¬
öfningar) hafva Vi, som vilja i kommandoväg dels bestämma tider för
ifrågavarande öfningar samt de delar af bären och de landstorm sområ-
den, vid hvilka desamma skola företagas, dels ock utfärda de föreskrif¬
ter rörande befrielse från öfningarna, som för rikets tjänst och det all¬
männas behof kunna finnas påkallade, funnit godt i nåder förordna
som följer:
§ I-
1 afseende å dessa öfningar skola tillämpliga stadganden i inskrif-
ningsförordningen den 5 december 1901 med däri gjorda ändringar
lända till efterrättelse för såväl till beväringen som till landstormen
börande värnpliktiga, dock med iakttagande af nedan angifna före¬
skrifter :
1. Befrielse från ifrågavarande mobiliseringsöfningar kan meddelas
värnpliktig, därest tjänstgöringens fullgörande skulle bereda af hans
arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller därest nära
anhörig aflidit.
För erhållande häraf, må värnpliktig hos inskrifningsområdesbefäl-
hafvaren eller, om han redan blifvit till mobiliseringsöfningen inkallad
eller därtill inställt sig, hos chefen för det regemente (kår, bataljon),
vid hvilket han skall tjänstgöra, göra skriftlig ansökan, åtföljd af intyg,
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
som i § 28 mom. 2, inskrifningsförordningen sägs, och äger nämnde
inskrifningsområdesbefälhafvare eller chef att, efter pröfning af uppgifna
förhållanden, den sökta frikallelse bevilja.
2. Från skyldighet att i öfningarna taga del frikallas:
värnpliktig, som vid tiden för utfärdande af order om mobiliserings-
öfningens verkställande vistas utom riket;
värnpliktig, tillhörande Glottlands inskrifningsområde, som vid tiden
för utfärdande af order om mobiliseringsöfningens verkställande vistas
utom eget inskrifningsområde;
värnpliktig, tillhörande inskrifningsområde å fastlandet, som vid
tiden för utfärdande af order om mobiliseringsöfningens verkställande
vistas inom Gottlands inskrifningsområde; •
värnpliktig, tillhörande första, andra eller tredje arméfördelnings¬
området, som vid tiden för utfärdande af order om mobiliseringsöfningens
verkställande vistac inom sjätte arméfördelningsområdet; samt
värnpliktig, tillhörande sjätte arméfördelningsområdet, som vid tiden
för utfärdande af order om mobiliseringsöfningens verkställande vistas
inom första, andra eller tredje arméfördelningsområdet;
allt såvida han med intyg af präst jämte annan trovärdig person i
den församling, där han vistas — af konsul eller utländsk ämbetsmyn-
dighet därest han vistas utom riket —, styrker sin bortvaro vid tiden
för utfärdande af order om mobiliseringsöfningens verkställande; varande
dylik värnpliktig dock berättigad att i vapenöfningen deltaga.
3. Värnpliktig, hvilken icke undergått den i §§ 27, 52 och 53
värnpliktslagen föreskrifna tjänstgöring, är, därest han, på grund af
här ofvan gifna bestämmelser, icke deltagit i mobiliseringsöfningen, här¬
igenom icke frikallad från fullgörande af den tjänstgöring, honom enligt
någondera af nämnda §§ åligger.
4. Till värnpliktig, som tillhör beväringen och som inkallats till
mobiliseringsöfning, utgår ersättning för färd till och från tjänstgöringen
i enlighet med bestämmelserna i § 60 aflöningsreglementet, dock att
dylik värnpliktig, som tillfälligt uppehåller sig å annan ort än kyrko¬
bokföringsorten, därest han hos rullföringsområdesbefälhafvaren gjort
anmälan härom, undfår godtgörelse för inställelse till och återfärd från
samlingsplats eller öfningsort, ändock att densamma uppgår till högre
belopp, än som skulle hafva utgått för färd från hemvistet i kyrkobok¬
föringsorten och åter.
Vederbörande rullföringsområdesbefälhafvare skola snarast möjligt
efter inkallelsen tillställa cheferna för vederbörliga truppförband i § 61
24
Kungl. Maj:ts JS'åd. Proposition Nr 182.
mom. 2, aflöningsreglementet omförmälda uppgifter, hvarefter nämnda
chefer omedelbart gå i författning om att ersättningen tillhandahålles
de värnpliktiga.
Värnpliktig, tillhörande beväringen, hvilken inkallats till mobilise-
ringsöfning, erhåller under tjänstgöringen, utom andra förmåner, jämväl
penningbidrag, som utgår med 50 öre om dagen.
Värnpliktiga under mobiliseringsöfningen tillkommande penning¬
bidrag utbetalas i terminer, som bestämmas af regementschefen, och
första gången senast 5 dagar efter inställelsen å öfningsorten.
5. Värnpliktig, som tillhör landstormen, erhåller under tjänst¬
göringen, in- och utryckningsdagar samt färddagar i trupp häri inräk¬
nade, utom andra förmåner jämväl penningbidrag och slitningsersättning,
som utgå, penningbidraget med 50 öre och slitningsersättningen med 25
öre om dagen.
Landstormsman, som själf förser sig med föda enligt föreskrift i
order eller kungörelse om tjänstgöringen eller på den grund att staten
ej anskaffar sådan, äger härför utbekomma ersättning med värdet af
soldatportion, beräknadt till ett belopp af 75 öre för portion.
§ 2-
pbl afseende å tillhandahållande af hästar och fordon under dessa öfningar
skola tillämpliga stadganden i Vår förnyade nådiga förordning den 12
augusti 1902 med närmare bestämmelser för verkställighet af lagen den
24 maj 1895 angående anskaffande af hästar och fordon för krigsmak¬
tens ställande på krigsfot med däri gjorda ändringar lända till efter¬
rättelse, dock med iakttagande af nedan ängifna föreskrifter:
1. Det åligger Konungens befallningshafvande att till vederbörande
kommuner ofördröjligen i två exemplar utdela lagen den
om särskilda vapenöfningar för utrönande af härens krigsberedskap
(mobiliseringsöfningar) och denna förordning; gällande i fråga om de¬
sammas förvarande föreskrifterna i § 1.
2. Mönstringskommissionens medlemmar äfvensom biträdande veteri¬
när och protokollsförare äga uppbära rese- och traktamentsersättning enligt
bestämmelsen i § 4 mom. 5 såväl för mönstringsförrättningarna som
för fordonens besiktigande vid återlämnandet, hvaremot ledamöterna i
nämnderna för hästarnas och fordonens uttagande inom de särskilda
kommunerna icke äro berättigade till ersättning för berörda uppdrag.
3. Häst- och fordonsägare skola märka täcken, täckjordar och
fodertornistrar, hvilka medfölja utskrifna hästar, samt seltyg, hvilka
följa med utskrifna fordon.
25
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
4. Kostnaderna för hästars och fordons inställande å mönstrings-
stället värderas särskild! för hvarje häst och för hvarje fordon enligt
följande grunder:
a) för framförandet af hästarna och fordonen från ägarens hemvist
öfver samlingsorten inom kommunen till mönstringsstället utgår för
hvarje full nymil ersättning med belopp motsvarande för hvarje häst
den maximilega per nvmil, som för entreprenadskjuts är för orten be¬
stämd, och för hvarje fordon den afgift, som, enligt gällande taxa, för
tillhandahållande vid skjutsanstalterna af åkdon utaf enklare beskaffenhet
finnes fastställd;
b) för tidsspillan å samlingsorten och mönstringsstället utgår er¬
sättning med sammanlagdt fyra kronor för hvarje häst och med tre
kronor 50 öre för hvarje af hästarna och fordonens framförande jäm¬
likt § 9 mom. 1 upptagen person;
c) för återfärden från mönstringsstället till hemvistet utgår skjuts¬
ersättning med en krona för hvarje full ny mil till hvarje af de uttagna
hästarnas och fordonens framförande jämlikt § 9 mom. 1 upptagen per¬
son, hvilken icke tages i anspråk för hästarnas och fordonens förande
från mönstringsstället till vederbörlig afdelnings utrustningsort;
d) ersättning enligt a) och b) detta mom. utgår likaledes för in¬
ställande å mönstringsstället af de hästar och fordon, hvilka enligt fast¬
ställd mobiliseringsplan skola medföras i reserv, eller hvilka eljest icke
uttagas; för återförande af dylika hästar och fordon från mönstrings¬
stället till hemvistet utgår däremot icke särskild ersättning.
5. a) Med de uttagna hästarna följande foder inlöses till ett pris
af en krona för hvarje ration.
b) De persedlar, som medfölja hvarje häst, inlösas icke och an¬
vändas — med undantag af grimma med grimskaft — endast under
färden från mönstringsstället till vederbörlig afdelnings utrustningsort.
Under den tid hästarna tagas i anspråk vid afdelningen förvaras sagda
persedlar vid densamma.
c) Tillbehör och seltyg, som aflämnas med fordonen, inlösas icke
heller; däremot användas de af afdelningen under samma tid som fordonen.
6. Till dem af de aflämnande, som tagas i anspråk för hästarnas
och fordonens förande från mönsringsstället till vederbörlig afdelnings
utrustningsort, utgår ersättning med två kronor om dagen jämte för-
plägnad i kvarteren eller portionsersättning beräknad efter en krona 50
öre om dagen för det antal dagar — mönstringsdagen oräknad — som
erfordras såväl för färden till utrustningsorten, som ock, om fri resa å
järnväg icke beredes, efter beräkning af tre nymil om dagen, för åter¬
färden till hemvistet.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 111 höft. (Nr 182.)
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.
7. Alla vid inmönstringen å hästar och fordon med tillbehör iakt¬
tagna fel antecknas i de förteckningar och rullor, hvilka omförmälas i
§§ 21 och 23.
8. Öfver de hästar och fordon, hvilka enligt § 5 mom. 3 lagen
den . legas af mönstringskommissionen, skall uppgöras särskild
förteckning i två exemplar enligt § 22 förordningen den 12 augusti 1902.
9. För de hästar och fordon, hvilka uttagas för användning vid
krigsmakten, utgår ersättning efter fyra kronor om dagen för häst samt
50 öre om dagen för enspändt fordon med seltyg och en krona om
dagen för tvåspändt fordon med seltyg under den tid de tagas i an¬
språk, in- och afmönstringsdagarna häri icke inräknade.
10. För afhämtandet och återförandet af utskrida hästar och fordon
från utrustnings- eller aftäraningsorten till hemvistet utgår för hvarje
full nymil ersättning med belopp motsvarande för afhämtandet en krona
för hvarje häraf upptagen person samt för återförandet för hvarje häst
den maximilega per nymil, som för entreprenadskjuts är för orten be¬
stämd, och för hvarje fordon den afgift, som, enligt gällande taxa, för
tillhandahållande vid skjutsaustalterna af åkdon utaf enklare beskaffen¬
het finnes fastställd.
11. Ersättning för bortkomna, störtade eller skadade utskrifva
hästar samt för förkomna eller skadade fordon med seltyg bestämmes
af vederbörlig mönstringskommission i tillämpliga delar i enlighet med
arméförvaltningens intendentsdepartements kungörelse den 18 januari
1910 angående bestämmandet af ersättning för störtade eller skadade
legda hästar m. m. vid truppförband tillhörande artilleriet, ingenjörtrup¬
perna och trängen.
§ 3.
I afseende å rekvisitioner för landstormen under öfningarna gälla
följande närmare föreskrifter:
1. Rätt att göra rekvisition tillkommer:
befälhafvare för arméfördelning;
kommendant i fästning;
befälhafvare för inskrifningsområde;
befälhafvare för landstormskår;
befälhafvare för landstormsbataljon.
2. Befälhafvare för landstormsafdelning, som är stadd på tåg, utan
att marschrut för tåget meddelats, så ock befälhafvare för detacherad
landstormsafdelning må, äfven om han ej är att hänföra till de i mom.
1 nämnda befälhafvare, verkställa rekvisitioner.
27
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 182.
3. Ersättning per dygn för kvarter utgår sommartid (1 april—31
oktober) med 20 öre per man samt vintertid (1 november—31 mars)
med 50 öre per man. Stallrum för hästar och slaktdjur ersättes med
25 öre per dygn för hvarje häst eller slaktdjur.
4. Mat och foder, som lämnas i kvarteren, ersättes med 75 öre
per man och dygn samt med en krona per häst eller slaktdjur och dygn.
5. Bränsle och lägerhalm ersättas, efter det pris, markegångs-
taxan upptager, med tjugofem procent förhöjning därutöfver.
6. Vård hos befolkningen för sjuka människor och hästar ersättes
med tre kronor per dag och man samt två kronor per dag och häst.
7. I öfrigt skola stadgandena i förordningen den 8 juli 1898 med
närmare bestämmelser för verkställighet af lagen den 24 maj 1895 an¬
gående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behof i tillämpliga delar lända till efterrättelse, dock
att den i § 6 mom 1, nämda kommission icke skall träda i verksamhet
och att de landstormsområden, inom hvilka mobiliseringsöfningarna äga
rum, äro att anse såsom hemort.