Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
1
Nr 181.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
utförande under senare hälften af år 1912 eller förra
hälften af år 1913 af eu försöksmobilisering och där¬
med sammanhängande öfningar; gifven Stockholms slott
den 19 april 1912.
Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen
att för utförande under senare hälften af innevarande eller förra
hälften af nästkommande år af en försöksmobilisering och därmed sam¬
manhängande öfningar å extra stat för år 1913 bevilja ett belopp af
500,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under innevarande år
förskjuta beloppet af omhänderhafvande medel för att sedermera ersättas
af förevarande anslag.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kung], nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
David Bergström.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 140 käft. (Nr 181.)
1
2
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 181.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet
inför Hans Kunglig Höghet Kronprinsen-Reg enten
i statsrådet å Stockholms slott den 19 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Bergström, ytt¬
rade härefter:
»I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 13 sistlidna januari
om äskande af anslag för utförande under senare hälften af innevarande
eller förra hälften af nästkommande år af en försöksmobilisering angaf
jag, bland annat, att jag anmodat chefen för generalstaben att gå i ome¬
delbar författning om utarbetande af ett förslag till sådan mobilisering,
att till en kostnad, ungefärligen motsvarande kostnaden för senaste för¬
söksmobilisering, utföras inom begränsadt område och med behörigt
beaktande af såväl jordbrukets som öfriga näringsgrenars intressen på
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
3
de orter, som komme att af mobiliseringen beröras. Sedan chefen för
generalstaben den 15 nästlidna mars inkommit med underdåniga förslag till
allmänna grunder för mobiliseringsöfningarna samt till de lagar och för¬
fattningar, hvilka erfordras för öfningarnas utförande, får jag, i anslut¬
ning till chefens för generalstaben nämnda förslag samt med begag¬
nande i vissa delar af dåvarande departementschefernas anföranden till
statsrådsprotokollen den 13 januari 1899 och den 13 januari 1900, af¬
seende utförande af försöksmobilisering, närmare redogöra för betydel¬
sen af cji dylik mobilisering och i sammanhang härmed äfven antyda
det sätt, på hvilket jag täuker mig försöksmobiliseringen utförd, samt
slutligen angifva, huru jag beräknar kostnaderna för densamma.
Under fredstid tillhör det krigsstyrelsen att utarbeta sådana planer
för krigsmaktens användning vid ett fredsbrott, hvilka med tillämpning
af gällande organisation för personalen, med användande af tillgäng¬
liga materiela hjälpmedel och med stöd af gällande lagar och författ¬
ningar kunna anses utförbara. När det gäller härens försättande på
krigsfot, finnas alltså att följa i detalj gående planer för personalens
inkallelse och samling till utrustning-sorterna samt för anskaffande af nö¬
digt antal hästar och fordon för trupper och trängafdelningar. Planer
finnas uppgjorda för truppförbandens sammansättning och organisation
samt för utrustning af såväl personal som hästar och fordon. Förslag finnas
likaledes utarbetade rörande truppernas inkvartering och förplägning
imder mobiliserings-ochkoncentreringstiderna, hvarjämte vidlyftiga beräk¬
ningar äro gjorda för användandet af landets kommunikationer på ett
sådant sätt, att trupperna snarast möjligt kunna koncentreras till de
viktigaste områdena. Med gemensamma namn kallas dessa, redan i
fred uppgjorda beräkningar och förslag för mobiliserings- och koncen-
treringsplaner. Allt, som under fred kan förberedas, måste vara för-
beredt, så att på mobiliseringsordern öfvergången från fredsfot till
krigsfot följer enkelt och naturligt samt tillika på kortaste tid.
När tidsfrågan är af så stor betydelse och man under en kort tid
skall utföra allt det af mig berörda arbete, som sammanhänger med
öfvergången från freds- till krigsfot, är det naturligt, att man vid
uppgörandet af arméns mobiliseringsplaner med yttersta omsorg sökt
sätta sig in i alla härpå inverkande frågor och särskildt i den tid,
hvarje förrättning kan kräfva. Härvid har man god ledning af jäm¬
förelse såväl med fredsförhållandena som med förhållandena i ut¬
landet. Fn dylik jämförelse blir dock ofta vansklig att göra, eme¬
dan man vid en mobilisering rör sig med vida större mängder af
folk och materiel än under fredstid och emedan nationella olikheter,
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
såsom olika folktäthet, olika kommunala förhållanden m. m., försvåra
tillämpningen af erfarenheterna från andra länder. Endast genom
ett verkligen utfördt mobiliseringsförsök, därvid gällande planer till-
lämpas så långt fredsförhållandena medgifva, är det möjligt att i de¬
talj granska hållbarheten af desamma, och här om någonsin kommer
det att visa sig, hvad inflytande detaljerna hafva på utförbarheten af
det hela.
För att blott nämna några af dessa detaljer, ber jag få påpeka,
hvilket inflytande på hela mobiliseringens gång det måste hafva, om
kungörelserna för de värnpliktigas inkallelse och samling hinna upp¬
sättas och anslås i tid, om de inkallade verkligen inställa sig på beräk¬
nad tid och hvilket procenttal af dem, som ej intinner sig. Det är med
ledning af de tider etc., som i nu berörda afseenden beräknats, planerna
för alla mobiliseringstransporter på järnväg och sjöledes blifvit uppgjorda,
och, hvad särskild! beträffar de härvid mest betydelsefulla transport¬
medlen, järnvägarna, kan hvarje större afvikelse inverka störande ej
endast på mobiliseringstransporterna i deras helhet utan äfven på förbere¬
delserna för koncentreringstransporterna, hvartill kommer, att de an¬
stalter, som träffats för truppernas organisation, inkvartering och
förplägnad, måste ändras just vid den tid, då man har minsta tillfälle
att omarbeta de uppgjorda planerna. Det är emellertid af vikt ej en¬
dast att få pröfva, huruvida nuvarande beräkningar äro riktiga, utan
äfven att tillse, huruvida icke än säkrare och hastigare resultat kunna
nås genom förbättringar af det gällande systemet.
I fråga om arméns beklädnad, utredning och förseende i öfrig!
med krigsmateriel har ett mobiliseringsförsök äfven sin betydelse. Där¬
igenom gifves nämligen krigsstyrelsen tillfälle att kontrollera, huruvida
arméns utrustning i dessa afseenden är fullständig och ändamålsenlig.
Hvad fullständigheten angår, gäller visserligen, att i det stora hela
kontrollen bör kunna anordnas äfven utan mobiliseringsförsök, men i
alla delar låter detta sig icke göra. Jag vill sålunda påpeka, att un¬
dersökningar i fred ej kunna till fyllest visa, till hvilken omfattning
beväringsmanskapet själft anskaffar de s. k. småpersedlarna och sär-
skildt skodonen, af hvilkas brukbarhet i fält marschförmågan så vä¬
sentligt beror; och likväl är det på kännedomen härom, som de be¬
räkningar böra grundas, enligt hvilka dylika persedlar uppläggas i
förråd. Under de årliga värnpliktsöfningarna söker man visserligen
komma till klarhet i dessa förhållanden genom persedelmönstringar,
men dessa kunna naturligtvis endast omfatta de tre yngsta årsklasserna,
under det att långt flera ingå i de mobiliserade truppförbanden. Ännu
viktigare skulle en dylik undersökuing vara beträffande landstormen.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
Värnpliktig, tillhörande landstormon, är nämligen under tjänstgöring-
pliktig att själf förse sig med kläder, och att, därest staten icke kan
genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med
sådan, mot ersättning af staten för värdet af soldatportion. I enlighet
härmed uppläggas i landstormsförråden, utom vapen och ammunition,
endast vissa beklädnads- och utredningspersedlar, hvar jämte staten i
allmänhet tillhandahåller föda först från och med tredje dagen efter
samlingen. Landstormens krigsduglighet är därför i hög grad beroende
på brukbarheten af den utrustning landstormsmännen själfva anskaffa.
De frivilliga befälsöfningar, hvilka anordnats för handstormen, hafva
emellertid gifvit endast ringa ledning för bedömandet af denna viktiga
fråga.
Angående persedlarnas in. in. ändamålsenlighet ber jag få fram¬
hålla den omständigheten, att det är viktigt utröna, huru uniformerna
passa de äldre årsklassernas manskap. Befinnas mera omfattande för¬
ändringar nödvändiga, kan detta hafva inflytande på tillverkningen af
den nya fältuniformen. Ny tillverkningen bör nämligen ordnas så,, att
uniformerna passa det manskap, som skall använda dem vid mobilisering.
Tillverkades uniformerna i storlekar, som passade allenast för freds-
öfningarna, skulle vid krigstillfälle så stora förändringar erfordras, att
de icke kunde medhinnas under den korta mobiliseringstiden. I alla
händelser kunna icke ändringar helt och hållet undvikas vid mobilisering.
Det är därför angeläget att vinna erfarenhet angående dessas omfatt¬
ning, emedan detta kan hafva inflytande på sammansättning och utred¬
ning af de handtverksafdelningar och verkstäder, hvilka vid eu verklig
mobilisering böra träda i verksamhet, hvarjämte äfven med ledning
häraf måste beräknas, i hvad mån de icke vapenföra yrkesmännen här¬
till förslå och till hvilket antal civila handtverkare måste tagas i an¬
språk. Och vänder man uppmärksamheten till lerigsmaterielen i (ifrigt,
inses lätt, hvilka lärdomar ett mobiliseringsförsök kan lämna i frågor
rörande tidsåtgång för materielens utlämning och utredning, transport
och fördelning, de olika fordonens packning m. m. Endast när dylika
faktorer medtagas i beräkningen till sitt rätta mått, blir det möjligt
att säga, om trupperna verkligen kunna stå marschfärdiga de dagar,
som i mobiliseringsplanerna afsetts.
En annan viktig fråga, på hvilken allenast en försöksmobilisering-
kan gifva svar, och på hvilken marschfärdigheten lika mycket beror
som på ofvan nämnda förhållanden, gäller anskaffningen af hästar och
fordon. För truppernas organisation och utrustning erfordras ett så
6
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 181.
stort antal rid- och draghästar samt fordon, att en utskrifningslag för
hopbringandet åt antalet måst antagas, då man ingalunda kunnat lita
på att genom frivilliga aftal vara i stånd anskaffa sådana mängder.
Denna lag tillåter emellertid, i motsats till de flesta andra länders lag¬
stiftning i samma ämne, icke något försöks anställande i fredstid. Ur
militär synpunkt innebär detta förhållande eu brist, i synnerhet som vi
icke ens äga möjlighet att genom periodiskt återkommande hästmönstrin¬
gar, såsom i flera länder äger ruin, inhämta kännedom om liästmateri-
alets beskaffenhet å olika orter. Tillämpningen af utskrifningslagen är
närmast att jämföra med tillämpningen af bestämmelserna om perso¬
nalens inkallelse, och hvad som sagts om denna sist nämnda gäller då
ock i viss mån i fråga om häst- och fordonsanskaffningen: allenast ett
mobiliseringsförsök kan ådagalägga, om hästarna och fordonen på de
tider och orter, som beräknats i mobiliseringsplanerna, kunna stå till
vederbörande truppers förfogande. Ett mobiliseringsförsök skulle äfven
ådagalägga, om de utskrifna hästarna äro fullt användbara för de olika
ändamål, till hvilka de afses. Redan ur dessa synpunkter är det önsk-
värdt, att vid mobiliseringsöfningen de utskrifna hästarna och fordonen
icke blott uttagas inom kommunerna samt föras till mönstringsställena
och där inmönstras utan att de äfven transporteras från mönstrings¬
ställena till utrustningsorterna och där tagas i bruk under viss tid.
Eu ingående kännedom om hästarnas och fordonens beskaffenhet och
om deras lämplighet för olika militära ändamål kan endast vinnas
genom att använda dem under en öfningsperiod, särskildt emedan man
icke äger någon säkerhet för att samma hästar och fordon framföras
vid mönstringsförrättuingarna, om det endast gäller en besiktning, som
om staten också tager dem i bruk. Härtill kommer, att den egentliga
mobiliseringstiden numera i allmänhet är så kort, att erforderligt antal
hästar och fordon lika litet vid en försöksmobilisering som vid verklig
mobilisering kunna under densamma anskaffas genom lega. De formali¬
teter, hvilka efter mobiliseringsöfningens slut erfordras för de utskrifna
hästarnas och fordonens återlämnande till ägarna samt för ersättning,
komma icke att bereda mycket större svårigheter än motsvarande för¬
rättningar beträffande de hästar och fordon, hvilka årligen till afsevärdt
antal legas för artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis samt
för större fälttjänstöfningar.
Öfvergår jag nu till att tala om mobiliseringsförsökets betydelse
för att utröna ändamålsenligheten af de planer, som blifvit uppgjorda
för truppernas underhall och förläggning under mobiliseringstiden, skulle
visserligen kunna invändas, att man hvarje år har tillfälle att anställa
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
försök, hvilkas utfall (äfven kunna gifva ledning i nu berörda af¬
seende. Betänker man emellertid, huru mycket större antal folk och
hästar, som sammanföras på en plats vid mobilisering än vid de van¬
liga fredsöfningarna, och tillika att underhållsfrågan under fred ord¬
nas lång tid i förväg, under det den vid mobilisering måste lösas
efter mycket kort varsel, bör man utan svårighet finna, huru vanskligt
det är att i denna fråga blott räkna med vanlig fredserfarenhet. Om
truppernas förplägnad å mobiliseringsorterna och deras förplägnads-
utrustning ej äro på förhand ordnade, kunna däraf de största faror för
disciplinen och för liärens krigsberedskap uppstå. Endast praktiken
kan gifva vid handen, huruvida den beräknade tiden är tillräcklig för
förnödenheternas anskaffande, eller om denna tilläfventyrs måste för¬
längas eller kan förkortas. Också böra försöken få tillräcklig omfatt¬
ning med afseende på olika lokala förhållanden, så att det kan afgöras,
om och i hvad mån högre myndigheter böra vara beredda på att
komma ett eller annat truppförband till hjälp. Att i allo pröfva de pla¬
ner, som uppgjorts för truppernas underhåll och förläggning vid mobi¬
lisering, är icke möjligt utan tillämpning af rekvisitionslagarna, hvilket
åter icke lämpligen kan förutsättas annat än för landstormen. Man¬
skapet bör därför, synnerligast vid en försöksmobilisering vintertid,
icke inkallas till mobiliseringsorterna förr, än man där är i stånd att
förlägga och förpläga dem.
Och för att till sist tala om mobilisering stransporterna, kan en för¬
söksmobilisering visa, huruvida transportplanerna äro rätt uppgjorda samt
huruvida järnvägarnas personal och materiel äro tillräckliga för trans¬
portens obehindrade gång, eller om rubbningar uppstå, Indika man ej
på förhand kunnat beräkna.
Hvad jag nu anfört, torde vara tillfyllest för att motivera anstäl¬
landet af ett mobiliseringsförsök. Men ej allt det gagn, som är möjligt
att vinna af mobiliseringsförsöket, ernås, om man skulle stanna vid
själfva mobiliseringen i egentlig mening, d. v. s. de lägre truppför¬
bandens uppbringande till fältfot och vederbörliga utrustning, hvarefter
de marschfärdiga trupperna åter afrustade och hemförlofvades. Ett
dylikt tillvägagående vore att lämna tillfället att också pröfva de mobili¬
serade truppernas fält duglighet obegagnadt. Samtliga mobiliseringsför-
beredelser — utom möjligen bekräftande landstormen samt vissa delar ai
häst- och fordonsutskrifningen — utföras numera med största noggrann¬
het. Också kommer numera vid en mobiliseringsöfning frågan om trupp¬
förbandens krigsduglighet att tilldraga sig intresset i högre grad än vid
8
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 181.
1900 års försöksmobilisering. Truppernas krigsduglighet utgör, jämte
arméns styrka och sammansättning på fältfot, den nya härordningens
facit samt, i den mån densamma kan påvisas under en kort fredsöfning,
ett värdefullt underlag för bedömande af krafven på förändringar i här¬
ordningen under den närmaste framtiden. En exakt kunskap, om huru
vår här tager sig ut på fältfot och om den grad af krigsduglighet hären
då kan anses äga, är äfven af vikt för krigföringen. Under försöks¬
mobiliseringen böra därför prof anställas för att utröna såväl linje- och
reservformationernas sammanhållning, uthållighet, manöver- och'strids¬
duglighet som utbildningsgraden och skjutskickligheten hos den in¬
kallade personalen, särskilt hos f. d. fast anställda, reservbefäl och
äldre årsklasser. I anslutning till det nu sagda har jag alltså funnit
mig böra föreslå att med eu försöksmobilisering af vissa truppförband
må förbindas därpå följande fälttjänstöfningar, skolskjutningar å skjut¬
banor och fältmässiga skjutningar i obekant terräng.
Genom att låta mobiliseringsöfningen omfatta en hel arméfördel¬
ning, d. v. s. eu af svenska härens slagenheter, och genom att sam¬
manföra de olika trupp förbanden af skilda vapenslag till en enda
öfningsgrupp blefve det möjligt att på praktiskt sätt ådagalägga, hvad
som möjligen kan brista i fråga om de högre stabernas mobilisering
samt att gifva stabspersonalen tillfälle att se och röra sig med fältstarka
trupp- och trängförband, med trupper och trängfor mation er till verk¬
ligen samma numerär och beskaffenhet som i fält. Den ständigt ökade
enskilda trafiken å järnvägarna kan emellertid under fredsförhållanden
ej inskränkas i ens närmelsevis samma grad som vid en verklig mobili¬
sering. Järnvägarna kunna därför under en försöksmobilisering svår¬
ligen tagas mera i anspråk för militära behof, än hvad som plägar
ske vid de större fälttjänstöfningarna, ja, deras tjänster kunna ej ens
påräknas i samma grad som då, enär tiden för förberedelsers träffande
måste blifva ganska knapp. Redan ur trafiksynpunkt är det följaktligen
önskligt, att sammandragningen af trupper till de fälttjänstöfningar,
som böra hållas under försöksmobiliseringstiden, inskränkes till en min¬
dre styrka än en mobiliserad arméfördelning. Genom att sålunda min¬
ska vapenöfningens omfattning, kommer den ock att kännas mindre be¬
tungande. För att pröfva de särskilda truppförbandens krigsduglighet
behöfva dessa ej heller sammanföras till eu enda gemensam fälttjänst-
öfning. Större fälttjänstöfningars betydelse framför fälttjänstöfningar i
mindre skala ligger, såsom ofvan antydts, egentligen i den utbildning,
som beredes högre befälhafvare och staber. De enskilda truppdelarnas
utbildning kan däremot tillgodoses och pröfvas lika väl i det ena som
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
andra fallet. Under en försöksmobilisering med mindre omfattning än
eu arméfördelning gifva öfningarna också det största utbytet af därtill
anslagna medel, om de ordnas gruppvis, hvarvid intet hindrar att mo¬
biliserade truppförband öfvas tillsammans med trupper på fredsfot.
Skulle vintertid i södra Sverige mobiliserade truppförband komma att
transporteras till norra delen af landet, kunna dessa utan nämnvärd
särskild kostnad sammanföras till en enda öfningsgrupp.
1900 års försöksmobilisering omfattade endast truppförbanden, eme¬
dan landstormen vid denna tid icke erhållit någon organisation. A fast¬
landet tog landstormens organisation sin början först år 1905 i anslut¬
ning till det frivilliga skytteväsendet, och vid början af innevarande år
hade inemot halfva antalet landstormsområden erhållit befälhafvare, för¬
valtare och förråd, d. v. s. fullständig fredsorganisation. För närva¬
rande är det också mycket önskvärdt och lämpligt att anordna eu
mobiliseringsöfning med landstormen, särskildt som öfningarna med den¬
samma — oafsedt det frivilliga skytteväsendets skjutöfningar — hittills
i allmänhet inskränkt sig till periodiskt återkommande frivilliga befäls-
öfningar. I fråga om landstormen, som befinner sig under organi¬
sation, kan det sägas vara ännu viktigare än beträffande linjen att
pröfva inkallelse, samling, utrustning, förplägnad och förläggning. Där¬
jämte böra äfven bevaknings- och stridsöfningar samt skol- och fältskjut¬
ningar anordnas för landstormen. Redan i fråga om truppförbanden
framhölls, att det icke utan tillämpning af rekvisitionslagarna är möjligt
att i allo följa de för mobilisering uppgjorda förplägnads- och förlägg-
ningsplanerna, hvilket, särskildt vintertiden, manade till en viss försik¬
tighet i fråga om personalens inkallande. Vid landstormen göra sig
motsvarande synpunkter gällande men, i följd af dess svagare organi¬
sation och ofullständigare utrustning, framträda de där ännu kraftigare.
Landstormen saknar i regel kappa, tältutredning, reservportioner och
kokkärl. Dess befäls- och förvaltningspersonal är flerstädes ovan.
Landstormens afdelningar hafva därför mindre förmåga än linjeafdel-
ningar att reda sig under de svårigheter, hvilka äro oskiljaktiga från
kriget och i viss mån äfven från öfningar med den fältmässiga och
allvarliga karaktär, som en försöksmobilisering bör erhålla. Vid gräns-
och kustbevakning förekomma talrika detacheringar, hvilka i viss mån
försvåra förläggning och förplägning. Under en mobiliseringsöfning med
landstormen måste man därför antingen tillförsäkra densamma rätt att
rekvirera kvarter och mat i kvarteren eller ock förse den med bättre
utrustning och förvaltningspersonal än under verkliga krigsförhållanden.
Gifvetvis skulle öfningarna i förra fallet erhålla en fältmässigare prägel
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 140 käft. (Nr 181.) ‘2
10
Kungl Maj:ts Nåd Proposition Nr 181.
samt blifva af större värde. Ju svagare en afdelnings organisation är,
desto viktigare är det nämligen för bedömande af dess krigsduglighet,
att det krigsmässiga förfaringssättet genomföres utan störande undantags¬
bestämmelser. Särskild! gäller detta förvaltningen.
Anställandet af ett mobiliseringsförsök synes sålunda tillfyllest mo¬
tiverad!. Häremot skulle visserligen kunna invändas, att en försöks¬
mobilisering i ungefär här antydd omfattning utförts så nyligen som
år 1900 och att de rön och lärdomar, hvilka därunder gjordes, ännu
böra äga sin giltighet. Detta är också i viss mån riktigt. Med stöd
af erfarenheterna från 1900 års försöksmobilisering, har nämligen den
egentliga mobiliseringstiden sedan år 1900 kunnat minskas med åtskilliga
dagar. Sedan år 1900 hafva dock så genomgripande förändringar ti inåt
både utom och inom armén, att man icke längre kan i fråga om dess
organisation och mobilisering uteslutande eller ens hufvudsakligen stödja
sig på erfarenheterna från år 1900. Oafsedt den förändring i Sveriges
krigspolitiska läge som inträdt genom upplösningen af unionen med
Norge, stå vi nu inför betydligt ändrade förhållanden i många afseenden.
Samfärdsmedlen, hvilka för mobiliseringens skyndsamma utförande
äga en afgörande betydelse, hafva under de senaste 12 åren nått eu
hastig utveckling. Sålunda hafva de trafikerade järnvägarnas längd
ökats från 10,707 km. den 1 januari 1900 till 14,041 km. den 1 januari
1912 samt antalet telegraf- och telefonstationer från 2,935 den 1 ja¬
nuari 1900 till 4,987 den 1 januari 1911.
Ännu betydelsefullare i nu förevarande afseende är genomförandet
af 1901 års härordning med ny värnpliktslag, ny inskrifningsförord-
ning, ny hästutskrifningsförordning, ny värnpliktsområdesindelning, nya
förläggnings- och utrustningsorter för ett stort antal truppförband, nya
freds- och fältförvaltningsreglementen, nya reglementen angående järn¬
vägarnas, postens och telegrafens användning för militära ändamål un¬
der krig, nya mobiliserings- och inkallelseinstruktioner, nya mobilise-
ringsplaner samt påbörjandet af landstormens organisation. Den för¬
söksmobilisering, som inom svenska armén ägde rum år 1900, kan icke
läggas till grund för ett bedömande af, huru den nuvarande arméorga¬
nisationen skulle fungera vid försättande på fältfot.
För bedömande af flerehanda viktiga spörsmål rörande landets för¬
svar, hvilka föreligga till de nyligen bildade försvarsberedningarnas
och regeringens undersökning och pröfning, vore det af stor bety¬
delse att under den närmaste tiden, eller närmare bestämdt under senare
hälften af innevarande eller förra hälften af nästa år, utföra en för¬
söksmobilisering. Härför tala äfven andra skäl. Den senare öfvergångs-
11
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
perioden till 1901 års härordning afslutas nämligen med år 1913, då
nämnda härordning sålunda i stort sedt kan anses genomförd. Därest
mobiliseringen inträffar efter den 1 nästkommande juli, inkallats till
truppförbanden endast årsklasser inom beväringen, hvilka erhållit sin
utbildning enligt § 27 eller § 52 i 1901 års vänpliktslag. I landstor¬
men ingå från och med innevarande år endast sådana årsklasser, hvilka
utbildats enligt de år 1892 beslutade ändringarna i värnpliktslagen.
Såväl beväringen som landstormen äga följaktligen hvar för sig en
homogen sammansättning, om man bortser från, att de sex äldsta, af
mobiliseringen berörda årsklasserna inom beväringen samt den äldsta
årsklassen inom landstormen utbildats enligt öfvergångsbestämmelserna
i ofvan berörda värnpliktslagar och sålunda tjänstgjort endast i respek¬
tive 172 och 66 dagar.
Ännu en synpunkt torde i detta sammanhang böra uppmärksam¬
mas. För närvarande tillverkas en ny grå fältuniform för svenska ar¬
mén. Vid truppförbanden finnas afsevärda förråd af såväl den äldre
som den nya uniformen. Allom bekant torde vara, att nämnda båda
uniformer af taktiska skäl under krig icke böra blandas inom samma
afdelning. Denna hänsyn försvårar helt naturligt utrustningsarbetet
under tiden för anskaffningen af den nya uniformen. De erfarenheter,
hvilka i afseende å lämpligaste sättet för uniformernas utlämnande och
fördelning kunna vinnas genom berörda försöksmobilisering, komma
säkerligen att underlätta utrustningsarbetet vid verklig mobilisering.
A andra sidan är att bemärka, att ny fördelning af hästar och
fordon träder i kraft från och med år 1913, hvarjämte afsevärda för¬
ändringar i mobiliseringsplanerna innevarande år äro under, genom¬
förande. Äfven om detta i viss mån kan försvåra planläggningen af
den ifrågasatta mobiliseringsöfningen, kan det icke anses innebära några
skäl däremot af afgörande betydelse.
En försöksmobilisering kommer alltid att blifva ganska kännbar för
befolkningen inom det område, där densamma äger rum. öfningarna
höra därför icke erhålla allt för stor omfattning. De här ifrågasatta
mobiliseringsöfningarna beräknas, frånsedt vissa landstormsområden, icke
heller komma att omfatta större truppstyrka än ungefär hälften af en
arméfördelning. Likaledes bör i fråga om tidpunkten för öfningarnas an¬
ordnande behörig hänsyn tagas till jordbrukets och öfriga näringsgre¬
nars intressen på de orter, som komma att af mobiliseringen beröras.
1 det förslag till lag rörande ifrågavarande mobiliseringsöfning,. som jag
ärnar föreslå till framläggande i särskild proposition, finnes tillika, in¬
tagen en bestämmelse, enligt hvilken Konungen skall äga medgifva
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
befrielse från öfningen, när rikets tjänst eller det allmännas behof det
kräfver, äfvensom då sådan befrielse eljest kan finnas påkallad af sär¬
skilda förhållanden, såsom på grund af värnpliktigs vistelse utom riket
eller på större afstånd från mobiliseringsorten.
Nu nämnda inskränkningar hindra icke att öfningarna komma
att lämna åsyftadt resultat. De viktigaste erfarenheterna vid en för¬
söksmobilisering under nuvarande förhållanden torde gälla den er¬
forderliga mobiliseringstiden för truppförbanden, de mobiliserade trupp¬
förbandens krigsduglighet, särskildt under tiden närmast efter afslutad
mobilisering, de äldre värnpliktsklassernas utbildningsgrad, häst- och
fordonsutskrifningens utförande samt landstormens mobilisering och an¬
vändbarhet, hvilket allt kan blifva föremål för viktiga rön lika väl
inom den här beräknade styrkau som vid en hel mobiliserad arméför¬
delning. Betydelsefullare än styrkans storlek är otvifvelaktigt öfningens
varaktighet. Hela tjänstgöringstiden beräknas till femton dagar för
beväringen och till tio dagar för landstormen. Af densamma åtgår
ungefär halfva antalet dagar för den egentliga mobiliseringen och för
afrustningen. För öfningar med de mobiliserade truppförbanden och
landstormsafdelningar kan sålunda omkring halfva tjänstgöringstiden
anslås. Under 1900 års mobiliseringsöfning, som i dess helhet kräfde
fullt lika lång tid som den nu för beväringen ifrågasatta, men vid
hvilken mobiliseringen skedde långsammare, kunde endast en tredje¬
del af tjänstgöringstiden anslås till motsvarande öfningar.
När jag sålunda tagit i öfvervägande, hvilka erfarenheter och upp¬
lysningar i fråga om arméns stridsberedskap som genom nu omhand-
lade öfning kunna vinnas, har jag ansett ett förslag till utförande af
eu försöksmobilisering böra utarbetas och för Riksdagen framläggas.
Ett förslag härom påkallar emellertid med nödvändighet jämväl ett
förslag till lag med bestämmelser angående värnpliktigas, som tillhöra
beväringen, och värnpliktigas, som tillhöra landstormen, tjänstgörings¬
skyldighet, angående tillhandahållande af hästar och fordon samt angående
rekvisition af kvarter m. m. Ett särskildt förslag till proposition här¬
om föreligger äfvenledes utarbetadt.
Hvad beträffar kostnaderna för den af mig ifrågasatta försöksmobili¬
seringen, har jag med ledning af nu gällande mobiliseringsplaner låtit
uppgöra en beräkning af desamma, hvilken i särskild bilaga framlägges.
Däri upptagas endast de kostnader, som blifva en följd af själfva för¬
söksmobiliseringen och alltså falla på denna; hvaremot öfriga, samtidigt
förekommande utgifter bestridas från anslagen för arméns mathållning,
för furagering af arméns hästar, för arméns munderingsutrustning,
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.
för arméns diverse intendenturbehof, för arméns kasernutredning samt
ved, ljus och vatten, för arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag
äfvensom från anslagen till aflöning och rekrytering, till lega af hästar
för artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis samt för de
värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning in. m. Från dessa
ordinarie anslag komma härigenom endast att bestridas utgifter, hvilka
skulle utgå, äfven om försöksmobiliseringen icke ägde rum. De
prisuppgifter m. m., på hvilka kostnadsberäkningen grundar sig, äro
bestämda efter arméförvaltningens hörande. I detta sammanhang torde
böra meddelas, att jag beräknat de värnpliktigas penningbidrag till 50
öre om dagen samt ersättningen för utskrida hästar till fyra kronor
om dagen. Äfven år 1900 utgick penningbidraget med 50 öre om
dagen. Ersättningen för utskrifna hästar är satt till samma belopp, som
beräknas för lejda hästar, hvarvid dock bör beaktas att ersättning utgår
för de utskrifna men icke för de lejda hästarnas inställelse och afhäm¬
tande. I Norge utgår vid mobiliseringsöfning ersättning med två kronor
per häst om dagen.
Till sist anser jag mig böra erinra, att i det förslag till lag rörande
mobiliseringsöfningen, som särskild! utarbetats, blifvit införd en mot
§ 9 värnpliktslagen svarande bestämmelse, enligt hvilken värnpliktig,
som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete antagen,
ej må af husbonde eller arbetsgifvare hindras att inställa sig till denna
öfning, äfvensom att inom justitiedepartementet blifvit utarbeta^ ett
förslag till lag innefattande förbud mot sådan värnpliktigs skiljande
från tjänst eller arbete. Jag bör här tillägga, att jag äfvenledes
har för afsikt att framlägga förslag i syfte att bereda till försöksmo¬
biliseringen inkallad värnpliktigs familj, som däraf oundgängligen är i
behof, understöd under mobiliseringstiden (familjeunderstöd).
Åberopande hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånig¬
het, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för utförande under senare hälften af inne¬
varande eller förra hälften af nästkommande år af
en försöksmobilisering och därmed sammanhängande
öfningar å extra stat för år 1913 bevilja ett belopp
af 500,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att
under innevarande år förskjuta beloppet af omhän-
derhafvande medel för att sedermera ersättas af före¬
varande anslag.»
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 181.
Till denna, af statsrådets öfriga ledamöter bi¬
trädda hemställan behagade Hans Kunglig Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
o
Gunnar Åkerman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr IfU.
15
Bilaga.
Sammandrag af kostnaderna för on försöksmobilisering.
Linje- och reservtrupper med depåer:
Inkallelsekostnader.................................................. 20,000: —
Färdkostnader.......................................................... 26,000:
Aflöningskostnader............................................... 65,000:
Matliållningskostnader......................................... 65,000: -
Inkvarteriugskostnader ............................. 12,000:
Munderingskostnader ......................................... 46,000:
Kasernutrednings- in. fl. kostnader ................. 9,000: -
Sjukvårdskostnader .......................................... 2,000:
Kostnader för utskrida hästar och fordon:
inmönstrings- och inställelse-
kostnader ......................... 30,000: —
kostnader under användnin¬
gen...................................... 80,000: —
utmönstrings- och hemtran¬
sportkostnader................ 12,000:— 122,000: —
Kostnader för fälttjänstöfningar, skjutningar,
inspektioner in. in....................................... 50,000:
Diverse kostnader................................................... 3,000: — 420,000: —
Landstorm:
Inkallelsekostnader............................................ 3,000:
Färdkostnader .......................................................... 2,700:
Aflöningskostnader................................................. 16,000:
Mathållningskostnader............................................. 26,000:
Inkvarterings- in. fl. kostnader......................... 10,000:
Munderingskostnader ........................................ 9,600:
Sjukvårdskostnader.............................................. 600: —
Häst- och fordonskostnader................................ 5,000: —
Kostnader för fälttjänstöfningar, skjutningar,
inspektioner m. m. ..................................... 6,000: —
Diverse kostnader.................................................. 1,100: 80,000: —
Summa kronor 500,000: —