Femte hufvudtiteln.
85
Då det vore fördelaktigt, att försöken snarast möjligt kunde utföras, [25.]
torde den därför behöfliga summan, 60,000 kronor, om möjligt få i
erforderlig mån disponeras redan innevarande år.
För minförsök i öfrigt synes mig äfven medel böra äskas, att utgå
för år 1913 med samma belopp, som beviljats för år 1912, eller 20,000
kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i under¬
dånighet, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen'
dels att af det utaf 1911 års riksdag för anskaff¬
ning af handminor med tillbehör för flottan beviljade
anslag å 329,000 kronor anvisa på extra stat för år
1913 återstående, ännu icke anvisade beloppet 164,500
kronor;
dels ock, att på extra stat för år 1913 bevilja
för anskaffning af båtmateriel för sjöpositioner ett
anslag af 73,000 kronor,
till uppförande af en minlastningsbrygga å Björn¬
holmen ett anslag af 27,000 kronor och
till försök med minmateriel ett anslag af 80,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda
anslag låta i mån af behof förskottsvis utanordna ett
belopp af 60,000 kronor redan under innevarande år.
Belysningsmateriel.
Efter framställning af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1911 års riks- [26.]
dag för anskaffning af belysningsmateriel med tillbehör ett anslag af Belysnings-
59,000 kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1912 ett belopp materiel,
af 29,500 kronor.
I öfverensstämmelse med marinförvaltningens förslag hemställer jag
i underdånighet, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att af det utaf 1911 års riksdag för anskaffning
af belysningsmateriel med tillbehör beviljade anslag å
59,000 kronor anvisa på extra stat för år 1913 åter¬
stående, ännu icke anvisade beloppet, 29,500 kronor.
86
Femte hufvudtiteln.
[27.]
Brisanslad-
dåde projekti¬
ler till kust¬
artilleriets»
grofva kast¬
pjäser.
[28;]
Anordningar
för genomblås-
ning af vissa
kustartille¬
riets kanoner.
[29.]
Kikarsikten
för en del
kanoner å
kustfäst¬
ningarna.
Brisansladdade projektiler till kustartilleriets grofva
kastpjäser.
På framställning af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1911 års riksdag
för anskaffning af brisansladdade projektiler till kustartilleriets grofva
kastpjäser ett anslag å 150,000 kronor och anvisade däraf på extra stat
för år 1912 ett belopp af 50,000 kronor.
I enlighet med hvad marinförvaltningen föreslagit, hemställer jag
nu i underdånighet, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Eiksdagen
att af det utaf 1911 års riksdag beviljade anslag
å 150,000 kronor för anskaffning af brisansladdade
projektiler till kustartilleriets grofva kastpjäser anvisa
på extra stat för år 1913 ett belopp af 50,000 kronor.
Anordningar för genomblåsning af vissa kustartilleriets
kanoner.
Till anordningar för genomblåsning af vissa kustartilleriets kanoner
beviljade 1911 års riksdag på framställning af Eders Kungl. Maj:t ett
anslag af 52,000 kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1912
ett belopp af 26,000 kronor.
I öfverensstämmelse med marinförvaltningens förslag hemställer jag
i underdånighet, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att af det utaf 1911 års riksdag beviljade anslag
å 52,000 kronor till anordningar för genomblåsning
af vissa kustartilleriets kanoner anvisa på extra stat
för år 1913 återstående, ännu icke anvisade beloppet,
26,000 kronor.
Kikarsikten för en del kanoner å kustfästningarna.
I underdånig skrifvelse den 30 september 1909 angående utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel för år 1911 anförde marinförvalt¬
ningen, att i den mån som kustartilleriets skjutmetoder vunnit stadga
och nya förbättringar i dem införts beliofvet af kikarsikten för kust-
Femte hufvudtiteln.
87
fästningarnas kanoner tydligare framträdt och att chefen för kustartille¬
riet i sina underdåniga inspektionsrapporter äfven flera gånger fram¬
hållit, att åtminstone alla sjö frontpjäser borde förses med dylika sikten.
Marinförvaltniugen, som jämväl haft sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga, hade försett alla på senare tiden nyanskaffade svåra och
medelsvåra kanoner för kustfästningarna med kikarsikten, men för öf-
riga äldre pjäser hade ej tillgängliga medel medgifvit anskaffning af
dylika nyare siktanordningar.
Då det, yttrade ämbetsverket vidare, ännu ej varit ifrågasatt att
utbyta dessa äldre kanoner emot nya, utan man tvärtom måste antaga,
att sjöfronternas bestyckning under en del år framåt komme att till
största delen blifva oförändrad, ansåg ämbetsverket det vara af vikt,
att dessa pjäser lörsåges med sådana moderna siktanordningar, att
största möjliga effekt kunde erhållas af deras eld. Enligt beräkning
uppginge kostnaden för att anskaffa kikarsikten med tillhörande anord¬
ningar till de svåra och medelsvåra sjöfrontkanoner, som ej hade sådana,
samt till i pansartorn eller eljest å viktigare punkter fast uppställda
lätta kanoner till 75,000 kronor. Hvad öfriga landfrontkanoner och den
rörliga bestyckningens pjäser beträffade, förelåge icke vid afgifvande af
skrifvelsen den 30 september 1909 sådan utredning af behofvet, att
framställning om dess fyllande kunde göras.
Då emellertid sjöfrontpjäsernas förseende med kikarsikten ej syntes
ämbetsverket höra uppskjutas och utan olägenhet kunde behandlas som
en fråga för sig, hemställde marinförvaltniugen om äskande hos Riks¬
dagen af ett extra ordinarie anslag för detta ändamål.
Denna framställning föranledde icke något förslag till 1910 års
riksdag.
Marinförvaltningen förnyade i underdånig skrifvelse den 27 sep¬
tember 1910 sin omförmälda hemställan samt meddelade därvid, att
ämbetsverket under det då senast gångna året för frågans ytterligare
utredning låtit pröfva kikarsiktkonstruktionen för flera af här afsedda
pjäser samt att dessa pröfningar gifvit synnerligen goda resultat.
Ämbetsverket hade äfvenledes dåmera, enligt hvad vidare anfördes
i sistnämnda skrifvelse, varit i tillfälle att erhålla utredning angående
för den rörliga bestyckningen erforderliga siktmedel, men som dessa
hörde intimt samman med och kunde anses utgöra eu del af de för
eldens ledning vid rörliga batterier erforderliga anordningar, hade dylika
siktmedel medtagits i en samtidigt afgifven särskild framställning om
beredande af medel till eldledningsanordningar för kustfästningarnas rör¬
liga bestyckning.
[29.]
88
Femte hufvudtiteln.
[29.]
Departements¬
chefens
yttrande.
[30.]
Afetånds-
mätare för
kustfäst-
ningarna.
Ej heller denna år 1910 gjorda hemställan angående kikarsikten
till fast uppställda kanoner i knstfästningarna medförde någon framställ¬
ning från Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen.
Däremot blef, med gillande af marinförvaltningens hemställan i fråga
om eldledningsanordningar för kustfästningarnas rörliga bestyckning,
förslag af Eders Kungl. Maj:t framlagdt för sistlidet års riksdag att för
sistberörda ändamål bevilja på extra stat ett anslag af 42,000 kronor;
och biföll Riksdagen detta förslag.
Nu har marinförvaltningen i sin förenämnda skrifvelse den 30 sep¬
tember 1911 anfört, att enligt ämbetsverkets åsikt anskaffning af kikar¬
sikten till ifrågavarande fast uppställda artilleripjäser vore nödvändig,
om tillbörlig effekt skulle kunna ur dem uttagas och moderna skjutme¬
toder tillämpas. Omförmälda kikarsikten samt moderna afståndsmätare,
hvarom ämbetsverket under en annan punkt i skrifvelsen gjorde hem¬
ställan, vore kustfästningarnas, artilleristiskt sedt, viktigaste behof.
I anslutning till hvad marinförvaltningeu sålunda anfört, har äm¬
betsverket ånyo framställt begäran, att hos Riksdagen måtte äskas erfor¬
derliga medel, 75,000 kronor, till kikarsikten för fast uppställda kanoner
å kustfästningarnas sjöfronter och andra viktigare punkter.
Det torde vara ovedersägligt, att användning af kikarsikten för de
kanoner, hvarom här är fråga, bereder möjlighet att uppnå långt bättre
resultat vid skjutning med dessa pjäser än som kan beräknas utan till¬
gång till dylika sikten. Då sålunda anskaffning af kikarsikten är ägnad
att väsentligt förhöja verkan af redan förefintlig materiel, synes mig här
föreligga ett behof, hvars tillgodoseende ej längre bör uppskjutas.
Jag får därför i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå Riksdagen
att till anskaffning af kikarsikten för fast upp¬
ställda kanoner å kustfästningarnas sjöfronter och andra
viktigare punkter bevilja på extra stat för år 1913 ett
anslag af 75,000 kronor.
Afståndsmätare för kustfästningarna.
I underdånig skrifvelse den 1 oktober 1907 angående anslagsbehofven
för år 1909 gjorde marinförvaltningen framställning om äskande af
medel för försök med afståndsmätare för kustfästningarna; och anförde
Femte lmfvudtiteln.
89
ämbetsverket därvid bland annat, att för ett rationellt ordnande af be¬
höflig anskaffning af moderna afståndsmätare, som voro afsedda att
komma till användning i stället för de vid kustfästningarna förefintliga
afståndsmätarna af numera föråldrad konstruktion, det enligt marinför¬
valtningens åsikt vore nödvändigt, att först grundliga försök verkställdes
med någon eller några af de bästa förekommande typerna. Då de af-
ståndsmätningsinstrument, som vore grundade på principen lång hori¬
sontal bas utom instrumentet, kräfde ett elektriskt kabelnät af ganska
vidsträckt omfattning, syntes det ämbetsverket önskvärdt, att försöken
anställdes inom Karlskrona fästning, hvarest de lokala förhållandena
särskild! kräfde afståndsmätare af sådan typ. Ett försöksinstrument af
detta slag borde efter försökens afslutande kunna afses för denna fäst¬
ning, och sålunda anskaffningskostnaden för såväl instrumentet som ka¬
belnätet komma fästningen till godo. Marinförvaltningen föreslog där¬
för, att försök med afståndsmätare för kustfästningarna skulle anordnas
i Karlskrona och att för detta ändamål dylika instrument af de bästa
typer, som förefunnes i handeln, inköptes; och framhöll marinförvalt¬
ningen slutligen, att först sedan dylika försök blifvit utförda möjlighet
funnes för ämbetsverket att angifva kostnaden för nyanskaffning af mo¬
derna afståndsmätare för samtliga kustfästningarna.
Eders Kungl. Maj:t, som gillade de af marinförvaltningen anförda
sjmpunkterna och förslagen, äskade af 1908 års riksdag för anordnande
af ifrågavarande försök ett anslag å 75,000 kronor, hvilka medel jämväl
af Riksdagen beviljades på extra stat för år 1909.
Under erinran om nämnda förhållanden har marinförvaltningen i
sin underdåniga skrifvelse den 30 september 1911 anfört, att sedan af-
ståndsmätningsinstrument af olika typer från de mest framstående ut¬
ländska firmor samt äfven ett af inhemsk konstruktion anskaffats genom
inköp och lån, hade omfattande och grundliga försök under ledning af
en för ändamålet tillsatt kommission af kustartilleriofficerare pågått under
de tre senaste årens sommarmånader. Försöken hade under nästlidet
års sommar afslutats och resultatet af dem blifvit dels att en i fullstän¬
digt skick varande afståndsmätningsinstallation med lång bas i Karls¬
krona fästning kommit till stånd, hvilken uppfyllde äfven de högsta an¬
språk på noggrannhet, som på teknikens närvarande ståndpunkt kunde
uppställas, dels ock att den ofvannämnda afståndsmätaren af svensk
konstruktion visat sig fullt jämngod med och i vissa fall öfverlägsen
samtliga de på motsvarande princip hvilande utländska instrumenten.
De gamla afståndsmätare, som för närvarande funnes å fästningarna,
Bihang till liiksd. prof. IV12. 1 Sami. 1 Afd. I Häft. 12
[30.
90
Femte liufvudtiteln.
[30.] hade redan då marinförvaltuingen gjorde sin ofvannämnda underdåniga
framställning om medel för anställande af försök varit otillfredsställande
med hänsyn till de stegrade fordringarna på noggrannhet och till de
växande skjutafstånden och förtjänade sålunda nu, fyra år senare, detta
omdöme i ännu högre grad, hvarjämte antalet ej på långt när motsva¬
rade behofvet. På grund häraf hade marinförvaltningen ansett det vara
af vikt, att åtgärder fortast möjligt efter försökens afsilande vidtoges
för fästningarnas förseende med ett tillräckligt antal fullgoda afstånds-
mätare. Enligt från vederbörande kustartillerimyndigheter infordrade
uppgifter fann marinförvaltningen detta antal ej kunna beräknas till
mindre än 44 st., hvilka jämte nödvändiga uppställniugsanordningar och
reservdelar beräknades kosta tillsammans 101,170 kronor eller i afrun-
dadt tal 100,000 kronor.
Då emellertid den svenska firma, som framställde afståndsmätare af
den till antagning föreslagna typen, icke kunde antagas äga förmåga att med
vederbörlig precision inom ett år tillverka ett så stort antal instrument,
syntes anskaffningen lämpligen böra lördelas på två år. Med stöd af
det sålunda anförda hemställde marinförvaltningen, att för ifrågavarande
ändamål måtte hos Riksdagen äskas ett extra ordinarie anslag af 100,000
kronor och däraf för år 1913 ett belopp åt 50,000 kronor.
jepartementu- Göda afståndsmätare äro gifvetvis en viktig betingelse för att
yttrande erhålla största möjliga träffsäkerhet och därmed erforderlig försvarskraft
af kustfästningarnas ar tiller ibestyckning. Jag anhåller få erinra, att vid
framläggande för 1908 års riksdag af begäran om medel för anordnande
af försök med dylika afståndsmätare dåvarande chefen för sjöförsvars¬
departementet uttalade, att enligt hans åsikt det vore af allra största
vikt, att afståndsmätare af hög effektivitet snarast möjligt anskaffades
för kustfästningarna, men att denna anskaffning naturligtvis borde före¬
gås af grundliga försök med dylika instrument af modernaste konstruk¬
tion. Då dessa försök enligt meddelande af marinförvaltningen nu blif¬
va slutförda med tillfredsställande resultat, anser jag, att anskaffningen
af fullt tidsenliga afståndsmätare för kustfästningarna utan dröjsmål bör,
på sätt marinförvaltningen föreslagit, komma till stånd.
Fördenskull hemställer jag i underdånighet, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå Riksdagen
att för anskaffning af moderna afståndsmätare för
kustfästningarna bevilja ett anslag af 100,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp
af 50,000 kronor.
Femte hnfvudtiteln.
91
Påbyggnad af sjömanskårens kasern II i Karlskrona m. m.
Med föranledande af framställning från chefen för marinstaben och [31.]
inspektören af flottans öfningar till sjöss i gemensam ämbetsskrifvelsep*byggnad aI
den 10 juni 1910 anmodade dåvarande chefen för sjöförsvarsdeparte-8k^er^ii T
mentet genom remiss den 18 i samma månad marinförvaltningen att in- Karlskrona
komma med yttrande och förslag rörande de åtgärder, som under den
närmaste framtiden syntes böra vidtagas för tillgodoseende af de i före-
nämnda skrifvelse den 10 juni 1910 omförmälda eller eljest förefintliga
behof af ökadt lokalutrymme för inkasernering af manskap vid flottans
stationer och för öfningars bedrifvande.
Beträffande Stockholms station har utredning i förevarande hän¬
seende afgifvits genom marinförvaltningens ämbetsskrifvelse den 2
februari 1911, hvarför redogörelse lämnats till statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden den 10 mars 1911, bilagdt Kungl. Maj:ts proposition
n:r 123 för samma år angående beviljande af anslag till byggnadsarbe¬
ten m. in. för denna station. Och sedan Riksdagen, på framställning
af Kungl. Maj:t i berörda proposition, beviljat anslag för ändring af
logements fartyget Vanadis till kasernfartyg, har det mest trängande
behofvet af ökadt kasernutrymme vid Stockholms station blifvit till-
godosedt.
Rörande Karlskrona station har marinförvaltningen i ämbetsskrif-
velse den 20 juli 1911 inkommit med infordradt utlåtande och förslag
i ämnet samt därvid öfverlämnat den 18 maj 1911 afgifvet yttrande
från stationsbefälhafvaren vid sistnämnda station med därvid fogad å
stationen verkställd utredning i frågan.
I en bland handlingarna ingående, till stationsbefälhafvaren från
chefen för underofficers- och sjömanskårerna den 6 december 1910 aflå-
ten skrifvelse har meddelats, att logementen i sjömanskårens kaserner
I och II rymde tillsammans 849 man och logementet å kokhusvinden
104 man, hvadan kasernutrymme i sjömanskårens kaserner i Karlskrona
funnes för tillsammans 953 man.
Ehuru vid stationen, fortsatte kårchefen, funnes vid skrifvelsens af¬
gifvande ett antal vakanser af c:a 230 man, hade dock kasernutrymmet
den 15 november 1910, eller dagen innan Karlskrona rekrytafdel-
nings fartyg erhölle sina besättningar, varit så starkt taget i anspråk,
att alla platser utom 14 varit belagda. Dessutom hade 1,382 man,
däraf 283 utan inkvarteringsbidrag, bott i kvarter i staden. Sedan
besättningarna å Karlskrona rekrytafdelnings fartyg embarkera! och
92
Femte hufvudtiteln.
[31.] de till allmän tjänst inskrifna värnpliktiga samt halfva antalet militär¬
arbetare den 21 berörda november inryckt till tjänstgöring, hade den
inkasernerade styrkan den 22 november utgjort 1,055 man. Genom
hemförlofning af till krigstjänst odugliga värnpliktiga och afpollettering
till sjukhus samt ytterligare sjökommendering af värnpliktiga hade an¬
talet inkasernerade därefter nedgått, så att det utgjorde 966 man den
24 november och 935 man den 28 november 1910.
Samma den 24 november hade antalet manskap af sjömanskåren,
som bodde i kvarter i staden, utgjort 1,034 man, eller 132 man mera
än det antal inkvarteringsbidrag, som fanns tillgängligt för i land tjänst¬
görande manskap.
För att kunna inkasernera ofvannämnda styrkor hade den åtgärden
vidtagits, att uti en del logement klädskåpen bortflyttats och ytterligare
sängar inflyttats, så att t. ex. i logement, afsedda för 23 man, inlagts
ända upp till 46 man.
Härigenom hade luftkuben per man nedgått från 11,4 kbm. till 5,7
kbm. Med hänsyn till att logementen saknade ventilationsanordningar
kunde en så tät beläggning icke utan våda användas annat än för
kortare tid.
Då därjämte manskapet borde förläggas så långt ske kunde kom¬
panivis och så att de, som hade likartad tjänstgöring, blefve förlagda
tillsammans, borde en del platser finnas i reserv, och ansåg kårchefen,
att antalet däraf icke borde sättas lägre än till 10 % af den inkaserne¬
rade styrkan.
Af det anförda framginge enligt kårchefens mening nödvändigheten
däraf att åtgärder utan uppskof vidtoges för beredande af ökadt kasern¬
utrymme vid stationen.
Stationsbefälhafvaren har med förenämnda yttrande den 18 maj
1911 till antagande framlagt följande å ingenjördepartementet vid statio¬
nen utarbetade förslag, nämligen:
dels till påbyggnad af sjömanskårens kasern II i Karls¬
krona och nämnda kaserns förseende med centralupp¬
värmning och elektrisk belysning för en beräknad
kostnad af.................................................................................. kr. 208,900: —
dels ock till installering af centraluppvärmning och elek¬
trisk belysning i kasern I, för hvilket arbete kost¬
naden beräknats till........................................................ kr. 19,200: —
Summa kr. 228,100: —
Femte hnfrudtiteln.
93
Genom påbyggnaden af kasern II, anförde stationsbefälkafvaren, skulle
vinnas ytterligare kasernutrymme för 350 man, en ökning, som vore i
hög grad al behofvet påkallad. Hvad beträffade installerande af cen¬
traluppvärmning och elektrisk belysning i samtliga våningarna af kasern
II, syntes denna ändring ovillkorligen böra vidtagas i samband med
påbyggnaden, i synnerhet som, enligt hvad förste läkaren vid stationen
i afgifvet yttrande påpekat, alla rimliga anspråk i hygieniskt afseende
därigenom skulle tillfredsställas. Af hygieniska skäl och för bibehållande
af enhet i kasernsystemet ansåg stationsbefälhafvaren likaledes synner¬
ligen önskvärdt, att centraluppvärmning och elektrisk belysning infördes
i den med kasern II sammanbyggda kasern I. Jämväl sistnämnda kasern
vore nämligen med sitt nutiildags olämpliga byggnadssätt och sina åt
norr vettande logement i stort behof af den modernisering, som i och
för bättre hygieniska förhållanden och manskapets trefnad vore möjlig
att åstadkomma. På grund af åberopade förhållanden tillstyrkte stations¬
befälhafvaren synnerligen varmt förslagens utförande.
Marinförvaltningen har i sitt ofvan berörda utlåtande den 20 juli
1911 förklarat, att ämbetsverket funne de af stationsbefälhafvaren före¬
slagna åtgärderna lämpliga och ägnade att afhjälpa nu befintlig brist
på lokalutrymme vid stationen; och hemställde därför ämbetsverket om
utverkande af medel för arbetenas genomförande.
I förut omförmälda skrifvelse den 30 september 1911 angående
utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1913 har marinför¬
valtningen erinrat om berörda hemställan.
Vidare har marinförvaltningen i sistnämnda skrifvelse meddelat, att
stationsbefälhafvaren i Karlskrona redan med skrifvelse den 17 okto¬
ber 1910 hos ämbetsverket gjort framställning om anordnande af brand¬
poster inom förenämnda båda kaserner, hvilket arbete enligt ett där-
öfver af stationsingenjören vid stationen upprättadt, jämväl öfverlämnadt
förslag beräknats draga en kostnad af 7,700 kronor; men hade marin¬
förvaltningen funnit den gjorda framställningen icke för det dåvarande
föranleda till någon ämbetsverkets vidare åtgärd. Stationsbefälhafvaren
hade nu i skrifvelse den 30 augusti 1911 återupptagit frågan med er¬
inran att utöfver nämnda kostnadsbelopp, 7,700 kronor, hvilket afsåge
de nuvarande kasernbyggnaderna i oförändradt skick, erfordrades vid
en påbyggnad af kasern II ytterligare 900 kronor för eldsläckningsan-
ordningarna i kasernetablissementet, eller således tillsammans 8,600
kronor.
I skrifvelse till marinförvaltningen den 17 oktober 1910 hade sta-
[31.]
94
Femte hufva dtiteln.
[31.J tionsbefälhafvaren i Karlskrona jämväl framhållit behofvet af dels in¬
ledande af vatten- och afloppsledningar i befälhafvande amiralens i Karls¬
krona och stationsbefälhafvarens därstädes ämbetshus, dels ock anord¬
nande af brandposter inom nämnda hus, och i sådant hänseende öfver-
lämnat af stationsingenjören vid stationen upprättadt förslag, i hvilket
kostnaden beräknats till resp. 730 kronor och 2,000 kronor, eller till¬
hopa 2,730 kronor; men hade marinförvaltningen funnit den gjorda fram¬
ställningen icke för det dåvarande föranleda till någon ämbetsverkets
vidare åtgärd.
Stationsbefälhafvaren hade emellertid i sin ofvan nämnda skrifvelse
den 30 augusti 1911 återupptagit jämväl frågan om sistnämnda be-
hofs tillgodoseende och framhållit, att de ifrågasatta anordningarna vore
synnerligen nödvändiga.
Marinförvaltningen har i skrifvelsen den 30 september 1911 uttalat
såsom synnerligen önskvärd!, att samtliga ifrågavarande behof blefve
afhjälpta, samt fördenskull hemställt, att för ändamålen måtte hos Riks¬
dagen äskas anslag af tillhopa 239,430 kronor.
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
Bristande tillgång på erforderligt kasernutrymme samt vissa före¬
fintliga kasernlokalers mindre tillfredsställande skick vid flottans statio¬
ner hafva sedan länge framstått såsom kännbara olägenheter. Gifvet
är, att beskaffenheten af manskapets förläggningsförhållanden inverkar
på rekryteringen och disciplinen, så att goda sådana förhållanden äro
ägnade att främja tillfredsställande resultat däraf, medan dåliga inkaser-
neringsförhållanden verka i motsatt riktning. Jämväl är det naturligen
en skyldighet för kronan tillse, att dess kaserner uppfylla berätti¬
gade fordringar på bekvämlighet, god hygien och trygghet mot
eldfara. Åtgärder, som äro behöfliga till förbättrande af de nuvarande
förhållandena i dessa afseenden, synas därför utan uppskof böra vid¬
tagas. Det föreliggande förslaget rörande Karlskrona station måste
anses innebära en god lösning af förevarande fråga. Genom påbyggna¬
den af kasern II skulle för eu jämförelsevis ej stor summa erhållas ett nytt,
välbehöfligt kasernutrymme för 350 man. Att i samband med denna påbygg¬
nad centraluppvärmning, elektrisk belysning och brandposter anordnas så¬
väl i denna kasern som i kasern I, finner jag både nyttigt och behöflig!. De
för nu nämnda arbeten enligt de uppgjorda förslagen erforderliga medlen
synas mig dock lämpligen böra utgå under loppet af två år.
Jämväl anser jag. att icke någon erinran billigtvis kan göras mot
framställningen om införande af vatten- och afloppsledningar samt
Femte hnfrudtiteln.
95
brandposter i befälhafvande amiralens och stationsbefälhafvarens äm- [31.]
betshus i Karlskrona, och torde anslag härtill böra äskas för näst¬
kommande år.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels att för påbyggnad af sjömanskårens kasern
II i Karlskrona samt för anordnande af centralupp¬
värmning, elektrisk belysning och brandposter såväl i
nämnda kasern som i sjömanskårens kasern I i Karls¬
krona bevilja ett anslag af 236,700 kronor och däraf
på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 118,350
kronor;
dels ock att för anordnande af vatten- och aflopps-
ledningar samt brandposter i befälhafvande amiralens
och stationsbefälhafvarens i Karlskrona ämbetshus be¬
vilja på extra stat för år 1913 ett anslag af 2,730
kronor.
Nya lokaler för Karlskrona stations underofflcersskola.
I anledning af framställning af Kungl. Maj:t beslöt 1908 års riksdag [32.]
rat^ Gn tomt * Karlskrona skulle uppföras ny bostad åt Nya lokaler
landshöfdingen i Blekinge län, dels ock att det gamla länsresidenset för Karlskrona
fastigheten n:r 41 och 42 i Karlskrona stads 6:e kvarter, skulle få för underofficers-
statsverkets räkning försäljas. skola.
Sedan i januari år 1911 anmäldt blifvit, att byggandet af det nya
residenset, fortskridit så långt att detsamma kunde tagas i besittning
den 1 juli samma år, uppdrog Kungl. Maj:t den 3 mars 1911 åt Dess
Befallningshafvande i Blekinge län att vidtaga erforderliga åtgärder för
infordrande af köpeanbud å den gamla residensfastigheten. Det enda
köpeanbud, som därefter å fastigheten afgafs, uppgick till 47,000 kro¬
nor. I enlighet med hemställan af öfverintendentsämbetet förklarade
emellertid Kungl. Maj:t den 22 september 1911 detta anbud ej kunna
antagas.
Sedan flera år tillbaka har ett starkt behof gjort sig gällande att
bereda nya lokaler för underofficersskolan vid flottans station i Karlskrona.
96
Femte hufvudtiteln.
[32.]
Efter det frågan varit föremål för utredning hos vederbörande myn¬
digheter vid nämnda station, inkom stationsbeiälhafvaren därstädes den
10 juli 1911 med underdånigt förslag att uppföra en byggnad för skolan
å sjömanskårens kaserntomt för en kostnad, som, oaktadt betydliga redu¬
ceringar vidtagits i ursprunglingen väckta förslag, dock beräknades
skola uppgå till ett belopp af 285,000 kronor.
Enär sålunda ett synnerligen afsevärdt belopp erfordrades för en
nybyggnad för skolans räkning och å andra sidan något antagligt köpe¬
anbud å den gamla residensfastigheten i Karlskrona ej syntes vara att
förvänta, anmodades stationsbefälhafvaren att låta verkställa utredning
och upprätta förslag angående inredande af lokaler för skolan i åbygg¬
naderna å nämnda fastighet.
Sedan stationsbefälhafvaren med skrifvelse den. 30 augusti 1911
inkommit med dylikt förslag, slutande å en kostnadssumma af 30,100
kronor, har marinförvaltningen efter samråd med chefen lör marinstaben
den 2 november 1911 afgifvit infordradt yttrande öfver förslaget och
därvid tillstyrkt detsamma med tillägg att centraluppvärmning samtidigt
borde komma till utförande i f. d. residensbyggnaden till en beräknad
kostnad af omkring 10,000 kronor.
Genom nådig remiss har öfverintendentsämbetet sedermera an¬
modats att afgifva t utlåtande angående sålunda ifrågasatt disposition
af den gamla residensfastigheten.
Det sålunda begärda yttrandet har ännu icke inkommit, hvadan jag
ej nu kan underställa ifrågavarande ärende Eders Kungl. Maj:ts pröf¬
ning. Jag anser dock, att det anslagsbelopp, som enligt marinförvalt¬
ningens ofvanberörda förslag erfordras för inredande af lokaler för
skolan inom den gamla residensfastigheten, redan nu bör tagas i be¬
räkning vid framställningen till Riksdagen i fråga om anslagsbehofven
för år 1913.
På grund af hvad sålunda anförts får jag i underdånighet hem¬
ställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att i afvaktan på den nådiga proposition an¬
gående beredande af nya lokaler för Karlskrona stations
underofficersskola, Kungl. Maj:t må komma att till
Riksdagen aflåta, för nämnda ändamål bland de
extra anslagen å femte hufvudtiteln för år 1913 be¬
räkna ett belopp af 40,100 kronor.
Femte Imfvudtitelii.
97
Reparation af logementsfartyget Vanadis.
På framställning af Kungl. Maj:t beviljade 1911 års riksdag till
byggnadsarbeten med mera för flottans station i Stockholm på extra
stat för år 1912 ett anslag af 400,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att låta i mån af behof förskottsvis utanordna detta belopp redan
under år 1911.
I nämnda summa ingick ett belopp af 39,000 kronor för ändring
af logementsfartyget Vanadis till kasernfartyg.
Detta belopp beräknades i enlighet med ett af chefen för ingen¬
jördepartementet vid stationen den 17 november 1910 upprättadt kost¬
nadsförslag, som torde få fogas vid detta protokoll såsom bilaga n:r 6.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 16 juni 1911 uppdragit
åt marinförvaltningen att ofördröjligen gå i författning om berörda
ändringsarbetes utförande, anmälde ämbetsverket i underdånig skrifvelse
den 26 september 1911, att, enligt meddelande från stationsbefälhafvaren
vid nämnda station, manskapsstyrkan därstädes då vore och under den
kommande tiden beräknades blifva så stor, att fartyget vore oundgäng¬
ligen behöflig! dels för inkasernering af det å stationen varande 'man¬
skapet och dels för användning såsom marketenteri, samt att med an¬
ledning däraf det tillsvidare icke läte sig göra att borttaga fartyget
från stationen för ändringsarbetets utförande.
Varfschefen vid flottans station i Stockholm har därefter i skrif¬
velse till marinförvaltningen den 14 oktober 1911 angående beräknande
af utgifterna’ vid varfvet för år 1912 föreslagit, att af den del af 1912 års
anslag till flottans nybyggnad och underhåll, som komme att för varfvets
räkning anvisas, måtte få bestridas en till sammanlagdt 24,000 kronor
beräknad kostnad för nytt öfre däck å logementsfartyget Vanadis samt
svår reparation af fartygets skrof jämte insättning af ny ångpanna,
Indika arbeten enligt verkställd generalbesiktning blifvit nödvändiga,
sedan Vanadis afsetts till kasernfartyg.
Kostnaden för sistomförmälda arbeten, hvilka ej upptagits i för¬
slaget till förenämnda ändringsarbeten å fartyget, har beräknats enligt
en af chefen för ingenjördepartementet lämnad specifikation, hvilken
jämväl torde få fogas vid detta protokoll såsom bilaga n:r 7.
I underdånig skrifvelse den 23 november 1911 med förslag till
stater och arbetsplan för flottan för år 1912 tillstyrkte marinförvalt¬
ningen varfschefens ifrågavarande hemställan, under uttalande att däri
Bihang till Jliksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 13
[33.]
Reparation
logements¬
fartyget
Vanadis.
98 Femte liufvudtitelii.
[33.] afsedda arbeten enligt ämbetsverkets åsikt borde komma till utförande
på grund af och i samband med den af Riksdagen beslutade föränd¬
ringen af fartyget från logements- till kasernfartyg.
Från marinförvaltningens beslut både cheferna för ämbetsverkets
sanitets- och intendentafdelningar samt amiralitetsrådet anmält skiljaktig
mening och uttalade därvid, hurusom de ansett, att, då utöfver de ar¬
beten, för hvilka i och för fartygets ändring till kasernfartyg af Riks¬
dagen för år 1912 afsetts ett så betydande belopp som 39,000 kronor,
ytterligare 24,000 kronor skulle erfordras för att fartyget skulle blifva
användbart till kasernfartyg, frågan om fartygets aptering till detta
ändamål borde tagas under förnyad ompröfning, allrahelst fartyget,
äfven om därå nedlades kostnader till belopp af 63,000 kronor, icke
kunde komma att motsvara de fordringar i hygieniskt afseende, hvilka
numera ställdes på inkvarteringsanordningar.
Sedan det visat sig, att mindre antal värnpliktiga, än som beräk¬
nats, under november månad nästlidet år inryckt till tjänstgöiing,
erfordrades icke vidare logementsfartyget Freja, såsom beräknadt varit,
för Stockholms rekrytafdelning, utan ställdes till stationsbefälhafvarens
förfogande för inkasernering af manskap. Till följd häraf yppades
möjlighet att disponera Vanadis för ändring till kasernfartyg, som
fortfarande af stationsmyndigheterna ansågs oundgänglig, därest behof-
vet af kasernutrymme skulle kunna i nödtorftig mån tillgodoses. Ge¬
nom generalorder den 6 december 1911 anbefallde därför Kungl. Maj.t,
att Vanadis skulle förläggas under reparation; och då Freja ej beräk¬
nades kunna disponeras såsom kasernfartyg längre än till den 21 april
innevarande år, intill hvilken dag varfsehefen ansåg ändringen af Vana¬
dis kunna fullbordas, anbefalldes tillika genom nämnda generalorder,
att Vanadis från och med sistnämnda dag åter skulle stå till stations¬
befälhafvarens förfogande för användning såsom kasernfartyg.
Vid föredragning den 15 december 1911 af stater och aibetsplan
för flottan för år 1912 fann Kungl. Maj:t, beträffande förslaget till stat för
fördelning af ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
för sistberörda år, godt förordna, att det i den föreslagna medelsanvis-
nino-en till underhåll af fartyg och båtar vid Stockholms station ingående
beloppet af 24,000 kronor'' för arbete med reparation af Vanadis icke
skulle afses till nämnda ändamål, för hvilket medel syntes böra i annan
ordning beredas, samt att i följd häraf berörda medelsanvisning skulle
minskas med samma belopp.
Genom nådigt bref den 30 december 1911 har därefter Kungl.
Femte lmfvudtiteln.
99
Maj:t anbefallt marinförvaltningen att af omhänderhafvande medel för- [33.]
skottsvis utanordna det för samma reparation erforderliga beloppet
24,000 kronor; och har Kungl. Maj:t i sammanhang därmed förklarat
sig vilja hos innevarande års riksdag göra framställning om beloppets
ersättande genom ett extra anslag.
Vid bedömande af frågan, huruvida logementsfartyget Vanadis utan Departements-
vidare uppskof borde förändras till kasernfartyg, hafva de nuvarande yttrande
inkaserneringsmöjlighetema vid Stockholms station måst tillmätas en
afgörande betydelse. Enligt uppgift från stationsbefälhafvaren utgjorde
den 1 december 1911 den effektiva manskapsstyrkan därstädes 1,453
man, förutom den å rekrytafdelningen förlagda personalen. Antalet
vakanser inom sjömanskåren uppgick samtidigt till 273. Af nämnda
1,453 man voro 1,041 man inkasernerade, däraf 610 i kasernerna
å Skeppsholmen samt 240 å Vanadis och 191 å logementsfartyget
Eugenie. Återstående 412 man bodde i kvarter. Förläggningen i
kaserner och å logementsfartyg utgjorde s. k. full beläggning. Där-
utöfver kunde ett mindre antal därstädes förläggas, dock icke utan
vantrefnad för manskapet. För frågan om erforderligt kasernutrymme
bör emellertid beaktas, att vakanserna kunna komma att åtminstone
delvis fyllas och antalet af dem, som bo i kvarter, underkastas minsk¬
ning, därest vederbörande själfva påfordra att förläggas i kasern, samt
att logementsfartyget Eugenie med hänsyn till dess ålder, inredning
och utrymme samt med afseende å hvad stationens förste läkare ur
sanitär synpunkt anfört mot dess fortsatta användande till inkasernering
af manskap helst icke vidare borde nyttjas för sådant ändamål. Därtill
kommer, att under vinterns lopp kan motses behof af inkasernering af
ett större antal värnpliktiga, än som berörda den 1 december var
inkaserneradt. Någon utväg till ökande af kasernutrymmet måste där¬
för utan dröjsmål anlitas. Vid sådant förhållande ansåg jag mig
icke kunna tillråda att låta anstå med Vanadis apterande till kasern¬
fartyg, äfven om denna angelägenhet kommit i ett i viss mån ändradt
sakläge genom det påvisade behofvet af afsevärda, förut ej beräknade
reparationer i samband med fartygets ändrande. Vanadis kan visser¬
ligen icke, äfven efter ombyggnaden, förväntas att till fullo erbjuda samma
bekvämlighet och mönstergilla anordningar i hygieniskt afseende som
moderna kasernbyggnader i land, men å andra sidan är jag öfver-
tygad, att ombyggnaden skall medföra det resultat, att fartyget utan
våda i sanitärt hänseende och med tillgodoseende af oafvisliga kraf å
100 .Femte hufvudtitelu.
[33.] bekvämlighet skall kunna användas för inkasernering. Anlitande af
fartyg för sådant ändamål måste ju alltid betecknas såsom en nödfalls¬
utväg, men framstår här såsom oundvikligt intill dess stationsfrågan
ordnats.
Hvad beträffar kostnaden för den af varfschefen i förberörda skrif¬
velse den 14 oktober 1911 anmälda behöfliga reparationen af Vanadis,
syntes denna kostnad icke böra bestridas af anslaget till flottans ny¬
byggnad och underhåll, då ifrågavarande reparation betingades af far¬
tygets förändring till kasernfartyg. Då för ändringsarbetets utförande
beviljats anslag å extra stat, finner jag, att medel för reparationen böra
beredas å samma väg. Riksdagens godkännande af dessa medels anvi¬
sande, som af förut framhållna skäl icke synts kunna anstå, lärer därför
böra utverkas.
På grund af det anförda hemställer jag, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå Riksdagen
att, med godkännande af meddelad anvisning af
medel för reparation af logementsfartyget Vanadis,
för berörda ändamål på extra stat för år 1913 bevilja
ett anslag af 24,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att låta utanordna detta belopp redan under inne¬
varande år.
Bostäder för underofficerare samt exercishus vid
Oscar-Fredriksborg.
[34.] I statsverkspropositionen till 1911 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
Bostäder för Riksdagen att för uppförande vid Oscar-Fredriksborg åt ett bostadshus
underoffi- fgr underofficerare samt af ett excercishus bevilja ett anslag af 173,500
"eiercJhuf kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 86,750
a °,sc/u’ kronor.
Kostnaden för den tillämnade underofficersbyggnaden, som enligt
de i propositionen åberopade ritningar och kostnadsberäkningar skulle
uppföras af sten i tre våningar med två trappuppgångar samt innehålla
12 lägenheter om 2 rum och kök, uppgick till 118,500 kronor.
Statsutskottet uttalade, att vid en jämförelse med byggnadskostna-
Femte hufrudtiteln.
101
derna i Stockholm kunde visserligen nyssnämnda kostnadsberäkning sy- [34
nas väl hög, men att erfarenheten torde hafva visat, att det på grund
af svåra bostadsförhållanden för arbetarna på byggnadsplatsen äfvensom
dyra transportkostnader m. 11. ogynnsamma omständigheter ställde sig
omkring 15 % dyrare att bygga vid Oscar-Fredriksborg än i Stockholm.
Utskottet hade emellertid velat uttala den förhoppning, att någon be¬
sparing skulle kunna åstadkommas, men ansåg sig icke böra framställa
förslag om nedsättning i den för underoflicersbyggnaden gjorda kost¬
nadsberäkningen.
Efter framhållande att kostnaden för det föreslagna exercishuset,
55,000 kronor, genom vidtagande af en del inskränkningar syntes kunna
nedbringas med 18,000 kronor till 37,000 kronor, hemställde därför
statsutskottet, att för ifrågavarande ändamål måtte beviljas ett anslag
af 155,500 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisas ett be¬
lopp af 77,750 kronor.
Vid ärendets behandling i Riksdagen biföllo båda kamrarna utskot¬
tets hemställan, Andra kammaren dock med den ändring att med an¬
slaget skulle tillgodoses uppförande af »bostadshus för underofficerare»,
och icke »ett bostadshus för underofficerare», i enlighet med följande
tillägg till den af statsutskottet föreslagna motiveringen beträffande
ifrågavarande hus: »Då emellertid den s. k. hyreskasern typ, efter hvil¬
ken den förevisade ritningen är gjord, icke kan förefalla tillfredsställande
ute på landsbygden, utan företräde bör lämnas åt en- eller tvåfamiljs-
hus, och erfarenheten från andra håll lär visa, att det icke är omöjligt
åstadkomma sådana äfven för lägre kostnad per eldstad än den före¬
slagna, synes det som om ritningsfrågan bör underkastas en förnyad
pröfning. Kungl. Maj:t bör därför ha fria händer att utföra de ifrå¬
gavarande underofficersbostäderna efter andra ritningar än de före¬
visade'»
I enlighet med sammanjämkningsförslag af statsutskottet beslöt där¬
efter Riksdagen, med uteslutande af Andra kammarens ofvannämnda
tillägg till motiveringen, men med biträdande i öfrigt af Andra kam¬
marens beslut i hvad det skilde sig från Första kammarens, att för upp¬
förande vid Oscar-Fredriksborg af bostadshus för underofficerare samt af
ett exercishus bevilja ett anslag af 155,500 kronor och däraf på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 77,750 kronor.
Med anledning af hvad sålunda förekommit anbefallde Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 16 juni 1911 marinförvaltningen att inkomma
med utredning och yttrande, huruvida för beredande af bostäder för 12
102
Femte Imfvudtiteln.
[34.] underofficerare vid Oscar-Fredriksborg skulle, utan att de därför bevil¬
jade medlen öfverskredes, kunna lämpligen uppföras flera mindre bygg¬
nader, förslagsvis en- eller tvåfamilj shus, i stället för det större bonings¬
hus, som enligt den för Riksdagen framlagda planen beräknats skola
byggas för ifrågavarande ändamål, samt, därest nu ifrågasatta anord¬
ning syntes ämbetsverket böra komma till utförande, med yttrandet
öfverlämna i sådant afseende uppgjorda ritningar jämte kostnadsberäk¬
ningar.
På grund af nämnda uppdrag har nu marinförvaltningen med under¬
dånig skrifvelse den 12 december 1911 öfverlämnat ritningar jämte en
P. M. med tillhörande kostnadsberäkningar uti ifrågavarande hänseende
i 5 alternativ, enligt hvilka samtliga hvarje familj skulle hafva sin egen
hufvuduppgång i byggnaderna.
Alternativ I omfattar 3 byggnader af sten för 4 familjer hvardera,
uppförda i 2 våningar. På tomten kan då på tomtområdet beredas plats
för ytterligare 3 sådana byggnader. Kostnaden: 142,400 kronor.
‘Alternativ IT är lika med alternativ I, dock med byggnaderna af
trä i stället för sten. Kostnaden: 115,100 kronor.
Alternativ III upptar 6 byggnader af trä för 2 familjer i två vå¬
ningar, en familj på nedra botten och en familj 1 trappa upp, enligt
hvilket alternativ större delen af det för ändamålet afsedda området upp¬
tages. Kostnaden: 122,500 kronor.
Alternativ IV skiljer sig från alternativ III i det atseendet, att
lägenheterna äro indelade så, att i bottenvåning förläggas kök och 1
rum samt i vindsvåning 1 rum, förbundet med bottenvåningen genom
en trappa i tamburen. Kostnaden: 123,700 kronor; och
Alternativ V omfattar 12 byggnader af trä för en familj hvardera
med kök och 1 rum i bottenvåningen samt 1 rum på vinden efter samma
princip som vid alternativ IV. För att få plats för byggnaderna måste
tomterna göras betydligt mindre än i öfriga alternativ. Kostnaden:
140,000 kronor.
I förenämnda skrifvelse den 12 december 1911 har marinförvalt-
ningen framhållit, att af dessa alternativ det således endast vore alterna¬
tiv II, hvars kostnad, 115,100 kronor, understege det af Riksdagen be¬
viljade anslaget för ändamålet. Vid detta alternativ, liksom vid alterna¬
tiv III, IV och V, vore ju emellertid byggnaderna afsedda att uppföras
af trä. Med dylikt material ökades byggnadernas eldfarlighet; och
kräfdes vid träbyggnader i jämförelse med stenbyggnader afsevärdt
större årliga underhållskostnader. Mot alternativ III, IV och V kunde
Femte hufvudtiteln.
103
dessutom anmärkas, att vid dessa alternativ nästan hela det för ända- [34.]
målet afsedda tomtområdet genast skulle tagas i anspråk med den på¬
följd att, om i framtiden behof af ytterligare bostadsutrymme skulle
uppstå, plats för tillgodoseende af dylikt behof icke skulle förefinnas å
ifrågavarande område. Med uppförande af en stenbyggnad för 12
familjer eller 3 sten- eller träbyggnader för 4 familjer hvardera vore
däremot icke från början utvidgningsmöjligheter å området i fråga ute¬
slutna.
1 ör den händelse det Riksdagen förelagda förslaget om uppförande
af en större byggnad af sten för 12 familjer icke skulle komma till ut¬
förande, ansåg marinförvaltningen det med alternativ I betecknade för¬
slaget eller uppförande af 3 stenbyggnader för 4 familjer hvardera vara
ur alla synpunkter det lämpligaste, men torde i så fall, då kostnaden
för detsammas genomförande uppginge till 23,900 kronor mera än det
af Riksdagen beviljade beloppet af 118,500 kronor till bostadshus för
underofficerare, af Riksdagen böra å extra stat för år 1913 äskas ut¬
öfver återstoden af hela ifrågavarande anslag 77,750 kronor ytterligare
nämnda 23,900 kronor, eller tillhopa 101,650 kronor.
Jag finner mig icke kunna understödja något förslag, som skulle Departements-
medföra större kostnader för uppförande af ifrågavarande bostadshus än cherfaennd8eytt'
det af Riksdagen beviljade anslaget medgifver, helst Riksdagen uttalat
den förhoppning, att någon besparing därå måtte kunna åstadkommas.
Men ej heller det billigare förslag, marinförvaltningen framlagt,
synes mig vara af den art att kunna antagas. Jag hoppas dock, att
det skall visa sig möjligt att utan samtliga bostadslägenheternas sam¬
manförande i ett enda större, kasernliknande hus, hvilket onekligen från
flera synpunkter är mindre tilltalande, kunna inom ramen af det be-'
viljade anslaget lösa den föreliggande bostadsfrågan. Sedan jag in¬
hämtat ytterligare erforderliga upplysningar, är det min afsikt att åter
upptaga detta ärende inför Eders Kungl. Maj:t. Nu hemställer jag, det
täcktes Eders Kungl. Magt föreslå Riksdagen
att af det utaf 1911 års riksdag för uppförande
vid Oscar-Fredriksborg af bostadshus för underoffi¬
cerare samt af ett exercishus beviljade anslag å 155,500
kronor anvisa på extra stat för år 1913 återstående,
ännu icke anvisade bemppet, 77,750 kronor.
104
Femte hufvudtiteln.
[35.J
Angpanne-
central m. fl
anläggningar
å Kungs-
holmefort.
Ångpannecentral m. fl. anläggningar å Kungsholmsfort.
1 hemlig underdånig skrifvelse den 27 september 1910 anförde
marin förvaltningen, att de nuvarande anordningarna för uppvärmning
och ventilation å vissa linjer å Kungsholmsfort äfvensom därstädes be¬
fintliga destilleringsverk och manskapskök icke fyllde de kraf, som borde
ställas på dem, och att med anledning häraf ett tidsenligt ordnande åt
hvad därtill hörde befunnits synnerligen önskvärdt. Fortifikationsbefäl-
lxafvaren å Karlskrona fästning hade fördenskull utarbetat förslag till
behöfliga anordningar i dessa hänseenden.
Detta förslag innefattade följande ändrings- och ny byggnadsarbeten
jämte därför beräknade kostnadsbelopp, nämligen:
Kasemattbyggnad för inrymmande af ångpannean-
läggning och destilleringsverk, flyttning af eu
kanon däri inbegripen ................................................ kronor
Värme- och ventilationsanläggning järn
pannor .........................................................
Destilleringsverk...........................
Ångkök ...............................................................
40,400:
........... ))
|
57,850: —
|
....... :>>
|
17,230: —
|
.............. »
|
18,820: —
|
Summa kronor 184,300: —
|
Marinförvaltningen erinrade vidare i samma skrifvelse, att kustför-
svarskommissionen i sitt ar 1908 afgitna förslag till det fasta kustför¬
svarets ordnande, bland annat, framhållit behofvet af en centralanlägg¬
ning å samma fort för tillgodoseende åt behofvet därstädes såväl af
elektrisk kraft och belysning som af elektrisk vridning af lystornen
äfvensom af komplettering af strålkastarna med eu 150 cm. dylik strål¬
kastare.
I sådant afseende hade kommissionen anfört, att de tre nuvarande
elektriska kraftstationerna läge på vidt skilda platser inom fortet och
kräfde således en afsevärd bemanning af maskinpersonal. Deras sam¬
manlagda kapacitet vore icke tillräcklig för fyllande af ofvan angifna
behof. Två af dessa stationer hade äfven den olägenheten, att de läge
bredvid observationshufvar, så att de besvärade dessa med sin rök, och
hade denna olägenhet starkt fram brådt under en lång följd af år.
Femte lmfvudtitcln.
105
Genom att anlägga en centralkraftstation, som i vanliga fall icke
blott ersatte de nuvarande stationerna, utan äfven vore i stånd att fylla
Övriga behof, kunde enligt kommissionens åsikt personalen nedbringas
till ungefär en tredjedel af hvad nu behöfdes.
Bästa lösningen af frågan vore enligt kommissionens förmenande
följande. En dieselanläggning gjordes så centralt som möjligt och från
denna distribuerades kraften genom lämpligt kabelnät till de olika för-
brukningsplatserna. Kraftmaskinerna skulle utgöras af två dieselmoto¬
rer om 60 hkr och en dylik om 40 hkr. Det förut befintliga ackumu¬
latorbatteriet flyttades till den nya platsen. Ingen särskild reserv vore
beräknad, utan tänktes denna kunna utgöras af de nu befintliga statio¬
nernas maskineri.
Efter angifvande åt den enligt kommissionens mening lämpliga
platsen för den nya stationen samt af behöflig! utrymme därför med-
delades slutligen i kommissionens betänkande, att kostnaderna för dessa
anordningar för eu elektrisk kraftcentralstation skulle enligt uppgifter
af tillfrågade sakkunniga uppgå till 174,500 kronor, däraf 70,000 kronor
för de maskinella anordningarna, 58,000 kronor för de fortifikatoriska
anordningarna, 12,000 kronor för kablar och 34,500 kronor för glöd-
och båglampsbelysning jämte lystorns vridning.
I underdånig skrifvelse den 27 september 1910 angående utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitcl för år 1912 framhöll marinförvalt¬
ningen behofvet af en om- och tillbyggnad af varmbadhuset å Kungs-
holmsfort för inrymmande af endast tvättinrättning samt uppförande af
nytt varmbadhus därstädes; och anförde ämbetsverket i detta afseende
hufvudsakligen följande.
I anledning däraf att Riksdagens revisorer år 1908 bland annat
anmärkt, att badhus och tvättinrättning å fortet vore synnerligen trånga
och otidsenliga, hade flera förslag uppgjorts till afhjälpande af dessa
olägenheter. Sålunda hade fortifikationsbefalhafvaren å Karlskrona fäst-
n'Qg, på anmodan af marinförvaltningen, afgifvit förslag i ämnet, af
hvilka ett afsåg om- och tillbyggnad af varmbadhuset för inrymmande
af både tvätt- och badinrättning och ett annat förslag om- och tillbygg¬
nad af nämnda badhus för inrymmande af endast tvättinrättning samt
uppförande af nytt varmbadhus. Under förutsättning att maskintvätt
icke skulle ifrågakomma uppginge kostnaden i förra fallet till 55,100
kronor och i senare fallet till 53,300 kronoi', sistnämnda summa förde¬
lad sålunda, att 29,865 kronor erfordrades för om- och tillbyggnad af
varmbadhuset och 23,435 kronor för uppförande af nytt varmbadhus.
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 14
[35.]
Femte hufviultitcln.
106
Af dessa förslag ansåg marinförvaltningen, att det senare vore det
lämpligaste och. för statsverket mest förmånliga.
Till bestridande af de för samtliga förut omförmälda nybyggnads-
ocli ändringsarbeten erforderliga kostnader å 134,300 kronor för en ång-
pannecentral in. in., 174,500 kronor för en elektrisk kraftcentralstation och
53,300 kronor för tvätt- och varmbadhus, eller tillhopa 362,100 kronor,
borde, enligt marinförvaltningens tillika afgifna förslag, extra ordinarie
anslag begäras af Riksdagen.
I ämbetsskrifvelse den 10 december 1910 har därefter dåvarande
chefen för sjöförsvarsdepartementet, under framhållande att genom ett
sammanställande af de föreliggande frågorna till eu mera enhetlig lös¬
ning, än de afgifna förslagen angåfve, samt genom användande af nu
befintlig materiel i största möjliga utsträckning och genom, andra lämp¬
liga åtgärder de beräknade kostnaderna synts kunna nedbringas, anmo¬
dat marinförvaltningen att i sådant sylte låta verkställa förnyad utred¬
ning i ärendet, hvarvid jämväl de erforderliga byggnadsarbetena borde
så planläggas, att de kunde i själfständiga afdelningar successivt utföras,
med iakttagande i främsta rummet att de hygieniska förhållandena föi
den personal, som i fredstid vore förlagd till fortet, blefve på ett till¬
fredsställande sätt ordnade; och skulle ifrågavarande nya utredning äfven
innefatta kostnadsberäkning för hvar och en af arbetets aldelningar.
Sedan i anledning af detta uppdrag marinförvaltningen anmodat
varfschefen vid flottans station i Karlskrona och fortifikationsbefälhafva-
ren å Karlskrona fästning att gemensamt verkställa förnyad utredning
i ärendet, afgåfvo sistnämnda två myndigheter den 6 februari 1911
yttrande och förslag med tillhörande kostnadsberäkningar och ritningar.
I detta yttrande uttalades till en början, att behofvet såväl af ny
ångpannecentral, destilleringsverk, uppvärmnings- och ventilationsanlägg¬
ning och ångkök som af elektrisk kraftcentral och varmbadhus syntes
vara uppenbart.
Beträffande åter den föreslagna om- och tillbyggnaden af nuvarande
varmbadhuset för inrymmande af en större tvättinrättning kunde .denna
lämpligen inskränkas därtill, att endast tvättstuga jämte torkria och
mangelbod anlades för de a fortet boende familjernas behof. Fortets
tvätt i öfrigt skulle nämligen, enligt hvad artilleribefälhafvaren jämväl
uttalat, på för kronan förmånligare sätt utföras i kustartilleriregementets
tvättinrättning i Karlskrona stad.
Varfschefen och fortifikationsbefälhafvaren hafva vidare framhållit, att
ångpannecentralen och destilleringsverket borde såväl af fortifikatoriska
skäl som med hänsyn till kommunikationsförhållandena och praktiska
Femte hufYudtiteln.
107
kraf i öfrigt förläggas i kasernattbyggnad å viss angifven plats, dit så¬
ledes äfven uppvärmnings-, ventilations- och ångköksanläggningarna
borde anknytas. Till samma kasemattbyggnad syntes äfven böra förflyt¬
tas den nuvarande elektriska ångcentralen. Härigenom skulle denna vinna
i ekonomisk drift och dess pannor, placerade inom ångpannecentralen,
bilda en ångreserv, som eljest skulle draga en afsevärd merkostnad.
I förenämnda kasemattbyggnad både ansetts lämpligt att jämväl inrymma
ett logement för eldare- och maskinpersonal med hänsyn därtill, att
lämplig lokal härför ej funnes i närheten och ångpanneanläggningen,
åtminstone vintertiden, syntes böra hållas i kontinuerlig drift.
Genom bortflyttning af den elektriska ångcentralen från dess nu¬
varande plats skulle därstädes vinnas erforderligt utrymme på lämplig
plats för en elektrisk hufvudstation med dieselanläggning.
Äfven det befintliga ackumulatorbatteriet finge enligt detta förslag
bästa användning, i det att eu svår och dyrbar förflyttning undvekes.
Beträffande manskapsköket jämte diskrum m. in. syntes fördelaktigast,
att de nuvarande lokalerna fortfarande toges i anspråk därför. Detta
läte sig äfven göra (trots ökadt utrymme kräfdes för kokapparaterna), tack
vare bättre belysning och utrymmesvinst genom ångpannans bortflyttning.
Det föreslagna nya varmbadhuset finge af praktiska skäl anses böra
uppföras i närheten af det nuvarande destilleringsverket, hvars ång¬
pannor kunde tagas i anspråk för den nya badinrättningen, i likhet
med hvad som redan ägde rum för det nuvarande badhuset.
Beträffande frågan om ett successivt utförande af anläggningarna
framhöll o varfschefen och fortifikationsbefälhafvaren, att, på sätt fram-
ginge af det föregående, den nya elektriska kraftcentralstationen ej kunde
installeras, förrän ångbelysningsstationen förflyttats. Liknande förhållande
rådde mellan tvättstugan och varmbadhuset. Det senare borde först ny¬
byggas, innan tvättstugan kunde installeras enligt planen.
Vidkommande värme- oeh ventilationsanläggningen samt ångpanne¬
centralen skulle så stora olägenheter vara förknippade med ett successivt
utbyggande däraf, att ett samtidigt utförande af dessa anläggningar
måste förordas.
Destilleringsverk och ångköksanläggning torde, ehuru synnerligen
viktiga för fortets krigsberedskap, vid ett successivt utförande få ställas i
andra rummet, då de hygieniska krafven åtminstone i nöjaktig mån
torde vara tillgodosedda vid användningen af nu befintliga anläggningar.
De elektriska kraftanläggningarna kunde, tack vare den ökade an¬
vändbarheten hos den flyttade ångbelysningscentralen, tillsvidare in¬
skränkas till denna flyttning samt anskaffande af ett dieselaggregat om
60 kw., batteri och tillsatsmaskin.
108
Femte hufvudtiteln.
Första utbyggandet af den elektriska anläggningen borde förutom
dessa kraftstationer omfatta tre kablar samt installationer i de viktigaste
krigsbyggnaderna och bostadsbyggnaderna.
Efter vidtagande af en utaf marinförvaltningen föranledd mindre
förändring i afseende å tvättstugan skulle kostnaderna för de olika an¬
läggningarna enligt varfschefens och fortifikationsbefälhafvarens förslag
komma att utgöra:
för ångpannecentral, destilleringsverk, nppvärmnings-
och ventilationsanläggning samt ångköksanlägg-
ning ............................................................................... kronor 151,108: —
däraf 55,400 kronor till kasemattbyggnad, inrym¬
mande äfven ångbelysningscentral;
för elektrisk kraftcentralstation, kabelnät och belys-
ningsinst allationer in. in........................................... » 116,570: —
för varmbadinrättning och tvättstuga .......................... »_29,155: -
Summa kronor 296,833: —
eller 65,267 kronor mindre än de i marinförvaltningens skrivelser den
27 september 1910 uppgifna sammanlagda kostnadsbeloppen uti ifråga¬
varande hänseenden.
Det successiva utförandet af de föreliggande förslagen hade af
varfschefen och fortifikationsbefälhafvaren afsetts att äga rum i följande
fyra perioder, nämligen:
l:a perioden:
uppförande af kasemattbyggnad
för ångpannecentral................
kronor 55,400: —
2:a perioden:
ångpannecentral samt värme- och
ventilationsanläggning ......... kronor 59,658: —
flyttning af ångcentral samt för¬
ändringsarbeten för inrym¬
mande af dieselcentralen ...... » 7,470: —
dieselaggregat jämte tillsatsma¬
skin, ackumulatorbatteri, in-
strumenttafla m. m..........
|
......»
|
38,230: —
|
kablar............................................
|
)>
|
3,795: —
|
inomhusbelysning
|
»
|
14,785: —
|
ny varmbadinrättning...............
|
|
23,435: —
|
147,373: —
Transport kronor 202,773: —
Femte hufvudtiteln.
109
3:e perioden:
Transport kronor 202,773: —
destilleringsverk..............................
|
kronor
|
17,230: —
|
ångköksanläggning ........................
|
»
|
18,820: —
|
återstående kablar...........................
|
»
|
8,965: —
|
återstående inomhusbelysning i
befintliga krigsbyggnader
|
och boställshus m. m..........
|
»
|
6,270: —
|
inomhusbelysning i tvättstuga . .
|
)>
|
305: —
|
ytterbelysning å fortet i sin hel-
|
het ............................................
|
»
|
8.580: —
|
tvättstuga med invändig trappa
|
»
|
5,720: —
|
perioden:
|
65,890: —
dieselaggregat om 60 kw. jämte
komplettering af instrument-
taflan in. in......................................................... 28,170: —
Summa kronor 296,833: —
Marinförvaltningen, som med ämbetsskrifvelse den 18 april 1911
öfverlämnat varfschefens och fortifikationsbefälhafvarens omförmälda för¬
slag, anförde därvid, att denna utredning visserligen kullkastade af kust-
försvarskommissionen förut uppgjorda förslag i ämnet, men att jämväl
varfschefens och fortifikationsbefälhafvarens förslag, enligt marinförvalt¬
ningens asikt, med afsevärdt lägre kostnad på ett fullt tillfredsställande
sätt löste frågan om de elektriska anordningarna å fortet.
Då marinförvaltningen ej heller i öfrigt hade något att erinra mot
sistnämnda förslag, hemställde ämbetsverket om anvisande af medel för
utförande af l:a periodens arbeten.
Sedan marinförvaltningen under hand anmodats att vidtaga möjliga
inskränkningar i de genom skrifvelsen den 18 april 1911 förordade
arbetena, har ämbetsverket i hemlig underdånig skrifvelse den 30 sep¬
tember 1911 föreslagit, dels att icke någon förändring måtte äga rum
i l:a periodens arbeten, dels att af 2:a periodens arbeten skulle ute¬
slutas uppförande af en ny varmbadinrättning för en kostnad af 23,435
kronor, dels att af 3:e periodens arbeten kostnaden för tvättstugans
bringande i önskvärdt skick minskades med 1,565 kronor, dels ock att
kostnaden för dieselaggregat in. m. under 4:e perioden, upptagen till
ett belopp af 28,170 kronor, måtte helt och hållet utgå. Under sådana
no
Femte hufvudtiteln.
[35.] förhållanden skulle en minskning i totala kostnadssumman åt samman-
lagdt 53,170 kronor uppkomma och medelsbehofvet blifva 243,663 kro¬
nor, hvilket medelsbehof ämbetsverket ansåg lämpligen böra fördelas på
P Till stöd för nu föreslagna inskränkningar anförde marinförvalt¬
ningen, att den nya varmbadinrättningen enligt ämbetsverkets åsikt
kunde uteslutas på den grund att, efter anskaffning för kustartilleriets
räkning af den däckade ångbåten Bore, manskapets badning kunde för¬
siggå i kustartilleriets kasern i Karlskrona, ehuru det måste tagas i
betraktande, att tidsförlust därigenom komme att uppstå. Minskningen
i kostnaden för tvättstugans bringande i önskvärdt skick sammanhängde
med frågan om varmbadinrättningens uteslutande från förslaget och in¬
dragning af 4:e periodens arbeten läte försvara sig, intilldess strålkastare
af större dimensioner måste anskaffas för fortet.
På grund af det sålunda anförda hemställde marinförvaltningen, att
för angifna ändamål måtte hos Eiksdagen äskas ett anslag af 243,663
kronor och däraf på extra stat för år 1913 till utförande af l:a periodens
arbeten ett belopp af 55,400 kronor.
ipartementB- Genom personligt besök å Kungsholmsfort bar jag varit i tillfälle
chefens förvissa mig därom att de nuvarande anordningarna i bär omhandlade
^ afseenden äro dels bristfälliga och dels för de afsedda ändamalen otill¬
räckliga. Den förefintliga ångcentralen har ett olämpligt läge, då röken
från därtill hörande skorsten ofta verkar skymmande och i öfrigt be¬
svärlig å en viktig observationsplats. Dessutom äger ångcentralen ej
önsklig effektivitet. Destilleringsverket är förlagdt till en oskyddad plats,
något som från försvarssynpunkt måste betecknas såsom synnerligen
otillfredsställande, och är verket numera föråldradt, hvarför det icke
kommer till afsevärd användning, utan färskvatten till största delen
hämtas från Karlskrona. Den nuvarande ångköksinstallationen är äfven
numera otidsenlig; den därtill hörande särskilda augpannan äi onödigt
skrymmande och kokapparaterna, hvilka äro af en föråldrad konstruktion,
behöfva utbytas mot nya, mera praktiska dylika. Uppvärmningen i en del
logement verkställes nu genom eldning i kaminer, hvilket uppvärmnings-
system af läkare förklarats medföra olägenheter i hygieniskt afseende, helst
någon tillfredsställande ventilering därstädes icke finnes anordnad. Kraft¬
källorna för elektrisk belysning synas otvifvelaktigt böra utökas för att
bereda möjlighet af dylik belysning i logement och andra bostäder m. fl.
lokaler till större trefnad för besättningen och minskning af eldfaran.
Vidkommande slutligen det nuvarande badhuset och tvättstugan hafva
Femte liufvudtiteln.
111
berättigade anmärkningar framställts mot det skick, hvari dessa lokaler
nu befinna sig.
Genom att, på sätt nu föreslagits, uppföra eu ny ångpannecentral skulle
erhållas en fullt effektiv dylik inrättning i ett fortifikatoriskt skyddadt läge
och i ölrigt på en plats, där olägenhet af stenkolsrök ej kommer att göra sig
gällande. Det förefaller äfven välbetänkt och praktiskt att till samma bygg¬
nad i samband med ångpannecentralen förlägga destilleringsverket och den
gamla elektriska ångcentralen, hvilken sistnämnda fortfarande skulle leve-
leia energi till daglig elektrisk belysning å fortet. Genom den nya ång-
pannecentralens uppförande skulle möjlighet beredas att verkställa fullt
ändamålsenliga värmelednings- och ventilationsanläggningar i förenämnda
logement, hvilket synes mig synnerligen af behofvet påkalladt. I sam¬
band med angpannecentralen kan äfven åt ångköket gifvas en välbö¬
rdig modernisering. Med hänsyn till de afsevärda fördelar, som således
skulle vinnas genom anläggande af den ifrågasatta ångpannecentralen
och hvad därmed ställts i samband, anser jag därför dessa byggnads¬
arbeten böra komma till stånd. Å nuvarande platsen för den elektriska
angcentralcn skulle, såsom framgår af den föregående redogörelsen för
varfschefens och fortifikationsbefälhafvarens förslag, installeras en elek¬
trisk centralkraftstation med dieselmotorer, hvars kraft förnämligast
skulle tagas i anspråk för strålkastareanordningarna å fortet; och finner
jag en sådan anläggning välbehödig. Beträffande varmbadhus och
tvättstuga hafva, såsom den lämnade redogörelsen äfven utvisar, planer
varit å bane att få till stånd dylika inrättningar af den storlek, att där¬
igenom behofvet af varmbad och tvätt å fortet i allo skulle kunna till¬
godoses. Då emellertid under utredningen blifvit upplyst, att tvättning
af manskapets kläder på förmånligare sätt verkställes i Karlskrona samt
att manskapets badning i varmbadhus lämpligen kan äfven äga rum där¬
städes, synes mig en utvidgning eller nybyggnad af varmbadhus och tvätt¬
stuga å fortet ej böra ske. I de af marinförvaltningen senast beräknade
anslagsbehofven ingå däremot medel till afhjälpande af nuvarande brister i
dessa lokaler. Den i varfschefens och fortifikationsbefälhafvarens för¬
slag upptagna anskaffningen under 4:e perioden af dieselaggregat m. m.
anser jag i likhet med marinförvaltningen nu ej behöfva bringas till
utförande.
I fråga om den i förslagen ingående inomhusbelysningen med elek¬
tricitet anhåller jag särskildt få nämna, att i boställshusen för under¬
befäl enkel armatur i samtliga rum är medräknad. Däremot är i
boställshusen för officerare armatur medräknad endast i tamburer, kök,
jungfrukammare o. dyl. lokaler, men ej i öfriga rum. I officersbostäder
[35.]
112
Femte hufvmltiteln.
äro mätare afsedda att uppsättas. Det är själffallet, att officerarna själfva
skola vidkännas kostnaden för förbrukad elektrisk ström ; och torde priset,
med iakttagande att den för bostadsbelysningen särskilda anläggnings¬
kostnaden varder förräntad och amorterad, böra bestämmas till hvad i
liknande fall erlägges för elektriskt ljus i privata byggnader.
Emot kostnadsberäkningarna, sådana de framgå al varfschefens och
fortifikationsbefälhafvarens förslag, jämförda med marinförvaltnmgens
uttalanden i skrifvelsen den 30 september 1911, finner jag icke något
annat att erinra än att då, på sätt marinförvaltningen förordat och äfven
iag finner skäligt, ny varmbadinrättning ej skulle uppföras, den behof-
liga kostnaden för installation af inomlmsbelysning torde blifva något
mindre än i beräkningarna upptagits; men då dylik minskning lärer
representera ett ganska ringa belopp, har jag icke ansett ny utledning
i detta afseende erforderlig.
Af det anförda framgår, att jag biträder marinförvaltnmgens förslag
enligt sistberörda skrifvelse; och har jag icke heller något att erinra
mot den ordning, hvari arbetena ansetts böra komma till utförande.
Med tillämpning af sistberörda förslag och den fördelning af kostna¬
derna i hufvudgrupper, som varfschefen och fortifikationsbefälhafvaren
uppställt, blifva de erforderliga kostnaderna:
för ångpannecentral, destilleringsverk, uppvärmnings-
och ventilationsanläggning, ångköksanläggning
samt flyttning af ångbelysningscentral ■ kronor lol,108:
för elektrisk kraftcentralstation, kabelnät, belysnings-
installationer m. m............................._ " 88,400.
för ändring^- och reparationsarbeten i varmbadhus
° ....................................... » 4,155: —
och tvättstuga
Summa kronor 243,663:
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att för utförande af en ångpannecentral och en
elektrisk kraftcentralstation m. fl. arbeten å Kungs-
holmsfort bevilja ett anslag af 243,663 kronor och
däraf på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af
55,400 kronor.
Femte hufvmltiteln.
113
Försöksbrunnar vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda underdåniga skrifvelse den
30 september 1911 anfört, att vid samtliga kanon- och haubitsbatterier
inom. Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästnings område anordningarna
för tillgodoseende af behofvet af färskvatten vore synnerligen otillfreds¬
ställande. Åtgärder måste därför snarast möjligt vidtagas för afhjälpande
af nämnda missförhållande; och kunde marinförvaltningen icke föreslå
annan lämplig åtgärd i sådant syfte än att verkställa försök genom ut¬
förande af borrbrunnar i berg. Ämbetsverket hade beräknat, att kost¬
naderna för försöken icke komme att öfverstiga 12,000 kronor.
Äfven frågan om tillgodoseende af behofvet af färskvatten för Vax¬
holms kustartilleriregementes kasernetablissement vid Oscar-Fredriksborg
hade numera råkat i ett mycket svårt läge, sannolikt mest beroende på
1911 års ringa nederbörd, men äfven af den anledning, att den färsk¬
vattenbrunn, på hvilken tillgodoseendet af färskvattenbehofvet nu i
hufvudsak vore grundad!, hade sådant läge i terrängen och omgåfves af
sådana jordarter, att ofiltreradt ytvatten inträngde i densamma och vid
dylika tillfällen brunnens innehåll gjordes oanvändbart till såväl mat¬
lagning som dryck.
Chefen för Vaxholms kustartilleriregemente hade ock i skrifvelse den
15 september 1911, med öfverlämnande af analyser öfver tagna prof af
dricksvattnet vid Oscar-Fredriksborg, hemställt, att nya brunnar sna¬
rast möjligt måtte borras, så att den del af garnisonen, som vore
förlagd till Oscar-Fredriksborg, finge tillgång till godt och rikligt dricks¬
vatten.
Äldste läkaren vid regementet hade i bifogad skrifvelse af den 28
augusti 1911 till regementschefen erinrat, att han i augusti 1910 angå¬
ende dricksvattnet från ledningen vid Oscar-Fredriksborg, efter att hafva
tagit del af föregående analyser och på platsen gjort lokalbesiktning,
förklarat, att på vattnets så kallade fysiska egenskaper vore föga att
anmärka samt att det vore användbart "till dricks- och kokvatten. Han
hade dock föreslagit en del åtgärder till åstadkommande af bättre vatten¬
försörjning, såsom flera brunnars upptagande samt borttagande af för¬
bindelseröret mellan salt- och sötvattenledningen, så att ingen möjlighet
skulle gifvas för att genom insläppande af sjövatten infektera sötvatten¬
ledningen.
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
[36.]
Försöks¬
brunnar vid
Vaxholms och
Oscar-
Fredriksborgs
fästning.
15
114
Femte liufvudtiteln.
[36.]
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
Resultaten af de under år 1911 verkställda analyserna, hade förste
läkaren vidare anfört, tydde pa en försämring af vattnet. Särskild!
borde allra största vikt fästas vid att den ingalunda oskyldiga bacillus
coli blifvit såsom skett påvisad. Huru infektionen ägt rum, därom läm¬
nade ej det med analyserna följande utlåtandet någon bestämd håll¬
punkt. Men huru härmed än förhölle sig, torde nödvändigt vara —
äfven ur den synpunkten, att i slutet af augusti 1911 brunnarna varit
så uttorkade, att de ej lämnade något vatten till ledningen — att nya
brunnar snarast möjligt upptoges.
Marinförvaltningen har i sin berörda skrifvelse på grund af hvad
sålunda förekommit förklarat sig anse det vara synnerligen af behofvet
påkalladt, att för erhållande af bättre färskvatten vid Oscar-Fredriksborg
försök verkställdes genom utförande af borrbrunnar i berg; och har
ämbetsverket beräknat kostnaderna för försöken härutinnan till 8,000
kronor.
I anslutning till det sålunda anförda har marinförvaltningen hem¬
ställt, att för utförande af ifrågavarande försök i förut angifven omfatt¬
ning måtte hos innevarande års riksdag äskas ett extra ordinarie anslag
af 20,000 kronor.
Af den föreliggande utredningen i ärendet synes mig ovedersägligen
framgå, att åtgärder så skyndsamt som möjligt måste vidtagas lör be¬
redande af tillgång å godt färskvatten i tillräcklig mängd inom Vax¬
holms och Oscar-Fredriksborgs fästning. Marinförvaltningens förslag
att för detta ändamåls vinnande nu till en början göra försök med
borrbrunnar i berg torde vara det under förefintliga förhållanden lämp¬
ligaste, hvarför jag ansluter mig därtill; och har jag icke något att er¬
inra mot de beräknade kostnadsbeloppen. På grund af ifrågavarande
arbetens brådskande natur synas de erforderliga medlen böra få
höflig mån disponeras redan innevarande år.
Följaktligen hemställer jag i underdånighet,
Kung! Maj:t föreslå Riksdagen
att för utförande af försök i syfte att tillgodose
vattenbehofvet för batterierna vid Vaxholms och Oscar-
Fredriksborgs fästning och för kustartilleriets kasern-
etablissement vid Oscar-Fredriksborg bevilja på extra
stat för år 1913 ett anslag af 20,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att låta i mån af behof förskotts¬
vis utanordna detta belopp redan under innevarande år.
a i
be-
det täcktes Eders
Femte hufvudtiteln.
115
Transportmedel för flottans varf i Karlskrona.
Varfschefen vid flottans station i Karlskrona hade i sin år 1909 till
marinförvaltningen aflåtna skrifvelse angående beräknande af utgifterna
vid varfvet^ för år 1911 föreslagit äskande af medel till anskaffande af dels
en motorbåt, afsedd för ekipagedepartementet, och en bogserbåt, dels
ock fyra kolpråmar af järn, lastande cirka 100 ton hvardera och beräk¬
nade att kosta 12,000 kronor stycket, eller sammanlagdt 48,000 kronor.
'bill stöd för sin hemställan om anskaffande af nya pråmar för varf-
vet hade därvid varfsehefen åberopat ett af chefen för ekipagedeparte¬
mentet i Karlskrona afgifvet yttrande, hvaraf inhämtades, bland annat,
följande.
Förutom två järnpråmar, lastande hvardera 255 ton, funnes vid
varfvet endast ett fåtal smärre pråmar i godt skick. Öfriga pråmar
vore gamla och förslitna samt, till en del, af en konstruktion, som gjorde
dem synnerligen olämpliga för lossningsarbete, hvadan flertalet af dessa
pråmar borde endast nödtorftigt underhållas och snarast möjligt ersättas
med nya. Det ringa antalet af i godt skick varande pråmar vid sta¬
tionen innebure verklig olägenhet och risk, då pråmar vid tillfälligt be¬
hof icke kunde förhyras i Karlskrona, hvarest tillgången på dylik ma¬
teriel vore så godt som ingen. Då ett afbrott i sjötransporterna natur¬
ligen måste verka förlamande på flottans handlings- och rörelsefrihet,
vore det för varfvet i Karlskrona oundgängligen nödvändigt att äga
tillräcklig tillgång på transportmedel. Antalet kolpråmar vid stationen
borde vara så stort, att lastutrymme funnes för åtta pansarbåtar att
samtidigt intaga minst ’/s af sina respektive kolförråd å redden. Hvarje
fartyg borde därvid lämpligen betjänas af två pråmar på en gång. Om
det för en pansarbåt erforderliga kolförrådet uppskattades till 300 ton,
skulle alltså vid en dylik samtidig lastning behöfvas pråmutrymme för
1,600 ton kol. För närvarande kunde emellertid i varfvets åtta större
pråmar nedläggas allenast cirka 1,200 ton, och erfordrades alltså pråm¬
utrymme för ytterligare 400 ton kol.
I underdånig skrifvelse den 30 september 1909 angående utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel för år 1911 vitsordade marinförvalt-
ningen samtliga de af varfsehefen anmälda anslagsbehofven, men för¬
klarade ämbetsverket sig med hänsyn till andra viktigare kraf då vilja
föreslå äskande hos Riksdagen af medel till allenast den föreslagna mo¬
torbåten och två pråmar.
[37.]
Transport¬
medel för
flottans varf i
Karlskrona.
Femte hufvudtiteln.
116
[37.] I anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1910 yttrade
dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet i detta ämne, att af den
utredning, som förebragts rörande tillgången af pråmar för varfvet i
Karlskrona, syntes tydligt framgå, att en nyanskaffning af dylika icke
utan olägenhet kunde uppskjutas. Med hänsyn till andra viktiga an-
slagskraf fann departementschefen sig dock för det dåvarande icke kunna
förorda äskande af medel till mera än två nya pråmar, likasom han ock
ansåg, att med den ifrågasatta anskaffningen af en bogserbåt samt en
motorbåt borde tillsvidare anstå. På grund häraf hemställdes, att för
anskaffning af transportmedel för ifrågavarande varf måtte hos Riksdagen
begäras på extra stat för år 1911 ett anslag af 24,000 kronor.
I enlighet med berörda hemställan afläts nådig proposition i ämnet
till 1910 års riksdag, hvilken äfven biföll densamma.
Vid framläggande under år 1910 af varfvets anslagsbehof för år
1912 upptog varfschefen ånyo den transportmateriel, som han begärt
redan år 1909, men hvarom framställning icke aflåtits till Riksdagen,
nämligen en motorbåt för ekipagedepartementet, en bogserbåt och två
kolpråmar om 100 ton hvardera. Därjämte framställde varfschefen be¬
gäran, att medel måtte beredas för anskaffning af ytterligare eu motor¬
båt, som vore afsedd för torpeddepartementet och beräknades kosta
11,500 kronor. Till utveckling däraf, att en motorbåt af sistnämnda slag
vore af behofvet synnerligen påkallad, anförde varfschefen, hurusom
antalet torpeder under senare år ökats i afsevärd grad och, efter det den
nya torpedverkstaden trädt i verksamhet, komme att ytterligare ökas,
men att inskjutningen af torpeder utfördes alldeles för långsamt och droge
för stora kostnader, af anledning att endast en inbärgningsbåt stode till
varfvets förfogande.
I underdånig skrifvelse den 27 september 1910 angående anslags-
behofven för år 1912 tillstyrkte marinförvaltningen i allo varfsehefens
nyss omförmälda äskanden uch uttalade särskildt rörande anskaffningen
af en motorbåt för torpeddepartementet, att behofvet af förbättrade in-
bärgningsanordningar förorsakades — förutom af den med hvarje år
talrikare materielen — jämväl af torpedernas ökade skottvidd, hvarigenom
inbärgningsdistanserna i samma mån förstorades.
Enligt uttalande till protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13
januari 1911, bilagdt samma års statsverksproposition, fann dåvarande
departementschefen ådagalagdt, att den begärda transportmaterielen vore
för varfvet i Karlskrona erforderlig. Men med hänsyn till andra viktiga
anslagsbehof ansåg han sig ej kunna göra framställning om utverkande
af medel för samtliga omförmälda kraf. Genom det för år 1911 bevil-
Femte liufvudtiteln.
117
jade anslaget till två kolpråmar finge det mest trängande behofvet
i detta afseende anses fylldt. Med anskaffning af de föreslagna
motorbåtarna torde äfven utan alltför stor olägenhet kunna tillsvidare
anstå. Däremot syntes departementschefen behofvet af den ifrågasatta
bogserbåten vara så kännbart, att medel därtill borde af Riksdagen äskas.
Sedan Kungl. Maj:t, i enlighet med af departementschefen tillika
gjord hemställan, i statsverkspropositionen äskat erforderligt anslag till
anskaffning af nämnda bogserbåt å extra stat för innevarande år, be¬
viljade Riksdagen det begärda anslaget.
Varfschefen i Karlskrona har nu i sitt under år 1911 till marinför-
valtningen afgifna förslag till beräknande af utgifterna för varfvet för
år 1913 ånyo gjort framställning om anskaffande af två kolpråmar af
förutnämnd beskaffenhet och en motorbåt för torpeddepartementet.
I fråga om behofvet af kolpråmarna har varfschefen särskildt fram¬
hållit, att varfvets äldsta träpråmar voro i så bristfälligt skick, att de
ej med fördel kundo iståndsättas.
Till stöd för sin hemställan om anskaffning af den föreslagna mo¬
torbåten har varfschefen, utöfver hvad han föregående år anfört, åbe¬
ropat, att krafvet på eu dylik båt numera gjorde sig än mera gällande,
sedan torpedtillverkningen å torpeddepartementet kommit i gång och
torpedernas skottvidd väsentligen ökats.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrifvelse den 30 septem¬
ber 1911 angående anslagsbehofven för år 1913 anfört, att på grund
af den i ärendet förebragta utredningen det torde få anses till fullo
ådagalagdt, att de ifrågasatta kolpråmarna och motorbåten vore för
varfvet oundgängligen erforderliga; och har ämbetsverket därför hem¬
ställt, att för anskaffning af ifrågavarande transportmateriel måtte af
Riksdagen begäras för år 1913 ett extra ordinarie anslag af 35,500
kronor.
Rörande behofvet af nu ifrågavarande transportmateriel delar jag
den uppfattning, som uttalats af såväl varfschefen och marinförvalt¬
ningen sona föregående departementschefer; och torde anskaffningen
däraf lämpligen ej längre böra uppskjutas. Jag anhåller få erinra,
att, på sätt framgår af den föregående redogörelsen, priset beräknats
för kolpråmarna till 12,000 kronor för hvardera och för nu förevarande
motorbåt till 11,500 kronor. Mot dessa sålunda uppskattade kostnads-
belopp synes mig icke något vara att erinra.
På grund af det anförda får jag i underdånighet hemställa, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
[37.]
Departe¬
mentschefens
yttrande.
118
Femte hufvndtiteln.
[37.]
att för anskaffning af transportmedel för flottans
varf i Karlskrona bevilja på extra stat för år 1913
ett anslag af 35,500 kronor.
[38.]
Täckande af
brist i anslaget
till flottans
nybyggnad
och underhåll
samt tillfällig
förstärkning
af samma
anslag.
Täckande af brist i anslaget till flottans nybyggnad och
underhåll samt tillfällig förstärkning af samma anslag.
Såsom jag redan under punkten n:r 6 angående anslaget till flot¬
tans nybyggnad och underhåll anfört, anser jag, att medel böra på extra
stat beredas för täckande af brist i nämnda anslag samt för tillfällig
förstärkning af detsamma. Det särskilda anslagsbehofvet för dessa ända¬
mål kan dock icke för närvarande med bestämdhet angifvas, enär er¬
forderlig utredning i förevarande afseenden, som af mig föranstaltats,
ännu icke afslutats; och är jag därför ej i stånd att nu underställa
ifrågavarande ärende Eders Kungl. Maj:ts pröfning. Vid en approxima¬
tiv beräkning har emellertid det nödvändiga beloppet skattats till om¬
kring 150,000 kronor; och torde detta belopp redan nu böra tagas i be¬
räkning vid framställningen till Riksdagen i fråga om anslagsbehofven
för nästa år.
På grund af hvad sålunda anförts, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att, i afvaktan på den nådiga proposition angå¬
ende täckande af brist i anslaget till flottans nybygg¬
nad och underhåll samt tillfällig förstärkning af samma
anslag, som Kungl. Maj:t må komma att till Riksdagen
aflåta, för berörda ändamål bland de extra anslagen å
femte hufvudtiteln för år 1913 beräkna ett belopp af
150,000 kronor.
Beklädnad och sängservis för värnpliktiga vid
kustartilleriet.
[39.] På framställning af Kungl. Maj:t i 1904 års statsverksproposition
Beklädnad beviljade Riksdagen ett extra ordinarie anslag af 1,508,000 kronor till
anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga.
tiga vid På sätt i propositionen därom angifvits, var ifrågavarande anskaff-
kustartilleriet. . , ., .... , , „ • .
ning alsedd att lordelas pa sju ar.
Femte hnfyudtiteln.
119
Af det sålunda beviljade anslaget har Riksdagen på extra stat
anvisat:
År 1904 för år 1905.
» 1905 » » 1906
)) 1906 »
» 1907
» 1908 »
» 1909 »
» 1910 »
» 1907.
» 1908
» 1909.
» 1910
» 1911
..........kronor 215,430
|
—
|
......... »
|
215,430
|
—
|
......... »
|
89,280
|
—
|
......... »
|
215,430
|
—
|
......... »
|
215,430
|
—
|
......... »
|
215,430
|
—
|
......... »
|
192,470
|
—
|
.....kronor
|
1,358,900
|
—
|
eller sammanlagdt ..................................
Med afseende å skiljaktigheten mellan det af Riksdagen beviljade
an s ags be lo j > p et och sammanlagda beloppet af de gjorda anvisningarna,
eller 149,100 kronor, är följande att beakta.
Sedan under 1905 års sommar det befunnits nödvändigt att på¬
skynda anskaffningen af beklädnad och sängservis för kustartilleriets
värnpliktiga, så ^ att det mest trängande behofvet blefve fylldt, beslöt
Jiungl. Maj:t på framställning af marinförvaltningen enligt nådigt bref
den 7 juli 1905, att till anskaffning af bussarongsbeklädnad skulle få
anvandas 22,950 kronor och till sängservis 126,150 kronor, att med till-
hopa 149,100 kronor utgå af omhänderhafvande medel och af marin¬
förvaltningen framdeles anmälas till ersättande.
i Enligt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari
1906, fogadt vid statsverkspropositionen till samma års riksdag, utta¬
lade dåvarande departementschefen, att då den särskilda anskaffning, som
sålunda skett under sommaren 1905, uteslutande varit föranledd af den
dåvarande politiska ställningen, densamma syntes i likhet med öfriga
med omhänderhafvande medel bestridda utgifter, som gjorts af samma
anledning, böra för Riksdagen särskilt anmälas för utgiftens betäc-
kande. bom emellertid de beklädnadspersedlar och den sängservis, som
sålunda anskaffats, från början beräknats skola bekostas af ifråga¬
varande, utaf Riksdagen beviljade anslag å 1,508,000 kronor, borde na-
?6tta anslag minskas med motsvarande belopp eller således med
149,100 kronor.
Af anförda skäl förklarade departementschefen nämnda den 13 ja¬
nuari 1906 vidare, ^att hinder icke syntes möta att redan för år 1907
minska anslaget i fråga med det belopp, som utgifvits för berörda sär-
skilda anskaffning af sängservis, eller 126,150 kronor, men att det vore
nödvändigt att till ett följande statsregleringsår uppskjuta afdraget för
120
Femte hufvndtiteln.
den särskilda beklädnadsanskaffningen för 22,950 kronor. I följd häraf
borde den under år 1907 från ifrågavarande anslag utgående summan
bestämmas till 89,280 kronor.
Af Kungl. Maj:t i anslutning till denna framställning algliven
proposition blef, på sätt jämväl framgår af ofvanstående tablå angående
de särskilda anvisningarna å anslaget, bifallen af 1906 års riksdag.
Vidkommande nämnda utgift för den särskilda beklädnadsanskaff-
nino-en, eller 22,950 kronor, skedde, såsom synes af samma tablå, ej
heller för åren 1908, 1909 och 1910 något afdrag å anslaget, utan an¬
visades af Riksdagen för hvart och ett af dessa år 215,430 kronor.
I underdånig skrifvelse den 30 september 1909 anförde mannfor-
valtningen, att då återstoden af det beviljade anslaget borde för år 1911
tao-as i anspråk, afdrag för omförmälda 22,950 kronor då syntes hora
göras. Som enligt den ursprungliga planen 215,420 kronor skulle utgå
för år 1911, utgjorde således, anförde marinförvaltningen vidare, efter
ifrågavarande afdrag det för år 1911 belöpande beloppet 192,470
På sätt framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den
14 januari 1910, fogadt vid samma års statsverksproposition, hemställde då¬
varande departementschefen, i enlighet med af marinförvaltningen i nämnda
skrifvelse den 30 september 1909 gjord framställning, att Kungl. May t
ville, med tillkännagifvande för Riksdagen, att, sedan för det ändamål,
som med ifrågavarande anslag afsetts, ett belopp af 149,100 kronor ut-
o-ått af andra medel, motsvarande summa ej behöfde tagas i anspråk af
anslaget, föreslå Riksdagen att för år 1911 anvisa återstående beloppet
af anslaget, eller förenämnda 192,470 kronor.
Sedan nådig proposition i öfverensstämmelse med denna hemställan
blifvit framlagd för 1910 års riksdag, blef, med gillande däraf, sist¬
nämnda belopp af Riksdagen anvisadt, såsom dåmera återstående del af
Emellertid hade icke dessförinnan anmälan af marinförvaltningen
o-jorts om ersättande af ofvannämnda för särskilda anskaffningsåtgärder
under år 1905 gifna anvisning å 149,100 kronor, borst i underdånig
skrifvelse den 28 oktober 1910 framlade marinförvaltningen frågan om
dylikt ersättande; och hemställde ämbetsverket då om utverkande lios
Riksdagen, att det anvisade beloppet måtte få täckas med förefintliga
besparingar å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps¬
gossekårerna, som därtill lämnade tillgång. . .
I sistberörda skrifvelse anförde marinförvaltningen i detta ämne
hufvudsakligen, att förr än beslut fattats rörande afdrag för denna an-
Femte hufvudtiteln.
121
visning från det ursprungliga anslaget till beklädnad och sängservis för
värnpliktiga vid kustartilleriet, hade enligt ämbetsverkets förmenande
framställning om ^ godtgörelse för det anvisade beloppet icke lämpligen
kunnat göras. På grund däraf balanserades i marinförvaltningens huf¬
vudbok såsom oersatt förskott hvad å samma anvisning utbetalts, eller
ett belopp af 130,197 kronor 36 öre. Å anvisningen återstående 18,902
kronor 64 öre skulle, så snart frågan om huruvida åt de värnpliktiga
vid de till Karlskrona fästning hörande försvarsanstalter borde anskaffas
säng- eller kojutredning definitivt afgjorts, för angifvet ändamål omedel¬
bart användas.
Vid föredragning den 28 april 1911 inför Kungl. Maj:t af marinförvalt¬
ningens nämnda i skritvelsen den 28 oktober 1910 gjorda framställning
erinrade dåvarande departementschefen till en början därom, att ornför^
mälda den 7 juli 1905 gifna anvisning af medel'uteslutande föranledts
åt de politiska förhållandena samma år. Men då numera, yttrade de¬
partementschefen vidare, blifvit upplyst,. att af de anvisade medlen ett
belopp af 18,902 kronor 64 öre icke tagits i anspråk, hade grunden för
Kungl. Maj:ts anvisande i afseende å sistnämnda belopp förfallit; och
syntes därför användande af samma belopp icke kunna äga rum’utan
.Riksdagens hörande. Hvad beträffade den förbrukade delen af de an¬
visade medlen, eller 130,197 kronor 36 öre hade, enligt departements-
ch er eris mening, marinförvaltningen bort anmäla ifrågavarande förskott
Rättande redan i samband med öfriga på grund af den politiska
ställningen år 1905 med omhänderhafvande medel bestridda utgifter
Att, såsom marinförvaltningen föreslagit, anlita förefintlig besparing å
ett ordinarie anslag till täckande af detta förskott, syntes ej stå i öfver¬
ensstämmelse med det förut tillämpade förfaringssättet, enligt hvilket
dylika kostnader ersatts genom extra ordinarie anslag. Fördenskull
kunde departementschefen ej biträda marinförvaltningens förslag- i
ämnet. &
_ Genom nådigt beslut samma den 28 april 1911 lämnade Kungl.
Maj:t marinforvaltmngens framställning utan bifall samt anbefallde äm¬
betsverket att inkomma med förnyad anmälan om ersättande af omför-
malda förskottsvis utbetalade belopp, 130,197 kronor 36 öre, äfvensom,
i den man behof af ytterligare anskaffning af sängservis för kustartille¬
riets värnpliktiga förelåge, inkomma med förslag till beredande af där-
iör erforderliga medel.
Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 30 sep¬
tember 1911 anmält förenämnda belopp 130,197 kronor 36 öre till er-
Bihang Ull Rilcsd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 16
Femte hufvudtiteln.
122
[39.1 sättande och. i samband därmed anfört, att hvad beträffade sängservis
för kustartilleriets värnpliktiga återstode ännu en icke obetydlig del att
anskaffa af den sängservis, till hvars bekostande beräknades ingå ett
belopp af 267,338 kronor 50 öre i det af 1904 års Riksdag beviljade
extra anslaget till anskaffning af beklädnad och sängservis för kust¬
artilleriets värnpliktiga. .
Huruvida ifrågavarande anslag blefve för sitt ändamål fullt tillräck¬
ligt, kunde ännu icke med visshet beräknas, men redan nu kunde med
full’ säkerhet sägas, att det ursprungligen beviljade anslaget icke kunde
minskas och att anskaffningen af sängservis ej tålde uppskof.
Marinförvaltningen har slutligen hemställt om äskande hos inne¬
varande års riksdag, att af förenämnda år 1904 beviljade anslag å
1,508,000 kronor till anskaffning af beklädnad och sängservis för kust¬
artilleriets värnpliktiga måtte anvisas på extra stat för år 1913 åter¬
stående, ännu ej anvisade beloppet, 149,100 kronor.
Departements- Naturligen borde marinförvaltningen långt tidigare, och i allt fall
chefens Benagt [ samband med begäran i förut omförmälda skrifvelse den 30
yttran e. temker p9q9 om anvisande af återstående del af 1904 års ifråga¬
varande anslag hafva till Kungl. Maj:t meddelat de upplysningar an¬
gående disponerandet af berörda 149,100 kronor, hvilka kommo till sy¬
nes först i skrifvelsen den 28 oktober 1910. Att den förbrukade delen,
130,197 kronor 36 öre, af anvisningen å 149,100 kronor behöfver er¬
sättas, är uppenbart; och hvad återstående beloppet, 18,902 kronor 64
öre, beträffar, finner jag, att detta såsom ursprungligen ingående i
1904 års anslag och fortfarande behöfligt bör för afsedt ändamål göras
tillgängligt. Men att, sedan numera, i enlighet med. Kungl. Maj:ts å
marinförvaltningens framställning grundade förslag till 1910 års riks¬
dag, 1904 års anslag blifvit slutligen anvisadt, hemställa om ytterligare
anvisning därå, på sätt marinförvaltningen föreslår, synes mig ej for¬
mellt riktigt, utan torde ett nytt extra ordinarie anslag böra äskas för
här ifrågavarande ändamål. _ _ .
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånig¬
het, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
att dels till täckande af ett belopp af 130,197 kro¬
nor 36 öre, som på grund af Kungl. Maj:ts beslut den 7
juli 1905 angående anvisande af 149,100 kronor till .an¬
skaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets
Femte hufvud titeln.
123
värnpliktiga blifvit af marinförvaltningen förskottsvis ut- [39.]
betaladt, dels ock till fortsatt anskaffning af sängservis
för kustartilleriets värnpliktiga för en kostnad af 18,902
kronor 64 öre bevilja på extra stat för år 1913 ett anslag
af tillhopa 149,100 kronor.
Filtar, kojer och madrassöfverdrag- för fartygen vid flottans
station i Karlskrona.
I skrifvelse till marinförvaltningen den 31 augusti 1909 angående [40.]
beräknande åt utgifterna vid flottans varf i Karlskrona för år 1911 Ritar, kojer
hemställde varfschefen därstädes, att medel måtte, på sätt han redan år och madrass-
1908 begärt, utverkas för anskaffning af filtar till sådan myckenhet, att
dubbla ställ filtar kunde tilldelas hvarje stationen tillhörande fartyg Stillt Altans station
att hos Riksdagen måtte för år 1911 äskas hälften af det härför er- 1 KarlBkrona-
forderlig;! anslagsbeloppet, 24,000 kronor, eller kronor 12,000.
Marinför\ altningen anslöt sig i sin underdåniga skrifvelse den 30
september 1909 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel
för år 1911 till varfschefens omförmälda förslag, under anförande att
ifrågavarande anskaffning icke vidare borde uppskjutas.
brågon framställning till Riksdagen i enlighet med marinförvalt¬
ningens hemställan gjordes emellertid icke.
I sitt ar 1911 afgilna förslag till beräknande af utgifterna för
varfvet för år 1913 har varfschefen på enahanda sätt och på samma
skäl som förut åter upptagit krafvet å nämnda nyanskaffning af filtar för
fartygens räkning.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrifvelse den 30 september
1911 förklarat sig i likhet med varfschefen anse, att filtarnas anskaff¬
ning äi af behofvet påkallad och att därmed ej bör ytterligare anstå,
äfvensom att hälften af det erforderliga antalet filtar bör anskaffas
under år 1913.
I förberörda förslag till beräknande af utgifterna vid varfvet för
år 1913 har varfschefen i Karlskrona jämväl hemställt om anskaffning
af 1,000 st. kojer och madrassöfverdrag för stationen tillhörande fartyg,
hvarför kostnaden beräknats till 12,000 kronor.
Till stöd för sin berörda framställning har varfschefen anfört, att,
som kojer och madrassöfverdrag numera oftare och i stort antal måste
124
Femte Iiufvudtiteln.
[40.] utlämnas till logementsfartygen och, vid det förhållande att ombyte
af besättningar å öfriga fartyg under pågående expeditioner flera gånger
ägde rum, kojer och madrassöfverdrag jämväl å sistnämnda fartyg be-
höfde ombytas, det visat sig, att förrådets tillgång å kojer och madrass¬
öfverdrag vore otillräcklig och att fördenskull dylika effekter mast lanas
från i beredskap liggande fartyg, hvilket förfaringssätt icke kunde vara
lämpligt.
Marinförvaltningen har i sin berörda skrifvelse den 30 september
1911 vitsordat behofvet af den af varfschefen sålunda föreslagna an¬
skaffningen och hemställt, att nödiga medel härför måtte utverkas genom
extra anslag af Riksdagen.
Departements- I anslutning till hvad marinförvaltningen och varfschefen vid flot¬
tande3^’ tans station i Karlskrona sålunda uttalat och föreslagit, hemställer jag
Ta” * i underdånighet, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att för anskaffande af filtar, kojer och madrass¬
öfverdrag för flottans fartyg i Karlskrona bevilja på
extra stat för år 1913 ett anslag af 24,000 kronor.
Tidsenliga lyft- och transportanordningar å flottans varf
i Karlskrona.
[41.] T skrifvelse den 30 augusti 1911 till marinförvaltningen har varfs-
Tidneniiga chefen vid flottans station i Karlskrona anfört, att sedan Riksdagen för
lyft- ochtrans- åren 1911 och 1912 pa extra stat anvisat tillhopa 100,000 kronor för
portanordniD- ers;; ttanf|e af föråldrade arbetsmaskiner med snabbarbetande dylika samt
gvarf i Karis- för afhjälpande af brist på arbetsmaskiner vid flottans vari i Karlskrona,
krona' komme det af sakkunniga i utlåtande angående flottans och kustartille¬
riets upphandlings- och entreprenadväsende in. m. framhållna behofvet
i detta afseende att i viss mån afhjälpas. Innan ytterligare medel för
detta ändamål begärdes, ansåg emellertid varfschefen, att det af samma
sakkunniga äfvenledes framhållna behofvet af dels lyltanordningar och
ersättning af föråldrade sådana mot moderna, dels och ett tidsenligt
transportväsen å varfvet borde tillgodoses; och har varfschefen dänör
för tidsenliga lyft- och transportanordningar å varfvet upptagit ett be¬
lopp af 100,000 kronor.
I fråga om verkstadsdriften vid flottans station i Karlskrona hafva
nyssnämnda sakkunniga (sid. 25 och 26 i deras ofvan berörda utlåtande),
Femte hufvudtiteln. 125
med hänvisning till verkställd utredning beträffande i omförmälda hän- f41.1
seende radande förhållanden vid varfvet (bilaga I till samma utlåtande),
förordat, bland annat, åstadkommande af utredning för afhjälpande af
bristen på lämpliga och moderna lyftanordningar samt angående verk¬
städernas transportväsendes tidsenliga ordnande.
I förenämnda underdåniga skrifvelse den 30 september 1911 har
marinförvaltningen, efter meddelande af varfschefens omförmälda fram¬
ställning, för sin del uttalat, att det vore af mycket stor vikt, att fullt
moderna anordningar af ifrågavarande slag stode till varfvets förfogande,
i synnerhet som därigenom besparing i tid och kostnad för ett arbetes
utförande kunde vinnas. På grund däraf hemställde marinförvaltningen,
att för det af varfschefen angifna ändamål måtte hos Riksdagen äskas
ett anslag al 100,000 kronor och däraf på extra stat för år 1913 ett
belopp af 50,000 kronor.
Tillgång a tidsenliga lyft- och transportanordningar å ett varf utgöra Departements-
naturligen en synnerligen viktig förutsättning för möjligheten att därstädes chefeDd9 ytt'
ordna arbetet effektivt och ekonomiskt. Såväl ofvan omförmälda sakkun-
niga som vederbörande myndigheter hafva framhållit behofvet af förbättrin¬
gar i detta afseende å flottans varf i Karlskrona; och då detta behof
gifvetvis bör snarast möjligt tillgodoses, får jag, som icke har något
att erinra mot det föreslagna beloppet, i underdånighet hemställa, att
Eders Kungl. Magt täcktes föreslå Riksdagen
att till tidsenliga lyft- och transportanordningar
å flottans varf i Karlskrona bevilja ett anslag af 100,000
kronor och däraf pa extra stat för år 1913 anvisa ett
belopp af 50,000 kronor.
Arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda
personer samt medikamenter, bad m. m.
. . ^ anledning af Kungl. Maj:ts till 1906 års riksdag aflåtna propo- [42.1
sition om förläggande af en skeppsgossekår till Marstrand beviljade Riks- Arfvoden åt
dagen på extra stat för år 1907 ett anslag af 5,000 kronor med benäm- Tid skePPa-
nmg: »arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personer jlårstttd “al
samt medikamenter, bad m. m.». Anslag för samma ändamål har seder- ställda per¬
orera blifvit af Riksdagen årligen beviljadt med tid efter annan förhöjdt ""edikt"*
belopp och utgår för innevarande år med 10,498 kronor. Detta anslag menter> bad
ö m. m.
Femte liufvudtiteln.
126
[42.] erfordras allt fortfarande; och har marinförvaltningen ansett detsamma
jämväl för år 1913 böra beräknas till sistnämnda belopp.
partements- I enlighet med marinförvaltningens förslag får jag i underdånighet
chefen. hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Mar¬
strand anställda personer samt medikamenter, bad m. m.
på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 10,498
kronor.
Personligt lönetillägg åt marindirektören af 2:a graden
i flottan C. E. Richson.
[43.] Pä framställning af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1911 års Riksdag
Personligt till personligt lönetillägg åt marindirektören af 2:a graden i flottan Carl
lönetillägg phic Rulla (in på extra stat för år 1912 ett belopp af 1,365 kronor.
I enlighet med hemställan af marinförvaltningen i dess underdåniga
graden i fiot- skrifvelse hen 30 september 1911 får jag i underdånighet hemställa,
b"cW det täcktes Eders Kungl. Maj it föreslå Riksdagen
att till personligt lönetillägg åt marindirektören
af 2:a graden i flottan Carl Eric Richson på extra
stat för år 1913 anvisa ett belopp af 1,365 kronor.
Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna vid flottans
station i Karlskrona.
[44.] För att bereda bataljonspredikanterna vid flottans station i Karls-
Fersoniigt krona Ernst Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén ett
lönetillägg pej-goniig-t lönetillägg å 600 kronor hvardera har, efter framställning af
predikat!termi Kungl. Maj:t, Riksdagen för hvart och ett af åren 1908—1912 beviljat
^statåinT ett anslag af 1|200 kronor på extra stat.
Karlskrona.
Femte hufvudtiteln.
127
I enlighet med begeäran af marinförvaltningen i dess underdåniga [44.]
skrifvelse den 30 september 1911 får jag i underdånighet hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att till beredande af personligt lönetillägg af 600
kronor för år åt en hvar af bataljonspredikanterna vid
flottans station i Karlskrona Ernst Alfred Waldemar
Holmberg och Ernst Algot Collén på extra stat för
år 1913 anvisa ett belopp af 1,200 kronor.
Handeln.
Påskyndande af sjömätning-arna vid rikets kuster.
Kungl. Maj:t föreslog 1911 års riksdag att för påskyndande af sjö- [45.]
mätningarna vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1912 ett anslag Påskyndande
af 192,000 kronor. Af detta belopp var i enlighet med förslag af chefen sj8mSt:
för sjökarteverket ett belopp af 88,000 kronor afsedt till anskaffning af nkefTkuster.
ett mindre sjömätningsfartyg och återstoden 104,000 kronor beräknad
för mätningsarbetets utförande.
Emot det för själfva mätningsarbetets utförande afsedda anslags-
beloppet hade Riksdagen icke något att erinra, men, då behofvet af sjö¬
mätningsfartyg tills vidare syntes kunna afhjälpas genom användande
af vissa bland flottans äldre, för ändamålet användbara fartyg, ansåg
Riksdagen sig icke böra bevilja det till anskaffning af ett sjömätnings¬
fartyg äskade beloppet. I följd häraf beviljade Riksdagen 'för påskyn¬
dande af sjömätningarna vid rikets kuster ett extra ordinarie anslag å
104,000 kronor för år 1912.
Chefen för sjökarteverket har i förslag, som af honom i september
1911 afgifvits till beräknande af utgifterna för sjökarteverket år 1913,
framhållit, att behofvet af ett mindre sjömätningsfartyg, sådant som
begärdes vid 1911 års riksdag, kvarstode, då det icke vore bekant, att
några för ändamålet användbara äldre fartyg funnes inom flottan. Att
vissa flottans äldre fartyg kunde med fördel användas såsom logements-
fartyg för sjömätningsexpeditioner, hvilkas arbeten vore förlagda i
omedelbar närhet af kust, hade af erfarenheten bestyrkts; och af sådana
Femte hnfvudtiteln.
128
[45.] fartyg hade vid 1911 års mätningar begagnats flera. Frågan gällde
emellertid icke anskaffandet af ett fartyg, afsedt för sådana mätningar,
utan af ett fartyg, afsedt för utsjölodningsarbete. Därest tillgång vid
flottan funnes till sådant fartyg af lämplig storlek och lämpliga manöver¬
egenskaper, syntes kostnaderna för dess aptering för utsjölodningsarbeten
väsentligt understiga anskaffandet af nytt fartyg. Men härvid borde icke
förbises, dels att det kunde vara opraktiskt att nedlägga ändringskost-
nader på ett gammalt fartyg, som ändå icke blefve fullt passande för det
nya ändamålet och som kunde förutses efter ett kortare antal år vara
utslitet, dels att det sålunda ändrade fartyget komme att belasta kart¬
verkets årliga budget mycket hårdare än ett nyanskaffadt fartyg, därför
att det äldre fartyget komme att föranleda större driftkostnader på
grund af mindre ekonomiskt maskineri samt tätare och dyrbarare re¬
parationskostnader. För sjökarteverkets del vore sålunda en lösning på
den antydda vägen ingalunda önsklig, och efter all sannolikhet komme
den icke heller att ur det allmännas synpunkt visa sig förmånlig.
Därest icke något för utsjölodningsarbeten särdeles lämpligt flottans
fartyg kunde tilldelas sj ökarte verk et, syntes sålunda enligt chefens för
sjökarteverket mening starka skäl förefinnas att vid 1912 års riksdag
åter framlägga det anslagsäskande, som rörande anskaffande af ett sjö-
mätnings fartyg giordes hos 1911 års riksdag.
Ett anslag, ej understigande 104,000 kronor, för mätningsarbetets
utförande ansåg chefen för sjökarteverket enligt nämnda förslag erfor¬
derligt jämväl för år 1913.
Departe- Jag finner väl de skäl, bvilka chefen för sjökarteverket anfört till
mentschefens gp")C[ for jen af honom förnyade framställningen om äskande af anslag
yttrande. ^ afskaffande af ett nytt sjömätningsfartyg, vara värda beaktande.
Men då denna fråga, särskildt med hänsyn till den af Kiksdagen näst-
lidet år uttalade mening angående behofvets aflijälpande tills vidare,
torde kräfva närmare utredning, anser jag mig för närvarande icke kunna
understödja chefens för sjökarteverket framställning i denna del. Att
anslag för själfva mätningsarbetcnas utförande erfordras äfven för år 1913
är otvifvelaktigt. Förut har jag under punkten n:r 19 angående sjö¬
karteverket framhållit, att det belopp, som härför bör upptagas å 1913 års
stat, ej lämpligen kan angifvas, innan frågan om lönereglering för verkets
civila personal och hvad därmed sammanhänger kan föreläggas Eders
Kungl. Maj:t. I afbidan härå synes mig ett extra ordinarie anslag för
påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster böra tillsvidare be¬
räknas för år 1913 med samma belopp, som därför uppförts i detta
Femte hufvudtiteln.
129
<irs stat. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå [45.1
Riksdagen ' L J
att, i afvaktan på den nådiga proposition angående
beviljande åt anslag för sjökar te verket och påskyndande
af sjömätningarna vid rikets kuster, Kungl. Maj:t må
komma att till Riksdagen aflåta, för sistberörda ändamål
bland de extra anslagen å femte hufvudtiteln för år
1913 beräkna ett belopp af 104,000 kronor.
Anskaffning; af ett fyrskepp att förläggas vid
Ölands södra udde.
\ /sk;rifv<?lse till Kungl. Maja den 13 maj 1910 har Riksdagen
an i ort följande. ö
Uti en inom Riksdagen väckt motion hade framhållits önskvärd-
Ai af 3att .en ^redning verkställdes rörande behofvet af ett fyrskepp
vid Uknds södra udde samt att de åtgärder vidtoges, som därvid visade
sig pakallade.
Behofvet af ett fyrskepp å omförmälda plats torde under de senaste
tjugu åren vant inom sjöfartskretsar erkändt såsom oafvisligt, och lots-
stvrelsen hade jämväl år 1901 gjort underdånig framställning därom,
men Kungl. Maj:t hade genom beslut den 7 mars 1902 förklarat, att
med anskaffande af ett sådant fyrskepp syntes tillsvidare böra anstå.
Kostnaden för ifrågavarande fyrskepp torde enligt Riksdagen från
10-000° i tillhandakommen uppgift böra beräknas uppgå till ungefär
1 bo,000 kronor för anskaffandet och omkring 25,000 kronor årligen för
...°1c'1 underhåll. Under senare åren hade visserligen vidtagits eu
del forbattnngar af säkerhetsanstalterna vid Ölands södra udde, däribland
okande af ljusstyrkan hos den fasta landfyren på udden, men trots
dessa förbättringar syntes dock, såsom framginge bland annat af en till
Riksdagens vederbörande utskott öfversänd utredning från utaf ång-
fartj gsbefälhafvaresällskapet utsedda sakkunniga, behofvet af ett fyr-
skepp, framför allt såsom angöringspunkt, fortfarande föreligga tämligen
oformmskadt. b
[46.]
Anskaffning
af ett fyrskepp
atr, förläggas
vid Ölands
södra udde.
Riksdagens
skrifvelse.
Riksdagen, som icke ansåge sig böra till behandling upptaga den
ekonomiska fragan, huruvida fyr- och båkmedlen, i deras nuvarande
belopp, kunde anses tillräckliga för anskaffande och underhåll af ifråga¬
varande fyrskepp, eller huruvida kostnaden borde bestridas på annat
Bihang till Biksd. prof.. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 17
130
Femte liufvudtiteln.
[46.]
Utlåtanden
af ämbets-
myndigheter.
Lots-
styrelsens
tidig are
utlåtande.
sätt, eventuellt genom särskild! statsanslag, anhölle på anförda skal, att
Kungl. Maj:t efter utredning af behofvet af ett fyrskepp vid Olands
södra udde täcktes vidtaga de åtgärder, som därvid visade sig erforderliga.
I ärendet hafva därefter såväl lotsstyrelsen som kommerskollegium
blifvit hörda; och har förstnämnda ämbetsverk i utlåtande, som afgifvits
den 7 juni 1910, anfört följande.
Uti underdånig skrifvelse den 19 november 1901 hade lotsstyrelsen
föreslagit, att fyr- och båkafgiften måtte från 1902 års. början höjas
från 25 till 30 öre per ton, på det att styrelsen måtte beredas inkomster
för tillgodoseende af> ej mindre det växande underhållet än äfven det
ökade behofvet af säkerhetsanstalter; och hade lotsstyrelsen därjämte
hemställt, att af andra tillgängliga medel ett belopp af 300,000 kronor
måtte ställas till styrelsens förfogande för anskaffande al två nya fyr¬
skepp, af hvilka det ena vore afsedt för Ölands södra udde och det
andra att ersätta det kasserade fyrskeppet vid Finngrundet.
Genom det af Riksdagen omförmälda nådiga bref den 7 mars 1902
förklarade därefter Kungl. Maj:t, att lotsstyrelsen kunde ur kandels-
och sjöfartsfonden i form af lån och mot erläggande af ränta etter 3,6
procent för år till dess betalning skett erhålla medel till anskaffande åt
ett fyrskepp, men hade Kungl. Maj:t tillika förklarat, att Kungl. Maj:t
framdeles ville taga i öfvervägande framställningen om höjning af fyr-
och båkafgiften samt att med anskaffande af fyrskeppet, afsedt föi
Ölands södra udde, syntes tillsvidare böra anstå.
Någon höjning af fyr- och båkafgiften hade sedermera icke ägt
rum. Något fyrskepp för Ölands södra udde hade ej kunnat med till¬
gängliga medel anskaffas, utan att andra mindre dyrbara säkerhets¬
anstalter, som varit mera behöfliga, måst eftersättas.
Lotsstyrelsen hade emellertid med tillgängliga medel sökt i möj¬
ligaste mån förbättra n säkerhetsanstalterna vid Ölands södra udde. ba
hade fyrkaraktären å Ölands södra uddes fvr i slutet af år 1906 ändrats
från fast, hvitt sken till hvitt blixtsken med två blänkar hvar 15:e
sekund. Ljusstyrkan hade i sammanhang härmed ökats från 5,000 till
150,000 Hefnerljus. Ljusstyrkan vore således numera 30 gånger starkare
än förr. Vidare hade mistsignaleringen vid fyrplatsen under år 1906
ändrats så, att i stället för ett kanonskott hvar 15:e minut nu gåfves
eu knallsignal hvar 5:e minut; och vidare hade i slutet af år 1909 vid
Ölands södra uddes ref utlagts en kombinerad ljud- och ljusboj med
acetongas.
Femte hufVudtiteln.
131
Fj rkai aktären å den å Ölands sydöstra kust belägna Segerstads :46.]
lyr hade under år 1908 jämväl ändrats från tindrande rödt sken med
eu blänk hvar 5:te sekund till blixtsken med 3 på hvarandra följande
blänkar hvar 15:e sekund, visande mot sjön hvitt sken, begränsadt af
rödt sken öfver landgrunden. Ljusstyrkan mot sjön hade i samman¬
hang härmed likaledes ökats från 2,000 Hefnerljus till 28,000 Hefnerljus.
Lotsstyrelsen ansåge sig icke kunna inom den närmaste framtiden
inga till Kungl. Maj:t med underdåning framställning om användande
af fyr- och båkmedlen för anskaffning af ett fyrskepp att utläggas
utanför Olands södra udde, till hvilket fyrskepp anskaffningskostnaden
numera beräknats till ungefär 165,000 kronor samt årliga drift- och
underhållskostnader in. m. till omkring 25,000 kronor, då ännu så
många förbättringar af redan befintliga säkerhetsanstalter återstode att
utföra och dessutom många långt mindre dyrbara och enligt styrelsens
förmenande synnerligen viktiga säkerhetsanstalter erfordrades på andra
hall. Da emellertid från sjöfartens målsmän genom såväl motion i
Riksdagen som genom tidningsartiklar yrkande framställts om anskaffande
af ifrågavarande fyrskepp, som, därest det förlädes å lämplig plats,
givetvis vore till nytta för den allmänna sjöfarten, finge lotsstyrelsen,
da behofvet af ökade inkomster för lotsverket genom de allt flera säker¬
hetsanstalter, som årligen tillkomme, alltjämt stegrades, i underdånighet
hemställa, att af andra tillgängliga medel än fyr- och båkmedel måtte
ställas till styrelsens förfogande dels erforderliga medel till anskaffning
af ett fyrskepp att utläggas utanför Ölands södra udde, dels ock ett
ärligt anslag af 25,000 kronor till drift- och underhållskostnader m. m.
för nämnda fyrskepp, intill dess lotsverkets inkomster på ett eller annat
sätt hunnit bringas i öfverensstämmelse med de ökade kraf, som numera
från flera håll framställdes på detsamma,
Kommerskollegium yttrar i sitt den 9 maj 1911 afgifna utlåtande utlåtande åt
att, på sätt i riksdagsskrivelse!! framhölles, förläggandet af ett fyrskepp kk07eXm.
a ifrågavarande plats sedan länge varit ett önskemål inom sjöfartskretsar.
Den i skrifvelsen omförmälda utredning, som på sin tid verkställts
af sakkunniga, utsedda af ångfartygsbefälhafvaresällskapet, syntes ock i
likhet med de öfriga upplysningar i ämnet, som kollegium, särskild!
genom hörande af sitt sjötekniska biträde, varit i tillfälle att inhämta,
gifva vid handen, att den ifrågasatta åtgärden skulle blifva af synner¬
ligen stort värde för tryggande af sjöfarten på en större del af Öster¬
sjön. Ett fyrskepp, förlagdt invid Ölands södra udde, skulle icke endast
vara ett verksamt skydd mot grundstötningar i omedelbart kringliggande
132
Femte hufvudtiteln.
[461. farvatten, utan oek utgöra eu angöringspunkt, med stöd af hvilken
förbipasserande fartyg sattes i tillfälle att med fullkomlig säkerhet be¬
stämma sitt läge och sätta sin kurs. _ .
Af hvad som anförts i lotsstyrelsens utlåtande i frågan den 7 juni
1910 framginge emellertid, att kostnaderna för anskaffning och under¬
håll af ett dylikt fyrskepp icke under nuvarande förhållanden kunde
gäldas af fyr- och båkmedlen. .
Med hänsyn härtill funne sig kollegium böra biträda den åt lots-
styrelsen i berörda utlåtande gjorda hemställan, att andra medel måtte
ställas till styrelsens förfogande för anskaffande af ifrågavarande fyr¬
skepp äfvensom för detsammas drift och underhåll.
ytterligare I ämbetsskrifvelse den 10 juni 1911 anmodade därefter dåvarande
\ o t satyr e le en chefen för sjöförsvarsdepartementet lotsstyrelsen att inkomma med redo¬
görelse angående beskaffenheten af det för ifrågavarande ändamål at-
sedda fyrskeppet samt med så noggrann beräkning som möjligt å de
belopp, 'hvartill såväl anskaffningskostnad som drift- och underhållskost¬
nader in. m. för ett dylikt fvrskepp numera kunde antagas uppgå; och
har lotsstyrelsen till svar härå den 4 juli 1911 afgifvit förnyadt utlå¬
tande i ärendet och däri yttrat följande:
Lotsstyrelsens j sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 7 juni 1910 hade
8entande.tl&' lotsstyrelsen angifvit ungefärliga anskaffningskostnaden för ett fyrskepp,
afsedt att utläggas vid Ölands södra udde, till 165,000 kronor. Här¬
med hade då afsetts ett fyrskepp, hufvudsakligen liknande dem, som
närmast förut anskaffats för lotsverkets räkning.
Med hänsyn till de alltjämt stegrade kraf, som af sjöfarten numera
ställdes på att fyrskeppen skulle vara så beskaffade, att de kunde kvar-
ligga på sina respektive stationer, så länge sjöfarten därstädes påginge,
d. v. s. vid Ölands södra udde hela året om, samt med tanke på, att
ett fyrskepp, som läge ute vintertid, af drifis kunde tvingas att lämna
sin station och att sedermera under ingående till hamn taga sig fram
såväl mot vind och sjö som genom is, ansåge sig styrelsen emellertid
nu böra föreslå ett fyrskepp af en i vissa afseenden olika beskaffenhet
än den 1910 föreslagna.
Det nu ifrågasatta fyrskeppet, hvars hufvuddimensioner beraknats
till: längd öfverallt 32 meter, största bredd på spant 7,3 meter och
djupgående 3,2 meter, borde sålunda enligt styrelsens åsikt helt och
hållet öfverbyggas, och det öfra däcket göras af järn för att öka dess
hållfasthet mot faran af öfverisning. Förstäfven borde göras fallande,
Femte Imfvudti teln.
133
dels för att i större män hindra öfverspolning af sjöar och dels för att
underlätta gång i is af måttlig groflek. Fartyget skulle vidare förses
med fyrmast af järn, lanternin med böjda rutor, pendellins af 4:e ord¬
ningen, klippapparat samt acetongasbelysning med en ljusstyrka af 1,000
Hef ner ljus och en lysvidd af 11 minuter. Då de nuvarande ångsiré-
nerna icke kunde anses motsvara den moderna sjöfartens rättmätiga
kraf på en ljudkraftig mistsignalapparat, ansåge styrelsen, att detta fyr¬
skepp borde förses med sirén för komprimerad luft af samma konstruk¬
tion som den, hvartill Kungl. Maj:t i år anvisat medel och som skulle
anordnas på Falsterborefs fyrskepp. Det nu ifrågasatta fyrskeppet
skulle för mistsignalering dessutom förses med undervattensklocka, drif¬
ven af komprimerad luft.
Slutligen borde fartyget förses med vanlig utrustning, såsom båtar,
däraf en försedd med motor, ankarspel, ankaren med tillhörande kättin-
gar, rigg, trossar samt nödiga däcks-, fartygs- och maskininventarier.
Hittills hade uteslutande ånga användts såsom drifkraft för de fyr¬
skepp, som varit försedda med egen maskin. Då det emellertid nu på
ofvan anförda skäl visat sig nödvändigt att höja maskinkraften, hvarvid
en maskinstyrka af 200 å 250 hästkrafter, med hänsyn till ifrågava¬
rande fyrskepps tilltänkta förläggningsstation, kunde anses tillräcklig,
hade styrelsen tänkt sig att genom användande af explosions- eller för¬
bränningsmotorer med flytande bränsle en del afsevärda fördelar skulle
kunna vinnas, och tilläte sig styrelsen att nämna de viktigaste af dessa,
Ett ånglyrskcpp behöfde 2 å 3 gånger om året kolas ute på sta¬
tionen,^ då däremot ett motorfyrskepp kunde taga hela sitt bränsleförråd
med sig.
Om ångpannor och därtill hörande maskinerier utbyttes mot foto¬
genmotorer, vunnes betydligt utrymme i fartyget, hvilket gifvetvis vore
en afsevärd fördel.
Ett fyrskepp, försedt med två propellrar och fyra motorer, två
större å cirka 100 hästkrafter och två mindre å cirka 20 hästkrafter
hvardera, anordnade så att hvarje propelleraxel kunde drifvas antingen
af blott en stor eller också af en stor i förening med eu liten motor, samt
så att de mindre motorerna, hvar för sig eller tillsammans, kunde an¬
vändas till alla öfriga maskinella funktioner ombord, utom värmelednin¬
gen, erbjöde uppenbarligen stora fördelar, i det att den sammanlagda
maskinkraft af 200 hästkrafter, som ansåges erforderlig och skulle finnas
disponibel för fartygets framdrifvande under vanliga förhållanden, vid
inträffande svåra väderleks- och isförhållanden kunde, medelst de båda
mindre motorernas tillkopplande, ökas till 240 hästkrafter, hvadan alltså
134
Femte hufvudtiteln.
[46.] all ombord förefintlig maskinkraft kunde, då så erfordrades, användas
för fartygets framdrifvande. Genom en sådan kombination vunnes dess¬
utom, att för drift af sirén m. in. icke skulle komma att användas större
maskinkraft, än som härtill erfordrades, hvarigenom betydande bränsle¬
besparing kunde ske. För värmeledning erfordrades på ett sådant fyr¬
skepp en mindre lågtrycks- eller varmvattenspanna.
Anskaffningskostnaden för ett ångfyrskepp, byggd! enligt ofvan
angifna grunder och försedt med eu maskinkraft af cirka 200 effektiva
hästkrafter samt ångsirén, beräknades uppgå till cirka 175,000 kronor.
Anordnades å ångfyrskeppet mistsignalering med komprimerad luft,
blefve kostnaden cirka 188,000 kronor. Kostnaden för ett liknande fyr¬
skepp, försedt med motorer, som sammanlagdt kunde utveckla 240 effek¬
tiva hästkrafter på sätt ofvan nämnts, beräknades till cirka 190,000
kronor.
örliga drift- och underhållskostnaden uppginge för motorfyrskeppet
och för ångfyrskeppet med luftsirén till omkring 24,000 kronor och för
ångfyrskeppet med ångsirén till omkring 25,000 kronor, i hvilken sist¬
nämnda summa dock icke inginge kostnaden lör ofvan omtalade kol-
ningsresor till fyrskeppet på stationen.
Oaktadt motorfyrskeppet sålunda scällde sig något dyrare i anskafi-
ningskostnad, tvekade styrelsen dock icke att, då den större maskin¬
kraften och öfriga fördelar hos motorfyrskeppet samt den mindre årliga
driftkostnaden för detsamma mer än uppvägde skillnaden i anskaffnings¬
kostnad, förorda byggandet af ett motor fyrskepp, anordnadt på sätt
ofvan beskrifvits.
Departements- Af den i föreliggande fråga åvägabragta utredningen synes mig
yttrande framgå, att de förbättringar beträffande domfästa fyrarnas ljusstyrka samt
öfriga säkerhetsanstalter för sjöfarten vid Ölands södra udde, som under
senare år blifvit utförda, icke kunna anses hafva undanröjt det af sjö¬
fartens målsmän med stor styrka framhållna behofvet al ett fyrskepp
därstädes.
Att ett dylikt fartyg så snart som möjligt bör anskaffas finner jag
därför erforderligt, likasom jag håller före såsom mest ändamålsenligt,
att fartyget blir af det slag, som lotsstyrelsen förordat.
I likhet med lotsstyrelsen anser jag, att fyr- och båkmedlen, hvilka
enligt nu gällande grunder för deras utgående beräknats för innevarande
år till 1,700,000 kronor och för år 1913 till 1,800,000 kronor, icke kunna
för någotdera af dessa år lämna tillgång till anskaffning af detta fyr¬
skepp. I betänkande och förslag, som af särskild! tillkallade sakkunniga
den 30 september 1911 afgifvits i anledning af ifrågasatt öfvergång till
Femte hufvudtiteln.
135
engelska regeln i svensk skeppsmätningslagstiftniug, hafva de jämväl
behandlat frågan om den inverkan, inkomsten af fyr- och båkafgiften
skulle röna genom en dylik öfvergång. Detta betänkande är för när¬
varande remitteradt till vederbörande myndigheter; och när ärendet i
sinom tid underställes Eders Kungl. Maj:ts pröfning, blir äfven nödvän¬
digt att i samband därmed upptaga dem viktiga frågan om beredande
af tillräckliga medel för lotsverket.
Att afvakta afgörandet af sistnämnda fråga, innan anskaffning af
förevarande fyrskepp beslutes, finner jag icke tillrådligt; och vid sådant
förhållande anser jag icke någon annan väg stå öppen för anskaffnings¬
kostnadens bestridande, än att medel därtill af Riksdagen utverkas å
extra stat. Då ej heller årliga drift- och underhållskostnaden för far-
fygöt kan gäldas af lotsverkets medel, sådana de enligt gällande grunder
inflyta, anser jag, att äfven denna kostnad åtminstone tillsvidare bör utgå
af extra anvisad tillgång.
Enär, såsom redan framhållits, anskaffningen af fartyget måste
anses vara af brådskande natur, synes mig den därför erforderliga
summan böra om möjligt få i erforderlig män disponeras redan inne¬
varande år. Enligt upplysning från lotsstyrelsen beräknas ett fyrskepp
af den förordade typen kunna färdigbyggas inom loppet af ungefär (3
månader. Därest den framställning om beredande af medel till anskaff¬
ningskostnaden, som jag enligt angifna grunder anser mig böra göra,
skulle vinna Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, kunde sålunda
beräknas, att fyrskeppet skulle blifva färdigt å sådan tid, att det kunde
komma att göra tjänst under en afsevärd del af år 1913. De i sådant
fall uppkommande drift- och underhållskostnaderna för år 1913, hvilka
naturligen nu ej låta sig beräkna, torde lotsstyrelsen berättigas förskjuta
af tillgängliga medel för att framdeles anmälas till ersättande.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hem¬
ställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå Riksdagen
att för anskaffning af ett fyrskepp, att förläggas
vid Olands södra udde, bevilja på extra stat för år 1913
ett anslag af 190,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att låta i män af behof förskottsvis utanordna
detta belopp redan under innevarande år.
[46.]'
136
Femte hufvudtiteln.
[47.]
Instrument-
samling och
bibliotek för
navigations-
lärarkursen.
Departements.
chefens
yttrande.
Instrumentsamling och bibliotek för navigationslärarkursen.
På framställning af Eders Kungl. Maj:t liar 1911 års riksdag i sam¬
band med beslut angående omorganisation af navigationsskolorna i riket
godkänt stat för navigationslärarkursen att gälla från och med år 1912.
Ifrågavarande kurs är afsedd att anordnas hvartannat år.
Marinförvaltningen och kommerskollegium hade i gemensamt under¬
dånigt utlåtande den 25 maj 1909 öfver 1905 års navigationsskolekom-
mittés betänkande och förslag hemställt, att med hänsyn till det trän¬
gande behofvet för undervisningen i navigationslärarkursen al såväl en
särskild instrumentsamling som ett bibliotek, omfattande litteratur i de
ämnen, som skulle ingå i de olika lärokurserna, ett anslag al 6,000 kro¬
nor måtte härför för en gång äskas.
I den för 1910 års riksdag framlagda nådiga propositionen angående
omorganisation af navigationsskolorna föreslogs, att den för berörda än¬
damål erforderliga summan, 6,000 kronor, måtte lå bestridas al de be¬
sparingar, som kunde uppkomma å det i den då föreslagna staten för
navigationsskolorna upptagna belopp.
De sakkunniga, Indika efter det Riksdagen alslagit berörda propo¬
sition tillkallades för frågan om navigationsskolornas omorganisation,
förutsatte jämväl, att medel till nämndt belopp skulle lör ifrågavarande
ändamål utverkas.
På sätt framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den
5 april 1911, bilagdt Kungl. Maj:ts proposition n:r 167 till 1911 års
Riksdag angående omorganisation af navigationsskolorna, yttrade dåva¬
rande chefen för sjöförsvarsdepartementet vid hemställan om propositio¬
nens aflåtande, att' hvad beträffade frågan om anskaffning af instrument
och bibliotek för navigationslärarkursen, kunde, vid det förhållande att
dylik kurs ej syntes böra anordnas år 1912 utan först år 1913, med
begäran om anvisning af härför behötliga medel anstå.
Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 30 sep¬
tember 1911, under erinran om hvad sålunda förekommit samt med
åberopande däraf, att ämbetsverket redan tidigare uttalat sig till förman
för anskaffande af instrumentsamling och bibliotek lör navigations¬
lärarkursen, hemställt, att för sådant ändamål måtte hos Riksdagen lör
år 1913 äskas ett extra ordinarie anslag å 6,000 kronor.
Äfven jag anser det vara välbehöfligt, att lör undervisningen vid
navigationslärarkurserna, däraf den första bör anordnas år 1913, till¬
Femte hufvudtiteln.
137
gång ^ linnes a tjänliga instrument och böcker i tillräcklig omfattning; [47.]
och får jag med anledning däraf i underdånighet hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att lör anskaffning af en instrumentsamling och
ett bibliotek för undervisningen i navigationslärarkur-
sen bevilja på extra stat för år 1913 ett anslag' af
6,000 kronor.
Förstärkning af arbetskrafterna vid nautisk¬
meteorologiska byrån.
Enligt nuvarande, sedan år 1908 gällande organisation af nautisk- [48.]
meteorologiska byrån utgöres dess tjänstepersonal här i Stockholm af Förstärkning
6n föreståndare med lön af 4,000 kronor och tjänstgöringspenningar till ar^et8^iaf"
belopp af 1,000 kronor samt en assistent med arfvode af 3,000 kronor. ‘nTutilk!
Föreståndarens lön och assistentens arfvode kunna efter respektive 5 och meteor°-
10 år höjas med 500 kronor för hvarje gång. Aflöningsmedel äro i öfrigt 8 yr "
i staten uppförda med 2,000 kronor till arfvoden å 500 kronor åt fyra
ombud vid byråns agenturer.
I ämbetsskrifvelse den 4 december 1911 har föreståndaren för byrån
anfört följande.
Redan ganska kort tid efter den nuvarande organisationens genom¬
förande hade byråns arbetsbörda visat en stark tendens till stegring
utöfver beräknadt mått. Dock hade föreståndaren icke fäst allt för stort
afseende vid detta symptom, då den möjligheten förelåge, att en afsevärd
del af denna stegring kunde härröra från själfva organisationsarbetet
samt man därför ägde skäl att vänta, det åtminstone denna del skulle
bortfalla, så snart nyorganisationen vore icke blott genomförd, utan så
att säga inarbetad. Af hänsyn härtill hade föreståndaren allt hittills
latit sig afhålla^ från att, såsom hans plikt eljest skulle kräft, göra hem¬
ställan om ökning af byråns personal.
Nyssnämnda förväntan hade emellertid icke infriats. Att så vore
fallet, syntes föreståndaren klart ådagaläggas af följande statistik öfver
in- och utgående expeditioner vid byrån under hela tiden från dess
upprättande.
Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 1 Haft.
18
138
Femte hufvudtitelu.
[48.]
Antal in- och utgångna skrifyelser pr år.
År.
|
Diarieförda.
|
Icke diarie-
orda handbref
och små-
skrifvelser.
|
.
A r.
|
Diarieförda.
1
|
Icke diaric- ]
"orda handbref'
och små-
skrivelser, i
|
Inkom¬
mande.
|
Afgående.
|
Inkom¬
mande.
|
!
Afgående, j
|
1878 ............
|
70
|
65
|
Icke
|
1896 ............
|
12
|
34
|
Icke
|
79 ............
|
40
|
50
|
antecknade
|
97 ............
|
15
|
43
|
antecknade
|
ce
O
|
47
|
76
|
»
|
98 ...........
|
23
|
47
|
n
|
81 ............
|
43
|
71
|
»
|
99 ............
|
18
|
50
|
»
|
82 ............
|
10
|
34
|
|
1900 ............
|
24
|
45
|
»
|
33 ............
|
30
|
48
|
«»
|
01 ...........
|
14
|
43
|
|
84 ............
|
20
|
53
|
»
|
02 ............
|
26
|
52
|
|
85 ..........
|
26
|
58
|
»
|
03 ............
|
23
|
41
|
»
|
86 ...........
|
19
|
68
|
»
|
04 ............
|
26
|
50
|
»
|
87 ............
|
26
|
61
|
»
|
05 ............
|
76
|
100
|
248
|
88 ........ ...
|
13
|
34
|
«
|
06 ............
|
99
|
121
|
282
|
89 ............
|
7
|
32
|
n
|
07 ............
|
126
|
134
|
250
|
90 ............
|
18
|
56
|
»
|
08 ...........
|
191
|
254
|
298
|
91 ...........
|
1 21
|
55
|
»
|
09 ............
|
316
|
417
|
587
|
92 ............
|
! 20
|
38
|
)>
|
1910 ............
|
313
|
426
|
509
|
93 ............
|
11
|
32
|
m
|
Under år 1911
|
|
|
i
|
94 ............
|
1 11
|
35
|
»
|
till den 4 de-
|
|
|
|
1 1895 ...........
|
1 12
|
37
|
«
|
cember ........
|
296
|
| 449
|
498
|
Af denna statistik framginge, att det rena kansliarbetet sedan år
1906 fullt tredubblats. Lades härtill, att byråns räkenskaper och redovis¬
ning, särskildt efter kontrollstationernas upprättande, tagit en omfattning,
som vore minst tre gånger så stor som den förut existerande, att in-
spektionsarbetet å stationerna ökats i än starkare progression, att utred¬
ningar, som från byrån påkallades, år från år tilltoge så i omfång, som
i antal, att myndigheter så väl som enskilda i jämnt stegrad utsträckning
anlitade byrån för erhållande af råd och anvisningar, samt att alla kompass¬
undersökningar samt undervisning jämte examination i deviationslära
m. m. med aspiranter till föreståndarekompetens vid rikets navigations¬
skolor afsevärdt bidroge till att upptaga föreståndarens för byrån tid,
så syntes honom det uttalandet icke kunna jäfvas, att de löpande arbe¬
tena redan nu tagit en sådan omfattning, att det vore omöjligt för honom
att utan hjälp af ytterligare fast anställd personal komma till rätta med
Femte liufvudtiteln.
139
dem på sådant sätt, som lian ansåge kunna och böra fordras af honom,
än . mindre då att på vederbörligt sätt tillse och befordra byråns tids¬
enliga utveckling.
Sedan år 1908 vore vid byrån anställd en assistent med hufvud¬
saklig uppgift att tjänstgöra såsom föreståndare för byråns kontrollstation
i Stockholm; och hade byrån haft förmånen att till denna beställning
iörväriva en person med sällsynt lyckligt sammansatt kompetens just
iör denna befattning. Han vore nämligen så väl utexaminerad civil¬
ingenjör som filosofie licentiat och besutte i följd häraf såväl praktisk¬
teknisk som vetenskaplig kompetens. Hans tid hade emellertid redan
nu varit fullt upptagen af honom åliggande instrument- och byråarbeten
samt af inspektionsresor till byråns kontroll- och observationsstationer,
för hvilka^ han tagits i anspråk i all den utsträckning, på honom Ad¬
lande kraf i öfrigt tillåtit. Endast därigenom hade de behof nödtorft-
ligen kunnat tillgodoses, som föreståndarens bundenhet på grund af det
dryga kansliarbetet icke medgifvit honom att själf fylla. Föreståndarens
resedagar i tjänsten, som under år 1907 sprungit upp ända till 75, hade
under de senaste åren, oaktadt stegrade behof af dylika resor, måst
hållas vid sjunkande siffror för att år 1911 stanna vid den låga siffran
33. Medgifvas måste samtidigt, att på minneslistan för snarast behöfliga
tjänsteresor nu stode ett osedvanligt stort antal resor. Föreståndaren
ville i detta sammanhang vitsorda, att assistenten med största bered¬
villighet och intresse åtagit sig arbete i byråns tjänst långt utöfver hvad
man egentligen skulle kunna påkalla af honom såsom vanlig tjänste-
prestation, hälst om afseende fästes vid det jämförelsevis ytterst moderata
arfvode, som nu funnes anvisadt till assistentens aflöning; hvarjämte
föreståndaren ville betona, att byråns och kontrollstationernas arbete
inom den allra närmaste tiden torde komma att ökas i högst betydande
grad, då kontrollen af fartygslanternor gjordes obligatorisk, samt än
starkare, då äfven den kontroll öfver kompasser anordnades, hvarpå nu
ropades från alla håll och som säkerligen vore i hög grad behöflig.
Icke heller torde böra lämnas oanmäldt, att undersökning och certifiering
äfven af mistlurar, loggar och kronometrar m. m. började omtalas såsom
önskvärda.
Allt detta sammanlagdt, d. v. s. byråns nuvarande hårda belastning
i förhållande till för arbetet tillgänglig personal samt den stegring uti
af byrån och dess kontrollstationer fordrad arbetsprestation, som vore
att vänta inom närmaste tiden, gjorde upprättandet af en ny beställning
vid byrån enligt föreståndarens uppfattning nödvändigt.
[48.]
140
Femte luifvndtiteln.
[48.]
Klart vore emellertid, att, om det viktigaste syftet med anställandet
af en första assistent vid byrån skulle vinnas — det nämligen att åt före¬
ståndaren utöfver den för det löpande expeditionsarbetet behöfliga tiden
bereda nödig disponibel tid för lians öfriga, icke mindre viktiga ämbets-
uppgifter — icke lägre kompetens än den, som fordrades för eliefs-
beställniugen vid byrån, borde fordras af denne assistent, hvilken borde
öfvertaga flera af de byråns föreståndare nu åliggande skyldigheterna,
om ock under dennes inseende och ansvar, samt vid förfall för före¬
ståndaren och under dennes tjänsteresor träda i hans ställe. Lika klart
vore ock, att byrån icke torde kunna påräkna att förvärfva eller för
någon längre tid få behålla en tjänsteman med sådan kompetens, med
mindre att åt honom tillmättes åtminstone närmelsevis samma ställning
och förmåner som de, Indika på andra närliggande områden stode honom
till buds, närmast i de allmänna läroverkens tjänst. Den föreslagna
assistentens ställning borde därför icke göras svagare, hvarken hvad
anställningens fasthet eller hvad därmed förenade löneförmåner beträf¬
fade än den, lektor vid allmänt läroverk åtnjöte.
Föreståndaren
dagen måtte aflåtas nådig proposition om beviljande af ordinarie anslag-
till nautisk-meteorologiska byrån till aflönande af en assistent vid byrån,
att utgå dels med 4,000 kronor årligen, fördeladt uti 2,600 kronor
såsom lön och 1,400 kronor såsom tjänstgör Löspenningar, dels därut-
öfver med två ålderstillägg, livartdera å 500 kronor, att af samme tjänste-
innehafvare tillträdas efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänst¬
göringstid.
Få grund af nådig remiss har marinförvaltningen den 9 december
1911 afgifvit underdånigt utlåtande i detta ärende, däruti förvaltningen
anfört, att på grund af hvad föreståndaren för nautisk-meteorologiska
byrån i ämnet anfört, förvaltningen funne ådagalagdt, att anställande
af ytterligare en assistent vid byrån erfordrades, därest den på ett till¬
fredsställande sätt skulle kunna fylla de på densamma ställda växande
krafvel!, samt att de af föreståndaren för denne assistent föreslagna
aflöningsförmåner syntes väl åt vägda; hvarjämte förvaltningen, med bi¬
trädande af förevarande framställning, i underdånighet hemställt, att
nådig proposition måtte till den nu sammanträdande riksdagen aflåtas
om höjande af anslaget till nautisk-meteorologiska byrån, nu 25,500
kronor, med 4,000 kronor till 29,500 kronor för beredande af aflöning
åt ytterligare en assistent vid byrån.
Departement»- Den förebragta utredningen synes mig ådagalägga behofvet af för¬
stärkning utaf arbetskrafterna vid nautisk-meteorologiska byrån. Det
väckta förslaget till uppförande af ytterligare eu assistent å ordinarie
anhölle därför, att till den sammanträdande riks-
ehefens
yttrande.
Femte hufvudtitclii.
141
stat är emellertid af beskaffenhet, att det synts mig böra remitteras till [48 ]
löneregleringskommittén. Med hänsyn till ‘de stora och brådskande ar¬
betsuppgifter, hvaråt kommittén under den närmare framtiden måste
ägna sig, lärer emellertid icke kunna förväntas, att kommittén hinner
behandla ifrågavarande ärende så snart, att det kan framläggas för den
nu sammanträdande riksdagen. Behofvet af förstärkning af arbetskraf¬
terna vid byrån anser jag dock böra tillgodoses redan för år 1913; och
torde detta under angifna förhallanden böra ske genom utverkande å
extra stat af arfvode till ytterligare en assistent, livilket arfvode lämp-
ligen synes tillsvidare böra sättas till samma belopp, hvarmed den nu-
varande assistentens begynnelseaflöning utgår.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånig-
het, det täcktes Eders Kung!. Maj:t föreslå Riksdagen
att för arfvode åt ytterligare en assistent vid
nautisk-ineteorologiska byrån på extra stat för år 1913
anvisa ett belopp af 3,000 kronor.
Lönetillägg.
Extra lönetillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.
Luder åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till stats- [49.1
rådsprotokollet öfver finansärenden denna dag anfört i fråga om extra Extra 10L-
lönetillägg för år 1912 åt vissa statens tjänstemän och betjänte, får tillägg^ssa
.jag — med erinran att, vid beräknande af beloppet utaf det under 'stemänlch
femte hufvudtiteln erforderliga anslag för ändamålet, hänsyn tagits dels betj»nte.
till den provisoriska lönereglering för befattningshafvare i sjöförsvars¬
departementet, som för innevarande år af Riksdagen beslutits. dels och
till den omorganisation af navigationsskolorna, som jämlikt Riksdagens
beslut skall träda i kraft den 1 augusti innevarande år — i underdå¬
nighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet öfver fmansärendeu denna dag angifna
grunder, af extra lönetillägg för år 1912 åt en del
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk, kårer och sta¬
ter, hörande till sjöförsvarsdepartementet, på extra
stat för år 1913 anvisa såsom förslagsanslag ett be¬
lopp af 6,600 kronor.
142
Femte hufvudtiteln.
Förskott.
Ersättning för förskott.
[50.] I underdånig skrifvelse den 1 december 1911 har statskontoret till
Ersättning för ersättande anmält, att på grund af föreskrift i särskilda nådiga bref dels
förskott, statskontoret under tiden från och med den 1 november 1910 till samma
dag år 1911 förskottsvis utgifvit ett belopp af 588 kronor, dels ock
Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande under år 1910 lind er
förskottstitel utbetalt ett belopp af 1,108 kronor 8 öre, eller tillhopa
1,696 kronor 8 öre, utgörande lifräntor med flera ersättningar för olycks¬
fall, som drabbat arbetare vid arbetsföretag, hörande under sjöförsvars¬
departementet.
Då ersättning för ofvan angifna förskott icke kan beredas från nu¬
varande anslag under femte hufvudtiteln, får jag, som finner, att ifråga¬
varande belopp bör vid uppförande i riksstaten beräknas i helt krontal,
i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj it föreslå
Riksdagen
att, till täckande af förskott till lifräntor in. in.,
å riksstatens femte hufvudtitel för år 1913 anvisa ett
extra anslag af 1,697 kronor.
Öfverbelastning af kontona för två nybyggda fartyg.
j 5l/| Efter det i utredning och yttrande, som af statskommissarien Chr.
öfverbeiast- Tenow den 20 april 1911 afgifvits rörande öfverskridande af ansk¬
ri ?örkt°v& get till flottans öfningar, framhållits, att felaktig belastning af anslaget
nybyggda under flera år ägt rum, fann Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 28
fartyg' april 1911, på sätt i proposition till Riksdagen den 28 april 1911 n:r
223 angående täckande af öfverbetalning å nämnda anslag omförmäles,
godt anbefalla marinförvaltningen att genom omföringar från särskilda
konton tillgodoföra samma anslag tillhopa 277,922 kronor 78 öre.
I denna summa ingick en post å 21,073 kronor 21 öre, utgörande
kostnader för hämtnings- och profexpedition med pansarkryssaren Fylgia,
Departements¬
chefens
yttrande,
Femte hufyudtiteln.
143
Sj’ “fd ÄnSyn förhållandet att nybyggnadskontot [51.1
för detta fartyg afsats, innefattade Knngl. Maj:ts beslut i fråga om
denna post föreskrift för marinförvaltningen att i ämbetsverkets hufvud-
°r a- , upplägga ett särskildt förskottskonto för pansarkryssa-
ren fylgia och från detsamma tillföra kontot för öfningsanslaget om-
formaida belopp å 21 073 kronor 21 öre, hvarjemte marinförvaltningen
< nbefalldes att före 1911 ars slut anmäla detta förskott till ersättande,
tto annan i hufvudsumman innefattad post å 14,781 kronor 88 öre
“ kostnader för hämtningsexpedition och profresa med pansar-
baten Oscai II skulle enligt föreskrift i det nådiga brefvet tillgodo-
foras samma anslags konto från kontot för pansarbåten.
I underdånig skrifvelse den 20 oktober 1911 har marinförvaltnin¬
gen, med erinran om dessa två förut särskildt nämnda omföringar,
O "6 TTf°,rt’ att *lU fdld af öfverföringen från kontot för pansarbften
Osca* II detta ofverskndits med 10,433 kronor 75 öre. Sistberörda
ämbetsverket nu böra anmäla till ersättande tillika
ied det från forskottskontot för pansarkryssaren Fylgia öfverförda be¬
loppet 21,07o kronor 21 öre eller tillhopa 31,506 kronor 96 öre.
. ?a Srund hvad sålunda förekommit får jag, med tillämnninn- af n ,
principen att anslag skola i riksstaten med helt krontal uppföras i *'
da^endanighet iemstiilla’ det tfäcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riks-
att till täckande af öfverbelastning af kontona
Öl pansarbåten Oscar II och pansarkryssaren Fylgia
bevilja på extra stat för år 1913 ett anslag af 31,507
kronor.
Bidrag till välkomstfester för underofficerare å amerikanska,
danska och tyska örlogsfartyg’.
Vid besök af amerikanska örlogsfartyg i Stockholm nästlidet års T52 i
ce°rmarearo;;n Weskade™ **78 tjänstgörande flaggande^
~ 1 ”u C1°idceiare at 2-'a graden en fest för underofficerare å. ™]komst-
namnda amerikanska fartyg. Kostnaderna för denna fest uppgingo till ZllJtZ
ronor ore, och har eskaderchefen för kusteskadern hemställt om anierikanska,
utverkande af ersättning af statsmedel för en del af dessa kostnader. “C
fartyg.
[52.]
144
Femte hufvudtitcln.
Uti med anledning häraf infordradt yttrande den 28 juni 1911 till¬
styrkte. marinförvaltningen, att, i likhet med hvad förut i liknande fall
äo-t rum, ett 'bidrag af statsmedel till bestridande al ifrågavarande kost¬
nader måtte utbetalas och att detta bidrag måtte bestämmas till ett
belopp, som motsvarade hela den kostnad, som belöpte a de i festen
deltagande främlingarna, och hälften af den kostnad, som belöpte a de
svenska deltagarna. Då af deltagarna i festen 51 vant svenskar och
48 utlänningar, utgjorde kostnaden för person närmast b kronor 52 ore
samt följaktligen för samtliga utlänningar 312 kronor 96 ore och för
de svenska värdarne 332 kronor 52 öre. Enligt förenamnda beräknings-
orund borde alltså bidraget af statsmedel utgöra 479 kronor 22 ore.
1 enlighet med af marinförvaltningen tillika gjord hemställan be¬
myndigade härefter Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 7 juli 1911
marinförvaltningen att för omförmälda ändamål åt omhanderhafvande
medel till station sbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm utbetala
mot redovisningsskyldighet ett belopp af 479 kronor^ 22 ore tillika
beslöt Kungl. Maj:t, att framställning skulle till 1912 ars riksdag goras
om ersättande af dessa kostnader. . c , , ,
Vidare har stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm
öfverlämnat eu af sjöunderofficerssällskapet i Stockholm uti skrifve se
till chefen för sjöförsvarsdepartementet gjord framställning i fråga om
ersättning af statsmedel för bestridande af kostnaderna for tva åt säll¬
skapet under nästlidet års sommar anordnade kamratfester, den ena för
amerikanska underofficerare samt den andra för danska och tyska under
"ttiC Häröfver har marinförvaltningen den 7 november 1911 afgifvit in¬
fordradt yttrande, däruti förvaltningen anfört hufvudsakligen följande.
I den ena af nu ifrågavarande fester, hvilken anordnades för ame¬
rikanska underofficerare, hade deltagit 81 personer, däraf 40 utländska
och 41 svenska underofficerare. Kostnaden för denna fest hade uppgat
till 507 kronor 45 öre. Häri inginge för konsumerade alkoholstarka
drycker sammanlagdt 191 kronor 40 öre. Den å hvarje deltagare be¬
löpande kostnaden utgjorde något öfver 6 kronor 26 ore. För de fram
mande deltagarna uppgingo sålunda sammanlagda kostnaden närmast
till 250 kronor 59 öre och för de svenska till 256 kronor 86 ore.
Den andra festen hade hållits för tyska och danska underofficerare.
Däri deltogo 64 personer, af livilka 30 varit utlänningar. Kostnaden
för denna fest hade uppgått till 455 kronor 32 öre. Häri hade ingått
för konsumerade alkoholstarka drycker 160 kronor 80 ore Den a hvarje
deltagare belöpande kostnaden utgjorde något öfver 7 kronor 11 oie.
Femte hufvudtiteln.
145
Beträffande de utländska deltagarna uppginge alltså sammanlagda kost- [52.]
naden till närmast 213 kronor 42 öre. Å de svenska underofficerarna
belöpte återstående 241 kronor 90 öre.
Det vore tydligt, att underofficerare icke kunde utöfva officiell gäst¬
frihet vid utländska örlogsfartygs numera så ofta förekommande besök
i svenska krigshamnar, utan att statsbidrag därtill lämnades. För att
dylikt statsbidrag i samma utsträckning som hittills skulle ifrågakomma,
syntes dock för framtiden principiellt böra fastslås, att detta slags fester
erhölle. en enklare, ehuru fullt värdig prägel, och särskildt, att därvid
traktering af alkoholstarka drycker borde afsevärdt inskränkas. Här i
btockholm torde t. ex. dylika enkla och värdiga fester kunna lämpligen
anordnas å Skansen, som erbjöde alla härför önskvärda betingelser och
hvarest utskänkning af alkoholstarka drycker icke vore medgifven. De
fester, som förevarande ansökningar gällde, syntes hafva varit väl kost¬
samma, särskildt hade konsumtionen af alkoholstarka drycker varit
ganska riklig. Med hänsyn till hvad ofvan anförts och föreliggande
förhållanden i öfrigt funne ämbetsverket fördenskull sig icke kunna till¬
styrka beviljande af större bidrag af statsmedel till bestridande af de
ifrågavarande kostnaderna än ett belopp, som motsvarade hela den
kostnad, som belöpte å samtliga utländska deltagarna och hälften af den
kostnad, som belöpte å de svenska värdarna med afdrag af på dessa
senare belöpande kostnad för de konsumerade spritvarorna, hvilken de
torde böra få helt och hållet vidkännas.
Genom nådigt bref den 1 december 1911 beslöt emellertid Kungl.
Maj:t, i enlighet med förut i liknande fall och senast genom före-
nämnda nådiga bref den 7 juli 1911 tillämpade grunder för er¬
sättnings utgående, bemyndiga marinförvaltningen att för omförmälda
ändamål af omhänderhafvande medel till stationsbefälhafvaren vid flot¬
tans station i Stockholm utbetala mot redovisningsskyldighet ett belopp
af 713 kronor 39 öre, däraf 379 kronor 2 öre såsom bidrag till kostna¬
den för festen för amerikanska underofficerare och 334 kronor 37 öre
för festen för danska och tyska underofficerare. Därjämte förklarade
Kungl. Maj:t, att framställning skulle göras till innevarande års riksdag
om ersättande af de sålunda förskottsvis bestridda utgifterna.
Då anordnandet jämväl af förut omförmälda, af sjöunderofficers- Departements-
sällskapet afhållna fester varit öfverlåtet åt de svenska underofficerarna chefens ytt-
sjkifva samt bidrag af statsmedel till dylika fester hittills utgått enligt rande'
de i nådiga brefvet den 7 juli 1911 tillämpade grunder, fann jag, vid
underdånig föredragning den 1 december 1911 af ärendet angående
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hiift. 19
Femte luifvudtiteln.
l46
[52.] statsbidrag till förstnämnda fester ej skäl att tillstyrka en afvikelse från
dessa grunder. Likväl anser jag de af marinförvaltningen i dess ytt¬
rande den 7 november 1911 uttalade åsikterna om den prägel, som bör
gifvas dylika fester, förtjäna synnerligt beaktande. Därför synes mig höra
tagas i öfvervägande, huruvida icke föreskrifter lämpligen kunna ntläidas,
som föra till större enkelhet och inskränka serveringen af alkoholhaltiga
drycker vid fester af detta slag, till hvilka statsbidrag fortfarande
torde böra utgå. Särskilt lärer för främjande af ifrågavarande ända¬
mål böra stadgas, att anordningarna vid dessa fester skola pröfvas. och
godkännas af vederbörande befälhafvare. Jag har för afsikt att inom
kort åter upptaga detta ämne inför Eders Kungl. Maj:t..
Sammanlagda beloppet af ifrågavarande förskottsvis af statsmedel
lämnade bidrag utgör, såsom framgår af det förut anförda, 1,192 kronor
01 öre.
Under erinran att senast 1910 års riksdag, på Kungl. Maj.ts för¬
slag, beviljat ett anslag för likartadt ändamål, får jag, som finner att
beloppet bör vid uppförande i staten beräknas i helt krontal, i under¬
dånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att till ersättande af förskottsvis af statsmedel
lämnade bidrag till välkomstfester för främmande sjö¬
underofficerare bevilja på extra stat för år 191b ett
anslag af 1,193 kronor.
Hvad departementschefen sålunda i afseende å
regleringen af utgifterna under nksstatens femte huf-
vudtitel yttrat, tillstyrkt och hemställt, täcktes Hans
Maj:t Konungen, på tillstyrkan jämväl af statsrådets
öfriga ledamöter, gilla och bifalla, med befallning
tillika att utdrag af detta protokoll skulle till finans¬
departementet öfverlämnas till ledning vid affattande!
af Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof för år 1913.
Ex protocollo:
B. Sundin.
Femt e hufvudtiteln
147
Bilaga n:r 1.
Stat
för marinförvaltningen.
|
|
|
|
|
|
|
Arfvo-
|
|
|
|
|
|
|
Tjänst-
|
|
|
den ellei
|
|
|
|
|
Lön.
|
görings
pennin-
|
Orts-
tillägg.
|
felräk¬
nings-
|
Summa.
|
|
|
|
|
gar.
|
|
|
pennin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
|
Artilleriafdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fEfter 5, 10, 15 och 20
|
|
1 Kemist.....................
|
4,500
|
—
|
500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
|
lårs tjänstgöring kan
| lönen liöjas hvarje gång
(med 500 kronor.
|
Fortifikations-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
afdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Chef........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
1,000
|
—
|
|
Civilafdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Chef: marinöfv.erkom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
missarien.............. ...
|
6,000
|
—
|
2,700
|
—
|
800
|
—
|
—
|
—
|
9,500
|
—
|
|
1 Amiralitetsråd .........
|
5,000
|
—
|
2,500
|
—
|
600
|
—
|
—
|
—
|
8,100
|
-
|
(Efter 5 år kan lönen
\höjas med 600 kronor.
|
1 Tjänsteman i 2:a lö-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Efter 5 år kan lönen
|
negraden..................
4 d:o...........................
|
3,600
|
—
|
1,800
|
—
|
400
|
—
|
—
|
—
|
5,800
|
—
|
lhöjas med 500 kronor
|
14,400
|
|
7,200
|
|
1,600
|
|
—
|
—
|
23,200
|
—
|
(och efter 10 år med
'ytterligare 500 kronor.
|
|
1 Tjänsteman i l:a lö-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Efter 5 år kan lönen
|
negraden..................
|
2,200
|
—
|
1,500
|
—
|
300
|
—
|
—
|
—
|
4,000
|
—
|
höjas med 500 kronor,
|
8 d:o...........................
|
17,600
|
—
|
12,000
|
—
|
2,400
|
—
|
—
|
—
|
32,000
|
—
|
,efter 10 år med ytter¬
ligare 500 kronor och
|
1 d:o, marinkassör ......
1 Advokatfiskal, som till-
|
2,200
|
|
1,500
|
|
300
|
|
500
|
|
4,500
|
“
|
efter 15 år med än
ytterligare 500 kronor.
|
lika förrättar advokat-
fiskalsgöromålen vid
Stockholms station ...
|
|
|
|
|
|
|
3.000
|
|
3.000
|
|
|
Transport
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
1
|
96,10o|
|
|
|
148
Femte hufvudtiteln
1
|
|
|
|
|
|
|
Arfvo
|
|
|
|
i
|
|
|
|
Tjänst-
|
|
|
den eller
|
|
|
|
*
|
Lön.
|
|
görings-
|
Orts-
|
|
felräk
|
-
|
Summa
|
|
|
|
|
pennin-
|
tillägg.
|
nings
|
|
|
|
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
pennin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
96,100
|
—
|
i Efter 5 år kan lönen
|
1 Skrifbiträde ............
|
700
|
—
|
350
|
—
|
150
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
—
|
Ihöjas med 200 kronor
(och efter 10 år med
|
3 D:o ............
|
2,100
|
—
|
1,050
|
—
|
450
|
—
|
—
|
—
|
3,600
|
|
(ytterligare 200 kronor.
(Efter 5 år kan lönen
|
1 Förste vaktmästare ...
|
900
|
—
|
450
|
—
|
150
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
(höjas med 100 kronor.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Efter 5 år kan lönen
|
1 Vaktmästare ............
|
700
|
—
|
350
|
—
|
150
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
—
|
Ihöjas med 100 kronor
[och efter 10 år med
(ytterligare 100 kronor.
|
3 l):o ............
|
2,100
|
—
|
1,050
|
—
|
450
|
—
|
—
|
—
|
3,600
|
—
|
Till vikariatsersättning,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arfvoden till extra or¬
dinarie tjänstemän
och biträden samt
renskrifningskostnad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25,800
|
|
|
m. m.......................
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
Summa kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1133,000
|
|
Anmärkningar:
1:0, Öfrig, marinförvaltningen tillhörande personal af officers-, underofficers-, mariningenjör-,
marinintendentur- och marinläkarkårerna samt fortifikationen åtnjuter aflöning å andra stater.
2:o. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdrages 100 kronor årligen.
3:o. Ålderstillägg å lön utgå från femte hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.
Femte liufvudtiteln.
149
Bilaga n:r 2.
Stat
för flottans sjömanskår.
Antal.
|
|
Er.
|
ö
|
Kr.
|
Ö.
|
1
|
l:a lönegraden månaders månadslön å 45 kronor ......\
& (dagaflömng å 80 öre i 365 dagar ............/
|
832
|
|
|
|
665
|
D:o d:o
|
553,280
|
|
|
|
1
|
2-a lönegraden /12 månaders månadslön å 23 kronor ......1
g \dagaflöning å 60 öre i 365 dagar ............j
|
495
|
—
|
|
|
1,435
|
D:o d:o
|
710,325
|
—
|
|
|
1
|
3-e lönegraden^12 månaders månadslön å 15 kronor ......\
(dagaflöning å 50 öre i 365 dagar ............/
|
362
|
50
|
|
|
1,035
|
d:o
|
375,187
|
50
|
|
|
1
|
4:e lönegraden Z12 mfnaders månadslön å 12 kronor ......\
Idagaflömng å 30 öre i 365 dagar ............/
|
253
|
50
|
|
|
861
|
D:o d:o
|
218,263
|
50
|
1,858,999
|
|
|
|
|
4,000
|
Lega räknad efter 12,50 kronor per år af anställningstiden för
en årlig rekryteringskontingent af 800 man, förslagsvis
Bekryteringskostnader å 40 kronor, däraf högst 30 kronor
|
|
—
|
-
|
|
40,000
|
|
till värfningsförrättaren, förslagsvis för 800 man.........
|
—
|
—
|
32,000
|
|
|
Arfvode åt 137 kompanikorpraler å 5 kronor i månaden
|
—
|
|
8,220
|
|
|
Uppmuntringspenningar, förslagsvis
|
—
|
|
31,460
|
|
|
Inkvarteringsbidrag, förslagsvis
|
—
|
|
240,000
|
|
|
Lönetillägg, förslagsvis ..........................................
|
—
|
-
|
100.000
|
—
|
|
Summa kronor
|
- I-
|
-|
|
2,310,679|-
|
|
Anmärkningar:
♦ t * 1:°: defc sål“nda bestämda antalet i någon af de tre högre lönegraderna icke finnas full-
lgt, ma de löner, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till
aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader, om rekry¬
teringen skulle behöfva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet af 800 man.
2:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2-a
eller 3:e uppmuntnngsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagaflönings
åtnjutande gällande grunder. ”
150
Femte hufvudtiteln.
3- o. Af det manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern aga högst 2,102 man
under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, äfven under
annan t änstförinf att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underofficer»^^ vid
Kartskrona stetTon af 15 kronor och vid Stockholms station af 20 kronor samt för Bfngt manskap vid
den förra stationen af 10 kronor och vid den senare af 15 kronor. . ...
4- o Till den, som tillhör l:a lönegraden, utgår, om han vid sjömanskaren innehar en tjänstetid
af minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg af 5 kronor i månaden och, om lian vid karen inne¬
har eu tjänstetid af minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i ma .
Till den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller korpral, utgår,. om lian vid
sjömanskåren innehar en tjänstetid af minst 48 månader (4 år), hvaraf minst 12 manader såsom korpral,
ett första lönetillägg af 10 kronor i månaden och, om häri vid karen innehar en j ns e i _Ai . ,
månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden. . , “ 1
5- o Vid beräkning af tjänstetid vid sjömanskåren äger den, som karlsknfvits från skeppsgosse¬
kåren eller i egenskap It värnpliktig tjänstgjort vid flottan eller före anställningen vant »m»s8trad
till sjöfart eller* antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra tjänstetid enligt
de bestämmelser, som af Konungen meddelas.
Eemte kufvudtiteln.
151
Bilaga n:r 3.
Stat
för sjökrigsskolan.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
A. Lärare:
|
|
|
|
|
1 lektor:
|
|
|
|
|
lön..............
|
2,600
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar.......................................
|
1,400
|
|
4,000
|
|
1 lektor...........................................
|
—
|
|
4,000
|
_
|
1 lektor:
|
|
|
|
|
lön under ett hälft år.....
|
1,300
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar under ett hälft år................................
|
700
|
—
|
2,000
|
|
1 lektor .........
|
—
|
_
|
2,000
|
_
|
För undervisning enligt gamla organisationen:
|
|
|
|
|
Arfvoden för läsår å 150 kronor för hvarje timmes undervisnings-
|
|
|
|
|
skyldighet i veckan för lärare (icke lektor) i icke militära
|
|
|
|
|
ämnen och å 120 kronor för lärare i militära ämnen:
|
|
|
|
|
Vårterminen 1913:
|
|
|
|
|
Vi af 13 X 150...............................................
|
_
|
_
|
1,114
|
29
|
Vi » 62 x 120......
|
—
|
—
|
4,251
|
43
|
Höstterminen 1913:
|
|
|
|
|
3/i af 6 X 150............
|
—
|
_
|
385
|
71
|
3/i » 25 x 120...........
|
—
|
—
|
1,285
|
71
|
hör undervisning enligt nya organisationen:
|
|
|
|
|
Arfvoden för läsår å 300 kronor för hvarje timmes undervisnings-
|
|
|
|
|
skyldighet i veckan för lärare i fysik och franska språket
|
|
|
|
|
och a 150 kronor för lärare i öfriga läroämnen vid l:a årets
|
|
|
|
|
kurser i land å sjöofficerslinjen och kustartillerilinjen:
|
|
|
|
|
Höstterminen 1913:
|
|
|
|
|
s/i af 12 X 300..............................................
|
_
|
|
1,542
|
36
|
8/i > 34 x 150.....................
|
—
|
|
2,185
|
71
|
Arfvode till biträdande lärare i gymnastik och vapenföring............
|
—
|
|
450
|
|
Transport
|
- 1-
|
-I
|
23,215 |71
|
152
Femte liutvudtiteln.
Transport
B. Befälspersonal:
Arfvode till adjutant .....................................
2 kadettofficerare från flottan för 12 månader
å 450 kronor ...........................................
2 kadettofficerare från flottan för 6 månader
arfvode per år å 450 kronor ...................
1 kadettofficer från kustartilleriet för 3 månade
efter arfvode per år å 450 kronor.............
1 läkare, arfvode per år.................................
1 redogörare, *• » » .................................
C. Betjäning:
1 vaktmästare:
lön........................................................
tjänstgöringspenningar............................
ortstillägg..............................................
1 portvakt, arfvode per år (jämte fri bostad)..
D. Diverse utgifter:
3 ekiperingsstipendier å 600 kronor................
För maskinarbete samt annan extra under
vikariatsarfvoden ..................................
expenser.
Summa kronor
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
—
|
|
23,215
|
71
|
—
|
|
450
|
—
|
|
—
|
900
|
—
|
|
—
|
450
|
—
|
|
_
|
112
|
50
|
—
|
—
|
865
|
—
|
|
|
865
|
|
700
350
150
|
—
|
1,200
|
|
—
|
—
|
750
|
—
|
_
|
|
1,800
|
—
|
11
|
|
2,000
|
—
|
fl.
|
|
-1 4,895
|
79
|
— I-I 37,504
Femte liufvudtiteln.
153
Anmärkningar:
Iso. Den tillökning i lön och tjänstgöringspenningar, som i enlighet med därom utfärdade be¬
stämmelser tillkommer lektor, utgår af det å riksstatens 5:e hufvudtitel uppförda förslagsanslag till
ålderstillägg.
2:o. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisning och vikariatsarfvoden disponera
möjligen på grund af ändrad undervisningsplan uppstående besparingar i arfvodesanslaget till lärarna.
Skulle genom ändringar i undervisningsplanen brist i arfvodesanslaget, beräknadt efter dels 300
och dels 150 kronor per undervisningstimme i veckan för lärare i icke militära ämnen samt dels 150
och dels 120 kronor för lärare i militära ämnen, uppstå, äger chefen för skolan att af anslaget till
extra undervisning fylla sådan brist.
3:o. Ofvan upptagna arfvoden äro, hvad beträffar officer och vederlike vid marinen, anvisade utöfver
dagaflöningen.
4:o. För vaktmästare ökas lönen efter fem års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och
efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 100 kronor att utgå af det å riksstatens 5:e hufvudtitel
uppförda förslagsanslag till ålderstillägg.
5:o. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdragas 100 kronor årligen.
1 Sami.
Bihang till Riksd. prof. 1912.
1 Afd. 1 Haft.
20
154
Femte hufvudtiteln
Bilaga n:r 4.
Stat
för skeppsgosseskolan.
|
Lön.
|
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Arf-
voden.
|
Karls¬
krona
station.
|
Stock¬
holms
station.
|
Summa.
|
1 Rektor .......................................
|
2,500
|
_
|
1,000
|
_
|
_
|
|
3,500
|
—
|
—
|
—
|
3,500
|
|
1 Skollärare....................................
|
1,700
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,700
|
-
|
—
|
—
|
1,700
|
—
|
9 d:o ....................................
|
15,300
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8,500
|
—
|
6,800
|
—
|
15,300
|
—
|
Lärare för undervisning i religion......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
1,000
|
-
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
1 d:o i slöjd .........
|
—
|
—
|
—
|
-
|
200
|
—
|
200
|
-
|
--
|
—
|
200
|
—
|
1 d:o i d:0...............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
200
|
—
|
200
|
—
|
—
|
—
|
200
|
—
|
j 1 d:o i d:o biträdande
|
—
|
—
|
—
|
—
|
100
|
—
|
100
|
—
|
—
|
—
|
100
|
—
|
| 1 d:0 i d:o d:0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
100
|
—
|
100
|
—
|
—
|
—
|
100
|
—
|
| Lärare för meddelande af under¬
visning åt de skeppsgossekåren i
j Marstrand tillhörande skeppsgos-
| sar, hvilka äro förlagda i Stoek-
! holm, å 50 kr. i månaden (under
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350
|
|
350
|
|
7 månader)............................■ ■
|
—
|
—
|
—
|
—
|
350
|
—
|
: -
|
—
|
—
|
|
j 18 Monitörer å 5 kr. hvardera i må-
|
|
|
|
|
|
|
480
|
|
240
|
|
720
|
|
naden (under 8 månader) ............
För inöfvande af hornblåsare och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
trumslagare ..............................
1 För anskaffande och iståndsättning a:
böcker och idrottsmateriel samt til
|
]
|
|
|
|
|
|
2,350
|
|
j 2,000
I 66b
|
|
4,350
|
_
|
belöningar och premier m. m......
Summa kronoi
|
| -
|
|
—
|
|
—
|
|
1,334
|
|
|
|
1 2,000
|
—
|
|
1
|
! -
|
!
!
|
|
|
|
!
|
1
|
1
|
1
|
] 29,520
|
—
|
Anmärkningar:
l:o. För rektor höjes aflöningen efter 5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, hvarje gång
med 500 kronor, hvaraf 300 kronor utgöra lön och 200 kronor tjäustgöringspenningar.
2:o. För skollärarna höjes lönen efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring, hvarje gång
med 300 kronor.
Femte hufYudtiteln
155
Stat
Bilaga n:r 5.
för kustartilleriet.
Antal
|
|
|
|
Krön
|
O
|
r.
|
|
I. Lön och dagaflöning.
|
|
|
1
|
|
|
|
|
Officerare.
|
|
|
|
|
|
|
1 i
|
Chef för kustartilleriet:
|
|
|
|
|
|
|
1
|
lön................................................
|
8,006
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 7 kronor.......................................
|
2,555
|
—
|
10,555
|
—
|
|
|
i
|
Öfverste:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön................................
|
6,000
|
|
|
|
|
|
1
|
dagaflöning å 6 kronor.......................................
|
2,190
|
—
|
8.190
|
|
|
|
i
|
Öfverste...................................................
|
—
|
—
|
8,190
|
—
|
|
|
i
|
Öfverstelöjtnant:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
4,500
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 5 kronor.........................
|
1,825
|
—
|
6,325
|
_
|
|
|
i
|
Öfverstelöjtnant ......................................................
|
—
|
—
|
6,325
|
—
|
|
|
i
|
Major:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön.........................................................
|
4,000
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 5 kronor.......................................
|
1,825
|
—
|
5,825
|
_
|
|
|
5
|
Majorer ................................................
|
—
|
—
|
29,125
|
—
|
|
|
1
|
Kapten af l:a klassen:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................
|
3,400
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 4 kronor.......................................
|
1,460
|
—
|
4,860
|
_
|
|
|
21
|
Kaptener af l:a klassen............................................
|
—
|
—
|
102,060
|
—
|
|
|
1
|
Kapten af 2:a klassen:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
2,400
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 4 kronor......................................
|
1,460
|
|
3,860
|
_
|
|
|
16
|
Kaptener af 2:a klassen..........................
|
—
|
|
61,760
|
—
|
|
|
1
|
Löjtnant:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön............................................
|
1,500
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å, 3 kronor......................................
|
1,095
|
|
2,595
|
|
|
|
36
|
Löj tnanter...........................................
|
—
|
|
93,420
|
|
|
|
87
|
Transport |
|
- I-
|
|
343,090
|
|
1
|
|
156
Femte liufvudtiteln
Antal.
|
|
|
Krono
|
r.
|
87
|
Transport
|
—
|
|
343,090
|
|
|
|
1
|
Underlöjtnant:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön...............................................................■••••
|
720
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 3 kronor..................................... •
|
1,095
|
|
1,815
|
|
|
|
18
|
Underlöjtnanter.......................................................
|
—
|
|
32,670
|
|
377,575
|
|
106
|
Reservofflcerare under repetitionsöfning.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Reservunderlöj tnant:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön under 6 månader å 60 kronor ......................
|
360
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 3 kronor under 6 månader............
|
540
|
—
|
900
|
|
|
|
4
|
■Reservunderlöjtnanter .............................................
|
—
|
—
|
3,600
|
—
|
4,500
|
|
5
|
Reservofflcersaspiranter.
|
|
|
|
|
|
1
|
Reservofficersaspirant:
|
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 4,50 kronor...................................
|
—
|
—
|
|
|
|
|
5
|
Reservofflcersaspiranter...........................................
|
—
|
—
|
8,212
|
50
|
9,855
|
—
|
6
|
Underofficerare-
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Underofficer af l:a graden:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
1,200
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 2,50 kronor .................................
|
912
|
50
|
|
|
|
|
|
ersättning för ljus och ved.................................
|
130
|
—
|
2,242
|
50
|
|
|
54
|
Underofficerare af l:a graden....................................
|
—
|
—
|
121,095
|
—
|
|
|
1
|
Underofficer af 2:a graden:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
1,100
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 2,12 kronor ..................................
|
773
|
80
|
|
|
|
|
|
ersättning för ved och ljus................................
|
100
|
—
|
1,973
|
80
|
|
|
no
|
|
_
|
|
217,118
|
-
|
342,429
|
30
|
166
|
|
|
|
|
|
|
|
Manskap.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
l:a lönegrad (underofficerskorpral):
|
|
|
|
|
|
|
|
lön...................................................................
|
54C
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 80 öre....................... .................
|
292
|
_
|
832
|
|
|
|
176
|
l:a lönegrad (underofficerskorpraler)...... ................
|
—
|
|
146,432
|
_
|
|
|
1
|
2:a lönegrad:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27l
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 60 öre.........................................
|
211
|
|
49c
|
|
|
|
1 178
|
Transport
|
—
|
L
1
|
-| 147,751
|
-
|
| 734,35!
|
30
|
Femte Imf vild ti teln.
157
Ant»:
|
|
|
|
Krön
|
O
|
r.
|
|
178
|
Transport
|
—
|
|
147,75£
|
)-
|
734,350
|
30
|
416
|
2:a lönegrad................
|
_
|
|
205,920
|
) —
|
|
|
1
|
3:e lönegrad:
|
|
|
|
|
|
|
lön........................................
dagaflöning å 50 öre.....................................
|
18C
182
|
—
5C
|
362
79,025
|
5C
|
|
|
218
|
3:e lönegrad............................
|
|
|
|
|
1
|
4:e lönegrad:
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
144
|
|
*
|
|
|
|
|
dagaflöning å 30 öre..........................................
|
109
|
50
|
253
|
50
|
|
|
547
|
4:e lönegrad.............................
|
—
|
—
|
138,664
|
50
|
571,984
|
50
|
1,361
|
II. Arfvoden.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Auditör..................................................................
|
—
|
—
|
800
|
—
|
|
|
1
|
Regementspastor..............................
|
|
|
1,000
120
|
|
|
|
1
|
Fästningspredikant...................................................
|
—
|
—
|
—
|
1,920
|
|
3
|
III. Rekryteringskostnader.
|
|
|
|
|
|
|
Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år, samt
|
|
|
|
|
|
|
|
öfriga rekryteringskostnader, beräknade efter 40
kronor per man, däraf högst 30 kronor till värf¬
vare^ förslagsvis ..............................................
|
|
|
22,500
|
|
22,500
|
|
|
IY. Inkvarteringsbidrag.
|
|
|
|
|
|
1
|
Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,
|
|
|
|
|
|
|
|
förslagsvis .......................................................
|
—
|
|
23,150
|
_
|
|
|
|
Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslags-
|
|
|
|
|
|
|
|
vis.............................
|
—
|
|
20,400
|
—j
|
43,550
|
|
|
Y. Lönetillägg och uppmuntrings-
|
|
|
|
|
|
|
penningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Lönetillägg, förslagsvis.............................................
|
—
|
|
12,000
|
|
|
|
|
Uppmuntringspenningar, förslagsvis...........................
|
—
|
|
16,500
|
|
28,500
|
|
|
Kronor
|
—
|
|
—
|
|
1,402,813
|
SO
|
|
Afrundadt i riksstaten med.....
|
—
|
|
—
|
|
_
|
20
|
|
Summa kronor
|
—
|
|
- 1
|
|
1,402,814
|
|
158
Femte hufvudtiteln.
Anmärkningar:
l:o. Officer, jämväl reservofficer under repetitionsöfning, och underofficer, som icke åtnjuta fri
bostad i kronans hus, uppbära inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:
å kustposition
kronor
i Stockholm
eller Göteborg
kronor
generalsperson........................... —
öfverste ................................. 900
öfverstelöjtnant eller major......... 600
kapten ................................... 400
subalternofficer ........................ 300
underofficer af l:a graden ......... 240
underofficer af 2:a graden ......... 180
2:o. Underofficerskorpral, som är gift eller är änkling med minderårigt barn och som erhållit
vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, åtnjuter inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp af 15
kronor å kustposition och 20 kronor i Stockholm eller Göteborg.
3:o. Skulle det här ofvan bestämda antalet manskap i någon af de tre högre lönegraderna icke
finnas fulltaligt, må de löner, som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som ertordras,
användas till aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskost-
nader, om det under in här ofvan förslagsvis beräknade belopp därtill visar sig otillräckligt.
4:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l.a, 2.a
eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de för dagaflönings
åtnjutande gällande grunder.
5:o. Till den, som tillhör l:a lönegraden, utgår, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid
af minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg af 5 kronor i månaden och, om han vid kustartille¬
riet innehar en tjänstetid af minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
Till den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller korpral, utgår, om han vid
kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 48 månader (4 år), hvaraf minst 12 månader såsom korpral,
ett första lönetillägg af 10 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af
minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
6:o. Vid beräkning af tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap^ af värnpliktig
tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra
tjänstetid enligt de bestämmelser, som af Konungen meddelas.
1,500
1,200
1,000
500
400
300
240
Femte Imfrudtiteln.
159
Bilaga n:r 6.
Kostnadsberäkning
för logementsfartyget »Vanadis» förändring till kasernfartyg.
-—
|
K
|
ronor.
|
Öfre däck.
|
|
|
|
|
Borttagning af stor- och kryssmastema ......................................
|
500
|
|
|
|
> » bryggan, akter......................................................
|
150
|
|
|
|
» » nedgångskappar .................................................
|
100
|
—
|
|
|
Flyttning af 2 st. pollare akteröfver ................................
|
90
|
_
|
|
|
Igensättning af luckor samt reparation af däcket........................
|
550
|
_
|
|
|
Ny öfverbyggnad ................................................
|
17,800
|
—
|
|
|
Tvättställ, 20 st...........................................
|
800
|
_
|
|
|
Rörledningar jämte insättning....................................
|
200
|
_
|
|
|
Skärm af trä kring tvättställ..........................
|
60
|
_
|
|
|
Flyttning åt vattencistern med rörledningar
|
150
|
_
|
|
|
Värmeelement, 6 st.................................
|
900
|
_
|
|
|
Rörledningar jämte insättning..................................
|
400
|
_
|
|
|
Elektriska ledningar och lampor c:a 35 st...............................
|
450
|
—
|
|
|
Skåp för manskapets saker, 102 st........................
|
3,570
|
_
|
|
|
Klädhängare.......................................
|
100
|
_
|
|
|
Målning......................................................
|
1,000
|
—
|
26,820
|
|
Batteridäck.
|
|
|
|
Borttagning af skott m. m., som användts för marketenteriet.........
|
150
|
—
|
|
|
Kojlårar, 10 st. nya (10 st. erhållas från Eugenie) ..................
|
400
|
—
|
|
|
Tvättställ, 22 st...........................................
|
880
|
—
|
|
|
Rörledningar jämte insättning ..............................................
|
300
|
—
|
|
|
Ny dörr till tvättrummet ..................................................
|
50
|
—
|
1,780
|
|
Hålskepp.
|
|
|
|
|
En tredje ångpanna för ökadt behof af värme, med insättning
|
—
|
—
|
4,000
|
_
|
Oförutsedda utgifter, c:a 20 %....................................................
|
—
|
-1
|
6,400
|
—
|
Summa kronor
|
—
|
-|
|
39,000 |
|
|
160
Femte hufvudtiteln
Bilaga n:r 7.
Kostnadsförslag
beträffande logementsfartyget »Vanadis».
|
Kronor.
|
Rep. af bordläggningen: materialier ................................................
|
600
|
|
|
|
dagsverken ................................................
|
450
|
|
1,050
|
|
Nya röst: materialier.....................................................................
|
1,300
|
|
|
|
dagsverken ..................................................................
|
600
|
—
|
1,900
|
—
|
Nya waterbord på öfre däck: materialier ..........................................
|
700
|
—
|
|
|
dagsverken..........................................
|
400
|
—
|
1,100
|
—
|
Nytt öfverdäck: materialier .................... .....................................
|
6,200
|
_
|
|
|
dagsverken...........................................................
|
2,480
|
—
|
8,680
|
—
|
Ny bastingering: materialier...........................................................
|
500
|
—
|
|
|
dagsverken .........................................................
|
400
|
—
|
900
|
—
|
Nytt bogspröt: materialier.............................................................
|
1,200
|
—
|
|
|
dagsverken ..........................................................
|
600
|
|
1,800
|
—
|
Ny galjon: materialier ...............................................................
|
800
|
—
|
|
|
|
400
|
—
|
1,200
|
—
|
Rep. af garnering och vägare: materialier..........................................
|
600
|
—
|
|
|
dagsverken ......................................
|
250
|
|
850
|
—
|
Rep- rundt betingar och klys: materialier .........................................
|
300
|
—
|
|
|
|
150
|
—
|
450
|
—
|
Nödtorftig rep. af förbindningar .....................................................
|
—
|
|
1,000
|
—
|
Utbyte af en befintlig utsliten ångpanna mot ny sådan .......................
|
|
|
4,000
|
|
OfÖrutsedt ...................................................................................
|
|
|
|
|
Summa kronor
|
—
|
|
24,000
|
|
Femte lmfvudtiteln
161
Bilaga n:r 8.
F ö r s 1 a g
till
Stat
för Femte lmfvudtiteln för år 1913.
Ordinarie anslag.
Departementet ocli öfverstyrelsen.
Departementschefen ................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli
samt kommandoexpeditionen .....................
Marinförvaltningen.................................
Marinstaben.............................................
Sgr
Flottan.
Aflöning för flottans kårer och stater.............
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
reservationsanslag.................................
Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslags¬
anslag ..........................................
Ersättning för rustning och rotering, förslags¬
anslag............................................
Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-
Anvisning
i kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Summa.
Kronor.
17,000
34,200
133,000
1,200
Kronor.
185,400
Kronor.
Kronor.
17,000
34,200
133,000
1,200
Summa
summarum.
Kronor.
Flottans öfningar, reservationsanslag.........
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning därför, förslagsanslag.......
Transport 13,978,995 |—|--
Bihang till Eiksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 1 Haft..
5,843,595
487,800
1,785,600
8,000
2,662,000
1,645,000
1,547,000
185,400
5.843,595
487,800
1,785,600
8,000
2,662,000
1.645.000
1.547.000
185,400
- 13,978,995 -
185,400 |—
21
162
Femte Imf vild titeln
|
|
Indelning och därmed
|
|
|
|
Anvisning
|
jämförlig anvisning,
|
|
Summa
|
|
i kontant.
|
på förslag.
|
|
summarum.
|
|
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor. | ö.
|
Kronor, ö.
|
Kronor, ö.
|
Kronor. J ö.
|
Kronor, ö.
|
Transport :
|
3,978,995-
|
— —
|
- —
|
13,978,995 -
|
185,400 -
|
Undervisningsverken:
|
|
|
|
|
|
Sjökrigshögskolan, reserrationsawsfct;? 27,225: —
|
|
|
|
|
|
Sjökrigsskolan, reservationsanslag... 37,504: —
|
|
|
|
|
|
Skeppsgosseskolan........................ 29,520: —
|
i
|
|
|
|
|
Marinintendentskolan, reservations-
|
|
|
|
|
|
j anslaq................................... 9,100: —
|
108,349-
|
— -
|
- —
|
103,349]—
|
|
Sgr
|
14,082,344 -
|
- |_
|
- | —
|
-|l4,082.344 -
|
14,082,344 —
|
Kustartilleriet.
|
|
|
|
|
|
Aflöning för kustartilleriets personal.....■..........
|
1,402,814 -
|
— -
|
- -
|
1,402,814-
|
|
| Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reserva-
|
|
|
|
|
|
tionsanslag..............................................
|
150,921 -
|
— _
|
- - -
|
- 150,921 -
|
|
j Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet,
|
|
|
|
|
|
förslagsanslag..........................................
|
543,692 -
|
— -
|
- -
|
- 543,692 -
|
|
Underhåll af kustartilleriets byggnader och ma-
|
|
|
|
|
|
teriel, reservationscmslag...........................
|
506,700 -
|
— -
|
- -
|
- 506,700 -
|
|
Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag.....
|
190,000 -
|
- -
|
~ - “
|
- 190,000 -
|
|
Kustartilloribeväringens vapenöfningar samt be-
|
|
|
|
|
|
klädnad och ersättning därför, förslagsanslag
|
466,070 -
|
- - -
|
— - “
|
- 466,070 -
|
|
Krigsöfningar vid kustpositionerna, reservations-
|
|
|
|
|
|
anslag....................................................
|
15,000|
|
- -
|
— - -
|
15,000
|
|
Sgr
|
3,275,197-
|
_ -
|
|
- 3,275,197
|
- 3,275,197 -
|
Diverse anslag.
|
|
|
|
|
|
Ålders tillägg, förslagsanslag..........................
|
26,700
|
- —
|
— -
|
26,700
|
|
Ersättning åt officerare, ingenjörer och inten-
|
|
|
|
|
|
denter under anställning eller kommendering
|
|
|
|
|
|
utrikes, reservationsanslag.........................
|
15,000
|
— -
|
__ -
|
— 15,000
|
|
1 Resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren
|
|
|
|
|
|
reservationsanslag....................................
|
2,000
|
— -
|
- -
|
— 2,000
|
|
1 Diverse behof............................................
|
22,254
|
— —
|
— -
|
— 22,254
|
|
■Rrtsn- ooh traktamentspfirmingar, för släp sanslaQ
|
55,500
|
|
-1 -
|
— 55,500
|
|
Transport
|
121,454]—| -
|
—| -
|
-| 121,454
|
—| 17,542,941 -
|
Femte hufvudtiteln,
163
|
|
|
Indelning och därraod
|
|
|
|
|
Anvisning '
|
jämförlig
|
anvisning,
|
|
|
Summa
|
|
i kontant.
|
på förslag.
|
|
Summa
|
|
summarum.
|
|
|
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Transport
|
121,454
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
121,454
|
—
|
17,542,941
|
—
|
Sjukvård för marinen, förslagsanslag
|
115,960
|
|
|
|
|
|
115,960
|
|
|
|
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och badinrättningar, förslagsanslag .
|
315,000
|
—
|
—
|
—
|
--
|
—
|
315,000
|
—
|
|
|
Skrifmaterialier och expenser m. m., förslags-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anslag .................................
|
100,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
100,000
|
—
|
|
|
Tryckningskostnader, förslagsanslag...............
|
25,051
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
25,051
|
—
|
|
|
Extra utgifter..........................
|
12 500
|
|
|
|
|
|
19 p»nn
|
|
|
|
Sgr
|
689.965
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
689,965
|
|
689,965
|
|
Handeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjökarteverket, reservationsanslag ...........
|
86,800
|
|
|
|
|
|
86,800
|
|
|
|
Lots- och fyrinrättningon med lifräddningsanstal-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
terna, reservationsanslag.....................
|
1,800,000
|
—
|
405
|
—
|
4
|
—
|
1.800.409
|
—
|
|
|
Undervisningsanstalter för sjöfart ..................
|
186,420
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
186,420
|
—
|
|
|
Kautisk-meteorologiska byrån........................
|
25,500
|
—
|
—
|
—-
|
—
|
—
|
25.500
|
_
|
|
|
Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anstalterna för sjöfart och föreståndaren för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag
|
13,000!
|
|
—
|
—
|
—
|
-1
|
13,000
|
—
|
|
|
Sgr
|
2,111,720
|
|
405
|
-
|
4
|
_|
|
2,112,129
|
—
|
2,112,129
|
—
|
Summa
|
20,344,626
|
-|
|
405
|
-|
|
4
|
-1
|
—
|
|
20,345,035
|
—
|
164
Femte hufvudtiteln.
|
K r
|
O
|
n o r.
|
Extra ordinarie anslag.
|
|
|
|
|
Provisorisk lönereglering.
|
|
|
|
|
Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i sjöförsvars-
|
|
|
|
|
departementet, förslagsanslag .............................................
|
—
|
—
|
4,115
|
—
|
Flottan ocli kustartilleriet.
|
|
|
|
|
Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel......................................
|
3,500,000
|
—
|
|
|
» anbringande af askejektorer å l:a klass pansarbåtarna Aran, Wasa,
|
|
|
|
|
Tapperbeten och Dristigbeten ..........................................
|
56,300
|
—
|
|
|
» skjutförsök och inskjutning af kanoner....................................
|
35,000
|
—
|
|
|
» försök med torped- oob gnistmateriel......................................
|
25,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af öfningsmateriel för utbildning i skjutning .........
|
63,360
|
—
|
|
|
» anskaffning af och anställande af försök med en 28 cm. kanon
|
|
|
|
|
med lavettage samt ammunition .......................................
|
100,000
|
—
|
|
|
» omladdning af halfpansargranater med brisansämne..................
|
75,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af torpeder och torpedmateriel..............................
|
100,000
|
~
|
|
|
» anskaffning af gnistsignalmateriel .........................................
|
125,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af handminor med tillbehör .................................
|
164,500
|
—
|
|
|
» anskaffning af båtmateriel för sjöpositioner..............................
|
73,000
|
—
|
|
|
» uppförande af en minlastningsbrygga å Björnholmen ...............
|
27,000
|
—
|
|
|
» försök med minmateriel .........................................................
|
80,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af belysningsmateriel med tillbehör........................
|
29,500
|
—
|
|
|
» anskaffning af brisansladdade projektiler till kustartilleriets
|
|
|
|
|
grofva kastpjäser ............................................................
|
50,000
|
—
|
|
|
» anordningar för genomblåsning af vissa kustartilleriets kanoner
|
26,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af kikarsikten för vissa kanoner å kustfästningarna
|
75,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af moderna afståndsmätare för kustfästningarna......
|
50,000
|
|
|
|
» påbyggnad af sjömanskårens kasern II i Karlskrona m. m..........
|
118,350
|
|
|
|
» anordnande af vatten- och afloppsledningar samt brandposter
|
|
|
|
|
befälhafvande amiralens och stationsbefälhafvarens i Karls-
|
|
|
|
|
krona ämbetshus............................................................
|
2,730
|
|
|
|
» beredande af nya lokaler för Karlskrona stations underofficers-
|
|
|
|
|
skola ...........................................................................
|
40,100
|
|
|
|
» reparation af logementsfartyget Vanadis ................... ..........
|
24,000
|
|
|
|
» uppförande vid Oscar-Fredriksborg af bostadshus för underoffi-
|
|
|
|
|
cerare samt af ett exercishus............................................
|
77,750
|
|
|
|
Transport
|
4,917,590
|
I-
|
4,115
|
I—
|
Femte hufvudtiteln.
165
|
K r
|
o n o r.
|
Transport
|
4,917,590
|
4,115 -
|
Till utförande af cn ångpannecentral och en elektrisk kraftcentral
|
|
station m. fl. arbeten å Kungsholmsfort..............
|
55,400
|
_
|
» försök för anskaffande af vatten inom Vaxholms och Oscar
|
|
Predriksborgs fästning
|
20,000
35,500
|
|
” anskaffning af transportmedel för flottans varf i Karlskrona.....
» täckande af brist i anslaget till flottans nybyggnad och underhal
|
—
|
samt tillfällig förstärkning af samma anslag
|
150,000
|
|
» beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga ........
” anskaffning af filtar, kojer och madrassöfverdrag för flottans
|
149,100
|
|
fartyg i Karlskrona ..............
|
24,000
|
|
» tidsenliga lyft- och transportanordningar å flottans varf i Karls-
|
|
krona ......
|
50,000
|
|
» arfvoden ät vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personel
|
|
samt medikamenter, bad m. m...
|
10,498
|
|
» beredande af personligt lönetillägg åt marindirektören af 2:a
|
|
graden i flottan C. E. Bichson____
“ beredande af personligt lönetillägg af 600 kronor för år åt hvar-
|
1,365 -
|
|
dera af bataljonspredikanterna vid flottans station i Karls¬
krona E. A. W. Holmberg och E. A Collén
|
1,200 -
|
- 5,414,653 —
|
Handeln.
|
|
|
Till påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster
|
104,000 -
|
|
» anskaffning af ett fyrskepp
» anskaffning af en instrumentsamling och ett bibliotek för under-
|
190,000 -
|
|
visningen i navigationslärarkursen
|
6,000 -
|
|
” arvode åt ytterligare en assistent vid nautisk-meteorologiska
|
|
byrån ......
|
3,000 -
|
303,000 —
|
|
Extra lönetillägg.
|
|
|
Till beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt en del tjänstemän
|
|
|
och betjänte i ämbetsverk, kårer och stater, hörande till
sjöförsvarsdepartementet, förslagsanslag
|
|
6,600 —
|
. Transport 1
Bihang till Riksd. prat. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
|
— —
|
1 5,728,368 |—
22
|
166
Femte hufvudtiteln.
|
K r
|
O
|
n o r.
|
|
Transport
|
—
|
J
|
5,728,368
|
—
|
Förskott.
|
|
|
|
|
Till täckande af förskott till lifräntor m. m..................................
|
1,697
|
—
|
|
|
» täckande af öfverbelastning af kontona för pansarbåten Öscar II
|
|
|
|
|
och pansarkryssaren Fylgia .............................................
|
31,507
|
—
|
|
|
» ersättande af förskottsvis lämnade bidrag till välkomstfester för
|
|
|
34,397
|
|
främmande sjöunderofficerare............................................
Summa kronor
|
1,193
|
—
|
-
|
—
|
1-
|
5,762,765
|
|
Stockholm, K, L. Beckmans Boktr., 1912.
Sjätte hufrudtiteln.
1
Sjätte hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 januari 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eetrensvård
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
l:o.
Depai tementschefen, statsrådet Schotte anhöll i underdånighet att
få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgif¬
terna under riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1913 och yttrade där¬
vid beträffande anslagstitlarna:
Bihang till /likså. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft.
1
2
Sjätte hufvudtiteln.
Ordinarie anslag.
Regeringsrätten.
[1.] I statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för denna
Semester dag bär chefen för justitiedepartementet yttrat sig angående semester
mästare.' för vaktmästare i centrala verk och öfverrätter.
Bland dém, som torde böra erhålla denna förmån, äro de i regerings¬
rättens år 1909 fastställda stat upptagna vaktmästare, en förste vakt¬
mästare och en vaktmästare.
Under åberopande af hvad chefen för justitiedepartementet i sagda
fråo-a anfört och med erinran, att så kan anordnas, att vikarie ej er¬
fordras för vaktmästare i regeringsrätten under det han åtnjuter den
ifrågasatta semestern, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen
att godkänna följande tillägg till de genom nadiga
kungörelsen den 26 maj 1909 stadgade villkor och be¬
stämmelser för åtnjutande af de för regeringsrättens
ledamöter och vaktmästare fastställda afiöningsför-
måner m. m., nämligen
att en hvar vaktmästare i regeringsrätten må år¬
ligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göro-
målens behöriga gång, åtnjuta semester under 15
dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller
när det erfordras för beredande åt honom af semester,
annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han för¬
ordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt
att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de
med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgörings¬
penningar svarande belopp.
Landsstaterna i länen.
[2-]
Fasta bi¬
träden hos
länsstyrel¬
serna.
Till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag har
chefen för finansdepartementet yttrat sig angående fasta biträdens upp¬
förande i stat hos vissa ämbetsverk och myndigheter.
3
Sjätte imfvadtitela.
, I)å jag nu går att underställa Eders Kungl. Maj:t frågan om uppförande [2.]
af dylika biträden i länsstyrelsernas stat, kan jag i allt väsentligt åberopa Allmänna
hvad chefen för finansdepartementet anfört, allenast med vissa tillägg grunder-
och erinringar på grund åt särskilda förhållanden vid länsstyrelserna.
Hvad då först beträffar behofvet af fasta skrit biträden vid länsstyrel¬
serna ber jag törst att få erinra om den alltmer växande omfattningen
af dessa myndigheters verksamhet, hvilken i sin mån också medfört
väsentligt ökade renskrifnings- och andra mera mekaniska göromål. Att
för sådana anlita hos länsstyrelserna anställda extra ordinarie tjänste¬
man, hvilka aspirera på ordinarie anställning vid länsstyrelserna eller på
länsmans- eller häradsskrifvarbefattning, kan näppeligen vara klok hus¬
hållning med arbetskraft. Anledningen till att å en del håll så förfa¬
rits torde närmast hafva varit, att de extra ordinarie tjänstemännen
därmed kunnat beredas ökade bidrag till lefnadskostnaderna, hvarjämte
väl också ansetts, att äfven utskrift af koncept och dylikt arbete grund¬
läde en. viss färdighet att uppsätta protokoll och enklare skrifvelser.
Emellertid synes man numera i allt större utsträckning hafva anställt
särskilda skrii biträden vid länsstyrelserna. Enligt min mening är en
dylik anordning att föredraga framför att låta de extra ordinarie tjänste¬
männen sysselsättas med äfven rent mekaniska göromål. Också hafva
numera samtliga länsstyrelser med undantag af länsstyrelsen i Hallands
län framställt anspråk på att fa särskilda skrifbiträden hos sig anställda.
Antagligt synes mig också vara, att skrifbiträden utöfver det antal,
som nu kan ifrågasättas, snart komma att påfordras af länsstyrelserna.
Obestridligt är, att hos de mest betungade länsstyrelserna svårigheter
gorå sig gällande att med den personal, till hvilken medel nu finnas
tillgängliga, utföra det alltjämt hopade arbetet. Och jag tror mig kunna
vitsorda, att äfven utom det egentliga renskrifningsarbetet göromål i
afsevärd omfattning finnas, som kunna utföras af biträden med den
utbildning, hvarom här är fråga, helst sedan sådant biträde kommit i
åtnjutande af någon tids praktisk handledning vid länsstyrelsen. För
statsverket blir det en besparing att vid den ökning af personalen,
som hos flera länsstyrelser inom kort tid kräfves, kunna i görlig om¬
fattning anställa biträden af den art, hvarom här är fråga.
För närvarande erfordras hos länsstyrelserna icke skrifbiträden af
annan än den af chefen för finansdepartementet föreslagna normaltypen.
Fasta biträdesbefattningar af bär ifrågavarande art, äro, på sätt af
chefens för finansdepartementet ofvanberörda yttrande framgår, närmast
afsedda för kvinnor och är det enligt min mening viktigt, att denna
regel äfven med afseende å länsstyrelserna upprätthålles. I annat fall
inträffade sannolikt emellanåt, att personer, som aspirera på befordran
4
Sjätte liufyudtiteln.
[2.] till landsstatstjänster, vunne anställning som skaf biträden. Men därmed
vore genomförandet af grundsatsen om uppdelning i mera mekaniskt och
mera kvalificeradt arbete samt anställandet för dessa båda slag utaf
arbete af biträden med olika kvalifikationer, i fara. Emellertid framgår
af vederbörande länsstyrelsers uppgifter, huru med renskrifning och
■ dylika göromål nu förfares, att på ett och annat håll sedan
längre tid manliga renskrifvare äro anställda. Att vid första tillsättningen
utesluta dessa från möjligheten att vinna befordran till fast skrifbiträde
vore måhända obilligt, hvarför jag finner skäligt, att vid första till¬
sättningen af fasta skrifbiträden vid länsstyrelserna jämväl man, som
vid länsstyrelse oafbrutet åtminstone från 1912 års ingång innehar stadig
anställning för utförande af hufvudsakligen renskrifningsgöromål, må kunna
ifrågakomma till befordran till fast skrifbiträde vid samma länsstyrelse.
Länsstyrei- Länsstyrelsen i Stockholms län har meddelat, att sedan mer än tjugu
8erna- år tillbaka vore hos länsstyrelsen stadigvarande anställda två skrifbiträ-
den, ett å hvardera af länsstyrelsens afdelningar. Å kindskansliet be¬
stode biträdets sysselsättning af renskrifning och, om än till mindre
del, kollationering af utskrift, å landskontoret uteslutande af renskrif¬
ning. För styrelsens räkning vore de båda året om upptagna 7—9 tim¬
mar dagligen, däraf 5 timmar å tjänsterummen. Äfven med denna ar¬
betstid medhunne de dock under vissa delar af året icke. allt det ar¬
bete, som skulle utföras, utan tillfälliga biträden måste anlitas.
Vid sålunda angifna förhållande ansåge sig länsstyrelsen kunna på
fullgoda skäl föreslå, att å dess ordinarie stat inåtte uppföras två skrif-
biträden, ett för hvardera af länsstyrelsens afdelningar.
Länsstyrelsen i Uppsala län, som hemställt, att å dess stat matte
uppföras två skrif biträd en, manliga eller kvinnliga, har till stöd därför
anfört, att sedan åtskilliga år tillbaka två skrifbiträden hade stadigvarande
arbete hos länsstyrelsen. Dessa biträden, ett kvinnligt å landskansliet
och ett manligt å landskontoret, vore dagligen under 4—6 timmar å
länsstyrelsens lokaler sysselsatta med renskrifning.
Länsstyrelsen i Södermanlands län har hemställt, att hos densamma
måtte inrättas ordinarie anställningar för två fasta biträden,, ett å lands¬
kansliet och ett å landskontoret. Länsstyrelsen har därvid beräknat
dessa biträdens dagliga tjänstgöriugstid till 7 — 8 timmar.
Å landskansliet funnes sedan mera än tjugu år tillbaka anställd en
renskrifvare. För landskansliets räkning utfördes emellertid dagligen
åtskilliga renskrifnings- och andra liknande arbeten af tjänstemännen,
och därjämte måste ej sällan renskrifningsarbete ombesörjas af tillfälliga
skrifbiträden. Å landskontoret hade fast skrifbiträde funnits under de
5
Sjätte hufyudtiteln.
senaste åtta åren. Landskontorets ordinarie och extra ordinarie tjän¬
stemän utförde själfva i ganska stor omfattning renskrifnings-, maskin-
skrifnings- och andra, likartade arbeten för landskontorets räkning.
Länsstyrelsen i Östergötlands län yttrar, att vid öfvervägande af de
förhållanden, som där vore rådande, länsstyrelsen kommit till den upp¬
fattningen, att å dess båda afdelningar funnes renskrifnings- och andra
enklare arbeten i sådan mängd, att ett, skrifbiträde å hvardera afdelnin-
gen skulle hafva full sysselsättning året om.
Detta oaktadt ansåge sig länsstyrelsen icke böra för närvarande
föreslå inrättandet af någon fast biträdesbefattning på landskansliet af
den orsak, att renskrifningsförhållandena å nämnda afdelning tills vi¬
dare vore på annat sätt fullt tillfredsställande ordnade.
Beträffande landskontoret hade ett kvinnligt biträde med samma
tjänstgöringsskyldighet som de ordinarie tjänstemännen varit där anställdt
alltsedan början åt oktober månad 1905 för verkställandet af renskrif-
ning, registrering af utgående expeditioner, sortering och inläggning af
afgående post samt under vissa tider diarieföring m. m. Länsstyrelsen
ansage alla skäl tala för bibehållandet af ett, ständigt biträde å lands¬
kontoret och hemställde fördenskull, att å ordinarie staten för länet måtte
uppföras erforderligt anslag till aflöning åt ett skrifbiträde å landskontoret.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har upplyst, att hos densamma sedan
åtta år tillbaka tjänstgjort två kvinnliga biträden, ett å landskansliet och ett
å landskontoret, hvilka verkställt utskrift af skrivelser och andra
expeditioner, hufvudsakligen å skrifmaskin. Deras arbetstid hade i
medeltal varit 5—6 timmar. Utom af dessa biträden verkställdes hos
länsstyrelsen rätt mycken utskrift dels af för kortare tid anställda skrif-
biträden och dels af personer, som tjänstgjorde hos länsstyrelsen för
att vara till hands vid tillfälliga förordnanden samt i sinom tid vinna
anställning först såsom extra biträden med fast månatlig aflöning och
sedan såsom ordinarie tjänstemän. Länsstyrelsen hemställde på grund
häraf om bemyndigande att få anställa två fasta kvinnliga biträden, ett
å landskansliet och ett å landskontoret.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har meddelat, att hos densamma
vore anställda två kvinnliga biträden, hvilka sysselsattes med renskrif-
ning, det ena för landskansliets och det andra för landskontorets räk-
ning, äfvensom att behofvet, af dessa biträden för nämnda ändamål
vore att beteckna såsom stadigvarande.
För de nämnda biträdena vore emellertid såsom ordinarie daglig
arbetstid å de respektive tjänsterummen utsatt allenast 5 timmar, en
arbetstid, som syntes länsstyrelsen blifva tillräcklig, åtminstone ännu ett
eller annat år framåt.
6
Sjätte liufvndtiteln.
Länsstyrelsen har fördenskull ansett sig icke böra för närvarande
gorå någon framställning om beredande af fastare anställning åt läns¬
styrelsens biträden af förevarande slag.
Länsstyrelsen i Kalmar län har meddelat, att två kvinnliga extra
•biträden alltsedan år 1904 ständigt varit anställda hos länsstyrelsen, ett
på hvardera af dessa båda afdelningar, samt att ett oafvisligt behof af
dvlika biträden äfven för framtiden förefunnes. Länsstyrelsen bar där¬
för hemställt, att två kvinnliga biträden måtte uppföras å dess stat..
Länsstyrelsen i Gottlands län bar, med upplysning att å landskansli
sedan flera år tillbaka ett skrifbiträde varit anställdt och fortfarande
vore af oundgängligt behof påkalladt, anhallit, att åt ett a landskansliet
tjänstgörande, ständigt biträde, manligt eller kvinnligt, måtte beredas
den tryggade ställning, som skulle uppkomma därigenom, att biträdet
berättigades till bestämda aflöningsförmåner.
Därjämte har länsstyrelsen föreslagit, att sammanlagda beloppet af
lön och tjänstgöringspenningar till biträdet skulle utgå med 50 kronor
lägre belopp än motsvarande post i den för skrit biträdena i fångvårds¬
styrelsen och generaltullstyrelsen antagna aflöningstypen samt att ett
hvart af de två åld er stilläggen skulle sättas 100 kronor lägre än enligt
nämnda typ, äfvensom upplyst, att anledningen därtill vore, att läns-
• styrelsen med afseende å förefintliga förhållanden beträffande såväl
tjänstens besvärlighet som i Visby rådande lefnadsvillkor trott sig kunna
mot erbjudande af de af länsstyrelsen sålunda föreslagna lägre löne¬
beloppen anställa ett skrifbiträde, hvilket ägde förmåga att nöjaktigt
uppfylla de med ifrågavarande tjänst förenade åliggandena.
Länsstyrelsen i Blekinge län har, med tillkännagifvande att å lands¬
kontoret för närvarande icke erfordrades något fast anställdt biträde,
hemställt, att å landskansliet, där en eller två renskrifvare vore stän¬
digt sysselsatta, ett sådant biträde måtte anställas.
Länsstyrelsen i Kristianstads län har meddelat, att hos densamma
sedan långliga tider tillbaka varit och fortfarande vore stadigvarande
anställda biträden, Indika hade till uppgift att under tiden för öppen¬
hållande af länsstyrelsens expedition, d. v. s. under månaderna septem¬
ber—maj 6 timmar dagligen och under den öfriga delen af året 4
timmar 'dagligen, å länsstyrelsens ämbetsrum biträda med skrifgöromål
och andra dylika sysslor. Hos länsstyrelsen vore anställda tre sådana
biträden, två å landskansliet och ett å landskontoret. De hade tjänst¬
gjort respektive från åren 1893, 1904 och 1908 samt efterträdt förut¬
varande biträden, hvilka likaledes varit stadigvarande anställda.
Sjätte iiufvndtitelu. 7
Länsstyrelsen liar hemställt om uppförande å dess stat af tre stän¬
diga skrifbiträden med tjänstgöring, två å landskansliet och det tredje
å landskontoret.
Länsstyi elsen i Malmöhus län har uti sitt yttrande i nu förevarande
ärende till en början såsom sin mening uttalat, att biträden af ifråga¬
varande slag, d. v. s. sådana, som icke ägde möjlighet till befordran
inom landsstaten, i allmänhet icke borde antagas hos länsstyrelserna,
åtminstone icke i större utsträckning.
För rekrytering åt de ordinarie tjänstebefattningarna och för vika¬
riat å dessa befattningar vid innehafvarnas sjukdom eller förfall vore
det nämligen enligt länsstyrelsens mening nödvändigt, att länssfyrel-
serna ständigt ägde tillgång till arbetskrafter, som kunde därtill an¬
vändas. _ Länsstyrelsernas eget arbete, icke blott det mera kvalificerade
utan äfven det af enklare beskaffenhet, borde därför, i den mån ordi¬
narie arbetskraft icke räckte, i regel utföras af extra biträden, livilka
sedermera kunde påräkna befordran. Grundsatsen att icke högvre kvalifice¬
rad arbetskraft måtte användas än som arbetets beskaffenhet kräfde blefve
därigenom icke åsidosatt, ty äfven det enklare arbetet bidroge till den
extra tjänstemannens information, och uppflyttningen till mera kva-
lificeradt arbete skedde undan för undan i mån af de ordinaries af¬
gång.
Särskilt gällde detta sådana länsstju-elseus biträden, hvilka aspire-
rade pa länsmanstjänst och för livilkas antagande några särskilda kom¬
petensvillkor icke kunde uppställas.
Då länsstyrelsen nu hade att afgifva förslag i förevarande ärende,
ansåge länsstyrelsen emellertid, att den på grund af omständigheterna
måste^ delvis frångå sin förut uttalade uppfattning.
Enligt hvad vidare meddelades voro hos länsstyrelsen anställda tre
kvinnliga biträden, och hemställde länsstyrelsen om uppförande å ordi¬
narie stat af tre kvinnliga biträden.
Länsstyrelsen i Hallands län bär i sitt yttrande i ärendet meddelat,
att för närvarande icke någon af de personer, som vid landskansliet
och landskontoret användes såsom skrifbiträden, kunde sägas vara på
det stadigvarande sätt sysselsatt, att han borde såsom fast anställd
uppföras i stat.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser två fasta skrifbiträ¬
den behöfliga å landskansliet med samma tjänstgöringstid å tjänsterum¬
met, som blifvit bestämd för de ordinarie tjänstemännen.
Äfven hvad landskontoret beträffar, anser länsstyrelsen behof före-
ligga att åt ett skrifbiträde därstädes gifva den fasta anställning, som
nu afsåges.
8
Sjätte hufYudtiteln.
Länsstyrelsen hemställer, att å dess aflöningsstat måtte uppföras tre
skrifbiträden, två å landskanslist och ett å landskontoret.
Länsstyrelsen i Ålfsborgs län har anmält, att vid länsstyrelsen be-
höfdes två ständiga skrifbiträden. ett pa landskanslist och ett pa lands¬
kontoret; och har länsstyrelsen ansett önskvärdt, att fast anställning
kunde beredas dem. .
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har meddelat, att hos länsstyrelsen
sedan mer än tjugofem år vore å landskansliet anställdt ett manligt
extra biträde, som hufvudsakligast varit sysselsatt med renskrifning
och dylikt. . „
Länsstyrelsen har hemställt om uppförande å ordinarie stat åt en
fast biträdesbefattning hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Värmlands län har meddelat, att å landskansliet se¬
dan några år varit anställd en maskinskrifverska mot ersättning för
Enligt länsstyrelsens mening vore det till gagn för arbetet och
till besparing för statsverket, om ett fast skrifbiträde mot årslön och
med tjänstgöringsskyldighet lika med ordinarie tjänsteman finge an¬
ställas å landskansliet. ,
Hvad landskontoret beträffade vore behofvet. åt ett tast skrit-
biträde därstädes för renskrifning för närvarande icke särskilt fram¬
trädande. ,
Länsstyrelsen i Örebro län har anfört, bland annat, följande..
De extra biträden, som tjänstgjorde å landskansliet, utgjordes i
allmänhet af tre å fyra extra ordinarie landskanslister, åt hvilka tva a
tre tjänstgjorde såsom biträden åt de ordinarie landskanslisterna och,
under det att dessa vore upptagna af diarieföring, tillhandagå ge mecj
uppsättning i koncept och utskrift af brefregistraturet äfvensom med
den dagliga expedition, som däraf samt af öfriga löpande göromål for-
Dessa extra ordinarie landskanslister vore äfven afsedda att vid
förfall för de ordinarie landskanslisterna eller, under deras semester in¬
träda på deras platser, för hvilket ändamål det vore af nöden att städse
hafva tillgång till kompetenta tjänstemän, beredda att öfvertaga diane-
föringen och registreringen, då så erfordrades.
Dessa så att säga ständiga extra biträden medhunne endast undan¬
tagsvis i särskilda fall att verkställa annan renskrift än den, som stode
i samband med den dagliga brefexpeditionen, och icke ens denna skulle
alltid medhinnas, om icke en fjärde landskanslist funnes att tillgå.
Den renskrift åter, som afsåge hufvudsakliga beslut och utslag i
Sjätte hufvudtiteln.
9
pr5Va?G fål ?°h ä.renden> hvilka skuPe expedieras åt vederbörande
rattssokande, maste till största delen öfverlämuas åt personer, som icke
vore anställda vid länsstyrelsen, att verkställas emot beting och enligt
rakmno' ° &
Af å landskontoret anställda tre extra biträden tjänstgjorde i reo-el
endast ett i sådan egenskap. De öfriga voro upptagna af förordnanden
a ordinarie befattningar. Fördenskull måste ofta ordinarie eller tillför¬
ordnad landskontorist deltaga i renskrifningsarbetet för den löpande ex-
pedidonen och vidlyftigare renskrifning upplåtas till utom ämbetsverket
stående personer.
... ,4** kvad länsstyrelsen anfört ansåg densamma framgå, att två
standiga skrifbiträden vore. för länsstyrelsen beliöfliga. Af de så-
unda . erforderliga fasta skrifbiträdena vore hvardera af länsstyrelsens
åt delningar, landskansliet och landskontoret, i behof af livar sitt
biträde.
Länsstyrelsen i Västmanlands län har anfört, att för utförande af
de vid länsstyrelsen förekommande renskrifningsgöromål, som icke med-
hunmts af eller skäligen kunnat påläggas de vid länsstyrelsen anställda
ordinarie eller extra ordinarie tjänstemännen, hade vid länsstyrelsen sedan
ett antal ar tillbaka vant anställda fasta skrifbiträden. För närvarande
hade endast ett kvinnligt skrifbiträde fast anställning hos länsstyrelsen
hvilket biträdes arbetstid i medeltal för hvarje helgfri dag ufo-jorde
omkring 6 timmar. ' &
Härförutom hade andra personer utfört renskrifningsarbeten för '
länsstyrelsens behof.
Då under hvarje tid af året funnes att påräkna full sysselsättning
tor ett ständigt skrifbiträde med minst 6 timmars arbetstid, har läns¬
styrelsen hemställt, att ett kvinnligt skrifbiträde måtte uppföras å läns¬
styrelsens stat.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har meddelat, att all renskrifning ut¬
fördes antingen af extra ordinarie tjänstemän vid ämbetsverket, i den
mån deras tid det medgåfve, eller af mera tillfälliga renskrifvare ute i
staden. Det ojämförligt mesta arbetet verkställde de extra ordinarie
tjänstemännen dels för att därigenom kunna förskaffa sig något bidrag
till lefnadsomkostnaderna, dels ock för vinnande af någon erfarenhet i
arendenas formella utstyrsel. Det skadade ej heller, om personer, hvilka
aöagt det för vinnande af befordran till länsman föreskrifna prof och
därefter anställdes som extra ordinarie tjänstemän vid länsstyrelse
någon kortare tid sysselsattes med utskrift af koncept och dylikt, hvar¬
igenom de bättre än annorledes förvärfvade färdighet att uppsätta pro-
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Åfä. 1 Käft. 2
10
Sjätte huvudtiteln.
tokoll och skrivelser af enklare beskaffenhet. När denna färdighet
vunnits, borde gifvetvis annat arbete anförtros dem. _
För att extra ordinarie tjänstemän emellertid ej allt för mycket
skulle sysselsättas med renskrifning och andra darmed jamforliga, mera
mekaniska göromål vore det enligt länsstyrelsens uppfattning mycket
lämpligt, om å hvardera afdelningen anställdes en person uteslutande
för dylika göromåls bestridande.
Länsstyrelsen i Gäfleborgs län har meddelat, att sedan en lång folj
af år varit anställda å landskansli två skrifbiträden och a landskon¬
toret ett skrifbiträde, samtliga på ett stadigvarande satt sysselsatta med
skrifgöromål. „ ,
Extra skrift)iälp hade dessutom allt emellanåt pakallats.
Göromålen vid länsstyrelsens båda afdelnmgar okades alltjamt,.
och med absolut visshet kunde sägas, att för framtiden komme att fore-
finnas stadigvarande behof af åtminstone de tre skri! bitraden, om hvilka
blifvit nämndt. ...
Länsstyrelsen tillstyrkte fördenskull, att å ordinarie stat matte upp¬
föras tre skrifbiträden, två å landskanslist och ett a landskontoret.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har anfört, bland annat, foljan .
Sedan längre tid tillbaka hade vid länsstyrelsen fyra kvinnor
varit på ett stadigvarande sätt sysselsatta med skrifgöroma oc y
lika sysslor, nämligen två på landskansli och två pa andskontoret.
Samtliga dessa personers arbetskrafter hade för statstjänsten ut¬
nyttjats i hufvudsakligen samma omfattning som den ordinarie tjanste-
PClb finkorn dessa på ett mera stadigvarande sätt anställda biträden
hade tidtals såväl å landskansliet som å landskontoret tillfälliga bitraden
^VågoTinledning att antaga, att behofvet af dylika biträden 1 fram¬
tiden skulle komma att minskas, förefunnes icke; snarare syntes sanno¬
likt att i följd af landskansliets år för år ökade arbetsborda behof
af större antal biträden inom kort skulle komma att gorå, sig gällande.
Emellertid förefunnes för det närvarande för länsstyrelsens ambets-
utöfning ett verkligt och stadigvarande behof åt minst fyra fasta
Länsstyrelsen har fördenskull hemställt om uppförande å länets
stat af fyra biträdesbefattningar. , ,
Länsstyrelsen i Jämtlands län har anfört, att hos lansstyrelsen vore
anställda två kvinnliga skrifbiträden, ett på landskansliet och ett p
landskontoret, hvilkas arbete upptoge en tid af o till 7 timmar dag
Sjätte liufvudtiteln. 11
ligeu. Dessutom ombesörjdes en del renskrifningsarbete af extra ordi¬
narie landskanslister och iandskontorister, som hade för afsikt att vinna
befordran till tjänstemän vid landsstaten.
Länsstyrelsen hade således full sysselsättning för minst två skrif-
biträden, och då det enligt länsstyrelsens mening icke vore att för-
Amnta, att behofvet af dylika biträden för framtiden skulle minskas,
bär länsstyrelsen begärt, att två kvinnliga skrifbiträden måtte uppföras
å länets stat.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har föreslagit uppförande å ordi¬
narie stat af två kvinnliga skrifbiträden hos länsstyrelsen och till stöd
därför hufvudsakligen anfört följande.
Såsom stadigvarande renskrifningsbiträden tjänstgjorde å lands-
k ans lie t ett manligt och ett kvinnligt biträde med en daglig arbetstid
på tjänsterummet af respektive omkring o och 3—4 timmar, hvarförutom
en extra ordinarie tjänsteman nästan uteslutande och de öfriga extra
ordinarie tjänstemännen delvis sysslade med renskrifningen.
Då det emellertid måste anses principiellt oriktigt, att extra ordinarie
tjänstemän annat än undantagsvis eller för kortare perioder sysselsattes
med dylikt arbete, borde, om de extra tjänstemännen komme att beredas
tillräckliga löneförmåner på annat sätt, hela det normala renskrifnings-
arbetet öfverlämnas till särskilda för ändamålet anställda skrifbiträden.
I så fall vore tre skrifbiträden behöfliga för arbetet vid länsstyrelsen.
Kunde icke genom höjning af anslaget till extra tjänstemän beredas
medel till fyllnad i de extra ordinarie tjänstemännens svaga aflöning, borde
en del renskrifningsarbete fortfarande förbehållas de extra ordinarie tjänste¬
männen mot särskild godtgörelse från expensanslaget. Ansåges så böra
förfaras, kölle länsstyrelsen före, att endast två skrifbiträden vore tills
vidare behöfliga för det för dem afsedda arbetet vid länsstyrelsen,
hör närvarande funnes också två kvinnliga skrifbiträden därstädes an¬
ställda.
Länsstyrelsen i Norrbottens län meddelar, att tidigare de mera meka¬
niska göromalen ATid länsstyrelsen i hufvudsak utförts af extra ordinarie
tjänstemän, hvilka sökt anställning i syfte att inom landsstaten vinna
befordran, och att länsstyrelsen på grund däraf ansett sig sakna anled¬
ning att anställa mera stadigvarande biträden.
Det ökade arbetet hos länsstyrelsen hade dock på senare tiden kraft
ökad personal jämväl iör utförande af rena skrifgöromål, och läns¬
styrelsen hade därför funnit sig nödsakad att å landskansliet anställa ett
ständigt kvinnligt skrifbiträde, hvars tid året om toges fullt i anspråk.
Hvad landskontoret beträffade hade renskrifningsgöromålen hittills
12
Sjätte hufvudtiteln.
[2-]
Löne¬
reglerings-
kommittén.
kurmat i hufvudsak utföras af där anställda extra ordinarie tjänstemän,
på grund hvaraf länsstyrelsen ansåg, att med anställande af fast sknf-
biträde därstädes tills vidare borde anstå.
Länsstyrelsen har fördenskull hemställt, att för dess vidkommande
medel till aflöning åt allenast ett fast anställdt skrifbiträde måtte å ordi¬
narie stat anvisas.
Kommittén har i fråga om antalet skrifbiträden vid de särskilda
länsstyrelserna utgått därifrån, att tre biträden borde anställas vid läns¬
styrelse i l:a klassens län, d. v. s. Malmöhus samt Göteborgs och Bohus
län, såsom ock blifvit af länsstyrelserna därstädes föreslaget.
Med hänsyn till hvad länsstyrelserna i Kristianstads, Gäfleborgs
och Västernorrlands län i förevarande ärende anfört anser kommittén
enahanda antal erforderligt vid dessa länsstyrelser. Länsstyrelsen i Vast®r"
norrlands län hade visserligen begärt fyra biträden, men kommittén har
ansett sig ej kunna tillstyrka, att hos denna länsstyrelse nu inrätta»
större antal dylika befattningar än vid l:a klassens län blifvit ifrågasatt
eller föreslaget.
Vid öfriga länsstyrelser finner kommittén — dar särskilda undan-
tagsförliållanden ej föreligga, såsom vid länsstyrelserna i Östergötlands,
Kronobergs, Gottlands, Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Väst¬
manlands och Norrbottens län — två skrifbiträden böra uppföras å ordi¬
narie stat. . . ,
Hvad de nyssnämnda länsstyrelserna beträffar erinrar kommittén,
att Östergötlands, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och
Norrbottens länsstyrelser ansett ett fast biträde för närvarande vara till
fyllestän^s^yreisen ^ Gottlands län både visserligen gjort framställning
om beredande af ordinarie anställning åt ett biträde, men bär kom¬
mittén, af hvad länsstyrelsen uti förevarande ärende anfört, icke ansett
ådagalagdt, att det ifrågavarande biträdet skulle kunna hafva lull sys¬
selsättning under den tjänstgöringstid, som är föreskrifven för ordinarie
tjänstemän vid länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Kronobergs län hade meddelat, att för de två dar
anställda skrifbiträdena den ordinarie dagliga arbetstiden är allenast
5 timmar och att denna arbetstid kan antagas blifva tillräcklig a -
minstone ännu ett eller annat år framåt samt fördenskull ansett sig icke
böra för närvarande göra framställning om beredande af fastare anställ¬
ning åt dess biträden af ifrågavarande slag. Kommittén upplyser emel¬
lertid, att af ett vid länsstyrelsens yttrande i ärendet fogadt protokolls-
13
Sjätte hufvudtiteln.
utdrag framgår, att. biträdena äro skyldiga att för arbetets utförande [2.]
uppehålla sig å tjänsterummet äfven utöfver nämnda 5 timmar den tid,
som af vederbörande afdelningschef bestämmes.
Vid nu antydda förhållanden synes det kommittén, att fog finnes
för uppförande å länets stat af ett skrifbiträde.
Hvad slutligen angår länsstyrelsen i Hallands län har kommittén
vid de upplysningar, länsstyrelsen afgifvit, ansett sig icke böra före¬
slå uppförande å stat af något skrifbiträde vid länsstyrelsen i detta län.
Kommittén hemställer, att vid följande länsstyrelser måtte uppföras
å stat skrifbiträden till nedannämnda antal:
vid hvar och en af länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Kristianstads, Gäfleborgs och Västernorrlands län tre biträden,
vid hvar och en af länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Söder¬
manlands, Jönköpings, Kalmar, Ålfsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämt¬
lands och Västerbottens län två biträden samt
vid hvar och en af länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs,
Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och Norrbottens län
ett biträde.
I yttranden, som vederbörande länsstyrelser afgifvit angående kom- Länsstyrei-
mitténs betänkande, har i fråga om antalet biträden intet annat före- serna-
kommit, än att dels länsstyrelsen i Kronobergs län förklarat sig ej hafva
något att erinra mot förslaget att å länsstyrelsens stat uppföra ett bi¬
träde, dels ock länsstyrelsen i Gottlands län hemställt om bifall till sin
förut gjorda framställning att erhålla ett biträde å stat. Till stöd här¬
för anför sistnämnda länsstyrelse, att det nuvarande skrifbiträdet tjänst¬
gör hvarje söckendag under minst 4 timmar, därunder skrifning för
såväl landskansliet som landskontoret äger rum. Härför hade under
nio månader af år 1911 utbetalats tillhopa 861 kronor 80 öre, hvadan
kostnaden för hela året komme att uppgå till mer än 1,000 kronor.
Därvid vore särskild! att märka, att arbetet med högst få undantag ut¬
fördes med skrifmaskin och således medförde en arbetsprodukt, vida
öfverstigande den genom skrifning för hand åstadkomna, hvilken sist¬
nämnda metod särskilt ofta förekommer, där extra ordinarie tjänstemän
anlitas för renskrifning. Därtill komme, att det säkerligen vore svå¬
rare pa Gottland än på de flesta andra ställen, särskildt med hänsyn
till den fullständiga saknaden af extra ordinarie tjänstemän, att erhålla
det biträde, hvaråt länsstyrelsen ansåge sig vara oundgängligen i behof.
Mot hvad kommittén föreslagit i fråga om det antal biträden, som Departements-
nu böra anställas hos vederbörande länsstyrelser, har jag icke någon chefen.
14
Sjätte hufvudtiteln.
erinran att göra annat än, i afseende å Gottlands län, för hvilket jag
enligt länsstyrelsens hemställan ämnar tillstyrka ett biträde. Det af¬
görande skälet för mig härvid är, att denna länsstyrelse i allmänhet
torde hafva svårighet att få sitt behof af extra biträden fylldt. Därtill
kommer, att enligt de uppgifter, länsstyrelsen lämnat angående nu¬
varande renskrifningskostnader, merkostnaden i följd af anställande af ett
fäst biträde är obetydlig, åtminstone så länge ej ålderstillägg utgår.
Beträffande beloppet af ifrågavarande biträdens aflöning sförmåner har
jag redan yttrat, att biträdena vid länsstyrelserna skulle tillhöra den af
chefen för finansdepartementet omförmälda normaltypen. De böra så¬
ledes åtnjuta i lön 700 kronor och i tjänstgöringspeuningar 350 kronor,
hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 200 kro¬
nor efter respektive fem och tio år.
Dessutom torde, på sätt kommittén jämväl hemställt, böra utgå
ortstillägg i öfverensstämmelse med hvad som redan gäller för ordinarie
befattningshafvare vid vederbörande länsstyrelse. I sådant hänseende
må här erinras, att enligt den vid 1908 års Riksdag antagna aflönings-
stat för tjänstemän och betjente vid länsstyrelserna ortstillägg allenast
utgår dels vid länsstvrelsen i Stockholms län, dels ock vid länsstyrel¬
serna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I de tre sist¬
nämnda länen utgör det vederbörande befattningshafvare tillkommande
ortstillägg hälften af hvad motsvarande befattningshafvare vid läns¬
styrelsen i Stockholms län åtnjuta.
I fråga om allmänna villkor och bestämmelser för biträdesbefatt-
ningarna torde i tillämpliga delar böra gälla hvad chefen för finans¬
departementet i sådant hänseende föreslagit. I full öfverensstämmelse
med dennes yttrande torde därutöfver för länsstyrelsernas del böra
stadgas, att biträde, som vid uppförande i länsstyrelsernas stat af tjänst,
hvarom nu är fråga, är anställdt hos länsstyrelsen och antages till
innehafvare af sådan tjänst, äger att för åtnjutande af löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan
innehaft stadig anställning hos styrelsen.
I detta sammanhang ber jag att få erinra om, att lediga tjänster
vid länsstyrelsen i Stockholms län i anledning af Riksdagens år 1908
därom fattade beslut tillsvidare endast tillsättas medelst förordnande.
Länsstyrelsen i detta län har uttalat, att den nämnda omständig¬
heten icke syntes länsstyrelsen böra hafva till följd, att den, som,
under förutsättning af tjänstens tillsättning i vanlig ordning vore be¬
rättigad till ålderstillägg, skulle gå i mistning af sådant. Länssty-
15
Sjätte hufvudtiteln.
relsen har ansett särskildt stadgande härom böra för Stockholms län
meddelas rörande nu ifrågakomna biträdesbefattningar. 1 detta afse¬
ende har meddelats, att länsstju-elsens nuvarande två skrifbiträden haft
stadigvarande anställning, det ena biträdet mera än aderton år och det
andra sedan omkring tio år tillbaka, hvadan berörda fråga kunde, i och
med uppförande i stat af länsstyrelsens skrifbiträden, omedelbart vid
första tilllämpningen af staten i denna del blifva aktuell.
Löneregleringskommittén yttrade härom, att ur konsekvensens syn¬
punkt utfärdandet af eft stadgande af det innehåll, länsstyrelsen före¬
slagit, icke kunde tillstyrkas. Däremot syntes icke något hinder möta,
att, därest förhållandena ansåges böra därtill föranleda, särskild fram¬
ställning gjordes hos Riksdagen om tilldelande af personligt aflönings-
tillägg åt ifrågavarande biträden.
Länsstyrelsen har sedermera i sitt yttrande angående kommitténs
betänkande anfört, att, då i nådiga brefvet till länsstyrelsen angående
tillsättande tills vidare af ledigblifna tjänster vid länsstyrelsen in. m.
den 17 juni 1908 i sammanhang med anbefallande af utredning an¬
gående möjligheten af Stockholms läns upphörande såsom admini¬
strativ enhet förklarats, att ledigblifvande tjänster vid länsstyrelsen
tills vidare skulle tillsättas allenast medelst förordnande, dock med
rätt för den å tjänsten förordnade att åtnjuta den lön och de öfriga
förmåner, samma tjänst enligt stat och författningar tillkomme, samt
med skyldighet att vara underkastad de för aflördngens åtnjutande
stadgade villkor, torde påtagligt fog finnas för länsstyrelsens ifrågava¬
rande hemställan i fråga om innehafvarna af en ny kategori af tjänster
å länsstyrelsens stat.
Denna länsstyrelsens uppfattning måste jag gilla, och torde, därest
mitt förevarande förslag af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen bifalles,
hinder ej möta att hos Eders Kungl. Maj:t hemställa om förklarande i
det syfte, länsstyrelsen hemställt.
Det kan ifrågasättas, huruvida icke, då anslag beviljas för upp¬
förande af ifrågavarande biträden å ordinarie stat, afdrag borde ske
å länsstyrelsernas hittillsvarande anslag till renskrifningskostnader. Huru
mycket som för närvarande åtgår till renskrifning vid länsstyrelserna
hafva endast eu del af dessa upplyst.
Kommittén har emellertid — med hänsyn därtill att renskrifnings-
och dylikt arbete, om det utföres af fast anställda biträden å stat med
begränsad arbetstid samt med rätt till semester och att vid sjukdom bi¬
behålla en större del af aflöningen, otvifvelaktigt blir för statsverket
[2.]
16
Sjätte liufvudtiteln.
dyrare än om detta arbete, sa som hittills ofta ägt rum, utföres pa be¬
ting _ antagit, att afdraget å befintliga anslag till renskrifning m. m.
icke skäligen bör i allmänhet sättas till högre belopp än tre fjärdedelar
af biträdets begynnelseaflöning enligt stat. Enligt denna beräkning
skulle den besparing, som kunde ske å länsstyrelsernas hittillsvarande
anslag till renskrifning, uppgå till omkring 34,350 kronor.
På sätt jag torde få närmare angifva här nedan under punkterna
angående anslag till tryckningskostnader samt till skrifmaterialier och
expenser, ved m. in. föreligga emellertid andra skäl till eu sa bety¬
dande ökning af det anslag, hvarifrån länsstyrelsernas renskrifning hit¬
tills betalats, att någon nedsättning till följd af de fasta biträdenas
uppförande i stat icke kan förordas.
Såsom chefen för finansdepartementet yttrat skulle de fasta biträ¬
dena åtnjuta semester under 30 dagar om året, när sådant utan hinder
för göromålens behöriga gång kan ske. I anledning häraf skulle er¬
fordras anslag till vikariatsersättning, livilket anslag, beräknadt efter
75 kronor i månaden, skulle uppgå till 3,225 kronor och jämte ersätt¬
ning åt vikarie vid sjukdom utgå af det under sjätte hufvudtiteln upp¬
förda reservationsanslaget å 193,000 kronor till arfvode åt extra läns-
notarier m. m. Detta anslag skulle alltså behöfva någon ökning.
Emellertid hafva några länsstyrelser upplyst, att de användt medel af
sistnämnda anslag till betäckande af styrelsens renskrifningskostnader.
Genom uppförande i stat af fasta biträden uppkommer alltså pa detta
anslag eu besparing, som borde kunna antagas motsvara den erforder¬
liga ökningen för vikariatsersättning. Jag hemställer alltså, att anslaget
tills vidare lämnas oförändradt.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
dels uppföra å ordinarie stat från och med år
1913 vid följande länsstyrelser skrifbiträden till nedan-
nämnda antal:
vid hvar och en af länsstyrelserna i Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Kristianstads, Gäfleborgs och
Västernorrlands län tre biträden,
vid hvar och en af länsstyrelserna i Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Ålfs-
borgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands och Väster¬
bottens län två biträden samt _
vid hvar och en af länsstyrelserna i Östergöt¬
lands, Kronobergs, Gottlands, Blekinge, Skaraborgs,
17
Sjätte hufvudtiteln.
Värmlands, Västmanlands och Norrbottens län ett [2.]
biträde;
dels förklara, att till ifrågavarande skrifbiträdes-
tjänster skola antagas kvinnor, dock att vid första
tillsättningen af dylik tjänst jämväl man, som oaf¬
brutet åtminstone från 1912 års ingång vid läns¬
styrelse innehaft stadig anställning för utförande åt
hufvudsakligen renskrifningsgöromål, må befordras till
skrifbiträde vid samma länsstyrelse;
dels medgifva,
att lön och tjänstgöringspenningar må för ifrå¬
gavarande biträden utgå med lön 700 kronor och
tjänstgöringspenningar 350 kronor, hvartill kunna
komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 200
kronor efter fem år och det andra, likaledes med 200
kronor, efter ytterligare fem år, samt
att därutöfver må utgå ortstillägg för biträde vid
länsstyrelsen i Stockholms län med 150 kronor samt
för biträde vid länsstyrelserna i Jämtlands, Väster¬
bottens och Norrbottens län med 75 kronor;
dels såsom tillägg till de genom nådiga kungö¬
relsen den 18 september 1908 stadgade villkor för
åtnjutande af de från 1909 års början fastställda löne¬
förmånerna för tjänstemän och betjente vid läns¬
styrelser besluta, att biträde, som vid ikraftträdandet
af ifrågavarande ändring i staten för landsstaterna i
länen är anställdt hos länsstyrelse och antages till
biträde å denna stat, äger att för åtnjutande af löne¬
förhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställ¬
ning hos styrelsen;
dels besluta, att beträffande ifrågavarande biträ¬
den skola gälla de af chefen för finansdepartementet
i hans yttrande till statsrådsprotokollet öfver finans¬
ärenden denna dag föreslagna allmänna villkor och
bestämmelser för åtnjutande af aflöningsförmånerna
för fasta biträden hos vissa verk och myndigheter;
dels ock höja anslaget till landsstaterna i länen
(däraf 193,000 kronor reservationsanslag) från 3,068,635
kronor med 45,825 kronor till 3,114,460 kronor.
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 3
IS
Sjätte Imfyudtiteln.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
[3.] Under åberopande af chefens för justitiedepartementet yttrande
Taktmästar- denna dag har jag förut underställt Eders Kungl. Maj:t frågan om se¬
nas seme. mester för vaktmästare i regeringsrätten. Bland de verk, för hvilkas
vaktmästare torde kunna ifrågakomma att stadga en sådan förmån, är
äfven väg- och vatteubyggnadsstyrelsen.
Styrelsen, som afgifvit yttrande i ärendet före ikraftträdandet af den
utaf Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1911 fastställda staten, har
därvid anfört, att styrelsens tre vaktbetjänte, af hvilka två vore ordi¬
narie och en extra, under de senare åren varit i åtnjutande af ledig¬
het utan afstående af tjänstgöringspenningar. Ledigheten har utgjort
14 dagar utom under år 1910, då den omfattat tre veckor. Vikarie
har under tiden förordnats mot en ersättning för tjänstgöringsdag af 3
kronor, hvilken utgift bokförts under titel »vikariatsersättningar m. m.)>.
Styrelsen anser 15 dagar vara den minsta tid, som bör afses för vakt-
betjänts semester, samt att ersättningen till vikarie för semesterledig
vaktmästare icke torde kunna sättas lägre än till 3 kronor för dag.
I den nya staten för styrelsen finnas uppförda en förste vaktmä¬
stare och två vaktmästare, hvilka torde böra beredas semester enligt
de grunder, som af chefen för justitiedepartementet anförts.
För detta ändamål torde ingen förhöjning erfordras af det för vi-
kariatsersättning m. m. afsedda anslaget i styrelsens aflöningsstat.
Under åberopande i öfrigt af hvad chefen för justitiedepartementet
i sitt förutnämnda yttrande anfört får jag hemställa, att Eders Kung].
Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att godkänna följande tillägg till de genom nådiga
kungörelsen den 22 juni 1911 stadgade villkor och be¬
stämmelser för åtnjutande af de från 1912 års början
fastställda aflöningsförmåner för ordinarie befattnings-
hafvare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt i väg-
ocli vattenbyggnadsdistrikten, nämligen,
att en hvar vaktmästare i väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen må årligen, i den mån sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,
eller när det erfordras för beredande åt honom af
Sjätte hufvudtiteln.
19
semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att, [3.]
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sam-
manlagdt tre månader under ett och samma kalenderår,
med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgörings-
penningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vakt¬
mästaren, de med hans befattning förenade tjänstgörings-
penningar och under hans semester ett mot samma
tjänstgöringspenningar svarande belopp.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
På framställning af Kungl. Maj:t har 1906 års Riksdag under an- 141
slaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater uppfört ett reserva- Förhöjning
tionsanslag å 7,500 kronor till aflöning åt tio civila läkarstipendiater. af andset
Sedan har Kungl. Maj:t den 22 juni 1906 fastställt instruktion för ”aVdviiä^
dessa stipendiater samt därvid föreskrifvit, att det åligger stipendiat läkarsti-
att på medicinalstyrelsens förordnande biträda vid den civila sjukvården. Pen,*'a^ei •
Genom nådigt bref den 18 oktober 1907 har vidare förklarats, att af
medicinalstyrelsen för den civila eller militära sjukvården anställd läkar-
stipendiat skall, därest han är legitimerad läkare, äga vid befordran på
läkarbanan åtnjuta tjänstårsberäkning för den tid, han innehaft stipendiat-
befattningen.
Uti skrifvelse den 25 september 1911 har medicinalstyrelsen gjort
framställning om förhöjning af nämnda anslag. Styrelsen har därvid
anfört, att det från början och alltsedan visat sig' vara synnerligen
svårt att få antalet civila läkarstipendiater fylldt. Arfvodet är icke
mycket större än det, som förut tillkommit fältläkarstipendiater af andra
klass, hvilka platser under senare åren så godt som alls icke eller endast
undantagsvis för kortare tider kunnat besättas. Därtill kommer, att eu
civil läkarstipendiats tjänstgöringsskyldighet utan tvifvel tages mera i
anspråk än livad som varit fallet med fältläkarstipendiatens. Särskildt,
säger styrelsen, har nog skyldigheten att åtaga sig förordnande i de
aflägsna, svårskötta distrikten i öfre Norrland afhållit mången från att
söka anställning som stipendiat. Då de läkarstipendiater, som kunnat
anställas, i allmänhet ganska mycket, ofta så godt som oupphörligt,
användts för förordnanden af hvarjehanda slag, har följden blifvit den,
att dessa läkarstipendiatplatser icke med fördel kunnat sökas af andra
än sådana, som afslutat sina läkarstudier. En medicine licentiat måste
20
Sjätte liufvudtiteln.
[4.] dock tydligen ställa högre fordringar på inkomster af sin läkarverk¬
samhet än en medicine kandidat.
Medicinalstyrelsen framhåller vidare, att behofvet af yngre läkar-
krafter för vikariatsförordnanden, förordnanden såsom extra läkare, sär¬
skilt i epidemisjukvård, såsom observationsläkare mot kolera med mera,
är oafvisligt, och detta så mycket mer, som medicinalstyrelsen numera
icke, såsom förr, har fältläkarstipendiater att tillgå för en del af dessa
ändamål. Sedan 1911 års Riksdag bifallit Eders Kungl. Maj:ts nådiga
proposition om inrättande af ett ganska stort antal nya provin sialläkar-
tjänster särskildt i Norrland, kan det, säger styrelsen, utan tvifvel för¬
väntas, att behofvet af läkare*äfven för semester- och andra vikariat
blir så stort, att det icke kan tillgodoses med det antal stipendiatplat¬
ser, som nu finnes, icke ens om alla platserna ständigt äro besatta.
Därest inga sökande skulle anmäla sig till sådana nyinrättade provinsial-
läkartjänster som exempelvis i Arjepluogs, Sorsele, Stensele med flera
distrikt, hvilket styrelsen anser ganska visst kunna befaras, skulle svå¬
righeterna att skaffa vikarier under vakans kunna blifva hardt när
oöfvervinneliga.
Medicinalstyrelsen har därför ansett, såväl att ett ökadt antal läkar-
stipendiatplatser är oundgängligen nödvändigt, som ock att de vid dessa
platser fästade löneförmånerna behöfva förbättras.
Med afseende därå, att dessa stipendiater äro de enda läkare, som
numera finnas ständigt skyldiga att mottaga förordnanden i den civila
sjukvården, har medicinalstyrelsen föreslagit, att deras antal höjes från
10 till 15. Vidare anför styrelsen beträffande arfvodets belopp, att det
bor vara åtminstone så stort, att det förslår till ett nödtorftigt uppe¬
hälle under mellantiderna mellan förordnanden. Styrelsen anser därför,
att arfvodet. icke kan sättas lägre än till 1,500 kronor för år.
På grund af hvad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, höja anslaget till civila
läkarstipendiater till 22,500 kronor att användas till aflöning åt femton
stipendiater med 1,500 kronor årligen åt hvarje.
Tillika har styrelsen anfört, att stipendiat borde äga rätt att under
en månads semester årligen, med bibehållande af sitt stipendium, vara
fri från skyldigheten att mottaga förordnande. Styrelsen har ock gjort
framställning om ändring i förenämnda instruktion i sådan riktning.
statskontoret. Statskontoret har uti afgifvet utlåtande af den 20 oktober 1911
anfört, att förslaget att dels öka stipendiaternas antal till 15, dels
ock höja stipendiernas belopp till 1,500 kronor syntes vara särdeles
Sjätte liufrudtiteln. 21
beaktansvärdt. Statskontoret har därför för sin del icke något att erinra
mot en sådan åtgärd.
Af hvad medicinalstyrelsen anfört synes otvifvelaktigt framgå, att
de civila läkarstipendierna behöfva ökas till såväl antal som belopp.
Till belysning af huru litet lockande dessa stipendier hittills varit ber
jag att få meddela, att enligt en af styrelsen till mig öfverlämnad pro¬
memoria stipendier måst under tiden från den 12 december 1906 till
den 4 oktober 1911 till större eller mindre antal annonseras lediga 22
gånger. \ id ett af dessa tillfällen, då ett stipendium annonserades, an¬
mälde sig 5 sökande och vid 4 andra tillfällen har antalet sökande
med 1 öfverstigit antalet lediga stipendier; i öfrigt hafva de sökandes
antal nätt och jämnt motsvarat eller understigit antalet annonserade sti¬
pendier; eu gång, då två stipendier kungjordes lediga, anmälde sig endast
en 76-årig f. d. provinsialläkare. Det är tydligt, att styrelsen under
sådana förhållanden har mycket svårt att öfverhufvud eller åtminstone
på ett nöjaktigt sätt kunna sörja för läkarvården vid vakanser eller
andra ledigheter.
Beträffande stipendiernas belopp tillåter jag mig äfven erinra om,
att 1911 års Riksdag bestämt årsarfvodet för fältläkarstipendiater till
900 kronor förutom dagtraktamente om 8 kronor under tjänstgöring.
Fältläkarstipendiats tjänstgöringsskyldighet är bestämd till högst 90
dagar årligen. Då civila läkarstipendiater, som tjänstgöra såsom vika¬
rier för provinsialläkare, äga att åtnjuta, förutom fri bostad, 8 kronor
om dagen under provinsialläkarens semester samt tjänstgöringspenningar
under annan hans ledighet, skulle visserligen den civila läkarstipendiatens
löneförmåner kunna blifva något högre än fältläkarstipendiatens, men
torde detta mer än väl uppvägas af den vidsträcktare tjänstgöringsskyl¬
digheten. I detta sammanhang ber jag att få nämna, aitt det synes
mig icke möta något hinder att begränsa de civila läkars tipendiater-
nas tjänstgöringsskyldighet till 11 månader om året, därest medicinal¬
styrelsen pröfvar sådant kunna ske utan hinder för civila läkartjän¬
sternas behöriga uppehållande.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Ivungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att höja det till civila läkarstipendiater beviljade,
under medicinalstyrelsen med dithörande stater under
sjätte hufvudtiteln ujipförda reservationsanslag å 7,500
kronor med 15,000 kronor till 22,500 kronor att an¬
vändas till aflöning af 15 civila läkarstipendiater.
I4-]
Dcpartements-
• chefen.
22
Sj sitte hufvudtiteln.
[4.] Vid bifall härtill torde det under sjätte hufvudtiteln uppförda an¬
slaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater, nu utgörande
1,027,700 kronor, däraf 12,000 kronor reservationsanslag, komma att
ökas med 15,000 kronor till 1,042,700 kronor, däraf 27,000 kronor
reservationsanslag.
Försäkringsinspektionen.
[5.] Under punkt 2 här ofvan har jag, med åberopande af chefens
Fasta för finansdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet öfver finans-
biträden. ;iren(jen denna dag, hemställt om uppförande af fasta biträden å läns¬
styrelsernas stat.
Äfven försäkringsinspektionen hör, såsom åt nämnda yttrande
framgår, till de verk, hos hvilka ifragasatts fasta biträdesbefattningar
å stat.
Vid 1910 års Riksdag fastställdes stat för försäkringsinspektionen,
slutande å ett belopp af 53,000 kronor, och medgafs, ait kostnaderna
för försäkringsinspektionens verksamhet enligt den fastställda staten
finge utgå af de bidrag, som enligt lagen om försäkringsrörelse den 24
jul? 1903 och lagen af samma dag om utländsk försäkringsanstalts rätt
att drifva försäkringsrörelse här i riket skola af försäkringsanstalterna
årligen erläggas till bestridande af kostnaderna för försäkringsinspek-
tionens organisation och verksamhet.
Därefter har 1911 års Riksdag beslutat att till upprätthållande af
försäkringsinspektionens verksamhet å ordinarie stat uppföra ett reserva¬
tionsanslag af 53,000 kronor att utgå af försäkringsanstalternas bidrag
till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet, under förut-
* sättning tillika att de å dessa bidragsmedel uppkommande öfverskott
fortfarande såsom hittills skola efter vederbörligt tillstånd användas
för det med anslaget afsedda ändamål.
Den vid 1910 års Riksdag godkända staten för försäkringsinspek¬
tionen upptager, under rubriken B. Omkostnader, till vikariatsersätt-
ningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden, resekost¬
nads- och traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra, kostnader
för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontors-
rekvisita m. m. äfvensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen
förekommande särskild administration af liftörsäkringsbolag förslagsvis
19,600 kronor.
Försäkringsinspektionen har i utlåtande i fråga om behof vet åt
fast anställda biträden hos inspektionen meddelat, att för biträdande
Sjette liufvudtiteln.
23
med förefallande statistiskt arbete anställdes hos försäkringsinspektionen
dthW- T den 1,mai'S 1908 ett k™*bgt biträde med 4 timmars
da ig tjänstgöring och mot ett arfvode af 1,200 kronor för år räk-
nadt lian och med den 1 november 1909 utsträcktes tjänstgöringen
kronor^föTår dagllgen’ 1 Samband hvarmed arfvodet ökades till 1,500
Det af biträdet forrattade arbetet bestode i granskning och be-
af d%utuf vissa mindre försäkringsanstalter till försäkrings-
7tillfälbVn \Ug , 7Pglftf öfTer deras verksamhet. Arbetet vore ej
af ett kvLd; tU1'l °iC irib°rd^ bimpbgen äfven för framtiden kunna utföras
önskhVt att “f 3l d<3' Försäkringsinspektionen ansåg det fördenskull
igt, att ifrågavarande biträde uppfördes å inspektionens stat med
lörneSCatnng Inf00 kronor, hvartill skulle komma två ålders-
tillagg, hvartdera å 250 kronor.
i .■ir^Ttreglfn+gSkä0miIiUttjn ansåg genom hvad försäkringsinspektionen
i ju ende* anfört adagalagdt, att ett fast anställdt, å stat uppfördt
k0’"me ** “ V-ebättaing-
Hvad försäkringsinspektionen anfört hade emellertid icke kunnat
bibringa lonereglenngskommittén den uppfattningen, att det nämnda
biträdets göromål vore af beskaffenhet att böra föranleda hennes placering
1 en aflonmgsgrad än den för skrifbiträden i allmänhet bestämdt
w -1 Sta let bai kommittén af bilhghetsskäl föreslagit såsom öfvergångs-
0 att» daros.t det nuvarande biträdet varder antaget till biträde
a stat, åt henne anvisas ett personligt aflöningstillägg af 300 kronor
‘“j1 de?S b°n ma hafva kommit i åtnjutande af första ålderstillägget’
i sedermera, intilldess andra ålderstillägget intjänats, 100 krono?
I utlåtande o ver lonereglermgskommitténs förslag har försäkrino-s-
Sn^ ooW /ra“halllt, att det kvinnliga biträdets arbete består i gransk¬
in bGarbetrg af de utaf vissa försäkringsanstalter till
spektionen ingifna uppgifterna öfver deras verksamhet, ett arbete, som
renlfk 6T -tlgt kVi vf,sentIl»t mera kvalificerad beskaffenhet än det
1 enskiifmngsarbete, hvithet i regel verkställes af de i öfriga verk anställda
kvinnliga sknfbiträdena. Detta förhållande framginge än tydligare
aiaf, att det hos inspektionen anställda kvinnliga statistiska'biträdet
dLfr 8- 68! mtd+ inskrifning och utskrift af expeditioner, utan
anlitas. foi ^sådant arbete biträde utom verket.
. kid sådant förhållande vidhåller försäkringsinspektionen, att det
kvinnliga biträdet, hvars benämning lämpligen skulle blifva »kvinnligt
statistiskt biträde», borde erhålla en aflöning uppgående till det af in¬
spektionen föreslagna beloppet, 1,500 kronor, med två ålderstillägg
24
Sjätte hufmdtiteln.
livartdera å 250 kronor, enär det eljest möjligen kunde visa sig svart
att för platsen erhålla en fullt kompetent person. _ , .
Vidkommande löneregleringskommitténs förslag i ofrigt bär foi-
säkringsinspektionen för sin del intet annat att erinra an att inspek¬
tionen beträffande ersättning åt vikarien tor det hos inspektionen an¬
ställda kvinnliga statistiska biträdet anser, att denna bor bestammas i
100 kronor i månaden, bvarjämte inspektionen beträffande fragan om
biträdes frånträdande af befattning i händelse af giftermål ansluter sig
till den af en kommittéledamot afgifna reservationen.
Af hvad försäkringsinspektionen anfört synes mig framgå, att det
föreslagna biträdet bos inspektionen skall komma att utföra sadant
kvalificeradt arbete, som bör medföra högre aflöning an den för van¬
liga skrifbiträden bestämda. Då man, på sätt chefen for finansdeparte¬
mentet yttrat, icke bör införa alltför många aflömngstyper,. anser jag
mig höra föreslå aflöning till biträdet hos försäkringsinspektionen efter
den af chefen för finansdepartementet föreslagna högre tjpen eller
således lön 900 kronor och tjänstgöringspennmgar 550 kronor förutom
ortstillägo- ISO kronor, hvartill kunna komma tva alderstillagg till
lönen, livartdera å 200 kronor, efter respektive fena och tio år .
Inspektionen förutsätter tydligen, att den ifrågasätta befattningen
skall vara afsedd att innehafvas af kvinna, e
I afseende å allmänna villkor och bestämmelser for åtnjutande åt
dessa aflöningsförmåner torde jag allenast behöfva åberopa hvad chefen
för finansdepartementet härom anfört. I detta sammanhang vill jag
emellertid framhålla, att, i likhet med hvad jag föreslagit för lanssty¬
relserna, äfven här torde böra stadgas, att biträde, som vid ikraftträ¬
dandet af ifrågavarande ändring i inspektionens stat ar anstånd s
försäkringsinspektionen och antages till biträde a denna stat, ager att
för åtnjutande af löneförhöjning genom alderstillagg rakna sig i
a-odo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos am-
b k. t 7
1)61 VDå ålderstillägg såsom öfriga kostnader för försäkrmgsinspektionens
verksamhet skola utgå af försäkringsanstalternas bidragsmedel, ar et,
särskild!, förslagsanslag till ålderstillägg uppfordt i staten. Någon
ändring i berörda förslagsanslags belopp torde ej for närvarande erfor
dras i följd af uppförande å staten af ett biträde.
Uppförande af ett biträde å stat medför däremot for förslagsansla-
o-et å 19,600 kronor till vikariatsersättningar m. m. eu minskad utgift,
'motsvarande det till nuvarande biträdet utgående arfvodet, l oOO kronor.
Emellertid torde såsom vikariatsersättning for ifrågavarande biträde i
Sjätte liufviidtiteln.
25
öfverensstämmelse med de af chefen för finansdepartementet angifna
grunder höra beräknas 100 kronor årligen att utgå från nyssnämnda
förslagsanslag. J
Det belopp, som skulle afdragas från förslagsanslaget, uppgår
itHnn8 t h l 1,400 kronor’ hvarigenom nämnda anslag skulle lyda å
18,200 kronor. J
Jämväl den pension, som med tillämpning af civila tjänstinne-
natvares ratt till pension kan komma att beviljas biträde i försäkrings-
inspektionen, torde, i likhet med pensionerna till andra inspektionens
tjanstemnehafvare böra utgå af försäkringsanstalternas förenämnda bi-
dragsmedel.
[5.]
Eders Klingl. Maj:t bär den 30 december 1911 på min hemställan
beslutat framlägga för Riksdagen förslag till lag om understödsföre¬
ningar
Enligt detta
förslag
. __ ---------o skola, såsom Eders Kungl. Makt behagade
erinra sig, nämnda föreningar vara underkastade tillsyn af en tillsyns¬
myndighet, som jämväl skall handhafva föreningarnas registrerino-.
Den sålunda föreskrifna kontrollerande verksamheten, som tillika
skall vara förenad med en rådgifvande verksamhet i syfte att förenin¬
garnas rörelse må drifvas på ett med hänsyn till deras art och omfatt¬
ning lämpligt sätt, är hufvudsakligen af försäkringsteknisk beskaffenhet
Itet torde därför vara mest ändamålsenligt, att åtminstone under
nuvarande förhållanden försäknngsinspektionen utses till tillsvnsmyn-
Tillsyn &
understöds¬
förening-ar.
. *or kunna upptaga denna nya verksamhetsgren torde försäk-
rmgsinspektionen behöfva något tillskott till sina arbetskrafter. Öfver-
direktoren och chefen för inspektionen anför härom i en på min an¬
modan afgifven promemoria följande.
På grund af förefintliga statistiska uppgifter angående understöds-
foreningarna kan beräknas, att 300—400 föreningar komma att falla under
lagen. Det ar tydligen mycket svårt att uppskatta, hur mycket arbete
registreringen och tillsynen af dessa föreningar kan komma att med¬
föra under de första åren. Detta blir i hög grad beroende af, i hvil¬
ken utsträckning föreningarna komma att söka godkännande af sina
s adgar. Emellertid torde den erforderliga ökningen af inspektionens
arbetskrafter icke kunna sättas till lägre än tvä amanuenser. Af dessa
skulle den ena hafva juridisk utbildning och få till sin hufvudsakliga
uPP/Jt att biträda vid registreringen och vid den formella granskningen
af föreningarnas stadgar. Den andre skulle hafva kompetens att vara
Bihang till Rihsd. prot. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 4
26
Sjätte Imfvudtiteln.
aktuarie vid lifförsäkringsbolag samt få tili sin hufvudsakliga uppgift
att biträda vid den försäkringstekmska profmngen af föreningarnas
stado-ar och vid den statistiska bearbetningen af deras uppgifter. Bada
skulfe emellertid vara skvldiga att handlägga de ärenden, som i öfrig
hänvisades till dem af ämbetsverket. Deras arbetstid skulle vara 3
* 4 Beträffande de arfvodesbelopp, som skulle erfordras, anfores, att
den juridiskt utbildade amanuensens arfvode torde kunna bestammas
till 1 500 kronor, den försäkringstekmskt bildades till 2,500 kronor.
Den högre aflöning till den senare motiveras af de större fordringar,
som miste ställas på hans kompetens; samma arfvode utgar för när¬
varande till en amanuens vid försäkringsinspektionen, som har särskild
k°mPDlnQBeä “erifgfkÄen0TnnSpektionenB stat skulle alltså för
år 1913 vara 4,000 kronor. Då det emellertid kan komma att visa
Bip. att arbetet med understödsföreningarna blir större an som motsv -
ral’ dessa båda amanuenser, torde anslaget till fora^krln^8Pektmnen
böra ökas med ett något högre belopp, förslagsvis 6,000 kronor
Hvad härefter angår frågan, hvarifrån det erforderliga beloppet
skall tagas, ber jag att få erinra därom, att kostnaderna för försäk¬
ran spektionens verksamhet utgå af de bidrag, s°m enbgUage^ om
försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen samma dag om utländsk
försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse har i riket skola
af försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande af kostna ern^
för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet. Dessa b ö
utgå för närvarande med 0,1 procent af premieinkomsten under näst¬
föregående kalenderår å den svenska rörelsen. Da de understodsfo e
ningar, som falla inom lagens tillämplighetsområde, enlig ^
chefen för försäkringsinspektionen, hatva en inkomst af dela^arafo
å ungefär 2 miljoner kronor, skulle understödsföreningarnas bidrag
försäkringsinspektionen uppgå till ungefär 2,000 kronor, därest de
skulle utgå efter samma grunder som försäkringsbolagens .
Återstående 4,000 kronor skulle alltså om understodsforemngarna
jämställdes med försäkringsbolagen . nu förevarande afseende, utgå al
ÖfrigLbitrfdmtde det ej vara lämpligt att pålägga ^erstödsföre-
ningarna någon bidragsskyldigbet, något som ej ie er ag o» - g ■
sätter. I stället torde understödsföreningarna kunna likställas med
ömsesidiga försäkringsbolag, hvilkas verksamhet endast after att med¬
dela försäkring af egendom inom ett lan eller inom område å lan
27
Sjätte lui tvärt titeln,
bygden, mindre än ett härad. Dessa bolag äro visserligen underkastade [5.]
tillsyn af försäkringsinspektionen, men hafva ingen bidragsskyldighet.
I enlighet härmed och med afseende därå att försäkringsbolagens
bidrag lämna ett betydande öfverskott, synes mig jämväl omförmälta
2,000 kronor kunna utgå af nämnda bidrag samt hela det anslag, som
skulle erfordras till förstärkande af inspektionens arbetskraft för till¬
syn å understödsföreningar kunna upptagas såsom tilllägg till förslags¬
anslaget till vikariatsersättningar in. m. å inspektionens stat. Detta
anslag torde i anledning häraf och med afseende å hvad jag förut
anfört angående det kvinnliga biträdet böra höjas från 19,600 kronor
till 24,000 kronor.
Under åberopande af chefens för justitiedepartementets yttrande Semester
till statsrådsprotokollet denna dag har jag förut underställt Eders lvungl. mästare^
Maj: t frågan om semester för vaktmästarna i regeringsrätten och väg- ar *
och vattenbyggnadsstyrelsen.
I den åt Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1910 fastställda
stat för försäkringsinspektionen finnes upptagen en vaktmästarbefatt-
ning, hvars innehafvare jämväl torde böra komma i åtnjutande af ifråga¬
varande förmån.
Försäkringsinspektionen har i afgifvet yttrande meddelat, att dess
vaktmästare hittills icke åtnjutit kostnadsfri ledighet, men att inspek¬
tionen anser sådan ledighet böra beredas honom under 15 dagar år¬
ligen.
Någon förhöjning af det i staten för vikariatsersättningar m. m.
afsedda anslag torde icke erfordras* för att bereda vaktmästaren nämnda
ledighet.
_ I öfrigt kan jag inskränka mig till att åberopa hvad chefen för
justitiedepartementet anfört i ämnet.
På grund af hvad jag sålunda yttrat hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen 1
1) dels besluta att i försäkringsinspektionens stat
från och med år 1913 uppföra aflöning till ett kvinn¬
ligt biträde med lön 900 kronor, tjänstgörings-
penningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor,
hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
hvartdera å 200 kronor, efter fem och tio år;
dels' bestämma, att den pension, som med tillämp¬
ning af lagen den 11 oktober 1907 angående civila
28
Sjätte liufvudtiteln.
tjänstinnehafvares rätt till pension kan komma att be¬
viljas nämnda biträde, skall utgå af försäkringsanstal-
ternas bidrag till försäkringsinspektionens organisation
och verksamhet;
dels medgifva, att biträde, som vid ikraftträdan¬
det af ifrågavarande ändring i försäkringsinspektionens
stat är anställdt hos försäkringsinspektionen och an-
tages till biträde å denna stat, äger att för åtnju¬
tande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna
sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft
stadig anställning hos försäkringsinspektionen;
dels ock besluta, att för nämnda kvinnliga biträde
skola gälla de af chefen för finansdepartementet i hans
yttrande till statsrådsprotokollet öfver finansärenden
denna dag föreslagna allmänna villkor och bestämmel¬
ser för åtnjutande af aflöningsförmånerna för fasta
biträden hos vissa verk och myndigheter;
2) att höja det i försäkringsinspektionens stat till
vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän
och andra biträden, resekostnads- och traktaments-
ersättningar, tryckningskostnader, hyra, kostnader för
belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker,
tidningar, kontorsrekvisita m. m. äfvensom till extra
ordinarie arbetskrafter vid möjligen förekommande
särskild administration af lifförsäkringsbolag upptagna
förslagsanslag från 19,600 kronor till 24,000 kronor
eller med 4,400 kronor att utgå af försäkriugsanstal-
ternas bidrag till försäkringsinspektionens organisation
och verksamhet;
3) att höja reservationsanslaget till upprätthållande
af försäkringsinspektionens verksamhet från 53,000
kronor med 6,000 kronor till 59,000 kronor;
4) att godkänna sådant tillägg till de genom nådiga
kungörelsen den 12 augusti 191Ö stadgade villkor och
bestämmelser för åtnjutande af de från 1911 års bör¬
jan fastställda aflöningsförmåner för ordinarie tjänst-
innehafvare i försäkringsinspektionen, att vaktmästaren
hos inspektionen må årligen, i den mån det kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar.
Sjätte linfrudtiteln.
29
Internationell ständig1 förening för frågor rörande
vägväsendet.
På inbjudan af franska regeringen sammanträdde i slutet af år [6.]
1908 i Paris en internationell kongress för undersökning af frågor, Anslag för-
som sammanhänga med anpassandet af vägar efter nyare fortskaffnings- luftig™,
medel. A denna kongress, vid hvilken äfven Sverige officiellt repre- tionell stän-
senterades, beslöts, bland annat, upprättandet af en internationell ställ- d}§rföfr!!!lngr
dig förening för behandling af dylika frågor och för åstadkommande rörande
af periodiska vägkongresser. Samtidigt bildades eu internationell stän- vä8rdve8tsen-
dig kommission, som skulle stå i spetsen för föreningen och hafva sitt
säte i Paris. Inom kommissionen, hvars medlemmar provisoriskt utsågos
af kongressen, skulle i sin ordning utses en ständig byrå och eu verk¬
ställande byrå. " »
Sedermera hafva stadgar för föreningen antagits. Enligt dessa är
föreningens ändamål att verka för framsteg ifråga om byggande, under¬
håll, trafikerande och ekonomiskt utnyttjande af vägar. Detta ända¬
mål skall vinnas genom anordnande af vägkongresser, offentliggörande
af afhandlingar, berättelser och andra handlingar samt genom sam¬
lande af de resultat, som vunnits vid försök med olika slag af materiel
för byggande och underhåll af vägar.
Kommissionens uppgift är att bestämma tid och ort för blifvande
kongresser, föranstalta om bildandet af en organisationskommitté å den
ort, där kongress skall hållas, i samråd med denna kommitté bestämma
hvilka språk, som å kongress få användas, fastställa program för kongres¬
serna m. m. äfvensom öfvervaka den ekonomiska ledningen af föreningen.
Den ständiga byrån har att utföra kommissionens beslut och fattar
själf beslut i alla frågor, som icke uttryckligt förbehållits kommissionen.
Vidare beslutar den ständiga byrån Öfver upptagande af korporationer
och ständiga medlemmar i föreningen, uppgör förslag öfver de ständiga
inkomsterna, utnämner efter den lokala organisationskommitténs hörande
generalbyrå och afdelningsbyråer för beslutad kongress m. m.
®en verkställande byrån sammanställer de resultat, som vunnits
vid försök med olika slag af materiel för byggande och underhåll af
vägar, samt utför själf de studier och undersökningar, som anbefallas
af kommissionen eller den ständiga byrån. Särskilda skall denna byrå
utröna, hvilka faktorer som konstituera de egenskaper, all gatumateriel
måste äga. Vidare sköter den verkställande byrån de löpande göro-
målen, för räkenskaperna, beslutar om utbetalningar inom ramen för
den upprättade staten samt uppbär bidragen till föreningen och den-
30
Sjätte hufvudtitcln.
[6.] samma tillkommande medel. Slutligen omhänderhar den verkställande
byrån föreningens tillgångar, dess bibliotek och arkiv samt ombesörjer
öfversättning och utdelning till föreningens ledamöter af kongressernas
protokoll, berättelser och meddelanden m. m. .
Rörande den ifrågavarande sammanslutningens organisation inne¬
hålla stadgarna utöfver hvad ofvan angifvits hufvudsakligen följande.
Föreningen består al representanter för de särskilda ländernas rege¬
ringar samt för vissa korporationer äfvensom af enskilda personer.
Regeringarna äga att för hvarje belopp af 250 francs af deras års-
bidrag till föreningen utse en officiell, å alla vägkongresser röstberätti¬
gad delegerad. Ifråga om medlemskap i kommissionen gäller, att
hvarje land äger rätt att i kommissionen utse ett ombud för hvarje
belopp af 1,000 francs af dess årliga bidrag, oberoende af om beloppet
lämnas af landets regering eller af särskilda korporationer, dock
att antalet ombud icke får öfverstiga femton samt att, så snart ett
lands bidrag uppgår till 250 francs, det äger utse ett ombud. I den
ständigt byrån äger hvarje land utse ett ombud, om dess arliga bidrag
uppgår till 5,000 francs, två ombud för ett årligt bidrag intill 10,000
francs samt tre ombud därest årsbidraget öfverstiger 10,000 fiancs.
Kommissionens president, vice president och generalsekreterare utgöra
den verkställande byrån.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena har sedermera
i en den 3 mars 1909 till civildepartementet aflåten skrifvelse medde¬
lat, att härvarande franske chargé d’atfaires på uppdrag af sin regering
hemställt, huruvida Eders Kung! Maj:ts regering vore villig att deltaga
i den med ifrågavarande förenings verksamhet förenade kostnad genom
beviljande af ett belopp, som årligen upptoges i dess budget, samt att
utse ombud i kommissionen på de i föreningens stadgar angitna villkor.
väg- och Öfver denna framställning har yttrande inhämtats Irån väg- och
vatten-^ vattenbyggnadsstyrelsen, som därvid framhållit, hurusom vägbyggnads-
Sew tekniken på grund af tillkomsten af hissa nyare transportmedel otvifvel¬
aktigt går till mötes ett nytt utvecklingsskede, hvilket kommer att ställa
störa kraf på vägarnas tekniska anordning. Det måste vara af största
vikt, säger styrelsen, att vårt lands vägbyggnadskonst. sättes i tillfälle
att på bästa sätt följa med gången af denna väntade utveckling för att
sedermera, då behofvet däraf inträder, kunna direkt tillgodogöra sig
redan på andra håll med stora kostnader vunna erfarenheter. Styrel¬
sen anser det därför vara synnerligen önskvärdt, att äfven Sverige
deltager i den föreslagna internationella föreningen och biträder dess
verksamhet.
Sjiitte hufyudtiteln. 31
I ett senare utlåtande har styrelsen beträffande beloppet af det [6.]
från Sveriges sida ifrågasatta bidraget yttrat, att ett belopp af högst
500 francs kunde anses erforderlig-t.
Enligt hvad jag inhämtat hafva numera samtliga Europas stater Departementa-
utom Italien, Serbien och Turkiet anslutit sig till föreningen. ehefen-
Äfven Sverige synes mig böra deltaga i denna organisation och
därmed kunna draga nytta af det rika material på vägbyggnadskonstens
område, som föreningen kommer att insamla. Särskildt torde dessa tekniska
rön kunna blifva af stort värde för byggande och underhåll af vägarna i
tätt bebyggda samhällen och å andra platser med liflig trafik. Sveriges
anslutning till föreningen synes mig lämpligen böra ske redan under år
1912, hvadan medel till gäldande af bidrag för detta år böra finnas tillgäng¬
liga. Beträffande storleken af Sveriges bidrag har jag intet att erinra
mot hvad väg- vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. Då emellertid berörda
belopp icke låter sig på förband beräknas exakt till siffran, lärer det
anslag, som kan komma att beviljas, böra utgå såsom förslagsanslag.
Till frågan om utseende af ombud för Sverige i den ständiga kom¬
missionen ber jag att framdeles få återkomma.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
dels att till gäldande med 500 francs af Sveriges
bidrag till den ständiga internationella föreningen för
frågor rörande vägväsendet anvisa såsom förslags¬
anslag ett belopp af 365 kronor,
dels ock att till gäldande af samma bidrag för
år 1912 på extra stat för år 1913 anvisa ett förslags¬
anslag af 365 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga medel
utanordna beloppet.
Socialstyrelsen och yrkesinspektionen.
Under loppet af instundande Riksdag är det min afsikt att före- [7.]
lägga Eders Kungl. Maj:t förslag till inrättande inom civildepartemen¬
tet af ett nytt ämbetsverk, kalladt socialstyrelsen. Af denna benäm¬
ning framgår det tillämnade ämbetsverkets uppgift att behandla all¬
männa sociala frågor. 1 öfrig!, ber jag att särskildt få framhålla, att
till detta verk skulle öfverflyttas såväl kommersekollegii nuvarande af¬
delning för arbetsstatistik med därtill börande sjukkassebyrå som hand-
32 Sjätte hufvudtiteln.
[7.] läggningen af de ärenden, som röra en ny social försäkringsform, mo-
derskapsförsäkringen, hvars införande jag ämnar föreslå Eders Kungl.
Maj:t. Dessutom skulle hit föras yrkesinspektionens centrala organ en¬
ligt den yrkesfarelagstiftning, som chefen för finansdepartementet lärer
under Riksdagens lopp förelägga Eders Kungl. Maj:t till pröfning.
I sammanhang därmed torde också den lokala yrkesinspektionen
komma att öfverflyttas till civildepartementets område.
Såvidt nu kan beräknas, kommer staten för det nya ämbetsverket
att sluta på omkring 175,000 kronor, därvid emellertid icke tagits i
betraktande inbesparingen af nuvarande anslag till vissa åt de ändamål,
som skola tillgodoses genom socialstyrelsen.
Kostnaderna för den blifvande organisationen af den lokala yrkes- ,
inspektionen torde jämväl komma att uppgå till omkring 175,000 kronor.
Jag tillåter mig alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte före¬
slå Riksdagen
dels att, i afvaktan på den proposition, Kungl.
Maj:t kan komma att aflåta till Riksdagen om inrät¬
tande från och med år 1913 af ett ämbetsverk, kal-
ladt socialstyrelsen, tills vidare förslagsvis beräkna
ett belopp af 175,000 kronor;
dels och att, i afvaktan på den proposition, som kan
komma att aflåtas angående ny organisation af yrkes¬
inspektionen, för ändamålet beräkna ett belopp af
likaledes 175,000 kronor.
Sjukkasseväsendets befrämjande.
rg i I anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition har 1911 års Riks-
Anslaget dag till sjukkasseväsendets befrämjande å ordinarie stat under sjätte
till sjuk- hufvudtiteln uppfört ett förslagsanslag af 1,300,000 kronor samt medgitvit,
iai|it#år1.an bland annat, att af berörda anslag tillsvidare må användas erfoiderliga
medel, på sätt och i den utsträckning för Riksdagen tillkännagifvits,
för bestridande af kostnaderna för sjukkassebvråns mom kommers¬
kollegium verksamhet.
Sistnämnda kostnader beräknades därvid till sammanlagdt 43,200
kronor. ...
Då, på sätt jag i föregående punkt angifvit, sjukkassebyran är ai-
sedd att ingå såsom en del af den af mig föreslagna socialstyrelsen,
skulle alltså anslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, under förut-
33
Sjätte hufvudtiteln.
sättning af bifall till förslaget om socialstyrelsens inrättande, kunna min- [8.]
skas med nyssnämnda belopp.
Enligt hvad jag inhämtat af sjukkasseinspektören lärer ej heller
kunna förväntas en så stark utveckling af sjukkasseväsendet, att ur
den synpunkten hinder kan möta mot eu dylik nedsättning.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen
att, under förutsättning af bifall till förslaget om
inrättande af en socialstyrelse, beräkna en nedsättning
från och med år 1913 af förslagsanslaget till sjuk-
kasseväsendets befrämjande med 43,200 kronor eller
från 1,300,000 kronor till 1,256,800 kronor.
Höjning af vissa förslagsanslag.
Förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa bestämdes af [9.]
1904 års Riksdag till 75,000 kronor och har sedan stått oförändradt. Höjning af
Utgifterna å anslaget hafva uppgått till följande belopp: förslags-
År 1906 År 1907
|
År 1908
|
i
År 1909 År 1910
!
|
40,500
|
-1 55,500
|
_
|
69,250
|
_
|
i ; ,1
76,500 — 92,250 —|
|
Den årliga ökningen utgör således i medeltal omkring 13,000
kronor.
Förslagsanslaget till älderstillägg har utgjort 265,000 kronor, sedan
det af 1906 års Riksdag höjdes till nämnda belopp.
Utgifterna å anslaget hafva uppgått till följande belopp:
År 1906
|
År 1907
|
År 1908
|
År 1909
|
År 1910
|
255,408
|
29
|
259,983 99
|
260,333 [321
|
294,496
|
24
|
1 1
285,889 |25j
|
Den årliga ökningen utgör således i medeltal närmare 8,000 kronor.
Förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar upptogs af 1904
års Riksdag till 50,000 kronor och har därefter lämnats oförändradt.
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
O
34
Sjätte hufvudtiteln.
Utgifterna å anslaget hafva uppgått till följande belopp:
År 1906
|
År 1907
|
År 1908 |
|
År 1909
|
År 1910
|
1
65,429 >48;
|
80,458 83
|
88,571 22
|
92,065 89
|
117,095 |ö3
|
Den årliga ökningen uppgår således till omkring 13,000 kronor.
Då det torde kunna antagas, att ökningen på ofvannämnda anslag
kommer att fortgå, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte före¬
slå Riksdagen att höja
dels förslagsanslaget till anstalter för obildbara
sinnesslöa med 45,000 kronor eller således till 120,000
kronor,
dels förslagsanslaget till ålderstillägg med 35,000
kronor eller således till 300,000 kronor,
dels ock förslagsanslaget till rese- och trakta-
mentspenningar med 100,000 kronor eller således till
150,000 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
I 1912 års riksstat är förslagsanslaget med ofvanstående titel upp-
tag-et till 425,756 kronor. Af detta anslag utgå jämväl trycknings-
O 1
kostnader.
I yttrande till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna
dag har chefen för finansdepartementet föreslagit, att det hittills varande
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. uppdelas i två
anslag, ett med samma titel som det hittillsvarande och ett under titel
tryckningskostnader. Chefen för finansdepartementet har tillika om-
förmält, ' hurusom sjätte hufvudtitelns utgifter å ifrågavarande expens-
anslag uppgått till 568,100 kronor och således öfverskridit anslags-
beloppet för år 1912 med 142,344 kronor.
1 anledning häraf föreslår chefen för finansdepartementet, att för
år 1913 sjätte hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. icke måtte upptagas lägre än 350,000 kronor och anslaget
till tryckningskostnader icke lägre än 200,000 kronor. Någon ökning-
under tiden från år 1910 till år 1913 har således ej tagits i betrak¬
tande, ehuruväl eu sådan ökning är att befara.
Emellertid föreligger å andra sidan en anledning till minskning af
expensanslaget.
Såsom jag förut i dag anfört har, därest mitt förslag om uppfö¬
rande å ordinarie stat af biträden hos länsstyrelserna af Eders Kungl.
35
Sjätte hufyudtiteln.
Maj:t och Riksdagen bifalles, beräknats, att omkring 34,350 kronor, hit- [10.]
tills använda till renskrifning hos länsstyrelserna, inbesparas å detta
anslag, och torde, vid bifall till nämnda förslag, böra" föreskrifvas, att
expensmedel icke må i annan grad anlitas för renskrifning än för så¬
dant arbete, som icke medhinnes af de fast anställda skrifbiträdena.
Nyssnämnda besparing nppväges af den ökning, som å förevarande
expensanslag kan förväntas för år 1913, men bör å andra sidan med¬
gifva, att anslaget kan hallas vid det af chefen för finansdepartementet
föreslagna ofvan angifva belopp, 350,000 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts, får jag alltså hemställa, att
Elders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att i stället för det i 1912 års riksstat uppförda
förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag för skrifmaterialier, expenser, ved m. m.
å 350,000 kronor.
Tryckningskostnader.
Beträffande detta anslag kan jag inskränka mig till att hänvisa [ll.j
till hvad chefen för finansdepartementet anfört.
Jag ber blott att få nämna, att jag redan satt i gång en utredning
i syfte att åvägabringa en afsevärd besparing i tryckningskostnaderna
genom ändrade bestämmelser med afseende å länskungörelserna.
Vid bifall till förslaget om utbrytning af ett särskildt anslag till
tryckningskostnader från det förutvarande expensanslaget, torde ändring
påkallas af nådiga brefvet den 31 maj 1878, hvarigenom förordnats,
bland annat, att kostnaden för tryckning af blanketter till länsstyrel¬
sernas utslag och dylikt skulle utgå af expensanslaget.
I det af chefen för finansdepartementet föreslagna beloppet af an¬
slaget till tryckningskostnader, 200,000 kronor, torde för utjämning af
hufvudtitelns slutsumma en ökning böra ske med 982 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Majrt måtte föreslå Riksdagen
att för bestridande af tryckningskostnader under
sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
af 200,982 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
Beträffande öfriga ordinarie anslag under sjätte hufvudtiteln har
jag icke att föreslå någon ändring.
36
Sjätte hufvudtiteln.
Extra anslag.
I fråga om extra anslag, som kunde erfordras, anförde departe¬
mentschefen beträffande
Civildepartementets afdelning' af Kung!. Maj:ts kansli.
[12.]
Handsekre¬
terare åt
stats¬
ministern.
Enligt gällande instruktioner finnes i Kungl. Maj:ts kansli icke
någon tjänsteman med speciell uppgift att på ett mera stadigvarande
sätt biträda statsministern.
Det ligger i sakens natur, att statsministern ägor påkalla biträde
af hvilken som helst af kansliets tjänstemän, men en sådan verksamhet
från deras sida faller dock utom deras egentliga uppgift och maste där¬
för blifva mera tillfällig. För att fylla den brist, som sålunda före¬
ligger, torde tillfälle böra beredas statsministern att anställa en person
såsom sin handsekreterare. ...
B e fat tni ngsha fv ar en torde i afseende å anställningen hora jamstallas
med de fast anställda amanuenserna i departementen, men med hänsyn
till de särskilda kvalifikationer, som måste ställas å en dylik sekrete¬
rare, erhålla något högre arfvode än det som i regel utgar till ama¬
Oaktadt befattningen torde böra inrättas redan under ar 1J12, lärer
något anslag för detta år ej för ändamålet behöfva askas, utan torde,
därest min framställning om anslag för år 1913 bifalles af Eders Kungl.
Makt och Riksdagen, erforderligt belopp för ar 1912 fa anvisas af
sjätte hufvudtitelns allmänna besparingar eller af anslaget till extia
^ Pä grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af
3,000 kronor att af Kungl. Maj:t ställas till statsminis¬
terns förfogande för aflönande af en handsekreterare.
37
Sjätte hafvadtiteln.
Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i civildeparte- [13.]
mentet bär Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af Provisorisk
13,540 kronor, däraf högst 325 kronor finge användas till höjning af
vikariatsersättning under semester. departe-
I enlighet med hvad chefen för justitiedepartementet till statsråds- mentet-
protokollet öfver justitieärenden förut denna dag anfört torde medel
enligt af honom angifna grunder äfven för år 1913 böra för ifrågava¬
rande ändamål begäras.
I afseende å beloppet föranledes, hvad civildepartementet angår,
icke någon jämkning med anledning af inträffade förändringar.
För åtnjutande af det provisoriska afiöningstillägget torde i öfrigt
böra stadgas de villkor, chefen för justitiedepartementet i sitt anförande
föreslagit, och tillika för iakttagande vid utbetalningen af aflönings-
tilläggen meddelas de af honom ifrågasatta föreskrifter.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshaf¬
vare i civildepartementet, i enlighet med de af mig till¬
styrkta grunder och på de af mig förordade villkor,
på extra stat för år 1913 bevilja ett förlagsanslag af
13,540 kronor, däraf högst 325 kronor må användas
till höjning af vikariatsersättning under semester.
Till aflönande af en extra föredragande "inom civildepartementet [14.]
har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 7,000 Extra före-
kronor, däraf 2,500 kronor skulle anses såsom tjänstgöringspenningar. inoin^depar.
Då behof af ifrågavarande extra föredragande fortfarande förelig- tementet.
ger, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för aflönande af eu extra föredragande mom
civildepartementet på extra stat för år 1913 anvisa ett
belopp åt 7,000 kronor, däraf 2,500 kronor skola an¬
ses utgöra tjänstgöringspenningar. j. -.
Såsom godtgörelse till ytterligare en särskild föredragande inom [15.]
civildepartementet har Riksdagen för år 1912 anvisat ett belopp af Ytterligare
4,000 kronor. ” Stata!
far jag
dagen
1U1 CUl it»
Sådan särskild föredragande erfordras jämväl för år 1913; och £aiule inom
jag därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks- mentet!"
[16.]
Förhöjning
af amanuen¬
sernas arf-
voden in. in.
38 Sjätte hufvudtiteln.
att såsom godtgörelse till ytterligare en särskild
föredragande inom civildepartementet på extra stat för
år 1913 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Under anslagstiteln civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli är till departementschefens förfogande för amanuenser, vikariatser-
sättning, renskrifning m. m. i riksstaten uppfördt ett anslag, som i
den af Riksdagen år 1878 för departementet fastställda stat bestämdes
till 15,000 kronor.
Ifrågavarande anslag har sedermera höjts, år 1894 till 17,000 kro¬
nor, år 1903 till 22,000 kronor och år 1906 till 30,100 kronor.
Höjningen år 1894 föranleddes af den stegring, kostnaderna för
renskrifning undergått, och höjningen år 1903 betingades däraf, att
anslaget under en följd af år visat sig otillräckligt, så att tillskott
måst anvisas från anslaget till extra utgifter. Anledningen till senaste,
år 1906 beslutade förhöjningen var väsentligen behofvet att erhålla
ökade medel till aflönande af amanuenser.
Hufvudsakligen af sistnämnda anledning har Riksdagen sedermera
för åren 1909—1912 till förhöjning af amanuensernas arfvoden m. in.
på extra stat anvisat 15,900 kronor.
Ifrågavarande anslag å tillhopa 46,000 kronor användes år 1911
till följande utgifter:
amanuensarfvoden............................... kronor 19,500: —
gratifikationer åt amanuenser ......... » 3,150: —
vikariatsersättningar ........................... » 7,818: 11
renskrifning och kvinnliga biträden » 9,415: 89
extra vaktmästare............................... » 6,116:
Summa kronor 46,000: —
Dessutom har Eders Kungl. Maj:t till gratifikationer åt amanuen¬
ser, kvinnliga biträden och extra vaktmästare anvisat 4,300 kronor åt
sjätte hufvudtitelns anslag till extra utgifter.
Inom civildepartementet äro för närvarande fast anställda 11 ama¬
nuenser, af livilka dock en gör tull byråchefstjänst såsom särskild före¬
dragande inom departementet, men då han såsom sådan allenast åtnjuter
eu godtgörelse af 4,000 kronor, uppbär han fortfarande därjämte ett
amanuensarfvode å 2,000 kronor. Det belopp, som i verkligheten an¬
vändes till fasta amanuenser, utgör således allenast 17,500 kronor.
Detta belopp är sålunda fördeladt, att arfvode uppbäres af en ama-
Sjätte hufvudtiteln. 39
nuens med 2,500 krcnor, af 3 med 2,000 kronor, af 2 med 1,800 kro¬
nor, af 2^ med 1,500 kronor och af 2 med 1,200 kronor.
I fråga om dessa amanuensers ålder, tiden för deras inträde i
departementet och nuvarande arfvode ber jag att få hänvisa till föl-
Född.
|
Antagen.
|
Arfvode.
|
1867
|
1894 3/i
|
2.000
|
1866
|
1896 »/»
|
1,800
|
1867
|
1900 0/4
|
1,200
|
1870
|
1900 10 a I
|
2,000
|
1874
|
1902 2a/i2
|
2,500
|
1875
|
1903 10 4
|
2,000
|
1874
|
1903 »»/o
|
1.800
|
1879
|
1905 20 o i
|
1,500
|
1882
|
1907 25/»
|
1,500
|
1880
|
1908 “ ,
|
1,200
|
WlCk på fabellen synes mig gifva vid handen, att de fast an-
stallda amanuensernas arfvoden med hänsyn till deras ålder och tjän¬
stetid aro alltför låga.
Utom dessa amanuenser finnas i civildepartementet ytterligare 10
amanuenser med födelsetid 1878—1886 och antagningstid 1904—1911.
Dessa hafva alls ingen fast inkomst från departementet, utan äro endast
hänvisade till de gratifikationer, som anslagen medgifva, jämte tilläfven¬
tyrs någon vikariatsersättning.
[16.]
Sedan jag nu redogjort för amanuensernas ställning i aflönings-
hanseende ber jag att få nämna några ord om deras arbetsuppgift inom
departementet.
Jag vill då till en början betona, att befattningar af förevarande art
icke kunna undvaras. Med det ständigt ökade arbetsmaterial, som
strömmar in, och den växande expedition, som däraf blir en följd, måste
byråcheferna hafva tillgång till biträde, icke endast vid de enklare o-öro-
malen, såsom granskning af ärenden för remiss och kollationering af
expeditioner, utan äfven vid ärendenas utredning. Under senare år
hafva också inom civildepartementet, för att undvika balans, vissa ären¬
den fatt föredragas i statsrådsberedningen af amanuenser, liksom sådana
understundom förordnats att föredraga i regeringsrätten. Af samtliga
40
Sjätte hufvudtiteln.
[16.] amanuenser fordras tjänstgöring å ämbetsrummet i minst 3 timmar dag-
ligen, eu tid, som ofta betydligt utsträckes och dessutom tillökas med
hemarbete-und^ &f amanuengerna kräfves ett ganska afsevärdt arbete men
å andra sidan ersättningen för detta arbete är svag, bar följden bhfvit,
både att lockelsen att inträda i departementet ar ringa, och att de ama
nuenser, som förvärfvat sig större skicklighet, garna söka Big arbete pa
annat håll, i kommittéer eller andra verk, och därmed helt eller delvis
beröfva departementet sin arbetskraft. Härtill bidrager natur ig vis
också den omständigheten, att befordringsutsikterna inom departementet
för närvarande äro mycket daliga.
Hvad som nu bör göras synes mig vara, att i första rummet uppe¬
hålla en sträng fördelning mellan kvalificerad! och mekaniskt arbete
samt öfverlämna det senare åt kvinnliga biträden, vidare att ett visst
urval får göra sig gällande, så att icke andra till atas kvar sta i de¬
partement^ än som lämpa sig för detsamma, och siuthgen att dessa
senare åläggas mera arbete än hittills samtidigt med att de genom
bättre arfvoden beredas möjlighet att mera odeladt an for närvarande
ägna sig åt departementets tjänst. ,;1- .
För att kunna genomföra dessa önskemal lordras, att om mojliöt
redan från början kunna lämna någon ersättning, som sedermera kan
ökas, att på hvar och en af departementets sex byråer aga tillgång till
ett fast arfvode på åtminstone 2,000 kronor samt att i vissa undantags-
faU, såsom vid mera kräfvande utrednings- och föredragningsarbete
kunna öfverskrida detta belopp. De hittillsvarande anslagen lämna ej
tillfälle till någon ökning af amanuensersattmngen, tvärtom torde allt
mindre del däraf blifva öfrig för sådant ändamål, da från anslaget maste
tillgodoses dels den stigande rensknfnmgsko.stnaden och dels de extra
vaktmästarnas kraf pa något förbättrad, aflöning.
Redan i den proposition, som föranledde 1909 års anslag, bera -
nades, att till fasta arfvoden erfordrades 21,200 kronor. Da för när¬
varande, enligt hvad jag bär ofvan namnt, för samma ändamål finnas
tillgängliga allenast 17,500 kronor, skulle krafvas en ökning af 4,700
kronor, eller afrundadt 5,000 kronor. , i
För gratifikationer åt öfnga amanuenser äfvensom, därest det be-
finnes lämpligt, anställande af ett kvinnligt biträde torde erfordras en
förhöjning af åtminstone 3,000 kronor eller for hela anslagets afjam-
nande 3,100 kronor. „ . „
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
41
Sjätte hufva dtiteln.
att till förhöjning af de inom civildepartementets [10.]
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli anställda amanu¬
ensernas arfvoden in. in. på extra stat för år 1913
anvisa ett anslag- af 24,000 kronor.
Öfverståthållarämbetet.
1908 års och följande Riksdagar hafva till utgifvande af tidningarna [17.]
»Polisunderrättelser» och »Meddelanden angående automobiltrafik» på utgifvande
extra stat anvisat ett belopp af 24,000 kronor. af ''Polis-
I den kostnadsberäkning, som förelädes 1908 års Riksdag, beräk- ser^m^m!
nades hyran för de båda publikationernas gemensamma redaktionslokal
i huset n:r 3 vid Myntgatan till 800 kronor.
Uti skrifvelse den 13 november 1911 har öfverståthållarämbetet anfört:
Redaktionen har numera erhållit annan lokal i Stockholms stads nya
polishus å Kungsholmen. Denna redaktionslokal består af tre arbets¬
rum, ett distributionsrum och ett arkivrum, hvithet utrymme ansetts för
tidningarnas redaktion nödvändigt. Att plats kunnat beredas i det nya
polishuset får anses desto förmånligare, som det särskildt för redaktio¬
nen af »Polisunderrättelser» är af stor betydelse att vara i bekväm för¬
bindelse med den där inrymda detektiva polisafdelningen. De extra
konstaplar, som ofta måste tagas till hjälp vid tidningarnas distribuering,
äro äfven boende i det nya polishuset.
Hyran för den nya lokalen kommer emellertid att" från och med
den 1 januari 1912 utgöra 1,700 kronor om året eller sålunda 900 kro¬
nor mera än den hyra, som betalts för redaktionens förutvarande lokal.
Lokal åt erforderligt utrymme har icke i närheten af polishuset kunnat
erhållas till billigare pris.
Då härjämte den nya lokalens städning och belysning kommer att
årligen ställa sig mellan 200 och 300 kronor dyrare än för den gamla
lokalen, måste kostnaderna för tidningarnas redaktionslokal för hvart
och ett af åren 1912 och 1913 beräknas omkring 1,200 kronor högre
än förut.
På grund häraf och då i öfrigt det för tidningarnas utgifvande hit¬
tills anslagna belopp visserligen beräknats vara för ändamålet tillräckligt,
men icke lämpligen kunna minskas, har öfverståthållarämbetet hemställt om
beviljande för år 1913 af ett belopp af tillhopa 26,400 kronor att an¬
vändas, 25,200 kronor till fortsatt utgifvande under år 1913 af berörda
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 6
42 Sjätte lmfvudtiteln.
[17.] tidningar samt 1,200 kronor till täckande af den brist, som beräknats
uppstå å anslaget till tidningarnas utgifvande under ai 1912, och har
öfverståthållarämbetet tillika anhållit, att sistnämnda belopp måtte redan
under år 1912 kunna af öfverståthållarämbetet disponeras.
I enlighet med hvad statskontoret, som hörts i ärendet, tillstyrkt,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1913 anvisa till fortsatt
utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser» och
»Meddelanden angående automohiltrajlk» ett belopp al
26,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskotts¬
vis af tillgängliga medel redan under år 1912 af nämnda
belopp utanordna 1,200 kronor.
Landsstaterna i länen.
[Ig.] I fråga om polisväsendet på landsbygden hemställer jag, att Eders
Polisväseu- Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
det på
landsbyg- att, i likhet med hvad som skett för år 1912, på
extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfo¬
gande ett förslagsanslag af 350,000 kronor att, huf¬
vudsakligen under de i statsrådsprotokollet öfver civil¬
ärenden den 21 februari 1908 angifna villkor för åt¬
njutande af bidrag från anslaget, användas till aflöning
och underhäll af särskild, polisstyrka pa landet^ där sådan
kan af förhållandena påkallas, under medgifvande till¬
lika, dels att af detta anslag ett belopp af 10,000 kronor
må användas till åtgärder i särskilda fall för gröfre
brotts upptäckande och förbrytares efterspanande och
gripande, dels att Kungl. Maj:t må af anslaget använda
lämpligt belopp till årsarfvode åt eu polistjänstemän,
som förordnas att inom civildepartementet biträda ej
mindre vid uppläggning och förande af register öfver
den polisstyrka, som kan komma att ur vissa städers
poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande för
beredande af polisskydd vid oroligheter å rikets lands¬
bygd, än ock vid beredning inom departementet af
frågor om samma polisstyrkas användning i förekom¬
mande fall.
43
Sjätte hufvudtiteln.
Sedan Eders Kung!. Maj:t till 1909 års Riksdag aflåtit proposition
angående lönereglering för fögderiförvaltningen, anmälde Riksdagen,
att frågan om omorganisation af fögderiförvaltningen och höjning för
sådant ändamål af det ordinarie anslaget till landsstaterna i länen
genom kamrarnas skiljaktiga beslut förfallit.
På framställning af Eders Kungl. Maj:t beviljade emellertid Riks¬
dagen ett anslag för tillfällig löneförbättring under år 1910 åt krono¬
fogdar, häradsskrifvare och länsmän.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 tillsatt en
kommitté med uppdrag att afgifva yttrande och förslag rörande om¬
organisation af fögderiförvaltningen och därvid särskildt undersöka,
huruvida kronofogdetjänsterna böra indragas och kronofogdarnas tjänste¬
åligganden öfverflyttas på länsmännen.
Till tillfällig löneförbättring under åren 1911 och 1912 åt kronofog¬
dar, häradsskrifvare och länsmän har därefter Riksdagen beviljat anslag.
Då kommitténs utlåtande icke lärer vara att förvänta så tidigt, att
förslag i ämnet kan föreläggas årets Riksdag, synes nödigt att äfven
för år 1913 bereda fögderiförvaltningens tjänstemän samma tillfälliga
löneförbättring som för år 1912.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks-
[19.]
Tillfällig
löneförbätt¬
ring åt
kronofog¬
dar, härads-
skrifvare
och läns¬
män.
dagen
att på extra stat för år 1913 anvisa ett förslags¬
anslag af 794,800 kronor för beredande af tillfällig
löneförbättring under samma år åt 118 kronofogdar,
117 häradsskrifvare och 516 länsmän, att utgå med
följande belopp, nämligen:
för 11 kronofogdar (i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län) en hvar 800 kronor, däraf 200 kro¬
nor skola anses utgöra lön, 400 kronor tjänstgörings-
penningar och 200 kronor ortstillägg;
för en iivar af öfriga 107 kronofogdar 600 kro¬
nor, däraf 200 kronor skola anses utgöra lön och 400
kronor tjänstgöringspenningar;
för 10 häradsskrifvare (i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län) en hvar 900 kronor, däraf 200
kronor skola anses utgöra lön, 500 kronor tjänstgö¬
ringspenningar och 200 kronor ortstillägg;
för 107 häradsskrifvare (i öfriga län) en hvar
700 kronor, däraf 200 kronor skola anses utgöra lön
och 500 kronor tjänstgöringspenningar; och
för samtliga häradsskrifvare extra förvaltnings-
[19.]
[20.]
Arfyode åt
lappfogdar
Dl. Dl.
[21.]
Förstärk¬
ning af
arbets¬
krafterna
hos yäg-
och Tatten-
byggnads¬
styrelsen.
44 Sjette hufvudtiteln.
bidrag med 75 kronor för hvarje fullt 5,000-tal af
folkmängden i tjänstgöringsdistriktet;
för 4 länsmän (i Tärna distrikt af Västerbottens
län samt i Arjepluogs, Juckåsjärvi och Enontekis
distrikt af Norrbottens län) en hvar 1,000 kronor,
däraf 600 kronor skola anses utgöra lön, 200 kronor
orts tillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag;
för 66 länsmän (öfriga länsmän i Västerbottens
och Norrbottens län samt länsmännen i Jämtlands
län) en hvar 1,300 kronor, däraf 600 kronor skola
anses utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar,
200 kronor ortstillägg och 200 kronor förvaltnings¬
bidrag, samt
för en hvar af öfriga 446 länsmän 1,100 kronor,
däraf 600 kronor skola anses utgöra lön, 300 kronor
tjänstgöringspenningar och 200 kronor förvaltnings¬
bidrag.
I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom framställda förslag har
Riksdagen för juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt
till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna
på extra stat för år 1912 anvisat 20,500 kronor.
Då enahanda anslag är behöflig! jämväl för år 1913, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att för juridiskt biträde åt de svenska, lapparna
i Norge samt till lappfogdar och lappförmän äfven¬
som ordningsmän inom lappbyarna på extra stat för
år 1913 anvisa 20,500 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
Uti skrifvelse den 30 november 1911 har väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen gjort framställning om förstärkning af arbetskrafterna
hos styrelsen.
Med anledning däraf tillåter jag mig erinra, att, sedan löneregle-
ringskommittén i vanlig ordning pröfvat behofvet af arbetskrafter hos
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt afgifvit betänkande i ämnet,
Eders Kungl. Maj:t genom proposition den 7 april 1911 föreslagit
Riksdagen, bland annat, att godkänna förslag till ny aflöningsstat för väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder lydande distriktstjänstemän,
att tillämpas från och med år 1912. Berörda proposition blef af Riks-
Sjätte hufvndtiteln. 45
dagen bifallen, och har den nya staten därefter af Eders Kungl. Maj:t
fastställts genom nådigt bref den 22 juni 1911.
Till stöd för sin nu ifrågavarande framställning erinrar väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen till en början, att Riksdagens justitieombuds¬
man till följd af en till honom inkommen klagoskrift gjort anmälan
beträffande ärendenas handläggning inom styrelsen. Uti berörda skrift
hade meddelats, att ett den 27 oktober 1909 från Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Västernorrlands län till väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen inkommet förslag till väg mellan Dombäck och Torsböle med
bivägar ännu den 8 juni 1911 icke blifvit af styrelsen slutligt pröfvadt,
samt påkallats justitieombudsmannens ingripande med anledning af det
sålunda anmärkta förhållandet.
. . ^ afgåfven förklaring till justitieombudsmannen vitsordade styrelsen
nktigheten af nämnda tidsuppgifter rörande vägförslaget, som emeller¬
tid expedierats med skrifvelse den 12 juni 1911. Tillika upplyste sty¬
relsen, att den tid af omkring 1 år 1 Va månad, som förflöt, innan tu¬
re*1 kom till denna arbetsplan att såsom granskad kunna expedieras
från ämbetsverket, icke under förhanden varande förhållanden varit osed¬
vanligt. lång, utan att arbetsplanerna numera i allmänhet blefve lig¬
gande i ämbetsverket understundom ännu längre tid på grund däraf,
att de årligen inströmmade till en mängd, långt utöfver hvad för äm¬
betsverket tillgängliga arbetskrafter kunde medhinna att undangranska
på kortare tidrymd.
Dröjsmålet i fråga berodde sålunda enligt styrelsens åsikt af intet
annat sakligt skäl än de naturliga följderna af att ämbetsverket icke
disponerade öfver sådan tillgång på tjänstebiträden eller anslag till
aflöningar, som kunde möjliggöra en snabbare behandling af ärendena
i ämbetsverket.
För egen del anförde justitieombudsmannen i sin skrifvelse till
Eders Kung!. Maj:t, att hvad pa grund af klagoskriften genom styrel¬
sens förklaring kommit till hans kännedom syntes honom synnerligen
anmärkningsvärd!. Uppenbarligen kan, anmärker justitieombudsmannen,
allmänheten icke vara tillfreds med en anordning, enligt hvilken ärenden af
nu ifrågavarande art regelmässigt blifva hos väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen inneliggande omkring fjorton månader, innan de varda expedie-
lade. Då styrelsen af förklaringen att döma icke synes vara betänkt
på att själf vidtaga någon åtgärd i syfte att få berörda missförhållande
undamöjdt, har justitieombudsmannen — vare sig detsamma, i enlig¬
het med. styrelsens uppgift, hvilken han säger sig icke hafva anledning
att betvifla, beror på bristande arbetskrafter eller tilläfventyrs har sin
orsak däri, att befintliga arbetskrafter icke varda behörigen utnytt-
[21.]
46 Sjätte liufvudtitelu.
[21] jade — med stöd af 19 § i instruktionen för justitieombudsmannen an¬
sett det vara sin plikt att fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på saken, i förhoppning att Eders Kungl. Maj:t skulle finna utväg att
snarast möjligt afhjälpa missförhållandet och alltså för framtiden före¬
bygga, att'till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkomna ärenden blefve
obehörigen uppehållna.
väg- och Med anledning af justitieombudsmannens anmälan har väg- och
vattenbygg- vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit infordradt utlåtande. Styrelsen har
^.styrelser,. ^ ^ början re(jogjort, för balansen å inneliggande ogranskade
arbetsplaner å den tekniska afdelningen. Denna balans utgjorde vid
1908 års slut 725, vid 1909 års slut 780 och vid 1910 års slut 1,167.
Vid utgången af år 1911 uppgick den till 1,116. Vidare inlät sig sty¬
relsen, under upprepande hufvudsakligen af samma skäl, som återgifvits
i propositionen angående styrelsens lönereglering, på en kritik af det.
antal befattningar och de lönebelopp, som fastställts i nämnda löne¬
reglering. Styrelsen slutade med att förklara såsom sin bestämda åsikt,
att den fastställda lönestaten för styrelsen icke är tillfredsställande i
å vare sig antalet å ordinarie stat anställda tjänstemän eller
aflöningsförmånerna för desamma. Med förmälan att styrelsen tydli gt-
vis icke kunde fullgöra sina åligganden på ett för allmänheten tillfreds¬
ställande sätt, med mindre dess berättigade fordringar å arbetskrafter
uppfylldes, har styrelsen därför hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
omedelbart föranstalta om förnyad utredning rörande styrelsens behof
af arbetskrafter samt aflöningsförmåner för dessa genom eu särskilt
därför tillsatt kommitté, hvarvid styrelsen torde blifva i tillfälle att
komplettera sina förut lämnade detaljerade utredningar i dessa afse¬
ende^ samt därefter snarast möjligt för Riksdagen framlägga förslag
till ny lönereglering för styrelsen.
Uti sin nu ingifna skrifvelse framhåller väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen, att, i afbidan på denna, förnyade utredning, som styrelsen
känner sig förvissad att Eders Kungl. Maj:t ej skall underlåta att
anordna, styrelsen för sitt behof af arbetskrafter torde vara hänvisad till
extra anslag.
Styrelsen erinrar därvid om, huru det förslag till stat för den tek¬
niska byrån, som framställdes af styrelsen, reducerades i den fastställda
lönestaten, samt förklarar till sist, att det är af den allra stol sta vikt
för ämbetsverket, att å tekniska byrån må kunna anställas en 2:dra
byråingenjör af samma större kompetens och praktiska duglighet som
l:ste byråingenjören, hvilket ock af styrelsen begärdes redan hos löne-
regleringskommittén.
Sjätte hufyudtiteln.
47
Da denna befattning icke blifvit å stat uppförd, men styrelsen fin- ("21.1
ner sig icke kunna undvara densamma, enär den ingalunda kan ersät¬
tas genom någon af de under benämningen byråingenjör å staten upp-
tagna biträdande ingenjörerna, hvilka med en lön af blott 4,000 kro¬
nor endast kunna hafva den lägre kompetens och ringare erfarenhet
som begäres af de nuvarande biträdande ingenjörerna i styrelsen, har
styrelsen hemställt om erforderligt anslag af 5,800 kronor för anställ-
mng a extra stat af en 2:dre byråingenjör af samma kompetens som
l:ste byramgenjören å ifrågavarande byrå.
^ 1 sammanhang härmed har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen an-
tort, att för afarbetande af den befintliga balansen af ogranskade planer
f ytterligare eu extra biträdande ingenjör med ett arfvode af
o,bult kronor.
,, St^els,eilo förmäler sig hafva afsett, att detta biträde skulle an-
stallas saväl år 1912 som år 1913, och då styrelsen icke så tidigt anmält
ifrågavarande behof för år 1912, att erforderligt anslag kunnat förra
aret begaras af Riksdagen, har styrelsen hemställt, att hela beloppet
matte askas af innevarande års Riksdag. Den del af anslaget, som er¬
fordras för år 1912, skulle sedan förskottsvis utanordna^.
De skal, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu anfört i Departements-
träga om styrelsens tjänsteantal och lönebelopp, hafva nyli o-en prof- chefen'
vats af löneregleringskommittén, Eders Kungl. Majrt och 1911 års
Riksdag. Resultatet däraf har blifvit en lönestat, som trädt i kraft
först med innevarande års början. Det lärer vid sådant förhållande
sa mycket mindre höra ifrågakomma att, såsom styrelsen hemställt, ge¬
nom en ny kommitté^ upptaga frågan om reglering af styrelsens ordi¬
narie lönestat, som frågan om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verk¬
samhetsområde, organisation och personal kommer att bli föremål för
fornyadt öfvervägande i sammanhang med departementalkommitterades
bebadade förslag till ett nytt statsdepartement för kommunikationer och
allmänna arbeten med hvad därmed sammanhänger. Icke heller anser
jag mig kunna tillstyrka, att anslag å extra stat begäres för anstäl¬
lande af en andre byråingenjör å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tekniska byra, samma tjänst, som af styrelsen begärts redan hos
löneregleringskommittén, men af kommittén icke förordats. Den nya
lönestaten, som ännu icke är i någon del pröfvad, innebär åtskillig för¬
stärkning af styrelsens arbetskrafter; och uteslutet torde dessutom ej
vara, att genom förenklade arbetsmetoder ökade möjligheter kunna
vinnas för styrelsen att medhinna det utan tvifvel betydande arbete,
[21.]
48
Sjätte hufvudtiteln.
som åligger styrelsen. It frågan om förenkling af styrelsens arbetssätt
torde jag få anledning i annan ordning ägna uppmärksamhet.
Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra om, att Eders lvungi.
Makt för att bereda möjlighet till erhållande af ökade ingen] örskraf ter
å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byrå, medgifvit, att den
i den nya lönestaten upptagna notarietjänsten, hvilken vant ansedd att
besättas med en person med juridisk utbildning, må uppehållas an¬
tingen af en sådan person eller, om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
så anser fördelaktigare för arbetena inom ämbetsverket, af en ingenjör.
Hvad åter angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
om biträde för afarbetande af den befintliga balansen af ogranskade
arbetsplaner anser jag, att särskilda åtgärder böra vidtagas för att
denna balans måtte snarast möjligt kunna afarbetas och normala för¬
hållanden inträda beträffande denna gren af styrelsens verksamhet.
Vid bestämmande af den ordinarie personalen hos styrelsen bär man
o-ifvetvis icke kunnat lägga till grund annat än det äfven för framtiden
under vanliga förhållanden erforderliga behofvet af arbetskrafter, hämma
har förhållandet varit vid fastställande af storleken af det a väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ordinarie stat upptagna anslaget till artvoden
åt extra ingenjörsbiträden och amanuenser m. m. Hänsyn har icke
kunnat tagas till mera tillfälliga behof. Det kan därför befaras, att,
om styrelsen icke erhåller något tillfälligt biträde för att deltaga i ba¬
lansens afarbetande, den viktiga granskningen af arbetsplaner icke kan
bedrifvas med erforderlig skyndsamhet. Såsom förut omformalts har
också justitieombudsmannen framhållit önskvärdheten af att det under
nåo-ra år rådande missförhållandet beträffande den långa tid, under
hvilken arbetsplaner fått vänta på granskning, måtte snarast möjligt al¬
hjälpas.
För närvarande anser jag mi<
emellertid sakna tillräcklig anledning
att oegara mci an auoiag --- --- --- - . .. . .
medhinnas må sedan bero, om och i hvad omfattning förstärkning åt
arbetskrafterna hos styrelsen till balansens afarbetande ma blifva nodig
under ett följande år. . ..... ., -n,. _
På grund af hvad sålunda anförts far jag hemställa, att Eders
lvungi. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
begära mer än anslag för ett år.
På hvad under detta år kan
att för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna hos
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på extra stat för år
1913 bevilja ett anslag af 3,600 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1912 af
tillgängliga medel utanordna beloppet.
O ö O
Sjätte hufvudtiteln.
49
10coT0lU ^eysokningar och expenser för allmänna arbeten beviljade
18 . ^lkgdag under anslagstiteln »Väg- och Vattenbyggnadsstaten»
ett ärligt reservationsanslag till belopp af 40,000 kronor. I enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts framställning höjde Riksdagen detta belopp
tran och med år 188G till 50,000 kronor och, sedan Eders Kungl. Makt
ores agit Riksdagen att från och med år 1887 ytterligare höja det¬
samma till 60,000 kronor, blef denna framställning på det sätt bifallen,
att under ofvan nämnda anslagstitel uppfördes två reservationsanslag
till sammanlagdt belopp af 60,000 kronor att användas, 30,000 kronor
till expenser lör allmänna arbeten och 30,000 kronor till vägunder-
sö nmgar, som af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande föranstaltas,
dock sa att reservationer å det förra anslaget jämväl finge användas
till vagu n der so k n i n ga r, när sådant funnes behöflig!.
Reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten har seder¬
mera höjts genom Riksdagens beslut dels år 1900 till 35,000 kronor
och dels år 1905 till 45,000 kronor.
Enligt af Eders Kung]. Maj:t meddelade bestämmelser tages ifrå¬
gavarande anslag hufvudsakligen i anspråk för följande ändamål, näm-
ligen: till rese- och mspektionskostnader för utöfvande åt den kontroll
och därmed sammanhängande undersökningar rörande allmänna arbeten
som det åligger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att genom sina
am bets- och tjänstemän verkställa, till erforderliga inspektioner för att
kontrollera såväl utförandet som underhållet af enskilda bolags eller
personers järnvägar, ehvad de erhållit statsbidrag eller icke, samt till
expenser för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och i distrikten äfven¬
som till inköp af inventarier samt böcker och tidskrifter för vä<>-- och
vattenbyggnadsstyrelsen. ö
Nu har väg- vattenbyggnadsstyrelsen uti skrifvelse den 30 no¬
vember 1911 gjort framställning om höjning till 55,000 kronor åt
anslaget till expenser för allmänna arbeten.
Styrelsen anför därvid till en början, att anledningen till att ifråga¬
varande anslag, trots de tid efter annan däri beviljade förhöjningarna
befunnits otillräckligt hufvudsakligen varit den, att de med stats-
. Krag understödda arbetenas antal och omfattning alltmera ökats, hvar¬
igenom inspektionsresorna växt i antal och utsträckning.
mnrSållinda ,h?r» efter det ifrågavarande anslag senast höjdes eller år
lJOo, exempelvis anslaget för anläggning af nya samt förbättring eller
^ backiga eller eljest mindre goda vägar höjts från
1,000,000 kronor för år 1906 till 1,750,000 kronor för år 19i2. Till
understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upp-
Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 1 Iläft. ~
[22.]
Tillfällig'
höjning af
anslaget till
expenser
för all-
manna
arbeten.
i
50
[22.]
Sjätte hufvndtiteln.
rensning af åar och farleder upptogos i riksstaten för år 1906 400,000
kronor, och motsvarande anslag för år 1912 uppgår till 500,000 kronor.
Frostfonden upptogs i 1906 års riksstat till 71)0,000 kronor. Denna
fond har sedermera uppdelats i olika fonder: »allmänna frostmmsknings-
anslaget», »norrländska afdikningsanslaget» och »allmänna afdiknings-
anslaget», och uppgå motsvarande anslag för år 1912 tillhopa till
1,250,000 kronor. . „ ,
Själfklart är, fortsätter styrelsen, att, i samma man anslagen till
de under styrelsens kontroll ställda allmänna arbeten höjas, det bäfver
nödvändigt att jämväl höja nu ifrågavarande expensanslag, hvarmed be-
strides kostnaden för den styrelsen åliggande kontrollen.
Jämväl de till direkta expenser inom styrelsen och distrikten han¬
förliga utgifter hafva ock, framhåller styrelsen, ökats i samma man som
arbetet inom det centrala ämbetsverket och dess organ i landsorten
blifvit större. . , .,
I afseende på omfattningen och betydelsen af den vag- och vatten-
byggnadsstyrelsen i berörda afseende åliggande kontrollen både sty¬
relsen i skrifvelse den 19 oktober 1899 anfört, beträffande under ut¬
förande varande arbeten, att järnvägsanläggningar i regeln inspekteras
två gånger och andra arbetsföretag en gång under året. Att inskränka
dessa inspektionsresor skulle påtagligen vara liktydigt med upphäfvande
af all verklig kontroll och sålunda innebära våda för arbetenas behöriga
utförande samt mången gång förlust för vederbörande intressentei.
Besiktning eller inspektion af ett arbetsföretag innefattade visserligen
hufvudsakligen tillsyn däröfver, att arbetet bedrefves på det sätt, att
därmed afsedt- ändamål vunnes och att underhållskostnaderna blefve sa
ringa som möjligt, men denna kontroll innebure också en direkt fördel
för vederbörande intressenter, i det att inspektionsförrättaren kostnads¬
fritt meddelade dem råd och anvisningar, huru arbetet borde lämpligast
utföras. Särskildt vid mindre företag vore ledningen otta anlortrodd
åt personer, hvilka icke ägde tillräcklig insikt eller vana vid dylika
arbetens utförande, och besiktningsförrättarens anvisningar vore därvid
af stort värde. Det skulle i många hänseenden vara behörigt att öka
inspektionerna å do under arbete varande företagen, och särskildt borde
inspektionerna af de enskilda järnvägarna verkställas »vid förefallande
behof» och efterbesiktningar utom den ordinarie inspektionen en ellei
två gånger om året.
Vidkommande tillsynen öfver underhållet hörde till densamma i
främsta rummet resor för utrönande åt de för allmänna rörelsen upp
tätna anläggningarnas trafiksäkerhet och ändamålsenlighet, men dit höide
Sjätte hufvudtiteln. 51
ook inspektionerna för utrönande af underhållet å de i antal alltjämt [22.1
växande afdi klunga företagen. Beträffande de färdiga afdikningarna hade
styl elsen dittills af brist pa medel nödg-ats inskränka tilllsynen å dem
till en besiktning hvart tionde år, men erfarenheten hade redan nog¬
samt ådagalagt, att, om denna, likasom all tillsyn å underhåll, skulle
blifva effektiv, densamma måste oftare upprepas och innefatta äfven
efterbesiktningar under samma år. Sådan hade likväl endast i undan¬
tagsfall kunnat äga rum.
Vidare hade kontrollen öfver de enskilda järnvägarna, särskildt dess
broar, måst med hänsyn till deras tilltagande ålder och de numera ökade
fordringarna på. bärighet och säkerhet utföras på ett mera ingående
sätt än förr varit brukligt.
Hvad sålunda anförts äger, säger styrelsen, fortfarande sin fulla
tillämplighet.
Antalet inspektionsförrättningar har ock, enligt hvad styrelsen med¬
delar, under årens lopp visat en gradvis stegring i det att desamma
från att
år 1883 hafva utgjort 455 och år 1903 910
under år 1907 uppgått till ........................ 1,231
)) i> 1908 till.......................................... 1,3(52
» » 1909 » ......................................... 1 456
» » 1910 » .......................................... 1,466
Däri är icke inberäknadt de inspektioner, som verkställts af styrel¬
sens chef och vederbörande föredragande, besiktningarna för kontroll
af de under anläggning varande enskilda järnvägar eller de inspektio¬
ner, som förrättas jämlikt nådiga stadgan om elektriska anläggningar
för belysning och arbetsöfverföring den 31 december 1902, i de fall
då elektrisk ledning korsar vattentrafikled eller enskild järnväg.
Oaktadt den förhöjning i anslaget, som från och med år 1906 ägt
rum, har anslaget, anför styrelsen, varit så knappt, särskildt under de
senaste åren, att rese- och traktamentsräkningar för inspektionsresor
icke kunnat därå anordnas under det år, resorna företagits, utan måst
afföras å ett kommande års anslag. Det är nämligen vid inspektions-
ordernas utfärdande på våren omöjligt att annat än närmelsevis be¬
räkna, huru stora kostnader dessa resor skulle medföra, och då ansla¬
get såsom ett. reservationsanslag icke kunnat öfverskridas, hafva vissa
leseiåkningar icke kunnat gäldas pa annat sätt än som nyss anförts.
Äfven beträffande likvid för räkningar för expenser inom styrelsen
och distrikten, däribland särskildt kostnaden för tryck af styrelsens be-
52
Sjätte hufvudtiteln.
[22.] rättelse, som ju ock ökas i proportion till anslagens ökning, bär ett
dylikt förfarande måst tillgripas.
Sålunda har balanserats från år 1909 kronor 4,023: 11
och för år 1910 ......................................... » 5,210:29
Styrelsen erinrar därvid om att ett liknande förfarande ägt rum
åren 1901, 1902 och 1903, då räkningar måst afföras å ett kommande
års anslag till ungefär enahanda belopp som under de två senaste åren,
ett förhållande, som då föranledde till anslagets höjning.
Huruvida anslaget för år 1911 kommer att förslå är på ofvan an-
gifna skäl omöjligt att ännu beräkna. Styrelsen har emellertid, för att
kunna nedbringa balansen tillsvidare, intill dess nödig förhöjning i an¬
slaget beviljades, ansett sig nödsakad vidtaga den åtgärden att in¬
skränka inspektionernas antal. För år 1911 utgöra dessa nämligen ej
mer än 980 mot, såsom förut nämnts, 1,466 för år 1910. Inskränk¬
ningarna hafva dock särskild! afsett inspektioner å färdiga arbeten. På
sätt styrelsen flera gånger förut erinrat är emellertid en dylik inskränk¬
ning högst betänklig och måste betraktas endast såsom en ren nöd¬
fallsutväg. De inspektioner, som eftersatts under år 1911, måste ock
med nödvändighet verkställas snarast möjligt och kommer detta natur¬
ligtvis att medföra ökadt behof af anslag.
På grund af hvad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1912 års Riksdag att å ordinarie stat för
år 1913 anvisa ett belopp af 10,000 kronor för att därmed höja an¬
slaget till expenser för allmänna arbeten från 45,000 kronor till 55,000
kronor med det vid detta anslag hittills fästade villkor att reservationer
därå finge användas till vägundersökningar, när sådant funnes behofligt.
Departements- Af den utredning, styrelsen härolvan lämnat, synes mig framgå,
ehefen. att gtyrelsens kontrollerande uppgifter vuxit och komma att växa så
betydligt, att en ökning af därför afsedda medel är nödvändig. Sär¬
skild! är det naturligtvis olämpligt att från ett år till ett annat balan¬
sera betalningen af vederbörandes reseräkningar. _ .
Emellertid har styrelsen bland andra grunder för höjning åt
expensanslaget anfört äfven den, att afdiknings- och frost minsknings-
anslagen under senare år betydligt ökats. Nu kan det emellertid ifråga¬
sättas, såsom ock af 1911 års Riksdag framhållits, om icke inspektionen
af de företag, som befrämjas med dessa anslag, bör öfverlämnas åt
landtbruksingenjörerna. Jag bär därför af styrelsen begärt upplysning
angående antalet af dessa inspektioner, och har styrelsen meddelat, att
Sjätte hufvudtiteln. 53
af de i styrelsens skrifvelse den 30 november 1911 upptagna inspel?- [22.]
tionsförrättningar under åren 1907—1910 nedannämnda antal afsett
odlings- eller afdikningsarbeten:
1907 .................................................................................. 772
1908 ................................................................................ 880
1909 ................................................................................... 946
1910 ................................................................................. 992
Vid nu berörda förhållanden torde icke det begärda anslaget böra
uppföras på ordinarie stat.
Jag hemställer därför, att Eders Ivungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen
att för tillfällig ökning af det under väg- och
vattenbyggnadsstaten uppförda reservationsanslaget till
expenser för allmänna arbeten på extra stat för år
1913 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 kronor,
att användas enligt de vid nyssnämnda anslag fästade
villkor.
För möjliggörande af en verksam kontroll å enskilda järnvägars [23.]
rullande materiel har Riksdagen på extra stat för ett hvart af åren inspektion
1905—1.911 anvisat 5,000 kronor samt för år 1912 6,000 kronor att för jLnTftgars
ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. rullande
materiel.
I skrifvelsen den 30 november 1911 har nu väg- och vattenbygg- Väg- och vat-
nadsstyrelsen anmält, att anslag för ifrågavarande ändamål äfven för tenbyssnads'
år 1913 är behöflig!. y
Tillika har styrelsen uti samma skrifvelse anfört, att genom den nya
statens genomförande, förutom de ordinarie tjänstemännen och en ama¬
nuens, ställts till styrelsens järnvägsafdelnings förfogande två extra bi¬
trädande ingenjörer, af hvilka den ena äfven skulle lämna erforderligt
biträde åt maskininspektören. Aflöningen för hvar och en af dessa bi¬
trädande ingenjörer är bestämd till 3,600 kronor.
På sätt styrelsen hos löneregleringskommittén framhållit är, fort¬
sätter styrelsen, den arbetsbörda, som påhvilar maskininspektören, opro-
tionerligt stor.
Styrelsen har i detta afseende erinrat om och åberopat hvad sty¬
relsens representant i löneregleringskommittén, byråchefen O. Z. Ekdahl,
i en till kommittébetänkandet afgifven reservation yttrat. Däruti an¬
förde byråchefen Ekdahl:
54 Sjätte hufrudtiteln.
[23.] »Beträffande maskininspektören tiar jag inom kommittén framhållit,
hurusom denna tjänstebefattning under nu rådande förhållanden är af
mer än rimligt ansträngande natur. Då maskininspektören äger att
utöfva kontroll å underhållet af all i bruk å de enskilda järnvägarna
varande rullande materiel och att verkställa besiktning af alla nya
lokomotiv och vagnar för de enskilda smalspåriga järnvägarna, innan
de få tagas i bruk, förutom granskning af ritningar och specifikationer
till rullande materiel, vidare att sköta därmed förenade expeditions-
göromål, så torde, då de enskilda järnvägarnas sammanlagda längd och
sammanlagda antal lokomotiv och vagnar öfverträffar statens järnvägars,
det vara uppenbart, att den arbetsbörda, som för närvarande påhvilar
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens maskininspektör, är rent af onatur¬
lig0 och fullkomligt utslitande. I afvaktan pa den ökning af antalet
maskininspektörer, som af trafiksäkerhetskommittén ansetts erforderlig,
är det af synnerlig vikt att förbättra de nuvarande förhållandena genom
att maskininspektörsbefattningen uppföres på ordinarie stat samt genom
att ett ingenjörsbiträde å järnvägsafdelningen uppföres å ordinarie stat
såsom medhjälpare åt maskininspektören.»
Trafiksäkerhetskommittén har, säger väg- och vattenbyggnadsstyrel-
scn vidare, för sin del i sitt den 26 september 1907 afgifna betänkande
föreslagit anställande hos styrelsen af två maskininspektörer.
Arten och omfattningen af maskininspektörens arbetsbörda framgå
ock, anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, med önskvärd tydlighet af
nedanstående tablå öfver af maskininspektören företagna besiktningar
af rullande materiel under åren 1906 och 1910.
1--"--
|
Loko-
|
Person-
|
Gods-
|
|
motiv.
|
vägnar.
|
vägnar.
|
1900.
|
|
|
|
Besiktning af ny rullande materiel................................................
|
12
|
25
|
212
|
Ingående underbållsbesiktning ................ .....................................
|
272
|
601
|
7,232
|
1910.
|
|
|
|
Besiktning af ny materiel...........................................................
|
10
|
2
|
133
|
Ingående underbållsbesiktning ......................................................
|
478
|
734
|
9,709
|
Resedagarna hafva under samma år varit respektive 187 och 244.
Ytterligare har styrelsen erinrat om att under år 1908 furmos vid
de enskilda järnvägarna 1,033 lokomotiv, 1,961 personvagnar och 25,1/4
godsvagnar.
55
Sjätte hufvudtiteln.
Vid statsbanan funnos vid samma tid 830 lokomotiv, 1,464 person- [23.]
vagnar och 20,609 godsvagnar. Pei’sonalen vid järnvägsstyrelsens
maskininspektionsbyrå utgöres af en byrådirektör, en byråingenjör
och två underingenjörer. Denna byrå är dock befriad från under-
hållsinspektioner.
Det lärer sålunda, framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vara oundgängligen nödvändigt, icke blott att maskininspektören er¬
håller byråbiträde af någon af de extra ingenjörer, som komma att
anställas å järnvägsafdelningen, utan ock att detta biträde innehar den
kompetens, att han kan själfständigt förrätta inspektioner.
Styrelsen har, enligt hvad styrelsen tillkännagifver, sökt anskaffa
person med nödig kompetens för den aflöning, som är tillmätt extra
biträdande ingenjören, 3,600 kronor, men har detta visat sig omöjligt.
Den lägsta aflöning, för hvilken styrelsen anser sig kunna anskaffa kom¬
petent biträde åt maskininspektören, är 5,800 kronor, och erfordras
alltså ett tilläggsarfvode af 2,200 kronor.
Pa grund af hvad sålunda anförts har väg- och vattenb}Tggnads-
styrelsen hemställt, att Eders Kimgl. Maj:t måtte för ifrågavarande
ändamål af 1912 års Riksdag begära anslag för två år med tillhopa
4,400 kronor.
Ifrågavarande framställning synes mig beaktansvärd. Visserligen Departements.
är den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda jämförelsen med de cMe»-
arbetskrafter, som finnas å järnvägsstyrelsens maskininspektionsbyrå,
icke uttömmande. De göromål, som utföras af denna byrås personal, äro
nämligen af åtskilligt större omfattning än de, som förrättas af maskin¬
inspektören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Järnvägsstyrelsens
maskininspektionsbyrå verkställer sålunda, förutom den egentliga in¬
spektionen, all kontroll å tillverkningen af statens järnvägars rullande
materiel äfvensom därmed sammanhängande materialprofning, under det
att denna kontroll vid de enskilda järnvägarna i regel utöfvas af ingen¬
jörer, som icke äro anställda i statens tjänst. Därjämte kontrollerar
järnvägsstyrelsens maskininspektionsbyrå all nyanskaffad normalspårig
materiel å de enskilda järnvägarna. Den inspektion, som förrättas af
maskininspektören hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, omfattar åter,
med här nedan angifvet undantag, kontroll af nyanskaffad materiel å smal¬
spåriga järnvägar samt all kontroll å underhållet af såväl normalspåriga
som smalspåriga enskilda järnvägars rullande materiel. Stundom kontrol¬
lerar äfven maskininspektören, på framställd begäran, järnvägsmateriels
tillverkning. När besiktning af rullande materiel äger rum i sammanhang
med enskild järnvägs upplåtande för allmän trafik, verkställes besiktnin-
56
Sjätte hufvudtiteln.
gen, vare sig järnvägen är normalspårig eller icke, af vederbörande
distriktstjänsteman i väg- och vattenbyggnadsdistriktet samt en ingenjör
från järnvägsstyrelsens maskininspektionsbyrå. Denna byrås tjänstemän
verkställa alltså en icke oväsentlig del af besiktningarna af de enskilda
järnvägarnas rullande materiel.
Emellertid framgår af den tablå, som lämnats af väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen, att den styrelsens maskininspektör åliggande arbets¬
bördan betydligt ökats. ' Vid den nya löneregleringen för väg- och
vatten byggnadsstyrelsen har man också utgått från att maskininspek¬
tören skall erhålla biträde af någon af de extra ingenjörer, som komma
att anställas å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägsafdelning.
Vid bestämmande af det anslagsbelopp, som å den nya lönestaten
är upptaget till extra biträden i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har
man tänkt sig, att fyra sådana ingenjörer skola tjänstgöra i styrelsen,
hvardera med eu aflöning af 3,600 kronor för år. Genom nådigt kret
den 30 december 1911 angående fastställelse af grunder för aflönmgen
till den extra personalen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär seder¬
mera bestämts, att den högsta aflöning, som må utbetalas till extra
biträdande ingenjör, skall utgöra 300 kronor i manaden..
Då det emellertid vid gjorda försök visat sig omöjligt att för detta
belopp erhålla eu ingenjör med sådan kompetens, att han kan själfstän-
digt förrätta inspektioner, synes det vara nödvändigt att bereda medel
till erforderlig fyllnad i aflöningen, så att den för trafiksäkerheten å de
enskilda järnvägarna viktiga inspektionen icke måtte behöfva eftersättas.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att tillägget måtte
bestämmas till sådant belopp, att sammanlagda aflöningen kommer att
uppo-å till 5,800 kronor för år, eller enahanda löneförmåner, hvilka som
begynnelseaflöning tillkomma andra gradens tjänstemän i nyreglerade
centrala ämbetsverk. Häremot vill jag erinra, att,, oafsedd ersättning
för förrättningar enligt taxa, maskininspektören själ! först från och med
år 1912 erhåller högre arfvode än 5,000 kronor. För detta belopp
borde således en kompetent person kunna anställas. Lönefyllnaden torde
följaktligen kunna begränsas till 1,400 kronor för år. Enär den er¬
fordras såväl innevarande år som år 1913, torde hos Riksdagen för n.nda-
målet böra begäras ett anslag åt 2,800 kronor, med rätt för Eders
Kung!. Maj:t att förskottsvis under innevarande år utanordna 1,400 kronor.
^Därest detta anslag af Riksdagen beviljas, kommer jag att fram¬
deles underställa Eders Kungl. Maj:t förslag till sådan ändring i giun-
derna för aflöningen till den extra personalen i väg- och vattenbygg-
nadsstyrelsen, att till den extra ingenjör, som biträder maskininspek
tören, må utbetalas en årlig aflöning af 5,000 kronor. . o
Sammanlagda anslaget å 1913 års stat till inspektion å enskilda
Sjätte hufvudtiteln.
57
järnvägars rullande materiel skulle alltså, och då jag ej har anledning [23.1
att i ötrigt ifrågasätta någon ändring af det för ifrågavarande ändamål
senast beviljade anslag, uppgå till 8,800 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Eders
Kung], Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för anordnande af inspektion å enskilda järn¬
vägars rullande materiel på extra stat för år 1913 an¬
visa 8,800 kronor att för ändamålet ställas till väg-
och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1912 af
tillgängliga medel utanordna 1,400 kronor.
JiH undersökningar _ af mindre hamnar och farleder äfvensom till [24.]
upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då undersök,
y arbeten icke äro förenade med vägföretag, har Riksdagen på extra ning åt
innnn01; Wt 0ch ctt af åren 1899—1912 bevilja! ett belopp af £nr
10,000 kronor. m. m>
Då detta anslag fortfarande är väl behöflig!, tillstyrker jag, i an¬
slutning till hvad väg- och vattenbvggnadsst.yrelsen uti skrifvelse
den 30 november 1911 hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
att på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag
af 10,000 kronor till undersökningar af mindre hamnar
och farleder äfvensom till upprättande af planer till
anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten
icke äro förenade med vägföretag-.
O O
Till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omlägg¬
ning af backiga eller eljest mindre goda vägar har Riksdagen sedan
längre tid tillbaka årligen å extra stat beviljat anslag till belopp, som
genom tid efter annan skedda förhöjningar ökats, så att anslaget, från
att under åren 1867—1874 hafva varit bestämdt till 150,000 kronor
och för åren 1908—1911 till 1,250,000 kronor, af 1911 års Riksdag höjts
till 1,750,000 kronor. J
Uti sin berörda skrifvelse den 30 november 1911 har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att sistnämnda belopp, 1,750,000
kronor, matte anvisas för ändamålet jämväl för år 1913.
Detta belopp synes mig vara af behofvet påkalladt, och får jag
alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till bidrag för anläggning af nya samt förbätt¬
ring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda
vägar pa extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af
1,750,000 kronor.
Bihang till RUmd. prof. 1912. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häft.
[25.]
Anläggning
af vägar
in. in.
8
58
Sjätte hufYiidtiteln.
[26.]
Bro- ocli
hamnbygg¬
nader m. in.
Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning åt åar och farleder har under senare
åren anslag utgått med 400,000 kronor.
Detta anslag utgick år 1894 med 150,000 kronor, höjdes från och med
år 1899 till 300,000 kronor samt från och med år 1906 till 400,000
kronor för att af 1911 års Riksdag ytterligare ökas till 500,000 kronor.
Redan uti skrifvelse den 18 oktober 1909 hemställde väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen om höjning i anslaget för år 1911 till
600,000 kronor och anförde därvid, att, trots den fortgående ökningen
af anslagsbeloppet, detsamma ständigt visat sig otillräckligt för att
tillgodose de samtidigt långt mera ökade krafven på statsbidrag till
dylika företags utförande. Till styrkande häraf meddelade styrelsen
en förteckning öfver hvilaude planer till hamn- och brofonden den 1
januari 1894 — den 1 januari 1909, hvilken förteckning, numera kom¬
pletterad för åren 1910 och 1911, jag här ber att få framlägga.
öfver hyllande planer
Förteckning
till hamn- och brofonden åren 1894—1911
den 1 januari.
|
1 Antal in-
|
Beräknad j För året erfor-
|
För året till-
|
Brist under året.l
|
År.
|
Datum.] åliggande
|
kostnad. derligt anslag.
|
gängligt anslag.
|
|
förslag.
1
|
|
|
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
1 jan-
.i
8
12
12
21
25
26
27
25
23
21
27
33
49
57
74
71
80
264,860—i
476,930,— j
399,890'—
617,540 —
888,290,—
1,307,060)—
1,165,510-—
1,067,760 —
1,231,110 — |
933,605]—|
1,204,165 —
1,539,925 —
2,004,163 —
2,249,228'—1
2,579,094 —
2,827,524 —
3,164,526 —
3,532,086!—
176,500!—
317,600|—
266,200 —
411,300 —
577,800! —
856,700: —
759,800 —
713,150 —
771.850 —|
621.850 —
800.850 —
1,026,050 —
1,366,283 —
1,529,583 —
1,747,783 —
1,886,683—1
I
2,107,983!
2,352,983'
150,000j—j
150.000 —
150.000— |
150,000;—
150,000j—
300,000*—
300,000!—j
300.000— )
300.000— j
300,000j—i
300.000 —
300.000 —
400.0001—
400.000 —
400.000] —j
400.000] —1
400,000j—
400,000!—
26,500
167,600
116,200;
261,300
427,800]
556,700
459,800
113,150
471.850
321.850
500,8501
726,050
966,283)
1,129,583
1,347,783
1,486,683]
1,707,983!
1,952,983
Sjätte Iiufviidtiteln. 59
. Styrelsen, som jämväl i skrifvelse den 31 oktober 1910 upprepat [26.1
sm framställning om ett anslag å 600,000 kronor, bar nu i sin för¬
berörda skrifvelse den 30 november 1911, under åberopande af hvad
förut i ärendet förekommit, hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte
bos Riksdagen för ifrågavarande ändamål äska ett anslag af 600,000
kronor.
De anläggningar, som afses med ifrågavarande anslag, äro otvifvel¬
aktigt . af stor betydelse. Då emellertid en höjning af anslaget skett
sa nyligen som år 1911,^ anser jag, att man för närvarande kan stanna
vid den summa, som då beviljades; och hemställer jag i följd häraf
att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1913 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande till understödjande af brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprens¬
ning af åar och farleder ett anslag af 500,000
kronor.
. Do uu gällande allmänna villkoren för erhållande och tillgodo- villkor för
njutande af ofvan under punkterna 25 och 26 omförmälda statsbidrag statsbidrag,
samt kontiollen dära, att fastställda planer varda vid arbetenas utfö¬
rande följda, innehållas i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1907, n:r 6,
och blefvo till allmänhetens kännedom meddelade genom nådig kungö¬
relse den 28 juni 1907 (svensk författningssamling 1907, n:r 41). Under
åberopande af hvad jag under nämnda punkter anfört, får jag hem¬
ställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att i afseende å de statsbidrag, som för år 1913
kunna af Riksdagen beviljas till väganläggningar och
vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader
äfvensom upprensning af åar och farleder, skola gälla
de allmänna villkor och bestämmelser, hvilka finnas
intagna i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1907.
60
Sjätte hufrudtiteln.
Me dicinalstaten.
[27.]
Frågan om
medicinal¬
styrelsens
löneregle¬
ring och
omorganisa¬
tion.
Prorisorisk
löneregle¬
ring.
Genom nådigt bref den 13 juni 1908 bär Eders Kung!. Maj:t upp¬
dragit åt en kommitté att verkställa utredning, huruvida några for¬
ändringar i medicinalstyrelsens organisation och sättet för ärendenas
handläggning inom styrelsen borde vidtagas och därefter till Edeis
Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, hvartill samma utredning kunde
föranleda, samt i sammanhang därmed afgifva yttrande och förslag be¬
träffande lönereglering för nämnda styrelse.
Sedan denna kommitté afgifvit sitt betänkande, framlade Eders
Kungl. Makt i statsverkspropositionen till 1911 års Riksdag under
sjätte hufvudtiteln förslag till lönereglering för medicinalstyrelsen. 1
detta förslag hade, i enlighet med hvad kommittén hemställt, veterinär-
ärendena frånskilts från medicinalstyrelsen. Samtidigt föreslog Eders
Kungl. Maj:t under nionde hufvudtiteln en förändring af landtbrukssty-
relsens organisation i syfte att dit öfverflytta nämnda ärenden.
Sistnämnda förslag blef icke af Riksdagen bifallet, i följd hvaraf Riks¬
dagen ej heller antog förslaget till lönereglering för medicinalstyrelsen.
& Styrelsens lönereglering föll alltså på frågan, om hvar veterinär¬
ärendena rätteligen borde förläggas.
Denna fråga kan ej heller föreläggas 1912 ars Riksdag. Den sy¬
nes nämligen lämpligast böra återupptagas till slutligt afgörande först
när den utredning angående statsdepartementens omorganisation, hvar¬
med departementalkommittérade äro sysselsatta, föreligger. A id sådana
förhållanden bär jag icke heller kunnat för närvarande framlägga för¬
slag till slutlig iöneregleriug för medicinalstyrelsen. Jämväl för år
1913 måste således provisoriska anordningar tillgripas.
1*111 års Riksdag beviljade, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, dels till provisorisk lönereglering för ordi¬
narie befattningshafvare i medicinalstvrelsen, i enlighet med angifna
o-runder och på vissa villkor, på extra stat för år 1912 ett förslagsan-
sko- af 19,200 kronor, däraf högst 612 kronor 50 öre finge anvandas
till höjning af vikariatsersättning under semester, dels på extra stat för
år 19 i2 ett anslag af 600 kronor att under nämnda år med 50 kronor
i månaden användas såsom personligt lönetillägg till tillförordnade me¬
dicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck, så länge han på grund af förord¬
nande bestrider ett medicinalrådsämbete i medicinalstyrelsen, samt dels
likaledes på extra stat för år 1912 till aflönande af eu extra vaktmästare
hos medicinalstyrelsen ett anslag af 1,175 kronor.
61
Sjätte hufvudtiteln.
Den 27 oktober 1911 utfärdades kungörelse angående provisoriska
aflöningstillägg för år 1912 åt befattningshafvare i medicinalstyrelsen.
Enligt denna kungörelse skola för år 1912 utgå provisoriska aflö¬
ningstillägg till följande å ordinarie stat uppförda befattningshafvare i
medicinalstyrelsen, nämligen
till generaldirektören med 2,000 kronor, hvaraf 800 kronor skola
anses såsom lön, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 1,000
kronor såsom ortstillägg;
till ledamot med 1,700 kronor, hvaraf 600 kronor skola anses så¬
som lön, 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 600 kronor så¬
som ortstillägg;
till sekreteraren, kamrerare samt ombudsmannen och fiskalen med
1,300 kronor, hvaraf 600 kronor skola anses såsom lön, 300 kronor
såsom tjänstgöringspenningar och 400 kronor såsom ortstillägg;
till en notarie, en notarie, tillika sekreterare samt kassören och
bokhållaren med 1,000 kronor, hvaraf 400 kronor skola anses såsom
lön, 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 300 kronor såsom
ortstillägg;
till en notarie med 1,200 kronor, hvaraf 400 kronor skola anses
såsom lön, 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 300 kronor
såsom ortstillägg;
till registratorn och aktuarien med 800 kronor, hvaraf 400 kronor
skola anses såsom lön, 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar och
300 kronor såsom ortstillägg;
till förste vaktmästaren med 300 kronor, hvaraf 100 kronor skola
anses såsom lön, 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 50 kro¬
nor såsom ortstillägg, samt
till vaktmästare med 400 kronor, hvaraf 200 kronor skola anses
såsom lön, 50 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 150 kronor
såsom ortstillägg.
Dessutom hafva i kungörelsen dels fastställts följande villkor, ut¬
öfver redan gällande lönevillkor, för åtnjutande af de provisoriska afiö-
ningstilläggen, nämligen:
att tjänsteman icke må med den befattning, för hvilken lönefyllna-
den utgår, förena vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt
eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning som tjänste¬
man i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag
som helst, såframt ej, hvad angår tjänsteman, som af Kungl. Maj:t ut-
nämnes, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning,
[27.]
62 Sjätte Imf vild titeln.
[27.] generaldirektören, uppå därom gjord framställning och efter pröfning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderlig! för tjänstgöringen vid det egna verket, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att, i fråga om rätt att åtnjuta aflöningsförmåner under tjänstledig¬
het, hvad som stadgats angående lön gäller jämväl beträffande orts-
tillägg; _ ■
att aflöning ej må utgå till t.länsinnehafvare för tid, hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning er¬
hållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från Ijänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra använ¬
das till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af
löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berätti¬
gar honom till pension, ej må tillträda samma förhöjning;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af
generaldirektören bestämmes; äfvensom
att samtliga ordinarie befattningshafvare skola, i don mån ej un¬
dantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje
söckendag,
dels ock till iakttagande vid utbetalningen af provisoriska aflömngs-
tillägg bestämts:
att å lönen skall afdragas, efter år räknad t, så stort belopp —
afrundadt, om sådant erfordras för vinnande af jämn summa, till när¬
mast högre femtio- eller hundratal och, hvad vaktmästare beträffar,
till 30 kronor för förste vaktmästare och 25 kronor för andre vakt¬
mästare — som motsvarar den pensionsafgift, hvilken enligt, lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension
skulle hafva af vederbörande befattningshafvare erlagts såsom bidrag till
egen pensionering, om berörda lag varit å honom tillämplig; börande
dock därvid iakttagas, att den, som oberoende af den provisoriska löne¬
regleringen är skyldig att erlägga pensionsafgift enligt berörda lag,,
skall därutöfver vidkännas allenast så stort afdrag, som betingas af
lönetillökningen vid den provisoriska löneregleringen, hvarvid afdraget,
efter sammanläggning med pensionsafgiften, afrundas på förut angifvet
sätt; samt
Sjätte hufvudtiteln. 63
• n.. a^’0om vaktmästare, för hvilken medgifvits provisoriskt aflönings- [
tillägg å 400 kronor, åtnjuter fri bostad med bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, från ortstillägget eller lönen afdragas så stort
belopp, att det, tillsammans med hvad som enligt den ordinarie aflö-
nmgsstaten för berörda förmån afdrages från aflöningen, uppgår till
250 kronor.
I skrifvelse den 27 december 1911 har nu medicinalstyrelsen, under
antagande att slutlig lönereglering för styrelsen icke framlägges för 1912
ars Riksdag, hemställt om provisorisk lönereglering för styrelsen jämväl
Öl ar 1913. Styrelsen anför därvid, att någon ökning befunnits erforderlig.
Det af Riksdagen till höjning af vikariatsersättning anslagna be¬
loppet,,^ högst 612 kronor 50 öre, är nämligen afsedt allenast till ersätt¬
ning åt _ vikarie under semester, men ej åt vikarie under ledighet vid
generaldirektörens eller ledamots frånvaro för tjänsteresa. Med hän¬
syn därtill, att det å ordinarie stat upptagna anslaget till vikariats-
ersättmngar under senare år visat sig otillräckligt att fylla de kraf,
som . för närvarande ställas å detsamma, synes det styrelsen nöd-
v än dig t, att ett särskild t belopp anvisas till höjning af ersättningar åt
vikarier, förordnade under ledighet för tjänsteresa. Eljest skulle det
förhållandet, inträffa, att vikarie, som bestrede adjunktion under ordina¬
rie innehafvares semester, komme att uppbära vikariatsersättning med
det belopp, som i tjänatgöringspenuingar utgår sammanlagdt enligt or¬
dinarie stat och provisoriskt aflöningstillägg, under det att vikarie för
ordförande eller ledamot under dennes frånvaro för inspektion blott
Unge åtnjuta tjänstgöringspenningar enligt ordinarie stat.
Af gjord utredning, omfattande tiden från och med den 1 septem¬
ber 1910 till och med den 31 augusti 1911, framgår, säger styrelsen,
att, generaldirektören och ledamöterna i styrelsen under sagda period
vant frånvarande för inspektion eller dylikt tillhopa omkring 120 dagar.
Det för höjning af vikariatsersättning under sådan tid erforderliga Ibe¬
loppet torde kunna beräknas till omkring 200 kronor.
Medicinalstyrelsen hemställer därför, att Eders Kung]. Maj:t täck¬
tes till Riksdagen framlägga proposition om beviljande för år 1913 å
extra stat dels af omförmälda för år 1912 beviljade anslag å 600 kro¬
nor till personligt lönetillägg åt tillförordnade medicinalrådet Stenbeck
och 1,175 kronor till aflöning åt en extra vaktmästare hos styrelsen,
dels ock till provisorisk lönereglering för ordinarie befattningshafvare i
medicinalstyrelsen, i enlighet med förut angifna grunder och på förut
angifva villkor, af ett förslagsanslag å 19,400 kronor, häraf till höjning
af vikariatsersättning finge användas högst 812 kronor 50 öre. Ö
[27.]
Departements*
chefen.
Förstärk¬
ning åt
styrelsens
arbets¬
krafter.
04 Sjätte hufvudtiteln.
Mot hvad medicinalstyrelsen sålunda föreslagit har jag intet att
erinra och torde för åtnjutande af dessa provisoriska lönetillägg för år
1913 enahanda villkor och bestämmelser föreskrifvas, som gälla för mot¬
svarande lönetillägg för år 1912.
Emellertid är nödigt, att medicinalstyrelsens arbetskrafter varda, i
afbidan på slutlig lönereglering och omorganisation af styrelsen, provi¬
soriskt förstärkta. Enligt den lönereglering, som förelädes 1911 ars
Riksdag, skulle i medicinalstyrelsen anställas medicinalrådsassistenter
samt vid styrelsens sida upprättas ett vetenskapligt råd. Tillika skulle
lättnader beredas genom införande af byråindelning och upphäfvande så¬
ledes af nuvarande kollegiala handläggning inom styrelsen af vissa ären¬
den. Då berörda lättnader kunna vinnas först med den slutliga regle¬
ringen och organisationen af styrelsen, är den enda åtgärd, som för
närvarande kan vidtagas till lindrande af styrelsens tunga arbetsborda,
den att provisoriskt ställa ökade arbetskrafter till styrelsens förfogande.
Med afseende å behofvet af en förstärkning af arbetskrafterna hos
styrelsen ber jag till en början att få åberopa följande tabell:
1 Å r.
|
Inkomna ärenden,
antal diarie¬
nummer.
|
Antal utgångna
expeditioner.
|
- — -
i 1878.........................................................
|
5,936
|
2,688
|
1880.........................................................
|
6,337
|
2,702
|
1 1885........................................................
|
7,608
|
3,617
|
j 1890.........................................................
|
8,289
|
4,291
|
| 1895.........................................................
|
8,830
|
5,166
|
j 1900.........................................................
|
11,095
|
5,787
|
1905 .............................................
|
16,344
|
6,683
|
j 1906 .....................................................
|
14,560
|
6,327
|
! 1907........................................................
|
14,501
|
5,899
|
j 1908 ..................................................
|
13,445
|
5,822
|
1909........................................................
|
16,249
|
6,289
1
|
1910........................................................
|
18,055
|
6,967
|
1 1911......................................................
|
jappr. 19,235 (till'/1217,632
|
I appr. 7,614 (till ‘/12 6,980
|
I förut berörda skrifvelse den 27 december 1911 har styrelsen också
erinrat, att styrelsens arbetsbörda oupphörligt växer samt att tre åt
styrelsens ledamotsplatser för närvarande uppehållas på förordnande.
Sjutte hufvudtiteln. 65
For att i görligaste mån afhjälpa de svåra förhållanden, under hvilka [27 1
styrelsen nu arbetar, skulle det, fortsätter styrelsen, vara af stort värde,
om arbetskrafterna hos styrelsen kunde förstärkas genom två af kom¬
mittén for medicinalstyrelsens omorganisation m. m. föreslagna åtgär-
der, inrättandet af ett vetenskapligt råd vid medicinalstyrelsens sida
och tillsättandet af två medicinalrådsassistenter hos styrelsen.
Jag ber därför att i korthet få redogöra för kommitténs förslag i
dessa båda afseenden. ö
Hvad då först beträffar det vetenskapliga rådet anför kommittén,
att de medicinska vetenskapernas allt större specialisering småningom
gjort det omöjligt för en person att samtidigt sakkunnigt behärska ett
flertal af dem, och att det naturligtvis icke låter sig göra att förse me¬
dicinalstyrelsen med så många ordinarie byråchefer eller ledamöter, som
sKulle erfordras för att _ styrelsen i hvarje fall skulle äga tillgång till en
inom ett visst område i egentlig mening sakkunnig ledamot. Därmed
skulle knappast heller, påpekar kommittén, den i hvarje fall bästa sak¬
kunskapen kunna anses hafva tillförts styrelsen, då ju denna inom vissa
områden af medicinalstyrelsens ämbetsbefattning väsentligen måste an¬
ses kunna förvärfvas och underhållas endast genom medicinskt arbete
ff.annan oart tin uteslutande sysslande med administrativa medicinal-
ragor, något som å andra sidan fordrar annat än den vetenskapliga
iackutbildnitigen. r ö
För att tillföra styrelsen det slags sakkunskap, hvaraf densamma,
om den ratt skall kunna fylla sin uppgift, enligt kommitténs mening
nu mera an förr är i oundgängligt behof, har kommittén ansett sig
hora tillgripa en särskild utväg, med hvilken kommittén äfven sökt
vinna ett annat ej mindre viktigt ändamål, nämligen att erhålla en in¬
timt förenande, ständigt verkande länk mellan styrelsen och de krafter
utom densamma, som på läkar- och apotekarvetenskapens områden här
i landet kunna anses i olika afseenden gå i spetsen.
Kommittén har för fyllande af dessa uppgifter tänkt sig, att vid
medicinalstyrelsens sida skulle ställas ett af framstående läkare och
apotekare, till det antal, Eders Kungl. Maj:t efter förslag af medicinal¬
styrelsen bestämmer, sammansatt vetenskapligt råd. Medlem af rådet
skulle åligga dels att på kallelse af generaldirektören deltaga i utred¬
ningen och behandlingen af ärende, hörande till hans särskilda kun¬
skapsområde, dels ock att af eget initiativ rikta styrelsens uppmärksam¬
het pa sadana vetenskapens framsteg, som kunna antagas äga särskild
betydelse för allmänna hälso- och sjukvården eller rättsmedicinen. Med-
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 9
Vetenskapligt
råd.
Kommittén.
66
Sjätte liufvudtiteln.
lemmarna af rådet borde efter förslag af generaldirektören af Eders
Kungl. Mai :t utses tillsvidare. Inom rådet borde _ åtminstone följande
vetenskapsgrenar eller specialfack företrädas, nämligen: psykiatri af tva
medlemmar, rättsmedicin af två, hygien af eu, medicin af eu, kirurgi
af en, obstetrik af eu samt farmaci och apoteksväsende af en. Möjlig¬
het borde enligt kommitténs mening förefinnas att i mån af behof öka
medlemmarnas i rådet antal utöfver det, som, enligt hvad. nyss angif-
vits minst bör erfordras. Dels skulle nämligen utan sådan möjlighet
vid Sjukdom eller annat förfall styrelsen för längre tid kanske nodgas
undvara den behöfliga sakkunskapen på ett visst område, dels late äf¬
ven tänka sig, att behof af speciell sakkunskap yppas inom andra
discipliner än de nyss nämnda.
Medlem af vetenskapliga rådet borde enligt kommitténs asikt, nar
ärende inom medicinalstyrelsen förekommer, för hvars behandling han
tillkallats, äga samma ställning, som i allmänhet tillkommer ledamot i
styrelsen. Han borde alltså gifva upplysningar och råd och saga sm
mening samt, om densamma ej öfverensstämmer med beslutet, låta an¬
teckna den till protokollet. I fråga om rättsmedicinskt utlåtande skulle
enligt kommitténs förslag tillkallad medlem af vetenskapliga rådet aga
beslutanderätt. Föredragning af sådant ärende borde äfven, då general¬
direktören så prof var erforderligt, kunna ske af medlem åt veten¬
skapliga rådet. Eljest borde ärende, i hvars behandling medlem åt
vetenskapliga rådet deltager, föredragas af vederbörande byråchef eller
annan, som föredragningen på grund af särskild bestämmelse till-
k°mlI detta sammanhang ber jag få omnämna, huru kommittén tänkt
sig sättet för behandlingen af rättsmedicinska ärenden mom styrelsen.
Vidkommande de rättsmedicinska ärendena angående sinnesbeskaf¬
fenhet — hvilka hittills handlagts i medicinalstyrelsens plenum — ut¬
göra dessa ärenden sådana utlåtanden angående personers sinnesbeskaf¬
fenhet, som det åligger styrelsen att afgifva, vidare frågor om hänvis¬
ning till undersökning å hospital af person, angående hvars sinnes¬
beskaffenhet styrelsen sålunda har att afgifva utlåtande, samt slutligen
från hospitalsdirektion till styrelsen hänskjuten fråga om utskrifning
från hospital af person, hvilken, tilltalad för brott, i anseende till sin¬
nessjukdom ej kunnat till ansvar fällas. , . ,
Genom nådiga brefvet den 9 mars 1826 är förordnadt, bland an¬
nat, att, då en för brott tilltalad person uppgifves vara eller vid gärnin¬
gens begående hafva varit vansinnig, domstolen skall, jämte iakttagande
af hvad stadgadt är om nödig fullständighet i rannsaknmgen, sedan
67
Sjätte liufvudtiteln.
•W^EääSäi: ®......'<'7'
läkares betyg om den tilltalades sinnesbeskaffenhet blifvit infordradt,
öfverlämna detsamma tillika med rannsaknirigen till medicinalstyrelsen,
hvars utlåtande i ämnet bör afvaktas, innan domstolen sitt beslut
meddelar.
Antalet af de utaf medicinalstyrelsen afgifna utlåtanden angående
sinnesbeskaffenhet befinner sig i ständig ökning. Under det sålunda
antalet år 1890 uppgick till 34, hade det år 1900 stigit till 38, år 1908
till 83 och år 1909 till 102. Jag tillåter mig dessutom erinra, att Riks¬
dagen i skrifvelse den 8 april 1908 anhållit om lagbestämmelser i syfte,
att utlåtande angående sinnesbeskaffenheten hos tilltalad, som af under¬
rätt dömts till döden eller straffarbete på lifstid, alltid skall infordras
från medicinalstyrelsen. Skulle denna skrifvelse föranleda lagstiftning
i angifvet syfte, torde detta i sin mån bidraga till ytterligare ökning
i antalet ärenden af förevarande beskaffenhet.
Kommittén anmärker nu, bland annat, att tryggheten för en sak¬
kunnig behandling af dessa ärenden visserligen ökats dels därigenom
att referenten för dem, i olikhet med tiden närmast efter 1876, under
senare tiden sökts bland speciellt psykiatriskt utbildade läkare, dels ge¬
nom anställandet af en öfverinspektör för sinnessjukvården med skyl¬
dighet att biträda medicinalstyrelsen vid hithörande ärendens handlägg¬
ning, dels slutligen därigenom att rannsakningsfångar, livilkas sinnes¬
beskaffenhet misstänkes vara abnorm, allt oftare hänvisas till hospital
för undersökning, men att det emellertid synes kommittén obestridligt,
att den ifrågavarande ärenden hittills ägnade behandlingen inom medi¬
cinalstyrelsen icke lämnat tillräckligt inflytande för den sakkunskap,
hvilken måste anses vara af synnerlig vikt vid ärendenas behandling.
Kommittén har nu föreslagit, att ifrågavarande ärenden behandlas
af medicinalrådet och chefen för hospitalsbyrån, generaldirektören, om
han finner skäl deltaga i ärendets behandling, men eljest den af de
öfriga medicinalråden, som generaldirektören bestämmer, samt öfver-
inspektören för sinnessjukvården eller, vid förfall för honom, en psy¬
kiater i det vetenskapliga rådet. Kunna de tre sålunda deltagande ej
enas om slutet, skulle, efter förslag af dem, af generaldirektören till¬
kallas ytterligare en psykiater i det vetenskapliga rådet, hvarefter ut¬
låtandet skulle afgifvas efter omröstning mellan dessa fyra. Utslags-
röst borde därvid generaldirektören äga, om han deltager, men eljest
chefen för hospitalsbyrån, som tillika skulle föra ordet vid de sam¬
manträden för behandlingen af ifrågavarande ärenden, där general¬
direktören ej är tillstädes. Vid olika meningar mellan de i beslutet
deltagande borde utdrag af protokollet angående dem bifogas utlå¬
tandet.
68
Sjätte hufvudtiteln.
Kommittén erinrar därom, att i detta sammanhang Riksdagen i
dess förutnämnda skrifvelse af den 8 april 1908 uttalat, att vid de
förevarande ärendenas behandling plats borde beredas äfven åt andra
än psykiatrici.
Kommittén föreslår slutligen, för att ej chefen för hospitalshjon
öfver höfvan skall betungas, att föredragningen åt dessa ärenden, som
ofta kräfver drygt arbete, skall, efter generaldirektörens bestämmande,
fördelas mellan chefen för hospitalshjon och den af de öfriga psykiatriskt
särskildt utbildade först tillkallade.
Hvad angår de hos medicinalstyrelsen handlagda rättsmedicinska
ärenden, som ej ängd sinnesbeskaffenhet, utgöras dessa af rättsmedicinska
utlåtanden, granskning af obduktionsprotokoll med tillhörande utlåtanden
och räkningar samt utlåtanden rörande andra rättsmedicinska förrätt¬
ningar.
I analogi med den anordning kommittén föreslagit i fråga om utlå¬
tanden angående sinnesbeskaffenhet anser kommittén, att rättsmedi¬
cinska utlåtanden, som ej röra sinnesbeskaffenhet, böra afgifvas af che¬
fen för den byrå, till hvilken ärendet hör, generaldirektören, i fall han
finner skäl deltaga i ärendets behandling, men eljest den af de öfriga
medicinalråden, som generaldirektören bestämmer, samt ^en af general¬
direktören tillkallad rättsläkare i vetenskapliga rådet. Kunna de tre ej
enas om slutet, bör, sedan deras förslag inhämtats, af generaldirek¬
tören ytterligare tillkallas en rättsläkare i vetenskapliga rådet. 1 fråga
om sättet för besluts fattande, föredragning och expediering af be¬
slut vid olika meningar mellan de i ärendets afgörande deltagande
skulle samma regler gälla som beträffande motsvarande rättspsykiatriska
ärenden. .
Äfven om dessa ärenden ej äro flera till antalet, än att de i all¬
mänhet böra kunna föredragas af vederbörande byråchef hvilket i
mindre omfattning kan ske i fråga om de rättspsykiatriska ärendena
har dock kommittén ansett möjlighet böra finnas för generaldirektören
att, när särskild anledning därtill yppar sig, öfverlämna beredning^ och
föredragning af hithörande ärende till ledamot af vetenskapliga rådet.
Då nämligen dessa ärenden dels äro af brådskande art dels ock under¬
stundom kunna fordra särskildt tidsödande och ingående undersökningar,
som kanske ej alltid kunna verkställas af byråchefen, finner kommittén
lämpligt, att biträde med beredning och föredragning kan beredas
denne. Äfvenledes kan, anmärker kommittén vidare, under byråchefens
semester i fall, då en i rättsmedicin tilläfventyrs mindre förfaren vikarie
uppehåller ämbetet, behofvet af mera sakkunnig föredragande blifva
trängande.
69
Sjette hufvudtiteln.
Yppas vid granskning i vanlig ordning inom styrelsen, d. v. s
efter föredragning af vederbörande byråchef inför generaldirektören,
åt rättsmedicinskt obduktionsprotokoll eller utlåtande anledning till
framställande af anmärkning mot någotdera eller till ändring i utlå¬
tandet, anser kommittén ärendet böra hänskjutas till samma behand-
s10m’ en^St hvad nyss omnämnts, bör tillkomma rättsmedicinskt
utlåtande.
Beträffande antalet medlemmar i det vetenskapliga rådet var leda¬
moten i kommittén herr Carl Persson i Ställhult skiljaktig och ansåo-
att detsamma borde bestämdt begränsas till sju och således allenast eu
medlem företräda en hvar af de båda specialfacken psykiatri och rätts-
me lem. Genom det tillvägagångssätt kommittén i afseende å rätts¬
medicinska utlåtanden föreslagit för det fall, att de tre i ärendets
e andling först deltagande ej äro ense, finner reservanten icke större
säkerhet för ett rätt bedömande af frågan vara vunnen. Att en fjärde
person tillkallas anser han därför onödigt och torde enligt hans mening
i hvarje fall endast sällan komma att inverka på det slut, hvartill majo¬
riteten af de tre först tillkallade förut kommit.
Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 5 augusti 1910 icke nå^ot
att invända mot kommitténs förslag rörande inrättande af det veten¬
skapliga rådet och anser för sin del, att för det behandlingssätt inom
styrelsen, som ifrågasatts för mål angående sinnesbeskaffenhet äfven¬
som af andra rättsmedicinska mål, torde väl erfordras två medlem-
mar, som i rådet skola representera hvardera af dessa specialfack.
Med en dylik anordning bör emellertid enligt styrelsens mening kraf-
vet på sakkunskap vid dessa viktiga ärendens afgörande vara fullt
tillgodosedt.
Slutligen erinrar jag, att vid föredragning inför Eders Kungl. Maj.-t
den 13 januari 1911 af frågan om medicinalstyrelsens lönereglerino-då¬
varande chefen för civildepartementet yttrade följande:
»Jag anser den af kommittén föreslagna anordningen med ett veten¬
skapligt råd, som skulle stå vid medicinalstyrelsens sida, vara synner¬
ligen lycklig, då härigenom skulle tillföras styrelsen eu fond af sak¬
kunskap på speciella områden af den medicinska vetenskapen, som icke
kan förutsättas i lika omfattning vara till finnandes bland medicinal¬
styrelsens ordinarie ledamöter, men utan hvilken styrelsen icke rätt
kan fylla sina samhällsviktiga uppgifter.
Hvad angår antalet medlemmar i det vetenskapliga rådet har
kommitténs majoritet, såsom nä,mnts, föreslagit, att detsamma skulle
utgöra nio med möjlighet att i mån af behof öka antalet, under det
70 Sjätte hufvndtiteln.
[27 1 att en reservant ansett antalet böra fixeras till sju. Efter öfvervägande
af de skäl, som å ömse sidor blifvit anförda, ansluter jag mig i denna
del till majoriteten. Särskildt synes det mig angeläget, att, då fråga
är om afgifvande af rättsmedicinska utlåtanden, sättet för ärendenas
behandling så anordnas, att största möjliga säkerhet vinnes för ett rätt
bedömande; och det torde icke kunna förnekas, att det tillskott i sak¬
kunskap, som erliålles genom tillkallandet af en fjärde sakkunnig, när
tre icke kunnat enas, utgör en ytterligare garanti i förevarande hän¬
seende. Den ringa kostnadsökning, som blir en följd häraf, lärer icke
kunna tillmätas någon betydelse i förhållande till de intressen, om
hvilka här är fråga.
Allenast i det afseendet synes mig kommitténs förslag hora jamkas,
att medlemmarna i det vetenskapliga rådet enligt min mening hora
förordnas icke tillsvidare utan på viss tid, exempelvis fem år.»
Anställande af Hvad härefter angår anställandet af medicinalrådsassistenter, ber
medicinal- a|y fä erinra därom, att för närvarande äro såsom medicinska bitra-
assistenter. den hos styrelsen anställda fyra amanuenser, hvilka äro legitimerade
Kommittén, läkare, mot årligt arfvode till en af 1,000 kronor och till tre af UOU
kT0I1på grund af göromålens inom medicinalstyrelsen oftast uteslutande
läkartekniska art är det nämligen nödvändigt för styrelsen och^dess
läkarledamöter att till sitt biträde vid ärendenas beredning och inred¬
ning; äga tillgång till läkarutbildade personer. Äfvenledes är nödvändigt,
att inom styrelsen finnas läkarkrafter att vid ledighet för medicinalråd
funo-era som ställföreträdare för dem. I detta afseende hafva aulitats
vidledighet eller semester för medicinalrådet för hospitalsärendena öfver-
inspektören för sinnessjukvården, men eljest i främsta rummet ombuds¬
mannen och fiskalen 'och sedan läkaramanuenserna i mån af lagenhet
och lämplighet. Med det låga arfvode, som dessa amanuenser åtnjutit,
har det arbete, hvilket ansetts kunna af dem begäras, enligt hvad kom¬
mittén påpekar, ofta blifvit för ringa, och skyldighet att förrätta, arbete
viss tid å tjänsterummet har merendels icke ålegat, dem. Svårigheter
vid vikariat hafva med detta system äfven förekommit, då amanuenserna
ju haft sin hufvudsakliga sysselsättning utom medicinalstyrelsen. Kom¬
mittén föreslår nu, att i stället för de nuvarande fyra ifrågavarande
amanuenserna anställas två medicinalrådsassistenter med så mycket högre
arfvode än de nuvarande läkaramanuenserna, att skyldighet kan åläggas
dem, förutom att mottaga förordnanden såsom byråchefer å lakarby-
Sjätto hufvudtiteln. 71
råerna, att under den öfriga delen af året hvarje dag tjänstgöra viss [27,]
tid af till exempel tre timmar i medicinalstyrelsen.
Kommittén tänkte sig, att med inrättandet af assistentbefattnin¬
garna behofvet af läkaramanuenser skulle bortfalla. På hemställan af
medicinalstyrelsen upptogs emellertid i 1911 års statsverksproposition
en läkaramanuens, som enligt styrelsens mening skulle åläggas tjänst¬
göring vid byrå, där ingen medicinalrådsassistent funnes anställd, samt
vid behof vikariera för ombudsmannen hos styrelsen.
I skrifvelsen den 27 december 1911 erinrar nu styrelsen, att detta Medicinaiaty-
förslag förutsatte tillika, att en ny kameralbyråchefsbefattning skulle relse”-
inrättas i styrelsen, hvarigenom isynnerhet föredraganden för hospitals-
ärenden skulle beredas en betydande lättnad i sina göromål. Skulle
denne nu, vid oförändrad organisation, beröfvas sin amanuens, skulle
arbetet för honom, i stället lör att på ett välbehöfligt sätt lättas,
komma att ökas. Styrelsen anser det därför nödvändigt, att tvenne
läkaramanuenser fortfarande tillsvidare finnas, äfven om de tvenne andra
utbytas mot medicinalrådsassistenter.
Tillika hemställer styrelsen, att anordningen med vetenskapliga
rådet, två medicinalrådsassistenter och två läkaramanuenser måtte sättas
i verket redan under senare hälften af år 1912.
Förslaget att inrätta ett vetenskapligt råd och tilldela medicinal- Departements-
styrelsen medicinalrådsassistenter synes mig ägnadt att tillföra styrelsen chefe».
en betydande ökning af arbetskraft, och jag har genom öfverläggning
med styrelsens chef kommit till den uppfattningen, att åtgärder i denna
riktning bringa en lättnad just på de punkter, där arbetet är mest
tyngande, och således, i afvaktan på en genomgripande reglering af
styrelsen, äro de för närvarande lämpligaste.
Jag ansluter mig också, med afseende å antalet medlemmar i veten¬
skapliga rådet, till hvad departementschefen i förevarande afseende ytt¬
rade i statsverkspropositionen till 1911 års riksdag; dock bör, då nu
allenast är fråga om en provisorisk anordning, medlemmarna i rådet
tillsvidare förordnas på ett år i sänder.
Däremot kan jag icke biträda förslaget om bibehållande af två
läkaramanuenser. Det är visserligen sannt, att först med kameral-
byråchefsbefattningens inrättande samt genomförande i öfrigt af bvrå-
indelning fullt tillfredsställande förhållanden inträda, men å andra sidan
bör uppmärksammas, att styrelsen nu — frånsedt medicinalrådet för
veterinärärenden, som härvid ej kan medräknas — förfogar öfver ett
72 Sjätte Imfvudtiteln.
[27.] medicinalråd mer, än som skulle bli fallet med den nya organisationens
genomförande enligt förslaget till 1911 års Riksdag.
Jag anser mig därför, med upptagande af förslaget om anstäl-
lande af två medicinalrådsassistenter, allenast kunna förorda bibehållande
af en läkaramanuens.
Ej heller anser jag mig böra biträda styrelsens förslag om nu
ifrågavarande anordningars sättande i verket redan under senare hälften
af år 1912. Genom 1911 års Riksdags beslut äro förhållandena redan
reglerade för år 1912, och några sådana särskilda omständigheter, som
nödvändiggöra framställning till Riksdagen om ökning af arbetskraf¬
terna redan för år 1912 kunna, med allt beaktande af styrelsens växande
arbetsbörda, dock knappast anses föreligga.
Kommittén. Hvad härefter beträffar kostnaderna för de föreslagna anordningarna
har kommittén tänkt sig, att arfvodet till vetenskapliga rådet skulle
utgå sålunda, att för hvarje gång medlem af rådet efter kallelse in¬
ställer sig i styrelsen för deltagande i behandlingen al ärende ersätt¬
ning därför skall till honom utgå med 25 kronor. Skall medlem i
denna sin egenskap, vare sig fråga är om ärende, i hvars behandling
han skall deltaga, eller icke, verkställa särskild utredning i något ärende
eller i styrelsen föredraga ärende, borde enligt kommitténs mening,
förutom nyssnämnda arfvode, lör deltagande i ärendets afgörande till
honom utgå ersättning, som för hvarje fall af styrelsen bestämmes,
dock ej öfver 75 kronor för gång. År medlem, som tillkallats, ej bo¬
satt i Stockholm eller i dess omedelbara närhet, borde därjämte rese¬
ersättning tillkomma honom.
Beträffande emellertid psykiatri^ och rättsmedici i det vetenskap¬
liga rådet blifva enligt kommitténs förslag dessa på ett mera intimt sätt
bundna vid styrelsen än rådets öfriga medlemmar, i det att styrelsen
dem förutan ej blir beslutmässig vid afgifvandet af rättsmedicinska ut¬
låtanden och till behandlingssätt därmed likställda ärenden. . Särskildt
komma två af dessa, en psykiater och en rättsläkare, att ofta i styrelsen
inkallas. I betraktande häraf och då det icke kan förväntas, att dessa
båda ledamöter skola ställa sig till förfogande utan annan ersättning
än den, som enligt kommitténs förslag i allmänhet skulle tillkomma
medlem af rådet, samt med hänsyn såväl till de rättsmedicinska ären¬
denas brådskande art, hvilken så godt som i hvarje fall kräfver oför¬
dröjlig utredning och behandling, som äfven till deras merendels om¬
fattande och vidlyftiga beskaffenhet, har kommittén ansett sistnämnda
ledamöter böra, utöfver förutnämnda ersättning, tillerkännas särskild
Sjätte hufvudtiteln. 73
sådan, utgående efter medicinalstyrelsens bestämmande med tillsammans [27.]
högst 2,600 kronor om året.
Det belopp, hvarmed i öfrigt arfvode till vetenskapliga rådet bör upp¬
föras i medicinalstyrelsens stat, har kommittén beräknat på följande sätt.
Under antagande att antalet rättspsykiatriska utlåtanden och till
handläggningssätt därmed likställda ärenden under ett år utgöra 100
samt att i afgörandet af hälften af dessa en rättspsykiater i vetenskap¬
liga rådet deltager och i 10 af dem — på grund af att tre ej äro om
slutet ense — ytterligare en psykiater i samma råd, utgör dessas arf¬
vode, beräknadt efter 25 kronor för gång, årligen 1,500 kronor. An-
tages, att öfriga rättsmedicinska utlåtanden och till handläggningssätt
därmed likställda ärenden utgöra 30 och att för 5 af dessa två rätts¬
läkare af vetenskapliga rådet behöfva tillkallas, utgör årliga kostnaden
härför, likaledes beräknad efter 25 kronor för gång, 875 kronor.
Antages tillika, att en tredjedel af samtliga sådana rättspsykiatriska
ärenden, som förut nämnts, och 5 andra nyss afsedda rättsmedicinska
ärenden behöfva föredragas eller eljest närmare utredas af en psykiater
eller rättsläkare i vetenskapliga rådet, utgör sammanlagda årliga kost¬
naden härför, approximativt beräknad till i medeltal 50 kronor för
gång, 1,900 kronor.
k örutsättes vidare, att för andra inom styrelsen förekommande ären¬
den af vetenskapliga rådet under ett år behöfva tillkallas hygienikern
i 10, hvar. och en af medikern, kirurgen och obstetrikern i 5 samt
apotekaren i 20 fall, äfvensom att i 6 af dessa särskild utredning er¬
fordras, utgör kostnaden härför 1,425 kronor.
Enligt denna beräkning skulle till vetenskapliga rådet utgå dels i
ersättningar för hvarje särskild gång till rådets medlemmar 5,700 kronor
dels ock, såsom förut angifvits, därutöfver till två medlemmar 2,600 kro¬
nor eller tillhopa 8,300 kronor.
Hvarken mot de åt kommittén föreslagna arfvodena eller mot Departements-
sättet för beräknandet af kostnaderna har jag funnit någon anmärk- chefen.
ning att framställa.
Beträffande de båda medicinalrädsassistenterna har kommittén an- Kommittén,
sett, att man för att erhålla lämpliga personer, som äro väl kvalificerade
såväl, i allmänhet för sina göromål som särskild^ då så erfordras, att
vikariera för medicinalråd, icke bör sätta arfvodet till hvardera af dem
lägre än till 3,000 kronor för år.
Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 5 augusti 1910 anfört, att,
da på assistenterna ställts den fordran, att de skola vara förbundna
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 A/d. 1 Höft. 10
74
Sjätte liufvudtiteln.
[27.1 till tre timmars daglig tjänstgöring å ömhet sloka! en — en anordning,
som enligt styrelsens uppfattning i själfva verket icke alltid torde blifva
för deras arbete lämplig — man borde sätta deras aflöning något högre,
än som skett. Styrelsen framhåller tillika, att, då medicinahådsassistent
skulle vara skyldig att vid behof inträda såsom medicinalråds ställföre¬
trädare, denna skyldighet skulle i assistentens öfriga verksamhet medföra
en rubbning, som understundom kunde blifva för honom synnerligen
kännbar. Det är därför enligt styrelsens mening att befara, att man icke
lätt skall finna för uppdraget väl kvalificerade personer, som äro villiga
att mot det af kommittén föreslagna arfvodet åtaga sig ett för vanlig
läkarverksamhet så störande arbete som medicinalrådsassistentens. Under
sådana förhållanden anser styrelsen, att man bort gorå dessa befatt¬
ningar mera lockande genom att aflöna dem med åtminstone 4,000
kronor om året.
Departements
chefen.
I propositionen till 1911 års Riksdag föreslogs i anslutning till
medicinalstyrelsens förslag och med hänsyn till de kompetensfordringar,
som måste ställas på medicinalrådsassistenterna och den arbetsbörda,
som skulle påläggas dem, att medicinalrådsassistenternas arfvode icke
skulle sättas lägre än 4,000 kronor; och har jag ingen anledning att
frångå detta förslag. _ , , , onn
För en läkar amanuens torde därjämte beraknas ett arivocie al l,JUU
Vid regleringen af löneförhållandena vid flera af de centrala äm¬
betsverken har för uppehållande af amanuensbefattning under sjukdom
och semester samt, då amanuens förordnats att bestrida ordinarie tjänst
under inneliafvarens semester och tjänstledighet, beräknats omkring 4
kronor för hvarje amanuens. ,. . ,
Motsvarande beräkning synes böra göras beträffande medicinalråds-
assistenterna. Och har därför för hvardera af dem i omförmälda al¬
seende beräknats 675 kronor om året eller för båda 1,350 kronor.
Den förstärkning af medicinalstyrelsens arbetskrafter, som med nu
förordade förslag skulle komma till stånd, betingar efter ofvan angifva
o-runder och då arfvodet till en läkaramanuens utgår af nedan omformalda
anslag till extra tjänstemän m. m. en kostnad för år 1913 af 17,650 kronor.
Provisorisk Jag öfvergår härefter till eu framställning från medicinalstyrelsen
löneförbätt- om provisorisk löneförbättring för styrelsens extra ordinarie tjänstemän.
ÄnsrÄ A medicinalstyrelsens stat, hvilken blifvit af Eders Kungl. Maj:t
tjänstemän, fastställd genom nådigt bref den 1 juni 1877, finnes till medikaments-
räkningars granskning, vikariatsersättning, renskrifning, flitpenningar
och tillfälliga utgifter uppfördt ett ursprungligen till 11,000 kronor
Sjätte liufvudtiteln. 75
bestämdt anslag. På därom af Kung!. Maj:t giord framställning höides
detta anslag vid 1898 års Riksdag till 16,000 kronor. Anslagets öknino-
afsag att bereda medel dels till tre amanuensplatser i styrelsens kansli
dels ock till anställande af två statistiska biträden vid "utarbetande af
styrelsens årsberättelse. Ytterligare har anslaget vid 1900 års Riksdag,
likaledes på Eders Kungl. Majrts begäran, höjts till 16,500 kronor, hvil-
ken ökning föranleddes däraf, att, sedan vid samma Riksdag beviljats
aflöning for en föredragande för veterinärärenden, medel till bestridande af
ersättning under semester och tjänsteresor måste beredas dennes vikarie.
lör ökning af de till läkaramanuenserna utgående arfvoden m. m.
höjdes anslaget år 1906 med 2,500 kfonor till 19,000 kronor.
+-n n^r^aran^e utgå från detta anslag, bland annat, arfvoden dels
till förut omförmälda läkaramanuenser med tillhopa 3,700 kronor dels
till en veterinäramanuens efter 1,000 kronor, dels ock till 2 kansliama-
nuenser efter 1,200 kronor, till en sådan amanuens efter 1,500 kronor
en amanuens å räkenskapskontoret efter 900 kronor samt till en expedi-
tionsamanuens efter 600 kronor och till en registratorsamanuens efter
oOO kronor, hvilka två sistnämnda befattningar emellertid för närva¬
rande uppehållas af samma person. Dessutom utgår af samma anslag
arfvode tiil statistikern efter 1,200 kronor och till ett biblioteksbiträde
efter 400 kronor samt till biträde för medikamentsräkningars gransk¬
ning efter 1,000 kronor.
Med skrifvelse af den 27 november 1911 har nu medicinal¬
styrelsen öfverlämnat en af styrelsens amanuenser hos styrelsen gjord
ansökning, däri till en början framhålles, att knappast i något äm¬
betsverk så låga amanuensarfvoden torde förekomma som i medici¬
nalstyrelsen. Sökandena anföra vidare, att endast i medicinalstj^relsen
fast anställda amanuenser sakna rätt till semester och rätt att under
sjukdom bibehålla åtminstone någon del af sitt arfvode. Därjämte äro
de skyldiga att vid förordnande å ordinarie tjänst afstå hela' sitt ärna-
nuensarfvode. På grund af dessa omständigheter jämte den synnerligen
11^sl^^eu till befordran till ordinarie tjänst inom styrelsen hem-
ställa sökandena, att från och med 1912 års ingång amanuensarfvodena
matte bojas exempelvis i analogi med de grunder, som uttalats af
kommittén för medicinalstyrelsens omorganisation, nämligen
amanuens tillerkännes rätt till minst tre veckors kostnadsfri ledig¬
het årligen (semester); &
. amanuens tillerkännes rätt att under tjänstledighet på grund af
sjukdom behålla Va af arfvodet intill en tid af ett år; samt
, , .amanuens tillerkännes rätt att vid förordnande å ordinarie tjänst
behålla Vs af arfvodet.
[27.]
Framställ¬
ning från
amanuen¬
serna.
[27.]
Medicinal¬
styrelsen.
70 Sjiitte liufvudtiteln.
I skrifvelsen den 27 november 1911 vitsordar nu styrelsen i allo de
i amanuensernas nyssnämnda skrifvelse omförmälda förhållanden och på¬
peka, att arfvodet endast för en amanuens, som tjänstgjort i styrelsen
sedan år 1878, uppgår till 1,500 kronor. Styrelsen framhåller äfven, att
de låga arfvodena lätt kunna föranleda svårigheter för styrelsen att
erhålla och behålla goda arbetskrafter. Styrelsen har därför tänkt sig,
att en förbättring af de extra ordinarie tjänstemannens stallning borde
ske genom en mindre höjning af arfvo desbelopp en jamte ratt for kansli-
amanuenserna till en kortare tids semester. _ . ..
Tillika hemställer styrelsen om ökning i arfvodet till statistikern,
granskaren af medikamentsräkningar och biblioteksbitradet, åt hvilka
för närvarande statistikern uppbär 1,200 kronor årligen, granskaren åt
medikamentsräkningar 1,000 kronor och biblioteksbitradet 400 kronor
Styrelsen hemställer därför om ett extra anslag a 5,500 kronor att
ställas till styrelsens förfogande redan under ar 1912 för loneforbat ring
m. in. åt de hos styrelsen anställda extra ordinarie tjänstemän och betjente.
Hur styrelsen tänkt sig denna tillökning använd framgar åt föl¬
jande tablå, hvarur dock läkaramanuenserna uteslutits._
Nu¬
varande
arfvode.
Med
löneför¬
bättring.
Ökning.
Statistikern...............................................................
Biblioteksbitradet ......................................................
Medikamentsräkningsgranskaren....................................
1 veterinäramanuens..................................................
1 kansliamanuens ......................................................
1 d:o ......................................................
1 d:ö ......................................................
1 expeditionsamanuens................................................
1 registratorsamanuens...................................................
1 amanuens å räkenskapskontoret....................................
Semesterersättning för 2 veckors semester ä 100 kr. i måna¬
den, 4 amanuenser ...................................................
D:o ä 50 kr. i månaden, 2 amanuenser (expeditions- och re-
gistratorsamanuenserna).............................................
1 e. o. tjänsteman, gratifikation ....................................
3 d:o d:o ....................................
2 e. o. vaktmästare d:o ....................................
Summa kronor
Summa.
1,200
|
1,750 |
|
550
|
|
400
|
600
|
200
|
|
1,000
|
1,200
|
200
|
950
|
1,000
|
1,200
|
200
|
200
|
1,500
|
1,800
|
300
|
|
1,200
|
1,500
|
300
|
|
1,200
|
1,500
|
300
|
|
600
|
900
|
300
|
|
500
|
600
|
100
|
|
900
|
1,500
|
600
|
1,900
|
—
|
—
|
200
|
|
—
|
|
50
|
250
|
—
|
—
|
300
|
|
—
|
—
|
900
|
1,200
|
—
|
—
|
200
|
200
|
—
|
- | -
|
4,700
|
77
Sjätte Imf vadtiteln.
Hvad nu först beträffar framställningen om löneförbättring åt de [27.]
juridiskt utbildade amanuenserna ber jag att få erinra om, att år 1906 Departemcnts-
en liknande framställning från medicinalstyrelsen på min hemställan af cliefen-
Kungl. Maj:t lämnats utan afseende. Jag ifrågasatte då, om icke
vissa ändringar i styrelsens kansli borde ske, i syfte att möjligen göra
någon amanuens öfverflödig. Emellertid synes det mig, som om, med
hänsyn till styrelsens växande arbetsbörda, något måste göras för att
tillförsäkra styrelsen dugliga arbetskrafter i afvaktan på en blifvande
omorganisation af kansliet. Särskild! betydelsefullt torde det vara, att
den aflöning styrelsen kan erbjuda sina amanuenser icke väsentligt
understiger hvad som inom åtskilliga andra ämbetsverk tillkommer den
extra ordinarie personalen. Jag vill i sådant hänseende erinra om, att
1911 års riksdag höjt anslaget till amanuenser m. m. i kommerskolle¬
gium. Genom en tillfredsställande rekrytering af kansliet kunde antag¬
ligen ledamöterna befrias från åtskilligt sysslande med uppsättning af
expeditioner och dylika kansligöromål, och därigenom väsentlig tid
vinnas för mera maktpåliggande arbeten. Mot de belopp, som styrelsen
tänker tilldela de juridiskt utbildade amanuenserna, kan jag icke göra
någon anmärkning, då de snarare under- än öfverstiga hvad som är
beräknadt för amanuenser i andra verk.
I öfrigt ber jag att få tillägga, att om, såsom jag ofvan föreslagit,
läkaramanuensen erhåller ett arfvode å 1,200 kronor, äfven veterinär¬
amanuensens arfvode torde höjas till samma belopp.
Angående statistikern har medicinalstyrelsen meddelat, att enligt
upplysning af befattningens förutvarande innehafvare de förberedande
tabellarbetena för den af styrelsen utgifna statistiken kräfva eu arbets¬
tid af cirka 6 timmar om dagen under 3 månader, hvarjämte 4 timmar
i veckan året om åtgå för skriftväxling, redigering och tryckning.
Boksamlingen sköttes förr af en af läkaramanuenserua, men har
numera anställts ett särskild! kvinnligt biträde, som har 2 ordinarie
mottagningstimmar hvarannan dag och dessutom får använda någon extra
arbetstid till katalogisering och dylikt.
Hvarken mot de belopp, styrelsen beräknat för statistikern och
biblioteksbiträdet eller medikamentsräkningsgranskaren, kan jag göra
någon erinran.
Emellertid ber jag att i detta sammanhang uttryckligen få betona,
att, då jag nu angifvit vissa arfvodesbelopp för de extra ordinarie tjänste¬
männen, detta skett endast för att lämna en säkrare grund för ansla¬
gets beräkning, utan att därigenom vare sig behofvet af vederbörande
78 Sjätte Imfyudtiteln.
[27.] tjänster eller arfvodesbeloppen på något sätt få anses fastslagna för
framtiden. _
Ej heller finner jag lämpligt att vid ett anslag af ifrågavarande
provisoriska art beräkna någon särskild semesterersättning, hvarmed
dock icke uteslutes, att, om anslaget i öfrigt därtill lämnar tillgång,
styrelsen kan i förekommande fall medgifva amanuens att behålla sitt
arfvode eller någon del däraf under någon kortare ledighet.
Någon förhöjning af nu förevarande anslag för 1912 torde ej
böra af Riksdagen äskas. Därest framställning om sådan förhöjning
för år 1913 af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen bifalla, torde efter
omständigheterna, Eders Kungl. Maj:t kunna af sjätte hufvudtitelns all¬
männa besparingar eller af anslaget till extra utgifter bereda medicinal¬
styrelsens extra tjänstemän någon förhöjning i arfvodena jämväl för
år 1912.
Då jag härefter öfvergår till en beräkning af anslaget till extra
tjänstemän m. m. för år 1913, ber jag att till en början få erinra, att,
därest mitt förslag om anställande af endast en läkaramanuens af Eders
Kungl. Maj:t och Riksdagen bifalles, skulle på förevarande anslag uppstå
en besparing, motsvarande skillnaden mellan de lyra nuvarande läkar-
amanuensernas sammanlagda arfvode 3,700 kronor och det belopp,
1,200 kronor, som af mig härolvan beräknats till den kvarstående läkar-
amanuensen, eller således 2,500 kronor. Den ökning, som skulle er¬
fordras för de af styrelsen till öfriga extra ordinarie tjänstemän be¬
gärda löneförbättringarna, jämte ett belopp till gratifikationer, skulle
alltså uppgå till 1,950 kronor, hvilket belopp lämpligen kan afrundas
till 2,000 kronor. Då denna ökning endast är ett led i åtgärderna för
en provisorisk förbättring af medicinalstyrelsens ställning, synes det
mig lämpligast att lämna förevarande anslag till medikamentsräkningars
granskning m. m. oförändradt och uppföra den ifrågasätta ökningen pa
extra stat.
Arkitekten. I detta sammanhang ber jag slutligen att få beröra frågan om
arfvodet till medicinalstyrelsens arkitekt, hvilket utgår af förslagsanslaget
till hospitals underhåll.
Detta arfvode utgår jämlikt nådigt bref den 27 februari 1880 med
1,500 kronor årligen jämte ersättning för kostnad och tidsspillan under
de af arkitekten på uppdrag af styrelsen verkställda resor samt godt-
görelse till belopp, som styrelsen i hvarje fall pröfvar skäligt, för af
honom uppgjorda eller granskade plan- och arbetsritningar samt entre¬
prenadkontrakt.
Sjätte hufvudtiteln. 79
Kommittén för medicinalstyrelsens omorganisation föreslog för sty¬
relsens arkitekt samma arvode 5,000 kronor om året, som af löneregle-
ringskommittén föreslagits ock sedermera af Eders Kungl. Maj:t och
Riksdagen godkänts för fångvårdsstyrelsens arkitekt.
Medicinalstyrelsen har sedermera i skrifvelse den 13 juli 1910
gjort framställning, att Eders Kungl. Maj:t måtte bestämma arkitektens
aflöningsfönråner till de i kommittéförslaget upptagna att utgå från och
med den 1 juli 1910. Med pröfning af denna fråga har anstått i afvak¬
tan på att styrelsens lönereglering måtte åtminstone provisoriskt blifva
bestämd. Därefter torde hinder ej möta mot att få beräkna det förhöjda
arfvodet från och med den 1 januari 1912.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
dels att till provisorisk lörereglering för befatt-
ningshafvare i medicinalstyrelsen, i enlighet med de
af mig tillstyrkta grunder och på de af mig förordade
villkor, på extra stat för år 1913 bevilja ett förslags¬
anslag af 19,400 kronor, däraf högst 812 kronor 50
öre må användas till höjning af vikariatsersättning;
att på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag
af 600 kronor att under nämnda år med"' 50 kronor i
månaden användas såsom personligt lönetillägg till
tillförordnade medicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck,
så länge han på grund af nådigt förordnande bestrider
ett medicinalrådsämbete i medicinalstyrelsen; samt
att likaledes på extra stat för år 1913 till aflö¬
nande af en extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen
anvisa ett anslag af 1,175 kronor;
dels att för bestridande af utgifterna för ett veten¬
skapligt råd vid medicinalstyrelsens sida samt för an¬
ställande af tvä medicinalrädsassistenter på extra stat
för år 1913 bevilja ett anslag af 17,650 kronor;
dels ock att till provisorisk höjning af anslaget
till medikamentsr åkning ars granskning, vikariatsersätt¬
ning, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden
på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 2,000
kronor.
[27.]
80
Sjätte liufvudtiteii!.
[28.]
Kontrollant
af hospi¬
talens eko¬
nomiska
förvaltning.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har
Riksdagen, på extra stat för hvardera af åren 1909—1912 till arf¬
vode för en kontrollant af hospitalens ekonomiska förvaltning beviljat
ett anslag af 5,800 kronor. x i„11.
Genom nådigt bref den 22 juni 1911 har Eders Knngl. Maj:t ställt
det för år 1912 beviljade anslaget till medicinalstyrelsens förfogande
samt tillika anbefallt medicinalstyrelsen att, därest anslag för ifråga¬
varande ändamål skulle för år 1913 äskas, i sammanhang därmed
lämna utredning rörande den erfarenhet, som vunnits angående verk¬
ningarna af kontrollantens arbete.
Med anledning häraf har medicinalstyrelsen med skrifvelse den -7
september 1911 öfverlämnat afskrift af tjänstgörande kontrollanten H.
Burmans berättelse öfver sin verksamhet under år 1910.
Af denna berättelse framgår, att kontrollanten under år 1910 be¬
sökt samtliga statshospitalen med undantag af Nyköpings hospital, hvilket
han på grund af sjukdom ej kunnat besöka. Uppehållen vid de olika
anstalterna hade varierat mellan 3 och 24 dagar allt efter anstalternas
storlek. Inventeringar af anstalternas kassor och förråd hade verkställts.
Uti samma berättelse har kontrollanten föreslagit dels anordnande
för hvarje anstalt af ett centralförråd af anstaltens linne, dels ock att
inventarieredovisningen, som för närvarande skall afgifvas i sammanhang
med fjärde kvartalets räkenskaper, i stället måtte få fogas till räken¬
skaperna för andra kvartalet, hvarigenom inventeringarna skulle kunna
förläggas till den ljusa och varma årstiden.
Vidare har kontrollanten i sin berättelse föreslagit anordningar för
underlättande af kontrollen af stenkolsleveranserna till hospitalen.
På uppdrag af medicinalstyrelsen har kontrollanten därjämte verk¬
ställt vissa ekonomiska utredningar rörande hospitalen och särskildt de -
tagit i granskning af förslaget till utredning af paviljongen för forsta
klassens patienter vid Göteborgs hospital.
Kontrollanten upplyser äfven, att den af honom år 1909 föreslagna
förändringen af npphandlingstiden för proviant under år 1910 trädbi
tillämpning och syntes hafva goda verkningar samt att han under ar
1910 äfven afgifvit, förslag till förändringar af hospitalens räkenskaper
och redovisning.
Äfven om de på kontrollantens förslag vidtagna reformer inom
hospitalens ekonomiska förvaltning hittills ej varit af större omfattning,
anser dock medicinalstyrelsen, att kontrollantbefattningen afgjordt vant till
gagn, hvarför medicinalstyrelsen i sin berörda skrifvelse den 27 sep-
Sjätte hnfrndtiteln. 81
tember 1911 hemställt, att anslag till nämnda befattnings uppehållande [28.1
måtte beviljas äfven för år 1913.
Under åberopande af hvad medicinalstyrelsen anfört hemställer
jag, att Eders Kungl Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till arfvode för en kontrollant af hospitalens
ekonomiska förvaltning på extra stat för år 1913 bevilja
ett anslag af 5,800 kronor.
I anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition har 1911 års Riks- [29.]
dag för uppförande vid Uppsala hospital och asyl af ett bostadshus för Uppförande
öfverläkaren, tre bostadshus af trä för betjäning och ett verkstadshus SJSUfiih
beviljat ett anslag af 135,800 kronor samt däraf på extra stat för år asyl af ett
1912 anvisat 75,000 kronor. bostadshus
I propositionen förutsattes, att jämväl öfverläkarbostaden skulle läkaren’
uppföras af trä. ■ ««• m.
Emellertid uttalade Riksdagen vid anslagets beviljande, att, då de
beräknade kostnaderna för samtliga de föreslagna byggnaderna syntes
synnerligen rundligt tilltagna, hade Riksdagen ansett sig hafva grundade
skäl för den uppfattning, att anslaget, därest vid dess användning iakt-
togos nödig sparsamhet och omsorg, skulle visa sig tillräckligt för läkar¬
bostadens uppförande af sten.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 22 juni
1911 anbefallt medicinalstyrelsen att låta utarbeta fullständiga ritningar
till bostadshus af sten för öfverläkaren vid Uppsala hospital och asyl
och därvid noga tillse, huruvida icke kostnaderna, utan skada för bygg¬
nadens ändamålsenlighet, kunde nedbringas, samt sedermera underställa
de sålunda utarbetade ritningarna Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning.
I skrifvelse den 20 november 1911 har nu medicinalstyrelsen med¬
delat, att styrelsen vidtagit åtgärder för utarbetande af fullständiga rit¬
ningar till bostadshus af sten för öfverläkaren, hvilka ritningar komma
att inom kort underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. Tillika har
styrelsen anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta
nådig proposition därom, att å extra stat för år 1913 måtte af det för
uppförande vid Uppsala hospital och asyl af ett bostadshus för öfver¬
läkaren m. m. beviljade anslag af 135,800 kronor anvisas återstående
60,800 kronor.
Då jag intet har att erinra häremot, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hcift.
It
82
[29.]
[30.]
Utvidgning
af elektri¬
citetsverket
vid Lunds
hospital
och asyl.
Medicinal¬
styrelsen.
Sjätte hufvudtfteln.
att af det för uppförande vid Uppsala hospital
och asyl af ett bostadshus för öfverläkaren, tre bostads¬
hus af trä för betjäning och ett verkstadshus beviljade
anslag å 135,800 kronor pa extra stat för ur 1913
anvisa återstående beloppet, 60,800 kronor.
Vid uppförandet af Lunds asyl, som fullbordades år 1891, inrättades
en för hospitalet och asylen gemensam anläggning för elektrisk belys¬
ning. Sedan dess hafva åtskilliga nya lokaler såväl för sjuka som för
förvaltningen tillkommit med ökade kraf på den elektriska anlägg¬
ningen.
«
Medicinalstyrelsen har nu i skrifvelse den 27 september 1911
gjort framställning om anslag till utvidgning och ändring af den elek¬
triska anläggningen vid Lunds hospital och asyl.
Styrelsen anför därvid till en början, hurusom övervakning. af de
sinnessjuka såväl i särskilda större salar som äfven eljest kommit, mel¬
odi mer i bruk. Vid en konsekvent tillämpning af detta behandlings¬
sätt har behofvet af ökad belysning i de för de sjuka afsedda salarna
allt mer framträdt. Den nuvarande elektriska kraftstationen vid Lunds
hospital och asyl är emellertid, säger styrelsen, så otillräcklig, att en
hel del för sjuka afsedda lägenheter äro alldeles utan direkt artificiell
belysning. Sålunda äro af asylens omkring 145 enkelrum alla utom 3 i
saknad af annan belysning än som kan erhållas från de utanför enkel¬
rummen belägna korridorerna. Olägenheten häraf å afdelningar för
oroliga eller osnygga sjuka är, såsom styrelsen framhåller, uppenbar,
den omöjliggör nödig tillsyn af de sjuka under natten, de osnygga
patienterna kunna då icke passas och skötas, hvilket förorsakar mycket
obehagligt och tidsödande arbete. Å arbetssalar och dagrum inom
såväl hospitalet som asylen försvårar eller omöjliggör den otillräck¬
liga belysningen patienternas sysselsättande med handarbete under
den mörka delen af dagen. En del bostadslägenheter för betjäningen,
förrådsrum med flera lägenheter äro för närvarande helt och hållet i
saknad af elektrisk belysning, hvilket icke minst från eldfaresynpunkt
är olämpligt. Slutligen är yttre belysningen otillfredsställande, och for
drift af motorer i bageri, snickarverkstad och pumpverk är den nu¬
varande elektriska kraften otillräcklig.
Styrelsen har låtit civilingenjören Carl Rossander verkställa utred¬
ning angående de utvidgningar och ändringar, som skulle erfordras.
Sjätte kufvudtiteln. 83
Rossander har därvid först utgått från, att utvidgningen skulle ske
i anstaltens egen kraftanläggning. Han upplyser därvid till en början,
att den nuvarande anläggningen består af 3 ångpannor, hvilka jämväl
tagas i anspråk för bad och tvätt m. m., 2 ångmaskiner och 3 genera¬
torer a omkring 25 kilowatt, af hvilka en tjänstgör som reserv. Anslut¬
ningsvärdet af den erforderliga belysningen beräknar Rossander, under
förutsättning att metalltrådslampor användas, till sammanlagdt omkring
71,4 kilowatt, hvarför i hvarje fall utbyte af generatorer måste ske. Eu
ny ångpanna erfordras jämväl, hvaremot de nuvarande ångmaskinerna
skulle kunna bibehållas. Ledningsnätet, anför Rossander vidare, är
flerstädes otillräckligt och äfven i många afseenden synnerligen brist¬
fälligt. Af ledningarna utomhus måste de, som gå till asylen, för¬
dubblas för att ej spänningsförlusterna skola blifva allt för stora, och
äfven ledningarna inom hospitalet måste väsentligt förstärkas. Inom-
husledningarna äro äfven flerstädes anordnade efter ett föråldradt
system (utan centralisering af säkerhetsapparaterna) samt i många
fall mycket bristfälliga. Äfven armaturen är mångenstädes dålig. Om
en genomgripande_ förändring af ledningarna måste företagas i och med
de föreslagna utvidgningarna af belysningen, anser Rossander det af¬
gjordt att förorda, att så godt som samtliga ledningar och apparater
inomhus slopas och ersättas med nya och fullt tidsenliga.
Pa anmodan af hospitalsdirektionen har Rossander sedermera be-
räknat kostnaderna för den erforderliga utvidgningen och ändringen dels
på det sätt, att anstaltens egen ångkraftsauläggning skulle utvidgas (Alt. I),
dels under förutsättning att från staden Lunds elektricitetsverk erfor¬
derlig energi inköptes (Alt. Il) och i så fall antingen omformades från
trefasström till likström (Alt. Ila) eller enbart nedtransformerades till
lämplig spänning (Alt. II b). Den kraft, som från staden Lund skulle
inköpas, skulle till staden levereras af Sydsvenska kraftaktiebolaget från
dess kraftstation i Lagan. Alt. II a) skulle i afseende å de tekniska
egenskaperna blifva fullt jämförligt med Alt. I. Vid Alt. II b) däremot
måste driftsäkerheten antagas vara mindre, hvarför ett särskilt led¬
ningsnät för den under alla förhållanden nödvändiga belysningen med
särskild reserv måste anordnas. Därigenom skulle emellertid åtmin¬
stone de viktigaste fordringarna på driftsäkerhet och öfriga tekniska
anordningar uppfyllas.
Vid uppgörande af dessa kostnadsförslag utgick Rossander till eu
början från att någon ny ångpanna erfordrades endast i Alt. I. Rossan¬
der kom därvid till det resultat, att inköp af energi från stadens elek¬
tricitetsverk jämte enbart nedtransformering till lämplig spänning skulle
[30.]
84 Sjätte hufvudtiteln.
ställa sig fördelaktigast såväl i afseende på anläggnings- som drift¬
kostnader. Sedermera upplyste emellertid hospitalsdirektionen, att ny
ångpanna under alla omständigheter behöfdes för uppvärmning.
Under antagande att vid sådant förhållande kostnaderna för ång-
panneanläggningen icke borde belasta anläggningen af elektricitets¬
verket har Rossander i utlåtande af den 1 december 1910 uppgjort
följande kostnadsberäkning:
Anläggningskostnaderna för Alt. I:
Kraftstation:
2 st. likströmsgeneratorer å omkring
60 kilowatt ........................................ omkring kr. 18,000: —
Ledningar och diverse, omändring
af instrumenttaflan etc..................... » » 1,000: 19,000: —
Ledningsnät och ytterbelysniug:
Hospitalet................................................... » ® 28,300:
Asylen...................................................... » » 46,400: — 74^00: —
Diverse och oförutsedt, kontroll och afsyning etc................... 8,000:
Summa omkring kr. 101,700: —
Driftkostnaderna:
1. Ränta å anläggningskostnaderna:
5 % å kr. 101,700:—................................................................ 5,085: —
2. Afskrifning och underhåll:
omkring 5 % å generatorer samt
ledningar och diverse i kraft¬
stationen ........................... ........ omkring kr. 950: —
omkring 5 % å ledningsnät och
ytterbelysning .............................. » » 3,735:
omkring 3 % å återstoden af an¬
läggningskostnaderna................. t> » 240: 4,925: —
3. Skötsel:
Aflöning’ åt 1 maskinistbiträde ..............
|
................. 1,200: -
|
|
............. 4,750: —
|
5. Diverse och oförutsedt..............................
|
............................... 1,640: —
|
|
17,600: —
|
|
Transport 17,600: —
|
Sjätte liufrudtiteln.
85
6.
Hvartill kommer:
Lamputbyte.................................
Rossander bar härvid räknat
Transport kr. 17,600: —
................................................... 4,900: -
Summa omkring kr. 22,500: —
med metalltrådslampor.
. Jämväl för de öfriga alternativen har Rossander uppgjort detal¬
jerade kostnadsberäkningar. Resultaten däraf framgå af följande jäm¬
förelsetabell : J
|
i Anläggnings-
|
i Driftkostnader
|
|
kostnader
|
inkl. lampor
|
| exkl. lampor
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Alt. I: Eget verk........
i Alt. II: Energi från stadens verk:
|
101,700
|
22,500
|
17,600
|
a) Likström .................................
5) Trefas ström
|
103,400
|
26,400
|
21,500
|
1) med metalltrådslampor..............................j 100,800 24,100 18,200
2) » koltråds- » ..............................| 102,300 22,920 22,000
Vid beräkningen af driftkostnaderna i Alt. I utgår Rossander från
att endast omkring 20 procent af ångmängden behöfva alstras för elek¬
tricitetsverkets behof, under det återstoden kan användas i värmeled¬
ningen. Däremot inberäkna^ han i samtliga alternativ i driftkostna¬
derna hvad som erfordras för drift af pumpverk och vedsåg. Priset
på den från staden Lund eventuellt levererade energien är beräknadt
efter taxan för stadens elektricitetsverk allt efter förbrukningen i de
olika alternativen till ett belopp från 6,75 öre till 7,5 öre per kilowatt
Rossander anför vidare, att vid den å 101,700 kronor slutande
beräkningen har förutsatts, att de befintliga ångmaskinerna skulle bibe¬
hållas och förses med nya direktkopplade generatorer. Då emellertid
dessa generatorer på grund af det' låga hvarftalet ställa sig ganska dyr¬
bara, under det att kostnaderna för snabbgående ångmaskiner numera
äro ganska låga, ifrågasätter Rossander, huruvida det ej vore skäl att
äfven utbyta ångmaskinerna, hvarigenom äfven ett bättre tillgodo¬
görande af ångan skulle kunna ernås. Den högre kostnaden för dessa
skulle ej uppgå till mer än omkring 2,000 kronor gent emot de beräk-
gg g jätte liufrudtiteln.
[30.1 nade kostnaderna för utbyte af enbart generatorerna, och kan den bespa¬
ring, som ernås genom att anskaffa modernare ångmaskiner, möjligen
mer än uppväga prisskillnaden. Han föreslår därför, att den ofvan be¬
räknade anläggningskostnaden af 101,700 kronor ökas till 104,000 kro¬
nor, hvarigenom möjligheten för en nyanskaffning af ångmaskinerna
äfven inrymmes. 1 „ o , ,
Till sistnämnda belopp kommer kostnaden för ångpanna ocn ut¬
vidgning af pannrummet, hvilken af Rossander beräknas till omkring
22,000 kronor, däraf enbart för utvidgningen af pannrummet 8,700 kronor
enligt ett af hofintendenten Axel Kumlien den 22 september 190b upp-
gjordt kostnadsförslag. Hela anläggningskostnaden skulle således uppgå
till 126,000 kronor.
Hospitalsdirektionen förordar, särskildt med hänsyn till driftsäker¬
heten, Alt. I.
I skrifvelsen den 27 september 1911 hemställer medicinalstyrelsen
om ett anslag å extra stat af 126,000 kronor för år 1913 för utvidg¬
ning och omändring af den elektriska anläggningen vid Lunds hospital
och asyl i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af ingenjören Ros¬
sander utarbetade Alt. I.
öfverinten- Öfverintendentsämbetet bär i infordradt utlåtande af.den 21 no-
dentsämbetet. Vember 1911 efter verkställd granskning af ärendet funnit sig i allo
böra instämma i hvad medicinalstyrelsen hemställt.
Departements¬
chefen,
Medicinalstyrelsens skrifvelse gifver tydligt vid handen, att det för
de sinnessjukas vård är nödvändigt att hafva tillfredsställande belys¬
ning under hela dygnet. Då förhållandena i detta afseende för när¬
varande torde vara högeligen otillfredsställande vid Lunds hospital oci
asyl, måste en utvidgning af därvarande elektricitetsverk ske. Åt de
olika möjligheter, som enligt den föreliggande utredningen kunna ifråga¬
komma, synes mig alternativ I vara att föredraga såväl ur ekonomisk
synpunkt som med hänsyn till driftsäkerheten. Mot kostnadsberäk¬
ningarna har ]ag ingen anmärkning att framställa. . ^
Jag får ‘alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen . . , , . 7
att för utvidgning och ändring af den elektriska
anläggningen vid Lunds hospital och asyl på extra stat
för år 1913 anvisa ett anslag af 126,000 kronor.
Sjätte hufvudtiteln.
87
Riksdägen har år 1910 för uppförande å Frösön invid Östersund
eller i Vännäs åt ett nytt hospital beviljat ett anslag af högst 2,359,000
Kronor oeh däraf på extra stat för år 1911 anvisat 150,000 kronor.
*er verkställd utredning angående lämpligaste förläggningsorten
har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 8 oktober 1910, med
förklarande att det ifrågasätta hospitalet skall förläggas å Frösön invid
Östersund, ställt förenämnda af Riksdagen för år 1911 anvisade anslag-
till medicinalstyrelsens förfogande.
Vidare har Riksdagen år 1911, med bifall till Eders Kungl. Matris
förslag, pa extra stat för år 1912 af det för anläggning af ifrågavarande
hospital beviljade anslag anvisat ett belopp af 750,000 kronor, hvilket
belopp genom nådigt bref den 22 juni 1911 blifvit ställdt till medicinal¬
styrelsens förfogande.
... skrifvelse den 27 september 1911 har medicinalstyrelsen, med
förmälan att hospitalet vore beräknadt att blifva färdigt år 1914 hem-
stä It, att för år 1913 matte för uppförande af ifrågavarande hospital
anvisas ett belopp af 600,000 kronor.
Då emellertid vissa åt de utgifter, som skulle bestridas med detta
anslag, utan olägenhet torde kunna uppskjutas till följande år, hem¬
ställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
[31.]
Anläggning
af hospital
vid Öster-
snöd.
att af det för anläggning af ett hospital i närheten
af Östersund beviljade anslag å högst 2,359,000 kronor
på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 500,000
kronor.
Under den närmaste tiden torde jag blifva i tillfälle underställa
Eders Kung]. Maj:t förslag till uppförande af en sjukvårdspaviljong och
en uthusbyggnad a lägenheten Tomtebo vid därvarande centralhem för
familjevården för sinnessjuka i Korsberga socken.
För närvarande hemställer jag allenast, att Eders Kungl. Mai:t
matte föreslå Riksdagen '
[32.]
Sjukvårds-
paviljong
in. in. i
Korsberga
socken.
att, i afvaktan på den proposition, som kan komma
att aflåtas angående uppförande af en sjukvårdspavil¬
jong och en uthusbyggnad å lägenheten Tomtebo vid
däi varande centralhem för familjevården för sinnessjuka
i Korsberga socken, för ändamålet beräkna ett anslag
nå extra stat för år 1913 af 41,000 kronor.
Sjätte hufvudtiteln.
T33 1 Efter afslutad utredning hoppas jag jämväl kunna under Riksda-
Bostadslius gens lopp framlägga förslag för Eders Kungl. Maj:t till uppförande af
Vid Vänern- bostadshus för betjäningen vid Vänersborgs hospital och asyl.
hospital Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks-
och asyl. dagen
att, i afvaktan på den proposition, som må komma
att aflåtas angående uppförande af bostadshus för be¬
tjäningen vid Vänersborgs hospital och asyl, för ända¬
målet beräkna ett anslag på extra stat för år 1913
af 81,400 kronor.
ro a i Vid 1911 års Riksdag framställde Eders Kungl. Maj:t förslag dels
Jk nii Om anvisande af anslag till om- och tillbyggnad af Stockholms hospi-
byggnad tal, dels ock om uppförande af en statens anstalt för sinnessjuka och
“• obildbara sinnesslöa å biskopsbostället Sundby i Strängnäs socken och
hospital”1 Åkers härad af Södermanlands län.
Förslaget om anvisande af anslag för om- och tillbyggnad åt Stock-
holms hospital blef icke af Riksdagen bifallet, hvaremot Riksdagen för
sin del beslöt, att en statens anstalt för sinnessjuka skulle uppforas pa
nyssnämnda boställe.
Eders Kungl. Maj:t har sedermera den 22 juni 1911 anbefallt medi¬
cinalstyrelsen att föranstalta om upprättande af ritningar och kostnads¬
förslag till ett hospital å Sundby, men torde, enligt hvad jag i medi¬
cinalstyrelsen inhämtat, utredning och förslag angående denna hospi-
talsbyggnad näppeligen kunna föreligga å sådan tid, att frågan kan
föreläggas årets Riksdag. . .
Däremot torde jag under Riksdagens lopp blifva i tillfälle att un¬
derställa Eders Kungl. Maj:t förslag om anvisande af anslag för ny
ekonomibyggnad och bostad för öfverläkaren m. m. vid Stockholms
h°SPJag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå Riks¬
dagen
att, i afvaktan på den proposition, som kan komma
att aflåtas om anvisande af anslag för ny ekonomi¬
byggnad och bostad för öfverläkaren m. m. vid Stock¬
holms hospital, för ändamålet beräkna ett anslag på
extra stat för år 1913 af 150,000 kronor.
Sjätte hufvudtiteln. 89
I enlighet med hvad medicinalstyrelsen i skrifvelse den 18 septem- [35.]
ber 1911 föreslagit hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade Behandling
föreslå Riksdagen ' ‘ af medellösa
att, i likhet med hvad för år 1912 ägt rum, på patienter,
extra stat lör år 1913 anvisa ett förslagsanslag af
15,000 kronor att enligt därom af Kungl. Maj :t med¬
delade bestämmelser användas till bekostande af be¬
handling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa, med
sjukdomen »lupus vulgarw) behäftade personer från lands¬
orten, under villkor att genom bidrag från veder¬
börande landsting eller kommuner eller annorledes
bestrides det belopp, som erfordras för patientens resa
fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där
behandlingen äger rum, äfvensom för hans underhåll,
så länge behandlingen varar.
I anledning af inom Riksdagen väckta motioner har Riksdagen år [30.]
190-1 till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel ur Folksana-
Konung Oscar lira jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna, under toriern«-
villkor att något lotteri till förmån för sanatoriernas verksamhet icke
anordnades, för år 1905 anvisat ett belopp af 400,000 kronor, hvaraf hälften
eller 200,000 kronor finge af tillgängliga medel förskjutas under år 1904.
Genom nådigt bref den 8 juli 1904 har Kungl. Maj:t rörande
ifrågavarande anslag meddelat bestämmelser; och torde jag beträffande
deras innehåll få hänvisa till det vid statsverkspropositionen till 1907
års Riksdag fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 12
januari 1907, punkt 32.
På därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har därefter
Riksdagen för hvart och ett af åren 1906—1912 anslagit för ifråga-
\ arande ändamål ett belopp af 200,000 kronor att användas i enlighet
med af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Ofverstyrelsen för ifrågavarande fond har nu uti skrifvelse den 24
november 1911 anfört, att jämväl efter utgången af år 1912 behof af
statsunderstöd för ifrågavarande ändamål är för handen, och har öfver-
styrelsen med anledning häraf hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte
till innevarande års Riksdag aflåta proposition om anvisande jämväl
för år 1913 af anslag till belopp af 2u0,000 kronor.
Medicinalstyrelsen, som på grund af nådig befallning yttrat sig i
ärendet, har därvid tillstyrkt bifall till öfverstyrelsens hemställan.
Af vederbörande revisorers berättelse för år 1910 rörande för-
Bihantj till Riksd. prut. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 12
['361 valtningen af ifrågavarande jubiieumslond tramgai, au unuer
inkomsterna, inklusive statsanslaget, utgjort 509,211 kronor 10 öre samt
att utgifterna, däri inberäknadt afsknfnmgar till belopp af 58,844 kronor
90
Sjiitte liufvudtiteln.
af ifrågavarande jubileumsfond framgår, att under år 1910
i . * i K /"X A C\ 1 1 1 .—. 1 g-Mrt n n w~i +■
49 öre, uppgått till samma belopp, 509,211 kronor 10 öre.
Enligt en af öfverstyrelsen gjord approximativ beräkning torde
fondens inkomster för år 1911, inberäknadt det af Riksdagen beviljade
bidrag å 200,000 kronor, uppgå till 482,262 kronor 50 ore samt ut
gifterna till 404,931 kronor 17 öre, hvarefter återstoden beraknats att
att till upprätthållande af verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond
inrättade s. k. folksanatorierna på extra stat för år
1913 anvisa ett belopp af 200,000 kronor att användas
i enlighet med af Kungl. Maj:t meddelade bestäm-
I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställningar har Riksdagen
Ansiatr till för hvartdera af åren 1909-1912 på extra stat anvisat ett belopp af
uppförande 400,000 kronor till bidrag för uppförande eller inrättande åt tuber-
taidé Sta'- kulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulos-
foerkulos- sjukhus och tuberkulosaidelningar å andra sjukvårdsanstalter, hvarjämte
anstalter." Riksdagen för åtujutande af ifrågavarande statsbidrag fastställt vissa
allmänna bestämmelser.
Tillika har Riksdagen medgifvit att, därest åt Riksdagen till ifråga¬
varande ändamål för åren 1909-1912 beviljade belopp icke blifva till
fullo tagna i anspråk de år, hvarför de anvisats, återstoden ma tor
ändamålet disponeras under ett annat år.
Vidare' har 1911 års Riksdag medgifvit dels, att jord, som star
under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon åt de under
bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller
nåo-on af de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegen-
domar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller \ adstena krigsmanshusfond, må, efter af Eders
Kungl. Makt i hvarje särskildt fall verkställd prötning, utan särskild
ersättning till kronan på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommuner, föreningar el ei
enskilda för anläggning af tuberkulossjukvårdsanstalter, dels ock att be¬
rörda bestämmelser må äga tillämpning jämväl å redan skede! upplå¬
telse för ifrågavarande ändamål, under villkor likväl att ersättning icke
redan blifvit till kronan inbetald.
användas för alsimimngar. . . ,, ,
På grund af hvad sålunda förekommit far jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
melser.
Sjätte liufvudtiteln. 91
Eders Kungl. Maj:t har sedermera den 22 juni 1911 (Svensk för¬
fattningssamling, n:r 72) utfärdat kungörelse angående statsbidrag för
uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter m. m., i
hvilken kungörelse nyssnämnda medgifvanden intagits.
Enligt ofvanstående redogörelse har Eiksdagen för ifrågavarande
ändamål hittills anvisat 1,600,000 kronor.
Under åren 1909—1911 har Eders Kungl. Maj:t för å nedanstående
tabell upptagna anstalter beviljat bidrag.
■
Anstaltens namn.
|
Beräknad
byggnads¬
kostnad.
Kronor.
|
Plats¬
antal.
|
Högsta stats¬
bidrag med
hänsyn till
befolknings¬
mängd och
platsantal, j
Kronor.
|
| Stockholms län: Löwenströmska lasarettet ...........................
|
184,270
|
70
|
70,000
|
Uppsala län: Vattholrua.......................................
|
26,000
|
13
|
13,000
|
| Gottlands län: Norrbys...............................................
|
82,500
|
25
|
25,000
|
| Blekinge län: Pur .........................................................
|
115,000
|
47
|
47,000
|
Kristianstads län: Broby ..................................................
|
555,500
|
102
|
102,000
|
Malmöhus län: Gamla Kungshult .....................................
|
116,500
|
40
|
40,000
|
1 Göteborgs och Bohus län: Svenshögen ..............................
|
214,000
|
72
|
72.000
|
Alfsborgs län: Södra Bäckebol...............................
|
106,742
|
51
|
51,000
|
j Örebro län: Lindesberg...............................
|
62,900
|
25
|
25,000
|
I' » » Ånsta .........................................................
|
143,000
|
40
|
40,000
|
» » Garphyttan......................................................
|
368,000
|
92
|
92,000
|
| Värmlands län: Arvika ....................................................
|
380.04G
|
102
|
102,000
|
j Västmanlands län: Västerås........................................
|
367,000
|
70 !
|
70,000
|
Kopparbergs län: Högbo ................................................
|
172,000
|
67
|
67.000
|
» » Ludvika ................................................j
|
28,714
|
12
|
12,000
|
» » Bjurfors ................................................j
|
54,000
|
25
|
25,000
|
| Gäfleborgs län: Bollnäs......................................................1
|
41,442
|
18 |
|
18,000
|
» » Mohed ......................................................
|
405,000
|
109 I
|
109.000
|
Västernorrlands län: Baldershage......................................
|
280,000
|
100 i
|
100,000
|
Jämtlands län: Östersund...................................................}
|
110,000
|
40
|
40,000
|
Norrbottens län: Edefors ...................................................|
|
162,525 j
|
80 |
|
80,000
|
Göteborgs stad: Kålltorp ................................................
|
828,000 i
|
188 j
|
163,000
|
Gäfle stad .......................................................................j
|
138,000
|
40
|
35,000
|
Vänersborgs stad: Dalbobergen ..........................................
|
102,500 1
|
34 i
|
34,000
|
Summa 1
|
5,073,639 1
|
1,462 i
|
1,432,000
|
[37.]
[37.]
92 Sjätte hufvudtiteln.
Dessa bidrag motsvara sålunda i- det närmaste de af Riksdagen be¬
viljade beloppen. För fullföljande af den uppgjorda planen för anskaf¬
fande af det behöfliga antalet vårdplatser skulle för år 1913 erfordras
ett belopp af 400,000 kronor, som nu torde höra äskas af Riksdagen.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen
dels att till bidrag för uppförande eller inrättande
af tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulos-
sjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosafdelningar
på andra sjukvårdsanstalter, på extra stat för år 1913
anvisa ett 'belopp af 400,000 kronor;
dels besluta, att i afseende å allmänna bestäm¬
melser för åtnjutande al statsbidrag från berörda anslag
skall gälla hvad i Riksdagens skrifvelse den 30 maj
1908, n:r 195, bestämts beträffande anslag för år 1909;
dels ock medgifva,
att, därest af Riksdagen till ifrågavarande ända¬
mål förut beviljade belopp icke blifva till fullo tågna
i anspråk de år, hvarför de anvisats, återstoden må
för ett annat år för ändamålet disponeras; samt
att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller tillhör någon af de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon af de genom domänstyrelsens försorg ut¬
arrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till
förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter af Kungl.
Maj:t i hvarje särskildt fall verkställd pröfning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i öfrigt,
Kung!. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting, kommuner, föreningar eller enskilda för
anläggning af tuberkulossjukvårdsanstalter.
Sjätte hufvudtiteln. 93
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ta i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen dels till bidrag för driftkostnaderna för tuberkulossjuk-
Iak nnnSt^ ter ,eftra Sta.t ^Ör år 1912 anvisat ett förslagsanslag af
405,000 kronor, dels ock i afseende å allmänna bestämmelser för åt¬
njutande åt ifrågavarande statsanslag beslutit:
a) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som pröfvas
vara pa tillfredsställande sätt anordnad och där afgiften för vårdplats
1 allmän sjuksal för person, tillhörande vederbörande kommun eller
landstingsområde, . icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag;
b) att, statsbidraget. må bestämmas till högst 50 öre för da o- och
patient, för hvilken afgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i lands¬
ting^ statsbidrag ej 1 något fall må utgå till flera sjukplatser än en på
hvarje tusental af länets eller stadens invånare, häri dock ej inberäk-
nadt antalet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa
barn, samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norr-
bottens . län, där statsbidrag må utgå för hvarje sjukplats utan in¬
skränkning 1 förhållande till invånarantalet; och
c) att Kungl. Maj:t 1 öfrigt må föreskrifva de bestämmelser och
villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga att
stadga. 1 ®
Eders Kungl. Maj:t har sedermera den 22 juni 1911 utfärdat kun-
göreise angående statsbidrag' för driftkostnaderna vid tuberkulossjuk-
vårdsanstalter (svensk författningssamling’, n:r 72).
^åg°n anledning att föreslå ändring i grunderna för åtnjutande
åt ifrågavarande statsanslag synes mig för närvarande icke förelio-o-a.
Efter befallning har medicinalstyrelsen den 13 november fö^ll
inkommit med förslag till beräkning af det anslag, som borde för
ar 1913 äskas för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har till grund
för beräkningen lagt dels de officiella rapporter för år 1910, som
till styrelsen insändts från då befintliga tuberkulossjukvårdsanstalter,
hvarvid äfven befintliga kustsanatorier och kustsjukhus för skrofulösa
barn medtagits, dels ock de meddelanden, som på annat sätt till me¬
dicinalstyrelsen inkommit rörande eu del under byggnad varande eller
af landsting beslutade tuberkulossjukvårdsanstalter, "hvilka kunna anta¬
gas blifva öppnade under åren 1912 och 1913.
Vidare har medicinalstyrelsen anmält, att hänsyn icke tagits till
tuberkulosafdelningar vid fattighus eller dylikt eller sådana smärre
anstalter, om hvilka saknas uppgift i hvad mån de motsvara berättigade
fordringar på en statsunderstödd anstalt.
[38.]
Anslag’ till
driftkost¬
nader vid
tuberknlos-
sjukvårds-
anstalter.
94
Sjätte hufvudtiteln
Lss.]
Resultatet af beräkningen framgår af följande
Tablå.
|
|
|
Vård-
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal
|
platser,
|
Summa
|
Folkmängd
|
Statsbidrag,
|
Län eller stad,
|
|
befint-
|
som
|
|
den 31
|
beräknadt
|
som ej deltager
|
Vårdanstalt.
|
iga vård-
|
antagas
|
platser I
|
deeember
|
att utgå
|
i landsting.
|
|
platser
1911.
|
till¬
komma
|
1913.
|
1910.
|
1913.
|
|
|
|
|
1912.
|
1
|
|
|
|
1.
|
2.
|
s. |
|
i- 1
|
5. |
|
6.
|
7.
|
T uberkulo s s j uthus.
|
|
|
|
|
|
1
|
|
Sabbatsberg..........
|
32
|
-
|
|
|
|
|
Stockholms stad ....
|
S:t Göran.............i
|
232
|
_ 1
|
i 712
|
341,986
|
62,232
|
50
|
|
,Söderby ...............
|
44S
|
|
|
|
|
|
Stockholms län......
|
Löwenströmska låsa-
|
|
|
|
|
|
|
|
rettet ...............
|
70
|
— j
|
70
|
228,987
|
12,775
|
—
|
|
IVattholma ............
|
10
|
13 !
|
|
|
|
|
|
Uppsala län..........
|
Akademiska sjuk-
|
|
|
67
|
128,153
|
12,227
|
50
|
|
1 huset................
|
44
|
|
/
|
|
|
|
|
CBlommenhof vid Ny-
|
|
|
1
|
|
|
|
Södermanlands län..
|
köping...............
|
24
|
-
|
\ 119
|
178,577
|
21,717
|
50
|
|
(Löt .....................
|
—
|
95
|
1
|
|
|
|
Östergötlands län...
|
|Stratomta.............
(Linköping.............
|
30
|
30
|
| 60
|
294,177
|
10,950
|
—
|
1 Jönköpings län......
Kronobergs län......
|
Eksjö...................
Kronobergs krono-
|
—
|
no
|
no
|
214,460
|
20,075
|
|
domän...............
|
—
|
74
|
74
|
157,968
|
13,505
|
—
|
Kalmar län............
|
Målilla..................
|
1 —
|
100
|
100
|
228,150
|
18,250
|
—
|
| Gottlands län........
|
Norrbvs ...............
|
25
|
—
|
25
|
55,219
|
4,562
|
50
|
Blekinge län .........
|
Fur .....................
|
47
|
I “
|
47
|
149,377
|
8,577
|
50
|
Kristianstads län ...
|
Broby ..................
|
—
|
| 102
|
| 102
|
228,321
|
18,615
|
|
Malmö stad..........
|
(Allmänna Sjukhuset
\ Tuberkulosanstalten
|
54
27
|
! —
|
Il 81
il
|
83,375
|
14,782
|
50
|
|
(Hälsingborg..........
|
40
|
1 —
|
!]
|
|
|
|
Malmöhus län.......
|
I Blink arp...............
|
24
|
|
80
|
373,872
|
14,600
|
—
|
|
(Lund ..................
|
IG
|
1 -
|
II
|
|
|
|
Hallands län.........
|
Fagered ..............
|
1 _
|
I 88
|
88
|
147.231
|
16,060
|
—
|
Sjätte liufvudtiteln,
95
Vard-
Län eller stad,
|
|
j Antal
1 bofint-
|
[ platser
|
Summa
|
Folkmängd
|
Statsbidrag,
|
som ej deltager
|
Vårdanstalt.
|
iliga vård
|
- antagas
till-
|
vard-
|
den 31
|
beräknadt
|
i landsting.
|
|
1 platser
|
| platser
|
december
|
att utgå •
|
1
|
|
j 1911.
|
komma
|
1913.
|
1910.
|
1913.
|
|
|
|
| 1912.
|
|
|
|
|
|
1.
|
2.
|
1 *-
|
4.
|
1 5.
|
C.
|
7.
|
|
[Allmänna oeb Sabl-
|
|
1
|
|
II
|
1
1
|
|
Göteborgs stad......
|
grönska sjukhuset
|
52
|
|
286
|
167,813
|
|
|
j Tuberkuloshemmet..
|
46
|
—
|
30,477
|
50
|
|
|[\ fil! torp .........
|
—
|
188
|
|
|
|
|
Göteborgs och Bohus
|
|
|
|
|
|
|
|
liin...................
|
S venshögen............
|
—
|
80
|
80
|
213.466
|
14,600
|
|
|
[Trollhättan............
|
12
|
—
|
|
|
|
|
|
Haralds minne ...
|
12
|
_
|
|
|
|
|
Alfsborgs län.........
|
Vänersborg............
Kroppefjäll (Södra
|
—
|
1 34
|
109
|
287,700
|
19,892
|
50
|
|
Bäckebol).....
|
51
|
_
|
|
|
|
|
Skaraborgs län......
|
Bälteberga ............
|
18
|
—
|
18
|
1 241,260
|
3,285
|
|
Värmlands län
|
Arvika..................
|
—
|
102
|
102
|
260,140
|
18,615
|
|
|
Lindesberg ............
|
25
|
|
|
|
|
Örebro län............
|
Örebro..................
Ljusnarsberg .........
|
40
|
25
|
182
|
207,038
|
33,215
|
—
|
|
Garphyttan............
|
|
92
|
|
|
|
|
Västmanlands län...
|
|Västnäs, Västerås...
iKolbäck ...............
|
16
|
70
|
1 86
[
|
155,925
|
15,695
|
—
|
|
Grängesberg .........
|
16
|
—
|
|
|
|
|
|
Ludvika ..........
|
12 1
|
—
|
|
|
|
|
Kopparbergs län.....
|
Bj urfors (Kol karbo)..
|
25 I
|
—
|
140
|
233.874
|
25,550
|
|
|
Högbo..................
|
67 j
|
—
|
|
|
|
|
|
Domnarfvet.........
|
20 1
|
_
|
|
|
|
|
Gäfle stad ............
|
J. Seljgrens sana-
|
|
|
|
|
|
|
|
torium...............
|
40 j
|
—
|
40
|
35,203
|
6,387
|
50
|
|
Fredrikskulle (Sand-
|
|
|
|
|
|
|
Gäfleborgs län....... J
|
viken) ...............
Bollnäs ................
|
20
18 |
|
|
147
|
218,572
|
26,827
|
50
|
1
|
Mohed..................
|
- |
|
109
|
|
|
|
|
Västernorrlands län
|
Baldershage (Sunds-
|
|
|
|
|
|
|
|
vall)..................
|
— |
|
100
|
100 1
|
250,517
|
18,250 I
|
_
|
96
Sjätte liufvudtiteln.
[38.]
Län eller stad,
som ej deltager
i landsting.
i
|
Vårdanstalt.
|
Antal
befint¬
liga vård¬
platser
1911.
|
Vård¬
platser,
som
antagas
till¬
komma
1912.
|
Summa
vård¬
platser
1913.
|
Folkmängd
den 31
december
1910.
|
Statsbidrag, 1
beräknadt
att utgå j
1913.
|
i.
|
2.
|
3
|
i-
|
5.
|
n.
|
7.
|
|
j Jämtlands län.......
|
Solliden (Östersund)
|
40
|
|
40
|
118,117
|
7,300 J
|
- |
|
j Västerbottens län...
|
Umeå lasarett .......
|
—
|
so
|
50
|
161,372
|
9,125
|
- |
|
Norrbottens län......
|
Sandträsk.............
|
_
|
80
|
80
|
161,093
|
14,600
|
|
Kustsanatorier och kustsjuklius
för skrofulösa barn.
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium,
Barkåkra..........................................
|
148
|
|
148
|
|
27,010
|
|
j Kustsanatoriet vid
|
Apelriken (Varberg) p
|
96
|
—
|
96
|
—
|
s) 8,760
|
—
|
1 Styrsö kustsjukhus
|
|
70
|
—
|
70
|
1 —
|
12,775
|
- I
|
Summa
|
1 1,967
|
| 1,542
|
3,509
|
| Summa kr.
|
541,295
|
i —
|
Enligt tablån, skulle alltså antalet vårdplatser å. de tuberkulos-
siukvårdsanstalter, som kunna antagas komma i åtnjutande af stats¬
bidrag till driftkostnader år 1913, uppgå till 3,509 och storleken af
det härför erforderliga anslaget belöpa sig till 541,295 kronor. ^ Vid
beräkningen af detta anslagsbehof har medicinalstyrelsen utgått flan de
i nådiga kungörelsen den 22 juni 1911 härom stadgade bestämmelser,
livilka föreskrifva, att statsbidrag utgår med högst 50 öre för dag och
patient, för hvilken afgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i
landsting, statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än
en på hvarje tusental af länets eller stadens invånare, däri dock ej ln-
beräknadt antalet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för slcrofu-
lösa barn, samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Noii-
bottens län, där statsbidrag må utgå för hvarje sjukplats utan inskränk¬
ning i förhållande till invånarantalet. Tillämpas dessa principer å de i
tablån upptagna län och städer, skulle endast städerna Stockholm,
Göteborg och Gäfle komma att röna inverkan af den föresknfna be-
Öppet endast under sommaren.
Beräknadt för 6 månader.
Sjätte hufvudtiteln. 97
gränsningen. För Stockholm skulle nämligen statsbidrag komma att
utgå efter ett antal vårdplatser af högst 341 i stället för 712 för
Göteborg efter högst 167 i stället för 286 och för Gäfle efter högst
35 1 stället för 40. Möjligt är visserligen, att detta förhållande kan komma
att 1 någon män hafva ändrats vid 1912 års utgång på grund af ökad
folkmängd i dessa städer, men någon afsevärd ökning i statsbidraget
torde dock icke däraf orsakas.
Pa grund af hvad sålunda förekommit och då anslag-et lämpligen
synes kunna afundas till 542,000 kronor, får jag hemställa, att Ed°ers
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
dels att till bidrag för driftkostnaderna vid tuber-
kulossjukvdrdsanstalter på extra stat för år 1913 anvisa
ett förslagsanslag af 542,000 kronor;
dels ock att i afseende å allmänna bestämmelser
tör åtnjutande af ifrågavarande statsanslag besluta:
a) att statsbidrag må utgå allenast till sådan an¬
stalt, som pröfvas vara på tillfredsställande sätt an¬
ordnad och där afgiften för vårdplats i allmän sjuksal
för person, tillhörande vederbörande kommun eller
landstingsområde, icke utgår med högre belopp än
1 krona för dag;
b) att statsbidraget må bestämmas till högst 50
öre för dag och patient, för hvilken afgiften ej är
högre än 1 krona om dagen, dock med den in¬
skränkning att för län eller stad, som ej deltager
i landsting, statsbidrag ej i något fall må utgå till
dera sjukplatser än en på hvarje tusental af länets
eller stadens invånare, häri dock ej inberäknadt an¬
talet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för
skrofuiösa barn, samt med undantag därjämte beträf¬
fande Jämtlands och Norrbottens län, där statsbidrag
må utgå för hvarje sjukplats utan inskränkning i för¬
hållande till invånarantalet; och
c) att Kungl. Maj:t i öfrigt må föreskrifva de
bestämmelser och villkor, som för statsbidragets åt¬
njutande kunna finnas lämpliga att stadga.
[38.]
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
13
98
Sjätte Imfvudtiteln.
[39.1 Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har
Stipendier Riksdagen på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 2,700 kronor,
för utbita- att användas till stipendier för läkare, som genomginge utbildnings-
tuberkulos. kurser i tuberkulossjukvård.
läkare. Genom nådigt bref den 22 juni 1911 har Eders Kungl. Maj it ställt
berörda anslag till medicinalstyrelsens förfogande att för därmed atsedt
ändamål användas med iakttagande af de genom nådiga brefvet den
12 september 1910 i afseende a ifrågavarande stipendier meddelade
bestämmelser.
Uti skrifvelse den 18 september 1911 bär medicinalstyrelsen, med
hänsyn till att behofvet af för tuberkulossjukvård utbildade^ läkare
ännu icke är fylldt, gjort framställning om anslag för ändamålet till
belopp af 2,700 kronor jämväl för år 1913.
Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj :t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag
af 2,700 kronor, att användas till stipendier för läkare,
som genomgå utbildning skurser i tuberkulossjukvård.
[401 • Genom Eders Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1911 har
Behandling medicinalstyrelsen anbefallts att företaga utredning, på hvilket sätt och
af vanföra [ hvilken omfattning personer, som drabbats af barnförlamning och hos
Ins'barn-1 hvilka kvarstående följder af sjukdomen kunna antagas genom lämplig-
förlam- behandling försvinna eller minskas, må kunna komma i åtnjutande åt
epidemi, sådan behandling genom medverkan af staten och, eventuellt, äfven
iiedicinaisty-kommuner eller län. Etter det styrelsen jämlikt Eders Kungl. Maj.ts
reisen. medgifvande tillkallat sakkunniga — professorn, medicine doktorn i'.
Lennmalm, docenten, medicine doktorn P. Haglund samt förste piovin-
sialläkaren i Jönköpings län, medicine doktorn G. H. Dovertie har
styrelsen därefter i skrifvelse den 25 november 1911, bland annat,
såsom en af de viktigaste åtgärder, som nu kunde i berörda syfte vid¬
tagas, framhållit inrättandet af provisoriska sjukhusafdelningar, där de
svåraste förlamningstallen kunde intagas tör att af speciellt utbildade
läkare, med biträde af gymnaster och sjuksköterskor underkastas sådan
behandling, att följderna af deras vanförhet matte blifva den minsta
möjliga. Tilllika anförde styrelsen, att antalet af dem, som antagligen
komma att för framtiden lida men af sjukdomen i form af bestående
förlamningar, för hela riket torde uppgå till nära t00 individer, att
blott en del af dessa kunde antagas vara i behof af vård på särskildt
Sjätte liufvudtiteln. 9 g
för ändamålet inrättade sjuk vårdsanstalter, men att det vore omöjligt
afgöra dessa vårdbehöfvandes antal förr än, så vidt möjligt, alla de af
förlamningar efter sjukdomen lidande blifvit undersökta.
Eders Kungl. Maj:t medgaf sedan genom nådigt bref den 8
december 1911, att undersökning i detta afseende finge utföras, och
anmodade medicinalstyrelsen att inom viss tid inkomma med approxi¬
mativ kostnadsberäkning för de ifrågasatta åtgärderna.
I skrifvelse den 29 december 1911 har nu styrelsen inkommit med
förslag till ^ inrättande af provisoriska sjukvårdsanstalter för vanföra
efter 1911 års barnförlamningsepidemi.
Styrelsen upplyser därvid till en början, att undersökningen af
förlamningar efter af sjukdomen lidande icke ännu vore afslutad. Sty¬
relsen antager emellertid, att omkring 120 personer skola finnas vara
1 behof af vård på anstalter af här ifrågavarande slag.
Styrelsen anför vidare, att i Sverige finnas för närvarande tre van-
föreanstalter, i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm, hufvudsakligen
afsedda för vanföras undervisning i för dem lämpliga yrkesarbeten.
Det ligger onekligen, säger styrelsen, närmast till hands att tillse,
huruvida icke dessa kunde genom en tillfällig utvidgning med sjuk-
husplatser sättas i stånd att mottaga de efter årets barnförlamnings¬
epidemi vanföra, som under den närmaste tiden behöfva hjälp' mot sitt
lidande eller sådan behandling, att sjukdomens följder måtte blifva så obe-
tydliga som möjligt. Medicinalstyrelsen har därför tagit kännedom om
nämnda anstalter och deras resurser. Anstalten 1 Göteborg står för när¬
varande i begrepp att med tillhjälp af ett af 1911 års Riksdag be-
viljadt byggnadsanslag utvidga sina lokaler och kommer därigenom att
disponera 35 sjukhusplatser, men dessa kunna icke vara i ordning
förr än tidigast under oktober månad 1912. På samma sätt är det
med vanföreanstalten i Hälsingborg, som äfven erhållit statsunderstöd
för nybyggnad. Här skola inrättas 49 sjukhusplatser, men icke heller
dessa beräknas blifva tillgängliga förr än fram på hösten 1912. Äfven
anstalten i Stockholm förbereder en om- och tillbyggnad, hvarigenom den
skulle vinna 35 för sjuka afsedda platser, men dessa kunna icke tagas
i. bruk före ingången af år 1913. Ehuru således sammanlagdt 119
sjukplatser på dessa tre anstalter skola upprättas, kan, enligt hvad
från dem meddelas, ingendera träffa sådana anordningar, att de sjuka,
hvilkas bästa det nu gäller, kunna vinna inträde under den närmaste
tiden, hvilket. emellertid för dem vore det viktigaste. Endast om de
erhålla snar hjälp, kan däraf väntas full effekt.
[40.]
100 Sjätte liufvudtiteln.
På grund häraf har medicinalstyrelsen måst söka annan utväg lör
målets nående, och en sådan har styrelsen trott sig finna uti följande
förhållanden.
De båda sedan ett antal år under byggnad varande nya hospita¬
len i Säter och Västervik, hvartdera för 800 sängar, äro just nu fär¬
diga. Hospitalet i Säter har afsynats under december månad 1911 och
det i Västervik skall afsynas i midten af januari månad 1912. Där¬
efter skola dessa anstalters beläggning med sinnessjuka omedelbarligen
taga sin början. Det ligger emellertid i sakens egen natur, att belägg¬
ningen med detta slags sjuka icke kan fortskrida annat än småningom.
Läkarna måste undan för undan lära sig känna ett antal intagna pa¬
tienter, innan nya kunna mottagas. Särskild! kunna de afdelningar,
som afsetts för lugna sjuka, så kallade öppendörrafdelningar, icke ome¬
delbart beläggas, utan kan detta ske först sedan läkarna tätt erfarenhet
om hvilka sjuka, som äro så lugna, att man med trygghet kan med¬
gifva dem den relativa frihet, som följer med vården på en öppendörr-
afdelning. Med visshet kan således antagas, att åtminstone en del af
kolonivillorna vid båda hospitalen kommer att blifva för sitt egentliga
ändamål obegagnad hela året 1912. Sinnessjuk vården skulle därför
icke i minsta mån lida, ifall afdelningar om 60 sjuka på livartdeia stäl¬
let under tiden ställdes till förfogande för provisorisk vanförevård; ja,
ännu flera platser skulle, om bekofvet kräfver, med afl sannolikhet
kunna beredas. Sjukhusplatser i tillräckligt antal stå således till för¬
fogande. Härtill kommer såsom en förmånlig omständighet, att afdel-
ningarna för lugna vid de båda nya hospitalen äfven lokalt skilts från
de öfriga afdelningarna och till stor del förlagts i så kallade koloni¬
villor så belägna, att de kunna skötas som sjukhus för sig, ehuru de
naturligtvis för uppvärmning, belysning, vatten och utspisning med
mera äro hänvisade till de för anstalternas alla afdelningar gemen¬
samma anordningarna. Dessa byggnader hafva dessutom ett sådant
läffe att de vanföra icke alls skulle behöfva komma i beröring med
sinnessjuka. . . „ ,
Medicinalstyrelsen, som upplyser sig^ i frågan hafva helt veder¬
börande hospitalsdirektioner, af hvilka direktionen i Säter hittills yttrat
sig och förklarat sig icke hafva något att mot föislaget invända, hem
ställer, att vanföreanstalter under tiden mars december 1912 inrättas
i lediga kolonivillor vid hospitalen i Säter och Västeiiik enligt följande
betingelser.
Sjätte hufradtitelu. 101
De provisoriska vanföreanstalterna få utan ersättning disponera de
för ändamålet nödiga, af medicinalstyrelsen anvisade byggnaderna med
nödig sjukkusutredning, i den män sådan finnes i hospitalens förråd.
Uppvärmning, belysning och vattentillförsel besörjes af vederbörande
hospital, som äfven för de sjuka och vårdpersonalen tillhandahåller ut¬
spisning och tvätt. Däremot anställes genom medicinalstyrelsens för¬
sorg särskilda läkare, gymnaster och sköterskepersonal för vanföre-
afdelningarna. Sjukvården å dessa afdelningar besörjes själfständigt af
deras läkare och ställes under särskild sakkunnig inspektion. Men i
ordningshänseende lyda utdelningarna helt och hållet under veder¬
börande hospitalsdirektioner, öfverläkare och sysslomän. Särskilda rä¬
kenskaper för vanföreafdelningarna föras på hospitalskontoren.
Kostnaderna för dessa anstalter, under antagande af full belägg¬
ning under 300 dagar och sjukvårdspersonalens anställning under fulla
10 månader, har af medicinalstyrelsen beräknats på sätt, som framgår
af nedanstående öfversikt. Hvad särskilt angår hospitalens blifvande
utgifter for de sjuka hafva de af hospitalsdirektionen i Säter tillnär¬
melsevis beräknats till eu krona för underhållsdag, däri dock ej inräk¬
nad kostnad för medicin och förbandsartildar oclhdylikt, hvilken beräk¬
ning medicinalstyrelsen funnit väl afpassad. Öfriga kostnader hafva
inom styrelsen beräknats hufvudsakligen efter vid rikets hospital od¬
lande förhållanden, där de synts tillämpliga.
Styrelsen har tänkt sig, att staten skulle vidkännas alla dessa
kostnadei för medellösa och mindre bemedlade. Att bestämma hvilka,
som rätteligen böra räknas till den senare kategorien, erbjuder stora
svårigheter. Styrelsen föreställer sig emellertid, att bestämmandet häraf
kunde tillgå på samma sätt som för sinnessjuka, hvilka, ehuru de förmå
betala tredje klassens afgift, ej äro i stånd att erlägga vårdafgifter i
andra klassen, hvilken för närvarande är fastställd till eu krona. De
inträdessökande, som kunde förete ett utaf två trovärdiga män utfär-
dadt, af kronobetjänt eller polismyndighet styrkt intyg, att de sakna
tillgång, att erlägga en afgift af eu krona om dagen, äfvensom att sö¬
kande icke har anhörig, som är pliktig och i tillfälle att för honom
bekosta vården med samma belopp, skulle sålunda få vården kostnads-
fritt. Mera bemedlade sjuka borde betala en krona om dagen. Pro-
portionen sjuka af denna sistnämnda kategori torde kunna beräknas
efter ungefärligen samma procent, hvari patienter af andra betalnings-
klassen ingå i hospitalens allmänna afdelningar, eller vid pass 10
procent.
[40.]
102 Sjätte hufvudtitelu.
Efter dessa anmärkningar har medicinalstyrelsen meddelat en
Beräkning öfver
kostnaden för en vanföreafdelning på 60 sängar vid hvart och ett af
Säters och Västerviks hospital under tiden den 1 mars—31 december
1912 (oafsedt byggnadskostnad och husens underhåll).
Underhållet (att betalas till hospitalet) för 60 sjuka
under 300 dagar å 1 krona om dagen.................. kronor 18,000: —
Aflöningar för fulla 10 månader åt:
1 läkare å 500 kronor för månad... kr. 5,000: —
2 kvinnliga gymnaster å 125 kronor
för månad ....................................... » 2,500:
3 sjuksköterskor å 60 kronor för
månad.............................................. » 1,800:-
6 sköterskebiträden å 20 kronor för
månad............................................... » 1,200:
(Dessutom bostad, kost, tvätt in. m.)
Kosthåll åt förestående 12 personer under 305 dagar
efter i medeltal 1 krona 10 öre om dagen (att be¬
talas till hospitalet) ....................................................
Respenningar åt samma personal fram och åter efter i
medeltal 20 kronor för enkel resa (12 X 20 x 2)
Sängar, säng- och gångkläder, i den mån hospitalets
utredning ej kan användas,.........................................
Till bandager, instrument och dylikt...............................
Inspektör och hans resor......................................................
Extra skrifbiträde vid liospitalskontoret ........................
Oförutsedda utgifter..............................................................
» 10,500: —
4,026: —
480: —
»
»
»
»
1,500
1,800
400
200
3,094
Summa kronor 40,000
Kostnaderna för de båda anstalterna sammanlagdt böra således
beräknas till 80,000 kronor, från hvilken summa emellertid bör dragas
det belopp, som betalande sjuka hafva att erlägga, eller, efter 10 pro¬
cent betalande och en patientafgift. af en krona, tillhopa 3,600 kronor.
Statens utgifter skulle då blifva 76,400 kronor.
De sjukas och deras följeslagares resor till och från sjukafdel-
niugarna kunna, då dessa förläggas i så skilda landsändar som Säter
och Västervik och då det gäller allenast en resa fram och åter,, i all¬
mänhet icke blifva afskräckande stora. Styrelsen har tänkt sig, att
kommunerna, där hjälp till resekostnaderna erfordras, borde lämna sitt
Sjätte hufvudtiteln. 103
bidrag i denna form såsom plägar ske för patienter, hvilka på statens [40.1
bekostnad åtnjuta ljusbebandling mot sjukdomen lupus. Äfven bandager
borde bekostas utan statens mellankomst utom i särskildt ömmande fall,
tor hvilka ett mindre belopp beräknats i staten för sjukafdelningarna.
i a grund af hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört, hemställde
styrelsen, det täcktes Eders Kungl. Maj:t
dels föreskrifva, att genom medicinalstyrelsens försorg provisoriska
sjukvardsanstalter . för vanföra efter 1911 års barnförlamningsepidemi
skola anordnas vid Säters och Västerviks hospital under tiden mars_
december 1912;
dels bereda medicinalstyrelsen för ändamålet ett förslag-sansla»- af
76,400 kronor; ö ö
. dels ock besluta, att medellösa patienter å dessa afdelningar skola
vinna inträde kostnadsfritt, samt att öfriga sjuka skola för vården där¬
städes erlägga en krona för dag, därest de icke kunna förete sådant
intyg, som har ofvan angifvits angående oförmåga att erlägga denna
atm+f 00
Redan förut har jag haft tillfälle inför Eders Kungl. Maj:t uttala, Departement,.
hur onskvardt det enligt min uppfattning är, att det allmänna träder Ä
emellan för att till lämplig vård förhjälpa dem, som lida af bestående
följder af barnförlamning. Härvid gäller, såsom medicinalstyrelsen också
anmarker, att endast snar hjälp kan lämna hopp om relativt tillfrisknande.
Därför synes mig, oaktadt medicinalstyrelsen ännu ej kunnat afgifva
en fullständig utredning angående behofvets och kostnadernas storlek
frågan redan nu böra upptagas till behandling.
Jag kan därvid helt instämma i hvad medicinalstyrelsen föreslagit,
blott under påpekande att ifrågavarande förslagsanslag, som torde af-
jamnas till 75,000 kronor, erfordras redan under år 1912, och att Eders
Kungl. Maj:t därför torde begära att under nämnda år få förskjuta
beloppet. Därest ifrågavarande förslag af Eders Kungl. Maj:t 'och
Riksdagen bifalles, torde de närmare bestämmelserna angående med¬
lens användning böra meddelas af Kungl. Maj:t,
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen
att dels på extra stat för år 1913 anvisa ett för¬
slagsanslag af 75,000 kronor att, enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj: t meddelar, användas till
bekostande af provisoriska sjukvårdsanstalter vid Säters
och 1 ästerviks hospital under tiden från och med
104
[40.]
[41.]
Skematisk
förteckning
och beskrif¬
ning öfver
Sveriges
vattenfall.
Sjätte hufvudtiteln.
mars till och med december månad år 1912 för per¬
soner, som till följd af barnförlamning under 1911
års epidemi lida af vanförket, under villkor att genom
bidrag från vederbörande landsting eller kommuner
eller annorledes bestrides det belopp, som erfordras
för patientens resa fram och åter mellan hemorten
och den anstalt, där behandlingen äger rum, dels ock
medgifva, att Kungl. Magt må förskottsvis redan un¬
der "år 1912 af tillgängliga medel utanordna beloppet.
V attenfallsstyrelsen.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär
Riksdagen på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp åt 27,000 kronor,
att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för påbörjande af under¬
sökningar och arbeten för åstadkommande af en skematisk förteckning
och beskrifning öfver Sveriges vattenfall. Arbetet skulle verkställas af
vattenfallsstyrelsen, hydrografiska byrån samt den under vetenskaps¬
akademien lydande meteorologiska centralanstalten.
Sedan vattenfallsstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t afgifvit förslag
till plan för bedrifvande af nämnda undersökningar och arbeten, före-
slo0- Eders Kungl. Maj:t 1911 års Riksdag att på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 22,000 kronor, att ställas till Eders Kung]. Maj:ts
förfogande för verkställande af undersökningar och arbeten för åstad¬
kommande af en skematisk förteckning och beskrifning öfver Sveriges
vattenfall i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den angifna planen.
Denna framställning blef af Riksdagen bifallen.
Eders Kungl. Maj:t har därefter genom nådigt bref den 22 juni
1911, bland annat, fastställt den af vattenfallsstyrelsen framlagda pla¬
nen, med rätt för vattenfallsstyrelsen att däri vidtaga de mindre ändrin¬
gar som under arbetets gång kunde visa sig önskvärda. Därjämte har
Eders Kungl. Maj:t föreskrit vit, att förteckning och beskrifning först
skola upprättas rörande Dalälfvens och de större norrländska älfvarnas
flodområden, dock att, i den mån hydrografiska byråns undersökningar
i allt fall komme att omfatta flodsystem i landets södra delar, dessa
undersökningar borde kompletteras i syfte att kunna publiceras i vatten-
fallsförteckningen.
Enligt nämnda plan beräknades undersökningarna och arbetena
rörande Dalälfvens och norr därom belägna vattendrags flodområden,
Sjätte hufvudtiteln. 105
med areal öfverstigande 1,000 kvadratkilometer, kunna vara färdig-a inom
loppet af 8 till 10 år.
Uti skrivelse den SO oktober 1911 har vattenfallsstyrelsen nu an¬
fört, att styrelsen i samråd med styrelsen för hydrografiska byrån upp-
gjort plan öfver arbetenas fördelning under nämnda tid. Vattenfalls-
styre!sen meddelar till en början följande sammanställning af under¬
sökningsområdena med deras areal, fördelade på 5 grupper:
Grupp A.
Luleälf ...................... 25,000 km.2
Umeälf ........................ 26,700 »
Indalsälfven ............... 26,600 »
Dalälfven..................... 29,200 »
107,500 k nr
Grupp B.
Piteälf ..............
öreälf..................
Nätraån................
Ångermanälfven
Ljusnan................
11,200 km.2
2,990 »
1,000 »
30,300 »
19,800 »
65,290 km.2
Grupp C.
Kalixälf.................
|
....... 17,900
|
km.2
|
Byskeälf ..............
|
3,280
|
|
Skel loft eälf..........
|
....... 12,000
|
B
|
Bureälf .................
|
1,040
|
»
|
Lögdeälf ...............
|
1,510
|
»
|
Ljungan ..............
|
...... 12,800
|
»
|
48,530 km.2
Grupp D.
Torneälf....................... 20,000 km.2
Gideälf, hälften......... 3,480 »
Själevadsån ............. 2,340 »
Delångersån............... 2,070 »
Testeboån .................. 1,210 »
Gatleån ........................ 2,490 »
31,590 km.2
Grupp E.
Torneälf .................
Sångisån, hälften
Råneälf...................
Åbyälf ...................
Rickleån .................
Säfvarån.................
Harmångersån ......
Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sand.
.... 20,000 km.2
1,260 »
4,140 »
1,300 »
1,630 »
1,160 s
1,040 » * 1
30,530 km.2
1 Afd. 1 Häft. 14
[41.]
106 Sjätte liufvudtiteln.
Vattenfallsstyrelsen anför därefter, att liksom inom de nuvarande
undersökningsområdena (grupp A) ett antal pegel- och nederbördssta-
tioner upprättats, uppgående inom Umeälfvens, Indalsälfvens och Dal-
älfvens områden till sammanlagdt 30 stycken af hvartdera slaget, det
blir nödvändigt att vidtaga enahanda åtgärder också inom de öfriga
undersökningsområdena. Antalet torde' enligt styrelsens mening unge¬
färligen kunna beräknas till 30 stycken af hvartdera slaget inom grup¬
perna B och C samt till 20 stycken inom hvardera af grupperna D
och E. Det är klart, säger styrelsen vidare, att ju förr dessa pegel-
och nederbördsstationer kunna inrättas, desto längre observationsserier
komma att stå till förfogande, då undersökningarna afslutas och bear¬
betningen börjas. Med hänsyn härtill anser styrelsen, att arbetena med
anordnandet af de nya pegel- och nederbördsstationerna böra företagas
under de första åren. Vattenfallsstyrelsen meddelar i detta samman¬
hang följande af styrelsen för hydrografiska byrån uppgjorda plan öfver
dessa arbeten jämte uppgift om de anslag, som för nämnda stationer
komma att erfordras utöfver de nuvarande: I
|
Vatten-
|
|
Öfver det nuvarande ökadt anslag
|
|
mängds-
mätningar
och längd¬
profilering
|
|
|
|
|
|
|
|
pegel-
stationer.
|
aederbörds
stationer.
|
till anordnande af
|
till arfvodcn vid
|
|
nedan-
|
|
|
|
|
|
|
|
stående
|
inom nedanstående
|
pegel-
|
nederbörds-
|
pegel-
|
nederbörds-
|
|
grupper.
|
grupper.
|
stationer.
|
stationer.
|
stationer.
|
stationer.
|
1912..............................
|
a
|
|
_
|
|
—
|
—
|
—
|
1913..............................
|
a, b
|
b
|
b
|
1,500
|
1,500
|
1,000
|
1.000
|
1914 ......................
|
b
|
C
|
C
|
1,500
|
1,500
|
2,500
|
2,500
|
1915..............................
|
b, c
|
d, e
|
d, e
|
2,000
|
2,000
|
4,000
|
4,000
|
1916..............................
|
C
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
5,000
|
1917..............................
|
c, d
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
5,000
|
1918..............................
|
d
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
5,000
|
1919..............................
|
d, e
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
5,000
|
1 1920..............................
|
e
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
5,000
|
I enlighet med denna plan, som af vattenfallsstyrelsen gillas, er¬
fordras, fortsätter styrelsen, för år 1913 för hydrografiska byråns räkning
107
Sjätte hufvudtiteliio
eu ökning i anslaget till byråns utrustning af 1,500 kronor i och för
anordnande af omkring 30 nya pegelstationer och ökning af 1,000
kronor i anslaget till arfvoden åt observatörer. I anslagen till statens
meteorologiska centralanstalt kräfvas likaledes dels en ökning af 1,500
kronor för anordnande af 30 nya nederbördsstationer och dels en
ökning af 1,000 kronor till arfvoden åt observatörer.
Beträffande öfriga anslagssummor anser sig vattenfallsstyrelsen i
likhet med styrelsen för hydrografiska byrån icke böra föreslå någon
ökning, förrän ytterligare erfarenhet vunnits angående den tid och den
arbetskraft, som verkställandet af den erforderliga längdprofileringen
inom den utsatta tiden kan komma att kräfva.
För utförande af de arbeten för den skematiska förteckningen och
beskrifningen öfver Sveriges vattenfall, hvilka skola verkställas genom
hydrografiska byrån och statens meteorologiska centralanstalt, skulle
följaktligen för år 1913 erfordras ett belopp af 20,000 kronor enligt
följande fördelning:
A). Hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande
observationsstation er:
Till
|
extra biträden, förslagsvis..................
|
kronor
|
4,500: —
|
»
|
publikationer, » ..................
|
|
1,000: —
|
|
expenser, » ..................
|
|
500: —
|
|
resekostnader, » .................
|
»
|
6,000: —
|
»
|
utrustning, » ..................
|
|
2,500: —
|
|
observatörers arfvoden, förslagsvis
|
»
|
1,500: —
|
16,000: —
B). De meteorologiska observationerna:
Ökning af anslaget till observatörers arfvoden,
förslagsvis.......................................... kronor 2,500: —
Anslag till nya stationer, förslagsvis . . » 1,500: — 4 000' _
Summa kronor 20,000: —
Hvad angår det anslag, som bör ställas till vattenfallsstyrelsens
förfogande för år 1913 för utförande af de på vattenfallsstyrelsen an-
[41-
108 Sjätte hufvu dtiteln.
[41.] kommande arbeten för vattenfallsförteckningen, anser styrelsen, att
detta icke behöfver sättas högre än det för år 1912 beviljade anslaget
eller 7,000 kronor.
Departements- Mot den af vattenfallsstyrelsen i samråd med styrelsen för hydro-
chefen. grafiska byrån sålunda uppgjorda planen för bedrifvande af undersök¬
ningar och arbeten för åstadkommande af förteckning och beskrifning
öfver Sveriges större vattenfall i de norra länen synes mig anledning
till erinran icke föreligga, om ock mindre ändringar kunna blifva er¬
forderliga.
Ej heller ifråga om de belopp, som för ändamålet äskats att utgå
för år 1913, har jag någon anmärkning att framställa. Liksom för år
1912 torde samtliga beloppen böra såsom ett gemensamt anslag upp¬
föras under sjätte hufvudtiteln.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp
af 27,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts för¬
fogande för verkställande af undersökningar och ar¬
beten för åstadkommande af en skematisk förteckning
och beskrifning öfver Sveriges vattenfall i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Kungl. Maj:t förut
fastställda planen.
Riksförsäkringsanstalten.
För upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens verksamhet har Riks¬
dagen på extra stat för år 1912 beviljat ett förslagsanslag af 148,000
kronor, däri jämväl inberäknats kostnaderna för den utvidgning af an¬
staltens verksamhet, som blifvit en följd af försäkring af fiskare.
Eders Kungl. Maj:t har sedermera genom nådigt beslut den 24
november 1911 fastställt följande stat för riksförsäkringsanstalten för
år 1912.
[42.]
Anslag för
upprätthål¬
lande af
riksförsäk¬
ringsanstal¬
tens verk¬
samhet.
Sjätte hufyudtiteln,
109
r
|
Lön.
|
Tjänstgö
ringspen
ningar.
|
Orts-
tillägg.
|
Ålders-
tillägg.
|
Arfvode
|
Summa.
|
1
!
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
I
|
Kronor.
|
Kronor.
|
I Öfverdirektören.....
|
5,S00
|
2,800
|
1,000
|
|
|
9,600
|
I 1 byrådirektör .........
|
3,400
|
1,800
|
400
|
500
|
—
|
6,100
|
1 * ............................
|
3.400
|
1,800
|
400
|
500
|
_
|
6.100
|
1 sekreterare och ombudsman .......
|
3,400
|
1,800
|
400
|
500
|
_
|
6,100
|
[ 1 förstagradenstjänsteman,registrato
|
2,100
|
1,500
|
300
|
500
|
_
|
4,400 :
|
j 1 ” » » ,notarie..
|
2,100
|
1,500
|
300
|
500
|
—
|
4,400 j
|
1 l » » » , »
|
2,100
|
1,500
|
300
|
|
—
|
3.900
|
11» » » , ))
|
2,100
|
1,500
|
300
|
—
|
_
|
3,900
|
1 öfverläkare
|
—
|
—
|
—
|
_
|
3,000
|
3,000
|
1 förste vaktmästare ......
|
870
|
450
|
150
|
_
|
_
|
1,470
|
1 vaktmästare ............................
kostnad för läkarundersökning och an¬
skaffande af läkarbetyg, då sådant
ej skall af arbetsgifvare bekostas,
åt skadad, i anstalten försäkrad samt
för andra dylika kostnader, för-
|
675
|
350
|
150
|
|
|
1,175 |
|
slagsvis ............
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
14,600
|
hyra ...........................................
kostnad för semester- och andra vi-
kariatsersättningar, ersättningar till
sakkunniga och biträden inom an¬
stalten, resekostnads- och trakta-
mentsersättningar, rättegångskost-1
nader, tryckningskostnader samt
kostnader för prenumeration å tid¬
ningar och tidskrifter, lör inköp af
böcker och för annonsering, för an¬
skaffning och underhåll af inventa¬
rier samt för ljus, vedbrand, städ-
|
|
|
|
|
|
5,000 |
!
i
|
ning m. in., förslagsvis .
|
—
|
—
|
—
|
_
|
|
40,755 i
|
kostnad för ortsombuden, förslagsvis
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
37,500 1
|
Summa kronor |
|
- 1
|
- 1
|
- |
|
- 1
|
— |
|
148,000 |
|
[42.]
Ilo Sjätte hufvudtiteln.
Uti skrifvelse den 31 oktober 1911 har riksförsäkringsanstalten gjort
framställning om anslag för upprätthållande af anstaltens verksamhet un-
der Anstalten anför därvid till en början, att riksförsäkringsanstaltens
förvaltningskostnader äro beroende af, bland annat, utvecklingen åt an¬
staltens försäkringsverksamhet samt att denna år från år tillväxt och
särskildt under den gångna delen af år 1911 visat en starkare ut¬
veckling än vanligt. Till belysning af denna utveckling meddelar an¬
stalten, att det provisionel^ antalet arbetare, för hvilket kollektiva för¬
säkringar afslutats eller förnyats, har uppgått till
under år 1903........................ 32,091 under år 1907...
» )) 1904....................... 30,822 » » 1908...
» » 1905........................ 48,078 » » 1909...
» » 1906........................ 54,297 » » 1910...
63,628
70,432
74,394
78,584
För tiden Vi—3% 1911 utgjorde motsvarande antal 78,330, under
det att för tiden Vi—!jo/b 1910 provisionel^ antalet försäkrade arbetar©
uppgick till 69,072. . , ,
Angående ökningen af riksförsäkringsanstaltens förvaltningskost¬
nader lämnar anstalten följande sammanställning.
i r.
|
Aflöningar.
|
Kostnad
för läkai
betyg m.
|
21.
ö.
|
Hyra.
|
Kostnad för
semester-
och andra
vikariats-
ersättnin-
gar m. m.
|
Kostnad
för orts
ombud.
|
|
Summa.
|
Kr. |
|
ö.
|
Kr. |
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr.
|
ö-
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr. |
|
Ö.
|
1903 ..............................'
|
38,400
|
|
344
|
|
3,000
|
_
|
18,160
|
37
|
7.574
|
03
|
67,478
|
40
|
1904 ..............................
|
38,150
|
—
|
562
|
—
|
3,000
|
—
|
20,078.
|
14
|
10,468
|
14
|
72,258
|
28
|
1905 ..............................
|
38,169
|
35
|
2,154
|
98
|
3,200
|
—
|
18,367
|
91
|
15,166
|
28
|
77,058
|
52
|
1906 ..............................
|
37,912
|
98
|
3,709
|
—
|
3,800
|
—
|
19,208
|
17
|
17,411
|
58
|
82,041
|
73
|
| 1907 ..............................
|
38,319
|
35
|
6,382
|
75
|
3,800
|
—
|
25,218
|
58
|
22,547
|
63
|
96,268
|
31
|
1908 .............................
|
40.437
|
51
|
8,365
|
25
|
3,800
|
|
28,771
|
lb
|
24,445
|
75
|
105,819
|
69
|
1
! 1909 ..............................
|
49,624
|
58
|
9,222
|
|
3,800
|
—
|
31,545
|
2S
|
26,695
|
49
|
120,887
|
36
|
j 1910 ..............................
|
48,574
|
51
|
10,472
|
4C
|
5,000
|
-
|
39,396
|
2b
|
27,455
|
55
|
130,898
|
82
|
För tiden 1/x—30/» 1911 har utbetalts i aflöningar 35,867: 10 kronor,
för läkarbetyg m. m. 8,888: 64 kronor, i kostnad för semester- oc i
Sjätte liufvudtiteln.
in
andra vikariatsersättningar in. in. 25,535:01 kronor samt till orts-
nmbuden 27,494:48 kronor. Motsvarande belopp för de tre första
kvartalen af år 1910 voro respektive 35,408: 76 kronor, 7,448: 40 kronor
27,012: 50 kronor samt 23,382: 81 kronor.
Hvad nu beträffar staten för ar 1913 skulle i afseende å
aflöning ar och arfvoden för nämnda år enligt vanliga grunder en byrå¬
direktör, sekreteraren samt registratorn vara berättigade till ett andra
ålderstillägg med 500 kronor hvardera. En förhöjning af 1,500 kronor
torde alltså kräfvas i afseende å aflöningar och arfvoden, och bör följ¬
aktligen ifrågavarande post, som för år 1912 fastställts till 50,145 kro¬
nor, för år 1913 upptagas till 51,645 kronor.
I fråga om kostnaden för läkarundersökning och anskaffande af läkar-
betyg m. m. erinrar riksförsäkringsanstalten, att denna kostnad år från år
ökats. Under de tre första kvartalen 1911 har enligt ofvanstående redo¬
görelse ifrågavarande kostnad uppgått till 8,888 kronor 64 öre, och torde
densamma enligt anstaltens mening för hela året böra beräknas till
omkring 12,00() kronor, d. v. s. omkring 1,500 kronor mera än under
år 1910. Med antagande af lika stor ökning för hvartdera af åren
1912 och 1913 skulle kostnaden för sistnämnda år komma att uppgå
till omkring 15,000 kronor. Då emellertid, säger anstalten, en starkare
utveckling af försäkringsverksamheten icke är osannolik och därjämte
kostnaden för läkarundersökning i och för sig ökas år för år (bland
annat genom ökad användning af specialistundersökning, röntgenunder¬
sökning o. s. v.), anser anstalten, att anslaget för ifrågavarande ändamål
bör höjas från nu i staten för år 1912 upptagna 14,600 kronor till 17,000
kronor eller med 2,400 kronor.
Det är tydligt, att kostnaderna för läkarbetyg m. m. komma att
ökas i mån som anstaltens verksamhet utvecklas. Att döma af den
sammanställning riksförsäkringsanstalten här ofvan lämnat af förvalt¬
ningskostnadernas ökning, synes det dock ej antagligt, att nu ifråga¬
varande kostnader komma att stiga så raskt som anstalten antager.
Jag anser därför tillräckligt att för år 1913 beräkna dessa kostnader
till 15,000 kronor.
Kostnaden för hyra torde ej kräfva någon ökning för år 1913.
Beträffande kostnaden för semester- och andra vikariatsersättningar
m. m. anför anstalten, att med försäkringsverksamhetens utveckling ökas
särskildt kostnaden för ersättningar till biträden, tryckning, skrifmateri¬
alier och reseersättningar.
För ar 1907, anmärker anstalten vidare, utgjorde ifrågavarande
[42.]
112
Sjätte hufvudtiteln.
kostnad i lielt krontal 25,219 kronor och för år 1910 o9,396 kronor.
Kostnaden har sålunda under dessa tre år stigit med 14,177 kronor.
Visserligen ingå i kostnaden för år 1910 utgifter i anledning af ut¬
vidgning' af riksförsäkringsanstaltens ämbetslokal, beraknade till om-
kring 3^000 kronor, men å andra sidan har, säger anstalten, dels redan
nu behof vet af ytterligare ökade arbetskrafter gjort sig mycket starkt
kännbart, dels på senaste tid visat sig en tendens till hastigare ut¬
veckling än förut af riksförsäkringsanstaltens försäknngsverksamhet.
Med hänsyn härtill och för att kunna utan alltför stora olagen¬
heter för försäkringssökande och ersättningsberättigade mota en dylik
större utveckling anser riksförsäkringsanstalten, att ifrågavarande
anslagspost icke bör för år 1913 beräknas till lägre belopp än förslags¬
vis 53,000 kronor. „ ... . , ,, e.. .
En granskning af de sifferuppgifter rikeförsakrmgsanstalten förut
lämnat ger vid handen, att kostnaden för semester- och andra vika-
riatsersättningar m. in. för år 1911 sannolikt ej ens kommer att uppgå
till så högt belopp som för år 1910 med dess speciella utgifter Jag
erinrar också om, att för år 1912 ifrågavarande post blifvit fastställd
till förslagsvis 40,755 kronor. För att tillgodose verksamhetens utveck¬
ling synes det mig därför fullt tillräckligt att för år 1913 beräkna kost¬
naden ifråga till omkring 45,000 kronor.
Hvad slutligen angår kostnaden för ortsombuden anfor nkslorsak-
ringsanstalten, att arfvodet till ortsombuden för närvarande utgar
med sex procent af premiebeloppet, dock hvad hskarforsakringen
angår med en krona för hvarje för första gången försäkrad fiskare och
eljest med 50 öre för hvarje försäkrad. Under de tre forsta kvartalen
af år 1910 uppgick ifrågavarande kostnad i helt krontal till ^3,o«d
kronor och under de tre första kvartalen af år 1911 till 27,494 kronor.
Antager man, säger anstalten, eu proportionerlig ökning under sista
kvartalet af 1911, skulle man för hela detta år komma filett belopp åt
32,283 kronor, ökningen från år 1910 till ar 1911 blefve da 4,8
kronor. Under förutsättning af en lika stor ökning för de bada föl¬
jande åren skulle kostnaden för år 1912 blifva 37,111 kronor och för
år 1913 41,939 kronor. Med hänsyn till eu möjligen starkare utveck
ting af försäkringsverksamheten — däri inbegripen jämväl olycksfalls¬
försäkringen för fiskare - än hittills föreslår anstalten, att anslaget
UDDtages till förslagsvis 43,000 kronor. ,
PP Kostnaden för ortsombud har hittills hållit sig långt under det
belopp, 37,500 kronor, som för närvarande ar för detta ändamål afsedt.
Så länge erfarenhet saknas angående verkan af den ändring i villkoren
Sjätte hufyudtiteln. 113
för tiskarföröäkring, som af 1911 års Riksdag- godkänts och af Eders [421
Ivungl. Maj:t sedermera fastställts, anser jag ej tillräcklig anledning-
föreligga att höja detta anslag. '
Enligt hvad jag sålunda anfört skulle för år 1913 erfordras en öknino-
åt nuvarande anslaget till anstalten med 6,145 kronor, hvilken summa
emellertid för anslagets utjämnande torde kunna nedsättas till 6,000
kronor.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
att för upprätthållande af riksförsäkrinqsanstaltens
verksamhet på extra stat för år 1913 bevilja ett för¬
slagsanslag af 154,000 kronor.
I sammanhang med riksförsäkringsanstaltens inrättande beslöt Riks¬
dagen medgifva, att från och med år 1903 finge till ersättningar åt
postsparbanken för uppbörden af försäkringsafgifterna och utbetalningen
åt ersättningsbeloppen årligen användas, förslagsvis, 20,000 kronor att
utgå tran arbetartörsäkringsfondens räntemedel.
För år 1912 är för ändamålet anvisadt 15,500 kronor. Emellertid
har tran postsparbankens styrelse gjorts framställning om i viss män
andrade grunder för beräkningen af nämnda ersättning.
Med afseende härå och med hänsyn till den stegring i de genom
postsparbankens förmedling verkställda försäkringslikviderna, som torde
RSagenVäntaS’ hemstaller Jag’ att Eders Kimg1- Maj:t behagade föreslå
[43.]
Ersättning-
till post¬
sparbanken
för dess
deltagande
i riksförsäk¬
ringsanstal¬
tens förvalt¬
ning.
att på extra stat för år 1913 anvisa ett förslags¬
anslag af 20,000 kronor att användas till ersättning
åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och ut¬
betalningar för riksför säkring sanstalten.
Statens biografbyrå.
Vid 1911 års Riksdag öfverlämnade Eders Kungl. Maj:t till Riks¬
dagen för yttrande ett inom civildepartementet utarbetadt förslå^ till
förordning angående biografföreställningar. Sedan Riksdagen i afled¬
ning häraf anmält, att förslaget ej gifvit skäl till annat än vissa mindre
väsentliga erinringar, utfärdade Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1911
(svensk författningssamling, n:r 71), med iakttagande af de af Riksdagen
anmalda erinringarna, förordning angående biografföreställningar och före-
Bihang till Itiksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 1 Hiift. 15
[44.]
Anslag till
statens
biograf
byrå.
[ [4 Sjätte hufvudtiteln.
44.] skrifter angående granskning af biografbilder äfvensom ^instruktion för
ordinarie granskningsmän af biografbilder, hvarjämte två ordinarie och
en extra granskningsman samma dag förordnades. Därvid bestämdes
viss granskningsafgift i nära öfverensstämmelse med hvad i propositionen
angående förslaget till förordning omnämnts samt arfvode, beräknadt
efter, för ordinarie granskningsman 8 kronor och för extra gransk¬
ningsman 10 kronor för hel granskningstimme.
Nämnda förordning trädde i kraft den 1 december 1911. Redan
den 1 september samma år hade emellertid granskningen af biograf -
bilder börjat; och då högst betydande lager af films anmäldes till gransk¬
ning, måste sedermera tillfällig förstärkning af byråns arbetskrafter
anordnas. . c ....
Hvad beträffar granskningens ekonomiska sida måste till en början
en del anskaffningskostnader för byråns verksamhet förskjutas, hvilka
i sinom tid lära få anmälas till ersättning.
Sedan byrån kommit öfver organisationsutgifterna, anses kostna¬
derna för densamma, såsom också förutsattes i nämnda proposition,
komma att uppvägas af gransknings- och stämpelafgifter. Enligt de
af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1911 godkända grunderna för
riksstatens uppställning torde dock biografbyrån böra uppföras i riks-
staten sålunda, att, å ena sidan, inflytande granskningsafgifter beräk¬
nas såsom inkomster och, å andra sidan, till betäckande af byråns utgif¬
ter anvisas ett anslag att utgå af nämnda granskningsafgifter.
Med ledning af en å byrån verkställd beräkning torde kunna anta¬
gas, att under år 1912 byrån skall hafva följande
O 7
Granskningsafgifter
Stämpelafgifter .......
Inkomster.
....................... 21,000: — kronor
..................... 3,150: — »
Summa 24,150: — kronor
Utgifter.
2 ordinarie granskningsmän, arfvode
1 extra granskningsman »
1 kassörska ..............................................
1 maskinist .............................................
biträdande personal, inventarieanskaf
paratkostnad m. m..........................
Öfverskott ................................................
12,000
2,000
1,500
1,500
kronor
»
»
»
............ 6,600: —
|
|
................. 550: —
|
|
Summa 24,150: —
|
kronor
|
115
Sjätte liufvudtiteln.
Vid denna beräkning ber jag att få framhålla, att det från början [44.]
befintliga lagret films, såsom ofvan antydts, visat sig vara oväntadt
stort. I följd häraf har beräknats, att tillsvidare granskningsmännens
granskning pågår fem timmar dagligen samt dessutom biträdande
granskningsmän fortfarande användas, hvarjemte kostnader för extra
personal och lokal tillkomma.
Det torde dock kunna förväntas, att efter någon tid mera nor¬
mala förhållanden med minskning i såväl inkomster som omkostna¬
der skola inträda. Då byrån emellertid jämväl under år 1913 torde
komma att befinna sig i ett öfvergångsstadium, synes ungefär enahanda
belopp böra äskas för år 1913 som det, hvilket beräknats för 1912. Bland
statens inkomster för nu förevarande statsreglering äro upptagna gransk-
ningsafgifter för biograffilms med 21,000 kronor. De medel, som här-
förutom inflyta i stämpelafgifter, ingå i den allmänna stämpelinkomsten.
Tillsvidare synes anslaget till byrån böra upptagas såsom förslags¬
anslag på extra stat.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till bestridande af utgifterna för statens biograf¬
byrå på extra stat för år 1913 anvisa ett förslags¬
anslag af 23,000 kronor att utgå i första hand af
inflytande afgifter för granskning af biografbilder.
Diverse anslag.
För anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar för [45.]
belysning eller arbetsöfverföring har Riksdagen på extra stat för Anordnande
hvart och ett af åren 1905—1912 anvisat 20,000 kronor till arfvode^ a.f in?.Pek-.
under samma år åt fyra inspektörer med 5,000 kronor till hvar, för elektriska
år räknadt. aniagg-
Till ett skrif- och ritbiträde åt bemälda inspektörer har Riksdagen 'belysning'
därjämte anvisat medel med 1,200 kronor om året för åren 1906—1911 S^er arbete-
samt med 1,400 kronor för år 1912. 0 ™ örmff*
Anslag för omförmälda ändamål erfordras jämväl för år 1913.
Hvad beloppet beträffar har kommittén för kommerskollegii om¬
organisation i skrifvelse den 18 november 1911 hemställt om viss arf-
vodesförhöjning för inspektörerna, hvarigenom anslaget skulle komma
att ökas med tillhopa 4,800 kronor. Kommerskollegium har i afgifvet
utlåtande tillstyrkt framställningen.
116 Sjätte hufvudtiteln.
[45.] Denna fråga torde böra göras beroende af, att 1912 års Riksdag
antager förändrad organisation af yrkesinspektionen, och reglerar yrkes-
inspektörernas aflöningsförmåner. Vid sådant förhållande lärer ifråga¬
satta arfvodesförhöj ningen till nu förevarande inspektörer böra afgöras
i sammanhang med nyssnämnda organisationsfråga, hvadan jag ber att
för närvarande allenast få hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte före¬
slå Riksdagen
att för anordnande af inspektion öfver elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöfverfÖring för
år 1913 "tills vidare beräkna ett anslag på extra stat
af 26,200 kronor.
[46.] För hvarje år från och med år 1907 har af Riksdagen på extra
Medling stat anvisats ett förslagsanslag att ställas till Eders Kungl. Maj:ts för-
^rister1’ i’°gan(le och användas till ersättning åt förlikningsmän för medling i
arbetstvister. För åren 1907 och 1908 var detta anslag bestämdt till
20,000 kronor årligen, men därefter har detsamma utgjort 25,000 kro¬
nor om året. Ett anslag af sistnämnda belopp torde äfven för näst¬
kommande år vara behöfligt för berörda ändamål.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen
att på extra stat för år 1913 anvisa ett förslags¬
anslag af 25,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande och användas till ersättning åt förliknings¬
man för medling i arbetstvister.
[47.] För hvart och ett af åren 1907—1910 har Riksdagen anvisat ett
Understöd- förslagsanslag af 15,000 kronor till befrämjande och organiserande af
jande afden <jen offentliga arbetsförmedlingen i riket, hvarefter nämnda anslag för
arbetsför* hvartdera af åren 1911 och 1912 höjts till 40,000 kronor,
medlingen. Af anslaget utgå från och med år 1911 dels 7,000 kronor såsom
arfvode till en i kommerskollegium för den närmaste handläggningen
af ärenden rörande den offentliga arbetsförmedlingen samt verkställande
af inspektion af de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna i riket an¬
ställd tjänsteman med benämning arbetsförmedlingsinspektör och dels
800 kronor till aflöning af ett skrifbiträde.
Dessa utgifter skola, om den af mig ofvan omnämnda socialstyrel¬
sen kommer till stånd, ingå i omkostnaderna för nämnda styrelse, och
det skulle därför kunna ifrågasättas att nedsätta nu ifrågavarande an¬
slag med motsvarande belopp.
117
Sjätte lnifvudtitelii.
Emellertid uppgick det belopp, som anvisats till understöd åt ar- [47 ]
betsiormedlingsanstalterna för år 1910, till sammanlagdt 38,316 kronor
66 öre, och enligt hvad jag inhämtat hafva under år 1911 en
länsförmedlingsanstalt, i Jämtlands län, och en kommunal anstalt, i
Trelleborg, börjat sin verksamhet samt 10 nya afdelningskontor öpp¬
nats. Ytterligare ett antal afdelningskontor lärer komma att öppnas
under år 1912 enligt beslut, som år 1911 fattats af landstingen i Kro¬
nobergs, Värmlands, Örebro och Västerbottens län i samband med de
i nämnda län förut befintliga kommunala anstalternas förändring till
länsanstalter.
Jag hemställer därför, att Eders Kung!. Makt måtte föreslå Riks¬
dagen
att för år 1913 på extra stat anvisa ett förslags¬
anslag af 40,000 kronor i och för befrämjande och
organiserande af den offentliga arbetsjörmedlingen i riket
i enlighet med de af Riksdagen tidigare godkända
grunder.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har ra» i
Riksdagen för hvartdera af åren 1909—1912 beviljat ett anslag på Anslå*? till
extra stat af 10,000 kronor för understödjande af nationalföreningens national-
mot emigrationen verksamhet. Reningen
Uti en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift har föreningens central- tioncif.
styrelse nu hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes för upprätthål¬
lande af föreningens verksamhet hos Riksdagen utverka ett anslag å
extra stat jämväl för år 1913 å 10,000 kronor.
I nämnda skrift har centralstyrelsen rörande omfattningen af sin
verksamhet med mera anfört följande:
. Föreningen har under år 1910 varit verksam genom tio länsafdel-
mngar, af hvilka tvenne nybildats under året, nämligen i Malmöhus
och Jönköpings län, hvarjämte under den gångna delen af år 1911 till-
kommit ytteiligare en länsafdelning i Jämtlands län. Centralstyrelsen
beräknar, att föreningens ekonomi skall möjliggöra bildandet under den
närmaste tiden af ytterligare två å tre länsafdelningar med till dem
knuten praktisk verksamhet, hvarvid de nordligare länen torde i första
hand komma ifråga.
Genom byråer och ombud har föreningens verksamhet hittills be-
rört tretton län. En af byråernas viktigaste uppgifter är att vara organ
för föreningens jordförmedling. När föreningen öppnade sin jordför¬
medlingsverksamhet, var detta ett i vårt land nytt initiativ. Det är
118
Sjätte liufvudtiteln.
då för föreningen en stor tillfredsställelse, att statsmakterna redan nu,
efter endast ett par års praktisk pröfning genom föreningen af den
offentliga jordförmedlingens idé, besluta upptaga och vidare understödja
deuna verksamhet genom särskilda anslag till jordförmedhngsbyråer,
upprättade genom rikets hushållningssällskap. Gifvetvis. kommer före¬
ningen för sin del att, under samverkan med hushållningssällskapen,
allt° framgent arbeta för den offentliga jordförmedlingens utveckling
och en effektiv organisation af densamma. . .
Som organ för föreningens jordförmedling utkommer sedan början
af år 1911 publikationen »Svensk jord», innehållande förteckning å
fastigheter till salu genom föreningens byråer.
Den öfriga byråverksamheten, hvaraf särskildt märkes arbetet att
underlätta för hemvändande svensk-amerikaner att bosätta sig i Sverige,
har fortgått och fortgår såsom tidigare och når. alltjämt ökad omfatt¬
ning. Antalet handlagda ärenden af olika slag vid samtliga föreningens
byråer utgjorde 4,983 under år 1910 mot 4,111 under år .1909..
Det arbete, som bedrifves genom de på föreningens initiativ eller
genom föreningens medverkan i olika delar af landet upprättade egna¬
hemsbolagen, visar likaledes en glädjande utveckling. För närvarande
äro åtta sådana bolag i verksamhet, af livilka trenne bildats under
år 1910, nämligen i Stockholms, Jämtlands och Jönköpings län. Af
dessa har redan Aktiebolaget Bankesta småbruk i närheten af Jama
nyanlagt en koloni, som är af betydande omfattning och allmänt erhål-
lit fackmännens erkännande för sund teknisk och ekonomisk planlägg-
ning. Under förberedelse äro liknande bolag för Medelpad och Gott-
land. Genom dessa egnahemsbolag hafva under de gångna åren grund¬
lagts sex småbrukskolonier och placerats omkring 120 småbrukare.
Ett led i föreningens verksamhet för att främja egnahemssträf-
vandena är slutligen den utställning af egnahemsmateriel, som, förberedd
under år 1910, i maj 1911 öppnades i Stockholm.. Utställningen omfattar
dels ritningar och modeller till egna hem till direkt tjänst föi den en¬
skilde egnahemsbyggaren, dels för studieändamål eu representativ fram¬
ställning af redan befintliga egnahcmsanläggningar.i vårt land, hvari-
o^enom föreningen hoppas, att de mycket stora svårigheter, som hittills
mott att på ett ställe kunna studera resultaten af vår egnahemsrörelse,
skola vara åtminstone delvis undanröjda.
Föreningeus arbete att genom föredrag, småskrifter och annan
upplysningsverksamhet bidraga till att inom de bieda lagren bana väg
för en nyktrare uppfattning af emigrationslandens ekonomiska och
Sjätte lmfvudtitelii. 119
sociala förhållanden har likaledes fortgått efter samma linier som
tidigare.
Föreningens kvartalstidskrift och broschyrserie äro organ för före¬
ningens så att säga emigrationspolitiska arbete. Tidskriftens omfång
har under år 1910 ytterligare utvecklats.
I visst samband med detta arbete stå de undersökningar rörande
svenskt näringsliv hvilka föreningen begynt under år 1910 och af hvilka
de första resultaten redan framlagts i två volymer. Allmänt har man
erkänt såväl. värdet af de nämnda publikationerna som betydelsen af
föreningens initiativ. Och är det föreningens förhoppning att här¬
med. hafva kunnat lägga grund till en serie skrifter i ekonomiska ämnen,
vanliga i utlandet, men hittills utan motsvarighet i Sverige.
Det är gifvet, att den omfattande, här endast knapphändigt skis¬
serade utvecklingen af föreningens verksamhet har ställt stora ford¬
ringar på föreningens ekonomi. Organisationsåren 1908—1910 hafva
också åsamkat föreningen större utgifter än som motsvarats af dess
ordinarie inkomster. Resultatet för år 1910 är dock i detta hänseende
afsevärdt bättre än för år 1909, och det är centralstyrelsens förhoppning,
att .från och med år 1911 organisationen skall hafva nått en stadga, som
möjliggör en exakt budgetsberäkning och jämvikt mellan inkomster
och utgifter. Tack vare för föreningens verksamhet intresserade per¬
soners mellankomst har också det tidigare uppkomna underskottet
blifvit till fullo täckt och därmed föreningens ekonomiska ställning af¬
sevärdt förbättrad.
Med fortsatt stöd som hittills från staten, landsting och hushåll¬
ningssällskap hoppas sålunda centralstyrelsen kunna upprätthålla före¬
ningens verksamhet och äfven successive ytterligare utveckla densam¬
ma till de län inom riket, som ännu icke beröras däraf, och till ökad
effektivitet såväl pa de olika orterna som inom de olika verksamhets¬
grenarna.
Af centralstyrelsens bifogade berättelse för år 1910 framgår, att
föreningen under samma år förmedlat 147 fastighetsköp.
Till följd af nådig remiss liar kommerskollegium den 28 novem¬
ber 1911 i ärendet afgifvit utlåtande och därvid anfört, att kollegium
ur synpunkten af de intressen, kollegium hade att företräda, icke hade
något att erinra mot bifall till ifrågavarande framställning, hvilken
afsåge enahanda belopp, som Riksdagen hvart och ett af de fyra sista
åren beviljat för understödjande af föreningens verksamhet.
120
Sjätte hufrudtitelu.
Kollegium har tillika öfverlämnat följande, till kollegium afgifna
summariska beräkning af föreningens inkomster och utgifter under år
1912.
Berqjcnade inkomster:
Medlemsafgifter till centralbyrån:
a) Redan inbetalda af nytillkomna medlemmar.........
b) Tidigare till centralbyrån hörande medlemmars
afgifter, som förfalla till betalning under år 1912,
c) Afgifter af under år 1912 nytillkommande medlem¬
mar, förslagsvis.......................................................
Statsanslag ..............................................................................
Anslag af landstingen ............................................................
Anslag af hushållningssällskapen .............................................
Anslag af stadsfullmäktige i Göteborg ( ............................
Anslag af Ekmanska fonden ..................................................
Inkomster af annonser i kvartalstidskriften, broschyrer,
inträdesafgifter å egnahemsutställningen in. m.......
Bidrag af egnahemsfonden för dess förvaltningskost¬
nader .............................................................................
Bidrag af A.-B. Bankesta småbruk för dess kontors¬
kostnader ..........................................................................
Räntor å ständiga medlemmars fond m. m.........................
kr. 16,000: —
» 3,000: —
» 5,000: —
» 10,000: —
» 6,000: —
» 4,000: —
» 500: —
d 10,000:
d 2,000: —
600: — -
» 1,800: —
» 1,000: —
Summa kronor 59,900
Beräknade utgifter:
Allmänna omkostnader, inklusive kostnaden för föreningens cem
tralbyrå:
Lön åt föreningens sekreterare och ombudsman kr.
Lön åt assistent å centralbyrån, tillika kamrer
hos A.-B. Bankesta småbruk,.......................... »
Biträden å centralbyrån............................................. »
Hyra för centralbyråns lokal, lyse, ved, städ¬
ning etc..........................................................;•••• ^
Trycksaker, inklusive tryckningen af förenin¬
gens kvartalstidskrift, ......................................
Transport kr. 18,600: —
6,000: —
3,600: —
2,700: —
2,300: -
4,000
Sjätte hufvudtiteln.
121
Transport kr. 18,600:
2,400
2,000
500
~ 6,000
2,500
Göteborg
Värmland
Porto, telefon, skrifmaterialier...............................
Resor för organisationsarbetet, rese- och trakta-
mentsersättning för ombud vid ombuds¬
mötet..............................................
Diverse utgifter................................
Kostnader för föreningens byrå
Häraf från centralstyrelsen
Kostnader för föreningens byrå
Häraf från centralstyrelsen
Bidrag till föreningens byrå i Västervik, inklusive anslag till
norra Kalmar läns arbetsförmedling, .........................
Bidrag till föreningens byrå i Kalmar, inklusive anslag till
södra Kalmar läns arbetsförmedling, ........................°
Bidrag till föreningens byrå i Linköping
® » )) Växjö ................................
^ ® » » Halmstad ................................
® » » Vänersborg .............................
^ ® » » Malmö .......................................
Anslag för upprättande af byråer eller anställande af ombud
i Jönköpings och Jämtlands län.....................................
Föredragsverksamheten, beräknade nettokostnader..................
Kvartalsbladets redaktionskostnader.......................
Undersökningar och utredningar..........................
Egnahemsutställningen för lokalhyra och underhållskostnad
der.......................................................
Kostnader för medlemsanskaffningen, tryckning, porto och
,. distribution m. m. för omkring 20,000 medlemskallelser
Afsättning till ständiga medlemmars fond
Afskrifves å centralbyråns inventarier
» » egnahemsutställuingens inventarier.....................
» » fordran af utredningskommittén
» 50 st. aktier i Hotell-Aktiebolaget Hembygden
»
»
23,500:
4,000:
2,000:
1,000:
800
500
1,400
1,400
1,700
2,000
1,000
1,500
1,000
2,000
2,000:
4.000
6,500
600
1.000
1,000
1,000
Summa kronor 59,900
Såsom Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig har 1911 års Rik
dag med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställnin
beviljat bidrag till anordnande genom rikets hushållningssällskap
jordformedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, och har Eders Kung
Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 16
[48.1
Departements¬
chefen.
[48.]
[49.]
Resestipen¬
dier åt
tjänstemän
■vid den ci¬
vila för¬
valtningen.
122
Sjätte liufvudtiteln.
Mai-t den 27 oktober 1911 utfärdat kungörelse med närmare foresknf-
tek angående nämnda statsbidrag. Oaktadt en del af den jerksmnhet
som bedrifves af nationalföreningen mot emigrationen, af statsmakterna
sålunda redan blifvit i viss man tillgodosedd, anser jag likväl förenin¬
gs verksamhet i öfrigt kunna motivera samma statsbidrag som h
Ilig utgått. Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t mat e
föreslå Riksdagen
att för understödjande af nationalföreningens mot
emigrationen verksamhet på extra stat ior ar 1913 be¬
vilja ett anslag af 10,000 kronor.
Uti en till Eders Kungl. Maj:t den 7 juli 1910 ingifven skrift har
De extra ordinaries förening anfört, hurusom behofvet al resestipen¬
dier redan blifvit för åtskilliga yrkesgrupper i rikt matt tillgodosedt,
men att dock hittills tjänstemän, tillhörande departementen och de cent¬
rala ämbetsverken — med undantag af kommumkationsverken sa
tillfälle att erhålla dylika stipendier. .
Med anledning häraf har föreningen hemställt, att Eders lvuna .
Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för her.^
ligt antal stipendier för statsdepartementens och de centrala ämbete
verkensttjanst^riften åberopadt särtryck ur tidskriften »Från Svenska
Statsförvaltningen» påpekas först den allmänna betydelsen af reses lpe
dier, hvarefter anmärkes, att i riksstaten följande belopp aro uppförda
resestipendier:
Åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna
bereda sig för domarkallet...............................................
till fabriks- och handtverksarbetare •■•••••.............
» idkare af handtverk och annan mindre industri .........
» ordinarie universitetslärare ................................
» töreståndar- och lärarpersonalen vid högre läroverk
för kvinnlig ungdom vid enskilda samskolor samt
vid privata lärarinneseminarier ........................... .....
» lärarpersonal vid utbildningsanstalter för undervis¬
ning i huslig ekonomi m. m......■.....................................
» lärarpersonal vid folkskolseminarierna ..........................
» folkskollärare och folkskollärarinnor.................................
6,000: —
50,000: —
15,000: —
10,000: —
10,000: —
2,000: —
2,000: —
4,000: —
123
Sjätte hufvudtiteln.
till lärarpersonal vid lägre tekniska läroanstalter...............
y> lärarpersonal vid rikets abnormskolor..............................
» civila läkare...................................................................
)) prästmän ..................................................................
» artilleri- och ingenjörofficerare, tillhörande armén,...
» officerare och intendenturtjänstemän, tillhörande armén,
» militärläkare........................................................................
» marinläkare .........................................................
Å femte hufvudtiteln finnes dessutom upptaget ett an¬
slag af............................................................... ..................
till ersättning åt officerare och ingenjörer under an¬
ställning eller kommendering utrikes (för studier
m. m.).
kr. 3,000: -
» 1,000: -
» 3,500: -
» 8,000: -
» 7,000: -
)) 15,000: —
)) 2,000: —
» 2,000: —
» 13,000: —
Vidare finnas anvisade
till diplomat- och konsulsaspiranter.......................................... kr. 27 000:_
J> handelsattachéer........................................................................ » 36,000"_
Af post- och telegrafmedlen äro härjämte, anföres det vidare, vissa
belopp anslagna till resestipendier för tjänstemän i post- och telegraf¬
verken, hvilka önska att genom studier utomlands vinna ökade insik¬
ter i sina respektive tjänstegrenar.
Efter remiss har statskontoret afgifvit utlåtande i ärendet. Stats¬
kontoret framhåller till en början, att framställningen, såsom af hand¬
lingarna framgår, åsyftar beredande af resestipendier, afsedda för tjänste¬
män vid flertalet af den administrativa förvaltningens olika grenar, men
att statskontoret helt naturligt icke kan uttala något på erfarenhet
grundadt omdöme i annan mån än beträffande statskontorets eget för¬
valtningsområde. I sådant afseende anför statskontoret emellertid, att,
om än behofvet af resestipendier hittills icke erhållit något påtagligt
uttryck, fördelarna af dylika studier för den enskilde tjänstemannens
utbildning och därigenom äfven för den tjänst, han bekläder, i allt fall
otvifvelaktigt kunna förväntas blifva så pass betydande, att åtgärder
för beredande af möjlighet till vinnande af sådana kunskaper och er¬
farenhet synas hafva goda skäl för sig. Såsom i framställningen er¬
inras, säger statskontoret, hafva också dessa synpunkter i vidsträckt
grad vunnit beaktande ifråga om tjänstemän, representerande andra
grenar af statsverksamheten än den rent administrativa.
- [49.]
Statskontoret.
[49.]
124
Sjiitte hufvudtiteln.
Statskontoret anser sig alltså böra tillstyrka, att åtgärder för be¬
redande af resestipendier af förevarande slag vidtagas. Emellertid
yttrar statskontoret vidare, vill det synas, som om möjligheten till
erhållande af dylika stipendier icke borde, såsom i framställningen
föreslås, inskränkas till tjänstemännen vid statsdepartementen och
de centrala ämbetsverken, med undantag af kommunikationsverken,
utan håller statskontoret före, att sådan möjlighet bor hallas öppen
iämväl för tjänstemännen vid den öfriga civila administrationen, där¬
vid statskontoret närmast afser länsstyrelserna och fogdenforya t-
nino-en Däremot anser statskontoret det kunna ifragasattas, om icke
inom det sålunda angifna området böra undantagas vissa tjänstemanna¬
grupper, förutom kommunikationsverkens, hvilkas behof af resestipen¬
dier enligt statskontorets mening lämpligast tillgodoses från verkens
eo-na anslag. I sådant afseende nämner statskontoret utrikesdeparte¬
mentets tjänstemän samt möjligen äfven de civila tjänstemännen vid
armé- och marinförvaltningarna, livilka samtliga statskontoret anser
lämpligare erhålla ^understöd från de af de respektive ämbetsverken
förvaltade medel. Statskontoret finner dock icke några detaljerade före¬
skrifter i detta hänseende vara behöfliga, utan anser, att, da anslagets
belopp i allt fall kan bestämmas utan hänsyn till de antydda, jäm¬
förelsevis obetydliga inskränkningarna, det må ankomma pa Eders
Kungl. Makt att i hvarje särskildt fall profva, huruvida en sökande
representerar en sådan förvaltningsgren att understöd från anslaget
ifråga bör honom beredas. . , , 7
Beträffande anslagets belopp samt stipendiernas antal och storlek
yttrar statskontoret, att ofvannämnda anslag till resestipendier åt ordi¬
narie domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domar¬
kallet, synes vara till sitt ändamål ganska likartadt med det förevarande
och därför kunna tjäna till förebild. „ , ,
Statskontoret erinrar i detta sammanhang, att 1901 ars Riksdag,
som första gången beviljade anslaget till domarstipendierna, icke ansett
några bestämda gränser höra uppdragas for stipendiernas belopp, antal
eller tiden för vistelsen utomlands. . ,
Statskontoret upplyser jämväl, att de resestipendier för domare, som
under tiden 1902 — 1910 utdelats, hafva till äntå et för ar vaxlat mel¬
lan tre och fem, beträffande beloppen uppgått till lägst 500 kronor och
högst 3,500 kronor samt i afseende å den hd, för hvilken de van
beräknade, varierat mellan tre veckor och sex månader med lägst -50
kronor och högst 875 kronor för månad räknadt.
125
Sjätte hufvudtiteln.
Statskontoret anser sig böra tillstyrka, att det nu ifrågasatta an- [49.]
slaget för närvarande och till dess någon erfarenhet vunnits angående
den utsträckning, i hvilken det kommer att anlitas, bestämmes till
6,000 kronor med rätt för Eders Kung!. Maj:t att bestämma såväl
stipendiernas belopp och antal som ock tiden för vistelsen utomlands.
Beträffande sättet och villkoren i öfrigt för stipendiernas utdelande
anser statskontoret, att de närmare bestämmelserna jämväl böra med¬
delas af Eders Kungl. Maj:t.
Arméförvaltningen, hvars yttrande jämväl infordrats, tillstyrker på Armé-
det lifligaste, att åtgärder vidtagas för utdelande af resestipendier åt forTaltnlnsen-
administrativa tjänstemän. Arméförvaltningen anför emellertid, att in¬
tet af de under fjärde hufvudtiteln uppförda anslag för beredande af
stipendier åt landtförsvaret tillhörande personal får användas för att
sätta arméförvaltningens civila ämbets- och tjänstemän i tillfälle att
företaga utrikes studieresor och att några andra af ämbetsverket för¬
valtade medel icke heller finnas, från hvilka stipendier kunna utdelas åt
civila tjänstemän i arméförvaltningen för företagande af dylika studieresor.
Arméförvaltningen hemställer därför, att något undantag för arméför¬
valtningens civila tjänstemän icke måtte, på sätt statskontoret ifråga¬
satt, uppställas.
Beträffande storleken af det för ändamålet erforderliga anslaget
anför arméförvaltningen, att det af statskontoret, med hänvisning till
beräkningen af anslaget till resestipendier åt domare med flera, före¬
slagna beloppet, 6,000 kronor, synes vara det minsta, som för nu
ifrågavarande ändamål bör af Riksdagen äskas.
Marinförvaltningen yttrar i infordradt utlåtande, att syftet med den Marin-
ifrågavarande framställningen är synnerligen beaktansvärdt. Det af stats- förvaltningen,
kontoret för ifrågavarande ändamål föreslagna beloppet, 6,000 kronor, fin¬
ner marinförvaltningen emellertid vara väl knappt tillmätt,. särskilt i
förhållande till de anslag, som sedan flera år beviljats till resestipen¬
dier åt statstjänare inom andra grenar af statsförvaltningen. Med an¬
ledning dåra! att statskontoret antagit, att inom marinförvaltningen
anställda civila tjänstemän kunde erhålla reseunderstöd från medel un¬
der femte hufvudtiteln, framhåller ämbetsverket, att några för berörda
ändamål disponibla medel icke finnas anvisade under denna hufvud-
titel. Det anslag, som kan komma att beviljas för tillgodoseende af
förevarande behof, bör således afses jämväl för marinförvaltningens
civila tjänstemän.
[49.]
Departements¬
chefen.
126 Sjätte liufvudtiteln.
Beträffande stipendiernas belopp, villkoren för deras åtnjutande
m. m. ansluter sig marinförvaltningen till hvad statskontoret härut¬
innan anfört.
Den framställning, som sålunda gjorts, synes mig värd beaktande.
Jag inser väl svårigheten af att på relativt kort tid tränga något dju¬
pare in i ett främmande lands administrativa organisation och meto¬
der, hvilka gifvetvis till stor del äro beroende af historiska förhållan¬
den, men jag tror dock, att det kan blifva till gagn för statsförvalt¬
ningen, om tjänstemännen jämte den växande erfarenheten i egen
tjänstgöring vinna någon kännedom om, hur likartade ärenden behandlas
på andra håll. Emellertid anser jag, i likhet med statskontoret, att
utrikesdepartementets tjänstemän icke höra ifrågakomma vid fördelning
af detta stipendieanslag, hvaremot, med hänsyn till hvad arméförvalt¬
ningen och marinförvaltningen anfört, nämnda ämbetsverks civila tjänste¬
män synas hora erhålla rätt att söka dylikt stipendium. Vidare böra,
såsom af statskontoret jämväl föreslagits, icke blott tjänstemännen
vid statsdepartementen och de centrala ämbetsverken, med angifna
undantag, utan äfven tjänstemännen vid landsstaten kunna erhålla sådant
stipendium.
Klart är, att syftet med dessa stipendiers utdelning alltid bör vara
den administrativa utbildningen till skillnad från de stipendier, som
åsyfta teknisk eller annan speciell fackutbildning.
Hvad därefter angår det ifrågasatta anslagets storlek, torde det af
statskontoret föreslagna beloppet, 6,000 kronor, med hänsyn till den
talrika tjänstemannakår, för hvilken det är afsedt, få anses synnerligen
måttfullt beräknadt.
Beträffande sättet och villkoren för resestipendiernas utdelande
torde de närmare bestämmelserna böra meddelas af Eders Kungl. Maj:t.
Jag tillåter mig alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen
att till resestipendier för civila tjänstemän vid statsde¬
partementen förutom utrikesdepartementet äfvensom vid de
centrala ämbetsverken och landsstaten, under de villkor
och bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna godt före¬
skrifva, anvisa på extra stat för år 1913 ett belopp
af 6,000 kronor.
Sjätte hufvudtiteln. 127
Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskju¬
tit följande belopp hvilka torde böra anmälas till ersättning af Riks¬
dagen under sjätte hufvudtiteln nämligen:
enligt nådiga brefven den 6 november 1903, den
13 juni 1908, den 15 juli och den 25 novem¬
ber 1910 samt den 20 januari äfvensom den
10 och den 17 februari 1911 utbetalda kost¬
nader för kommittén för afgifvande af förslag
rörande åtgärder mot smittosamma könssjuk¬
domars spridande ..... kronor
enligt nådiga brefven den 28 juni och den 23 au¬
gusti 1907, den 10 juni och den 23 december
1910 samt den 3 februari och den 19 maj
1911 utbetalda kostnader för kommittén för
afgifvande af betänkande och förslag beträf¬
fande ny taxa för transporter af gods å sta¬
tens järnvägar samt rörande förändrade bestäm¬
melser ifråga om samtrafik mellan statens och
enskilda järnvägar m. m....................................... »
enligt nådiga brefven den 13 december 1907, den
28 februari 1908, den 5 mars 1909, den 5
augusti och den 16 december 1910 äfvensom
den 7 april, den 12 maj och den 22 septem¬
ber 1911 utbetalda kostnader för kommittén
för afgifvande af förslag rörande allmän ålder¬
doms- och invaliditetsförsäkring m. m............... ))
enligt nådiga brefven den 22 oktober 1909 och den
14 oktober 1910 utbetalda kostnader för kom¬
mittén för verkställande af utredning och af¬
gifvande af förslag rörande omorganisation af
medicinalstyrelsen m. m........................................... »
enligt nådiga brefven den 18 juni 1909, den 23
december 1910 och den 31 mars 1911 utbe¬
talda kostnader för kommittén för afgifvande
af yttrande och förslag rörande omorganisa¬
tion af fögderiförvaltningen m. m........................ »
enligt nådiga brefven den 11 och den 20 novem-
31,575: 45
33,774: 63
74,857: 34
1,714: 39
17,490: 23
[50.]
Ersättning
för af stats¬
kontoret
gjorda
förskott.
Transport kronor 159,412:04
128
[50.]
Sjätte hufvudtiteln.
Transport kronor 1
ber samt den 31 december 1909, den 4 novem¬
ber och den 23 december 1910 äfvensom den
10 februari 1911 utbetalda kostnader för kom¬
mittén för verkställande af revision af hälso¬
vårdsstadgan för riket m. m.................................. »
enligt nådiga brefvet den 22 juni 1911 utbetalda
kostnader för kommittén för utarbetande af
förslag till tryggande af afnämares rätt till
kontraktsenligt åtnjutande af elektrisk kraft
m. m............................................................................... ^
enligt nådiga brefven den 30 januari 1907, den 20
mars 1908, den 10 december 1909 samt den
2 juni 1911 utbetalda kostnader för utredning-
beträffande emigrationsfrågan och därmed sam¬
manhängande spörsmål ......................................... »
enligt särskilda nådiga bref den 27 januari 1911
utbetalda kostnader till sakkunniga för utarbe¬
tande af förslag till lagbestämmelser rörande
utlänningars invandring och bosättning inom
landet m. m.............................................................
enligt nådiga brefven den 25 november 1910 och
den 24 mars 1911 utbetalda kostnader för kom¬
missionen för afgifvande af yttrande öfver för¬
slag till ändrade stadganden för rättsmedicin¬
ska undersökningar m. in........................................ »
enligt nådiga brefven den 2 december 1910 och
den 19 maj 1911 utbetalda kostnader till kom¬
missionen för verkställande af utredning och
afgifvande af förslag beträffande frågan om
moderskapsförsäkring under statens medverkan
enligt nådiga brefven den 2 och den 30 december
1910 samt den 27 januari 1911 utbetalda kost¬
nader till kommissionen för uppgörande af för¬
slag till lag angående understödsföreningar...... »
enligt nådiga brefven den 24 mars och den 15
september 1911 utbetald ersättning för biträde____
Transport kronor
59,412: 04
9,535: 16
640: 80
28,281: 96
3,500: —
406: 30
5,000: -
6,076: 29
21,852: 55
Sjette hufrudtiteln.
129
•j t , . „ , Transport kronor
la beredning till föredragning af förslag till
lag om understödsföreningar m. m.
enligt nådiga brefven den 27 januari och den 24
mars 1911 utbetalda kostnader för utredning
angående kronans rätt på grund af vatten-
regale till Indalsälfven samt öfriga alfvar och
strömmar i de norra länen ......... B
enligt nådiga brefvet den 27 maj 1910 utbetalda
kostnader till kommissionen för revision af för¬
ordningen angående explosiva varor den 19
. november 1897 in. fl. författningar ................. »
enligt nådiga brefvet den 2 december 1910 utbe¬
talda kostnader till kommissionen för revision
af förordningen om automobiltrafik den 21
september 1906 m. m................................. »
enligt nådiga brefven den 16 juni, den 17 juli, den
25 augusti och den 6 oktober 1911 utbetalda
kostnader för kommissionen med uppdrag att
verkställa utredning om lämpligaste sträcknin-
S®^ för väst!a stambanan mellan Rönninge och
viss punkt söder om Saltskog ................... j>
enligt nådiga brefven den 31 mars och den 9 juni
1911 utbetalda kostnader för kommissionen för
förnyad granskning af frågan om utläggning
åt ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Järna järnvägsstationer............................ »
enligt nådiga brefvet den 21 oktober 1910 utbe¬
talda kostnader till kommissionen med upp¬
drag att biträda vid beredning af ärende an-
gående kontroll å biografföreställningar m. m. »
enligt nådiga brefvet den 6 maj 1910 utbetalda
kostnader för verkställande af eu förberedande
statistisk undersökning rörande vissa kommu-
nere ekonomiska bärkraft i angifvet afseende »
enligt nådiga brefvet den 30 december 1910 ut¬
betald godtgörelse för utredning beträffande
värdet af den mark, som för realiserande af
212,852: 55
3,049: 99
2,223: 34
750: —
2,000: —
32,033: —
6,018: 75
2,310: 78
400: —
Transport kronor 251,638: 41
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
17
130
Sjätte hufvudtiteln.
Transport kronor
1910 års förslag till nya bangårdsanordningar
i Stockholm erfordrades af Stockholms stads
område m. ..........................................................
enligt nådiga brefvet den 1 juli 1910 utbetald er¬
sättning för biträde vid beredning till före¬
dragning af förslag till lag angående sjukkas¬
sor m. ......................................................................
enligt nådiga brefvet den 23 december 1909 utbe¬
tald ersättning för uppehållande under år 1910
af en kronofogde- och en häradsskrifvartjänst i
Västernorrlands län ................................................. »
enligt nådiga brefvet den 11 november 1910 ut¬
betald lönefyllnad åt länsmannen i Kinda hä¬
rads norra distrikt....................................................
enligt nådiga brefven den 7 februari 1896 och den
6 mars 1903 utbetald ersättning till innehaf¬
vare af expropriered boställe]ord............... .........
enligt nådiga brefvet den 15 juli 1910 utbetalda
kostnader för ordnande af landskansliets i Ble¬
kinge län arkiv..........................................................;-
enligt nådiga brefven den 4 och den 18 februari,
den 4 och den 22 april, den 6 maj, den 10
juni samt den 19 augusti 1910 utbetalda kost¬
nader för militärkommenderingar m. m. under
storstrejken år 1909 ................................................
enligt nådiga brefvet den 16 juni 1911 utbetalda
kostnader för utarbetande af en statistisk redo¬
görelse för den stora arbetskonflikten under
år 1909 ..................................................................- »
enligt nådiga brefvet den 17 juli 1908 utbetalda
kostnader för tryckning och häftning af vissa
exemplar af en inom kommerskollegium ut¬
arbetad publikation rörande inom riket gäl¬
lande kollektivaftal ................................................. »
enligt nådiga brefvet den 22 april 1910 utbetald
ersättning för inspektion af skytteföreningars
vapen och ammunitionsförråd .............................»
261,638: 41
450: -
345: 84
6,800: —
150: --
44: 91
500: —
74,564: 99
17,504: —
16,089: 87
58: 51
Transport kronor 378,146: 53
Sjätte hufvudtiteln.
131
Transport kronor
enligt nådiga brefvet den 31 december 1909 ut¬
betalda kostnader för transport å järnväg af
trupper, som biträdt vid släckning af skogs¬
brand i Fjärås socken af Hallands län............... »
enligt nådiga brefvet den 26 februari 1904 utbe¬
talda kostnader för upphandling af förnöden¬
heter för de brandskadade i Aalesund ............ »
enligt nådiga brefvet den 4 november 1910 utbe¬
tald ersättning för biträde vid uppgörande inom
medicinalstyrelsen af förslag till ett hospital
vid Östersund.............................................................. »
enligt nådiga brefven den 10 juni 1910 och den
26 maj 1911 utbetalda kostnader för vidtagande
af åtgärder till förekommande af pestens och
kolerans införande och utbredning i riket........ »
enligt nådiga brefvet den 1 september 1911 utbe¬
tald godtgörelse för vissa förberedande arbe¬
ten för en tillämnad undervisningskurs för utbil¬
dande af koleraläkare.............................................. »
enligt nådiga brefvet den 18 februari 1910 utbe¬
talda kostnader för gränsbevakning till före¬
kommande af kolerans införande i riket............ »
enligt nådiga brefvet den 2 juni 1911 utbetalda
kostnader för anskaffande och anordnande af
två koloxidapparater för utrotande af råttor
ombord å fartyg m. m............................................. »
enligt nådiga brefvet den 9 juni 1911 utbetalda
kostnader för utmärkande af viss del af sjögrän¬
sen mellan Sverige och Norge m. m............... »
enligt nådiga brefvet den 7 april 1911 utbetald
godtgörelse för undersökning angående den
inverkan, som Storvindelns i Sorsele socken af
Västerbottens län ifrågasatta sänkning kunde
hafva på en blifvande reglering af Vindelns
vattensystem m. m.............................................. »
enligt nådiga brefvet den 24 mars 1911 utbetalda
kostnader för förstärkning af landtmäteristy-
378,146: 53
179: 58
22,089: 17
11,971: 31
25,000:- —
200: -
734: —
109,210: —
3,000: —
1,047: 40
[50:]
Transport kronor 561,577: 99
132
[50.]
Sjätte hufvudtiteln.
Transport kronor
relsens arbetskrafter för biträde vid verkstäl¬
lande af undersökning rörande kronans rätt
till vattnet i Dalälfven ........................................... »
enligt nådiga brefvet den 9 juni 1911 utbetaldt
arfvode för utarbetande af 1910 års årgång af
regeringsrättens årsbok ......................................... »
enligt nådiga brefvet den 11 februari 1910 utbe¬
tald godtgörelse till ryska staten för åt sven¬
ska lappar beviljad betesrätt för deras renar
i Enontekis socken i Finland............................... »
enligt nådiga brefvet den 5 maj 1911 utbetald
godtgörelse för den skada å norska staten till¬
hörig skog, som vållats genom de svenska
renarnas uppehåll i Saltdalen i Norge .............. »
enligt nådiga trefven den 15 juli, den 14 oktober
och den 9 december 1910 samt den 2 och den
16 juni 1911 utbetalda kostnader för under¬
sökningar rörande renskötseln och därmed sam¬
manhängande frågor m. m..................................
enligt nådiga brefvet den 1 juli 1910 utbetalda
kostnader för verkställd räkning af de inom
Västerbottens län befintliga renar .......................
enligt nådiga brefvet den 4 februari 1910 utbe¬
talda kostnader för verkställande af utredning
rörande de förhållanden, som i öfre Lappland
framkalla skarbildning..............................................
enligt nådiga brefvet den 10 juli 1909 utbetalda
kostnader för utredning rörande malmtillgån¬
gen inom Ruotevare malmfält ............................
551,577: 99
'6,000: —
2,000: —
2,200: —
3,000: —
15,000: —
8,671: 63
400: —
500: —
Summa kronor 589,349: 62
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal af kronor hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte före¬
slå Riksdagen
att till betäckande af omförmälda af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 589,350 kronor.
Sjätte hufvudtiteln. 133
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till stats¬
rådsprotokollet öfver finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens tjänstemän och betjänte af ett extra lönetillägg för år
1912, att uppföras i riksstaten för år 1913, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda statsrådsproto¬
koll angifna grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt en del
tjänstemän och betjänte i till civildepartementet hörande ämbetsverk
och kårer å extra stat för år 1913 anvisa såsom förlajrsanslag' ett be¬
lopp af 20,000 kronor. 88
I hvad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under sjätte hufvud¬
titeln instämde statsrådets öfriga ledamöter; och be-
hagade Hans Maj:t Konungen bifalla, hvad sålunda
blifvit af statsrådet tillstyrkt, samt förordnade tillika,
enligt statsrådets hemställan, att utdrag af detta
protokoll skulle till finansdepartementet öfverlämnas
till ledning vid författandet af Kungl. Majrts nådiga
proposition till Riksdagen angående statsverkets till¬
stånd och behof.
Ur protokollet:
Niklas A. Lindhult.
Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft.
18
[51.]
Extra löne¬
tillägg.
Sjätte lmfvudtltelu.
135
INNEHÅLL.
Ordinarie anslag.
Regeringsrätten. Sld'
[1.] Semester för vaktmästare.............................................................. 2
Landsstaterna i länen.
[2.] Fasta biträden hos länsstyrelserna ................................................. 2
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
[3.] Vaktmästarnas semester ...................................................... jg
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
[4.] Förhöjning af anslaget till aflöning af civila läkarstipendiater .......................... 19
Försäkringsinspektionen.
[5.] Fasta biträden............................................................. 22
Tillsyn å understödsföreningar ................................................. 25
Semester för vaktmästare........................................................... 27
Internationell ständig förening för frågor rörande vägväsendet.
[6.] Anslag för deltagande i en internationell ständig förening för frågor rörande väg¬
väsendet ........................................................................ ga
[7.] Socialstyrelsen och yrkesinspektionen ....................... 31
Sjukkasseväsendets befrämjande.
[8.] Anslaget till sjukkassebyrån utgår ...................................................... 32
[9.] Höjning af vissa förslagsanslag 33
[10] Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. 34
[11] Tryckningskostnader.................................................. 35
Öfriga ordinarie anslag ................................ .
136
Sjätte hufvudtiteln.
Extra anslag.
Civildepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.
[12.] Handsekreterare åt statsministern ............................
[13.] Provisorisk lönereglering för departementet ...............
[14.] Extra föredragande inom departementet.....................
[15.] Ytterligare en extra föredragande inom departementet
[16.] Förhöjning af amanuensernas arfvoden m. m.............
Sid.
36
37
37
37
38
Öfverståthållarämbetet.
[17.] Utgifvande af »Polisunderrättelser» m. ......................................:......
Landsstaterna i länen.
[18.] Polisväsendet på landsbygden............................................................
[19.] Tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän...
[20.] Arfvode åt lappfogdar m. ...............................................................
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
[21.] Förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen .
[22.] Tillfällig höjning af anslaget till expenser för allmänna arbeten .........
[23.] Inspektion af enskilda järnvägars rullande materiel ...........................
[24.] Undersökningar af mindre hamnar m. ...........................................
[25.] Anläggning af vägar m. .................................................................
[26.] Bro- och hamnbyggnader m. .......................................................
41
42
43
44
44
49
53
57
57
58
Medicinalstaten.
[27.] Frågan om medicinalstyrelsens lönereglering och omorganisation ............
[28.] Kontrollant af hospitalens ekonomiska förvaltning.................................
[29.] Uppförande vid Uppsala hospital och asyl af ett bostadshus för öfver-
läkaren m. m..................................................................................
[30.] Utvidgning af elektricitetsverket vid Lunds hospital och asyl ...............
[31.] Anläggning af hospital vid Östersund...................................................
[32.] Sjukvårdspaviljong m. m. i Korsberga socken.......................................
[33.] Bostadshus vid Vänersborgs hospital och asyl.......................................
[34.] Ekonomibyggnad m. m. vid Stockholms hospital...................................
[35.] Behandling af medellösa lupuspatienter ...............................................
[36.] Folksanatorierna ................................................................................
[37.] Anslag till uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter ...
[38.] Anslag till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter .....................
[39.] Stipendier för utbildning af tuberkulosläkare ......................................
[40.] Behandling af vanföra efter 1911 års barnförlamningsepidemi ............... V
60
80
81
82
87
87
88
88
89
89
90
93
98
98
V attenf allsstyrelsen.
[41.] Skematisk förteckning och beskrifning öfver Sveriges vattenfall
104
Sjätte hufvudtiteln.
137
Riksförsäkringsanstalten.
Ma i ^nSlSg -fÖr “pPrättllållande af riksförsäkringsanstaltens verksamhet.......
I4d.j Ersättning till postsparbanken för dess deltagande i riksförsäkringsanstal¬
tens förvaltning
[44.] Statens biografbyrå ........................... ....................................................
Diverse anslag.
[45.] Anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöfverföring ............................
[46.] Medling i arbetstvister .....................
[47.] Understödjande af den offentliga arbetsförm ed 1 ingen
[48.] Anslag till nationalföreningen mot emigrationen
[49.] Resestipendier åt tjänstemän vid den civila förvaltningen ....... ..... .......
[50.] Ersättning för af statskontoret gjorda förskott...
[51.] Extra lönetillägg........................
115
116
116
117
122
127
133
Bihang till JRiksd. prot. 1912. 1 Sami.
1 Afd. 1 Höft.
19
Sjunde hufvudtiteln.
1
Sjunde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari
1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EHRENSVÄRD
Statsråden: Petersson, ’
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre AdelswäRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
o Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd, anhöll därefter
att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af riksstatens sjunde
huivudtitel för år 1913, samt yttrade därvid beträffande anslagstitlarna.
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 1
U-l
Uppförande i
stat af tre
kvinnliga bi¬
träden hos
kammarkolle¬
gium.
Kammar-
kollega ut¬
låtande den
8S september
1910.
2
Sjunde hufvudtiteln.
Kam markollegium.
Uti infordradt underdånigt utlåtande den 23 september 1910 an¬
gående uppförande i stat af vissa biträden hos kammarkollegium bär
kollegium meddelat, att hos kollegium funnes på mera stadigvarande
sätt anställda tre kvinnliga skrif biträd en, samt rörande dessas hittills¬
varande sysselsättning m. m. lämnat följande upplysningar.
Ett af dessa, hvilket hade skyldighet att vara tillstädes inom äm¬
betsverket under fyra timmar dagligen, ålåge att därunder tillhandagå
med inskrifning och kollationering, hufvudsakligen af kollegii utgående
expeditioner, hvarjemte hon hade att ombestyra, att sådant renskrifnings-
arbete, som hon ej själf medhunne, blefve genom mera tillfällig hjälp
utfördt. För den inskrifning, som af biträdet verkställdes utom äm¬
betsverket, hade hon undfått särskild ersättning enligt vedertagen taxa.
Det andra biträdet hade, med indragning af en amanuensbefattning,
haft anställning från och med den 1 augusti 1907 såsom skrifbiträde å
kollegii aktuariekontor med tills vidare fem timmars daglig arbetstid å
tjänsterummet samt med åliggande hufvudsakligen att dels biträda aktu-
ärien med förande af kontorets register samt mottagaude och ordnande
af dit inkommande handlingar äfvensom med de skrifgöromål i allmän¬
het, som kunde för kontorets behof erfordras, dels ock därutöfver till¬
handagå med inskrifning för kollegii räkning.
Hvad det tredje biträdet beträffade, hade kollegium den 26 november
1909 gifvit fastare' anställning åt den person, som under en följd af år
utfört det i kammararkivet erforderliga renskrifningsarbetet. Kollegium
hade nämligen medgifvit, att hon finge från och med den 1 december
samma år tills vidare intill utgången af år 1910 åtnjuta en ersättning
af 40 kronor i månaden mot skyldighet för henne att hvarje söckendag
under en och en half timme i arkivet verkställa för arkivets räkning
behöfligt renskrifningsarbete samt att därutöfver efter anmodan verkställa
sådant arbete mot viss bestämd ersättning. I sammanhang därmed hade
bestämts, att kostnaden för arkivets renskrifningsarbete, omförmälda må¬
natliga ersättning inberäknad, icke finge, utan särskildt tillstånd af
kollegium, öfverskrida 800 kronor för år räknadt. Då ett skickligt biträde
icke kunde undvaras å arkivet, vore — sades det vidare i nu förevarande
yttrande — kollegium betänkt på att vid 1910 års slut förnya uppdraget
på hufvudsakligen enahanda grunder.
Sjunde hufvudtlteln. 3
Efter denna redogörelse för de på mera stadigvarande sätt anställda
skrifbiträdenas nuvarande sysselsättning m. m. framlägger kollegium
sin mening om, huru, under förutsättning af dylika biträdens uppförande
i stat, saken bör för verket ordnas.
Enligt kollegii åsikt borde, för ett ändamålsenligt ordnande af
arbetet inom ämbetsverket, de nämnda tre biträdesbefattningarna bibe¬
hållas; och, då full sysselsättning under en tid af minst sex timmar
dagligen kunde beredas deras innehafvare, ansåge kollegium befattnin¬
garna böra upptagas å ämbetsverkets stat.
Därvid syntes emellertid verksamheten för det å arkivet anställda
biträdet böra något utvidgas, i hvilket hänseende erinrades, att kollegium
redan i ett den 29 november 1907 afgifvet utlåtande öfver löneregle-
ringskommitténs betänkande angående fastare anställning för vissa bi¬
träden hos statens ämbetsverk och myndigheter väckt förslag om sådan
anställning för ett biträde å arkivet.
Ett af kollegium i detta hänseende då gjordt uttalande är uti nu
förevarande yttrande af den 23 september 1910 återgifvet. Af det sålunda
återgifna uttalandet må här intagas följande.
»Till synnerligen stor fördel för arbetet i arkivet skulle det nu
vara, om tilltälle bereddes att där anställa ett fast biträde, som skulle
hafva^ att, förutom verkställandet af den för arkivet erforderliga ren-
skrifning, dels öfvertaga den mera mekaniska delen af amanuensens
åligganden, dels ock biträda med åtskilligt ordningsarbete därstädes,
hvilket till följd af den otillräckliga arbetskraften hittills måst åsido¬
sättas för angelägnare arbeten, äfvensom tillhandagå arkivtjänstemännen
vid deras ofta synnerligen tidsödande efterforskningar i handlingar och
böcker.
Genom en sådan anordning — som dock icke skulle afhjälpa den
öfverklagade bristen på ordinarie arbetskrafter i arkivet — skulle, till
fördel för såväl kollegium som den allmänhet, hvilken begagnar sia- af
arkivets samlingar, arkivarien och hans amanuens blifva befriade från
åtskilligt mera mekaniskt sysslande, som nu till men för deras hufvud-
sakliga arbete tager mycken tid i anspråk.»
Till närmare upplysningar om de göromål, som skulle anförtros åt
detta biträde, hade kollegium i sitt utlåtande den 29 november 1907
hänvisat till en af arkivarien upprättad promemoria.
_ Enligt denna skulle biträdet hafva att ombesörja »renskrifriing
(vanlig och äldre stil)», upprättande enligt lämnad anvisning af utdrag
ur jorde- och landsböcker, taxerings- och mantalslängder samt andra
likartade handlingar, kontrolläsning äfvensom förandet af arkivets utlå¬
ta
4 Sjunde hufvudtiteln.
[1.] ningsbok, diarium och »boken öfver besökande», hvilka arbeten arkiva-
rien beräknat upptaga en tid af omkring 5 timmar dagligen. Dessutom
hade arkivarien ansett, att »under de närmaste åren» ett antal arbeten,
hvilka kunde uppdragas åt en renskrifverska, borde å arkivet utföras,
såsom upprättande af nya register öfver arkivets sedan äldre tider ord¬
nade serier äfvensom utskrifter af konceptförteckningarna till de sam¬
lingar, som blifvit ordnade under de senaste åren. Dessa sistnämnda
arbeten skulle enligt arkivariens åsikt utfylla renskrifverskans arbetstid
till sex timmar dagligen »under en följd af år».
Att full sysselsättning kan beredas de ifrågasatta tre biträdena
anser kammarkollegium framgå af vissa beräkningar, intagna i kollegii
nu föreliggande yttrande.
Aflöningsförmånerna hafva synts kollegium böra för två af biträ¬
dena — »biträdet å aktuariekontoret och det egentliga skri f bi träd et» —
bestämmas till enahanda belopp, som anvisats för biträdena inom fång¬
vårds- och generaltullstyrelserna.
»Då däremot» — säger kollegium — »större anspråk å skicklighet
måste ställas på biträdet å arkivet, hvilket måste vara fullt förtroget
med de äldre handstilarna och för hvars arbete måste -fordras stor om¬
dömesförmåga, anser kungl. kollegium aflöningsförmanerna för detta
biträde böra sättas något högre, helst om i betraktande tages, att en
person med sådana kvalifikationer, som här äro erforderliga, torde vara
i tillfälle att genom enskild verksamhet förvärfva ej obetydligt större
årsinkomst än den, som föreslagits för förstnämnda tva biträden.» Kolle¬
gium har därför hemställt, att för biträdet å arkivet måtte bestämmas
lön 800, tjänstgöringspenningar 450 och ortstillägg 150 kronor, tillhopa
1,400 kronor, hvartill borde kunna komma två ålderstillägg till lönen,
hvardera å 200 kronor, efter fem och tio år.
Vid bifall till kollegii föreliggande förslag skulle anslaget till
vikariatsersättning, renskrifnings- och tryckningskostnad, arfvoden åt
amanuenser och flitpenningar kunna minskas, dock, enligt kollegii mening,
icke med mer än 2,700 kronor.
Löncreyic- I sitt den 29 juni 1911 afgifna betänkande angående uppförande
ringskom. • gtat af vigga ^träden hos ämbetsverk och myndigheter har löneregle-
ringskommittén beträffande denna angelägenhets ordnande för kamraar-
kollegii vidkommande anfört följande.
»Af hvad kammarkollegiet anfört i nu förevarande ärende kan
kommittén för sin del icke anse ådagalagdt, att bägge de förutsättningar
ännu äro för handen, hvilka, enligt kommitténs uppfattning af Konungs
Sjunde huvudtiteln. 5
och Riksdags beslut i dylika frågor, erfordras för uppförande å ordinarie
stat åt ett kvinnligt biträde med tjänstgöring i kammarkollegiets arkiv.
Det bör nämligen för vidtagande af sådan åtgärd vara ställdt utom allt
tvifvel, att ett kvinnligt biträde i nämnda arkiv skall stadigvarande året
om tärna full sysselsättning under stadgad minimitid.
^ °!vannämnda af kollegiet åberopade promemorian bär emel¬
lertid arkivarien beräknat, att de för biträdet afsedda ordinära göro-
målen, bland hvilka vissa synas vara af knappt nämnvärd omfattning
skulle upptaga en tid åt omkring 5 timmar dagligen.
Visserligen har arkivarien ansett, att biträdet skulle »under de
närmaste åren» syssla jämväl med en del andra arbeten, som enligt
arkivarie^ åsikt skulle »under en följd af år» utfylla biträdets arbetstid
till sex timmar dagligen, men de arbeten, som i sådant hänseende
bhtvit åt arkivarien angifva, synas kommittén mera tillfälliga. Åtmin¬
stone äro^ de ej af den stadigvarande beskaffenhet, att de böra kunna
utfylla måttet af hvad som erfordras för biträdets uppförande å stat.
Det vill synas kommittén, som om kollegiet tänkt sig, att ett i
aftli?jarar^^Ve^ ans*a^dt biträde skulle kunna få den normala arbetstiden
utfylld genom renskrifningsarbete äfven för kollegiets räkning.
Arkivet intager emellertid en i viss mån fristående ställning, detta
jamval därutinnan, att arkivets och kollegiets öfriga lokaler äro förlagda
i olika byggnader. Det lärer väl vid sådant förhållande knappast kunna
antagas eller påräknas, att ett i arkivet anställdt biträde skall hvarje
söckendag, jämte arbetet i arkivet, äfven utföra arbete i kollegiets ernå
lokaler och för dess räkning.
Vid nu antydda förhållanden anser sig kommittén icke kunna till¬
styrka . kollegiets förslag, i hvad det angår den nyssberörda biträdes-
betattningens uppförande å stat. Däremot har kommittén icke något att
erinra mot förslaget, såvidt det rörer de två andra biträdesbefattningarna.
Därest två kvinnliga biträden med normalaflöning varda uppförda
å. kollegiets stat, torde af denna anledning ämbetsverkets anslag till
vikanatsersättning, renskrifnings- och tryckningskostnad, arfvoden åt
amanuenser och flitpenningar böra, vid bifall till de af kommittén i detta
hänseende föreslagna allmänna grunder, minskas med 1,800 kronor.
Detta stämmer ock i så måtto öfverens med kollegiets eget förslag, som
kollegiet, i händelse af tre biträdesbefattningars uppförande å stat, ifråga¬
satt anslagets minskning med 2,700 kronor.»
Kommitténs hemställan går ut därpå,
att å staten för kammarkollegium uppföras två kvinnliga biträdes-
befattningar med aflöningsförmåner efter den normala typen; samt
[1-]
6 SJtmde hufvti dtiteln.
ni att, vid bifall härtill, ämbetsverkets anslag till vikariatsersättning,
renskrifnings- och tryckningskostnad, arfvoden åt amanuenser och flit-
penningar minskas till 21,500 kronor.
Skulle, fortsätter kommittén, i motsats till den åt kommittén ut¬
talade mening, den af kammarkollegium föreslagna biträdesbefattningen
i kammararkivet jämväl anses böra uppföras å stat, har kommittén velat
p-ifva uttryck åt den uppfattning, att innehafvaren af denna befattning,
med afseende å beskaffenheten af de för henne föreslagna göromålen,
icke bör sättas i den af kommittén för kvinnliga biträden med mera
kvalificerade arbetsuppgifter föreslagna högre aflömngsgraden.
Kammarkol- Öfver löneregleringskommitténs berörda förslag bär kammarkolle-
legii utlåtande • den 29 september 1911 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande
ber 1911. och därvid anfört bland annat. .
Med anledning af hvad kommittén till stöd för sitt afslagsy lutande
i afseende å biträdet å kammararkivet anfört, ville kollegium framhålla,
dels att kollegium i utlåtandet den 23 september 1910 visat, att ren-
skrifningsarbetet vore af den omfattning, att icke blott det egentliga
skrifbiträdet kunde därmed sysselsättas, sex timmar dagligen — kollatio¬
nering då inbegripen — och de å arkivet och aktuariekontoret ifråga¬
sätta biträdenas arbetstid utfyllas till likaledes sex timmar dagligen för
hvartdera, utan att därutöfver återstode renskrifning, som beräknades
taga i anspråk 764 timmar årligen eller alltså mer än 2 V* timme hvarje
söckendag, samt dels att då renskrifningsarbetet för kollega räkning
utan minsta svårighet kunde utföras utom ämbetsverkets egna lokaler
intill den vid början af år 1911 vidtagna förändringen hade allra största
delen af renskrifningsarbetet för kollegium utförts utom. dessa lokaler
den omständigheten, att arkivets lokaler vore förlagda i annan byggnad
än ämbetsverkets egna, ej utgjorde, något som helst hinder för att syssel¬
sätta biträdet i arkivet med renskrifning för kollega räkning.
Därtill torde få läggas, att kollega renskrifnmgsarbete år 1910
varit större, än kollegium vid afgifvandet af utlåtandet den 23 septcmbei
1910 haft anledning beräkna, och att renskrifningsarbetet under ar
1911 ytterligare ökats. Kollegium beräknade nämligen enligt ut¬
låtandet, att renskrifningskostnaden skulle uppgå till omkring 2,400
kronor årligen; såsom af kommitténs betänkande framginge, belöpte den
sig till öfver 3,750 kronor — hvaraf dock 340 kronor, ej såsom kom¬
mittén ansett sig kunna antaga, omkring 705 kronor kunde anses
såsom ej hänförliga till kollega ordinarie kostnader. Under de åtta
första månaderna af år 1911 hade i renskrifningskostnad utbetalats
Sjunde hufvudtiteln. 7
öfver 2,400 kronor. Med hänsyn härtill och då kollegii arbetsbörda
vore i stigande, kunde det anses vara styrkt, att för ämbetsverket
iorelage ett verkligt och stadigvarande behof af tre biträden samt att
kollegium kunde for statstjänsten utnyttja biträdets arbetskraft helt i
samma omfattning som den ordinarie personalens.
åberopande af hvad kollegium i denna del af saken anfört,
vidhoile kollegium sm anhållan om tre biträdens uppförande i stat.
. Kollegium kunde ej heller frångå sin mening därom, att biträdet
a arkivet borde sattas i den för kvinnliga biträden med mera kvalifice¬
rade arbetsuppgifter föreslagna högre aflöningsgraden. Härvid an-
sage sig kollegium böra ytterligare understryka, hurusom på biträdet i
arkivet maste stallas vida högre anspråk än på skrifbiträden i all¬
mänhet, i det att arkivbiträdets arbete ofta hänförde sig till medeltida
e er andra åldriga handlingar, stundom affattade på latin eller tyska
eller innehållande egendomliga och svårtydda uttryck, för hvilket allt
erfordrades ej blott förfarenhet i äldre tiders handstilar och vissa
språkliga kunskaper samt stor omdömesförmåga utan äfven betydande
vana och erfarenhet. J
Därest två kvinnliga biträden med normalaflöning blefve uppförda
pa kollega stat, både kommittén ansett ämbetsverkets anslag till vikariats-
ersattnmg, renskrifnings- och tryckningskostnad, arfvoden åt amanuenser
och filtpenningar af berörda anledning böra minskas med 1,800 kronor.
Utan att kunna godkänna den grund, som kommittén tillämpat vid be¬
räkningen af den ifrågasätta anslagsminskningen, skulle kollegium dock
icke hafva något att — för nu angifna fall — erinra mot beloppet af
den föreslagna minskningen, därest icke andra omständigheter tillstött,
som föranledde kollegium att hemställa om en ringare minskning i an-
siaget. Af samma skäl nödgades kollegium ock att, för den händelse
kollega förslag om uppförande i stat af tre befattningar vunne er¬
kännande, frångå sitt i utlåtandet den 23 september 1910 framställda
förslag rörande beloppet af anslaget i fråga. Hå nämligen ifrågavarande
anslag skulle beraknas vid uppgörandet af ny stat för kollegium, kunde
med hänsyn till _ den samtidigt föreliggande frågan om ämbetsverkets
lorandrade organisation med inskränkning i kollegii ämbetsverksamhet
inga sakra siffror föreligga, utan gjordes en sannolikhetsberäkning, som
gi vit till resultat en renskrifningskostnad af 2,300 kronor årligen
Liknande både förhållandet varit, då kollegium 1910 yttrade sig i det
att kollegii verksamhet med den beslutade begränsningen i arbets¬
område då pågått endast en kort tid. Sedermera hade det visat sig
att renskrifningskostnaden varit afsevärdt högre än som beräknats
8
Sjunde hufvudtiteln.
År 1910 hade den öfverstigit 3,400 kronor och under de åtta forsta
månaderna 1911 2,400, motsvarande mer än 3,600 kronor för ar. An¬
ledningen till berörda kostnadsökning, som inträda oaktadt man i stor
utsträckning sökt inskränka omfattningen af kollega expeditioner, vore
att söka i den pågående ökningen i arbetsbördan tor kollegium och, ej
minst, för kammaradvokatfiskalen. Vidare förekomme det, att pa an¬
slaget till vikariatsersättning med mera nu ställdes anspråk, som ej
beräknats vid statens upprättande. Sålunda vore enlig! Kungl. Maj:ts
proposition angående reglering af löneförhållandena med mera vid kolle¬
gium ej afsedt, att ämbetsverkets chef vid semester skulle hafva vikarie,
men genom den på Riksdagens initiativ vidtagna förändringen af chefs¬
beställningen från president- till generaldirektörsambete nödvändiggjordes
sådan vikarie, dock utan att för det ökade behof af vikariatsersättning,
375 kronor, som därigenom uppstod, det ifrågavarande anslaget okats.
Därjämte hade numera gjorts gällande, att då — såsom nu ofta visat
sig nödigt med hänsyn till de vidlyftiga utredningar och andra upp¬
gifter, som ålades eller eljest tillkomme kollegium — ledamot för hand¬
läggning af sådant vidlyftigt ärende erhölle ledighet från ofriga honom
åliggande ärenden och för dessas handläggning förordnades adjungerad
ledamot att biträda kollegium, det åt denne adjungerade ledamot ut¬
gående, kammarråds tjänstgöringspenningar motsvarande ersättnings¬
beloppet skulle i första hand utbetalas af ifrågavarande anslag, benom
dessa sammanfallande omständigheter hade anslaget visat sig sa knappt,
att såväl amanuensernas arfvoden som flitpenningarna till extra ordinarie
tjänstemän måst inskränkas under hvad eljest vant önskvärd; och både
kollegium dessutom under år 1910 nödgats ingå till Kungl. Maj:t med
underdånig anhållan om tillfällig ökning i anslaget för det aret. Kn
liknande framställning för år 1911 kunde ej heller undvikas.
Det vore på sådan grund som kollegium, da nu eu ändring ändock
skulle vidtagas i beloppet af ifrågavarande anslag, Båge sig föranlåta
hemställa, att minskningen isamma anslag icke måtte bestammas sa stor
som, efter hvad ofvan sagts, blifvit ifrågasatt. Då renskrifnmgskostna-
den visat sig vara minst 700 kronor högre än ursprungligen beraknats
samt ersättningen till chefens vikarie vid semester uppgmge i
kronor, hvartill kornrne växlande belopp till sådana adjunkter, hvarom
nyss förmälts, ansåge kollegium, att ett belopp af 1,200 kronor utöfver
hvad förut beräknats borde stå till kollega disposition, samt att följ¬
aktligen ämbetsverkets anslag till vikariatsersättning med mera minskades
till 22,700 kronor för det fäll att två skrifbitradessysslor och till ^1,800
kronor för det fall att tre biträdessysslor uppfördes å kollega stat.
Sjunde hufvudtiteln. 9
Med afseende å den föreliggande utredningen synes icke kunna
rada tvifvel därom, att beträffande två skrif biträdesbefattningar nödiga för¬
utsättningar — sådana de blifvit förut denna dag på min framställning
åt liders Kungl. May t i princip fastställda — förefinnas för dessa befatt¬
ningars uppförande å stat såsom biträdesbefattningar af den lägre typ
som jämväl af Eders Kungl. Maj:t förut i dag godkänts.
Beträffande den tredje af kammarkollegium föreslagna befattningen
— den som är afsedd för kammararkivets behof — ligger saken visserligen
icke lika klar. Kollegium har här ifrågasatt aflöning såsom till biträde
med mera kvalificeradt arbete, under det att löneregleringskommittén
icke ansett sig kunna tillstyrka denna tredje befattnings uppförande i
stat öfver hufvud taget. Hvad kollegium i denna punkt anfört särskilt
1 sitt utlåtande den 29 september 1911 synes mig emellertid vara ägnadt
att med ganska mycken styrka stödja det af kollegium framställda för-
slaget. Jag håller alltså före, att det är fullt öfverensstämmande med de
af Eders Kungl. Maj:t godkända grunderna för inrättande af ordinarie
biträdesbefattningar, om jämväl denna tredje biträdestjänst hos kollegium
uppföres i stat; och jag har af de meddelade upplysningarna om karak-
tären af det arbete, som är afsedt att af detta biträde utföras, blifvit
öfvertygad därom, att arbetet i fråga till sin hufvudsakliga del är väsent¬
ligen mera kvalificeradt än vanligt renskrifningsarbete. Vid sådant för¬
hållande synes det vara riktigast, att befattningen inrättas såsom en
biträdestjänst af högre aflöningsgrad.
Den af kollegium i dess utlåtande den 29 september 1911 före-
bragta utredningen synes mig också gifva vid handen, att man, under
förutsättning att tre biträdestjänster inrättas, icke bör gå längre i minsk¬
ning af ämbetsverkets anslag till vikariatsersättning m. m., än kollegium
1 sitt sistberörda utlåtande föreslagit. Lika med kollegium anser jag
alltså, att detta anslag bör bestämmas till 21,800 kronor.
Då minskningen af anslaget ej äger rum i större utsträckning,
torde detsamma kunna beräknas blifva tillfyllest jämväl för beredande
af ersättning åt vikarie för biträde efter de grunder jag tidigare
denna dag utvecklat.
J- likhet med hvad som gäller med afseende å de fasta biträdena
hos fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen torde jämväl beträffande
biträdena hos kammarkollegium böra stadgas, att biträde, som vid de
nya biträdestjänsternas uppförande å stat är anställdt hos kammar¬
kollegium och antages till biträde å denna stat, skall äga att för åtnjutande
af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträ¬
det därförinnan innehaft stadig anställning hos kollegium. Beträffande
Bihang till Riksd. prof, 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2
[E]
Departements¬
chefen.
10
Sjunde hufvudtiteln.
denna fråga liksom vidkommande de allmänna föreskrifter, som i före¬
varande ämne böra utfärdas, tillåter jag mig hänvisa till hvad jag förut
denna dag yttrat vid föredragning af frågan om allmänna villkor och
bestämmelser att gälla beträffande vissa biträdesbefattmngar, som upp¬
föras ^åst^und af hyad jag såiunda anfört och under åberopande i
öfrigt af mitt nu berörda yttrande får jag hemställa, att Eders Kung .
Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att
dels medgifva , „ 1ft,„
att i staten för kammarkollegium må från och med ar 1913 upp¬
föras aflöning för ett kvinnligt biträde af högre aflöningsgrad med l,bOU
kronor, däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgörmgspenmngar samt
150 kronor ortstillägg, äfvensom för två kvinnliga biträden af lägre
aflöningsgrad med 1,200 kronor till hvardera, däraf 700 kronor lon,
350 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg,
att en hvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga rätt till tva aiders-
tilW, hvartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom
att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat ar
anställdt hos kammarkollegium och antages till biträde a denna stat,
må för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillagg rakna sig till
godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos
dels besluta att för nämnda kvinnliga biträden skola gälla de af
mig förordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta bi¬
träden hos vissa verk och myndigheter;
dels ock, vid bifall härtill, upptaga det _ i staten för kammar¬
kollegium uppförda anslag till vikariatsersättning, renskrifmngs- och
tryckningskostnad, arfvoden till amanuenser och flitpenningar, nu 23,3UU
kronor till 21,800 kronor.
1 sammanhang med behandling af frågan om utgiftsregleringen
under riksstatens andra hufvudtitel har chefen för justitiedepartementet
framlagt förslag om beredande af semester för vissa vaktmästare i
centrala ämbetsverk och öfverrätter. De befattningshafvare hos kammar¬
kollegium, som böra komma i åtnjutande af ifrågavarande forman aro
en »förste vaktmästare)) oah 4 »vaktmästare». Under åberopande i
tillämpliga delar af hvad chefen för justitiedepartementet i sitt berörda
anförande yttrat, och med tillkännagifvande, att någon jämkning i det
förslag till bestämmande af beloppet för anslaget till vikanatsersattnmg
m. m., som jag under föregående punkt framställt, icke för nu ltraga-
Sjunde hufvudtiteln. 11
varande ändamål synes mig erforderlig, hemställer jag, att Eders Kungl. [2.]
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen den
26 maj 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i af-
löningsstaten för kammarkollegium upptagna aflöningsförmåner, nämligen
att en hvar vaktmästare i kammarkollegium må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under lo dagar, samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det er¬
fordras för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgörings¬
penningar och under hans semester ett mot samma tjänstgörings¬
penningar svarande belopp.
Därest de nu föreslagna förändringarna i kammarkollegii stat
varda godkända, kommer det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget
till kammarkollegium, nu utgörande 117,400 kronor, att uppgå till
119,900 kronor.
Statskontoret.
I underdånigt utlåtande den 26 september 1910 angående upp- [3.]
förende i stat af vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter Uppförande i
har statskontoret erinrat, hurusom i det underdåniga utlåtande, som ^y^nnMga*
ämbetsverket den 29 november 1907 afgaf angående lönereglerings- biträden hos
kommitténs betänkande (delen VII) i fråga om fastare anställning för statskontoret-
vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter, hemställdes om upp- KS**!
förande å ordinarie stat af två kvinnliga kontorsskrifvartjänster, den 36 ‘e^mier
12 Sjunde hufvudtiteln.
ena å kansliet hufvudsakligen för renskrifningsgöromål och den andra
å riksbokslutsbyrån för anteckningar i liggare och stater, bokföring, sififer-
granskning, korrekturläsning och dylika arbeten.
Sedan detta utlåtande afgafs, hade — anför statskontoret i sitt
förstberörda yttrande — ifrågavarande slags arbete till myckenheten i
hög grad ökats såväl på kansliet som på riksbokslutsbyrån.
Hvad kansliet beträffade, hade där fortfarande ett biträde stadig¬
varande anställning, men vissa tider måste extra skrifhjälp anlitas. Då
statskontoret numera kunde för statstjänsten utnyttja nyssnämnda biträdes
arbetskraft i hufvudsakligen samma omfattning som den ordinarie perso¬
nalens, syntes samma biträde böra uppföras å ordinarie stat.
På riksbokslutsbyrån hade arbetet vuxit till sådant omfång, att icke
blott det ofvan nämnda biträdet å denna byrå behöft regelbundet an¬
litas minst 6 timmar om dagen utan ock ytterligare ett kvinnligt bi¬
träde erhållit stadigvarande sysselsättning under lika många timmar
dagligen.
'Det arbete, som af dessa båda biträden utfördes under ledning åt
förste revisorn, vore till stor del sådant, som förr utförts af ordinarie
tjänstemän, men dåmera icke af dem medhunnes. Dit hörde såväl en
del förberedande arbeten för rikshnfvudbokens uppgörande som ock skrif¬
ning af de flesta konti i rikshufvudboken.
Väl kunde det synas som om den starka tillväxten af ifrågavarande
arbete bort föranleda en underdånig framställning från statskontoret om
anställande' af flera ordinarie tjänstemän med samma kompetens som
statskontorets öfriga tjänstemän; och beträffande en del af de å riks¬
bokslutsbyrån förekommande, ständigt växande göromålen komme detta
också antaligen förr eller senare att blifva nödvändigt. Men i fråga om
allt sådant arbete, som kunde utföras af kvinnliga biträden under sak¬
kunnig ledning, syntes sådan anordning otvifvelaktigt vara för stats¬
verket billigast och lämpligast.
Då äfven å riksbokslutsbyrån förelåge ett verkligt och stadigvarande
behof af biträde och statskontoret kunde för tjänsten utnyttja tvenne
biträdens arbetskraft minst 6 timmar dagligen, ansåge statskontoret äfven
dessa biträden böra få uppföras å ordinarie stat.
Beträffande aflöningen har statskontorét föreslagit, att förstnämnda
skrifbiträde å kansliet skulle erhålla normalaflöning, men de båda biträden,
som vore afsedda att utföra det mera kräfvande arbetet å riksboksluts¬
byrån, hvardera 800 kronor i lön, 650 kronor i tjänstgöringspenningai
och 150 kronor i ortstillägg jämte två ålderstillägg, hvart och ett å 200
kronor, efter fem och tio år.
Sjunde hufvudtiteln. 13
Ifrågavarande biträdens åligganden och göromål belysas af ett af
förste revisorn hos ämbetsverket afgifvit yttrande i frågan, hvilket
öfverlämnats till löneregleringskommittén af statskontoret.
Uti detta yttrande meddelas, att de nämnda två å riksbokslutsbyrån
anställda biträdena utföra dels renskrifningsarbete och dels mera kvali-
ficeradt arbete, som förut utförts af byråns tjänstemän, men som numera
af dem icke medhinnes »på grund af den alltjämt fortskridande ökningen
af byråns arbetsbörda».
Renskrifningsarbetet bestode i inskrift såväl af utgående expedi¬
tioner, tillhörande byråns föredragning, som ock af konceptstater för
länen.
Detta senare arbete kräfde, förutom synnerlig noggrannhet och eu
viss rutin, jämväl ett större mått af omdömesförmåga än som erfor¬
drades för vanlig renskrifning.
Till det mera kvalificerade arbete, som nämnda biträden utförde
under ledning af förste revisorn eller annan ordinarie tjänsteman å byrån,
hörde en del förberedande arbeten för rikshufvudbokens uppgörande samt
skrifning af de flesta konti i rikshufvudboken, såsom in- och utgående
balanser, statskontorets, Konungens befallningshafvandes och ett flertal
förvaltande verks generalräkningar, diverse fonders konti, åtskilliga af
hufvudtitiar nas utgiftssammandrag samt en stor del af specialkonti öfver
statsverkets utgifter.
Med »skrifning af konti i rikshufvudboken» — betonas det i förste
revisorns yttrande afsåges icke utskrift af redan i koncept färdiga
konti i sagda hufvudbok, utan detta uttryck innebure i stället, att veder¬
börande, med tillhjälp af å byrån verkställda, mer eller mindre skema-
tiska omslut af ämbetsverks och myndigheters till kammarrätten insända
räkenskaper samt jämväl å byrån upprättade afslutningar af hufvud-
ti tiar na, uppgjorde respektive konti. Att arbete af dylik beskaffenhet,
äfven om det leddes af en annan person, ställde ganska störa kraf på
vederbörandes intelligens, syntes förste revisorn vara tydligt.
t Därest statskontorets i nu förevarande ärende gjorda hemställan
bifölles, skulle — säger statskontoret i sitt utlåtande den 26 september
-J-plO — anslaget till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning och
flitpenningar kunna nedsättas med 3,500 kronor, eller från 30,700 till
27,200 kronor. Men »då detta anslag på senare tid ständigt utvisat
brist», hvilken för år 1908 uppgick till 1,500 kronor, för år 1909 till
3,800 kronor och för förra halfåret 1910 kunde beräknas uppgå till 2,367
kronor, har statskontoret hemställt, att ifrågavarande anslag måtte bibe¬
hållas oförändradt.
14
Sjunde hufvudtiteln.
[3.]
LSmregle-
ringskom-
mitén.
Den för statskontoret vid 1907 års riksdag antagna staten upptager
30,700 kronor »till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning och
flitpenningar».
Af Kungl. Maj:ts proposition nr 100 vid 1907 ars riksdag (sid.
78) framgår, att vid beräknandet af nyssberörda anslags storlek ämbets¬
verkets årliga kostnader för renskrifning ansetts icke böra beräknas
lägre än till 4,000 kronor. ,
Enligt statskontorets räkenskaper för är 1909 och 1910 hafva
ämbetsverkets renskrifningskostnader — inberäknadt gratifikationer till
de tre biträden, hvilkas befattningar nu äro föreslagna till uppförande
å stat — uppgått till resp. kronor 5,786: 50 och kronor 6,659. 7 2.
I sitt betänkande den 29 juni 1911 angående uppförande i stat af
vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter har löneregleringskom-
mittén behandlat äfven statskontorets nu förevarande framställning, och
därvid yttrat: .......
Af hvad statskontoret anfört i förevarande ärende och i oingt
förekommit däri syntes det kommittén vara uppenbart, att statskon¬
toret hade stadigvarande sysselsättning under stadgad minimiarbetstid
för de tre kvinnliga biträden, hvilkas befattningar föreslagits till upp¬
förande å ordinarie stat.
Med afseende å hvad som blifvit upplyst rörande beskaffenheten åt
de göromål, som utfördes åt de två å riksbokslutsbyrån anställda biträden,
om hvilka nu vore fråga, anser kommittén skäligt, att. dessa biträden
uppföras i den af kommittén för biträden med mera kvalificerade arbets-
uppgifter föreslagna högre aflöningsgraden. Aflöningen i denna grad
skulle blifva densamma, som statskontoret tänkt sig för ifrågavarande
båda biträden. o
Kommittén hemställer, att å statskontorets stat måtte uppföras o
kvinnliga biträden, nämligen 1 med normalaflöning och 2 med hvartdera
800 kronor i lön, 650 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor
i ortstillägg, hvartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen,
hvart och ett å 200 kronor, efter fem och tio år.
Vid bifall härtill borde enligt af kommittén föreslagna allmänna
grunder anslaget till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning och
flitpenningar minskas med 3,300 kronor.
Statskontorets Öfver löneregleringskommitténs betänkande har^ statskontoret den
utletande den all<rUSti 1911 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid
17i9UUtlt till en början i fråga om biträdesbefattningarnas förbehållande för
Sjunde hufvudtiteln. 15
kvinnor framhållit, att den kvinnliga arbetskraften i regeln otvifvelaktigt [3.]
kunde för nu ifrågavarande arbete anses lämpligare än den manliga,
ocrj ^en förstnämnda således i allmänhet, och där icke alldeles sär¬
skilda omständigheter talade lör ett motsatt förfarande, borde anlitas,
men att, då det å andra sidan icke kunde förnekas, att understundom
sådana förhållanden kunde vara för handen, att manlig arbetskraft kunde
med stöne fördel för staten användas, i aflöningsbestämmelserna icke
borde läggas hinder för vederbörande myndighets valfrihet i berörda
hänseende. Härefter anför statskontoret vidare, bland annat:
, ))Vid bifa11 till hvad statskontoret i sitt underdåniga utlåtande den
26 september 1910 föreslagit om uppförande å statskontorets stat af
tre skrifbiträden, hvilket äfven blifvit af kommittén tillstyrkt, skulle
anslaget till amanuenser, vikariatsersättning, .renskrifning och flitpen¬
ningar kunna minskas med 3,300 kronor, på sätt kommittén (sid. 129)
angifver. Detta anslag har visserligen af 1911 års Riksdag höjts med
5,300 kronor. Men då, på sätt statskontoret framhållit i underdånig
skrifvelse den 3 november 1910 angående uppförande å ordinarie stat
af den hos statskontoret anställde ombudsmannen m. in., hittills vunnen
erfarenhet ådagalagt, att utgifterna å detta anslag måst ökas i bredd
med statskontorets alltjämt ökade verksamhet, anser statskontoret för¬
siktigheten bjuda, att för närvarande och intill dess erfarenhet vunnits
angående tillräckligheten af nyssnämnda anslagshöjning, anslaget icke
nedsättes med mera än 2,300 kronor.»
Hvad sålunda af statskontoret och löneregleringskommittén en- Departement,-
staminigt föreslagits om uppförande å stat af två biträden af högre chefm-
aflöningsgrad och ett af lägre aflöningsgrad föranleder från min sida
icke någon erinran.
Statskontorets i dess underdåniga utlåtande den 17 augusti 1911
gjorda uttalande därom, att biträdesbefattningar, hvarom här är fråga,
skola. kunna innehafvas äfven af män, har icke öfvertygat mig om
lämpligheten af att för nämnda ämbetsverks vidkommande göra undan-
tag från den allmänna regeln, att befattningar af ifrågavarande art
böra förbehållas kvinnor.
I likhet med hvad som gäller med afseende å de fasta biträdena
hos fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen torde jämväl beträffande
bitradena hos statskontoret böra stadgas, att biträde, som vid nya
biträdestjänsternas uppförande å stat är anställdt hos statskontoret och
antages till biträde å denna stat, skall äga att för åtnjutande af löne¬
förhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet
16
Sjunde hufvudtiteln.
därförinnan innehaft stadig anställning hos ämbetsverket. Beträffande
denna fråga liksom vidkommande de allmänna föreskrifter, som i före¬
varande ämne böra utfärdas, tillåter jag mig hänvisa till hvad jag förut
denna dag vttrat vid föredragning af fråga om allmänna villkor och
bestämmelser att gälla beträffande vissa biträdesbefattmngar, som upp¬
föras å stat. . . . .. j
Den föreliggande utredningen jämte hvad jag mhamtat om den
nuvarande belastningen af statskontorets anslag till amanuenser, vikariats-
ersättning, renskrifning och flitpenningar, synes gifva vid handen, att
en minskning, under förutsättning af bifall till förslaget om uppförande
å stat af tre biträdesbefattmngar, af nämnda anslag icke bör göra® i
hela den utsträckning som löneregleringskommittén ifrågasatt. Jag håller
före att man vid bestämmandet af beloppet af denna minskning bör ga
en medelväg mellan hvad kommittén och statskontoret föreslagit, och
jag har efter sakens pröfning ansett mig kunna stanna vid ett belopp
afD2,800 kronor. e „
Man torde härvid kunna förutsätta, att anslaget varder tiiltyliest
jämväl för beredande af ersättning åt vikarie för biträde efter de grunder
jag tidigare denna dag utvecklat. .
På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande i
öfrigt af mitt varande förut denna dag angående allmänna villkor och
bestämmelser att gälla beträffande vissa biträdesbefattmngar, som upp¬
föras å stat, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
dels medgifva . r..
att i staten för statskontoret må från och med ar 1913 uppforas
aflöning för två kvinnliga biträden af högre aflöningsgrad med 1,600
kronor till hvardera, däraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgörings-
penningar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för ett kvinnligt biträde
af lägre aflöningsgrad med 1,200 kronor, däraf 700 kronor lön, 350
kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg; __
att en hvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga rätt till tva aldeis-
tillägg, hvartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom
& att biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat är an-
ställdt hos statskontoret och antages till biträde å denna stat, må för
åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den
tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos ämbetsverket;
dels besluta att för nämnda kvinnliga biträden skola galla de åt
mig förordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta
biträden hos vissa verk och myndigheter;
Sjunde huivudtiteln. 17
dels ock, vid bifall härtill, upptaga det i staten för statskontoret
uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifnino- och
flitpenningar, nu 36,000 kronor, till 33,200 kronor.
Hos statskontoret äro anställda en »förste vaktmästare» och 6
»vaktmästare», hvilka enligt förut angifna grunder semesterledighet lärer
höra beredas; och torde kostnaden härför kunna utgå ur anslaget till
vikariatsersättning m. m., i hvilket med afseende å från statskontoret
lämnade uppgifter för ändamålet icke synes behöfva beräknas någon
förhöjning.
Under åberopande i öfrigt af hvad chefen för justitiedepartementet
förut denna dag anfört angående beredande af semester åt vaktmästare
hos centrala ämbetsverk och öfverrätter hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen
godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen den
18 oktober 1907 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i afton ingsstaten för statskontoret upptagna aflöningsföxmåner,
nämligen
att en hvar vaktmästare i statskontoret må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göroinålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar, samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall varda
skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befatt-
ning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för
egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vakt¬
mästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och
under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande
belopp.
Därest de nu föreslagna förändringarna i statskontorets stat varda
godkända, kommer det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget till stats¬
kontoret, nu utgörande 155,800 kronor, att uppgå till 157,400 kronor.
[3.]
[4-]
Vakt-
mästarnas
semester.
Bihang till Biksd. prot. 1912. 1 Afd. 1 Sami.
3
18
Sjunde hufvudtiteln.
[5.]
Kostnader för
taxering till
skatt å inkomst
och förmögen■
het.
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.
Med uteslutande ur riksstaten af det å ordinarie stat under sjunde
hufvudtiteln uppförda förslagsanslag å 340,000 kronor till bestridande
af kostnader för allmänna bevillningens uttaxering uppförde 1910 års
riksdag å samma hufvudtitel ett förslagsanslag af 400,000 kronor till
bestridande af kostnader för taxering till skatt å inkomst och för¬
mögenhet.
Åtgärden föranleddes af ett i statsverkspropositionen framlagdt
förslag, vid hvars föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1910
dåvarande chefen för finansdepartementet, bland annat, erinrade om, att
vid bifall till de reformer å den direkta beskattningens område, som
inom kort komme att föreligga till pröfning, ett belopp af 340,000 kronor
icke skulle blifva för ändamålet tillräckligt. I detta afseende meddelade^
departementschefen att reformerna ansetts kräfva en förstärkning af
taxeringsnämndernas sakkunnigelement. För sådant ändamål hade i det
upprättade förslaget till förordning om taxeringsmyndigheter och för¬
farandet vid taxering förutsatts, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande
skulle äga förordna, utom ordförande i taxeringsnämnd, jämväl en särskild
ledamot i nämnden. Detta förhållande liksom ock angelägenheten
häraf, att taxeringsnämndsordförandens intresse vid taxeringsarbetet måtte
sporras genom ersättning, som såvidt möjligt stode i skäligt förhållande
till det arbete, som för ett godt resultat af taxeringsförrättningarna
ovillkorligen måste af honom kräfvas, gjorde att kostnaderna för taxerings¬
nämndens arbeten komme att i någon män ökas.
Att under förhandenvarande förhållanden och innan ens de ifråga¬
varande skatteförslagen blifvit af Kungl. Maj:t pröfvade och god¬
kända i penningar fixera det ökade anslagsbchofvet, läte, enligt hvad
departementschefen vidare anförde, sig visserligen icke gorå. Af allt att
döma syntes det dock, att om anslaget skulle blifva tillräckligt till
täckande af alla de utgifter, som därifrån borde utgå under 1911, an¬
slaget skulle behöfva höjas med minst 60,000 kronor.
I sammanhang härmed framhöll departementschefen, hurusom an¬
slagets titel sedan flera år tillbaka varit mindre tillfredsställande och vid
bifall till den ifrågasatta skatteomläggningen skulle blifva alldeles miss¬
visande, af hvilken anledning han hemställde, att anslaget skulle i riks¬
staten uppföras under benämning kostnader för taxering till skatt å
inkomst och förmögenhet.
Sjunde hufvudtiteln. 19
I det förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och för¬
farandet vid taxering, som år 1910 för Riksdagen framlades genom
Kungi. Maj:ts nådiga proposition nr 90, stadgades beträffande ersättning
lör det med taxering såväl till inkomst- och förmögenhetsskatt som till
bevillning förbundna arbetet i 54 §, bland annat, att till beredande af
ersättning åt ordförandena och de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
lörordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna, arfvoden för protokolls-
och langdföringen hos pröfningsnämnderna, arfvode åt kronans ombud
hos btockholms städs pröfningsnämnd äfvensom godtgörelse för det i
samband med taxeringsförrättningarna i öfrigt lämnade biträde af
städernas tjänstemän enligt Kungl. Majrts förordnande finge för hvarje
år utgå högst ett belopp motsvarande en och en fjärdedels procent
af rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma för året, sådan
denna enligt taxeringsnämndernas beslut beräknats, äfvensom att till
gäldande af öfriga af taxeringsarbetet föranledda kostnader erforderliga
belopp skulle härutöfver af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utbetalas.
Hvad sålunda föreslagits vann i hufvudsak Riksdagens gillande
och anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och för¬
mögenhet har i riksstaterna för åren 1911 och 1912 uppförts med
400,000 kronor.
Det sålunda anvisade beloppet bär emellertid visat sig otillräckligt.
. 1 ,do försla£ angående ersättning till ordförandena och af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd m. fl.
§ } mom. af förordningen angående taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering afsedda personer för deras bestyr med taxe¬
ringsår betet under år 1911, som efter afslutande af taxeringsnämn¬
dernas arbeten afgåfvos af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, beräk¬
nades allenast nämnda ersättningar till ett sammanlagdt belopp af i
rundt tal 528,800 kronor. Vid förslagens afgifvande framhölls på
flera håll, att den till taxeringsnämndsordförandena föreslagna ersätt¬
ningen med hänsyn till det tillgängliga anslågsbeloppets knapphet be-
grä^ats till det minsta möjliga, så att densamma näppeligen utgjorde
skähg godtgörelse för det myckna arbete, som genom de nya skatte¬
förordningarna lagts på ordförandens skuldror. Ehuru uppdraget att
\nra ordförande vore att betrakta såsom ett förtroendeuppdrag, vid
hvars fullgörande full godtgörelse för arbetet ej påräknades, vore dock,
sedan taxeringsarbetet efter skattereformen blifvit i väsentlig grad ökadt,
fara för handen, att svårighet skulle yppa sig att finna för detta uppdrag
ämpliga personer, som vore villiga att åtaga sig detsamma, därest
20 Sjunde huivudtitein.
ersättningen för arbetet ej blefve mera afpassad efter arbetets omfatt¬
ning och vikt än för närvarande kunde ske.
De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna ersättnings¬
beloppen öfverstego emellertid icke blott det i riksstaten till kost¬
nader för taxeringsarbetet i dess helhet uppförda förslagsanslaget å
400.000 kronor utan äfven det högre belopp, motsvarande en och en
fjärdedels procent af rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma
för året, som enligt taxeringsförordningen kunde af Kungl. Maj:t
anvisas till ersättningar åt de i förslagen omförmälda funktionärerna
och hvilket belopp enligt förslagsvis gjorda beräkningar utgjorde omkring
421.000 kronor. De föreslagna ersättningarna måste vid sådant för¬
hållande i betydande mån reduceras och den summa, som för ifråga¬
varande ändamål ställdes till pröfningsnämndernas förfogande, fast¬
ställdes af Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 14 juli 1911 till
420,500 kronor, fördeiade på de särskilda länen, efter så vidt möjligt
likartade beräkningsgrunder.
Den nedsättning af de föreslagna ersättningsbeloppen, som med
anledning häraf måste vidtagas, har på sina håll väckt missnöje och
bekymmer, som äfven funnit uttryck i särskilda framställningar till
Kungl. Maj:t. Så hafva Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala
och Skaraborgs län i särskilda skrivelser hänvändt sig till Kungl.
Maj:t med underdånig hemställan om vidtagande af åtgärder för
att skälig godtgörelse måtte kunna beredas de personer, som förordnas
att taga befattning med taxeringsarbetet.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län har i sådant af¬
seende anfört, ätt det för år 1911 anvisade ersättningsbeloppet, för
länet uppgående till 13,000 kronor, visat sig alldeles otillräckligt. De
af befallningshafvanden och pröfningsnämnden såsom skäliga ansedda
ersättningsbeloppen hade i följd af det låga anslagsbeloppet måst afse-
värdt reduceras, hvilket syntes hafva orsakat allmänt missnöje bland
ordförandena och de af befallningshafvanden utsedda ledamöterna i
taxeringsnämnderna. Särskild!, hade ersättningen till de senare blifvit
alltför låg och torde i ett stort antal fall knappast hafva räckt till de
med uppdraget förenade kontanta utgifter för resor samt vivre under
sammanträdcsdagarna in. in.
Då, såsom vidare anförts, taxeringsarbetet numera vore högst be¬
tungande och bestämd svårighet mötte att, om icke skälig ersättning
bereddes, erhålla för arbetets utförande kompetenta personer, har befall¬
ningshafvanden ansett sig böra i underdånighet hemställa om vidtagande
af åtgärder för att ett belopp af cirka 17,500 kronor må kunna år
Sjunde hufvudtiteln. 21
1912 ställas till pröfningsnämndens i länet förfogande till ersättning
för ifrågavarande ändamål.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län bar vid sin
inlaga fogat en underdånig framställning från 54 af länets till ett
antal åt 58 uppgående taxeringsnämndsordforande dels om en billig
tillökning af den ersättning, som för 1911 års taxeringsarbete redan
anvisats dem, dels ock om sådan ändring i gällande bestämmelser, att
för kommande år taxeringsnämndsordförandena blefve med bättre af-
lömngsför måner tillgodosedda, såsom stöd för hvilken framställning
hufvudsakligen anförts följande. Den ersättning, som tilldelats ord¬
förandena hade aldrig motsvarat det dem åliggande arbetet och detta
både måhända hittills varit på sin plats, då uppdraget i fråga ansetts
såsom ett förtroendeuppdrag. Men från och med år 1911, då de nya
skattelagarna första gången tillämpats, hade denna ersättningsfråga
kommit i ett helt annat läge. Taxeringsarbetet vore numera så makt¬
påliggande, ansvarsfullt och betungande, att det med nödvändighet
kräfde långt högre ersättning än den, som år 1911 kommit taxorings-
nämndsordförandena till de!. Skulle skälig förhöjning i denna ersättning
ej beviljas, torde det i längden blifva omöjligt att förmå kompetenta
personer att åtaga sig ordförandeskapet i taxeringsnämnderna.
För egen del har. befallningshafvanden erinrat, hurusom befall-
ningshafvanden redan vid afgifvande af sitt underdåniga yttrande med
förslag till ersättning för taxeringsbestyren framhållit det betungande
och tidsödande arbete, som varit förenadt med 1911 års taxeringar,
äfvensom huru angeläget det vore, att ersättningen därför blefve täm¬
ligen rikligt tilltagen. Den ersättningssumma, som då för länet före¬
slogs att utgå, slutade på ett belopp af 16,267 kronor. Det af Kungl.
Magt genom nådigt beslut den 14 juli 1911 till ersättning i för¬
berörda hänseenden anvisade beloppet utgjorde 14,000 kronor, hvaraf
föranleddes att den förslagsvis beräknade ersättningen måste något re¬
duceras och nedbringades med ungefär 13 procent. Den omständigheten,
att ersättningen sålunda i verkligheten blifvit mindre än befallnings-
hafvanden ansett sig böra föreslå, gåfve redan i och för sig vid handen,
att befallningshafvanden ville i viss mån understödja de från taxerings¬
nämndsordförandena nu framkomna anspråken. Men därtill komme,
att befallningshafvanden vid afgifvande af sitt förslag till ersättning
ansett sig nödsakad på grund åt såväl det jämförelsevis låga belopp,
hvartill samma inkomst- och förmögenhetsskatt belöpte sig i länet, som
ock de bestämmelser om utgående anslag, hvilka för närvarande gällde,
att i förslaget begränsa dessa ersättningar, så låugt förhållandena an-
22 Sjunde hulvudtiteln.
sågos kunna det medgifva. Med hänsyn till det al ordförandena ned¬
lagda arbetet hade eljest en väsentligt ökad ersättning varit motiverad
och torde jämväl hafva blifvit af befallningshafvanden föreslagen. Om
därför något tillägg i den förut lämnade ersättningen skulle kunna be¬
redas taxeringsnämndsordförandena för 1911 års arbete, hade befall¬
ningshafvanden förvisso ingenting att däremot invända. Men oafsedt
hvad beträffande ersättningsfrågan för nämnda år än må blifva åtgjordt,
tilläte sig befallningshafvanden i hvarje fall underdånigst hemställa, att
åtgärder måtte vidtagas för att under kommande år bereda ökad ersätt¬
ning i berörda hänseende, för hvilket ändamål en höjning af anslaget
syntes befallningshafvanden böra ske från nu utgående 1V« procent till
2 procent af rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma.
Det ifrågavarande anslaget är emellertid afsedt att täcka, utom
härofvan omförmälda kostnader, jämväl en del andra al taxeringen föran¬
ledda kostnader. Hit höra dels de i 54 § 3, 5, 6 och 7 mom. taxeringsför-
ordningen omförmälda kostnader för biträde åt kronans ombud vid för¬
beredande göromål, för tryckningskostnader samt för uppassning hos
pröfnin gsnämnderna, för de afskrifter af taxeringslängderna, som skola
aflämnas till vederbörande kommuner, samt för vikarier åt landskam-
rerarne under den tid de åtnjuta ledighet för att ägna sig åt taxerings-
arbetet, dels kostnaderna för'blanketter till taxeringslängd er och deklara¬
tioner samt åtskilliga andra i 56 § taxeringsförordningen uppräknade
blanketter äfvensom för tryckning al för utdelning till taxeringsnämn¬
dernas ledamöter och suppleanter erforderligt antal af taxeringsfprord-
ningen och de öfriga författningar, som skola af taxeringsnämnden till-
lämpas.
Enligt från öfverståtkållarämbetets afdelning för uppbördsarenden
samt landskontoren i rikets län meddelade uppgifter hafva de först¬
nämnda kostnaderna under år 1911 uppgått till 81,850 kronor 27 öre.
Kostnaderna för anskaffning af blanketter och författningsexemplar hafva
enligt från statskontoret lämnadt meddelande under samma år uppgått
till 59,444 kronor 75 öre.
Af hvad jag nu tillåtit mig andraga framgår, att äfven med bibe¬
hållande af den nuvarande bestämmelsen i 54 § 1 mom. taxeringsför¬
ordningen om användande af högst IV4 procent af rikets hela inkomst-
och förmögenhetsskattesumma till ersättning åt ordförande och af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnade ledamöter i taxeringsnämn¬
derna m. fl. i samma moment omförmälda personer det i riksstaten
Sjunde hufvudtiteln. 23
hittills uppförda anslaget å 400,000 kronor till bestridande af kost¬
naderna for taxeringen icke på långt när är för sitt ändamål tillräckligt,
i*en namn;da bestämmelse krafvel' uppenbarligen en revision och jag
7?r. afsikt att i detta afseende framlägga förslag, som går ut på en
förhöjning af den procent af skattesumman, som får tagas i anspråk
tor här ifrågavarande ersättningar. Jag föranledes härtill af de så o-odt
som enstämmiga uttalanden, som gjorts af Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande angående den afsevärda ökning i taxeringsarbetet, som orsakats
-i j n,ja skattelagarna, en ökning som gifvetvis måste motsvaras af
ökad godtgörelse åt de funktionärer, hvilka hafva nämnda arbete åt
sig antöitrodt och åt hvilkas intresse och duglighet taxeringens resultat
är i väsentlig män beroende. Enligt detta förslag skulle det belopp
som för hvarje år må åt Kungl. Maj:t disponeras till beredande af
ersättningar åt ordförandena och de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna jämte öfriga i 54 § 1 mom.
taxeringsförordningen omförmälda personer, ’ förhöjas från 1V4 till 2
procent af rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma för året,
sådan denna enligt taxeringsnämndernas beslut beräknats. Det efter
en sådan förhöjning för ändamålet tillgängliga beloppet kan visserligen
antagas öfverstiga behofvet, om detsamma beräknas med ledning af de
förslag till ersättningar i förevarande afseende för år 1911, som afgifvits
åt Kungl. Majrts befallningshafvande, men det bör ihågkommas, dels att
ett stort antal _ befallningshafvande, på sätt jag redan erinrat, vid af-
gifvandet af sina berörda förslag framhållit, hurusom de föreslagna
ersättningsbeloppen blifvit mycket knappt tillmätta och att en förhöjning
af dem vore önskvärd och i många fall nödvändig, dels ock att under
då allmän fastighetstaxering skall äga rum, taxeringsarbetet
af denna anledning blir mera betungande och maktpåliggande och följ¬
aktligen kräfver ökade kostnader i form af ersättning åt de med taxe¬
ringen sysselsatta funktionärerna. Jag har med hänsyn härtill ansett
nödig omtanke bjuda, att ersättningsjirocenten fixeras något högre, än
som med ledning af 1911 års anslagskraf kunde anses erforderligt,
och under alla förhållanden så hög, att den kan antagas blifva tillräcklig
for att bereda de med taxeringsarbetet sysselsatta personer, hvilka äga
att bekomma godtgörelse af statsverket, sådan godtgörelse till ett belopp,
som stål i skäligt förhållande till arbetets omfattning, betydelse och
ans vai, och jag har ansett mig kunna göra detta så mycket hellre,
som Kungl. Maj:t vid anslagsbeloppets disponerande icke torde underlåta
att tillse, att ersättningarna till de särskilda funktionärerna hållas inom
lämpliga gränser.
24
Sjunde hufvudtiteln.
Af de anförda, sifferuppgifterna framgår, att statsverkets kostnader
för taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt under år 1911 utgjort,
enligt Kungl. Maj:ts förut åberopade beslut den 14
“juli 1911........................................................................ kronor 420,500: —
af Kungl. Majtts befallningshafvande däröfver be¬
stridda utgifter för öfriga med taxeringen för¬
enade kostnader ........................................................ ii 81,850: 2 7
af statskontoret bestridda utgifter för tryckning af
blanketter in. ........................................................ » 59^4: 7_6_
eller tillsammans kronor 561,795: 02
Om härtill lägges det belopp af c:a.................. „ 108,300: —
hvarmed summan af den utaf Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande föreslagna ersättningen enligt
54 § 1 mom. taxeringsförordningen måst re-_______
duceras, erhålles ett totalbelopp af .................... kronor 670,095: 02,
som motsvarar hvad för år 1911 behöfts till bestridande af samtliga a
statsverket hvilande utgifter för taxeringen.
Därest det af mig omförmälda förslaget om ersättnmgsprocentens
höjande från 17* till 2 procent af rikets hela inkomst- och förmögen-
hetsskattesumma vinner gillande, kan ersättningen till taxeringsnämn¬
dernas ordförande och öfriga i 54 § 1 mom. taxeringsförordningen om¬
förmälda personer utgå med belopp, som mera motsvarar hvad med
hänsyn till arbetets omfattning och vikt bör tillkomma dessa funktio¬
närer Jag antager emellertid, att, därest i de af Kungl. Maj.ts
befallningshafvande för år 1911 föreslagna ersättningarna till dessa
funktionärer, i rundt tal 528,800 kronor, beräknas en höjning med tio
procent, skyldig hänsyn kan tagas till de berättigade anspråk på er¬
sättning, som från deras sida kunna framkomma, äfven om därvid hän¬
syn tages till den ökning af arbetet, som blir en följd däraf, att allmän
fastighetstaxering år 1913 skall äga rum. Behofvet för år 1913 skulle
alltså anses tillfredsställdt med det belopp af 670,095 kronor 2 öre,
som beräknats erforderligt för år 1911, ökadt med tio procent åt
528,800 kronor eller 52,880 kronor, tillsammans 722,975 kronor 2 ore
eller i rundt tal 720,000 kronor.
Jas: hemställer alltså, att Eders Kungl. Magt tacktes föreslå
Riksdagen . . „
att höja förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt a
inkomst och förmögenhet med 320,000 kronor eller från 400,000 kronor
till 720,000 kronor.
Sjunde hufvudtiteln.
25
Konbrollstyrelsen.
Jämte meddelande att kontrollstyrelsen förklarat det å styrelsens [6.1
stat uppförda anslaget till vikariatsersättning m. m. lämna tillgång till Vaktmästare™
aflönande af vikarie för den hos styrelsen anställde vaktmästare under
semesterledighet, som må varda denne tillerkänd, och med åberopande
i öfngt af hvad chefen för justitiedepartementet förut denna dag anfört
i ämnet, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
godkänna sådant tillägg till de genom nådiga kungörelsen den 22
oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af do
i anönmgsstaten för kontrollstyrelsen upptagna aflöningsförmåner, att
vaktmästaren hos styrelsen må årligen, i den mån det kan ske utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar.
Mynt- och justerlngsverket.
-n?08 J?ynt" • ocl1. .)’usteringsverket finnes endast en vaktmästare [7 1
anställd. Därest i enlighet med de af chefen för justitiedepartementet Vaktmästare««
förut denna dag föreslagna grunder för beredande af semester åt vissa se’msUr-
vaktmästare, rätt till semester medgifves vaktmästaren i nämnda verk
lära, på sätt myntdirektören i sitt i ämnet afgifna, af nämnda departe¬
mentschef åberopade yttrande synes afse, kostnaderna härför kunna
bestridas af det för ämbetsverkets drift anvisade reservationsanslag.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen den 22
oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i
anönmgsstaten för mynt- och justeringsverket upptagna aflöningsför¬
måner, att vaktmästaren hos verket må årligen, i den mån det kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under
15 dagar.
Bihang till Riksd. prat 1912. 1 Samt. 1 Afd.
4
[8.]
Angående de
medel från
hvilka ålders-
tilläggen till
mynt- och
justerings¬
verkets befatt-
ningshafvare
skola
bestridas.
26 Sjunde hulvudtiteln.
Sedan mynt- och justeringsverket i underdånig skrifvelse den 22
november 1911 hemställt, att vaktmästaren vid verket August Theodor
Andersson måtte förklaras berättigad att från och med 1912 års början
komma i åtnjutande af vederbörlig aflöningsförhöjning, har statskontoret
i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 20 december 1911 an¬
fört följande. . ...
Ålderstillägg åt mynt- och justerings ver keta personal hade hittills
utgått från det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg. ,
Med hänsyn till den vid 1911 års Riksdag genomförda budget¬
reformen syntes emellertid dessa utgifter icke vidare höra belasta nyss¬
nämnda anslag utan i stället från och med år 1912 gäldas af reserva¬
tionsanslaget till bestridande af de med mynt- och justeringsverkets drift
förenade kostnader, hvilket anslag å sjunde hufvudtiteln uppförts med
915,000 kronor.
Då emellertid 1911 års Riksdag vid detta anslags beviljande
uttryckligen förklarat, att af berörda belopp å 91o,000 kronor skulle till
aflöningar åt verkets ordinarie personal samt vikariatsersättningar i
enlighet med nu gällande aflöningsstat för verket utgå ett belopp af
30,650 kronor, och i sistberörda belopp aflöningsförhöjningar åt personalen
ej vore medräknade, syntes ett liknande förklarande vara erforderligt
jämväl med afseende å dessa löneförhöjningar.
Då en följdriktig tillämpning af den princip, som legat till grund
för uppförandet i riksstaten på sätt som skett, af anslaget, till mynt-
och justeringsverket, synes kräfva, att jämväl de löneförhöjningar, som
enligt den för verket 'fastställda staten 'tillkomma däri upptagna tjänst-
innehafvare, utgå från sagda anslag, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, .
att mynt- och justeringsverkets personal tillkommande aflönings¬
förhöjningar må från och med år 1912 utgå från reservationsanslaget
till bestridande af de med mynt- och justeringsverkets drift förenade
kostnader.
Sjunde hufvudtiteln.
27
Kammarrätten.
Uti iufordradt utlåtande den 22 september 1910 angående upp-
lörande i stat af vissa biträden hos kammarrätten har kammarrätten
omnämnt, att hos detta ämbetsverk vore, i likhet med hvad under en
lång följd af år varit fallet, ständigt anställda två kvinnliga biträden.
Skrifgöromålens omfattning vore emellertid sådan, att, utom det arbete,
som utfördes af dessa biträden,eu stor del utskrifter måste af »de ordinarie
biträdena» öfverlämnas till utförande genom andra.
Kammarrätten har i sitt nyssnämnda utlåtande hemställt, att å dess
stat måtte uppföras dels 2 kvinnliga skrifbiträden med norinalaflöning,
dels 4 räknebiträden å revisionsafdelningen med samma begynnelse-
aflöning som de två skrifbiträdena, hvartill dock skulle kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, hvartdera å 200 kronor, i följd hvaraf slut-
aflöningen för räknebiträdena efter femton år skulle kunna uppgå till
1,800 kronor.
I sistberörda afseende har kammarrätten erinrat, att i nådigt bref
den 23 december 1908 vore förutsatt, att räknebiträdes aflöning kunde
höjas till 1,800 kronor. Befattningen såsom räknebiträde ställde i eu
del afseenden större fordringar på innehafvarens kompetens än anställ¬
ning såsom skrif bi träde. En något högre aflöning för räknebiträdena
syntes fördenskull kammarrätten berättigad. Förhöjningen ansågs så
mycket hellre kunna erhålla formen af ett tredje ålderstillägg, som den
öfriga personalen å revisionsafdelningen vore i åtnjutande af tre ålders¬
tillägg.
Under erinran, att af anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt
extra biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad 6,000 kronor vore
afsedda till aflöning åt fyra räknebiträden och 4,500 kronor till utgifter
för renskrift m. m., har kammarrätten meddelat, att enligt dess räken¬
skaper utgifterna i sistberörda afseende för år 1909 uppgått till 5,265
kronor 32 öre, samt att det icke kunde förväntas, att de årliga utgifterna
i detta hänseende skulle komma att för framtiden i väsentlig grad min¬
skas, utan att anledning snarare förelåge till antagande, att desamma
komme att ökas.
Enligt hvad kammarrätten hölle före, läte det sig icke göra att
minska det för renskrifning beräknade beloppet, 4,500 kronor, med 2,400
kronor eller den begynnelseaflöning, som de två skrifbiträdena enligt
kammarrättens förslag skulle komma att åtnjuta.
[9-]
Uppförande i
stat af sex
kvinnliga
biträden hos
kammar¬
rätten.
Kammarrättens
utlåtande den
22 september
1910.
28 Sjunde hufvudtiteln.
[9.] Af det ifrågavarande anslaget hade vidare — säges det i kammar¬
rättens förevarande yttrande — 4,542 kronor afsetts till vikariatsersätt-
ningar.
Då likväl, därest föreslagna sex biträden (2 skrif- och 4 räkne-
biträden) uppfördes å kammarrättens ordinarie stat, sistnämnda belopp
komme att blifva för ändamålet otillräckligt, syntes det kammarrätten
nödvändigt, att detsamma höjdes.
Under förutsättning att kammarrätten tillerkändes rätt att, där så
erfordrades, af anslaget till vikariatsersättningar utbetala till vikarie för
skrif- eller räknebiträde hvad som utöfver den ordinarie tjänstinne-
hafvarens tjänstgöringspenningar skäligen begärdes, har kammarrätten
ansett ökningen i det till vikariatsersättningar afsedda beloppet böra
beräknas till omkring 1,000 kronor.
Kammarrätten har hemställt, att detta anslag till vikariatsersätt-
ning, arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad
måtte minskas med allenast 6,500 kronor eller till 21,100 kronor.
lontTtgitritign- ] sitt den 29 juni 1911 afgifna betänkande angående uppförande
kommittén. • stat af vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter har löneregle-
ringskommittén beträffande kammarrätten anfört följande:
»Kommittén anser det vara otvifvelaktigt, att beträffande de af
kammarrätten omförmälda 2 skrif biträdes- och 4 räknebiträdesbefattnin-
garna förutsättningarna för deras uppförande å ordinarie stat äro för
handen.
Beträffande aflöningsförmånerna lära, såsom kammarrätten ock
tänkt sig, skrifbiträdena böra likställas med de å fångvårdsstyrelsens
och general tullstyrelsens stater uppförda skrifbiträden.
De nu å kammarrättens revisionsafdelning anställda räknebiträdena
hafva enligt arbetsordning »att summera räkenskaper, biträda vid gransk¬
ning af materiel- och perscdelsredogörelser samt mantals- och taxerings-
längder äfvensom i öfrigt utföra de gransknings- och andra arbeten,
som af vederbörande förste revisor föreläggas dem.»
Redan dessa, enligt kommitténs åsikt, väl allmänt hållna bestäm¬
melser gifva kommittén anledning föreslå, att räknebiträdena, hvilkas
arfvoden vid den för kammarrätten nu gällande löneregleringens fast¬
ställande beräknades skola utgöra 1,200 —1,800 kronor, placeras i den
af kommittén för biträden med mera kvalificerade arbetsuppgifter ifråga¬
satta högre aflöniDgsgraden.
Ännu starkare torde lämpligheten och befogenheten däraf fram¬
träda, om biträdena, såsom kommittén anser synnerligen önskligt, ut-
Sjunde hufvudtlteln. 29
tryckligen varda i mera afsevärd mån bemyndigade att utom siffer-
granskmng jämväl utföra sådant enklare granskningsarbete, som för
närvarande utföres af revisorerna i ämbetsverket.))
Kommittén yttrar härefter, att kommittén ansåge siglså mycket
bellre höra framhålla detta, dels därför att eu skrift, som till kammar¬
ratten inkommit från åtta revisorer å ämbetsverkets första revisions¬
kontor och hvari anmälts, att äfven efter genomförandet af den senaste
omorganisationen af ämbetsverket, det visat sig, att en sådan fullständig
granskning af de till första revisionskontor öfverlämnade räkenskaperna
vore på grund af arbetskrafternas otillräcklighet omöjlig att åstadkomma
på den tid, mom hvilken räkenskaperna skola vara slutgranskade, syntes
gdva vid handen, att vederbörande revisorer val kunde behöfva en kraf-
tig hjälp a-f räknebiträden med detta enklare granskningsarbete, dels
darior att den rena siffergranskningens komplettering i sådant hänseende
syntes kommittén vara ett oeftergiflig^ villkor för vidmakthållande och
stärkande af räknebiträdenas arbetslust, och förmåga, dels ock slutligen
därför att, enligt hvad kommittén erfarit, beskaffenheten af räknebiträdenas
hittills utförda arbete i stort sedt hade väl motsvarat de förväntningar
man ansett sig kunna ställa på dem.
Kommittén anför härefter vidare:
»T kammarrättens anslag, 27,600 kronor, till vikariatsersättning, arf-
voden åt extra biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad ingå, så¬
som förut nämnts, till arfvoden åt räknebiträden tillhopa 6,000 kronor.
Om fyra räknebiträden med den af kommittén föreslagna aflönin-
gen uppforas å kammarrättens stat, skulle i sammanhang därmed berörda
arfyodesbelopp å 6,000 kronor ej vidare erfordras, men däremot, med
tillämpning af de af kommittén antydda allmänna grunder, det till
vikanatsersättnmgar inom ämbetsverket afsedda beloppet böra ökas dels
med 400 kronor till arfvoden åt vikarier under räknebiträdenas semester,
dels ock med belopp, som vid räknebiträdenas tjänstledighet för sjukdom
kunna erfordras för att tillsammans med biträdenas frånträdda tjänst-
goringspenmngar uppbringa vikaries ersättning till 100 kronor i månaden.
Uppförandet å stat af de två skrifbiträdena skulle efter förut före¬
slagna grunder föranleda anslagets nedsättning med tillhopa 1,800 kronor.
l)et vdl därför synas kommittén, som om berörda anslag å 27,600
kronor därest 2 skrif- och 4 räknebiträden uppföras å stat, skäligen
borde kunna nedsättas med 7,000 kronor till 20,600 kronor.
. Kommittén hemställer, att å kammarrättens stat måtte uppföras 6
kvinnliga biträden, nämligen dels 2 skrifbiträden, med normalaflöning
dels ock 4 räknebiträden, hvart och ett med 800 kronor i lön, 650
30 Sjunde hufvudtiteln.
[9.] kronor i tiänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, tillhopa
1 600 kronor, hvartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen,
hvardera å 200 kronor, efter fem och tio år; samt att det å kammarrättens
stat uppförda anslaget till vikariatsersättning m. in. måtte minskas med
7 000 kronor och under förändrad benämning »till vikariatsersättning,
arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och tillfällig rensknfnmgs-
kostnad, upptagas i staten med 20,600 kronor».
Kammarråd öfver löneregleringskommitténs berörda förslag har kammarrätten
tens^utiztandc ^ september 1911 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och
timber 19ii. därvid anfört, bland annat, att kammarrätten beträffande det å kammar¬
rättens stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra
biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad i skrifvelse till stats¬
rådet och chefen för finansdepartementet den 22 september 1910 tore-
slag-it — under förutsättning att fyra räknebiträden och två skrit biträden
blefve uppförda å stat — att berörda anslag skulle nedsättas med
6 500 kronor till 21,100 kronor, hvaremot kommittén under enahanda
förutsättning ansett, att detsamma borde kunna minskas med 7 000
kronor till 20,600 kronor. Med hänsyn till de belopp, hvartill renskrif-
ningskostnaden hos ämbetsverket under åren 1909 och 1910 uppgått,
båda beloppen afsevärdt öfverstigande det för täckande af renskriraings-
kostnaden i staten beräknade beloppet 4,500 kronor, samt då det icke
kunde förväntas, att renskrifningsarbetet inom kammarrätten skulle min¬
skas, utan i stället måste antagas, att detsamma komme att ytterligare
ökas, syntes nedsättningen i förevarande anslag böra begränsas till det
af kammarrätten föreslagna beloppet 6,500 kronor.
Peparum*nt,- 1 fråga om antalet och" arten af befattningar, som skulle å kam-
ehefev. marrättens stat uppföras har jag icke funnit anledning till någon erinran
mot löneregleringskommitténs förslag. . .. .
Hvad angår frågan om det belopp, hvarmed anslaget till vikariats¬
ersättning m. m. bör minskas, i hvilken fråga kammarrätten och kom¬
mittén häfd åt olika meningar, ansluter jag mig till löneregleringekom-
mitténs förslag. Senare i dag, vid anmälan af de extra anslags-
behofven, kommer jag nämligen att föreslå Eders Kungl. Maj .t att
hos Riksdagen äska medel för anställande å kammarrättens revisions-
afdelning af, bland annat, fyra extra räknebiträden. Da en del åt
de arbeten, hvilkas kostnader hittills bestridts af anslaget till vika¬
riatsersättning, renskrifning m. m., skulle genom en dylik anordning-
komma att utföras af de fyra extra räknebiträdena, torde säkerligen en
Sjunde hufvudtiteln.
31
minskning af ifrågavarande anslag kunna ske med det af lönereglerings-
kommittén föreslagna beloppet eller 7,000 kronor. Anslaget skulle däri¬
genom komma att utgå med 20,600 kronor. Den af lönereglerings-
kommittén ifrågasatta förändrade benämningen af anslaget synes mig
vara att förorda.
Äfven med den af mig ifrågasatta minskningen af anslaget torde
detsamma kunna beräknas blifva tillfyllest jämväl för beredande af er¬
sättning åt vikarie för biträde efter de grunder jag tidigare denna dag
1 likhet med hvad jag förut framhållit beträffande de biträden, som
skulle uppforas å kammarkollegii stat, torde i fråga om biträdena bos
kammarrätter! böra stadgas, att biträde, som vid de nya biträdestjän-
stmnas uppförande å stat är anställdt hos kammarrätten och antages
till biträde å denna stat, skall äga att för åtnjutande af löneförhöjning
genom alderstillagg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan
innehaft stadig anställning hos kammarrätten. I afseende härå äfven-
som beträffande de allmänna föreskrifter, som i förevarande fråga böra
uttardas, tillåter jag mig hänvisa till hvad jag förut denna dag yttrat
vid föredragning af frågan om allmänna villkor och bestämmelser att
galla beträffande vissa biträdesbefattningar, som uppföras å stat.
.å grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande i öfrigt
åt mitt nu berörda yttrande får jag i underdånighet hemställa, att
Dders Kungl. Maj it måtte föreslå Riksdagen att
dels medgifva
att i staten för kammarrätten må från och med år 1913 uppföras
aflöning för två kvinnliga biträden af lägre aflöningsgrad med 1,200
kronor till hvartdera, däraf 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgörings-
penmngar samt 150 kronor ortstillägg, äfvensom för fyra kvinnliga
bitraden af högre aflöningsgrad (räknebiträden) med 1,600 kronor till
hvartdera, daraf 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar
samt loO kronor ortstillägg; 6
att en hvar af nämnda tjänstinnehafvare må äga rätt till två ålders-
i hvartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring; äfvensom
biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat är
anstalldt hos kammarrätten och antages till biträde å denna stat, må för
åtnjutande åt löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den
tid, biträdet darforinnan innehaft stadig anställning hos kammarrätten;
dels besluta, att för nämnda kvinnliga biträden skola gälla de af
mig forordade allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta bi¬
träden hos vissa verk och myndigheter;
[10.]
Vaktmästarna»
tunt t Ur.
32 Sjunde hufvudtiteln.
dels ock, vid bifall härtill, upptaga det i staten för kammarrätten
uppförda anslag till vikariatsersättning m. m., nu 27,600 kronor, under
förändrad benämning »till vikariatsersättning, arfvoden åt extra bitraden,
flitpenningar och tillfällig renskrifningskostnad» till 20,600 kronor.
Hos kammarrätten äro anställda en »förste vaktmästare» och 4
»vaktmästare». Utgifterna för beredande af semesterledighet åt dessa
befattningshafvare kunna enligt hvad kammarrätter^upplyst, bestridas
af anslaget till vikariatsersättning m. m. Någon ökning åt detta anslag
utöfver det belopp jag under föregående punkt föreslagit för detsamma
lärer icke vara behöflig. Under åberopande i öfngt af hvad chefen för
justitiedepartementet förut denna dag anfört i ämnet, hemställer jag, att
Eders Kungl. Makt täcktes föreslå Riksdagen
godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen den
juni 1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande åt de i
aflöningsstaten för kammarrätten upptagna aflöning sförmåner, nämligen
att en hvar vaktmästare i kammarrätten må årligen, i den män
sådant kan ske utan hinder för göromåleps behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar, samt , ,
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, nar det
erfordras för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomstorlall
för förste vaktmästaren de med hans befattning förenade tjanstgormgs-
penningar och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspen¬
ningar svarande belopp.
Därest de nu föreslagna förändringarna i kammarrättens stat varda
godkända, kommer det i riksstat^» upptagna ordinarie anslaget till
kammarrätten, nu utgörande 256,500 kronor, att nppgå i 5
kronor.
Sjunde hufvudtiteln.
33
Tullverket.
I underdånig skrifvelse den 11 november 1911 har generaltull- rin
styrelsen afgifvit förslag till reglering af tullverkets utgiftsstater för L 'J
ar 1913.
Beträffande till en början
Aflöningsstaten för generaltullstyrelsen
hemställer styrelsen, att ytterligare en sekreterareänst måtte uppföras i ce«m,n„u
staten för styrelsens kansli. .tyrtuZ
Under framhållande att enahanda framställning återfunnes i sty-
r®lsens underdåniga skrifvelse den 12 november 1910 med afgifvande
af förslag till tullverkets stater för år 1912, erinrar styrelsen vidare i fråga
om denna tjänst, att i det af Kungl. Maj:t för 1910 års Riksdag fram-
agda förslag till stater för år 1911 kansliets personal, som tidigare
bestått af en sekreterare, en registrator och aktuarie samt tre notarier
upptagits till två sekreterare, en registrator och fyra notarier; att sekre¬
teraretjänsten och den fjärde notarietjänsten emellertid icke i verklig¬
heten vore några nya tjänster, utan tidigare motsvarades af en sekre¬
terare- och en registratorstjänst å tullbehandlings- och upplysningsbyrån,
hvilka tjänster vid styrelsens omorganisation föreslagits till öfverflyttning
a kansliet, sistnämnda tjänst förändrad till en notarietjänst; att 1910
ars Riksdag emellertid härutinnan gjorde den ändring, att en af sekre¬
teraretjänsterna uteslöts från staten; samt att styrelsens nyssberörda
framställning om tjänstens upptagande i staten för" år 1912 visserligen
icke blef af Kungl. Maj:t bifallen, men att dåvarande chefen för finans¬
departementet dock förklarade sig anse, att den reducerade personalen å
kansliet icke vore tillräcklig för kansligöromålen inom ämbetsverket,
helst dessa visade benägenhet att med hvarje år ökas och att detta
kunde antagas blifva fallet i än högre grad, sedan en ny tulltaxa trädt
i kraft, äfvensom uttalade, att man måste räkna med, att erfarenheten
snart nog kunde komma att visa nödvändigheten af en anordning för
att provisoriskt möta de behof, som styrelsens framställning afsagd att
på ett stadigvarande sätt tillgodose. Styrelsen, som förklarat sig icke
kunna undgå att upprepa sin i förberörda skrifvelse af den 12 november
1910 gjorda framställning, anför till stöd härför bland annat följande.
Den af nämnda departementschef omförmälda tendensen till ökning
Bihang till RiJcsd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 5 °
[11.]
Departements¬
chefen,
34 Sjunde hufvudtiteln.
af kan sli gör omålen kade visat sig fortfarande vara för lianden. Så t. ex.
utgjorde antalet diariiförda ärenden under de tio första, månaderna af
år 1910 8,117 stycken, men under motsvarande del af innevarande ar
9 066 stycken; och det kunde med fullkomlig visshet förutsägas, att
tillämpningen af den nya tulltaxan skulle ytterligare bidraga, till goro-
m ålens ökning. Tydligt är, att reduceringen af den för karl sligor omålen
afsedda, förut befintliga personalen samtidigt som dessa göromål ökats
måst inverka synnerligen störande på göromålens gång, i det att icke
blott sekreteraren öfver höfvan betungats utan ock samtliga ledamöter¬
nas tid i större utsträckning än som gärna kunde anses lämpligt blifvit
upptagen med uppsättande af större skrivelser; och äfven om detta
missförhållande hittills kunnat fortgå, vore det dock styrelsens öfver¬
tygelse, att göromålens alltjämt fortgående ökning skulle gorå den in¬
dragna sekreteraretjänsten oundgängligen erforderlig redan år 1913, e er
måhända till och med dessförinnan göra det nödvändigt att söka.åstad¬
komma en anordning för provisoriskt tillgodoseende af behofvot af ytter¬
ligare en sekreterare.
Ehuru jag visserligen icke vill bestrida, att den arbetsbörda, som
för närvarande hvilar å generaltullstyrelsens kansli, synes mig väl stor
i förhållande till de ordinarie arbetskrafter, öfver Indika kansliet förfogar,
anser jag dock, att den erfarenhet, hvarå en sådan uppfattning har att
grunda sig, omfattar en allt för kort tidrymd för att kunna tjäna såsom
underlag för en så konstant anordning som inrättandet af en ny tjänst
å ordinarie stat. Jag kan alltså icke förorda generaltullstyrelsen hem¬
ställan att redan för 1912 års Riksdag framlägga förslag om uppförande
i stvrelsens stat af ännu en sekreterare.
Med afseende å hvad jag förut denna dag anfört angående fasta
biträdens uppförande i stat hos vissa ämbetsverk och myndigheter hai
jag i det förslag till aflöningsstat, som jag strax ber att få förelägga
Eders Kungl. Maj:t, upptagit lönen för kvinnliga skrifbiträden till 700
kronor samt tjänstgöringspenningarna till 350 kronor, under det att
ortstillägg och ålderstillägg lämnats oförändrade. Jag har härvid för¬
utsatt, att de af mig i nyss angifna sammanhang förordade allmänna
villkor och bestämmelser skola blifva för nämnda biträden gällande.
I anledning af hvad chefen för justitiedepartementet jämväl denna
dag anfört om beredande af semester åt vaktmästare hos vissa ämbets¬
verk och myndigheter lärer sådan förmån jämväl böra tillkomma vakt¬
mästarna hos generaltullstyrelsen och förslag till bestämmelser därom
föreläggas Riksdagen.
Sjunde hufvudtiteln.
Vidkommande
35
Aflöningssfaten för lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen
hafva från åtskilliga tullförvaltningar m. fl. till generaltullstyrelsen in¬
kommit framställningar om ändring i de för år 1912 fastställda staterna,
hufvudsakligen rörande antalet af de tjänstemän, som äro afsedda för
vederbörande förvaltningars behof, men ock förändringar i vissa lönesatser
samt ändringar i gällande aflöningsreglemente o. d. Sålunda hafva
följande framställningar blifvit gjorda, nämligen:
af konfiskations- och kassörskontoret i Stockholm om tullförvaltarens
uppflyttning från klass 2 till klass 1 samt om uppförande å kontorets
stat af en kontrollörstjänst;
af nederlagskontoret i Stockholm om inrättande vid tull förvaltningen
härstädes af tre nya kammarskrifvaretjänster, afsedda för kontorets
behof;
af tullhcvakningsinspektionen i Stockholm om uppförande å inspek¬
tionens stat af en ny bevakningskontrollörstjänst eller, om detta icke
kunde bifallas, om anställande hos inspektionen snarast möjligt af eu
ny kammarskrifvare med bevakningsbefäl äfvensom om inrättande vid
tullförvaltningen i Stockholm af tio nya vaktmästaretjänster, afsedda för
tullbevakningens behof;
af tullkammaren i Södertälje om uppförande å tullkammarens stat
af en kammarskrifvaretjänst;
af tullkammaren i Nyköping om uppförande å tullkammarens stat
af två nya vaktmästaretjänster, afsedda för tullbevakningen i Nyköping
och Oxelösund äfvensom om uppförande å tullstationens i Häfringe stat
af en ny vaktmästaretjänst;
af tullkammaren i Kalmar om uppförande å tullkammarens stat af
en ny kammarskrifvaretjänst och två nya vaktmästaretjänster;
af tullkammaren i Oskarshamn om uppförande å tullkammarens stat
af en ny vaktmästaretjänst;
af tullkammaren i Vishy, under närmare angifven förutsättning,
om indragning af en kustuppsyningsmanstjänst och tre kustroddare-
tj änster;
af tullkammaren i Malmö om inrättande vid tullförvaltningen där¬
städes af två nya kammarskrifvaretjänster för tullkammarens behof;
af tullbevakning sinspektionen i Malmö om inrättande vid tullför¬
valtningen därstädes af fem nya vaktmästaretjänster för tullbevakningens
behof;
HI-J
Den ordinarie
staten.
36 Sjunde hufvudtiteln.
af tullkammaren i Hälsingborg om uppförande dels å tullkammarens
stat af två nya kontrollörstjänster, en ny kammarskrifvaretjänst, en ny
uppsyningsmanstjänst och två nya vaktmästaretjänster dels å tull¬
stationens i Råå stat af en ny vaktmästaretjänst;
af tullkammaren i Trelleborg om tullförvaltarens uppflyttning från
klass 2 till klass 1 äfvensom om uppförande å tullkammarens stat af
en ny kammarskrifvaretjänst och två nya vaktmästaretjänster samt om
utbytande af uppsyningsmanstjänsten mot en öfveruppsyningsmanstjänst;
af tullkammaren i Halmstad om uppförande å tullkammarens stat
af en ny kontrollörstjänst, en ny kammarskrifvaretjänst och två nya
vaktmästaretjänster;
af nederlagskontoret i Göteborg om inrättande vid tullförvaltningen
därstädes af två nya kammarskrifvaretjänster för kontorets behof samt
om utbytande af den för kontorets räkning uppförda vaktmästaretjänsten
mot en uppsyningsmanstjänst;
af tullbevakning sinspektionen i Göteborg om inrättande vid tullför¬
valtningen därstädes af tretton nya vaktmästaretjänster för tullbevak¬
ningens behof;
af tullkammaren i Strömstad om uppförande å tullkammarens stat
af två nya gränsridaretjänster;
af tullkammaren i Falun om uppflyttning af tullförvaltaren från
klass 4 till klass 3;
af tullkammaren i Gåfie om uppförande å tullkammarens stat af
en ny kontrollörstjänst;
af tullkammaren i Söderhamn om uppförande å tullkammarens stat
af en ny kammarskrifvaretjänst;
af tullkammaren i Hudiksvall om uppförande å tullkammarens stat
af en kontrollörstjänst och två nya vaktmästaretjänster;
af tullkammaren i Sundsvall om utbytande af en å tullkammarens
stat uppförd kammarskrifvaretjänst mot en kontrollörstjänst samt om
uppförande å tullkammarens stat af två nya vaktmästaretjänster; samt
af tullkammaren i Östersund om tullförvaltarens uppflyttning från
klass 4 till klass 3 samt om uppförande å tullkammarens stat af en ny
kammarskrifvaretjänst.
Vidare hade från lokala tullmyndigheter följande framställningar
gjorts hos styrelsen, nämligen:
af tullbevakning sinspektionen i Göteborg, att fyrtio åt de för tull¬
bevakningens i Göteborg behof afsedda vaktmästaretjänsterna måtte
uppföras i staten under namn af förste vaktmästaretjänster med en för¬
höjning i den fasta aflöningen af 250 kronor;
Sjunde hufvudtiteln. 37
af tullkamrarna i Örnsköldsvik och Riksgränsen, att den fasta be-
gynnelseaflöniugen för tullförvaltarna i klass 4 måtte höjas till samma
belopp som aflöningen för kontrollörerna, sålunda från 4,000 till 4,200
kronor;
af tullkamrarna i Karlskrona, Gäfle, Hudiksvall, Härnösand, Sunds¬
vall och Örnsköldsvik om ortstillägg åt tullpersoualen å vederbörande
plats, af tullkammaren i Östersund, om ortstillägg åt samtliga tulltjänste¬
man i distriktet retroaktivt från och med år 1912 samt af tullkammaren
i Haparanda om enahanda förmån åt kust- och gränsbevakningsperso-
nalen i distriktet, hvarjämte tullkammaren i Falun hemställt, att ett
dyrortstillägg åt tio procent af nu utgående aflöning måtte tillerkännas
tullförvaltaren därstädes, räknadt från och med 1912 års ingång till den
tid, då ofvan omförmälda uppflyttning i klass 3 kunde äga rum;
af tullför valt- aren vid tullkammaren i Malmö T. J. Bergin, att det
måtte tagas under öfvervägande, huruvida icke tulldirektörsbefattningar
snarast möjligt borde återinföras i Malmö och Göteborg; samt
af tullkammaren i Härnösand, att det måtte tagas under ompröfning,
huruvida icke tullförvaltarna vid de tullkamrar af klass 3, där kontrollör
funnes anställd, måtte uppflyttas i en särskild klass benämnd 2 B, med
en begynnelseaflöning, motsvarande öfverkontrollörernas af klass 2, eller
5,300 kronor.
Vidare hafva af centralstyrelsen för Sveriges tullmanna förening till
generaltullstyrelsen ingifvits fyra särskilda skrifter, hvari hemställan gjorts
om inrättande af tio nya gränsridaretjänster inom Haparanda tull¬
kammardistrikt och sju dylika tjänster inom Strömstads tullkammar¬
distrikt;
om uppflyttning af vaktmästaretjänsterna vid tullförvaltningarna i
Marstrand, Piteå, Furusund, Sandhamn och Dalarö från klass 3 till klass 2;
om höjning af aflöning och pensionsunderlag för vaktmästare i
klass 3 äfvensom för kustroddare med 100 kronor;
om dyrortstillägg med 15 procent af begynnelselönen för samtliga
tjänstinnehafvare å de såsom dyrorter af första klass ansedda tullplatser,
för Stockholm med bibehållande af nuvarande ortstillägg, samt med 10
procent för tjänstinnehafvare å öfriga dyrorter;
om årlig semester af minst 15 dagar åt samtliga tjänstemän af
lägre grad;
om tillerkännande åt extra ordinarie tjänstemän af lägre grad af helt
dagtraktamente vid olycksfall i tjänsten, af hälft dagtraktamente under
sjukdom samt af fri uniformsbeklädnad efter ett års effektiv tjänstgöring.
I detta sammanhang bor jag jämväl att få anmäla en till Kungl.
38 Sjunde hufvudtiteln.
Maj:t ställd den 1 december 1911 dagtecknad framställning från kust¬
od gränsbevakningspersonalen vid finska gränsen om ortstillägg med
10 procent på lönen för samma personal.
De af tullförvaltningarna gjorda framställningarna hafva af dem
närmare utvecklats och motiverats.
Sålunda anför konfiskations- och kassörskontofet i Stockholm, att
arbetet med aflöningslistornas upprättande betydligt ökats dels med
anledning af bestämmelserna i det nya aflöningsreglementet dels på
grund af personalens tillväxt. Konfiskationsgöromålen både under de
senaste åren säkerligen tredubblats och det nya tjänstgöringsreglementet
hade medfört ökadt arbete. Kontorets expeditionstid vore numera ut¬
sträckt till sju timmar hvarje söckendag, under hvilken tid tullför¬
valtaren oafbrutet måste vara tillstädes, hvarförutom han måste i stor
utsträckning tjänstgöra äfven å kvällar samt sön- och helgdagar, \idare
meddelar kontoret, att Irån september månad 1908 hade två extra
ordinarie kammarskrifvare varit inkallade i tjänstgöring, den ene året
om och den andre större delen åt året. Fullgiltiga skäl förelåge så¬
lunda för inrättande åt en ny tjänst, och borde denna tjänst \ara af
kontrollörsgrad, enär eljest åt en kammarskrifvare maste öiverlämnas eu
del göromål, som fordrade stor noggrannhet och grundlig kännedom
om tulltjänstens alla grenar och som i allt fall vore åt. beskaffenhet,
att motsvarande göromål å andra afdelningar af tullförvaltningen i Stock¬
holm handhades af kontrollörer.
Nederlag skontoret i Stockholm framhåller, att under åren 1909 och
1910 samt år 1911 intill tiden för kontorets framställning tre extra
ordinarie kammarskrifvare nästan oafbrutet mast användas i tjänstgöring
å kontoret samt att från och med ingången af år 1911 till kontorets
öfriga åligganden kommit skyldighet att fora och redovisa ytterligaie
en journal, diverse inkomsters journal, som under större delen af hvarje
dag loge minst två personers arbete i anspråk. Den förstärkning åt
personalen, som beredts kontoret genom nyssnämnda inkallning åt extra
ordinarie tjänstemän, kunde på grund häråt icke undvaras. Kontoret
hemställde ' därför att, förutom två kammarskrifvaretjänster, Indika er¬
fordrades för den i tullhuset i Stadsgården förlagda expeditionsafdelningen,
tre nya kammarskrifvaretjänster tör kontorets behot måtte inrättas.
Under erinran att med inrättande åt en ny bevakningskontrollörs-
tjänst, hvarom tullbevakningsinspektionen i Stockholm tidigare anhållit,
förklarats skola anstå till dess erfarenhet vunnits, i hvad mån befrielsen
för öfverinspektoren vid inspektionen tran öfverinseendet ötver personalen
vid vissa tullplatser i Stockholms skärgård samt från det omedelbara
Sjunde hufvudtiteln. 39
utöfvandet af befälet öfver kustbevakningspersonalen därstädes kunde
inverka på förhållandena hos inspektionen, har inspektionen meddelat,
att öfverinspektorens åligganden endast i mycket ringa omfattning
minskats af nyssnämnda anledningar, men att han däremot med ingången
af år 1911 måst öfvertaga ett nytt, synnerligen tidsödande arbete,
nämligen granskning och journalisering af räkningar å ersättning enligt
den s. k. sporteltaxan för tullverket, hvilka räkningar under de nio
första månaderna af året uppgått till icke mindre än omkring 10,300,
och att han på grund häraf varit hindrad att i samma utsträckning som
förut utöfva personlig tillsyn å bevakningsförrättningarna. Den af de
båda nuvarande bevakningskontrollörerna, som omhänderhade bestyret
ined uppbörd af de i berörda räkningar debiterade afgifter, vore häraf
hindrad att förrätta tjänstgöring vid tullbevakningen, i följd hvaraf för
sådant ändamål endast en bevakningskontrollör stått till inspektionens
förfogande. Vidare har inspektionen meddelat, att den kontingent ordi¬
narie vaktmästare, som dagligen året om ställdes till nederlagkontorets
disposition, måst med år 1911 ökas från trettio till fyrtio samt att i
följd häraf antalet ordinarie vaktmästare, som stått till inspektionens
förfogande, i motsvarande mån minskats.
Tullkammaren i Södertelje anför, att i följd af stadens tillväxt och
industriella utveckling tullkammarens uppbörd och öfriga göromål varit
stadda i oafbruten tillväxt under de senaste tio åren, samt att tull¬
kammaren under de senaste fem åren erhållit nödig arbetshjälp af en
med styrelsens tillstånd inkallad extra ordinarie kammarskrifvare, hvilken
inkallning under de båda sista åren varit daglig. Den inkallade extra
kammarskrifvaren fullgjorde samma tjänstgöring som en ordinarie sådan
tjänsteman, i följd hvaraf, och då tullförvaltaren vore ensam tjänsteman
af högre grad, den af 1908 års tullstatskommission angifna förutsättning
för anställande af en ordinarie kammarskrifvare vore för handen.
Af tullkammaren i Nyköping liar till stöd för dess framställning
anförts, att det under flera år visat sig oundgängligen nödvändigt att i
ständig tjänstgöring använda, i Oxelösund två och i Häfringe likaledes
två extra ordinarie vaktmästare, hvarjämte tidvis ytterligare en extra
ordinarie vaktmästare erfordrats i Oxelösund; att sjöfarten på Oxelösund,
hvilken påginge året om, vore stadd i afsevärd stegring och att särskild!
antalet styckegodslaster ökats; att de inkallade förrättade samma arbete
som de ordinarie och fördenskull borde åtnjuta samma lön; samt att
tjänstgöringen vid tullstationen i Häfringe, som utgjorde inloppsstation
såväl till Oxelösund och Nyköping som till Norrköping, vore synnerligen
ansträngande, särskilt vintertiden.
[no
40 Sjunde hufvudtiteln.
Tullkammaren i Kalmar har förmält, att sedan flera år tillbaka
erfordrats inhållning under seglationstiden af två till tre extra ordinarie
kammarskrifvare och under de senaste två åren nästan ständig inhållning
hela året af två dylika tjänstemän, hvartill komme, att göromålen vid
tullkammaren med ingången af år 1912 med säkerhet komme att ökas.
Beträffande den ordinarie tullbevakningen hade densamma sedan mer än
ett tiotal år tillbaka måst förstärkas under större delen af seglations¬
tiden med fyra till sex extra ordinarie vaktmästare, hvarjämte under de
båda senaste åren trafiken nödvändiggjort inhållning året om af två
extra ordinarie vaktmästare och dessutom under seglationstiden vanligen
af fyra sådana.
Tullkammaren i Oskarshamn åberopar såsom skäl för den af tull¬
kammaren gjorda framställningen, att sedan den kustbevakningspostering,
som varit förlagd i Oskarshamn, med ingången af år 1911 indrägtig, en
stor del af dess tjänsteåligganden måst öfvertagas af den inre bevak-
niugen. Då nattbevakningen på grund häraf måst ökas till tva man
hvarje natt för att effektivt kunna verkställa ^visitation och försegling
af under natten i den vidsträckta hamnen och på redden inkomna fartyg,
hade en extra ordinarie vaktmästare måst användas i tjänstgöring.
Under framhållande häraf, att, sedan kustöfveruppsyningsmannen
i Visby tullkammardistrikt i sin tjänstebåt låtit insätta en motor om
12 hästkrafter, det visat sig, att denna motor vore för svag och borde
utbytas mot en ny sådan om 18 hästkrafter och att för möjliggörande
häraf den till kustöfveruppsyningsmannen nu utgående jaktlega, 1,400
kronor, måste höjas till 1,600 kronor, gör tullkammaren i Visby gällande
att, därest så skedde och tillika motor blefve insatt i den segeljakt,
som tillhörde den ena af de två kustuppsyningsmännen i distriktet —
hvarvid jaktlegan till denne borde ökas från nuvarande 700 till 1,400
kronor — den tredje posteringen, bestående af eu kustuppsyningsman
och tre kustroddare, kunde indragas.
Tullkammaren i Malmö förmenar, att de båda biträdande kammar-
skrifvarebefattningar, som sedan lång tid tillbaka varit tullkammaren
tilldelade och hvilkas innehafvare förrättade lika ansvarsfulla göromål
som ordinarie kammarskrifvare, borde, i enlighet med hvad 1908 års
tullstatskommission uttalat, uppföras å ordinarie stat.
Af tullbevakning sinspektionen i Malmö anmärkes, att den ordinarie
bevakningspersonalen, oaktadt erhållen förstärkning, icke voro tillfyllest
för att motsvara det behof, som förefunnes, om densamma skulle anses
stå i rimlig proportion till de alltmer ökade göromålen, hvilket fram-
ginge häraf att, medan hos inspektionen funnes anställda 44 ordinarie
Sjunde hufvndtiteln. 41
vaktmästare, icke mindre än 25 extra ordinarie vaktmästare måste anlitas
till biträde åt dessa. Dessutom vore inspektionen öfvertygad om, att den
nya tulltaxan komme att bidraga till ökning af bevakningspersonalens
göromål.
Tullkammaren i Hälsingborg bär framhållit, att den nya tulltaxans
tillämpning med säkerhet kunde antagas medföra behof af personal-
förstärkning, hufvudsakligen på grund af det förhållande, att tull-
behandlmgsgöromålen komme att tarfva längre tid och noggrannare
behandling samt vore af sådan beskaffenhet, att handläggningen af
dem måste anförtios åt i tjänsten äldre och mera erfarna krafter. T
likhet med hvad förhållandet vore vid packhuset i Malmö, erfordrades
vidare, för ^tillsyn och registrering af gods, som infördes i packhusen,
och tillika såsom biträde vid tullbehandling af varor en uppsyningsman.
Hvad beträffar de af tullkammaren begärda nya vaktmästaretjänsterna,
mcddelai tullkammaren, att under eu längre tid vid tullbevakningen i
Hälsingborg sex och vid tullbevakningen i Råå tre extra ordinarie
vaktmästare varit inkallade i ständig tjänstgöring och att någon utsikt
icke föiefunnes att kunna minska antalet af denna förstärkning å
någondera platsen.
Med erinran om sin i ämnet år 1910 till generaltullstyrelsen
gjoida framställning gör tullkammaren i Trelleborg gällande, att de
skäl, Indika af tullkammaren därvid anförts för tullförvaltaretjänstens
uppflyttning i klass 1, icke blott kvarstode i oförminskad grad utan än
vidare vunnit i styrka, i det att rörelsen och trafiken vore stadd i en
tillväxt, hvarom man vid ångfärjetrafikens öppnande icke kunnat göra
eon föreställning. Såsom bevis härför anförde tullkammaren, att det
för ångfärjetrafiken afsedda packhuset komme att än ytterligare till¬
byggas och att tullafdelningen för postgods skulle betydligt utvidgas.
Också befunne sig tulluppbörden i eu snabb och ansenlig tillväxt. Ehuru
två nya kammarskrifyaretjänster komme att inrättas med ingången af
år 1912, kunde det likväl antagas såsom gifvet, att det ökade arbete,
som blefve en följd af den nya tulltaxans ikraftträdande, inom kort
komme att medföra behof af ytterligare förstärkning af arbetskrafterna
vid tullkammaren. Detta behof kunde emellertid icke på förhand be¬
räknas, och tullkammaren måste därför förbehålla sig att, när sådant
behof gjort sig gällande, få inkomma med framställning om ökning af
personalen, eventuellt redan under år 1912. Dock ansåge tullkammaren,
att biträdande kammarsknfvarebefattningen hos tullkammaren borde
öfverflyttas på ordinarie stat, då stadigvarande behof af densamma före-
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 6
[11-]
42 Sjunde hufvudtiteln.
Til 1 läge. Uppsy ningsmanstjänstens förändring till en öfveruppsyningsmans-
tjänst vore betingad af tjänstens synnerligen maktpåliggande och ansvars¬
fulla beskaffenhet, särskilt hvad beträffade arbetet och tillsynen vid
ångfärjetrafiken och godstransiteringen äfvensom vid de viktiga, allt
mera omfattande kreaturstransporterna, hvarför tjänstens innehafvare
kunde sägas fullgöra eu bevakningskontrollörs flesta åligganden. Slut¬
ligen meddelar tullkammaren, att, oaktadt bevakningspersonalen med
ingången af år 1911 förstärkts med tre ordinarie vaktmästare, det likväl
visat sig nödvändigt att under större delen af detta år i tjänstgöring
använda ända till sex extra ordinarie vaktmästare och att den före¬
stående utvidgningen af tullpackhusen utan tvifvel komme att påfordra
vaktmästarebiträden i större utsträckning än hittills.
Tullkammaren i Halmstad meddelar, att under år 1911 mast an¬
vändas i ständig tjänstgöring minst tre extra ordinarie kammarskrifvare,
men för det mesta fyra sådana tjänstemän, att den nya tulltaxans till-
lämpning komme att öka behofvet af personal vid tullkammaren och
att fördenskull minst två nya tjänstemän vore af nöden och att af dessa
åtminstone en borde vara af kontrollörs grad, samt tillfogar, att under
de senaste fem till sex åren minst två och under innevarande år tre
extra ordinarie vaktmästare varit inkallade till ständig tjänstgöring och
att vid många tillfällen ytterligare förstärkning af tullbevakningsperso-
nalen måst anordnas.
Nederlag skontor et i Göteborg meddelar, att till förstärkning af kon¬
torets personal måst användas, förutom en biträdande kammarskrifvare,
eu till två extra ordinarie kammarskrifvare, hvilken förstärkning icke
kunde undvaras. Sedan den hos kontoret anställde vaktmästaren den
24 april 1911 förordnats att i egenskap af extra ordinarie uppsynings¬
man utöfva tillsyn öfver den i och för transitrörelsen använda bevak¬
ningspersonalen, hade erfarenheten visat, att den extra ordinarie upp-
syningsmannens verksamhet varit till stort gagn för bevakningsgöro-
målens behöriga skötande, och vore, i följd af kaj områdets utvidgning
och en lifligare transitrörelse genom tillkomsten af nya sjöfartsleder,
omförmälda tillsyn fortfarande behöflig och komme att ställa ytterligare
kraf på dess utöfvare.
Tullbevakningsinspektionen i Göteborg framhåller, att trafiken öfver
Göteborg alltjämt vore stadd i ett betydligt uppsving, särskildt be¬
träffande förbindelsen med aflägset belägna hamnar, och att Göteborgs
hamn artade sig att blifva en uppsamlingshamn i stor stil för omlast-
ningsgods, som ditfördes från Kristania, Köpenhamn, Stettin, Hamburg
och flera utländska hamnar. Detta omlastningsgods måste ställas under
Sjunde hufvudtiteln. 43
tullbevakning ofta Mera dagar, innan det blefve inlastadt i de väntade
oceanångarna. På grund häraf vore den ordinarie personalen, oaktadt
det betydande antal vaktmästaretjänster, som inrättats under de senaste
åren, nämligen år 1909 tio, år 1911 fem och för år 1912 femton, fort¬
farande otillräcklig, hvilket framginge däraf, att såväl under år 1910
som under år 1911 omkring 28 extra ordinarie vaktmästare måst an¬
vändas i ständig tjänstgöring, och hade under vissa dagar af innevarande
år öfver 40 extra ordinarie vaktmästare varit inkallade. Enär, såsom
nyss nämnts, endast 15 nya vaktmästaretjänster inrättats för år 1912,
men under innevarande år 28 extra ordinarie vaktmästare varit ständigt
inkallade, ansåge inspektionen 13 nya dylika tjänster vara erforderliga.
Tullkammaren i Strömstad håller före, att, hvilka bestämmelser än
komme att blifva definitivt gällande rörande gränstrafiken i Svinesund
och Idefjorden, två nya gränsridaretjänster vore erforderliga, nämligen
eu inom posteringen Långnäs, där bevakningen uppehölles af en till¬
förordnad gränsridare, och en, hvars innehafvare skulle tjänstgöra på
gränsuppsyningsmannens motorbåt.
Tull kammat en i latun anmärker, att uppbörden vid tullkammaren
under de senaste åren öfverstigit eller vant jämförlig med uppbörden
vid ett flertal tullkamrar i klass 3 samt med endast tre undantag öfver¬
stigit uppbörden vid tullkamrarna i klass 4. \ id en tullkammare såsom
den i Falun, där någon nämnvärd införsel af s. k. kassaartiklar icke
förekomme, finge enligt tullkammarens mening uppbördens storlek an¬
ses såsom en mätare af den arbetsmängd, som förekomme vid tull¬
kammaren, äfvensom af föreståndarens personliga tjänsteansvar. De
hufvudsakliga göromålen vid tullkammaren utgjordes af tullbehandlings-
expeditioner, hvilka samtliga handlades af tullförvaltaren personligen,
och, enär importen vore åt en mångfaldig och växlande art och till be¬
tydande del utgjordes af modist- och korta varor, ställde dessa göromål
stora kraf på tullförvaltarens kompetens och ansvarighet, ett förhållande,
som komme att göra sig ännu mera märkbart efter den nya tulltaxans
ikraftträdande. Under tullkammaren lydde, anför tullkammaren vidare,
fem gränsstationer, för hvilkas tillsyn och skötsel tullförvaltaren hade
ett ej obetydligt arbete, omtanke och ansvar. De inspektionsresor, tull¬
förvaltaren måste företaga för tillsynen å stationerna, vore förbundna
med mycket störa obehag och svårigheter, stundom med faror för lif
och hälsa, hvartill komme, att Falun i afseende å lefnadskostnadernas
hpjd täflade med storstäderna och att med tullförvaltaretjänsten där¬
städes icke några extra inkomster vore förenade.
[11.]
44 Sjunde hufvudtiteln.
' [11.] Tullkammaren i Gäfle anför, att sedan flera år tillbaka behof af
ökaclt antal packhustjänstemän ofta gjort sig gällande och att detta
behof numera, då tullbehandlingen i sj kifva packhuset dagligen måste
försiggå vid två vågar och ofta vid tre eller fyra sådana samtidigt, vore
oafvisligt. De trägna tullbehandlingsgöromål, som måste förrättas af
förste kontrollören, samt den honom såsom föreståndare för packhuset
åliggande skyldigheten att öfvervaka tullbehandlingsarbetet i dess helhet
tillsammans utgjorde en i längden öfver ansträngande arbetsbörda. Enär
den hos tullkammaren anställde kontrollören hufvudsakligen toges i
anspråk för tullbehandlingen af manufaktur- och korta varor, men tull¬
behandlingen af maskiner, hvaraf en betydande införsel ägde rum, samt
äfven ofta tullbehandlingen af andra varor på den expedierande tjänste¬
mannen ställde större anspråk på insikter i tullbehandlingsgöromål än
som i allmänhet kunde fordras af eu kammarskrifvare, ansåge tull¬
kammaren, att statens och trafikens intressen knappast kunde, sårskildt
efter den nya tulltaxans ikraftträdande, tillgodoses på ett fullt tillfreds¬
ställande sätt, med mindre den behöfliga förstärkningen af packhus-
personalen åstadkommes genom inrättande vid tullkammaren af en n\
kontrollörstjänst; och, äfven om tullbehandliugsgöromålen under vissa
delar af året vore mindre omfattande än eljest, hade det likväl visat
sig, att denna skillnad i göromålens mängd år efter år minskades, i
det att godstrafiken å järnvägarna under vintermånaderna ökats. I alla
händelser vore arbetet vid tullkammären den del af året, då sjötrafik
påginge, af så stor omfattning, att anställande af ytterligare en kon¬
trollör i packhuset vore väl motiveradt af göromålens mängd, beskaffen¬
het och vikt.
Tullkammaren i Söderhamn meddelar, att under minst tio års tid
en extra ordinarie kammarskrifvare varit inkallad under seglationstiden
och att numera biträde af två dylika tjänstemän erfordrades, samt att
personalens otillräcklighet äfven framginge däraf, att vid enhvar åt
fem tullkamrar med ett lägre poängtal än tullkammarens i Söderhamn
funnes anställda två kammarskrifvare.
Tullkammaren i Hudiksvall anför, att det väsentligt ökade arbete,
som vid hvarje tullförvaltning med någon mera betydande import
blefve eu följd af den nya tulltaxans ikraftträdande, äfven vid tull¬
kammaren komme att medföra behof af ökad personal för tullbehand-
lingsgöromålen. Föreståndaren för en tullförvaltning med så många
och vidtomfattande förvaltningsgrenar som den i Hudiksvall medbunne
icke att i den omfattning, tjänstgöringsreglementet för tullverket afsåge,
verkställa förekommande tullbehandlingsgöromål, då dessa göromåls
Sjunde hufvudtiteln. 45
natur kräfde, att förrättningsmannen skulle äga tillfälle att ostördt och
odelad t ägna sig däråt utan att oroas af tanken, att andra viktiga
göromål försummades. Fördenskull erfordrades med nödvändighet eu
särskild tjänsteman för tullbehandlingsgöromålen och denne tjänsteman
borde, för att icke tullkammaren skulle tvingas att i stöire utsträckning
öfverlämna nämnda göromål åt yngre, mindre erfarna biträden, vara af
kontrollörs grad. Vidare meddelar tullkammaren, att under en följd af
år infällning under hela seglationstiden af minst två extra ordinarie
vaktmästare vant nödvändig och att detta behof alltjämt förelåge.
lull kammaren i Sundsvall uttalar såsom sin uppfattning, att vid
tillämpning af den nya tulltaxan stora kraf komme att ställas på tjänste¬
männen i packhuset vid undersökning och attestering af åtskilliga varor.
Da den i packhuset tjänstgörande förste kontrollören icke vore i stånd
att utöfva tillfyllestgörande kontroll öfver packhusarbetet i dess helhet,
vore det behölligt, att en tjänsteman af kontrollörsgrad anställdes med
befogenhet att verkställa dylik kontroll, livarjämte han äfven borde
handhafva göromålen vid den s. k. finska trafiken, hvilka göromål, nu
skötta af förste kontrollören, på grund af lokala förhållanden vore
mycket tidsödande, hvarför det vore särdeles lämpligt, om förste kon¬
trollören kunde blifva befriad från desamma. Någon ökning af per¬
sonalens antal blefve på grund häraf icke behöflig, enär, vid bifall till
den af tullkammaren gjorda framställningen om en ny kontrollörstjänst,
en kammarskrifvaretjänst kunde indragas. ^ idare meddelar tullkam¬
maren, att sedan lång tid tillbaka två extra ordinarie tjänstemän af
lägre grad varit inkallade i oafbruten tjänstgöring under seglationstiden
och att dessa förrättat samma göromål som ordinarie vaktmästare.
Tullkammaren i Östersund säger sig visserligen vara förvissad
om att den af 1908 års tullstatskommission uppgjorda s. k. poäng¬
tabellen vore fullt exakt i fråga om göromålens sammanlagda mängd
vid respektive tullkamrar, men anser icke det därför vara säkert, att vid
en stol re tullkammare med en större personal tullförvaltarens arbets¬
börda vore större än vid en mindre tullkammare med en fåtaligare personal.
Af\en borde lefnadskostnadernas höjd och förekomsten af extra
inkomster tagas i betraktande vid aflöningars bestämmande och, därest
Östersund i dessa hänseenden jämfördes med andra tullkamrar i klass 4,
utfölle jämförelsen högst ogynnsamt hvad beträffade nämnda stad, i det
att där lefnadskostnaderna vore synnerligen höga och extra inkomster
alldeles saknades. Vidare medförde tullförvaltarens åligganden såsom
chef för gränsbevakningen en afsevärd tillökning i hans arbete. Med
nuvarande aflöning för tullförvaltaren vore det därför icke antagligt,
[11.]
46 Sjunde hufvudtiteln.
[11.] att tjänster) komme att blifva eftersökt af andra än yngre kammar¬
skrifvare. Beträffande biträdande kammarskrifvarebefattningen förelåge
ett stadigvarande bebo! af densamma, och borde därför befattningen
öfverflyttas på ordinarie stat.
Till stöd för framställningen om uppförande af 40 vaktmästare¬
tjänster såsom förste vaktmästaretjänster med viss förhöjd aflöning har
tullbevakning sinspektionen i Göteborg anlört, att sedan flera åi tillbaka
ett visst antal, för närvarande fyrtio, bland de mest dugliga och pålit¬
liga vaktmästarno användts till förrättande af de mest maktpcdiggande
o-öromålen, särskildt bevakning af större styckegodsbåtar, utan att för
denna tjänstgöring kunnat beredas dem någon lindring eller minskning
i öfrig tjänstgöring, samt att det med hänsyn därtill och till den linga
utsikt*3 till befordran, som förefunnes för vaktmästarne, syntes inspek¬
tionen lämpligt, ej minst ur statsverkets synpunkt, att den af inspek¬
tionen föreslagna anordning, hvilken hade sin motsvarighet inom post¬
verket i fråga om förste vaktmästare och förste postiljoner, blefve
vidtagen. . ~
Tullkammaren i Riksgränsen, som jämte tullkammaren i Örnsköldsvik
hemställt, att aflöningen för tullförvaltare i klass 4 måtte höjas till
samma belopp som kontrollörernas aflöning, har anfört, att det nu¬
varande förhållandet i detta hänseende vore en organisatorisk oegent¬
lighet, som särskildt skarpt framträdde i fråga om tullförvaltare vid
gränstullkamrarna. .
Såsom skäl för det af åtskilliga tullförvaltmngar framställa
yrkandet om beredande af ortstillägg har i allmänhet åberopats, att
lefnadskostnader, skatter in. m. a vissa platser väsentligt öfverstege
motsvarande utgifter å andra platser, där tullpersonalen dock åtnjöte
enahanda aflöning som personalen å de förra platserna, äfvensom att
inom andra statens verk ortstillägg förekomme i betydligt större ut¬
sträckning än i tullverket.
Tullförvaltaren Bergin har beträffande det åt honom ifrågasätta
återinförandet af tulldirektörsbefattningarna framhållit, bland annat, att
vid tullförval tningarna i Göteborg och Malmö under nuvarande för-
hållanden saknades en central myndighet, som ägde befogenhet att in¬
gripa reglerande och ordnande i förvaltningarnas arbete. Detta för¬
hållande hade gjort sig särskildt kännbart i Malmö, där detsamma
vållat både oreda' och besvär, särskildt för främlingar, som ofta uttryckt
sin förvåning öfver att en chef för förvaltningen icke funnes. Saknaden
af ett gemensamt chefskap inverkade också synnerligen ofördelaktigt i
personalfrågor, såsom vid afgifvande af förord till de cirkulerande
Sjunde hufvudtiteln.
47
kammarskrifvare- och vaktmästaretjänsterna, vid tilldelande af vitsord åt
extra ordinarie personal m. in.
De hulviidsakligaste af de skäl, centralstyrelsen för Sveriaes tull-
mannajörening anfört till stöd för de af föreningen gjorda frlmstälf-
mngarua, hafva bhfyit angifna i sammanhang med styrelsens här nedan
återgifva yttrande öfver dessa framställningar, hvarför någon redogörelse
for desamma icke här torde erfordras. 8
[11.]
-Efter denna redogörelse för till generaltullstyrelsen inkomna fram-
stallmngar har styrelsen i sm ifrågavarande skrifvelse den 11 november
1911 foi egen del anfört hufvudsakligen följande.
fn 0HV+ad iaf k0nfis.katK)r's' och kassörskontoret i Stockholm anförts
funne styrelsen innefatta fullpltigt skäl för inrättande vid kontoret af
en ny tjänst. Styrelsen hade dock icke funnit sig öfvertygad om nöd¬
vändigheten af att denna tjänst blefve af kontrollörsgrad utan ansa!
kunna1 fil det föreliggande behofvet af personalförstärkning borde
kunna fyllas medelst inrättande af en ny kammarskrifvaretjänst vid
tullforvaltningen i Stockholm, afsedd för kontorets behof
intrattande de två af nederlagskontoret i Stockholm äskade kam-
marsknfvaretjanster, som påkallades af inrättandet af en afdelning af
°n 0iet, 1 det nVa tullhuset i Stadsgården, komme styrelsen att i annat
sSt Förut» gT fram.8tfJ^ln& om, dessa tjänsters uppförande å extra
stat. Förutom dessa tva tjänster hade kontoret, under åberopande af
den tor goromalen nödvändiga inkallningen af extra ordinarie kammar¬
skrifvare, anhalht om ytterligare tre kammarskrifvare; men då det syntes
sTsto utspel ra Tffw’ °rdinariG PerSOnal 8kulle anställas i
och ande , * arbetskrafter i hala dess omfattning
hemställt1 at f u ? ^ l w tlI1^odo8e8 medelst ^dan, har styrelsen
skriWjanStl” eh°f m4“e inr"UaS ytterlio;1re tvä kammar-
• ,.Hvad tubbevakningsinspektionen i Stockholm anfört till stöd för
bevakaÄ 77 W om uppförande å inspektionens stat af eu ny
bevaWgskontrollorstjanst kunde styrelsen icke undgå att rinna synner^
ligen beaktansyardt, Visserligen hade denna framställning vid de två
äreÄ Ä,diderra.«°rt8 - 1 till slätt för
i j .. b 1912 icke biträdts af styrelsen; men skälet härför
_ade väsentligen vant, att styrelsen ansett någon tids erfarenhet höra
D^ir Verkai\ af öfveri-Pektorens befriande från vissa gotmll
et hade nu \isat sig, att ofvennspektorens göromål icke hälig-enom
minskats i någon nämnvärd mån. Samtidigt härmed både göromåfön
Gener (Mull
ityreUen.
[11,1
48
Sjunde hulvudtiteln.
vid inspektionen i mycket stor omfattning okats genom de förändrande
föreskrifter rörande uppbörden och redovisningen af ersättningen för
vissa tjänstförrättningar, hvilka med år 1911 tradt i kraft. es®a
göromål upptog^ den ene bevakmngskontrollorens tid och medförde
äfven för öfverinspektoren ett betydande arbete; och styrelsen kunde
därför nu vitsorda behofvet af eu ny bevaknmgskontrollor. Att såsom
inspektionen alternativt hemställt, söka täcka behofvet af eu ny forman
för tullbevakningen medelst inrättande af eu med bevakmngsbefal förenad
kammarskrifvaretjänst, kunde styrelsen för sin del icke förorda. En sådan
organisation användes och kunde anses lämplig a vissa mindre tullplatser,
där rörelsen icke vore af större omfattning, an att vissa tullkammar-
göromål samt åliggandena som bevaknmgsforman kunde utföras åt eu
person; men densamma lämpade sig enligt styrelsens mening icke för
rikets största tullplats med eu mycket talrik personal och ett synnerligen
vidsträckt hamnområde; och framhåller styrelsen, att vid tullbevaknings-
inspektionen i Göteborg funnes anställda tre bevakningskontrolloier
Styrelsen hemställde fördenskull, att vid tullbevaknmgsinspektionen i
Stockholm måtte inrättas en ny bevakningskontrollorstjanst — I anled¬
ning af inspektionens uppgift, att nederlagskontorets behof af vakt¬
mästare för tillsyn å nederlagsmagasmen okats från trettio till f}it
dagligen, hade yttrande från nämnda kontor infordrats; och hade kontoret
därvid upplyst, att erfarenheten visat sistnämnda antal vaktmästare vara
fullt behörigt för att på ett tillfredsställande sätt kunna ti lmo esga
allmänhetens billiga anspråk på snabb expedition samt anfört, att
ej sällan inträffat, att kontoret måst rekvirera ytterligare ^stärkning
af bevakningspersonalen, äfvensom att, sedan den nya nederlagsexpedi-
tioneu i Stadsgården öppnats, kontoret måst dit förlägga tio vaktmästare,
hvarför ett antal af fyrtio vaktmästare maste anses såsom den minsta
tänkbara kontingent, som tillsvidare kunde beräknas for
ningen. På grund häraf ansåge styrelsen sig hora tillstyrka inspek
tionens framställning om inrättande af tio nya vaktmästare^anster
Tullkammarens i Södertälje anhållan om en kammarsknfvaretj ,
biträdes af styrelsen, under åberopande af hvad tullkammaren till st
för sin framställning anfört. • i_ö
Under åberopande af styrelsens förut hafdade uppfattning, att ic
hela behofvet af arbetskrafter under alla förhållanden borde bUgodose
genom anställande af ordinarie personal har styrelsen bemstallt, att
tullkammarens i Nyköping här ofvan omförmalda framställning måtte
allenast på det sätt bifallas, att två nya vaktmastaretjanster mrattades
den ena för tullbevakningen i Nyköping och Oxelösund, dar pa örun
Sjunde hufvudtiteln. 49
af nådiga brefvet den 20 juli 1888 tullbehandling af visst gods skulle TIL]
äga rum, och den andra för tullbevakningen i Häfringe.
Den al tullkammaren i Kalmar gjorda framställningen om upp¬
förande å tullkammarens stat af en ny kammarskrifvaretjänst och två
nya vaktmästaretjänster syntes styrelsen tillfyllestgörande motiverad,
hvarför styrelsen tillstyrkte nådigt bifall till densamma.
Tullkammarens i Oskarshamn framställning om inrättande af eu
ny vaktmästaretjänst utgjorde ett upprepande af tullkammarens näst-
lidet år gjorda och af styrelsen tillstyrkta men af Kungl. Maj:t icke
bifallna framställning. Då emellertid de af tullkammaren anförda skäl
syntes styrelsen ådagalägga behofvet af den begärda tjänsten, förnyade
nu styrelsen sitt tillstyrkande af framställningen.
Den af tullkammaren i Visby föreslagna anordning med två af
kustbevakningsförmännens i distriktet tjänstefarkoster skulle visserligen
medföra en ökad kostnad i jaktlega af 900 kronor, men å andra sidan
föranleda, att en kustuppsyningsmanstjänst och tre kustroddaretjänster
blefve öfverllödiga och kunde indragas. Beloppet af den besparing,
som härigenom skulle uppstå för tullverket, läte sig icke nu bestämmas,
då detta belopp berodde på, huruvida någon eller några af innehaf-
varne af berörda fyra tjänster skulle behöfva förflyttas å indragnings-
stat. Det vore dock den allra största sannolikhet för, att samtliga be-
mälde t länsinnehafvare skulle under loppet af år 1912 kunna förflyttas
till andra tjänster vid kustbevakningen; och i sådant fall skulle genom
de föreslagna åtgärderna vinnas en besparing, uppgående till omkring
5,000 kronor. Styrelsen, som det jämlikt § 10 i aflöningsreglementet
tillkomme att bestämma anslag till jaktlega, hemställde, att en kust¬
uppsyningsmanstjänst och tre kustroddaretjänster måtte indragas.
1908 års tullstatskommission hade såsom sin uppfattning uttalat,
att, där icke särskilda omständigheter annorlunda föranledde, biträdande
kammarskrifvarebefattning, hvaraf stadigvarande behof förelåge och hvars
innehafvare fullgjorde samma tjänstgöring som ordinarie kammarskrif¬
vare, borde uppföras å ordinäre stat. Tullkammarens i Malmö under
åberopande af detta uttalande gjorda hemställan om två nya kammar-
skrifvaretjänster tillstyrktes af styrelsen. I détta sammanhang tilläte
styrelsen sig omförmäla, att styrelsen vore betänkt på att indraga samt¬
liga biträdande kammarskrifvarebefattningar i tullverket. Dessa befatt¬
ningar, hvilka tillkommit för att bereda äldre och mera förtjänta extra,
ordinarie kammarskrifvare i afvaktan på befordran till ordinarie tjänst
en något högre inkomst än som vore förenad med ständig inhållning,
uppfyllde nämligen icke längre sitt berörda ändamål. Sedan Kungl.
Bihang till BiJcsd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Sjunde hufvudtiteln.
Mi.] Maj:t enligt nådig skrifvelse till generaltullstyrelsen den 2 december
1 {) 1 () bestämt, bland annat, att dagaflöning till extra ordinarie kammar¬
skrifvare, som förordnades att bestrida ordinarie kammarskrifvaretjänst,
skulle utgå med 5 kronor, hade styrelsen med stöd af § 23 i aflönings-
reglementet den 18 juni 1910 — enligt hvilket författningsrum styrelsen
ägde bestämma ersättning till inkallad extra ordinarie personal med
iakttagande att dagaflöning till sådan personal såvidt möjligt borde be¬
gränsas till de belopp, som för förordnande å motsvarande ordinarie
tjänst blifvit fastställda af Kungl. Maj:t — bestämt, att dagaflöning till
i tjänstgöring inkallad extra ordinarie kammarskrifvare skulle utgå med
4 kronor intill dess lian effektivt tjänstgjort i tva år och däreftei med
5 kronor. Då arfvode till biträdande kammarskrifvare — hvilket styrelsen
jämlikt nyss åberopade paragraf i aflöningsreglementet likaledes ägde
bestämma — utginge med 1,800 kronor för år, åtnjöte alltså en året
om inkallad extra ordinäre kammarskrifvare, som innehade längre effek¬
tiv tjänstgöring än två år, en till och med något högre ersättning än
biträdande kammarskrifvarearfvodet; och då höjning af detta arfvode
syntes styrelsen icke böra ifrågakomma, torde något skäl att \ idare
bibehålla biträdande kammarskrifvarebefattningarna icke. föreligga utan
borde de, i den mån de icke förvandlades till ordinarie tjänster, ersättas
med inkallning af extra ordinarie kammarskrifvare.
Den af tullbevakningsinspektionen i Malmö gjorda framställningen
om fem nya vaktmästaretjänster funne styrelsen, i betraktande af det
stora antalet inkallade extra ordinarie vaktmästare, vara synnerligen
befogad och tillstyrkte fördenskull nådigt bifall till densamma.
Ehuru det torde vara uppenbart, att tillämpningen af den nya
tulltaxan skulle vid en så betydande tullkammare som den i Hälsingborg
medföra väsentligt ökade göromål, hade styrelsen dock ansett sig icke
kunna i allo tillstyrka tullkammarens därstädes begäran om personal¬
förstärkning. Enligt styrelsens åsikt torde behofvet af ökade arbets¬
krafter å tullkammarafdelningen kunna, åtminstone tillsvidare, tillgodoses
medelst anställande af en ny kontrollör och en ny kammarskrifvare;
men då nämnda behof föranleddes af den nya tulltaxans tillämpning,
hade styrelsen ansett dessa tjänster icke böra uppföras å ordinarie
stat, utan upptagas å extra aflöningsstat, intill dess önskvärd
erfarenhet vunnits om den verkan å göromålens omfattning och
beskaffenhet, som tillämpningen af nämnda tulltaxa komme att med¬
föra. Styrelsen hemställde alltså om uppförande å extra aflönings¬
stat för år 1913 af en kontrollörs- och en kammarskrifvaretjänst, af-
sedda för tullkammarens i Hälsingborg behof. Vidare funne styrelsen
Sjunde liulvudtiteln. 51
beliofvet af två nya vaktmästaretjänster vid tullbevakningen i Hälsing¬
borg och en dylik tjänst vid tullbevakningen i Råå vara tillfyllestgörande
ådagalagdt genom hvad tullkammaren anfört och hemställde därför, att
nämnda tre tjänster måtte uppföras å ordinarie stat för år 1913. Hvad
slutligen beträffade tullkammarens framställning om en ny uppsynings-
manstjänst, både styrelsen af hvad tullkammaren till stöd härför anfört
icke funnit sig öfvertygad om beliofvet af denna tjänst och kunde förty
icke tillstyrka bifall till tullkammarens anhållan därom.
På redan — i fråga om tullkammaren i Malmö — antydda skäl
tillstyrkte styrelsen bifall till tullkammarens i Trelleborg framställning
om den hos tullkammaren befintliga biträdande kammarskrifvarebefatt-
ningens uppförande i staten såsom en ordinarie kammarskrifvaretjänst.
Att den alltjämt växande rörelsen vid tullkammaren måste föranleda
behof af ökad bevakningspersonal, syntes styrelsen uppenbart, och styrelsen
ansåge sig därför och på de af tullkammaren anförda skäl böra förorda
tullkammarens framställning om två nya vaktmästare tjänster. Däremot
unde styrelsen lika litet nu som år 1910, då jämväl hemställan gjorts
åt tullkammaren om utbytande af uppsyningsmanstjänsten mot en öfver-
uppsymngsmanstjänst, finna anledning tillstyrka den sålunda ifrågasatta
förändringen.
Till den af tullkammaren i Halmstad gjorda framställningen om
inrättande åt en ny kontrollörstjänst, en ny kammarskrifvaretjänst och
två nya vaktmästaretjänster tillstyrkte styrelsen nådigt bifall. Be-
hofvet af det begärda antalet, nya tjänstemän syntes styrelsen tillfyllest¬
görande styrkt; och eniir vid tullkammaren endast en tjänsteman af
kontrollörsgrad funnes anställd, torde, för bibehållande af skälig propor¬
tion mellan antalet kontrollörer och antalet kammarskrifvare, en af de
föreslagna tjänstemännen af högre grad böra uppföras i kontrollörsgrad.
Den af nederlagskontoret i Göteborg framställda begäran om in¬
rättande af två nya kammarskrifvaretjänster funne styrelsen, på förut
antydda skäl, ^ icke anledning tillstyrka i vidsträcktare mån, än att en
d_ylik tjänst måtte, i stället för biträdande kammarskrifvare!lefattningen
uppforas a ordinarie stat, Kontorets framställning, att vaktmästaretjänsten
matte utbytas mot en uppsyningsmanstjänst, ansåge styrelsen sig böra
tillstyrka, enär behof af eu förman för den talrika vaktmästarepersonal,
som användes vid nederlags- och transitgodsbevakning, gjort sig gällande
oc“ den & kontoret anställde vaktmästaren därför måst förordnas att
tjänstgöra såsom extra ordinarie uppsyningsman.
Då det torde kunna förväntas, att de lifliga förbindelser mellan
Goteborg och flera aflägsna hamnar, hvilka på senaste åren tillkommit
52 Sjunde huivudtiteln.
och syntes vara stadda i rask utveckling, skulle framkalla ytterligare
behof af ökadt antal vaktmästare vid tullbevakningen, i Goteborg, an¬
sa™ styrelsen sig böra i så måtto tillstyrka tullbevakningsinspektionens
i nämnda stad framställning om inrättande åt nya vaktmästaretjänster,
att styrelsen hemställde om uppförande i staten af sju dylika tjänster.
Förutom den ordinarie gränsbevakningspersonalen i btromstads
tullkammardistrikt, en gränsuppsyningsman och tolf gränsridare, både
under derå år ett antal af sju extra ordinarie gränsridare anvandts i
ständig tjänstgöring. Af dessa vore för närvarande en förordnad att
bestrida bevakningstjänstgöringen i posteringen Långnas och en tjänst¬
gjorde såsom besättningsman å gränsuppsyningsmannens motorbåt.
tullkammaren i Strömstad hade ifrågasatts, att två nya gränsnc are-
tiänster, afsedda den ena för posteringen Långnäs och den andra tor
motorbåten, måtte uppföras i staten, hvaremot centralstyrelsen för Sveriges
tullmannaförening, hufvudsakligen under åberopande af de daliga be-
fordringsutsikterna för extra ordinarie gränsridare, anhallit, att sju nya
gränsridaret jänster i Strömstads tullkammardistrikt måtte mrattas. Under
erinran, att frågan om definitiva bestämmelser rörande ordnandet åt
o-ränstrafiken i Svinesund och Idefjorden ännu icke vore afgjord, i-
frädde styrelsen den af tullkammaren i Strömstad gjorda framställningen
om inrättande af två nya gränsndaretjänster, afsedda for de åt tull¬
kammaren omförmälda ändamål. ..... .
Hvad tullkammaren i Gäfle anfört till stöd för framställningen om
en ny kontrollörstjänst, hade styrelsen funnit beaktansvärdt och hem¬
ställde fördenskull om bifall till samma framställning.
Då på sätt tullkammaren i Söderhamn anfört, vid icke mindre an
fem tullkamrar, som enligt den af 1908 års tullstatskommission upp¬
förda s. k. poängtabellen hade ett lägre poängtal an tullkammaren i
Söderhamn, två kammarskrifvare vore anställda, syntes det styrelsen med
hänsyn jämväl till den utsträckning, hvari inhållning af extra ordinarie
tjänstemän förekommit, att tullkammarens framställning om ytterligare
en kammarskrifvaretj än st vore befogad, hvarför styrelsen tillstyrkte bi¬
fall till densamma.
Hvari tullkammaren i Hudiksvall anfört till stod. lor forslaget om
inrättande af en kontrollörstjänst hade icke kunnat öfvertyga styrelsen
om behofvet af en dylik tjänst vid tullkammaren. Det behof åt personal-
förstärkning, som emellertid onekligen torde föreligga, kunde tillgodoses
medelst en ny kammarskrifvaretjänst; och härigenom skulle tullkammaren
ock blifva likställd med åtskilliga densamma i poängtal närstående tull¬
kamrar, vid Indika två kammarskrifvare funnes anställda. Då styrelsens
Sjunde hufvudtiteln. 53
uttalade uppfattning-, att en tullkammares personaibehof icke borde i
dess helhet fyllas medelst ordinarie tjänstemän, syntes styrelsen böra
framför allt äga giltighet beträdande tullkamrarna i städer, där sjöfarten
icke påginge hela året, kunde styrelsen icke förorda tullkammarens fram¬
ställning om inrättande af två nya vaktmästaretjänster.
För tullkammarens i Sundsvall framställning om eu ny kontrollörs-
tjänst i utbyte mot en kammarskrifvaretjänst syntes fullgiltiga skäl vara
anförda. I detta sammanhang framhåller styrelsen, att, därest hvad
styl elsen hemställt beträffande inrättande af nya kontrollörs tjänster vid
tullkamrarna i Hälsingborg, Sundsvall, Gäfle och Halmstad — hvilka
tullkamrar i poängtabellen förekomme i nu nämnd ordning — vunne
bifall, antalet kontrollörer vid sagda tullkamrar skulle blifva fyra vid
förstnämnda tullkammare och tva vid en hvar af de öfriga, under det
att vid tullkammaren i Norrköping, som i poängtabellen intoge plats
mellan Hälsingborg och Sundsvall, lunnes anställda tre kontrollörer, och
att sålunda ifrågavarande fem tullkamrar syntes med afseende å antalet
kontrollörer komma att stå i lämpligt förhållande till hvarandra. Till
tullkammarens framställning- om inrättande af två nya vaktmästaretjänster
kunde stAielsen, åt skäl som anförts i fråga om tullkammarens i Hudiks¬
vall enahanda begäran, icke tillstyrka bifall.
Beträffande tullkammaren i Östersund, där en kammarskrifvare och
en biträdande kammarskrifvare vore anställda, ansåge styrelsen, att då
icke vid någon af de med denna tullkammare jämförliga förvaltningarna
mera än en kammarskrifvare funnes anställd, tullkammarens framställning¬
om inrättande åt ytterligare en kammarskrifvaretjänst icke kunde af sty¬
relsen förordas, utan att vid eventuell indragning af biträdande kammar-
skrifvarebefattningen behofvet af arbetsbiträde åt tullförvaltaren utöfver
kammaiskrift aren borde fyllas genom mkallning- af extra ordinarie
kammarskrifvare.
Ha ad slutligen beträffar den af centralstyrelsen för Sveriges tull—
mannaförening gjorda framställning om inrättande af tio nva gräns-
ridaretjänster i Haparanda tullkammardistrikt, hade till stöd härför åbe-
ropats, att 20 extra ordinarie gränsridare vore inkallade till ständig
tjänstgöring och till vintertjänstgöring ytterligare 16 dylika extra ordi^
narie tjänstemän, äfvensom att vid sådant förhållande utsikterna för de
extra ordinarie gränsridarne att vinna ordinarie befordran vore mycket
ogynnsamma. l)å emellertid antalet gränsridare, som år 1904 utgjorde
19 å ordinarie och 25 å extra stat samt vid den sagda år verkställda
reglering af tullverkets stater höjdes till 70, från och med ingången af
[11.]
54
Sjunde hufvudtiteln,
[11.] år 1911 ökats till 90, ansåge styrelsen sig icke kunna redan nu ifråga¬
sätta ytterligare ökning af dessa befattningshafvares antal.
Hvad beträffar de bär ofvan omförmälda framställningar, hvilka
afse eller, därest de bifölles, skulle föranleda ändringar antingen i den
år 1910 fastställda organisationen eller i det samma år stadfästade af-
löningsreglementet, säger styrelsen sig hafva utgått från den uppfatt¬
ning, att sådana ändringar med hänsyn till den korta tid, som förflutit
sedan 1910 års omreglering trädt i kraft, borde ifrågasättas endast i de
fall, då synnerligen starka skäl talade därför.
Af de framställningar, som afse uppflyttning åt vissa tullförvaltare
i högre klass förordar styrelsen allenast en, nämligen den som afser
uppflyttning från klass 2 till klass 1 af tullförvaltartjänsten vid tull¬
kammaren i Trelleborg. Denna framställning gjordes af tullkammaren
äfven år 1910, hvarvid till stöd för densamma åberopades, att tjänsten
reglerats uteslutande på grund af 1907 års arbetsförhållanden, uttryckta
i poäng, utan att hänsyn tagits till den af ångfärjetrafiken föranledda^
högst betydliga ökningen i arbetet och ansvaret, äfvensom att en af
tullkammaren utförd poängberäkning för tiden 1 september 1909 51
augusti 1910 utvisade ett poängtal, som motsvarade i första klassen
uppförda tullkamrars. I anledning häraf anförde styrelsen i sin under¬
dåniga skrifvelse den 12 november 1910 angående regleringen af tull¬
verkets utgiftsstater för år 1912, att styrelsen ansåge sig icke böra redan
då, innan 1910 års reglering ens trädt i kraft, framställa förslag om
förändring i nu omförmälda hänseende, äfven om antagligt vore, att
poängtalet för tullkammaren ökats. Af tablåer, som af tullkammaren i
denna fråga åberopats, framginge att uppbörden af tullmedel vid tull¬
kammaren utgjort
Att uppbörden för år 1911 med största sannolikhet kunde antagas
komma att öfverstiga den för år 1910, torde framgå däraf, att, medan
uppbörden under de nio första månaderna åt år 1910 utgjorde 855,151
kronor, uppbörden under motsvarande del af år 1911 uppgått till icke
mindre än omkring 1,001,000 kronor. Till jämförelse omnämndes, att
uppbörden af tullmedel under år 1910 vid de i klass 1 uppförda tull¬
kamrarna i Sundsvall, Gäfle och Hälsingborg utgjorde respektive 1,151,940
kronor, 1,328,612 kronor och 1,672,042 kronor. Nu vore det visserligen
år 1907
„ 1908
„ 1909
krön™' AkO —
952,31
1,182,149
1,303,188:
Sjunde hufvudtiteln.
55
sant, att uppbörden ensam icke kunde vara bestämmande vid bedöman¬
det af goromålens omfattning vid en tullkammare; men den vore dock
x allmänhet en ganska god mätare däraf. Då sålunda tullkammaren i
med eomr8;rlied fafSe+e»ffe * uP.Pbördens stoidek torde få anses jämnställd
med, om icke öfverträffa, åtminstone två af de i klass 1 uppförda tull¬
kamrarna och da härtill komme, att allt syntes tala för en fortgående
o mng afangfarje trafiken och därmed äfven af tullkammarens göromål
I ansvai: och ^betsbörda, ansåge styrelsen mycket
stärka skal föreligga för tullförvaltarens uppflyttning i klass 1, hvarom
styrelsen ock, under åberopande i öfrig! af tullkammarens ofvan i hufvud¬
sak återgå!na andragande i ämnet, gjorde hemställan.
■ u , anledning af den ifrågasatta förhöjningen af tullförvaltarnes
satt de afMqns11^ ??!' att seda* 1910 års Riksdag ned-
j, de, 1,908 ars tnllstatskommission föreslagna och af Kun fö Mai!
godkanda aflöningsbeloppen för, bland andra tjänstemän, berida Si!
4 400 k™ franx-n’i onnr?n°r tlU 4’°°° kronor och för kontrollörer från
utm ( T r r°° iT°nor’ st-yrelsen redan i sitt den 12 november
1910 afgifna fors ag till stater för år 1912 hemställt om höjning af
aflonmgen för tullförvaltare i klass 4 till samma belopp som kon¬
trollörernas aflöning, således med 200 kronor. Förslaget tillstyrktes af
vederbörande departementschef och blef af Kungl. Maj! godkändt, men
afslogs af Riksdagen. 1 å anförda skäl har styrelsen nu förnyat sin
framställning om förhöjning i nämnda tullförvaltares aflöning.
• ( Refraffanxie ofnga ofvan här omförmälda framställningar, Indika
nnefatta förslag om ändring i tullverkets nyligen genomförda organisation,
nämligen af tullbevakmngsmspektionen i Göteborg om inrättande af
förste vaktmastaretjänster med förhöjd aflöning, af tullförvaltaren vid
tu kammaren i Malmo om återinförande af tulldirektörsbefattningarna, af
tullkammaren i Harnosand om inrättande af en ny klass tullförvaltare
samt af centralstyrelsen för tullmannaföreningen om uppflyttning af
vissa vaktmastaretjänster från klass 3 till klass 2 samt om höjning af
aflöning och pensionsunderlag för vaktmästare i klass 3 äfvensom för
kusti oddare, har styrelsen icke funnit skäl förorda bifall till desamma
1 fråga om de framställningar, hvilka, om de bifölles, skulle för-
anleda ändring i aflöningsreglementet af den 18 juni 1910 och som
aio följande: af åtskilliga tullförvaltningar äfvensom af förenämnda
centralstyrelse om utsträckt användning af aflöningstiteln ortstillägo-
samt af samma styrelse om semester åt tjänstemän af lägre grad, om
^erkännande åt extra ordinarie tjänstemän af lägre grad af rätt till
öaflöning vid olycksfall eller sjukdom i tjänsten äfvensom om fri
56
Sjunde hufvudtiteln.
m ] uniformsbeklädnad för sistnämnda tjänstemän efter ett ars effektiv tjanst-
o-öring, bär generaltullstyrelsen vidare anfört. . .
° Beträffande först frågan om ortstillägg åt andra tjanstmnehafvare
än de hvilka sådan förmån enligt § 11 aflönmgsreglem entet nu fri -
komme, erinrade styrelsen, att framställningar i sådant syfte gjorts dels
i två år 1909 till finansdepartementet mgifna skrifter, den ena tran
Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening och den andra från Sveriges
tullmannaförening, dels ock motionsvis vid riksdagarna aren 1910 och
1911 Framställningarna från nämnda föreningar föranledde emellertid,
på sätt framgår af det vid Kung!. Majtts proposition den 14 januari
1910 angående godkännande af tullverkets utgiftsstater för ai 1911
fogade statsrådsprotokoll af samma dag, icke någon Kungl. Maj ds at-
läfrd; utan framlades för Riksdagen det af 1908 års tu statskommission
afgifna förslag, enligt livilket ortstillägg skulle utgå allenast tillbefatt-
nino-shafvare vid lokalförvaltningarna i Stockholm, Haparanda och fri
gränsen. Detta förslag blef ock af Riksdagen, med afslag a motionen,
bifallet Fn af gränsbevakningspersonalen i Haparanda tullkammar¬
distrikt gjord framställning om höjning af den utaf kommissionen före¬
slå,a-nn aflöningen för gränsridarne äfvensom om ortstillägg föranledde
däremot Kung!. Maj:t att föreslå begynnelseaflonmgen för gransridaine
till 1,500 kronor eller 200 kronor mera an hvad kommissionen i in¬
ställt; och detta hade äfven blifvit af Riksdagen bifallet. Den vid 1911
års Riksdag väckta motionen om utsträckt tillämpning af aflomngstite
oSstillägg både, i likhet med motionen år 1910, blifvit afslagen. Med
hänsyn till hvad sålunda i detta ämne förut förekommit och pa grund
af kommissionens såväl af Kungl. Maj* som, efter hvad det ville synas,
äfven af Riksdagen gillade uttalande beträffande användningen af orts
tillägg inom tullverket, ansåge styrelsen sig förhindrad att tillstyrka
nåo-on åtgärd i det syfte nu ifrågavarande framställningar afsage. ^
Hvad anginge frågan om semester, stadgade § 9 i aftonmgsieg emeu ,
att i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag
försloge, kostnadsfri ledighet kunde tilldelas annan tjänstemän af lagie
grad fn öfveruppsyningsman och uppsyningsman vid lokalförvaltningen
hvilka åtnjöte semester - under högst femton dagar af ett ,°<* samma
kalenderår. Anslaget till kostnadsfri ledighet mginge i det a aflomngs-
staten uppförda anslaget till vikanatsersättmng, extra bitraden in. m.
och vore bestämdt till högst 26,000 kronor. Detta belopp vore emeUer-
tid långt ifrån tillräckligt att bereda samtliga tjänstemän af lägre grad
förmånen af kostnadsfri ledighet och medgåfve icke en8’ ifull
under femton dagar hvarje år tilldelades samtliga vaktmästare vid tull
Sjunde hufvudtiteln. 57
förvaltningarna i riket. Enligt gällande bestämmelser vore tjänstemän
al lägre grad vid andra statens förvaltningar i nu ifrågavarande hän¬
seende väsentligt gynnsammare lottade än sådana tjänstemän vid tull¬
verket. Sålunda ägde tjänsteman af lägre grad i postverket rätt till
årlig semester af åtta dagar under de första tre kalenderåren af sin
ordinarie anställning och därefter af femton dagar; motsvarande tjänste¬
man 1 telegrafverket ägde rätt till årlig semester under eu half månad;
och vid statens järnvägar tillkomme tjänstemän af lägre grad fullt arf¬
vode vid ledighet för enskilda angelägenheter under femton dagar årligen
samt dar utöfver vid ledighet för sjukdom eller svag hälsas vårdande in¬
till trettio dagar årligen. Visserligen hade vid behandling af frågor om
beloppet af anslaget till kostnadsfri ledighet åt tjänstemän af lägre grad
1 tullverket af såväl föredragande departementschef som af statsutskottet
den uppfattning uttalats, att kostnadsfri ledighet borde tillkomma
■vederbörande tjänstemän i tullverket icke såsom en ovillkorlig rätt utan
såsom en förmån, hvilken efter pröfning i hvarje särskildt fall och, då
sadant pa grund af ansträngande tjänstgöring eller eljest funnes af om-
standigheterna påkalladt, skulle kunna dem beredas. ' Något fullgiltigt
. fdr den undantagsställning, tullverkets tjänstemän af lägre grad.0i
nu ifrågavarande hänseende intoge, syntes styrelsen emellertid icke före-
finnas; och då härtill komme, att det syntes blifva allt mer vanligt, att
1 kommuners och enskildes tjänst stående löntagare af alla slag komme
1 åtnjutande af semester, funne styrelsen anledning vara för handen att
föreslå, att semester under femton _ dagar årligen måtte tillerkännas
samtliga tjänstemän af lägre grad vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning. Därest denna styrelsens framställning- vunne
uitall, syntes [villigheten fordra, att enahanda förmån tillerkändes jämväl
vaktmästarno hos styrelsen och dess afdelningar.
Hvad förenämnda centralstyrelse anfört rörande den bekymmer¬
samma ställning, hvari extra ordinarie tjänsteman blefve försatt, då
han drabbades af olycksfall eller sjukdom och därigenom blefve urstånd¬
sätta att tjänstgöra, kunde styrelsen icke undgå att finna synnerligen
behjartansvardt. Framställningen, att staten vid sådana tillfällen måtte
tråda knipande emellan, syntes styrelsen därför värd beaktande. Någon
anledning att från åtnjutande af sådan hjälp undantaga extra ordinarie
tjänstemän af högre grad syntes emellertid icke föreligga, utan torde
därest bestämmelser 1 antydd riktning blefve meddelade, dessa böra gälla
samtliga extra ordinarie tjänstemän. Centralstyrelsens framställning
syntes afse, att, medan full dagaflöning skulle få åtnjutas vid olycksfall
Bihang till Rilcsd. prof. 1912. 1 Sarnl. 1 Afd. ' 8
[11.1
58 Sjunde hufvudtiteln.
m/1 under tjänstutöfning, half dagaflöning skulle utgå vid sjukdom, oafsedt
när och huru denna uppkommit. Med hänsyn därtill, att den extra
personalens i tullverket tjänstgöring mot dagaflöning i många tall vore
af endast tillfällig beskaffenhet och icke oafbrutet fortgmge, äfvensom
att aflönad försökstjänstgöring af extra ordinarie tjänstemän tydligen
måste förekomma, kunde styrelsen emellertid icke biträda framställningen
i hela nyssnämnda omfattning utan ansåge, att daganönmg ör extra
ordinarie tjänsteman under sjukdomsförfall borde utgå allenast, da
kroppsskada eller sjukdom, som grundat oförmögenhet att tjanstgora,
ådragits under tjänstutöfning, hvarför dagaflöning åtnjutits, men att
full dagaflöning ‘borde utgå såväl vid kroppsskada som vid sjukdom,
dock högst under tre månader, och, i likhet med hvad som vore stad¬
sråd t beträffande ordinarie tjänsteman, efter styrelsens beprofvande.
Härom gör styrelsen alltså hemställan och framhåller samtidigt,
att vid bifall härtill erforderlig föreskrift i berörda syfte bör intagas i
aflöningsreglementet, lämpligen i § 15. . , ,.
Till den af centralstyrelsen för tullmannaförenmgen gjorda fram¬
ställningen om rätt till fri uniformsbeklädnad för extra ordinarie tjänste¬
män af lägre grad efter ett års effektiv tjäustgöring ansåge styrelsen
sig icke kunna tillstyrka bifall, framför allt af nyssnämnda anledning,
att dessa tjänstemäns tjänstgöring i många fäll icke oafbrutet fortgmge
utan vore af mera tillfällig beskaffenhet och någon kontroll icke lämp¬
ligen kunde utöfvas däröfver, att utlämnade uniformspersedlar icke be¬
gagnades under tid, då vederbörande icke vore använd i tjänstgöring.
Äfven anmärker styrelsen, att någon föreskrift om ovillkorlig skyldighet
för extra ordinarie‘tjänsteman att under tjänstgöring vara iförd fullstän¬
dig uniform icke funnes utfärdad, utan att bärandet af uniformsmössa
ansåges vara tillfyllestgörande.
Styrelsens af mig nu återgifna framstallmngar afse i sammantatt
ning följande: , „ ■,
att å ordinarie stat för år 1913 måtte uppföras nedannamnda nya
tjänster, nämligen:
en sekreterare tjänst å styrelsens kansli;
fyra kontrollörstjänster, däraf en bevakningskontrollörstjanst för
tullbevakningsinspektionen i Stockholm samt en kontrollörstjänst for en
hvar af tullkamrarna i Halmstad, Grålle och Sundsvall,
tolf kammarskrifvaretjänster, däraf en för konfiskations- och kas-
sörskontoret i Stockholm, två för nederlagskontoret i Stockholm en för
tullkammaren i Södertälje, eu för tullkammaren i Kalmar, tva för tull¬
kammaren i Malmö, en' för tullkammaren i Trelleborg, en för tullkam-
Sjunde hulvudtiteln. 59
maren i Halmstad, en för nederlagskontoret i Göteborg, en för tull¬
kammaren i Söderhamn och en för tullkammaren i Hudiksvall;
en uppsyningsmanstjänst af klass 1 för nederlagskontoret i Göteborg;
tjugusex vaktmästaretjänster af klass 1, däraf tio för tullbevak¬
ningen i Stockholm, fem för tullbevakningen i Malmö, två för tullbe¬
vakningen i Hälsingborg, två för tullbevakningen i Trelleborg och sju
för tullbevakningen i Göteborg;
sex vaktmästaretjänster af klass 2, däraf en för tullbevakningen i
Nyköping, två för tullbevakningen i Kalmar, en för tullbevakningen i
Oskarshamn och två för tullbevakningen i Halmstad;
två vaktmästaretjänster af klass 3, däraf en för tullbevakningen i
Häfringe och en för tullbevakningen i Råå; samt
två gränsridaretjänster för Strömstads tullkammardistrikt;
att nedannämnda, nu å stat uppförda tjänster måtte afföras ur
1913 års stat, nämligen:
en kammarskrifvaretjänst vid tullkammaren i Sundsvall;
cn vaktmästaretjänst af klass 1 vid nederlagskontoret i Göteborg;
en kustuppsyningsmansjänst i Visby tullkammardistrikt; samt
tre kustroddaretjänster i samma distrikt;
att tullförvaltaretjänsten i Trelleborg måtte i 1913 års stat upp¬
flyttas från klass 2 till klass 1;
att den fasta begyrmelseaflöningen vid tullförvaltaretjänsterna af
klass 4 måtte i 1913 års stat upptagas till 4,200 kronor;
att semester under femton dagar årligen måtte tillerkännas sarnt-
liga tjänstemän af lägre grad vid tullverkets lokalförvaltning samt kust¬
od gränsbevakning äfvensom de hos styrelsen anställda vaktmästare;
att extra ordinarie tjänsteman, som i följd af kroppsskada eller
sjukdom, ådragen under tjänstutöfning, hvarför dagaflöning åtnjutits,
blifvit oförmögen till tjänstgöring, måtte berättigas att, efter general¬
tullstyrelsens bepröfvande, komma i åtnjutande af full dagaflöning för
den tid, tjänstgöringsförhindret enligt företedt läkarintyg fortfar, dock
högst under tre månader.
Härjämte har styrelsen hemställt, att för beredande af ortstillägg
åt blifvande innehafvare af de bland ofvanberörda, till uppförande å
ordinarie stat för år 1913 föreslagna tjänster, vid hvilka enligt § 11 i
aflöningsreglementet, sådan förmån utgår, det å aflöningsstaten uppförda
förslagsanslag till ortstillägg, hvilket för 1912 är be¬
stämdt till ........................................................................... kr. 54,000: —
Transport kr. 54,000: —
[11-]
60
Sjunde hufvudtiteln.
Transport
måtte höjas med följande belopp, nämligen:
för en kontrollörstjänst vid tull be vak-
ningsinspektionen i Stockholm ............ kr. 290:
för tre kammarskrifvaretjänster vid tull¬
förvaltningen i Stockholm ..................... ,, 630:
för tio vaktmästaretjänster vid d:o d:o „ 1,310: —
i följd hvaraf anslaget skulle uppgå till
eller i afrundadt belopp till kronor 56,250: —.
kr. 54,000: -
„ 2,230: -
kr. 56,230: -
Hvad angår förslagsanslaget till vikariatsersättning, extra biträden
in. in., framhåller styrelsen, att såväl i 1911 som 1912 års stat detsamma
vore upptaget till 500,000 kronor. Enär al detta anslag utgått aflöning
till de personer, hvilka förordnats att bestrida de jämlikt Kungl: Maj:ts
nådiga bref till styrelsen den 27 januari 1911 under samma år provi¬
soriskt inrättade tjänster, komme redan af denna anledning anslaget att
för år 1911 väsentligt öfver skridas.
Bifölles, fortsätter styrelsen, ett af styrelsen i annat sammanhang
framställdt förslag om provisoriskt inrättande af åtskilliga tjänster för
innevarande är, blefve detsamma förhållandet äfven lör detta år. Dessa
anledningar till anslagets öfverskridande vore emellertid af tillfällig
natur och kunde därför icke påkalla något förslag om anslagets höjande.
Af anslaget utginge emellertid äfven ett belopp af högst 25,000 kronor
för beredande af kostnadsfri ledighet åt vissa tjänstemän af lägre grad
vid lokalförvaltningen. Därest styrelsens här ofvan gjorda framställning
om semester för samtliga tjänstemän af lägre grad vunne bifall, skulle
kostnaden därför uppgå till omkring 63,000 kronor, sålunda om¬
kring 38,000 kronor mera, än hvad som högst finge användas för
beredande af kostnadsfri ledighet. Denna ökning åt de utgifter, som
utginge af anslaget, vore gifvetvis af stadigvarande natur, hvarjämte,
vid bifall till styrelsens framställning rörande rätt till dagaflöning åt
extra ordinarie tjänstemän under sjukdomsförfall samt till en åt sty¬
relsen hos Kungl. Maj:t jämväl gjord hemställan om höjd dagaflöning
för extra ordinarie tjänstemän, som förordnades att bestrida ordinarie
gränsridare- eller kustroddaretjänst, någon ökning åt sagda utgifter
äfven skulle förekomma; men styrelsen hade dock icke ansett sig böra
redan nu väcka förslag om anslagets höjande, i all synnerhet som det
icke kunde för närvarande bedömas, i hvad mån anslaget kunde på
grund af den nya tulltaxans tillämpning behöfva tagas i anspråk
Sjunde hufvud titeln. 61
intill dess af samma anledning- tilläfventyrs ytterligare erforderliga [11.]
tjänster hunnit inrättas.
Jag har härmed redogjort för generaltullstyrelsens samtliga förslag
till förändring i den ordinarie aflöningsstaten för tullverket och tillåter
jag mig nu meddela en sammanfattning af dessa förslag, såväl i hvad
de afse styrelsen som lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevak¬
ningen. Enligt förslagen skulle den ordinarie aflöningsstaten komma
att ökas med följande belopp, nämligen:
en sekreteraretjänst hos styrelsen......
fyra kontrollörstjänster..........................
tolf kammarskrifvaretjänster ..............
en uppsyningsmanstjänst af klass 1
tjugusex vaktmästaretjänster af klass 1
sex vaktmästaretjänster af klass 2 ...
två vaktmästaretjänster af klass 3......
två gränsridaretjänster...........................
dels skillnaden mellan en tullförvaltare¬
tjänst i klass 2 och en dylik tjänst
i klass 1 ...............................................
dels ökad aflöning för 21 tullförvaltare
i klass 4 med 200 kronor för hvar
och en ..............................................
dels och ökadt anslag till ortstillägg
(afrundadt)...........................................
eller sammanlagdt kronor....................
Däremot skulle från staten afgå aflö-
kr.
n
ii
ii
ii
kr.
5,800
10,800
33,600
2,050
45,500
9.000
2,400
3.000
800: —
4,200: —
2,250: —
125,400: —
ning vid följande tjänster, nämligen:
enkammarskrifvaretjänstkr. 2,800: —
en vaktmästaretjänst af
klass 1........................... „ 1,750: —
en kustuppsyningsmans-
tjänst.............................. „ 1,650: —
tre kustroddaretjänster ,, 3,600: —
eller sammanlagdt .................................. „ 9,800: —
då alltså ökningen skulle uppgå till..............................
och sålunda den ordinarie aflöningsstaten, som för år
1912 slutar å ett belopp af 4,425,800 kronor, för
år 1913 utgöra ..................................................................
9
kr.
kr.
115,600: —
4,541,400: —
62
Sjunde hufvudtitelo.
[11.] Såsom Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig, har generaltull-
Inrättande af st lgen i underdånig skrifvelse den 26 oktober 1911, med åberopande
" extrakt af nådiga brefvet till styrelsen den 22 maj 1868, enligt hvilket nämnda
års Riksdag medgifvit, att, när inträffade förändringar i förhållandena
påkallade förökande af personalen vid en eller annan tullplats, arfvoden
till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar funnes i stat
uppförda, finge under tiden, intill dess förändringen efter Riksdagens
pröfning hunne att i staten införas, af tullmedlen utgå till de personer,
som erhölle förordnande att bestrida nya dylika tjänster, gjort hem¬
ställan om provisoriskt inrättande från och med den 1 januari 1912 af
följande tjänster, nämligen:
en förste kontrollörstjänst för packhusinspektionen i bo te borg;
elfva kontrollörstjänster, däraf en för tullkammaren i Stockholm,
fem för packhusinspektionen i Malmö och fem för packhusinspektionen
i Göteborg; samt , o
tjugutvå kammarskrifvaretjänster, däraf två för tulfkammaren i
Stockholm, två för nederlagskontoret i Stockholm, fem för packhus¬
inspektionen i Malmö, två för tullkammaren i Göteborg samt elfva för
packhusinspektionen i Göteborg.
Genom nådigt beslut den 22 december 1911 bär Kungl. Maj:t
funnit denna framställning för det dåvarande icke till någon åtgärd
föranleda.
1 sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 11 november 1911
har generaltullstyrelsen emellertid hemställt, att förutom en kontrollörs-
och en kammarskrifvaretjänst i Hälsingborg, som förut af mig omför-
mälts, de i dess skrifvelse den 26 oktober 1911 afsedda 34 tjänster
måtte uppföras på extra stat för år 1913.
Styrelsens förslag såväl härom som om provisoriskt inrättande af
ifrågavarande tjänster grundar sig a framställningar från vederbörande
lokala tullmyndigheter, för hvilka framställningar jag ber att härmed
få redogöra.
d« lokala Tullkammaren i Stockholm, som hemställt om inrättande af en
fullmyndig- kontrollörstjänst och två kammarskrifvaretj änster, har framhållit att den
htttrna' nya tulltaxan med nödvändighet kräfde' förstärkning af personalen å
tullkammaren. Denna personal komme visserligen att med ingången
af år 1912 ökas med en kontrollör och två kammarskrifvare, men dessa
tre tjänstemän hade begärts och erhållits för att tillgodose det behof
af ökade arbetskrafter, som uppkomme pa grund af öppnandet af eu
Sjunde hufvudtiteln. 63
tullkammarafdelning i det nya tullhuset i Stadsgården. De nu ifråga¬
satta nya tjänstemännen erfordrades hufvudsakligen för verkställandet
af tulldebitering.
Nederlag skontoret i Stockholm begär två nya kammarskrifvaretjänster
och meddelar härvid, att en expeditionsafdelning blefve erforderlig i det
nya. tullhuset i Stadsgården. För vederbörligt skötande af denna af¬
delning erfordrades en personal af minst tre personer och kunde kon¬
toret icke för sagda ändamål undvara någon de! af den vid kontoret
anställda personal.
Packhusinspektionen i Malmö föreslår inrättande af fem nya kon-
trollörstjänster och fem nya kammarskrifvaretjänster. Till stöd härför
anföres, att under innevarande år gjorda erfarenheter ytterligare styrkt
inspektionen i den redan förut uttalade öfvertygelsen, att lullbehand-
lingsgöromålen icke längre kunde i den utsträckning, som nu ägde rum,
skötas af extra ordinarie personal och att därför behofvet af nya ordi¬
narie arbetskrafter vore ofrånkomligt. De ordinarie tjänstemän af högre
grad, som stode till inspektionens förfogande för de olika, till ett antal
af 23 uppgående expeditionerna för tull behandling, utgjorde allenast 26,
nämligen en förste kontrollör, sju kontrollörer och aderton kammar¬
skrifvare. Sedan för de tre förtullningsexpeditionerna för postpaket och
de. fyra expeditionerna i packhuset vid ångbåtsbron samt för en expe¬
dition vid ångfärjestationen och en vid visiteringslokalen disponerats
fyra kontrollörer och fyra kammarskrifvare, funnes för de återstående
fjorton expeditionerna i stora tullpackhuset endast tillgängliga fyra kon¬
trollörer och fjorton kammarskrifvare. Det återstående behofvet af
personal hade mast fyllas medelst två biträdande kammarskrifvare och
i öfrigt genom inhållning af extra ordinarie kammarskrifvare, af hvilka
under det gangna året 13 varit ständigt inkallade i tjänstgöring, under
det. att det högsta antalet inkallade stigit ända till 22 och medeltalet
utgjort 18. Genom beslutade packhusutvidgningar blefve inspektionen
inom de närmaste månaderna i tillfälle att kunna expediera allmänheten
från 20 expeditioner i stora packhuset, något som ock vore behöfligt
på grund af ikraftträdandet af den nya tulltaxan. Af samma anledning
komme äfven att erfordras ett större antal tjänstemän för tullbehandling
å kajerna. Inspektionen måste på grund af hvad sålunda anförts och
med hänsyn till de stora svårigheter, den nya tulltaxans tillämpning
komme att medföra, för att berättigade klagomål från allmänhetens sida
måtte förekommas och tillbörlig kontroll öfver importen kunna öfvas,
till sitt förfogande hafva en tillräckligt stor ordinarie personal, som vore
i besittning af erfarenhet och varukännedom. Inspektionen vore for¬
ell-]
64 Sjunde hufvudtiteln.
[11.] denskull nödsakad att anhålla om tio nya tjänster från och med in¬
gången af år 1912, nämligen fem kontrollörs- och fem kammarskrifvare¬
tjänster. Denna fördelning af de nya tjänsterna — hvilken i allt fall
icke medgåfve förverkligandet af det ofta uttalade önskningsmålet, att
hvarje förtullningsexpedition borde förestås af en tjänsteman af minst
kontrollörs grad med en kammarskrifvare till biträde — måste ifråga¬
sättas på grund af nödvändigheten för inspektionens föreståndare att
till sin hjälp hafva ett tillräckligt antal tjänstemän, som icke vore
underkastade den kammarskrifvare i, bland andra städer, Malmö ålig¬
gande skyldigheten att tjänstgöra å olika afdelningar af förvaltningen,
och tillika vore i besittning af tillräcklig, genom längre tids tjänst¬
göring vunnen erfarenhet, som numera icke kunde förutsättas hos ny -
utnämnda kammarskrifvare.
Tullkammaren i Göteborg, som föreslår inrättande af två nya
kammarskrifvaretjänster, anför att, ehuru de skäl, som anförts för
tullkammarens tidigare gjorda framställning om utbytande af två kam¬
marskrifvaretjänster mot ett lika antal kontroll ^tjänster, fortfarande och
i ökad mån förelåge, tullkammaren likväl, med afseende därå att nya
lokaler för tullkammaren antagligen blefve färdiga först under loppet af
år 1912, ansåge sig icke nu böra framställa begäran om erhållande af
flera tjänstemän af kontrollörsgrad, men att tullkammaren, när tiden
därför ' kunde anses vara inne och förhållandena så påkallade, ämnade
inkomma med framställning om anställande hos tullkammaren af ytter¬
ligare erforderlig personal, tillsvidare på extra stat. Emellertid hade
behofvet af förstärkta arbetskrafter, oaktadt den ökning af personalen,
som vidtagits med ingången af år 1909, likväl visat sig alltjämt sti¬
gande — sålunda hade trafiken nödvändiggjort inkallande af extra ordi¬
narie kammarskrifvare i tjänstgöring under 1,394 dagar år 1909, under
1,551 dagar år 1910 och under 1,171 dagar under de åtta första må¬
naderna af år 1911 j och kunde det, med fästadt afseende a den under
september—december månader växande trafiken, antagas, att antalet i
ständig tjänstgöring inkallade extra ordinarie kammarskrifvare, de båda
biträdande kamarskrifvarne inberäknade, för år 1911 koinme att utgöra
mera än hälften af den ordinarie arbetsstyrkan i kammarskrifvaregraden
samt att därför en ökning af denna personal vore af nöden.
Packhusinspektionen i Göteborg föreslår en ny förste kontrollörs-
tjänst, fem nya kontrollörs- och elfva nya kammarskrifvaretjänster samt
framhåller, att den totala omläggning af tullbehandlingen af inkommande
varor, som komme att inträda med den nya tulltaxans ikraftträdande,
Sjunde hufvudtiteln. 65
medförde kraf på packhuspersonalen, livilka icke kunde med dess nu- fll-l
varande styrka uppfyllas. Af samma anledning kunde en omfattande
ökning af packhusutrymmet i Göteborg, uppgående till icke mindre än
omkring 64 procent, inom kort tagas i användning, hvaraf följde, att
, nya vågexpeditioner beräknades uppstå. Emellertid syntes det icke
nödvändigt att genast med full personal besätta mera än 6 af dessa
expeditioner, enär de öfriga borde afses till reservexpeditioner, då tra¬
fiken gjorde sådant erforderligt. Då uppehållandet af arbetet vid de
nuvarande 12 vågarna inom packhusen icke medgåfve detacherande af
nagra tjänstemän därifrån och den öfriga styrkan af inspektionens per¬
sonal vore fullt upptagen vid yttre expeditioner och vid tullafdelningen
för postpaket, återstode det ej annat än att med ny personal besätta de
6 nya vågexpeditionerna i packhusen. Särskildt med hänsyn till den
nya, starkt specialiserade tulltaxan vore det icke rådligt att afvika från
den häfd vunna anordningen, att vid hvarje våg skulle tjänstgöra eu
kontrollör och en kammarskrifvare. Därför vore de för packhusens behof
erfordeiliga tjänsterna sex kontrollörs- och sex kammarskrifvaretjänster.
J ,v?n „mme tullbehandlingen af maskiner in. in. utanför packhusen att
kräfva^ ökade arbetskrafter, hvilket behof packhusinspektionen dock an-
toge kunna tillsvidare fyllas medelst två nya kammarskrifvaretjänster.
Vidare hade tre af de i tullafdelningen för postpaket anordnade våg-
expeditionerna måst anförtros åt extra ordinarie personal, något som med
den nya tulltaxans ikraftträdande icke kunde fortgå, i följd hvaraf och då
en ny vågexpedition komme att uppsättas, minst tre nya kammarskrif-
v aret] än stel- erfordrades för ifrågavarande afdelning. Då uppbörden vid
avdelningen visat en konstant stegring, kunde inspektionen icke under¬
låta att framhålla nödvändigheten af, att föreståndaren för afdelningen,
på hvilken redovisningen och ansvaret för den betydande uppbörden
nvilade, utan uppskof tillerkändes förste kontrollörs aflöning, och före¬
sloge inspektionen fördenskull inrättande af en ny, för afdelningens
a^s°dd förste kontrollörstjänst vid inspektionen. Därest detta *
bifölles, kunde den nuvarande kontrollörstjänsten vid afdelningen dispo-
neras för en af de 6 nya vågexpeditionerna i packhusen och det ofvan
begärda antalet af 6 kontrollörer minskas till 5 sådana. I
I anledning af dessa framställningar har generaltullstyrelsen yttrat Generaituii-
Diana annat följ anda. styrelsen.
Föi de gjorda yrkandena om förstärkt personal hade i nästan alla
fall såsom skäl åberopats den nya tulltaxa, som trädde i kraft den 1
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 9
[11.]
66
Sjunde hufvudtiteln.
december 1911. Det torde ock vara uppenbart, icke blott att tillämp¬
ningen af den nja taxan i allmänhet komme att ställa alsevardt okade
anspråk på kunskaper, varukännedom och noggrannhet hos förrättnmgs-
männen utan ock att i många fall och kanske förnämligast i fråga
om flera af de vanligast förekommande varorna tullbehandling enligt
den nva taxan skulle komma att taga i anspråk en mångdubbelt längre
tid än som nu åtginge för tullbehandling af samma varor. > asom
bevis härför torde endast behöfva anföras de noggranna och ofta mycket
tidsödande undersökningar, som måste verkställas vid tullbehandling åt
o-arn och väfnader äfvensom af maskiner. Den nya taxans i jämförelse
med den nu gällande taxans långt drifna specialisering medförde gifvetvis
äfven ökadt arbete icke Iflott i packhusen med utsknfnmgen af attester
utan äfven, såsom särskilt tullkammaren i Stockholm an ty dt, a tull¬
kamrarna med debiteringen af tullafgifterna. Tydligen komme dessa
förhållanden att förnämligast göra sig gällande vid de mera betydande
tullförvaltningarna, där trafiken vore af den omfattning, att icke blott
befintlig ordinarie personal utan äfven ett, i förhållande till denna ofta
allt för stort antal extra ordinarie tjänstemän redan nu vore fullt sysselsatt
med densammas betjänande. Den förstärkning af personalen, som begärts
af packhusinspektionerna i Göteborg och Malmö, kunde ju synas af-
sevärdt stor; men det vore styrelsens öfvertygelse att denna förstärkning
-på o-rund af de förändrade förhållanden med afseende å tullbehandlmgen,
sonf inträdde i och med den nya tulltaxans tillämpning, vore oafvishgen
nödvändig, därest trafiken skulle kunna betjänas på ett något sa nar
tillfredsställande sätt. Hvad särskilt beträffade den åt packhusmspek-
tionen i Göteborg begärda förste kontrollörstjänsten — afsedd för tull-
afdelningen för postpaket — erinrade styrelsen att framställning om
denna tjänst gjorts redan i det utlåtande, som atgitvits till 1908 ars
kommission för granskning af tullverkets stater; att sedan kommissionen
funnit denna framställning icke böra föranleda åtgärd, framställningen
' förnyats vid afgifvande af yttrande rörande tullförvaltningens i G o teborg
stater för år 1911, hvarvid densamma tillstyrkts af styrelsen och bifallits
af Kung!. Maj:t men afslagits af 1910 års Riksdag; samt att enahanda
framställning gjorts och åt styrelsen förordats vid a gi van c a ois
till tullverkets stater för år 1912, hvarvid dock vederbörande departements¬
chef förklarade sig finna det skäligt att med inrättande af tjänsten finge
anstå, till dess ytterligare någon tids erfarenhet om storleken åt upp¬
börden vid afdelningen vunnits. Under framhållande, bland annat, att
uppbörden vid tullafdelningen för postpaket i Göteborg, hvilken upp on
Sjunde hufvudtiteln. 67
är 1908 utgjort något öfver 240,000 kronor och år 1909 292,000 kronor, [11.]
år 1910 stigit till 321,000 kronor och, enligt hvad packhusinspektionen
upplyst, under de åtta första månaderna af år 1911 afsevärdt öfverstigit
uppbörden under motsvarande del af år 1910, uttalade styrelsen för sin
del ånyo såsom sin uppfattning, att föreståndarskapet för denna afdelning
borde innehafvas af eu tjänsteman af förste kontrollörs grad. De af
tullkammaren i Göteborg anförda skäl för anställande hos tullkammaren
al ytterligare två kammarskrifvare syntes styrelsen öfvertygande. Hvad
beträffar nederlagskontorets i Stockholm framställning om två nya
kammarskrifvaretjänster, hade denna motiverats med nödvändigheten att
inrätta eu expeditionsafdelning i det nya tullhuset i Stadsgården. En
sådan afdelning, som uteslutande afsåge att bespara allmänheten besväret
att för vissa expeditioner, hufvudsakligen afseende transitrörelsen, hän-
vända sig till nederlagskontoret i stora tullhuset vid Skeppsbron, men
som icke föranledde någon nämnvärd minskning af göromålen vid detta
kontor, hade redan kommit till stånd, och hade det i anledning häraf
uppkomna behofvet af ökad personal måst tillsvidare tillgodoses genom
inkallande i tjänstgöring af extra ordinarie kammarskrifvare.
Beträffande de tjänster, om hvilkas uppförande på extra stat
generaltullstyrelsen gör framställning, föreslår styrelsen,
dels att de i §§ 1, 2, 6, 7, 9, 11, 13, 16, 17, 19 och 22 af af-
löningsreglementet för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910 meddelade bestämmelser
rörande ordinarie tjänst eller tjänstinnehafvare måtte förklaras skola i
tillämpliga delar gälla äfven beträffande tjänst, uppförd å extra aflönings-
stat, samt tjänsteman, förordnad å sådan tjänst;
dels ock att bestridande af tjänst å extra aflöningsstat äfven¬
som bestridande af tjänst i omedelbar eller medelbar succession efter
tjänstinnehafvare, som förordnats att bestrida tjänst å nämnda stat,
måtte, i afseende å beloppet af den fasta ingångsaflöningen vid tillträde
af befattning å ordinarie stat eller vid befordran till annan sådan be¬
fattning, därest sadant tillträde eller befordran sker efter ingången af
år 1913 men före 1920 års utgång, förklaras skola medföra samma
förmån, som enligt öfvergångsbestämmelserna till berörda aflönings-
reglemente är förbunden med bestridandet efter år 1900 af tjänst å
extra stat eller af tjänst i omedelbar eller medelbar succession efter å
sådan tjänst förordnad tjänstinnehafvare.
[11.]
Departements¬
chefen ang.
aflöning s-
staten för
lokalförvalt¬
ningen samt
kust- och
gränsbevak¬
ningen och
ang. inrät¬
tande af
tjänster å
extra stat.
68 Sjunde hufvudtiteln.
Af de framställningar, som af lokala tullmyndigheter eller andra
blifvit gjorda om förändringar i aflöningsstaten eller i bestämmelser,
sammanhängande med denna, bar jag icke funnit anledning att nu
biträda någon, som icke blifvit af generaltullstyrelsen förordad. I ett
fall — det rör beredande af ortstillägg åt tullverkets personal i väsent¬
ligen vidgad omfattning — är det dock min mening, att den vidare
utredning, som må erfordras såsom underlag för ett förslag i ämnet att
föreläggas Kungl. Maj:t och Riksdagen, omedelbart bör igångsättas.
Men ej heller de af generaltullstyrelsen framlagda positiva för¬
slagen har jäg ansett mig kunna upptaga i oförändradt skick. Tvärtom
har jag i icke oväsentlig utsträckning funnit mig nödsakad att åtmin¬
stone för närvarande afstyrka bifall till styrelsens äskanden.
Jag har härvid i främsta rummet låtit bestämma mig af den upp¬
fattningen, att man beträffande ett verk, som så nyligen som för två
år sedan varit föremål för ny lönereglering, bör gå fram med den
största varsamhet, när det gäller förändringar i lönestaterna och de
bestämmelser, som hänföra sig till dessa.
Men härtill kommer för mig ännu ett skäl, som manar till för¬
siktighet i förevarande hänseende. Efter allt att döma spelar den nya
tulltaxans ikraftträdande och det ökade arbete denna förväntas medföra
en icke oväsentlig roll i de anspråk på nya tjänster, som nu blifvit
gjorda, och det ej endast beträffande de befattningar, om hvilkas upp¬
förande å extra stat förslag blifvit framställda, utan i viss män äfven i
fråga om tjänster, som föreslås till uppförande å ordinarie stat. Jag
vill visserligen icke bestrida, att den nya tulltaxan kommer att bereda tull¬
myndigheterna ett icke oväsentligt ökadt arbete. Å andra sidan vill det
synas, som om det ökade arbetet skulle komma att göra sig mest känn¬
bart under den första tiden åt tulltaxans tillämpning, innan tulltjänste¬
männen kommit fullt in i densamma och de nya arbetsmetoder, hvartill
den må föranleda. Att just vid öfvergången från den gamla till den nya
tulltaxan, och innan verklig erfarenhet vunnits om den nya taxans in¬
verkan på arbetet hos tulllörvaltningarna under normala förhallanden,
i vidsträcktare omfattning träffa några mer eller mindre fasta anordningar
för att möta de väntade behofven af ökade arbetskrafter, synes mig
icke välbetänkt. Att helt bortse från den ökning af tullmyndigheternas
arbete, som kommer att föranledas af den nya tulltaxan, låter sig gifvetvis
icke göra, när det gäller bedömandet af de af generaltullstyrelsen nu
gjorda framställningarna om ökning af tullverkets personal. Denna
Sjunde hufrudtitcln. 59
synpunkt påkallar beaktande i främsta rummet vid afgörandet af [11.]
den å bane bragta frågan om uppförande af tjänster å extra stat. Men
jag har gifvetvis icke heller underlåtit att, i den mån omständigheterna
därtill föranledt, taga i betraktande samma synpunkt, när det gällt att
bedöma, livilka nya tjänster nu böra uppföras å ordinarie stat.
Såsom skäl för inrättande af nya tjänster har man i allmänhet
framhållit, att behof af fast anställd arbetskraft under någon tid gjort
sig gällande. I åtskilliga fall har den tid, som man sålunda åberopat,
enligt min mening, varit allt för kort, för att man skall kunna bygga
något förslag om inrättande af ordinarie tjänster på erfarenheten från
densamma, eller ock föreligga icke tillräckligt upplysande uppgifter om
längden af den tid, under hvilken erfarenheten blifvit gjord. I vissa
fall torde slutligen extra ordinarie personal kunna och böra användas
i större utsträckning, än styrelsen för sin del tänkt sig.
De skäl, som, enligt hvad jag framhållit, påkalla ett återhållande
på de framkomna krafven på nya tjänster, hafva, ett eller flera i för-
enmg, gifvit mig anledning att icke förorda general tullstyrelsens förslag
om uppförande å ordinarie stat af följande tjänster, nämligen: två vakt¬
mästaretjänster för tullbevakningsinspektionen i Stockholm, i följd hvaraf
jag ifrågasätter inrättande af åtta dylika tjänster hos inspektionen i
stället för af generaltullstyrelsen föreslagna tio, en vaktmästaretjänst vid
tullkammaren i Kalmar, eu kontrollör stjänst vid tullkammaren i Halmstad,
en kontollörstjänst, vid tullkammaren i Gäfle, en kammarskrifvaretjänst
vid tullkammaren i Hudiksvall och en sådan tjänst vid tullkammaren i
Söderhamn samt en kontrollörstjänst vid tullkammaren i Sundsvall.
Emot generaltullstyrelsens förslag om afförande ur 1913 års stat
af en kustuppsyningsmanstjänst och tre kustroddaretjänster i Visby tull¬
kammardistrikt har jag icke något att erinra.
Generaltullstyrelsen både, såsom jag redan omnämnt, hemställt
att 34 nya tjänster skulle provisoriskt inrättas från ingången afår 1912.
Då jag på sin tid fann mig böra afstyrka bifall till denna framställning,
föranleddes jag därtill närmast af den uppfattningen, att det utaf 1868
års Riksdag lämnade medgifvande! endast i yttersta nödfall borde be-
gagnas för ett provisoriskt inrättande af ett så stort antal tjänster, hvarom
bär vore fråga, och i alla händelser icke i ett fall sådant som det före-
då de inträffade förändringar i förhållandena, som påkallade
personalökningen, varit af beskaffenhet att kunna förutses så tidigt, att
framställning i saken kunnat göras till en föregående Riksdag. Jag
ansåg mig för öfrigt så mycket mera böra afstyrka styrelsens förslag i
70 Sjunde hufvud titeln.
[11.] den form, i hvilken det sålunda framkommit, som de ifrågasatta nya
tjänsterna, i den mån de funnes behöfliga, kunde genom medverkan af
Riksdagen inrättas redan för en väsentlig del af år 1912. Det förslag-
jag nu går att framlägga förutsätter en sådan anordning.
Hufvudsakligen med hänsyn till svårigheten att med någon säker¬
het på förhand beräkna den ökning i arbetskrafter, som den nya tull¬
taxan kan göra erforderlig, har jag ej heller i fråga om inrättande af
tjänster på extra stat ansett mig kunna utan åtskilliga inskränkningar
förorda generaltullstyrelsens förslag. Hvad beträffar styrelsens fram¬
ställning om uppförande å extra stat af förenämnda 34 tjänster, har jag
med hänsyn till den förebragta utredningen och upplysningar, som jag
därutöfver inhämtat från generaltullstyrelsen, funnit mig böra förorda
bifall till densamma i hvad den afser sju kontrollörstjänster nämligen
en vid tullkammaren i Stockholm, tre vid packhusinspektionen i Malmö
och tre vid packhusinspektionen i Göteborg samt fjorton kammar-
skrifvaretjänster, däraf en vid tullkammaren och två vid nedcrlagskon-
toret i Stockholm, tre vid packhusinspektionen i Malmö samt två vid
tullkammaren och sex vid packhusinspektionen i Göteborg.
Samtliga dessa tjänster böra inrättas från och med den 1 mars 1912.
Förslaget om uppförande å extra stat för år 1913 af en kon-
trollörstjänst och en kammarskrifvaretjänst i Hälsingborg kan jag ock,
med hänsyn till upplysta förhållanden, förorda.
Jag vill härvid slutligen hafva anmärkt, att, därest en förstärkning,
utöfver hvad jag ifrågasätter, af arbetskrafterna skulle visa sig ound¬
gänglig, man ju alltid har möjlighet att genom provisoriskt inrättande
af ytterligare några tjänster tillgodose förekommande behof i berörda
afseende.
För de tjänster, som må komma att uppföras å extra stat, torde
aflöningsreglementet för tjänsteman vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning äfvensom öfvergångsbestämmelserna till det¬
samma i den af generaltullstyrelsen angifna omfattning och ordning-
böra blifva tillämpliga.
Att behofvet af en uppsyningsman i stället för en vaktmästare
vid neder lagskontor et i Göteborg är af konstant natur synes mig icke
oförtydbart ädagalagdt, i följd hvaraf jag icke nu kan förorda förslaget
om förändring af en vaktmästaretjänst därstädes till en uppsyningsmans-
tjänst.
Hvad öfriga föreliggande framställningar beträffar, synes mig till
en början hvad som blifvit anfördt till stöd för tullförvaltartjänstens i
Sjunde hufvudtiteln.
71
TreUeborg uppflyttning från klass 2 till klass 1 utgöra tillräcklig för¬
utsättning för en sådan anordning.
, . 11?.äre“ot anse^ J'ag mig icke kunna förorda förslaget om ökning
a tullforvaltarnas af klass 4 aflöning, sedan förslaget härom af de när¬
mast föregående två Riksdagarna afslagits.
Jag har nyss, under åberopande af hvad chefen för justitiedeparte¬
mentet tomt denna dag anfört angående beredande af semester för vakt¬
mästare hos vissa ämbetsverk och myndigheter, tillstyrkt, att de hos
generaltullstyrelsen anställda vaktmästarna måtte komma i åtnjutande af
femton dagars semester årligen. Med hänsyn såväl härtill som ock till
de skal, som af styrelsen blifvit anförda för tillerkännande af samma
forman åt samtliga tjänstemän af lägre grad vid tullverkets lokalförvalt¬
ning samt kust- och gränsbevakning, tillstyrker jag styrelsens förslag
härom. Ett bifall härtill måste föranleda viss ändring i gällande aflönino-g-
reglemente for namnda förvaltning och bevakning, och kommer jag att
darom strax framlägga förslag. '
... I)en föreliggande framställningen om dagaflöning åt extra ordinarie
tjänsteman, da han drabbas af olycksfall eller sjukdom, anser jag synner¬
ligen behjärtansvärd. Då jag emellertid dels 'icke är öfvertygad därom
att det satt för fragans lösning, som föreslagits af generaltullstyrelsen,
ar det i allo lämpligaste, och det därjämte synes kunna sättas ‘i fråga,
huruvida icke denna angelägenhet, där så låter sig göra, bör ordnas
elter enhetliga normer i olika verk med en omfattande extra personal,
ar jag nu icke beredd att framlägga något förslag i ämnet. Det är
emellertid inin afsikt att vidtaga åtgärder snarast möjligt för under¬
sökning, huru saken på ändamålsenligaste sätt bör ordnas, och därefter
i sinom tid framlägga det förslag, hvartill utredningen må föranleda.
Dmot styrelsens förslag till ökning af det å aflöningsstaten upp-
tagna förslagsanslaget till ortstillägg har jag icke någon annan erinran
att gorå, an att, då jag ifrågasätter inrättande vid tullförvaltningen i
Stockholm af två vaktmästaretjänster mindre än generaltullstyrelsen före¬
slagit, det belopp med hvithet ökningen enligt styrelsens förslag skulle
aga rum eller 2,230 kronor bör minskas med 262" kronor, i följd hvaraf
ni Ä.T ™ n b“emd‘ ti» H00O kronor af mig upptages
till 55,968 kronor eller afrundadt 56,000 kronor.
Ehuru under förutsättning af bifall till hvad jag ifrågasatt rörande
semester åt samtliga tjänstemän af lägre grad man redan nu kan med
bestämdhet beräkna en viss erforderlig ökning af förslagsanslaget till
vikariatsersättnmg, extra biträden in. in., torde, i enlighet med hvad
70 Sjunde hufvudtiteln.
[11.] generaltullstyrelsen också synes förmena, frågan om ökning af anslaget
lämpligen böra anstå, till dess större visshet, än nu kan erhållas, blifvit
vunnen angående öfriga faktorer, som under närmaste tiden beräknas
inverka höjande på anslaget.
Den af mig ifrågasatta ökningen i aflöningsstaten för tullverket
uppgår, sedan jämväl beräknats att förenämnda lyra tjänster i Visby
tullkammardistrikt afförts från staten, i sin helhet till 84,650 kronor, i
följd hvaraf samma stat som år 1912 är upptagen till 4,425,800 kronor,
under förutsättning af bifall till hvad jag föreslår skulle för år 1913
komma att belöpa sig till 4,510,450 kronor.
Genom den reduktion, som jag ifrågasatt i generaltullstyrelsens
förslag till extra stat, skulle från det af styrelsen för år 1913 beräknade
totala beloppet för densamma frångå aflöningarna för en förste kontrollör
4,800 kronor, fyra kontrollörer 16,800 kronor, åtta kammarskrifvare
22,400 kronor, hvarjämte det af styrelsen beräknade ortstillägget skulle
kunna minskas med 500 eller tillhopa 44,500 kronor.
För år 1913 skulle alltså enligt mitt förslag erfordras 76,230
kronor emot af generaltullstyrelsen föreslagna 120,730 kronor.
Därest ifrågavarande tjänster med undantag af en kontrollörs- och
en kammarskrifvaretjänst i Hälsingborg, livilka skulle komma till stånd
först med ingången' af år 1913, enligt mitt förslag inrättas redan från
och med den 1 mars 1912, skulle ytterligare i afrundadt tal 57,700
kronor behöfva uppföras å extra stat för år 1913.
På extra stat för år 1913 skulle under anförda förhållanden lör
nu berörda ändamål behöfva äskas tillhopa 133,930 kronor ellei afrundadt
134,000 kronor, däraf Kungl. Maj:t lärer böra bemyndigas att redan
under år 1912 disponera 57,700 kronor. Jag ber att längre fram få gorå
vederbörlig framställning härom äfvensom angående de villkor och be¬
stämmelser som i samband därmed böra stadgas.
Hvad beträffar
(hvorsränifKatlöninsrsstatcn
har styrelsen i sin föreliggande skrifvelse den 11 november 1911 anfört
^ »A denna stat för år 1912 äro upptagna dels fem å 1904 års stat
Sjunde hufvudtiteln. 73
dels sex å 1910 års stat kvarstående befattningshafvare. Af förstnämnda
befattningshafvare har en, tullförvaltaren vid packhusinspektionen i
Göteborg J. G. Hultstein, under år 1911 afgått, hvilket emellertid,
vid det förhållande, att han icke å 1904 års stat åtnjutit högre
aflöning än aflöningen vid den å aflöningsstaten uppförda öfverkon-
trollörstjänst, hvarmed Hultsteins befattning vid hans afgång skulle
ersättas, icke inverkar på öfvergångsaflöningsstatens slutsumma. Af de
å 1910 års stat kvarstående befattningshafvare har likaledes en tull¬
inspektören i Slite J. E. Norrman, afgått. Då dennes aflöning å? 1910
års stat, 2,400 kronor, med 650 kronor öfverstigit aflöningen vid den
tjänst, en uppsyningsmanstjänst af klass 3, hvarmed tullinspektors-
tjänsten i Slite blifvit ersatt, eller 1,750 kronor, kan alltså öfvergångs-
aflöningsstaten minskas med berörda, å densamma uppförda belopp, 650
kronor; och då 1912 års öfvergångsaflöningsstat uppgår till 1,550 kronor,
skulle alltså öfvergångsaflöningsstaten för år 1913 utgöra 900 kronor,
hvilket belopp motsvarar skillnaden mellan den öfverkontrollören C. G.
W. Boije af Gennäs å 1910 års stat tillkommande aflöning 3,700 kronor,
och aflöningen vid den kammarskrifvaretjänst, hvarmed öfverkontrollörs-
tjänsten vid tullkammaren i Karlshamn vid Boiies afgång skall ersättas
eller 2,800 kronor. ’
I sammanhang härmed hemställer styrelsen, att Kungl. Makt
täcktes, i öfverensstämmelse med hvad som skett vid föregående tili-
fällen, förklara, att för bestridande af aflöning åt de tjänstinnehafvare,
hvilka komma att uppföras å 1913 års öfvergångsaflöningsstat, med
åtnjutande af de aflöningsförmåner, som tillkomma dem enligt 1904
eller ^ 1910 års stat, må i den mån sådant är erforderligt användas de
atiönmgsmedel, som enligt den aflöningsstat, Eders Kungl. Makt kan
unna skäl fastställa, blifva afsedda för aflönande af de befattningar hvilka
i mån af nyssnämnda tjänstinnehafvares afgång komma att besättas.»
Mot hvad generaltullstyrelsen sålunda anfört och hemställt har jag-
icke någon erinran att göra. °
I fråga om
Indratrnin srss ta ten
bär styrelsen erinrat därom att något nytt anslag för denna stat för år
1912 icke anvisats utan att, jämte det den för år 1911 fastställda
mdragnmgsstaten bibehållits utan andra ändringar än dem, som betingats
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 10
[11.]
74 Sjunde huivudtiteln.
[11.] af därå uppförda personers inträffade afgång, medgifvande lämnats, att
för år 1912 till aflöning åt tjänstinnehafvare, som behöfde förflyttas å
indragningsstat, finge af de å anslaget till tullverket anvisade medel
användas så stort belopp, som motsvarade deras sammanlagda löner
enligt 1910 års stat; och har styrelsen vidare anfört följande: »Anled¬
ningen härtill var, att, därest förslag till specificerad indragningsstat för
år 1912 skulle i slutet af år 1910 — sålunda innan sistnämnda års omreg¬
lering trädt i kraft — hafva upprättats, å detsamma måst uppföras ett
icke ringa antal personer, hvilkas innehafvande tjänster visserligen skulle
indragas med utgången af år 1910, men af livilka flertalet i slutet af
samma år eller början af år 1911 förväntades kunna placeras å ordinarie
aflöningsstat, och att sålunda indragningsstaten för år 1912 under nyss¬
nämnda förutsättning skulle hafva blifvit belastad med ett flertal per¬
sonel', som i verkligheten uppburc aflöning a aflöningsstat, livilket för¬
hållande syntes mindre lämpligt. Detta hinder för upprättande af
specificerad indragningsstat förefinnes emellertid icke numera, utan har
styrelsen nu upprättat förslag till specificerad indragningsstat för år
1913, slutande å 17,200 kronor. 1 förslaget äro upptagna dels sju per¬
soner, som kvarstå från 1912 års indragningsstat, dels ock tjugu per¬
soner, hvilkas tjänster med utgången af år 1910 indragits men som åt
olika anledningar icke kunnat placeras a ordinarie tjänstei, och har föi
en hvar af dem upptagits ett belopp, motsvarande lönen å den aflönings¬
stat, från hvilken lian öfverflyttats å indragningsstat.»
Sedermera har styrelsen i underdånig skrifvelse den 24 november
1911 anmält, att kustroddaren F. J. L. Ekberg, till hvilken i det al
styrelsen afgifna förslag till indragningsstat vore uppfördt ett aflönings-
belopp af 700 kronor, samma dag transporterats och förordnats att vara
kustroddare i tullverket med viss angifven tjänstgöringsskyldighet, i
följd hvaraf indragningsstatens slutsumma kunde minskas till 16,560
kronor. # > .
Vidare har styrelsen i underdånig skrifvelse den 14 december
1911 meddelat, att kustroddaren J. H. Holmberg, för hvilken i styrelsens
förslag till indragningsstat beräknats 700 kronor, blifvit transporterad
och förordnad till vaktmästare i tullverket med viss omförmäld tjänst¬
göringsskyldighet, och att följaktligen indragningsstaten kunde ytterligare
minskas till 15,860 kronor.
Enligt styrelsens här ofvan gjorda framställning skulle med ut¬
gången af år 1912 indragas följande å 1912 års aflöningsstat uppförda
tjänster, nämligen: en kammarskrifvaretjänst vid tullkammaren i Sunds-
Sjunde hufvudtiteln. 75
vall, en vaktmästaretjänst af klass 1 vid nederlagskontoret i Göteborg [11.]
samt en kustuppsyningsmanstjänst och tre kustroddaresysslor i Visby
tullkammardistrikt. Ehuru det förefinnes den allra största sannolikhet
för, att de nuvarande innehafvarne af berörda tjänster skola före in¬
gången af år 1913 kunna placeras å tjänster, upptagna i den blifvande
aflöningsstaten för år 1913, förklarar sig styrelsen dock böra hemställa,
att för den händelse någon eller några af dessa befattningshafvare måste
öfverföras på indragningsstat, till aflöning åt honom eller dem för år
1913 måtte få af de å anslaget till tullverket anvisade medel användas
så stort belopp, som motsvarar hans eller deras invänta lön enligt 1912
års stat.
I öfverensstämmelse med styrelsens senast afgifna förslag har jag Departtme»ts-
upptagit indragningsstaten till 15,860 kronor. chefen.
Därest, i enlighet med hvad jag föreslagit, de af mig förut när¬
mare omförmälda fyra befattningarna i Visby tullkammardistrikt komma
att indragas, lärer för år 1913 generaltullstyrelsen böra bemyndigas att, i
den mån annan anställning i tullverket icke kan beredas dem, af de å an¬
slaget till tullverket anvisade medel använda nödigt belopp till deras
aflönande, på sätt styrelsen hemställt.
Beträffande de öfriga staterna nämligen: pensionsstaten för afske-
dade tjänstinnehafvare, pensionsstaterna för aflidna tjänstinnchafvares
efterlämnade änkor och barn samt omkostnadsstaten har någon ändring
icke blifvit ifrågasatt.
Med iakttagande af de utaf mig förordade förändringarna skulle
tullverkets ordinarie utgiftsstater för år 1913 komma att utvisa följande
slutsumma:
den ordinarie aflöningsstaten .......................................
ålderstil läggsstaten............................................................
öfvergångsaflöningsstaten .............................................
indragningsstaten .........................................................
pensionsstaten för afskedade tjänstinnehafvare ......
pensionsstaterna för aflidna tjänstinnehafvares efter¬
lämnade änkor och barn......................................
omkostnadsstaten...............................................................
kronor 4,510,450
450.000
900
15,860
300.000
ii
ii
:n
ri
35,000: —
641,690: —
Summa kronor 5,953,900: —
eller 97,000 kronor mera än det belopp af 5,856,900 kronor, hvarå
1912 års stater för tullverket sluta.
76 Sjunde hufvudtiteln.
[11.] Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer jag, att
Departements. Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
‘^Itman.m dels, med godkännande af de utaf mig förordade ändringar i tull¬
verkets stater, för år 1913 bestämma anslaget för tullverket till ett mot
staternas slutsumma svarande belopp af 5,953,900 kronor, att såsom
förslagsanslag utgå (Bil. A),
dels medgifva, att för år 1913 till aflöning åt de tjänstinnehafvare,
hvilkas innehafvande befattningar antingen bibehållas i den nya orga¬
nisationen eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,
men hvilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras aflöningarna
vid motsvarande befattningar i den nya staten, samt
att, därest innehafvare af tjänst, som med år 1913 varder indragen,
måste öfverföras på indragningsstat, till aflöning åt honom för år 1913
må af de å anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort
belopp, som motsvarar hans invänta lön enligt 1912 års stat;
dels besluta,
ej mindre att förste vaktmästaren och vaktmästarna hos general¬
tullstyrelsen skola äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, en hvar under femton
dagar, samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det er¬
fordras för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår med rätt att därunder, i stället
för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar sva¬
rande belopp,
än äfven att för de kvinnliga skrifbiträdena hos generaltullsty¬
relsen skola gälla de af mig förordade allmänna villkor och bestäm¬
melser i fråga om fasta biträden hos vissa ämbetsverk och myndig¬
heter;
dels ock slutligen att antaga bifogade förslag till ändring i gäl¬
lande aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning (Bil. B.).
Sjunde hufvudtiteln,
77
Bil. A.
Förslag
till
Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1913.
t
|
|
K r o
|
n o r.
|
|
1
|
A. Aflöningsstaten.
I. Generaltullstyrelsen.
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningai
|
Orts-
tillägg.
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
1 generaltulldirektör..........................
|
7,000
|
3,000
|
1,000
|
11,OCX)
|
|
1 byråchef ......................................
|
B,000
|
2,500
|
600
|
8,100
|
jEfter 5 år kan lönen höjas
|
3 d:o ............................................
|
|
—
|
—
|
24,300
|
[/ med 600 kronor.
|
Kansliet.
|
|
|
|
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
|
1 sekreterare ....................................
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800
|
| med 500 kronor och efter
j 10 år med ytterligare
( 500 kronor.
|
| 1 registrator ....................................
|
2,200
2,200
|
1,500
1,500
|
300
|
4,000
|
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
|
1 notarie ..........................................
|
300
|
4,000
|
år med ytterligare 500 kr.
|
CO
Q*
Ö
|
—
|
—
|
—
|
12,000
|
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kronor.
|
1 kvinnligt skrifbiträde .....................
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 200 kronor och efter
|
| 1 d:o ...............................................
|
|
|
—
|
1,200
|
I 10 år med ytterligare 200
1 kronor.
|
Kameralbyrån.
|
|
|
|
|
|
1 kamrerare ..............
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800
|
| Efter 5 år kan lönen höjas
|
i förste revisor .................................
|
med 500 kr. och efter 10
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800
|
I år med ytterligare 500 kr.
('Efter 5 år kan lönen höjas
|
1 revisor och bokhållare.....................
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
med 500 kronor, efter 10
|
3 d:o ................................................
|
—
|
—
|
—
|
12,000
|
år med ytterligare 500
kr. och efter 15 år med
|
|
|
|
|
|
än ytterligare 500 kr.
|
Revisionsbyrån.
|
|
|
|
|
|
1 förste aktuarie ..............................
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800 ,
|
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
|
1 aktuarie
|
|
|
|
|
år med ytterligare 500 kr.
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
Efter 5 år kan lönen höjas
|
1 d:o ...............................................
|
—
|
—
|
—
|
4,000 i
|
med 500 kr., efter 10 år
|
1 revisor .........................................
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
|
7 d:o................................................
|
—
|
—
|
—
|
28,000
|
ytterligare 500 kronor.
|
Transport)
|
- i
|
- 1
|
- |
|
145,000
|
|
78
Sjunde hufvudtiteln,
[11-]
!
|
|
Krön
|
o r.
|
|
|
|
|
Tjänst-
|
|
Summa.
|
|
|
Lön.
|
görings-
penningar.
|
tillägg.
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
145,000
|
4
|
1 Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
|
|
|
|
|
|
1 byråassistent .................................
|
B,600
|
1,800 i
|
400 j
|
5,800
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
' med 500 kr. och efter 10
|
1 d:o...............................................
|
—
|
—
|
;
|
5,800
|
l år med ytterligare 500 kr.
[Efter 5 år kan lönen höjas
|
|
|
|
|
|
med 500 kr. och efter 10
|
1 andre byråassistent ........................
|
2,200
|
1,500
|
300 1
|
4,000
|
år med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
|
|
|
|
|
|
ytterligare 500 kr.
|
| Till vikariatsersättning samt arfvoden
|
|
|
|
|
|
och flitpenningar åt extra biträden
äfvensom till renskri fn in gskostnad, för-
|
|
|
|
|
|
slagsanslag...................................
|
—
|
—
|
—
|
60,000
|
|
däraf till gratifikationer åt extra
|
|
|
|
|
|
ordinarie tjänstemän och vakt¬
mästare hos styrelsen högst 3,000
|
|
|
|
|
|
kronor.
|
|
|
|
1,500
|
/Efter 5 år kan lönen höjas
|
! 1 förste vaktmästare1 ........................
|
900
|
450
|
150
|
/ med 100 kronor.
|
1 vaktmästare 1 .................................
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
! med 100 kr. och efter 10
t år med ytterligare 100 kr
|
i 6 d:o ................................................
|
|
|
1
|
7,200
|
Transpor
|
1
t| ~
|
I ~
|
| -
|
| 230,500
|
|
1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenteri
enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattnmgshafvare vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg e.i till honom utgå äfven¬
som å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Sjunde hofvudtiteln.
79
1
.
|
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
|
1
|
! Fast
i aflöning
|
Summa
|
1 Efter resp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
afiöningen
höjas, hvarje
gång med:
|
Pen¬
sions- J
under- j
lag
|
Transport
|
—
|
|
1
|
1 230,500
|
_
|
|
II. Lokaltullforvaltningen samt
|
|
|
|
|
|
|
kust- och gränsbevakningen.
|
|
|
|
|
|
|
1. Tjänstemän af högre grad.
a) Med bestämd tjänstgöringsort.
|
|
|
|
|
|
|
1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge
i 1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte-
|
5,500
|
5,500
|
|
|
|
] 4,400 f
|
borgs och Bohus län.......................
|
|
5,500
|
|
|
|
!
|
1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-
|
|
|
|
|
3,600 i
|
land och Dalarne .............................
|
'4,800
|
4,800
|
|
|
|
1 öfverinspektor af klass 1 vid packhus-
|
|
|
|
|
inspektionen i Stockholm ..................
1 öfverinspektor af klass 1 vid d:o i Göte-
|
7,300
|
7,300
|
|
|
|
15,000 j
1
|
borg ............................................
|
—
|
7,300
|
|
|
|
|
; 1 öfverinspektor af klass 2 vid d:o i Malmö
| 2 öfverinspektorer af klass 2 vid tullbevak-
|
6,300
|
6,300
|
|
|
|
4,500
|
ningsinspektionerna i Stockholm och
Göteborg ..... ..................................
|
|
12,600
|
|
|
400
|
4,400
|
1 öfverinspektor af klass 3 vid d:o i Malmö
1 tullförvaltare af klass 1 vid tullkammaren
|
5,500
|
5,500
|
|
|
|
'
:
|
i Stockholm......................... ...........
|
6,300
|
6,300
|
|
|
|
|
12 tullförvaltare af klass 1 vid d:o i Norr-
|
|
|
|
|
|
|
köping, Malmö, Hälsingborg, Trelleborg,
Göteborg, Galle och Sundsvall, vid upp¬
börds- och nederlagskontoren i Stock¬
holm och Göteborg, äfvensom vid upp¬
börds- samt konfiskations- och kassörs-
|
|
|
|
|
|
4,500 j
|
kontoret i Malmö ............................
1 tullförvaltare af klass 2 vid tullkamma-
|
—
|
75,600 |
|
|
|
|
|
|
5,500 i
1
|
5,500 |
1
|
|
|
|
4,000 1
|
4 tullförvaltare af klass 2 vid d:o i Lands-
|
|
|
|
Transport!
|
—
|
142,200 |
|
—
|
230,500
|
—
|
—
|
80
Sjunde hufvudtiteln.
|
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
|
Fast
aflöning
|
Summa
|
Efter resj>. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
tan den fasta
aflöningen
höjas, hvarje
gång med:
|
Pen-
sions-
under-
lag
|
Transport
|
_
|
142,200 '
|
_
|
230,500
|
—
|
_
|
krona och Halmstad samt vid konfiska-J
tions- och kassörskontoren i Stockholml
|
| och Göteborg ...................................j
|
|
22,000
|
|
|
|
|
4,000!
|
1 tullförvaltare af klass 3 vid tullkamma¬
ren i Uppsala....................................
19 tullförvaltare af klass 3 vid d:o i Ny-
|
4,800
|
4,800
|
|
|
|
1
|
köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,
Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund,
Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl¬
stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,
Härnösand, Luleå och Haparanda.........
|
_
|
91,200
|
|
|
|
3,600 *
|
1 tullförvaltare af klass 4 vid tullkammaren
|
|
|
|
|
|
|
j i Södertälje.......................................
|
4,000
|
4,000
|
|
|
|
|
i 20 tullförvaltare af klass 4 vid d:o i Eskils-
|
|
|
|
|
|
|
tunn, Linköping, Västervik, Ronneby,
Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,
Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,
Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn¬
sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå,
Skellefteå och Riksgränsen..................
|
|
80,000
|
|
|
400
|
3,300
|
i 1 tullförvaltare af klass 5 vid d:o i Mem
|
3,300
|
3,300
|
|
|
|
)
|
■ 3 tullförvaltare af klass 5 vid d:o i Vad¬
stena, Marstrand och Piteå..................
| 1 öfverkontrollör af klass 1 vid packhus-
|
X.
|
9,900
|
|
|
|
12,700
|
| inspektionen i Stockholm....................
|
6,300
|
6,300
|
|
|
|
i
|
1 öfverkontrollör af klass 1 vid d:o i Göteborg
1 öfverkontrollör af klass 2 vid tullkamma
|
|
6,300
|
|
|
|
J 4,500
|
j ren i Stockholm................................
|
5,800
|
5,300
|
|
|
|
|
! 3 öfverkontrollörer af klass 2 vid d:o
|
|
|
|
|
|
3,800
|
Malmö och Göteborg samt vid packhus
inspektionen i Malmö .......................
|
I
|
15,900
|
391,200
|
|
|
|
Transport
|
I -
|
I -
|
391,200
|
| 230,500
|
-
|
1 -
|
Sjunde hufvudtiteln.
81
t
|
Kronor
|
Fast
aflöning
|
Summa
|
Efter re9p. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
aflöningen
liöjas, hvarje
gång med:
|
Pen-
sions-
under-
lag
|
Transporl
|
—
|
—
|
!
391,200
|
1
1 230,500
|
|
—
|
b) Öfriga tjänstemän af högre grad.
|
|
|
|
|
|
|
1 förste kontrollör ..............................
|
4,800
|
4,800
|
|
|
|
1 „
|
1 16 förste kontrollörer ...........................
|
—
|
76,800
|
|
|
|
| 3,600
|
1 kontrollör .......................................
|
4,200
|
4,200
|
|
|
|
|
j 81 kontrollörer (därnf 3 kontrollörer och
|
|
|
|
|
|
3,300
|
uppbördskassörer samt 6 bevaknings-
|
|
|
|
|
|
kontrollörer) ....................................
|
—
|
340,200
|
|
|
|
,
|
1 kammarskrifvare ..............................
|
2,800
|
2,800
|
|
|
400
|
1
( 2,100 I
|
244 kammarskrifvare ..............................
|
—
|
683,200
|
|
|
|
|
j 1 tullinspektor...................................
|
2,600
|
2,600
|
*
|
|
|
|
j 7 tullinspektörer (däraf 2 gränsinspektorer)
1 tull fiskal..........................................
|
3,000
|
18,200
3,000
|
|
|
|
2,000
|
3 tullfiskaler......................................
|
—
|
9,000
|
1,144,800
|
|
|
|
2. Tjänstemän af lägre grad.
1
|
|
|
|
|
|
|
1 öfveruppsyningsman af klass 1 .........
|
2,600
|
2,600
|
|
|
| 300
|
|
1 öfveruppsyningsman af klass 1 .........
|
—
|
2,600
|
|
|
|
1 öfveruppsyningsman af klass 2 .........
|
2,300
|
2,300
|
|
|
]
|
|
3 öfveruppsyningsman af klass 2 (däraf
|
|
|
|
|
[ 200
|
1,700
|
1 befälhafvare å kustbevakningsångare)
|
~
|
6,900
|
|
!
|
1
|
|
1 gränsöfveruppsyningsman ..................
|
2,600
|
2,600
|
|
1
|
300
|
|
1 kustöfveruppsyningsman.....................
|
2,100
|
2,100
|
|
|
|
|
! 26 kustöfveruppsyningsmän.....................
|
—
|
54,600
|
|
|
|
. 1,300
|
1 uppsyningsman af klass 1..................
|
2,050
|
2,050
|
|
|
|
|
| 40 uppsyningsman af klass 1..................
|
—
|
82,000
|
|
|
. 150
|
|
| 1 uppsyningsman af klass 2..................
|
1,900
|
1,900
|
|
|
|
|
1 23 uppsyningsman af klass 2 (däraf 1 an-
|
|
|
|
|
|
1,200
|
ställd å kustbevakningsångare) .........
|
—
|
43,700
|
|
|
|
|
1 uppsyningsman af klass 3..................
|
1,750
|
1,750
|
1
|
|
|
1,100
|
Transport!
Bihang till Rilcsd. prof. 1912. 1
|
Sami.
|
_ j
1 Afd.
|
1,536,000 |
|
230,500
|
11
|
[11.]