Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
1
f
Nr 15.
Ankom till Riksdagens kansli den 11 maj 1911 kl. 4 e. m.
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 15, i an¬
ledning af väckt motion om revision af de utaf öfver-
styrelsen för rikets allmänna läroverk utfärdade normal¬
bestämmelser för läroverksbyggnader.
Uti en inom Första kammaren af herr Lamm väckt motion, Motionen.
nr 31, däruti hemställes, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för en revi¬
sion af de utaf öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk den 14
september 1905 utfärdade normalbestämmelser för läroverksbyggnader.
I motionen anföres följande:
»Enligt § 58 mom. 1 af Kungl. Maj:ts nådiga stadga för rikets Motiveringm.
allmänna läroverk den 18 februari 1905 skola för undervisningen i dessa
läroverk afsedda lokaler tillika med trapphus och korridorer m. in. i fråga
om antal, storlek och form, inredning, belysningsförhållanden, uppvärm¬
ning och luftväxling samt renhållning vara inrättade med noggrann hän¬
syn till deras särskilda ändamål och i öfverensstämmelse med de närmare
föreskrifter, som i dessa afseenden af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk kunna varda gifna.
Enligt § 214 mom. 3 af samma nådiga stadga skall läroverkets
rektor, om byggnads- eller reparationsföretag skall af vederbörande kom¬
mun bekostas, anmäla behofvet däraf hos kommunalstyrelsen, hvilken det
åligger »att efter yttrande af kollegiet — — — låta---uppgöra
ritning och kostnadsförslag samt det uppgjorda förslaget---öfver-
styrelsens och öfverintendentsämbetets granskning underställa. Skulle i
Bihang till Likså. prot. 1911. 9 Samt. 2 Afd. 2 Band. 1 Ser. 12 Häft. (Nr 15). 1
2 Andra hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 15.
ärendet tvist eller hinder uppstå, inberätte rektor sådant till öfverstyrelsen,
som äger att genom vederbörande länsstyrelse söka rättelse».
Enligt slutligen § 216 mom. 1 af läroverksstadgan skall i hvarje
kommun, där allmänt läroverk är eller framdeles varder inrättadt, såvida
icke annorlunda i särskildt fall är föreskrifvet, på kommunens bekostnad,
lämplig, till utrymmet tillräcklig samt helst utom läroverkshuset belägen
bostad för rektor anskaffas och underhållas eller ock, där hinder möter
för sådan anordning, af kommunens medel skälig hyresersättning åt rektor
utgå. Skulle i detta afseende tvist uppkomma, äger vederbörande läns¬
styrelse förordna, och må besvär öfver länsstyrelsens beslut i vanlig ord¬
ning kunna anföras.
Utom nu nämnda bestämmelser är jämväl i § 213 stadgadt, att
kommun alltid är skyldig att för läroverkshus med därtill hörande bygg¬
nader kostnadsfritt upplåta byggnadsplats af den art, som i § 57 af läro¬
verkstadgan angifves.
Genom cirkulär den 14 september 1905 har öfverstyrelsen, efter
att med biträde af tillkallade sakkunnige och i samråd med öfverinten-
dentsämbetet hafva utarbetat normalbestämmelser för läroverksbyggnader,
under hänvisning till föreskrifterna i §§ 58 och 214 af läroverksstadgan,
till rektorsämbetena öfverlämnat samma normalbestämmelser »att vid
byggnadsföretag tjäna till ledning».
Såväl innehållet af dessa normalbestämmelser som det sätt, hvarpå
dessa ej mindre i hufvudstaden än annorstädes tillämpats, synes mig på¬
kalla en revision af desamma, på det att icke genom dessa bestämmelser
en alltför stor tunga onödigtvis pålägges stadskommunerna. Särskildt
synes mig nödvändigt, att den i § 216 mom. 1 vederbörande med
gifna besvärsrätt jämväl i öfriga hithörande fall uttryckligen varder
stadgad.
Såsom en illustration till innehållet i vissa punkter af förevarande
»normalbestämmelser» torde det icke vara olämpligt att återgifva följande
anvisningar angående rektorsbostaden:
»Förutom rymlig förstuga och tambur bör vid ett högre allmänt
läroverk rektorsbostaden innehålla ett större rum af minst 35 kvadrat¬
meter golfyta, ett sig därtill anslutande förmak, en matsal rymmande om¬
kring 40 bordgäster, ett arbetsrum för rektorn, rymliga- säng och barn¬
kammare, badrum äfvensom jungfrukammare, kök, skafferi, nödigt källar-
och vindsutrymme.
För rektorsbostad vid realskola erfordras i hufvudsak samma antal
rum och öfriga lokaler som vid ett högre läroverk. Dock torde det större
3
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande JSr 15.
rummet och matsalen kunna till utrymmet något inskränkas samt för¬
maket uteslutas.» Första kammarens andra tillfälliga utskott yttrar sig
med anledning af motion på följande sätt:
»På hvad sålunda anförts och hänsynen »jämväl till de öfverdrifna
anspråk, som i fråga om skolbyggnader af alla slag nuförtiden fram¬
ställas» har motionären grundat sin hemställan.
De af motionären åsyftade, i detalj gående normalbestämmelserna för
läroverksbyggnader hafva tillkommit i anledning af föreskriften i § 58
mom. 1 af gällande läroverksstadga och äro, enligt hvad utskottet in¬
hämtat, utarbetade af öfverintendentsämbetet och öfverstyrelsen i samråd
med hygieniskt och pedagogiskt sakkunniga. Innehållet i dessa bestäm¬
melser, hvilka af öfverstyrelsen själf benämnas »utkast» och enligt cir¬
kuläret af den 14 september 1905 äro afsedda att »vid byggnadsföretag
tjäna till ledning», rör sig om:
1) förberedande åtgärder för läroverksbyggnads uppförande, bestå¬
ende i utarbetande af ett detalj eradt byggnadsprogram att underställas
öfverstyrelsens granskning och godkännande samt upprättande af skissrit¬
ningar, sedan programmet godkänts;
2) byggnadsplatsen, dess läge, byggnadsgrundens beskaffenhet och
byggnadstomtens storlek;
3) läroverkshusets allmänna anordning och byggnadssätt till källare,
förstugor, trappor, korridorer, dörrar, fönster, bjälklag, golf, tak, väggar,
värme- och ventilationsanordningar samt vattenledning, hvarvid exempelvis
angående korridor angifves, att densamma skall äga en bredd af 3 till
4 meter, att den skall hafva tillräckligt antal fönster direkt utåt och icke bör
framdragas mellan två rader af rum på längre sträcka än som motsvarar
längden eller bredden af ett klassrum, samt att hvarje lärorum skall stå i
omedelbar förbindelse med korridoren;
4) rummens antal och storlek, hvarvid beträffande rumantalet före-
skrifves — förutom vissa rum för vissa slag af läroverk — att i hvarje
läroverkshus skall finnas en större högtidssal samt rum till förvaring af
bibliotek, kartor, instrument och annan undervisningsmateriel, hvilka till
antal och utrymme lämpas efter läroverkets art och storlek; enligt
föreskrifterna om rummens storlek bör i klassrummen på hvarje lär¬
junge komma en luftvolym åt 5 till 7 kbm, hvilket vid en höjd af
4 m. motsvarar en golfyta af 1,25—1,75 kvm. per lärjunge;
5) rummens inredning och möblering, särskild! beträffande klass¬
rummen, rummen för undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena,
rum för teckningsundervisningen, lokal för gymnastikundervisningen, rum
Första kam¬
marms ut¬
skotts ytt¬
rande.
4 Andra hammarens första tilljälliga utskotts utlåtande Nr 15.
för musikundervisningen, rum för slöjdundervisningen, rektorsbostaden
— med de föreskrifter, som motionen därutinnan angifvit — samt afträden.
Öfverstyrelsen lärer själf anse, att någon skyldighet för vederbörande
att ställa sig samma normalbestämmelser till efterrättelse icke förefinnes,
utan att desamma äro utgifna endast för att tjäna »till ledning».
Om så också varit afsedt, torde dock af de utaf öfverstyrelsen
i cirkuläret vid normalbestämmelsernas utfärdande åberopade föreskrifterna
i § 58 mom. 1 och § 214 mom. 3 af stadgan för rikets allmänna läro¬
verk följa, att vid upprättandet af byggnadsprogram samt ritningar och
kostnadsförslag till läroverkshus dessa normalbestämmelser komma att
utöfva det allra största inflytande härutinnan.
För ett noggrant bedömande, i hvad mån »normalbestämmelserna»
kräfva för mycket, torde fordras en grundlig och sakkunnig granskning
af hvarje särskild punkt i desamma. Af lätt förklarliga skäl har ut¬
skottet icke kunnat ingå på en sådan granskning. A ena sidan fordra
de numera mycket vidgade studierna i naturvetenskapliga ämnen med till¬
hörande laboration er af lärjungarne samt lärjungarnes sysslande med skrif-
öfningar inom läroverket rymliga och särskildt inredda lokaler, afsedda för
dessa olika ändamål och på samma gång motsvarande hygienens fordringar.
Ä andra sidan bör man ju se till, att nödig sparsamhet iakttages och att
icke några föreskrifter gifvas, som onödigtvis fördyra en läroverksbyggnad.
Ehuru, såsom nyss nämnts, utskottet icke kan inlåta sig på an¬
gifvande af hvarje anmärkningsvärd punkt i de ifrågavarande normal¬
bestämmelserna, anser sig utskottet dock böra påpeka några.
Så t. ex. föreskrifves, beträffande undervisningen i de naturveten¬
skapliga ämnena, att vid fullständigt realläroverk måste finnas särskilda
lärosalar för undervisningen i biologi, i fysik och i kemi, hvar och en m,ed
tillhörande rum för samlingar, och uttalas önskvärdheten af att ett särskildt
laboratorium finnes för mellanklasserna och ett särskildt för de högsta
klasserna, samt påpekas, hurusom det vore af stort gagn för undervisningen,
om ett mindre rum bredvid lärosalen anordnades till förberedelserum för
den lärare, som skall hålla lektionen, äfvensom om ett annat mindre rum
inreddes till arbetsrum för lärarna och till bibliotek för den speciallitteratur,
som tillhörde området för ifrågavarande undervisningsämne.
I fråga om teckningsundervisningen angifves, bland annat, att vid
högre läroverk med större lärjungeantal erfordras två teckningssalar och
ett särskildt skuggrum, därvid såsom lämpligt mått för ritsalen upptages
längd 12 meter och bredd 7,5 meter samt påpekas, att fönstren på ena
5
Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
långväggen helst böra vetta mot norr eller nordost, golfven täckas med
linoleummatta och väggarna beklädas nedtill med en 2,2 meter hög trä¬
panel, afslutad med en 20 cm. bred hylla, under hvilken insättas ramar
med glas till utställning af mönstergilla ritningar från de olika stadierna,
äfvensom af goda elevarbeten, hvilka senare, tid efter annan, böra ombytas.
För musikundervisningen fordras särskild musiksal med 120 kvm.
golfyta samt en höjd af 6 ä 7 meter.
Hvad i normalbestämmelserna angifves angående korridorerna i
läroverksbyggnaden bidrager gifvetvis i väsentlig mån till byggnads-
kostnadens ökande i högre grad än nödvändigt kunde vara. Fn mycket
afsevärd del af byggnadskostnaden kommer säkerligen på högtidssalen,
i synnerhet när den anordnas så vidlyftigt tilltagen och så utsmyckad,
som nu ofta sker. I hvarje fall borde den kunna finna större användning
än nu mången gång är förhållandet, såsom till musiksal och skrifsal.
De dryga kostnader, som äro förenade med inredandet af laborationsrum
och särskilda lärosalar för undervisning i biologi, i fysik och i kemi borde
föranleda, att i hvarje fall finge tillses, huruvida icke större begränsning
härutinnan kunde iakttagas, än normalbestämmelserna angifva. Äfven
bestämmelserna för ritsalarna borde förenklas. Lägger man till dessa
omständigheter, som fördyra en läroverksbyggnad, den benägenhet,
som i vårt land, särdeles i städerna, förefinnes att vid uppförande af
offentliga byggnader, de må afse skolor eller annat, se icke så mycket
till kostnaderna, utan fastmer till att byggnaden blifver en prydnad
för platsen, samt de anspråk lärare, byggnadskommitterade och ej minst
vederbörande arkitekter vid skolhusbyggnaders uppförande ställa på en
kommun, är det sannerligen ej underligt, att byggnadskostnaderna för
läroverksbyggnader i många fall blifva onödigt dyra. *)
Men härmed är också erkändt, att orsaken till de dryga kostnaderna
för läroverksbyggnader under senare år icke är att söka ensamt i de
norinalbestämmelser, som motionären önskar måtte förenklas, och hvad
särskilt Stockholm angår, lärer, enligt hvad för utskottet uppgifvits, ännu
*) Amu. I inbjudning till den högtidlighet, med hvilken Kungsholmens Realskolas nya
byggnad i Stockholm den 1 februari 1908 invigdes, yttrar rektorn, att Stockholms stadsfullmäktige
genom denna byggnad afgifvit ett nytt vittnesbörd om den man skulle kunna säga, obegränsade
offervillighet, som besjälar kommunalstyrelsen, då det gäller undervisningen och dess kraf, samt
att byggnadskommitténs arbetare »städse präglats af den grundsatsen, att för en skola endast
det bästa är godt nog».
I redogörelsen för högre realläroverkets å Östermalm i Stockholm nya byggnad, tryckt
år 1910, yttrar rektorn, att herrar stadsfullmäktige här ånyo visat, »att denna upplysta korpora-
ration är beredd till högst afsevärda offer, då det gäller tillgodose de kulturella intressenas kraf.»
6 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
intet byggnadsprogram för elementarläroverkshus vara uppgjordt och till-
lämpadt med ledning af dessa normalbestämmelser. Samma förhållande,
eller att bestämmelserna ännu aldrig hunnit tillämpas, gäller ock, enligt upp¬
gift, beträffande de af motionären ordagrant återgifna föreskrifterna
angående rektorsbostaden.
Ytterligare må medgifvas, att kungörelsen af den 2 mars 1906
angående undervisningsplan för realskolan ger genom den kursplan och
de »metodiska anvisningar» den innehåller, särskild! i fråga om under¬
visningen i naturlära, stöd åt öfverstyrelsens kraf på vissa af de här ofvan
omförmälda speciella anordningarna.
Ehuru sålunda åtskilliga omständigheter kunna med rätta anföras,
som göra det antagligt, att, äfven om dessa normalbestämmelser icke funnits,
elementarskolebyggnaderna åtminstone på större orter ändock påkostats
och komma att påkostas mera än nödigt, synes det likväl utskottet vara att
förorda en åtgärd, hvarigenom för framtiden anvisning till uppgörande
af enklare byggnadsprogram, byggnadsritningar och inredningar till läro-
verkshus än de under senare tider uppgjorda och använda kunde erhållas.
Det kunde i sådant afseende ifrågaställas, huruvida icke de närmare före¬
skrifter, som öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk har, enligt 58 §
af gällande läroverksstadga, att meddela, borde inskränkas till att innefatta
allenast sådana föreskrifter, som nödvändigt måste uppfyllas. Men då
åsikterna härutinnan kunna växla och då vikten ligger uppå, att afsevärda
besparingar i kostnaden göras, när så ske kan, under det att åter stundom
vissa, om också icke alldeles nödvändiga, dock önskvärda detaljer kunna
stå att vinna utan afsevärdt ökad kostnad, har utskottet trott lämpligast
vara, att revisionen af normalbestämmelserna finge till syftemål afsevärda
besparingar i totalkostnaderna.
Motionären har tillika i sin motion, utan att dock härutinnan göra
något yrkande, framhållit nödvändigheten däraf, att den i § 216 mom. 1
af gällande läroverksstadga vederbörande medgifna besvärsrätt i tvist
om rektorsbostads anskaffning »jämväl i öfriga hithörande fall uttryck¬
ligen varder stadgad». Men då den för öfverstyrelsen gällande instruk¬
tion innehåller bestämmelser, huru ändring i öfverstyrelsens beslut må
sökas, och, såvidt utskottet kunnat finna, ärenden af nu ifrågavarande
slag icke äro från fullföljd undantagna, torde några ytterligare föreskrifter
om besvärsrätt i de öfriga fall, som motionären åsyftat, icke erfordras.
På grund af hvad nu anförts får utskottet, i hufvudsaklig öfverens¬
stämmelse med motionärens förslag, hemställa,
7
Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
att Första kammaren behagade för sin del besluta, att Riksdagen
i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t föran¬
stalta om erforderliga åtgärder för en revision af de utaf öfverstyrel-
sen för rikets allmänna läroverk den 14 september 1905 utfärdade nor¬
malbestämmelser angående läroverksbyggnader, i syfte att, i den mån
lämpligen kan ske, nedbringa kostnaderna för dessa byggnader.»
Häremot har reservation anförts af herr Karlsson, hvilken ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»På hvad sålunda anförts — — — — onödigtvis fördyra en läro-
verksbyggnad.
Hvad i normalbestämmelserna angifves, angående korridors läge i
byggnaden, bidrager gifvetvis i väsentlig grad till byggnadskostnadens
ökande. Likaså kommer säkerligen en afsevärd del af byggnadskostna-
den på högtidssalen. I en del städer, där läroverket är beläget nära in¬
till annan tillräckligt rymlig och lätt tillgänglig offentlig samlingssal eller
stadens kyrka, torde högtidssalen kunna undvaras. Lägger man till dessa
omständigheter — — — — — — — — — — — — — — angå¬
ende rektorsbostaden.
Hvad beträffar anvisningarna angående denna bostad, som icke står
i sammanhang med undervisningslokalerna och läroverksbyggnaden i öfrigt,
så, utom att dessa anvisningar synas utskottet väl pretentiösa, har det,
äfven i det fall att rektorsbostaden är afsedd att inrymmas inom läro-
verkshuset, hvilken den enligt § 216 mom. 1 af läroverksstadgan helst
icke bör vara, icke kunnat undgå utskottet att finna det märkligt, att
öfverstyrelsen ansett sig böra, ens »till vägledning» för vederbörande
byggnadsskyldiga, utfärda några som helst föreskrifter härom, då ju
läroverksstadgan icke ger öfverstyrelsen något uppdrag härtill, utan öfver-
lämnar åt vederbörande länsstjn-elser att, i händelse af tvist, därom för¬
ordna.
Utskottet erkänner visserligen det berättigade uti såväl motionens
syfte, att icke en alltför stor tunga för läroverksbyggnader onödigtvis bör
påläggas stadskommunerna, som ock den i motionen uttalade varning mot
de öfverdrifna anspråk, som i fråga om skolbyggnader af alla slag nu¬
förtiden framställas, men enär, såsom utskottet framhållit, de så kallade
normalbestämmelserna icke afse att förplikta vederbörande kommuner,
utan att tjäna till ledning vid uppgörande af förslag till läroverksbygg¬
nader, samt då icke kunnat påvisas, att på dessa normalbestämmelser
8 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
beror, att anspråken å läroverksbyggnaderna år ifrån år ökats, hemställer
utskottet,
att motionen icke måtte till någon Första kammarens åtgärd för¬
anleda. »
Hvad af utskottet sålunda blifvit föreslaget, bifölls af Första kam¬
maren, hvarefter dess beslut delgafs Andra kammaren, som hänvisat
ärendet till sitt första tillfälliga utskott för yttrandes afgifvande.
Första kärn- Med. hänvisning till vissa paragrafer i nu gällande läroverksstadga,
mar ens beslut• 0 j. o o o >
'hvilka innehålla allmänna föreskrifter angående lokaler för de allmänna
läroverken m. m. riktar motionären i ämnet uppmärksamheten på de
normalbestämmelser för läroverksbyggnader, som öfverstyrelsen för rikets
Utskottet, läroverk med biträde af sakkunnige och i enlighet med § 58 mom. 1
låtit utarbeta samt öfverlämnat till rektorsämbetena »att vid byggnads¬
företag tjäna till ledning». Motionären anser, att såväl innehållet af dessa
normalbestämmelser som det sätt, hvarpå de ej mindre i hufvudstaden än
annorstädes tillämpats, påkalla en revision af desamma, på det att icke
genom dessa bestämmelser en alltför stor tunga onödigtvis må påläggas
stadskommunerna. Och såsom en illustration till innehållet i vissa punkter
af förevarande normalbestämmelser anföres föreskrifterna beträffande rektors-
bostaden.
Första kammarens utskott, som ej anser sig kunna inlåta sig på
angifvande af hvarje anmärkningsvärd punkt i normalbestämmelserna, på¬
pekar dock vissa sådana, nämligen föreskriften om särskilda lärosalar för
undervisningen i biologi, i fysik och i kemi med tillhörande rum för
samlingar; laboratorium särskilt för mellanklasserna och särskildt för de
högsta klasserna; tvenne teckningssalar jämte skuggrum; samt musiksal
med cirka 120 kvm. golfyta. Till väsentligt ökade byggnadskostnad^-
anser Första kammarens utskott också, att föreskriften om korridorerna
bidrager. Dessa skola hafva en bredd af 8 till 4 meter och böra ej fram¬
dragas mellan två rader rum på längre sträcka än som motsvarar längden
eller bredden af ett klassrum. Äfven högtidssalen, sådan den ofta an¬
ordnas till storlek och utsmyckning, anses jämväl förorsaka stora utgifter.
Det torde ej kunna bestridas, att ej blott våra läroverksbyggnader
utan äfven andra offentliga byggnader ej sällan draga mycket höga
kostnader, samt att vederbörande myndigheter och byggnadskommittéer
ej alltid ägna den ekonomiska frågan vid sådana byggnadsföretag tillbör¬
ligt beaktande. Motionären i ämnet fäster sig särskildt vid de dyra
9
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
läroverkshusen, och det torde väl i första hand vara de erfarenheter, han
har beträffande dessa från Stockholm, som föranledt motionen. Att
emellertid söka grunden till dessa byggnaders fördyrande hufvudsakligen
hos normalbestämmelserna samt att genom en revision af dessa vilja
råda bot på det onda, torde vara att se denna sak alltför ensidigt.
Normalbestämmelserna, hvilka utkommo den 14 sept. 1905, äro uppgjorda
på grund af den nya undervisningsplanen och upptaga i enlighet
med densamma sadana lokaler, som äro behöfliga för undervisningens
rätta bedrifvande. Några få lokaler betecknas i nämnda bestämmelser
såsom önskvärda, om också ej absolut nödvändiga, nämligen rum för
praktiska öfningar i naturvetenskapliga ämnen samt rum för skrifning-
ar. Hvarken i motionen eller i Första kammarens utskotts utlåtande
är det visadt, att normalbestämmelserna upptaga lärorum eller före¬
skrifva anordningar, som ej äro nödvändiga vare sig för undervis¬
ningens tillgodoseende eller med hänsyn till den allmänna hygienens kraf.
Den förändrade ställning, som de naturvetenskapliga ämnena fått
efter den nya läroverksreformen, synes med nödvändighet kräfva särskilda
lokaler, om denna undervisning skall kunna åskådligt och på ett rationellt
sätt bedrifvas. Och lika tydligt bör det vara, att nödiga förvaringsrum
fordras för biologiska och mineralogiska samlingar äfvensom för
kemiska och fysikaliska apparater, så att dessa saker ej förstöras eller
förfaras. Sångsalen förefaller stor med sin föreslagna golfyta af 120
kvm. Men då man besinnar, att i ett fullständigt läroverk ofta 120
lärjungar och däröfver deltaga i körsången, blir det ju knappt en kvm.
golfyta för hvarje elev, och det torde ej kunna anses vara för mycket.
För öfrigt lägga normalbestämmelserna ej hinder i vägen för högtids¬
salens begagnande till sängrum utan säga uttryckligen, att en sådan
anordning kan ske vid real- och samskolor med litet lärjungeantal. I
ganska stor utsträckning användes högtidssalen jämväl till skrifrum, då
skrifning af uppsatser, temata o. d. i skolan numera försiggår i betydligt
större utsträckning än förr. Beträffande högtidssalen synes Första kam¬
marens utskott ej vilja anmärka på densainmas befintlighet. Detta torde
ej heller med skäl kunna göras, då densamma utom nyssnämnda använd¬
ning jämväl dagligen behöfves såsom gemensam bönsal; och vid termins-
afslutningarna lärer den också endast med svårighet kunna undvaras.
Högtidssal har för öfrigt, såsom kändt torde vara, funnits vid läroverken
långt innan normalbestämmelserna korrimo till. Utskottet tror sig emellertid
kunna instämma med Första kammarens utskott däruti, att den onödiga
storlek och utsmyckning, som högtidssalen på vissa ställen får, förorsakar
Bihang till Riksd. prof. 1911. 9 Samt. 2 Afä. 2 Band. 1 Ser. 12 Häft. 2
10 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
ganska dryga kostnader, men detta torde rimligtvis ej kunna läggas normal¬
bestämmelserna till last.
Beträffande ritsalarna finner Första kammarens utskott hufvudsak¬
ligen dessas antal och storlek anmärkningsvärd. I ett större läroverk med
många parallellafdelningar synas emelltid tvenne teckningssalar vara nöd¬
vändiga. Det är lätt att räkna ut, att dessa salar samtidigt tagas i
användning af de olika afdelningarna under större delen af den tid under¬
visningen pågår. Att ritsalen måste vara något större än en vanlig läro¬
sal torde inses utan vidare.
Korridorerna, deras storlek och anordning anses i väsentlig mån
bidraga till byggnadskostnadens ökande i högre grad än nödvändigt kunde
vara. I detta hänseende torde emellertid vederbörlig hänsyn böra fästas
vid hygienens fordringar. Korridorerna äro utom sin ursprungliga be¬
stämmelse jämväl afsedda att vara förvaringsrum för ytterplaggen under
lektionstimmarna, och där befinna sig också tvättställningar och drickesfontä-
ner eller dylikt. Bredden angifves i normalbestämmelserna till 3 ä 4 meter.
Om det senare måttet möjligen något skulle kunna afprutas, torde där¬
emot det förstnämnda, eller 3 meter, vara det minsta möjliga. Bestäm¬
melsen, att lärosalar hufvudsakligen böra ligga blott på ena sidan af korri¬
doren, sammanhänger dels med den fordran, att korridorerna böra vara
ljusa, äfvensom att de lätt böra kunna luftas, dels med krafvet att läro¬
salarna helst böra vara förlagda åt öster, sydost eller söder. I allmänhet
söker man undvika lärosalarnas förläggande åt norr, hvilket dock knappt
torde kunna undgås, därest lärosalar förläggas på ömse sidor om korri¬
dorerna. En sådan anordning af korridorerna som normalbestämmelserna
föreskrifva förefanns för öfrigt redan före dessa bestämmelser till och med
vid flere af de på senare tiden uppförda folkskolehusen, och är sålunda
ej någon nyhet, införd särskildt af normalbestämmelserna.
Det exempel motionären i ämnet framdrager såsom illustration till
normalbestämmelsernas olämplighet, eller rektorsbostaden, synes ej vara
väl valdt. Enligt dessa bestämmelser bör den innehålla sex rum med
kök och jungfrukammare äfvensom vissa nutida bekvämligheter. Detta
antal rum torde ej vara mera, än hvad rektor haft redan före normal¬
bestämmelsernas tillkomst. Bestämmelsen, att matsalen bör kunna rymma
40 bordsgäster, vill utskottet medgifva vara en mindre lycklig affattning
för hvad meningen torde vara, nämligen att matsalen bör vara rymlig.
För öfrigt förefinnes ju ej något tvang att anordna särskild bostad åt
rektor. Det vanligaste lärer väl också vara, att han erhåller hyresersättning.
Enligt hvad utskottet funnit, torde näppeligen någon inskränkning
11
Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
kunna göras i bestämmelserna om de olika lokalerna och deras anordnande,
för så vidt undervisningen ej skall lida förfång, och några af sevärda be¬
sparingar i totalkostnaderna för läroverksbyggnaderna anser utskottet där¬
för ej heller på den vägen kunna åstadkommas. Däremot är det så
mycket annat, som fördyrar ett läroverkshus, och där besparingar ofta
skulle kunna ske, men hvilket ej ligger inom normalbestämmelsernas räck¬
vidd, såsom byggnadernas konstruktion, deras konstnärliga utsmyckande
och monumentala beskaffenhet, byggnadsmaterialet m. m. Ej minst torde
på totalkostnaderna inverka vederbörande myndigheters och byggnads-
kommitterades större eller mindre vilja och förmåga att bedöma ej blott
hvad som är praktiskt och ändamålsenligt, utan ock att ernå detta på ett
ekonomiskt sätt.
I allt väsentligt synas normalbestämmelserna vara uppgjorda på
grundvalen af redan bestående förhallanden, jämte det att de naturligtvis
måst taga hänsyn till den nya undervisningsplanen. Åtminstone i ett
fall innebära de till och med en ej oväsentlig inskränkning af det förut
bestående, nämligen i fråga om storleken af lärorummen, för hvilka de
lämpliga måtten uppgifvas vara: längd 8 meter, bredd 6,5 meter och
höjd 4 meter. Lärosalarne i många af de äldre läroverkshusen äro van¬
ligen vida större såväl beträffande golfytan som höjden.
Då det sålunda synes utskottet, att några afsevärda besparingar på
den af motionären samt Första kammarens utskott anvisade vägen ej stå
att vinna, och då normalbestämmelserna endast afse att tjäna till ledning
vid uppgörande af program och ritningar för läroverksbyggnader men ej
att ålägga vederbörande kommuner några förpliktelser, hemställer utskottet,
att Andra kammaren ej måtte biträda Första
kammarens beslut.
Stockholm den 11 maj 1911.
o
A utskottets vägnar:
A. J. HAGSTRÖM.