Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till Riksdagens kansli den 16 mars 1911 kl. 5 e. in.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 1,
i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen
med begäran om utfärdande af föreskrifter, huru ut¬
skrift af expedition medelst skrifmaskin må ske.
Till utskottets behandling liar hänvisats eu inom Första kam- Motionen.
maren af herr John Karlsson väckt motion, nr 30, om skrifvelse till
Konungen med anhållan om utfärdande af föreskrifter, huru utskrift
af expedition medelst skrifmaskin må ske.
Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande: Motiveringen.
Gällande förordning angående expeditionslösen innehåller i dess
7 § följande föreskrift:
»Expedition bör tydligt och felfritt skrifvas. Minst tjuguåtta
rader i medeltal böra finnas på hvarje fullskrifven sida; och skall
stilen vara så af passad, att, vid sammanräkning af bokstäfvernas
hela antal, på hvarje fullskrifven rad i medeltal belöpa minst tjugu-
fyra bokstäfver i rubrik och trettiosex bokstäfver i det öfriga af
expeditionen. Är för redighet och ordning nödigt, att kolumner för
siffror begagnas, eller beräknas lösen icke efter arktal, må i dessa
afseenden förfaras efter omständigheterna.»
Föreskriften om minsta radantalet å fullskrifven sida och om
minsta bokstafsantalet å rad har väl tillkommit icke allenast för
att göra eu expedition tydlig och lättläst utan ock för hindrande
däraf att expeditionshafvande, som äro berättigade till lösen, skola
genom största möjliga mellanrum mellan rader å eu sida och minsta
Bihang till Rilcul. protokoll 1911. 9 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Ser. 1 Höft. (Nr 1) 1
2 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
antal bokstäfver å en råd få en expedition att upptaga ett eller flere
skrifart: mera än därför verkligen behof vas.
Något förbud mot större antal rader å fullskrifven sida eller
större antal bokstäfver å sida innehåller ju icke detta stadgande,
men äfven i de fall, att icke någon lösen utan endast stämpelafgift
utgår för expedition, ja, äfven då expedition fullkomligt afgiftsfritt
skall utlämnas, tillämpas dock i regel för sådana expeditioner samma
bestämmelser, som gälla för expedition, därför lösen utgår. En
ökning af radernas och bokstäfvernas å eu råd antal skulle ju ock
i vissa fall kunna för statsverket medföra minskning i dess stämpel¬
inkomst.
Mot dessa nu gällande föreskrifter för expeditioners utskrifvande
torde icke heller något vara att anmärka, såvidt utskriften sker
för hand.
Med den utveckling och spridning, skrifmaskiner numera er¬
hållit, har följt att expeditioner ofta utskrifvas medelst skrifmaskin.
Detta torde ock vara till synnerlig fördel, ty en med dylik maskin
utskrifven expedition är ju i de flesta fall tydligare och mera lätt¬
läst än en för hand utskrifven sådan.
För utskrifter medelst skrifmaskin passar dock icke alls att
ordantalet å rad sättes så lågt som till 24 i rubrik och 36 i det
öfriga af expeditionen. En å skrifmaskin utskrifven expedition med
nyssnämnda ringa antal bokstäfver per råd ger icke åt expeditionen
det värdiga och prydliga utseende, man å en expedition bör kunna
fordra.
För att undvika detta och ändock kunna behålla samma antal
ark för en maskinskrifven expedition som vore densamma hand¬
skrifven, brukas ju också vid användande af skrifmaskin för ut¬
skrift af expeditioner af en del expeditionshafvande att med ökning
af radantalet å de skrifna sidorna lämna hvarannan sida blank och
af en annan del att i stället minska antalet rader å sidorna. Af
dessa två sätt torde det första vara att föredraga såsom mer läm¬
pande sig för de nu i bruket varande skrifmaskiner.
Något medgifvande, att på sådant sätt utskrifva eu expedition
eller, strängt taget, att därför ens använda skrifmaskin, förefinnes
dock icke i nu gällande förordning om expeditionslösen. Det
skulle emellertid otvifvelaktigt, för vinnande af enhet och likfor¬
mighet vid expeditioners utskrifvande medelst skrifmaskin, vara till
gagn att härför erhålla särskilda föreskrifter, som på samma gång
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 3
de öka användningen af dylika maskiner likväl icke föranleda till
minskning af vare sig statsverkets eller enskilde expeditionshaf--
vandes inkomster af stämpel och lösen.
Utskottet anser, att expeditioners utskrifvande medelst skrif-
maskin är synnerligen lämpligt icke blott ur den af motionären
angifna synpunkten, att maskinskrifven expedition i de flesta fall
blir tydligare och mera lättläst än eu handskrifven, utan äfven där-
före, att skrifning med maskin kan utföras fortare och billigare än
skrifning för hand. Användning af skrifmaskin befordrar således
snabbhet vid handlingars expedierande och åstadkommer besparing
såväl genom det minskade arbete, hvilket behöfver användas för
utskriftens verkställande, som genom mindre pappersåtgång. Skrif-
maskinen tillgodoser alltså ett praktiskt behof, och bruket däraf
synes därför böra befrämjas, så att skrifmaskinen vinner allt vid¬
sträcktare spridning.
För att förebygga den olägenhet, som till en början vidlådde
maskinskriften och bestod däri, att skriften lätt utplånades, före-
skrefs i 20 § af kung! förordningen den 12 juli 1907 angående de slag
af papper, bläck, skrifmaskin- och stämpelfärger, som må till vissa
offentliga handlingar användas, att för åstadkommande af skrift
medelst skrifmaskin må icke, där ej fråga är om handling af endast
helt tillfällig betydelse, till bruk i statens tjänst användas annan
färg än sådan, som af kontrollstyrelsen genom utfärdad kungörelse
förklarats lämna skrift af minst lika stor varaktighet som skrift
med normalbläck. Angående dylik färg har kontrollstyrelsen meddelat
föreskrifter i kungörelser den 10 december 1908, den 7 september och
den 28 oktober 1909 samt den 30 mars 1910. Såvidt utskottet har sig
bekant, torde dock ej ännu medelst vanlig skrifmaskin kunna å det
för offentliga handlingar föreskrift normalpapper samtidigt erhållas
flera exemplar af samma expedition med fullt varaktig skrift. Hä¬
ri ant skulle emellertid vara mycket önskvärd! för de fall, då lika
lydande expeditioner skola utskrifvas till olika parter eller kopia
eljest af någon anledning behöfdes. Sålunda skulle t. ex. på detta
sätt kunna erhållas tydliga och lättlästa inneliggande koncept till
expeditionerna och den ibland oundvikliga tidsödande reuskrifningen
af koncept därigenom kunna undvikas. För närvarande torde må¬
hända härför böra medgifvas användande af ett tunnare, men dock
Utskottets
yttrande.
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
hållbart pappersslag. Föreskrifter i detta hänseende skulle göra
skrifmaskinerna ännu mera nyttiga för statsmyndigheterna.
Staten har emellertid såväl genom nyssnämnda redan utfärdade
bestämmelser som genom tillstånd för en mängd statsmyndigheter
att inköpa skrifmaskiner medgifvit, att offentliga expeditioner må
utskrifvas medelst skrifmaskin, men till följd af ofvannämnda stad¬
gande i 7 § af kungl. förordningen den 7 december 1883 angående
expeditionslösen, som tillkommit, innan skrifmaskinen här i landet
kommit i bruk, och som bestämmer det antal rader på hvarje sida
och bokstäfver på hvarje rad, hvilket bör finnas i eu offentlig ex¬
pedition, har skrifmaskinen hos åtskilliga statsmyndigheter ännu ej
alls eller endast till en del vunnit användning. Särskildt då en
expedition skall beläggas med stämpel eller då både stämpelafgift
och lösen utgå för densamma, användes fortfarande i allmänhet
handskriften, på det att nämnda afgifter skola kunna debiteras å
expeditionen i full öfverensstämmelse med förutnämnda stadgande,
utan att samma afgifter i väsentlig grad minskas och därigenom
åstadkommes ekonomisk förlust för kronan eller expeditionshaf-
vanden.
Det sätt, som vanligast användes, då expeditioner, som skola
heläggas med stämpel eller lösen, utskrifvas med maskin, torde
vara, att antalet rader minskas under det föreskrifna antalet, men
att antalet bokstäfver å hvarje råd i stället ökas, så att samman¬
lagda antalet bokstäfver å eu maskinskrifven sida blir detsamma,
som måste finnas å en handskrifven sida. Genom att å den ma-
skinskrifna expeditionen lämna något större mellanrum mellan ra¬
derna, än som brukas å handskrifven expedition, kan åt en på
sådant sätt med maskin utskrifven expedition gifvas ett utseende,
som ej stöter ögat. Den är emellertid ej affattad i öfverensstäm¬
melse med gällande föreskrift, att minst tjuguåtta rader höra i me¬
deltal finnas på hvarje fullskrifven sida.
Det äfven brukliga sättet att vid maskinskrifning lämna hvar¬
annan sida blank och öka radantalet å de skrifna sidorna, torde ej
lämpa sig för offentliga expeditioner. När dylika expeditioner skola
beläggas med stämpel eller lösen, som enligt gällande bestämmelser
skola beräknas efter ark, synes det ej heller vara i enlighet med
dessa bestämmelser att såsom ett ark räkna två på sistnämnda sätt
skrifna sidor.
Vid bägge de nu nämnda sätten att utskrifva expedition me-
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 5
deist maskin åtgår mera papper till expeditionen, än som är nödigt,
och staten torde särskildt med afseende å de ämbetsverk, där staten
bekostar papperet, böra se till, att besparing i detta afseende kan
göras.
Lämpligast synes det utskottet vara, att förordningen angående
expeditionslösen ändras, så att däri intagas särskilda föreskrifter om
expeditioner, som utföras medelst skrifmaskin. En sådan ändring
torde möjligen ock medföra ändring i förordningen angående stäm-
pelaf giften.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Första kammaren ville för sin del besluta,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj.t
anhålla, att Kungl. Maj :t ville utfärda föreskrifter,
huru utskrift af expedition medelst skrifmaskin
må ske, äfvensom, därest sådana föreskrifter skulle
anses böra föranleda ändring i förordningen an¬
gående stämpelafgiften, för Riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring.
Stockholm den 14 mars 1911.
På utskottets vägnar:
H. BIÖRKLUND.