Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.
1
Nr 18.
Ankom till Riksdagens kansli den 28 maj 1911 kl. 8 f. m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, nr 18, röran¬
de herr Lundins motion, n:o 80, i anledning af beslutad
anläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan JRönninge
och Järna järnvägsstationer. >
Uti en inom Andra kammaren väckt och till dess tredje tillfälliga Motioner.
utskott för behandling hänvisad motion, nr 80, hemställes, att Eiksdagen
behagade anhålla, det Ivungl. Maj:t måtte föranstalta om sådan utredning
genom statens försorg, att därpå kan på ett objektivt sätt bedömas
möjligheten och lämpligheten af att, innan nuvarande statsbanelinjen
mellan Ström och Igelsta öfver svängbron vid Södertälje kanal borttages,
statsbanan till Igelsta framdrages i ungefärlig öfverensstämmelse med
å bifogadt kartblad angifven sträckning mellan Igelsta och Ström med
läge på fast bro med segelfri höjd öfver Södertälje kanal.
Andra kammarens utskott hemställde, att Andra kammaren ville Andra kärn-
för sin del besluta att, med anledning af föreliggande motion, anhålla, det w
Kungl. Maj:t måtte föranstalta om sådan utredning genom statens försorg, att ställan.
därpå kan på ett objektivt sätt bedömas möjligheten och lämpligheten
af att statsbanan framdrages mellan Igelsta och Ström öfver Näset med
läge å fast bro med segelfri höjd öfver Södertälje kanal.
Beträffande motiven för motionen och hvad Andra kammarens ut¬
skott i ärendet anfört, tillåter sig utskottet hänvisa till Andra kammarens
utskotts utlåtande.
Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 9 Sami. 2 Af A. I Band. 1 Ser. 18 Höft, (Nr IS). 1
Andra kam¬
marens beslut.
Utskottets
yttrande.
2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.
Andra kammaren har bifallit sitt utskotts utlåtande, hvarefter ärendet
öfverlämnats till Första kammaren, som hänvisat detsamma till förberedande
behandling af sitt första tillfälliga utskott.
Förevarande motion om ny utredning angående västra stambanans
framdragande vid Södertälje måste faktiskt, om ej till ordalagen, anses afse
ett upphäfvande af Riksdagens år 1910 fattade beslut om järnvägens
framdragande efter det s. k. Glasbergaförslaget med bro öfver kanalen
vid Södertälje sluss samt station vid hufvudlinjen inom Södertälje för
att i stället få fram järnvägen enligt det s. k. Strömsförslaget med bro
öfver kanalen något söder om det nuvarande broläget samt station å den
Södertälje stad tillhöriga skogstrakten Näset och bibehållande af ett,
ytterligare förlängdt, bispår till Södertälje.
Af handlingarna i ärendet framgår, att kostnaderna för den i mo¬
tionen angifna Strömslinjen blifvit af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och järnvägsstyrelsen mycket olika beräknade. Kostnaderna för denna
linje hafva nämligen af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till
3,730,000 kronor och af järnvägsstyrelsen till 5,090,000 kronor. För
att, bland annat, utröna anledningen till denna skiljaktighet har Kungl.
Maj:t tillsatt eu särskild kommission, hvilken uppgjort jämförande kost¬
nadsberäkningar såväl för den s. k. 1911 års Glasbergalinje som före-
nämnda Strömslinje (väg- och vattenbyggnadsstyrelsens linje = Y-linjen
och järnvägsstyrelsens linje = J-linjen).
Af dessa kommissionens beräkningar, hvilka utskottet ansett sig
kunna lägga till grund för sina beräkningar, framgår, att anläggnings¬
kostnaden för Glasbergalinjen skulle uppgå till 6,120,000 kronor samt
för Strömslinjen till resp. 5,074,000 kronor (J-linjen) och 4,756,000 kronor
(Y-linjen).
Kostnadsökningen för J-linjen i förhållande till Y-linjen har hufvud¬
sakligen uppkommit dels genom att förlägga högbron i rak linje i
stället för i kurva, dels genom att uträta vissa delar af banlinjen och
förbättra bangårdsanordningarna vid Näset.
Beträffande den beräknade anläggningskostnaden för Glasbergalinjen
i förhållande till Strömslinjen vill utskottet emellertid anmärka, att
den gamla stationen i Södertälje, i händelse Strömslinjen antages, skulle
bibehålla sin nuvarande plats. Yid anordnande af Glasbergalinjen åter
frigöres det nuvarande stationsområdet till hufvudsaklig del, hvarför värdet
af denna synnerligen välbelägna mark bör räknas denna linje till godo.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18. 3
Denna mark, innehållande en areal af omkring 50,000 kv.-meter, be¬
räknades af 1907 års kommission till ett värde 240,000 kronor, men
torde efter nu inträdda tomtvärdestegring kunna uppskattas till ett värde
af omkring 350,000 kronor. Afdrages nu detta belopp från anlägg¬
ningskostnaden för Glasbergalinjen' minskas denna till 5,770,000 kronor.
I likhet med Andra kammarens utskott anser emellertid utskottet,
att Igelstaintresset rättvisligen bör tillgodoses. Utskottet finner dock
detta, åtminstone tills vidare, kunna ske på ett billigare sätt, än Andra
kammarens utskott föreslagit, eller så, att på den i kostnadsberäkningen
för Glasbergalinjen upptagna, cirka 1,300 meter långa landsvägen från
Ivlastorp till Igelsta anordnas automobiltrafik. Uppskattas den årliga
kostnaden härför öfverslagsvis till 6,000 kronor, erhållas på grundval af
kommissionens beräkningar och efter förenämnda minskning af kostna¬
den för Glasbergalinjen, följande siffror för de olika linjerna:
Anläggnings
kostnad
kronor
Kapitaliserad skill- Jämförelsetal
nåd i driftkostnad
kronor kronor
Glasbergalinjen 5,770,000
J-linjen 5,074,000
V-linjen 4,756,000
202,500
275,000
5.770.000
5,276,500
5.031.000
Härvid vill utskottet dock erinra, att, då driftkostnaden sålunda be¬
räknats vara lägre vid Glasbergalinjen, förestående jämförelsetal måste,
i den mån trafiken med åren blifver allt större, ändras till nämnda lin¬
jes förmån. Utskottet vill här anmärka, att det i sammanhang med
Strömslinjen nödvändiga stickspåret emellan Näset och Södertälje kom¬
mer att, därest den tilltänkta nya kanalen skulle utföras, nödvändiggöra
en bro däröfver emellan Saltskogs fjärden och Maren. Beräknas kost¬
naden för denna bro till cirka hälften af kostnaden för den ifrågasatta
rörliga bron vid Ström, skulle kostnaden för denna bro, hvilken, såvidt
af handlingarna i ärendet framgår, hittills ej tagits med i beräkningen,
uppgå till omkring 200,000 kronor. Det synes äfven utskottet påtag¬
ligt, att meranämnda nya kanal ej skulle kunna framdragas mellan
Saltskogsfjärden och Maren utan att inkräkta på Södertälje stations¬
område i den grad, att denna station måste flyttas till de s. k. Eken-
bergska gärdena. Kostnaden härför, som beräknats uppgå till 440,000
kronor, skulle, äfven om härifrån afräknades värdet af nuvarande
stationsområdet med 350,000 kronor, uppgå till 90,000 kronor.
Sedan utskottet sålunda sökt utreda de olika kostnaderna för Glas-
4 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.
bergalinjen och Strömslinjen, vill utskottet anmärka, att Riksdagen år
1909 afslog Kungl. Maj:ts proposition om anläggandet af den s. k. Hår-
nålskroken, bland annat, af det skäl, att den företedde en mycket kro¬
kig plansträckning, rörhållandet är emellertid det, att 1911 ärs Ströms¬
linje, ehuru kortare än Hårnålskroken, företer flera och längre kurvor
än den senare. Yinkelsumman för kurvorna i Hårnålskroken från Igel-
sta till Ström är nämligen c:a 250°, under det motsvarade vinkelsumma
för Y-linjen uppgår till icke mindre än c:a 350°. Sålunda en vinkel¬
ökning af i rundt tal 40 %.
Utskottet vill härefter erinra, att de skäl, som vid förra årets riksdag
fällt utslag till Glasbergalinjens förmån, hufvudsakligen varit att den¬
samma l:o lämnade möjlighet för ombyggnad af Södertälje kanal, på sätt
man i framtiden kunde finna lämpligast; 2:o bäst tillgodosåge Södertälje
stads intressen i det denna stad befriades från olägenheten af bispår;
och 3:o, under angifna förutsättningar, vore billigast. (Kostnaden be¬
räknades då för Glasbergalinjen till 5,400,000 kronor samt för Ströms¬
linjen till resp. 6,200,000 kronor och 7,150,000, beroende på olika
sträckning.) Utskottet vill här anmärka, att enligt 1910 års förslag
Strömslinjen skulle medföra en förkortning i förhållande till nuvarande
hufvudspåret af 675 meter och i förhållande till Glasbergalinjen af 2,537
meter; samt att enligt 1911 års förslag Strömslinjen skulle blifva 1,8 kilo¬
meter kortare än Glasbergalinjen.
Af förenämnda till förmån för Glasbergalinjen talande skäl synas
de två första kvarstå orubbade.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att såväl 1901 års bangårds-
kommitté som 1907 års trafiktekniska kommission framhållit betydelsen af
dessa båda synpunkter; och hafva dessa påtagligen varit anledningen till
att förslag om banlinjens framdragande öfver Käset ej då framkommit. Äfven
vill utskottet i detta sammanhang anföra, att representanter för Mälare-
städerna Yästerås, Uppsala, Enköping, Köping, Arboga, Torshälla, Eskils¬
tuna, Strängnäs och Södertälje samt Kungsör, vid sammanträde under sist-
lidne februari månad i den s. k. Mälarregleringsfrågan, bland annat hemställt,
att, i anslutning till 1910 års riksdagsbeslut att leda stambanan genom
Södertälje på segelfri höjd öfver kanalleden, vid ordnandet af Mälarfarlederna
jämväl på statens bekostnad Södertälje kanalled omedelbart upptages till
största möjliga mått såsom utfart för den större och direkta Mälartrafiken.
Kostnadsfrågan har åter inträdt i ett nytt läge, i det förhållandena
omkastats. Af hvad ofvan anförts framgår dock, att kostnaden för Ströms-
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18. <>
linjen ingalunda i den grad understiger kostnaden för Glasbergalinjen,
som till en början antagits. Skillnaden mot hvad förra året beräknades
är emellertid så afsevärd, att, då härtill kommer Strömslinjens kortare
sträckning, utskottet ingalunda vill förneka, att, därest nu gjorda utred¬
ningar förelegat vid förra årets riksdag, ett beslut i annan riktning än
det då fattade, kunnat ifrågasättas eller ytterligare utredning beslutas.
Äfven om kostnaden för Strömslinjen, såsom ställts i utsikt, skulle
kunna i någon mån ytterligare nedbringas, anser dock utskottet till¬
räckligt vägande skäl ej förefinnas för att, då Riksdagen fattat beslut
i frågan, vidtaga en åtgärd, som kunde leda till uppöfvande af det¬
samma. Såvidt utskottet har sig bekant, har ett Riksdagens beslut
aldrig upprifvits. Skälen för att därvidlag visa sig betänksam äro på¬
tagliga. Det skulle leda till en allmän osäkerhet i landet, om Riks¬
dagen det ena året fattade ett beslut för att påföljande år upphäfva det¬
samma. Ett sådant o.säkerhetstillstånd blefve gifvetvis i hög grad be¬
tänkligt, särskildt då det rörde en fråga af stor ekonomisk betydelse för
de trakter den berör.' Såväl samhällen som enskilda kunna hafva in¬
rättat sig, och hafva i förevarande fall veterligen äfven så gjort, efter
ett dylikt riksdagsbeslut i förlitande på dess orubblighet. Därest be¬
slutet sedan upphäfves, kan detta leda till betydliga oförvållade för¬
luster för vederbörande utan möjlighet för dem att erhålla godtgörelse därför.
Om sålunda ett af Riksdagen en gång fattadt beslut skall upphäfvas,
måste skälen härför vara mycket starka. Man måste i så fall vara fullt
öfvertygad om att man vid det förra beslutet begått ett verkligt misstag,
som måste rättas; och det bör råda stor enighet därutinnan.
Sådana förhållanden kunna näppeligen i förevarande fall sägas vara
för handen.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Första kammaren icke måtte biträda Andra
kammarens i äi’endet fattade beslut.
Stockholm den 23 maj 1911.
På utskottets vägnar:
O. LAGERBJELKE.