Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.
1
Nr 12.
Ankom till Riksdagens kansli den 14 mars 1911 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion an¬
gående tillägg till bestämmelserna rörande kommunala
röstlängder.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hän¬
visad motion, nr 20, har herr Tynell hemställt, »att Eiksdagen måtte
besluta ett tillägg till bestämmelserna rörande upprättandet af kommu¬
nala röstlängder, så att röstägandes rätt till eller hinder för röstning
må blifva anmärkt å röstlängd redan då sådan upprättas».'
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»I kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 13, första
stycket, stadgas:
»Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröf-
ningsnämnden granskad, skall magistraten med ledning däraf och på
grund af bestämmelserna i §§ 11 och 57 upprätta eu längd öfver
stadens röstägande medlemmar jämte det på en hvar af dem belöpande
rösttal. Förrän denna röstlängd tillämpas, skall den för hvarje gång
vara minst åtta dagar å kungjordt ställe till granskning framlagd.»
Som synes af citerade stycket, stadgas ingen skyldighet för magistra¬
ten att i röstlängden, innan den framlägges till granskning, göra anteck¬
ning för hvar och en röstägande, afseende hinder eller rätt för sådan att
rösta. Eöstägande, som tager del af röstlängden under den tid den¬
samma är för granskning tillgänglig, får således ingen visshet om huru¬
vida rätten till röstning kommer att medgifvas eller uteslutas. Först
Bihang titt Rikaå. prut. 1911. 3 Sami. 1 Afl. 11 Höft. (Nr 12—13.)
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottets
yttrande.
vid 1'östningstillfället visar detta sig, såvida det ej förut på något sätt,
sedan röstlängden indragits från granskning, kan af röstägande upptäckas.
Upprättandet af en längd öfver stadens röstägande medlemmar
jämte uppgift å det på en kvar af dem belöpande röstetalet förutsätter
tydligtvis icke att samtliga, som i längden upptagas, få rösta. Verkliga
anledningar till uteslutande från röstning gifvas ju.
En omständighet, hvartill den röstägande icke behöfver bidraga, som
kan gifva anledning till hinder för röstning, är exempelvis en för¬
summelse af vederbörande uppbördstjänsteman att i uppbördslängden
göra anteckning om gjorda inbetalningar. Eöstägande, som är medveten
om att hafva fullgjort sitt åliggande i utskyldsväg, har naturligtvis för¬
denskull ingen anledning att i laga tid göra anmärkning mot röst*
längden, sedan densamma varit för granskning tillgänglig. Följden kan
därför också blifva den, att en i verkligheten röstberättigad person, på
grund af nyss andragna omständighet, kan hindras att rösta. Genom
att den sålunda hindrade till äfventyrs vid röstningstillfället ej medhafver
vederbörligt kvitto till företeende, befästes hindret förvisso och den »icke
röstberättigade» får aflägsna sig.
Med det jag nu åberopat och anfört, har jag kortfattadt velat visa,
till hvilken konsekvens nuvarande bestämmelser rörande upprättandet
af kommunala röstlängder kunna leda. Andra omständigheter med ena¬
handa resultat äro väl också till finnandes. Jag vågar därför tro, att
det skulle vara till reda och gagn för den röstägande allmänheten, om
kommunala röstlängder, vid de tider de skola vara för granskning till¬
gängliga, tydligt och klart utvisade icke blott de röstägandes namn och
antal röster utan äfven om hinder eller rätt finnes för röstning. Möj¬
ligt är, att sådant förfaringssätt allaredan å många orter praktiseras, men
visst är, att motsatsen också förekommer.»
Motionärens hemställan är grundad därpå, att, enligt hans uppfatt¬
ning, i den paragraf i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad,
som handlar om röstlängdens upprättande, icke stadgas någon skyldighet
för magistraten att i röstlängden, innan den för hvarje gång framlägges
till granskning, göra anteckning för en hvar däri upptagen medlem af
kommunen, huruvida denne då är röstberättigad eller ej. Stadgandet i
paragrafen är dock så affattadt, att däraf framgår, att längden skall upp¬
taga endast stadens röstägande medlemmar. Äro i längden införda per¬
soner, som väl i allmänhet äro röstberättigade men för tillfället, till följd
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.
3
däraf att de häfta för oguldna kommunalutskylder eller af annan till¬
fällig anledning, sakna rösträtt, måste det därför anses lagligen åligga
magistraten att i längden verkställa anteckning om detta förhållande.
En jämförelse med motsvarande stadgande i kungl. förordningen om kom¬
munalstyrelse på landet visar, att så också varit lagstiftarens mening. I
14 § i sistnämnda förordning förekomma för kommunalnämnden enahanda
bestämmelser som i förstnämnda förordning för magistraten rörande röst¬
längdens upprättande, men här med det förtydligande tillägg, att läng¬
den skall upprättas enligt ett förordningen bifogadt formulär litt A. I
detta formulär förekommer eu kolumn för anmärkningar, och i denna
anmärkningskolumn har införts efter ett i längden upptaget namn ordet
»konkurs» och efter ett annat namn orden »oguldna kommunalutskyl¬
der», hvarigenom sålunda utmärkts, att dessa eljest röstberättigade per¬
soner antagits för tillfället sakna rösträtt. Ehuru något formulär till
röstlängd icke bifogats förordningen om kommunalstyrelso i stad, torde
vara uppenbart, att magistraten vid upprättandet af röstlängd för stad
i nu ifrågavarande hänseende bör förfara på enahanda sätt, som sålunda
angifvits för upprättandet af röstlängd för landskommun; och såvidt ut¬
skottet har sig bekant iakttages i regel ett sådant förfarande af magi¬
straterna.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att herr Tynells ifrågavarande motion icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 mars 1911.
På utskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Det skulle här antecknas, att friherre Bonde, herrar Nilsson från
Malmö, Ericsson i Vallsta och Magnusson i Tumhult ej deltagit i detta
ärendes behandling inom utskottet.