294
RÄTTSSTATISTIK.
I samtliga tabeller, som innehålla arbetsredogörelser, meddelas för hvarje
särskild hufvudgrupp af mål och ärenden antalet från föregående år upp¬
skjutna, under året inkomna, under året slutligt handlagda och till följande
år uppskjutna. Balanserna äro endast undantagsvis närmare specificerade,
däremot äro de nyinkomna målen och ärendena i åtskilliga fall ytterligare
uppdelade och i allmänhet gäller detta om de afgjorda. Dessa sistnämnda
fördelas i regel efter det sätt hvarpå de slutligen afgjorts, genom afskrif¬
ning, dom o. s. v., hvarvid de afdömda målen i sin ordning uppdelas efter
sin beskaffenhet. Den specifikation af mål och ärenden som sålunda med¬
delas måste emellertid betraktas såsom i många fall högeligen otidsenlig och
litet upplysande. Framför allt gäller detta tvistemålen, men äfven i fråga
om öfriga mål och ärenden är specifikationen otillfredsställande, hvarpå så¬
som exempel kan anföras den i arbetsredogörelserna för härads- och råd-
stufvurätterna förekommande rubriken »årsstämning, edgång, inprotokollering,
testamentsbevakning, inregistrering af bouppteckning in. m. hvarom ej är
tvist». En verklig belysning af rättskipningens ståndpunkt lämnar den nu¬
varande rättsstatistiken på intet sätt. Sålunda lämnas ingen upplysning om
rättskipningens snabbhet vid underrätterna eller med andra ord, huru många
handläggningar ett mål kräft och tiden mellan stämning och dom, ej heller
får man veta i hvilken omfattning ombud, resp. rättsbildade ombud användts
af parterna. Däremot synes den ifrågavarande statistiken i ett annat af¬
seende vara onödigt specificerad, i det att den meddelar fullständiga upp¬
gifter för hvarje häradsrätt samt rådstufvurätt och afdelning af sådan. De
tabeller, som innehålla härads- och rådstufvurätternas arbetsredogörelser,
blifva härigenom mycket skrymmande. De upptaga tillsammans ej mindre
än 20 sidor.
Äro sålunda de delar af rättsstatistiken, som ha betydelse för den
egentliga rättskipningen, i väsentliga afseenden otillfredsställande, är detta
i ännu högre grad fallet beträffande vissa delar af denna statistik, som
meddela upplysningar af ekonomisk natur, nämligen uppgifterna om konkurs-
och urarfvaärenden, utsökningar, inteckningar och lagfarter. Arbetsredogö-
relsen för konkurs- och urarfvaärenden behandlar såsom namnet antyder dessa
ärenden uteslutande ur synpunkten af deras handläggning vid domstol och
är ej ens ur denna synpunkt tillfredsställande. Börande gäldenärens egen¬
skap af fysisk eller juridisk person och i förra fallet hans yrke, huruvida
urarfvakonkurs föreligger, angående boets tillgångar och skulder, utdelning eller
ackordsbelopp, konkurskostnader m. m. saknas hvarje upplysning. Liknande
gäller äfven beträffande öfverexekutorernas arbetsredogörelser eller med
andra ord utsökningsstatistiken. Börande inteckningar för fordran uppgifves
för hvarje domsaga och stad antalet beviljade, förnyade och dödade inteck¬
ningar samt för hvarje af dessa kategorier beloppet af inteckningar i egen¬
dom tillhörande dels allmänna inrättningar, menigheter, bolag eller andra
samfund, dels enskilde. Att icke aktiebolags egendom härvid särskild! upp¬
RÄTTSSTATISTIK.
205
tages, synes vara en brist, liksom att ingen redogörelse lämnas för inteck¬
ningar för nyttjanderätt, servitutsrätt eller afkomsträtt. Den största bristen
i inteckningsstatistiken, nämligen att direkta uppgifter om den intecknade gäl-
dens totala belopp saknas, torde dessvärre enligt hvad nedan anföres icke kunna
för närvarande afhjälpas. I brist på direkta -sådana uppgifter göres emeller¬
tid i texten till rättsstatistiken en beräkning af nämnda belopp på sådant
sätt, att från summan af under de nio sista åren beviljade och förnyade
inteckningar dragés summan af under samma år dödade. Tydligen kan dock
denna beräkning komma att ganska betydligt skilja sig från verkligheten.
Beträffande uppgifterna om förlagsintectning, äfvensom angående upplåtelse,
öfverlåtelse och upphörande af tomträtt samt inteckningar i tomträtt torde
intet nämnvärdt vara att anmärka. I fråga om lagfart af fast egendom
meddelas uppgift om antalet lagfarter med specifikation om fångets art (köp,
byte, arf eller giftorätt, expropriation, annat fång). Därjämte uppgifves
saluvärdet af fast egendom, som gått i köp, med specifikation i sådan som
köpts af allmänna inrättningar, menigheter, bolag eller andra samfund från
dels allmänna inrättningar m. fl., dels enskilda, och i sådan som köpts af
enskilde från dels allmänna inrättningar m. fl., dels enskilde, äfvensom i
egendom som köpts dels efter frivillig försäljning, dels efter utmätning eller
konkurs. Slutligen uppgifves saluvärdet af egendom köpt af främmande
makters undersåtar från svenska och omvändt af svenska undersåtar från
utlänningar. Däremot upplyses icke om värdet af egendom, som lagfarits
på grund af annat fång än köp, ej heller finns beträffande de köpta egen¬
domarna någon fördelning af dem efter köpeskillingens belopp. Att egen¬
dom köpt af eller från aktiebolag icke särskildt upptages är jämväl att be¬
teckna som en brist. Slutligen uppgifves endast saluvärdet men icke taxerings¬
värdet af den köpta egendomen, ehuru en jämförelse mellan dessa båda värden
tydligen skulle erbjuda synnerligen stort intresse.
Den sista tabellen i rättsstatistikens första afdelning, hvilken afser
medelst skiljebref upplösta äktenskap och trolofningar, kan knappast anses
tillhöra rättsstatistiken i egentlig mening. Den omfattar för öfrigt icke
, samtliga äktenskapsskillnader, emedan vid skillnad i borgerligt äktenskap
och äktenskap mellan främmande trosbekännare skiljebref icke utfärdas.
Rättsstatistikens andra afdelning, brottmålsstatistiken, måste i fråga om
tillförlitlighet anses stå betydligt öfver den första afdelningen, alldenstund
primärmaterialet till väsentlig del utgöres af nominativa uppgifter, som utan
föregående bearbetning insändas till Justitiedepartementets statistiska byrå.
Dylika uppgifter lämnas beträffande alla för s. k. gröfre brott an¬
klagade eller sakfällda personer. Rörande de sakfällda och under fram¬
tiden ställda begagnas de till straffregistret lämnade uppgifterna. I fråga
om de anklagade, som icke sakfällts eller ställts under framtiden, insändas
särskilda uppgifter. Såväl uppgifterna till straffregistret som de särskilda
uppgifterna om anklagade lämnas på tryckta blanketter. För hvarje an¬
Rättsstatisti-
kens andra
afdelning.
296
RÄTTSSTATISTIK.
klagad resp. sakfälld skall uppgifvas namn, kyrkoskrifningsort, befattning
eller yrke (för minderårig föräldrarnes), födelsetid, födelseort, civilstånd
samt huruvida han är född inom eller utom äktenskap, kristendomskunskap,
bildningsgrad, förmögenhetsvillkor, art och antalet af brott som åtalet af-
sett, tiden då brott föröfvats, tiden för rannsakningens början, utslagsdagen
med utslagets nummer i domboken, åtalets utgång med uppgift om arten
af brott hvarför ansvar ådömts samt åberopade lagrum, ådömdt straff så
ock annan påföljd enligt strafflagen, brott för hvilka den anklagade förut
varit sakfälld, undergången bestraffning för enahanda eller likartad! brott
som det åtalade samt året, då sådan bestraffning sista gången blifvit till
fullo verkställd. Enligt anvisningarna för blanketternas ifyllande skall
uppgifvas om särskild anledning till brottet förekommit, äfvensom därest
något sådant särskild! förhållande som döfhet, döfstumhet, blindhet, fallande¬
sot, delirium, periodisk sinnessvaghet och dylikt kunnat ha inflytande i afse¬
ende på föröfvande! af den brottsliga handlingen. I allmänhet torde dessa
uppgifter vara tillräckliga för brottmålsstatistikens behof, dock är enligt hvad
nedan vidare anföres icke möjligt att på dem bygga en tillförlitlig åter-
fallsstatistik. En upplysning, som man skulle kunna önska utöfver de för
närvarande meddelade, är, huruvida brottet begåtts i rusigt tillstånd.
Körande för andra förbrytelser än s. k. gröfre brott anklagade och sak-
fällda personer samt deras förbrytelser lämna domstolarna endast tabellariska
sammandrag affattade på tryckta blanketter. Primäruppgifterna för den del
af brottmålsstatistiken, som behandlar ifrågavarande personer och förbrytelser,
äro sålunda af samma natur som motsvarande uppgifter till rättsstatistikens
första afdelning. Af flera skäl torde dock uppgifterna till brottmålsstatistiken
vara åtskilligt mera tillförlitliga än de sistnämnda. De särskilda slagen af
förbrytelser fördelas i berörda sammandrag i tvenne hufvudgrupper, brott
och förseelser mot strafflag, krigslag och tryckfrihetsförordning samt brott
och förseelser mot allmän lag i öfrigt, mot särskilda lagar och ordnings-
stadgar samt mot författningar, som röra rikets allmänna hushållning. De
till förstnämnda grupp hänförliga förbrytelserna fördelas ytterligare i ringare
brott och förseelser mot strafflagen, med specifikation efter kapitel samt del¬
vis paragrafer och moment, mot strafflagen för krigsmakten och mot tryck¬
frihetsförordningen. Brotten och förseelserna mot allmän lag i öfrigt m. m.
specificeras efter de särskilda lagar och förordningar som blifvit öfver-
trädda. För hvarje särskildt slag af förbrytelse uppgifves dels hela antalet
brott om hvilka slutligt utslag meddelats, dels antalet brott för hvilka
personer blifvit sakfälla, vidare antalet tilltalade, ej sakfällda och sak-
fällda personer samt den bestraffning (fängelse, annan urbota bestraffning
eller böter) som blifvit de sakfällda ådömd. Sådana uppgifter som nu nämnts
lämnas af underrätterna i städerna och på landet, polisdomstol eller polis¬
kammare, hofrätterna i de fall, då dessa dömt i första instans, samt af krigs-
domstolar i mål, som afdömts angående brott för hvilka straff blifvit ådömdt
RÄTTSSTATISTIK.
297
enligt annan lag än strafflagen för krigsmakten. I mål angående brott mot
sistnämnda lag, som afdömts af krigsdomstol, lämnas däremot uppgift enligt
särskildt formulär i hvilket förbrytelserna och de ådömda bestraffningarna
specificerats med hänsyn till krigslagens bestämmelser, hvarjämte arten af
de sakfälldes anställning vid krigsmakten angifves.
Uppgifter lämnas — och detta gäller äfven de gröfre brotten — endast
angående de förbrytelser hvarom under året slutligt utslag meddelats. Så¬
lunda lämnas uppgift äfven angående dem, i fråga om hvilka utslaget blifvit
underställdt öfverrätts pröfning, men icke angående sådana, om hvilka i följd
af hänvisning till annan domstol ej blifvit slutligen dömdt, samt ej heller
angående dem, för hvilka åtalet på grund af förlikning eller underlåten full¬
följd förfallit. Den svenska brottmålsstatistiken tager sålunda uteslutande
hänsyn till utslagen i första instans, oafsedt om dessa möjligen blifvit ändrade
eller upphäfda i högre rätt.
Bland de myndigheter, som äro skyldiga att lämna uppgifter till brott¬
målsstatistiken, saknas Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Nämnda sta¬
tistik innehåller därför ingen uppgift om dem som ådömts tvångsarbete
för lösdrifveri, oaktadt detta ovillkorligen måste betraktas såsom ett verk¬
ligt straff. Att uppgifter om ifrågavarande personer sålunda saknas i
brottmålsstatistiken, är så mycket mera att beklaga, som dessa personer
till stor del antingen tillhöra eller komma att tillhöra yrkesförbrytarnas
kategori.
I ett annat afseende synes däremot den svenska brottmålsstatistiken
vara alltför omfattande, i det den upptager hvarje lagöfverträdelse, hur
obetydlig den än må vara. De smärre lagöfverträdelserna äro till sin huf-
vudmassa af den obetydliga natur, att de på intet sätt kunna antyda nå¬
gon brottslig böjelse hos gärningsmannen och ej heller i allmänna medve¬
tandet betraktas såsom verkliga förbrytelser. Deras medtagande i brott¬
målsstatistiken måste därför betraktas såsom olämpligt, då en af denna sta¬
tistiks hufvuduppgifter är att belysa det moraliska tillståndet bland befolk¬
ningen .
Såsom förut nämnts, äro i den svenska brottmålsstatistiken sedan år
1879 förbrytelserna fördelade i tre hufvudgrupper, gröfre brott, ringare brott
och förseelser. Till gröfre brott hänföras sådana förbrytelser för hvilka kan
ådömas dödsstraff, straffarbete eller afsättning från ämbete eller tjänst, lik¬
väl med iakttagande däraf att, då för ett brott jämte straffarbete bö¬
ter ingå i strafflatituden, det anses för gröfre brott endast i det fall att
straffarbete, fängelse eller afsättning ådömts; till ringare brott sådana, för
hvilka kan ådömas högre straff än böter af etthundra kronor och som icke
enligt den ofvan gifna definitionen äro att hänföra till gröfre brott; samt
till förseelser de öfverträdelser, som icke äro belagda med högre straff än
böter ej öfverstigande etthundra kronor. Denna gruppindelning måste be¬
traktas såsom synnerligen olämplig. Den är till att börja med rent konst¬
298
RÄTTSSTATISTIK.
lad och saknar hvarje motsvarighet i gällande strafflag. Till följd häraf kom¬
mer den också att i många fall leda till orimliga konsekvenser. Om exempelvis
två personer äro åtalade för att ha gemensamt föröfvat sådan misshandel som
i 14 kap. 12 § strafflagen sägs, och den ene dömes till fängelse men den andre
frikännes, så kommer den förre att i statistiken redovisas såsom sakfälld för
gröfre brott och den senare att upptagas i gruppen ringare brott såsom icke sak¬
fälld, ehuru åtalet i verkligheten gällde ett och samma brott. Vidare kan en
obetydlig förändring i strafflagen medföra, att en förbrytelseart öfverföres från
den ena gruppen till den andra. Skulle till exempel i fråga om ett brott, som
förut bestraffats med böter eller fängelse, i strafflagen införas tillägget: »äro
omständigheterna synnerligen försvårande, må till straffarbete dömas», blir
brottet i och med detsamma öfverfördt från ringare brott till gröfre. I de fall,
där högre straff än etthundra kronors böter icke får ådömas, medför på samma
sätt ett borttagande af bötesbeloppets begränsning, att förbrytelsen öfverföres
från förseelser till ringare brott. På dylika öfverföringar från den ena
gruppen till den andra visar de gångna årens brottmålsstatistik talrika exem¬
pel. Strafflagsändringarna år 1890 medförde sålunda så betydelsefulla dylika
öfverföringar, att en jämförelse mellan siffrorna för åren före 1891 och de
följande årens blir i hög grad missvisande. Slutligen och framför allt utgår
den ifrågavarande indelningen af förbrytelserna nästan uteslutande från de
straff, som kunna ådömas, eventuellt i fall af försvårande omständigheter,
men icke från de verkligen ådömda straffen. Detta medför synnerligen svåra
oegentligheter. Dömes exempelvis en person till fem kronors böter för en
förbrytelse för hvilken enligt strafflagen kan ådömas högre bötesbelopp än
ett hundra kronor upptages han i statistiken under rubriken ringare brott,
ehuru hans förbrytelse ju måste betraktas som en förseelse af allra obetyd¬
ligaste slag. Fördelningen af förbrytelserna i de nämnda tre grupperna in¬
fördes i afsikt att göra den svenska brottmålsstatistikens siffror användbara
för internationella jämförelser. Det afsedda ändamålet blef emellertid icke
uppnådt och kan ej heller någonsin uppnås. Numera erkännes nämligen af den
statistiska vetenskapen, att åstadkommandet af en internationell kriminal¬
statistik icke ligger inom möjlighetens gränser.
År en person i ett och samma mål åtalad för mer än en förbrytelse,
skall han enligt de å blanketten till primäruppgifter meddelade anvisnin-
ningarna uppföras under hvar och en af de rubriker, hvartill hvarje brott
eller förseelse är att hänföra, hvarefter afdrag för de sålunda uppkommande
dubbelräkningarna verkställes dels för hvarje hufvudgrupp af förbrytelser,
dels för alla grupperna tillsammans. Genom att han sålunda uppföres under
hvarje särskild förbrytelseart vinnes den fördelen, att man kan utan vidare
angifva totala antalet personer som dömts för ett visst slags brott. Men å
andra sidan medför denna anordning en väsentlig olägenhet, i det en om¬
gruppering af de särskilda förbrytelsearterna icke kan utföras utan att
dubbelräkningar i stor skala uppstå. Sålunda är omöjligt att angifva, huru
RÄTTSSTATISTIK.
299
de sakfälla fördela sig på de tre viktiga hufvudgrupperna af förbrytelser:
brott mot staten, brott mot enskild person och brott mot egendom.
I detta sammanhang torde böra erinras om att, då en person under ett
år i särskilda mål dömts för flera förbrytelser vare sig af samma eller olika
slag, ingen afräkning sker, utan han upptages i statistiken lika många gån¬
ger som han varit lagförd. Särskildt beträffande de smärre förbrytelserna
måste detta noga beaktas, då eljest lätteligen falska slutsatser kunna dragas.
När alltså 1907 års brottmålsstatistik uppgifver, att 49,430 personer under
året sakfällts för fylleri, så uttrycker denna siffra antalet fall i hvilka nå¬
gon person blifvit dömd för fylleri, men verkliga antalet personer utgör
sannolikt blott en bråkdel häraf. Anmärkningsvärd! synes vara, att detta
förhållande ingenstädes i brottmålsstatistikens text påpekas, utan jämföres
där utan någon reservation antalet sakfällda med folkmängden.
Beträffande de tryckta brottmålsstatistiska berättelserna torde utöfver
hvad af det föregående framgår endast följande behöfva här anföras.
Liksom rättsstatistikens första afdelning innehåller äfven brottmålssta-
tistiken en vidlyftig tabell med specificerade uppgifter för hvarje särskild
domstol, omfattande tillsammans 10 sidor. Denna tabell torde kunnna anses så¬
som i det närmaste värdelös. Dess hufvudsakliga ändamål skulle väl vara
att belysa kriminaliteten inom mindre områden än länen samt förhållandet
mellan anklagade och sakfällda vid olika domstolar. Intet af dessa ändamål
är den dock i stånd att uppfylla, emedan den stora massan af smärre förbry¬
telser är medtagen och förbrytelsernas specifikation i gröfre brott o. s. v.
icke är tillräckligt upplysande. För kännedom om kriminaliteten inom olika
trakter af landet är man därför hänvisad till den tabell, som meddelar de
sakfälldes fördelning länsvis efter förbrytelsearter. Härvid möter dock den
svårigheten, att tabellen icke meddelar särskilda uppgifter för landsbygd
och städer annat än för riket i dess helhet. Då kriminaliteten är högst
olika på landsbygden och i städerna, blifva länssiffrorna härigenom af
föga värde.
Rörande de sakfälldes personliga förhållanden, kön, ålder, civilstånd o. s. v.
meddelas, utom hvad könet beträffar, uppgifter endast i fråga om de för
gröfre brott sakfällda.
Den i teoretiskt såväl som praktiskt afseende ojämförligt viktigaste de¬
len af brottmålsstatistiken är den del däraf, som behandlar återfall i brott.
Hvad den svenska brottmålsstatistiken innehåller af återfallsstatistik är
emellertid knappt nämnvärdt. Visserligen uppgifver en tabell antalet för
gröfre brott sakfällda, hvilka förut varit för sådana brott straffade, men
då ingen fördelning göres efter som de återfallit första, andra o. s. v.
gången, blir tabellen ganska litet upplysande. Endast beträffande de i
tjufnadsbrott återfallna uppgifves särskildt antalet för andra intill femte
resan stöld dömda, de för sjätte resan och oftare dömda äro däremot samman¬
förda till en grupp. Att en verklig återfallsstatistik sålunda saknas, torde
300
RÄTTSSTATISTIK.
Publikatio¬
ner och ut-
gifningstid.
Till kom¬
mittén re¬
mitterade
framställ¬
ningar.
Centralby¬
råns skrif¬
velse om ut-
sökningar och
konkurser.
vara den största brist, som öfver hufvud vidlåder vår brottmålsstatistik. Ma¬
terialet för en sådan statistik finnes emellertid i straffregistret.
Såsom förut nämnts, utgifves rättsstatistiken i tvenne sinsemellan obe¬
roende afdelningar, hvilka emellertid offentliggöras i ett gemensamt häfte
under litt. B. i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. Den' tid inom
hvilken senaste årgångar af denna publikation utkommit från trycket har
varit, räknadt från redogörelseårets utgång:
1891 .
|
... 1
|
år
|
1
|
män.
|
22 dagar
|
1892 .
|
. . . 1
|
»
|
1
|
T>
|
22
|
»
|
1893 .
|
... 1
|
»
|
2
|
1>
|
11
|
»
|
1891 .
|
... 1
|
»
|
2
|
»
|
5
|
»
|
1895 .
|
... 1
|
»
|
2
|
»
|
20
|
»
|
1896 .
|
... 1
|
»
|
|
»
|
24
|
»
|
1897 .
|
... 1
|
|
|
»
|
14
|
»
|
1898 .
|
... 1
|
»
|
|
»
|
20
|
»
|
1899 .
|
... 1
|
»
|
|
»
|
5
|
|
1900 .
|
... 1
|
år
|
4
|
mån.
|
2 dagar
|
1901 .
|
... 1
|
|
7
|
»
|
18 »
|
1902 .
|
. . . 1
|
»
|
6
|
»
|
27 »
|
1903 .
|
... 1
|
|
7
|
»
|
18 »
|
1904 .
|
... 1
|
»
|
6
|
|
18 »
|
1905 .
|
... 1
|
»
|
5
|
»
|
14 »
|
1906 .
|
... 1
|
»
|
5
|
»
|
25 »
|
1907 .
|
... 1
|
»
|
6
|
|
28 »
|
1908 .
|
... 1
|
»
|
6
|
»
|
22 ,
|
För rättsstatistikens utarbetande och offentliggörande har sålunda under
de senare åren erfordrats en tid af omkring D/a år. Försenandet från
och med årgången 1901 torde bero därpå, att Justitiedepartementets stati¬
stiska byrå med 1901 års ingång fått straffregistrets förande sig uppdraget,
hvarigenom arbetet å byrån väsentligt ökats.
Rörande antalet började konkurser har Statistiska centralbyrån från
och med år 1908 offentliggjort pa Posttidningens annonser om borgenärs-
stämningar grundade uppgifter, dels månadsvis summariskt i Posttidningen,
dels årsvis i häftet Statistiska uppgifter till belysande af Sveriges ekono¬
miska förhållanden, med specifikation länsvis för landsbygden och med sär¬
skilda uppgifter för städer med minst 10,000 invånare. Uppgifterna för
hvarje månad i Posttidningen ha i regel offentliggjorts omkring den 9 i på¬
följande månad.
Genom nådig remiss den 7 december 1907 har Kung!. Maj:t anbefallt
kommittén att afgifva underdånigt utlåtande öfver en af Statistiska central¬
byrån den 8 oktober 1907 till Kung! Maj:t ingifven underdånig skrifvelse
rörande åtgärder för erhållande af möjligast snabba uppgifter rörande kon¬
kurser och utsökningar.
Statistiska centralbyrån erinrade i denna skrifvelse om vikten af att
snabbt vinna kännedom om ställningen under ett förflutet år i afseende på
utsökningsmål och konkurser, särskildt med hänsyn till önskvärdheten af att
uppgifter härom kunde införas i det häfte Statistiska uppgifter till be¬
lysande af Sveriges ekonomiska förhållanden, som af centralbyrån årligen
offentliggjordes i mars månad. För detta ändamål kunde icke de till rätts¬
statistiken afgifna uppgifterna användas, emedan enligt uppgift från Ju-
RÄTTSSTATISTIK.
301
stitiedepartementet bearbetningen af dessa uppgifter icke kunde hinna af-
slutas förr än i slutet af augusti eller början af september månad året
efter redogörelseåret. Statistiska centralbyrån ifrågasatte därför, om ej
från rådstufvurätter, häradshöfdingar och öfverexekutorer särskilda upp¬
gifter skulle kunna infordras rörande konkurser och utsökningsmål vid
sidan af de vanliga till Justitiedepartementet ingående. Därest dessa upp¬
gifter inskränktes till att afse endast antalet började konkurser, antalet
personer, som fått sig betalningsskyldighet ålagd af öfverexekutorerna,
och kapitalbeloppet hvarför betalningsskyldighet ålagts, ansågs deras af¬
gifvande komma att förorsaka ganska ringa besvär. Då det för bedöman¬
de af det ekonomiska läget i landet otvifvelaktigt skulle vara af största be¬
tydelse, särskildt för affärsvärlden, att erhålla uppgifter om huru antalet
konkurser och utsökningar gestaltar sig under ett löpande år, ansågs lämp¬
ligt, att uppgifterna afgåfves kvartalsvis. Uppgifterna borde insändas
direkt till Statistiska centralbyrån inom en månad efter redogörelsekvar¬
talets utgång och af centralbyrån offentliggöras, förslagsvis i Posttidningen.
För att möjliggöra en särskild bearbetning af landsbygdens och städer¬
nas siffror borde uppgifterna rörande konkurser, hvilka eljest för lands¬
bygden kunde afgifvas domsagevis, för Ölands och Torneå domsagor speci¬
ficeras så att särskild uppgift lämnades för Borgholms och Haparanda stä¬
der. Likaledes borde de bland Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som fun¬
gera såsom öfverexekutorer, jämväl för städer lämna särskilda uppgifter
rörande utsökningsmål på landsbygden och i städerna.
I en ny underdånig skrifvelse den 12 juni 1908, hvilken genom nådig
remiss den 22 augusti 1908 öfverlämnats till kommittén, har emellertid
Statistiska centralbyrån förklarat sig återkalla sin förenämnda underdåniga
hemställan, i hvad den rör uppgifter om konkurser, alldenstund centralbyrån
funnit sig kunna grunda en preliminär konkursstatistik på de i Posttid¬
ningen offentliggjorda borgenärsstämningarna.
Genom nådig remiss den 4 juni 1909 har vidare till kommittén öfverläm- Skrifvelse
nats Sveriges allmänna handelsförenings skrifvelse den 3 juni 1909 angående Påminna63
konkursstatistik för att af kommittén tagas i öfvervägande vid fullgörande handeis-
af dess uppdrag. _ _ _ gående kon-
Med erinran om att man i vår tid kommit till allt större insikt om be- kursstatistik.
tydelsen för staten och den enskilde af en omfattande och noggrann statistik
ej minst i fråga om förhållandena på näringslifvets område, påpekar handels¬
föreningen i sin nämnda skrifvelse, att på detta område ännu funnes för¬
hållanden, hvilka icke alls eller endast i ringa mån blifvit föremål för sta¬
tistikens uppmärksamhet. Dit hörde bland annat frågan om upphörandet af
privata affärsföretag genom betalningsinställelse och konkurs. Den statistik,
som hittills genom statens försorg inhämtats och bearbetats rörande dessa
saker, vore ytterst knapp och torftig, då den endast upptoge antalet började
och slutade konkurser. Det vore emellertid uppenbart, att det såväl för den
302
RÄTTSSTATISTIK.
enskilda näringsidkaren som för samhället skulle vara af synnerligen stort
intresse att rörande insolvenser inom näringsidkarnas krets, i den mån de
uppenbarade sig genom betalningsinställelse och konkurs, äfvensom rörande
själfva afvecklingen af insolventa affärer ha tillgång till samlade upplys¬
ningar i sådana hänseenden, som hade verklig praktisk betydelse. Häri skulle
staten ha ett ingalunda oviktigt material vid bedömande af de ekono¬
miska förhållandena inom samhället, och för den enskilde näringsidkaren
kunde upplysningar stå till buds, hvilka komme honom till nytta vid ut-
öfningen af hans verksamhet. Sanningen härutaf framstode vid ett närmare
angifvande af de önskemål handelsföreningen ville uppställa i afseende på
detaljerna i en allmän konkursstatistik. En sådan borde omfatta uppgifter
åtminstone i följande hänseenden: gäldenärens namn, yrke och hemvist; tid¬
punkten för konkursens början; summan af tillgångar i boet enligt boupp¬
teckningen dels pantsatta, dels ograverade; summan af skulder dels utan,
dels med pant; summan af borgensförbindelser och andra därmed likställda
ansvarsförbindelser; orsakerna till obeståndet, sådana de funnes angifna i
godemansberättelsen; godemännens och. sysslomannens samt rättens ombuds¬
mans namn, yrke och hemvist; sammanlagda beloppet af konkursutrednings-
arfvodena, särskildt för godemännen och sysslomännen och särskildt för rät¬
tens ombudsman; sammanlagda beloppet af hvad som tillkommit prioriterade
fordringsägare i konkursen; sammanlagda beloppet af hvad som utdelats till
oprioriterade fordringsägare tillika med angifvande af hela deras utdelnings-
procent; ackord där sådant förekommit samt uppgift om ackordsprocenten;
tidpunkten för konkursens afslutande; uppgift huruvida konkursgäldenären
blifvit åtalad för konkursförbrytelse. Att åstadkomma en statistik i nu an¬
gifna hänseenden skulle icke stöta på alltför stora svårigheter eller medföra
alltför stora kostnader. Det kunde lämpligen åläggas rättens ombudsman eller
i händelse af förändrad konkurslagstiftning den ledamot i konkursförvalt¬
ningen, som finge hans funktioner på sig öfverflytta de, att till ett centralt
ämbetsverk insända uppgifterna, för hvilket ändamål blanketter borde till¬
handahållas af staten. I fråga om hvarje rapports omfattning och tiden för
dess afgifvande kunde man gå två vägar. Den ena anordningen vore, att
vederbörande först vid konkursens afslutande insände uppgifterna, och den
andra, att uppgifterna för hvarje kalenderår inom viss tid efter dess utgång
insändes rörande hvarje af den uppgiftspliktige handlagd vid det gångna
årets början ännu ej afslutad konkurs. Den senare anordningen syntes vara
att föredraga, enär man härigenom bereddes bättre tillfälle till öfversikt öf¬
ver förhållandena vid hvarje särskild tidpunkt. I det centrala verk, dit upp¬
gifterna skulle ingå, borde i liggare eller diarium särskildt upplägg göras för
hvarje konkurs, å hvilket upplägg senare inkomna uppgifter om samma kon¬
kurs skulle införas. Alla uppgifter rörande en viss konkurs komme sålunda
att blifva samlade på ett ställe och på ett bekvämt sätt tillgängliga såväl
för den enskilde som för statistiska bearbetningar frän det allmännas sida.
RÄTTSSTATISTIK.
303
Vid redogörelsen för de förslag, soin kommittén framställer i afseende Kommitténs
på rättsstatistiken, torde lämpligen de nuvarande statistiska berättelsernas
anordning kunna följas. Kommittén redogör alltså först för sina förslag be¬
trädande de delar af rättsstatistiken, som ingå i dess första afdelning, för
att därefter framlägga sitt förslag till reformering af brottmålsstatistiken.
Den brist nå tillförlitlighet, som enligt hvad ofvan nämnts vidlåder en Rät t sst a-
stor del af uppgifterna i rättsstatistikens första afdelning, kan enligt kom- fgrsta af-
mitténs åsikt icke afhjälpas utan en fullständig förändring af sättet för dp^“r6-
primärmaterialets inhämtande. Ty ytterst beror denna otillförlitlighet därpå, !materiaiet.
att detta material utgöres af statistiska sammandrag, hvilka utarbetas af
personer, som sakna vana vid och kanske oftast äfven intresse för statistiskt
arbete och därför fullgöra sin uppgift utan erforderlig omsorg och noggrann¬
het. Att en statistik, som grundar sig på tabellariska sammandrag utarbe¬
tade af lokala myndigheter, hvilka sakna statistiskt tränad personal, aldrig
kan nå erforderlig tillförlitlighet, är en sak som numera är allmänt erkänd.
Också har man efter hand, såväl i Sverige som i utlandet, för de flesta vik¬
tigare grenarna af statistiken lämnat det gamla systemet med primäruppgif¬
ter i form af tabellsammandrag och öfvergått till metoden med individuella
nominativa uppgifter. Härvid har emellertid ej blott insikten om det gamla
systemets underlägsenhet i fråga om tillförlitlighet tagits i betraktande utan
lika ofta torde öfvergången till det nya ha skett på grund af behofvet att
åstadkomma en större specialisering af de statistiska uppgifterna, än den
gamla metoden medgifvit. Ty med denna äro möjligheterna för specialise¬
ring mycket begränsade, då hänsyn måste tagas till att uppgiftslämnarne ofta
komma att vara oförmögna att ifylla en allt för starkt detaljerad blankett
och i hvarje fall kunna befaras lämna ifrån sig ett otillfredsställande utfördt
arbete. Äfven frågan om åstadkommande af en större detaljrikedom i den
svenska rättsstatistiken är sålunda beroende af primäruppgifternas beskaffen¬
het. Med bibehållande af det nuvarande systemet med sammandragsblanket-
ter kan hvarken tillförlitlighet eller nämnvärdt större detaljrikedom vinnas.
En nödvändig förutsättning för en reform af rättsstatistiken är alltså, att
de statistiska sammandragen utbytas mot nominativa uppgifter, verkliga pri¬
märuppgifter.
Huru sådana uppgifter skola kunna åstadkommas, är emellertid en fråga,
hvars lösande erbjuder ej ringa svårigheter. Uppgifterna måste enligt nuva¬
rande förhållanden till stor del hämtas ur domböcker och andra liknande
urkunder, men dessa äro ej så uppställda, att de erforderliga upplysningarna
utan svårighet stå att vinna ur dem. Skola nominativa primäruppgifter kunna
erhållas, torde vara nödvändigt att vid domstolarna äfvensom af öfverexeku-
torerna föras särskilda fortlöpande register öfver målen och ärendena, i hvilka
för hvart och ett sådant på ett enda ställe antecknas, hvad däri förekommit.
Sådana register eller diarier äro i många främmande stater obligatoriska,
och enligt hvad kommittén erfarit torde de äfven i Sverige, ehuru ej lag-
304
RÄTTSSTATISTIK.
ligen påbjudna, föras hos åtskilliga domstolar, särskildt hofrätter och råd-
stufvurätter, men äfven en del häradsrätter. För att rättsstatistiken skall
kunna bygga på dem, måste de emellertid blifva obligatoriskt påbjudna och
föras efter enhetliga principer.
Hvad underrätterna angår har kommittén tänkt sig, att utöfver de för¬
teckningar eller dagböcker, som redan nu äro föreskrifna beträffande skiftes¬
ärenden samt konkurs- och urarfvamål, särskilda register borde föras angående
tvistemål, brottmål, konkurs- och urarfvaansökningar, lagfartsärenden, inteck-
ningsärenden samt öfriga ärenden. Eegistren böra enligt af Kungi. Maj:t fast¬
ställda formulär föras å tryckta blanketter, som tillhandahållas af Statistiska
centralverket, hvilket enligt kommitténs förslag skulle utarbeta rättsstatisti¬
ken. Registren öfver tvistemål och brottmål böra innehålla uppgifter rörande
kärande- och svarandeparternas namn och yrke samt huruvida parterna fört
sin talan själfva eller genom ombud och i sådant fall, huruvida dessa varit
rättsbildade eller icke, äfvensom beträffande brottmål huruvida allmänt åtal
ägt rum; dagen för målets anhängiggörande; tvistens föremål resp. arten af
åtaladt brott; dagen för hvarje rättegångstillfälle då målet förevarit; i hän¬
delse målet afskrifvits, dagen härför samt anledningen därtill; dagen för
domstolens utslag samt huruvida käromålet gillats helt eller delvis eller
ogillats resp. om den åtalade sakfällts eller icke, äfvensom hvem betalnings¬
skyldighet för rättegångskostnaderna blifvit ålagd samt slutligen huruvida ut¬
slaget öfverklagats. Innehållet i de öfriga register, som vid underrätterna äf¬
vensom af öfverexekutorerna böra föras, torde framgå af den följande redo¬
görelsen för kommitténs förslag beträffande de ämnen, som dessa register
skulle behandla. Fn redogörelse för hvad dylika register hos öfverrätterna
böra innehålla synes icke vara erforderlig.
I registren bör hvarje mål eller ärende upptagas på särskild rad eller
särskilda rader och förses med fortlöpande numrering. Registren böra afslu-
tas för hvarje kalenderår, så att de mål och ärenden, som icke då äro af-
gjorda, upptagas främst i följande års register med hänvisning till nummer
i det föregående. Inom viss tid efter hvarje års utgång, förslagsvis januari
månads slut, böra fullständiga afskrifter af samtliga register insändas till
Statistiska centralverket.
Det besvär, som de ifrågavarande registrens förande och afskrifvande
skulle komma att förorsaka domstolarne, synes kommittén mer än uppvägas
dels al den härmed följande befrielsen från att årligen uppgöra invecklade
statistiska sammandragstabeller, dels af de fördelar registren måste komma
att erbjuda för domstolarne själfva. Genom dem vinnes en bekväm öfver¬
blick öfver det arbetsmaterial, som föreligger för domstolen, och den behand¬
ling hvarje särskildt mål och ärende undergått. Därjämte synas dessa
register böra få stor betydelse för den inspektion af domstolarne, som
utöfvas af Justitiekanslern och Justitieombudsmannen, då dessa med led¬
ning af registren omedelbart kunna bedöma, med hvilken snabbhet rättsskip-
RÄTTSSTATISTIK.
305
ningen handhafves vid hvarje särskild domstol. Kommittén anser sig därför
äfven kunna förutsätta, att de ifrågavarande ämbetsmännen skola under sina
inspektionsresor kontrollera, att föreskrifna anteckningar samvetsgrant verk¬
ställas i registren.
Med ett primärmaterial sådant som ofvan föreslagits vinnes icke blott
full tillförlitlighet ifråga om rättsstatistikens uppgifter utan äfven möjlighet
till en betydligt mera detaljerad och upplysande statistik än den nuvarande.
I fråga om de tabeller, som behandla arbetsredogörelserna för under- Domstolames
rätterna, föreslår kommittén att desamma betydligt utvidgas. Sålunda arb^j^ogö'
böra målen och ärendena specificeras mera i detalj än för närvarande. I
fråga om tvistemål och brottmål bör uppgift lämnas om användningen af
ombud dels rättsbildade, dels icke rättsbildade, rörande tiden mellan stäm¬
ning och utslag samt antalet rättegångstillfällen vid hvilka målen förevarit.
Vidare föreslår kommittén att de för närvarande i brottmålsstatistiken med¬
delade uppgifterna om antalet åtalade och sakfällda för samtliga slag af lag-
öfverträdelser öfverflyttas till denna del af rättsstatistiken, hvilken de också
närmast kunna anses tillhöra.
Med dessa utvidgningar komme de nuvarande tabellerna 1 och 2 i
rättsstatistikens första afdelning att svälla ut till en oproportionerlig om¬
fattning och förlora all öfverskådlighet, därest fortfarande specificerade upp¬
gifter skulle meddelas för hvarje särskild domstol. Något sådant synes emel¬
lertid icke behöfligt, utan specifikationen i lokalt afseende torde kunna väsent¬
ligen inskränkas. Gifvetvis måste materialet bearbetas särskildt för hvarje dom¬
stol och de härigenom vunna specialsiffrorna böra införas i manuskripttabeller,
som inbindas och förvaras. I de fall, då specificerade uppgifter för de sär¬
skilda domstolarne äro erforderliga, exempelvis för förändringar i tingslags-
indelningen eller för en blifvande rättegångsreform, kunna sådana uppgifter
med lätthet af Statistiska centralverket meddelas ur ifrågavarande manu¬
skripttabeller. Därjämte synes emellertid i de tryckta rättsstatistiska årsbe¬
rättelserna böra införas en tabell med uppgifter för hvarje domstol rörande
antalet under året inkomna, afgjorda och balanserade mål och ärenden med
fördelning i dels tvistemål och brottmål, dels öfriga ärenden. Härigenom
möjliggöres att tillnärmelsevis bedöma arbetsbördan för hvarje särskild
domstol.
Hörande de förändringar, som arbetsredogörelserna för öfverrätterna böra
undergå, synes icke vara nödigt, att kommittén framlägger närmare förslag.
I afseende på statistiken öfver konkurs- och urarfvaärenden får kommittén Konkurser,
anföra följande.
Den af Sveriges allmänna handelsförening i dess ofvan refererade skrif¬
velse ifrågasatta anordningen afser tydligen mindre åstadkommandet af en
tillfredsställande statistik i ämnet än inrättandet af ett centralt konkursregi¬
ster i hvilket uppgifter om inträffade konkurser skulle införas. Huruvida
20—091045 Stat. kom. bet.
306
RÄTTSSTATISTIK.
ett dylikt register är behöfligt, torde icke tillkomma denna kommitté att be¬
döma. Skulle emellertid ett centralt konkursregister komma till stånd, böra
enligt kommitténs åsikt de till detta register insända uppgifterna gifvetvis
jämväl användas såsom primäruppgifter för konkursstatistiken. På denna
grund har kommittén ansett sig böra närmare utreda, huru med hänsyn till
statistikens kraf ett sådant register lämpligen bör vara inrättadt och huru
de för registrets förande erforderliga uppgifterna skola erhållas.
Alla uppgifter om en konkurs böra i registret sammanföras på ett och
samma ställe, och registret blir sålunda fortlöpande samt afslutas ej för år.
Hvarje konkurs betecknas med ett nummer, som införes i ett alfabetiskt re¬
gister öfver konkursgäldenärerna. Enligt de i Posttidningen kungjorda
stämningarna å borgenärer införes i registret för hvarje konkurs uppgift
å gäldenärens namn och hemvist, namn å domstol vid hvilken konkur¬
sen anhängiggjorts, dag för konkursens början samt inställelsedag. De för
registret i öfrigt erforderliga uppgifterna måste lämnas dels af rådstufvu-
rätten eller domaren, dels af rättens ombudsman i konkursen eller i händelse af
förändrad konkurslagstiftning den som kan komma att träda i hans ställe.
Dessa uppgifter böra afgifvas enligt formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas,
å blanketter, som tillhandahållas af det ämbetsverk hos hvilket registret föres.
Af rätten eller domaren synes uppgift till registret böra lämnas, så snart gode
män i konkursen blifvit utsedda. Sådan uppgift bör innehålla upplysning om
gäldenärens namn, födelsetid, födelseort, yrke och hemvist; huruvida konkursen
föranledts af ansökan från gäldenären själf eller borgenär samt eventuellt
dess egenskap af urarfvakonkurs; tidpunkten för konkursens början; summan
af tillgångar i boet enligt bouppteckningen dels pantsatta, dels ograverade;
summan af skulder dels utan, dels med pant; summan af borgensförbindelser
och andra därmed likställda ansvarsförbindelser; samt rättens ombudsmans
namn, yrke och hemvist. Af rättens ombudsman bör uppgift lämnas, så
snart konkurs förfallit, afskrifvits eller afslutats eller ackord blifvit fast-
ställdt. Att, såsom handelsföreningen ifrågasatt, uppgifter skulle lämnas för
hvarje år, anser kommittén vara en mindre lämplig anordning. Alldenstund
enligt hvad nedan föreslås den definitiva konkursstatistiken skulle uteslutande
grundas på uppgifterna från rättens ombudsman, böra dessa uppgifter inne¬
hålla samtliga upplysningar, som för statistiskt ändamål äro erforderliga. I
allt väsentligt synas dessa vara desamma som af handelsföreningen före¬
slagits.
I händelse af ett konkursregisters upprättande böra de i Posttidningen
införda borgenärsstämningarna samt de till registret från rådstufvurätter och
domare insända uppgifterna lämpligen kunna användas för utarbetande af en
preliminär månadsstatistik, hvars åstadkommande synes särskildt för närings-
världen vara af ej ringa vikt. För den definitiva årsstatistiken torde ombuds¬
männens uppgifter till konkursregistret böra uteslutande användas. Denna
statistik skulle sålunda komma att behandla endast afslutade konkurser.
RÄTTSSTATISTIK.
307
Med en dylik anordning af konkursstatistiken skulle denna icke komma
att innehålla uppgifter om sådana konkursansökningar som icke ledt till
konkurs. Då emellertid uppgifter äfven härom synas höra meddelas i den
officiella statistiken, ehuru icke i konkursstatistiken utan i den allmänna
rättsstatistiken, böra domstolarna för hvarje år till Statistiska central ver¬
ket insända afskrifter af de register rörande konkursansökningar som ofvan
föreslagits skola föras. Dessa afskrifter och sålunda äfven registren behöfva
dock endast innehålla uppgift om hvem som ingifvit ansökan och dess på¬
följd, hvarvid, i händelse den afskrifvits, förfallit eller afslagits, orsaken här¬
till bör angifvas.
Då enligt kommitténs förslag konkursstatistiken icke skulle baseras på
sj kifva konkursregistret utan på de uppgifter som insändas till detta, är
frågan om registrets förläggning utan betydelse ur statistisk synpunkt. I
händelse registret skulle komma att föras i annat ämbetsverk än Stati¬
stiska centralverket, kunna nämligen utan svårighet de inkomna uppgifterna
öfverlämnas till centralverket, sedan de införts i registret, eller ock afskrif¬
ter af dem lämnas. Skulle emellertid registrets förläggande till Statistiska,
centralverket anses lämpligt, synas inga hinder härför möta, liksom ej heller
någon särskild tjänsteman där behöfver anställas för registrets förande.
För den händelse ett centralt konkursregister icke skulle komma till
stånd, böra sådana uppgifter, som ofvan föreslagits skola insändas till konkurs-
registret, i stället för statistiskt ändamål afgifvas till Statistiska centralverket.
Förande skiftesärenden synes utförligare redogörelse icke behöfva med¬
delas än som nu lämnas i rättsstatistiken, alldenstund fullständigare uppgif¬
ter i detta ämne meddelas i Landtmäteristyrelsens berättelser.
Redogörelsen för af öfverexekutorerna handlagda mål och ärenden synes,
i hvad den rör lagsökningar, böra utvidgas med uppgifter om gäldenärernas
egenskap af fysiska eller juridiska personer, äfvensom för de förra yrke och
för de senare beskaffenhet (aktiebolag o. s. v.). Därjämte bör genomföras en
fördelning i storleksgrupper af beloppen för hvilka betalningsskyldighet
ålagts. Framförallt är emellertid af vikt att särskild och utförlig redogörelse
lämnas rörande exekutiva försäljningar af fäst egendom med uppgift om på
hvems begäran försäljningen ägt rum, köpeskillingens förhållande till värde¬
rings- och taxeringssummor samt intecknadt belopp m. m. På grund af den
betydelse utsökningsstatistiken äger för bedömande af de ekonomiska kon¬
junkturerna är synnerligen önskligt, att en preliminär utsökningsstatistik
offentliggöres åtminstone för hvarje kvartal, på sätt Statistiska centralbyrån,
i sin ofvan (s. 300) omnämnda underdåniga skrifvelse föreslagit. Kommittén
får därför i anslutning till centralbyråns förslag hemställa, att öfverexekuto¬
rerna åläggas att kvartalsvis till Statistiska centralverket insända uppgifter
rörande antalet personer, som fått sig betalningsskyldighet ålagd, samt kapi¬
talbeloppet hvarför betalningsskyldighet ålagts. Härvid böra särskilda upp¬
gifter lämnas för landsbygd och för städer.
Skiftes-
ärenden.
Utsökningar.
308
RÄTTSSTATISTIK.
Växel¬
protester.
Inteck¬
ningar.
Lagfarter.
En ännu känsligare ekonomisk barometer än utsökningsmålen utgöra
otvifvelaktigt växelprotesterna. För närvarande ärö dessa icke föremål för
officiell statistik. På grund af den mångfald olika personer, som äga verk¬
ställa växelprotest, torde det också vara förenadt med synnerligen stora
svårigheter att erhålla fullständiga uppgifter. Emellertid skulle äfven ett
ofullständigt uppgiftsmaterial i detta fall vara användbart. Då säkerligen
de allra flesta växelprotester verkställas af notarii publici, synes vara till¬
räckligt att erhålla uppgifter från dessa. Kommittén föreslår därför att
notarii publici åläggas att för hvarje månad till Statistiska centralverket in¬
sända uppgifter öfver antalet på grund af uteblifven betalning protesterade
växlar och deras sammanräknade belopp. I betraktande af materialets ofull¬
ständighet och den uppgift en statistik öfver växelprotester afser att fylla,
anser kommittén en detaljerad årsstatistik i ämnet icke behöfva eller böra
utarbetas, utan torde vara tillräckligt' att månatliga summariska uppgifter
offentliggöras.
Kommittén har ofvan (s. 294) erinrat om den otillfredsställande beskaf¬
fenheten af den nuvarande statistiken öfver inteckningar i fast egendom och
tillika omnämnt, att den största bristen, saknaden af direkta uppgifter om
den intecknade gäldens kapitalbelopp, icke torde för närvarande kunna af-
hjälpas. En bearbetning af domstolarnes inteckningsböcker i detta afse¬
ende måste nämligen medföra så stora kostnader, att den icke synes kunna
ifrågakomma. Först genom en fullständig omläggning af hela intecknings-
väsendet kan man hoppas på erhållande af uppgifter från domstolarna i
detta ämne. Tillsvidare måste därför en statistik öfver den i fast egendom
intecknade gälden grundas på de skattskyldigas själfdeklarationer, enligt
hvad kommittén på annat ställe i detta betänkande (s. 162) anfört. Den
i rättsstatistiken meddelade redogörelsen för inteckningsväsendet synes under
sådana omständigheter för närvarande endast böra kompletteras med uppgif¬
ter om inteckningar för nyttjanderätt, servitutsrätt och afkomsträtt, hvar¬
jämte aktiebolags egendom bör skiljas från egendom tillhörande andra sam-
fälligheter.
I fråga om lagfartsstatistiken föreslår kommittén följande förändringar.
Uppgift om värde bör, där sådan förefinnes, lämnas jämväl beträffande egen¬
dom, som lagfarits på grund af annat fång än köp. Aktiebolags egendom
redovisas skild från egendom tillhörande andra samfällig]!eter. Egendomar
för hvilka värde finnes uppgifvet fördelas i grupper efter värdebeloppets
storlek. Slutligen bör för egendom som gått i köp uppgifvas ej blott köpe¬
skillingen utan därjämte äfven taxeringsvärdet, hvilket sålunda bör jämte köpe¬
skillingen antecknas i det ofvan föreslagna lagfartsregistret. Med hänsyn till
stadgandet i gällande förordning angående stämpelafgiften 10 § måste näm¬
ligen domstolen erhålla uppgift om taxeringsvärdet för hvarje fastighet som
lagfares på grund af köp.
RÄTTSSTATISTIK.
309
Af de i rättsstatistikens första afdelning ingående tabellerna återstår att
behandla den som rör antalet genom skiljebref upplösta trolofningar och
äktenskap. Hittills har denna tabell haft en viss betydelse för befolknings-
statistiken, som därur hämtat de erforderliga uppgifterna om orsakerna till
skilsmässorna m. m. Sedan emellertid chefen för Statistiska centralbyrån
i början af år 1910 fastställt nya blanketter för uppgifter till skilsmässostati-
stiken, komma för framtiden uppgifter äfven om dessa förhållanden att
lämnas till befolkningsstatistiken. Såsom förut antydts omfatta rättssta¬
tistikens uppgifter icke hela antalet skilsmässor utan endast sådana, som
grunda sig på af konsistorierna utfärdade skiljebref. Rörande skilsmässor i
borgerliga äktenskap och äktenskap afslutade med vigsel af främmande tros¬
samfunds präst, hvilka gå i verkställighet, utan att skiljebref utfärdas, med¬
delar rättsstatistiken ingen upplysning. Däremot komma befolkningsstati-
stikens uppgifter om äktenskapsskillnader att för framtiden blifva i berörda
hänseende fullständiga. På framställning af Statistiska centralbyrån har
nämligen genom kungl. kungörelse den 31 december 1909 förordnats, att
det från och med 1910 års ingång skall åligga dels domstol, som dömt till
skillnad i äktenskap afslutadt inför borgerlig myndighet eller med vigsel
af präst inom främmande trossamfund, hvars prästerskap äger rättighet
att med laga verkan förrätta vigsel, äfvensom vederbörande tjänsteman i
Justitiedepartementet, då Kungl. Maj:t medgifvit upplösning af sådant
äktenskap, att om äktenskapsskillnaden skyndsamt till Statistiska cen¬
tralbyrån insända uppgift enligt vid kungörelsen fogadt formulär, dels
öfverrätt, där domstols beslut som ofvan afses blifvit ändradt, att därom
skyndsamt göra anmälan hos Statistiska centralbyrån. Då uppgifter om
äktenskapsskillnad synas närmare tillhöra befolkningsstatistiken än rättssta¬
tistiken och dubbelpublicering af statistiska uppgifter så vidt möjligt bör
undvikas, föreslår kommittén att tabellen rörande antalet genom skiljebref
upplösta trolofningar och äktenskap uteslutes ur rättsstatistiken.
Brottmålsstatistiken bör enligt kommitténs åsikt undergå en fullständig
omdaning till alla sina delar. Uppgifterna om antalet för olika slags för¬
brytelser åtalade personer böra uteslutas ur denna statistik, då brottmåls¬
statistiken icke synes böra behandla andra personer än dem hvilkas brotts¬
lighet är i laglig ordning konstaterad. Kommittén har ofvan föreslagit att
dessa uppgifter liksom uppgifterna rörande antalet frikända skola intagas i
rättsstatistikens första afdelning. Af skäl som förut anförts föreslår kom¬
mittén vidare, att ur brottmålsstatistiken uteslutas alla uppgifter om personer,
som sakfällts för sådana smärre förbrytelser, hvilka icke i allmänna meningen
uppfattas såsom brott. Rörande antalet för sådana förbrytelser sakfällda
personer skulle man enligt kommitténs förut framställda förslag erhålla upp¬
gifter i rättsstatistikens första afdelning. Hvar gränsen mellan dem som
skola redovisas i brottmålsstatistiken och de öfriga för lagöfverträdelser
sakfällda bör dragas, måste alltid blifva godtyckligt, där icke lagstiftningen
Skilsmässor.
Rättssta¬
tistikens
andra af¬
delning.
Statistikens
begränsning.
310
RÄTTSSTATISTIK.
Straffregist¬
ret och pri-
märmateria-
let för brott
inålsstatisti-
ken.
själf uppställer en sådan gräns. I hvarje fall synes dock i brist på en rätts¬
lig begränsning särskiljandet böra ske med hänsyn till de verkligen ådömda
straffen och icke såsom i den nuvarande brottmålsstatistiken efter strafflagens
bestämmelser om de straff som kunna ådömas. I det af domstolen ådömda
straffet bör nämligen förbrytelsens mer eller mindre svårartade natur gifva
sig ett direkt uttryck. Principiellt sedt synes då gränsen lämpligen böra
fastställas sålunda, att brottmålsstatistiken skall redogöra för dem som
dömts till fängelse eller svårare straff. Af praktiska skål torde dock detta
lämpligen böra modifieras därhän, att brottmålsstatistiken får upptaga alla
dem om hvilka uppgifter lämnas till straffregistret, dock med undantag af
dem som för brott blifvit ställda under framtiden. Därest i enlighet med
kommitténs nedan framställda förslag uppgifter’ om dem som för lösdrifveri
dömts till tvångsarbete skulle komma att meddelas till straffregistret, böra
äfven dessa medtagas i brottmålsstatistiken. Genom denna anordning vinnes
den stora fördelen, att brottmålsstatistiken kan grundas uteslutande på dessa
uppgifter och att straffregistrets och brottmålsstatistikens omfång med ofvan
berörda undantag sammanfalla. På grund af den stora betydelse straffregist¬
ret sålunda enligt kommitténs förslag erhåller för brottmålsstatistiken torde
en närmare redogörelse för nämnda register vara påkallad.
Gällande bestämmelser rörande straffregistret förefinnas dels i lag den
17 oktober 1900 om straffregister med senare ändringar, dels i kungl. kun-
■ görelse af samma dag om uppgifter till straffregistret och om registrets
förande. Enligt dessa författningar skall i Justitiedepartementet under inse¬
ende af byråchefen för statistiska ärenden föras ett straffregister innehållande
uppgifter angående dem som genom utslag af rikets domstolar blifvit dömda
till dödsstraff, straffarbete eller fängelse eller för snatteri till böter, eller
förklarats ovärdiga att i rikets tjänst nyttjas eller att föra andras talan
inför rätta, eller erhållit villkorlig straffdom, eller blifvit för brott ställda
under framtiden. Uppgift till straffregistret skall inom fjorton dagar efter
utslags afkunnande eller utgifvande lämnas från vederbörande domstol eller
revisionssekreterare om afkunnadt eller utgifvet utslag samt om beviljad nåd.
Fångvårdsstyrelsen skall för hvarje månad till registret lämna uppgift å
dem som under den närmast föregående månaden från straffanstalterna fri-
gifvits efter utstånden bestraffning för stöld, snatteri, inbrott, rån eller försök
därtill eller ock för annat brott, när det medfört förlust af medborgerligt för¬
troende, hvarjämte styrelsen hvarje år före januari månads utgång skall in¬
sända förteckning å de i straff- och tvångsarbetsanstalterna intagna personer
som under näst föregående år aflidit. Af Fångvårdsstyrelsen skall likaledes
till registret lämnas uppgift om villkorlig frigifning af fånge med angifvande
af den återstående strafftidens längd. Uppgifterna från domstolarne skola af-
gifvas å blanketter enligt af Kungl. Maj:t fastställdt formulär innehållande i huf¬
vudsak samma uppgifter som de förut omnämnda uppgifterna till rättsstatisti¬
ken rörande för gröfre brott anklagade samt därutöfver vissa särskildt för straff-
RÄTTSSTATISTIK.
311
registret erforderliga. De inkomna uppgifterna förvaras i ett med ordningsnum¬
mer försedt omslag å hvilket antecknas den dömdes fullständiga namn samt
hans hemvist, befattning eller yrke, födelsetid och födelseort, äfvensom dagen
för det utslag som uppgiften afser. De sålunda bildade registerakterna ordnas
i nummerföljd. För hvarje registerakt skall upprättas ett registerblad an¬
gifvande aktens nummer samt den dömdes namn, födelsetid och födelseort.
Registerbladen ordnas i bokstafsföljd efter de dömdes tillnamn. Straffupp¬
gift skall afskiljas ur registret, därest den dömde genom högre rätts laga-
kraftägande dom blifvit från ansvar befriad eller ock ansedd skyldig alle¬
nast till sådant ansvar, som icke medför upptagande i straffregistret, vidare
då tillförlitlig upplysning vunnits att den dömde aflidit, samt slutligen då
nittio år förflutit från den dömdes uppgifna födelseår. Enligt hvad kommit¬
tén erfarit, ha emellertid de sålunda ur straffregistret afskilda register-
akterna icke blifvit förstörda utan förvaras särskildt i Justitiedepartementet.
Registerakter och registerblad, äfvensom öfriga till straffregistret hörande
handlingar, skola hållas under sådan vård, att obehörigt tillträde till dem
förebygges. Utdrag af registret skall meddelas, då framställning därom
göres af domstol, Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller allmän åklagare
eller af annan myndighet, hvilken enligt lag äger förordna om häktning, så
ock på begäran af Fångvårdsstyrelsen. Till annan myndighet än nu är sagdt
så ock till enskild, hvars rätt må vara för upplysning ur registret beroende,
skall registerutdrag lämnas, där Konungen för särskildt fall därtill gifvit
tillstånd.
Enligt till kommittén lämnadt meddelande uppgick den 1 juli 1910 an¬
talet registerakter till 28,076, häri inräknade äfven de som a.fskilts från
registret och särskildt förvaras.
Med den af kommittén ofvan föreslagna begränsningen af brottinålsstati-
stikens omfattning till de sakfällda om hvilka uppgifter lämnas till straff¬
registret skulle sålunda nämnda statistik med nuvarande bestämmelser rö¬
rande straffregistret komma att redovisa dem som blifvit dömda till döds¬
straff, straffarbete eller fängelse eller för snatteri till böter, eller förklarats
ovärdiga att i rikets tjänst nyttjas eller att föra andras talan inför rätta,
eller erhållit villkorlig staffdom. Hade denna begränsning af brottsmåls-
statistiken tillämpats i berättelsen för år 1907, skulle denna ha upptagit i
rundt tal 3,700 personer i stället för såsom fallet är 86,240.
De till straffregistret lämnade straffuppgifterna kunna emellertid icke
direkt användas vid den årliga brottmålsstatistik ens utarbetande. Uppgif¬
ternas bearbetning kan icke med fördel påbörjas, förr än åtminstone större
delen af materialet för året inkommit. Då straffuppgifterna genast de inkommit
skola inläggas i straffregistret, måste såsom äfven nu sker uppgifterna afskrifvas
eller deras innehåll öfverföras på kartoliner, innan de inläggas i straffregistret.
Dessa kartoliner böra vara nominativa och försedda med registernummer, för
att man skall kunna vinna kännedom om antalet af dem som under samma
312
RÄTTSSTATISTIK.
Förändringar
i brottmålä-
statistikens
uppgifter.
år mer än en gång sakfällts för brott. För att möjliggöra behandling i den
årliga brottmålsstatistiken af vissa till återfallsstatistiken hörande ämnen
böra i kartolinerna med ledning af registerakterna uppgifter meddelas om
antalet förut ådömda bestraffningar, brott hvarför bestraffning senast ådömts
samt straffets art och huruvida villkorlig dom förelegat. Därest straffre¬
gistret blir kompletteradt på sätt kommittén nedan föreslår, bör därjämte
införas uppgift om dagen, då den dömde senast frigifvits från fångvårds-
anstalt.
Af de särskilda uppgifter, som för närvarande meddelas i brottmålsstati¬
stiken, synas vissa kunna utan olägenhet indragas. Sålunda föreslår kommittén,
att de sakfälldes kristendomskunskap resp. främmande trosbekännelse icke vi¬
dare skall uppgifvas. De härom meddelade uppgifterna måste alltid i viss grad
blifva ojämna och godtyckliga. Någon inverkan på kriminaliteten kan personer¬
nas i prästbetygen angifna grad af kristendomskunskap för öfrigt svårligen ut¬
öfva. Därtill kommer att uppgifter om hela den strafifmyndiga befolkningens
fördelning i antydt hänseende saknas, hvadan det är omöjligt afgöra, om exempel¬
vis antalet personer med »svag» kristendomskunskap är relativt större bland dem
som sakfällts för brott än bland befolkningen i öfrigt. Vissa af dessa skäl
kunna jämväl anföras mot att bibehålla de nuvarande uppgifterna om de sak-
fälldas bildningsgrad, men dels finnes här möjlighet till jämförelse med be¬
folkningen i allmänhet genom uppgifterna om läs- och skrifkunnigheten bland
'de värnpliktige, dels erbjuda de ifrågavarande uppgifterna ett ej ringa in¬
tresse, särskildt om man undersöker huru förhållandet ställer sig i fråga om
olika slags förbrytelser.
De nuvarande uppgifterna om förmögenhetsvillkor, hvilka måste betraktas
såsom mer eller mindre subjektiva och sålunda ojämna, torde lämpligen böra
utbytas mot uppgifter om huruvida de sakfällda äro på grund af fattigdom
befriade från mantalspenningar. Rörande antalet sådana inom hela befolk¬
ningen föreligga uppgifter.
Vidare anser kommittén de nuvarande tabellerna rörande de sakfälldas
födelseort och kyrkoskrifningsort sakna större intresse och därför kunna ute¬
slutas. 1 stället synes lämpligt att uppgift meddelas om antalet sakfällda,
som äro bosatta utom domstolens jurisdiktionsområde, med fördelning på
landsbygd och städer.
Slutligen böra ur brottmålsstatistiken uteslutas de för närvarande i
texten till densamma meddelade uppgifterna beträffande de gröfre brotten, om
tidrymden mellan brottets begående och dels rannsakningens början, dels dagen,
då utslaget meddelades, samt tidrymden från rannsakningens början tills
dess slutligt utslag meddelades. I rättsstatistikens första afdelning skall
enligt kommitténs förslag frågan om rättskipningens snabbhet närmare
belysas. Det särskilda spörsmålet om tiden mellan brottets begående och rann¬
sakningens början torde härvid jämväl kunna utredas med ledning af de
upplysningar, som förekomma i uppgifterna till straffregistret.
RÄTTSSTATISTIK.
313
Däremot synes lämpligen uppgift böra lämnas rörande antalet sakfällda,
som enligt hvad lagligen blifvit styrkt begått brott i insigt tillstånd. Förut¬
sättning härför är att dylik upplysning lämnas i uppgifterna till straff-
registret, hvilket icke nu är fallet. De upplysningar, som för närvarande
meddelas i dessa uppgifter rörande vissa omständigheter, såsom lyten in. m.,
hvilka kunnat ha inflytande vid brottets begående, torde jämväl vara förtjänta
af statistisk bearbetning.
Såsom förut nämnts, tager den svenska brottmål sstatistiken uteslutande
hänsyn till domar i första instans, oafsedt om dessa möjligen blifvit i
högre rätt ändrade eller upphäfda. Rätteligen borde visserligen statistiken
behandla endast lagakraftvunna utslag, men då en sådan anordning skulle
medföra väsentligt ökadt arbete vid statistikens bearbetande och ett försenadt
utgifvande af densamma samt dessutom siffrorna icke torde märkbart röna
inverkan af det förfaringssätt, som nu äger rum, anser sig kommittén icke
böra föreslå någon ändring i denna del.
Däremot föreslår kommittén att de nu förekommande dubbelräkningarna
af personer, som i en lagföring dömts för brott af mer än ett slag, undan¬
röjas. Detta kan ske på sådant sätt, att den sakfällde i dylika fäll upp¬
tages i tabellerna blott på ett ställe, nämligen vid det svåraste brottet. De
ofriga brott för bvilka han sakfällts tagas i betraktande vid uppgörande
af statistiken öfver förbrytelsernas antal, hvilken bör blifva föremål för en
särskild tabell, bvarjämte likaledes en särskild tabell torde böra införas
med uppgifter om förekommande sammanträffanden af brott.
En person, som mer än en gång under året sakfällts, måste däremot
upptagas i statistiken lika många gånger som han dömts. Ett motsatt för¬
faringssätt är icke tillrådligt, då härigenom åtskilliga uppgifter måste
blifva missvisande. För att vinna kännedom om det verkliga antalet per¬
soner, som under året blifvit sakfällda, bör emellertid i hvarje tabell en
afräkning af de dubbelförda ske, ungefär på samma sätt som för när¬
varande i fråga om personer, som i en lagföring dömts för brott af mer än
ett slag. Möjlighet att verkställa en dylik afräkning gifves genom att
såsom kommittén föreslår primäruppgifterna till statistiken blifva nomina-
tiva. Ordnas dessa efter registernummer, kan utan svårighet hvarje dubbel¬
räkning undvikas.
Då det måste vara af stort intresse att vid sidan af den särskilda
återfallsstatistik, som kommittén nedan föreslår, årligen erhålla uppgifter om
återfall i brott, hemställer kommittén att i de brottmålsstatistiska års¬
berättelserna införas uppgifter om antalet personer, som under året sakfällts
för brott efter att förut ha en, två, tre o. s. v. gånger sakfällts för sådant
brott, som medför upptagande i straffregistret. Uppgift bör därjämte läm¬
nas om deras kön, ålder o. s. v., arten af det brott för hvilket person se¬
nast sakfällts samt straffets natur resp. huruvida villkorlig dom förelegat.
314
RÄTTSSTATISTIK.
Särskild sta¬
tistik rörande
återfall i
brott.
Af kommitténs förslag att grunda brottmålsstatistiken uteslutande på
uppgifterna till straffregistret följer, att samtliga tabeller och uppgifter
komma att afse hela det antal personer som redovisas i statistiken. För
närvarande afse som förut nämnts åtskilliga tabeller i denna statistik endast
en del af de sakfälla, nämligen de för gröfre brott dömda.
En annan konsekvens af kommitténs förslag är, att den nuvarande
fördelningen af förbrytelserna i gröfre brott, ringare brott och förseelser
försvinner. T stället torde brotten lämpligen kunna indelas i de ofta af
straffrättsvetenskapen använda grupperna, brott mot staten, brott mot en¬
skild person och brott mot egendom. Under hvarje grupp böra förbrytel¬
serna utförligt specificeras efter de tillämpade lagrummen, så att exempelvis
icke såsom nu alla gröfre brott mot 14 kap. 22—29 §§ strafflagen samman¬
föras under en rubrik.
Brottmålsstatistikens kärna är utan fråga statistiken öfver återfall i
brott. Den åsikten har till och med framställts, att kriminalstatistiken ute¬
slutande borde syssla med dessa. Äfven om man icke vill gå så långt,
måste dock erkännas att återfallsstatistiken är den såväl i teoretiskt
som praktiskt hänseende betydelsefullaste delen af brottmålsstatistiken.
I teoretiskt afseende erbjuder den möjligheten till ett närmare studium af
den i moralstatistiskt och socialt hänseende viktiga befolkningsgrupp, som
yrkesförbrytarne bilda. T praktiskt hänseende är den det enda tillförlitliga
medlet att vinna kännedpnff om strafflagstiftningens verkningar och utgör
sålunda den tillförlitligaste ledningen för denna lagstiftning. För att åter¬
fallsstatistiken skall kunna tillfredsställande fylla dessa uppgifter, måste
den naturligtvis vara fullt tillförlitlig, men i detta afseende har denna sta¬
tistik hittills ej blott i Sverige — för så vidt man öfver hufvud här kan
tala om en återfallsstatistik — utan äfven i alla andra länder lämnat
mycket öfrigt att önska. Hvad återfallsstatistiken skall visa, är, huru stor del
af de under en viss tid första, andra, tredje o. s. v. gången för brott saktande
återfallit i brott, och huru återfallsprocenten röner inverkan af brottets art,
den dömdes sociala förhållanden, ålder m. m. samt framför allt det ådömda
straffets natur. Första villkoret för att statistiken skall kunna besvara
dessa frågor, är att man känner antalet af dem som kunna återfalla i brott,
eller med andra ord antalet lefvande på fri fot befintliga personer bland befolk¬
ningen, som förut undergått bestraffning för brott en, två eller flera gånger.
1 annat fall kommer basen för de ofvan antydda beräkningarna att saknas
och återfall sstatistikens siffror blifva absoluta tal, som icke lämna någon
nämnvärd upplysning. Detta är i verkligheten förhållandet beträffande åter¬
fallsstatistiken i samtliga länder. Ingen folkräkning har ännu kunnat och
ingen lär någonsin kunna upplysa om antalet personer, som varit straffade
för brott. Under sådana omständigheter har återfallsstatistiken måst be¬
gagna sig af nödfallsutvägar för att kunna nå fram till beräknande af rela¬
tiva tal, sådana nu dessa blifva. Man har sålunda satt de i brott återfallnes
RÄTTSSTATISTIK.
315
antal i förhållande till antingen hela antalet under samma tid för brott
dömda eller de för första, andra, tredje o. s. v. gången dömda, allt efter som
det rör sig om de första, andra, tredje o. s. v. gängen återfallna. Dessa
beräkningar mäste dock leda till mycket osäkra och ej sällan direkt miss¬
visande resultat. År frekvensen af ett visst slags brott stadd i tillväxt,
såsom för närvarande är fallet med brotten mot offentlig myndighet, kommer
återfallsprocenten i fråga om dessa förbrytelser att beräknad på antydt sätt
blifva väsentligt lägre än den verkliga. Det motsatta förhållandet inträder,
då frekvensen är i sjunkande, såsom beträffande tjufnadsbrotten. I detta
fall blir den beräknade återfallsprocenten högre än den verkliga. Något
säkrare resultat vinner man, om beräkningen utgår icke från de under
samma tidsperiod, som återfallsstatistiken afser, för första, andra o. s. v.
gången dömda, utan från dem som i medeltal under den föregående tiden,
lämpligen närmast förutgångna tioårsperiod, sakfällts för brott. Ej heller
på sådant sätt kan man dock ernå full tillförlitlighet för beräkningarna.
Ett gemensamt fel för båda dessa metoder är för öfrigt, att ingen hänsyn
tages till dem som på grund af långvariga frihetsstraff, emigration, påkom¬
men sinnessjukdom eller dödsfall icke kunnat återfalla i brott.
En fullt rationell och tillförlitlig återfallsstatistik kan endast grundas
på straffregister (casiers judiciaires). Sadana föras sedan längre eller’ kortaie
tid tillbaka i åtskilliga länder såsom nämndt äfven Sverige. Tanken på
dessa registers användande för utarbetande af en exakt aterfallsstatistik
uppkom redan för ett par decennier sedan, men ännu ha inga försök till
dess realiserande i större skala veterligen företagits. Att särskilt Tyskland
och Frankrike, hvilka länder eljest plägat gå i spetsen för kriminalstatisti¬
kens utveckling, icke företagit utarbetandet af eu dylik återfallsstatistik,
torde finna sin förklaring dels i straffregistrens ofantliga omfång i dessa
länder, dels och framför allt däri, att registren föras af lokala myndigheter,
hvarigenom deras statistiska bearbetning i hög grad försvåras. För Sveriges
del äro förhållandena betydligt gynnsammare. Straffregistret är här af
måttligt omfång och föres i sin helhet af en central myndighet. Därjämte
äger Sverige genom sin förträffliga kyrkobokföring en möjlighet att rensa
straffregistret i fråga om döda, emigrerade eller sinnessjuka, hvartill motstycke
saknas i flertalet andra länder. Också har enligt hvad kommittén inhämtat
byråchefen för statistiska ärenden i Justitiedepartementet för en del år sedan
företagit vissa förarbeten för straffregistrets användande för aterfallssta-
tistiken. På grund af andra mera brådskande ämbetsgöromål ha dock dessa
arbeten icke kunnat fullföljas.
Då emellertid åstadkommandet af en verkligt tillförlitlig och uttöm¬
mande återfallsstatistik är af stor vikt ej minst med hänsyn till den före¬
stående reformen af strafflagstiftningen, föreslår kommittén att en på straff¬
registret grundad dylik statistik skall utarbetas.
316
RÄTTSSTATISTIK.
Straff¬
registrets
förläggning.
I ett afseende är dock straffregistret behäftadt med en väsentlig brist,
som medför att den aterfallsstatistik, som för närvarande kan utarbetas med
användande af detsamma, icke kan blifva fullt exakt. För att detta skall
blifva fallet, är nödvändigt, att stratfregistret för enhvar däri upptagen
person innehåller uppgift om den tid under hvilken han till följd af frihets¬
straffs undergående är urståndsatt att återfalla i brott. Häri föreligger den
luckan, att uppgift till stratfregistret icke meddelas om dem som af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ådömts tvångsarbete för lösdrifveri. Äfven för
den årliga brottmålsstatistiken synes såsom förut anförts vara af vikt, att
uppgifter om dylika personer meddelas. Kommittén får därför föreslå att
lagen om straffregister sålunda ändras, att uppgifter till registret komma att
meddelas äfven af Kungl. Maj:ts befallningshafvande beträffande personer,
som för lösdrifveri dömts till tvångsarbete. Äfven i en annan om också
mindre viktig punkt äro straffregistrets ifrågavarande upplysningar icke fullt
tillräckliga. Endast beträffande dem som från fångvårdsanstalterna fri-
gifvits efter utstånden bestraffning för stöld, snatteri, inbrott, rån eller försök
därtill eller ock för annat brott, när det medfört förlust af medborgerligt
förtroende, lämnas af Fångvårdsstyrelsen uppgifter till registret. Det vore
önskligt, att liknande uppgifter lämnades beträffande alla, som frigifvits efter
utståndet frihetsstraff.
Enligt kommitténs förslag skulle återfallsstatistiken och för öfrigt hela
rättsstatistiken utarbetas inom Statistiska centralverket. Då uppstår frågan på
hvad sätt de såväl för den allmänna brottmålsstatistiken som den särskilda åter¬
fallsstatistiken erforderliga upplysningarna ur straffregistret skola ställas till
Statistiska centralverkets förfogande. Enklast och bäst skulle saken uppenbar¬
ligen ordnas genom att straffregistrets förande öfverflyttas till Statistiska cen¬
tralverket. Emellertid kan frågan lösas äfven med straffregistrets bibehållande
i Justitiedepartementet eller dess förläggande till annan myndighet utom
Statistiska centralverket. Att de för den allmänna brottmålsstatistiken er¬
forderliga afskrifterna eller utdragen ur straffuppgifterna verkställas i annat
ämbetsverk och sedermera öfverlämnas till Statistiska centralverket, kan
icke erbjuda några betänkligheter eller svårigheter. Dock torde för en sådan
anordning erfordras ändring af lagen om straffregister. Svårare ställer sig
saken beträffande de för aterfallsstatistiken erforderliga utdragen ur själfva
register akterna. Dessa utdrag måste verkställas på kartoliner, en för hvarje
person, och upptaga alla väsentliga uppgifter, som straffregistret om honom
innehåller. Uppenbarligen måste deras utskrifvande blifva ett omfattande och
maktpåliggande arbete. På grund af det ansvar i fråga om registeruppgif¬
ternas hemlighållande, som åligger det ämbetsverk åt hvilket stratfregistrets
förande är uppdraget, kan icke ifrågasättas att berörda arbete skulle kunna
utföras af personal från annat ämbetsverk, sålunda ej heller från Statistiska
centralverket.
RÄTTSSTATISTIK.
317
Med hänsyn härtill har kommittén ansett sig böra taga under öfver¬
vägande, huruvida icke straffregistrets förande skulle kunna öfverflyttas till
Statistiska centralverket. Det har härvid synts kommittén otvifvelaktigt,
att registrets förande måste komma att blifva föremål för stort intresse och
god omvårdnad i Statistiska centralverket, som hade att anlita det såsom
källa för en viktig gren af sin statistik. Gifvetvis skulle i Statistiska
centralverket registrets förande uppdragas åt samma tjänstemän, som skola
utarbeta rättsstatistiken. Tydligen måste det för dessa och därmed för
själfva rättsstatistiken blifva af den största fördel, att dem beredes tillfälle
att under det dagliga löpande arbetet med registrets förande vinna en
grundlig kännedom om beskaffenheten af det material, hvarpå en så väsent¬
lig: del af rättsstatistiken skulle komma att hvila. Vidare skulle kost-
nadsbesparing åstadkommas genom att samma tjänstemannapersonal skulle
omhänderhafva såväl straffregistrets förande som rättsstatistikens utarbe¬
tande. Slutligen torde jämväl böra tagas i betraktande, att Statistiska
centralverket i de där förvarade dupletter af kyrkoböckerna äger medel
att verifiera vissa af straffregistrets uppgifter utan skriftväxling med
pastorsämbetena. Uppdrages straffregistrets förande åt Statistiska cen¬
tralverket, bör häraf blifva en följd, att särskilda kompetensvillkor för tjänst¬
göring på den rättsstatistiska afdelningen kräfvas, förutom vanlig stati¬
stisk kompetens.
Emot en öfverflyttning af straffregistret skulle kunna anföras, att
Statistiska centralverket härmed skulle erhålla en uppgift, som komme att
väsentligen skilja sig från ämbetsverkets öfriga, bland hvilka icke skulle
finnas några af egentligen administrativ natur. Detta är dock icke fallet.
Medan nu har Statistiska centralbyrån i afseende på kyrkobokföringen åt¬
skilliga uppgifter af administrativ natur, hvilka efter hand ökas. Central¬
byrån har på sådant sätt faktiskt kommit att intaga en ställning såsom
central myndighet i fråga om kyrkobokföringen, ehuru detta ännu icke fått
något uttryck i ämbetsverkets instruktion. En annan invändning mot regis¬
trets öfverflyttande är, att dess förande skulle förutsätta grundlig juridisk
utbildning och förfarenhet i domarevärf. Enligt hvad kommittén erfarit
har det förhållandet, att stralfregistret hittills förts under ledning af en äm¬
betsman med sådan kompetens, åstadkommit att i några fall, där af inkommen
straffuppgift visat sig att afkunnad dom icke stått i öfverensstämmelse med
gällande lag, rättelse kunnat vinnas genom besvär eller i nådeväg. Emeller¬
tid torde aldrig ha afsetts att straffregistret skulle möjliggöra en gransk¬
ning af afkunnade utslags laglighet, utan detta får anses ligga helt vid sidan
om registrets verkliga uppgift. För den ur registreringssynpunkt behöfliga
granskningen af de inkomna uppgifterna synes icke erfordras någon högre
juridisk kompetens.
Kommittén, som sålunda velat framlägga de viktigaste skälen för och
emot straffregistrets öfverflyttande till Statistiska centralverket, anser sig
318
RÄTTSSTATISTIK.
Publika¬
tioner.
Samman¬
fattning.
med hänsyn till arten af sitt uppdrag icke böra framställa formligt för¬
slag till sådan öfverflyttning, alldenstund det för rättsstatistiken erforderliga
primärmaterialet kan om också icke utan svårigheter åstadkommas, äfven
om straff registret föres af annan myndighet.
Kommittén föreslår att rättsstatistiken med undantag af den särskilda
återfallsstatistiken utgifves årligen liksom hittills. Med hänsyn till inne¬
hållets beskaffenhet synes den lämpligen böra fördelas i tre särskilda pu¬
blikationer, en omfattande domstolarnes arbetsredogörelser, en annan kon¬
kurs- och utsökn ingsstatistiken samt en tredje brottmåls statistiken, hvilken
med den begränsning den enligt kommitténs förslag skulle erhålla torde
böra benämnas kriminalstatistik. Offentliggörandet synes kunna ske före
utgången af det år, som följer på redogörelseåret. Enligt kommitténs
ofvan framställda förslag skulle därjämte särskilda preliminära uppgifter
offentliggöras rörande konkurser, utsökningar och växelprotester. De tre
särskilda årsberättelsernas sammanlagda omfång lär icke behöfva öfverstiga
rättsstatistikens nuvarande.
På grund åt det betydande arbete den särskilda återfallsstatistikens
utarbetande måste medföra och jämväl med hänsyn till denna statistiks
natur kan icke ifrågasättas, att den skulle kunna årligen utgifvas, utan
detta måste ske för längre tidrymder, lämpligen tioårsperioder. Den första
publikationen bör behandla tioårsperioden 1901/1910.
Kommittén får sålunda hemställa,
att samtliga domstolar och öfverexekutorer åläggas att enligt formulär
som af Kungl. Maj:t fastställas föra register öfver de olika slag af mål och
ärenden som hos dem förekomma,
att afskrifter af dessa register insändas till Statistiska centralverket för
hvarje år inom utgången af därpå följande januari månad,
att rättsstatistikens tabeller rörande domstolarnes arbetsredogörelser ut¬
vidgas på sätt å s. 305 angifves, hvarjämte de för närvarande i brottmåls-
statistiken meddelade uppgifterna om antalet åtalade och sakfälida för samt¬
liga slag af lagöfverträdelser dit öfverflyttas, medan däremot tabellernas speci¬
fikation i lokalt afseende inskiånkes,
att, i händelse ett konkursregister kommer till stånd, uppgifter till re¬
gistret skola insändas a) af rådstufvurätt eller domare, så snart gode män
i konkursen blifvit utsedda, rörande gäldenärens namn, födelsetid, födelseort,
yrke och hemvist, huruvida konkursen föranledts af ansökan från gäldenären
själ!' eller borgenär, dess egenskap af urarfvakonkurs i förekommande fall,
tidpunkten för konkursens början, summan af tillgångar och skulder enligt
bouppteckningen, summan af borgensförbindelser och dylikt samt rättens om¬
budsmans namn, yrke och hemvist, b) a*f rättens ombudsman, så snart kon¬
kurs förfallit, afskrifvits eller afslutats eller ackord blifvit fastställdt, rörande,
dels nyssnämnda förhållanden, dels beloppet af konkursutredningsarfvoden,
utdelning till prioriterade och till oprioriterade fordringsägare jämte ut-
RÄTTSSTATISTIK.
319
delningsprocent, ackord, där sådant förekommit, jämte ackordsprocent, tid¬
punkt för konkursens afslutande och huruvida konkursgäldenären tilltalats
för konkursförbrytelse, samt att dessa uppgifter skola lämnas enligt formulär,
som af Kungl. Maj:t fastställas, och å blanketter, som tillhandahållas af Sta¬
tistiska centralverket,
att, i händelse ett konkursregister icke kommer till stånd, sådana
uppgifter som nu nämnts skola af rådstufvurätt eller domare samt rät¬
tens ombudsman för statistiskt ändamål insändas till Statistiska central¬
verket,
att en preliminär konkursstatistik utarbetas för hvarje månad på
grundval af dels de i Post- och inrikes tidningar offentliggjorda stämningar
å borgenärer, dels de från rådstufvurätter eller domare inkomna upp¬
gifter,
att den definitiva årsstatistiken rörande konkurser endast skall behandla
de under året afslutade konkurserna,
att den årliga statistiken rörande utsökningar utvidgas på sätt s. 307
finnes angifvet,
att öfverexekutorerna åläggas att såsom material för en preliminär sta¬
tistik rörande utsökningar till Statistiska centralverket kvartalsvis insända
uppgifter, särskildt för landsbygd och särskildt för städer, rörande antalet
personer, som fått sig betalningsskyldighet ålagd, samt kapitalbeloppet hvar¬
för betalningsskyldighet ålagts,
att notarii publici åläggas att för hvarje månad till Statistiska central¬
verket insända uppgift rörande antalet under månaden protesterade växlar
och deras belopp,
att inteckningsstatistiken kompletteras i enlighet med å s. 308 fram-
ställdt förslag,
att lagfartsstatistiken utvidgas med de s. 308 nämnda uppgifter,
att den i rättsstatistiken för närvarande ingående tabellen öfver antalet
genom skiljebref upplösta trolofningar och äktenskap indrages,
att brottmålsstatistiken inskränkes till att behandla endast de sak-
fällda personer om hvilka uppgifter meddelas till straffregistret, häri in¬
begripna de som för lösdrifveri dömts till tvångsarbete, därest uppgifter
om dessa skulle komma att meddelas till straffregistret, samt deras för¬
brytelser,
att till straffregistret inkommande straffuppgifter skola före införandet i
registret öfverföras på kartoliner, hvarvid med ledning af registerakterna jäm¬
väl införas uppgifter om antalet förut ådömda bestraffningar, brott hvarför
bestraffning senast ådömts samt straffets art och huruvida villkorlig dom
förelegat,
att de för närvarande i brottmålsstatistiken meddelade uppgifterna om
sakfälldas kristendomskunskap, födelseort och kyrkoskrifningsort, äfvensom
rörande tidrymden mellan brottets begående och dels rannsakningens början,
320
RATTSSTATISTIK.
dels dagen, då utslaget meddelades, samt tidrymden från rannsakningens bör¬
jan till dess slutligt utslag meddelades, uteslutas ur brottmålsstatistiken,
att i stället där införas uppgifter om antalet sakfällda, som äro bosatta
utom domstolens jurisdiktionsområde, med fördelning på landsbygd och städer
samt rörande antalet sakfällda, som enligt hvad lagligen blifvit styrkt be¬
gått brott i rusigt tillstånd,
att uppgifterna om de sakfälldas förmögenhetsvillkor utbytas mot upp¬
gifter, huruvida de sakfällda på grund af fattigdom varit från mantalspen-
ningars utgörande befriade,
att de nu förekommande dubbelräkningarna af personer, som i en lag¬
föring dömts för brott af mer än ett slag, undanröjas,
att afräkning i brottmålsstatistiken verkställes för de fall, då en person
under samma år blifvit mer än en gång sakfälld för brott,
att i brottmålsstatistiken införas uppgifter om antalet personer, som
under året sakfällts för brott efter att förut ha en, två, tre o. s. v. gån¬
ger sakfällts för sådant brott, som medför upptagande i straffregistret,
att förbrytelserna indelas i grupperna brott mot staten, brott mot en¬
skild person och brott mot egendom, hvaremot den nuvarande fördelningen i
gröfre brott, ringare brott och förseelser försvinner,
att vid sidan af den årliga brottmålsstatistiken en särskild på straff-
registret grundad återfallsstatistik utarbetas för hvarje tioårsperiod,
att med hänsyn härtill lagen om straffregister ändras därhän, att upp¬
gifter skola meddelas till straffregistret dels af Kungi. Maj:ts befallningshaf¬
vande rörande personer, som för lösdrifveri dömts till tvångsarbete, dels om
möjligt af Fångvårdsstyrelsen rörande hvarje fånges frigifvande från fängelse,
straff- eller tvångsarbetsanstalt,
att, i händelse straffregistret icke kommer att föras af Statistiska cen¬
tralverket, den myndighet hos hvilken registret föres ålägges att till Stati¬
stiska centralverket meddela de dels för den årliga brottmålsstatistiken, dels
för den särskilda återfallsstatistiken erforderliga utdragen ur registret och
att lagen om straffregister ändras med hänsyn härtill, samt
att den årliga rättsstatistiken utgifves i tre särskilda publikationer, eu
omfattande domstolarnas arbetsredogörelser, en annan konkurs- och utsök-
ningsstatistik och en tredje kriminalstatistik.
321
17. Undervisningsstatistik.
I 1854 års kommittés betänkande framhölls önskvärdheten af att statistik Historik.
upprättades öfver folkundervisning, elementarläroverk, universitet, militär¬
läroverk, Akademien för de fria konsterna, Musikaliska akademien, Karolinska
institutet samt öfriga för särskilda yrken inrättade tillämpningsskolor. I
sammanhang härmed borde äfven redogöras för »de till undervisningens och
den allmänna bildningens befrämjande, särdeles med de högre läroverken för¬
enade samlingar, såsom bibliotek, museer och fysikaliska kabinetter». Äfven
den ofvannämnda (s. 83) af Berg uppgjorda planen till Sveriges officiella sta¬
tistik förutsatte i sitt detaljerade förslag till statistik öfver »folkets verksam¬
het och ståndpunkt i afseende på tillfällen till intellektuell bildnings erhål¬
lande samt dessa tillfällens begagnande och verkan», att denna skulle omfatta
samtliga undervisningsanstalter fördelade på tre grupper: 1) de hvilka afse
det kunskapsmått, som kan och bör blifva allas gemensamma egendom, såsom
undervisning i hemmet, räddningshem, småbarnsskolor, söndagsskolor m. fl.
dylika, folkskolor, skolor för blinda och döfstumma, barnhusskolor, skolor vid
bruk, fabriker, välgörenhetsanstalter, fängelser m. fl., ehvad de afse barn eller
okunniga äldre personer; 2) de som redan förutsätta den föregående gruppens
kunskapsmått och afse dess ökande såsom berättigande till eller underlättande
ett friare val af lefnadsyrke, såsom elementarläroverk, offentliga och enskilda,
och med dem jämförliga andra skolor, såsom handels-, slöjd-, bruks-, lägre
landt-, skogs-, bergs-, trädgårds-, navigations-, veterinärskolor, högre folksko¬
lor och folkhögskolor, seminarier och enskilda läroverk m. fl. dylika; 3) de
hvilka såsom fortsättning af den näst föregående gruppen lämna tillfälle till
en högre utbildning eller afse slutliga pröfningar för behörighet till vissa
offentliga befattningar, såsom universiteterna, högre tekniska, bergs-, landt-
bruks-, skogs-, militära och dylika läroverk. Därjämte borde enligt detta för¬
slag statistik utarbetas jämväl öfver vetenskapliga och bildande inrättningar,
samlingar, föreningar och andra bildningsmedel, såsom bibliotek, muséer, veten¬
skapliga samfund, föreningar för skön konst och flerahanda andra ändamål,
tryckpressens alster m. m. Till och med offentliga nöjen ifrågasattes såsom
föremål för statistisk behandling. Ett föga mindre vidsträckt område tillde¬
lades denna gren af den officiella statistiken i det anförande till statsråds¬
protokollet den 9 januari 1874 (jfr ofvan s. 40), hvari chefen för Ecklesia¬
stikdepartementet föreslog upprättandet af en statistisk byrå under detta
departement. Här ifrågasattes att den statistik som skulle utarbetas af
byrån borde omfatta icke blott folkundervisning, elementarläroverk, uni¬
versitet och andra under departementet hörande verk och inrättningar, hvilka
afsågo vetenskap och skön konst, utan äfven möjligen vissa kyrkliga för¬
hållanden.
21—091045 Stat. horn. bet.
322
UNDERVISNING SST ATISTIK.
I själfva verket har Ecklesiastikdepartementets statistik, såsom i den all¬
männa öfversikten öfver statistikens utveckling utförligt framhållits, endast
kommit att omfatta folkundervisningen samt statens allmänna läroverk.
Den enstaka berättelse om folkskolorna som utgafs för år 1868 grundar
sig på de uppgifter, hvilka domkapitlen med ledning af skolrådens berättel¬
ser skulle hvart tredje år afgifva. Tabellbilagan till denna berättelse är
uppdelad på fyra afdelningar. Den första meddelar för hvarje kontrakt an¬
tal skolor fördelade på fasta och flyttande folkskolor samt småskolor, antal
barn i skolåldern, antal barn som undervisats i de olika skolgrupperna, som
undervisats i andra offentliga eller enskilda läroverk, som undervisats i hem¬
met och som af olika anledningar saknat undervisning, lärotidens längd och
skolvägens längd. Den andra afdelningen redogör för lärarnas antal, den
tredje för antalet barn som undervisats i de särskilda läroämnena, som un¬
dergått afgångspröfning och som åtnjutit fortsatt undervisning efter afgången
ur skolan. Den fjärde afdelningen slutligen innehåller uppgifter om lärares
och lärarinnors löneförmåner, skolkassornas utgifter och saldo samt skolhus
och planteringsland.
Den fortlöpande serien af berättelser om folkskoleundervisningen börjar
med berättelsen för år 1882, hvilken upprättades på grundval af primärupp¬
gifter afgifna af lärare, skolråd ocn folkskoleinspektörer enligt blankett¬
formulär fastställda genom kungl. cirkulär den 24 november samma år. Be¬
rättelsens tabellbilaga innehåller 1) en öfversikt af folkskoleväsendet under
åren 1876/1881 (antal skolor, lärare, lärjungar och ekonomiska förhållanden),
2) uppgifter om lärare, lärjungar, ekonomiska förhållanden m. m. vid de högre
folkskolorna, 3) liknande uppgifter för allmänna folkskolorna. Under åren
1883/1893 undergingo berättelserna smärre förändringar genom införandet af
en del nya uppgifter, såsom rörande de flyttande skolornas fördelning med
afseende på antalet stationer, lärare och lärarinnor som endast undervisa i
öfningsämnen eller handaslöjder, antalet undervisningsdagar i veckan, för¬
delning af folkskolorna med hänsyn till de olika sätt, hvarpå undervisningen
varit ordnad o. s. v. Genom kungl. cirkuläret den 6 oktober 1893 fastställ¬
des nya formulär, hvilka medförde några smärre förändringar i berättelserna
för detta och följande År. Af senare utvidgningar kunna omnämnas upp¬
gifter om antalet barn, som undervisats i trädgårdsskötsel, trädplantering
och handaslöjder, samt antalet folkskolor vid hvilka hvar och en af de fyra
årsklasser, som tillsammans utgöra den egentliga folkskoleafdelningen, under¬
visats samtidigt af särskild lärare eller lärarinna (1894), fördelning af sko¬
lorna enligt den år 1900 fastställda normalplanens olika littera (1900/1901),
uppgifter om antalet småskolor eller småskoleafdelningar, då genomgående af
kursen kraft längre tid än två år, samt om sådana skolor, där hvarje barn ej
erhåller undervisning under alla de åtta månader af året, under hvilka hvarj e
folk- eller småskola enligt folkskolestadgan skall vara i gång (1905). Den
senast utkomna berättelsen som afser år 1906 meddelar slutligen en öfver-
UNDER VISNING SST A TISTIIC.
323
sikt öfver antalet barn, som åren 1901/1906 undervisats i de olika slag af
skolanordningar som 1900 års normalplan nämner.
Den första berättelsen om statens elementarläroverk — årgången 1876/
1877 — är ordnad i öfverensstämmelse med den genom kungl. cirkuläret den
16 februari 1877 fastställda planen för elementarläroverkens årsredogörelser,
hvilka jämte läseordningar, kataloger m. m. utgöra hufvudkällan för ifråga¬
varande statistik. Berättelsen är synnerligen utförlig och innehåller icke
mindre än 62 tabellbilagor. I följande årgång inskränktes berättelsens
omfång väsentligt, antalet tabellbilagor minskades nämligen till 16. De
meddela uppgifter om lärares och lärjungars antal, om lärjungarnes inskrif¬
ning, flyttning, afgång, deltagande i frivillig eller valfri undervisning m. m.
efter läroverksgrupper, klasser och linjer, om afgångs- och kompletterings-
examina, angående antal afdelningar utöfver det normala, de afgående lär¬
jungarnes fördelning efter tillämnad lefnadsbana, ekonomiska förhållanden
o. s. v. I berättelsen för läsåret 1884/1885 undergingo tabellerna vissa för¬
ändringar på grund af cirkulär från chefen för Ecklesiastikdepartementet till
eforalstyrelserna den 23 mars 1885 angående ändringar och tillägg i planen
för läroverkens årsredogörelser. I kungl. kungörelsen den 16 december 1892
finnas tabellformulär intagna för åtskilliga uppgifter angående allmänna
hälsotillståndet m. m. vid de allmänna läroverken, hvilka skulle intagas i
årsredogörelscrna. Angående dessa förhållanden ha tabeller införts i berät¬
telserna från och med läsåret 1894/1895. Äfven andra förändringar har sta¬
tistiken öfver de allmänna läroverken undergått bland annat genom med¬
tagande af en del nya uppgifter, t. ex. angående antalet lärartimmar i veckan
för olika läsämnen, angående utbildningen af lärare i läro- och öfningsämnen,
förändringar i lärarpersonalen, terminernas början och slut, fridagar m. m.
Därjämte införas i en del berättelser uppgifter ej afsedda att årligen med¬
delas, såsom angående böcker som användts vid undervisningen, lärjungarnes
fördelning efter ålder, hemorter, fädernas yrken och samhällsställning m. m.
Den sist utkomna berättelsen gäller läsåret 1905/1906 och innehåller i
hufvudsak samma tabeller som de föregående berättelserna, dock med en del
förändringar beroende på den omorganisation af läroverken, som genomförts
med den nya läroverksstadgan af den 18 februari 1905. I texten meddelas
äfven redogörelse för läroverkens genom denna stadgas föreskrifter förändrade
organisation.
Tiden från redogörelseårets utgång till offentliggörandet af berättelserna utgifningstid.
öfver folkundervisning och allmänna läroverk för åren 1893/1906 framgår af
nedanstående öfvcrsikt i hvilken redogörelseåret för berättelsen om allmänna
läroverken har räknats utgå den 30 juni, för berättelsen om folkundervis¬
ningen den 31 december.
324
UNDERVISNINGSSTATISTIK.
Nuvarande
beskaffenhet
samt
kommitténs
förslag.
Befintlig
statistik.
1893 . . .
|
2
|
F olkskoleberättelsen.
år — mån. 17 dagar
|
2
|
Läroveiksberättelaen.
år 4 mån. 8 dagar
|
1894 . . .
|
2
|
|
—
|
|
4
|
»
|
1
|
»
|
6
|
»
|
17
|
|
1895 . . .
|
1
|
»
|
10
|
»
|
9
|
|
—
|
»
|
11
|
»
|
16
|
|
1896 . . .
|
1
|
»
|
7
|
|
19
|
»
|
—
|
»
|
7
|
3>
|
6
|
|
1897 . . .
|
2
|
»
|
2
|
»
|
30
|
»
|
—
|
»
|
9
|
|
2
|
»
|
1898 . . .
|
1
|
»
|
11
|
»
|
14
|
»
|
1
|
»
|
—
|
»
|
1
|
»
|
1899 . . .
|
2
|
|
3
|
|
22
|
»
|
—
|
»
|
10
|
»
|
12
|
»
|
1900 . . .
|
2
|
»
|
4
|
»
|
6
|
»
|
1
|
»
|
7
|
|
5
|
|
1901 . . .
|
. 3
|
|
4
|
»
|
1
|
»
|
1
|
»
|
7
|
»
|
4
|
»
|
1902 . . .
|
. 2
|
|
9
|
»
|
17
|
|
1
|
»
|
6
|
»
|
7
|
»
|
1903 . . .
|
. 2
|
&
|
9
|
|
27
|
»
|
2
|
|
2
|
»
|
19
|
»
|
1904 . . .
|
. 2
|
»
|
4
|
»
|
11
|
|
2
|
»
|
2
|
»
|
—
|
»
|
1905 . . .
|
. 2
|
»
|
2
|
»
|
19
|
|
2
|
»
|
3
|
»
|
8
|
|
1906 . . .
|
. 2
|
»
|
10
|
»
|
26
|
|
2
|
»
|
10
|
|
19
|
»
|
Såsom af öfversikten framgår, är undervisningsstatistikens utgifvande
anmärkningsvärdt försenadt.
Hvad beträffar berättelsen om folkundervisningen äro de tabellformulär
enligt bvilka primär uppgift er na, till densamma afgifvas i flera afseenden
otillfredsställande. På grund af uppdrag den 21 juni 1906 af chefen för
Ecklesiastikdepartementet ha såsom ofvan (s. 42) erinrats tillkallade sak¬
kunnige utarbetat och den 16 oktober samma år öfverlämnat förslag till nya
tabellformulär, öfver hvilket förslag denna kommitté i anledning af remiss
den 6 september 1907 afgifvit utlåtande den 30 maj 1908. I fråga om den
statistik öfver folkundervisningen, hvilken för närvarande utarbetas, får kom¬
mittén därför hänvisa till ifrågavarande utlåtande, som aftryckts såsom bi¬
laga A. till detta betänkande.
Äfven de i planen för årsredogörelserna angående allmänna läroverken
intagna tabellformulären måste undergå fullständig omarbetning med anled¬
ning af den förändrade organisation, som de allmänna läroverken erhållit
genom 1905 års läroverksstadga. Dessa årsredogörelser skola jämlikt gäl¬
lande läroverksstadgas § 148 afgifvas af rektorerna efter plan, som af Öfver-
styrelsen för rikets allmänna läroverk kan komma att föreskrifvas. Genom
kungl. bref den 11 september 1908 förordnades, att förslag till bestämmelser
rörande planer för läroverkens årsredogörelser, terminskataloger och skol-
läkarnes berättelser skulle i samråd uppgöras af öfverstyrelsen och den
kanslisekreterare inom Ecklesiastikdepartementet, hvilken det åligger att ut¬
arbeta de undervisningsstatistiska berättelserna, samt att förslaget skulle
insändas till Kungl. Maj:t före den 1 december samma år. Emellertid med-
gaf Kungl. Maj:t i nådigt bref den 16 oktober 1908 att härmed finge anstå,
tills dess fullständiga undervisningsplaner för allmänna läroverkens samtliga
UNDEKVISNINGSSTATISTIK.
325
läro- ocli öfningsämnen blifvit fastställda. Då frågan om undervisnings-
planer för vissa öfningsämnen fortfarande är under utredning, synes för när¬
varande intet kunna åtgöras beträffande primärmaterialet till statistiken öfver
allmänna läroverken.
Den förnämsta brist som vidlåder den nuvarande undervisningsstatisti-
ken är emellertid, att den alltjämt omfattar endast folkundervisning och all¬
männa läroverk, under det att för de stora områden af undervisningsväsen¬
det, hvilka redan i 1854 års statistiska kommittés betänkande och sedermera
vid flera tillfällen ansetts böra göras till föremål för statistiska undersöknin¬
gar, fortfarande. saknas andra officiella statistiska uppgifter än de ofullstän¬
diga upplysningar, som förefinnas i sammandraget till Kungl. Maj:ts befall-
ningshafvandes femårsberättelse!’, riksdagsberättelsen om rikets styrelse samt
Riksdagens revisorers berättelser.
Det förslag, som Berg framlade angående en utvidgning af denna gren
af den officiella statistiken, ville såsom af den ofvan meddelade redogörelsen
framgår i densamma inrymma så godt som alla områden af uppfostrande
och bildande verksamhet från undervisningen i hemmet till muséer, bibliotek,
offentliga nöjen m. in. Det har emellertid synts kommittén, som om under-
visningsstatistiken lämpligen borde begränsas på sådant sätt, att i den¬
samma behandlas endast den egentliga undervisningen och däraf blott den
del, som bedrifves i anstalter med fast organisation. Den öfriga bildnings-
verksamheten bör på sätt nedan föreslås i annat sammanhang uppmärk¬
sammas i den officiella statistiken.
Undervisningsstatistiken skulle äfven med denna begränsning högst vä¬
sentligt utvidgas och komma att i sin helhet omfatta 1) folkundervisning,
2) allmänna och enskilda läroverk, 3) universitet och liknande högskolor, 4)
teknisk och fackundervisning, 5) abnormundervisning.
Statistiken öfver folkundervisningen synes, utöfver det innehåll den nuva¬
rande berättelsen enligt kommitténs förslag till nya formulär skulle erhålla, böra
meddela uppgifter om folkskole- och småskoleseminarier samt folkhögskolor
och dylikt. Statistiken öfver allmänna och enskilda läroverk skulle såsom
rubriken antyder omfatta icke blott den redan befintliga berättelsen om allmänna
läroverk utan äfven uppgifter om Högre lärarinneseminariet äfvensom en¬
skilda lärarinneseminarier, högre flickskolor och andra enskilda eller kommu¬
nala med de allmänna läroverken jämförliga läroanstalter. Universitets- och
högskolestatistiken skulle redogöra för förhållandena vid universiteten i Upp¬
sala och Lund, Karolinska mediko-kirurgiska institutet samt Stockholms och
Göteborgs högskolor. Inom den tekniska och fackundervisningen böra upptagas
till statistisk behandling bland annat a) lägre tekniska yrkesskolor, bergs¬
skolor, kolarskolor m. fl. liknande yrkesskolor, tekniska elementarskolor samt
Chalmers tekniska läroanstalt och Tekniska högskolan, b) handelsskolor och
handelsinstitut samt Handelshögskolan, c) slöjdskolor och Nääs slöjdsemina-
Ny stati¬
stik.
326
UNDERVISNINGSSTATISTIK.
rium, sy- och väfskolor samt hushållsskolor, d) landthruksskolor, landtmanna-
skolor, mejeriskolor, trädgårdsskolor, torfskolor, fiskeriskolor, landtbruksinstitut,
e) veterinär- och hofbeslagsskolor samt Yeterinärinstitutet, f) skogsskolor
samt Skogsinstitutet, g) navigationsskolor, h) militära läroverk och högskolor,
j) anstalter för utbildande af predikanter och missionärer, k) läroanstalter
för barnmorskor, Gymnastiska centralinstitutet, Farmaceutiska institutet och
Tandläkarinstitutet, 1) Konsthögskolan och Musikaliska akademiens -konser-
vatorium. Statistiken öfver abnormundervisningen slutligen bör lämna upp¬
gifter om läroanstalter för döfstumma, blinda och vanföra, uppfostringsan¬
stalter för sinnesslöa barn samt för vanartade och i sedligt afseende försum¬
made barn, äfvensom hithörande anstalter för utbildande af lärare.
Materialet till en undervisningsstatistik af ofvan antydd omfattning är,
i hvad den afser undervisningsanstalter underhållna eller understödda af
staten, kommuner och hushållningssällskap, i de flesta fall lätt tillgängligt.
I villkor för anslags erhållande samt i stadgar och reglementen föreskrifves
nämligen så godt som alltid, att läroanstalterna skola insända årsredogörelser
rörande sin verksamhet till vederbörande anslagsgifvare eller inspektions-
myndighet. Vanligen innehålla dessa berättelser de för statistiken erforderliga
uppgifterna, I de flesta fall befordras de till trycket, ehuru särskild före¬
skrift härom är sällsynt. I några fall är vederbörande inspektionsmyndighet
ålagd att afgifva en sammanfattande berättelse för sitt inspektionsområde,
och äfven dessa berättelser offentliggöras understundom. Sålunda meddelas i
Landtbruksstyrelsens berättelse utdrag ur landtbruksläroverkens årsredogörel¬
ser och i Domänstyrelsens berättelse ur Skogsinstitutets och skogsskolornas.
Bestämmelserna rörande innehållet i anstalternas berättelser äro mycket väx¬
lande. I kungl. kungörelser den 27 maj 1910 har beträffande statsunderstödda
enskilda läroanstalter (högre flickskolor, mellanskolor m. fl.) fastställts, att
styrelsen, föreståndaren eller föreståndarinnan för sådan läroanstalt skall till
Ecklesiastikdepartementet och Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk in¬
sända ett antal exemplar af tryckt redogörelse för anstaltens verksamhet m. m.
afifattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller
kunna varda gifna angående årsredogörelser för rikets allmänna läroverk.
Liknande föreskrift finnes utfärdad för Högre lärarinneseminariet. Hvad an¬
går den föreslagna statistiken öfver allmänna och med dessa jämnställda stats¬
understödda enskilda läroverk förefinnas sålunda enhetliga stadganden be¬
träffande primärmaterialet. Rörande innehållet i de redogörelser för läro¬
anstalter på folkundervisningens, abnormundervisningens samt tekniska och
fackundervisningens områden, hvilka enligt det ofvan framställda förslaget
skulle omfattas af den utvidgade undervisningsstatistiken, äro däremot stad-
gandena ofta obestämda och sinsemellan olikartade. Endast i undantagsfall
föreskrifves att redogörelserna skola uppgöras efter fastställda formulär, och
ej sällan förekomma blott sådana allmänt hållna bestämmelser, som att årlig
UNDBBVISNINGSSTÅTISTIK.
327
redogörelse skall afgifvas för anstaltens verksamhet och dylikt. Understundom
finnes stadgadt att redogörelsen skall åtföljas af förteckning öfver lärjun-
garne, räkenskapssammandrag eller liknande uppgifter. För att ifrågavarande
redogörelser skola kunna utgöra ett fullt tillfredställande material för den
föreslagna statistiken fordras därför, att enhetliga formulär fastställas för de
delar af redogörelserna, som skola tjäna såsom statistiskt primärmaterial.
Förslag till sådana formulär böra uppgöras af Statistiska centralverket i sam¬
råd med vederbörande myndigheter. Enligt dessa formulär torde upplys¬
ning böra erhållas angående bland annat föreståndares och lärares födelseår,
utbildning, tillträdesår till lärarbefattningen, lärjungarnes antal under de
olika läseterminerna, totalantal under arbetsåret inskrifna lärjungar, lärjun¬
garnes kön, födelseår, mantalsskrifningsort (för vissa läroanstalter yrke och
senaste arbetsgivare), läroämnen och antal undervisningstimmar i veckan för
hvarje läroämne, arbetsårets längd i veckor, lärjungarnes deltagande i under¬
visningen i de olika läroämnena, antal lärorum, materiel samt anstaltens eko¬
nomi m. m. I sammanhang med formulärens fastställande bör stadgas, att
ett exemplar af samtliga ofvan nämnda läroanstalters årsredogörelser skall
årligen insändas till Statistiska centralverket.
Statistiken öfver universitet och liknande högskolor måste i flera afseen-
den skilja sig från den öfriga undervisningsstatistiken, särskild! därigenom
att den bör betydligt utförligare behandla de studerandes förhållanden, än hvad
fallet kan blifva beträffande öfriga läroanstalter.
En sida af universitetens verksamhet, examensväsende!, har varit före¬
mål för flera tillfälliga statistiska undersökningar. Sålunda offentliggjorde
G. Eneström år 1888 enligt uppdrag af chefen för Ecklesiastikdepartementet
statistiska undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid de
svenska universiteten. Såsom källor användes universitetskatalogerna och
Karolinska institutets årsberättelser kompletterade med uppgifter ur veder¬
börande institutioners studentförteckningar, examensprotokoll och föreläsnings-
listor. Dessa undersökningar utvidgades och kompletterades för 1889 års
universitetsexamenskommittés arbeten. Den år 1902 förordnade universitets-
examenskommittén offentliggjorde likaledes i sina betänkanden öfver examina
samt undervisnings- och studieväsendet inom de juridiska, medicinska och
filosofiska fakulteterna vid universiteten och Karolinska institutet examens-
statistik för dessa fakulteter. Uppgifterna för statistiken rörande examina
äro hämtade ur fakulteternas samt Karolinska institutets lärarkollegii proto¬
koll, vederbörande institutioners matriklar och kataloger m. m. Kommittén
föreslog att öfver de anmälningar om aflagda tentamina som inkomme till
fakulteten skulle hållas särskild förteckning, hvilken borde erhålla formen af
en med register försedd liggare, däri för hvarje studerande skulle förekomma
ett upplägg för anteckningar om tiden för hans inskrifning i fakulteten, om
de obligatoriska kurser och prof som af honom blifvit genomgångna, om de
betyg som vid tentamina honom tilldelats samt om tiden för aflagd examen.
328
TJNDERVISNINGSSTATISTIK.
Detta förslag motiverades äfven därmed, att på sådant sätt skulle vinnas ett
tillförlitligt och samladt material för en statistik öfver universitetsexamina.
Kommittén framhöll jämväl vikten af en sådan statistik och hemställde, att
Kung! Maj:t måtte föreskrifva, att universitetens juridiska, medicinska och
filosofiska fakulteter samt Karolinska institutets lärarkollegium hvart femte
år skulle till Kung! Maj:t afgifva statistiska redogörelser enligt fastställdt
formulär angående studietiden för de inom fakulteterna och vid institutet af-
lagda examina. Äfven framhölls att Stockholms och Göteborgs högskolor
borde åläggas samma skyldighet. Föreskrift angående förteckningar öfver
studerande, som aflagt juridiska, filosofiska och medicinska examina, har i en¬
lighet med kommitténs förslag införts i kungl. stadgarna rörande dessa exa¬
mina, hvaremot kommitténs hemställan angående upprättandet af en examens-
statistik icke föranledt någon åtgärd. Hvad de teologiska examina beträffar,
ha dessa ordnats på grundval af förslag utarbetadt af en särskild år 1897
förordnad kommitté, och i stadgan för dessa examina saknas föreskrift angå¬
ende förande af dylika ofvan omnämnda förteckningar. Några svårigheter
att erhålla för statistiken erforderliga' uppgifter angående examina jämväl
inom denna fakultet föreligga likväl icke.
Uppgifter om lärarne, deras antal, fördelning efter läroämnen, befattnin¬
gar, lefnadsålder samt ålder vid utnämningen till den befattning de för till¬
fället bekläda kunna erhållas ur de kataloger, som årligen utgifvas af Upp¬
såga universitets studentkår, Akademiska föreningen i Lund, Medicinska för¬
eningen i Stockholm, Stockholms högskola och Göteborgs högskola.
Statistik öfver de studerande, deras ålder, studentår, inskrifningsår,
födelseort, hemort, fördelning på olika fakulteter och studentföreningar in. m.
kan vinnas på sådant sätt, att från universitetens och högskolornas kanslier
årligen insändas uppgifter rörande dessa förhållanden för de under året ny-
inskrifna studerande. Dessa uppgifter böra meddelas på kartoliner, en för
hvarje studerande. Med tillhjälp af de ofvannämnda katalogerna kan seder¬
mera konstateras, hvilka antecknat sig såsom närvarande hvarje termin vid
de olika universiteten och högskolorna. Härigenom erhålles äfven upplys¬
ning om de studerandes förflyttningar mellan de olika institutionerna. Då
emellertid på detta sätt lång tid skulle förflyta, innan kartolinerna bilda ett
fullständigt register öfver de vid universitet och högskolor studerande, torde
ett sådant register första gången lämpligen böra uppläggas med ledning af
katalogerna, hvilka i vederbörliga delar kunna kompletteras genom upplys¬
ningar från nationsföreningarne vid universiteten samt från högskolornas sty¬
relser.
Öfver undervisningen föreligger statistiskt material i katalogerna, i de
af de olika institutionerna hvarje år offentliggjorda förteckningarna öfver
föreläsningar och öfningar samt i de åhörarlistor och dagböcker, som skola
föras af lärarne. Vid universiteten skola dessa listor och dagböcker upprät¬
tas i två exemplar af hvilka det ena insändes till Kanslern för rikets uni-
TJNDERVISNINGSSTATISTIK.
329
versitet. Vid högskolorna upprättas de endast i ett exemplar, som förvaras
i resp. institutioners arkiv. De till kanslersämbetet insända exemplaren
kunna utan olägenhet under någon kortare tid ställas till Statistiska central¬
verkets disposition för statistisk bearbetning. Detta synes äfven vara fallet
beträffande de i högskolornas arkiv förvarade bandlingarne. Erforderliga
uppgifter angående dessa förhållanden böra sålunda utan svårighet kunna
erhållas.
Hvad slutligen universitetens och högskolornas ekonomi beträffar be¬
höfva särskilda uppgifter härom för statistiskt ändamål icke infordras, då
alla för statistiken erforderliga upplysningar kunna erhållas dels ur de olika
institutionernas årsberättelser och dels ur Kapitalkonto till rikshufvudboken,
Statskontorets liggare öfver statsverkets specialutgiftsstater samt Riksdagens
revisorers berättelser.
Om i enlighet med ofvan framlagda förslag uppgifter rörande af staten,
kommuner eller hushållningssällskap underhållna eller understödda under¬
visningsanstalter skulle erhållas, återstår frågan om statistik öfver enskilda
undervisningsanstalter, som icke åtnjuta dylikt understöd. Inom flera under¬
visningsområden äro dessa anstalters antal ganska betydande. Af det sex-
tital handelsskolor och handelsinstitut, som torde finnas i vårt land, åtnjuta
sålunda endast tre statsunderstöd, hvarjämte ett institut är ställdt under sta¬
tens inspektion utan att erhålla sådant understöd. Enligt hvad kommittén
har sig bekant, lär handelsundervisningskommittén ha för afsikt att föreslå
skyldighet äfven för sådana handelsundervisningsanstalter, som ej äro under¬
kastade inspektion att låta inregistrera sig hos vederbörande myndighet samt
till densamma årligen afgifva vissa uppgifter rörande sin verksamhet. I den
mån sådan skyldighet införes höra gifvetvis jämväl de enskilda läroanstal¬
ter, som blifva underkastade densamma, upptagas i den officiella statistiken.
För detta ändamål böra de ofvannämnda uppgifterna, försåvidt stadgande om
deras afgifvande kommer till stånd, ingå i två exemplar af hvilka det ena
öfverlämnas till Statistiska centralverket.
Den föreslagna undervisningsstatistiken bör, med undantag af statistiken
rörande universitet och högskolor, årligen utarbetas och offentliggöras. Uni-
versitetsstatistiken torde på grund af sin natur knappast böra omfatta kortare
period än fem år.
Till sist vill kommittén framhålla att äfven om undervisningsstatisti¬
ken måste begränsas till egentliga undervisningsanstalter, som äro skyl¬
diga att till offentliga myndigheter afgifva redogörelser för sin verksamhet,
öfriga områden af uppfostrande och bildande verksamhet gifvetvis icke böra
sakna belysning i den officiella statistiken. Redan nu finnas, om också skä¬
ligen ofullständigt, uppgifter om denna verksamhet sammanförda i samman¬
draget af Kungi. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser. Det synes
äfven lämpligt, att i framtiden en så fullständig statistik som möjligt öfver
Publika¬
tioner.
Statistik
rörande
kurser,
föreläsnin¬
gar, biblio¬
tek, mu-
séer m. m.
330
FINANSSTATISTIK.
enskilda läroanstalter, som ej afgifva ofvan omtalade redogörelser, öfver un¬
dervisning i kindergarten och. arbetsstugor, öfver kurser, föreläsningar, biblio¬
tek, muséer och dylikt meddelas i den femårsöfversikt öfver rikets utveckling,
hvilken enligt kommitténs förslag skulle efterträda det ofvannämnda samman¬
draget. Material till en sådan statistik föreligger delvis i de olika institu¬
tionernas årsberättelser, uppgifter som skola till Kungl. Maj:t eller för¬
valtande myndigheter afgifvas för erhållande af statsbidrag m. m. Nöd¬
vändiga kompletteringar böra, såsom å annat ställe (s. 123) i detta betän¬
kande föreslagits, inhämtas genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Samman- Kommittén får sålunda föreslå,
fattning. art undervisningsstatistiken utvidgas att omfatta alla egentliga undervis¬
ningsanstalter med fast organisation, ' som äga skyldighet att till offentlig
myndighet afgifva redogörelser för sin verksamhet, och att sålunda i statisti¬
ken öfver folkundervisningen uppgifter intagas om folk- och småskolesemina-
rier, folkhögskolor och dylikt, i statistiken öfver allmänna läroverk upp¬
gifter lämnas angående med dessa jämnställda kommunala och enskilda
läroverk, hvar jämte femårsstatistik rörande universitet och liknande högsko¬
lor samt årlig statistik öfver tekniska och fackundervisningen, äfvensom öfver
abnormundervisningen, upprättas,
att Statistiska centralverket ålägges att i samråd med vederbörande myn¬
digheter utarbeta formulär för de statistiska delarne af sådana redogörelser,
som af undervisningsanstalter skola afgifvas till olika myndigheter, och att
dessa anstalter åläggas årligen insända ett exemplar af ifrågavarande redo¬
görelser till Statistiska centralverket,
att vederbörande myndigheter vid universitet och liknande högskolor åläg¬
gas att till Statistiska centralverket insända uppgifter enligt särskilda for¬
mulär, dels hvart femte år angående aflagda examina, dels årligen angående
under året nyinskrifna studerande, samt
att rörande enskilda läroanstalter, som ej afgifva ofvan omnämnda redo¬
görelser, samt angående kurser, föreläsningar, bibliotek, muséer m. m. med¬
delas uppgifter i den föreslagna femårsöfversikten öfver rikets utveckling.
18. Finansstatistik.
Historik och Statsfinansernas ställning betraktades i äldre tider såsom en riksviktig
beskaffenhet hemlighet, hvilken icke utan våda för staten kunde röjas. Först vid början af
Statistik 1800-talet skedde häri en ändring, i det enligt beslut vid 1800 års riksdag revi-
öfver^sta- sorernas berättelser om Riksgäldskontorets förvaltning började utgifvas från
ger trycket. Med det nya statsskickets införande försvann sekretessen fullständigt,
och statsrevisorerna offentliggjorde därefter beräkningar rörande statsverkets
FINANSSTATISTIK.
331
inkomster och utgifter för hvart och ett af åren 1810/1820. På grund af
oredan i räkenskapsväsendet måste dock dessa beräkningar blifva föga till¬
fredsställande. Först sedan den 12 december 1821 nya formulär för såväl
landträkenskaperna som rikshufvudboken blifvit fastställda, blef det möjligt att
fullständigare öfverblicka finansernas ställning. För hvarje år, från och med
år 1821, bär därefter af Statskontoret offentliggjorts en öfversikt öfver statens
finanser under titel »Kapitalräkning (från år 1854 Kapitalkonto) till rikshuf¬
vudboken». Denna kapitalräkning var dock under de första decennierna gan¬
ska ofullständig, då däri saknades redogörelse för de särskilda fonderna. Den
lämnade dessutom ifråga om uppställning mycket öfrigt att önska. Genom
det nya formulär för rikshufvudboken, som fastställdes den 15 februari 1855
och tillämpades jämväl på det föregående årets räkenskaper, afbjälptes emel¬
lertid de svåraste bristerna. Den form, som kapitalkontot till rikshufvudbo¬
ken sålunda erhöll, bar det sedermera om också med större eller mindre för¬
ändringar i hufvudsak bibehållit.
Vid sidan af denna hufvudkälla för kännedomen om statens finanser bar
sedan gammalt publicerats ett ej ringa antal andra finansiella redogörelser.
Viktigast af dessa äro Riksdagens revisorers berättelser om »granskning af
statsverkets jämte därtill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning»,
b vilka taga sin början med året 1813 och sedermera blifvit för hvarje år
tryckta, jämte i anledning af samma berättelser infordrade och till Kungl.
Maj:t afgifna underdåniga utlåtanden. Vidare kunna omnämnas det utdrag ur
Riksgäldskontorets hufvudbok, som från och med år 1799 årligen utgifvits,
samt det s. k. generalsammandrag öfver bevillningen, som från och med år 1813
offentliggjorts, ursprungligen af Riksgäldskontoret men från och med år 1873
af Statskontoret. Äfven de å annat ställe i detta betänkande (s. 49) om¬
nämnda berättelserna rörande brännvins tillverkning och försäljning samt
socker- och maltdryckstillverkningen äro af öfvervägande finansstatistisk
beskaffenhet. Viktiga upplysningar rörande beskattningen och den till
länsstyrelserna ingående kronouppbörden i allmänhet kunna för äldre tider
hämtas ur Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser. Med femårs¬
perioden 1876,1880 indrogos emellertid de ifrågavarande tabellerna. Slut¬
ligen torde här böra omnämnas den liggare öfver statsverkets specialutgifts-
stater, som på grund af kungl. bref den 8 mars 1901 utgifves af Stats¬
kontoret, om också denna publikation icke egentligen är af finansstatistisk
natur.
Trots rikedomen på finansiella redogörelser af olika slag —- i det före¬
gående ha endast de viktigaste omnämnts — saknar man emellertid en
fullständig och öfverskådlig öfversikt öfver statens finanser. Fn verklig sta¬
tistik existerar sålunda icke hvad statsfinanserna angår. Närmast skulle
man vänta sig att finna en dylik i kapitalkontot till rikshufvudboken,
men eu redogörelse för dess innehåll och uppställning torde nogsamt visa,
att det alldeles icke kan uppfylla de kraf, som måste ställas på en dylik
332
FINANSSTATISTIK.
statistik. Kapitalkontot kar en dubbel uppgift. Först och främst afser det
att såsom namnet angifver lämna en öfversikt öfver samtliga i rikshufvud-
boken ingående fonders inkomster och utgifter, tillgångar och skulder. Vore
nu förhållandet det, att i rikshufvudboken verkligen redovisades hela statens
medelsförvaltning och upptoges där samtliga dess tillgångar och skulder, så
skulle visserligen krafvet på fullständighet vara uppfylldt, men i verklighe¬
ten äro dessa förutsättningar icke för handen. Sålunda saknas här redovis¬
ning för åtskilliga slag af inkomster och utgifter, särskilt vissa allmänna
inrättningars egna inkomster och däraf bestridda utgifter. Icke ens skat¬
terna till staten äro fullständigt upptagna, sålunda hvarken brännvinsförsälj-
ningsmedlen eller skogsvårdsafgifterna, hvilka visserligen till största delen
eller uteslutande disponeras af lokala myndigheter men det oaktadt torde
höra anses äga natur af statsskatter. Framför allt äro emellertid upp¬
gifterna om tillgångarne synnerligen ofullständiga, i det att här redovisas
endast för statens järnvägars samt de särskilda i rikshufvudboken upptagna
fondernas tillgångar, hvaremot all öfrig statsegendom saknas, sålunda i
främsta rummet största delen af den fasta egendomen samt Telegrafverkets
och Riksbankens tillgångar. Å andra sidan upptagas bland tillgångarna
vissa poster, hvilka icke äro att hänföra dit utan utgöras af donerade medel,
som endast stå under Statskontorets förvaltning. Emellertid kommer väl
den brist, som ligger i den otillfredsställande redovisningen af tillgångarna,
att under den närmaste tiden i viss mån afhjälpas, då på grund af hem
ställan från statsrevisorerna en särskild tabell rörande statens tillgångar
och skulder antagligen torde komma att för framtiden bifogas.
Kapitalkontots andra hufvuduppgift är att vara en budgetsredovisning.
Härför äro tvenne särskilda tabeller rörande statsverkets inkomster samt riks-
statsutgifterna afsedda. För sitt egentliga ändamål, att utvisa förhållandet
mellan riksstatens beräkningar och de verkliga inkomsterna och utgifterna,
kunna dessa tabeller måhända vara lämpliga. En fullständig och öfver¬
skådlig öfversikt af statens inkomster och utgifter lämna de däremot på
intet sätt. Till att börja med brister mycket i fråga om fullständighet,
äfven om man frånser att enligt hvad ofvan yttrades vissa inkomster
och utgifter öfverhufvud taget icke redovisas i rikshufvudboken. På grund
af den egendomliga uppställningen af rikshufvudboken och dess kapital¬
konto i separata räkenskaper för ett stort antal särskilda »fonder» (år 1908
68 stycken) blifva nämligen i tabellerna rörande statsverkets inkomster och
riksstatsutgifterna åtskilliga inkomster och utgifter antingen icke redovisade
med sina verkliga belopp eller till och med helt och hållet utelämnade. Då
sålunda för en viss förvaltningsgren eller ett visst statsändamål en särskild
»fond» bokföres i rikshufvudboken, redovisas inkomster och utgifter på den
särskilda fonden men icke i tabellerna öfver statsverkets inkomster och riks¬
statsutgifterna. Äro ifrågavarande inkomster och utgifter uppförda på riks-
staten, ingå de visserligen i de sistnämnda tabellerna men icke såsom in-
FINANSSTATISTIK.
333
komster eller utgifter utan under rubriken »omföring från» resp. »till diverse
fonder» och vanligen icke med de verkligen influtna eller utbetalta beloppen.
Exempelvis är detta fallet med statens järnvägars inkomster och utgifter.
I tabellen öfver statsverkets inkomster finnes visserligen i kolumnen för
»omföring från diverse fonder» upptaget beloppet af järnvägstrafikmedlen,
men detta utgör icke järnvägarnas verkliga nettoafkastning och än mindre
bruttoinkomsten utan endast den del af nettoafkastningen, som af Järnvägs¬
styrelsen inbetalts till Statskontoret. Den verkliga nettobehållningen finner
man genom att minska de på fonden »statens järnvägar med därtill hörande ma¬
teriel och förlag» redovisade inkomsterna med de där upptagna utgifterna.
Detta för så vidt man med nettobehållning menar inkomsternas öfverskott
öfver driftkostnaderna. Hvad angår utgifter för nyanläggningar vid järn¬
vägarna, redovisas visserligen de härför på riksstaten uppförda anslagen i
tabellen öfver riksstatsutgifterna i kolumnen »omföring till diverse fonder»
men icke med de verkliga utgiftsbeloppen utan med de budgeterade. Total¬
utgifterna för nyanläggningar (och ökadt förlag), inräknadt hvad som bestridts
af låne- och trafikmedel, kan man finna endast genom att minska den under
fonden »statens järnvägar» etc. upptagna utgående balansen med den ingående.
Äfven Riksgäldskontorets finanser redovisas mycket ofullständigt i de ifråga¬
varande tabellerna, i det att här upptages endast hvad som af Statskontoret
utbetalts till Riksgäldskontor, hvaremot detta verks inkomster och utgifter
för öfrigt redovisas under Riksgäldsverkets fond. Här har man sålunda att
söka upplysning om bland annat alla utgifter, som bestridts med lånemedel.
Rörande flertalet öfriga fonders inkomster och utgifter finnas inga som helst
uppgifter i tabellerna öfver statsverkets inkomster och riksstatsutgifterna, utan
dessa redovisas uteslutande under vederbörande fond.
Eör att vinna kännedom om statens samtliga inkomster och utgifter, för
så vidt de öfverhufvud redovisas i kapitalkontot till rikshufvudboken,
måste man sålunda sammanräkna alla de särskilda fondernas, med undantag
af de donerades, inkomster och utgifter — de i tabellerna rörande statsverkets
inkomster och riksstatsutgifterna upptagna bokföras under »statsreglerings-
fonden». I de tabeller, som inleda hvarje årgång af kapitalkontot till rikshufvud¬
boken, sker en dylik sammanräkning, ehuru utan afdrag af de donerade fondernas
inkomster och utgifter, och utan någon som helst specifikation efter inkomster¬
nas natur eller utgifternas ändamål. Dessutom ingå här bland utgifterna
endast hvad i det följande kallas egentliga utgifter och driftkostnader men
icke kapitaliserande utgifter, d. v. s. utgifter för anskaffande af i rikshuf¬
vudboken bokförda aktiva eller för amortering af skuld, liksom naturligtvis
ej heller såsom inkomster redovisas upptagna lån eller förbrukade aktiva.
I fråga om fullständighet lämna sålunda tabellerna rörande statsverkets
inkomster och riksstatsutgifterna mycket öfrigt att önska. Om möjligt ännu
mindre tillfredsställa de emellertid de kraf, som finansstatistiken måste upp-
FINANSSTATISTIK.
334
ställa ifråga om öfverskådlig och systematisk anordning. En redogörelse för
tabellernas innehåll torde ådagalägga detta.
Tabellen öfver statsverkets inkomster fördelar dem efter deras stats-
rättsliga natur i ordinarie inkomster och bevillningar specificerade efter rikssta-
ten, vidare utgiftsanslagen enskildt tillhörande uppbördsmedel, fördelade efter
hufvudtitlar samt ordinarie och extra ordinarie stat — dessa inkomster före¬
komma ej på riksstaten, emedan utgifterna i denna i allmänhet upptagas
netto — slutligen tillfälliga inkomster i regeln upptagna på riksstaten däribland
den till statsverket anvisade delen af Riksbankens vinst. Ur finansstatistisk
synpunkt är denna fördelning gifvetvis otillfredsställande, alldenstund den
icke tager hänsyn till inkomsternas verkliga natur utan endast till den
plats de fått på riksstaten eller i räkenskaperna. Men ej heller de särskilda
inkomsttitlarnas belopp redovisas på ett tillfredsställande sätt. Helt natur¬
ligt visar tabellen en debet- och en kreditafdelning. Under debet upptagas
kolumnerna: »enligt riksstaten påräknade», »afkortade», »särskilda utgiftsan-
slag godtgöras», »öfverskott tillkommande fonden för reserverade medel» samt
»restantier och propriebalanser den 31 december». Kolumnerna under kredit
äro följande: »restantier och propriebalanser den 1 januari», »enligt räkenska¬
perna utgörande», »omföring från diverse fonder», »särskilda utgiftsanslag godt¬
göra» samt »brister att ersättas af fonden för reserverade medel.» Närmast skulle
man väl vänta att finna de influtna beloppen i kolumnen »enligt räkenska¬
perna utgörande» eller i förekommande fall »omföring från diverse fonder». För
utgiftsanslagens uppbördsmedel samt en och annan inkomsttitel bland de ordi¬
narie inkomsterna och bevillningarna angifves också här det verkliga beloppet,
beträffande järnvägstrafikmedlen dock endast den del af nettobehållningen
som inlevererats till Statskontoret, under det att för så godt som alla andra
inkomsttitlar bruttobeloppen upptagas. Men för flertalet ordinarie inkomster
och bevillningar redovisas icke i de nämnda kolumnerna det belopp, som i en
finansstatistik bör uppföras såsom influtet. I vissa fall upptages sålunda be¬
loppet utan afdrag för restitutioner, i andra den debiterade summan utan
hänsyn till restantier och afkortningar. De verkliga beloppen måste under
sådana omständigheter beräknas. De finnas icke angifna någonstädes i tabel¬
len. Beräkningen får emellertid utföras på olika sätt för olika inkomsttitlar.
Beträffande flertalet erhåller man det influtna beloppet genom att till det
enligt riksstaten påräknade beloppet lägga ett eventuellt öfverskott enligt
kolumnen »öfverskott tillkommande fonden för reserverade medel» eller från
nämnda belopp draga en eventuell brist enligt kolumnen »brister att ersättas
af fonden för reserverade medel». I fråga om fyr- och båkmedel, telegraf¬
medel och postmedel har man att till den på sätt nyss nämndes funna sum¬
man eller resten lägga det i debetsidans kolumn »särskilda utgiftsanslag godt¬
göras» uppförda beloppet. I vanliga fall, men ej alltid, angifves emellertid för
dessa inkomsttitlar det influtna beloppet i kolumnen »enligt räkenskaperna
utgörande».
FINANSSTATISTIK.
335
Tabellen öfver riksstatsutgifterna upptager de särskilda anslagen i nog¬
grann öfverensstämmelse med riksstaten, hvilken emellertid är uppställd ur
helt andra synpunkter än de statistiska. Eu gruppering af utgifterna efter
de olika förvaltningsgrenarne hvarken innehålles i nämnda tabell eller kan
ens utföras med ledning af densamma, om man nämligen icke vill nöja sig
med att vid sidan af de särskilda utgiftsgrupperna erhålla en stor grupp
af gemensamma utgifter som icke kunnat fördelas. Sålunda är omöjligt
att med ledning af tabellen öfver riksstatsutgifterna uppgifva kostnaden
för exempelvis Statistiska centralbyrån år 1908, emedan centralbyrån för¬
utom de dit direkt anvisade anslagen disponerade belopp från ej mindre än
sex olika anslag, som afsågo jämväl andra ämbetsverk än centralbyrån. I
riksstaten finnes nämligen som bekant under hvarje hufvudtitel uppfördt ett
antal för samtliga eller de flesta ämbetsverk under hufvudtiteln afsedda an¬
slag såsom till ålderstillägg, rese- och traktamentspenningar, extra utgifter,
skrifmaterialier och expenser m. m. Äfven hufvudtitlarnas besparingar
utgöra dylika för samtliga de ändamål, som resp. hufvudtitlar afse, dispo¬
nibla summor. Till och med ett för alla hufvudtitlarna gemensamt anslag,
förutom allmänna pensions- och indragningsstaten, finnes, nämligen sjätte
hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjänstebref. Uppenbart är, att tabellen
öfver riksstatsutgifterna under sådana omständigheter icke kan lämna material
för en noggrann fördelning af utgifterna efter olika förvaltningsgrenar.
Härtill komma vissa andra olägenheter, som vidlåda den nämnda tabellen.
Sålunda redovisas utgifterna med få undantag brutto. Nettobeloppen, h vil ka
ur statistisk synpunkt erbjuda det största intresset, kunna endast erhållas ge¬
nom en omräkning af tabellens siffror. Vissa utgifter äro icke bokförda såsom
sådana utan såsom »omföring till diverse fonder», andra borde lämpligare af-
räknas på inkomsterna än upptagas som utgifter. Därjämte förekomma vissa
andra egendomligheter i fråga om bokföringen, som lätt kunna vilseleda vid
tabellens användande.
Af hvad ofvan anförts torde framgå, att kapitalkontot till rikshufvud-
boken icke uppfyller de kraf, som måste ställas på en statistisk redogö¬
relse för statens finanser. Enligt hvad förut omnämnts kunna öfriga finan¬
siella redogörelser ännu mindre tillfredsställa dessa kraf.
Hörande kommunernas finanser utgifvas särskilda statistiska redogörel¬
ser, nämligen dels Statistiska centralbyråns berättelser om kommunernas fat¬
tigvård och finanser, dels Jordbruksdepartementets statistik öfver väghåll-
ningsbesväret på landet. För dessa publikationer redogöres på andra stäl¬
len i förevarande betänkande (s. 340, 257).
En allmän finansstatistik, d. v. s. en sammanställning af statens och
kommunernas finanser, existerar icke. Frånsedt af enskilda författare läm¬
nade bidrag till en sådan statistik finnes intet annat af denna natur att
omnämna än en kortfattad tabell rörande beskattningen, som införts i se¬
nast utkomna årgång af Sveriges officiella statistik i sammandrag.
Statistik
öfver kom¬
munernas
finanser.
Allmän
finanssta¬
tistik.
336
FINANSSTATISTIK.
Kommitténs Den stora betydelse finansstatistiken måste anses äga, torde till fullo
förslag, motivera att åtgärder vidtagas för att bringa denna gren af statistiken till
största möjliga fulländning.
Statistik Hörande statens finanser existerar såsom ofvan utredts ännu ingen
öfver statens verklig statistik, utan en sådan måste nyskapas. Materialet härför före-
finanser. gnnes { framstå rummet i kapitalkontot till rikshufvudboken. I åtskilliga
fall måste dock detta material kompletteras från andra håll, särskildt för att
möjliggöra ett uppdelande af de å riksstaten förekommande för flera äm¬
betsverk och myndigheter gemensamma anslagen, såsom till ålderstillägg,
expenser m. m. I allmänhet torde härtill kunna användas de i stats¬
revisorernas berättelser om statsverket meddelade uppgifterna. Då emeller¬
tid ifrågavarande berättelser utkomma från trycket först mer än ett år
efter redogörelseåret, skulle användandet af de tryckta berättelserna onödigt¬
vis försena statistikens utarbetande. Saken torde enklast kunna ordnas så,
att Statistiska centralverket erhåller en afskrift af de räkenskapssamman-
drag, som förvaltande verk och allmänna inrättningar jämlikt kungl. kungö¬
relse den 23 maj 1884 skola före juli månads utgång afgifva för stats¬
revisionens ändamål. Därutöfver erfordras en del kompletterande uppgifter
från Statskontoret och vissa andra myndigheter. Dessa uppgifter torde kunna
afgifvas utan större besvär eller svårighet.
Rörande den bearbetning, som det sålunda åvägabragta materialet bör
undergå, torde kommittén icke behöfva ingå på närmare detaljer. Endast
vissa allmänna synpunkter må här framhållas. Först och främst är af
nöden, att inkomsterna och utgifterna grupperas efter sin verkliga natur
utan hänsyn till den plats de erhållit i statens räkenskaper. Sålunda böra
inkomsterna fördelas i de tre hufvudgrupperna: skatter med underafdelnin-
garne konsumtionsskatter, andra indirekta skatter och direkta skatter; inkom¬
ster af statsegendom, statens kommunikationsanstalter och regaler; samt slut¬
ligen öfriga inkomster (bötesmedel, terminsafgifter från läroverken och extra
uppbörd). Utgifterna grupperas i hufvudafdelningar ne egentliga utgifter
med ytterligare fördelning efter de särskilda ändamålen, samt öfriga ut¬
gifter med underafdelningarne driftkostnader och kapitaliserande utgifter.
Såväl brutto- som nettobelopp böra meddelas, detta dock endast hvad utgifter
samt inkomster af inkomstgifvande verksamhet beträffar. Däremot synes
lämpligast, att öfriga inkomster upptagas endast brutto, sålunda skatterna
utan afdrag för uppbördskostnader. Afkortningar och såvidt möjligt restitu-
tioner böra likväl afräknas. Därjämte torde böra skiljas mellan riksstats-
medel samt särskilda fonders och inrättningars medel.
En kanske mindre ur finans- än ur förmögenhets- och inkomststatistisk
synpunkt viktig publikation utgör det ofvan omnämnda af Statskontoret ut¬
grina generalsammandraget öfver bevillningen. Primärmaterialet härför ut-
göres af de sammandrag, som enligt bevillningsförordningen (från och med
år 1911 taxeringsförordningen) skola enligt fastställdt formulär af Kungl.
FINANSSTATISTIK.
337
Maj:ts befallningshafvande hvarje år före den 1 december insändas till Stats¬
kontoret. Dessa grunda sig i sin ordning på sammandrag, som för hvarje
stad och fögderi skola insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, för
Stockholms stad före den 15 november samt för annan stad och för fögderi
före den 1 november. Det på grundval af de till Statskontoret inkomna upp¬
gifterna utarbetade general sammandraget utkommer numera af trycket i all¬
mänhet i januari månad näst efter taxeringsåret. Emellertid vore det af
synnerlig vikt, att i den af kommittén föreslagna Statistisk årsbok kunde
meddelas såväl själfva generalsammandraget som uppgifter för hvarje sär¬
skild kommun rörande den taxerade fastigheten och inkomsten. Förutsätt¬
ningen för att detta skall kunna ske är att dels generalsammandraget af-
slutas betydligt tidigare än för närvarande, dels uppgifter för socknar och
ej såsom nu blott för fögderier och städer insändas till Statistiska central¬
verket, som enligt kommitténs (s. 103) framställda förslag bör utgifva gene-
ralsammandraget. För realiserandet af såväl den ena som den andra af dessa
förutsättningar erfordras, att till centralverket direkt utan föregående läns-
sammandrag insändas de till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna upp¬
gifterna för fögderier och städer. Därest dessa uppgifter äro för länsstyrel¬
serna behöfliga, böra de afgifvas i två exemplar af hvilka det ena skyndsamt
insändes till Statistiska centralverket. Beträffande det ifrågavarande general¬
sammandraget har kommittén erfarit, att Statskontoret hos Kungl. Maj:t
föreslagit, att det skall omarbetas och utvidgas i öfverensstämmelse med en
af chefen för Statistiska centralbyrån uppgjord promemoria. Detta ärende
är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts pröfning. Därest Statskontorets
hemställan bifalles, kommer generalsammandraget, som nu utgör endast ett
löst blad, att för framtiden utgöra ett häfte i det format, som kommittén
nedan föreslår skola i regel införas för all officiell statistik.
Rörande de förändringar och utvidgningar, som statistiken öfver kommu- Statistik
nernas finanser bör undergå, får kommittén hänvisa till sina därom i an-ofver ko“m“-
nat sammanhang framställda förslag (s. 343). ne™ser.
Enligt kommitténs åsikt bör finansstatistiken icke stanna vid särskilda Allmän
statistiska redogörelser för statens och för kommunernas finanser, utan bör
den ytterst utmynna i en sammanställning af båda. Endast på sådant
sätt blir möjligt att uppgifva exempelvis den totala skattebördan eller hela
kostnaden för hvarje särskild förvaltningsgren, såsom undervisningsväsende,
sjukvård o. s. v. Behofvet af eu dylik allmän finansstatistik har lifligt fram¬
hållits i en förut (s. 101) omnämnd motion vid 1910 års riksdag och vits¬
ordades jämväl från olika håll under kamrarnas öfverläggningar om berörda
motion. Villkoren för att en allmän finansstatistik skall kunna utarbetas
äro, att dels den ofvan föreslagna statistiken öfver statens finanser kommer
till stånd, dels de af kommittén föreslagna förändringarna i fråga om stati¬
stiken öfver kommunerna genomföras. Under dessa förutsättningar blir
utarbetandet af en allmän finansstatistik en jämförelsevis enkel uppgift,
22—091045 Stat. korn. bet.
338
FINANSSTATISTIK.
Publikatio¬
ner.
Sammanfatt¬
ning.
En viktig fråga, nämligen om skattebördans fördelning på olika beskatt-
ningsföremål och olika samhällsklasser, kan dock en dylik statistik icke utan
vidare besvara, bland annat af det skäl att direkta uppgifter om konsumtions-
skatternas fördelning i antydda hänseenden icke förefinnas och ej heller nå¬
gonsin kunna erhållas. Endast approximativa beräkningar kunna här ifråga¬
komma, och dessa förutsätta att ingående undersökningar först verkställts
rörande konsumtionen af skattepliktiga varor inom olika samhällsklasser. Eu
dylik beräkning rörande skatternas fördelning synes därför kommittén lämp¬
ligen böra tid efter annan komma till stånd genom samarbete mellan Sta¬
tistiska centralverket och Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, hvar¬
vid i viss mån torde kunna tjäna såsom mönster de omfattande undersöknin¬
gar i detta ämne, som för Norges del nyligen utförts af N. Rygg och offent¬
liggjorts i den norska socialstatistiken.
Statistiken öfver statens finanser och den allmänna finansstatistiken synas
vara af den vikt, att de böra årligen utarbetas och offentliggöras, hvarvid
torde vara lämpligt att de bilda en gemensam publikation. I denna böra
likväl icke de ofvan berörda utredningarna rörande skatternas fördelning in¬
gå, alldenstund dessa skulle blifva af väsentligt annan natur än finansstati¬
stiken i öfrigt. De torde därför lämpligast offentliggöras i centralverkets
meddelanden.
I serien Sveriges officiella statistik böra jämväl ingå generalsamman¬
draget öfver bevillningen under förutsättning att detta förändras i öfverens¬
stämmelse med Statskontorets ofvan omnämnda förslag, äfvensom Kontrollsty¬
relsens berättelse om brännvins tillverkning och försäljning samt socker- och
maltdryckstillverkningen. Dessa publikationers titlar kunna lämpligen förkortas
till resp. Rikssammandrag af skattetaxeringarne och Accispliktiga näringar.
De ofvan föreslagna finansstatistiska publikationerna äro gifvetvis icke
afsedda att ersätta de nuvarande af Statskontoret m. fl. myndigheter utgifna
förvaltningsberättelserna, Kapitalkonto till rikshufvudboken o. s. v., utan
dessa måste bibehållas i den utsträckning och form, som förvaltningens behof
påkalla. Då desamma icke äro af egentlig statistisk natur, böra de icke ingå
i den officiella statistiken.
Kommittén får sålunda hemställa,
att en statistik öfver statens finanser och en allmän finansstatistik årligen
utarbetas och offentliggöras i en gemensam publikation med titel »allmän
finansstatistik»,
att de räkenskapssammandrag, som förvaltande verk och allmänna inrätt¬
ningar jämlikt kungl. kungörelse den 23 maj 1884 skola årligen afgifva för
statsrevisionens ändamål, insändas i två exemplar af hvilka det ena öfver-
lämnas till Statistiska centralverket,
att Kungl. Maj:ts befallningshafvande åläggas att årligen så tidigt som
möjligt till Statistiska centralverket insända uppgifter enligt fastställdt for¬
mulär rörande taxeringarna inom hvarje särskild stad och fögderi, samt
KOMMUNALSTATISTIK.
339
att tid efter annan genom samarbete mellan Statistiska centralverket och
Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik utföras och offentliggöras under¬
sökningar rörande skatternas fördelning på olika beskattningsföremål och
olika samhällsklasser.
19. Kommunalstatistik.
Rörande den kommunala beskattningen finnas ganska utförliga — om. Historik och
också antagligen tämligen otillförlitliga — uppgifter i Kung], Maj:ts befall- hnu]]!a%ln^e,
ningshafvandes femårsberättelser till och med perioden 1851/1855. Enligt den statistik
år 1821 fastställda planen för dessa berättelser skulle nämligen i tabellbilagorna öfver kom-
meddelas utförliga uppgifter rörande samtliga direkta skatter och onera, där-
ibland jämväl sådana som enligt nutida förhållanden äro att räkna såsom
kommunala. Sålunda skulle i tabellen för landsbygden med specifikation
för hvarje särskildt slag af hemman och lägenheter samt verk och inrättnin¬
gar uppgifvas — förutom beloppet af bevillningar och grundskatter samt
värdet af rustnings- och roteringsbesväret — jämväl utskylder och sportler
till prästerskapets och kyrkobetjaningens aflöning, värdet af fattigförsörjnin¬
gen, af skjutsningsbesväret och af väghållningsbesväret samt heloppet af »di¬
verse onera och allmänna besvär, såsom byggnadsskyldigheter, inkvartering,
skallgång, underhåll af jaktredskap, kronobrefbäring m. m.» I tabellen för
städerna skulle meddelas ungefär samma uppgifter som för landsbygden.
Kolumnen för »diverse onera» skulle enligt anvisningarna till formuläret upp¬
taga »afgifter till staden, underhåll af byggnader och hamnar m. m.», hvar¬
vid afdrag skulle göras »för erhållna immuniteter af hamnpenningar m. m.»
Det var sålunda intet mindre än en allmän statistik öfver den direkta be¬
skattningen man härigenom ville skapa, om också den rubrik »statsbidrag»
under hvilken alla dessa uppgifter sammanfattades syntes antyda, att här
endast skulle vara fråga om skatter och besvär till staten.
I det förslag till förändradt formulär för Kung! Maj:ts befallnings-
hafvandes femårsberättelser, som af chefen för Statistiska centralbyrån den
29 juni 1861 afgafs till chefen för Civildepartementet, anmärktes mot upp¬
gifterna om »statsbidrag»: att en stor del dit hänförda bidrag till beloppet
kunde endast approximativt uppskattas, och att denna uppskattning ofta
från statistisk synpunkt måste gifva ett otillfredsställande resultat; att
under rubriken statsbidrag dels saknades flera titlar som ingingo i riks-
hufvudboken och dels upptoges åtskilliga andra som rättare borde hän¬
föras till kommunalskatter; att alla dessa skattetitlars specifikation efter
hemmans och lägenheters jordeboksnatur torde vara ett öfverflödigt arbete;
samt att då årligen utkommande berättelser från Stats- och Riksgäld skon-
340
KOMMUNALSTATISTIK.
toren lämnade upplysning om de statsbidrag, som kunde till bestämdt belopp
i siffror uppgifvas, den uppgift, som härom endast för hvart femte år skulle
meddelas i länsstyrelsernas berättelser, syntes umbärlig såsom absolut tal,
och om den gåfves såsom medeltal för fem år, ej tycktes värd besväret och
kostnaden för särskild detaljerad tabell. På grund häraf föreslogs att de
ifrågavarande uppgifterna icke vidare skulle meddelas i tabellbilagorna till
femårsberättelserna. I stället borde, hvad kommunalutskylderna angår, fem¬
årsberättelserna allt mer och mer upptaga kortare redogörelser härför, i den
mån sådana kunde finna stöd af räkenskaper, hvaremot inga uppskattningar
vidare borde få förekomma.
I öfverensstämmelse med detta förslag uteslötos de ifrågavarande upp¬
gifterna ur de nya formulär för tabellbilagor till femårsberättelserna, som
användes för perioden 1856/1860. Däremot skulle fullständigare upplys¬
ningar meddelas rörande fattigvårdens inkomster och utgifter. De först¬
nämnda skulle fördelas i fem grupper: afkastning af egendom, kollekter m. m.,
personliga fattigvårdsbidrag, värdet af tillskott efter hemmantal, ersättning
af statsmedel samt ersättning af annat fattigvårdssamhälle. Utgifterna upp-
gåfvos däremot endast i klump. Samma formulär, endast med en af de nya
kommunallagarna motiverad förändring, bibehöllos äfven för de följande tre
femårsperiodernas berättelser. Sedan en särskild statistik öfver kommuner¬
nas fattigvård och finanser från och med år 1874 kommit till stånd, uteslötos
dessa uppgifter ur femårsberättelserna.
Vid sidan af de obligatoriska uppgifterna om fattigvårdens finanser med¬
delade åtskilliga länsstyrelser i öfverensstämmelse med ofvannämnda för¬
slag till plan för femårsberättelserna en del upplysningar rörande kom¬
munernas finanser i öfrigt. Beträffande skoldistriktens finanser skulle dess¬
utom på grund af nådigt cirkulär den 24 februari 1865 årliga uppgifter
insändas till Ecklesiastikdepartementet. Likaledes förefunnos redogörelser
för landstingens finanser i de handlingar, som landstingen voro skyldiga att
årligen utgifva af trycket. Att på dessa olikartade uppgifter grunda en full¬
ständig statistik öfver kommunernas finanser var dock tydligen ej möjligt,
och då måste snart uppstå frågan om sättet för åstadkommande af en dylik
statistik.
Huru efter åtskilliga förarbeten den nuvarande kommunala finanssta¬
tistiken slutligen kom till stånd genom beslut vid 1874 års riksdag, om-
nämnes på annat ställe i detta betänkande (s. 49).
De närmare ännu gällande bestämmelserna för statistiken öfver kom¬
munernas fattigvård och finanser — enligt Kungl. Maj:ts och .Riksdagens
beslut skulle nämligen fattigvårds- och finansstatistiken bearbetas och ut-
gifvas gemensamt — utfärdades af Kungl. Maj:t den 30 december 1874, sedan
chefen för Statistiska centralbyrån efter Statistiska beredningens hörande
inkommit med slutligt förslag i ärendet. Det hufvudsakliga innehållet af
dessa bestämmelser i hvad de angå finansstatistiken är följande.
KOMMUNALSTATISTIK.
341
För hvarje år skall sammandrag af räkenskaperna upprättas, för de å
kyrko- och kommunalstämma granskade af stämmans ordförande samt för de
af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga granskade af stadsfullmäktiges ord¬
förande resp. magistraten. Sammandragen skola afgifvas på blanketter,
som afgiftsfritt tillhandahållas af Statistiska centralbyrån och utdelas genom
länsstyrelsernas försorg. Formulär för dessa blanketter fastställas af Kungl.
Maj:t med rätt för chefen för Civildepartementet att efter Statistiska tabell¬
kommissionens hörande i dem vidtaga erforderliga ändringar. Käkenskapssam-
mandragen skola årligen före den 15 juni näst efter räkenskapsåret aflämnas,
å landet till länsmannen i orten och i stad till magistraten, hvilka myndig¬
heter skola äga att för vinnande af omedelbar rättelse af ögonskenliga fel och
ofullständigheter granska desamma och därefter ofördröjligen öfverlämna
dem till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, som har att skyndsamt
insända dem till Statistiska centralbyrån. De inkomna räkenskapssamman-
dragen skola, jämte uppgifter rörande fattigvården samt räkenskapssamman-
drag för landstingen, af Statistiska centralbyrån för hvarje år kommunvis,
landstingsvis och länsvis bearbetas till en fullständig kommunal finans¬
statistik för hela riket, hvilken bör offentliggöras i samma format, som vid
utgifvandet af öfriga delar af Sveriges officiella statistik begagnas.
För landstingens del var ursprungligen meningen att vid statistikens
utarbetande använda de till Civildepartementet inkommande öfversikterna
öfver deras inkomster och utgifter. Då detta emellertid visade sig outför-
bart, förordnade Kungl. Maj:t den 30 juli 1875, att landstingen skulle årligen
före den 15 oktober till Statistiska centralbyrån insända sammandrag af sina
egna jämte länslasarettens och kurhusens af landstinget granskade räkenskaper
med användande af blanketter, som chefen för Civildepartementet ägde fast¬
ställa.
De enligt hvad ofvan nämndes fastställda formulären för primäruppgifter
till finansstatistiken användas fortfarande i nästan oförändradt skick. Större
förändringar, ehuru ej heller de synnerligen genomgripande, ha central¬
byråns tryckta berättelser undergått. Den viktigaste torde vara, att från och
med år 1883 uppgifterna för de särskilda landskommunerna meddelats betydligt
mindre specificerade än förut. Såsom å annat ställe i detta betänkande (s. 286)
omnämnts, undergick äfven fattigvårdsstatistiken samtidigt en motsvarande
förändring. Omfattningen af dessa inskränkningar synes vid en jämförelse
mellan omfånget af statistiken öfver kommunernas fattigvård och finanser
för år 1882 och för år 1883. Den förra omfattade 16 sidor text och 166 sidor
tabeller, den senare likaledes 16 sidor text men endast 104 sidor tabeller.
De nuvarande formulären till primäruppgifter för statistiken öfver kom¬
munernas finanser kunna icke längre anses tillfredsställande. En gemen¬
sam anmärkning, som kan riktas mot dem alla, är, att de icke möjliggöra
en uträkning af nettoutgifterna för de särskilda förvaltningsgrenarna liksom
ej heller af nettoinkomsten från kommunaltekniska företag. Därjämte är
342
KOMMUNALSTATISTIK.
uppställningen af formulären sådan, att den lätteligen kan föranleda och
mycket ofta också verkligen föranleder missförstånd. Särskild! för vissa stads-
kommuner är därjämte blanketternas ifyllande förenad! med mycket stora svårig¬
heter, då för samtliga stadskommuner endast finnes ett formulär i hvilket
de särskilda posterna måste inpressas utan hänsyn till huru kommunens
räkenskapsväsende i verkligheten är beskaffad!. Framför allt är det de
kommunaltekniska företagen, vattenledning, gas- och elektricitetsverk, spår¬
vägar, slakthus, badinrättningar m. m., som förorsaka svårigheter.
Äfven primäruppgifternas bearbetning och formen för statistikens publi¬
cerande gifva anledning till vissa anmärkningar. Endast de viktigaste kunna
här påpekas. Beträffande inkomsterna saknas sålunda en fullständigt genomförd
fördelning mellan skatter och inkomster af annan natur. Visserligen förekomma
åtskilliga kolumner med den gemensamma rubriken »influtna utskylder och bi¬
drag», men häri ingå ej alla utskylder, i det dels influtna restantier å föregående
års kommunalutskylder i många fall, dels hundskatt och indirekta utgifter, där
sådana förekomma, hänförts till »öfriga inkomster». Ett svar på den viktiga
frågan om kommunalutskyldernas absoluta belopp är sålunda statistiken ej i
stånd att lämna. Verkliga beloppet är ej obetydligt högre än det i statistiken
uppgifna. Äfven redovisningen af inkomsterna från kommunaltekniska företag
är otillfredsställande. För vissa städer upptagas brutto-, för andra nettobelop¬
pen, hvarjämte vissa hithörande inkomster, såsom för försålda biprodukter
vid gastillverkningen (koks m. m.), hänförts till »öfriga inkomster». Endast
inkomsterna af vattenledning samt gas- och elektricitetsverk redovisas i sär¬
skilda kolumner, afkastningen af öfriga kommunaltekniska företag hänföres
till »öfriga inkomster». Grupperingen af utgifterna är otillfredsställande, fram¬
för allt i det afseende!, att ingen skillnad göres mellan egentliga utgifter å
ena sidan och å andra sidan sådana utgifter, som medföra ett ökadt värde
af tillgångarna, samt driftkostnaderna för inkomstgifvande företag. Vidare
saknas i hufvudtabellerna — utom för de borgerliga stadskommunerna och lands¬
tingen — redogörelse för utbetalda räntor. Från och med årgången 1904 redo¬
visas emellertid dessa i en särskild texttabell. Därjämte uppkomma till följd
af statistikens uppställning betydande dubbelräkningar vid sammanläggandet
af de särskilda kommunernas utgifter, särskild! beträffande fattigvårdskost-
naderna, som komma att uppgifvas högre än de verkliga, i det att under¬
stöd, som utbetalas af annan kommun än hemortskommunen, blifva dubbel-
räknade.
Slutligen är statistiken öfver kommunernas finanser i viktiga afseenden
ofullständig. Sålunda saknas här redogörelse för väghållningsdistriktens
finanser rörande hvilka emellertid särskild statistik utgifves samt för tings¬
lagens och municipalsamhällenas finanser, liksom rörande de uttaxerade bi¬
dragen till skjutsentreprenader, hvilka sistnämnda väl numera få betraktas
som ett slags landstingsskatt. Därför kan ej heller den ifrågavarande sta¬
tistiken lämna någon upplysning om totala uttaxeringen per fyrk eller be-
KOMMUXALSTATISTIK.
343
villningskrona för kommunala behof. Ej ens för primärkominunernas (lel
kan uttaxeringen fullständigt angifvas, i det de i den officiella statistiken
upptagna utskyldsbeloppen per fyrk eller bevillningskrona i allmänhet icke
omfatta utskylderna till prästerskapets aflönande samt ej heller naturaper-
sedlar m. m.
Tiden för offentliggörandet af statistiken öfver kommunernas finanser utgifnings-
framgår af följande sammanställning rörande den tid, som förflutit mellan
redogörelseårets utgång och statistikens publicerande. Jvämnda tid utgjorde.
1891
|
. . . 1
|
år
|
5
|
mån.
|
9 dagar
|
1900 . . .
|
. 2
|
år
|
—
|
mån.
|
16 dagar
|
1892
|
. . . 1
|
|
6
|
»
|
14
|
■»
|
1901 . . .
|
. 2
|
|
3
|
»
|
4
|
|
1893
|
... 1
|
n>
|
11
|
»
|
3
|
|
1902 . . .
|
. 1
|
»
|
11
|
»
|
29
|
»
|
1894
|
. . . 1
|
|
9
|
»
|
15
|
2>
|
1903 . . .
|
. 2
|
»
|
—
|
|
10
|
|
1895
|
... 1
|
»
|
7
|
»
|
27
|
»
|
1904 . . .
|
. 2
|
»
|
3
|
|
29
|
|
1896
|
. . . 1
|
»
|
6
|
»
|
19
|
Tf
|
1905 . . .
|
. 2
|
»
|
2
|
|
10
|
% »
|
1897
|
. . . 1
|
|
7
|
»
|
9
|
»
|
1906 . . .
|
. 1
|
»
|
10
|
»
|
26
|
»
|
1898
|
. . . 1
|
|
9
|
»
|
1
|
|
1907 . . .
|
. 1
|
»
|
10
|
»
|
12
|
»
|
1899
|
. . . 1
|
|
10
|
»
|
6
|
2>
|
|
|
|
|
|
|
|
Årgången 1908 torde kunna utgifvas i början af september 1910, så¬
lunda omkring ls/4 år efter redogörelseårets utgång. Normalt kan ifråga¬
varande statistik beräknas utkomma omkring 1V* år efter redogörelseåret.
Försenandet under innevarande årtionde beror hufvudsakligen på bristande
arbetskrafter i Statistiska centralbyrån och ständiga ombyten inom den extra
tjänstemannapersonalen därstädes.
Vid sidan af statistiken öfver kommunernas finanser förefinnas statistiska öfrig
redogörelser rörande vissa andra grenar af den kommunala förvaltningen. ^Åatistik.
Dit höra de på andra ställen i detta betänkande (s. 282, 256, 324, 346) om¬
nämnda fattigvårdsstatistiken, statistiken öfver vägar och skjutsanstalter,
folkskolestatistiken samt aflönings- och pensionsstatistiken. I Medicinal¬
styrelsens berättelse rörande hälso- och sjukvård behandlas äfven kommu¬
nernas sjukvårdsinrättningar och åtgärder för hälsovårdens och hygienens
befrämjande.
Fortfarande finnas dock viktiga delar af den kommunala förvaltningen,
som icke äro föremål för den officiella riksstatistiken. Särskildt gäller detta
om de kommunaltekniska företagen.
Statistiken öfver kommunernas finanser synes böra dels utvidgas, dels Kommitténs
undergå åtskilliga förändringar. Sålunda behöfver den kompletteras med förslag.
uppgifter om municipalsamhällenas, köpingars, som icke bilda egna kom¬
muner, samt tingslagens finanser. Från municipalsamhällen och ifrågavarande
köpingar kunna uppgifter erhållas genom att för ordförande i municipal- eller
köpingsstämma stadga samma skyldighet att afgifva statistiska redogörelser.
344
KOMMUNALSTATISTIK.
som redan är stadgad lör ordförande i kyrko- och kommunalstämma. Rö¬
rande tingslagens finanser torde kronofogdarne kunna meddela erforderliga
upplysningar, där icke utskylderna för tingshusbyggnad m. m. uttaxeras
tillsammans med kommunalutskylderna, i hvilket fall de emellertid vanligen
torde af de kommunala myndigheterna i deras räkenskaper och därmed jäm¬
väl i räkenskapssammandragen till Statistiska centralbyrån sammanföras med
kommunens egna medel.
De erforderliga förändringarna synas i hufvudsak vara följande. Gruppe¬
ringen af inkomster och utgifter bringas till motsvarighet med den som kan
komma att användas i en blifvande statistik öfver statens finanser. Vidare
böra utgifterna samt inkomsterna från inkomstgifvande verksamhet upptagas
såväl brutto som netto eller, hvad inkomsterna beträffar, med afräknande af drift¬
kostnaderna och, hvad utgifterna angår, med afdrag för dels hvad som bestridts
genom statsanslag, anslag eller ersättningar från andra kommuner eller
enskilda, dels inkomster af resp. inrättningars drift, t. ex. legosängsaf-
gifter, skolafgifter o. s. v. Endast på sådant sätt kunna dubbelräkningar
undvikas, vare sig det gäller en sammanställning af statens och kommunernas
finanser eller ett sammanräknande af endast kommunernas inkomster och
utgifter. Denna utförliga specifikation bör dock icke offentliggöras för hvarje
särskild landskommun, utan det är tillräckligt, att den för landskommunerna
publiceras i sammandrag länsvis. Beträffande städerna och landstingen torde
däremot vara önskvärdt, att uppgifterna offentliggöras med fullständig spe¬
cifikation för hvarje stad och landsting. Tillgångar och skulder böra specifi¬
ceras utförligare än för närvarande, särskild! bör beträffande skulderna upp-
gifvas, huru stor del däraf är placerad i utlandet.
Genomförandet af de nu föreslagna förändringarna ifråga om statistiken
öfver kommunernas finanser förutsätter gifvetvis, att nya formulär till pri¬
märuppgifter utarbetas. Af skäl som förut nämnts torde dylika äfven eljest
vara af behofvet påkallade. Vid utarbetandet af dessa torde böra tagas
under öfvervägande, huruvida icke för städerna flera alternativa formulär
borde uppgöras för att på så sätt möjliggöra en närmare öfverensstämmelse
mellan räkenskaper och statistiska räkenskapssam mandrag.
I sammanhang med redogörelsen för kommunernas finanser synas lämp¬
ligen uppgifter böra meddelas om kommunalutskyldernas relativa höjd inom
hvarje särskild kommun resp. municipalsamhälle eller köping som icke
bildar egen kommun, d. v. s. det per 100 kronor beskattningsbar inkomst
uttaxerade beloppet. Härvid måste begreppet kommunalutskylder fattas
i vidsträckt bemärkelse, så att härunder inbegripas ej blott på in¬
komsten uttaxerade utskylder till primärkommunerna utan jämväl landstings¬
skatt, bidrag till skjutsentreprenader, utskylder till tingslagen, väghållnings-
besväret in natura och vägskatt, utskylder till prästerskapets aflöning samt
utskylder till sådana municipalsamhällen och köpingar som icke bilda
egna kommuner. En dylik statistik är enligt hvad kommittén erfarit för
KOMMUNALSTATISTIK.
345
närvarande under utarbetande för Finansdepartementets räkning. Kommittén
anser åstadkommandet af årliga uppgifter rörande detta ämne vara af så
stor vikt, att kommittén icke tvekat att framställa sitt ofvan antydda för¬
slag, ehuru de ifrågavarande uppgifternas utarbetande kommer att blifva
förenadt med ganska betydande arbete och därmed äfven kostnader. Såsom
Statistiska centralbyrån i ett underdånigt utlåtande den 19 januari 1909
närmare utredt, måste nämligen de uppgifter rörande utdebiteringen, som
kunna erhållas från vederbörande myndigheter, undergå en tidsödande gransk¬
ning samt genom beräkning kompletteras och korrigeras i liera olika rikt¬
ningar för att blifva användbara för det ifrågavarande ändamålet.
Vid sidan af redogörelsen för kommunernas finanser bör en särskild
statistik utarbetas angående de kommunaltekniska företagen. Denna sta¬
tistik bör innehålla uppgifter af dels teknisk, dels finansiell natur. Exem¬
pelvis böra sålunda beträffande spårvägar uppgifvas banlängd, trafikdagar,
rullande materiel, vagnkilometer, resor, afgifter, trafikinkomster och öfriga
inkomster, driftkostnad, utgifter för nyanläggningar och öfriga utgifter, ur¬
sprungliga anläggningskostnaden och bokfördt värde m. m. Uppenbarligen
kommer en statistik öfver de kommunaltekniska företagen att mycket nära
ansluta sig till statistiken öfver kommunernas finanser. Det synes då ända¬
målsenligt, att ej blott primäruppgifterna till dessa båda grenar af statistiken
inhämtas i ett sammanhang, utan äfven att bearbetningen och offentliggörandet
sker gemensamt för dem båda. Statistiken öfver kommunernas finanser och öf¬
ver de kommunala företagen skulle sålunda komma att bilda en gemensam af¬
delning af den officiella statistiken, lämpligen benämnd kommunalstatistik.
I denna bör den finansstatistiska delen beträffande de kommunaltekniska
företagens finanser endast meddela summariska uppgifter, medan de närmare
upplysningarna härom skola innehållas i den del af statistiken, som särskildt
behandlar dessa företag. Emellertid är icke nödigt, att hvarje år samt¬
liga slag af kommunaltekniska företag utförligt behandlas, utan synes den
närmare redogörelsen, särskildt hvad de tekniska förhållandena angår, kunna
lämpligen fördelas på en femårsperiod, så att exempelvis under ett år be¬
handlas vattenledningarna, under ett annat gasverken o. s. v.
Enligt hvad kommittén å annat ställe i detta betänkande (s. 348) före¬
slagit, skulle till kommunalstatistiken jämväl hänföras redogörelsen för af-
lönings- och pensionsförhållandena i kommunerna. Däremot torde lämpligen
fattigvårdsstatistiken, som för närvarande utgifves i sammanhang med stati¬
stiken öfver kommunernas finanser, böra blifva föremål för en särskild pu¬
blikation, på sätt kommittén förut (s. 287) hemställt. Ej heller redogö¬
relserna för kommunernas undervisningsanstalter samt sjukvårdsinrättningar
och hygieniska anordningar synas böra ingå i kommunalstatistiken, lika
litet som statistiken öfver vägar och skjutsanstalter.
Med hänsyn till kommunalstatistikens föreslagna omfattning samt tiden
för primäruppgifternas insändande och den ingående granskning och bearbet-
Publika-
tioner.
346
AFLÖNINGS- OCH PENSIONSSTATISTIK.
ning dessa måste undergå synes kommunalstatistiken icke kunna utkomma
tidigare än omkring Id/a år efter redogörelseårets utgång.
Emellertid vore önskligt, att åtminstone rörande utdebiteringen i stä¬
derna snabbare uppgifter åstadkommes. Sådana uppgifter afseende den un¬
der åren 1905/1909 beslutade utdebiteringen för hvarje stad ha af Stati¬
stiska centralbyrån offentlig) orts i andra häftet af Statistisk tidskrift för
innevarande år jämte uppgifter om beloppet af påförd bevillning. På egen
hemställan anbefalldes nämligen Statistiska centralbyrån genom kungl. bref
den 14 januari 1910 att årligen i Statistisk tidskrift offentliggöra upp¬
gifter rörande i städerna utdebiterade kommunalutskylder, hvarjämte central¬
byrån bemyndigades att från vederbörande magistrater och stadsstyrelser
infordra de härför erforderliga uppgifterna. Kommittén anser att dylika
uppgifter för framtiden böra införas i det häfte med preliminära siffror, som
kommittén längre fram (s. 375) föreslår skola för hvarje år ingå i cen¬
tralverkets meddelanden. Lämpligen synes härvid böra meddelas äfven den
af landstingen beslutade utdebiteringen, hvarom uppgifter i slutet af hvarje
år föreligga i landstingens tryckta protokoll.
Sammanfatt- Kommittén hemställer sålunda,
att under benämningen kommunalstatistik årligen offentliggöres en redo¬
görelse för kommunernas finanser, utdebitering inom hvarje kommun för
samtliga kommunala ändamål, de kommunaltekniska företagen samt aflö-
nings- och pensionsförhållandena, hvarvid de kommunaltekniska företagen
samt aflönings- och pensionsförhållandena successivt behandlas i årsberättel¬
serna, de förra under loppet af en femårs- och de senare under loppet af en
tioårsperiod,
att för ordförande i municipal- eller köpingsstämma stadgas samma
skyldighet att afgifva statistiska redogörelser, som gäller för ordförande i
kyrko- och kommunalstämma,
att formulären för primäruppgifter till den kommunala finansstatistiken
fullständigt omarbetas,
att primäruppgifterna till redogörelsen för de kommunaltekniska före¬
tagen infordras i sammanhang med uppgifterna till den kommunala finans¬
statistiken, samt
att årligen offentliggöras uppgifter om af städerna och landstingen under
närmast föregående år beslutad utdebitering.
20. Aflönings- och pensionsstatistik.
Historik och Förut har omnämnts (s. 51), huruledes Riksdagen år 1879 på förslag
beskaffenhet at' ens^^c^ motionär beslöt att på Statistiska tabellkommissionens stat upp¬
föra ett ordinarie reservationsanslag af 1,000 kronor »till utarbetande af en
AFLÖNING®- OCH PENSIONSSTATISTIK.
347
aflöning®- och pensionsstatistik». Enligt de bestämmelser rörande denna
statistik, som meddelades i kungl. bref den 19 september 1879, skulle den¬
samma innefatta en statistisk redogörelse för de från stat, kyrka och kom¬
muner årligen utgående aflöningar och pensioner, så fullständig som den¬
samma lämpligen kunde med användande af tillgängliga arbetskrafter och de
för ändamålet anvisade medel åstadkommas. Arbetet skulle utföras al Sta¬
tistiska centralbyrån med bemyndigande för byrån att dels efter samråd
med Statistiska beredningen vidtaga sådana anordningar i afseende på ar¬
betets fördelning i lämpliga grupper, hvarigenom detsamma kunde efter hand
utföras utan intrång i de byrån för öfrigt åliggande göromål, dels ock i mån
af behof från samtliga stats-, kyrko- och kommunalmyndigheter infordra de
för arbetets utförande erforderliga uppgifter. Det anvisade särskilda stats¬
anslaget skulle sålunda icke användas för själfva utarbetandet af statistiken
utan i öfverensstämmelse med Riksdagens skrifvelse i ärendet endast för
gäldande af kostnader för tryckning och papper.
Plan för aflönings- och pensionsstatistiken godkändes af Statistiska be¬
redningen den 16 oktober 1880. Enligt denna plan skulle statistiken fördelas
i två hufvudafdelningar, den ena omfattande den allmänna förvaltningen samt
Riksdagens förvaltning, den andra kommunalförvaltningen. Vid behandlingen
af den förra afdelningen skulle statskalenderns uppställning följas, så att först
skulle redogöras för Statsrådet, Högsta domstolen och de centrala ämbets¬
verken, därefter för Riksdagen och dess ämbetsverk samt slutligen för de till
statsdepartementen hörande stater och inrättningar. Under rubriken kom¬
munalförvaltningen skulle särskild! redogöras för länens, städernas, häradenas
och landskommunernas förvaltning. Vid fullföljandet af denna plan har
emellertid begreppet allmän förvaltning fattats något vidsträcktare än eljest
torde vara vanligt, sålunda har dit hänförts bland annat hela folkskollärar-
kåren.
Enligt Riksdagens skrifvelse borde en fullständig aflönings- och pen¬
sionsstatistik utgifvas hvart tredje år. Det visade sig dock genast att
man i högsta grad underskattat omfattningen af och svårigheterna i det
arbete som skulle utföras. Statistiska centralbyråns ordinarie arbetskrafter
visade sig nämligen alldeles otillräckliga för den förelagda uppgiften, och
tid efter annan måste särskilda statsanslag anvisas för anställande af extra
personal till den ifrågavarande statistikens utarbetande. Trots detta har
ännu i dag den fastställda planen icke hunnit fullständigt genomföras. De till
afdelningen »allmänna och Riksdagens förvaltning» hörande delarne af den
ifrågavarande statistiken utgåfvos successivt under åren 1882/1891 i sju sär¬
skilda band på sammanlagdt öfver 1,000 sidor, hvarefter år 1899 utkom
första häftet af redogörelsen för kommunalförvaltningen, omfattande lands¬
tingen och af landstingen understödda anstalter samt vissa därmed jämför¬
liga inrättningar. Af brist på arbetskrafter afstannade därefter arbetet full¬
ständigt. Först sedan anslag för anställande af särskild personal ställts till
AFLÖXIXGS- OCH PEXSIONSSIATISTIK.
Kommitténs
förslag.
348
Statistiska centralbyråns förfogande, kunde arbetet på den återstående delen
af redogörelsen för kommunalförvaltningen påbörjas mot slutet af år 1905-
Ehuru sedan nämnda tid en tjänsteman jämte biträde varit oafbrutet syssel¬
satt med ifrågavarande arbete, har det ännu ej hunnit afslutas beroende på
materialets omfattning och primäruppgifternas till stor del otillfredsställande
beskaffenhet. Enligt hvad kommittén erfarit, torde man emellertid kunna
hoppas, att redogörelsen för häradenas och landskommunernas förvaltning skall
kunna utgifvas omkring instundande årsskifte, hvarefter redogörelsen för
städernas förvaltning möjligen skall kunna följa under år 1911. Härmed
skulle det uppställda programmet vara i sin helhet genomgånget.
De ifrågavarande publikationerna kunna knappast anses utgöra statistik
i egentlig mening utan äro snarare handböcker rörande aflönings- och pen-
sionsförhållandena inom de olika förvaltningsgrenarna, Behofvet af lätt till¬
gängliga öfverskådliga och tillförlitliga uppgifter härom är visserligen obe¬
stridligt men torde kunna tillfredsställas på annat och lämpligare sätt än
genom att bland Sveriges officiella statistik upptaga en särskild s. k. aflönings-
och pensionsstatistik. Skulle en dylik fullständig redogörelse, såsom 1879 års
riksdag tänkte sig, med korta mellanrum regelbundet utgifvas af Statistiska
centralverket, måste härför anställas en särskild ingalunda obetydlig perso¬
nal. Såsom antyddes torde emellertid icke vara behöfiigt, att en sådan sta¬
tistik utgitves. Hvad statsförvaltningen beträffar föreligga redan nu i den
af Statskontoret ärligen utgifna liggaren öfver statsverkets specialutgifts-
stater och motsvarande publikationer för särskilda förvaltningsgrenar full¬
ständiga och specificerade uppgifter om afföningarna enligt stat för hvarje
särskildt ämbetsverk eller förvaltningsgren, äfvensom rörande de från all¬
männa indragningsstaten utgående pensionerna. Därjämte synes lämpligt,
att aflöningsbeloppen för hvarje tjänst, jämte uppgifter om rätt till sportler
samt gällande bestämmelser om rättighet till pension, årligen meddelas i
statskalendern, på sätt af Andra kammaren vid 1878 års riksdag ifrågasattes
och i likhet med hvad förhållandet är såväl i åtskilliga främmande länders
statskalendrar som äfven i den på enskildt förlag sedan eu följd af år ut¬
gifna svenska rikskalendern.
Hörande aflönings- och pensionsförhållandena inom den kyrkliga och
kommunala förvaltningen torde däremot vara behöfiigt, att uppgifter med¬
delas i den officiella statistiken. Lämpligen synes dock detta kunna ske i
sammanhang med den öfriga kommunalstatistiken, på sådant sätt att årligen
någon viss del af kommunalförvaltningen rrpptages till behandling. Exempel¬
vis kunde under ett år behandlas kyrkan, hvarvid hänsyn borde tagas ej
blott till de inom kommunerna själfva utgående afföningarna utan äfven till
förekommande statsanslag. Ett annat år upptages folkskolan till behandling,
ett tredje år den allmänna kommunala förvaltningen jämte magistrater och
rädstufvurätter o. s. v. De härför erforderliga primäruppgifterna böra till
AFLÖNING- OCH PENSIONSSTATISTIK.
349
Statistiska central verket ingå i sammanhang med Övriga uppgifter till kommunal¬
statistiken, hvarigenom dels uppgiftslämnarnes arbete underlättas, dels upp¬
gifterna blifva tillförlitligare, dels slutligen granskningen och bearbetningen
i Statistiska centralverket blifva väsentligen lättare, än om uppgifter skulle
inhämtas och bearbetas för en särskild fristående statistik. Nöjer man sig
med att hela kommunalförvaltningen successivt på sådant sätt genomgås
under en tid af omkring tio år, synes den föreslagna anordningen icke böra
blifva för Statistiska centralverket allt för betungande.
Kommittén får på dessa grunder hemställa,
att den nuvarande aflönings- och pensionsstatistiken indrages,
att i statskalendern årligen meddelas uppgifter om aflöningsbeloppen
för hvarje tjänst jämte uppgifter om rätt till sportler samt gällande bestäm¬
melser om rättighet till pension, samt
att i kommunalstatistiken successivt under loppet af en tioårsperiod med¬
delas uppgifter om aflönings- och pensionsförhållandena inom den kyrkliga
och kommunala förvaltningen, hvartill primäruppgifterna inhämtas i sam¬
manhang med öfriga uppgifter till kommunalstatistiken.
Samman¬
fattning.
350
IV. Betänkande och. förslag angående de officiella
statistiska publikationerna.
Historik. Vid tiden för Statistiska beredningens tillkomst saknade den svenska
Sveriges11 s^tistiken all yttre enhetlighet. Hvarje ämbetsverk som utgaf officiell sta-
officiella tistik offentliggjorde sina berättelser i den form och utstyrsel som det själft
statistik, bestämde. I allmänhet användes härvid ett tämligen litet kvartformat och
iakttogs ingen bestämd skillnad mellan text och tabeller, hvilka sistnämnda
till stor del voro inblandade i texten. För Justitiestatsministerns ämbetsbe-
rättelser (rättsstatistiken) hade emellertid från och med årgången 1841 ett
stort kvartformat införts, och samtidigt hade alla absoluta tal sammanförts
i särskilda tabellbilagor, hvarigenom berättelserna blifvit delade i en text-
och en tabellafdelning. 1 det närmaste samma format och samma anordning
af innehållet antogos sedermera för tabellkommissionens berättelser för pe¬
rioden 1851/1855.
Enligt de af 1854 års statistiska kommitté föreslagna och af Riksdagen
enligt skrifvelse den 6 februari 1858 godkända bestämmelserna rörande. Sta¬
tistiska beredningens verksamhetsområde skulle denna myndighet ha till
uppgift bland annat att uppgöra planen för de officiella statistiska redogörel¬
sernas offentliggörande genom tryck. Vid beredningens sammanträde den
4 december 1858 upptogs denna fråga till behandling. Beredningen öfverens-
kom härvid att det af tabellkommissionen för dess ofvannämnda berättelse
antagna och af Kungl. Maj:t gillade formatet borde för framtiden användas
för samtliga officiella berättelser af statistiskt innehåll, hvarjämte ansågs
tjänligt, att tabellerna blefve så vidt ske kunde intagna i berättelserna såsom
en särskild afdelning efter texten. För öfrigt fann beredningen önskvärdt,
att så stor likhet i stilar och papper som möjligen kunde vinnas iakttoges
för dessa berättelser samt att upplagorna däraf bestämdes till den storlek,
att de ej blott motsvarade behofvet för gratisutdelning och det internationella
utbytet utan äfven lämnade något öfverskott till försäljning. Slutligen
hemställde föredraganden, chefen för Statistiska centralbyrån Fr. Th. Berg,
att Sveriges officiella statistik skulle erhålla en gemensam hufvudtitel, så¬
som Sveriges statistik, Svensk statistik, Bidrag till Sveriges officiella sta¬
tistik eller dylikt, med bibehållande i öfrigt af de särskilda titlar, som det
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
351
speciella ämnet föranledde. Denna fråga, äfvensom ett annat af föredraganden
väckt förslag, att den nya serie af officiell statistik, hvilken skulle utkomma
i det nya lika formatet och under en gemensam hufvudtitel, borde inledas
med en öfversikt af de under den föregående tiden uti hvarje särskild gren
af statistiken samlade iakttagelser, ansåg beredningen böra utgöra föremål
för ompröfvande i de särskilda ämbetsverken, och dessas representanter i bered¬
ningen åtogo sig att å vederbörande ställen föredraga och förorda de fram¬
ställda förslagen.
Frågan om gemensam titel för den officiella statistiken och sättet för de
särskilda berättelsernas inordnande härunder fick sin faktiska lösning, då
Statistiska centralbyrån den 17 februari 1859 till Kungl. Maj:t afgaf andra
afdelningen af den befolkningsstatistiska berättelsen för åren 1851/1855.
Denna erhöll nämligen titeln: Bidrag till Sveriges officiella statistik. A) Be-
folkningsstatistik. Ny följd. I. 2. Statistiska centralbyråns underdåniga
berättelse för åren 1851 samt 1855. Andra afdelningen. I analogi härmed
ha samtliga öfriga i den officiella statistiken ingående berättelser erhållit
sin beteckning.
Vid justeringen af Statistiska beredningens protokoll för den 4 december
1858, hvilken af särskilda skäl ägde rum först den 11 februari 1860, kunde
chefen för Statistiska centralbyrån meddela, att den nya anordningen
af den officiella statistiken redan tillämpats af Kommerskollegium i dess be¬
rättelser för år 1858, att Justitiestatsministern lämnat sitt bifall till den
nya titeln för hans ämbetsberättelse, att Sundhetskollegium jämväl god¬
känt den nya anordningen till begagnande från och med år 1861, då dess
berättelse utgifven i det nya formatet tillika skulle komma att innehålla
en summarisk öfversikt öfver de förutgångna berättelserna för åren 1851/
1860, samt att vederbörande departementschef i Fångvårdsstyrelsen blifvit
af Statistiska centralbyråns chef vidtalad och lofvat att i ämbetsverket göra
framställning beträffande detta ämne. Fångvårdsstyrelsens berättelse utkom
också från och med årgången 1859 i det nya formatet och med den gemen¬
samma titeln. De senare tillkomna afdelningarna af serien Bidrag till Sveriges
officiella statistik synas i allmänhet ha upptagits i den gemensamma serien,
utan att frågan härom varit föremål för behandling i Statistiska bered¬
ningen.
Beträffande det statistiska tryckets distribution inom landet funnos vid
tiden för Statistiska beredningens trädande i verksamhet inga närmare be¬
stämmelser meddelade, frånsedt de som förefunnos i särskilda kungl. bref till
de ämbetsverk som utgåfvo officiell statistik. Till ej ringa del skedde ut¬
delningen genom Posttidningen, i det de statistiska berättelserna såsom bi¬
lagor medföljde nämnda tidning.
Ett internationellt utbyte af statistiskt tryck hade af 1854 års statistiska
kommitté för Sveriges del blifvit inledt. I särskild underdånig skrifvelse
den 18 juni 1856 hemställde kommittén, att det sålunda inledda utbytet
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
352
måtte fortsättas genom något ämbetsverks försorg, helst tabellkommissionens.
Sedan denna häröfver afgifvit utlåtande, beslöt Kungl. Maj:t den 2 ok¬
tober 1856, att det internationella utbytet skulle genom tabellkommis¬
sionen fortsättas. Enligt af statistiska kongressen i Paris år 1855 under
förutsättning af vederbörande regeringars samtycke fattadt beslut, hvilket
af tabellkommissionen tillstyrktes och af Kungl. Maj:t gillades, borde till
hvarje främmande land med hvilket utbyte ägde rum i allmänhet öf-
verlämnas tre exemplar af en hvar statistisk berättelse, hvaraf det ena skulle
vara afsedt för det statistiska ämbetsverkets bibliotek, det andra för det för¬
valtande verk, som ämnet närmast rörde, och det tredje för något statens
offentliga bibliotek. Sedan på ministeriel! väg öfverenskommelse träffats
mellan Sverige och ett flertal främmande stater om ömsesidigt utbyte af
statistiska publikationer i antydd omfattning, anmälde chefen för Sta¬
tistiska centralbyrån vid Statistiska beredningens första sammanträde den
30 oktober 1858, att det på grund häraf erforderliga antalet exemplar af hvarje
statistisk berättelse kunde beräknas till 50 ä 60, och vederbörande ämbets¬
verks representanter i Statistiska beredningen utlofvade att bemedla, att
erforderligt antal exemplar ställdes till Statistiska centralbyråns förfogande,
då denna öfvertagit tabellkommissionens ifrågavarande åliggande.
Frågor rörande de statistiska publikationerna och deras distribution voro
i början af 1870-talet föremål för behandling vid åtskilliga sammanträden i
Statistiska beredningen. Anledningen härtill gafs genom ett af beredningens
ledamot, generaldirektören L. B. Falkman, till beredningen afgifvet den 15
november 1871 dagtecknadt memorial, hvilket innehöll åtskilliga anmärknings¬
värda uppslag. För vinnande af enhetlighet i fråga om papper och tryck
samt besparing i kostnaderna ansåg Falkman, att entreprenad borde infordras
å såväl papper som sättning och tryckning. Bestyret härmed kunde upp¬
dragas åt Statistiska centralbyrån utan att där af behöfde följa, att byrån
skulle läsa korrektur eller med sina medel bestrida kostnaderna för papper
och tryckning. Likaledes för åstadkommande af minskning i kostnaderna
samt enhetlighet i utstyrseln borde uteslutande enspaltadt tryck användas i
berättelsernas text, och borde beslut fattas om hvilka slags stilar och mel¬
lanslag, som i allmänhet vore att använda, i afsikt att å hvarje sida in¬
rymma så stort antal rader, som utan att åstadkomma otydlighet eller fult
utseende läte sig göra. Utdelningen af publikationerna genom Posttidningen
borde upphöra och utdelningen i stället ske enligt tvenne fastställda listor,
den ena afseende alla de statistiska berättelserna, den andra endast vissa af
dem. Utdelningen enligt den förstnämnda listan, den samfällda utdelningen,
borde ske genom Statistiska centralbyråns försorg, den öfriga utdelningen
skulle däremot hvarje verk för sig ombesörja. För försäljning genom bok¬
handeln borde i allmänhet afses högst 200 exemplar. Alla öfverblifna rest-
upplagor borde öfverlämnas till Statistiska centralbyrån.
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
353
Under Statistiska beredningens öfverläggningar rörande de af Falkman
väckta förslagen framställde medicinalrådet A. H. Wistrand det förslag, att,
då ett oktavformat onekligen vore mera lätthandterligt än det för de offi¬
ciella berättelserna begagnade kvartformatet, borde man antaga ett stort
oktavformat för de berättelser, som skulle komma att redogöra för åren från
och med 1871.
Sedan de väckta förslagen behandlats vid åtskilliga sammanträden i
Statistiska beredningen och de olika ämbetsverken efter anmodan afgifvit
utlåtande öfver förslagen, företogs ärendet i beredningen till slutligt af¬
görande den 3 november 1873, hvarvid såsom särskildt inbjudna voro när¬
varande representanter för de ämbetsverk, som utgåfvo officiell statistik men
icke voro företrädda i Statistiska beredningen. Beredningen beslöt härvid:
att den föreslagna entreprenäden å tryckpapperet för berättelserna icke borde
företagas; att entreprenad å själfva trycket likaledes ej borde verkställas,
dock vore såväl i detta som i nyssnämnda fall önskvärdt för erhållande af
likformighet och i förhållande till arbetets godhet bästa pris, att veder¬
börande ämbetsverk sökte genom ömsesidiga meddelanden vinna upplysningar
om hvarandras åtgärder i dessa hänseenden; att det dittills begagnade kvart¬
formatet skulle bibehållas; att med erkännande af det tvåspaltade tryckets
företräde i allmänhet, då fråga vore om större format, framför det blott
en spaltade, användandet däraf dock öfverlätes till de olika verkens eget be-
pröfvande; att, sedan Kungl. Maj:t den 28 mars 1873 förordnat, det berät¬
telserna om landtmäteriet, fångvården och telegrafverket icke vidare skulle
med Post- och inrikes tidningar spridas, några andra berättelser af serien
ej heller borde på nämnda sätt utdelas; att det internationella utbytet borde
genom Statistiska centralbyrån verkställas, men att den öfriga spridningen
skulle af hvart och ett verk för sig åstadkommas; att omfånget af den sam¬
fällda utdelningen eller den som skulle verkställas af seriens alla littera
skulle tills vidare blifva sådan, som vid protokollet fogad utdelningslista
utvisade; och att alla dessa beredningens beslut skulle på vanligt sätt i
underdånig skrifvelse bringas till Kungl. Maj:ts kännedom för vinnande af
nådig fastställelse i det omfång som pröfvades skäligt. I öfverensstämmelse
med sistnämnda beslut godkändes vid beredningens sammanträde den 11 no¬
vember 1873 underdånig skrifvelse i ärendet, hvarvid det tillägg gjordes till
ofvan refererade beslut, att de ämbetsverk, som för öfrigt ej plägade ha för¬
sändningar till utlandet, kunde låta sina dit adresserade bokpaket åtfölja
Statistiska centralbyråns likartade utländska försändningar.
Vid föredragning häraf beslöt Kungl. Maj:t den 21 november 1873 med
godkännande af de utaf Statistiska beredningen uttalade åsikter rörande
sättet för de statistiska berättelsernas offentliggörande och spridning för¬
ordna, att utdelningen af Bidrag till Sveriges officiella statistik finge utan
hinder af däremot stridande förut meddelade föreskrifter verkställas i en¬
lighet med den af beredningen föreslagna listan, med rättighet likväl för
23—091045 Stat. kom. bet.
354
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
Statistiska beredningen att däri vidtaga de mindre ändringar, som efter vun¬
nen erfarenhet under utdelningslistans tillämpning kunde finnas vara af be-
hofvet påkallade. Antalet på listan upptagna exemplar utgjorde 803, hvaraf
100 för det internationella utbytet och 380 till Riksdagens ledamöter. Härtill
skulle komma det antal exemplar, som erfordrades för de olika ämbetsverkens
särskilda utdelning till verk och myndigheter m. fl. samt för försäljning
genom bokhandeln och till reservförråd.
På grund af inom Riksdagen väckta förslag om åstadkommande af en
utredning, huruledes på sätt 1883 års statsrevision antydt större ordning
och likformighet uti expensmedlens användande måtte kunna åstadkommas
samt besparingar åvägabringas, anhöll Riksdagen i skrifvelse den 11 maj
1884, att Kungl. Maj:t ville taga denna fråga i nådigt öfvervägande. Bland
de åtgärder, som kunde tänkas medföra besparing, omnämndes i Riksdagens
skrifvelse bland annat, »att det statistiska trycket i möjligaste mån in¬
skränktes». Med anledning häraf anmodade chefen för Civildepartementet i
skrifvelse den 10 december 1884 chefen för Statistiska centralbyrån att till
honom inkomma med utredning och förslag om de åtgärder, som till vin¬
nande af besparing i kostnaderna för nämnda tryck lämpligen syntes böra
vidtagas.
Efter inhämtande af uppgifter och förslag i ämnet från samtliga de
ämbetsverk, som utgåfvo till serien Bidrag till Sveriges officiella statistik
hörande berättelser, afgaf chefen för Statistiska centralbyrån utlåtande den
18 november 1885, hvilket samma dag föredrogs i Statistiska beredningen
och därvid lämnades utan anmärkning.
Enligt ifrågavarande utlåtande kunde tre utvägar tänkas för åstadkom¬
mande af besparing i kostnaderna för det statistiska trycket, nämligen min¬
skande af själfva arbets- och materialkostnaderna för publikationernas ut¬
gifvande, minskande af publikationernas volym eller slutligen minskande af
publikationernas upplagor. Någon minskning af arbets- och materialkost¬
naderna syntes emellertid icke kunna åstadkommas, alldenstund trycknings-
och bokbinderiarbetets upplåtande på entreprenad säkerligen icke skulle med¬
föra någon besparing och entreprenad af sättnings- och trycknings arbetet
för öfrigt skulle medföra mycket stora olägenheter med hänsyn till ifråga¬
varande arbetes art. Hvad åter anginge minskandet af berättelsernas om¬
fång borde detta utan ändring af formatet låta sig göra genom tillgodo¬
görande på bästa möjliga sätt af utrymmet, hvilket naturligtvis borde iakt¬
tagas öfver allt, där det kunde ske utan uppoifring af tydlighet och redig¬
het samt äfven utan eftersättande af de fordringar, som kunde ställas på
verk, som utgåfves på statens bekostnad och spriddes snart sagdt kring hela
världen, i hvilket afseende besparingar redan blifvit gjorda eller ställda i
utsikt. Huruvida åter någon minskning i kostnaderna kunde åstadkommas
genom kvartformatets förändrande till oktavformat, vore ovisst och kunde
icke afgöras utan vidlyftiga detaljundersökningar. Vidkommande slutligen
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
355
frågan om en minskning af upplagornas storlek syntes sådan minskning
kunna ske genom att indraga gratisutdelningen till Riksdagens ledamöter
samt vissa andra adressater, särskildt folkhögskolorna och nationsförenin-
garna vid universiteten, hvarigenom upplagorna skulle kunna minskas med
i rundt tal 400 exemplar.
Med anledning af detta utlåtande beslöt KuDgl. Maj:t den 11 december
1885 anbefalla samtliga ämbetsverk, hvilka hade utgifvandet af statistiska
publikationer sig anförtrodt, att tillse att för besparing i kostnaderna ut¬
rymmet i publikationen tillgodogjordes på bästa möjliga sätt, där detta kunde
ske utan uppoffring af tydlighet och redighet samt äfven utan åsidosättande
af de fordringar man borde ställa på verk utgifna på statens bekostnad,
hvarjämte chefen för Statistiska centralbyrån anbefalldes verkställa utred¬
ning, huruvida en förändring af det för de statistiska publikationerna af
serien Bidrag till Sveriges officiella statistik föreskrifna kvartformat till oktav¬
format borde vidtagas. Beträffande det statistiska tryckets utdelning förord¬
nades dels att hvarje ämbetsverk vid utdelning af särskilda Utter® af ifråga¬
varande publikationer skulle tillse, att utdelningen icke skedde i större om¬
fång än nödigt och lämpligt vore, dels att utdelningen till Riksdagens leda¬
möter, utom i fråga om valstatistiken, till nationsföreningarne vid universi¬
teten, till folkhögskolorna m. fl. skulle upphöra, i sammanhang hvarmed ny
lista för den samfällda utdelningen fastställdes, med rätt för Statistiska be¬
redningen att däri vidtaga de mindre ändringar, som efter vunnen erfarenhet
under utdelningslistans tillämpning kunde finnas vara af behofvet påkallade.
Enligt denna lista skulle den samfällda utdelningen uppgå till 383 exemplar
mot 803 enligt kung! brefvet den 21 november 1873, hvilket sistnämnda
antal intill år 1885 ökats till nära 850. Till Riksdagens ledamöter skulle
för framtiden utdelas publikationen Sveriges officiella statistik i samman¬
drag, hvarjämte riksdagsman, som önskade att bos Statistiska centralbyrån
erhålla eu eller flera publikationer af serien Bidrag till Sveriges officiella
statistik, skulle äga att på anmälan kostnadsfritt erhålla sådana i mån äf
tillgång.
Indragningen af utdelningen till Riksdagens ledamöter väckte emellertid
missnöje inom Riksdagen, och i skrifvelse den 7 juli 1887 angående reglering
af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel anförde Riksdagen vid Sta¬
tistiska centralbyråns stat, att en så beskaffad besparing i statens utgifter
icke torde anses ha varit af Riksdagen afsedd och att det syntes Riksdagen
önskligt, om det statistiska trycket i likhet med hvad förut skett kunde
till Riksdagens ledamöter utdelas. . På grund häraf förordnade Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 13 juli 1887, att beträffande utdelning af statistiskt
tryck till Riksdagens ledamöter skulle lända till efterrättelse, hvad i kung],
brefvet den 21 november 1873 innehölls. Genom tillkomst af nya adressater
har listan på den samfällda utdelningen sedermera ytterligare ökats, så att
enligt densamma för närvarande utdelas 789 exemplar. I detta antal ingå
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
356
100 exemplar afsedda för det internationella utbytet. Statistiska central¬
byrån får dock i verkligheten af åtskilliga publikationer mottaga ett större
antal exemplar, i vissa fall inemot 150, för detta utbyte.
Den anbefallda utredningen rörande möjligheten af öfvergång till oktav¬
format öfverlämnades af chefen för Statistiska centralbyrån, öfverdirektören
Elis Sidenbladh, i underdånig skrifvelse den 19 juni 1886. Med hänsyn till
den betydelse ifrågavarande synnerligen grundliga och omfattande utredning
äger för kommitténs nedan framställda förslag om öfvergång till oktavfor¬
mat, tillåter sig kommittén meddela densamma in extenso, endast med ute¬
lämnande af vissa mindre betydelsefulla delar. Den är af följande lydelse:
2- - - - - - - - - --- ---- - ----
Äfven inom utlandet gäller som allmän regel, att det stora kvartformatet använ¬
des för de officiella statistiska publikationerna, dock att för sammandragen däraf
('Abstracts’, 'Annuaires’, 'Jahrbucher’ etc.) begagnas oktavformat af olika storlek. Från
denna allmänna regel hafva våra grannländer, först Norge och sedan Finland, i nyare
tider afvikit, och utgifves sålunda Norges officiella statistik från 1881 års början en¬
dast i oktavformat, och Finlands officiella statistik från början af år 1885 likaledes en¬
dast i samma slags format. För Danmarks statistik användes såväl kvart- som oktavfor¬
matet, det förra för Statistisk Tabelvaerk, det senare för Statistiske Meddelelser, mot¬
svarande dessa i viss mån Statistisk tidskrift här i Sverige, ehuru i större omfattning.
Beträffande frågan om öfvergången från kvartformatet till oktavformatet för den
norska statistiken har direktören för Norges statistiska centralbyrå A. N. Kiaer
på begäran lämnat en mängd upplysningar, och då dessa i flera hänseenden hafva sin
tillämplighet på den äfven hos oss nu föreliggande frågan, utbeder jag mig underdå¬
nigst att här få meddela några utdrag ur de erhållna värderika uppgifterna i
ämnet.
I skrifvelse den 12 december 1879 till Departementet for det indre fäste norska
statistiska centralbyrån departementets uppmärksamhet på det önskliga i att företaga
en förändring i det år 1861 för statistiska publikationer valda formatet. I denna skrif¬
velse anfördes (här i svensk öfversättning) bland annat följande:
’Det må här visserligen erkännas, att införandet af det nu fastställda formatet
var ett betydligt framsteg i jämförelse med de förr använda formaten, hvilka delvis
voro mycket stora och hvilka dessutom voro olika för de olika grenarne af den offi¬
ciella statistiken; men samma grunder, som vid den tiden ledde till antagandet af
kvartformatet, synas böra leda därhän, att man nu tager ett steg vidare i samma
riktning till att utbyta kvartformatet mot ett oktavformat, som är något större än
det sedvanliga.
Kvartformatet är nämligen i flera hänseenden obekvämt. Våra nuvarande stati¬
stiska publikationer kunna på grund af sin storlek och i många fall i följd af sin tunn¬
het icke tagas i handen som andra böcker, utan man måste för att kunna begagna
dem lägga dem framför sig på ett bord eller en pulpet. De äro vidare svåra att
förvara, de kunna icke stå tillsammans med andra böcker i en bokhylla med vanliga
dimensioner, och följden är i allmänhet den, att de läggas ofvanpå hvarandra, så att
det, allt efter som deras antal växer, blir mycket svårt att hålla reda på dem. Detta
är både ett väsentligt hinder för deras begagnande och en orsak till att många häften
gå förlorade. Helt annorlunda skulle saken ställa sig, om de statistiska arbetena
utgåfves i oktavformat, bland annat också därför att de skulle vinna i tjocklek, så
att det skulle blifva plats för att på ryggen af böckerna anbringa titeln, hvilket nu för
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
357
de flesta årgångarne är omöjligt. Också för inbindningen skulle oktavformatet er¬
bjuda väsentliga fördelar. Det är därför sannolikt, att de statistiska arbetena skulle
blifva mera nyttjade och tillika finna mera afsättning, om man hade det bekvämare
och mera omtyckta oktavformatet. Att man år 1861 icke bestämde sig för detta — hu¬
ruvida det då ens var bragt på tal, kan för öfrigt numera icke utrönas — var huf-
vudgrunden sannolikt den, att man icke tänkte sig möjligheten af att kunna få de
statistiska tabellerna inrymda på ett så litet format. Förr tyckes man i det hela
taget hafva uppställt tabellerna nästan utan all hänsyn till formatet, och som följd
häraf fick man också stundom tabeller med särdeles stora dimensioner. Det var där¬
för icke underligt, om det år 1861 icke blef fråga om att gå vidare i fordringarna
på ett bekvämt format, då allaredan det steg man tog måste visa sig som en betyd¬
lig inskränkning med hänsyn till tabellernas omfång. Men erfarenheten har mer och
mer visat, att de allra flesta tabellerna kunna afpassas efter format af olika storlek,
i det åt dem dels genom innehållets utvidgning eller delning, dels genom en förändrad
anordning af ämnet kan gifvas en större eller mindre utsträckning, hvarvid man hos
mindre format ju alltid har en utväg att låta tabeller gå öfver på flera sidor. Det
kunde visserligen invändas, att det nuvarande kvartformatet vid många tillfällen bör
gifva en bättre öfversikt, därigenom att flera sammanhörande statistiska uppgifter kunna
öfverskådas på en och samma sida, under det att de genom att anbringas på ett ok¬
tavformat skulle komma att stå på två skilda sidor. Härpå svaras att man med ok¬
tavformatet skall hafva tillfälle att sträcka tabellerna öfver tvenne bredvid hvarandra
stående sidor, som tillsammans erbjuda en yta, som är bredare än en af de nu an¬
vända kvartsidorna.’
Efter att därpå hafva uppvisat fördelarne men äfven några olägenheter af en
förändring till ett oktavformat af sådana tabeller, som nu äro anbragta på två mot¬
svarande kvartsidor, och sedan vidare frågan, huruvida det undantagsvis kunde vara
skäl att anbringa tabellen på ett blad om större format, som kunde sammanvikas och
sålunda inpassas i oktavformatet, blifvit upptagen till besvarande, hvarvid svaret natur¬
ligtvis utföll nekande, kom ämbetsverket till det resultat, att kvartformatet visserligen
undantagsvis kan erbjuda vissa fördelar, men att dessa icke äro väsentliga och i hvarje
fall uppvägas af de fördelar, som oktavformatet i det stora hela bör medföra.
För att närmare öfverväga förslaget anordnades sedermera ett möte mellan be-
fullmäktigade från de olika departementen och direktören för Norges statistiska central¬
byrå. Härvid uttalade sig flertalet till förmån för förslaget, men mot detsamma an¬
fördes hufvudsakligen,
att tabellerna skulle förlora något i öfverskådlighet, i det en del af dem måste
fördelas på flera sidor än förhållandet var med det dåvarande formatet;
att det skulle blifva förenadt med arbete och svårigheter att omredigera veder¬
börande tabeller, så att de passade till det mindre formatet; samt
att tryckningskostnaderna vid användandet af det föreslagna formatet skulle
förökas.
Mot dessa invändningar anmärkte direktör Kiaer i ny skrifvelse till departementet,
att hvad först beträffar förlusten i öfverskådlighet detta vore en invändning af föga
vikt, synnerligast som öfverskådligheten af en tabell på större format vore i det
närmaste illusorisk.
Beträffande däremot anmärkningen om svårigheten att omredigera tabellerna till
det nya formatet, erinrades att efter i det statistiska ämbetsverket anställda under¬
sökningar det icke funnes något tvifvel om, att icke det i de allra flesta fall skulle
blifva relativt lätt att företaga de nödiga förändringarna med tabellerna. Härvid för¬
nekades dock icke, att det kunde inträffa undantagsfall, men dessa borde väl icke vara
bestämmande vid afgörandet af frågan i dess helhet.
358
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
Hvad slutligen anginge den befarade ökningen i tryckningskostnaderna, förklarades
detta efter sakkunniges yttrande vara ett misstag. Det medgafs visserligen, att kost¬
naderna i ett hänseende skulle ökas, men däremot ansågos de i andra skola minskas,
så att det i det hela antogs, att när man vid införandet af oktavformatet inrättade
sig på ett ändamålsenligt sätt, borde utgifterna för tryckning med papper icke ökas
genom förändringen. I sammanhang härmed anmärktes också, att oktavformatet ägnar
sig väl att förebygga en vidlyftighet i de statistiska tabellerna, hvartill kvartformatet i
många fall torde inbjuda.
Efter att hafva mottagit dessa förklaringar hemställde Departementet for det
indre, under tillkännagifvande att det för sin del fann förslaget antagligt, till öfriga
departement att uttala sig i frågan, och sedan dessa meddelat att de godkände eller
intet hade att erinra mot förslaget, blot uppå underdånig föredragning den 30 augusti
1880 af Eders Kungl. Maj:t nådigst bifallet,
att Norges officiella statistik skall från den 1 januari 1881 utgifvas i oktavformat
i stället för kvartformat; och
att de närmare bestämmelserna i afseende på formatets storlek m. m. skola fast¬
ställas af Departementet for det indre.
På särskild förfrågan, hvilken erfarenhet man numera i Norge vunnit i afseende på för-
delarne eller olägenheterna af den gjorda förändringen, har direktör Kioer meddelat
att först och främst det statistiska ämbetsverket är mycket nöjdt därmed, och att,
såvidt förspordt är, äfven allmänheten finner förändringen mycket fördelaktig. Be¬
träffande särskildt frågan om de ekonomiska resultaten hänvisades till nådiga pro¬
positionen till 1883 års storting i hvilken är uppgifvet, att den då vunna erfarenheten
bestyrkte den förut uttalade förmodan, att förändringen icke skulle hafva något väsent¬
ligt inflytande på utgifterna, men att en nöjaktig utredning icke vore möjlig att åstad¬
komma, enär de statistiska publikationernas omfång samtidigt med förändringen i
formatet betydligt reducerats, så att det icke vore lätt att afgöra, i hvilken mån de
verkligen vunna besparingarne i utgifterna varit beroende af den ena eller den andra
förändringen.
Den sålunda i Norge gjorda förändringen af formatet för de statistiska publi¬
kationerna synes vara grundad på så allmängiltiga skäl och hafva i praktiken lämnat
sådana resultat, att man härutinnan kunde finna tillräcklig anledning att föreslå en
dylik förändring äfven af motsvarande svenska publikationer. Då emellertid mot för¬
ändringens införande den invändningen kunde härstädes likasom i Norge göras, att
man härvid hade att befara synnerligen stora svårigheter att kunna omredigera ta¬
bellerna till det mindre formatet och att härigenom skulle vållas ökade trycknings¬
kostnader, så torde dessa erinringar få anses vara af den betydelse att, äfven om man
i Norge anser sig hafva vederlagt dem, man ändock bör underkasta dem särskild
granskning med fäst afseende på de förhållanden, som hos oss äga rum.
Det papper, som för serien 'Bidrag till Sveriges officiella statistik’ nu användes,
åtminstone af Kungl. boktryckeriet, håller eller bör hålla 26 verktum i bredd och 40
verktum i längd för dubbelark eller 20 verktum i bredd och 26 verktum i längd för
vanligt enkelark eller i nytt mått 49'5 centimeter x 64-3 centimeter. Vikes ett
sådant enkelark itu på längd och bredd, blir hvarje del en fjärdedel (kvart) med
dimensionerna 24's centimeter x 32'2 centimeter, och hålla därför våra statistiska
publikationer för det närvarande 32'2 centimeter i höjd och 24-s centimeter i bredd,
och om man skulle än ytterligare, men endast på höjden, vika kvartarket itu, så finge
man ett oktavformat med 24'8 centimeter i höjd och 16-1 centimeter i bredd. Af
papperet motsvarar sålunda 1 kvartsida jämnt så mycket som två oktavsidor eller 1
oktavblad.
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
359
Förhållandet blir däremot betydligt olika, då man håller sig till 'sättningen’ eller
den del af pappersytan, som i ena eller andra fallet upptages af tryck. Af det
otryckta å nuvarande kvartformatet håller enligt regel den öfre marginalen 3'4, den
undre 3'8, den yttre 2'5 och den inre l-7 centimeter i bredd, i följd hvaraf sättnin¬
gen hlir endast 25'o centimeter hög och 20'6 centimeter bred, hvarvid anmärkes att
'kolumntiteln’ eller titeln öfverst på sidan jämte pagineringen icke här inräknas i
sättningen utan i öfre marginalen. Sättningen på en kvartsida upptager sålunda eu
yta om 25'o X 20‘6 centimeter eller 515 kvadratcentimeter. Antagas nu marginalerna
på oktavsidan lika breda som på kvartsidan, så blefve sättningen på oktavsidan 17-6
centimeter hög och 11'9 centimeter bred och således hela ytan endast 209 kvadrat¬
centimeter, men om man minskade något oktavsidans marginaler, hvilket dock icke
gärna kan blifva mera än med 0É5 centimeter för dem hvardera, ökades sättningens
dimensioner till 18'6 X 12-9 centimeter och således ytan till 240 kvadratcentimeter.
Då nu pappersytan af 1 kvartsida är lika med 1 oktavblad eller 2 oktavsidor, så
följer af förestående beräkning, att det som kan sättas på 1 kvartsida förhåller sig till
sättningen på ett oktavblad som 515 till 2 x 240, eller som 515 till 480 eller som
100 till 93. Med de bredare marginalerna på oktavsidan blefve relationen = 515 :
2 X 209 = 515 : 418 = 100 : 81.
Man finner alltså, att genom förändring af det nuvarande kvartformatet till oktav¬
format skulle under i öfrigt lika förhållanden uppstå eu förlust, som kan uppskattas
till 7 å 19 procent.
De här gjorda beräkningarna med däraf dragna slutsatser gälla egentligen endast
vanlig fortlöpande text, men låta icke tillämpa sig å tabeller, enär beträffande dessa så
många olika fall vid en förändring af uppställningen kunna uppkomma, att de knappast
låta hänföra sig under några bestämda regler.
— — — — — — — — — — — — — — — — — —»
Efter en utredning huru förhållandet skulle ställa sig beträffande tabellbilagorna,
enligt hvilken i vissa fall skulle uppstå en vinst om 50 % och i andra fall förlust upp¬
gående ända till 100 /, fortsätter Sidenbladh:
»Häraf visar sig nu, att hela serien 'Bidrag till Sveriges officiella statistik’, med
text och tabeller, räknade efter senast utgifna årgångar, omfattar 3,684 kvartsidor,
och att vid förändring till oktavformat serien i sin helhet kan beräknas komma att
upptaga 0,760 oktavsidor, hvilka motsvara 3,383 kvartsidor, och skulle alltså genom
förändringen uppstå eu vinst, som för hela serien blefve 301 kvartsidor eller 8 pro¬
cent. I afseende på denna beräknade minskning af volymen bör dock anmärkas, att
denna egentligen icke är att tillskrifva förändringen i och för sig af formatet, utan
snarare flere i samband därmed tänkta sammandragningar eller andra omändringar af
vissa tabeller samt måhända ännu mera förändringar beträffande de större stilsorter,
som i flere berättelser nu användas men böra kunna lämpligen minskas i sammanhang
med ett minskadt format och hvarför längre här nedan torde få närmare Aedogöras.
Då nu sättningen med en mindre stilsort i allmänhet är dyrare än med en större,
torde sättningen pr ark räknadt efter förändringen komma att ställa sig något dyrare
än under nuvarande förhållanden, och kommer därför volymförminskningen icke att
motsvaras af en proportionell minskning i kostnaderna, men emellertid vill det synas
tämligen säkert, att kostnaderna i sin helhet för samtliga ämbetsverken icke skola
ökas, utan snarare något minskas, därest den ifrågasatta förändringen sättes i verk¬
ställighet.
I afseende på det oktavformat, som kunde anses lämpligt, torde först böra erinras,
att, såsom ofvan är visadt, eu invikning af det nuvarande kvartformatet skulle gifva
ett oktavformat om 24 s centimeter i höjd och 16-1 centimeter i bredd. Detta vore
litet mindre än det norska formatet, som är 25'4 centimeter x 10'4 centimeter, och
3(50
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
vid företagna mätningar af flere andra mera kända utländska publikationer i oktavfor¬
mat har det ock visat sig, att deras höjd, hvilken dimension i förevarande hänseende
är den viktigaste, håller sig omkring 25 centimeter, oftast dock något därutöfver, men
stundom äfven mindre, såsom närmare framgår af närlagda förteckning [här ej aftryckt]
å hvilken för jämförelses skull äfven tillagts uppgift om några mera Bekanta svenska
publikationer, såsom Svensk författningssamling m. fl.
Då en boks format ytterst är beroende på storleken af de för bokens tryckning
använda pappersarken, och då man här i Sverige beklagligen ännu icke kommit till
något slags enhet i fråga om pappersformaten och då i de länder, där man verkligen
gjort överenskommelser i detta hänseende, man icke tycks hafva tagit någon hänsyn
till andra länders bestämmelser, torde man vid val af ett för de svenska statistiska
publikationerna lämpligt pappersformat endast böra tillse, att de erforderliga dimen¬
sionerna afpassas i lämplig öfverensstämmelse med det nya och decimala systemet för
längdmåttet. Ett pappersark med dimensionerna 50 X 05 centimeter synes mig fylla
en sådan fordran och skulle af detta kunna bildas ett oktavformat om 25 X 161,/4
centimeter. På grund häraf tillåter jag mig underdånigst föreslå, att om formatet på
de statistiska publikationerna skall ändras, detta må bestämmas till att blifva ett oktav¬
format om 25 centimeter i höjd och 16'3 centimeter i bredd.
Detta format (25 X 16'3), hvilket är obetydligt större än ett af nuvarande kvart¬
format bildadt oktavformat (24-s X 16m) men litet mindre än det norska (25m x 16m),
har legat till grund vid ofvan omförmälda beräkningar, hvarvid 'sättningen’ eller tryck¬
ytan antagits till 19 X 13 centimeter.
I afseende på de i de statistiska publikationerna nu använda stilsorterna, framgår
af Bil. A [här ej aftryckt] att egentligen tre slags stilar begagnas, nämligen för text:
cicero med 1/2-petits mellanslag eller corpus med 1/4-petits mellanslag; samt för tabell¬
bilagor: petit med '/a-petits mellanslag. För tabeller i texten användas än textens, än
tabellbilagornas stilsorter.
Skillnaden i storlek mellan de båda för texten använda stilsorterna är ganska
betydlig, så att då på en oktavsida inrymmas vid pass 300 ord cicero med 1/2-petits
mellanslag, erhålles på samma sida rum för 500 ord medelstor corpus med 1/4-petits
mellanslag, hvadan användandet af den senare och mindre stilsorten gifver en högst
väsentlig besparing. Den förra och större stilen företer naturligtvis ett prydligare utse¬
ende och är precis densamma, som i Svensk författningssamling användes, samt kunde
därför anses böra bibehållas för äfven de officiella statistiska publikationerna, men torde
dock i synnerhet för ett mindre format, såsom redan i kvartformatet verkställts af
Statistiska centralbyrån och några andra ämbetsverk, höra utbytas mot medelstor corpus
med Vi-petits mellanslag, eller den stil och det mellanslag, som i bihanget till nämnda
författningssamling användes.
För ' tabeller, såväl i text som bilagor, synes den nu oftast använda stilsorten
petit med Vä-petits mellanslag böra, där den redan begagnas, bibehållas och för öfrigt
antagas. Det kunde måhända förefalla, som om de nu i tabellbilagorna använda siff¬
rorna äro nog stora och därför kunde utbytas mot någon mindre sort, t. ex. de s. k.
engelska eller mediaeval-siffrorna, som användas i ’Sveriges officiella statistik i samman¬
drag’, men då med detta utbyte ingenting i utrymme skulle vinnas, enär de båda
slagen äro graverade på precis lika stor kägel, och då nu å boktryckerierna finnas
stora massor af de hittills använda petit-siffrorna, torde de ock äfven hädanefter böra
begagnas. Mellanslaget, som enligt regel bör fortfarande vara af Vä-petits storlek,
måste dock efter sig företeende omständigheter få tillåtas att ökas eller minskas eller
helt och hållet borttagas.
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
361
I sammanhang med frågan om ett nytt format torde kunna tagas i öfvervägande,
huruvida ej därmed borde förenas någon förkortning af den nu bestämda gemensamma
titeln: 'Bidrag till Sveriges officiella statistik’. Denna statistiska serie har i våra dagar
vuxit ut till den omfattning, att den i sin helhet numera synes kunna göra anspråk på
att utgöra rikets officiella statistik och icke blott lämna endast bidrag därtill, om ock
detta senare strängt taget är verkliga händelsen, hvadan skäl icke saknas att föreslå,
det den gemensamma titeln må förkortas till: 'Sveriges officiella statistik’. En sådan
benämning skulle ock bäst motsvara de i Norge och Danmark antagna titlarne. I
Finland däremot, hvarest den statistiska serien förr benämndes 'Finlands officiella sta¬
tistik’, har titeln i sammanhang med ändringen af formatet förändrats i öfverensstäm¬
melse med den nuvarande svenska, hvadan man häruti kunde finna ett stöd för bibe¬
hållande hos oss af den hittills begagnade gemensamma titeln, men synes ett dylikt
skäl icke kunna tillmätas någon betydande vikt.
_ _ _ _ _ _ — — — — — — — — —»
Genom nådig remiss den 26 november 1886 anbefalldes Statistiska tabell¬
kommissionen att afgifva utlåtande öfver ifrågavarande utredning och för¬
slag. Ärendet företogs till afgörande vid tabellkommissionens sammanträde
den 19 februari 1887. Kommissionen beslöt härvid under reservation af
ordföranden, öfverdirektör Elis Sidenbladh, att afstyrka det framställda för¬
slaget. Vid följande sammanträde den 26 mars 1887 upptogs till särskild
behandling det i Sidenbladhs utredning framställda förslaget om utbytande
af namnet Bidrag till Sveriges officiella statistik mot Sveriges officiella
statistik. Kommissionen beslöt härvid under reservation af en ledamot af¬
styrka äfven detta förslag, emedan det stod i direkt samband med det förut
afstyrkta förslaget till öfvergång till oktavformat. Vid sammanträdet den
26 mars 1887 beslöts jämväl underdånigt utlåtande i frågan. I likhet med
Sidenbladhs ofvan meddelade utredning må jämväl detta här anföras in
extenso med utelämnande blott af ingressen:
»Såsom motiv för formatets minskning från kvart till oktav i den föreslagna stor¬
leken kunna anföras dels besparing i omkostnaderna, dels större bekvämlighet vid pub¬
likationernas användande. I det förra hänseendet anser kommissionen det genom den
utredning, som dels inom Statistiska centralbyrån, dels af kommissionens särskilda med¬
lemmar blifvit verkställd, vara ådagalagdt, att någon besparing icke är att vänta genom
förändring af formatet, hvaremot en sådan, oberoende af formatet, är att vinna därigenom, att
äfven för de litterae, som ännu använda alltför spatiösa stilsorter, begagnas de af cheten
för Statistiska centralbyrån föreslagna mindre stilsorterna, äfvensom genom ett ekono¬
miskt tillvaratagande i allmänhet af utrymmet. — Med hänsyn åter till den förmenta
större bekvämligheten anser kommissionen det vara skäl att därvid skilja på intressena
hos dem som för sin tjänsteverksamhet eller i allmänhet för vetenskapliga forskningar
behöfva använda publikationerna och hos dem som af annan och mera tillfällig anled¬
ning häraf taga kännedom. Hvad de förra personerna beträffar, tvekar kommissionen
icke att uttala såsom sin åsikt, att de icke skulle vinna något genom den föreslagna
förändringen, utan tvärtom förlora. Då en sådan person vid publikationernas begag¬
nande väl i allmänhet sitter vid sitt arbetsbord, är det för honom lika bekvämt att
framför sig hafva uppslagen en bok i kvart som en i oktav, och vid tabellernas råd¬
frågande är det för honom en stor fördel, att uppgifterna ej äro delade på onödigt
många sidor. Hvad de andra åter beträffar, torde väl äfven dessa utan nämnvärd
362
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
olägenhet kunna finna sig i att på nyss angifva sätt begagna publikationerna. Beträf¬
fande slutligen publikationernas förvarande lärer väl hvar och en förstå att för inbind¬
ning af de tunnare häftena samla så många till ett gemensamt band, som han finner
vara bäst, hvarjämte väl de flesta både ämbetsverk och enskilda, som begagna de stati¬
stiska publikationerna, torde vara försedda med eller lätt kunna förskaffa sig bokhyllor,
som äro afsedda att äfven inrymma böcker i kvartformat.
Kommissionen, som sålunda anser att någon afsevärd fördel ej är förenad med den
föreslagna förändringen af formatet, vill däremot utom förut berörda olägenhet däraf
dels framhålla det under sådana omständigheter ej tillräckligt motiverade besvär, som
öfvergåendet. till den genom formatets förändring nödvändiga olika anordning skulle
medföra för dem som äro förtrogna med den nuvarande, dels såsom sin åsikt uttala,
att vid användande af det föreslagna formatet många och viktiga tabeller icke skulle
kunna ändamålsenligt inrättas, att grafiska framställningar såväl som införande af karte-
bilagor väsentligen försvårades genom bristande utrymme och att den så viktiga be¬
kvämligheten vid det större formatet att lätt kunna öfverskåda och sinsemellan jämföra
olika siffertal mycket förminskades.
Vid de öfriga af chefen för Statistiska centralbyrån framställda förslagen har
Kommissionen intet att erinra, men då Eders Kungl. Maj:t dels redan under den 11
december 1885 anbefallt samtliga ämbetsverk, hvilka hafva utgifvandet af statistiska
publikationer sig anförtrodt, att tillse att för besparing i kostnaderna utrymmet i pub¬
likationerna tillgodogöres på bästa möjliga sätt, där detta kan ske utan uppoffring af
tydlighet och redighet samt äfven utan åsidosättande af de fordringar man bör ställa
på verk utgifna pa statens bekostnad, dels i instruktionen för tabellkommissionen för¬
ordnat det åligga kommissionen att söka åstadkomma enhet i redogörelsernas uppställ¬
ning och offentliggörande genom tryck, torde någon särskild föreskrift angående stilsor¬
terna ej vara af behofvet påkallad; hvarjämte den för oktavformatet föreslagna ändringen
i den gemensamma titeln 'Bidrag till Sveriges officiella statistik’ synes icke böra äga
rum.»
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 6 april 1887 fann Kungl.
Maj:t, med hänsyn till hvad tabellkommissionen anfört, ej skäl att före¬
skrifva ändring i format eller titel för de statistiska publikationerna af serien
Bidrag till Sveriges officiella statistik. Då vidare Kungl. Maj:t redan under
den 11 december 1885 anbefallt samtliga ämbetsverk, hvilka både utgifvan¬
det af statistiska publikationer sig anförtrodt, att tillse att för besparing i
kostnaderna utrymmet i publikationerna tillgodogjordes på bästa möjliga sätt,
där detta kunde ske utan uppoffring af tydlighet och redighet och äfven
utan åsidosättande af de fordringar man borde ställa på verk utgifna på
statens bekostnad samt det enligt den för tabellkommissionen gällande in¬
struktion af den 22 oktober 1886 ålåge kommissionen att söka åstadkomma
enhet i redogörelsernas uppställning och offentliggörande genom tryck,
fann Kungl. Maj:t någon särskild föreskrift angående stilsorterna icke då
erfordras.
Med anledning af sistnämnda punkt i det nådiga brefvet utarbetade che¬
fen för Statistiska centralbyrån en »P. M. angående offentliggörande af Bi¬
drag till Sveriges officiella statistik». Denna blef med vissa ändringar af
tabellkommissionen antagen vid sammanträde den 4 februari 1888 och med
särskilda skrivelser öfverlämnad till vederbörande ämbetsverk. Ifrågava-
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
363
rande promemoria innehåller ett stort antal detaljbestämmelser åsyftande
en ekonomiskt fördelaktig användning af utrymmet i publikationerna och
likformighet i deras yttre anordning och utstyrsel. Därjämte bestämdes
rörande utdelning och försäljningspris, att hvarje berättelse skulle, så snart
den blifvit färdig, utan dröjsmål utdelas till samtliga vederbörande och fram¬
för allt till Statistiska centralbyrån, samt att försäljningspriset i bokhan¬
deln skulle utgöra 10 öre för ark med tillägg af 10 öre i ett för allt för
häftning och omslag samt med skälig tillökning i priset för bifogade kartor
och diagram.
Genom kungl. kungörelsen den 10 maj 1889 angående tillämpning under
viss tid af förändrade föreskrifter rörande statens upphandlings- och entre¬
prenadväsende blef frågan om utbjudande på entreprenad af de statistiska
berättelsernas tryckning brännande, i det enligt nämnda förordning entre¬
prenad skulle vara obligatorisk, så snart värdet öfversteg 3,000 kronor, hvil-
ket var fallet beträffande åtskilliga af de statistiska berättelserna. Då emel¬
lertid ifrågavarande arbetes utbjudande på entreprenad ansågs medföra åt¬
skilliga allvarliga olägenheter, utan att därigenom någon minskning i kost¬
nad vore att förvänta, hemställde Statistiska centralbyrån i underdånig skrif¬
velse den 21 september 1889, att det måtte tillåtas centralbyrån att fortfa¬
rande få uppgöra under hand om utförandet af alla centralbyråns tryckeri¬
arbeten med det eller de boktryckerier, som af centralbyrån ansågos kunna
på det för staten fördelaktigaste sätt utföra dessa arbeten. Öfver denna fram¬
ställning afgaf Statistiska tabellkommissionen underdånigt utlåtande den 28
september 1889 och tillstyrkte därvid centralbyråns framställning, kvarjämte
tabellkommissionen ifrågasatte, huruvida icke jämväl alla öfriga ämbetsverk,
som offentliggjorde bidrag till Sveriges officiella statistik, kunde tillåtas att
fortfarande uppgöra under hand om utförande af deras tryckeriarbeten med
det eller de boktryckerier, som af hvart ämbetsverk för sig ansågos kunna
på det för staten förmånligaste sätt utföra dessa arbeten. Genom nådigt
bref den 22 november 1889 biföll Kungl. Maj:t Statistiska centralbyråns hem¬
ställan, hvaremot beträffande den af Statistiska tabellkommissionen väckta
frågan om rätt jämväl för andra ämbetsverk än centralbyrån att under hand
träffa uppgörelse om tryckningen af deras statistiska publikationer, Kungl.
Maj:t förklarade sig vilja taga denna fråga i öfvervägande för hvarje äm¬
betsverk särskildt, i den mån framställning därom från vederbörande äm¬
betsverk gjordes. Liknande medgifvande som för centralbyrån har sedermera
på grund af särskilda underdåniga framställningar lämnats äfven för andra
ämbetsverk.
Frågan om åstadkommande af besparing i kostnaderna för det statistiska
trycket upptogs ånyo vid 1909 års riksdag, som på förslag af statsut¬
skottet i skrifvelse den 22 maj angående regleringen af utgifterna under riks-
statens sjunde hufvudtitel förklarade sig i sammanhang med anslagen till Sta¬
tistiska centralbyrån ha ansett sig böra något vidröra en fråga, som om än icke
364
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
Statistisk
tidskrift.
stående i direkt samband med förevarande anslagskraf likväl syntes kunna
utöfva ett visst inflytande å Statistiska centralbyråns utgifter, nämligen
frågan om sättet för publicerandet af det officiella statistiska trycket. Det
hade svnts Riksdagen med skäl kunna ifrågasättas, om icke detta tryck så¬
väl från centralbyrån som frän andra ämbetsverk, hvilka utgifva statistiska
publikationer, utginge i öfverflödigt stora upplagor. Riksdagen hade därför
velat framhålla önskvärdheten af att frågan om och på hvad sätt en minsk¬
ning måtte kunna vinnas, utan att någon olägenhet däraf vållades, blefve
tagen under ompröfning; och syntes det Riksdagen, som den s. k. statistiska
kommittén lämpligen skulle kunna upptaga denna fråga till behandling i
det betänkande, som vore att från densamma förvänta. Af Riksdagens ifråga¬
varande skrifvelse har Kungl. Maj:t genom remiss den 11 juni 1909 till denna
kommitté öfverlämnat ett tryckt exemplar för att, i hvad densamma berör
frågan om sättet för publicerandet af det officiella statistiska trycket, tagas
i öfvervägande vid fullgörandet af det kommittén meddelade uppdrag.
1 afsikt att vinna en utväg att med större skyndsamhet än genom det
vanliga officiella trycket sprida statistiska nyheter af allmännare intresse
och meddela de summariska resultaten af vidlyftigare tabellariska redo¬
görelser för särskilda statistiska undersökningar m. m. framhöll 1854 års
.statistiska kommitté såsom i hög grad önskvärdt, att en statistisk tidskrift
utgåfves, och då en sådan åtminstone till en början icke ansågs kunna bära
sig utan offentligt understöd, föreslog kommittén ett årligt anslag af 1,000
rall- r:mt. Det af kommittén föreslagna anslaget beviljades af Riksdagen.
Sålunda uppfördes på Statistiska tabellkommissionens stat ett ordinarie re¬
servationsanslag af 1,000 r:dr r:mt till betäckande af en del af kostnaderna
för en statistisk tidskrift.
I nådiga instruktionen för Statistiska centralbyrån den 7 november 1879
angifves Statistisk tidskrifts uppgift vara att sprida kunskap om den statistiska
forskningens resultat, så i vetenskapligt som praktiskt hänseende. I verk¬
ligheten har Statistisk tidskrift endast i mycket ringa mån tjänat det ända¬
mål, hvarför den egentligen afsetts af 1854 års kommitté. Till följd af sitt
utgifningssätt var den också föga lämplig härför. Vid sidan af de å andra
ställen i detta betänkande omnämnda publikationerna Sveriges officiella
statistik i sammandrag, Statistiska jämförelsetabeller för olika länder och
Statistiska uppgifter till belysande af Sveriges ekonomiska förhållanden,
hvilka upptagit en stor del af tidskriftens utrymme, äfvensom sparbanks-
statistiken, som till och med år 1894 meddelades i tidskriften, har den¬
samma hufvudsakligen innehållit af handlingar och uppsatser i olika sta¬
tistiska ämnen. I äldre tid utgjordes innehållet till ej ringa del af redo¬
görelser för planer till nya statistiska undersökningar, i de senare årgån¬
garna har det för afhandlingar disponibla utrymmet till största delen an-
vändts för en bearbetning af vår äldre befolkningsstatistik.
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
365
Börande tidskriftens utgifvande träffades redan från början med firman
P. A. Norstedt & söner en öfverenskommelse, som ännu är gällande, och enligt
hvilken nämnda firma utgifver tidskriften på sitt förlag. Firman äger härför
af Statistiska centralbyrån mottaga ett bidrag af 75 kronor för hvarje tryck¬
ark samt särskild ersättning för i tidskriften eventuellt ingående kartor och
diagram, hvaremot firman dels utbetalar författarhonorar med 45 kronor för
ark, dels till centralbyrån kostnadsfritt öfverlämnar af hvarje häfte 150
exemplar, hufvudsakligen afsedda för det internationella utbytet. Gratis¬
utdelning inom riket af tidskriften förekommer sålunda i allmänhet icke med
undantag för den å andra ställen (s. 355, 122) omnämnda utdelning till Riks¬
dagens ledamöter af Sveriges officiella statistik i sammandrag och Statistiska
uppgifter till belysande af Sveriges ekonomiska förhållanden. De härför erfor¬
derliga exemplaren inköpas af centralbyrån med medel från anslaget till
officiella statistiska trycket.
I motsats mot serien Bidrag till Sveriges officiella statistik offentlig-
göres Statistisk tidskrift i oktavformat. Intill år 1870 utkoin tidskriften i.
tvångfria häften, sammanlagdt 23 stycken, fördelade i tre band. Från och
med år 1870 utgifves tidskriften i årgångar, hvardera omfattande tre ordi¬
narie häften. Endast försöksvis ökades antalet häften i årgången 1907 till
fyra. Vid sidan af de ordinarie häftena ha särskildt i äldre tider ofta ut-
gifvits supplementhäften, hvilka dock ingått i häftenas fortlöpande nummer¬
följd. Därjämte ha såsom bihang utom nummerföljden utgifvits tvenne
större vetenskapliga arbeten, nämligen Studier i jämförande befolknings-
statistik af J. Hellstenius och Sverige 1571 af Hans Forssell.
Tidskriftens prenumerationspris utgjorde intill år 1901 2 kronor för år¬
gång men höjdes då till 2 kronor 75 öre i sammanhang med den nedan om¬
nämnda utvidgningen af tidskriftens omfång. Supplementhäften ha dock af
prenumeranterna fått särskildt lösas enligt pris af 20 öre tryckarket, hvilket
pris jämväl i allmänhet tillämpas vid försäljning af lösa häften.
Det för tidskriftens utgifvande anvisade statsanslaget af 1,000 kronor
medgaf icke, att de ordinarie häftenas omfång bestämdes till mer än tolf
ark årligen. Då detta omfång efter hand blifvit otillräckligt, särskildt med
hänsyn till nödvändigheten att utvidga Sveriges officiella statistik i sam¬
mandrag, och det betydliga utrymme, som de statistiska jämförelsetabellerna
för olika länder kräfde, hemställde Statistiska centralbyrån i underdånig
skrifvelse den 21 september 1898 om anslagets höjande till 1,800 kronor.
Häraf beräknades 400 kronor för inköp af de för utdelning till Riksdagens
ledamöter erforderliga exemplaren af Sveriges officiella statistik i samman¬
drag, återstoden af ökningen, 400 kronor, afsåg att möjliggöra tidskriftens
utvidgande med omkring fem ark. Riksdagen år 1899 beviljade höjning af
anslaget, ehuru endast till 1,400 kronor, under uttalande dels af sin tvekan
beträffande lämpligheten af att utvidga publikationen Sveriges officiella stati-
366
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
Öfriga sta¬
tistiska pub'
likationer.
stik i sammandrag, dels af sin åsikt att kostnaden för utdelning till Riks¬
dagens ledamöter af nämnda sammandrag fortfarande borde bestridas af an¬
slaget till officiella statistiska trycket. I verkligheten medgaf emellertid
den af Riksdagen beviljade anslagsökningen, att tidskriftens omfång kunde
utvidgas till i medeltal aderton ark om året. För öfrigt har genom en¬
skilda bidrag till tidskriftens utgifvande möjliggjorts, att åtskilliga årgångar
betydligt öfverskridit det normala omfånget.
Tidskriftens redigerande har tidtals för Statistiska centralbyrån varit
en ganska bekymmersam uppgift, i det svårigheter mött att erhålla för in¬
förande i tidskriften lämpliga afhandlingar och uppsatser. Orsaken härtill
har legat dels i obetydligheten af det författarhonorar som kunnat betalas,
dels i tidskriftens ringa spridning, som medfört att Fdensamma införda upp¬
satser blifvit föga uppmärksammade. Till följd häraf ha också de för af¬
handlingar upplåtna häftena ofta utkommit oregelbundet och långt efter det
års utgång, under hvilket de egentligen bort utgifvas.
Då serien Bidrag till Sveriges officiella statistik skapades, var afsikten
att den skulle omfatta all egentlig officiell statistik. Emellertid fanns redan
vid den tiden en publikation, som kunde räknas till officiell statistik men på
grund af sin yttre form kom att stå utanför nämnda serie, nämligen gene¬
ralsammandraget öfver bevillningen. Ej heller kapitalkontot till rikshufvud-
boken och utdraget ur Riksgäldskontorets hufvudbok intogos i serien, enär
de ansågos icke vara af egentligen statistisk natur. Efterhand har såsom i
annat sammanhang påpekats (s. 53, 58) antalet fristående statistiska publika¬
tioner ökats ansenligt. Här må endast erinras om Generaltullstyrelsens
månadsuppgifter och de af Statistiska centralbyrån offentliggjorda årsupp-
gifterna om in- och utförseln, Järnvägsstyrelsens månads- och årsrapporter,
Bankinspektionens månadsstatistik för de enskilda bankinrättningarna, Riks¬
bankens månadsuppgifter och årsbok, Jordbruksdepartementets statistik öfver
väghållningsbesväret, Försäkringsinspektionens och Riksförsäkringsanstaltens
årsberättelser samt framför allt serien af arbetsstatistiska publikationer.
Den yttre formen för dessa publikationer är växlande. De äldre af dem
offentliggöras i allmänhet i stort kvartformat delvis såsom lösa blad. För de
under sista tiden tillkomna, däribland arbetsstatistiken, har man däremot i
allmänhet valt ett oktavformat, som ungefärligen öfverensstämmer med det
som nedan af kommittén föreslås skola införas för Sveriges officiella statistik
i allmänhet.
Äfven i afseende på distributionen råda synnerligen olikartade förhål¬
landen. En del publikationer åtfölja Posttidningen såsom bihang, andra
utdelas af vederbörande ämbetsverk direkt till ett större eller mindre antal
adressater. De handelsstatistiska, bankstatistiska och finansiella redogörel¬
serna ingå i det regelbundna af Statistiska centralbyrån förmedlade inter¬
nationella utbytet. Detta är däremot icke fallet beträffande de öfriga
publikationerna, Indika af vederbörande ämbetsverk direkt distribueras äf-
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
367
ven till utlandet, i de fall där försändning till utlandet öfver hufvud före¬
kommer.
Af den föregående redogörelsen framgår att den yttre enhetlighet, som Kommitténs
tidigare fördelaktigt utmärkt den svenska officiella statistiken, numera till ej förslag.
ringa del gått förlorad, i det ett stort antal viktiga statistiska publikationer tigt i gka^V-
uppstått vid sidan af serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. Kommit- rier.
tén anser synnerligen önskligt framför allt med hänsyn till de eljest upp¬
kommande svårigheterna att ordna och förvara de särskilda statistiska publi¬
kationerna, att yttre enhetlighet och sammanhang åvägabringas ifråga om
det statistiska trycket.
Med undantag af Statistisk årsbok, som kommittén s. 126 föreslagit
skola utgifvas såsom en fristående publikation, böra enligt kommitténs åsikt
alla viktigare officiella statistiska publikationer ingå i endera af tvenne huf-
vudserier af officiell statistik, benämnda Sveriges officiella statistik och Sta¬
tistiska meddelanden.
Den förstnämnda, motsvarande den nuvarande serien Bidrag till Sveriges
officiella statistik, skulle innehålla all mera betydande årligen eller med längre
mellanrum regelbundet utkommande officiell statistik. Då den sålunda komme att
omfatta alla den officiella statistikens grenar, har den nuvarande benämningen
ansetts böra utbytas mot den ofvan föreslagna. Den andra serien, Statistiska med¬
delanden, är till en del afsedd att ersätta Statistisk tidskrift, som kommittén an¬
ser böra upphöra. Sedan numera flera af enskilde utgifna tidskrifter tillkommit,
hvilka innehålla äfven uppsatser i statistiska ämnen, synes en genom statens för¬
sorg utgifven särskild statistisk tidskrift vara obehöflig, i hvad den afser att
fylla en vetenskaplig uppgift. För ett snabbt meddelande af den officiella sta¬
tistikens resultat och särskildt af preliminära uppgifter är tidskriften på grund
af sitt utgifningssätt icke lämpad. Serien Statistiska meddelanden bör enligt
kommitténs förslag innehålla dels tillfälliga eller mindre omfattande statistiska
undersökningar, dels med kortare mellanrum än ett år utkommande publikationer.
Den nuvarande serien Bidrag till Sveriges officiella statistik är som be- Serien Sveri-
kant fördelad i ett stort antal särskilda atdelningar betecknade med bok-gesi
stäfver. Ordningen de särskilda afdelningarne emellan har bestämts uteslu¬
tande med hänsyn till tiden, då de först intagits i serien, sålunda utan af¬
seende på innehållet. Skulle den nuvarande anordningen att beteckna de olika
afdelningarna med bokstäfver bibehållas, blefve ej heller för framtiden möjligt
att iakttaga en noggrann ordning efter berättelsernas innehåll, alldenstund
nytillkommande afdelningar måste tillfogas sist i serien, därest man vill und¬
vika den olämpliga utvägen att inskjuta dem i serien med användande
af dubbelbokstäfver eller ock halfnummer, för den händelse man skulle
välja att ordna serien i nummer- i stället för i bokstafsföljd. Dr biblio-
grafisk synpunkt kan den hittillsvarande anordningen betraktas såsom i viss
mån fördelaktig för dem som samla hela det stora serieverket och icke
368
DE STATISTISKA PUBLIK ATIOKERNA.
blott enstaka afdelningar. För de sistnämnda torde däremot bokstafsbe-
teckningen snarast böra betraktas som en olägenhet, alldenstund härigenom
deras samlingar komma att framstå såsom ofullständiga. Några viktigare
skäl ur bibliotekssynpunkt att bibehålla det nuvarande beteckningssättet eller
ett däremot svarande torde emellertid knappast förefinnas, alldenstund erfor¬
derlig öfversikt öfver seriens anordning kan vinnas äfven utan sådan fortlö¬
pande beteckning, därest i hvarje publikation meddelas en öfversikt öfver
alla till serien hörande afdelningar.
Då en ny anordning af serien i hvarje fall är påkallad med hänsyn till
det stora antal nya publikationer, som kommittén förut föreslagit eller nedan
föreslår böra ingå däri, hemställer kommittén att de särskilda hufvudaf-
delningarna af Sveriges officiella statistik icke erhålla någon fortlöpande
beteckning, vare sig med bokstäfver eller siffror, utan endast benämnas efter
statistikens föremål. De särskilda häftena eller årgångarna i hvarje afdel-
nings resp. underafdelning torde böra betecknas med årtalet. Huru kommit¬
tén tänkt sig utseendet af titelbladet till ett häfte af Sveriges officiella sta¬
tistik i den nya utstyrseln framgår af bifogade prof.
Serien Sveriges officiella statistik synes böra omfatta följande särskilda
hufvud- och underafdelningar:
Femårsöfversikter öfver rikets utveckling.
Kungl. May.ts befallningshafvandes femårsberättelser.
Folkmängden och dess förändringar.
Folkräkningar.
Befolkningsrörelsen.
Folkmängd för särskilda administrativa indelningar.
Ut- och invandring.
Dödsorsaker.
Hälso- och sjukvård.
Allmän hälso- och sjukvård.
Sinnessj ukvård.
Fast egendom.
Landtmäteri.
Jordbruk och boskapsskötsel.
Lokalun dersökni n gar.
Årsberättelser.
Mejerihandtering.
Egnahemslånerörelsen.
Skogshushållning.
Statens och kommuners skogar.
Allmän skogsstatistik.
Fiske.
Industri och bergshandtering.
Industri.
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
FOLKMÄNGDEN OCH DESS
FÖRÄNDRINGAR
FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1910
AF
STATISTISKA CENTRALVERKET
FÖRSTA HÄFTET
AREAL OCH FOLKMÄNGD FÖR SÄRSKILDA
ADMINISTRATIVA INDELNINGAR
24 0910U5. Stat. korn. bet.
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
SIÉgÉ
LANDTMÄTERI
BERÄTTELSE FÖR ÅR 1911
AP
LANDTMÄTERISTYRELSEN
w...--. L ..w..
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
373
Bergshandtering.
Specialundersökningar.
Handel.
Sjöfart.
Lots-, fyr- och lifräddningsväsende.
Allmänna väg- och vattenbyggnader.
Vägar och skjutsanstalter.
Järnvägar.
Statens järnvägar.
Allmän järnvägsstatistik.
Post-
Telegraf och telefon.
Aktiebolag.
Sparbanker.
Postsparbanken.
Allmän sparbanksstatistik.
Försäkringsanstalter.
Riksförsäkringsanstalten.
Enskilda försäkringsanstalter.
Fromma stiftelser.
Arbetsförhållanden.
Specialun dersökningar.
Registrerade sjukkassor.
Olycksfall i arbete.
Lifsmedel- och bostadspriser.
Arbetsinställelser.
Kollekt! vaftal.
Den offentliga arbetsförmedlingen.
Förmögenhet och inkomst.
Fattigvård.
Rättsväsende.
Domstolarnas arbetsredogörelser.
Konkurser och utsökningar.
Kriminalstatistik.
Återfall i brott.
Fångvård.
Undervisning.
F olkundervisning.
Allmänna och enskilda läroverk.
Universitet och liknande högskolor.
Teknisk och fackundervisning.
Abnormundervisning.
374
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
Allmänna val.
Riksdagsmannaval.
Landstingsmannaval.
Finanser.
Allmän finansstatistik.
Rikssammandrag af skattetaxeringarne.
Accispliktiga näringar.
För svar sväsende.
Statistik öfver de värnpliktige.
Hälso- och sjukvård vid armén.
Hälso- och sjukvård vid marinen.
Kommunalförvaltning.
Hen ofvan föreslagna ordningen de särskilda afdelningarna emellan öfver-
ensstämmer med den ordning, som cheferna för de statistiska centralverken
i Sverige, Norge och Danmark vid nordiska statistiska mötet i Stockholm
år 1897 öfverenskommit skola begagnas för de nämnda ländernas statistiska
årsböcker och som numera införts jämväl i Sveriges officiella statistik i
sammandrag. Då kommittén anser att denna öfverenskommelse lämpligen
bör äga tillämpning äfven på den statistiska årsbok, som kommittén före¬
slagit skola träda i det nuvarande sammandragets ställe, har kommittén
funnit serien Sveriges officiella statistik böra ordnas på motsvarande sätt
för att vinna öfverensstämmelse mellan den nämnda serien och Statistisk
årsbok.
Förutom de nya grenar af statistiken, som kommittén föreslagit skola
utarbetas af Statistiska centralverket, har kommittén enligt hvad förteck¬
ningen här ofvan utvisar tänkt sig, att följande nu utkommande publi¬
kationer, som icke tillhöra serien Bidrag till Sveriges officiella statistik,
skulle ingå i den nya serien Sveriges officiella statistik, nämligen Riksförsäk-
ringsanstaltens och Försäkringsinspektionens berättelser, Arbetsstatistik, Gene¬
ralsammandrag öfver bevillningen, Generalstabens statistik öfver de värn¬
pliktige, Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses berättelse öfver hälso- och
sjukvården samt veterinärvården vid armén och Årsberättelse öfver hälso-
och sjukvården vid marinen.
Utanför serien Sveriges officiella statistik såväl som utanför serien Sta¬
tistiska meddelanden skulle fortfarande komma att stå en del publikationer
af mer eller mindre statistisk art. Yissa finansiella redogörelser ha icke lämp¬
ligen kunnat hit hänföras på grund af sin yttre form, i det de utgöra ett
enda blad. Andra finansiella redogörelser, nämligen Kapitalkonto till riks-
hufvudboken och Utdrag ur Riksgäldskontorets hufvudbok, kunna icke anses
vara af egentligen statistisk natur. Detsamma gäller om ett och annat ämbets¬
verks, såsom Landtbruksstyrelsens och Öfverstyrelsens för rikets allmänna
läroverk, årsberättelser, om ock dessa i större eller mindre utsträckning med-
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
375
dela statistiska uppgifter. Ej heller Riksbankens rapporter och årsbok har
kommittén föreslagit skola intagas i den gemensamma serien, emedan Riks¬
bankens ställning i konstitutionellt hänseende torde göra det olämpligt, att
af banken utgifna publikationer införas i en serie, hvars anordning bestäm¬
mes genom Kungl. Maj:ts beslut.
Serien Statistiska meddelanden föreslår kommittén skola fördelas i föl- Serien Sta-
,laude afdelmngar: delanden.
A. Tillfälliga statistiska undersökningar.
B. Meddelanden från Statistiska centralverket.
C. Meddelanden från Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik.
D. Han delsstatistiska meddelanden.
E. Sammandrag af svenska järnvägars trafikrapporter.
F. Bankrapporter.
Af dessa afdelningar är den första afsedd att inrymma hufvudsakligen så¬
dana statistiska undersökningar, som på grund af särskilda kungl. beslut, för
kommittéers räkning eller eljest utföras vare sig af Statistiska centralverket
eller andra ämbetsverk. Bland annat torde här lämpligen kunna meddelas de
undersökningar rörande statens utarrenderade domäner äfvensom rörande värn¬
pliktiges längd samt läs- och skrifkunnighet, som kommittén (s. 89, 103) före¬
slår skola utarbetas af Statistiska centralverket. Afdelningen skulle icke ut-
gifvas af något visst ämbetsverk, men Statistiska centralverket torde böra
öfva tillsyn öfver dess yttre anordning, fördelning i band o. s. v. En in¬
delning i årgångar synes icke lämplig, utan bör ett band anses afslutadt, så
snart det omfattar erforderligt antal häften, då titelblad och innehållsför¬
teckning bifogas det sista häftet. Sådana statistiska undersökningar som kär
äro i fråga ha hittills i allmänhet utgifvits såsom fristående publikationer,
hvarigenom de ofta blifvit svårtillgängliga och dessutom lätteligen förkomma.
Deras sammanförande till en gemensam serie afser att råda bot för dessa
missförhållanden och åstadkomma en lättare öfverblick öfver all den statistik,
som genom statens försorg offentiiggöres. Öfriga afdelningar i serien torde
lämpligen kunna utgifvas i band omfattande en eller eventuellt flera år¬
gångar. Jämte bandets ordningsnummer bör titelbladet gifvetvis alltid
angifva årgången. Samtliga dessa afdelningar äro beräknade att utkomma
med ett häfte i månaden, hvartill beträffande enhvar af afdelningarna B., D.
och E. skulle komma ett sluthäfte innehållande preliminära årssiffror och
till afdelningen E. årsöfversikterna öfver enskilda bankernas ställning efter
bokslutet samt öfver hypoteksbankerna och hypoteksinrättningarne. I af¬
delningen B. skulle nyssnämnda sluthäfte utgöras af det häfte preliminära
uppgifter, som kommittén ås. 126 föreslår skola utgifvas af Statistiska cen¬
tralverket.. Sistnämnda afdelnings öfriga innehåll är afsedt att utgöras af
Statistiska centralverkets månads- och kvartalsuppgitter rörande emigration,
konkurser, utsökningar, växelprotester och sparbanker. Äfven de preliminära
årsväxt- och skörderapporterna synas lämpligen böra här offentliggöras,
376
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
Format.
hvarvid dock den sista fullständigare rapporten för året bör utgifvas såsom
ett särskildt häfte i afdelningen. Det torde ock vara lämpligt att de vecko-,
månads- och kvartalsuppgifter, som af vissa ämbetsverk offentliggöras i Post¬
tidningen eller på annat sätt och för hvilka förut (s. 63) redogjorts, jämväl
intagas i dessa månadshäften. Därjämte böra dessa uppgifter naturligtvis
fortfarande på sätt som hittills offentliggöras. Äfven de ofvannämnda af
Statistiska centralverket bearbetade uppgifterna böra särskildt offentliggöras,
lämpligen i Posttidningen, därest de på sådant sätt kunna vinna snab¬
bare spridning än som kan ske genom serien Statistiska meddelanden. De
ifrågavarande månadshäftena afse sålunda att på ett ställe sammanföra olika
preliminära uppgifter. Att härigenom åtskilliga sådana skulle komma att
blifva föremål för dubbelpublicering är utan betydelse, då kostnaden för
ifrågavarande månadshäften blir knappast nämnvärd. Hvarje häfte kommer
nämligen att omfatta blott några få sidor.
Ofvan bar omnämnts, huruledes vid tvenne särskilda tillfällen fråga
varit väckt om utbytande af det för närvarande i serien Bidrag till Sveriges
officiella statistik använda kvartformatet mot ett stort oktavformat. De skäl,
som föranledt Statistiska beredningen och Statistiska tabellkommissionen att
afstyrka ifrågavarande förslag och för hvilka förut redogjorts, förefalla kom¬
mittén föga öfvertygande. Särskildt torde tabellkommissionens åsikt att det
nuvarande formatet skulle af de ämbetsmyndigheter, som för sin verksam¬
het behöfva begagna den officiella statistiken, betraktas såsom fördelaktigare
än ett oktavformat, icke åtminstone nu för tiden vara öfverensstämmande
med verkliga förhållandet. Tvärtom torde man allmänt såväl inom som
utom ämbetsverken anse det nuvarande formatet synnerligen ohandterlig! och
besvärligt, hvartill nog också bidragit den praktiska erfarenhet man numera
vunnit rörande oktavformatets fördelar. Under de senaste åren har nämligen
detta format kommit till användning för ett betydligt antal statistiska pu¬
blikationer, främst arbetsstatistiken, och har härvid visat sig synnerligen
ändamålsenligt. Under åberopande af öfverdirektör Elis Sidenbladhs ofvan
återgifna utredning i ärendet får kommittén därför föreslå, att det nu¬
varande för serien Bidrag till Sveriges officiella statistik använda kvart¬
formatet utbytes mot oktavformat och att detta format användes för såväl
serien Sveriges officiella statistik som serien Statistiska meddelanden.
Med det af Sidenbladh föreslagna formatet skulle pappersytan af en sida
erhålla en höjd af 250 millimeter och en bredd af 163 millimeter, hvarvid
tryckytan skulle blifva 190 x 130 millimeter. Efter ingående undersöknin¬
gar har emellertid kommittén kommit till det resultat, att papperets dimen¬
sioner böra något ökas, nämligen till 255 x 170 millimeter för sidan i oskuret
skick. Kommittén anser därjämte att de föreslagna måtten för tryckytan
icke böra vara bindande annat än i fråga om text. Beträffande tabeller lär
i händelse af behof marginalernas bredd kunna ej oväsentligt minskas och
tryckytan sålunda ökas.
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
377
Kommittén har funnit att de allra flesta af de statistiska publikatio¬
nerna kunna utan allt för stora svårigheter omändras till det föreslagna for¬
matet. Emellertid finnes en och annan beträffande hvilken en ändring icke
torde kunna genomföras utan betydande olägenheter och en ej ringa kost¬
nadsökning. Särskildt gäller detta de järn vägsstatistiska och handelsstati-
stiska årsberättelserna samt Bankinspektörens månadssammandrag och års-
öfversikter. Kommittén anser därför i undantagsfall böra medgifvas, att
statistisk publikation utgifves i det hittills för serien Bidrag till Sveriges
officiella statistik använda formatet. En dylik anordning saknar ingalunda
motsvarighet i utlandets officiella statistik. Medgifvande att fortfarande
använda det gamla formatet föreslår kommittén böra lämnas af Kungl. Maj:t.
Hvad beträffar tidpunkten för det nya formatets användande bör den
inträda, rörande de af kommittén föreslagna nya grenarne, så snart dessa
införas i serien Sveriges officiella statistik, för de öfriga så snart lämpligen
kan ske och i hvarje fall senast med årgången 1916.
I fråga om de statistiska publikationernas yttre anordning torde de be¬
stämmelser, som af Statistiska tabellkommissionen i dess ofvan (s. 362) be¬
rörda promemoria antagits, i vissa delar icke blifva lämpliga, därest det
ofvan föreslagna formatet antages. Kommittén hemställer därför, att Sta¬
tistiska centralverket måtte anbefallas att till Kungl. Maj:t afgifva förslag till
bestämmelser rörande det statistiska tryckets yttre anordning. För att denna
anordning må därefter blifva så vidt möjligt likformigt iakttagen för hela
den officiella statistiken, hemställer kommittén vidare att Statistiska central¬
verket ålägges att ur formell synpunkt granska de särskilda berättelserna
och till vederbörande ämbetsverk göra de framställningar, som kunna finnas
erforderliga.
Kommittén har haft under öfvervägande, huruvida icke den officiella sta¬
tistikens tabeller borde göras dubbelspråkiga, i likhet med hvad förhållandet
är i ett stort antal främmande länders statistik. På grund af den betydande
ökning i tryckningskostnaderna, som skulle blifva följden af en sådan an¬
ordning, anser sig emellertid kommittén icke böra framställa förslag härom,
huru önskvärdt det än vore ur nationell synpunkt, att den svenska statistiken
på sådant sätt gjordes lättare tillgänglig för utlandet. För att i möjligaste
mån bereda en ersättning för tabellernas dubbelspråkighet hemställer kom¬
mittén, att fransk innehållsförteckning upptagande jämväl öfversättning af
viktigare kolumnhufvuden och textspalter meddelas i samtliga statistiska års-
redogörelser i ungefär samma omfattning som för närvarande i befolknings-
statistiken. Därjämte bör fransk resumé af innehållet bifogas i den utsträck¬
ning som kan anses påkallad. Kommittén får därjämte i detta sammanhang
erinra om att den statistiska årsboken föreslagits böra blifva genomgående
dubbelspråkig, hvarigenom behofvet af en motsvarande anordning beträffande
den öfriga officiella statistiken i ej ringa mån minskas.
Utstyrsel
i öfrigt.
378
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
Distribu¬
tion m. m.
Kostnader¬
na för offi¬
ciella sta¬
tistiska
trycket.
Sedan någon tid tillbaka har en del af arbetsstatistikens publikationer
utgifvits i kartonneradt skick. Härigenom ha visserligen kostnaderna för
offentliggörandet kommit att i någon mån ökas, men denna ökning torde
mer än uppvägas af den besparing, som inträder för de ämbetsverk, hvilka
mottaga kartonnerade publikationer och sålunda befrias från de dryga kost¬
naderna för deras inbindning. Därest i sammanhang med tryckningen en
större del af upplagan kartonneras i stället för att häftas, ökas nämligen här¬
igenom kostnaden per exemplar med i allmänhet 15 till 20 öre, medan däremot
kostnaden för ett vanligt bokband icke kan beräknas till lägre än 1 till 2
kronor. Med hänsyn härtill föreslår kommittén att af samtliga i serien Sveri¬
ges officiella statistik ingående berättelser och af Statistisk årsbok kartonne¬
rade exemplar utdelas till de myndigheter och offentliga samlingar inom
landet, som skola erhålla dem, äfvensom till Riksdagens ledamöter. Jämväl
för spridning genom bokhandeln torde kartonnerade exemplar böra tillhanda¬
hållas, emedan erfarenheten visat att dylika äro för allmänheten betydligt
mera begärliga än häftade.
Rörande gratisutdelningen af det statistiska trycket får kommittén hän¬
visa till hvad därom här nedan anföres. Här vill kommittén endast erinra
om önskvärdheten af att gratisutdelning till enskilda personer så vidt möj¬
ligt undvikes. I stället bör försäljningspriset i bokhandeln väsentligt sänkas
lämpligen från nuvarande 10 öre till högst 5 öre per ark jämte eventuellt
tillägg för kartonnering, kartor, diagram m. m. I detta sammanhang får
kommittén därjämte föreslå att inkomster genom försäljning uppdebiteras
till det anslag från hvilket tryckningskostnaderna blifvit bestridda. Jämlikt
kung], bref den 17 januari 1865 uppdebiteras för närvarande i Statistiska
centralbyrån dessa inkomster till anslaget för arfvoden åt tillfälliga biträ¬
den samt till vikariatsersättningar.
I det föregående (s. 354) har omnämnts, huruledes frågan om en be¬
gränsning af kostnaderna för det officiella statistiska trycket på grund af
kungl. remiss var föremål för utredning af chefen för Statistiska centralby¬
rån i underdånigt utlåtande den 18 november 1885. Kostnaderna för samt¬
liga publikationer, som då ingingo i serien Bidrag till Sveriges officiella
statistik beräknades omkring år 1885 till 53,039 kronor i medeltal årligen.
Sedan dess ha kostnaderna stigit i så betydande grad, att kommittén an¬
sett det som en synnerligen viktig uppgift att åstadkomma utredning, om
eller i hvad mån en besparing kan vara möjlig.
För hvarje särskild i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik år¬
ligen ingående littera uppgingo trycknings- och häftningskostnaderna enligt
till kommittén lämnade uppgifter, hvilka i allmänhet afse den årgång som
utkom under år 1909, till följande belopp:
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
379
Kronor
A) Befolkningsstatistik.............. 2,928' 13
B) Rättsväsendet.................2,401'38
C) Bergshandteringen............... 999-7 5
D) Fabriker och handtverk............. 3,852-82
E) Sjöfart.................... 4,939-7 5
F) Handel.................... 17,324-13
G) Fångvården..................l,573-9o
1) Telegrafväsendet............... 1,703-40
K) Hälso- och sjukvården.............5,197-25
L) Statens järnvägstrafik.............21,144 oo
M) Postverket................... 2,277-20
N) Jordbruk och boskapsskötsel........... 5,537-4 6
O) Landtmäteriet................. 508-5 o
P) Undervisningsväsendet............. 3,954-7 5
Q) Statens domäner..... 2,230-2 5
S) Allmänna arbeten...............3,401-71
T) Lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsanstal-
terna å rikets kuster............. 1,297-04
U) Kommunernas fattigvård och finanser......4,184"5o
Y) Brännvins tillverkning och försäljning samt socker-
och maltdryckstiilverkningen......... (155-2 5
Y) Sparbanksstatistik
I Sparbanker och liknande penninginrättningar . . 1,370-94
II Postsparbanken................l,377-69
Tillsammans uppgå kostnaderna för dessa publikationer till 88,859 kr.
80 öre. Härtill komma utgifterna för de icke årliga publikationerna,
nämligen folkräkningsberättelserna, Kungl. Maj:ts befallningshafvandes fem¬
årsberättelser jämte sammandrag samt statistiken öfver riksdagsmannavalen
— aflönings- och pensionsstatistiken torde man i detta sammanhang kunna
lämna åsido. Ifrågavarande utgifter utgjorde 16,715 kr. 40 öre för 1900
års folkräkningsberättelse (afdelningarna 2—4), 31,965 kr. 80 öre för femårs¬
berättelserna jämte sammandrag för perioden 1896/1900 samt 940 kr. 18 öre
för statistiken öfver riksdagsmannavalen 1906/1908. I medeltal per år uppgå
dessa kostnader till 8,378 kr. 9 öre. Sammanräknade årskostnaden för tryck¬
ning och häftning af serien Bidrag till Sveriges officiella statistik skulle så¬
lunda uppgå till 97,237 kr. 89 öre. Dessa kostnader hänföra sig emellertid
för flertalet publikationer till de sättnings- och tryckningspriser, som till-
lämpades till och med förra delen af år 1909. Sedan dess har en väsentlig
stegring i dessa priser inträdt, så att de nuvarande utgifterna för tryckning
och häftning för serien Bidrag till Sveriges officiella statistik icke torde
kunna beräknas till lägre belopp än 110,000 kronor. På tjugufem år ha
380
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
sålunda dessa kostnader mer än fördubblats, ehuru under tiden endast en ny
littera i serien tillkommit. Denna ansenliga stigning beror endast till en
mindre del på ökning af de statistiska berättelsernas omfång, den förnämsta
orsaken till densamma är att söka i arbetsprisernas stegring.
Kostnaderna för den officiella statistiken i det hela uppgå till ännu
högre belopp än det ofvan uppgiga, i det häri icke inbegripits utgifterna
för de utom den stora serien stående statistiska publikationerna. Dessa ut¬
gifter uppgå särskildt för arbetsstatistiken till ansenligt belopp.
Såsom i chefens för Statistiska centralbyrån ofvannämnda underdåniga
utlåtande den 18 november 1885 påpekades, kunna tre olika utvägar ifråga¬
komma för åstadkommande af besparing i kostnaderna för det officiella sta¬
tistiska trycket, nämligen dels minskning af berättelsernas volym, dels min¬
skade arbets- och materialkostnader, dels slutligen minskning af upplagornas
storlek.
Den förstnämnda utvägen, att minska berättelsernas omfång, är uppen¬
barligen den utan jämförelse kraftigast verkande. Med de för hvarje år allt
större kraf, som ställas på den officiella statistiken ifråga om fullständighet
och detaljrikedom, kan emellertid endast undantagsvis en inskränkning i sta¬
tistikens nuvarande omfång genomföras. Där en sådan inskränkning är
möjlig utan större olägenheter, såsom beträffande Kung!. Maj:ts befallnings-
hafvandes femärsberättelser, de befolkningsstatistiska årsberättelserna och
sjöfartsstatistiken, har kommittén på vederbörliga ställen därom framställt
förslag. Måhända skulle därutöfver i en och annan af de berättelser, som
icke varit föremål för närmare behandling inom kommittén, vissa inskränk¬
ningar kunna genomföras. Kommittén förutsätter att Statistiska central¬
verket och Statistiska rådet skola finna anledning att närmare undersöka,
i hvilka fall utan olägenheter en minskning af de statistiska berättelsernas
omfång kan vidtagas.
Den andra utvägen att åstadkomma besparing i tryckningsutgifterna är
att söka i nedbringande af arbets- och materialkostnaderna. I fråga om
papperet för själfva publikationerna om indika här närmast är fråga kan
visserligen ingen besparing ske, alldenstund genom kungl. förordningen den
12 juli 1907 förordnats om användande af normaltryckpapper för dylika pub¬
likationer och en ändring i denna bestämmelse icke torde vara lämplig.
Däremot skulle ifråga om papperet för blanketter till statistiska uppgifter
en väsentlig besparing kunna åstadkommas, därest det i nyssnämnda förord¬
ning meddelade stadgandet om användande af normalpapper af klass num¬
mer 3 för blanketter till statistiska uppgifter blefve upphäfdt. Detta vill
kommittén för sin del lifligt förorda.
Återstå sättnings-, trycknings- och häftningskostnaderna. Beträffande
tryckningen af flertalet statistiska publikationer sker för närvarande med
Kungl. Maj:ts tillstånd uppgörelse under hand. Då man naturligtvis kan utgå
ifrån, att de olika ämbetsverken härvid betinga sig de billigaste pris, som
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
381
på sådant sätt kunna erhållas, synes ett nedbringande af dessa kostnader icke
tänkbart utan att entreprenad anställes. Häremot kunna likväl mycket tungt
vägande invändningar göras. Därest entreprenad utlyses, kan en publikations
tryckning komma att det ena året omhänderhafvas af ett, det andra året af ett
annat tryckeri. Emellertid äro de flesta statistiska årsberättelserna af den be¬
skaffenhet, att tabellstommarna kunna hållas stående från år till år, så att
den årliga nysättningen kan inskränkas till att endast införa nya siffror i de
gamla stommarna. Härigenom vinnes dels en betydligt snabbare publikation,
dels besparing i kostnaderna, alldenstund det synnerligen dyrbara »uppbyg¬
gandet» af tabellerna bortfaller. För att entreprenad å det statistiska tryc¬
ket i allmänhet skall med fördel kunna anställas erfordras sålunda att
entreprenaden får omfatta ett stort antal årgångar. Till följd af de täta
förändringarna som arbetspriserna undergå torde emellertid en sådan entre¬
prenad kunna komma till stånd endast därigenom, att tryckerierna sätta
priserna så högt, att de kunna vara skyddade med hänsyn till den stegring
af arbetspriserna, som kan komma att inträda under entreprenadtiden.
Att i allmänhet anställa entreprenad å det statistiska trycket skulle därför
enligt kommitténs åsikt snarare medföra en stegring än eu minskning af
kostnaderna. Detta gäller dock endast i allmänhet. Beträffande sådana pub¬
likationer, som icke utkomma årligen och som därför icke lämpligen hållas
stående, samt sådana publikationer, hvilka på grund af sin beskaffenhet vare
sig måste eller utan olägenhet kunna årligen nysättas, ställer sig saken vä¬
sentligt annorlunda. Här synes med fördel entreprenad kunna anställas.
Framför allt torde emellertid entreprenad vara fördelaktig ifråga om större
blankettleveranser, särskildt med hänsyn därtill, att dessa i allmänhet kunna
utan olägenhet anförtros åt tryckerier i landsorten, där arbetspriserna ställa
sig väsentligt billigare än i hufvudstaden.
Den tredje utvägen att vinna besparingar i kostnaderna för det statisti
ska trycket skulle vara att inskränka upplagornas storlek. Om en dylik in¬
skränkning har framställning gjorts i Biksdagens ofvan omnämnda till kom¬
mittén remitterade skrifvelse den 22 maj 1909. Några mera betydande bespa¬
ringar i kostnad lära emellertid icke på denna väg kunna åvägabringas, emedan
i regel den största delen af tryckningskostnaden kommer på sättningen och
denna utgiftspost är oberoende af upplagans storlek. Därjämte synes det kom¬
mittén betänkligt att i större grad inskränka utdelningen af det statistiska
trycket, alldenstund statistiken för att medföra fullt gagn bör spridas till så
våda kretsar som möjligt. På grund af remissen har emellertid kommittén
undersökt förhållandena beträffande hvarje särskild publikation och därvid
funnit, att i några fäll en betydlig inskränkning i upplagornas storlek kan
och bör vidtagas.
Storleken af en publikations upplaga är beroende af fyra särskilda fak¬
torer: den för alla publikationer gemensamma utdelningen, den särskilda ut¬
delningen af hvarje publikation, försäljningen i bokhandeln samt behöflig reserv.
382
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
I den gemensamma utdelningen, sådan den är fastställd genom kungl. bref
den 11 december 1885 och den 13 juli 1887 med senare tillägg, lär ingen
inskränkning kunna ske. Tvärtom anser kommittén behöfligt, att det för ut¬
delning till utlandet afsedda antalet af 100 exemplar höjes^till minst 125 på
grund af den nuvarande omfattningen af det internationella utbytet. Hela
den gemensamma utdelningen utgör såsom förut nämnts 789 exemplar, hvaraf
380 exemplar till Riksdagens ledamöter.
Den särskilda utdelningens omfattning är synnerligen växlande, från
några tiotal exemplar upp till närmare 2,500 (kommunernas fattigvård och
finanser). I regel uppgår den till ett jämförelsevis ringa antal exemplar.
De enda undantagen härvid utgöras af Statistiska centralbyråns befolknings-
statistiska och kommunalstatistiska publikationer, hvaraf den särskilda ut¬
delningen uppgår till en betydande siffra, emedan dessa publikationer utdelas
till samtliga pastorsämbeten resp. kyrkostämmors ordförande. Kunde sist¬
nämnda utdelning upphöra, skulle visserligen en mycket ansenlig reduktion i
upplagorna vinnas. Att utan vidare indraga densamma kan kommittén dock icke
tillstyrka. De statistiska publikationerna äro det enda vederlag de ifrågava¬
rande myndigheterna erhålla för sitt synnerligen betydande och maktpålig¬
gande arbete med afgifvande af uppgifter till den officiella statistiken. Dess¬
utom måste det för dem vara af stort värde att erhålla befolknings- och kom-
munalstatistiken i hvilka uppgifter om folkmängd och finanser meddelas för
hvarje särskild kommun. Skall utdelning af ifrågavarande publikationer till
dessa myndigheter upphöra, böra de därför erhålla lämpligt vederlag. Såsom
sådant torde Statistisk årsbok med fördel kunna användas. Med hänsyn till
kommunernas särskilda behof bör dock en dylik användning af årsboken på¬
kalla, att i densamma införes en särskild tabell med uppgifter för hvarje
landskommun — för städer och köpingar måste under alla omständigheter en
liknande tabell meddelas — om folkmängd, beskattningsbar inkomst, samman¬
lagd utdebitering för kommunala ändamål per 100 kronors inkomst samt kom¬
munernas inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. En sådan tabell komme
att omfatta omkring tre ark. Jämväl för andra än de kommunala myndig¬
heterna torde för öfrigt införandet i årsboken af en dylik tabell vara af stort
intresse. Genom en sådan anordning skulle inbesparas utdelningen af omkring
1,400 exemplar af befolkningsstatistiken, omkring 2,400 exemplar af den år¬
liga uppgiften å folkmängden i rikets kommuner samt omkring 2,300 exem¬
plar af statistiken öfver kommunernas fattigvård och finanser. Till städer och
köpingar bör kommunalstatistiken fortfarande utdelas. Under förutsättning
att af årsboken utdelas ett exemplar till hvarje pastorat, kommer härför att
erfordras omkring 1,400 exemplar. Då ensamt kommunalstatistikens volym
torde blifva nästan lika stor som den föreslagna årsbokens, vinnes sålunda
en ej ringa besparing genom den föreslagna anordningen. För pastorerna
torde det dessutom vara en fördel att i stället för befolkningsstatistiken och
kommunalstatistiken erhålla Statistisk årsbok, som omfattar statistikens samt-
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
383
liga grenar. Statistisk årsbok bör bållas för allmänheten tillgänglig å pastors¬
expeditionen eller om pastor pröfvar sådant lämpligt å annat ställe inom
pastoratet, exempelvis i församlings- eller sockenbibliotek, dit äldre årgångar
i hvarje fall böra öfverlämnas.
Beträffande utdelningen af det statistiska trycket föreslår kommittén
vidare, att all utdelning af till serierna Sveriges officiella statistik och Sta¬
tistiska meddelanden hörande publikationer genom Posttidningen upphör, med
undantag blott för Bankinspektionens månadssammandrag och årsöfversikt,
hvilka fortfarande lämpligast torde kunna spridas på detta sätt. Härigenom
komma upplagorna af emigrationsstatistiken och generalsammandraget öfver
bevillningen att betydligt minskas.
I afseende på försäljningen genom bokhandeln får kommittén hänvisa
till hvad därom ofvan anförts.
Hvad slutligen beträffar de behöfliga reservupplagornas storlek, har
kommittén funnit att af enstaka statistiska publikationer reserven beräknats
onödigt högt. Sålunda förekommer i ett fall, att vid en upplaga af sam-
manlagdt 1,600 exemplar reserven uppgått till ej mindre än 600. Kommittén
får därför föreslå att reservupplagan icke må i något fall beräknas till mer
än 200 exemplar och att densamma icke bestämmes till mer än omkring 50
exemplar af sådana publikationer, hvaraf afgången efter den ordinarie utdel¬
ningens afslutande är ringa.
Kommittén får sålunda hemställa,
att, med undantag af Statistisk årsbok, den officiella statistiken på sätt
ofvan föreslagits fördelas i tvenne serier, Sveriges officiella statistik och
Statistiska meddelanden,
att Statistisk tidskrift indrages,
att det för den officiella statistiken i allmänhet använda kvartformatet
utbytes mot ett oktavformat med dimensionerna 255 x 170 millimeter för
sida i oskuret skick och med en tryckyta af 190 x 130 millimeter för text,
att till ofvannämnda serier hörande publikationer i undantagsfall må
med Kungl. Maj:ts medgifvande utgifvas i det hittills för serien Bidrag till
Sveriges officiella statistik använda formatet,
att tidpunkten för det nya formatets användande inträder för nya gre¬
nar, så snart dessa införas i Sveriges officiella statistik, för öfriga så snart
lämpligen kan ske och i hvarje fall senast med årgången 1916,
att Statistiska centralverket ålägges att till Kungl. Maj:t afgifva för¬
slag till bestämmelser rörande det statistiska tryckets yttre anordning,
att i samtliga statistiska berättelser skall i innehållsförteckningen med¬
delas fransk öfversättning af viktigare kolumnhufvuden och textspalter samt
att fransk resumé af berättelsens innehåll bifogas i den utsträckning som
kan anses påkallad,
att kartonnerade exemplar af i serien Sveriges officiella statistik ingå¬
ende publikationer och af Statistisk årsbok dels utdelas till de myndigheter
Samman¬
fattning.
384
DE STATISTISKA PUBLIKATIONERNA.
och offentliga samlingar inom landet, som skola erhålla dem, samt till Riks¬
dagens ledamöter, dels för köpare tillhandahållas genom bokhandeln,
att försäljningspriset för de statistiska publikationerna bestämmes till
högst 5 öre för ark jämte eventuellt tillägg för kartonnering, kartor, dia¬
gram m. in.,
att inkomsten genom försäljning af statistiska publikationer uppdebiteras
till det anslag från hvilket tryckningskostnaderna blifvit bestridda,
att entreprenad anställes ifråga om tryckningen af sådana publikationer,
som icke utkomma årligen, samt sådana, som på grund af sin beskaffenhet
vare sig måste eller utan olägenhet kunna årligen nysättas, äfvensom ifråga
om större leveranser af blankettryck,
att i öfrigt uppgörelse under hand må träffas om tryckningen af de
statistiska publikationerna,
att stadgandet i kungl. förordningen af den 12 juli 1907 om användande
af normalpapper af klass nummer 3 för blanketter till statistiska primär-
uppgifter upphäfves,
att utdelningen till pastorsämbetena af befolkningsstatistiken samt till
landskommunerna af uppgift å folkmängden i rikets kommuner och af sta¬
tistiken rörande kommunernas fattigvård och finanser upphör,
att i stället till samtliga pastorsämbeten utdelas Statistisk årsbok,
att all utdelning af till serierna Sveriges officiella statistik och Sta¬
tistiska meddelanden hörande publikationer genom Post- och inrikes tidnin¬
gar upphör, med undantag för Bankinspektionens månadssammandrag och
årsöfversikter, samt
att reservupplagan af de statistiska publikationerna icke i något fall må
bestämmas till mer än 200 exemplar och att densamma beräknas endast till
omkring 50 exemplar åt sådana publikationer, hvaraf afgången efter den
ordinarie utdelningens afslutande är ringa.
V. Betänkande och förslag angående Statistiska
centralverkets organisation och stat.
Vid uppgörande af förslag till Statistiska centralverkets organisation har
kommittén ansett sig böra utgå från tvenne allmänna förutsättningar, hvilka
varit ledande i fråga om de förändrade organisationer af ämbetsverk, som
under de senaste åren beslutats, nämligen att för ordinarie arbete bör i regel
användas ordinarie personal och att i intet fall bör nyttjas mera kvalificerad
personal än behofvet oafvisligen kräfver.
Den förstnämnda förutsättningen medför att de extraordinarie tjänste¬
männens antal inskränkes till hvad som erfordras för ämbetsverkets rekry¬
tering och de ordinarie tjänsternas uppehållande under tjänstledighet samt
semester. För närvarande utföra sådana tjänstemän i såväl Statistiska cen
tralbyrån som de särskilda statistiska afdelningarna en allt för stor del af
arbetet. Detta missförhållande tarfvar rättelse.
Grundsatsen att icke använda mera kvalificerad personal än arbetets
natur kräfver har däremot sedan längre tid tillbaka i allmänhet iakttagits
i Statistiska centralbyrån och de statistiska afdelningarna, där en synnerligen
betydande del af arbetet utföres af biträden. Jämväl diarieföringen är delvis
öfverlämnad åt dylika. Emellertid inträffar tidtals, åtminstone i Statistiska
centralbyrån, att tjänstemännen icke kunna sysselsättas med fullt kvalifice-
radt arbete .utan måste öfvertaga sådant, som eljest med fördel utföres af
biträden. Anledningen härtill ligger i det förut (s. 85) påpekade förhål¬
landet, att för åstadkommande af en möjligast snabb publikation arbetet
behöfver koncentreras till en yiss tid på året, med påföljd att en och
annan af tjänstemännen efter det mera brådskande arbetets afsittande
måste sysselsättas med sådant arbete för hvilket han rätteligen bör anses
såsom öfverkvalificerad. På grund af Statistiska centralbyråns starkt be¬
gränsade arbetsområde finnes nämligen endast undantagsvis tillfälle att sys¬
selsätta den på en afdelning öfverflödiga personalen på annan afdelning. Med
den af kommittén föreslagna utvidgningen af det centrala statistiska verkets
arbetsfält bortfaller detta hinder för ett fördelaktigt utnyttjande af perso¬
nalen, hvadan det nedan framställda förslaget till organisation utgår från
25—091045. Stat. kom. bet.
Statistiska
centralver¬
kets organi¬
sation.
Allmänna
grundsatser.
386
STATISTISKA CENTRALVERKET.
Chefen.
Byråchefer.
att såväl ordinarie som extraordinarie tjänstemän uteslutande användas för
sådant arbete, som icke lämpligen kan utföras af mindre kvalificerad personal.
Det nämndes ofvan att principen att icke använda mera kvalificerad per¬
sonal än arbetet kräfver i allmänhet iakttages i de statistiska verken. Ett
betydelsefullt undantag gifves dock härvid. De kvinnliga biträden, som i
stort antal sysselsättas, ha i regel erhållit fullständig elementarundervisning
eller till och med aflagt studentexamen. Emellertid är en ej ringa del
af det statistiska arbetet af så enkel natur, att det utan minsta olägenhet
kan anförtros åt personer, som endast erhållit vanlig folkskolebildning. Så¬
dant är exempelvis arbetet med sorterande och räknande af kartoliner, utskrif¬
vande af enklare sådana, vissa slag af s. k. prickningsarbete m. m. I åtskilliga
främmande länders statistiska verk utföres dylikt arbete af personer, hvilkas
bildning närmast motsvarar vår folkskolebildning. Vid instundande svenska
folkräkning torde enligt hvad kommittén erfarit försök sannolikt komma
att anställas med användande för visst slags arbete af unga flickor, som genom¬
gått endast folkskola. Med hänsyn till den ofvan berörda grundsatsen och
nödvändigheten att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna för den officiella
statistiken har kommittén tagit under öfvervägande, huruvida icke vid sidan af
de egentliga räknebiträdena, som alltid måste komma att intaga en viktig
plats i Statistiska centralverkets organisation, jämväl mindre kvalificerade
arbetsbiträden skulle kunna där användas. Kommittén har härvid funnit att
detta torde låta sig göra i ej ringa utsträckning.
Då kommittén härefter öfvergår till att framlägga sina särskilda förslag
i afseende på Statistiska centralverkets organisation, har kommittén först att
yttra sig rörande chefens ställning. På grund af ämbetsverkets omfattning
och chefsämbetets vikt kunde visserligen ifrågasättas, att chefen borde
erhålla generaldirektörs värdighet. Då emellertid en sådan förändring i
chefens för det centrala statistiska verket ställning icke kan anses oafvis-
ligen påkallad af behofvet, anser sig kommittén icke böra framställa förslag
härom utan hemställer att chefen för Statistiska centralverket erhåller
öfverdirektörs värdighet i likhet med hvad förhållandet för närvarande är i
Statistiska centralbyrån.
Det betydande arbetsområde kommittén föreslagit för Statistiska central¬
verket och storleken af den personal som måste där anställas komma uppen¬
barligen att göra ämbetsverkets ledning synnerligen svår och kräf¬
vande. Chefen behöfver därför vid sin sida män af framstående duglighet.
För att draga till sig sådana måste verket sättas i tillfälle att erbjuda dem
en ställning och löneförmåner som kunna anses lockande. Kommittén finner
den enda utvägen härtill vara, att hos verket anställes ett lämpligt antal
byråchefer, hvilka ha att närmast ansvara för ledningen en hvar af sin
byrå. För närvarande finnes praktiskt taget ingen utsikt för en statistisk
tjänsteman att vinna högre befordran inom de statistiska verken än till andra
gradens tjänst. Att detta skall öfva ett ogynnsamt inflytande på personalens
STATISTISKA CENTRALVERKET.
387
rekrytering är uppenbart, och erfarenheten har äfven ådagalagt, att fram¬
stående förmågor funnit sig böra lämna en bana, där all befordran afklip-
pes med uppnående af en förste aktuariebefattning. Det är därför nödvän¬
digt, att, hvilken organisationsform än må väljas för den officiella statisti¬
ken, möjligheter till högre befordran öppnas genom inrättande af tredje gra¬
dens tjänster. Kommittén är alltså af den bestämda uppfattning, att, äfven
om den nuvarande decentraliserade organisationen bibehölles, skulle det vara
oundgängligt att såväl i Statistiska centralbyrån som för särskilda stati¬
stiska af delningar inrätta byråchefsbefattningar.
Vid öfvervägande af det erforderliga aptalet byråer i Statistiska cen¬
tralverket har kommittén funnit, att detta icke kan sättas till mindre
än fyra, i händelse kommittémajoritetens förslag om näringsstatistikens för¬
läggande till Statistiska centralverket bifalles. Skulle däremot i enlighet
med det af kommitténs ledamot Key-Aberg framställda förslaget närings-
statistiken kvarblifva hos Kommerskollegium, kan antalet byråer i cen¬
tralverket minskas till tre, men i stället måste då i Kommerskollegium inrät¬
tas en näringsstatistisk byrå. Sammanräknade antalet byråer blir sålunda
lika i båda fallen.
De särskilda statistiska grenarnas fördelning på de olika byråerna bör
under förutsättning af näringsstatistikens förläggning till Statistiska central¬
verket blifva följande.
Första byrån: befolkningsstatistik, rättsstatistik, undervisningsstatistik
och valstatistik;
Andra byrån: Kung!. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser,
jordbruksstatistik, domänstatistik, allmän skogsstatistik, fiskeristatistik samt
bergverks- och industristatistik;
Tredje byrån: handelsstatistik och sjöfartsstatistik jämte ärenden, som
icke tillhöra annan byrås handläggning; samt
Fjärde byrån: fastighetsstatistik, statistik öfver vägar och skjutsan¬
stalter, aktiebolagsstatist.ik, sparbanksstatistik, statistik öfver fromma stiftel¬
ser, förmögenhets- och inkomststatistik, fattigvårdsstatistik, finansstatistik
och kommunalstatistik.
I händelse näringsstatistiken icke förlägges till Statistiska centralverket,
torde de tre byråerna i centralverket böra få följande omfattning.
Första byrån: befolkningsstatistik, rättsstatistik och undervisningssta¬
tistik;
Andra byrån: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser, jord¬
bruksstatistik, domänstatistik, allmän skogsstatistik, fiskeristatistik, statistik
öfver vägar och skjutsanstalter, aktiebolagsstatistik, sparbanksstatistik, stati¬
stik öfver fromma stiftelser och valstatistik; samt
Tredje byrån: fastighetsstatistik, förmögenhets- och inkomststatistik,
fattigvårdsstatistik, finansstatistik och kommunalstatistik jämte ärenden, som
icke tillhöra annan byrås handläggning.
388
STATISTISKA CENTRAL VERKET.
Öfriga
tjänstemän.
Statistisk årsbok och femårsöfversikten öfver rikets utveckling böra i
båda fallen utarbetas af samtliga byråer gemensamt under chefens direkta
ledning. De delar af ifrågavarande publikationer, som behandla den icke
centraliserade statistiken, skulle härvid utarbetas på de byråer, hvilkas ar¬
betsområden de närmast beröra. Sålunda böra de arbetsstatistiska delarne utar¬
betas af andra byrån, hvilken jämväl får öfvertaga behandlingen af de nä-
ringsstatistiska partierna, därest näringsstatistiken förlägges utom central¬
verket. I fråga om den icke centraliserade statistiken måste emellertid
centralverket jämväl kunna påkalla biträde af de ämbetsverk som utarbeta
denna statistik. Härför erforderliga bestämmelser ha förut (s. 104) af kom¬
mittén föreslagits.
Vid uppgörande af förslagen till byråindelning har kommittén sökt tillse,
å ena sidan att byråernas arbetsbörda blir så lika som möjligt och å andra
sidan att sammanhörande grenar af statistiken hänförts till samma byrå.
Att sistnämnda grundsats iakttages är af vikt, emedan härigenom blir lät¬
tare för byråchefen att grundligt sätta sig in i alla de grenar af statisti¬
ken hvilkas ledning åligger honom.
Kommittén har tänkt sig att i regel hvarje byråchef bör, utom den all¬
männa ledningen af de till hans byrå förlagda grenarne af statistiken, direkt
handhafva bearbetningen af en bland hufvudgrenarne. Den närmaste arbets¬
ledningen för öfriga grenar uppdrages åt tjänstemän dels af andra, dels
af första graden. Härvid böra för de viktigaste grenarne användas tjänste¬
män af andra graden, förste aktuarier, medan de mindre betydande grenarne
kunna anförtros åt tjänstemän af första graden, aktuarier. I flera fall bör
för öfrigt en tjänsteman handhafva bearbetningen af mer än en gren af sist¬
nämnda beskaffenhet.
Hittills har för hvarje statistisk berättelse i allmänhet icke mer än en
ordinarie tjänsteman tagits i anspråk. Det i öfrigt förekommande behofvet af
tjänstemän har fyllts genom extraordinarie sådana. Med hänsyn till ofvan
fastslagna princip, att för ordinarie arbete bör användas ordinarie personal,
bör detta förhållande upphöra. Det blir då nödvändigt att till biträde åt
arbetsledarne anställa ett visst antal aktuarier i stället för amanuenser. Då
emellertid kommittén föreslagit dels betydande förändringar i den förefintliga
statistiken, dels ett ej ringa antal nya statistiska grenar och då det härigenom
förorsakade behofvet af ordinarie tjänstemän icke för närvarande kan med absolut
säkerhet beräknas, anser kommittén försiktigheten kräfva, att till en början icke
ett större antal tjänstemän uppföres på ordinarie stat, än som med tull säkerhet
kan beräknas blifva erforderligt. Häraf följer att kommittén måste föreslå
upprättandet tillsvidare af ett något större antal amanuensbefattningar, än som
kan behöfvas för ämbetsverkets rekrytering och de ordinarie tjänsternas
uppehållande under semester och tjänstledighet. Kommittén utgår härvid
ifrån, att i den mån erfarenheten ådagalägger behofvet af ytterligare eu
STATISTISKA CENTRALVERKET.
389
eller annan ordinarie tjänst, Statistiska centralverket skall till Kungl. Maj:t
inkomma med erforderlig framställning.
Vid beräkningen af det för hvarje byrå behöfliga antalet ordinarie och
extraordinarie tjänstemän har kommittén förutsatt, att dagliga arbetstiden
för ordinarie tjänstemän ökas från nuvarande fem timmar till sex och för
amanuenser från nuvarande tre ä fem timmar till sex. Hvad de först¬
nämnda angår, får ökningen af arbetstiden betraktas såsom en själffallen
följd af ny lönereglerings genomförande. För amanuenser är däremot i
allmänhet inom ämbetsverken arbetstiden väsentligt kortare än den här
ifrågasatta af sex timmar och öfverstiger vanligen icke fyra timmar. Sedan
gammalt har emellertid Statistiska centralbyrån härvid utgjort ett undan¬
tag, i det amanuensernas dagliga arbetstid där i regel utgjort fem timmar och
i vissa fall varit ännu längre. Enligt hvad erfarenheten visat, har denna
anordning varit synnerligen fördelaktig ur ämbetsverkets synpunkt. Då med
de goda befordringsutsikter det af kommittén föreslagna Statistiska central¬
verket skulle komma att erbjuda det icke synes vara för de extraordinarie
tjänstemännen behöfligt att för vinnande af bättre befordringsutsikter sam¬
tidigt tjänstgöra inom mer än ett ämbetsverk, tvekar ej kommittén föreslå
att dagliga arbetstiden för amanuenser i Statistiska centralverket bör normalt
blifva sex timmar, dock med rättighet för ämbetsverket att i undantagsfall
medgifva minskning i denna arbetstid mot proportionell nedsättning i arfvodet.
Antalet tjänstemän på hvarje särskild byrå beräknar kommittén på föl¬
jande sätt för alternativet med fyra byråer i Statistiska centralverket.
Första byrån skulle hufvudsakligen omfatta tre synnerligen betydande
grenar af statistiken, nämligen befolkningsstatistiken, rättsstatistiken och
undervisningsstatistiken. Under förutsättning att byråchefen själf direkt hand¬
har bearbetningen af en af dessa, erfordras för de båda andra två förste
aktuarier. Vid bedömande af behofvet af tjänstemän i öfrigt har man att
närmast utgå från det antal, som för närvarande anlitas för ifrågavarande
grenar. För befolkningsstatistiken användas en förste aktuarie och två
till tre amanuenser, för rättsstatistiken en byråchef och för undervisnings¬
statistiken en kanslisekreterare och två amanuenser. Byråchefen, förste
aktuarien och kanslisekreteraren motsvaras i den föreslagna nya organisa¬
tionen af byråchefen och två förste aktuarier. På grund af de synner¬
ligen betydliga utvidgningar rättsstatistiken och undervisningsstatistiken
skulle vinna enligt kommitténs förslag lär antalet tjänstemän i öfrigt å byrån
icke kunna anslås till mindre än två aktuarier och två amanuenser. I jäm¬
förelse med nuvarande organisation visar sålunda den föreslagna nya en ökning
med två aktuarier men minskning med två till tre amanuenser, hvarjämte en
kanslisekreterarebefattning skulle utbytas mot en förste aktuarietjänst. För
folkräkningarna, den särskilda återfallsstatistiken och valstatistiken, hvilka
icke årligen återkomma, har ingen personal här beräknats. Beträffande per¬
sonal för folkräkningarna framställer kommittén nedan förslag. För återfalls-
390
STATISTISKA CENTRAL VERKET.
statistiken bör hvarje gång särskild personal anställas. Det sistnämnda gäl¬
ler äfven i fråga om valstatistiken, därest icke någon af centralverkets ordi¬
narie tjänstemän eller amanuenser kan öfvertaga dess bearbetning vid sidan
af sina öfriga åligganden, en anordning som sannolikt torde kunna vidtagas, i
händelse central verket erhåller den af kommitténs majoritet föreslagna om¬
fattningen.
I fall straffregistret förlägges till Statistiska centralverket, måste utöfver
de ofvan föreslagna tjänstemännen anställas ytterligare en aktuarie.
Andra byrån skulle behandla statistiken rörande tvenne hufvudgrupper af
näringar, nämligen å ena sidan jordbruk, skogshushållning och fiske samt å andra
sidan bergsbruk och industri, hvarjämte dit skulle höra Kungl. Maj:ts be-
fallningshafvandes femårsberättelser och domänstatistiken. För nämnda båda
hufvudgrupper erfordras förutom byråchefen närmast en förste aktuarie. För
närvarande äro i Statistiska centralbyrån för femårsberättelserna jämte sam¬
mandrag samt jordbruksstatistiken anställda en förste aktuarie och en ama¬
nuens, hvarjämte hufvudsakligen för femårsberättelserna på extra stat uppförts
en aktuariebefattning. På grund af behofvet af förstärkning af arbetskraf¬
terna jämväl på andra afdelningar i centralbyrån har emellertid extraordinarie
aktuarien endast i mindre mån kunnat syssla med ifrågavarande arbete. Vid
jämförelsen mellan nuvarande och föreslagna arbetskrafter anser sig emeller¬
tid kommittén böra taga honom i beräkning i detta sammanhang. I Kom¬
merskollegium användas för industristatistiken en aktuarie och tre till fyra
amanuenser samt för bergverksstatistiken under någon tid af året en aktu¬
arie eller en amanuens, som eljest är sysselsatt vid handelsstatistiken. Så¬
som chef för hela den näringsstatistiska afdelningen är därjämte anställd en
förste aktuarie, hvilken kommittén emellertid tager i beräkning vid liandels-
och sjöfartsstatistiken. Kommittén har i afseende på de till ifrågavarande
byrå häoförda grenar af statistiken föreslagit dels en fullständig omläggning af
jordbruksstatistiken, dels upprättande af domänstatistik, allmän skogsstatistik
och ffskeristatistik, dels inrättande af ett industriregister och anställande af
industristatistiska specialundersökningar. A andra sidan har kommittén före¬
slagit, att det nuvarande sammandraget af femårsberättelserna skulle utbytas
mot en fristående femårsöfversikt, hvarjämte kommitténs majoritet hemställt om
en väsentlig inskränkning i fetnårsberättelsernas nuvarande innehåll och kom¬
mitténs ledamot Widell föreslagit indragning af nämnda berättelser. Med hän¬
syn till dessa förändringar beräknar kommittén, att af tjänstemän i öfrigt å byrån
komma att erfordras för jordbruks-, domän-, skogs- och fiskeristatistiken samt
femårsberättelserna två aktuarier och två amanuenser samt för bergverks- och
industristatistiken likaledes två aktuarier och två amanuenser. Därest ledamoten
Widells förslag om femårsberättelsernas indragning bifalles, kan antalet amanu¬
enser minskas med en. I jämförelse med nuvarande förhållanden visar den före¬
slagna organisationen af byrån ökning med en byråchef och två aktuarier samt
i händelse af bifall till ledamoten Widells förslag minskning med en amanuens.
STATISTISKA CENTRALVERKET.
391
Tredje byrån bar föreslagits skola hufvudsakligen omfatta statistiken öfver
handel och sjöfart. Härmed sysselsättas för närvarande i Kommerskollegium
tre aktuarier och fem amanuenser, hvartill kominer den i Generaltullstyrelsen
anställda personalen, från och med 1911 utgörande en förste aktuarie och två
aktuarier. Af de nämnda tjänstemännen i Kommerskollegium tjänstgör
emellertid en jämväl såsom sekreterare, hvarjämte en enligt hvad nyss nämn¬
des tidtals sysselsättes med bergverksstatistiken. Dessutom bör enligt hvad
ofvan anförts här tagas i beräkning den i Kommerskollegium såsom chef för
den näringsstatistiska afdelningen anställde förste aktuarien. Personalen
för handels- och sjöfartsstatistiken utgör sålunda två förste aktuarier, fem
aktuarier och fem amanuenser. Ehuru den af kommittén föreslagna obliga¬
toriska värdedeklarationens införande måste komma att väsentligt öka ar¬
betet på handelsstatistiken, anser kommittén med hänsyn till bland annat den
förenkling i arbetet, som blir en följd däraf att hela utarbetandet af
handelsstatistiken sker i ett enda ämbetsverk, personalen å den föreslagna
tredje byrån kunna inskränkas till en byråchef, en förste aktuarie, fyra
aktuarier och tre amanuenser. Ökning skulle sålunda ske med en byråchef
men minskning med en förste aktuarie, en aktuarie och tva amanuenser.
Fjärde byrån skulle af nu förefintlig statistik omfatta statistiken öfver
vägar och skjuts anstalter, sparbanker, fromma stiftelser samt kommunernas
fattigvård och finanser. Af nya statistiska grenar skulle hit hänföras fastig-
hetsstatistik, aktiebolagsstatistik, förmögenhets- och inkomststatistik, allmän
finansstatistik samt statistik öfver kommunaltekniska företag. Enligt nu¬
varande organisation äro endast för statistiken öfver kommunernas fattigvård
och finanser särskilda tjänstemän afsedda, nämligen en förste aktuarie och
en amanuens. Rörande den tjänstemannapersonal, som erfordras för fastighets-
statistiken och statistiken öfver fromma stiftelser, hvilka skulle utkomma
blott hvart tionde år, äfvensom för den del af förmögenhets- och inkomst¬
statistiken, som likaledes skulle utgifvas endast hvart tionde år, framställer
kommittén nedan förslag. För öfriga till byrån förlagda grenar af statistiken
anser kommittén behöfva anställas, förutom byråchef, en förste aktuarie, tre
aktuarier och tre amanuenser. Utöfver nuvarande personal skulle sålunda
erfordras en byråchef, tre aktuarier och två amanuenser. Af de föreslagna
tjänstemännen äro förste aktuarien, två aktuarier och en amanuens afsedda
för statistiken öfver vägar och skjutsanstalter, fattigvårdsstatistiken och
kommunalstatistiken. På grund af de utvidgningar och förändringar sist¬
nämnda statistik skulle undergå kommer nämligen för denna att erfordras ett
betydligt större antal tjänstemän, än som för närvarande äro sysselsatta med
statistiken öfver kommunernas fattigvård och finanser. Aktiebolagsstatistiken,
sparbanksstatistiken, den årliga förmögenhets- och inkomststatistiken samt
den allmänna finansstatistiken skulle med förestående anordning komma att
särskildt påhvila byråchefen med biträde af en aktuarie och två amanuenser.
392
STATISTISKA CENTRAL VERKET.
Därest nä ringsstatistiken förlägges utom Statistiska central verket, och
detta till följd häraf organiseras på tre byråer i stället för fyra, ställer sig
behofvet af tjänstemän pa de särskilda byråerna på följande sätt.
Första byråns personal blir oförändrad. Andra byråns personal minskas
till följd af bergverks- och industristatistikens bortfallande med en förste
aktuarie, två aktuarier och två amanuenser men behöfver ökas med en
aktuarie och en amanuens till följd af att statistiken öfver vägar och skjuts¬
anstalter, aktiebolagsstatistiken, sparbanksstatistiken och valstatistiken hit
öf\ erflyttas samt med hänsyn därtill, att byråns arbete med utarbetandet af
statistisk årsbok och femårsöfversikten öfver rikets utveckling kommer att
blifva mera betungande, än om näringsstatistiken förlägges till centralverket.
Någon minskning åt byråns sålunda föreslagna personal, i händelse enligt
ledamoten Widells förslag femårsberättelserna indragas, anser kommittén
icke tillrådlig. På tredje byrån, som närmast skulle motsvara den ofvan
föreslagna fjärde byrån, kan personalen till följd af nyssnämnda öfver-
flyttning al vissa grenar af statistiken till andra byrån minskas med en
aktuarie.
För den näring .^statistiska byrån i Kommerskollegium beräknar kommit¬
tén erfordras, förutom byråchef, tva förste aktuarier, sex aktuarier och fem
amanuenser.
Förlägges näringsstatistiken till Statistiska central verket, blir enligt
kommitténs förslag antalet tjänstemän på centralverkets fyra byråer: fyra
byråchefer, fem förste aktuarier, tretton aktuarier och tolf amanuenser. I
händelse näringsstatistiken icke förlägges till Statistiska centralverket, be¬
räknas för centralverkets tre byråer och den näringsstatistiska byrån
i Kommerskollegium sammanlagdt fyra byråchefer, fem förste aktuarier,
tretton aktuarier och tretton amanuenser. I händelse af femårsberättelser¬
nas indragning torde en amanuensbefattning kunna indragas enligt det förra
men icke enligt det senare alternativet. Näringsstatistikens förläggande
utom centralverket beräknas sålunda medföra behof af ytterligare en till två
amanuenser utöfver det eljest erforderliga antalet. Därest straff registret för¬
lägges till centralverket, tillkommer enligt båda alternativen en aktuarie.
I det föregående har ingen personal beräknats för de blott hvart tionde
år återkommande folkräkningarna, fastighetsstatistiken och den på själf-
deklarationerna grundade förmögenhets- och inkomststatistiken samt stati¬
stiken öfver fromma stiftelser. För folkräkningarnas utförande har hittills i
Statistiska centralbyrån måst användas särskildt anställd personal, ehuru en
dylik anordning såsom lätt inses måst medföra allvarliga olägenheter.
Genom kommitténs förslag om vissa andra blott hvart tionde år återkommande
undersökningar, hvilka skulle ske för de år som sluta på 5, blir emellertid
utarbetandet af sådana undersökningar ett kontinuerligt arbete. Efter folk¬
räkningens atslutande vidtager nämligen omedelbart arbetet med statistiken
öiver fromma stiftelser och efter dettas slut utarbetandet af fastighetsstati-
STATISTISKA CENTRALVERKET.
393
stiken samt förmögenhets- och inkomststatistiken, hvilket arbete kan beräknas
räcka, tills dess nästa folkräkning skall börja förberedas. Under sådana om¬
ständigheter anser sig kommittén böra föreslå, att en särskild förste aktuarie
anställes i Statistiska centralverket för att handhafva utarbetandet af ifråga¬
varande undersökningar samt en amanuens såsom hans biträde.
Vid sidan af den för det egentliga statistiska arbetet afsedda persona¬
len måste särskilda tjänstemän anställas i Statistiska centralverket såsom
bibliotekarie och registrator, den senare tillika kassör, i likhet med hvad för¬
hållandet är i Statistiska centralbyrån. För närvarande äro båda dessa
tjänstemän af första graden, och kommittén saknar anledning häruti föreslå
någon förändring hvad registratorn beträlfar. Annorlunda ställer sig däre¬
mot saken i fråga om bibliotekarien. Förutom vården af det alltjämt växan¬
de biblioteket — för närvarande upptager accessionskatalogen omkring 40,000
nummer — har denne åtskilliga andra synnerligen betydelsefulla åligganden.
Han har sålunda att ombesörja all utrikes bref växling och meddela de för ut¬
ländska årsböcker och kalendrar, sådana som Almanack de Gotha, Statesman’s
yearbook, Statistical abstract m. fl., erforderliga uppgifterna. Vidare har han
att i allmänhet besvara de muntliga eller skriftliga förfrågningar, som i
olika statistiska ämnen oupphörligen framställas från myndigheter och en¬
skilda personer inom landet. Den upplysningsverksamhet i statistiska ämnen,
som utgör en viktig uppgift för Statistiska centralbyrån, har sålunda kom¬
mit att till hufvudsaklig del utöfvas af bibliotekarien, hvilken på grund häraf
måste vara en synnerligen erfaren och mångsidigt kunnig statistiker.
Slutligen har bibliotekarien att ombesörja utdelningen af det statistiska
trycket till såväl in- som utlandet och vårda restupplagorna af dylikt tryck.
Äfven om Statistiska centralbyråns verksamhetsområde icke skulle ut¬
vidgas utöfver det nuvarande, lär det därför blifva oundgängligt, att bib¬
liotekariens befattning uppflyttas till andra graden, då det eljest under nu¬
varande förhållanden torde blifva svårt att för denna kräfvande och vik¬
tiga plats erhålla en lämplig innehafvare. Då enligt kommitténs förslag
bibliotekarien i Statistiska centralverket skulle ha i hufvudsak samma
åligganden som i Statistiska centralbyrån, bör han erhålla förste aktuaries
aflöning och ställning i öfrigt.
Ehuru under de senaste åren den utländska brefväxlingen och meddelan¬
det af statistiska uppgifter för utländsk räkning till största delen ombe¬
sörjts af öfverdirektören personligen, ett förhållande som emellertid icke kan
beräknas fortfara för framtiden, har bibliotekariens i Statistiska centralbyrån
arbetsbörda ökats i så hög grad, att han under den sista tiden nästan stän¬
digt behöft biträde af en amanuens. Med hänsyn härtill föreslår kommittén
att i Statistiska centralverket anställes en amanuens såsom biträde till
bibliotekarien.
Hela tjänstemannapersonalen i Statistiska centralverket skulle sålunda,
chefen oräknad, enligt kommittémajoritetens förslag blifva följande: fyra
394
STATISTISKA CENTRALVERKET.
Sakkunniga
biträden.
Öfriga biträ¬
den.
byråchefer, sju förste aktuarier, bibliotekarien inräknad, fjorton aktuarier,
regi-stratorn inräknad, och fjorton amanuenser. Personalen i Justitiedepar¬
tementets statistiska byrå, Ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning,
Kommerskollegii näringsstatistiska afdelning, Generaltullstyrelsens statistiska
afdelning och Statistiska centralbyrån utgör tillsammans, chefen för central¬
byrån oräknad: en byråchef, fem förste aktuarier, en kanslisekreterare,
nio aktuarier och femton amanuenser. Ökningen blir sålunda, om kansli-
sekreteraren räknas lika med förste aktuarie, tre byråchefer, en förste ak¬
tuarie och fem aktuarier, hvaremot antalet amanuenser minskas med en.
Denna minskning bortfaller i händelse näringsstatistiken kvarblifver i Kom¬
merskollegium.
På olika ställen i sina betänkanden har kommittén föreslagit användandet
i Statistiska centralverket af sakkunniga biträden för vissa grenar af stati¬
stiken, nämligen för statistiken rörande jordbruk, mejerihandtering, skogs¬
hushållning, fiske och handel samt för de industristatistiska specialundersöknin-
garne. Dessutom erfordras sakkunnigt biträde för statistiken öfver döds¬
orsakerna. De sakkunnige för mejerihandtering och fiske skulle blifva stats-
konsulenten i mejerihushållning resp. fiskeriassistenten. Då den af kom¬
mittén föreslagna mejeristatistiken är afsedd att ersätta den för närvarande
af statskonsulenten utgifna och då fiskeriassistenten kan af Landtbruksstyrelsen
åläggas att biträda vid sådant arbete som här är i fråga, torde några arf-
voden för dessa sakkunnige icke behöfva beräknas. Öfriga sakkunnige torde
lämpligen böra antagas mot arfvode, vare sig tillsvidare eller för viss
särskild utredning. För de sakkunnige beträffande dödsorsaker och skogs¬
hushållning, hvilka skulle endast vid behof rådfrågas, synes arfvodet kunna
sättas till 500 kronor årligen för hvardera. För den lokalundersökare, som
under vinter hal fåret skulle biträda vid jordbruksstatistiken, torde arfvode
böra beräknas såsom för aktuarie i ämbetsverket. Såsom sakkunniga biträ¬
den vid handelsstatistikens utarbetande böra anställas tvenne i tullbehand-
lingsgöromål väl förfarne tuiltjänstemän mot årligt arfvode för hvardera
af 2,800 kronor, motsvarande kammarskrifvaraflöning i tullverket. Till dessa
befattningar bör Generaltullstyrelsen meddela förordnande att gälla tills¬
vidare under ett år. Arfvodet för ingenjör, som anställes såsom ledare af
industristatistisk specialundersökning, torde däremot behöfva beräknas till
samma belopp som förste aktuaries aflöning.
Enligt hvad ofvan antydts böra jämte tjänstemän och sakkunniga biträden
i Statistiska centralverket anställas andra biträden af tvenne olika sias- dels
sådana motsvarande de för närvarande i ämbetsverken använda i allmänhet
kvinnliga biträden, dels biträden af lägre bildningsgrad. De förstnämnda
hemställer kommittén må benämnas kontorsskrifvare, de sistnämnda kontors-
biträden. För att kunna antagas vare sig till ordinarie eller extra kontors¬
skrifvare bör såsom kompetensvillkor uppställas aflagd studentexamen, real-
skolexamen eller afgångsexamen från högre läroverk för flickor, i samtliga fall
STATISTISKA CENTRALVE11KET.
395
med vitsord om godkända insikter i aritmetik (matematik), dock att de som
intill den nya statens trädande i kraft vunnit anställning i statistiskt ämbets¬
verk eller statistisk afdelning må kunna befordras till kontorsskrifvare, oafsedt
nämnda kompetensvillkor. Några högre kunskapsfordringar för kontorsbi-
trädena böra däremot icke fastställas, utan torde för dem genomgången folk-
skolekurs vara tillfyllest.
Biträdenas af högre grad, kontorsskrifvarnas, ställning är numera i
princip afgjord, sedan år 1910 på Fångvårdsstyrelsens stat uppförts an¬
slag för ett dylikt biträde och Riksdagen därvid lämnat utan anmärkning
de enligt statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den I t januari
1910 af Kungl. Maj:t föreslagna allmänna grunderna för sådana biträdens an¬
ställande inom ämbetsverken samt deras aflöning och öfriga förmåner.
Enligt dessa bestämmelser bör, när för en myndighet föreligger ett
verkligt och stadigvarande behof af biträde samt myndigheten kan för stats¬
tjänsten utnyttja biträdets arbetskraft i hufvudsakligen samma omfattning
som den ordinarie personalens, en dylik biträdesbefattning uppföras å ordi¬
narie stat. Biträdets rättigheter och skyldigheter utmätas väsentligen på
samma sätt som tjänstemännens. Biträde antages i regel medelst konstitu¬
torial. Såsom kompetensvillkor fordras, förutom de särskilda som kunna
ifrågakomma, minst ett års proftjänstgöring med rätt för vederbörande
myndighet att pröfva, om och i hvad mån föregående arbete såsom biträde i
samma eller annat verk må kunna ersätta proftjänstgöringen. Biträdes arbets¬
tid å tjänsterummet skall i regel vara sex timmar, men i verk, där nämnda
arbetstid är för tjänstemännen bestämd till sju timmar, denna tid. År ar¬
betstiden sex timmar, skall biträde vara pliktigt att i särskilda fall, då ar¬
betets behöriga gång det kräfver, kvarstanna i arbetet a tjänsterummet intill
ytterligare en timme, men verkställer biträde arbete därutöfver, vare sig å
tjänsterummet eller i hemmet, skall detta särskildt betalas. A-flöningsför-
månerna uppdelas i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg jämte ålders-
tillägg och gäller om dessa förmåners åtnjutande eller afstående under sjuk¬
dom eller tjänstledighet, hvad för tjänstemän är stadgadt. Semester utan
minskning i aflöningen bör beredas biträde under en månad årligen å tid,
då sådant lämpligen kan ske utan hinder i göromålens behöriga gång i
verket. Pensionsrätt tillkommer biträde i enlighet med bestämmelserna i
pensionslagen, likasom äfven biträdes skyldighet att från beställningen afgå
regleras af stadgandena i samma lag. Biträde, som vid den nya statens
ikraftträdande är anställdt hos vederbörande myndighet och antages till
biträde å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till
o-odo den tid biträdet dessförinnan innehaft stadig anställning hos myndigheten.
1 en punkt anser sig emellertid kommittén med hänsyn till förhållan¬
dena inom de statistiska verken böra ifrågasätta ändring i dessa bestäm¬
melser. Då ordinarie arbetstiden å tjänsterummet för tjänstemännen inom
dessa verk är afsedd att blifva sex timmar dagligen, skulle enligt ofvan
396
STATISTISKA CENTRALVERKET.
anförda bestämmelser ersättning till biträde för öfvertidsarbete utgå endast
för den tid, som öfverskjuter sju timmar. Emellertid kan det icke undvikas,
att i statistiska verk biträden vid vissa tider på året, då ärendena äro sär¬
skilt brådskande, dagligen måste åtaga sig hemarbete. Under sådana om¬
ständigheter skulle den anförda bestämmelsen leda till att den ordinarie
arbetstiden å tjänsterummet periodvis ökades till sju timmar, hvilket icke
torde vara afsedt och enligt kommitténs på erfarenhet från olika håll grun¬
dade åsikt icke heller tillrådligt. Kommittén vill därför hemställa att bi¬
träde i statistiskt verk må erhålla ersättning för allt arbete, som af det¬
samma utföres utöfver de stadgade sex timmarna.
De ifrågavarande kontorsskrifvarna skulle enligt kommitténs förslag
komma att uppgå till ett mycket betydligt antal, och en väsentlig och be¬
tydelsefull del af arbetet inom Statistiska centralverket är afsedt att af dem
utföras. För att centralverket skall kunna tillfredsställande fylla sin upp¬
gift, är därför af vikt att biträdesbefattningarna besättas med så dugliga
personer som möjligt och att deras innehafvare äfven efter utnämning till
ordinarie med ifver och intresse utföra sitt arbete. Eu stark sporre härtill
skulle tydligen gifvas, därest möjlighet till någon vidare befordran kunde
erbjudas dem. Lämpligen synes detta kunna ske genom att ett mindre antal
något högre aflönade biträdesbefattningar inrättas, till hvilka de dugligaste
af kontorsskrifvarna kunna vinna befordran. Den jämförelsevis ringa ökning
i utgift, som härigenom skulle förorsakas, komme säkerligen att till fullo
uppvägas af de fördelar en dylik anordning innebär. Kommittén föreslår
därför att på Statistiska centralverkets stat uppföres ett antal, lämpligen
sex, särskilda biträdesbefattningar, hvilkas innehafvare benämnda bokhållare
skulle erhålla högre aflöning än kontorsskrifvarna. Kommittén tillåter sig
erinra att en liknande anordning är genomförd i Järnvägsstyrelsen och en¬
ligt hvad kommittén erfarit visat sig synnerligen fördelaktig. I händelse
näringsstatistiken icke skulle centraliseras, torde tre kvinnliga bokhållare
böra anställas i Statistiska centralverket och tre å den näringsstatistiska
byrån i Kommerskollegium.
Samma bestämmelser som för bokhållarna och kontorsskrifvarna anser
kommittén böra gälla äfven för de föreslagna lägre kvalificerade biträdena,
kontorsbiträdena. Deras befattningar böra sålunda uppföras på stat, de böra
antagas medelst konstitutorial och åtnjuta semester, pension o. s. v. i enlighet
med hvad för kontorsskrifvare kan komma att stadgas. Skillnaden mellan
de båda slagen af biträden skulle sålunda ligga dels i den olika kompetensen,
dels i aflöningsbeloppen, hvarom kommittén nedan framställer förslag.
Såsom ordinarie bokhållare, kontorsskrifvare eller kontorsbiträden anser
kommittén endast kvinnor böra anställas. Däremot bör hinder ej möta för an¬
ställande af män såsom extra biträden, hvarigenom särskildt yppas möjlig¬
het att för handelsstatistiken kunna såsom biträden förvärfva extraordi¬
narie tulltjänstemän.
STATISTISKA CENTRALVERKET.
397
Då erfarenheten visat att anställandet i ämbetsverken af gifta kvinnor
medför olägenheter af flerahanda slag, får kommittén hemställa att gift
kvinna icke må utnämnas till ordinarie bokhållare, kontorsskrifvare eller
kontorsbiträde och att dylik tjänstinnehafvare som ingår äktenskap skall
samtidigt lämna sin ordinarie befattning inom ämbetsverket. Likaledes har
erfarenheten ådagalagt vikten af att med statistiskt arbete sysselsatt kvinna
åtnjuter god hälsa. Kommittén får därför hemställa att sökande före in¬
träde i ämbetsverket med behörigt läkarbetyg styrker sig vara fri från
sjuklighet, svaghet eller kroppslyte, som kan anses menligt inverka på
tjänstutöfningen.
Enligt ofvannämnda af Kungl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen god¬
kända bestämmelser rörande anställande af biträden inom ämbetsverken
bör biträdesbefattning uppföras på stat, så snart ett stadigvarande behof af
biträde föreligger och ämbetsverket är i tillfälle att utnyttja biträdets
arbetskraft i erforderlig omfattning. Dels på grund af de af kommittén
föreslagna genomgripande förändringarna och utvidgningarna af den offi¬
ciella statistiken, dels till följd af omöjligheten att nu bedöma, i hvad
män arbete, som hittills utförts af högre kvalificerade biträden, kan öfver-
1 ämnas till de föreslagna kontorsbiträdena, anser sig kommittén böra
föreslå att för närvarande icke större antal kontorsskrifvarbefattningar upp¬
föres på stat, än som med full säkerhet kan beräknas blifva behöflig!. Några
kontorsbiträdesbefattningar på stat föreslår icke kommittén af det skäl, att
med hänsyn till den ofvan nämnda fordran på ett års proftjänstgöring ingen
innehafvare af sådan befattning skulle kunna utnämnas under det första året
den nya staten tillämpas. Kommittén utgår emellertid från att Statistiska
centralverket, så snart behofvet af biträdesbefattningar af det ena eller andra
slaget är konstateradt, skall göra erforderlig framställning till Kungl. Maj:t.
Det af kommittén nedan föreslagna antalet kontorsskrifvarbefattningar
afser sålunda endast dem som böra uppföras på ordinarie stat för det första år
under hvilket staten för Statistiska centralverket tillämpas. I kontors-
skrifvarbefattningarna inbegripas härvid jämväl de ofvan föreslagna bok¬
hållare'änsterna. Kommittén anser sig emellertid i detta sammanhang böra
meddela en beräkning äfven af det antal biträden vare sig af högre eller
lägre grad, som kommittén anser sannolikt komma att behöfvas utöfver de
på staten föreslagna och för hvilkas aflönande sålunda för ofvan berörda år
medel böra beviljas på extra stat. Däremot har kommittén icke ansett sig
böra i sina beräkningar inbegripa den personal, som behöfves för de icke
årliga undersökningarna, folkräkningarna, fastighetsstatistiken m. m. Härför
erforderliga medel synas lämpligen på sätt hittills i allmänhet skett böra af
Kungl. Maj:t för hvarje särskildt tillfälle ställas till förfogande.
Antalet bokhållar- och kontorsskrifvarbefattningar, som böra för närvarande
uppföras på ordinarie stat, samt antalet därutöfver erforderliga extra kontors¬
skrifvare och kontorsbiträden, utgör enligt kommitténs beräkning: för befolk-
398
STATISTISKA CENTKAL VERKET.
Vaktbetjäntc.
Statistiska
central¬
verkets in¬
struktion.
ningsstatistiken resp. 12 och 2, för rättsstatistiken 1 och 2, för undervisnings-
statistiken 5 och 3, för jordbruks-, domän-, skogs- och fiskeristatistiken samt fem¬
årsberättelserna 3 och 6, för industri- och bergverksstatistiken 6 och 1, för han¬
dels- och sjöfartsstatistiken 25 och 35, för förmögenhets- och inkomststatistiken 1
och!, för kommunalstatistiken 4 och 1, för omgå till fjärde byrån hänförda gre¬
nar af statistiken 1 och 1 samt till biträde åt chefen, bibliotekarien och regi-
stratorn 1 ordinarie kontorsskrifvare. Under förutsättning att näringsstati-
stiken förlägges till centralverket skulle sålunda antalet på stat uppförda
bokhållar- och kontorsskrifvarplatser uppgå till 59 och antalet biträden i
öfrigt till 55, hvartill i händelse af straffregistrets öfverflyttande till central¬
verket kommer en ordinarie kontorsskrifvarbefattning. Förlägges närings-
statistiken utom Statistiska centralverket, skulle af ofvan beräknade antal
ordinarie bokhållare och kontorsskrifvare samt biträden i öfrigt komma på
centralverket resp. 28 (eventuellt 29) och 19 samt på Kommerskollegii närings-
statistiska byrå resp. 31 och 36. Emellertid anser sig kommittémajoriteten här¬
vid böra erinra om att af skäl som ofvan (s. 85) anförts näringsstatistikens
förläggande utom centralverket sannolikt komme att medföra ett försenande
af de statistiska publikationerna, därest icke personalen ökas utöfver hvad
som erfordras i fall näringsstatistiken centraliseras. Ide nyss anförda siff¬
rorna torde därför, särskildt för Statistiska centralverket, behöfva ökas för
uppnående af lika snabb publikation i det ena som i det andra fallet. Leda¬
moten Key-Aberg får i denna fråga hänvisa till sitt särskilda yttrande s. 115.
Antalet biträden, som för närvarande sysselsättas med ifrågavarande
grenar åt statistiken, utgör i Justitiedepartementets statistiska byrå 1, i
Ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning 5, i Kommerskollegii afdel¬
ning för näringsstatistik 11, i Generaltullstyrelsen 34 samt i Statistiska
centralbyrån 17 (normalt, för närvarande 26), tillsammans sålunda 68. Då
det för framtiden erforderliga antalet enligt kommitténs ofvanstående beräk¬
ningar utgör 114, skulle sålunda inträda en ökning med 46 biträden. Häraf
komma 20 på handels- och sjöfartsstatistiken, beroende hufvudsakligen på kom¬
mitténs förslag om obligatorisk värdedeklaration och utvidgad månadsstatistik.
I händelse näringsstatistiken förlägges till Statistiska centralverket, er¬
fordras ytterligare en andre vaktmästare utöfver den för närvarande i Sta¬
tistiska centralbyrån anställde. Skall näringsstatistiken kvarblifva i Kom-
merskollegium, behöfver därstädes anställas en vaktmästare särskildt för den
näringsstatistiska afdelningen.
Att framlägga ett fullständigt förslag till instruktion för Statistiska
centralverket torde icke vara behöfligt. Några viktigare bestämmelser vill
kommittén emellertid påpeka.
Förutom de uppgifter, som för närvarande tillkomma Statistiska central¬
byrån, och utarbetandet af de grenar af den officiella statistiken, hvilka
kommittén föreslagit skola förläggas till Statistiska centralverket, bör detta
erhålla till åliggande,
STATISTISKA CENTRAL VERK ET.
399
att på begäran meddela statens ämbetsverk och myndigheter samt åt
Kungl. Maj:t eller med Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta kommittéer
upplysningar i statistiska ämnen, vare sig muntligen genom vederbörande
tjänsteman, som bör vara skyldig att på anmodan närvara i annat ämbets¬
verk eller i kommitté för upplysningars meddelande, eller ock skriftligen,
att åt nyssnämnda ämbetsverk, myndigheter och kommittéer verkställa
statistiska utredningar, börande centralverket, när dylik utredning icke kan
verkställas med tillgänglig personal, till Kungl. Maj:t göra den framställ¬
ning som må erfordras,
att afgifva yttranden öfver statistiska utredningar, som äro ifrågasatta
att utföras af kommittéer eller sådana ämbetsverk, som sakna statistiska
tjänstemän,
att i den män sådant lämpligen kan ske tillhandagå jämväl kommunala
myndigheter och enskilda personer med upplysningar i statistiska ämnen,
att ur formell synpunkt granska den officiella statistik, som utgifves af
andra ämbetsverk än centralverket, samt till Kungl. Maj:t eller vederbörande
ämbetsverk göra de framställningar, som på grund af denna granskning
kunna vara påkallade för vinnande af enhet och planmässighet i den officiella
statistiken och likformighet i dess yttre utstyrsel samt besparing i tryck¬
ningskostnader,
att i öfrigt med uppmärksamhet följa den officiella statistikens utveckling
såväl inom som utom landet och dels till Statistiska rådet i den nedan-
nämnda årsberättelsen, dels där sådant synes lämpligare direkt till veder¬
börande ämbetsverk eller Kungl. Maj:t gorå de framställningar, som må er¬
fordras för en tidsenlig utveckling af den officiella statistiken, samt
att årligen till Statistiska rådet afgifva berättelse rörande den officiella
statistikens utveckling såväl i Sverige som i utlandet och därvid framställa
de förslag till förändringar i statistiken, som centralverket anser på¬
kallade.
Med hänsyn till den betydelse kyrkobokföringen äger för befolknings-
statistiken torde vidare vara lämpligt, att i instruktionen gifves uttryck åt
den ställning Statistiska centralbyrån faktiskt i vissa afseenden intager så¬
som en central myndighet för kyrkobokföringen.
För att tillförsäkra förvaltningen erforderligt inflytande på den officiella
statistiken bör Statistiska centralverket åläggas att vid planläggningen och
i den mån så lämpligen kan ske äfven utarbetandet af statistiska redogörelser,
som närmare beröra förvaltningen, samråda med vederbörande departement
eller förvaltande verk.
Samtliga ordinarie ämbets- och tjänstemän i Statistiska centralverket
torde böra utnämnas af Kungl. Maj:t, i likhet med hvad förhållandet för
närvarande är i Statistiska centralbyrån. Byråchef bör utnämnas efter
förslag af chefen och öfriga tjänstemän efter ansökning och förslag af äm¬
betsverket.
400
STATISTISKA CENTRALVERKET.
Rörande ärendenas handläggning och de särskilda ämbets- och tjänste¬
männens åligganden torde endast följande behöfva här omnämnas.
Öfverdirektören bör i alla frågor, som äro af beskaffenhet att böra in¬
för honom föredragas, äga ensam beslutanderätt.
Föredragande är allt efter ärendets natur byråchef, bibliotekarie eller
registrator, där icke öfverdirektören själf föredrager visst ärende. Vid vik¬
tigare frågors afgörande bör förutom föredraganden ytterligare närvara en, flera
eller alla byråchefer. Till sådana ärenden höra under alla omständigheter
frågor rörande planläggning af nya statistiska undersökningar eller större för¬
ändringar i de redan förefintliga. Tjänsteman, som deltagit i ärendes hand¬
läggning, bör äga rättighet och skyldighet att anföra reservation, därest han
icke instämmer i det fattade beslutet. 1 mindre viktiga ärenden, som endast
röra en byrå, bör vederbörande byråchef äga själfständig beslutanderätt. 1
vissa fall t. ex. beträffande aflåtande af s. k. anmärkningsmemorial bör dylik
rätt tillkomma jämväl annan tjänsteman än byråchef.
Utarbetandet af de statistiska berättelsernas text bör utföras af veder¬
börande byråchef eller under hans ledning och kontroll af den förste aktuarie
eller aktuarie, som handhar arbetet med statistiken ifråga.
Diarie- och registerföring bör i största möjliga utsträckning förläggas
till byråerna och deras underafdelningar, äfvensom till biblioteket. I det all¬
männa diariet och registraturet böra endast upptagas sådana ärenden, som
skola föranleda beslut af öfverdirektören, resp. sådana expeditioner som af
honom underskrifvas. Samtliga utländska ärenden och expeditioner torde
emellertid lämpligen böra upptagas i särskildt diarium och registratur förda
af bibliotekarien.
Statistiska Öfver dir ektörens aflöning föreslår kommittén till samma belopp, som
verkets“stat blifvit faststälWt för cheferna i andra med Statistiska central verket jämför-
Aflönino-ar verb;’ e^er till 10,000 kronor.
De ordinarie tjänstemännens och vaktmästarnes aflöning bör blifva den¬
samma, som i allmänhet tillämpats vid nyreglering af ämbetsverk under
senaste år.
De fasta amanuensernas arfvoden utgå i de nyreglerade ämbetsverken i
allmänhet med belopp växlande mellan 1,500 och 2,000 kronor för omkring
fyra timmars dagligt arbete å tjänsterummet. Med hänsyn härtill föreslår
kommittén att ifrågavarande arfvoden i Statistiska centralverket bestämmas
till 2,400 kronor för sex timmars dagligt arbete med minskning af 400 kro¬
nor om året för hvarje timme, hvarmed den dagliga arbetstiden understiger
sex. För fyra timmars dagligt arbete skulle sålunda arfvodet utgöra 1,600
kronor. Dessa bestämmelser äro desamma, som för närvarande tillämpas i
Statistiska centralbyrån, där likväl arbetstiden i regel är endast fem tim¬
mar och arfvodet sålunda stannar vid 2,000 kronor.
STATISTISKA CEXTRALVERKET.
401
För bokhållare föreslår kommittén en begynnelseaflöning af 2,000 kro¬
nor, hvaraf lön 1,200 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och orts-
tillägg 200 kronor, hvartill böra komma två ålderstillägg å hvardera 200
kronor efter fem resp. tio års väl vitsordad tjänstgöring. Slutaflöningen
skulle sålunda utgöra 2,400 kronor och pensionen 1,600 kronor.
Beträffande kontorsskrifvares aflöning är genom de allmänna grunder
för dylika biträdens anställande, hvarför ofvan redogjorts, bestämdt, att den¬
samma bör utgöra lägst 1,200 och i allmänhet högst 1,800 kronor, inom
hvilka gränser den bör fastställas med hänsyn till arbetets mer eller mindre
kvalificerade natur. För det skrifbiträde i Fångvårdsstyrelsen för hvilket 1910
års riksdag beviljat anslag bestämdes, på grund af att arbetet icke är af
kvalificerad natur, begynnelseaflöningen till 1,200 kronor, hvaraf lön 600
kronor, tjänstgöringspenningar 450 kronor och ortstil]ägg 150 kronor med
rätt till två ålderstillägg hvartdera å 200 kronor efter fem resp. tio års
väl vitsordad tjänstgöring. Då de föreslagna kontorsskrifvarnas i Statistiska
centralverket arbete kommer att till största delen vara af kvalificerad be¬
skaffenhet, anser kommittén deras aflöning böra bestämmas till högre belopp,
än som skett för det nyssnämnda skrifbiträdet i Fångvårdsstyrelsen. Lämp¬
ligast torde detta kunna ske genom att ifrågavarande kontorsskrifvare till¬
erkännas rätt till ännu ett ålderstillägg å 200 kronor efter femton års väl
vitsordad tjänstgöring, hvarigenom slutaflöningen skulle komma att uppgå
till 1,800 kronor och pensionen till 1,200 kronor.
Af skäl som ofvan anförts anser sig kommittén icke för närvarande
kunna föreslå att några kontorsbiträdesbefattningar uppföras på ordinarie
stat. Kommittén torde det oaktadt få omnämna, huru kommittén tänkt sig,
att dessa biträdens aflöning bör bestämmas, då de blifva uppförda på stat.
Efter jämförelse med de aflöningar, som i allmänhet betalas till kvinnor af
den bildningsgrad, som här är i fråga, anser kommittén att begynnelse¬
aflöningen bör bestämmas till 600 kronor, hvaraf lön 300 kronor, tjänst¬
göringspenningar 200 kronor och ortstillägg 100 kronor, med rätt till två
ålderstillägg, hvartdera å 150 kronor, efter fem resp. tio års väl vits¬
ordad tjänstgöring. Slutaflöningen skulle sålunda komma att uppgå till 900
kronor och pensionen till 600 kronor.
Ordinarie aflöningsstaten för Statistiska centralverket skulle alltså blifva
följande.
26—091045. Stat. korn. bet.
402
STATISTISKA CENTRALVERKET.
|
K r o
|
n o r.
|
|
|
|
Lön.
|
Tjänst¬
görings-
|
Orts-
|
Summa.
|
1
|
|
pennin-
|
tillägg.
|
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
Öfverdirektörcn och chefen
|
6,200
|
2,800
|
1,000
|
10,000
|
|
1 byråchef .......
|
5,000
|
2,500
|
600
|
8,1001
|
1 Efter 5 år kan löueu höjas med
|
3 byråchefer......
|
15,000
|
7,500
|
1,800
|
24,3001
|
| 600 kronor.
|
1 förste aktuarie ....
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,8001
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
|
6 förste aktuarier (1 bib-
|
|
|
|
|
•j 500 kronor och efter 10 år
|
liotekarie inräknad) . .
|
21,600
|
10,800
|
2,400
|
34,8001
|
med ytterligare 500 kronor.
[Efter 5 år kan lönen höjas med |
|
1 aktuarie.......
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,0001
|
500 kronor, efter 10 år med
|
13 aktuarier (1 registrator
inräknad)......
|
28,600
|
19,500
|
3,900
|
1
52,000]
|
ytterligare 500 kronor och efter
15 år med än ytterligare 500
|
kronor.
|
1 bokhållare......
|
1,200
|
600
|
200
|
2,000 (
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
< 200 kronor och efter 10 år
|
1 5 bokhållare......
|
6,000
|
3,000
|
1,000
|
10,0001
|
| med ytterligare 200 kronor.
[Efter 5 år kan lönen höjas med
|
1 kontorsskrifvare . . .
|
600
|
450
|
150
|
1,2001
|
200 kronor, efter 10 år med
ytterligare 200 kronor och efter
|
52 kontorsskrifvare . . .
|
31,200
|
23,400
|
7,800
|
62,4001
|
15 år med än ytterligare 200
kronor.
|
1 förste vaktmästare . .
|
900
|
450
|
150
|
1,500
|
/Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 100 kronor.
|
! 1 vaktmästare.....
|
700
|
350
|
150
|
1,2001
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
J 100 kronor och efter 10 år
|
| 1 vaktmästare.....
|
700
|
350
|
150
|
1,2001
|
med ytterligare 100 kronor.
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
218,500
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensem å lönen afdragas 100 kronor
årligen.
Villkoren för lönernas åtnjutande böra i tillämpliga delar blifva ena¬
handa, som vid 1910 års riksdag antogos för då nyreglerade verk.
Utöfver det anslag, som kommittén sålunda föreslår att uppföras på ordina¬
rie stat, beböfvas anslag för aflönande af sakkunniga biträden, extraordinarie
tjänstemän, extra kontorsskrifvare och kontorsbiträden samt till vikariats-
ersättningar. De härför erforderliga beloppen torde af skäl, som framgå af
hvad förut anförts, böra till en början uppföras på extra stat, hvarvid de
lämpligen synas kunna sammanföras till ett gemensamt anslag. Det be-
höfliga beloppet beräknar kommittén på följande sätt.
Till arfvoden åt sakkunniga biträden torde enligt förut lämnad be¬
räkning behöfvas en summa af 8,600 kronor, häri icke inräknad personal¬
kostnaden för de industristatistiska specialundersökningarna för hvilka an-
STATISTISKA CENTRALVERKET.
403
slag böra beviljas särskild! för hvarje undersökning. Iför 14 fasta amanuens-
arfvoden erfordras ett belopp af 33,000 kronor. Till gratifikationer åt
extra ordinarie tjänstemän utan fast arfvode torde en summa af om¬
kring 2,000 kronor blifva behöflig. Ofvan har beräknats att utöfver de
på ordinarie stat föreslagna 59 bokhållarna och kontorsskrifvarna skulle
sannolikt erfordras 55 extra kontorsskrifvare och biträden. Bland de sist¬
nämnda ingå 1 i Statistiska centralbyrån och 1 i Kommerskollegium för när¬
varande anställdt manligt biträde samt 10 manliga biträden, som antagas komma
att från Generaltullstyrelsen öfvergå till Statistiska centralverket. Samtliga
dessa manliga biträdens aflöning kan enligt nuvarande förhållanden beräknas till
20,000 kronor. För de återstående 43 extra biträdena, hvilka hufvudsakligen
skulle utgöras af extra kontorsbiträden men till en del äfven af extra kontors¬
skrifvare, torde aflöningen kunna beräknas till i medeltal omkring 700 kronor
för hvarje, tillsammans sålunda 30,100 kronor. Till ersättning åt ordinarie
och extra personal för öfvertidsarbete lär ett belopp af omkring 5,000 kronor
blifva behöfligt. Slutligen erfordras till vikariatsersättningar under de
ordinarie tjänstemännens semester i rundt tal 5,000 kronor. Hela det be¬
lopp, som enligt kommitténs förslag skulle uppföras på extra stat till arf-
voden åt sakkunnige samt extra tjänstemän och biträden, äfvensom till
vikariatsersättningar i Statistiska centralverket, uppgår sålunda samrnan-
lagdt till 104,300 kronor.
Såväl det ordinarie som det extra anslagets belopp har beräknats
under förutsättning att näringsstatistiken förlägges till Statistiska cen¬
tralverket. Huru beloppen skulle ställa sig, i händelse näringsstatistiken
kvarblifver i Kommerskollegium, framgår tillnärmelsevis af den ofvan läm¬
nade redogörelsen för den i sådant fall dels för Statistiska centralverket,
dels för Kommerskollegii näringsstatistiska byrå behöfliga personalen.
På Statistiska centralbyråns stat finnes uppfördt ett reservationsanslag Bibliotekets
till bibliotekets underhåll, hvars belopp sedan år 1880 utgjort 1,500 kro- linderlläu-
nor. Af detta anslag skola bestridas kostnaderna för såväl bokinköp som
inbindning. För intetdera af dessa ändamål lämnar emellertid anslaget nu¬
mera tillräckliga medel, och särskild! har under de senare åren en mycket
stor del af den inkommande statistiska litteraturen måst förblifva i obundet
skick. För ett tillfälligt af hjälpande af detta missförhållande beviljades af
Riksdagen år 1909 ett extra anslag af 5,500 kronor till inbindning, men
härigenom är gifvetvis endast det närvarande behofvet tillfredsställdt. För
framtiden erfordras en höjning af det ordinarie reservationsanslaget. Kom¬
mittén föreslår att detta anslag bestämmes till 3,000 kronor.
På annat ställe i detta betänkande (s. 109) har kommittén föreslagit, att Statistiska
på Statistiska centralverkets stat skulle för Statistiska rådet uppföras ett rädet-
ordinarie reservationsanslag af 1,200 kronor.
Det nuvarande anslaget till eu statistisk tidskrift, 1,400 kronor, skulle Statistisk
enligt kommitténs förut framställda förslag uteslutas från staten. Då emel- tidskrift-
404
STATISTISKA CENTRALVERKET.
Officiella
statistiska
trycket.
Samman¬
fattning.
lertid Statistisk årsbok och det af kommittén föreslagna häftet preliminära
uppgifter icke kunna utgifvas i sitt nya skick, förrän i början af året efter
det staten för Statistiska centralverket trädt i kraft, måste de motsvarande
i Statistisk tidskrift ingående publikationerna utkomma ännu under det första
året för statens tillämpande. Med hänsyn härtill behöfves anslag för tid¬
skriftens utgifvande under sistnämnda år. Såsom varande af tillfällig natur
bör det anvisas på extra stat.
Kostnaderna för det statistiska trycket bestridas i allmänhet af anslagen
till expenser. Endast för Statistiska centralbyråns publikationer finnes på
riksstaten anvisadt ett särskildt reservationsanslag för närvarande uppgående
till 17,300 kronor, hvaraf kostnaderna för såväl publikationerna som blanket¬
ter till primäruppgifter skola bestridas. Under de senare åren har detta be¬
lopp visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda medel ha därför så godt
som årligen måst af Kungl. Majrt anvisas för betäckande af brist i berörda
anslag. Verkliga utgifterna ha sålunda utgjort: år 1905 31,180 kronor 87 öre,
år 1906 17,293 kronor 92 öre, år 1907 31,162 kronor 98 öre, år 1908 17,288
kronor 82 öre och år 1909 48,434 kronor 18 öre. Då de ifrågavarande utgif¬
ternas belopp icke kunna med någon större tillförlitlighet beräknas från år
till år, hvarom de nyss anförda siffrorna tydligt vittna, anser kommittén att
tryckningskostnaderna för Statistiska centralverket böra i enlighet med den
allmänna regeln bestridas af vederbörande hufvudtitels anslag till expenser.
Kommittén föreslår sålunda att för Statistiska centralverket, under förut¬
sättning att näringsstatistiken förlägges dit, på riksstaten uppföras följande
anslag, nämligen
på ordinarie stat:
till aflöningar...................... 218,500 kronor,
» bibliotekets underhåll, reservationsanslag....... 3,000 »
» Statistiska rådet, reservationsanslag.....■ ■ • ■ ■___ 1,200 _*
Summa 222,700 kronor
samt på extra stat för det första år under hvilket den nya staten för
Statistiska centralverket tillämpas följande anslag, nämligen
till arfvoden åt sakkunnige samt extra tjänstemän och bi¬
träden äfvensom till vikariatsersättningar....... 104,300 kronor,
» Statistisk tidskrift.................. 1,400 »
Summa 105,700 kronor.
Huru ifrågavarande anslag böra beräknas, i händelse näringsstatistiken
kvarblifver i Kommerskollegium, torde i hufvudsak framgå af den ofvan
lämnade utredningen.
Vid besvarande af frågan, huru kostnaderna för det af kommittén före¬
slagna Statistiska centralverket ställa sig i förhållande till kostnaderna
för Statistiska centralbyrån och de statistiska afdelningar, som kommittén
STATISTISKA CENTRALVERKET.
405
föreslagit skola införlifvas i centralverket, har man att närmast utgå från
utgifterna under år 1909, hvarom kommittén erhållit uppgifter från veder¬
börande ämbetsverk. Vid denna jämförelse måste emellertid anslagen till
bibliotekets underhållande, officiella statistiska trycket och Statistisk tidskrift
lämnas å sido. Jämförelsen kommer sålunda att uteslutande afse aflöningarna.
Nämnda år utgjorde ifrågavarande utgifter för Statistiska centralbyrån
80,044 kronor 81 öre, för Justitiedepartementets statistiska byrå 9,000 kronor,
för Ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning 16,675 kronor, för Kom-
merskollegii afdelning för näringsstatistik 46,010 kronor samt för General¬
tullstyrelsens s. k. statistiska afdelning 58,096 kronor 25 öre, summa 209,826
kronor 6 öre. Motsvarande kostnader för Statistiska centralverket skulle
enligt kommitténs förslag uppgå till 322,800 kronor. Härtill kommer anslaget
till Statistiska rådet å 1,200 kronor. Ökningen utgör sålunda i rundt tal
114,200 kronor. Orsakerna till denna ökning äro hufvudsakligen följande:
genomförandet af ny lönereglering för de ordinarie tjänstemännen, förändring
af ett stort antal extra ordinarie tjänstemannabefattningar till ordinarie,
kvinnliga biträdens öfverförande på ordinarie stat och i sammanhang här¬
med en väsentlig höjning af deras aflöning, upptagandet af betydande nya
statistiska grenar och utvidgning af åtskilliga redan förefintliga.
BILAGOR.
40»
Bilaga A.
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet.
Till den af Kungl. Maj:t tillsatta Statistiska kommittén har herr Stats¬
rådet den 6 september 1907 med anmodan om kommitténs utlåtande öfverläm-
nat ett af tillkallade sakkunnige inom Ecklesiastikdepartementet, kontrakts¬
prosten H. D. Janson, folkskoleinspektören C. It. Sundell och öfverläraren
Alfr. Dalin, utarhetadt förslag till ny plan och nya tabellformulär för sta¬
tistiken öfver folkundervisningen.
Med anledning af denna remiss har kommittén haft de sakkunniges för¬
slag och därmed sammanhängande frågor under behandling och har därunder
haft öfverläggningar med kanslirådet i Ecklesiastikdepartementet I. A. Lytt-
kens och kanslisekreteraren i samma departement Clas Gustafsson.
De af de sakkunnige uppgjorda förslagen till formulär blanketter gälla dels
fyra formulär för afgifvande af uppgifter, dels två formulär för de längder, som
skola föras af vederbörande uppgiftslämnare. Formulär 1 afser redogörelse för
hvarje skola och motsvarar nu gällande formulär litt. A, formulär 2 afser redo¬
görelse för hvarje skoldistrikt beträffande barnen i skolåldern och lärarnas löne¬
förmåner, motsvarande de tre första sidorna af nu gällande formulär litt. B, for¬
mulär 3 meddelar en öfversikt af skoldistriktets ekonomi och motsvarar fjärde
sidan af nu gällande formulär litt. B, formulär 4 slutligen meddelar samman¬
drag i pedagogiskt och ekonomiskt hänseende af uppgifterna för skoldistriktet,
motsvarande nu gällande formulär litt. C och D. Till formulär för högre folk¬
skola, motsvarande nu gällande formulär litt. E, ha de sakkunnige icke upp¬
gjort något gemensamt förslag, men ett förslag från en af dem, öfverläraren
Alfr. Dalin, är öfverlämnadt till Chefen för Ecklesiastikdepartementet. De
längder för hvilka de sakkunnige uppgjort formulärförslag äro dels s. k.
skolpliktslängd, hvarur en del af uppgifterna i formulär 2 skola hämtas, dels
dagbok jämte examenskatalog, som skall ligga till grund för uppgifterna
410
F0LKSK0LESTATISTIK.
i vissa afdelningar af formulär 1. Om skolpliktsläugden, som är afsedd
att vara en förteckning öfver samtliga till distriktet hörande skolpliktiga barn,
ej blott — såsom den nu i folkskolestadgans § 36 föreskrifna längden — en
förteckning öfver de i skolåldern inträdande barnen, ha ganska delade me¬
ningar yppat sig bland de sakkunnige, hvilket gifvit anledning till en vidlyftig
skriftväxling dem emellan samt till uppgörande af ett flertal sidoordnade för¬
slag, hvarvid dock enighet synes ha rådt därom, att en sådan längd icke
borde blifva obligatorisk, och att något formulär för densamma lika litet
borde ovillkorligen föreskrifvas. Dagbok och examenskatalog för hvarje lärare
äro redan nu föreskrifna i folkskolestadgans §§ 29 mom. 5 och 44 mom. 1,
ehuru formulär därför för närvarande fastställas af skolrådet och ej af Kungl.
Maj :t.
Kommittén har icke ansett sig böra upptaga till behandling formulären
för uppgifter från högre folkskola och från folkskolans högre afdelning, då
dels förslag i detta hänseende icke föreligga från de sakkunnige, dels formu¬
lären säkerligen utan svårighet kunna uppgöras af vederbörande myndighet.
Vid behandlingen af de sakkunniges förslag har åter kommittén, af hänsyn
till att dess allmänna, af Kungl. Maj:t gifna uppdrag icke sträcker sig utan¬
för den officiella statistikens område, ansett sig förhindrad att ingå på andra
frågor än sådana, som ligga inom detta, i sig själft mycket vidsträckta om¬
råde, ehuru otvifvelaktigt äfven andra i de sakkunniges förslag förekommande
ämnen äro förtjänta af sakkunnig statistisk granskning. Kommittén har därför
icke upptagit till behandling de längder, som böra föras af vederbörande myn¬
digheter, i större utsträckning än som fordras af hänsyn till de uppgifter
för den officiella statistiken, hvilka skola hämtas därifrån, och har likaledes
lämnat åsido sådana redogörelser, som ej äro afsedda att bearbetas för den
officiella statistiken.
Af de sakkunniges förslag till formulär för statistiska redogörelser har
kommittén af detta skäl lämnat åsido hela formulär 4, då dess uppgifter icke
äro afsedda att statistiskt bearbetas.
Af de återstående formulärförslagen har kommittén till detaljerad gransk¬
ning upptagit förslagen till formulären 1 och 2. Däremot har kommittén ej
ansett det nödvändigt att ägna uppmärksamhet åt formuläret till dagbok, då
det från den officiella statistikens synpunkt måste anses vara till fyllest, att
uppgifterna från skolorna afgifvas i öfverensstämmelse med formulär 1.
Den med formulär 2 sammanhängande skolpliktslängden har kommittén
däremot gjort till föremål för upprepade öfverläggningar.
I statistiskt hänseende är skolplikts!ängdens syfte att tjäna till underlag
för uppgifterna om antalet barn i skolåldern i hvarje distrikt och om sättet för
deras undervisning (på första sidan af de sakkunniges förslag till formulär 2).
Det synes ej kunna vara tvifvel om att uppgifter om dessa förhållanden
äro af stor betydelse för undervisningsstatistiken. Dock bör härvid märkas,
att beträffande sådana barn, som under redovisningsåret åtnjutit undervis¬
FOLKSKOLESTATISTIK.
411
ning i folkskola eller högre allmänt läroverk, uppgifter redan nu lämnas eller
kunna lämnas från dessa slag af skolor, och att statistik för läroanstalter af
öfriga slag otvifvelaktigt inom kort måste åvägabringas. De uppgifter, som
på detta sätt erhållas från de olika skolorna, blifva helt säkert tillförlitligare
än de som kunna lämnas af skolrådsordföranden i barnens hemort men
tillåta gifvetvis ingen redovisning distriktsvis af barnen i skolåldern
och deras fördelning på olika slag af läroanstalter. Äfven om alltså den
mera detaljerade statistiken öfver de skolpliktiga barnens undervisning
synes böra byggas på uppgifter från dessa anstalter, torde det därför vara
nödvändigt, att skolrådets ordförande meddelar summariska uppgifter om
alla skolpliktiga barn i detta hänseende. Därtill komma sedan de uppgifter,
som äfven för framtiden endast kunna erhållas genom skolrådets ordförande,
nämligen uppgifterna om barn i skolåldern, hvilka antingen åtnjuta under¬
visning i hemmet eller af olika anledningar icke under redovisningsåret åt¬
njutit undervisning.
Att dessa uppgifter ej kunna erhålla full tillförlitlighet utan något slag
af fortlöpande förteckning öfver barn i skolåldern och sättet för deras under¬
visning, synes kommittén tydligt. Kommittén har emellertid funnit, att äfven
efter införande af en skolpliktslängd uppgifternas tillförlitlighet så till vida
skulle lämna rum för tvifvel, som det bearbetande ämbetsverket, i saknad af
årliga befolkningsstatistiska uppgifter för hvarje skoldistrikt om antalet barn
i 7—14 års ålder, skulle vara ur stånd att kontrollera, om verkligen hela
antalet barn i skolåldern blifvit redovisadt.
Af detta och andra skäl har kommittén haft under öfvervägande olika
förslag om att ersätta skolpliktslängden med särskilda skolbarnsräkningar i
sammanhang med folkräkningarna och möjligen äfven mellan dessa. Genom
något sådant system, som sannolikt bäst skulle kunna ordnas genom fort¬
löpande anteckningar i församlingsböckerna om barnens skolgång, erhölles
ett betydligt fylligare material än det som står att få ur skolpliktslängden,
emedan barnen i detta fall skulle uppgifvas tillsammans med familjen och
möjlighet sålunda beredas för en betydelsefull statistik med hänsyn till för¬
äldrarnas samhällsställning och öfriga förhållanden. Kommittén har emeller¬
tid erfarit att församlingsböckerna icke skulle kunna ersätta de förteckningar
öfver de skolpliktiga barnen, som erfordras för pedagogiska ändamål, och att
sådana skolbarnsräkningar af detta och andra skäl ej skulle kunna tillgodose
de administrativa krafven, hvarjämte räkningarna gifvetvis skulle blifva
mycket omfattande och lätt komma att ställa sig hindrande i vägen för
andra af de syften, som man måste önska tillgodose genom folkräkningarna.
Under dessa förhållanden har kommittén ansett, att en skolbarnsräkning af
detta slag ej för närvarande bör ifrågasättas.
Frågan om införande af en skolpliktslängd synes under dessa förhållan¬
den böra afgöras främst med hänsyn till de behof, som oafsedt statistiken
därmed skulle tillgodoses, ty ehuru betydelsen af en obligatorisk skolplikts-
412
FOLKSKOLESTATISTIK.
längd för statistiken vore afsevärd, skulle den knappast motsvara de svårig¬
heter, som synas ställa sig i vägen för dess införande. En frivillig skol-
pliktslängd vore tydligen för statistiken af betydligt mindre värde. Kom¬
mittén saknar därför anledning att nu uttala sig om skolpliktslängdens in¬
förande. Detta hindrar gifvetvis icke, att, om skolpliktslängd af andra än
statistiska skäl anses erforderlig, densamma bör komma till användning äfven
för den statistiska redogörelsen enligt formulär 2 och blifva till stor nytta
i detta hänseende.
Hvad därnäst beträffar de sakkunniges förslag till formulär 3, rörande
skoldistriktets ekonomi, följer detta formulär till stor del det nu gällande formu¬
läret för de sammandrag af på kyrkostämma granskade räkenskaper, som ingå
till Statistiska centralbyrån för den kommunala finansstatistiken, dock med
betydliga utvidgningar i flera hänseenden.
En tillfredsställande behandling af de ekonomiska uppgifterna för folk-
skolestatistiken skulle enligt kommitténs mening icke vara vunnen genom
detta förslag. Dessa uppgifter ingå för närvarande ej blott till Ecklesiastik¬
departementets statistiska afdelning för folkskolestatistikens ändamål, utan
äfven, såsom en del af sammandraget af på kyrkostämma granskade räken¬
skaper, i mera kortfattad form till Statistiska centralbyrån för den kommu¬
nala finansstatistiken. Denna anordning, som skulle bibehållas äfven efter
de sakkunniges förslag, medför nämligen ett högst väsentligt, onödigt dub¬
belarbete både för skolrådets ordförande och för statens ämbetsverk. Anord¬
ningen strider följaktligen i hög grad mot den enhet och planmässighet inom
den officiella statistiken, som kommitténs förslag enligt det kommittén gifna
uppdraget bör söka åvägabringa.
Enligt kommitténs mening böra därför skolrådens räkenskapssamman-
drag insändas till och bearbetas af endast ett ämbetsverk, hvilket då gif¬
vetvis måste blifva Statistiska centralbyrån, som har att utarbeta statisti¬
ken öfver kyrkostämmornas finanser, hvaraf skolrådens utgöra en integre¬
rande del.
Emellertid kan det näppeligen ifrågasättas, att i den kommunala finans¬
statistiken skulle offentliggöras alla de detaljer rörande folkskolornas ekono¬
miska förhållanden, hvilka folkskolestatistiken har behof af, och som för öfrigt
ha sin naturliga plats gifven i sistnämnda statistik. Under sådana om¬
ständigheter måste man tillse, att på ett eller annat sätt till folkskolestatisti¬
kens förfogande ställas de erforderliga siffrorna rörande skoldistriktens eko¬
nomi. Det kunde då tänkas den utvägen, att Statistiska centralbyrån till
Ecklesiastikdepartementet. öfverlämnade sammandrag af uppgifterna, för att
af departementet offentliggöras i folkskolestatistiken. Under den närmaste
framtiden kan dock i hvarje fall en sådan anordning icke genomföras. Dess
förutsättning är nämligen, att de nuvarande af Statistiska centralbyrån an¬
vända formulären till sammandrag af kyrkostämmas räkenskaper fullständigt
omarbetas, men detta bör icke ske annat än i sammanhang med en omarbet¬
FOLKSKOLESTATISTIK.
413
ning af öfriga formulär för den kommunala finansstatistiken. Detta åter är
ett mycket inveckladt och omfattande arbete som, enligt hvad kommittén
inhämtat, Statistiska centralbyrån ej för närvarande är i tillfälle att utföra.
Äfven om det hinder, som ligger i saknaden af lämpliga formulär för räken-
skapssammandrag bortfölle, skulle det för öfrigt enligt kommitténs mening
vara en mindre lämplig anordning att låta Ecklesiastikdepartementet offent¬
liggöra af Statistiska centralbyrån bearbetade uppgifter. Härigenom skulle
nämligen centralbyrån nödgas att offra ett ansenligt arbete och ansenliga
kostnader på utarbetandet af detaljer, som för den kommunala finansstati¬
stiken icke äro på minsta sätt erforderliga.
En fullt tillfredsställande lösning af problemet att å ena sidan upphäfva
det nuvarande dubbelarbetet beträffande statistiken öfver folkskoleväsendets
ekonomi och att å andra sidan äfven för framtiden förskaffa folkskolestati-
stiken de för densamma erforderliga ekonomiska uppgifterna, synes icke kunna
vinnas på annat sätt än att bearbetningen af folkskolestatistiken sker genom
samma ämbetsverk, som bearbetar och offentliggör den kommunala finans¬
statistiken, sålunda Statistiska centralbyrån. Frågan, huruvida folkskolesta¬
tistiken och därmed undervisningsstatistiken i sin helhet bör öfverflyttas till
Statistiska centralbyrån, är likväl tydligen en sak, som måste afgöras efter
helt andra och större synpunkter än den här ifrågavarande. Inom ganska
kort tid hoppas emellertid kommittén blifva i tillfälle att till Kungl. Maj:t
afgifva den del af sitt betänkande, som skall behandla den officiella statisti¬
kens allmänna organisation, och skall då jämväl upptaga denna fråga till
behandling.
Skulle kommitténs blifvande organisationsförslag medföra det resultat, att
undervisningsstatistiken öfverflyttas till Statistiska centralbyrån, komme tyd¬
ligen särskilda för folkskolestatistiken afsedda blanketter för skoldistriktens
räkenskapssammandrag icke vidare att erfordras; skulle däremot undervis¬
ningsstatistiken komma att kvarstanna hos Ecklesiastikdepartementet, blefve
visserligen dylika blanketter behöfliga. För att förekomma alltför täta änd¬
ringar, som alltid innebära fara för statistikens kontinuitet och öka upp-
giftslämnarnas arbete, bör därför enligt kommitténs mening frågan om nytt
formulär för ekonomiska uppgifter till folkskolestatistiken icke afgöras, förrän
undervisningsstatistikens framtida organisation blifvit fastställd. Kommittén
anser sålunda att de sakkunniges förslag till formulär 3 icke för närvarande
bör föranleda någon åtgärd, utan att i stället en blankett likalydande med
fjärde sidan af nu gällande formulär litt. B. tills vidare bör användas för
de ekonomiska uppgifterna till folkskolestatistiken.
Af hvad som nu har sagts följer, att kommittén icke funnit anledning att
ingå på någon detaljgranskning af andra formulärförslag än förslagen till for¬
mulär (blanketter) 1 och 2 med anvisningar. Kommitténs förslag till blan¬
ketter 1 och 2 samt till särskilda anvisningar vid afgifvande af upp¬
414
FOLKSKOLESTATISTIK.
gifter enligt blankett 1 äro intagna såsom bilagor 1—3 till föreliggande ut¬
låtande.
Kommittén har icke ansett sig böra föreslå några mera djupgående sak¬
liga ändringar i de sakkunniges förslag, vare sig uteslutningar eller införande
af större nya grupper af uppgifter. Då de sakkunniges förslag utgör frukten
af mångåriga öfverläggningar inom folkskolekretsar, har kommittén nämligen
ansett sig böra utgå ifrån att de föreslagna uppgifterna äro de i främsta
rummet för folkskolestatistiken erforderliga.
Kommittén har däremot underkastat formulären en ganska genomgripande
formell öfverarbetning och härvid bland annat genomfört en som det synes
nödvändig uppdelning af de vidlyftiga formulären i tydligt skilda med
rubriker försedda afdelningar. Åtskilliga tabeller, särskild! sådana som be¬
stå af ett högt kolumnhufvud och endast en rads text, ha dessutom ändrats
till sin uppställning. Följden häraf har blifvit, att kommitténs förslag till
blanketter i afseende på uppställning och utstyrsel afviker i högre grad från
nu gällande formulär än fallet är med de sakkunniges förslag, som dock blott
föreligger i manuskript. Såväl i själfva blanketterna som i anvisningarna
till deras ifyllande har kommittén framför allt eftersträfva! lättfattlighet
och tydlighet. För de af kommittén företagna formella ändringarna har nå¬
gon detaljerad redogörelse ej ansetts erforderlig.
Det format som kommit till användning för kommitténs förslag till blan¬
ketter utgör för blankett 1 (bil. 1) 4(5 x 59 centimeter för helt uppslag och för
blankett 2 (bil. 3) 36 x 22 V2 centimeter. Formaten äro resp. det näst största
och det minsta af de i kungl. förordningen angående papper in. m. för offent¬
liga handlingar den 12 juli 1907 § 3 upptagna formaten, hvarvid dock ett
ark af det sistnämnda formatet är afsedt för två exemplar af blankett 2.
Det har nämligen synts kommittén önskligt, att de statistiska blanketternas
format väljas bland de på grund af denna förordning städse tillgängliga for¬
maten, då ej särskilda hinder möta härför. Det nu föreslagna formatet för
blankett 1 är något, ehuru ej mycket större än de format, som vanligen
komma till användning vid de nu gällande blanketterna — hvarvid nuvarande
formulär litt. A. dock endast består af ett hälft ark af detta format — och
betydligt större än det format de sakkunnige synas ha tänkt sig, medan
blankett 2 utgör endast ett hälft ark af samma format som användts för helt
ark i de sakkunniges förslag. Den ökade öfverskådlighet och i vissa fall
starkare specifikation, som utmärker kommitténs förslag till blankett 1, har
medfört den betydliga ökningen i dess format, hvartill kommer att det af
de sakkunnige använda formatet enligt kommitténs mening lämnar för litet
utrymme äfven vid den af dem tillämpade uppställningen. Minskningen i
omfånget af blankett 2 har åter föranledts af att en betydande del af där
enligt de sakkunniges förslag medtagna uppgifter i kommitténs förslag skilts
från blanketten.
FOLKSKOLESTATISTIK.
415
I öfre vänstra komet af de föreslagna blanketterna har kommittén insatt
riksvapnet med inskriften: »Sveriges Officiella Statistik» och därunder: »Folk-
skolestatistik» samt blankettens nummer och datum för fastställelse. Det är
enligt kommitténs mening önskligt, att motsvarande beteckning införes på
alla för den officiella statistikens olika grenar afsedda blanketter, bland annat
med hänsyn till ett af innevarande års riksdag, med anledning af Kungl.
Maj:ts på kommitténs hemställan framlagda proposition, såsom Infilande an¬
taget tillägg till tryckfrihetsförordningens 2 § 4 mom., hvari användes be¬
teckningen »för officiell statistik lämnade uppgifter».
Anvisningarna till blankett 1 (bil. 2) böra enligt kommitténs mening
fortfarande såsom hittills utgifvas i form af ett särskildt häfte, hvilket synes
böra tillhandahållas såväl skolans lärare som skolrådets ordförande. Anvis¬
ningarna till blankett 2 äro åter intagna i kommitténs förslag till blanket¬
ten, då utrymmet på blanketten tillåtit en sådan anordning.
I afseende på den allmänna anordningen af folkskolestatistiken ha de
sakkunnige i hufvudsak fasthållit vid det nuvarande systemet. Sålunda bör
enligt deras förslag såväl folkskola som småskola lämna redogörelse enligt
formulär 1, motsvarande nu gällande formulär litt. A, hvarvid gemensam
redogörelse lämnas för förenad folk- och småskola. Redogörelsen lämnas af
skolans lärare. I skolor där flera lärare äro anställda böra, enligt de sak¬
kunniges förslag, de enskilda lärarna afgifva uppgifter på en särskild blan¬
kett (formulär 1 a), hvarefter dessa uppgifter sammanföras på formulär 1 af
lokalinspektör eller öfverlärare, där sådan finnes, och eljest af den lärare
skolrådet därtill förordnar. Folkskoleinspektören skall enligt förslaget, så¬
vida han ej annorlunda bestämmer, erhålla äfven de enskilda lärarnas upp¬
gifter. För högre folkskola lämnas redogörelse enligt särskildt formulär.
För skoldistriktet lämnas redogörelse af skolrådets ordförande enligt formulär
2, motsvarande de tre första sidorna af det nu gällande formulär litt. B,
hvarjämte skolrådets ordförande granskar de till honom insända redogörel¬
serna enligt formulär 1. Båda slagen af redogörelser insändas därefter till
statens folkskoleinspektör, som efter vederbörlig granskning öfverlämnar dem
till det bearbetande ämbetsverket.
I denna allmänna anordning af folkskolestatistiken har ej heller kom¬
mittén funnit någon väsentlig förändring erforderlig utan har endast genom
något utförligare allmänna anvisningar till blankett 1 velat göra densamma
fullt tydlig. I några punkter har kommittén dock funnit sig böra föreslå
ändringar i de sakkunniges förslag. Sålunda synas sådana enskilda enligt
folkskolestadgans § 62 mom. 2 inrättade skolor, som för någon viss del af
distriktet ersätta distriktets skolor, böra särskildt redovisas enligt blan¬
kett 1, i likhet med hvad för närvarande är föreskrifvet, och deras lärjungar
redovisas äfven i blankett 2, hvarjämte motsvarande uppgifter synas böra
lämnas från seminariernas öfningsskolor. Vidare finner kommittén det obe-
416
FOLKSKOLESTATISTIK.
höfligt, att ett särskildt formulär upprättas för de enskilda lärarnas uppgifter
i skolor med flera lärare, då uppgifterna, Indika böra inskränkas till sådana
upplysningar, som skola tjäna till underlag för skolans redogörelse, lättast
kunna införas på särskilda exemplar af blankett 1, enligt af öfverläraren
gifna föreskrifter. Det vill därjämte synas, som om uppgifter från de en¬
skilda lärarna endast skulle behöfvas för skolor af littera-A-typen. I enlig¬
het härmed äro kommitténs förslag till blanketter och anvisningar upp¬
gjorda.
En förändring med ganska vidtgående följder innebäres i de sakkunniges
förslag om ändring i redovisningsperioden från det hittills använda kalender¬
året till ett redovisningsår omfattande tiden 1 juli—30 juni.
Såsom skäl för denna ändring ha de sakkunnige anfört, att läsåret, hvars
förhållanden uppgifterna böra afspegla, allt mera tenderar att börja med höst¬
terminen, hvilket, enligt hvad för kommittén framhållits, medför, att den nu¬
varande anordningen dels i många fall förminskar de statistiska uppgifternas
öfverensstämmelse med verkligheten, då läsåret nu måste delas på olika redo¬
visningsår, dels i andra fall står i vägen för den utveckling till ett läsår af
det nya slaget, som af pedagogiska skäl anses önsklig.
Från allmän statistisk synpunkt måste det enligt kommitténs mening
såsom regel anses lämpligast, att det statistiska redovisningsåret sammanfaller
med kalenderåret, som är normerande för det stora flertalet borgerliga för¬
hållanden. Hvad som i detta särskilda fall talar för bibehållande af den nu¬
varande redovisningsperioden är dessutom, att, efter hvad tillgängligt material
ger vid handen, det nuvarande redovisningsåret (d. v. s. kalenderåret) icke i
någon skola skär läseterminen. Kommittén har också funnit det anmärknings-
värdt, att en af Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening
hos föreningens kretsar företagen enquéte, enligt styrelsens till kommittén
öfverlämnade skrifvelse till Chefen för Ecklesiastikdepartementet den 13
februari 1907, gifvit det resultat att, ehuru nästan fullständig enighet rådt
om lämpligheten af att låta läsåret börja med höstterminen, 92 kretsar af
222 äfven under denna förutsättning uttalat sig för kalenderårets bibehållande
såsom redovisningsår, medan endast 52 kretsar velat ersätta detsamma med
läsåret, 41 kretsar påyrkat redogörelse efter läsetermin och de öfriga kret¬
sarna framställt alternativa förslag.
Trots detta och trots att den af de sakkunnige föreslagna förändringen
erbjuder ej få svårigheter, har kommittén ansett sig böra i hufvudsak till¬
styrka förslaget i denna punkt. Då statistiken öfver de allmänna läroverken
redan nu gäller läsår börjande med höstterminen, och då vidare sannolikt
alla ännu felande delar af undervisningsstatistik likaledes torde komma att
redovisas efter sådant läsår, erbjuder det, också från statistisk synpunkt,
fördelar att införa läsåret såsom redovisningsperiod äfven för folkskolesta-
tistiken, för att på detta sätt få ett gemensamt redovisningsår för hela under-
FOLKSKOLESTATISTIK.
417
visningsstatistiken. Enär vidare folkskolornas utveckling emot ett läsår bör¬
jande med höstterminen är omisskännlig och den tid sannolikt ej är långt
borta, då ett sådant läsår är infördt i det stora flertalet skolor, synes sta¬
tistiken böra böja sig för detta sakförhållande, för att undgå att de många
uppgifter, som lämnas för redovisningsåret såsom ett helt, skola komma att
gälla delar af två skilda läsår och därigenom förlora en stor del af sitt
värde, och för att äfven i de fall, då redovisningen är fortlöpande, såsom
förhållandet är med lärjungarnas omsättning, låta densamma börja och sluta
på samma punkt som i skolans egna böcker.
Det synes emellertid kommittén tydligt, att de flesta uppgifter, som gälla
hela redovisningsåret, böra omfatta, ej tiden emellan två en gång för alla
gifna dagar, utan tiden från en vårtermins slut till slutet af nästa vårter¬
min, med andra ord att redovisningsåret bör sluta med vårterminens slut.
Detta gäller alla uppgifter om skolans verksamhet och lärjungarnas omsätt¬
ning (i blankett 1). För att fullt genomföra detta förhållande, som för när¬
varande är rådande beträffande statistiken öfver de allmänna läroverken, och
som otvifvelaktigt de sakkunnige velat åvägabringa beträffande folkskole-
statistiken, har kommittén företagit vissa mindre formella ändringar i blan¬
kett 1.
Emellertid företer Sveriges folkskoleväsen en mångfald af olika typer
äfven i hvad beträffar terminsindelningen och tiden för terminernas början
och slut. Sålunda förekomma skolor med en, två, tre och fyra terminer under
läsåret, hvarvid terminerna börja eller sluta under kalenderårets alla olika
månader. Under dessa förhållanden är det i motsats till förhållandet vid de all¬
männa läroverken nödvändigt att fixera någon viss tidpunkt på kalenderåret,
då redovisningsåret ski.ll vara afslutadt, så att den del af undervisningen, som
äger rum efter den be* ämda tidpunkten, räknas till följande redovisningsår.
Såsom denna tidpunkt ha de sakkunnige föreslagit den 30 juni.
För bedömande af lämpligheten häraf är det uppenbarligen af vikt att
känna folkskolornas fördelning med afseende på tiden för terminernas början
och slut. En inom seminariekommittén utarbetad statistik öfver denna fråga
har ställts till kommitténs förfogande. Undersökningen gäller tillståndet i de
fasta folkskolorna år 1895, medan en motsvarande undersökning för år 1905
lär vara ifrågasatt inom den nämnda kommittén. Undersökningens resultat,
i den mån det tjänar till belysning af den föreliggande frågan, framgår af
efterföljande tabell.
Om man tills vidare utgår från att tillståndet ej undergått någon för¬
ändring sedan 1895, befinnes det alltså, att 1,136 fasta folkskolor eller ej
mindre än 28’4 % af hela antalet sluta sin vårtermin (sommartermin, termin)
efter den 30 juni och följaktligen genom de sakkunniges förslag skulle få
vårterminen (sommarterminen, terminen) delad på två skilda redovisningsår.
Det förefaller emellertid kommittén uppenbart, att en anordning, som för
mer än en fjärdedel af antalet fasta folkskolor medför en styckning af vår-
27—091045. Stat. kom. bet.
418
FOLKSKOLEST ATISTIK.
Tiden för vårterminens (sommarterminens, terminens) slut i de fasta folkskolorna år 1895
|
Fasta folkskolor hvilkas läsår består af:
|
|
|
|
|
|
|
Summa fasta
folkskolor.
|
|
Två
terminer.
|
Fyra
terminer.
|
Tre
terminer.
|
En
termin.
|
Före den 1 juli.....
|
2,287
|
446
|
128
|
|
2,861
|
Under juli månad ....
|
833
|
57
|
60
|
i
|
951
|
Efter juli månads utgång
|
63
|
2
|
53
|
67
|
185
|
Summa
|
3,183
|
505
|
241
|
68
|
3.997
|
terminen, icke kan anses lämplig. Då terminen utgör en helhet i långt högre
grad än läsåret, medför nämligen terminens styckning, som med den nuva¬
rande anordningen alldeles icke torde förekomma, ojämförligt större olägen¬
heter än den nu förekommande styckning af läsåret, hvilken förslaget afser
att förebygga.
Det kunde i stället ifrågasättas att framflytta redovisningsårets slut en
månad längre än de sakkunnige föreslagit eller till den 31 juli. Härigenom
skulle, fortfarande enligt 1895 års siffror, olägenheterna i de sakkunniges för¬
slag i hufvudsak' undanröjas, ty antalet fästa folkskolor, hvilkas vårtermin
då blefve styckad, skulle sjunka från 1,136 till 185 eller från 28'4 f till 4-6
% af hela antalet.
En lyckligare lösning vore dock efter kommitténs mening att lämna
möjlighet till uppskof med redovisningårets afslutande endast i de fall, då
detta är behöfligt och med fördel kan äga rum. Detta uppskof synes ej böra
på förhand begränsas genom en bestämd dag, t. ex. den 31 juli, utan bör
göras i viss mån elastiskt, på det att icke två olika system skola behöfva
tillämpas inom samma distrikt, när en af distriktets skolor läser några få
dagar längre än en annan. Kommittén har därför ansett sig böra föreslå,
att afgörandet, huruvida den del af en skolas vårtermin (sommartermin, ter¬
min), som pågår efter den 30 juni, skall få inräknas i föregående redovis¬
ningsår, bör ligga hos skolrådet. Reglerande för skolrådet skall åter endast
tiden för uppgifternas insändande till folkskoleinspektören vara, i det att
redovisningsåret icke får af skolrådet förlängas mera än att uppgifterna kunna
insändas inom föreskrifven tid. Enligt kommitténs förslag bör skolrådet i
de fall, då redovisningsåret afslutas efter den 30 juni, erhålla en månads
uppskof med uppgifternas insändande, d. v. s. till den 31 augusti, hvilket
bör medföra, att åtminstone de skolor, hvilkas vårtermin slutar i juli månad,
och sannolikt äfven de skolor, som sluta i början af augusti, undgå en styck¬
ning af terminen.
Kommittén har visserligen anledning att förmoda, att utvecklingen se¬
dan 1895 medfört en minskning i antalet skolor med terminsafslutning senare.
FOLKSKOLESTATISTIK.
419
än juni månad, men då otvifvelaktigt skolor med sådan terminsafslutning
kvarstå, torde den af kommittén kär föreslagna anordningen i hvarje fall
vara behöflig.
I anslutning till sitt förslag om redovisningsår ha de sakkunnige före¬
slagit, att uppgifter om antalet lärjungar i folkskolorna vid en viss tidpunkt
skola lämnas af vederbörande lärare enligt formulär (blankett) 1, på det att
man skall undgå den dubbelräkning, som nu sannolikt understundom före¬
kommer, ocli ha såsom tidpunkt föreslagit vårterminens slut före klassflytt¬
ning och afgångspröfning, resp. den 30 juni. Kommittén anser sig kunna
tillstyrka detta de sakkunniges förslag. Räkningens förläggande till början
af höstterminen, hvarmed eljest vissa fördelar voro förenade, skulle nämligen
medföra att uppgifterna om denna räkning måste särskildt insändas och
därigenom undandragas jämförelse med öfriga uppgifter, alldenstund upp¬
gifterna eljest skulle inkomma nästan ett år efter räkningen och en försenad
publicering blifva följden.
Endast i ett fall ha de sakkunnige föreslagit kalenderårets bibehållande
i formulären (blanketterna) 1 och 2, nämligen i afseende på de uppgifter,
som af skolrådet skola lämnas angående de särskilda lärarnes och lärarin¬
nornas aflöningsförmåner (enligt insidan af de sakkunniges förslag till for¬
mulär 2). Kommittén finner likaledes, att dessa uppgifter af ekonomisk
natur, om de öfver hufvud skola afgifvas, böra gälla kalenderår, men anser
däremot, att de böra uteslutas från blankett 2, som i öfrigt endast innehåller
uppgifter af pedagogiskt innehåll och som afser ett redovisningsår, hvilket
ej sammanfaller med kalenderåret. Då uppgifterna i fråga så vidt bekant
hittills icke bearbetats för den officiella statistiken och ej heller lämpa sig
till material för en aflöningsstatistik för folkskolan, emedan endast de till¬
fälliga innehafvarnas och ej själfva platsernas aflöningsförhållanden angif-
vas, finner sig kommittén emellertid böra lämna åsido sådana uteslutande
för administrativa ändamål afsedda uppgifter.
Hvad därnäst beträffar tiden för uppgifternas insändande, ha de sak¬
kunnige föreslagit, att uppgifter från de särskilda skolorna insändas till skol¬
rådet senast den 8 juli, att skolrådet insänder ett exemplar af dessa upp¬
gifter jämte sina egna uppgifter för distriktet till vederbörande folkskole¬
inspektör före den 1 därpå följande augusti, och att slutligen denne insänder
båda slagen af uppgifter till det bearbetande ämbetsverket före den 15 sep¬
tember.
Kommittén har kunnat ansluta sig till detta förslag med följande för¬
ändringar. Uppgifternas insändande från skolorna synes ej böra bestämmas
af tiden för det formella redovisningsårets slut, emedan lärarna vid den tiden
i många fall vistas på annan ort, utan torde böra äga rum inom åtta dagar
efter vårterminens slut i vederbörande skola, dock i det fall att vårterminen
afskäres vid den 30 juni senast den 7 juli. Skolrådet bör därefter, i enlig-
med de sakkunniges förslag, aflämna vederbörliga uppgifter till folkskole¬
420
FOLKSKOLESTATISTIK.
inspektören före juli månads utgång, dock att för den händelse den del af vårter¬
minen, som pågår efter den 30 juni, inräknas i föregående redovisningsår, uppgif¬
terna höra insändas före augusti månads utgång. Hvad slutligen beträffar
folkskoleinspektörerna, synas uppgifterna af dem böra insändas inom augusti
månads utgång utom i sistnämnda fall, då uppgifterna böra insändas före
september månads utgång.
Med afseende på det nya redovisningsåret och därmed sammanhängande
frågor synes nu endast återstå frågan om sättet för själfva öfvergången från
kalenderår till läsår. De sakkunnige ha i detta hänseende föreslagit, att den
nya ordningen skall träda i kraft i början af ett kalenderår, och att följ¬
aktligen första redovisningsperioden för uppgifter enligt de nya blanketterna
skall omfatta endast en vårtermin. Det förefaller emellertid kommittén, som
om de svårigheter, hvilka åtfölja införandet af nya blanketter, onödigtvis
skulle ökas, om de första uppgifter för hvilka de nya blanketterna blefve
använda skulle gälla en redovisningsperiod för hvilken blanketterna ej egent¬
ligen äro afsedda. Man skulle därför snarare kunna ifrågasätta, att upp¬
gifter för ifrågavarande vårtermin afgåfves enligt nu gällande formulär. Kom¬
mittén kan emellertid icke finna det vara af någon större vikt, att isolerade
nppgifter för denna termin erhållas, då sådana uppgifter sannolikt ej skulle
komma att bearbetas och offentliggöras. Kommittén föreslår därför att de
i sammanhang med de nya blanketterna stående bestämmelserna träda i kraft
från den 1 juli det år de skola införas och att inga uppgifter för vårter¬
minen under samma år afgifvas.
Föreskrifter i enlighet med kommitténs förslag beträffande redovisnings¬
årets anordning äro intagna i kommitténs förslag till anvisningar vid blan¬
ketternas ifyllande.
Då kommittén nu öfvergår till behandling af de olika uppgifterna i blan¬
ketterna 1 och 2, anser sig kommittén ej böra uppehålla sig vid ändringar,
hvilkas innebörd tillräckligt framgår af anvisningarna.
I båda blanketterna har på alla ifrågakommande ställen genomförts en
uppdelning af lärjungarna i gossar och flickor, medan en sådan uppdelning
endast i vissa fall företagits af de sakkunnige. Betydelsen af denna specifi¬
kation synes ligga i öppen dag, och något nämnvärdt ökadt besvär för uppgifts-
lämnarna torde densamma ej medföra, då lärjungarna äro under sina namn
upptagna i dagboken liksom i en eventuell skolpliktslängd.
I blankett 1 ha under afdelning A) Skolan sammanförts de allmänna
uppgifterna om skolan af hvilka de viktigaste likaledes förekomma i de första
raderna af de sakkunniges förslag. Ändringarna i formuleringen äro särskildt
föranledda af behofvet att tydligt uttrycka, hvilket läsår som åsyftas i de fall, då
läsåret icke sammanfaller med redovisningsåret, hvarjämte i anvisningarna
bland annat införts en varning mot att konstruera ett läsår i de fall, då
terminerna utgöra de enda verkliga undervisningsperioderna och läsår så¬
FOLKSKOLESTATISTIK.
421
lunda icke förekommer. Dels af utrymmesskäl och dels af hänsyn till inne¬
hållet ha uppgifterna om skolhus, andra skollokaler och skolträdgård dess¬
utom flyttats till denna afdelning från blankett 2 och därvid något utvidgats.
Afdelning B) Lärare och lärarinnor, som under redovisningsåret varit an¬
ställda eller tjänstgjort vid skolan, motsvarar i hufvudsak tabellen på första
sidan af de sakkunniges förslag.
Då det emellertid uppenbarligen är af vikt att känna äfven antalet lärar¬
platser vid skolan vid en viss tidpunkt och sättet för deras bestridande, har
en särskild mindre tabell uppgjorts för detta ändamål under C), gällande
antal lärare och lärarinnor, som tjänstgjorde vid redovisningsårets slut. Sanno¬
likt ha de sakkunnige ansett att den allmänna tabellen skulle kunna lämna
upplysning äfven härom, men detta förutsätter att de olika lärarna i tabel¬
len strängt ordnas efter platser, hvilket dels lätt kan försummas, dels äfven
kan blifva svårt att genomföra, om en person under läsåret upprätthållit
olika platser eller samma plats i olika egenskaper. Genom den af kommit¬
tén föreslagna afdelning C) erhålles uppgift om alla platser utom sådana, som
icke upprätthållas vid tidpunkten i fråga. Kännedom om platser af sistnämnda
slag, hvilka sällan torde komma i fråga, kan alltid erhållas ur afdelning B).
Kommittén har företagit ett betydligt antal förtydligande ändringar i af¬
seende på uppgifterna om lärarne och har i sammanhang därmed uteslutit
den af de sakkunnige föreslagna kolumnen för särskilda öfningslärares tjänst¬
göring. Då dessa lärares anställningsart och undervisningsämnen angifvas i
kol. 2, kan deras tjänstgöring nämligen utan svårighet utrönas, också när
den, liksom öfriga lärares, angifves i kol. 7 och 8.
Kommittén har vidare ur de sakkunniges förslag uteslutit kolumnen för
det antal lärjungar i de obligatoriska ämnena, som kommer på de olika lä¬
rarne. Om sådan uppgift skulle infordras, måste dess närmare beskaffenhet
uppenbar! igen bestämmas. Men en medeltalssilfra vore svårligen möjlig att
åstadkomma, och en maximisiffra, minimisilfra eller siffra för en viss tid¬
punkt skulle blifva af ganska ringa värde, hvarjämte siffra af sistnämnda
slag skulle saknas för lärare, som ej tjänstgjorde vid den ifrågavarande tid¬
punkten. Slutligen skulle svårigheter uppstå med afseende på flyttande skolor
och parallellafdelningar samt beträffande öfningslärarnas tjänstgöring. I det
stora flertalet skolor, som endast sysselsätta en lärare, skulle uppgiften dess¬
utom vara öfverflödig, och vid littera-A-skolor med flera lärare skulle den
kunna hämtas ur de särskilda lärarnas redogörelser under afdelning F).
Afdelning D) Undervisningen i de obligatoriska ämnena under redovis¬
ningsåret motsvarar rad 8 på första sidan af de sakkunniges förslag. Under¬
visningstiden bör enligt kommitténs förslag meddelas i veckor och bråkdelar
af veckor (detta särskildt af hänsyn till kungl. kungörelsen den 1 juni 1900
ang. statsbidrag till aflönande af lärare vid folkskolor och småskolor § 1),
dagar i veckan och timmar i veckan. Därjämte ha emellertid uppgifterna i
så måtto utvidgats att, medan enligt de sakkunniges förslag endast längre
422
FOLKSKOCK STATISTIK.
uppehåll i skolans verksamhet skall angifvas (i de allmänna anmärkningarna
på tredje sidan) och faktiska antalet läsdagar alls icke skall meddelas, här
upptagits kolumner för antalet dagar, då undervisningen varit inställd på
grund af lärares sjukdom (kol. 5) eller af annan anledning (kol. 6), samt för
verkliga antalet läsdagar (kol. 8).
De följande fyra afdelningarna gälla lärjungarna. Af dessa utgör af¬
delning E) Lärjungarnas omsättning under redovisningsåret den fortlöpande
redovisningen af lärjungarna och motsvarar kol. 1—14 af insidan af de
sakkunniges förslag. I denna afdelning har utöfver uppgifterna i de sak¬
kunniges förslag tillagts en rad (rad 18), upptagande summan af de vid vår¬
terminens afgångspröfning afgångna och de till nästa redovisningsår kvar-
skrilna lärjungarna. Denna summa utgör nämligen det antal lärjungar, som
skall redovisas i afdelning F), och öfverensstämmelse mellan den fortlöpande
redovisningen i afdelning E) och räkningen i afdelning F) kan uppenbarligen
icke undvaras. För att åvägabringa uppgiften på rad 18 ha dessutom sär¬
skilda summor för de före afgångspröfningen resp. vid afgångspröfningen af¬
gångna (rader 12 och 15) måst utföras. Bland de formella ändringarna bör
nämnas att uttrycken »under redovisningsårets lopp» och »vid redovisnings¬
årets slut» ersatts med de både lättfattligare och noggrannare uttrycken »före»
och »vid vårterminens afgångspröfning». De särskilda summor, som måst in¬
sättas inom debet- och kreditafdelningarna, ha blifvit tryckta med petit, inom
parentes och inom linjen, för att såvidt möjligt förekomma missförstånd.
Anvisningarna ha betydligt utvidgats och förtydligats, särskildt genom fram¬
hållande af att redovisningen slutar med vårterminens slut och att därefter
inträffande förändringar räknas till följande redovisningsår. Samtidigt ha ur
anvisningarna uteslutits alla för kontroll med skolgången afsedda föreskrif¬
ter om avisering af lärjungarnas flyttning, enär administrativa föreskrifter
af detta slag enligt kommitténs mening alltid måste skiljas från rent stati¬
stiska anvisningar.
Afdelning F) Antal lärjungar tillhörande skolan vid vårterminens slut
före klass flyttning och afgångspröfning utgör den af de sakkunnige föreslagna
räkningen af lärjungarna vid en viss tidpunkt och motsvarar kol. 23—24 af
insidan af deras förslag. Denna räkning har dock så till vida utvidgats i
kommitténs förslag, att hvarje åldersår (räknadt efter lärjungarnas födelseår)
upptagits för sig, då detta gifvetvis erbjuder stort intresse från flera syn¬
punkter och utan svårighet kan erhållas ur dagboken, som upptager lär¬
jungarnas födelseår. För öfrigt bör anmärkas att de sakkunniges förslag
upptager särskild summa för folkskolan och särskild summa för småskolan
men ingen gemensam summa för båda, medan kommitténs förslag endast upp¬
tager en sådan gemensam summa. Denna ändring beror främst på utrymmes-
hänsyn och har synts kunna försvaras, då i flertalet fäll folk- och småskola
ej äro förenade och den gemensamma summan alltså i dessa fäll endast upp¬
tager folkskolans resp. småskolans lärjungeantal.
FOLKSKOLESTATISTIK.
423
Afdelning G) Skolgången under redovisning såret motsvarar kol. 44—54
af insidan af de sakkunniges förslag, som dock i denna de! undergått några
väsentliga förenklingar.
Ändamålet med de sakkunniges förslag i denna punkt är att åstadkomma
användbara uppgifter om skolgångsfrekvensen. Då man af den nuvarande
statistiken ej kan se, under huru många af skolans undervisningsdagar de
olika lärjungarna tillhört skolan, är det heller icke möjligt att af uppgif¬
terna om deras frånvaro under redovisningsåret sluta sig till regelbunden¬
heten i deras skolbesök. För att råda bot härpå ha de sakkunnige föreslagit
uppgifter om hvad de kalla skolpliktsdagar, nämligen om det antal dagar
hvarje lärjunge skulle varit i skolan närvarande, vare sig under hela redo¬
visningsåret eller under den del däraf lärjungen varit i skolan inskrifven,
med inräknande af de undervisningsdagar, då inskrifven lärjunge med eller
utan förfall försummat undervisningen. I redogörelsen meddelas gifvetvis
endast sammanlagda antalet af samtliga lärjungarnas skolpliktsdagar. Då
därtill komma motsvarande uppgifter rörande lärjungarnas faktiska närvaro¬
dagar och frånvarodagar, åvägabringas det material, som erfordras för en
statistik öfver den genomsnittliga skolgångsfrekvensen. Kommittén kan där¬
för ansluta sig till de sakkunniges förslag i detta hänseende.
Emellertid ha de sakkunnige utöfver denna anordning äfven i själfva
redogörelsen infört vissa medeltalsberäkningar, något som redan i sig själft
måste anses mindre lyckligt. Till en början skall sålunda enligt de sakkun¬
niges förslag i kol. 45 införas »summan af samtliga barnens andelar i skol¬
plikten». Denna summa skall enligt förslaget erhållas på följande sätt. För
hvarje lärjunge uträknas genom division förhållandet mellan hans skolplikts¬
dagar och hela antalet af skolans undervisningsdagar, hvilket förhållande
blir 1, om lärjungen varit skolpliktig hela redovisningsåret, men eljest ett
decimalbråk mindre än 1. Därefter införes i kol. 45 summan af dessa pro-
portionssiffror för alla lärjungarna, hvilken summa högst blir lika med an¬
talet lärjungar och nästan alltid lägre. Med hjälp af siffran i kol. 45 åstad¬
kommas därefter siffrorna i kol. 47 och 52—54. Kol. 47 skall enligt sin
öfverskrift upptaga »medeltal närvarodagar för hvarje barn», men ej det verk¬
liga medeltalet, som skulle erhållas genom att dividera antalet närvarodagar
med antalet lärjungar, utan ett fingeradt, nästan alltid högre medeltal, vun¬
net genom att dividera närvarodagarnas antal (i kol. 46) med siffran i kol.
45. På motsvarande sätt erhållas de s. k. medeltalen för frånvarodagarna i
kol. 52-54.
Ett exempel må belysa detta till vägagående. Eu skola har 195 under¬
visningsdagar och 100 lärjungar, hvilkas skolpliktsdagar (kol. 44) utgöra
14,040. Dessa lärjungars »andelar i skolplikten» uträknas för hvarje lär¬
junge: A har 195 skolpliktsdagar mot skolans 195 dagar, hvarför hans andel
blir 195:195 = 1, B har 13 skolpliktsdagar mot skolans 195 dagar, hvarför
hans andel blir 13:195 = 0-06, och så vidare för hvar och en af skolans lär¬
424
FOLKSKOLESTATISTIK.
jungar. Summan af alla dessa andelstal antages vara 72, hvilken siffra in¬
föres i kol. 45. Lärjungarnas närvarodagar äro 10,000 (kol. 46). Siffran i
kol. 47 blir då 10,000:72 = 138-89.
Ändamålet med dessa invecklade uträkningar är tydligen att erhålla ett
uttryck för det antal dagar lärjungarna i medeltal hade varit i skolan när¬
varande, under den tänkta förutsättningen, att vid eljest lika förhållanden
alla lärjungarnas skolplikt hade omfattat hela redovisningsåret. Resultatet
bygger uppenbarligen på den förutsättningen, att barnens skolgångsfrekvens
varit densamma under den tid af året de varit skolpliktiga i en annan skola
som under den tid de tillhört den skola redogörelsen gäller. Detta gör ett
sammanförande vid bearbetningen af dessa uppgifter för olika skolor och
distrikt föga lämpligt.
Det vill därför synas, som om uppgifter af detta slag icke skulle ha
något stort värde. Om uppgifterna anses erforderliga, böra de emellertid i
hvarje fäll åstadkommas på ett mera tillfredsställande och samtidigt betyd¬
ligt enklare sätt än det af de sakkunnige föreslagna. För att åvägabringa
en siffra för förhållandet mellan undervisningsdagar och skolpliktsdagar i
hela skolan ha nämligen de sakkunnige föreslagit omvägen att uträkna detta
förhållande för hvarje särskild lärjunge, i stället för att verkställa uträk¬
ningen på grundval af summorna för hela skolan. Ändras denna metod,
kunna skolans lärare befrias från hela uträkningen, i det att siffrorna i så
fall vid bearbetningen kunna erhållas ur uppgifterna i blanketten om skolans
undervisningsdagar — i afdelning D) af kommitténs förslag -— samt om
skolpliktsdagar, närvarodagar och frånvarodagar. Det anförda exemplet ut¬
räknas i sådant fäll på följande sätt. Sammanlagda antalet skolpliktsdagar
är 14,040 och sammanlagda antalet närvarodagar 10,000. Närvarodagarna
utgöra då 71-22 % af skolpliktsdagarna. »Medeltal närvarodagar för hvarje
barn» (enligt terminologien i de sakkunniges förslag) utgör samma procent¬
tal af skolans undervisningsdagar, alltså 71-22 / af 195 = 138-88 dagar, så¬
lunda i det närmaste samma siffra som vunnits genom den förra metoden.
Af dessa skäl har kommittén ur sitt förslag uteslutit uppgifterna i kol.
45, 47 och 52—54 af de sakkunniges förslag och har därigenom befriat redo¬
görelsen från de enda uppgifter, som enligt de sakkunniges egen mening i
någon mån försvåra lärarnas arbete med dess ifyllande. För att likväl så
mycket som möjligt underlätta ifyllandet af de återstående uppgifterna ha
anvisningarna försetts med utförliga räkneexempel.
Afdelning H) Till hvillea skolor och sysselsättningar de olika lärjungarna
ämnat sig motsvarar kolumnerna 15—22 af insidan af de sakkunniges förslag.
De sakliga ändringarna i kommitténs förslag bestå i att en rad insatts för
afgång till anstalter för vanartade barn, att afdelningen »Praktiska syssel¬
sättningar» uppdelats i fem yrkesgrenar och att en råd för »Okändt» insatts,
det sista i syfte att uppnå öfverensstämmelse mellan summorna i denna af¬
delning och siffrorna på motsvarande rader i afdelning E).
FOLRSKOLESTATISTIK.
425
Afdelning I) Undervisning i slöjd, huslig ekonomi och trädgårdsskötsel
samt trädplantering under redovisningsåret motsvarar kol. 55—72 af insidan
af de sakkunniges förslag, och afdelning K) Undervisning i Fortsättnings-
skolan och Ersättningsskolan under redovisning såret motsvarar kol. 1—40 af
fjärde sidan af samma förslag. Sistnämnda afdelning har i ett par hän¬
seenden kompletterats, dels genom uppgift om närvarodagar jämte frånvaro¬
dagar — skolpliktsdagar kunna ej komma i fråga, då deltagandet är frivilligt
— dels genom särskilda uppgifter om antalet lärjungar öfver skolåldern, det
sistnämnda af hänsyn till vissa ändringar i blankett 2.
I afseende på blankett 2 har kommittén föreslagit den redan i det före¬
gående framställda förändringen att begränsa densamma till uppgifter af det
slag, som äro intagna på första sidan af de sakkunniges formulärförslag.
Frånsedt de ändringar, som företagits i alla delar af kommitténs förslag
till blanketter, ha flera särskilda ändringar företagits i denna blankett.
Kommitténs förslag sönderfaller i två afdelningar fördelade på blankettens
båda sidor. Afdelning A) Distriktets barn i skolåldern (7—14 års ålder) vid
redovisningsårets slut den 30 juni motsvarar raderna 2—24 samt 27 af de
sakkunniges förslag, medan afdelning B) Till distriktets skolor hörande lär¬
jungar vid vårterminens slut före afgångspröfningen utgör ett sammandrag af
uppgifterna i blankett 1 från distriktets skolor och samtidigt en närmare
utveckling af raderna 25 och 26 i de sakkunniges förslag.
I rubriken till afdelning A) har kommittén föredragit uttrycket »dist¬
riktets barn» framför det af de sakkunniga använda uttrycket »de inom
distriktet . . . kyrkoskrifna barnen», då här ej blott böra ingå sådana barn,
som på grund af medlemskap i svenska kyrkan äro kyrkoskrifna i försam¬
lingen, utan äfven, på grund af kungl. förordningen ang. främmande trosbe¬
kännare den 31 okt. 1873 § 7, främmande trosbekännares barn. I olikhet
med de sakkunnige anser kommittén, att de till boken öfver obefintliga öfver-
förda icke äro på sin plats i statistiken öfver de skolpliktiga barnen i blan¬
kett 2, då i denna bok upptagna personer, enligt kungl. förordningen ang.
kyrkoböckers förande den 6 augusti 1894 § 11, ej skola inräknas i rikets
folkmängd.
I afdelning A) ha grupperna I och II samt grupperna III och IV i de
sakkunniges förslag hvar för sig sammanslagits.
På rad 1 har kommittén upptagit alla de distriktets barn i skolåldern,
som tillhöra distriktets egna skolor, däri inbegripet dess enskilda skolor, i
den utsträckning som förut angifvits, och har därigenom sammanslagit raderna
4—9 i de sakkunniges förslag, som meddelar dessa uppgifter för hvarje sär-
skildt slag af distriktets skolor. Äfven med den starkare uppdelningen kan
nämligen en genomförd fördelning af distriktets barn i skolåldern på de olika
slagen af skolor icke erhållas, då motsvarande fördelning af sådana distrik-
28—091045 Stat. korn. bet.
\
426
FOLKSKOLESTATISTIK.
tets barn, som tillhöra folk- och småskolor inom annat distrikt, icke kan
ifrågasättas.
Raderna 2 och 3 i de sakkunniges förslag, gällande distriktets skolplik-
tiga barn i distriktets fortsättnings- och ersättningsskolor, ha af kommittén
uteslutits och ifrågavarande barn förts till raderna 9 och 10 i kommitténs
förslag. Anledningen härtill är, att dessa skolor vanligen ej äro i verk¬
samhet vid tiden för vårterminens slut och att följaktligen barnen, hvilka
afgått från folkskolan, vid den af de sakkunnige gjorda uppställningen lätt
kunna komma att samtidigt uppföras såsom icke tillhörande någon skola vid
tidpunkten i fråga och alltså dubbelföras. I stället har, såsom redan är
nämndt, antalet lärjungar öfver skolåldern i fortsättnings- och ersättnings-
skola särskildt angifvits i blankett 1, afdelning K), hvarigenom möjlighet
beredts att beräkna antalet i nämnda skolor under redovisningsåret under¬
visade barn i skolåldern.
På ny rad (rad 3) har kommittén uppfört distriktets barn i seminariernas
öfningsskolor, som de sakkunnige velat inräkna på de öfriga raderna, ehuru
med angifvande af silfror för dessa barn inom parentes.
Rad 5 i kommitténs förslag motsvarar raderna 12 och 13 i de sakkunni¬
ges förslag. Kommittén har nämligen ansett att skolrådsordförandens upp¬
gifter om antalet af distriktets barn i olika undervisningsanstalter utöfver
folkskolestadiet egentligen ha värde såsom kontroll med skolrådsordföran¬
dens öfriga irppgifter och knappast kunna läggas till grund för någon speci¬
ficerad statistik. Däremot har kommittén (på raderna 6 och 7) ansett sig
böra skilja på två till den grad skilda institutioner som skolor för abnorma
barn och anstalter för vanartade barn.
Kommittén har vidare ansett sig under afdelning II böra skilja på af¬
gång enligt folkskolestadgans § 47 och § 48 (raderna 9 och 10), detta i
öfverensstämmelse med förhållandet i blankett 1. Då här äfven ingå barn i
skolåldern, som afgått under något år före redovisningsåret, kunna nämligen
dessa uppgifter i föreliggande blankett ej ersättas af uppgifterna i blankett
1. Vidare har kommittén särskildt (på rad 12) upptagit sådana barn, hvil-
kas undervisning uppskjutits på grund af sådant beslut om uppskof med
skolpliktens inträdande, som omtalas i folkskolestadgans § 35 mom. 2. Slut¬
ligen har kommittén på rad 20 (motsvarande rad 27 i de sakkunniges för¬
slag) utbytt uttrycket »aldrig undervisade» mot »aldrig åtnjutit ordnad under¬
visnings, enär den förra formuleringen skulle föranleda en missvisande upp¬
gift, då sannolikt något slag af undervisning kommit nästan hvarje normalt
barn i 10—14 års ålder till del.
I afdelning B) meddelas lärjungeantalet i distriktets skolor af olika slag,
särskildt i syfte att lämna material för snabba preliminära statistiska med¬
delanden om dessa förhållanden i riket som helhet. På en särskild rad har upp¬
förts antalet till distriktet hörande skolor, närmast i syfte att lätt kunna kon¬
trollera, att redogörelse enligt blankett 1 inkommit från distriktets alla skolor.
FOLKSKOLESTATISTIK.
427
Kommittén tillåter sig slutligen att fästa herr Statsrådets uppmärksam¬
het på de olägenheter, som äro förenade med det nu rådande förhållandet,
att tryckta blanketter ej af staten tillhandahållas de personer, som äro skyl¬
diga att afgifva uppgifter för folkskolestatistiken. De för redogörelserna an¬
vända blanketterna, som alltså åvägabragts på enskild väg, växla af denna
anledning ej obetydligt i format och utstyrsel, hvartill kommer att mindre
ändringar, som vanligen blifva nödvändiga under de närmaste åren efter in¬
förande af nya blanketter, helt naturligt icke alltid iakttagas på dessa
af enskilda utgifna blanketter. Följden häraf kan i vissa fall blifva brist-
fälligheter i själfva uppgifterna och är alltid ett betydligt ökadt besvär vid
bearbetningen samt olägenheter vid uppgifternas förvarande. Kommittén
anser därför, att, i likhet med förhållandet inom de flesta andra grenar af den
officiella statistiken, blanketter för uppgifter till folkskolestatistiken i erfor¬
derligt antal böra tillhandahållas vederbörande uppgiftslämnare.
Kommittén har lika litet som de sakkunnige ansett sig böra uttala sig
om de ändringar i gällande stadgar och förordningar, som föranledas af det
föreliggande förslaget.
På grund af hvad som nu anförts får kommittén hemställa,
att här bilagda förslag till blanketter 1 och 2 (bil. 1 och 3) samt anvis¬
ningar vid afgifvande af uppgifter enligt blankett 1 (bil. 2) fastställas,
att redogörelse enligt dessa nya blanketter första gången lämnas för ett
redovisningsår börjande den 1 juli,
att en blankett, lika med fjärde sidan af nu gällande formulär litt. B,
tills vidare må användas för de ekonomiska uppgifterna till folkskolestati¬
stiken,
och att blanketter för redogörelser till den officiella folkskolestatistiken
för framtiden på offentlig bekostnad tillhandahållas vederbörande uppgifts¬
lämnare i erforderligt antal exemplar.
De remitterade handlingarna återställas härjämte.
Stockholm den 30 maj 1908.
ALFR. LAGERHEIM.
AXEL EKLUND. P. FAHLBECK. WILHELM FLACH.
HJALM. GULLBERG. GUSTAV SUNDBÄRG. LUDVIG WIDELL.
EU F. Heclcscher.
SVERIGES
Bilaga 1 (till bil. Ä.)
Folkskolestatistik.
Blankett 1.
Fastställd 00/oo 1900,
Statistiska kommitténs förslag.
Statistisk redogörelse
från
skola i
skoldistrikt af
stift
och
län under redovisning såret 1 juli It) —SO juni It)
A) Skolan.
1. Skolan är en fast flyttande folkskola mindre folkskola småskola enskild skola.
2. Skolan är anordnad ; hufvudsak enligt ktt. i normalplanen af år 1...................
3. Senast afskräde läsår började den ............................................................ 19................., slutade den ................................................................................................19__________
4. Under sagda läsår: började höstterminen den.........................................................................19... ...... och slutade den...................................................................................19
5. » » » : började vårterminen den...................................................................................19................. och slutade den.......................................................................................19
6. Antal Skolhusskoldistriktets eller skolrotens egna ................, hyresfritt upplåtna ................., förhyrda ..................
7. Antal andra skollokaler: skoldistriktets eller skolrotens egna ...............hyresfritt upplåtna ..............., förhyrda .................
8. Ytvidd af den för lärjungarnas undervisning ordnade skolträdgården .................................... kv.-meter.
B) Lärare och lärarinnor, som under redovisningsår et vant anställda eller tjänstgjort vid skolan:
1.
|
2.
|
a.
|
4. | 5. | 6.
|
7. i 8. || 9. I 10. || 11. | 12. || 13. I 14. || 15. j 3 6.
|
Lärares och lärarinnas
för- ocli tillnamn.
|
Anställ¬
ningens
art.
|
Tjänstgjort
under redovis¬
ningsåret
(ferierna in¬
beräknade)
under tiden:
|
Födelse¬
år.
|
Aflagd
examen.
|
T j änstgöri n g.
|
I de
obligatoriska
ämnena.
|
I manlig
slöjd.
|
I kvinnlig
slöjd.
|
I huslig
ekonomi.
|
I fortsätt¬
nings-o. ersätt-
ningsskola.
|
Exa¬
men.
|
År.
|
Veckor.
|
Timmar
i
veckan.
|
Veckor.
|
Timmar
i
veckan.
|
Veckor.
|
Timmar
i
veckan.
|
Veckor.
|
Timmar
1
veckan.
|
Veckor.
|
Timmar
i
veckan.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C) Antal lärare ocll lärarinnor SOU) tjänstgjorde vid redovisningsårets slut.
|
1.
|
2.
|
3.
|
4.
|
5.
|
6.
|
7.
|
8.
|
9.
|
10.
|
|
|
Ordinarie
lärare i folk¬
skolan och
deras vikarier.
|
Extraordinarie
lärare i folk¬
skolan och
deras vikarier.
|
Biträdande
lärare i folk¬
skolan och
deras vikarier.
|
Lärare i
mindre folk¬
skolan och
deras vikarier.
|
Lärare i
småskolan
och deras
vikarier.
|
Lärarinnor i
huslig ekonomi
och deras
vikarier.
|
Slöjdlärare
och deras
vikarier.
|
Särskilda
lärare i öfnings-
ämnen och
deras vikarier.
|
Summa.
|
1
|
Lärare: tjänsteinnehafvare.....
D:o : vikarier..........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
|
|
|
|
|
......................................
|
|
|
|
Q
|
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Lärarinnor: tjänsteinnehafvare . . .
D:o : vikarier.......
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
d
|
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
I
1
|
29—091045 Stat. kom. bet.
D) Undervisningen i de obligatoriska ämnena under redovisningsåret.
1
2
3
4
|
1.
|
■2. 3. I 4.
|
5. | 6. | 7.
|
8.
|
För lieltidsskola...................
För halftidsskola: Första afdelningen..........
Andra afdelningen..........
|
Undervisningstid.
|
Antal dagar undervisningen har
varit inställd:
|
Verkliga
antalet
läs¬
dagar.
|
, Dagar Timmar
v eckor.
i veckan. i veckan.
|
På grund
af lärares
sjukdom.
|
Af annan
anledning.
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
lfi
17
18
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
10
E) Lärjungarnas omsättning under redovisningsåret.
Gossar. ! Flickor. ! Summa.
Från föregående redovisningsår i skolan kvarskrifna.....................1
I skolan under redovisningsåret inskrifva:
som förut icke undervisats.........................*....................................... ...............
som förut undervisats i små- eller folkskola.......................................... ........................ ...................
som förut undervisats i annan skola eller (jämlikt Folkskolestadgans § 38) i hemmet.......!....................................................................................-----........--
(Summa nyinskrifna: ..................... gossar, ....._.............. flickor.)
Summa från föregående år kvarskrifna och under redovisning såret nyinskrifna ....................._.....................................II......—............
Från skolan före vårterminens afgångspröfning afgångna:
genom döden ................................................................... .......................................... |
efter afgångspröfning jämlikt Folkskolestadgans § 47.............................................................................................................j .....................
enligt skolrådets beslut jämlikt Folkskolestadgans § 48............................................................................................................................................
icke i laga ordning.........................................................................................................................j..............................
(Summa före vårterminens afgångspröfning afgångna: ..................... gossar, ..................... flickor.)
Från skolan vid vårterminens afgångspröfning afgångna:
efter afgångspröfning jämlikt Folkskolestadgans § 47.....................
enligt skolrådets beslut jämlikt Folkskolestadgans §48....................
(Summa vid vårterminens afgångspröfning afgångna: _________________ gossar, _________________ flickor.)
Till nästa redovisningsår i skolan kvarskrifna........................
Summa afgångna och till nästa red ovisning sår kvarskrifna (= rad 6)
Summa af vid vårterminens afgångspröfning afgångna och till nästa år kvarskrifna (rad 15 + rad 16)
F) Antal lärjungar tillhörande skolan vid vårterminens slut före klassflyttning och afgångspröfning
(eller den 30 juni, om redovisningen då afbrytes).
. 1. | 2. | 3. || 4. | 5. I! 6. | 7.
|
8. | 9. || 10. | 11. || 12. | 13. || 14. | 15. || 16. | 17.
|
18. | 19. || 20.
|
Lärjungarnas ålder.
|
Lärjungar i småskolan.
|
Lärjungar i folkskolan.
|
S u m in a.
|
Första kl.
|
Andra kl. |
|
Tredje kl.
|
Första kl.
|
Andra kl.
|
Tredje kl.
|
Fjärde kl.
|
Femte kl.
|
G.
|
Fl.
|
G.
|
Fl.
|
G.
|
Fl.
|
G.
|
Fl.
|
G. Fl.
|
G.
|
Fl.
|
G.
|
Fl.
|
G.
|
Fl.
|
Gossar.
|
Flickor.
|
Summa.
|
6 år...........
7 » ...........
8 » ...........
9 » ...........
in ...........
11 ...........
12 » ...........
l:; ...........
11 ...........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
................
|
|
................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.......
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
Häraf i åldern 7—14 år:
Från distriktet.......
Från annat distrikt.....
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
...............
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
G) Skolgången under redovisningsåret.
|
|
!■ i 2. || 3.
|
4.
|
5.
|
" 6.
|
7.
|
8. ~ "
|
|
|
Sammanlagda antalet af samtliga lärjungarnas
|
Antal frånvarodagar förorsakade
|
af
|
|
|
skolplikts- l närvaro¬
dagar. dagar.
|
frånvaro¬
dagar.
|
sjukdom.
|
naturhinder.
|
annan giltig
orsak.
|
ej giltigt
förfall.
|
1
|
Gossar . . . .
|
|
|
|
|
|
|
2
|
Flickor . . .
|
|
|
|
|
|
|
3
|
|
Summa |........................................................
|
|
|
|
|
|
H) Till hvilka skolor och sysselsättningar de afgångna lärjungarna ämnat sig.
_2:_____2- 1 3-[i 4. 1 5- il 6. _[__7j__II 8. I 9. | 10. [ 11. 12. I 13,
Afgångna lärjungar upptagna på nedanstående rader i afdelning E.
S u in in a.
Råd 8. Rad 9. Rad 11. Rad 13. Rad 14.
Gossar. Flickor. Gossar. Flickor. Gossar. Flickor. Gossar. Flickor. Gossar. Flickor. Gossar. Flickor. Summa,
1
|
Till
|
allmänna läroverk..........
|
2
|
»
|
fack- och yrkesskolor........
|
3
|
»
|
enskilda läroverk........
|
4
|
»
|
högre folkskolor............
|
5
|
3-
|
folkskolans högre afdelning.....
|
C
|
»
|
andra folk- och småskolor......
|
7
|
»
|
fortsättnings- och ersättningsskolor. .
|
8
|
|
enskilda skolor enligt Folksk.-st. § 62 .
|
9
|
»
|
skolor för abnorma barn........
|
10
|
»
|
anstalter för vanartade barn.....
|
|
Till
|
praktiska sysselsättningar:
|
1 1
|
|
jordbruk...........
|
12
|
|
industri och handtverk.......
|
13
|
|
handel..........
|
14
|
|
sjöfart eller fiske........
|
15
|
|
andra ...............
|
lö
|
Okändt.............
|
.............................................i ..........................................................
|
|
|
,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
I) Undervisning i slöjd, huslig ekonomi och trädgårdsskötsel samt trädplantering under redovisningsåret,
1
|
l
|
2.
|
3. 1 4. | 5.
|
6- 1 7. || 8. | 9.
|
|
Gossar.
|
Flickor.
|
A
|
n t a 1
|
Undervisningstid
i hvarje afdelning.
|
Antal
|
Undervisningstid
i hvarje afdelning.
|
Afdelningar.
|
Lärjungar.
|
Veckor.
_
|
Timmar
i veckan.
|
Afdelningar.
|
Lärjungar.
|
Veckor.
|
Timmar
i veckan.
|
Manlig slöjd....................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
Kvinnlig slöjd.................
|
|
...............................................
|
|
|
|
|
|
|
3
|
Huslig ekonomi................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
Trädgårdsskötsel och trädplantering.......
|
—
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
K) Undervisning i Fortsättningsskolan och Ersättningsskolan under redovisningsåret.
1
2
3
4
5
6
|
1.
|
2. | 3. | 4.
|
5- | 6. | 7.
|
8. [ 9.
|
10. 1 11. 1 12. I 13.
|
Fortsättningsskolan:
Första årskursen ....
Andra årskursen ....
Ersättningsskolan:
Första årskursen ....
Andra årskursen ....
Af lärjungarna i Fortsättningss)
Af lärjungarna i Ersättningssko
|
Lärj ungar.
|
Lärotid.
|
Sammanlagda antalet af
samtliga lärjungarnas
|
Antal frånvarodagar förorsakade af
|
Gossar.
|
Flickor.
|
Summa.
|
Veckor.
|
Dagar
i
veckan.
|
Timmar
i
veckan.
|
närvaro¬
dagar.
|
frånvaro -
dagar.
|
sjukdom.
|
natur¬
hinder.
|
annan
giltig
orsak.
|
ej giltigt
förfall.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
olein vore
an voro
|
vid undervisning
ad undervisningen
|
ens början öfver skole
s början öfver skolålå
|
lidern: ......................
erm ..............................
|
.......... gossar, ......
... gossar, .............
|
......................... f
.................. flic
|
lickor.
kor.
|
|
|
A n in ii r k n i n g a r.
den
19
vid skolan.
Postadress
OBS. De i särskild! häfte meddelade Anvisning ärna vid afgifvande af uppgifter enligt detta formulär måste noga iakttagas.
Bilaga 2 (till bil. A).
SYERIGES OFFICIELLA STATISTIK.
FOLKSKOLESTATISTIK.
Anvisningar
vid afgifvande af uppgifter enligt blankett 1.
Allmänna föreskrifter.
Blanketten användes för alla slag af skolor, med undantag af högre folk¬
skolor och folkskolans högre afdelning. Om en skola består af både folkskola
och småskola, lämnas uppgift på samma blankett för båda, men om småskola
utgör eu skola för sig, lämnas uppgift särskildt för småskola. Enskild skola
inrättad i enlighet med folkskolestadgans § 62 mom. 2, som för någon del af
distriktet ersätter dess skolor, lämnar redogörelse enligt denna blankett. Lika¬
ledes lämnar öfningsskola vid folk- eller småskoleseminarium redogörelse enligt
denna blankett i tillämpliga delar.
Uppgifterna lämnas af skolans lärare. Äro flera lärare anställda vid
samma skola, lämnas uppgifterna af öfverläraren, där sådan finnes, i annat
fall af den lärare skolrådet därtill förordnar. I littera-A-skolor erhåller öfver¬
läraren, i den utsträckning han närmare föreskrifver, från de särskilda lärarna
härför erforderliga uppgifter för hvarje afdelning, lämnade på exemplar af
blankett 1.
Oberoende af tiden för läsårets början och slut skola uppgifterna med¬
delas för redovisning sår räknadt från och med den l j uli till och med den 30
juni nästföljande år. I de fall, då en skola arbetar under sommaren och någon
dess termin sträcker sig på båda sidor om den 1 juli, måste uppgifterna om denna
termin fördelas på två redovisningsår. Exempel. En skola arbetar under åren
1908, 1909 och 1910 från och med den 1 maj till och med den 30 september.
Tiden 1 juli—30 september 1908 samt 1 maj—30 juni 1909 höra då till redo¬
visningsåret 1908—09, tiden 1 juli—30 september 1909 samt 1 maj—30 juni
1910 till redovisningsåret 1909—10 o. s. v.
Härvid märkes emellertid att, om skolrådet så beslutar, skolan i vissa
fall kan få räkna in i redovisningsåret hela sin vårtermin (sommartermin) äfven
om terminen ej är afslutad den 30 juni.
Med undantag af afdelning K) på blankettens sista sida tages i denna
blankett ingen hänsyn till fortsättnings- och ersättningsskolan, vare sig i
afseende på lärarna, undervisningen eller lärjungarna.
33—091045 Stat. korn. bet.
2
Råd 1.
Rad 2.
Rad 3.
Rader 4—
Med lärare menas i dessa Anvisningar äfven lärarinna.
Redogörelsen för skolan upprättas i tre exemplar. Exemplaren insändas
till skolrådet senast eu vecka efter vårterminens slut eller, om redovisningen
afslutas vid den 30 juni, senast den 7 juli. Uppgifter från de enskilda lärarna
i littera-A-skolor upprättas i ett exemplar och. insändas samtidigt med redo¬
görelsen för skolan.
Öfverskriften.
Skolans namn ifylles efter skoldistriktets reglemente. För flyttande
skola angifvas namnen på de stationer mellan hvilka skolan flyttar.
Vidare ifyllas skoldistriktets, stiftets och länets namn, äfvensom årtal
för redovisningsårets början och för dess slut.
A) Skolan.
De ord i raden, som ej äro tillämpliga på skolan strykas. Exempel.
1) Vid eu fast mindre folkskola strykas orden »flyttande», »folkskola», »små¬
skola», »enskild skola». 2) Vid flyttande småskola strykas orden »fast», »folk¬
skola», »mindre folkskola», »enskild skola». 3) Vid en skola, som innehåller
både fast folkskoleafdelning och fast småskoleafdelning, strykas orden »flyttan¬
de», »mindre folkskola», »enskild skola».
Vid bestämmande af littera i normalplanen, jämföres skolans anordning
med den öfversikt, som är intagen i början af normalplanen samt med läsord-
ningarna i dess slut. Om skolan är anordnad enligt littera i 1900 års
normalplan, ifylles detta årtal. År skolan ej anordnad i öfverensstämmelse
med någon littera i 1900 års normalplan, hänvisas till lämplig littera i 1889
års normalplan eller, om så behöfves, ännu äldre normalplan; och normal¬
planens årtal ifylles. År skolans anordning i full öfverensstämmelse med
angifven littera, strykas orden »i hufvudsak enligt» på undre raden. Företer
däremot skolans anordning någon afvikelse från angifven littera, strykas orden
»enligt» på öfre raden och afvikelserna angifvas under Anmärkningar på blan¬
kettens fjärde sida. Antingen ordet »enligt» på öfre raden eller orden »i huf¬
vudsak enligt» på undre raden måste alltid strykas.
Dag och år för senast afslutade läsårs början och slut ifyllas. I de fall
då särskildt läsår icke förekommer, utan undervisningstiden endast är indelad
i terminer, lämnas raden tom, och anteckning om verkliga förhållandet göres
under Anmärkningar på blankettens fjärde sida.
5. Dag och år för terminernas början och slut ifyllas. Det måste noga
iakttagas, att uppgifterna på dessa rader, i motsats till uppgifterna i andra
delar af blanketten, gälla terminerna under senast afslutade läsår, ej senaste
höst- och vårtermin. Det är därför möjligt att uppgiften gäller en höst¬
termin, som är senare än vårterminen. Exempel. Om läsåret pågår från
3
september 1909 till maj 1910, meddelas för redogörelseåret 1909—10 upp¬
gifter för höstterminen 1909 och vårterminen 1910. Men om läsåret pågår
från januari till december 1909, meddelas däremot uppgifter för höstterminen
1909 och vårterminen 1909, ej vårterminen 1910. Om intet läsår förekommer
(se anvisning till rad 3), meddelas däremot alltid uppgifter för senaste höst-
och vårtermin.
Såsom hösttermin räknas termin, som börjar under kalenderårets senare
hälft, såsom vårtermin räknas termin, som börjar under kalenderårets förra
hälft. Förekommer under ett läsår endast en termin eller flera än två terminer,
lämnas raderna tomma och uppgifterna om verkliga förhållandet, med datum
för terminernas början och slut, införas under Anmärkningar på blankettens
fjärde sida.
Siifror ifyllas vid de ord, som ha tillämplighet på skolan, vid öfrigaRader 6—8.
prickade linjer sättas streck.
B) Lärare och lärarinnor, som under redovisningsåret varit anställda
eller tjänstgjort vid skolan.
Under denna afdelning införas uppgifter om alla lärare, som under redo¬
visningsåret varit anställda eller tjänstgjort vid skolan. Sålunda upptages
lärare med anställning vid skolan, äfven om han varit tjänstledig hela redo¬
visningsåret.
Lärare upptagas gruppvis efter anställningens art, i den ordning som
här nedan är angifven vid kolumn 2. Har lärare åtnjutit tjänstledighet,
sättes dock hans vikarie (vikarier) på följande rad (rader). För hvarje lärare¬
tjänst, som stått ledig hela eller någon del af redovisningsåret, sättes ordet
Vakant i kolumn 1 på en egen rad i den grupp, dit tjänsten hör, och vikarien
sättes på följande rad; har platsen stått vakant utan vikarie, sättes i stället
på följande rad: ingen vikarie.
Om icke antalet rader är tillräckligt för alla lärare, fortsättas uppgifterna
på särskilda bifogade blad, med anteckning härom på blankett 1.
Utom tillnamnet utsättes det i dagligt tal använda förnamnet, medan Kol. 1.
öfriga förnamn angifvas medelst initialer.
Anställningens art angifves på följande sätt: Kol. Z
ordinarie lärare i folkskolan med.................. O
extraordinarie lärare i folkskolan med............... EO
biträdande lärare i folkskolan med................. B
lärare i mindre folkskola med...................MF
småskolelärare med........................ Sm
lärarinna i huslig ekonomi med.................. H
slöjdlärare med.......................... SI
särskild lärare i öfningsämnen med................. Ö
jämte särskildt tecken för hvarje öfningsämne sålunda:
4
för välskrifning....................v
för teckning......................t
för sång............. s
för gymnastik.....................g
för trädplantering...................tr
vikarie till någon lärare med.................... Vi.
Exempel. Om en särskild lärare i öfningsämnen undervisar i välskrifning,
teckning och gymnastik, införes för honom i kol. 2: Ö v t g; om han under¬
visar endast i sång, införes i kol. 2: Ö s.
Äfven för vakant plats införes i denna kolumn anställningens art.
Kol. 3. Har lärare tjänstgjort hela redovisningsåret sättes här x/i—30/e- Kortare
tjänstgöringstid angifves på motsvarande sätt. Har för lärare ingen tjänst¬
göring under året förekommit, sättes i kolumnen: Ej tj.
Kol. 5—6. Examen angifves i kolumn 5 på följande sätt:
folkskolelärarexamen med..................F,
småskolelärarexamen med...................S.
Samma beteckning användes äfven i de fall, då vederbörlig kompentens vunnits
af folkskolelärare genom pröfning inför folkskoleinspektören. Om skolköks-
föreståndarinna har allagt examen efter sådan kurs i huslig ekonomi, som
åtnjutit understöd af statsmedel, angifves detta med H.
Är anställningen ej grundad på vederbörlig examen, sättas streck i
kolumner 5 och 6.
Har lärare aflagdt mogenhets- (student-)examen, akademisk examen eller
examen från något högre lärarinneseminarium, angifves detta under Anmärk¬
ningar på blankettens fjärde sida.
Kol. 7—16. Här angifves den tid läraren verkligen tjänstgjort under redovisnings¬
året, och afdrag göres för tjänstledighet af alla slag, dock ej för tillfällig
frånvaro en eller annan dag. Uppgår ej tjänstgöringstiden till jämnt antal
veckor, räknas öfverskjutande dagar såsom hel vecka, om dagarnas antal
uppgår till fyra, i annat fall räknas de öfverskjutande dagarna ej.
Om antalet timmar i veckan företer växlingar under redovisningsåret,
angifves här det vanliga förhållandet; afvikelser af större vikt angifvas under
Anmärkningar på blankettens fjärde sida. i
Kol. 7—8. Hed de obligatoriska ämnena menas de i Folkskolestadgans § 12 mom.
1 och 2 upptagna, med undantag af slöjd. För särskild lärare i öfnings¬
ämnen införas här uppgifter om tjänstgöring i välskrifning, teckning, sång,
gymnastik och trädplantering.
C) Antal lärare och lärarinnor, som tjänstgjorde vid redovisningsårets slut.
I motsats till afdelning B) upptager denna afdelning lärarnas ställning
vid redovisningsårets slut. Antalet här upptagna lärare behöfver därför ej
öfverensstämma med antalet i afdelning B). Här upptagas endast lärare, som
5
vid redovisningsårets slut verkligen tjänstgjorde, däremot inga tjänstlediga.
1 de tjänstledigas ställe upptagas deras vikarier i samma kolumn men på
raden nedanför. Hvarje kolumn innehåller därför hela antalet lärarplatser,
vare sig de upprätthållits af sina fast anställda innehafvare eller af vikarier,
medan hvarje rad angifver huru många lärare och lärarinnor (hvar för sig),
som varit fast anställda, och huru många, som gjort tjänst såsom vikarier.
Exempel. 1) Tjänsten såsom lärare i mindre folkskolan skötes vid redovis¬
ningsårets slut af den person, som fast anställts såsom sådan lärare. Läraren
upptages på rad 1 i kolumn 5. 2) Tjänsten såsom lärarinna i småskolan upp-
rätthålles af vikarie. Lärarinnan upptages på rad 5 i kolumn 6.
Ingen lärare får upptagas i två kolumner. Om ordinarie eller extra
ordinarie folkskolelärare äfven undervisar i småskola, upptages han i kolumn
2 eller 3, ej i kolumn 6.
D) Undervisningen i de obligatoriska ämnena under redovisningsåret.
Med de obligatoriska ämnena menas de i folkskolestadgans § 12 mom.
1 och 2 upptagna ämnena, med undantag af slöjd.
Skola, där samtliga lärjungar enligt läsordningen åtnjuta åtta månaders
daglig undervisning om året eller den kortare lärotid, som af Kung! Maj:t
kan hafva särskildt medgifvits för en skola, kallas här heltidsskola, och upp¬
gifterna på denna skola införas på rad 1.
Skola, där lärjungarna äro fördelade i afdelningar, som undervisas af
samma lärare på olika tider, kallas här halftidsskola, äfven om afdelningarna
äro flera än två och oafsedt om skolan är fast eller flyttande. För sådan
skola fordras uppgift för hvarje särskild afdelning. Uppgifterna meddelas
på raderna 2—4. Säd 4 kommer dock till användning endast om skolan har
tre afdelningar, i hvilket fall uppgifter för tredje afdelningen meddelas på
denna rad.
I det fall att de olika afdelningarna någon del af året undervisats till¬
sammans, göres anteckning härom under Anmärkningar på blankettens fjär¬
de sida.
Tiden angifves i veckor och bråkdelar af veckor. Kol. 2.
Om antalet undervisningsdagar eller undervisningstimmar i veckan Kol. 3—4.
företer växlingar under redovisningsåret, angifves här det vanliga förhållandet.
Om undervisningen varit inställd något större antal dagar enligt denna Kol. 6.
kolumn, angifves orsaken under Anmärkningar på blankettens fjärde sida.
E) Lärjungarnas omsättning under redovisningsåret.
Uppgifterna i denna afdelning ifyllas efter dagboken.
I tabellen upptagas alla skolans lärjungar, såväl inom som utom skol¬
åldern samt vare sig lärjungarna tillhöra skoldistriktet eller ej. Om en skola
består af både folk- och småskoleafdelning, upptagas här barnen i båda dessa
afdelningar tillsammans, och flyttningen mellan afdelningarna angifves ej.
6
Det bör märkas, att uppgifterna gälla redovisningsår, ej läsår, så ätt
äfven förändringar under ferierna här ingå. Härvid iakttages, att redovis¬
ningsåret betraktas såsom afslutadt med vårterminens afgångspröfning och
slut, och att all afgång, som skett efter vårterminens slut (eller efter den 30
juni, om redogörelsen afbrytes denna dag), upptages först i redogörelsen för
nästa redovisningsår. Så t. ex. angifves en lärjunge, som aflidit eller utflyt¬
tat den 25 juni {om vårterminen då är slut), såsom i skolan kvarskrifven
och upptages först nästa redovisningsår såsom afgången (på rad 7 eller rad 11).
Raderna 1—6 utgöra hela det antal lärjungar, som tillhört skolan under
redovisningsåret, och raderna 7—17 visa, hur det förfarits med dem under
samma tid. Därför måste summan i rad 6 öfverensstämma med summan i rad 17.
Råd 1. Här böra förekomma samma siffror som i rad 16 af redogörelsen för före¬
gående redovisningsår. Om sålunda en lärjunge upptagits såsom kvarskrifven
vid slutet af föregående vårtermin, men ej återkommer i början af höstter¬
minen, bör han icke desto mindre ingå på rad 1 och vidare angifvas såsom
under redovisningsårets lopp afgången (på någon af raderna 7—11). Utsättas
i rad 1 andra siffror än i rad 16 af föregående redogörelse, måste orsaken
härtill angifvas under Anmärkningar på blankettens fjärde sida.
Rad 5. Raden upptager summan af raderna 2—4.
Råd 6. Raden upptager summan af raderna 1—4.
Rader 7—15. Om en skola har afgångspröfning endast vid höstterminens slut eller
Råd 10.
Rad 11.
Rad 12.
Rad 15.
Rad 16.
Rad 17.
Rad 18.
om en skola har sommartermin, äger all afgång under redovisningsåret rum
före vårterminens afgångspröfning och föres alltså till raderna 7—12. Rader¬
na 13—15 bli därför i dessa fall tomma.
Om en lärjunge afgår själfva dagen för vårterminens afgångspröfning,
men utan godkänd afgångspröfning, t. ex. genom döden, räknas han såsom
afgången före vårterminens afgångspröfning.
Här lämnas uppgift om antalet lärjungar, som lämnat skolan utan sådan
afgång, som angifves i raderna 7—9, utan öfvergång till annan af skolrådet
godkänd skolgång och utan flyttning till annan ort.
Här lämnas uppgift om all sådan afgång, som ej är upptagen på raderna
7—10, sålunda exempelvis afgång på grund af utflyttning.
Raden upptager summan af raderna 7—11.
Raden upptager summan af raderna 13 och 14.
Ingen till skolan hörande lärjunge uteslutes från denna rad, utan att
hans afgång från skolan är fullt afgjord. Såsom ofvan angifvits, medtages
i denna rad äfven lärjunge, som kvarskrifvits vid vårterminens slut och först
därefter lämnat skolan (t. ex. genom döden eller genom utflyttning).
Raden upptager summan af raderna 7—11, 13—14, 16. Raden skall öf¬
verensstämma med rad 6.
Raden erfordras för kontroll af afdelning E) (se nedan).
F) Antal lärjungar tillhörande skolan vid vårterminens slut.
Uppgifterna i denna afdelning ifyllas efter dagboken.
Det antal lärjungar, som redovisas i denna afdelning, är detsamma som
finnes upptaget i afdelning E) rad 18. Rad 13 i kolumnerna 18—20 af afdel¬
ning F) skall alltså innehålla samma siffror som rad 18 af afdelning E).
Äfven om denna afdelning utarbetas, då formuläret i öfrigt ifylles efter
vårterminens slut, måste alltså noga iakttagas, att den gäller förhållandena
före klassflyttning och afgångsexamen vid vårterminens slut, och att följakt¬
ligen ingen lärjunge får uteslutas på grund af afgång vid vårterminens slut
enligt folkskolestadgans § 47 eller § 48, lika litet som lärjunge får upptagas
i annan skola eller klass än den han tillhört före klassflyttningen.
Uppgifterna på raderna 1—13 gälla alla skolans lärjungar, såväl inom
som utom skolåldern, samt vare sig lärjungarna tillhöra skoldistriktet eller
ej. Uppgifterna på raderna 14—16 gälla däremot endast lärjungar i skolål¬
dern (7—14 år), fördelade efter huruvida de tillhöra distriktet eller icke.
Raden skall vara lika med summan af raderna 2—9. Ra(i 26.
Lärjungarnas ålder angifves i öfverensstämmelse med Folkskolestadgans Kol. 1.
föreskrift om skolåldern i § 35 mom. 1. Sålunda räknas en lärjunges ålder
såsom 6 år, då han under kalenderåret fyllt eller fyller 6 år, o. s. v.
Här åsyftas endast sådan femte årsklass i folkskolan, som fordras för Kol. 16—17.
afgång enligt folkskolestadgans § 47. Frivilliga årsklasser utöfver fjärde
klassen räknas till folkskolans högre afdelning, för hvilken redogörelse lämnas
på särskild blankett.
Dessa kolumner ifyllas, äfven om skolan består af endast folkskola eller Kol. 18—20.
endast småskola.
G) Skolgången under redovisningsåret.
Uppgifterna i denna afdelning ifyllas efter dagboken.
Med en lärjunges skolplikts dag ar menas det antal dagar lärjungen enligt Kol. 2.
skolans läsordning skulle varit i skolan närvarande, vare sig under hela re¬
dovisningsåret eller under den del däraf, hvarunder lärjungen varit i skolan
inskrifven. Exempel. 1) En lärjunge är inskrifven i skolan den 1 september
och afgår den 30 i samma månad. Skolan är en hvarannandagsskola, och den
afdelning lärjungen tillhör har under månaden haft 13 verkliga läsdagar.
Lärjungen hade då bort vara i skolan näi'varande 13 dagar. Dessa 13 dagar
äro den lärjungens skolpliktsdagar. 2) En lärjunge har varit inskrifven i
skolan hela redovisningsåret. Skolan är en heltidsskola och har under redo¬
visningsåret haft 195 verkliga läsdagar. Lärjungen hade då bort vara i skolan
närvarande 195 dagar. Dessa 195 (lagar äro den lärjungens skolpliktsdagar.
För att ifylla kolumn 2 erfordras alltså att summera skolpliktsdagarna
för samtliga skolans lärjungar. Exempel. En skola har 109 lärjungar. 73
8
Kol. 3-8.
Kol 3.
Kol. 4.
Kol. 6.
Rad 17.
Rad 4.
af lärjungarna ha 195 skolpliktsdagar hvar, 13 lärjungar ha 182 skolplikts-
dagar hvar, 1 lärjunge ha 178 skolpliktsdagar, 4 lärjungar ha 123 skolplikts¬
dagar hvar, 6 lärjungar ha 59 skolpliktsdagar hvar, 2 lärjungar ha 43 skol¬
dagar hvar, 3 lärjungar ha 13 skolpliktsdagar hvar, och 7 lärjungar ha 11
skolpliktsdagar hvar. Summan af kolumn 2 blir alltså:
73 x 195 = 14,235
13 x 182 = 2,366
1 x 178 = 178
4 x 123 = 492
6 x 59 = 354
2 x 43 = 86
3 x 13 = 39
7 x' 11 = 77
Summa 17,827
Närvarodagar och frånvarodagar angifvas på motsvarande sätt som skol-
pliktsdagarna. Summan af kolumn 3 och kolumn 4 skall vara lika med
kolumn 2.
Det antal dagar hvarje lärjunge varit närvarande uträknas, hvarefter
dessa dagar summeras för hela skolan.
Kolumnen upptager summan af kol. 5—8.
Kolumnen afser frånvaro på grund af igensnöade vägar, snöstorm eller
liknande förhållanden.
H) Till hvilka skolor och sysselsättningar de afgångna lärjungarna
ämnat sig.
Uppgifterna i denna afdelning grunda sig på upplysningar, som läraren
kan inhämta af lärjungarna själfva, deras målsmän eller kamrater eller på
annat sätt.
Det bör märkas att uppgifterna gälla de sysselsättningar, till hvilka
lärjungarna uppgifvits ämna sig, och att sålunda uppgifter böra meddelas
äfven i de fall, då säkerhet icke finnes för att lärjungen i verkligheten öfver-
gått till den ifrågavarande sysselsättningen.
Siffrorna på denna rad skola öfverensstämma med siffrorna på raderna 8,
9, 11, 13 och 14 i afdelning E).
I) Undervisning i slöjd, huslig ekonomi och trädgårdsskötsel samt
trädplantering under redovisningsåret.
Här tages ej hänsyn till undervisning i trädgårdsskötsel efter boll. Om
skolan har en för lärjungarnas undervisning anordnad skolträdgård (se af¬
delning A, rad 8), men inga lärjungar upptagas på denna rad, måste förkla¬
ring ges under Anmärkningar på blankettens fjärde sida.
9
Om gossar och flickor undervisas i samma afdelningar, angifves afdelnin- Kol. 2 och 6.
garnas antal både i kol. 2 och i kol. 6, men anteckning om förhållandet
göres under Anmärkningar på blankettens fjärde sida.
Här angifves antalet af sådana under redovisningsåret undervisade lär- Kol. 3 och 7.
jungar, som, så länge de under redovisningsåret tillhört skolan, i allmänhet
deltagit i denna undervisning.
Tiden angifves i veckor och bråkdelar af veckor. Kol. 4 och 8.
Om antalet undervisningstimmar i veckan företer växlingar mellan af- Kol. 5 och 9.
delningarna under redovisningsåret, angifves här det vanliga förhållandet.
K) Undervisning i Fortsättningsskolan och Ersättningsskolan under
redovisningsåret.
Innebörden al ordet fortsättning sskola finnes angifven i folkskolestad¬
gans § 4 mom. 3, och innebörden af ordet ersättningsskola finnes angifven i
folkskolestadgans § 5 mom. 4.
Lärjungar i fortsättnings- och ersättningsskolor medräknas ej å föregående
sulor, utan bilda redovisningsgrupper för sig.
I andra årskursen medräknas endast de lärjungar, som genomgått första
årskursen.
Här angifves sammanlagda antalet under redovisningsåret undervisade Kol. 2—4.
lärjungar, ej blott antalet lärjungar vid redovisningsårets slut.
Tiden angifves i veckor och bråkdelar af veckor. Kol. 5.
Om antalet undervisningsdagar och undervisningstimmar i veckan företer Kol. 6—7.
växlingar under redovisningsåret, angifves här det vanliga förhållandet.
Här förfares såsom är angifvet i samtliga anvisningar till kolumner Kol. 8—13.
3—8 af afdelning Gr) (se ofvan).
Anmärkningar.
Tydligt angifves till hvilken af föregående afdelningar (A—K) de olika
anmärkningarna höra.
Underskrift.
Efter blankettens ifyllande förses densamma med datum och underskrift.
34—091045. Stat. kom. bet.
A) Distriktets barn i skolåldern (7—14 års ålder) vid 7 'ed Qvistning sårets slut den 30 juni: a)
I. Tillhörde vid vårterminens slut före afgångspröfningen:
1 • distriktets egna folk- och småskolor.................
2 folk- och småskolor inom annat distrikt...............
3 ] tolk- och småskoleserainariernas öfningsskolor............
4 j högre folkskolor och folkskolans högre afdelning...........
5 | allmänna läroverk, enskilda skolor, fack- och yrkesskolor.......
C skolor för abnorma barn.....................
7 J anstalter för vanartade barn...................
8 J hemmet (för undervisning därstädes enligt Folkskolestadgans § 38) . .
Gossar.
|
Flickor.
|
Summa.
|
|
|
...................
|
c)
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
II. Tillhörde vid samma tidpunkt hvarken skola eller hemmet (för undervisn.)
emedan de afgått jämlikt Folkskolestadgans § 47...........cl)
emedan de afgått jämlikt Folkskolestadgans § 48..........d)
emedan de först, vid höstterminens början skola inskrifvas.......e)
emedan deras undervisning uppskjutits med stöd af Folksk.-st. § 35 mom. 2
till följd af sjukdom eller sjuklighet..................
till följd af lyte...........................^
emedan deras undervisning af annan godkänd anledning uppskjutits . . . g)
emedan de lämnat skolan i icke laga ordning.............h)
af annan anledning...................
III. Saknas uppgift om.....................
19
20
Summa barn i skolåldern (raderna 1 t. o. m. 18)
Bland distriktets barn i åldern 10—14 av har ordnad undervisning suvidt bekant
aldrig åtnjutits af ......................... a
ci) Under afdelning A upptagas endast barn som tillhöra skolåldern, sådan denna är angifven i Folkslc -st 8 35 mom 1 Äfven
om tiden för skolgången genom särskild! beslut uppskjutits (so råd 12), upptagas alla barn i 7—14 års ålder. — I boken öfver obe¬
fintliga upptagna barn medtagas icke.
b) Bad 1 skall öfverensstämma med summan af siffrorna i afdelning F) af blankett 1, rad 14, kolumnerna 18—20 för distrik¬
tets samtliga skolor, om ej ändringar genom dödsfall eller utflyttning ha inträffat mellan vårterminens slut och den 30 juni I råd 1
inräknas sådana enskilda skolor enligt Folksk.-st. § 62 mom. 2, som för någon del af distriktet ersätta dess skolor. 1 råd 1 ingå ej
barn som tillhöra fortsättnings- och ersättningsskolor; dessa barn ingå i raderna 9 och 10 (so anm. d).
c) Ilär inräknas ej sådana enskilda skolor enligt Folksk.-st. § 62 mom. 2, som medtagas på råd 1 (so föreg anm)
rf) På raderna 0 och 10 inräknas ej de vid vårterminens slut från folkskolan enligt Folksk.-st. § 47 eller 8 48 afgående
barnen enär dessa, för så vidt de äro i skolåldern, redan äro upptagna på rad 1. Däremot upptagas alla barn i skolåldern som
före vårterminens slut afgatt enligt § 47 eller § 48, vare sig detta skett under redovisningsåret eller undet något föreqående redovis-
mngsar. Dessa uppgifter fa följaktligen icke ifyllas efter blankett 1. - På rad ,9 inräknas äfven barn, som undervisats i fortsättnings-
skolan, och pa rad 10 barn, som undervisats i ersättningsskolan, äfven om denna undervisning vid tiden för vårterminens aföån^s-
pröfning pagar. ö b
e) På råd 11 upptagas alla barn, som vid redovisningsårets slut visserligen inträdt i skolåldern, enär de under löpande kalen¬
derår fylla 7 ar, men som icke desto mindre fatt sin skolgång uppskjuten till följande hösttermin. Detta förhållande äger ruin för
alla under kalenderåret i skolåldern inträdande barn, då skola intager nybörjare endast vid höstterminens början, och kan inträda för en
del af barnen, da skola intager nybörjare vid början af både höst- och vårtermin, men inträder däremot alls icke. då skola intager
nybörjare endast vid vårterminens början.
/) Ilar åsyftas de lyten, som i församlingsbok skola angifvas, nämligen fallandesot, sinnessjukdom, idioti, döfstumhet, blindhet.
g) På råd jo upptagas, bland andra, barn, hvilkas skolgång, på grund af inflyttning först mot vårterminens slut, ansetts
lämpligen böra uppskjutas till nästa hösttermin.
h) På rad 16 upptagas ej blott sådana distriktets barn, som under redovisningsåret lämnat skolan i icke laga ordning utan
äfven sadana, som under något föregående redovisningsår lämnat skolan på detta sätt utan att sedermera återkomma och som’ ännu
befinna sig i skolåldern. Dessa uppgifter få följaktligen icke ifyllas efter blankett 1.
i) På rad 20 upptagas alla sådana distriktets barn i åldern 10—14 (ej 7—14) år, som ej af lyte varit hindrade att mottaga
undervisning, men om hvilka man har anledning antaga, att de trots detta aldrig åtnjutit ordnad undervisning. Hvarje på denna
rad upptaget barn maste redan ha ingått under II. här ofvan, på endera af raderna 13, 16 eller 17.
35—091045. Stat. kom. bet.
Vänd !
B) Till distriktets skolor hörande lärjungar vid vårterminens slut före af g ängsgröfningen: «)
|
1
|
Gossar. 1
|
Flickor.
|
!
Summa.
|
1
|
|
|
|
i
|
2
|
|
|
|
|
3
|
|
|
|
|
4
|
|
|
|
...................
|
5
|
|
|
|
|
G
|
|
................
|
..................
|
|
|
T enskilda skolor enligt Folkskolestadgans § 02 mom. 2..........l>)
|
|
|
|
|
Summa till distriktets skolor hörande lärjungar
|
|
|
|
9
|
däraf i heltidsskolor c)
|
|
|
!...................
|
10
|
i kalftidsskolor c)
|
|
|
1.................
|
, „ _ -i . kalenderår i i
Barns skolgång begynner det lägå— hvarunder
Antal till distriktet hörande skolor:
Skoldistriktets folkmängd den 31 december 19
....................... den ... i9
barnet fyller
■■■• e)
år. d)
■ /)
Skolrådets ordförande.
Postadress:
af Under afdelning B) inräknas jämväl lärjungar utom skolåldern samt lärjungar från annat distrikt. Däremot medtagas endast
lärjungarna i egentliga folk- och småskolor, samt enskilda skolor enligt Folksk.-st. § G2 inom. 2 (se nästa anm.), eg larjungarna i
fortsättningsskolor, crsättnh.gsskolor, högre folkskolor eller folkskolans högre afdelning. Siffrorna liamtas ur afdelning 1) af blankett 1,
råd 18 nå fogande sätt. Utgöres en folkskola af endast folkskola eller endast smaskola, erhallas siffiotna från kolumnerna 18 20
af råd 13. Utgöres en skola däremot af både folkskola och småskola, erhållas siffrorna för folkskolan genom summering af kolumnerna
8—17 af råd 13 och siffrorna för småskolan genom summering af kolumnerna 2—7 af rad 13.
På rad 7 införes lärjungeantalet i sådana enligt Folksk.-st. § G2 mom. 2 inrättade skolor, som för någon viss del af distrik-
dess egna skolor och för hvilka därför redogörelse lämnas enligt blankett 1.
Innebörden af orden »heltidsskolor» och »kalftidsskolor» finnes angifven i Anvisningar till blankett 1, afdelning I)) kolumn 1.
Detta år är det kalenderår, hvarunder barnet fyller sju
beslut om tiden för skolgångens början, som i Folksk.-st. § 35 mom.
e) Bär upptages antalet till distriktet hörande skolor af olika
folkskoleafdelning och småskolcafdelning inom samma skola räknas
skolorna insända redogörelser enligt blankett 1.
/’) Folkmängden angifves för nästlidne 31 december.
tet
6)
ersätta
c)
d)
är, såvida ej annat blifvit, bestämdt genom sådant kyrkostämmo-
2 föreskrifves.
slag, äfven enskilda skolor enligt Folksk.-st. § G2 mom. 2, hvarvid
såsom en skola. Antalet skall öfverensstämma med antalet från
Allmänna anvisningar.
I de fall, då en skolas vårtermin (sommartermin) slutar efter den 30 juni, kan hela terminen, om skolrådet
så beslutar, inräknas i det redovisningsår, som slutar den 30 juni samma år (se Anvisningar till blankett 1). Skol¬
rådet skall, härvid tillse, att redovisningsåret ej förlänges mera än att uppgifterna kunna i rätt tid insändas till folk¬
skoleinspektören.
Redogörelsen upprättas af skolrådets ordförande i tre exemplar. Två af dessa exemplar insändas till statens
folkskoleinspektör, jämte dels två exemplar af de från samtliga distriktets skolor inkomna exemplaren af blankett 1,
vederbörligen granskade, dels äfven de af littera-A-skolornas särskilda lärare afgifna uppgifterna, i den män sådana
komma ifråga. Uppgifterna insändas före juli månads utgång, eller i de distrikt, där vårterminens förlängning i någon
skola medför redovisningsårets afstötande efter den 30 juni, före augusti månads utgång. Ett exemplar af blanketterna
1 och 2 förvaras i skolrådets arkiv.
Statens folkskoleinspektör insänder till Ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning före augusti manads utgång,
eller för distrikt, hvilkas redovisningsår slutar efter den 30 juni, före september månads utgång, ett exemplar af såval
skolornas redogörelse enligt blankett 1 som skolrådets redogörelse enligt blankett 2, alla vederbörligen granskade. Ett
exemplar af båda dessa blanketter äfvensom de särskilda lärarnas uppgifter förvaras af folkskoleinspektören.
Till Konungen.
Den af Eders Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommitté med
uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag, huru inom rikets offi¬
ciella statistik största möjliga enhet och planmässighet äfvensom ökad skynd-
36—091045 Stat. kom. bet.
430
VALSTATISTIK.
samhet vid publikationen må kunna åstadkommas, har under fullgörande af
sitt uppdrag haft under öfvervägande de förändringar i valstatistiken,
som påkallas af under år 1909 slutligt antagna nya bestämmelser rörande
val af riksdagsmän samt de i sammanhang härmed vidtagna ändringarna i
kommunallagarna. Da kommitténs förslag beträffande denna gren af stati¬
stiken bland annat innebär upprättande af eu statistik öfver landstings-
mannaval och sådana val i enlighet med de nya bestämmelserna i kommunal¬
lagarna för första gången komma att förrättas under senare hälften af näst¬
kommande mars och maj månader, har kommittén ansett sig böra i under¬
dånighet öfverlämna detta sitt förslag utan att afvakta fullbordandet åt
sina öfriga arbeten.
1 underdånigt memorial den 23 december 1365, sålunda omedelbart etter
den nya riksdagsordningens antagande af Ständerna, hemställde cheten för
Statistiska centralbyrån, huruvida det ej kunde vara af vikt att insamla och
bearbeta uppgifter rörande de stundande nya valen. På grund häraf utfär¬
dades den 13 juli 1866 från Civildepartementet ett cirkulär till samtliga Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande angående insändande till Statistiska central¬
byrån af uppgifter rörande riksdagsmannavalen. Emellertid visade sig de
sålunda erhållna uppgifterna vara behäftade med så stora bristfälligheter,
att en fullt tillfredsställande bearbetning af dem var outförbar. Dessutom
inkommo de till en del så sent, att resultaten af bearbetningen först år
1868 kunde publiceras (Statistisk tidskrift, h. 18).
Det första försöket att åstadkomma en statistik öfver riksdagsmannavalen
hade sålunda slagit så otillfredsställande ut, att man icke ens ansåg sig böra
upprepa det beträffande valen år 1869. Först år 1872 återupptogs frågan af
chefen för Civildepartementet. Den 12 juli 1872 utfärdades på grund af Eders
Kungl. Maj:ts beslut det cirkulär från chefen för Civildepartementet till läns¬
styrelserna, som fortfarande ligger till grund för statistiken öfver riksdags¬
mannavalen. Enligt detta skulle såväl för de då närmast förestående valen
till Andra kammaren som för alla framdeles inträffande val af riksdagsmän
vare sig till Första eller Andra kammaren offentliggöras statistisk redogörelse;.
de erforderliga primäruppgifterna skulle lämnas af ordförandena i kommunal¬
stämmor och landsting, domhafvande och magistrater m. fl. enligt for¬
mulär, som chefen för Civildepartementet ägde fastställa, samt genom
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande inom åtta dagar efter verkställdt val
insändas till Statistiska centralbyrån, som hade att verkställa bearbetningen.
Den sålunda tillkomna statistiken öfver riksdagsmannavalen har af central¬
byrån hvart tredje år offentliggjorts under litt. R. i serien Bidrag till Sveriges
officiella statistik, hvarvid hvarje årgång omfattat dels de senast förrättade
allmänna valen till Andra kammaren, dels de under samma och närmast
föregående två år förrättade fyllnadsvalen till såväl Första som (från och med
statistiken för åren 1876 — 78) Andra kammaren. Den har i allmänhet ut¬
VALSTATISTIK.
431
kommit i april eller maj månad året efter det, då allmänna val till Andra
kammaren ägt rum, sålunda omkring sju månader efter valens afslutande.
Anledningen till det jämförelsevis långa dröjsmålet har hufvudsakligen
varit, att primäruppgifterna, oaktadt bestämmelserna i cirkuläret den 12
juli 1872, delvis inkommit så sent, att deras bearbetning vanligen först om¬
kring årsskiftet kunnat taga sin början.
De kommunala valen ha hittills icke från statsmyndigheternas sida
gjorts till föremål för någon statistisk bearbetning, med undantag dock för
ett enstaka fall. Genom nådigt bref den 8 juni 1906 uppdrogs nämligen åt
Statistiska centralbyrån att verkställa en statistisk utredning rörande de
under senare år hållna val till landstingen. Resultaten af den sålunda anbe¬
fallda utredningen ha emellertid icke blifvit befordrade till trycket utan
förvaras i manuskript i centralbyråns arkiv.
Vid sidan af den ordinarie valstatistiken, som jämväl innehåller upp¬
gifter om den politiska rösträtten, ha på grund af särskilda nådiga beslut
mycket omfattande utredningar rörande den politiska och kommunala röst¬
rätten utförts af Statistiska centralbyrån, beträffande den förra för åren
1885 och 1900 samt beträffande den senare för åren 1871, 1892 och 1904.
Anledningen till företagandet af dessa undersökningar har varit behofvet att
kunna belysa verkningarna af ifrågasatta nya eller förändrade grunder för
den politiska och kommunala rösträtten. Utredningarna, åtminstone rörande
den politiska rösträtten, ha därför kommit att kanske mindre syssla med
rösträttsförhållandena, sådana de i verkligheten gestaltade sig, än de sanno¬
lika verkningarna af de ena eller andra nya bestämmelserna. Äfven röst-
rättsstatistiken har offentliggjorts i serien Bidrag till Sveriges officiella
statistik, litt. R.
De under år 1909 slutligt antagna nya bestämmelserna rörande val af
riksdagsmän samt de i sammanhang härmed vidtagna ändringarna i kom¬
munallagarna påkalla åtskilliga förändringar i fråga om valstatistiken.
Hvad först angår statistiken öfver riksdagsmannaval,den enda valstatistik,
som hittills utgjort en regelbundet utkommande del af den officiella statistiken,
torde för framtiden särskilda primäruppgifter för denna icke vidare behöfva
infordras. För att vinna kännedom om valens utfall, antalet afgifna röstsedlar,
deras fördelning på partier o. s. v. erfordras endast afskrifter af valproto¬
kollen, då dessa komma att innehålla alla behöfliga upplysningar. Ej heller
rörande antalet vid val till Andra kammaren röstberättigade och det relativa
deltagandet i nämnda val torde särskilda primäruppgifter vara af behofvet på¬
kallade. Enligt vallagens 55 § skola nämligen röstlängderna, i hvilka enligt
49 § anteckning skall göras om hvilka som begagna sin rösträtt, insändas till
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande samtidigt med valprotokollen, och
synes hinder icke möta, att dessa längder, då de icke längre äro för Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande behöfliga, utlånas till Statistiska central¬
byrån för bearbetning. Genom en dylik anordning skulle viktiga fördelar vinnas.
432
VALSTATISTIK.
Dels er höl le man vida större garantier för siffrornas riktighet, än om särskilda
primäruppgifter skulle lämnas af de lokala myndigheterna, dels skulle till¬
fälle härigenom yppas för en ingående undersökning rörande verkningarna
af hvarje särskild diskvalifikationsgrund, en undersökning som torde ur po¬
litisk synpunkt vara af betydelse.
De nya bestämmelserna rörande valen till landstingen komma gifvetvis
att göra dessa val till föremål för ett långt lifligare intresse än hittills.
Under sådana förhållanden är det önskvärdt, att den officiella statistiken
upptager jämväl dem till behandling. Nöjer man sig med uppgifter rörande
i hvarje valkrets afgifna röster, deras fördelning på olika partier samt an¬
talet valda representanter för hvarje parti, erfordras intet annat primär¬
material än afskrifter af valprotokollen, supplerade med uppgifter från läns¬
styrelserna om valkretsindelningen. Emellertid torde vara önskligt, att
jämväl andra med valen sammanhängande frågor statistiskt belysas. Sålunda
vore af intresse att lära känna ej blott antalet afgifna röster, utan äfven röst¬
sedlarnas eller med andra ord de röstande personernas antal med fördel¬
ning efter partier, vidare huru partifördelningen ställer sig inom olika grupper
af valmän, anordnade efter antalet hvarje röstägande tillkommande röster,
hvarigenom äfven någon föreställning skulle kunna erhållas angående parti¬
fördelningen inom olika sociala lager af befolkningen, slutligen huru stor
lifaktigheten i afseende på deltagande i valen är inom de särskilda väl¬
jaregrupperna. För besvarande af dessa frågor måste själfva de afgifna
röstsedlarna göras till föremål för statistisk bearbetning. Lättast och bäst
kan detta ske, om röstsedlarna, sedan valen vunnit laga kraft, insändas
till Statistiska centralbyrån. Något hinder härför torde icke förefinnas.
Enligt den nya lydelsen af landstingsförordningens 12 § skola nämligen
valsedlarna förvaras af vederbörande domhafvande eller magistrat, tills
dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit af-
gjorda. Huru sedermera skall med valsedlarna förfaras, är ej stadgadt, och
föreligga sålunda inga hinder för deras insändande till Statistiska central¬
byrån.
Äfven rörande stadsfullmäktigvalen synes en statistik numera böra
komma till stånd. Såsom material för densamma måste nästan uteslutande
användas afskrifter af valprotokollen; dock torde magistraterna därjämte
kunna åläggas att lämna uppgift om antalet afgifna röstsedlar med
fördelning efter partier. Själfva röstsedlarna kunna nämligen icke ställas
till Statistiska centralbyråns förfogande, i motsats mot hvad fallet är be¬
träffande de vid landstingsmannaval afgifna, alldenstund enligt den nya 27 §
i stadskommunalförordningen valsedlarna skola af valförrättaren inläggas
under försegling och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet
gäller. En statistik öfver stadsfullmäktigvalen måste på grund häraf nöd¬
vändigtvis blifva väsentligt mera summarisk än statistiken öfver landstings-
mannavalen, bland annat beträffande deltagandet i valen.
VALSTATISTIK.
433
Liksom beträffande den politiska rösträtten, anser kommittén, att
rörande den kommunala en regelbundet periodisk statistik är önskvärd.
Det intresse en sådan kan komma att erbjuda, särskildt ur politisk synpunkt,
synes nämligen blifva ganska stort. Framför allt måste det anses vara af
vikt att kunna med stöd af faktiska sifferuppgifter bedöma, huru de nya
bestämmelserna om kommunal rösträtt verkat, liksom att allt framgent
kunna följa de förändringar, som rösträttsförhållandena säkerligen komma att
förete äfven med oförändrad lagstiftning. Skulle åter fråga uppstå om ändrande
af de gällande lagbestämmelserna rörande den kommunala rösträtten, måste
det helt enkelt vara ovärderligt att redan äga tillgänglig en statistik, som åt¬
minstone tillnärmelsevis kan belysa verkningarna af ifrågasatta nya be¬
stämmelser. Tack vare de nu antagna nya grunderna för den kommunala
rösträtten och framför allt de nya lätt öfverskådliga formulären till röst¬
längder torde en statistik öfver den kommunala rösträtten hädanefter kunna
åstadkommas med ojämförligt mindre svårigheter och kostnader, än hvad
förut varit fallet. Inskränker man sig, såsom lämpligt torde vara, till upp¬
gifter om antalet af dels röstberättigade och dels i röstlängderna upptagna,
af olika orsaker rösträtt saknande personer samt deras röstetal, med för¬
delning af personerna i grupper efter antalet röster, som tillkommit eller
under vissa förutsättningar skolat tillkomma en hvar, är ej behöflig! att,
såsom vid föregående rösträttsutredningar skett, infordra själfva röstläng¬
derna till det bearbetande ämbetsverket. Behöfliga primäruppgifter torde
nämligen utan större besvär och med all erforderlig tillförlitlighet kunna
afgifvas af kommunalstämmornas ordförande och magistraterna. Lämpligen
kunna dessa uppgifter lämnas på i små rutor indelade blanketter, en för
personer saknande rösträtt och en, icke för de verkligen röstberättigade,
utan, till underlättande af uppgiftslämnarnes arbete, i stället för samtliga
i röstlängden upptagna personer; de verkligt röstberättigades antal och röstetal
erhållas naturligtvis genom en enkel subtraktion. Kommunalstämmoord-
förandena och magistraterna skulle då endast ha att i ordning enligt röst¬
längden i blanketternas rutor införa röstetalen för de i röstlängden upptagna
personerna; deras namn m. m. komma däremot ej i fråga, liksom ej heller
något slags gruppering af dem efter röstetal eller dylikt. Utan svårighet
torde flera hundra rutor kunna ifyllas på en timma, och arbetet blir sålunda
för de flesta uppgiftslämnarne ganska obetydligt. Äfven bearbetningen i
Statistiska centralbyrån blir jämförelsevis lätt.
Uppgifterna i fråga torde böra af ordförande i kommunalstämma inom fjor¬
ton dagar, efter det val till landstingsmän ägt rum, insändas till vederbörande
länsman, som har att öfvervaka uppgifternas inkommande, granska dem och, så
snart uppgifter från distriktets samtliga kommuner till honom inkommit, skynd¬
samt öfversända dem till Statistiska centralbyrån. Öfverståthållarämbetet och
magistrater i städer, som ej deltaga i landsting, böra inom en månad,
efter det allmänna stadsfullmäktigval ägt rum, magistrater och stadsstyrelser i
434
VALSTATISTIK.
städer, som deltaga i landsting, inom fjorton dagar, efter det val till lands¬
tingsman ägt rum, direkt till Statistiska centralbyrån aflämna vederbörliga
uppgifter.
Statistiken öfver den kommunala rösträtten synes lämpligen böra an¬
slutas till statistiken öfver landstingsmannavalen; den förra är nämli¬
gen en nödvändig förutsättning för en tillfredsställande behandling af den
senare. Uppgifterna böra sålunda afse förhållandena vid tiden för lands¬
tingsman navalens förrättande eller på landsbygden under senare hälften af
mars och i stad, som deltager i landsting, under senare hälften af maj. Då
landstingsmannaval enligt den nya ordningen första gången skola äga rum
år 1910, bör också den första årgången af statistiken öfver landstingsman¬
navalen och den kommunala rösträtten afse nämnda år. I motsats mot
publikationerna för senare år kan den behandla samtliga landstings-
mannavalkretsar. Endast år 1910, men icke senare, komma nämligen
valen till landstingen att förrättas öfver hela riket; sedermera skall
hvart annat år blott halfva antalet valkretsar välja. Att en statistik öfver lands¬
tingsmannaval och kommunal rösträtt exempelvis för åren 1911—1914
sålunda måste för halfva riket behandla förhållandena år 1912 och för
halfva riket år 1914, är en obestridlig olägenhet, som emellertid icke kan
undgås.
En statistik öfver den kommunala rösträtten måste gifvetvis äfven be¬
handla de städer, som icke deltaga i landsting. Härvid kan ej undvikas, att
uppgifterna för dessa städer komma att gälla en annan tidpunkt än för de
öfriga, nämligen tiden för stadsfullmäktigvalens förrättande eller för Stock¬
holm mars och för Göteborg, Malmö, Norrköping och Galle december månad.
Då val till stadsfullmäktige i de sistnämnda städerna förrättas enligt den
nya ordningen första gången i december år 1910, kommer en statistik öfver
den kommunala rösträtten nämnda år att afse förhållandena under mars
för Stockholms stad och landsbygden, under december för Göteborg,Malmö,Norr¬
köping och Gäfle och under maj månad för öfriga städer. Detta medför ytterli¬
gare den tyvärr oundvikliga olägenheten, att de vid statistikens upprättande
använda röstlängderna komma att för Göteborg med flera städer basera sig på
taxeringarna år 1910, för öfriga riket däremot år 1909. Att erhålla en statistik
öfver den kommunala rösträtten, som för hela riket afser samma tidpunkt,
torde icke ligga inom möjlighetens gränser, om man nämligen vill vinna
kännedom om icke blott samtliga i röstlängderna uppförda personer, så¬
som vid hittills anställda undersökningar, utan jämväl de faktiskt röstbe¬
rättigade.
Statistiken öfver riksdagsmannavalen samt valrätten till Andra kam¬
maren anser kommittén böra, på samma sätt som hittills, utgifvas för tre¬
årsperioder, dock att, om riksdagsupplösning skulle äga rum, särskild redo¬
görelse för de härigenom förorsakade valen bör utgifvas. Statistiken torde
kunna utkomma från trycket i början af året efter det nyval till Andra
VALSTATISTIK.
435
kammaren ägt rum. Då den definitiva valstatistiken sålunda icke kan ut¬
komma förr än tidigast några månader efter det valen förrättats, synes det
vara önskvärdt, att beträffande de allmänna valen till Andra kammaren en
preliminär redogörelse med största möjliga snabbhet offentliggöres af Stati¬
stiska centralbyrån. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande torde därför böra
åläggas att samma dag, som röstsammanräkningen afslutas, till Statistiska cen¬
tralbyrån afsända uppgift, eventuellt telegrafisk, rörande antalet afgifna röst¬
sedlar, deras fördelning på partier och antalet valda representanter för hvarje
parti. Sammandrag för hela riket bör af Statistiska centralbyrån kunna
offentliggöras samma dag, som den sista uppgiften inkommer.
Statistiken rörande landstingsmannavalen och den kommunala rösträtten,
utom i de städer, som icke deltaga i landsting, synes lämpligen kunna of¬
fentliggöras i en gemensam publikation hvart annat år. Den första årgången
skulle då redogöra för landstingsmannavalen och den kommunala rösträtten i
hela riket år 1910, med nyssnämnda undantag. Följande årgång af publikationen
.skulle för halfva riket lämna uppgifter afseende år 1912 o. s. v. Statistiken
torde i allmänhet kunna utkomma under hösten samma år, som valen förrättats.
Någon särskild publikation rörande stadsfullmäktigvalen och den kom¬
munala rösträtten i de städer, som icke deltaga i landsting, sjmes icke er¬
fordras. De ifrågavarande uppgifterna torde lämpligen tillsvidare kunna
offentliggöras i Statistisk tidskrift.
De föreslagna båda valstatistiska publikationerna böra, liksom den hit¬
tillsvarande valstatistiken, utgöra en gemensam afdelning i serien Bidrag till
Sveriges officiella statistik.
Rörande kostnaderna för de af kommittén föreslagna förändringarne i
valstatistiken är kommittén icke i tillfälle att nu framlägga någon slutgiltig
beräkning, då enligt kommitténs blifvande förslag till omorganisation af den
officiella statistiken valstatistiken torde blifva utarbetad af tjänstemän
åt hvilka jämväl andra grenar af det statistiska arbetet komma att anför¬
tros. Då på angifna grunder arbetet med statistiken öfver landstingsmanna-
och stadsfullmäktigval samt den kommunala rösträtten redan innevarande
år torde böra påbörjas, måste emellertid för detta ändamål extra personal
anställas inom Statistiska centralbyrån. Ledaren för det ifrågavarande ar¬
betet torde böra åtnjuta ett arfvode motsvarande lön och tjänstgöringspen-
ningar för andra gradens tjänst. Tiden för arbetets utförande kan anslås till
omkring sex månader. Arfvodet för ledaren skulle sålunda komma att uppgå
till omkring 2,200 kr. Hvad kostnaderna för skrif- och räknebiträden beträffar,
kunna de icke med någon större tillförlitlighet beräknas men torde dock icke
behöfva uppgå till mer än 1,600 kronor. Den af kommittén föreslagna stati¬
stiken öfver landstingsmanna- och stadsfullmäktigval samt den kommunala
rösträtten skulle sålunda för år 1910 komma att draga en sammanlagd personal¬
kostnad af omkring 3,800 kronor. Tryckningskostnaderna kunna för närva¬
rande icke beräknas men lära ej komma att uppgå till något afsevärdare belopp.
VALSTATISTIK.
436
Till jämförelse kan framhållas, att personalkostnaderna för den stati¬
stiska utredningen om den kommunala rösträtten år 1904 uppgingo till
något mer än 22,000 kr.
Kommittén får sålunda hemställa,
att Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande åläggas att till Statistiska
centralbyrån skyndsamt insända afskrifter af vid val till Riksdagens
såväl första som andra kammare hållna protokoll samt att, då allmänna val
till Riksdagens andra kammare ägt rum, till centralbyrån dels öfverlämna
röstlängderna, så snart dessa icke längre äro för Eders Kung! Maj:ts befall¬
ningshafvande behöfliga, dels samma dag, som röstsammanräkningen vid
sistnämnda val afslutats, insända uppgift rörande antalet afgifna röstsedlar,
deras fördelning på partier och antalet valda representanter för hvarje
parti;
att en statistik öfver landstingsmannavalen upprättas och att för detta
ändamål vederbörande valförrättare åläggas att till Statistiska centralbyrån,
så snart valen vunnit laga kraft eller i händelse af besvär dessa blifvit af-
gjorda, insända de vid nämnda val afgifna röstsedlar;
att en statistik öfver stadsfnllmäktigvalen upprättas, och att vederböran¬
de valförrättare för sådant ändamål åläggas att till Statistiska central¬
byrån skyndsamt insända afskrifter af valprotokollen jämte uppgifter om antalet
afgifna röstsedlar med fördelning efter partier;
att en statistik öfver den kommunala rösträtten upprättas, att kom¬
munalstämmornas ordförande samt magistrater och stadsstyrelser anbefallas
att afgifva härför erforderliga uppgifter å blanketter, som af Statistiska
centralbyrån tillhandahållas, och att ifrågavarande uppgifter skola insändas:
af ordförande i kommunalstämma inom fjorton dagar, efter det val till lands-
tingsmän ägt rum, till vederbörande länsman, som har att öfvervaka uppgif¬
ternas insändande, granska dem och, så snart uppgifter för distriktets samt¬
liga kommuner till honom inkommit, skyndsamt öfversända dem till Sta¬
tistiska centralbyrån; af Öfverståthållarämbetet och af magistrater i stä¬
der, som ej deltaga i landsting, inom en månad efter det allmänna stads¬
fullmäktigval ägt rum; samt slutligen af magistrater och stadsstyrelser
i de städer, som deltaga i landsting, inom fjorton dagar efter det val till
landstingsmän ägt rum;
att statistiken öfver riksdagsmannavalen samt valrätten till Andra kam¬
maren på samma sätt som hittills utgifves för treårsperioder, dock att, om
riksdagsupplösning skulle äga rum, särskild redogörelse för de härigenom
orsakade valen utgifves, samt att en preliminär redogörelse för valen till
Andra kammaren med största möjliga snabbhet offentliggöres af Statistiska
centralbyrån;
att statistiken rörande landstingsmannavalen och den kommunala röst¬
rätten, utom i de städer som icke deltaga i landsting, offentliggöres i en
gemensam publikation hvartannat år; samt
VALSTATISTIK.
437
att statistiken rörande stadsfullmäktigvalen och den kommunala rösträtten
i de städer, som icke deltaga i landsting, tillsvidare publiceras i Statistisk
tidskrift.
Stockholm den 28 januari 1910.
AXEL EKLUND.
HJALM. GULLBERG.
Underdånigst
ALFR, LAGERHEIM.
PONTUS FAHLBECK.
KARL KEY-ÅBERG.
WILHELM FLACH.
LUDVIG WIDELL.
Gösta Bagge.
438
Amerikas
förenta
stater.
Bilaga C.
Hufvuddragen af den officiella statistikens yttre
organisation i en del främmande länder.
Med ledning af tillgängliga handböcker och officiellt statistiskt tryck
har sammanställts en öfversikt öfver hufvuddragen af den officiella statisti¬
kens yttre organisation i en del främmande länder. För att kontrollera och
komplettera denna öfversikt har kommittén från statistiska verk i olika
länder begärt upplysningar i ämnet. Sådana ha erhållits från samtliga
nedan omnämnda stater, med undantag för Frankrike, Storbritannien och Ir¬
land samt .Ryssland.
I Amerikas förenta stater upprättades år 1902 ett permanent äm¬
betsverk för utförandet af Förenta staternas census. Detta verk, Bureau
of census, kan betraktas såsom i viss mån utgörande Förenta staternas
centrala statistiska myndighet.
Förenta staternas census omfattar nämligen i motsats till de i Europa
i allmänhet brukliga folkräkningarne icke blott befolkningen utan äfven
industri, jordbruk, handel och ett stort antal andra områden. Vid sidan af
denna allmänna hvart tionde år återkommande census företager censusbyrän
äfven hvart femte år en industriräkning samt utgifver hvart annat år För¬
enta staternas statskalender, äfvensom årligen dödlighetsstatistik, statistik
för städer med en befolkning öfverstigande 30,000, statistik öfver skogsafverk-
ningen samt öfver bomullsproduktionen och bomullskonsumtionen och slut¬
ligen två gånger i månaden preliminära bomullsrapporter.
Då censusbyrån år 1903 förlädes till Department of commerce
and la bor, öfverflyttades dit jämväl från finansministeriet den handelsstati-
stiska byrån, Bureau of statistics, som dessförinnan utgjorde ett slags
motsvarighet till Commercial, labour and statistical department of the
Board of trade i England. Den utgaf och utger ännu icke blott statistik
öfver utrikes och inrikes handel och sjöfart utan också en årsbok, Statistical
abstrakt of the United States. Dessutom innehåller denna byrå ett allmänt
OKGANISATIONEN I UTLANDET.
439
statistiskt bibliotek. Under handels- och arbetsministeriet sorterar lika¬
ledes det arbetsstatistiska verket, Bureau of labor. Ett förslag att
till detta ministerium äfven öfverflytta jordbruksministeriets statistiska
afdelning afslogs af kongressen, hufvudsakligen på den grund, att jord-
brukarne vore vana att vända sig till jordbruksministeriet på hvars ar¬
bete de lärt sig att sätta värde och därför icke gärna skulle se en om¬
flyttning. Den jordbruksstat.istiska afdelningen har i stället år 1903 ut¬
vidgats och reorganiserats såsom ett själfständigt jordbruksstatistiskt verk,
Bureau of statistics, under jordbruksministeriet och utger för närva¬
rande en mängd synnerligen vidlyftiga och ingående jordbruksstatistiska pu¬
blikationer.
Vid sidan af censusbyrån finnas sålunda på både handels-, arbets- och jord¬
bruksstatistikens områden särskilda statistiska organ, hvilka med kortare
mellanrum och i vissa fall mera ingående behandla samma frågor, som af
censusbyrån belysas i de periodiska räkningarna. Enahanda är förhållandet
på flera andra områden, där olika förvaltande myndigheter själfständigt ut¬
arbeta statistik. Inom Geological survey finnes alltså en statistisk af¬
delning, som offentliggör bergverksstatistik och statistik öfver industrier,
hvilka upptaga eller bearbeta mineraler; fiskeribyrån inom jordbruks¬
ministeriet samlar årligen fiskeristatistik; skogsstatistiken utarbetas af census¬
byrån, men resultaten öfverlämnas för publicering till skogsbyrån under
jordbruksministeriet; statistik rörande invandringen utarbetas af Bureau of
immigration inom Department of commerce and labor; statistik öfver järn- och
spårvägar samt s. k. expressbolag, hvilka utöfva transportverksamhet öfver
stora delar af landet, m. in. meddelas af Interstate commerce commission;
bank- och finansstatistik utgifvas af finansministeriet; undervisnings-
byrån inom inrikesministeriet publicerar undervisningsstatistik. Äfven andra
förvaltande myndigheter offentliggöra statistik, hvilken liksom en stor del af
den ofvan uppräknade utarbetas af förvaltningstjänstemän i samband med
förvaltningsarbetet. Bättsstatistik saknas i Eörenta staterna.
Sammanförandet af Bureau of census, Bureau of labor och Bureau
of statistics under handels- och arbetsministeriet skedde i afsikt att erhålla
enhetlighet och gemensam kontroll öfver det statistiska arbetet inom dessa by¬
råer. År 1907 fick en kommitté tillsatt af chefen för ministeriet i uppdrag att
undersöka, huruvida icke ännu ett steg borde tagas i samma riktning och
Bureau of statistics uppgå i Bureau of census. Kommittén fann emeller¬
tid, då den senare byråns arbete hufvudsakligen bestode i periodvis åter¬
kommande räkningar, den förras åter af årligen utkommande statistik
och deras arbetsmetoder för öfrigt vore af helt olika art, en sådan samman¬
slagning vara olämplig, så mycket mer som en viss specialisering af det
statistiska arbetet vore nödvändig. Ehuru kommitténs uppdrag endast af-
såg statistiken inom handels- och arbetsministeriet, aDsåg den sig emellertid
böra påpeka, att mycken dubbelpublicering, brist på enhetliga metoder och
440
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Belgien.
på likformighet i (ifrigt förekomme inom den officiella amerikanska stati¬
stiken, och att detta vore följden af den rådande decentralisationen. Såsom
medel mot dessa missförhållanden föreslog kommittén ett statistiskt råd
efter franskt mönster.
1 de olika staterna finnas vanligen s. k. arbetsstatistiska eller industri¬
statistiska ämbetsverk. Dessa »arbetsstatistiska byråer», som numera uppgå
till ett trettital, syssla dock icke uteslutande med arbetsstatistik i europeisk
mening utan sträcka oftast sin verksamhet äfven till bland annat industri-,
jordbruks- och befolkningsstatistikens områden. Något samband mellan de
riksstatistiska myndigheterna i Washington och dessa statistiska ämbetsverk
inom de särskilda staterna förefinnes icke på annat sätt, än att chefen för
Bureau of labor i Washington deltager i de konferenser, som hållas mellan
representanter för de arbetsstatistiska verken. Den statistik, som behandlas af
dessa verk, berör ofta samma områden som riksstatistiken.
Organisationen af statistiken inom Belgien har sitt intresse på den
grund, att densamma under förra delen af 1800-talets senare hälft spelat en
viss roll såsom mönster för statistikens organisation i andra länder.
Det statistiska centralverket i Belgien, Administration des affaires
électorales et de la statistique générale, inrättades den 24 januari 1831
under inrikesministeriet dit det fortfarande hör.
Af centralverket utgifves befolknings-, aktiebolags-, kommunal- samt
valstatistik och statistik rörande värnpliktiges bildningsgrad. Dessutom
utgifter det Belgiens statistiska årsbok.
I öfrigt utgifves den officiella statistiken af de olika ministerierna. Så¬
lunda offentliggör finansministeriet finansstatistik, handelsstatistik och
statistik rörande statens tjänstemän, kommunikationsministeriet järn¬
vägs-, post- och telegrafstatistik, krigsministeriet medicinalstatistik
för armén, jordbruk sministeriet jordbruksstatistik, industri- och ar-
betsministeriet industri- och bergverksstatistik m. m., undervisnings¬
ministeriet undervisningsstatistik samt justitieministeriet rättsstatistik.
För att tillse att enhet och likformighet iakttoges inom hela den bel¬
giska statistiken, tillsattes den 16 mars 1841 Commission centrale de
statistique, hvilken kan betraktas som förebilden för de flesta nedan
nämnda statistiska råd och central kommissioner.
Redan vid sin tillkomst erhöll denna kommission bland annat i uppdrag
att uppgöra en fullständig plan för de statistiska publikationerna, att påpeka
de brister och de öfverflödiga uppgifter som finnas i desamma, att granska
befintliga och föreslå nya formulär för det statistiska arbetet, att vaka
öfver att intet dubbelarbete och ingen dubbelpublicering förekomma samt
att öfverhufvud vidtaga alla åtgärder, som synas kommissionen ägnade att
befrämja enhet i och förbättringar af den officiella statistiken.
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
441
Kommissionens medlemmar utnämnas af konungen, vanligen bland mi¬
nisteriernas ämbetsmän. Deras antal är för närvarande nitton.
Englands officiella statistik grundar sig från början på den rätt, som till- Brittiska
kommer parlamentets båda bus att erhålla sådana upplysningar, hvilka dessa riket.
anse nödvändiga för sitt arbete. Då något af parlamentets hus periodiskt brittmnien
framkommit med en önskan att erhålla statistiska upplysningar angående och Irland,
vissa bestämda förhållanden inom riket, har man funnit det praktiskt att
upprätta ett särskildt organ för att utföra det statistiska arbetet. Någon
bestämd princip vid upprättandet af statistiska institutioner har sålunda icke
följts, utan man har ledts af rent tillfälliga praktiska hänsyn.
Handelsministeriet, Board of trade, hade sålunda i många år utan
något särskildt statistiskt organ utgifvit berättelser angående handel och sjöfart
m. m., då år 1832 en statistisk afdelning där upprättades. Denna afdelning,
Commercial, labour and statistical department of the Board of
trade, har sedermera fått sig ålagda äfven andra statistiska uppgifter, så
att den för närvarande utger utom handels- och sjöfartsstatistik, hvilken
delvis utarbetas under Board of trade’s kontroll af tullstyrelsens statistiska
afdelning, Statistical department of the Board of customs, statistik
öfver järn- och spårvägar, öfver försäkringsanstalter, aktiebolag samt ut- och
invandring. Den har åren 1907/1908 dessutom verkställt en ännu endast delvis
offentliggjord industriräkning och utarbetar årligen flera statistiska sammandrag,
Statistical abstract for the United Kingdom, Statistical abstract for the
principal and other foreign countries, Statistical abstract for the British
empire och Statistical abstract for the British colonies, possessions and pro-
tectorates. Den arbetsstatistiska afdelningen, Labour department of the
Board of trade, utarbetar bland annat olika grenar af arbetsstatistik. Ehuru
Board of trade’s handelsstatistiska afdelning icke tager någon befattning med be-
folkningsstatistiken, hvilken i andra länder brukar vara förbehållen det centrala
statistiska organet, torde man emellertid kunna betrakta densamma såsom ett
slags statistisk centralmyndighet. Dock torde märkas att både denna och
tullstyrelsens statistiska afdelning utföra såväl statistiskt som administrativt
arbete. Samma är förhållandet med den tredje af de myndigheter, hvilka
äro att räkna till hufvudsakligen statistiska organ, nämligen General re¬
gister office under Local government board, som för Englands och
Wales’ vidkommande anordnar och offentliggör folkräkningar (för detta
ändamål upprättas vid hvarje folkräkning en särskild byrå. Census office) samt
utgifver årlig statistik öfver befolkningsrörelsen. För Skottland utarbetas
sådan befolkningsstatistik i General register office för Scotland och
för Irland i General register office for Ireland. Dessa tre befolk-
ningsstatistiska myndigheter stå icke i förbindelse med hvarandra.
Berättelser i hvilka statistik i större eller mindre omfattning förekom¬
mer utgifvas dessutom af flertalet förvaltande myndigheter. Kommunalstati-
442
organisationen i utlandet.
Kanada.
stik, särskildt rörande finanser samt fattig- och hälsovård, publiceras sålunda
af Local government board, statistik rörande bergverk och industri samt
olycksfall i arbete, rätts- och fångvårdsstatistik af Home office, jordbruks¬
statistik och fiskeristatistik af Board of agriculture and fisheries,
undervisningsstatistik af Board of education, finansstatistik af Board of
inland revenue och Treasury. War office, Admiralty, Post office
sköta hvar sin gren af statistiken o. s. v. Liksom befolkningssta-
tistiken utarbetas bland annat äfven rätts- och fångvårdsstatistik, jord¬
bruksstatistik m. m. för Skottland och Irland af särskilda själfständiga
skotska och irländska myndigheter.
Utan någon som helst enhetlig ledning utarbetas sålunda den engelska
statistiken på en mängd olika händer, hvartill kommer att på grund af de
ofvan omtalade för England karakteristiska förfrågningarna från parlamen¬
tet ett stort antal särskilda statistiska utredningar sättas i gång, ofta skä¬
ligen planlöst och i olämpliga former. Lägger man härtill att förbindelsen
mellan de olika verk inom hvilka statistiskt arbete bedrifves är ringa,
kan det icke förvåna, att uppgifterna i den engelska statistiken ofta äro sins¬
emellan ojämförbara och att samma frågor ej sällan komma att statistiskt be¬
handlas af olika myndigheter, hvarvid sinsemellan stridande uppgifter icke
kunnat undvikas, medan viktiga frågor lämnas statistiskt obesvarade. En re¬
form af den engelska statistikens organisation föreslogs redan år 1877, då en
kommitté i sådant syfte tillsattes. Kommitténs arbete blef emellertid så godt
som utan resultat, hufvudsakligen på grund af rivaliteten mellan de olika äm¬
betsverken. Under de senaste åren ha reformer ånyo med stor skärpa
påyrkats från olika håll.
De brittiska kolonierna ha i regel egna statistiska ämbetsverk. Af
dessa äro Kanadas och Australiens de mest betydande.
Kanadas statistik var från början organiserad på liknande sätt som den
engelska. Hvarje ministerium insamlade, utarbetade och publicerade statistik
rörande sitt eget arbetsområde. Detta är visserligen fortfarande till stor del
förhållandet, men Kanada har i det år 1905 under jordbruksministeriet upp¬
rättade Census and statistics office erhållit en central statistisk myn¬
dighet. Censusbyråns uppgift är att hvart tionde år anordna och bearbeta
census öfver landets befolkning och produktion samt hvart femte år census
öfver befolkningen och jordbruket i de nordvästra provinserna (Manitoba,
Saskatchewan och Alberta). Vid sidan häraf anställer byrån industri- och
jordbruksstatistiska specialundersökningar m. m. samt utger bland annat
skörderapporter och en statistisk årsbok för Kanada.
Vid sidan af detta centralorgan insamlas och publiceras emellertid såsom
ofvan nämnts statistik af ett flertal förvaltningsgrenar. Finansministeriet
utger finansstatistik, ministeriet för järnvägar och kanaler kommu-
nikationsstatistik, ministeriet för postväsendet poststatistik, det under
detta ministerium sorterande Department of labour arbetsstatistik, tull-
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
443
styrelsen (genom en särskild byrå) och handelsministeriet statistik
öfver utrikes handel och sjöfart samt justitieministeriet fångvårdsstatistik.
Äfven försvarsministeriet, Department of inland revenue (högsta
myndigheten i skattefrågor) m. fl. offentliggöra statistik.
Undervisningsstatistiken är uppdragen åt de olika provinsernas statisti¬
ska ämbetsverk och afdelningar, hvilka äfven utgifva industri-, jordbruks-
ocb arbetsstatistik m. m.
I Australien upprättades genom lag af år 1905 ett statistiskt ämbets- Australien,
verk för hela förbundsstaten, Commonwealth bureau of census and sta-
tistics, med rätt att insamla material till och utgifva befolknings-, arbets-,
handels-, post-, telegraf- och järnvägs-, fabriks- och bergverks-, jordbruks-,
bank-, försäkrings- och finansstatistik samt i öfrigt all annan statistik som
kan ifrågakomma. I själfva verket utgifves emellertid en del publikationer
innehållande statistiska uppgifter äfven af andra myndigheter. Commonwealth
bureau utger Australiens statistiska årsbok.
De olika staterna inom förbundet ha sedan gammalt haft sina egna
statistiska ämbetsverk och upptagit statistik rörande de flesta ofvan-
nämnda ämnen. Ehuru Commonwealth bureau erhållit rätt att direkt upp¬
taga nödiga statistiska uppgifter, beslöt man därför år 1906 på en af de
konferenser, hvilka sedan år 1861 hållits mellan representanter för de olika
staternas statistiska ämbetsverk i syfte att åstadkomma likformighet inom
den australiska statistiken, att riksstatistiken icke skulle uppsamlas direkt
utan genom de enskilda staternas statistiska myndigheter, för hvilket ända¬
mål antogos samma formulär att gälla för samtliga staters statistik. Äfven
på annat sätt sörjdes för enhetlighet och likformighet i uppsamlings- och
bearbetningsmetoder m. m. Skulle den riksstatistiska myndigheten finna
det statistiska materialet från någon stat otillfredsställande, kan den gifvet-
vis fortfarande anordna en direkt uppsamling af primärmaterialet inom ifråga¬
varande stat. Genom de ofvan omnämnda konferenserna vid hvilka chefen
för det riksstatistiska verket presiderar har denne dessutom stort inflytande
på hela den australiska statistiken. Vid konferenserna är äfven Nya Zee¬
lands statistiska ämbetsverk numera representeradt.
Den danska officiella statistikens uppkomst kan hänföras till år 1797, Danmark.
då ett danskt-norskt tabellkontor upprättades. Dess verksamhet var dock
jämförelsevis obetydlig och det upplöstes också redan år 1819. Det statistiska
arbetet öfverlämnades då provisoriskt åt en enskild person, som under ränte¬
kammarens uppsikt skulle utföra detsamma. Samtidigt med detta tabellkontor
hade under åren 1811/1816 verkat ett särskildt tabellkontor under den väst-
indisk-guineiska rånte- och generaltullkammaren.
Det provisorium som började år 1819 upphörde först år 1833, då en tabell¬
kommission inrättades. Den skulle bestå af fem medlemmar, hvilka hade till
uppgift att leda det statistiska arbetet och ingifva berättelser därom direkt till
444
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Frankrike.
konungen. Den 27 juli 1839 erhöll kommissionen i uppdrag att bearbeta
statistik äfven beträffande Slesvig och Holstein. Hufvudsakligen var det be¬
folknings- och näringsstatistik, som voro föremål för dess arbete.
Tabellkommissionen upplöstes år 1848, och det statistiska arbetet öfver-
lämuades då till finansministeriet, där det förblef till dess genom kungl.
resolution den 1 december 1849 bestämdes, att en statistisk byrå åter
skulle upprättas. Denna förlädes under inrikesministeriet och började sin
verksamhet den 1 januari 1850. År 1853 öfverflyttades byrån till finans¬
ministeriet.
Den lfi december 1895 stadfästes en ny ännu gällande lag rörande den
officiella statistiken. Enligt denna erhöll det statistiska centralverket nam¬
net Statens statistiske bureau och sorterade fortfarande under finans¬
ministeriet.
Af statistiska byrån utarbetas följande grenar: statistik rörande lan¬
dets areal och indelning, befolkningsstatistik, arbetsstatistik (arbetslöner, lef-
nadsvillkor i olika samhällslager, lifsmedels- och förbrukningsförhållanden),
inkomst- och förmögenhets-, jordbruks-, industri-, val-, rätts-, moral- (sedlighet,
dryckenskap m. in.), handels-, sjöfarts-, sparkasse-, bank-, pris-, undervisnings-,
finans- och arfsstatistik samt årsbok. En del af befolknings- och sjöfartsstati-
stiken undergår dock föregående bearbetning af andra myndigheter.
Utanför den statistiska byrån utgifves: järn vägsstatistik af Generaldi¬
rektionen for statsbanerne, poststatistik af Generaldirektionen for
postvifisenet, telegrafstatistik af Generaldirektionen for telegrafvm-
senet, fiskeristatistik af Eiskeriinspektören samt dödsorsaks- och medi-
cinalstatistik af Sundhedsstyrelsen. Därjämte utgifva åtskilliga statsin¬
stitutioner berättelser innehållande statistiskt material.
Några bestämmelser om upprätthållande af enhet och planmässighet in¬
om den danska statistiken finnas icke, ej heller är något statistiskt råd
upprättadt.
I Frankrike upprättades år 1833 efter engelskt mönster en Bureau
de la statistique générale under jordbruks- och handelsministeriet. Då
år 1891 Office du travail skapades, gjorde man denna till en själfständig
byrå under handelsministeriet och inordnade Statistique générale, hvilken i
viss mån fungerade såsom centralorgan för den allmänna statistiken, såsom
en afdelning under denna byrå. För närvarande utgör Statistique générale
vid sidan af Office du travail en afdelning under Direction du travail,
hvilken i sin ordning sorterar under arbetsministeriet, Ministére du travail
et de la prévoyance sociale.
Förnämsta föremålet för Statistique générale’s verksamhet ha alltid varit
befolkningsförhållandena. Den utger sålunda årlig statistik öfver befolknings-
rörelsen, hvartill komma periodiska folk-, yrkes- och industriräkningar. Där¬
jämte publiceras årlig statistik öfver välgörenhetsinrättningar, sjukhus, vård-
ORGANISATIONER I UTLANDET.
445
anstalter för sinnessjuka in. in. samt en årsbok öfver hela den officiella
statistiken.
Någon centralorganisation i egentlig mening utgör Statistique générale
emellertid icke. Större delen af den franska officiella statistiken utarbetas
på andra håll och utan samband med densamma. Icke blott ministerierna
utan äfven 1 regel hvarje särskild »direction» insamla och bearbeta sta¬
tistik. Denna kan understundom få en sådan omfattning, att den organise¬
ras i en sjanständig underafdelning under någon af ministeriets »directions»,
men mycket ofta utföres det statistiska arbetet i förening med det administra¬
tiva. Ej sällan ha de statistiska afdelningarna endast att sammanfatta och
publicera inom ministeriets andra afdelningar utarbetad statistik och utöfva
icke alltid själfva någon egentlig statistisk verksamhet. Inom de ministerier,
där sådana statistiska afdelningar icke finnas, utföres det statistiska arbetet
inom de olika förvaltande afdelningarna utan någon som helst enhetlig led¬
ning. Ständiga förändringar och omflyttningar försvåra också öfversikten
öfver den franska statistikens organisation.
Inom arbetsministeriet publiceras statistik utom af Statistique géné¬
rale äfven af Office du travail (statistik öfver arbetskonflikter, med¬
ling och skiljedom, arbetarorganisationer m. m.) samt af Direction de
1’assurance et de la prévoyance sociale (sparkasse-, sjukkasse- och
social försäkringsstatistik). Inom finansministeriet utgifvas dels genom
Bureau de statistique et de législation comparée dels genom andra
afdelningar finansstatistik, statistik öfver utrikes handel och sjöfart (genom
Direction générale des douanes) samt öfver tobaks- och tändsticks-
monopolen m. m. Jordbruksministeriet har ett statistiskt organ, Office
de renseignements agricoles, som sammanarhetar och offentliggör bland
annat jordbruksstatistik. Ministeriet för offentliga arbeten utarbetar
bergverks- och järn vägsstatistik samt delar af statistiken öfver inrikes
sjöfart, kolonialministeriet en allmän statistik öfver kolonierna, deras
befolkning, handel, sjöfart, undervisning, rättsväsende, finanser o. s. v.,
inrikesministeriet fångvårdsstatistik, delar af medicinal- och befolknings-
statistiken, kommunal-, finans- och fattigvårdsstatistik m. in., justitiemini-
steriet genom Bureau de la statistique et des casiers judiciaires
rättsstatistik, undervisningsministeriet undervisningsstatistik, landt-
försvars- och sjöförsvarsministerierna militärstatistik, sjöförsvarsmini-
steriet dessutom statistik öfver hafsfiske^
För att vinna större enhet och planmässighet inom den sålunda starkt
decentraliserade franska statistiken tillsattes år 1885 Conseil supérieur
de statistique. Denna statistiska centralkommission, som sedan år 1906
i likhet med Statistique générale sorterar under arbetsministeriet, är ute¬
slutande en rådgifvande, institution. Den har att öfverlägga angående
valet af källor, metoder, formulär, planer m. m. för de statistiska undersök¬
ningar, rörande Indika förvaltningen önskar höra dess mening, samt frågor
37—091045. Stat. kom. bet.
446
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Italien.
beträffande medlen att uppnå en viss enhetlighet i de olika statistiska publika¬
tionerna; innehållet och redaktionen af årsboken; upptagandet och offentlig¬
görandet af ny statistik; förbindelsen mellan franska och utländska statistiska
myndigheter; den statistiska undervisningen och dylika spörsmål af allmänt
statistiskt intresse.
Rådet består af sextiofyra medlemmar, dels ledamöter af representationen
och lärda sällskap eller personer, som gjort sig bemärkta genom arbete på
ifrågavarande område, dels delegerade från ministerierna. Ordförande är
arbetsministeriets chef. Ordinarie sammanträden äga rum tva gånger om
året. År 1900 tillsattes ett permanent utskott bestående af tjugu medlemmar.
Samarbetet med de olika statistiska myndigheterna sker genom ministeriet,
aldrig direkt. Rådets förhandlingar publiceras likaledes genom arbetsmi-
nisteriet.
Ehuru rådets uppgift sålunda är ganska omfattande, har dess verk¬
samhet icke erhållit den betydelse man afsett vid dess upprättande.
Fortfarande råder stor olikhet i bearbetningsmetoder och publikationer
inom den franska statistiken. Dubbelpubliceringar och offentliggörande af
sinsemellan oöfverensstämmande uppgifter förekomma i många fall, och sam¬
verkan mellan de myndigheter, som utarbeta den officiella statistiken, har
man icke lyckats åstadkomma.
Italiens statistik är delvis centraliserad i Direzione generale
della statistica, som sorterar direkt under chefen för jordbruks-, in¬
dustri- och handel sministeriet. Detta år 1861 upprättade centrala stati¬
stiska verk utarbetar nämligen årligen statistik öfver befolkningsrörelsen
jämte mortalitets- och utvandringsstatistik samt med längre mellanrum in¬
dustri-, undervisnings-, fattigvårds-, medicinal-, valstatistik, äfvensom statistik
öfver fromma stiftelser och folkräkningar. Yerket utger dessutom hvart
tredje år eu statistisk årsbok.
Ur centralverket utbröts år 1902 arbetsstatistiken, som förlädes till en
särskild afdelning inom samma ministerium, Ufficio del lavoro, med sitt
arbetsstatistiska råd, Consiglio superior del lavoro. Af den statistik,
som för öfrigt utarbetas utanför centralverket, är särskildt att märka han¬
dels- och sjöfartsstatistiken, hvilken jämte finansstatistik och statistik öfver
industrier underkastade statsmonopol eller acciser utgifves af finansmini¬
steriet. Direzione generale dell’ agricoltura, en byrå under jord¬
bruks-, industri- och handelsministeriet, offentliggör jordbruksstatistik; andra
bvråer under samma ministerium publicera statistik öfver bergverk, aktie¬
bolag, försäkringsanstalter, kreditanstalter in. m.; inrikesministeriet fång-
vårdsstatistik och hälsovårdsstatistik; järnvägs-, post- och telegraf-
ministerierna statistik öfver järnvägar, post, telegraf och telefon; ministe¬
riet för offentliga arbeten statistik öfver vägar m. in.; de båda för-
svarsminisferierna militärstatistik, sjöförsvarsministeriet dessutom statistik
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
447
öfver handelsflottan; undervisningsministeriet folkskolestatistik och jli¬
st itieministeriet rättsstatistik.
Vid sidan af det centrala verket står sedan år 1887 Consiglio supe-
riore della statistica, sammansatt af 1) tio af konungen för 4 år ut¬
nämnda medlemmar valda bland statistiska och nationalekonomiska fackmän,
2) sju ständiga medlemmar (generaldirektören för statistik och cheferna för
sex förvaltningsgrenar), 3) en representant för hvart och ett af ministerierna
med undantag för jordbruks-, handels- och industriministeriet, 4) sekreteraren
(tjänsteman i det statistiska centralverket). Ordförande utses af konungen
bland medlemmarne. Rådet har till uppgift att fastställa allmänna bestäm¬
melser för det statistiska arbetet och kontrollera utkomna publikationer.
Rådets verksamhet har emellertid hufvudsakligen öfvergått till ett permanent
utskott, som skall bestå af icke flere än fem och icke mindre än tre medlemmar,
bland dem generaldirektören för statistik såsom själfskrifven, och dessutom
rådets sekreterare.
En särskild kommission för rättsstatistiken finnes upprättad.
Den japanska statistiken är i hög grad decentraliserad. År 1870 upp¬
rättades visserligen en statistisk centralbyrå, hvilken efter åtskilliga föränd¬
ringar och omflyttningar år 1898 reorganiserades till ett statistiskt central¬
verk i kejserliga kabinettet, men denna byrå utgifver endast befolknings-
statistik och statistik om sinnessjuka samt en statistisk årsbok.
Utom den statistiska byrån utarbetas däremot: statistik öfver japaner bo¬
satta i främmande länder af utrikesministeriet; statistik öfver våld¬
samma dödsfall, själfmord, eldsvådor, medicinal- och religionsstatistik, stati¬
stik öfver allmänna arbeten samt kommunal finans- och presstatistik m. m.
af inrikesministeriet; finans-, bank-, mynt-, utrikes handelsstatistik samt
fastighets- och fattigvärdsstatistik jämte en årsbok af finansministeriet;
militärstatistik af krigs- och sjöministerierna; rätts- och fång vårdsstatistik
af justitieministeriet; undervisningsstatistik af undervisningsministe¬
riet; jordbruks-, industri-, skogs-, bergverks-, pris-, försäkrings-, aktiebolags-,
löne-, uppfinnings- och patentstatistik m. m. af jordbruks-och h andelsmi-
nisteriet; samt järnvägs-, post-, postsparbanks-, telegraf- och telefonstatistik
af kommunikationsministeriet.
Likformighet mellan alla dessa grenar har emellertid åstadkommits däri¬
genom, att samtliga formulär för inhämtande af statistiska uppgifter fast¬
ställts af det statistiska centralverket.
Förebilden för den belgiska centralkommissionen var den neder¬
ländska, som ägde bestånd åren 1826/1830, men då upplöstes, sedan dess
upphofsman vid Belgiens lösryckning från Nederländerna öfvergått i belgisk
tjänst. En statistisk afdelning upprättades år 1848 i inrikesministeriet,
utvidgades alltmer och gjorde i realiteten tjänst såsom statistiskt central-
Japan.
Neder¬
länderna.
448
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Korge.
verk. År 1878 uppbäfdes emellertid denna afdelning, och den nederländska
statistiken utarbetades sedan denna tid inom de förvaltande myndigheterna
utan något särskilt statistiskt organ. De missförhållanden som häri¬
genom uppstodo medförde en stark opposition mot denna långt gångna de-
centralisation, och år 1892 lyckades man genomdrifva återupptagandet af
den statistiska centralkommissionen. Denna hade till en början en byrå för
verkställande af det statistiska arbetet, hvilken år 1899 aflöstes af ett stati¬
stiskt centralverk, Centraal bureau voor de statistiek. Af detta ut¬
arbetas befolknings-, konkurs-, finans-, rätts-, fångvårds-, val-, undervisnings-,
löne-, pris-, fattigvårds-, arbets- och bostadsstatistik. Af dessa grenar äro
finans-, rätts- och fångvårdsstatistiken förut delvis bearbetade af andra myn¬
digheter.
Det statistiska centralverket utgifver tvenne statistiska årsböcker, en för
moderlandet och en för kolonierna.
Utom centralbyrån utgifvas: handelsstatistik af finansministeriet,
jordbruks-, sjöfarts- och fiskeristatistik af ministeriet för jordbruk, in¬
dustri och handel, en del undervisningsstatistik af inrikesministeriet,
post-, telegraf- och järnvägsstatistik af ministeriet för offentliga arbeten,
postsparbanksstatistik af styrelsen för postsparbanken, myntstatistik af
myntstyrelsen samt meteorologisk statistik af meteorologiska insti¬
tutet.
Direktören för centralbyrån liksom afdelningscheferna utnämnas af
konungen på förslag af centralkommissionen.
Centralkommissionen består af minst tolf af konungen utnämnda leda¬
möter. Ordförande och vice ordförande tillsättas jämväl af konungen. Direk¬
tören för centralbyrån är själfskrifven medlem af kommissionen. Till sekre¬
terare utnämnes af konungen en tjänsteman i centralbyrån. Medlemmarna
tillsättas på sex år, men hälften afgår hvart tredje år. Kommissionen sam¬
manträder regelbundet två gånger årligen. Kommissionen skall årligen till
inrikesministern afgifva berättelse om sitt arbete. Centralkommissionens
uppgift är den vanliga: att verka sammanhållande mellan statistikens olika
grenar och vidtaga åtgärder till den officiella statistikens utveckling och för¬
bättring.
Den första statistiska institutionen för Kor ge var det tabellkontor, som
upprättades under den för Danmark och Norge gemensamma räntekammaren
den 31 maj 1797. Här bearbetades tabeller rörande befolkningsrörelsen,
handel och sjöfart, fabriker och manufakturer, folkräkning m. m.
Vid skilsmässan från Danmark kom den norska statistiken att sortera
under finans-, handels- och tulldepartementet. Något särskildt statistiskt
kontor upprättades dock icke, utan det statistiska arbetet uppdrogs åt enskilda
personer. Från och med år 1832 skildes statistiken från finansdepartementets in-
rikesbyrå och hänsköts till ett eget kontor. Dock var alltjämt den med statistiskt
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
449
arbete sysselsatta personalen mycket fåtalig. Föremål för bearbetning voro:
handel och sjöfart, markegångspriser, redogörelser för årets skörd och fiskets
resultat, fabriker, nybyggnad af fartyg, vigde, födde och döde, kommunala
utgifter samt amtmännens berättelser om det ekonomiska läget. Blott det
allra viktigaste blef dock bearbetadt, och endast i mycket ringa utsträckning
blefvo resultaten tryckta. De första offentliggjorda delarna af den officiella
statistiken voro de statistiska tabeller, som innehöllo sammandrag af amt¬
männens rapporter för åren 1827 och 1829. Det hade nämligen uppdragits
åt amtmännen att från och med år 1827 och sedermera hvart femte år in¬
komma med rapporter angående distriktens tillstånd i allmänhet och särskildt
med hänsyn till jordbruk, boskapsskötsel, skogs- och bergsbruk, fiske, hus- och
konstflit, handel, sjöfart samt öfriga näringar.
Först från och med år 1837, då tabellkontorets personal ökades från
två till nio, kan man räkna den verkliga begynnelsen af en officiell norsk
statistik. Allt flera grenar af samhällslifvet blefvo nu föremål för statistisk
undersökning. Då inrikesdepartementet upprättades år 1843, förlädes tabell¬
kontoret till detta.
År 1876 erhöll den officiella statistiken en mera själfständig ställning
än den förut haft. Då skapades nämligen Det statistiska centralbureau.
Nästan hvarje år tillkom sedermera någon ny statistisk publikation.
År 1879 utkom första årgången af Statistisk aarbog, år 1882 började utgif¬
vande! af månadsskriften Meddelelser tfa det statistiske centralbureau.
För närvarande utger centralbyrån årligen följande statistiska publika¬
tioner: alkohol-, befolknings-, bergverks-, civilrätts-, fattigvårds-, handels-,
kommunal-, kriminal-, sjöfarts-, skiftes-, arbets- (delvis) och sparbanksstatistik
samt statistisk årsbok. Hvart femte år utkommer statistik rörande arbets¬
löner, jordbruk och boskapsskötsel, sammandrag af de årliga tabellerna om
befolkningsrörelsen med tillägg af en del mera detaljerade uppgifter samt
amtmännens femårsberättelser. Hvart tionde år utkommer statistik rörande
den fasta egendomen, resultaten af de allmänna folkräkningarna och jordbruks-
räkningar. På obestämda tider utkommer: aktiebolagsstatistik, öfversikter
af befolkningsrörelsen under längre tidsperioder, dödlighets- och lifslängds-
tabeller, Norges civila, kyrkliga och judiciella indelning samt grenar af
arbetsstatistiken.
Nästan all denna statistik utarbetas direkt från primärmaterialet. Delar
särskildt af handels- och arbetsstatistiken grunda sig dock på föregående be¬
arbetning af andra myndigheter.
Utom centralbyrån utarbetas: undervisningsstatistik af Kirke- og
undervisningsdepartementet, fångvårds-, sinnessjukvårds- och medicinal-
statistik af Justits- og politidepartementet, fiskeristatistik af Fiskeri-
direktören, som sorterar under ministeriet för handel, sjöfart och industri,
statistik rörande veterinärväsendet och köttkontrollen af Landbruksdeparte-
mentet, post- och telegrafstatistik of Departementet for de offentliga
450
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Portugal.
Rumänien.
Ryssland
med Fin¬
land.
Ryssland.
arbeider, militärstatistik af Försvarsdepartementet, valstatistik of Stor¬
tingets kontor, beräkningar om skörden af Landbruksdirektören,
olycksfallsförsäkrings- och industristatistik af Riksforsikringsanstalten
sorterande under departementet för handel, sjöfart och industri, samt järn-
vägsstatistik af Jernbanernes statis fiske kontor.
Statistiskt råd saknas.
Portugal bar ett statistiskt centralverk, som lyder under finansministe¬
riet och bearbetar befolknings-, utvandrings-, handels-, sjöfarts-, skatte- och
arbetsstatistik samt utger en årsbok.
Med undantag af befolkningsstatistiken har all denna statistik förut delvis
bearbetats af andra myndigheter.
Utanför centralverket utges hufvudsakligen medicinal-, undervisnings-,
jordbruks-, järnvägs-, telegraf-, post-, finans- och kolonialstatistik af veder¬
börande verk.
För upprätthållande af enhet inom statistiken finnes ett statistiskt råd
bestående af finansministern såsom ordförande, cheferna för de flesta centrala
verken med flera ämbetsmän samt fyra andra sakkunniga personer utsedda
af finansministern.
Rådet har till uppgift att uppgöra en allmän plan för landets statistik,
behandla metoderna för statistikens bearbetning och sätten för dess offent¬
liggörande samt främja enhet och likformighet mellan dess olika grenar.
Sin nuvarande organisation har den portugisiska statistiken erhållit
den 30 juni 1898. Denna är dock endast afsedd att vara eu öfvergångsform
till en mera enhetlig anordning.
Under Rumäniens jordbruksministerium är inrättadt ett statistiskt cen¬
tralverk, hvilket utarbetar befolknings-, jordbruks-, eldsvåde-, val- och fastig-
hetsstatistik. Det mesta af materialet till denna statistik insamlas af kom¬
munala myndigheter.
Utom centralverket utges: utrikes handels- samt finansstatistik af en
statistisk byrå inom finansministeriet; rättsstatistik af justitiemini-
steriet; undervisningsstatistik af undervisningsministeriet; åtskillig
näringsstatistik samt en statistisk årsbok af ministeriet för industri
och handel; järnvägsstatistik af järnvägsdirektionen.
Något statistiskt råd finnes ej.
Rysslands statistik, som hufvudsakligen omfattar endast dess europei¬
ska landområde, har sin centralanstalt inom inrikesministeriet. Vid sidan
af denna förekomma statistiska afdelningar i flera ministerier, bland annat
finans-, handels- och industri-, kommunikations-, jordbruks-och justitieministe-
rierna, hvarjämte en del statistik, t. ex. undervisningsstatistiken, utarbetas i sam¬
band med förvaltningsarbetet. Ett statistiskt råd finnes upprättadt men är af
ORGANISATIONER I UTLANDET.
451
föga praktisk betydelse. Den af de lokala myndigheterna, semstvos, insam¬
lade och bearbetade statistiken är af särskild vikt.
Ett förslag till allmän omorganisation af den officiella statistiken har
nyligen förelagts de lagstiftande myndigheterna.
Den finska statistiken är upprättad på den gamla svenska grundvalen.
Den år 1865 grundade Statistiska centralbyrån har ett mycket kring¬
skuret verksamhetsområde. Byrån utarbetar nämligen endast öfversikt åt
Finlands ekonomiska tillstånd (nu föreslagen att indragas), befolknings-,
fattigvårds-, alkohol-, utvandrings- och valstatistik samt en statistisk årsbok.
Tidigare har centralbyrån utgifvit äfven handels- och sjöfartsstatistik
numera publicerad af Tullstyrelsens statistiska kontor, jordbruks¬
statistik numera utarbetad af Landtbruksstyrelsen, förmögenhetsstatistik
och väderleksstatistik hvilka numera indragits, sparbanksstatistik numera ut-
gifven af Sparbanks inspektören samt statistik öfver blinda, döfstumma
och sinnessjuka numera offentliggjord af Öfverstyrelsen för skolväsen¬
det (genom Inspektören för abnormskolorna).
Utom centralbyrån utarbetas i öfrigt: postsparbanksstatistik af Post¬
sparbanksstyrelsen, bankstatistik af Finansexpeditionen i Kejserliga
senaten, undervisningsstatistik af Öfverstyrelsen för skolväsendet,
medicinalstatistik af Medicinalstyrelsen, fångvårdsstatistik af Fång¬
vårdsstyrelsen, poststatistik af Poststyrelsen, skogsstatistik af Forét-
styrelsen, industri- och arbetsstatistik af Industristyrelsen, järnvägssta-
tistik af Statsjärnvägarnas statistiska kontor, rättsstatistik af Justitie-
expeditionen i Kejserliga senaten, hvarjämte Öfverstyrelsen för
landtmäteriet, Justeringskommissionen, Öfverstyrelsen för lots-
och fyrinrättningen, öfverstyrelsen för allmänna byggnaderna, Öf¬
verstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna, Fattigvårdsinspek-
tören, Försäkringsinspektören och Pantlåneinspektören afgifva stati¬
stiska berättelser.
En del af materialet till denna statistik inkommer till vederbörande
myndighet i delvis bearbetadt skick.
Statistiskt råd förekommer icke.
Sedan den 30 december 1901 har en kommitté arbetat på frågan om den
finska statistikens omorganisation. Kommittén har hittills offentliggjort sju
olika delar af sitt betänkande, hvilka beröra lika många grenar af den
officiella statistiken. Att döma af inledningen till den första af ofvannämnda
delar synes kommittén emellertid ej ha för afsikt att' föreslå några för¬
ändringar i den finska statistikens yttre organisationsformer.
I Schweiz inrättades den 21 januari 1860 Statistisches Bureau des
Eidgenössischen Departements des Innern, som från början var afsedd
att blifva ett verkligt statistiskt centralverk. Dess första publikationer omfat¬
tade icke blott befolknings- och jordbruksstatistik utan också fattigvårds-, för-
Finland.
Schweiz.
452
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Serbien.
säkrings-, handels- och kommunikationsstatistik. Enhetligheten i organisa¬
tionen blef dock bruten, då järnvägsstatistiken år 1874 öfverlämnades åt järn-
vägsdepartementet och handelsstatistiken år 1884 öfverflyttades till tulldepar¬
tementet. Till centralverket ha slutligen kommit att höra nästan uteslutande
de grenar af statistiken, som ej stå i direkt samband med förvaltningen.
Af centralverket utarbetas sålunda numera blott befolkningsstatistik,
kreatursräkningar, militärstatistik och yrkesräkningar, hvarjämte det utger
en statistisk årsbok.
Utom central verket utges nu af särskildt inrättade statistiska byråer:
järnvägsstatistik af en afdelning i järn vägsdepartementet samt den sta¬
tistiska byrån i förbundsbanornas generaldirektion, handelsstatistik
af den handelsstatistiska afdelningen i tullverket, bankstatistik af
den statistiska byrån i Schweiz’ nationalbank.
I omedelbart samband med det administrativa arbetet utarbetas af veder¬
börande verk: försäkrings-, jordbruks-, post-, telegraf-, medicinal-, utvand¬
rings-, alkohol-, bergverks- och fabriksstatistik m. m.
Sex kantoner, Zurich, Bern, Freiburg, Baselstadt, Aargau och Grénéve, ha
egna statistiska verk. Hos de öfriga utarbetas statistiken i samband med
förvaltningsarbetet.
I Serbien finnes ett statistiskt centralverk, som bearbetar befolknings-,
jordbruks-, jakt-, fiskeri-, pris-, industri-, inrikes handels-, finans-, kom¬
munal-, bank-, försäkrings-, kyrko-, rätts- och militärstatistik samt utger en
årsbok.
Af andra verk utges: skogsstatistik, statistik öfver industrier underka¬
stade statsmonopol, bergverks-, post-, telegraf-, telefon-, järnvägs- och sjöfarts-
statistik, utrikes handelsstatistik, finansstatistik, statistik öfver statslotteriet,
fondbörsen m. in., undervisnings- och medicinalstatistik, statistik öfver offent¬
liga arbeten, militärstatistik, meteorologisk statistik, valstatistik, statistik
öfver nationalteatern, bibliotek, jordbrukskooperationen m. m.
Den nuvarande organisationen af Serbiens officiella statistik är fastställd
den 15 januari 1901. Det statistiska centralverket lyder under ministeriet
för jordbruk, industri och handel.
Ett statistiskt råd är inrättadt och utgöres af statistiska verkets chef,
professorerna i statistik, allmän hygien och rättsmedicin vid högskolan samt
sex andra medlemmar utsedda för tre år af konungen på förslag af ministern
för jordbruk, industri och handel bland de högre ämbetsmännen i de olika
ministerierna.
Rådet har bland annat till uppgift att besluta om hvilka statistiska pri¬
märuppgifter som skola infordras, att bestämma formulären för dessa upp¬
gifter, att afgöra hvilka statistiska arbeten skola offentliggöras samt att ar¬
beta för att den officiella statistiken på bästa möjliga sätt motsvarar admi¬
nistrationens och vetenskapens behof.
ORGANISATIONEN I UTLANDET. 453
Det statistiska centralverket i Spanien, Instituto geogråfico y esta-
dfstico, lyder under undervisningsministeriet. Af centralverket utges blott
befolknings-, utvandrings-, pris-, löne- och valstatistik samt meteorologisk sta¬
tistik. En del af befolkningsstatistiken samt löne- och prisstatistiken äro
förut bearbetade af andra myndigheter.
Utanför central verk et utarbetas: jordbruks-, skogs-, industri-, patent-
och inregistringsstatistik samt lifsmedelsprisstatistik och statistik om of-
offentliga arbeten af arbetsministeriet; undervisningsstatistik af under¬
visningsministeriet; medicinal-, kommunal-, finans-, sparkasse-, post- och
telegrafstatistik af inrikesministeriet; arbetsstatistik af institutet för
sociala reformer; handels- och finansstatistik samt statistik om socker-,
kaffe- och alkoholproduktion af finansministeriet; rättsstatistik af justi-
tieministeriet; militärstatistik af krigs- och marinministerierna.
Ett statistiskt råd finnes och bär sedan den 18 maj 1906 namnet Junta
facultativa de estadistica.
Kaiserliches statistisches A.mt i Tyska riket leder sitt ursprung
från Zentralbureau des Zollvereins och öfvertog vid sitt upprättande år 1872
detta verks statistiska verksamhet, som hufvudsakligen omfattade handel,
tullar och indirekta skatter samt de för fördelningen af dessa inkomster på
de olika staterna nödvändiga sammanställningarna af uppgifter angående sta¬
ternas befolkningsförhållanden. Därjämte verkställdes redan af Zentralbureau
des Zollvereins statistiska undersökningar öfver fabriksindustri, bergverk,
sjöfart m. m.
Arbetsområdet för Kaiserliches statistisches Amt utvidgades snart be¬
tydligt. Särskildt tillkom på 1880-talet ett stort antal viktiga grenar af sta¬
tistiken, såsom kriminal- och sjukförsäkringsstatistik, yrkes- och industri¬
räkningar, en specialundersökning af fattigvården m. m. Dessa följdes af
en rad nya statistiska arbeten af hvilka särskildt må nämnas de af kom¬
missionen för arbetsstatistik sedan år 1892 och från år 1902 af Abteiluns:
för Arbeiterstatistik inom verket utförda arbetsstatistiska undersök¬
ningarna.
Den tyska riksstatistiken har på detta sätt till största delen blifvit samman¬
förd i ett centralverk. Af detta bearbetas nämligen regelbundet följande grenar:
statistik om utrikes handel, tullar och riksskatter, befolkningsstatistik, själf-
mords-, utvandrings-, undervisnings-, penning- och kredit-, aktiebolags-,
sparkasse-, kriminal-, konkurs-, sjukförsäkrings-, arbets-, bergverks-, ång-
panne- och ångmaskins-, jordbruks-, fiskeri- och sjöfartsstatistik samt sta¬
tistik öfver grosshandelspriserna.
I den af centralverket utgifna statistiska årsboken offentliggöres statistik
om olycksfalls-, invaliditets- och arbetarförsäkring af Reichsversicher-
ungsamt, om produktionen af ädla metaller samt penning- och kreditväsendet
af riksbanken, om tyska härens styrka af preussiska krigsministeriet,
Spanien.
Tyska riket
och staterna.
T3rska riket
454
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
om kejserliga marinens styrka af Reichsmarineamt, post- och telegrafsta-
tistik afReichspostamt, om dödsorsaker och barnadödlighet af Gesund-
heitsamt samt kriminalstatistik för hären och flottan af Reichsmilitär-
g ericht.
Utom centralverket bearbetas och utges hufvudsakligen följande statistik:
järnvägsstatistik af Reichseisenbahnamt och preussiska ministeriet för
offentliga arbeten, statistik om Kaiser Wilhelm-kanalen af Kaiserliches
Kanalamt, patentstatistik af Kaiserliches Patentamt, en del försäkrings-
statistik af Reichsversicherungsamt och Kaiserliches Aufsichtsamt
fur Privatversicherung, rättsstatistik af Reichsjustizamt, medicinal-
statistik hufvudsakligen af Gesundheitsamt.
Något allmänt statistiskt råd finnes icke för Tyska riket. Däremot är
ett särskilt statistiskt råd inrättadt för arbetsstatistiken. Enligt bestäm¬
melserna för det arbetsstatistis k a rådet af den 30 april 1902 skall detta
bestå af presidenten för Kaiserliches statistiches Amf som ordförande samt
fjorton ledamöter, af hvilka hälften utses af förbundsrådet och hälften af riks¬
dagen. Presidenten för Kaiserliches statistisches Amt sammankallar hvarje år
representanter för de olika staternas statistiska myndigheter till Kon-
ferenz der Yertreter der amtlichen Statistik des Reichs lind der
Bundesstaaten, hvarvid förhandlas angående för riksstatistiken och de
enskilda staternas statistik gemensamma angelägenheter. Denna konferens
har erhållit ett betydande inflytande inom den tyska statistiken.
Den af Kaiserliches statistisches Amt offentliggjorda statistiken utar¬
betas dels direkt från primärmaterialet, såsom fallet är beträffande handels-,
arbets- och kriminalstatistik samt statistiken öfver riksdagsvalen, konkurser
och sjukförsäkring, dels från material som redan sammanställts af de sär¬
skilda staterna. En del stater pläga öfverlåta denna sin andel i det sta¬
tistiska arbetet åt den riksstatistiska myndigheten. På hvad sätt hvarje en¬
skild stat vill utarbeta sin del af riksstatistiken är öfverlåtet åt dess eget
skön, dock innehålla de förbundsrådsbeslut, hvarigenom detta samarbete mel¬
lan riket och förbundsstaterna kommer till stånd, ofta uttalanden, att sta¬
tistiken skall upptagas af statistiskt kunniga myndigheter. T verkligheten
använda staterna sig också i allmänhet af statistiska ämbetsverk för detta
arbete. Slutligen sammanfattar det riksstatistiska centralverket af de sär¬
skilda staterna själfständigt anordnade statistiska undersökningar. De båda
sist omtalade förfaringssätten användas framförallt vid befolkningsstatistiken,
jordbruksstatistiken samt yrkes- och industriräkningarna. De enskilda sta¬
ternas statistiska ämbetsverk åtnöja sig härvid vanligen icke med att endast
lämna de för riksstatistiken nödiga öfversikterna utan upptaga och bearbeta
jämväl utförligare uppgifter för de olika statsområdena. Dessutom företaga
de särskilda statistiska undersökningar och utarbeta äfven sådan löpande
statistik, som ej upptagits bland riksstatistiken. Genom särskilda överens¬
kommelser åstadkommes, att dessa uppgifter blifva sinsemellan jämförbara,
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
455
och vanligen sammanfattas de till enhetliga öfversikter af Kaiserliches sta-
tistisches Amf.
Af delstaternas statistiska ämbetsverk är Preussens det äldsta. Detta, Preussen,
som nu heter Königlich Preussisches statistisches Landesamt, inrät¬
tades den 28 maj 1805 såsom en byrå under handels-, fabriks- och accis-
ministeriet. Sedan år 1848 lyder det statistiska centralverket under inrikes¬
ministeriet. Med verket är sedan år 1846 det meteorologiska institutet
förenadt.
Af centralverket utarbetas direkt från primärmaterialet hufvudsakligen
följande statistik: befolknings-, medicinal-, yrkes-, fastighets-, sjöfarts-, under¬
visnings- och fattigvårdsstatistik samt statistik rörande skuldsättning af
fastigheter och om eldsvådor, vidare ångpanne- och ångmaskinsstatistik, sta¬
tistik angående arbetsförmedling och största delen af jordbruks-och skogssta-
tistiken. Dessutom utger centralverket dels en årsbok, dels följande grenar,
som grunda sig på sammandrag uppgjorda af andra myndigheter: kyrko-,
utvandrings-, fideikommiss-, pris-, aktiebolags-, sparkasse- och bostadsstatistik,
statistik rörande anstalter för ungdomens skydd, teaterstatistik, statistik
rörande statens och kommunernas finanser samt valstatistik.
Utom centralverket utarbetas: bergverksstatistik af handelsministe-
riet, statistik rörande straffanstalter som lyda under inrikesministeriet
af denna förvaltningsgren, statistik öfver justitieförvaltningen af justitie-
ministeriet, vissa grenar af finans- och domänstatistiken af finansministe¬
riet, delar af jordbruks- och skogsstatistiken af jordbruks-, domän- och
skogsministeriet samt statistik öfver den evangeliska statskyrkan af Evan-
gelischer Ober-Kirchenrat.
Ett statistiskt råd, Statistische Zentralkommission, inrättades år
1860. Intill år 1864 utvecklade kommissionen liflig verksamhet, men därpå
afstannade dess arbete. Det återupptogs dock år 1870, då kommissionen af
inrikesministeriet erhöll sin instruktion daterad den 21 februari 1870. Enligt
denna, som fortfarande är gällande, skall kommissionen utgöras af följande
personer: ordföranden som utnämnes af inrikesministern, kommissarierna i
de olika ministerierna och i Kanzleramt des Norddeutschen Bundes (nu Beichs-
amt des Innern), direktören för och en ledamot af statistiska byrån, sex med¬
lemmar af landtdagen hvars båda hus utse tre hvartdera samt sådana sta¬
tistiskt sakkunnige, som på kommissionens förslag tillkallas af inrikesmini¬
stern. Kommissionens medlemmar åtnjuta ej ersättning. Kommissionens upp¬
gift är att söka åstadkomma enhetlig samverkan mellan samtliga statsför¬
valtningens grenar, så att på alla för statistiken tillgängliga områden ett
metodiskt och planmässigt förfarande enligt likartade grundsatser åstad¬
kommes ifråga om de statistiska uppgiftsformulärens uppställning, omfattning
och natur, att dessa formulärs tillförlitliga ifyllande så vidt möjligt säker¬
ställes samt att uppgifterna ändamålsenligt bearbetas och användas.
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Bayern.
Wnrttem-
berg.
45(3
I Bayern utarbetar Königlich Bayerisches statistisches Landes-
amt befolknings-, jordbruks-, skogs-, jakt-, industri-, handels-, sjöfarts-,
arbets-, konsumtions-, lifsmedelspris-, penning- och kredit-, sparkasse-, före¬
nings-, försäkrings-, fattigvårds-, medicinal-, kyrko-, undervisnings-, finans-,
militär- och valstatistik samt en årsbok.
Inom den egentliga förvaltningen offentliggör Ministerial-Forstab-
teilung under finansministeriet statistik öfver statens skogar, Generaldi¬
rektion der Zölle und indirekten Steuern statistik öfver tullar och
indirekta skatter, Staatsministerium des Aeussern yrkesinspektörernas
berättelser, Oberbergamt bergverksstatistik m. in., Verkehrsministerium
järnvägs-, post- och telegrafstatistik, Justizministerium rättsstatistik.
Äfven andra förvaltningsorgan meddela statistiskt material eller utarbeta
statistik, som dels publiceras af dem själfva, dels ingår i statistiska central¬
verkets publikationer.
Ett statistiskt råd finnes upprättadt och har sin verksamhet reglerad
genom en kung]., förordning af den 21 december 1908.
Häri angifves rådets uppgift vara att förmedla enhetlig samverkan
mellan statsförvaltningens olika grenar och den officiella statistiken samt
att understödja det statistiska centralverket i dess arbete för åstadkommande
af ändamålsenliga statistiska uppgifter och dessas lämpliga utnyttjande. Rådet
har att såväl på eget initiativ som på uppmaning af ministerierna eller det
statistiska centralverket rådpläga och afgifva yttranden om statistikens inne¬
håll och form.
Rådet består af en representant för hvarje ministerium, chefen för sta¬
tistiska centralverket eller hans ställföreträdare, inalles fyra representanter
för näringarne samt en eller flere vetenskapsmän. Ministerierna äfvensom
chefen för statistiska centralverket kunna till rådets öfverläggningar inkalla
vederbörande föredragande från olika verk. Dessutom äger rådet höra sakkun¬
nige. Röstberättigade äro endast de ordinarie medlemmarne af rådet. Ersätt¬
ning åt medlemmarne förekommer ej. Sekreterare erhålles från central¬
verket. Rådets ordförande och vice ordförande utses af inrikesministeriet.
Den officiella statistiken i Wurttemberg erhöll sin första organisation
år 1820, då en statistisk-topografisk byrå inrättades. Med denna förenades
år 1856 den år 1822 grundade »Verein fur Vaterlandskunde». Ämbetsverket,
som lyder under finansministeriet och som år 1885 erhöll sitt nuvarande namn,
Königlich Wtirttembergisches statistisches Landesamt, äger särskildt
vid igångsättande af större arbeten påkalla medverkan af ständiga delegerade
från alla ministerier, hvarjämte särskilda sakkunnige kunna höras. I fråga
om sitt arbetsområdes omfattning skiljer sig Wurttembergs statistiska central¬
verk väsentligen från öfriga statistiska verk. Det har nämligen enligt för
detsamma gällande bestämmelser af den 28 november 1820 ej endast sta¬
tistiken till verksamhetsområde utan skall dessutom vetenskapligt undersöka
landets historia, dess topografi, meteorologi och geologi, hvaraf dock det histo-
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
457
riska allt mer trädt i bakgrunden. Yerket är uppdeladt i fyra afdelningar,
den statistiska, den topografiska, den geologiska och den meteorologiska.
Af den statistiska afdelningen bearbetas följande statistiska grenar:
befolknings-, jordbruks-, arbets-, sjöfarts-, finans-, sjukhus-, sparkasse- och
folkskolestatistik, statistik om hagelskador och försäkring däremot, fastighets-,
pris- och fattigvårdsstatistik samt en statistisk årsbok.
Utom central verket utarbetas rätts-, sjukförsäkrings-, undervisnings-,
medicinal-, skatte-, skogs-, tull- och delvis bergverks-, post-, järnvägs-,
försäkrings-, en del arbetsstatistik samt militärstatistik, delar af sjöfarts-
statistiken m. in.
Det statistiska centralverket i Sachsen, Königlich Sächsisches Sachsen.
statistisches Landesamt, blef statsinstitution år 1850, sedan förut den
statistiska byrån uppehållits af en enskild förening.
Af central verket utarbetas hufvudsakligen befolknings-, förenings-, de¬
taljpris-, sjöfarts-, ångpanne- och ångmaskins-, fattigvårds-, arbets-, jord¬
bruks-, industri-, medicinal- (delvis), sjukkasse-, sparkasse-, bostads-, kom¬
munal finans-, undervisnings- och valstatistik samt en årsbok. En del af
denna statistik grundar sig på sammandrag uppgjorda af andra myndigheter.
Utom centralverket utarbetas järn vägsstatistik af Generaldirektion der
Statseisenbahnen, medicin alstatistik af Landes-Medizinal-Kollegium,
försäkringsstatistik af Brandversicherungskammer och Landesversiche-
rungsanstalt, väderleksstatistik af meteorologiska observatoriet, rätts¬
statistik af justitieministeriet samt statistik rörande yrkesskolor af
inrikesministeriet.
Österrikes K. k. statistische Zentralkommission upprättad år 1863 Österrike-
sorterar under kultusministeriet och utarbetar befolknings-, utvandrings-, Ungern.
förenings-, sparkasse-, bank-, rätts-, undervisnings-, medicinal-, finans-, 0sternke'
kommunal-, samfärdsel-, val-, turist-, jordbruks-, tidnings- och ungdoms-
skyddsstatistik. Den utger dessutom en årsbok öfver alla statistikens
grenar. Statistische Zentralkommission är således ett statistiskt ämbetsverk
och har helt annan karaktär än ofvan omtalade centralkommissioner och
statistiska råd i andra länder. År 1872 frångick man principen att i denna
kommission centralisera hela den officiella statistiken och upprättade en sta¬
tistisk afdelning i handelsministeriet. Denna följdes år 1873 af en
statistisk tjänst i jordbruksministeriet och år 1898 af K. k. arbeits-
statistisches Amf i handelsministeriet, vid sidan af hvithet står en arbets-
statistisk kommission.
Utom centralkommissionen bearbetas och utges sålunda: arbetsstatistik
af det arbetsstatistiska verket, statistik öfver det österrikisk-ungerska tull¬
områdets utrikes handel samt transitohandel af afdelningen härför i handels¬
ministeriet, post-, postsparbanks- och telegrafstatistik samt redogörelse
angående handelsrörelsen och varuvärderingen af handelsministeriet,
458
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
mejeri-, moss- och torfstatistik m. m. af jordbruksministeriet, som
också utger eu årsbok, järn vägsstatistik af järnvägsministeriet, en del
finansstatistik af finansministeriet, en del rättsstatistik af justitiemini-
steriet, militärstatistik af rikskrigsministeriet samt bergverksstatistik
af ministeriet för offentliga arbeten.
Kommissionen utgöres af presidenten utnämnd af kejsaren samt så¬
som ordinarie medlemmar en representant för hvarje centralt administra¬
tivt verk, utsedd af vederbörande verks chef, samt sekreterare och proto¬
kollförare valda bland kommissionens personal. Såsom extra ordinarie med¬
lemmar kunna af undervisningsministern på kommissionens förslag utnämnas
män, som på vetenskapens eller det praktiska arbetets område gjort sig för¬
tjänta däraf. Dessutom kan kommissionen med samtycke af undervisnings¬
ministern utse korresponderande medlemmar. Kommissionen kan också till
sina sammanträden inkalla fackmän. För närmare behandling af mera om¬
fattande frågor tillsättas af presidenten särskilda utskott, hvilka äfven äga
rätt att tillkalla fackmän.
Vid sitt inrättande erhöll centralkommissionen genom för densamma ännu
gällande stadgar af den 31 januari 1863 till uppgift att tillhandahålla de
centrala förvaltande verken statistiska uppgifter, att söka åstadkomma en
enhetlig sanrverkan mellan statsförvaltningens olika grenar och den admini¬
strativa statistiken samt att uppgöra och genomföra plan för en fullständig
administrativ riksstatistik. Kommissionen har därför att rådslå om och till¬
sammans med vederbörande centrala verk fastställa formulären för statistiska
uppgifter, äfvensom att insamla och pröfva samt att bearbeta och offentlig¬
göra det statistiska material, som den sjftlf insamlar eller som från central¬
verken kan tillställas den.
Kommissionens uppdrag är sålunda tvåfaldigt. Den ena delen, utarbe¬
tandet af ofvannämnda statistik, utföres af en byrå, som sedan år 1884 lyder
direkt under centralkommissionen och särskildt dess president. Den andra
delen, det rådgifvande arbetet, har förskaffat den ej ringa inflytande på hela
den österrikiska statistiken, bland annat därigenom att administrationen är
representerad i densamma och centralkommissionen sålunda står i organisk
förbindelse med samtliga centralförvaltningens grenar och på detta sätt kan
påverka äfven den af andra myndigheter publicerade statistiken.
Vid sidan af ofvannämnda hela riket omfattande statistik utarbetas sär¬
skild statistik för Böhmen, Bukowina, Galicien, Mähren, Nedre Österrike,
Steiermark m. fl. inom dessa länders egna statistiska ämbetsverk. Ett dy¬
likt finnes äfven upprättadt för Bosnien och Herzegovina. Representanter för
dessa statistiska ämbetsverk liksom för de statistiska byråerna i rikets större
städer bilda Konferenz fur Landesstatistik och Konferenz fur Städte-
statistik, som periodiskt sammanträda under ordförandeskap af centralkom¬
missionens president och ha till uppgift att befordra planmässighet och lik¬
formighet inom statistiken.
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
459
Den ungerska statistiken är till allra största delen centraliserad. I det
centrala statistiska verket upprättadt år 1871 och lydande under handels-
ministeriet utarbetas sålunda befolknings-, in- och utvandrings-, medicinal-,
jordbruks-, fastighets-, jakt-, lifsmedelspris-, industri-, handels-, bergverks-,
arbets-, förenings-, järnvägs-, aktiebolags-, kreditanstalts-, försäkrings-, un¬
dervisnings-, religions-, äktenskaps-, kriminal-, militär- och kommunalsta¬
tistik in. in.
I de af statistiska centralverket utgifna månadspublikationerna och års¬
boken offentliggöres en del af andra myndigheter bearbetad statistik, såsom
af handelsministeriet statistik rörande allmänna vägar, af finansmini¬
steriet statistik öfver grufvor och öfver produktionen af socker, Öl och alko¬
hol, af jordbruksministeriet statistik öfver statens vingårdar, skogssta-
tistik och statistik öfver kreaturssjukdomar, af justitieministeriet civil
rättegångsstatistik m. in.
Utom centralverket bearbetas och publiceras statistik om olycksfall i
arbete af arbetarförsäkringsanstalten, delar af järnvägs- och sjöfarts-
statistiken af vederbörande inspektionsmyndigheter samt dessutom en del stati¬
stik af olika ministerier.
Gällande lag för Ungerns officiella statistik är daterad den 2 september
1897.
Sedan år 1865 fanns i Ungern ett statistiskt råd, men detta utöfvade i prak¬
tiken ringa inflytande. I stället tillkallas numera sakkunnige vid speciella
frågor, hvarjämte planer för olika grenar uppgöras i samråd med vederbö¬
rande förvaltningsorgan. Central verk et utarbetar årligen hufvudlinjer för
nästa års arbete, hvilka genom handelsministern föreläggas regeringen och
därpå underställas riksdagen.
För Kroatien och Slavonien finnes ett särskildt statistiskt verk, som
bearbetar dessa länders statistik, hvilken dock publiceras af Ungerns stati¬
stiska centralverk.
Organisationen af den officiella statistiken är såsom af de ofvan lämnade
uppgifterna framgår synnerligen växlande i de olika länderna. Visserligen
förekommer i så godt som alla länder, att statistiken utarbetas dels i ome¬
delbar förening med förvaltningsarbetet, dels inom särskilda statistiska byråer
eller verk, af hvilka merendels något är att betrakta som ett allmänt eller cen¬
tralt organ för statistiken. Detta senare har i uppdrag att utarbeta befolknings-
statistiken (utom i Storbritannien och Irland) samt vanligen äfven att utgifva
en årsbok öfver samtliga grenar af ifrågavarande lands officiella statistik. Men
i fråga om den utsträckning i hvilken de förvaltande myndigheterna tagas
i anspråk för det statistiska arbetet, antalet statistiska byråer och afdel-
ningar samt omfattningen af det centrala statistiska verkets arbetsområde,
liksom äfven beträffande de olika statistiska grenarnas utarbetande under
den ena eller andra organisationsformen, råder den största skiljaktighet.
Ungern.
Samman¬
fattning.
460
ORGANISATIONEN I UTLANDET.
Oaktadt dessa växlingar i organisationsformerna för den officiella
statistiken kunna emellertid vissa bestämda typer urskiljas.
Den tyska typen kännetecknas af en stark centralisation af alla de
viktigaste grenarna af statistiken i ett stort statistiskt centralverk. Denna
organisationsform påträffas, förutom i Tyska riket, äfven i Ungern, Australien,
Danmark, Norge m. fl. länder. Nära densamma står statistiken i Österrike, där
emellertid större delen af näringsstatistilien utarbetas utanför central verket.
I stark motsats till denna typ står den engelska, enligt hvilken sta¬
tistiken är splittrad på olika förvaltningsgrenar utan något som helst sam¬
manhållande band och där initiativet till nya statistiska undersökningar ut¬
går från parlamentet. Ur den engelska typen har utvecklats den amerikan¬
ska omfattande statistiken inom Amerikas förenta stater och Kanada. Det
karakteristiska för den amerikanska , statistiken är den omfattning dess
census erhållit. Denna omfattar nämligen de flesta områden för statistisk
verksamhet. Härigenom har en viss centralisering kommit till stånd, men
vid sidan af census byråerna utarbetas fortfarande löpande statistik inom de
olika förvaltningsgrenarna.
Den franska statistiken är i likhet med den engelska uppdelad på olika
förvaltande myndigheter, men i olikhet mot hvad förhållandet är beträffande
den engelska utgår initiativet till nya statistiska undersökningar i allmän¬
het från administrationen, hvarjämte en viss enhet inom statistiken till
formen om också icke i verkligheten upprätthålles af en statistisk central¬
kommission. Till den franska typen kan hänföras den belgiska och finska
statistiken. Dit torde äfven närmast den nuvarande svenska kunna räknas.
För att erhålla en viss enhet i den officiella statistiken har i en del
länder införts en ursprungligen från Nederländerna och Belgien härstammande
institution, den statistiska centralkommissionen.
Dylika centralkommissioner återfinnas i Bayern, Belgien, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Portugal, Preussen, Ryssland, Serbien, Spanien och Österrike.
Den österrikiska kommissionen intager emellertid såsom ofvan framhållits en
särställning. Centralkommissionernas uppgifter äro växlande. I allmänhet
är centralkommissionen endast en rådgifvande institution, som erhållit föga
betydelse för upprätthållande af enhet och planmässighet inom statistiken.
Utom af statistiska tjänstemän och förvaltningstjänstemän bestå central¬
kommissionerna ofta äfven af fackmän på olika områden samt af vetenskaps¬
män. De kommittéer, som på denna grund kunnat tillsättas för olika
statistiska specialfrågor, ha visat sig vara af icke ringa nytta, hvaremot
som sagdt själfva centralkommissionens uppgift att tillse enhetligheten inom
statistiken kan anses vara förfelad.
Särskilda statistiska kommissioner för vissa bestämda områden före¬
komma ej sällan. Sålunda erinras om den rättsstatistiska kommissionen i
Italien och arbetsstatistiska kommissioner i ett flertal länder.