Motioner i Andra kammaren, jSr 239.
3
ÄTr 239.
Af lierrar Kronlund och Karlson i Yästtomten, om skrifvelse till
Kungl. Maj.t angående utredning rörande möjligheterna
för en inhemsk tillverkning af miniraloljor och svaf¬
vel m. m.
Sveriges årliga import af mineraliska bränslen torde f. n. uppgå till
ett värde af cirka 80 millioner kronor (kr. 74,711,949 år 1909), och
genom denna import täckes den alldeles ojämförligt största delen af lan¬
dets behof af detta slag af råämnen. Yisserligen befinner sig den skån¬
ska kolbrytningen i en synnerligen glädjande utveckling, men dess jäm¬
förelsevis blygsamma roll i landets bränslehushållning framgår dock häraf,
att år 1909 i Skåne brötos 246,808 ton stenkol med ett värde af
1,941,913 kronor, medan samma år landets stenkolsimport uppgick till
4,084,055 ton med ett värde af 55,966,408 kronor.
Ännu mer ogynnsam, för att ej säga ödesdiger, gestaltar sig landets
ställning med hänsyn till de flytande bränslena (råolja, fotogen,- bensin
etc.), hvilka med motorindustriens hastiga och storartade utveckling vun¬
nit en förut oanad betydelse. Beträffande detta slag af brännämnen
äro vi f. n. helt och hållet hänvisade till import, ett förhållande, som är
synnerligen beaktansvärdt, särskildt med hänsyn därtill att utvecklingen
inom olika länders mariner för ernående af största möjliga effektivitet
synes gå till användning af flytande bränslen i allt större utsträckning
såsom ersättning för stenkol.
Emellertid synes vårt land ej alldeles sakna möjligheter till pro¬
duktion af mineraloljor, ehuru det ekonomiska värdet af ifrågavarande
råmaterial ännu ej är till fullo utredt. Sedan länge är det bekant, att
4
Motioner i Andra kammaren, Nr 239.
den i flera svenska provinser (Skåne, Öland, Östergötland, Västergötland,
Närke, Jämtland) förekommande kambriska alunskiffer! besitter en mer
eller mindre betydande bitumenhalt, hvilken bl. a. gifvit den en omfat¬
tande användning som bränsle vid kalkbränning.
Skiffrar med en bitumenhalt liknande den svenska alunskiffer^
hafva i Skottland under årtionden bearbetats för utvinnande af mineral¬
oljor, och omfattningen af denna skotska skifferoljeindustri framgår häraf,
att år 1903 i Skottland destillerades 2,400,000 ton skiffer, som lämnade
handelsfärdiga produkter till ett sammanlagdt värde af 32,400,000 kr.
Det har också icke saknats försök att exploatera den svenska alun-
skiffern för tillverkning af mineraloljor. Sålunda bildades på 1870-talet
af dåvarande chefen för Sveriges geologiska undersökning, professor O.
Torell, tillsammans med professorerna V. Eggertz och E. L. Ekman samt
ingenjörerna J. Olsson och C. J. Hammar m. fl. personer det s. k.
skifferundersökningsbolaget, som föranstaltade en omfattande undersök¬
ning af vårt iands bituminösa skiffrar.
I midten af 1890-talet företogs på initiativ af L. V. Kylberg vid
Gösäter på Kinekulle ett fabriksmässigt försök att utvinna oljor ur alun-
skiffern. Under åren 1894—95 framställdes här 92,500 kg. skifferolja,
men olämpliga anordningar vid destillationen och oförmåga att ur råoljan
raffinera handelsdugliga produkter förorsakade, att företaget i ekonomiskt
hänseende misslyckades, detta desto mer som man ej kände någon metod
att tillgodogöra sig skifferns betydande svafvelhalt.
I början af år 1905 bildades af professor Hj. Sjögren, fil. dr G. Hellsing
samt dåvarande docenten vid Uppsala universitet, numera chefen för Sveriges
geologiska undersökning professor J. G. Andersson ett konsortium för under¬
sökning af möjligheterna till utvinnande af oljor m. m. ur alunskiffern.
Genom dessa personers åtgörande har alunskifferns värmevärde blif¬
va närmare kändt, och det har sålunda framgått, att detsamma är mycket
växlande inom olika trakter, men att det finnes ofantliga tillgångar af
skiffer med ett värmevärde växlande mellan 1,500 och 2,600 kalorier.
Ensamt i Västergötland, hvars alunskiffertillgångar äro synnerligen väl
kända, finnes i de kambriska lagren eu bränslemängd, som torde uppgå
till halfva det bränslevärde, hvilket beräknas förefinnas i hela landets
torfmossar. Äfven oljeutbytet är mycket varierande inom olika trakter
och skilda nivåer af lagerserien, men det ges dock fyndigheter med en
oljehalt af 6 — 8 %, hvilkas utbredning är så betydande, att man tryggt
kan beteckna landets tillgång på alunskiffer med 6 procents oljeutbyte
Motioner i Andra kammaren, Nr 239.
såsom uppgående till åtskilliga hundratal miljoner ton. Tages hänsyn
jämväl till de förekomster, hvilkas oijeutbyte är endast 3—6%, och.
hvilkas exploatibilitet för oljetillverkning f. n. är mer tvifvelaktig, måste
tillgångarna räknas uti milliarder ton.
Alunskiffern innehåller jämväl en betydande svafvelkalt, 6—8%,
hvarigenom den skiljer sig från de fyndigheter, som i stor utsträckning
bearbetas i Skottland. Svafvelhalten har vid de äldre försöken att för
oljeframställning använda den svenska skiffern beredt endast olägenheter.
För det nyssnämnda konsortiet, som nu senast tagit frågan under utred¬
ning, stod det emellertid från början klart, att den svenska skiffern i
betraktande af dess jämförelsevis låga oljehalt näppeligen skulle bära
en industri, baserad endast på utvinnande af mineraloljor, och konsortiet
koncentrerade sig därför från början på att vid sidan af oljan utvinna
äfven det i skiffern förekommande svaflet. Sedan det lyckats dr Hell-
sing att utarbeta en af honom patenterad metod, genom hvilken han ut¬
vinner åtminstone 3% svafvel ur skiffern, har hela alunskifferproblemet
inträdt i ett väsentligen nytt läge, enär — såsom af nedanstående tablå
framgår — värdet af det utvunna svaflet är nästan lika med värdet af
den framställda oljan. Såsom en tredje produkt utvinnes i samband med
svafvelframställningen äfven en del af skifferns kväfvehalt i form af
ammoniumsulfat, kvilket som bekant är ett viktigt gödningsämne.
Konsortiet har förutom omfattande geologiska och analytiska arbeten
samt studiebesök inom de skotska och franska oljeskifferdistrikten äfven
bedrifvit en mindre försöksverksamhet, förlagd till framlidne frih. C.
Klingspors egendom Eåbäck å Kinnekulle. Detta försök, under kvilket
några hundratal kg. skifferolja producerades, gaf följande kvantitativa
resultat:
Utbyte ur en ton alunskiffer.
Eåolja.................. 60 kg. ä 4 öre kr. 2,40
Svafvel................... 30 » » 8,6 öre » 2,58
Ammoniumsulfat 6 » »22 öre » 1,32
Summa kronor 6,30 *)
Beträffande kostnaderna för råmaterialet ställa sig utsikterna för den
planerade svenska skifferoljeindustrien synnerligen gynnsamma i förhål-
*) I ofvanstående tablå är för vinnande af större öfverskådligbet ingen hänsyn tagen till den
omständigheten, att ur råoljan en mindre kvantitet bensin utan egentlig raffinering med lätthet
kan utvinnas, hvarigenom utbytets värde något kommer att ökas.
6
Motioner i Andra kammaren, Nr 239.
laude till motsvarande industri i utlandet. De skotska och franska olje-
skiffrarna ligga nämligen i isolerade och ofta veckade fiötser, hvilkas
utbrytning klöfver dyrbara schaktsänkningar med åtföljande dryga upp-
fordringskostnader. I följd häraf är skifferpriset i Skottland kr. 4,50
och i Frankrike kr. 3,60 per ton, medan den i mäktiga vågräta bäddar
förekommande svenska alunskiffern aldrig behöfver öfverstiga eu kostnad
af 1 kr. per ton.
Den af dr Hellsing framställda skifferoljan har, sedan bensinen
blifvit afkokad, afprofvats af Aktiebelaget Diesels Motorer, som rörande
de anställda försöken afgifvit ett utlåtande, hvilket torde förtjäna att
här in extenso anföras:
»Yi profvade oljan i en en-cylindrisk 4O-hästkrafters motor utan att
vidtaga några som helst förändringar i dess konstruktion och inreglering.
Det oaktadt erhöllo vi eu bränsleförbrukning pr hästkraft, som höll sig
inom den af oss för ifrågavarande motortyp garanterade siffran. Redan
detta anse vi vara ett mycket godt resultat, men vår mångåriga erfaren¬
het beträffande förbränning af olikartade oljor i våra maskiner säger oss,
att sedan de maskinelement, som bestämma förbränningsförloppet inom
motorn, blifvit afpassade efter oljans specifika egenskaper, skola ännu
bättre förbruknings siffror erhållas.
Upplysningsvis vilja vi nämna, att inga konstruktiva förändringar
behöfva vidtagas med motorn. Det är blott en del genomloppsareor och
liknande, som skola afpassas.
Då oljan dessutom icke är eldfarlig, få vi som vår mening angifva,
att det vore af allra största intresse, om denna olja kunde fabriksmäs-
sigt framställas och saluhållas till ett med de utländska oljorna kon¬
kurrenskraftigt pris.
Yi anse det högeligen önskvärd!, att så må ske, ur allmän national¬
ekonomisk synpunkt, då ju landet på så sätt skulle få ett för kraft¬
alstring lämpligt bränsle vida öfverträffande hvad som från andra båll
inom landet bjudits af inhemskt ursprung. Men äfven från sjöförsvarets
synpunkt är frågan mycket viktig, då inom få år användandet af olje-
motorer för krigsfartyg kommer att få allt större betydelse.»
De hittills utförda försöken synas sålunda hafva ådagalagt, att man
ur det billiga svenska råmaterialet kan framställa råolja, svafvel och
ammonium sulfat i så stora mängder, att denna industri torde kunna
blifva ekonomiskt bärkraftig. Det är vidare ådagalagdt, att den produ¬
7
Motioner i Andra Kammaren, Nr 239.
cerade oljan lämpar sig synnerligen väl såsom bränsle för dieselmotorer.
Tilläggas bör, att man i laboratorieskala raffinerat denna olja och ur
densamma framställt bensin, fotogen, smörjoljor och asfalt, Indika pro¬
dukter dock ännu ej blifvit i praktiskt bruk afprofvade.
Antager man försiktigtvis, att den svenska skifferoljan till en bör¬
jan kommer att finna användning uteslutande såsom bränsle för råolje-
motorer, gäller det att efterse, huruvida en sådan ny fabrikation skall
finna tillräcklig afsättning för sina produkter inom landet. En skiffer-
oljefabrik tillräckligt stor för att tillåta eu fullt ekonomisk drift beräk¬
nas afverks 140 ton oljeskiffer per dag, och en sådan anläggning ger
i runda tal följande utbyte för år:
Eåolja................................................ 3,000 ton
Svafvel ............................................ 1,500 »
Ammonium sulfat............................. 300 »
Enligt ett meddelande, som välvilligt lämnats af Aktiebolaget Die¬
sel Motorer, konsumerades i vårt land enbart för motorer af denna fir¬
mas tillverkning år 1908 cirka 5,000 ton olja, eu siffra, som under de
senare åren afsevärdt ökats. Taga vi hänsyn jämväl till att den ur
skiffern utvunna råoljan torde finna användning också för andra typer af
oljemotorer samt till det i hög grad sannolika antagandet, att råolje-
motorernas användning kommer att ännu ytterligare ansenligt ökas, så
är det ju klart, att vårt land kan ge arbete ej endast för eu utan flera
fabriker, hvilka åtnöja sig med att producera råolja. Föreställer man
sig vidare, att den svenska skifferoljeindustrien i framtiden kommer att
öfvergå till raffinering af råoljan, hvartill förutsättningar synas föreligga,
ges det möjlighet till en väldig utveckling af industrien, enär landets
import af raffinerade mineraloljor f. n. torde uppgå till minst 130,000
ton (131,162 ton år 1909).
Se vi nu på den andra hufvudprodukten af den nya industrien,
nämligen svaflet, så lär oss den officiella statistiken, att till Sverige år
1909 importerades 23,255 ton, d. v. s. utbytet af 15 fabriker af ofvan
angifven storlek.
Sammanfatta vi sålunda frågan om afsättningsmöjligheterna för de
produkter, som kunna utvinnas genom den planerade svenska skifferolje-
industsien, finna vi, att skifferolja i rått och raffineradt tillstånd bör
kunna ersätta större eller mindre delar af den till öfver 20 mill. kr.
värde uppgående importen af råoljor, bensin, fotogen och smörjoljor, och
det torde i detta sammanhang förtjäna omnämnas, att f. n. denna import
8
Motioner i Andra kammaren, Fr 239.
till eu beaktansvärd del består af skotsk skifferolja, soxn vunnit en om¬
fattande användning dels på de bohusländska fiskarenas motorfartyg, dels
för motorer, som användas i jordbrukets tjänst. Svaflet, som genom den
nya industrien kommer att produceras, torde finna en lätt afsättning
inom vår pappersmasseindustri, som torde vara den största konsumenten
af det till Sverige importerade svaflet.
Frågan bar sin stora betydelse ej endast såsom ett medel till för¬
bättrande af vår handelsbalans, utan den innebär en möjlighet att fri¬
göra oss från beroendet af utlandet. Sveriges fullständiga beroende af
detta med hänsyn till tillgången på högeffektiva bränslen utgör säker¬
ligen en af landets största vanskligheter vid ett krigstillfälle, och hvarje
initiativ till en inhemsk produktion bör därför följas med största upp¬
märksamhet från statens sida.
Det anses af dem, på hvilkas undersökningar ofvanstående framställ¬
ning är grundad, att de hittills gjorda utredningarna ej äro i ekonomiskt
hänseende så afgörande, att de vilja förorda planläggandet af en fabrik
i affärsmässig skala, utan att ytterligare mer omfattande försök anställas.
Tvärtom hafva de ansett, att försök med verkligt fabriksmässig drift,
ehuru i mindre omfattning, borde företagas för att vinna en slutgiltig
pröfning af frågans alla tekniska och ekonomiska detaljer. Enligt er¬
farenheterna från Skottland bör en definitiv anläggning bestå af minst
32 retorter, och förslagsställarne anse, att de förberedande försöken böra
utföras med en enda sådan retort, försedd med anordningar till svaflets
tillgodogörande. Genom att drifva ett sådant försöksverk under Vs års
tid, hvilket beräknas draga en totalkostnad af cirka 70,000 kronor, bör
man vinna fullt afgörande erfarenheter rörande alla detaljer af fabriks¬
driften, samtidigt som man vinner tillräckliga mängder af produkter,
för att dessa skola utlämnas till afprofning af marinen och andra statens
verk, som betjäna sig af förbränningsmotorer, till enskilda motorfirmor
och rederier, till jordbrukare genom Motorkulturföreningens förmedling och
beträffande svaflet till pappersmassefabriker och andra svafvelkonsumenter.
De hittills gjorda försöken och de däraf vunna erfarenheterna synas
mig innebära så rika och lofvande möjligheter för vart land, att man
bör söka utan dröjsmål fullfölja den praktiska utredningen af denna
fråga. Densamma är emellertid ännu så främmande för vår industri och
erbjuder ett så nytt problem, att man kan befara, det ett enskildt ini¬
tiativ härutinnan kan låta vänta på sig. Vid sådant förhållande torde
man kunna ifrågasätta ett ingripande på ett eller annat sätt från statens
Motioner i Andra kammaren, Nr 239. 9
sida, åsyftande ett fullföljande af försöken. Statens åtgärder därutinnan
kunna ju tänkas ske i flere olika former, antingen genom att staten åt
enskilde, som kunna vara hågade fullfölja ifrågakomna utredning, under
någon kortare tid upplåter möjligen till buds stående, för brytning af
alunskiffer lämplig mark och rätt till försöksbrytning, eller också, att
under tillbörlig kontroll ett understöd lämnas enskilda intresserade,
hvilka vilja åtaga sig verkligt fabriksmässiga försök. Slutligen kunde
ju måhända staten anse det lämpligt att själf bedrifva dylika försök.
Staten bar ju — förutom det rent nationalekonomiska — ett direkt,
stort ekonomiskt intresse af frågans lösning i marinens stora oljebehof,
som sannolikt komme att högst väsentligt stegras i och med diesel¬
motorers införande i vår marin.
Under åratal har staten offrat stora summor på vår torfindustri, som
ännu i stort sedt ej har lämnat försökens stadium; man har beredvilligt
bringat dessa offer från Riksdagens sida, enär det gällt så oerhörda
värden för vårt land. De värden, som våra skiffertillgångar representera,
kunna täfla med våra torfmossars värde; och i fråga om skiffertillgån-
garnes tillgodogörande synes man — att döma efter de hittills vunna
erfarenheterna — kunna med större sannolikhet motse en snar praktisk
lösning af frågan. Statens eventuella åtgärder för att befrämja och på¬
skynda denna lösning torde emellertid böra föregås af en fullständig ut¬
redning och af sakkunnige verkställd granskning rörande de hittills gjorda
försöken och de möjligheter, dessa innebära till en ekonomiskt gynnsam
lösning af ifrågavarande spörsmål.
Under hänvisning till hvad ofvan blifvit anfördt, få vi sålunda
hemställa,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj :t
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en
utredning rörande möjligheterna för en inhemsk till¬
verkning af mineraloljor och svafvel m. m. ur den i
flera svenska provinser i mycket stora mängder före¬
kommande alunskiffern och för Riksdagen framlägga
de förslag, hvartill en dylik utredning kan föranleda.
Stockholm den 3 februari 1912.
G. Kronlund. Alb. Karlson.
Bihang till Bisdagens protokoll 1912. 4 samt. 88 käft. (Nr 238—239.) 2