Kungl, Maj:ts Nåd, Proposition No 223.
I
N:o 223.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående täckande
af öfverbetalning å reservationsanslaget till flottans öfning ar;
gifven Stockholms slott den 28 april 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvars ärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen medgifva,
att för täckande af uppkommen öfverbetalning å reservations¬
anslaget till flottans öfningar må till anslaget öfverföras dels 452,000
kronor af de reservationer, som uppstått å anslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna, dels ock 100,000 kronor af femte
hufvudtitelns allmänna besparingar.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
H. von Krusenstierna.
Bihang till Riksd. prof, 1911. 1 Sami. 1 Afd. 158 Höft. (No 223.) 1
2
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 22S.
Departements¬
chefen.
Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 april 1911.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamii/TON,
Malm,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet von Krusenstierna anförde därefter
i underdånighet:
Då jag den 27 nästlidne januari inför Kungl. Maj:t anmälde marin¬
förvaltningens af mig förut denna dag ånyo föredragna utlåtande den
10 i samma månad angående de medel, som den 1 januari 1910 funnos
tillgängliga å reservationsanslaget till flottans öfningar, tillät jag mig
uttala, att med hänsyn till den stora vikten däraf, att frågan om öfver-
skridandet af anslaget till flottans öfningar blefve så allsidigt som möj¬
ligt utredd, det syntes mig särdeles önskvärdt, att det föreliggande
materialet i ärendet gjordes till föremål för granskning och uttalande
af sakkunnig person utom marinen; och fann Kungl. Maj:t, i enlighet
med min tillika gjorda, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hem¬
ställan, godt uppdraga åt statskommissarien Chr. L. Tenow att, efter
3
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 223.
att hafva tagit del af de i ärendet till sjöförsvarsdepartementet inkomna
skrifvelse!’ med därtill hörande bilagor samt af öfriga hos ämbetsverk
och myndigheter förefintliga handlingar, som erfordrades för frågans
fullständiga bedömande, till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och
yttrande angående det öfverskridande af anslaget till flottans öfningar,
som ägt ram, samt därvid särskildt afgifva å utredningen grundadt ut¬
låtande rörande de omständigheter, hvaraf ifrågavarande öfverskridande
af anslaget orsakats. Tillika medgaf Kung]. Maj:t. att statskommissarie!!
Tenow finge från vederbörande ämbetsverk och myndigheter samt dem
tillhörande eller underlydande tjänstemän infordra de upplysningar och
yttranden, som kunde finnas erforderliga.
Till fullgörande af omförmälda nådiga uppdrag har statskom mis¬
sari en Tenow nu inkommit med utredning och yttrande, dagtecknadt
den 20 innevarande månad och utgörande hans betänkandes första del.
Till upplysning om omfattningen af denna del af arbetet har stats-
kommissarien Tenow i underdånig skrifvelse, hvarmed densamma öfvcr-
lämnats, anfört, att den honom anförtrodda utredningen fortskridit så
långt, att vissa allmänna slutsatser kunde dragas af det därvid fram-
bragta och ordnade materialet. Han hade ansett det vara af vikt att
redan nu framlägga det allmänna resultat, till hvilket lian kommit, enär
det synts vara erforderligt att snarast möjligt och utan afvaktan på de
resultat, undersökningen i öfrigt kunde medföra, vidtaga åtgärder i
syfte att möjliggöra införandet från och med år 1912 af normala för¬
hållanden i afseende å öfningsanslaget.
Departementschefen redogjorde därefter för det hufvudsakliga af
statskommissarien Tenows yttrande i de delar detsamma icke redan
förut denna dag varit föremål för Kungl. Maj:ts beslut och hemställde,
att detsamma skulle få bifogas detta protokoll såsom bilaga.
Hans excellens herr statsministern yttrade:
Den fråga, som statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
nu framfört, är af vidtgående betydelse.
Att stora brister vidlådt marinens ekonomiska administration, har
icke kunnat undgå att af Kungl. Maj:t redan tidigare uppmärksammas.
Genom de under senare tid vidtagna förändringarna i den högre
maritima förvaltningens organisation hade man emellertid haft grundad
anledning förmoda, att eu ändring till det bättre skulle inträda och att
marinens ekonomiska angelägenheter skulle komma att för framtiden
handhafvas med kraft och omsikt.
Dessa förhoppningar synas emellertid icke hafva gått i uppfyllelse.
Statsmini¬
stern,
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 223.
Då marinförvaltningens anmälan om öfverbetalningen å anslaget
till flottans öfningar sistlidet år inkom, vidtogs omedelbart den åtgärden
att infordra chefens för marinstaben och inspektörens af flottans öfningar
till sjöss yttrande i anledning af hvad som förekommit. Dessa myndig¬
heters utlåtande afgafs den 13 maj samma år och var af sådant innehåll,
att detsamma ovillkorligen måste remitteras till utredning och yttrande
af marinförvaltningen.
Samtidigt vidtalades emellertid statskommissarie!! Tenow att under
närmaste år ägna sig åt undersökningar beträffande nödiga förändringar
inom marinens ekonomiska förvaltningsområde, och till en början upp¬
drogs åt honom, på grund af nådigt beslut den 4 juli 1910, att jämte
två andra tillkallade sakkunniga: numera kommendörkaptenen af 2:a
graden J. G. Schneidler och marinintendenten af l:a graden R. C. T.
Näsman, afgifva förslag till förenkling af redovisningsväsendet vid
marinen.
Sedan marinförvaltningen den 10 januari 1911 afgifvit det från äm¬
betsverket infordrade förut omförmälda yttrandet, uppdrog Kungl. Maj:t,
såsom chefen för sjöförsvarsdepartementet redan erinrat, den 27 januari
1911 åt statskommissarien Tenow att inkomma med utredning och
yttrande angående det öfverskridande af ifrågavarande anslag, som
ägt rum, samt därvid särskildt afgifva å utredningen grundadt utlåtande
rörande de omständigheter, hvaraf ifrågavarande öfverskridande af an¬
slaget orsakats.
Det är första delen af den sålunda begärda utredningen och ytt¬
randet, som nu föreligger.
När jag nu går att yttra några ord med anledning af denna ut¬
redning, ber jag till eu början att få gifva uttryck åt det lifligaste er¬
kännande af skickligheten och arbetsförmågan hos den man, som på
mindre än tre månader lyckats fullt blifva herre öfver det synnerligen
omfattande material, som måst läggas till grund för utredningen, och
åt den reda och klarhet, hvarmed lian framlagt resultatet af sitt arbete.
Det är tydligt, att de bristfälligheter i den ekonomiska förvaltningen,
som han blottat, ligga icke allenast på ett håll.
Förslagen till de öfningar, som böra under hvarje år äga rum,
hafva jämlikt gällande stadganden uppgjorts af chefen för marinstaben
och inspektören af flottans öfningar till sjöss i förening. Det är ju
helt naturligt, att dessa, i syfte att gifva den svenska marinen eu god
utbildning för att göra densamma vuxen sin uppgift, söka få öfnings-
programmen så effektiva som möjligt. Men det är å andra sidan uppen¬
bart, att de därvid icke få föreslå öfningar, som medföra större kost¬
5
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 223.
nader än tillgångarna medgifva, äfvensom att de icke få brista i känslan
af ekonomiskt ansvar och i plikten af en strängt genomförd sparsamhet.
Utredningen gifver emellertid vid handen, att de kostnadsberäk¬
ningar, som lagts till grund för öfningsplanerna, icke grundats på till¬
räckligt fasta förutsättningar.
Detta är uppenbarligen något, som icke får upprepas.
Det är antagligt, att marinens räkenskapsväsende en gång i tiden
varit lämpligt anordnadt för då föreliggande behof, men det är alldeles
uppenbart, att så icke längre är förhållandet. Jag skall icke gifva mig
djupare in på ämnet, utan jag hänvisar i det afseendet till den af stats-
kommissarien Tenow förebragta utredningen. Vare det nog att påpeka,
att beträffande flera anslag räkenskaperna för ett år ingalunda utvisa
kostnaderna för det räkenskapsåret, utan huru mycket af kostnaderna
under förflutna räkenskapsår och det ifrågavarande medhunnits att under
det året fördelas på de olika anslagstitlarna. Slutsumman å öfningsan-
slaget för ett år visar sålunda icke, hvad stampersonalens öfningar under
det året kostat, utan hvad som under året påförts anslaget, och de
statistiska sammandrag, som i marinförvaltningen upprättats, hafva dels
varit alltför senkommande för att tjäna till verkligt underlag för kost¬
nadsberäkningarna och dels visat sig i flere viktiga hänseenden otillför¬
litliga. Marinens räkenskaper hafva icke på många år utvisat, till hvilka
belopp utgifterna för stampersonalens öfningar under ett år i verklig¬
heten uppgått. Det är under sådana förhållanden anmärkningsvärd!, att
marinförvaltningen, som ju under Kungl. Maj:t i ekonomiskt afseende
utöfvar öfverstyrelsen öfver sjöförsvaret, icke tagit initiativ till afhjälpande
af detta missförhållande. I stället har ämbetsverket under åratal lämnat
sina uppgifter angående nu förevarande anslags verkliga ställning endast
på grund af approximativa beräkningar, och marinförvaltningen har under
sådana förhållanden förlorat den ledning i fråga om den ekonomiska förvalt¬
ningen af marinen, som instruktionen åt ämbetsverket anvisat.
Det gäller emellertid att icke allenast se tillbaka på tider, som
varit, det gäller jämväl att se till, att sådana missförhållanden, som nu
yppats, blifva undanröjda. I sådant afseende föreligga af förenämnda
sakkunniga utarbetade förslag till förenkling af redovisningsväsendet, och
är det min vissa förhoppning, att på dessa förslag grundade bestämmel¬
ser skola kunna träda i tillämpning med nästkommande års ingång.
Härigenom kan den öfversikt öfver anslagens ställning, som hittills
saknats, erhållas samt myndigheterna och Kung]. Maj:t sättas i tillfälle
att ingripa, så snart ett anslag löper fara att öfverskridas.
Hvad beträffar det anslag, som jämte öfningsanslaget för stammen
6
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 223.
bestrider hufvudparten af utgifterna för personalens öfvande, eller
anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersätt¬
ning därför, så är detta af förslagsanslags natur, enär de på det¬
samma belöpande kostnader äro beroende af det antal värnpliktiga,
som under året skall öfvas, och detta antal känner man icke vid an¬
slagets bestämmande. Nämnda sakkunniga hafva föreslagit, att viss
dagkostnad för hvarje värnpliktigs öfvande skall beräknas och på det
sättet öfningsutgifterna från detta anslag regleras. Denna beräknade
dagkostnad skulle då månatligen omföras från beväringsanslaget till
öfningsanslaget för stammen och utgifterna för öfvandet af såväl stam
som beväring utgå från sistnämnda anslag. Det är ju tydligt, att detta
skulle komma att i betydlig mån förenkla räkenskapsväsendet och med¬
föra reda i förvaltningen af anslagen äfvensom förebygga hvarje miss¬
tanke, att beväringsanslaget varder högre belastadt, än som betingas
af antalet beväring, som inrycker till öfning.
Statskommissarien Tenow har meddelat, att han i sitt betänkandes
senare del kommer att framlägga resultaten af den undersökning han
igångsatt beträffande kolkonsumtion och ammunitionsförbrukning. Jag
anser det vara af stor betydelse, att noggranna och detaljerade föreskrifter
i dessa hänseenden åvägabringas i syfte af verklig ekonomisering, och
jag håller före, att en skarp kontroll bör härutinnan genomföras.
Till fullo instämmer jag i statskommissarien Tenows uttalande,
att hvad som erfordras är inrättandet af en verklig och effektiv eko¬
nomisk öfverstyrelse för marinen, vare sig detta kan ske genom eu
omorganisation af marinförvaltningen eller på annat sätt.
Först sedan detta skott, kan man ha grundad anledning till den
förhoppningen, att den på detta område så oundgängliga samverkan
mellan de olika myndigheterna till eu ekonomiskt driftig ledning skall
kunna betryggas.
På grund af hvad jag nu anfört finner jag det vara eu angelägenhet
af utomordentlig vikt, att Kungl. Maj:t omedelbart vidtager åtgärder i
syfte att skapa eu fäst och därmed betryggande ordning inom marinens
ekonomiska förvaltning.
1 sitt föreliggande betänkande bär statskommissarien Tenow fram¬
hållit, att den kamerala revision, som nu bestås marinens räkenskaper,
icke är väl organiserad, ehuru den på vissa punkter är tre- å fyrdubbel.
På grund af det sålunda gjorda uttalandet anser jag det vara af vikt
att undersöka, huruvida revisionen af marinens räkenskaper och förvalt-
VcpaHemcnU-
chcfen.
Härefter yttrade departementschefen, statsrådet von Krusenstierna
7
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 223.
ning kan så ordnas, att en på samma gång oberoende och sakkunnig
granskning må kunna vinnas, eventuellt genom öfverflyttande af revi¬
sionen på civila händer utom marinen. Jag kommer därför att seder¬
mera denna dag i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes
uppdraga åt de tre sakkunniga, hvilka jämlikt förut nämnda nådiga
medgifvande den 4 juli 1910 tillkallats för förenkling af redovisnings-
väsendet vid marinen, att taga denna fråga under öfvervägande och
härutinnan framställa förslag.
Statskommissarien Tenow har vidare framhållit nödvändigheten
af att jämväl andra organisatoriska åtgärder vidtagas i syfte att skapa
en betryggande ordning och reda inom marinens ekonomiska förvaltning.
Denna fråga, som äfven enligt min mening snarast möjligt bör
komma under nådig ompröfning, torde emellertid i icke ringa mån kunna
belysas genom resultatet af den detaljgranskning, statskommissarien
Tenow ännu icke medhunnit, men som han förmält sig skola framlägga
i sitt betänkandes senare del. Med anledning häraf har jag för afsikt,
att sedermera denna dag i underdånighet hemställa, att åt statskommis¬
sarien Tenow måtte uppdragas att under sitt fortsatta granskningsarbete
hafva uppmärksamheten fästad på de brister, som må vidlåda den
maritima förvaltningsorganisationen, och sedan material för frågans all¬
sidiga bedömande blifvit förebragt, därmed inkomma till Kungl. Maj:t,
som då torde meddela föreskrift om de vidare åtgärder, som i sådant
syfte kunna finnas erforderliga.
Efter verkställda omslut af räkenskaperna för hvart och ett af åren
1900—1909 uppvisar statskommissarien Tenow, att öfverbetalningen vid
1909 års slut å anslaget till flottans öfningar varit 1,251,837 kronor
1 öre, under förutsättning att den budgettekniska principen blifvit följd,
att hvarje års utgifter föras till sitt budgetår samt under förutsättning
tillika, att felaktig belastning af anslaget icke ägt rum.
En dylik felaktig belastning har dock, såsom framgår af den
gjorda utredningen (sid. 242—302) ägt rum, och har densamma under
åren 1906—1909 uppgått till sammanlagdt 299,686 kronor 28 öre,
häraf 21,763 kronor 50 öre emellertid genom omföring hos Stockholms
stations räkenskapskontor tillgodoförts öfningsanslaget innevarande år,
och har Kungl. Magt förut denna dag anbefallt marin förvaltningen att
genom omföringar från särskilda konti tillgodoföra anslaget det åter¬
stående beloppet, 277,922 kronor 78 öre.
Efter den utredning, som nu verkställts, anser jag tiden vara
inne för beredande af ersättning för de förskott, som af under händer
8
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 223.
varande medel utgifvits för flottans öfningar och som icke kunna täckas
af innevarande års för nämnda öfningar afsedda anslag.
Vid bestämmande af ersättningens storlek synes det vara riktigast
att utgå från det budgettekniskt påvisade beloppet, 1,251,837 kronor
1 öre, med afdrag af de felförda, numera rättade beloppen — samman-
lagdt 299,686 kronor 28 öre — eller 952,150 kronor 73 öre.
Enligt af mig verkställd beräkning kunna kostnaderna för 1910
års öfningar, som skulle belasta anslaget till flottans öfningar, icke
antagas hafva öfverstigit 1,600,000 kronor, hvadan en besparing å anslaget
för detta år kan väntas uppkomma med minst 200,000 kronor.
Innevarande års öfningar hafva af de militära myndigheterna pla¬
nerats till eu kostnad, som skulle belasta samma anslag med 1,600,000
kronor. Ehuru detta förslag till öfningsplan, enligt mitt förmenande,
innebär betydande inskränkningar i de öfningar, som måste anses be¬
bo fliga, finner jag dock, med hänsyn till nämnda inskränkningars öfver-
gående natur, denna plan kunna godkännas. Till följd af den försik¬
tighet, som synes hafva präglat kostnadsberäkningarna, finnes det
grundad anledning antaga, att den beräknade kostnaden icke' komme
att öfverskridas. Jämväl för år 1911 torde därför ett öfverskott af
200.000 kronor vara att emotse, helst statskommissarie!! Tenow i sitt
yttrande meddelat, att den fortsatta utredningen, efter afl sannolikhet,
kommer att medföra afsevärda förstärkningar åt öfningsanslaget i följd
af felföringar och oriktig tillämpning af gällande föreskrifter.
Det belopp, som erfordras för åvägabringande under innevarande
år af jämvikt i anslaget till flottans öfningar, belöper sig alltså till
552,150 kronor 73 öre eller i afjämnadt tal 552,000 kronor.
Vid öfvervägande af sättet för beredande af medel härtill synes
mig böra beaktas, att eu af de väsentligaste anledningarna till anslagets
öfverbelastning är att söka i den under senare år starka rekryteringen
af sjömanskåren. Vid bestämmande år 1908 af anslagets storlek på¬
visades, att det verkliga anslagsbehofvet vore 2,100,000 kronor, men
med hänsyn till det då stora antalet vakanser bestämdes anslaget till
1.800.000 kronor. Emellertid sjönk antalet vakanser under åren 1908
och 1909 med närmare 1,000 man till omkring 400 man och kvarstod
vid ungefär denna siffra vid 1910 års utgång.
Under den tid, då de stora vakanserna forefunnits, hafva förnäm¬
ligast reservationerna å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps¬
gossekårerna samt lmfvudtitelns allmänna besparingar till följd däraf
förstärkts. Genom det stora antalet vakanser hafva nämligen mindre
utgifter än som beräknats drabbat beklädnadsanslaget, hvarigenom dess
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 223.
reservationer ökats, och besparingar uppkommit å aflöningsanslaget,
hvilka tillförts de allmänna besparingarna.
Jag anser det därför vara befogadt, att nu de reservationer, som
under årens lopp uppstått å nyssnämnda anslag, få jämte allmänna be¬
sparingarna bereda ersättning åt öfningsanslaget för hvad detta under
senare år fått utgifva, i stor utsträckning just till följd af den opåräknadt
stora minskningen i antalet vakanser.
Marinförvaltningen har i underdånig skrifvelse den 28 oktober
1910, hvilken inkommit till sjöförsvarsdepartementet den 31 december
samma år, samt förut denna dag blifvit för Kungl. Maj:t föredragen,
anmält, att å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps¬
gossekårerna till och med utgången af år 1909 uppstått besparingar till
belopp af 556,014 kronor 60 öre. Enligt från ämbetsverket sedermera
inhämtad upplysning hafva besparingarna å detta anslag vid slutet af
år 1910 vuxit till 576,369 kronor 8 öre. Väl har marinförvaltningen
gjort framställning om, att af berörda behållning måtte användas dels
300,000 kronor för att bilda ett rörelsekapital för beklädnadsförråden,
dels ock 149,100 kronor för att ersätta en år 1905 anbefalld utgift för
anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga.
Men vid närmare undersökning har befunnits, att beklädnad sförrådens
ekonomiska ställning icke påkallar bildandet af ett dylikt rörelsekapital;
och livad den senare utgiften beträffar synes densamma, i likhet med
andra särskilda utgifter under år 1905, höra ersättas genom ett extra
ordinarie anslag och icke genom besparingar å ett ordinarie. Med an¬
ledning häraf har ock Kungl. Maj:t förut denna dag lämnat marinför¬
valtningens berörda framställning utan bifall.
A femte hufvudtitelns allmänna besparingar förefinnes enligt upp¬
gift från marinförvaltningen för närvarande disponibelt ett belopp af
cirka 425,000 kronor.
Jag anhåller få erinra, att Kungl. Maj:t i särskilda framställningar
till den nu samlade riksdagen begärt att för åtskilliga ändamål måtte
få användas tillhopa 127,695 kronor 41 öre af allmänna besparingarna.
Under förutsättning af bifall till dessa framställningar, kan sålunda den
disponibla återstoden beräknas till cirka 297,000 kronor.
Det för täckande af öfverbetalningen å anslaget till flottans öfningar
erforderliga beloppet, 552,000 kronor, synes mig lämpligen böra för¬
delas med 452,000 kronor å omförmälda reservationer å beklädnads-
anslaget och med återstående 100,000 kronor å allmänna besparingarna.
Efter afdrag af berörda 452,000 kronor från nämnda reservationer,
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 158 Höft. 2
10
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 223.
skulle alltså däraf återstå 124,369 kronor 8 öre, h vilket belopp torde
tillsvidare få kvarstå å beklädnadsanslaget.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånig¬
het, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,
att för täckande af uppkommen < öfverbetalning å reservations¬
anslaget till flottans öfningar må till anslaget öfverföras dels 452,000
kronor af de reservationer, som uppstått å anslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna, dels ock 100,000 kronor af femte
hufvudtitelns allmänna besparingar.
Hvad departementschefen sålunda hemställt, be¬
hagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, bifalla;
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Alfr. Stuart.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.