Riksdagen» skrifvelse Nr 166.
1
Nr 166.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 24 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 24 maj 1911.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om ändrade grunder i vissa fall för sjöaflöning m. fl.
f örmäner, tillkommande personalen vid flottan under sjö-
kommendering.
(Statsutskottets utlåtande nr 53.)
Till Konungen.
I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte besluta, dels att sjöaflöning, diet- och mässpenningar samt servis¬
bidrag äfvensom skeppsportion ej må utgå till personal vid flottan under
kommendering ombord å fartyg, hvilket jämlikt för vederbörande befäl¬
hafvare utfärdad instruktion är afsedt att under större delen af expedi¬
tionen vara för öfningar förtöj dt vid flottans station inom ett afstånd af
2 km. från stationsbefälhafvarens ämbetslokal, under de dagar fartyget
Bihang till Riksd. prof. 1.911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Haft. {Nr 166.) 1
2 . Riksdagens skrifvelse Nr 166.
varit förtöjdt vid land eller dykdalb; dels ock att grunderna, hvarefter
sagde förmåner skola utgå, måtte intagas i femte hufvudtitelns stater.
Till stöd för motionen har anförts följande:
»Genom ett kungl. bref af år 1689 bestämdes att flottans personal
skulle, då den var ute på sjötåg, erhålla s. k. »fri förtäring». Genom ett
annat kungl. bref af år 1752 stadgades, att amiralitetsofficerarne skulle
vid sjökommendering åtnjuta samma fördelar och villkor, som deras veder¬
likar vid indelta regementen i fält. 1854 års aflöningsreglemente bestämde,
att sjökommenderadt befäl skulle åtnjuta ekiperingspengar, sjöaflöning,
tillökning i sjöaflöningen — hvilken under vissa förhållanden kunde höjas
med 100 till 200 procent — och skeppsportion. Vid 1876 års riksdag
hemställde Kungl. Maj:t, att den fasta lönen för sjöofficerare och deras
vederlikar skulle höjas, under förutsättning att det s. k. sjötillägget skulle
borttagas. Riksdagen ansåg sig icke kunna biträda detta Kungl. Maj:ts
förslag, enär härigenom ej allenast sjöfficerarnes fasta lön blefve högre än
officerarnes vid armén, utan äfven deras pension, Riksdagen beslöt i
stället, att sjöaflöningen skulle utgå med 50 procent förhöjning å dagaf-
löningen samt att portioner och dietpengar skulle utgå som förut. Frå¬
gan om det s. k. sjötillägget har sedermera förevarit vid 1902 års riksdag
i samband med regleringen af löneförmånerna för officerarne vid flottan.
Genom denna lönereglering bestämdes lönerna — lön, dagaflöning och in¬
kvartering — lika med motsvarande grad för officer vid armén, samt
att det s. k. sjötillägget skulle utgå med 50 procent af den ordinarie
dagaflöningen i iand. Detta efter gemensam votering och med 194 röster
mot 175. Minoriteten anslöt sig till Andra kammarens mening, »att den
officerare jämte vederlikar vid sjökommendering nu medgifna förhöjning
i dagaflöning eller det s. k. sjötillägget bestämmes till 25 procent af
den ordinarie dagaflöningen i land». Rörande dietpengar ansåg Riksdagen,
att dessa fortfarande böra utgå.
Jag är visserligen af den mening, att sjöaflöning och dietpengar
fortfarande böra utgå. De skal som härför anförts synas mig vara bärande.
Men grunderna, hvarefter de utgå, kan jag alldeles icke godkänna. Att
det ursprungligen varit Kungl. Maj:ts och Riksdagens mening, att dessa
förmåner skulle utgå allenast under verklig sjötjänst — d. v. s. under
expedition till sjöss med rustadt fartyg — framgår alldeles klart af hvad
som under ärendets behandling i Riksdagen förekommit. Med den affatt¬
ning, som bestämmelserna rörande ifrågavarande ärende i reglementet
Riksdagens skrifvelse Nr 166. 3
för marinen del II erhållit, har emellertid, synes det mig, grunderna för
dess utgående kommit att i viss mån vidgas. I sagda reglementsdel äro
dessa grunder angifna i § 309, där det heter:
»1. Sjötillägg åtnjutes af officerare, civilmilitära tjänstemän och
underofficerare: från och med den dag spisningen ombord börjat (§ 315:2)
till och med afmönstrings-, afpolletterings- eller afgångsdagen, dock att
den, som börjat tjänstgöra ombord efter förstnämnda dag, åtnjuter sjö¬
tillägg endast från och med den dag, då hans tjänstgöring började, och
af manskap: från och med den dag en hvars spisning ombord börjat till
och med afmönstrings-, afpolletterings- eller afgångsdagen.
2. Sjöaflöning utgår med i bil. 19 angifna belopp.»
Den åberopade bil. 19 är af följande lydelse.
Sjöaflöning.
§ 1.
Sjöaflöning utgår, där icke här nedan för särskilda fall annat före-
skrifves, till belopp, som angifvas i nedanstående tabell A.
§ 2.
o
A fartyg, hvilket jämlikt för vederbörande befälhafvare utfärdad
instruktion år afsedt att under större delen af expeditionen vara för
öfningar förnöjdt vid flottans station inom ett afstånd af 2 km. från
stationsbefälhafvarens ämbetslokal, skall för hvarje dag, under hvars hela
förlopp fartyget varit förtöjdt vid land eller dykdalb, sjöaflöningen utgå
till belopp, som angifvas i nedanstående tabell B, utom för den af man¬
skapet, som är gift eller änkling med minderårigt barn; skolande sjöaflöning
för dylikt manskap i nu nämnda fall utgå till i tab. A angifvet belopp.
§ 3.
1. Vid expedition under månaderna december, januari och februari
i farvatten norr om 50° nordlig latitud utgår sjötillägg med dubbla sitt
belopp jämlikt nyssnämnda tab. A. För officer eller vederlike, som icke
åtnjuter dagaflöning eller tjänstgöringspenningar enligt stat, ökas sjöaflö¬
ningen dock endast med samma belopp, som för officer af motsvarande
grad, hvilken åtnjuter dagaflöning.
4
Riksdagens skrifvelse Nr 166.
Nu nämnd förhöjning beräknas på resa med destination söderut, till
och med, samt på resa med destination norrut från och med den dag,
hvarunder nämnda latitud passeras.
2. Från i mom. 1 nämnd förhöjning af sjötillägget undantagas,
dels fartyg, hvarom sägs i § 2, under den tid sjöaflöning å detsamma
utgår enligt tab. B;
dels sådant fartyg för rekrytskola eller yrkesskola (skjut-, signal¬
torped-, minerings- eller maskinskola), hvarå icke, jämlikt § 2, sjöaflöning
utgår enligt tab. B; skolande å dylikt fartyg å tid och i farvatten, som om-
förmälas i mom. 1, sjöaflöning utgå till belopp, som angifvas i nedan¬
stående tab. G.
Beloppet af sjöaflöning: per dag:.
Officerare.
Flaggman ..................................
Kommendör .............................
Kommendörkapten ....................
Kapten .......................................
Löjtnant........................................
Underlöjtnant .............................
Tab. A.
|
Tab. B.
|
Tab. C.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
10: 50
|
8: 75
|
12: 25
|
9: —
|
7: 50
|
10: 50
|
7: 50
|
6: 25
|
8: 75
|
6: —
|
5: —
|
7: —
|
4: 50
|
3: 75
|
5: 25
|
4: 50
|
3: 75
|
5: 25
|
Civilmilitära tjänstemän med officers värdighet.
Nu nämnd tjänsteman åtnjuter, om han till¬
hör någon af flottans civilmilitära kårer och
stater, sjöaflöning till samma belopp, som till¬
kommer officer, med hvilken han innehar lika
värdighet, dock med undantag af nedanstående,
hvilka åtnjuta sjöaflöning till följande belopp:
Stabsauditör .................................................................
Stabspastor.....................................................................
Flottilj-, divisions- eller fartygspastor..................
Marinläkare af 2 graden..........................................
Marinläkarestipendiat på stat .................................
Marinläkarestipendiat öfver stat..............................
10
|
—
|
10
|
—
|
10
|
8
|
—
|
8
|
—
|
8
|
7
|
—
|
7
|
—
|
7
|
10
|
50
|
10
|
50
|
10
|
10
|
50
|
10
|
50
|
10
|
4
|
50
|
4
|
50
|
4
|
50
50
50
Tjänsteman, som icke tillhör någon af flot¬
tans civilmilitära kårer och stater, åtnjuter sjö¬
aflöning till följande belopp:
Riksdagens skrifvelse Nr 166.
Tab. A. Tab. B.
Kr. Kr.
Stabsauditör.................................................................. 10: — 10: —
Stabspastor.................................................................... 8: — 8: —
Flottilj-, divisions- eller far tygsingenjör ............ 10: — 10: —
Flottilj-, divisions- eller fartygspastor.................. 7: — 7: —
Flottilj-, divisions-, fartygs- eller biträdande
läkare.................................................................... 10: — 10: —
Underofjicerare.
Flaggunderofficer (ej maskinist) ........................... 3: 25 2: 70
Flaggmaskinist ............................................................ 3: 75 3: 15
Underofficer af 2 graden (ej maskinist)............... 2: 25 1: 90
Maskinist af 2 graden................................................ 3: 25 2: 70
Manskap.
U nderofficerskorpraler.
Matros, ekonomiman eller handtverkare............. 1: 50 1: 50
Eldare ............................................................................ 2: 25 1: 90
1. kl. sjömän i 2. lönegraden samt korpraler.
Matros eller ekonomiman (ej hofmästare eller
kock) .................................................................... 0: 90 0: 75
Hofmästare, kock, eldare eller handtverkare...... 1: 05 0: 90
Manskap i 3. lönegraden.
Matros eller ekonomiman (ej hofmästare eller
kock) ..................................................................... 0: 75 0: 65
Hofmästare, kock, eldare eller handtverkare...... 0: 90 0: 80
Manskap i 4. lönegraden ........................................ 0: 45 0: 40
Skeppsgosse.
Till skeppsgosse utgår aflöning med samma
belopp som aflöning i land enligt stat; därutöfver
erhåller skeppsgosse, som är kommenderad såsom
hornblåsare, ett belopp af 5 öre per dag.
Anm. 1. Föreskrifterna i ofvanstående §§ 1—3 gälla icke
ningen å undervattensbåt, utan skall sjöaflöning till enhvar, som
dylik besättning, utgå med dubbla det i tab. A. angifna beloppet.
5
Tab. C.
Kr.
10: —
8: —
10: —
7: —
10: —
3: 80
4: 40
2: 65
3: 80
1: 85
2: 65
1: 05
1: 20
0: 90
1: 05
0: 50
besätt-
tillhör
6 Riksdagens skrifvelse Nr 166.
Under expedition med undervattensbåt å tid och i farvatten, som
omförmälas i ofvanstående § 3:1, förhöjes sjöaflöningen ytterligare för
enhvar af besättningen med samma belopp som det, hvarmed sjöaflöningen
jämlikt samma § och mom. förhöj es för personal å annat fartyg.
Anm. 2. I fråga om tillägg till aflöningen under expedition för
sjömätning eller arbete med militärleder är särskildt stadgadt.
Anm. 3. För underbefäl, som har uppbörd ombord, förhöjes sjöaflö¬
ningen med 25 öre per dag (hvilken förhöjning för den, som är marke-
tenteriuppbördsman, skall utgå, oafsedt om han åtnjuter förhöjning i sjö¬
aflöningen för handhafvande! af annan uppbörd); för sjukvårdsunderbefäl,
som handhafver såväl förrådsuppbörd som sjukvård, samt för den, som å
torped- eller undervattensbåt handhafver förrådsuppbörd, förhöjes sjöaflö¬
ningen med ytterligare 25 öre per dag.
Anm. 4. Underofficer eller underofficerskorpral kommenderad eller
beordrad vare sig såsom fartygschef eller ock såsom befälhafvare, tillika
uppbördsman å torpedbåt, utrustad såsom bevakningsbåt, å bevakningsbåt
(f. d. torpedbåt) eller förhyrd eller rekvirerad bevakningsbåt, åtnjuter sjö-
aflöning till samma belopp som uppbördsmaskinist af samma grad.
Anm. 5. Korpral, som blifver antingen från expeditionens början
kommenderad eller på grund af uppkommen vakans under pågående
expedition på skeppsorder beordrad att förrätta tjänst såsom underofficer
eller underofficerskorpral, åtnjuter under den tid dylik tjänst förrättas
sjöaflöning till samma belopp som underofficerskorpral vid samma af¬
delning.
Anm. 6. Till kock eller hofmästare, som åtnjuter underofficers af 2.
graden löneförmåner enligt stat eller som utan att vara underofficers¬
korpral tillhör 1. lönegraden, utgår sjöaflöning till samma belopp som för
underofficer af 2. graden (ej maskinist) respektive underofficerskorpral,
ekonomiman.
Anm. 7. Den, som från expeditionens början kommenderats eller på
grund af uppkommen vakans under pågående expedition på skeppsorder
beordrats att göra tjänst såsom dykare ombord och hvars egenskap såsom
sådan ej upphört att gälla på grund af bestämmelser i gällande skolreg¬
lemente, erhåller ett tillägg till sjöaflöningen af 20 öre pr dag.
Den, som utfört dykeriarbete, erhåller, vare sig han är ombord kom¬
menderad såsom dykare eller icke, ersättning, som, om arbetet under
vatten varat intill en halftimme, bestämmes till 1 krona 50 öre och, om
arbetet varat längre tid, ökas efter fartygschefens bestämmande till högst
5 kronor per dag.
Om sjunket föremål af större värde återförskaffas genom dykeriarbete
7
Riksdagens skrifvelse Nr 166.
och arbetet varit svårt, må därjämte enligt fartygschefens bestämmande
den, som utfört dykeriarbetet, tilldelas särskild penningbelöning till skäligt
belopp, högst 25 kronor.
Vid dykning, som företages uteslutande för öfningsändamål, utgår er¬
sättning endast vid genomgående af repetitionskurs.
Anm. 8. I ofvanstående §§ 2 och 3 samt anm. 1—5 och 7 meddelade
föreskrifter gälla ej den, som åtnjuter sjöaflöning enligt § 322: 1, skolande
sjöaflöning för honom utgå enligt tab. A ofvan.
Det må tillåtas mig att fästa särskild uppmärksamhet vid bestämmel¬
sen i § 2 af nämnda bil. 19. Innebörden af denna är, att kommen¬
dering å fartyg, som är förtöjdt vid brobänken vid flottans station, berät¬
tigar till erhållande af sjöaflöning enligt tab. B, d. v. s. i allmänhet 25
°jo förhöjning å landdagaflöningen. Men det är ej nog härmed. Enligt
§ 310 i reglemente för marinen del II utgår också diet- eller mässpen¬
ningar samt servisbidrag under samma tid som sjöaflöning, i enlighet med
i bil. 21 i sagda reglementsdel intagna tabell, utvisande beloppet af diet-
och mässpenningar samt servisbidrag per dag. Denna tabell har följande
lydelse:
Tabell,
utvisande beloppet af diet- och mässpenningap samt servisbidrag per dag.
Dietpenningar.
Befälhafvare af flaggman | h5«*te befälhafvare öfver flotta
grad, som Sr ,.e.U.er “kaderohef...........................
Befälhafvare af kommendörs grad, som håller kajutbord......
» 5 kommendörkaptens grad, som håller kajut¬
bord .....................................................................
s » kommendörs eller kommendörkaptens grad,
som mässar vid gemensamt bord ...............
» » kaptens eller [ som är flottilj- eller divi-
» subalternoffi- j sionschef................................
> cers grad, ( som är fartygschef..................
Enhvar, som enligt § 296: 1 mässar vid kajutbord ...............
» ofvan ej nämnd, som enligt § 296 mässar vid gun-
rumsbord eller gemensamt bord ....................................
Sjökadett .............................................................................................
kronor 15: —
» 12: —
» 10: —
» 9: —
» 8: —
» 5: —
» 4: —
» 5: —
» 3: —
» 1: 60
8
Riksdagens skrifvelse Nr 166.
Mässpenning a r.
Reservoflicers- och marinintendentsaspirant samt enhvar, som
enligt § 303 mässar i underofficersmäss ..................... kronor —: 70
Servisbidrag.
Enhvar underofficerskorpral och korpral, som enligt § 308: 1
är berättigad till servisbidrag.......................................... » —: 15
Anm. 1. Med befälhafvare förstås i denna bilaga högste befälhafvare
öfver flotta, eskader-, afdelnings-, flottilj-, divisions- och fartygschef.
Anm. 2. Om ofvan nämnd befälhafvare under pågående kommende¬
ring af annan anledning än utfärdad generalorder afgår från sitt befäl,
skall, intill dess beordrad efterträdare embarkerat, den, som förrättar den
afgångnes tjänst, jämväl om han är af lägre grad än denne, uppbära diet¬
penningar till samma belopp, som tillkommit den afgångne befälhafvaren.
Anm. 3. Oberoende af ofvanstående tabell skola diet- och mäss¬
penningar utgå till nedanstående belopp:
a) å torpedbåt, hvilken hvarken tillhör torpedskola eller är ställd till
stationsmyndighets förfogande:
för enhvar officer och vederlike .................................... kronor 5: —
» » som enligt § 303 mässar i underoffi-
cersmäss ................................................. » 1: —
b) å undervattensbåt, för hvilken annat fartyg icke blif¬
va beordradt att tjänstgöra såsom depåfartyg:
för enhvar officer och vederlike ..................................... » 6: —
> » som enligt § 303 mässar i underofficers-
mäss...o...................................................................................... » 2: —
Anm. 4. A fartyg, beordradt till hamn så belägen, att för att uppnå
densamma 7° ostlig longitud från Greenwich räknadt måste passeras, för¬
höj es det i ofvanstående tabell äfvensom i anm. 3 angifna beloppet af
diet- och mässpenningar för i § 296 nämnd befälhafvare, som håller kajut-
bord, med 75 procent, för sjökadett med 15 procent och för öfriga med
50 procent från och med den dag nämnd longitud passeras till och med
den dag, då fartyget på återvägen kommer, vid ingående till Skagerack
eller oöstersjön, ost om samma longitud.
A fartyg, som, beordradt att anlöpa hamn utom riket, icke därför be-
höfver passera 7 ° ostlig longitud eller som, utan att vara beordradt till
dylik hamn, af tvingande omständigheter nödgas därstädes inlöpa, utgår
Riksdagens skrifvelse Nr 166. 9
nyssnämnda förhöjning af diet- och mässpenningarna från och med dagen
för ankomsten till den utrikes hamnen till och med dagen för afgången
därifrån.
Alltså, om manskapet och de värnpliktiga äro förlagda i kasern å
Skeppsholmen eller vid Karlskrona, så åtnjuter exempelvis en till denna
personal som befäl eller instruktör kommenderad kapten en dagaflöning
af 4 kronor. Enahanda skulle förhållandet bli, om manskapet är förlagdt
ombord å ett vid brobänken förtöj dt fartyg, men spisade vid stationens
matinrättning. Bestämmes däremot att manskapet skall erhålla sin spis¬
ning ombord, så erhåller kapten sjöaflöning med o kronor pr dag samt
därjämte dietpenningar enligt förut nämnda bil. 21. Manskapets utspisa
ning sker också i detta fall efter sjöportionsstaten. Följaktligen är det
manskapets utspisningsställe som är afgörande för huruvida sjötillägg och
dietpenningar m. m. skall utgå samt huruvida manskapet skall erhålla sjö¬
portion eller ej. Detta är beroende på det sätt, hvarpå bestämmelsen
affattats i reglementet. Då reglementet erhöll denna ordalydelse, var det
emellertid ej vanligt, att manskapet erhöll sin utspisning ombord i annat
fall, än då det var fråga om en verklig sjöexpedition. Sedermera har i och
med sjöbeväringens ökade vapenöfningar ombord en annan ordning börjat
tillämpas, utan att ändring i reglementet vidtagits i här berörda hänseende.
Lika riktigt som det synes vara, att sjötillägg och dietpenningar
m. m. utgår vid verkliga sjöexpeditioner, lika oriktigt förefaller det vara,
att sagde förmåner utgå till personal kommenderad ombord å ett fartyg,
som ligger förtöj dt vid stationen.
Enligt hvad jag inhämtat, utgjorde beloppet af vid Karlskrona station
under ett år utbetalda sjötillägg omkring................................. 43,700 kronor
och vid Stockholms station ........................................................... 26,600 »
hvartill kommer ökad kostnad för sjöportion.
En brist synes mig ock vara, att grunderna för det s. k. sjötillägget
samt dietpenningar m. m. ej intagas i femte hufvudtitelns stater».
De af motionären påpekade förhållanden äro utan tvifvel af beskaffen¬
het att ådraga sig uppmärksamhet. Att sjötillägg, som ju är i främsta
rummet afsedt att täcka ökade lefnadskostnader under krigsfartygs sjö¬
expedition, skall utgå till flottans personal under tid, då fartyg är för¬
töj dt vid någon af flottans stationer, synes icke vara af omständigheterna
med nödvändighet påkalladt. Eu besparing i detta afseende synes dess¬
utom vara så mycket mera eftcrsträfvansvärd, ■ som det anslag, från hvilket
/Itf,ang till lliktil. prat. lull. 10 Sami. I A/(l. 1 Band. 4'2 Haft. 2
]0 Riksdagens skrifvelse Nr 166.
utgifterna för sagda ändamål utgå, visat sig otillräckligt. Riksdagen har
därför ansett det vara ömkligt, att Eders Kungl. Maj:t toge i öfvervägande,
huruvida en ändring i förenämnda hänseende må, utan olägenhet \are sig
för rekrytutbildningen eller i annat afseende, kunna genomföras.
Motionärens förslag, att grunderna, hvarefter ifrågavarande förmåner
skola utgå, borde intagas i femte hufvudtitelns stater, har Riksdagen
däremot °ansett sig icke utan vidare kunna bifalla, enär Riksdagen, som
visserligen ansett, att dylika bestämmelser böra bringas till Riksdagens
kunskap, är oviss, huruvida upplysning i detta afseende må på det åt
motionären angifna sätt eller möjligen i annan form meddelas Riksdagen.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida, och i hvad man
vällande bestämmelser om sjöaflöning, diet- och mässpenningar samt servis¬
bidrag äfvensom skeppsportion böra i ofvan angifvet syfte i vissa fall
ändras.
Stockholm den 24 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Irar Hasgg&tréms Boktryckeri A, B., 1911.