Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
1
N:o 218.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ändrad
lydelse af § 9 mom. 3 Ä) i tulltaxeunderrättelserna
samt § 13 mom. 3 A) i förordningen med tulltaxa den
4 juli 1910 rn. in.; gifven Stockholms slott den 21 april
1911.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att besluta, att
dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser
om livad vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A)
i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910
skola, det förra stadgandet, från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och
det senare, från och med den 1 december 1911, erhålla följande ändrade
lydelse:
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, med-
gifves ock
A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den
tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt
från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:
a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas
för någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalnings-
produkter, nämligen:
lista klassen .............................
2:dra » ..............................
3:dje > ..............................
Bihang till Biksd. prof. 1911.
rågmjöl
.................. 0 till och med 60 procent,
...... öfver 60 > » » 66 2/3 » ,
.................. 0 » » > 6623 d ;
1 Sami. 1. Afl. 153 Höft. (N:o 218.) 1
2
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition No 318.
hvetemjöl
.......... 0 till och med 45 procent,
öfver 45 > » >70 > ,
öfver 70» » » 75 » ,
.......... 0 » » » 75 » ;
skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje
års höst, till ’ efterrättelse under ett år, räknadt från och med den
15 november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgång
hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant
skett, fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda
två af Kungl. Maj:t och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakt¬
tagande vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta
hela utbytet från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;
b) att vid restitutionens beräknande motsvara:
60
|
kilogram rågmjöl af lista utbytesklassen
|
93 7s kilogram
|
råg,
|
67;
|
U >
|
> » 2:dra
|
|
>
|
6 7s »
|
» >
|
66 7
|
3 >
|
» » 3:dje
|
|
>
|
100 >
|
» >
|
45
|
>
|
hvetemjöl » lista
|
|
»
|
66 V4 » hvete,
|
25
|
>
|
> > 2:dra
|
|
>
|
28 U *
|
» >
|
5
|
»
|
» » 3:dje
|
|
»
|
5 »
|
» »
|
75
|
>
|
> » 4:de
|
|
|
100 »
|
» ;
|
|
eller
|
alltså
|
|
|
|
|
100
|
kilogram rågmjöl af lista utbytesklassen ...
|
155,55 kilogram
|
råg,
|
100
|
»
|
> » 2:dra
|
>
|
|
100 »
|
» »
|
100
|
>
|
» » 3:dje
|
>
|
|
150 »
|
» .
|
100
|
»
|
hvetemjöl » lista
|
|
|
147,22 kilogram hvete,
|
100
|
»
|
» » 2:dra
|
>
|
|
115 »
|
> >
|
100
|
>
|
» » 3:dje
|
»
|
|
100 »
|
» ,
|
100
|
»
|
> » 4:de
|
»
|
|
133,8 3 »
|
»
|
c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för
export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spann¬
målens angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarn¬
rörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af
den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från
hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in-
och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den
hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;
lista klassen
2:dra »
3:dje »
4:de »
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass
på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej
mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom
kvarnen anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom,
att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalnings-
produkt, än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på
nyssnämnda sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken
mjölet uttagits;
e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;
f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är
underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den
utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; sko¬
lande till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån
utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen
bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,
meddela attest, i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas;
dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp
men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitu¬
tion enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan
hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;
g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och be¬
vakats under transporten till och inlastningen i fartyget, härom med¬
dela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga
intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;
h) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf
finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är
medgifven;
i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och eu,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för för¬
malning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,
till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt
k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution veder¬
börande äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd,
genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra
hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af
tullkammarens afräkningsdiaidum och dels kvitterade tullräkningar å
de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna
spannmålskvantiteter;
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 218.
dels ock under förutsättning af bifall härtill i § 9 mom. 4 b)
respektive § 13 inom. 4 b) i samma författningar skall, i förra fallet,
från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och i det senare, från och med
den 1 december 1911, upptagas i stället för där förekommande hän¬
visning till »3 A) b)» en hänvisning till »3 A) d)».
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
(Jarl Stvarts.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
5
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 21 april 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman.
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve IIamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:
1 § 9 mom. 3 A) tidltaxeunderrättelserna är föreskrifvet, att åt
kikare af kvarnrörelse medgifves vid utförsel af linsiktadt mjöl af hvete,
råg eller korn under vissa villkor restitution af den tull, som af honom
erlagts för en motsvarande kvantitet från utlandet införd omalen spann¬
mål af samma slag.
Enahanda bestämmelse finnes intagen i § 13 mom. 3 A) uti nådiga
förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910, hvilken
förordning är afsedd att träda i kraft den 1 december 1911.
Sedan, på sätt närmare omförmäles i statsrådsprotokollet öfver
6
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
finansärenden den 20 januari 1911, hvilket i denna del enligt nådigt
förordnande är offentliggjord t, fråga uppkommit om revision af de i
berörda författningsrum inrymda bestämmelser, uppdrog Kungl. Maj:t
nämnda dag åt en kommission att utreda, huruvida och på hvad sätt
bestämmelserna i § 9 mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna respektive § 13
mom. 3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande varor
den 4 juli 1910 kunde fullständigas därhän, att desamma tydligt be¬
tecknade, antingen hvad med finsiktadt mjöl afsåges, eller huru styrkas
skulle, att till utförsel angifvet mjöl vore finsiktadt,
att utreda, huruvida utöfver nu gällande bestämmelser och de nya
föreskrifter, till hvilkas utfärdande nyssberörda utredning borde föranleda,
ytterligare kontrollbestämmelser till iakttagande af kronans rätt i före¬
varande afseende vore erforderliga,
att, länder förutsättning att förenämnda utredningar gåfve vid han¬
den, att på grundvalen af nu gällande stadganden kunde åvägabringas
nya föreskrifter, som, på samma gång de innebure full trygghet för
kronans rätt, icke omöjliggjorde eller väsentligen hämmade utförseln af
mjöl, framlägga förslag till sådana bestämmelser, äfvensom
att, därest ifrågavarande utredningar skulle gifva ett resultat, som
i det ena eller andra afsecndet vore motsatt det i föregående punkt
förutsatta, verkställa utredning, huruvida nu gällande lagstiftning i
ämnet, till vinnande af det i samma punkt angifna dubbla syftet, lämp¬
ligen borde helt ersättas af nya bestämmelser och i sådant fall afgifva
förslag till dylika bestämmelser samt, för den händelse ifrågavarande
syfte på sålunda angifvet sätt icke sjmtes kunna ernås, afgifva det
yttrande och förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.
Till ordförande i denna kommission utsåg Kungl. Maj:t ledamoten af
Riksdagens Första kammare, hofjägmästaren friherre Nils Axel Arvid Trolle
samt till ledamöter byråcheferna i generaltullstyrelsen Per Johan Emanuel
Ritus och John Gotthard Ewerlöf, professorerna vid tekniska högskolan,
filosofie doktorn Johan Peter Klason och Gustaf Adolf Sellergren, öfver-
ingeniören och ledamoten i kontrollstyrelsen, filosofie doktorn Åke Ger¬
hard Ekstrand, landtbruksakademiens sekreterare, professorn, filosofie
doktorn Herman Julius Brorson Juhlin Dannfelt, ledamoten af Riks¬
dagens Andra kammare, verkställande direktören i Kalmar ångkvarns-
aktiebblag John Jeansson, ledamoten af Riksdagen Andra kammare
Svante Herman Kvarnzelius, ledamoten af Riksdagens Andra kammare
Jöns Peter Jespersson och verkställande direktören i Trelleborgs ång-
kvarns aktiebolag, vice häradshöfdingen Frans Didrik Malmros.
Kungl. Maj ds Nåd■ Proposition N:o 218. 7
Till fullgörande af sitt uppdrag har kommissionen den 6 april
1911 afgifvit betänkande och förslag till ändrad lydelse af ifrågavarande
författningsrum, hvilket betänkande och förslag torde jämte bilagor,
bland annat, skiljaktig mening i vissa delar af kommissionens ledamöter
Kvarnzelins och Sellergren, få bifogas detta protokoll.
Sedan föredragande departementschefen därefter redogjort för inne¬
hållet i berörda handlingar, anförde departementschefen vidare.
Öfver det af mig nu omförmälda betänkande och förslag har
generaltnllstvrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid
förklarat sig icke hafva något att erinra mot det af kommissionen fram¬
lagda författningsförslaget. Därjämte har styrelsen särskildt uttalat sig
i anledning af en utaf de vid kommissionens betänkande fogade skilj¬
aktiga meningarna. Hvad styrelsen därutinnan anfört, skall jag tillåta
mig att längre fram vidare beröra.
I skrifvelse den 8 maj 1888 bär Riksdagen, med framhållande
däraf, att utförsel af linsiktadt mjöl redan därförut ägt rum, vidare an¬
fört, att det måste anses ligga ej blott i kvarnindustriens utan ock i
det svenska jordbrukets intresse, att detta förhållande måtte fortfara.
För frambringande af prima linsiktadt mjöl motsvarande det, som af
utländska kvarnar åstadkommes, ansåge man sig behöfva blanda säd
från olika länder. Införseln af spannmål vore därför nödvändig, äfven
om vårt behof däraf skulle kunna tillgodoses inom landet. Det vore
då af vikt, att den säd, som blifvit hit införd, åter kunde utföras, så
att den ej komme att tvärstanna inom landet och här nedtrycka spann¬
målsprisen.
Med erinran härom framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet
den 20 januari 1911 i detta ämne, att det ville af detta Riksdagens
uttalande synas, som om det utgjort ett liufvudsyfte med restitutions-
bestämmelserna att i det svenska jordbrukets intresse finna en afledare
till utlandet af säd, till kvantiteten motsvarande den, som hit måste in¬
föras för frambringande genom blandning med svensk säd af prima
linsiktadt mjöl.
Om det, fortsatte jag i berörda yttrande, enligt hvad jag sålunda
framhållit, torde vara klart, hvad man hufvudsakligen ville vinna med
Riksdagens beslut, syntes å andra sidan tvekan kunna råda om, huru
det afsedda målet, enligt Riksdagens mening, i särskilda fall skulle
ernås, eller med andra ord rörande förutsättningarna för erhållande af
restitution och föremålet för restitutionen.
Departements¬
chefen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
Beträffande syftet med bestämmelserna i nu ifrågavarande afseende
hade särskilda, utaf tekniska högskolan och landtbruksakademiens för¬
valtningskommitté utsedda delegerade i ett af mig till berörda statsråds¬
protokoll den 20 januari 1911 återgifvet yttrande med hänvisning till
ett i förenämnda riksdagsskrivelse gjordt uttalande därom, att restitution
ej vore afsedd att gifvas för s. k. sekunda- och eftermjöl samt kli, och
då utbytesprocenten hos ett restitutionsberättigadt rågmjöl fastställts till
66 "Va, gjort gällande den uppfattningen, att med finsiktadt rågmjöl i
detta sammanhang vore afsedt ett sådant prima, d. v. s. först och som en
kvalitet uttaget mjöl, hvars utvinningsprocent uppginge till högst 66 73.
Riksdagens år 1910 samlade revisorer, som jämväl haft sin upp¬
märksamhet riktad på förevarande angelägenhet, synas hafva tolkat be¬
rörda författningsrum sålunda, att rågmjöl för att berättiga till restitu¬
tion skulle vara framställdt i eu första förmalning intill 66 % procent
Titan frånskiljande af någon del af det bättre mjölet.
A andra sidan har af generaltullstyrelsen i ett af mig i berörda
yttrande till statsrådsprotokollet åberopadt underdånigt utlåtande betonats,
att bestämmelsen i ämnet, sådan den slutgiltigt formulerades af Riks¬
dagen och fastställdes i författningen, icke gåfve anledning att ställa
annan fordran på rågmjöl, för hvilket restitution kunde erhållas, än att
det skulle vara finsiktadt.
Åt en liknande uppfattning har också justitiekanslersämbetet i in¬
fordrad t underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens revisorers be¬
rörda anmärkning gifvit uttryck.
I mitt förenämnda yttrande till statsrådsprotokollet den 20 januari
1911 framhöll jag, hurusom det vore föremål för olika meningar och i
och för sig ej heller syntes fullt klart, huru ifrågavarande bestämmelser
vore att tolka.
Att ett förtydligande af desamma under alla omständigheter är af
behofvet påkalladt, gifver också den af kommissionen förebragta utred¬
ningen uppenbart vid handen.
Hvad som i främsta rummet vållat svårigheter vid bestämmelsernas
tillämpning synes vara den omständigheten, att den i författningsrum-
met förekommande beteckningen »finsiktadt mjöl» hvarken är i lagstift¬
ningen definierad och ej heller i den tekniska terminologien användes
för att utmärka någon viss- kvalitet af mjöl.
Visserligen har på grund af det i författningen bestämda utbytes¬
förhållandet mellan spannmålen och mjölet den uppfattningen gjort sig
gällande, att med finsiktadt mjöl vore i författningen afsedt ett först
och som en kvalitet uttaget mjöl, hvars utvinningsprocent uppginge till
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
högst 66 -V3 för råg och högst 75 för hvete. I sådan, riktning går tydligen
förenämnda af tekniska högskolan och landtbruksakademiens förvaltnings¬
kommitté utsedda delegerades såväl som Riksdagens revisorers mening.
En sådan tolkning har emellertid vid författningens tillämpning icke i
något fall ansetts kunna komma i fråga. Bestämmelsens formulering
synes ej heller föranleda därtill. Jag håller nämligen före, att kom¬
missionen har rätt i sin uttalade uppfattning, att ifrågavarande utbytes¬
förhållande i författningen icke är uttryckt såsom en fordran på det
exporterade mjölets verkliga kvalitet utan endast såsom en grund för
uträknande af restitutionsbeloppet.
Enligt hvad kommissionen upplyst, afser beteckningen fmsiktadt
mjöl i fackterminologien allenast i allmänhet ett mjöl af jämförelsevis hög-
kvalitet. Men när inom fackkretsar begreppet »fmsiktadt mjöl» icke kan
skarpare begränsas, och ett bestämmande af hvad därmed afses alltså
torde blifva mer eller mindre godtyckligt, synes tanken på att i för¬
fattningen införa en definition af detsamma eller eljest föreskrift, huru
det skall bestämmas, vara utesluten. Under sådana förhållanden lärer
man emellertid för vinnande af nödig klarhet i bestämmelsen i denna
de! knappast hafva annan utväg än att, på sätt också af kommissionen
blifvit föreslaget, icke vidare begagna denna beteckning i bestämmelsen
i fråga.
Af den föreliggande utredningen framgår vidare, att den nu an-
gifna oklarheten i bestämmelsen, som närmast beror på en ofullständig¬
het i dess formulering, har sin praktiska olägenhet däruti, att äfven
med en fullt oangriplig tolkning af stadgandet restitution under sär¬
skilda omständigheter synes kunna erhållas till högre belopp, än hvad
för motsvarande kvantitet spannmål erlagts i tull.
Det är gifvet, att en revision af bestämmelsen vid sådant för¬
hållande är oundgänglig. Härvid gäller i främsta rummet att tillse, att
stadgandet erhåller en sådan affattning, att såvidt möjligt nämnda olägen¬
het undvikes. Men å andra sidan lära ej heller så restriktiva bestäm¬
melser böra komma i fråga, att det ursprungliga syftet med förevarande
restitutionsinstitut varder förfeladt. Om kronans rätt icke skulle kunna
tryggas utan sådana restriktiva föreskrifter, bör institutet hellre helt af-
skaffas. Under normala förhållanden skulle väl detta ej betyda så mycket
för vare sig jordbruket eller kvarnindustrien. Det totala restitutions¬
beloppet för utförda partier förädlad spannmål per år är nämligen, enligt
hvad den af kommissionen verkställda utredningen gifver vid handen,
jämförelsevis lågt. I medeltal har det alltså under åren 1908—1910
icke uppgått till mera än omkring 100,000 kronor.
Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft.
2
10
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
Såsom kommissionen framhållit, är emellertid restitutionsinstitutets
bibehållande af särskild vikt dels under sådana år, då på grund af
riklig skörd det allmänna importbehofvet nedgått och hufvudsakligen
omfattar de till uppblandning med vår inhemska spannmål för fram¬
ställning af prima mjöl erforderliga utländska sädesslagen, dels ock
under sådana år, då behofvet att för nämnda ändamål importera ut¬
ländsk spannmål stegrats på grund af den inhemska skördens dåliga
beskaffenhet. Om icke i båda dessa fall mjölprodukterna skulle kunna
exporteras, anför kommissionen vidare, komme detta att försvåra af-
sättningen af den inhemska spannmålen och ytterligare sänka de i sådana
tider redan tryckta spannmålsprisen.
Med hänsyn till sådana år torde det därför vara af vikt att tillse,
huruvida ej ett fullständigt upphäfvande af ifrågavarande restitutions-
bestämmelse kan undvikas.
Den af kommissionen verkställda utredningen synes ock gifva
vid handen, att ett sådant upphäfvande icke är af behofvet påkalladt.
Kommissionens förslag till ändrad lydelse af berörda författnings-
rum, hvithet förslag i hufvudsak öfverensstämmer med nu gällande
tyska bestämmelser i ämnet och enligt hvilket det restitutionsberättigade
mjölet skulle uppdelas i flere kvaliteter, bestämda efter den utbytes-
procent, inom hvilken en hvar är uttagen, innefattar nämligen, enligt
min uppfattning, en fullt antaglig lösning af den föreliggande frågan.
Syftet med restitutionsrätten, sådant det kom till synes i 1888 års Riks¬
dags omförmälda skrifvelse, torde alltså på den af kommissionen an¬
visade vägen kunna nås, utan att kronans rätt äfventyras. Jag har
därför ansett mig kunna lägga berörda förslag till grund för den hem¬
ställan i ämnet, som jag strax skall tillåta mig göra.
Hvad kommissionen anfört till stöd för sitt förslag finner jag mig
ock i hufvudsak kunna godtaga, och torde jag få hänvisa till kommis¬
sionens såsom bilaga till detta protokoll fogade betänkande.
Några detaljer i kommissionens förslag skall jag emellertid be att
nu särskildt få beröra.
Förslaget utgår från att för råg- och hvetemjöl skulle fastställas
särskilda utbytesklasser, tre för råg- och fyra för hvetemjöl. Med af¬
seende å det sakförhållandet, att mjöl uttaget inom de olika utbytes-
klasserna är af olika kvalitet, skulle vid beräkningen af restitutions-
beloppet samma kvantitet mjöl inom de olika utbytesklasserna motsvara
olika kvantitet spannmål. Utbytesklasserna skulle, angifna med de
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
procenttal, inom hvilka utförselvaran uttagits, enligt förslaget vara
följande, nämligen för
lista klassen
2:dra „
3:dje „
rågmjöl
0 till och med 60
öfver 60 „ „ „ 66 2/3
0 „ ,, „ 66 7*
procent,
11 1
11 ?
hvetemjöl
lista klassen .................................................. 0 till och med 45 procent,
2:dra „ öfver 45 „ ,, ,, <0 „ ,
3:clje „ ii 70 „ 11 ii ^5 ,, ,
4ide ii ..................................... ii 0 ,, ,, 55 ^5 5,
Beträffande rågmjöl betecknar förslaget den afvikelsen från de
eljest såsom mönster använda tyska bestämmelserna, att högsta ufbytes-
procenten är föreslagen till 6 6 73 emot 65 i de senare. Kommissionens
motivering för bibehållande af 66 "/* d. v. s. den i nu gällande svenska
bestämmelser fastställda högsta utbytesprocenten synes mig afgörande.
Kommissionens förslag har ock i denna del afgifvits utan menings¬
skiljaktighet.
Hvad beträffar de föreslagna utbytesklasserna för hvetemjöl, synes
kommissionen hafva tagit hänsyn därtill, att desamma komme att mot¬
svara närmast de mjöltyper, som en svensk kvarn, hvilken arbetar för
export, måste framställa. Denna grund för fastställande af utbytes¬
klasserna torde också förklara åtminstone en af afvikelserna från den
tyska förebilden, nämligen uteslutandet från förslaget af den tyska fjärde
klassen, mjöl uttaget från 0 till och med 70 procent.
I fråga om den kvantitet hvete, som hvetemjöl i första och andra
utbytesklasserna skall anses motsvara i och för beräkningen af restitu-
tionen, har en af kommissionens ledamöter uttalat från kommissionens
flertal afvikande mening. Under det att kommissionens förslag utgår
från att vid restitutionens beräknande motsvara
45 kilogram hvetemjöl af lista klassen 6 6 74 kilogram hvete och
25 „ „ 55 2:dra „ 28% ,5 11 1
ifrågasätter reservanten, att vid förevarande beräkning motsvarigheten
skulle blifva följande:
12
Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
45 kilogram hvetemjöl af lista klassen 65 7S kilogram hvete,
25 „ „ „ 2:dra „ 29 */* „ „ .
Häraf skulle enligt reservantens beräkning följa, att 100 kilogram
hvetemjöl, lista klassen, skulle motsvara 145,2 0 kilogram hvete samt 100
kilogram hvetemjöl, 2:dra klassen, skulle motsvara 118,6 7 kilogram
hvete, under det att enligt kommissionens förslag 100 kilogram af
förstnämnda slags mjöl skulle motsvara 147,2 2 kilogram hvete och 100
kilogram af det senare slaget skulle motsvara 115 kilogram hvete.
För ett parti af 100 kilogram hvetemjöl af första klassen skulle
alltså enligt kommissionens förslag restitutionen uppgå till omkring 7 Va
öre mera än enligt reservantens förslag, och för ett motsvarande parti
af andra klassens mjöl skulle enligt det förra restitutionen blifva om¬
kring 13 Va öre lägre än enligt det senare.
Äfven om intet skulle vara att erinra mot de uppgifter, på livilka
reservanten grundar sina beräkningar — något som jag icke är i till¬
fälle att bedöma — anser jag mig dock, då under anförda förhållanden
det synes vara af ringa betydelse, om man bestämmer sig för det ena
eller andra förslaget, icke hafva anledning frångå hvad kommissionens
flertal föreslagit. I
I fråga om kontrollen rörande utförselvarans beskaffenhet utgör
enligt kommissionens förslag jämförelse med mjölproftyper ett hufvud-
sakligt moment. Dessa proftyper skulle fastställas årligen af en kom¬
mission, bestående af tre personer, utsedda två af Kungl. Maj it och en
af kvarnägarnas sammanslutning. Två af kommissionens ledamöter hafva
uttalat den uppfattningen, att ifrågavarande kommission allenast skulle
afgifva förslag till proftyper, under det att själfva fastställandet af de¬
samma skulle åligga generaltullstyrelsen.
I anledning häraf har generaltullstyrelsen i sitt ofvanberörda under¬
dåniga utlåtande anfört följande:
»Hvad de två reservanterna anfört till stöd för den af dem ut¬
talade åsikten, att fastställandet af proftyper å mjöl, tillhörande de
särskilda utbytesklasserna, borde tillkomma generaltullstyrelsen, har af
styrelsen icke ansetts vara af beskaffenhet att böra föranleda bestäm¬
melser i det af reservanterna föreslagna syfte. Största tryggheten för
tillvaratagandet af statens intresse vid proftypernas fastställande skulle
naturligen vinnas genom deras förmalning under särskild kontroll. Då
emellertid kommissionen icke funnit de härmed förenade kostnaderna
stå i rimligt förhållande till den betydelse här ifrågavarande restitutions-
13
Kwngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
rätt i ekonomiskt hänseende kunde anses böra tillerkännas — hvilken
uppfattning synes styrelsen vara riktig — utan gifvit vissa andra all¬
männa anvisningar för proftypernas fastställande af en särskild kom¬
mission, torde den omständigheten, att två af kommissionens tre leda¬
möter skulle utses af Ivungl. Maj:t, både med afseende å ansvarig-
hetsställning och kompetens innebära sådana förutsättningar för tillvara¬
tagandet af statens intresse, att någon ökad trygghet i detta afseende
icke kunde vinnas därigenom, att själfva beslutet om fastställandet, skulle
meddelas af generaltullstyrelsen.
Inom generaltullstyrelsen kan naturligen icke finnas representerad
så stor sakkunskap i och för proftypernas rätta bestämmande, som
måste förutsättas vara för handen hos de tre enligt förslaget särskildt
för berörda ändamål utvalda ledamöterna i profkommissionen. Därest
det skulle åligga styrelsen att fastställa proftyperna, synes därföre sty¬
relsen för att undgå den af den ena reservanten antydda eventualiteten
att finna sig bunden af det resultat, hvartill profkommissionen kommit,
böra infordra yttranden från andra sakkunniga, och i sådant fall skulle
lätt kunna inträffa, att andra åsikter framträdde, som än ytterligare
försvårade möjligheten att komma till ett resultat, som kunde förutsättas
vara det riktiga.
Vidare synes det kunna ifrågasättas, huruvida, därest fastställandet
af proftyperna skulle åligga styrelsen, anledning funnes att föreskrifva,
att de två ledamöterna i kommissionen skulle utses af Kungl. Maj:t.
Äfven om så skedde, vore den möjligheten icke utesluten, att styrelsen
vid sitt beslut skulle komma att, med förbigående af det förslag, som
framställts af de af Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna i kommissionen,
följa de yttranden, som afgifvits af sådana sakkunniga, hvilka styrel¬
sen själf anlitat, och häri kunde möjligen ligga en anledning till före¬
skrift, att de två ledamöterna i profkommissionon skulle utses af
generaltullstyrelsen. En sådan åtgärd skulle emellertid enligt styrelsens
mening försämra garantierna att i profkommissionen erhålla ledamöter
af högsta kompetens, enär större förutsättning att för kommissionen
vinna personer med dylika kvalifikationer måste finnas, därest leda¬
möterna utses af Kungl. Maj:t.»
Då jag finner hvad generaltullstyrelsen sålunda anfört vara synner¬
ligen beaktansvärdt, anser jag reservanternas förslag i denna punkt icke
böra läggas till grund för bestämmelser i ämnet, utan förordar jag den
af kommissionens flertal föreslagna anordningen.
De regler, som, utöfver hvad förevarande författningsrum inne¬
14
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
håller, erfordras för normerande af profkommissionens verksamhet, torde
lämpligen böra af Kungl. Maj:t bestämmas. Något sådant synes också
kommissionen hafva tänkt sig.
Lika med kommissionen anser jag också, att på Kungl. Maj:ts
pröfning bör ankomma, huru frågan om kostnaderna för proftypernas
fastställande skall ordnas.
Beträffande de för normerande af profkommissionens verksamhet
nödiga regler har kommissionen — utan att härutinnan framställa
något förslag ■— gjort ett uttalande, som redan i detta sammanhang
synes mig böra erhålla ett bemötande. Kommissionen har uttalat som
sin mening, att profkommissionens beslut rörande fastställande af prof-
typerna bör vara enhälligt.
Förutom det att en sådan bestämmelse i angelägenheter af långt
viktigare natur på statslifvets olika områden ansetts obehöflig, kan mot
anordningen i fråga göras den enligt min mening afgörande invänd¬
ningen, att vid hvarje fall af skiljaktighet inom kommissionen restitu-
tionsbestämmelserna i fråga skulle upphöra att fungera.
Enligt kommissionens förslag skulle vidare till kontrollanordnin¬
garna höra, att tillverkaren afgifver uppgift i viss ordning om den
utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits.
En af kommissionens ledamöter har uttalat som sin mening, att
denna uppgift skulle innefatta försäkran, att exportvaran uttagits från
början af den utbytesklass, till hvilken den hör, eller ock att den
till kvalitén icke understiger medelproportionen af hela utbytet inom
samma klass.
Hvad beträffar förslaget, att ifrågavarande försäkran skulle afse,
att exportvaran uttagits från början af den utbytesklass, till hvilken
den hör, skulle detsamma utan tvifvel i betydande grad hämma kvarn¬
ägarens handlingsfrihet. Kommissionen har framhållit angelägenheten
däraf, att kvarnägaren erhåller en viss frihet att, efter de å utländska
marknaden växlande fordringarna på förmalningsprodukternas kvalitet,
inom de fastställda gränserna för utvinningen variera utbytesförhållan¬
dena, blott han icke öfverskrider den i de särskilda fallen högsta tillåtna
utvinningsprocenten eller gör produkten underlägsen normalprofvet, och
kommissionen har ytterligare uttalat som sin mening, att, därest icke
kvarnägaren beredes en sådan relativ frihet, möjligheten till export
torde väsentligen försvåras. Kommissionens ledamot professor Klason,
som på uppdrag af kommissionen verkställt s. k. askhaltsundersök-
ningar rörande olika slag af råg, har förklarat sig därvid jämväl hafva
kommit till samma resultat.
15
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 218.
Dessa yttranden, h vilka hafva karaktär af allmänna principut¬
talanden, synas mig tala emot den anordning, som i det här afsedda
speciella fallet blifvit af reservanten ifrågasatt. Jag tillåter mig här¬
jämte påpeka, att en sådan begränsning, som af reservanten ifråga¬
satts, ansetts obehöflig i tysk lagstiftning.
Reservantens förslag åter, att ifrågavarande försäkran alternativt
skulle gå ut därpå, att exportvaran till kvalitet icke understege medel¬
proportionen af hela utbytet inom samma klass, är förenadt med den
olägenheten, att en sådan försäkran i många fall icke skulle kunna
gifvas af en samvetsgrann exportör, helt enkelt därför att det ofta
lärer vara omöjligt för honom att bedöma, om mjölet till kvaliteten
understiger medelproportionen af hela utbytet inom samma klass. En
sådan prestationsskvldighet för exportören kommer att försvåra hans
ställning, utan att "den enligt min uppfattning bereder större trygghet
för det allmänna. Från kontrollsynpunkt ligger det snarare en lära i
att af intygsgifvaren fordra mera, än som under normala förhållanden
kan presteras. Då därjämte ett intyg af sådan affattning, som kom¬
missionens flertal har föreslagit, synes i och för sig fullt tillgodose
statens intresse, finner jag ej heller anledning att i denna del frångå
dess förslag.
Af samma reservant i kommissionen har ifrågasatts, att i författ¬
ningen skulle ingå uttrycklig föreskrift därom, att exportvara, hvari
ingår blandning af olika sädesslag, icke är restitutionsberättigad, samt
att i exportangifningsinlagan äfven skall ingå försäkran om att varan
är oblandad. Lika med kommissionens flertal håller jag före, att det
ändamål, som reservanten afser att vinna, är tillgodosedt med den af
kommissionen föreslagna affattningen. Jag skulle emellertid icke hafva
haft något att erinra mot ett sådant tillägg till bestämmelserna, som
reservanten föreslagit, därest icke en uttrycklig föreskrift, att exportvara,
däri ingår blandning af olika sädesslag, icke är restitutionsberättigad,
tilläfventyrs kunde inge den oriktiga föreställningen, att blandning af
mjöl, uttaget inom medgifven utbytesprocent, med mjöl af samma slags
spannmål, hvilket utvunnits under högre utbytesförhållande än högsta
medgifna utbytesprocenten, skulle vara restitutionsberättigad.
Kommissionens förslag förutsätter slutligen, att i tulltaxeunder-
rättelserna respektive tulltaxeförordningen förekommande restitutionsbe-
stämmelser rörande kornmjöl samt hvete- och korngryn varda upphäfda.
Kommissionens till stöd härför gjorda uttalande finner jag val motivera
16
Kungl. Majts Nåd. Proposition N:o 218.
en sådan åtgärd. Jag har alltså jämväl härutinnan kunnat biträda
kommissionens förslag.
Då jag nu går att föreslå nödig ändring i de af mig hittills be¬
rörda två författningsrum, kan jag — bortsedt från en mindre redaktio¬
nell jämkning — i allt följa kommissionens förslag.
Detta föranleder emellertid därjämte, att den i § 9 mom. 4 b) i
tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 4 b) i tulltaxeförordningen före¬
kommande hänvisningen till 3 A) b) måste utbytas mot en hänvisning-
till samma punkt A) d).
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta, att
dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A)
i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910 skola,
det förra stadgandet, från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och det
senare, från och med den 1 december 1911, erhålla följande förändrade
lydelse:
3. Förutom den tu Prostitution, hvarom här ofvan förmärs, med-
gifves ock
A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af
vid kvarnen framställd t mjöl af råg eller hvete restitution af den tull,
som af honom blifvit erlagd för eu motsvarande kvantitet direkt från
utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:
a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för
någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningspro-
dukter, nämligen:
rågmjöl
lista klassen
0 till och med 60 procent,
<j.KX±a „
3:dje „
öfver Gf) 66 % n
hvetemjöl
lista klassen
2:dra ,,
0 till och med 45 procent,
3:dje
öfver 45 „ „ „ 70 „
öfver <0 ,, ,, ,, <5 ,,
i
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje
års höst, till efterrättelse under ett år, räknadt från och med den 15
november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgång-
hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant skett,
fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda två af
Kungl. Maj it och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakttagande
vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela utbytet
från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;
b) att vid restitutionens beräknande motsvara:
60
|
kilogram rågmjöl
|
af lista
|
utbytesklassen
|
93 Va
|
kilogram
|
råg,
|
6 7s
|
|
11
|
„ 2:dra
|
|
6 7a
|
ii
|
11 1
|
66 73
|
It
|
11
|
„ 3: dj e
|
11
|
100
|
ii
|
11 1
|
45
|
11
|
hvetemjöl
|
„ lista
|
11
|
661/.
|
„ hvete,
|
25
|
11
|
11
|
„ 2:dra
|
11
|
28 %
|
11
|
11 1
|
5
|
11
|
11
|
„ 3:dje
|
V
|
5
|
11
|
11 1
|
75
|
>1
eller
|
11
alltså
|
„ 4:de
|
11
|
100
|
11
|
ii 5
|
ioo :
|
kilogram råg-mjöl af
|
lista utbytesklassen ...
|
155,5 5
|
kilogram
|
råg,
|
100
|
11
|
11 11
|
2:dra
|
11
|
100
|
11
|
V 1
|
100
|
11
|
11 ' 11
hvetemjöl „
|
3:dje
|
11
|
150
|
11
|
ii i
|
100
|
11
|
lista
|
11
|
147,2 2
|
11
|
ii i
|
100
|
11
|
11 11
|
2: dra
|
11
|
115
|
11
|
ii i
|
100
|
)1
|
11 11
|
3:dje
|
11
|
100
|
11
|
ii i
|
100
|
11
|
11 11
|
4:de
|
11
|
133,33
|
11
|
ii 5
|
c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för
export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spann¬
målens angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse
anmäles; skolande införseln åt den omalna och utförseln al den för-
malna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från hvilken,
därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln
jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtull-
kammare, under hvilken tullplatsen lyder;
d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass
på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej
mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom
kvarnen anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom,
att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalnings-
jBihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
produkt, än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på
nyssnämnda sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken
mjölet uttagits;
e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;
f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är
underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den
utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; sko¬
lande till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån
utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen
bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,
meddela attest, i hvilken varans utrönta netto vikt jämväl bör angifvas;
dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp
men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitu¬
tion enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan
hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;
g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och be¬
vakats under transporten till och inlastningen i fartyget, härom med¬
dela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga
intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;
li) att utförseln i öfrig! verificeras på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor, för Indika tullrestitution är medgifven;
i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmal¬
ning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till
hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt
k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution veder¬
börande äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hem¬
ställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tull¬
kammarens afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de
tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spann-
målskvantiteter;
dels ock under förutsättning af bifall härtill i § 9 mom. 4 b)
respektive § 13 mom. 4 b) i samma författningar skall, i förra fallet,
från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och i det senare, från och med
den 1 december 1911, upptagas i stället för där förekommande hänvisning
till »3 A) b)» eu hänvisning till »3 A) d)».
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta proto¬
koll utvisar.
Ur protokollet:
Emil Sundberg.
20
Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 218.
Bilaga.
Till Konungen.
Genom beslut den 20 sistlidne januari bär Eders Kungl. Maj:t
tillsatt en kommission, bestående af undertecknade ordförande och leda¬
möter, med uppdrag:
21
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
att utreda huruvida och på hvad sätt bestämmelserna i § 9 mom.
B A) tulltaxeunderrättelserna respektive § 13 mom. 3 A) i nådiga för¬
ordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910 må
kunna fullständigas därhän, att desamma tydligt beteckna antingen
hvad med finsiktadt mjöl afses eller huru styrkas skall, att till utförsel
angifvet mjöl är finsiktadt;
att utreda huruvida utöfver nu gällande bestämmelser och de nya
föreskrifter, till hvilkas utfärdande nyssberörda utredning må böra för¬
anleda, ytterligare kontrollbestämmelser till iakttagande af kronans
rätt i förevarande afseende äro erforderliga;
att under förutsättning att förenämnda utredningar gifva vid
handen, att på grundvalen af nu gällande stadgande!! kunna åväga¬
bringas nya föreskrifter, som, på samma gång de innebära full trygg¬
het för kronans rätt, icke omöjliggöra eller väsentligen hämma utförseln
af mjöl, framlägga förslag till sådana bestämmelser; äfvensom
att, därest ifrågavarande utredningar skulle gifva ett resultat,
som i det ena eller andra afseende! är motsatt det i föregående
punkt förutsatta, verkställa utredning, huruvida nu gällande lagstift¬
ning i ämnet, till vinnande af det i samma punkt angifna dubbla
syftet, lämpligen bör helt ersättas af nya bestämmelser och i sådant
fall afgifva förslag till dylika bestämmelser samt, för den händelse
ifrågavarande syfte på sålunda angifvet sätt icke synes kunna ernås,
afgifva det yttrande och förslag, hvartill omständigheterna må för¬
anleda.
Till kommissionen hafva öfverlämnats dels utdrag af statsråds¬
protokollet för den 20 januari 1911, innefattande statsrådets och
chefens för finansdepartementet yttrande vid ärendets föredragning in¬
för Eders Kungl. Maj:t, dels ock samtliga öfriga till detta ärende hörande
handlingar.
Kommissionen, som i anledning af förenämnda uppdrag funnit sig
böra framlägga ett inom kommissionen utarbetad! förslag till ändrad
lydelse af § 9 mom. 3 A) i underrättelserna till gällande tulltaxa samt
af § 13 mom. 3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande
varor den 4 juli 1910, får angående uppdragets fullgörande i under¬
dånighet anföra följande.
Bestämmelserna om tullrestitution vid utförsel af förmalningspro-
dukter af hvete, råg eller korn tillkommo på förslag af bevillningsut¬
skottet vid 1888 års Riksdag och voro föranledda af de vid nämnda
Riksdag beslutade spannmålstullarna.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
I fråga om syftet med bestämmelserna anfördes i Riksdagens
skrifvelse nr 5(i år 1888 följande, som öfverensstämde med bevillnings¬
utskottets yttrande i denna fråga (Betänkande nr 8 sid. 168).
'Enligt livad statistiska uppgifter gifva vid handen, har utförsel
af mjöl så godt som uteslutande ägt rum frän större handelskvarnar,
belägna i södra och västra delarna af vårt land. Denna utförsel består,
enligt hvad Riksdagen inhämtat, endast af finsiktadt mjöl. Det måste
anses ligga ej blott i kvarnindustriens utan ock i det svenska jord¬
brukets intresse, att detta förhållande måtte fortfara. För fram¬
bringande af prima finsiktadt mjöl motsvarande det, som af utländska
kvarnar åstadkommes, anser man sig behöfva blanda säd från olika
länder. Införsel af spannmål är därför nödvändig, äfven om vårt be¬
hof häraf skulle kunna tillgodoses inom landet. Det är då af vikt, att
den säd, som blifvit hit införd, åter kan utföras, så att den ej kommer
att tvärstanna inom landet och här nedtrycka spannmålsprisen.»
De föreskrifter, som år 1888 fastslogos af Riksdagen eller på
Riksdagens begäran utfärdades af Eders Kungl. Maj:t, gälla ännu i
hufvudsak oförändrade, då de åren 1889 ocli 1907 vidtagna ändringarna
endast röra oväsentliga delar och för nu föreliggande fråga i princip
icke äga någon betydelse. Ku gällande bestämmelser i detta ämne
hafva i allt väsentligt oförändrade öfverflyttats till § 13 mom. 3 A) i
den nya tulltaxeförordningen af den 4 juli 1910, hvilken emellertid
möjliggör en förlängning af ett år af den eljest bestämda tiden för
mjölets utförsel från Sverige, därest detsamma nämligen upplägges å
det i mom. 7 af samma § omförmälda restitutionsupplag.
Beträffande beskaffenheten af de produkter, livilka skulle be¬
rättiga till restitution, förekom i 1888 års författning, likasom nu ock
i den nya tulltaxeförordningen, endast den bestämmelsen, att mjöl
skulle vara finsiktadt. Härjämte innehöll författningsrummet då, lika¬
som hvad nu är förhållandet, bestämmelse, att vid restitutionens med¬
gifvande skulle iakttagas, att 100 kg. hvete ansåges lämna 75 kg. mjöl,
100 kg. råg eller korn 66Vs kg. mjöl och 100 kg. hvete eller korn
667.1 kg. gryn. Riksdagens ofvannämnda skrifvelse, nr 56, innehåller
emellertid ett uttalande rörande beskaffenheten af restitutionsberättigadt
mjöl, hvilket icke erhållit något som helst uttryck i författningen.
Angående frågan, huruvida restitution skulle beviljas för s. k. samman-
malet mjöl yttrades nämligen, att det skulle blifva vanskligt att afgöra,
»när ett mjöl verkligen är sammanmalen vara eller utgör en bland¬
ning af andra kvarnprodukter (s. k. sekunda- och eftermjöl samt kli),
för hvilka restitution ej är afsedd att gifvas».
23
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 218.
Af de till kommissionen öfverlämnade handlingar framgår, att
behofvet af den kommissionen förelagda utredningen kommit att främst;!,
sedan under senare delen af år 1910 svårigheter yppats att erhålla
nytt standardprof å finsiktadt rågmjöl för att tillhandahållas veder¬
börande tullförvaltningar till ledning vid tillämpningen af ofvannämnda
föreskrift i tulltaxeunderrättelserna, i hvad densamma gällde finsikta,dt
rågmjöl. Hvad handlingarna härom innehålla samt kommissionen i
öfrigt inhämtat, är i hufvudsak följande.
Under de första åren bestämmelserna i § 9 mom. 3 A) tulltaxe¬
underrättelserna tillämpades, ansåg man sig, innan tullrestitution be¬
viljades, för hvarje gång höra infordra skriftligt intyg af sakkunnig-
person (kvarntekniker) därom, att mjölet vore finsiktadt, men då detta
förfaringssätt förorsakade en afsevärd tidsspillan för vederbörande expor¬
törer och äfven i öfrigt medförde andra olägenheter, ingick generaltull¬
styrelsen den 19 april 1902 till Eders Kungl. Maj:t med underdånig
framställning om vidtagande af åtgärder i syfte att styrelsen skulle
erhålla ett standardprof för lägsta kvalitet finsiktadt rågmjöl, som finge
emot tullrestitution utföras. Med anledning af denna styrelsens skrif¬
velse, som var åtföljd af flere af styrelsen anskaffade mjölprof med bifo¬
gade intyg att desamma passerat siktduk nr 9, anbefallde Eders Kungl.
Maj:t tekniska högskolan att afgifva yttrande. Sedan högskolans sty¬
relse till Eders Kungl. Magt inkommit med ett af professorn vid hög¬
skolan, undertecknad Sellergren, i ärendet afgifvet yttrande, i hvilket
han, med framhållande af olämpligheten att fastslå ett mjöls kvalitet
endast efter siktduksnumret, dock under för handen varande förhållan¬
den ansåg sig kunna såsom standardtyp för lägsta kvalitet finsiktadt
rågmjöl förorda ett af nämnda prof, hvilket enligt intyg af två kvarn-
teknici af dem ansåges utgöra mjöl af sådan kvalitet, blef detta yttrande
den 26 september samma år af statsrådet och chefen för finans¬
departementet på nådigste befallning öfverlämnadt till generaltull¬
styrelsen jämte däri omförmälda mjölprof. Med skrifvelse den 9
oktober 1902 blefvo berörda yttrande i afskrift äfvensom mjölprof
af styrelsen öfversända till de tullförvaltningar, vid hvilka export af
rågmjöl under restitutionsanspråk kunde förväntas äga rum. Då
sedermera i början af år 1904 behof af nytt standardprof gjorde sig
gällande, ansåg sig styrelsen oförhindrad att på eget föranstaltande
låta anskaffa sådant, och på anmodan af styrelsen afgaf samma sak¬
kunnige, som tekniska högskolan i anledning af Eders Kungl. Maj:ts
befallning anlitat, utlåtande i ämnet, hvarefter styrelsen lät till veder¬
börande tullförvaltningar expediera ett af undertecknad Sellergren
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
gilladt standardprof. År 1907 upprepade styrelsen detta förfarande
och afsände till vederbörande tullförvaltningar ett nytt, af undertecknad
Sellergren då godkändt standardprof, för att tjäna vederbörande till
ledning för bedömande af frågan, huruvida rågmjöl, som under restitu-
tionsanspråk utfördes, uppfyllde det i tulltaxeunderrättelserna föreskrifna
villkor, att mjölet skulle vara finsiktadt. Då under år 1910 från
åtskilliga tullkamrar inkommit rekvisitioner af normalprof å finsiktadt
rågmjöl samt 1907 års prof icke fanns kvar i tillräckliga kvantiteter
blefvo under sistlidne september månad af generaltullstyrelsen åtgärder
vidtagna för anskaffande af nytt standardprof. Dessa ledde emellertid
icke till önskadt resultat, enär det anskaffade profvet var underlägset
det förutvarande samt undertecknad Sellergren ej längre ville ensam
påtaga sig ansvaret för fastställandet af prof. På grund häraf hade
styrelsen i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne november hos Eders
Kungl. Maj:t gjort framställning om åtgärder för fastställande af
erforderligt standardprof på lägsta kvalitet finsiktadt rågmjöl, som
mot tullrestitution finge utföras, i sammanhang hvarmed styrelsen ut¬
talade den uppfattning, att för framtiden dylikt standardprof borde i
slutet af hvarje år fastställas att gälla under nästföljande kalenderår.
I anledning häraf har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den
2 december 1910 dels anbefallt tekniska högskolan och landtbruks-
akademiens förvaltningskommitté att afgifva gemensamt underdånigt
utlåtande i det af generaltullstyrelsen angifna syftet, dels ock, då på
grund af hvad i ärendet förekommit tvekan syntes kunna råda, huru¬
vida enbart fastställande af standardprof — äfven om detta förnyades
för hvarje år — vore tillfyllest för att betrygga uppnåendet af syftet
med Riksdagens beslut af år 1888 angående restitution af tull vid
export af finsiktadt mjöl af råg, sådant detta syfte framginge af be¬
villningsutskottets betänkande nr 8 vid sagda års Riksdag, anbefallt
generaltullstyrelsen att taga i öfvervägande, huruvida ej nya eller
ändrade föreskrifter vare sig i tulltaxeunderrättelserna, respektive för¬
ordningen med tulltaxa för inkommande varor, eller i öfrigt kunde
befinnas nödiga för sagda syftes ernående, samt att snarast möjligt
inkomma till Eders Kungl. Maj:t med det yttrande och förslag, hvar¬
till omständigheterna kunde föranleda.
Till åtlydnad af sålunda mottagen befallning hafva tekniska hög¬
skolan och landtbruksakademiens förvaltningskommitté med skrifvelse
den 18 december 1910 såsom underdånigt utlåtande öfverlämnat ett
af undertecknade Klason, Sellergren, Juhlin Dannfelt och Ekstrand
såsom särskildt utsedda delegerade afgifvet betänkande, däri uttalats,
25
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
bland annat, att såsom lämpligt standardprof å lägsta kvalitet fin sik -
tadt rågmjöl, som mot tullrestitution finge utföras, kunde anses det
prima eller först uttagna mjöl, som vid förmalningen erhållits med en
utvinningsprocent från 0 till ocli med 66 ‘“/s och som passerat sikt nr
9, samt att af särskildt angifna skäl dylikt standardprofs åstadkom¬
mande syntes böra uppdragas åt en för ändamålet särskild tillsatt
kommission af sakkunnige.
Sedermera har till åtlydnad af den i berörda nådiga bref den 2
december 1910 meddelade befallning generaltullstyrelsen den 17 januari
1911 afgifvit särskildt underdånigt utlåtande, däri styrelsen på anförda
grunder förmält sig hafva kommit till den åsikten, att en omarbetning
af bestämmelserna i § 9 mom. B A) tulltaxeunderrättelserna i dess helhet
— och i sammanhang därmed af § 13 mom. 3 A) tulltaxeförordningen —
vore af behofvet påkallad, och att de nya bestämmelserna möjligen
borde enligt förebilden från Tyskland grundas på principen af olika
restitutionsbelopp för olika utbytesklasser.
I detta sammanhang torde böra erinras, att Riksdagens senast
församlade revisorer framställt anmärkning emot beskaffenheten af det
■år 1907 till tullmyndigheterna utsända standardprofvet å finsiktadt
rågmjöl. I sin den 30 november 1910 afgifna berättelse förklarade
sig nämligen revisorerna vilja fästa Riksdagens synnerliga uppmärk¬
samhet, bland annat, därå att af den undersökning, revisorerna låtit
anställa i fråga om tillämpningen af § 9 mom. 3 A) tulltaxeunderrät¬
telserna, i hvad detta författningsrum afsåge rätt till restitution af
tull för omalen råg vid utförsel af finsiktadt rågmjöl, syntes tydligt
framgå, att så länge nyssnämnda prof utgjorde en viktig grund för
bedömande, huruvida restitutioner borde utbetalas, en kvarnägare kunde
på statens bekostnad bereda sig betydande vinst, hvilket uppenbarligen
strede mot lagstiftningens syfte. Huru en kvarnägare kunde tänkas
emot detta syfte beredas eu vinst, angåfvo revisorerna genom följande
uttalande: »Beskaffenheten af det fastställda normalprofvet synes så¬
lunda möjliggöra, att en kvarnägare utmaler rågen till 60 å 65 procent
och behåller produkten för den inländska marknaden, att han därefter
uttager några procent blandning af mjöl och eftermjöl och anmäler
denna kliblandade produkt till restitution såsom finsiktadt rågmjöl,
för hvilket han sålunda af svenska tullverket lyfter restitution med
ett belopp af fem kronor 55 öre per 100 kg. vid detta mjöls expor¬
terande till utlandet.» Häraf synes framgå, att enligt revisorernas
åsikt ett rågmjöl för att berättiga till restitution skall vara framställdt
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. 4
26
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
i eu ' första förmalning intill viss procent utan frånskiljande af någon
de! af döt bättre mjölet, och än tydligare uttala revisorerna denna sin
åsikt rörande lagstiftningens syfte i det yttrande rörande ett normal¬
mjöls beskaffenhet, som förekommer i slutet af följande revisorernas
anförande: »Tullverket har att kontrollera, att det finsiktade mjölet,
för hvilket enligt dessa bestämmelser kvarnägare vid export äger åt¬
njuta restitution, är af fullgod beskaffenhet, och fastställer general¬
tullstyrelsen för sådant ändamål ett normalmjöl, hvilket gifvetvis bör
vara af normal spannmål, förmålet intill ofvan angifha procent» (d. v. S:
66 Va).
Gent emot denna revisorernas uppfattning har i infordrade ytt¬
randen öfver anmärkningen anförts
dels af generaltullstyrelsen, att styrelsen ansett och fortfarande an-
såge, att för åtnjutande af restitution af erlagd tull för spannmål vid
export af mjöl, hvarom i tulltaxeunderrättelserna stadgas, endast och
allenast varans egenskap af fxnsiktad eller icke vore bestämmande för,
huruvida dylik restitution finge beviljas, samt att hvad författningen
innehölle därom, att 100 kilogram omalen spannmål ansåges lämna en
viss procent mjöl, uteslutande afsåge beräkningsgrunden för restitutionen;
äfvensom att mjölprofven — såsom här ofvan relaterats — städse blifvit
fastställda af sakkunnig person;
dels och af justitiekanslersämbetet, att för erhållande af restitu¬
tion af erlagda tullafgifter vid export af rågmjöl författningarna icke
uppställde annat villkor i fråga om mjölets beskaffenhet, än att det
skulle vara finsiktadt.
Hvilken verkan de nuvarande bestämmelserna haft i praktiken,
utvisar den undersökning kommissionen låtit verkställa rörande be¬
loppen af beviljad tullrestitution vid utförsel af förmalningsprodukter
af spannmål. Resultatet af denna undersökning, hvilken omfattar hela
den tid, ifrågavarande restitutionsbestämmelser varit gällande, eller
från och med den 1 juli 1888 till och med år 1910, är sammanfattadt
i en vid kommissionens betänkande såsom bilaga fogad uppgift.
(Bilagan A.) Af denna framgår, att ingen restitution förekommit för
kornmjöl eller för hvetegryn; att restitution för korngryn icke före¬
kommit sedan år 1888, då ett parti sådana gryn exporterats; att till
år 1899 exporten af hvetemjöl hvarje år, i regel högst betydligt, öfver-
stigit exporten af rågmjöl men att tiden från och med nämnda år
utan undantag visar ett motsatt förhållande, att sammanlagda restitu-
tionsbeloppet för hvetemjöl och rågmjöl frän år 1901, som utvisar
27
Kung!. Majds Nåd. Proposition No 213.
högsta restitutionssiffran för hela tidsperioden 416,028 kronor 1 öre,
med vissa undantag dock i stort sedt varit i sjunkande och för hvart-
dera af åren 1908 och 1910 icke uppgått till 100,000 kronor.
För att lämna tillfälle till jämförelser har kommissionen ansett
sig böra likaledes härvid såsom bilaga foga en från generaltullstyrelsen
erhållen tablå, utvisande dels importen under nämnda tidsperiod, ai
hvete och råg, malen och omalen. med särskild uppgift angående mjöl-
iinporten från Tyskland dels och exporten under samma tid af omalen
hvete och råg. (Bilagan B.)
Den verkställda utredningen gifver vid handen, att restitutions-
förmånen icke blifvit använd i någon stor utan snaiare i helt ringa
omfattning. Så utgjorde till exempel den export från Sverige af råg¬
mjöl, som under åren 1908, 1909 och 1910 föranledt tullrestitution,
tillhopa 5,218,234 kg., under det att samma tre år importen till Sverige
af nämnda vara, enbart från Tyskland uppgick tillhopa till 38,251,30o
kg., däraf på sistlidet år ensamt belöpte 17,669,623 kg.
Vid eu jämförande granskning af import och export rinner man
vidare, att det af 1888 års Riksdag uttalade önskemålet med afseende å
återutförsel af till Sverige införd säd i så ringa grad motsvarats af
verkliga förhållandet, att till exempel för sistförfluten tre åren im¬
porten af hvete och råg, malen och omalen, öfverstigit exporten med
följande kvantiteter
Detta oaktadt synes kommissionen, att restitutionsrätten bör
bibehållas. Ofvannämnda af 1888 års Riksdag uttalade skäl för dessa
.bestämmelsers införande bär nämligen fortfarande giltighet och är af
särskild vikt dels under sådana år, då på grund af riklig skörd det
allmänna importbehofvet nedgått och hufvudsakligen omfattar de till
uppblandning med vår inhemska spannmål för framställning af prima
mjöl erforderliga utländska sädesslagen, dels ock under sådana år, då
behofvet att för nämnda ändamål importera utländsk spannmål steg¬
i) Vid' beloppens uträknande hafva de i Bil. A. upptagna respektive mjölkvän-
titeterna ökats med den export, :som från gränstrakterna mot Norge förekommit till
190S
kg.
hvete...........
hvetemjöl1)
råg .............
rågmjöl1) ..
206,748.609
10.596.984
54^379.574
1.949.242
192.353,546 184,596,255
6,198,485 7,760,659
82,875,853 71,288,556
10,107,567 16,293,682
detta land.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
rats^på grund af den inhemska skördens dåliga beskaffenhet. Om icke
i båda dessa fall mjölprodukterna skulle kunna exporteras, komme
detta att försvåra afsättningen af den inhemska spannmålen och ytter¬
ligare sänka de i sådana tider redan tryckta spannmålsprisen.
Med denna utgångspunkt har kommissionen vidare att taga under
öfvervägande, huru den brist, som på sätt ofvan angifves förefinnes i
författningsbestämmelserna, bast skulle kunna undanrödjas och afhjälpas.
Generaltullstyrelsen har, såsom ofvan anförts, uttalat den åsikten, att vid
en omarbetning af ifrågavarande restitutionsbestämmelser desamma
möjligen borde . enligt förebilden från Tyskland grundas på principen
af olika restitutionsbelopp för olika utbytesklasser.
Då i Tyskland kvarnindustrien nått en mycket hög utveckling
och exporten därifrån af förmalningsprodukter är synnerligen betydande,
'har kommissionen ansett sig böra, innan kommissionen vidare ingår
på sitt uppdrag, här redogöra för hufvuddragen af den i nämnda land
gällande lagstiftningen om de förmåner, som åtnjutas vid utförsel af
förmalningsprodukter af spannmål, hvarjämte lämnas några kortfattade
uppgifter angående lagstiftningen i detta ämne i ett par andra länder.
I Tyskland finnas hithörande bestämmelser meddelade i Zolltarif-
gesetz af den 25 december 1902, hvilken trädt i kraft den 1 mars
1906, samt i Linfuhrscheinordnung af den 17 februari sistnämnda år
med däruti enligt kungörelse af den 30 juli 1909 vidtagen förändring.
Ifrågavarande författningar innehålla i hithörande delar hufvudsakligen
följande.
Vid utförsel från Tyska riket af råg, hvete, spelthvete, korn,
hafre, bohvete och trindsäd meddelas — under förutsättning att den
utförda mängden af hvarje särskildt slag uppgår till minst 500 kg.
netto på begäran bevis, s. k. »Einfuhrscheine», lydande på visst
tullbelopp, motsvarande hvad som skolat i tull erläggas vid införsel af
en varukvantitet, lika med den utförda, enligt den fördragsenligt gällande
tullsatsen för denna vara. Sadant införselbevis berättigar innehafvare!!
att vid hvilken tullplats som helst inom tullområdet inom sex månader
från dagen för utställandet i stället för kontant betalning använda be¬
viset i afräkning vid erläggande af tullafgift för spannmål af ofvan-
nämnda slag och trindsäd eller för obrändt kaffe eller petroleum. I
fråga om de två sistnämnda varuslagen gäller beviset äfven tullbelopp,
för hvilkas erläggande kredit åtnjutits; beträffande åter tull för spann¬
mål och trindsäd ifragakommer icke detta, enär enligt den allmänna
bestämmelsen i § 12 Zolltarifgesetz kredit för tull å dessa varor icke
må åtnjutas.
29
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
Enahanda rätt till införselbevis tillkommer innehafvare af kvarnar
och mälterier vid utförsel af produkter, som af dem själfva blifvit
framställda af nämnda slag af spannmål eller af trindsäd ur den fria
samfärdseln inom landet. Innehafvare af kvarn eller mälteri, som vill
begagna sig af denna rätt, måste förskaffa sig ett för kalenderåret
gällande tillståndsbevis och förbinda sig att å hvilken tid som helst
lämna tullverkets vederbörande tjänstemän tillfälle att granska affärens
böcker, hvilka skola meddela upplysning om rendementsförhållandet med'
afseende å utförselvaran. Tillståndsbeviset skall angifva den maximi-
kvantitet, som under året må mot införselbevis utföras, och bestämmes
denna kvantitet med hänsyn till driftens omfattning vid kvarnen. Det
för erhållande af införselbevis fastställda viktminimum af 500 kg. afser
i fråga om kvarn- och m älteripr o dukter den kvantitet spannmål eller
trindsäd, som enligt viss beräkningsgrund motsvarar de utförda pro¬
dukterna. I fråga om mjöl af råg och hvete finnas fastställda vissa
klasser, inom hvilka. utbytesprocenten är en gång för alla bestämd,
likaså är utbytesprocenten för malt af korn eller hvete fastställd till
visst bestämdt belopp. I fråga om mjöl af hafre, korn, majs, bohvete
eller trindsäd, malt af råg eller hafre samt åskilliga andra fabrikater
af spannmål eller trindsäd, däribland sammanmalet mjöl af råg eller
hvete (Schrot), fastställes däremot utbytesprocenten för hvarje särskild
fabrik af vederbörande myndighet eller, därest på inneliafvarens be¬
gäran fabriken blifvit ställd under fortvarande kontroll från tullverket,
efter det vid förmalningen utrönta verkliga utbytet. Utbytesprocenten
för sammanmalet mjöl må dock icke bestämmas lägre än 96 procent,
De för råg- och livetemjöl fastställda utbytesklasserna äro följande,
(Einfulirscheinordnung § 4.) Procenttalen angifva produktens förhål¬
lande till den förmalna spannmålsmängden.
A. Rågmjöl.
.......... 0 till och med 60 procent
öfver 60 » » »65 »
.......... 0 » » » 65 »
B. Hvetemjöl.
1 klassen .......................................................... 0 till och med 30 procent.
2 » .................................................. öfver 30 » » »70 »
1 klassen
2 »
30
|
|
Kungl.
|
Maj:ts Nåd. Proposition
|
N:o
|
218.
|
|
|
3
|
klassen ...........
|
|
..................... öfver
|
70
|
till
|
och med
|
75
|
procent
|
:4
|
» ■
|
|
|
|
0
|
»
|
» »
|
70
|
>:•
|
5.
|
• ' »
|
|
|
|
0
|
»
|
» ■»
|
75
|
|
|
Vid
|
beräkningen motsvara
|
|
|
|
|
|
60
|
kg. rågmjöl
|
af 1 utbytesklassen .........
|
|
|
...... 95
|
kg.
|
råg
|
5
|
|
»
|
» 2
|
» .........
|
|
|
5
|
»
|
»
|
65
|
' »
|
■ ».'
|
» 3
|
». .........
|
|
|
....... 100
|
»
|
>>
|
30
|
: » hvetemjöl
|
»i
|
» .........
|
|
|
....... 45
|
»
|
hvete *)
|
40
|
. >>
|
»
|
» 2
|
» ’ .........
|
|
|
....... 47
|
»
|
>>
|
5 '
|
»,
|
»
|
» 3
|
» . .
|
|
|
....... 5
|
»
|
» .
|
70
|
• f
|
»
|
. » 4
|
»• .........
|
|
|
....... 95
|
»
|
»
|
75 !
|
• •»
|
»
|
» 5
|
» ........
|
|
|
....... 100
|
»
|
»
|
|
Vid
|
export
|
motsvar
|
a således 100 kg.
|
|
|
|
|
|
råg
|
mjöl
|
af 1 klassen.. ..
|
|
|
|
.. 158.33
|
kg.
|
råg
|
|
»
|
» 2
|
» ....
|
|
|
|
. 100
|
»
|
»
|
|
;>
|
» 3
|
» .....
|
|
|
|
. 153.85
|
»
|
»
|
hvetemjöl
|
» i
|
» .....
|
|
|
|
. 150
|
»
|
hvete *)
|
|
»
|
» 2
|
» .....
|
|
|
|
. 117.50
|
»
|
»
|
|
»
|
» 3
|
» .....
|
|
|
|
. 100
|
»
|
»
|
|
»
|
» 4
|
» .....
|
|
|
|
. 135.71
|
»
|
»
|
|
»
|
» 5
|
» .....
|
|
|
|
133.3 3
|
»
|
»
|
Införselbevis utfärdas icke för råg- eller hvetemjöl, som utvunnits
under högre utbytesförhållande än 65 resp. 75 procent, ej heller för
blandningar af sådant mjöl med finare mjöl (såsom förut anförts gäller
detta dock icke sammanmalet mjöl) ej heller för blandningar af förmal-
ningsprodukter, framställda af olika sädesslag.
Exportangifningsinlagan skall angifva bland annat, inom hvilken
utbytesklass mjölet har utvunnits^ samt innehålla försäkran, att mjölet
blifvit fraxnställdt af spannmål eller trindsäd ur den fria samfärdseln
inom landet.
Vidare är att märka, att i fråga om rätt till erhållande af in¬
förselbevis varans uppläggande å s. k. offentligt upplag eller å privat
upplag under kronans lås är likställdt med varans utförsel. (Bestämmelse
:ij I Einfuhrscheinordnung bestämdes ursprungligen, att vid beräkning af införsel¬
bevisen för hvetemjöl af lista klassen 30 kg. mjöl skulle motsvara 48 kg. hvete och
100 kg. mjöl 160 kg. hvete, men ofvan intagna förändringar i detta afseende påbjödos
genom en rikskanslerns kungörelse den 30 juli 1909.
Ktmgl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 218. 3-1
af liknande innebörd finnes meddelad i svenska tulltaxeförordningen
den 4 juli 1910, § 13 mom. 7 angående >restitutionsupplag».)
Särskilda föreskrifter finnas meddelade rörande den undersökning,
som af vederbörande tullmyndighet skall verkställas beträffande råg-
och hvetemjöl, hvilket med anspråk på införselbevis anmälts till utförsel.
Denna undersökning grundas i första hand på en jämförelse med officiellt
fastställda, till myndigheterna utdelade proftyper å mjöl motsvarande
de olika utbytesklasserna.
Enligt hvad kommissionen särskild! inhämtat framställas prof-
typerna, nya för hvarje år, å tyska mjölnarförbundets försöksanstalt
vid Kung!, landtbrukshögskolan i Berlin. Till deras förmalning användes
spannmål dels från olika delar af Tyska riket dels ock från utlandet
i en för hvarje år bestämd, hufvudsakligen på skördeförhållandena
beroende inbördes proportion, som, sedan yttranden inhämtats från
kvarnar i rikets olika delar, fastställes under medverkan af, bland andra,
representanter för landtbruket och kvarnindustrien. Såsom grundsats
för typernas framställande har uppgifvits gälla, bland annat, att prof-
typerna skola vara genomsnittstyper och att således till deras fram¬
ställande icke må utväljas hvarken elitkvaliteter eller särskild! dåliga
kvaliteter.
Proftyperna gälla med vissa modifikationer endast det kalenderår,
för hvilket desamma blifvit fastställda, och de mjölpartier, Indika under
samma år expedieras. Undersökningen verkställes, om jämförelsen i
torrt tillstånd icke är tillfyllest, efter mjölets fuktande med vatten
(pekarisering), då skillnad i färg tydligare framträder. Om en jäm¬
förelse med typerna gifver anledning till allvarliga tvifvelsmål angående
anmälningens riktighet, kunna tullmyndigheterna, därest exportören
icke åtnöjes med mjölets hänförande till en lägre utbytesklass, om sådan
finnes, påkalla ett utrönande af askhalten. Detta måste alltid ske, om
exportören påyrkar detsamma. För sådant ändamål skall ofördröjligen
ett prof af mjölet på minst 100 gram jämte meddelande om den an¬
mälda utbytesklassen öfversändas till tyska mjölnarförbundets nyss om-
förmälda försöksanstalt i och för utrönande af askhalten och afgifvande
af utlåtande öfver varan. Har icke heller genom verkställdt prof på
askhalten anmälningens riktighet blifvit styrkt, eller har utan före¬
gående pröfning af askhalten ansökan om varans hänförande till den
anmälda klassen blifvit afslagen på grund af jämförelse med proftypen,
skall det tillåtas anmälaren att med stöd af sina böcker bevisa, att
varan blifvit framställd inom den uppgifna klassen.
Kostnaderna för undersökning rörande askhalt, som icke utfaller
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
till exportörens förmån, skola gäldas af denne, därest icke heller genom
lians böcker bevisas, att varan blifvit framställd inom den uppgifna
klassen.
Bekräftande uppkomsten ock utvecklingen af det tyska systemet
med »Einfuhrscheine» känvisas till tulltaxekommitténs betänkande den
3 maj 1909, del I sidorna 285—289.
Den franska lagstiftningen om tullfriket för spannmål, använd
till framställning af mjöl för export, är grundad på systemet med
»admission temporaire», d. v. s. tullfri disposition inom landet under
viss tid af eljest tullpliktiga varor, afsedda att i förädladt skick åter-
utföras. Nu gällande föreskrifter finnas intagna i »Observations pré-
liminaires» till franska tulltaxan och äro bestämda genom lag den 4
februari 1902.
Spannmålen får emot deposition af belöpande tullafgift af kvarn¬
ägare disponeras under två månader, inom hvilken tid mjölet skall
utföras. Afräkningen å depositionsbevisen vid utförsel af mjöl grundas
på vissa utbytestal, bestämda för de särskilda mjölsorterna efter deras
utvinningsprocent (50, 60, 70 eller 80 procent). Mjölet skall öfverens¬
stämma med fastställda officiella typer.
De norska bestämmelserna rörande restitution af erlagd tull för
spannmål vid utförsel af förmalningsprodukter innehållas i finans- och
tulldepartementets cirkulär den 15 februari 1888 och äro grundade på
samma principer som gällande svenska bestämmelser, med hvilka de
ei‘bjuda stor likhet; dock är restitution medgifven äfven vid utförsel
åt sammanmalet mjöl. Beträffande restitutionens beräknande gäller,
att af sammanmalet mjöl samma kvantum mjöl och spannmål svara
emot hvarandra, hvaremot af siktadt hvetemjöl räknas 75 kg. och af
annat siktadt mjöl samt af gryn 66 2!3 kg. på 100 kg. spannmål. In¬
förseln åt den mot förmalningsprodukterna svarande spannmålen skall
hafva ägt rum inom de sistförflutna fyra kvartalen.
Den ofullständighet i de nu gällande restitutionsbestämmelserna,
som föranledt behofvet af deras omarbetande, ligger däri, att de icke
tydligt utmärka, hvad med finsiktadt mjöl afses eller huru styrkas
skall, att till utförsel angifvet mjöl är finsiktadt.
För närvarande är i och för restitutionens beräknande bestämdt,
att 100 kg. hvete anses lämna 75 kg. finsiktadt mjöl och 100 kg. råg
eller korn 66 ~/s kg. finsiktadt mjöl. Visserligen är detta utbytesför¬
hållande i författningen icke uttryckt såsom en fordran på det expor¬
terade mjölets verkliga kvalitet utan endast såsom en grund för ut-
33
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
räknande af restitutionsbeloppet, men bestämmelsen är ju tydligen stödd
på undersökningar om det verkliga utbytet vid framställande af fin-
siktadt mjöl. Detta framgår äfven af Riksdagens skrifvelse nr 56 år
1888, hvarest angående denna fråga yttrades följande:
»I Tyskland, hvarifrån vår kvarnindustri har att utstå den skar¬
paste konkurrensen, har man ock medgifvit restitution, dock endast
vid utförsel af finsiktadt mjöl. I nämnda land är bestämdt, att vid
utförsel af 65 kg. rågsikt erhålles åter tullen för införda 100 kg. råg
och för samma kvantitet hvete vid utförsel af 75 kg. hvetesikt. När
en kvarn ställer sig under offentlig kontroll, så att full garanti vinnes
öfver utbytet, erhålles dock restitution efter det erhållna resultatet,
äfven om detta skulle vara lägre. I allmänhet är vår spannmål tjock-
skaligare än den utländska och lämnar följaktligen ett något mindre
utbyte af fint mjöl. Häraf skulle kunna dragas den slutsats, att en
lägre utbytesprocent än den i Tyskland gällande borde hos oss bestäm¬
mas. Riksdagen har emellertid ej ansett sig böra gifva en dylik före¬
skrift, innan man kunnat, på erfarenhet från olika håll, bilda sig en
föreställning om, hvilka siffror äro de rätta. Riksdagen har fastmer
beslutit en höjning af utbytesprocenten för rågsikt från i Tyskland
gällande 65 procent till i Norge bestämda 66 73 procent, hvilken ut-
bytessiffra äfven föreskrifvits vid förmalning af gryn för vinnande af
öfverensstämmelse med bestämmelserna i Norge, till hvilket land största
delen af vår mjölexport går. Utbytet vid hveteförmalning är däremot
i Norge fastställdt till samma belopp som i Tyskland, eller till 75
procent.»
I det af Eders Kungl. Maj:t från tekniska högskolan och landt-
bruksakademiens förvaltningskommitté infordrade yttrande i fråga om
fastställande af standardprof å finsiktadt rågmjöl har redan framhållits,
att, därest de nu gällande restitutionsbestämmelserna för rågmjöl skulle
i enlighet med den uppfattning, som 1910 uttalats af Riksdagens revi¬
sorer, tolkas så, att sådant mjöl icke skulle vara restitutionsberättigadt
i andra fall, än då det såsom en kvalitet fullt uttagits från 0 till högst
66 73 procent, detta kunde antagas komma att förhindra vidare utförsel
af rågmjöl från Sverige. Enligt kommissionens åsikt torde detta an¬
tagande vara fullt riktigt, enär eu sådan kvalitet, enligt hvad inom
kommissionen blifvit upplyst, icke röner någon efterfrågan i de länder,
till hvilka export skulle ifrågakomma. En tolkning af nu gällande
bestämmelser på detta sätt måste således åstadkomma den verkan, att
det af Riksdagen uttalade syftet med 1888 års bestämmelser blefve
förfeladt. Med afseende härå bör naturligen icke heller i eventuella
Bihang till Iliksd. prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 153 Höft. 5
34
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
nya bestämmelser restitutionsrätten inskränkas genom en föreskrift om
sådan fordran på lägsta kvalitet, utan torde restitutionsberättigadt
mjöl böra, efter exemplet från Tyskland, uppdelas i flera kvaliteter,
i möjligaste män bestämda i öfverensstämmelse med de typer, som å
den utländska marknaden röna efterfrågan. Detta förfaringssätt torde
böra tillämpas icke blott med afseende å rågmjöl utan äfven å livete-
mjöl. Genom en sådan uppdelning vinnes äfven den fördelen, att de
särskilda mjölkvaliteterna kunna tilläggas större eller mindre värde
för restitutionens beräknande allt efter deras olika grad af finhet och
att således ett sämre mjöl icke kommer att berättiga till restitution
efter samma beräkningsgrund som ett bättre.
Vid det förhållande att kommissionen sålunda ansett, att resti¬
tutionsberättigadt mjöl bör uppdelas i olika klasser, synes den för
sådant mjöl nu använda beteckningen »finsiktadt mjöl» icke vidare
böra begagnas. Denna beteckning, som åstadkommit ovisshet i gäl¬
lande bestämmelsers tillämpning, därigenom att den icke nu användes
i den tekniska tenninologien för betecknande af viss kvalitet utan blott
i allmänhet afser ett mjöl af jämförelsevis hög kvalitet, skulle icke
kunna begagnas utan en definition af hvad därmed i författningen
borde förstås, men, då i allt fall gränserna mellan de olika mjölklas¬
serna måste särskildt angifvas, synes icke någon beräknad fördel med
beteckningens bibehållande gifva anledning till uppkonstruerande af eu
dylik definition.
De år 1888 i Tyskland gällande gränserna för uttagande af råg¬
mjöl och livetemjöl, som vid export skulle föranleda tullfrihet för
spannmål, gälla fortfarande, ehuru såsom af förut lämnade redogörelse
framgår, mjölet uppdelats i särskilda klasser efter dess kvalitet. Lägsta
kvalitet restitutionsberättigadt rågmjöl skall vara uttaget från öfver
60 till och med 65 procent och lägsta kvalitet sådant hvetemjöl från
öfver 70 till och med 75 procent.
Det har blifvit ifrågasatt, att gränserna för lägsta klass restitu¬
tionsberättigadt rågmjöl skulle bestämmas till desamma som i Tyskland.
I fråga härom torde till en början böra erinras, att, då man 1888 icke
ansåg sig förhindrad att bestämma gränsen för förmalningen af dylikt
mjöl till 66 % procent, synes så mycket mindre skäl föreligga att nu
sänka denna siffra, som dels förmalningstekniken sedan år 1888 varit
stadd i ständig utveckling och förbättrade metoder alltjämt framkom¬
mit för utvinnande af mjölet så fullständigt som möjligt och i renaste
form, och dels den till förmalning använda rågen nu i allmänhet är
af bättre kvalitet än då. Den erfarenhet, som 1888 års Riksdag an¬
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218. 35
sett böra läggas till grund för de rätta siffrorna i berörda hänseende,
har just, enligt hvad representanterna för kvarnindustrien upplyst,
gifvit vid handen, att en utvinningsprocent för rågmjöl af 66 ~ls procent
kan anses för den normala vid användning af medelgod råg samt att
vid förmalning af god råg man kommer ända till 68 procent.
En undersökning af förutsättningarna för ifrågavarande tullrestitu-
tion synes äfven teoretiskt tala emot en förändring i antydda riktning.
Då en lägsta gräns — till exempel 66 2/3 procent — fastställes för
restitutionsberättigadt mjöl, afses härmed, att de produkter, som där¬
efter kunna uttagas ur den förmalna sädeskvantiteten, icke till någon
del skola drabbas af den erlagda tullen. Af 100 kg. spannmål erhålles
66 2/3 kg. mjöl och vid utförseln af denna kvantitet vare sig såsom
en eller flera kvaliteter restitueras de för 100 kg. spannmål i tull
erlagda 3 kronor 70 öre. Om gränsen för restitutionsberättigadt mjöl
sättes lägre, till exempel vid 65 procent, innebär detta, att för de af
100 kg. spannmål utmalna 65 kg. mjöl samma tullbelopp, 3 kr. 70 öre,
restitueras och att kvarnägaren har den vinsten, att de 1 2/:) kg.
mjöl, som kunna uttagas efter exporterade 65 kg., kunna inom Sverige
säljas utan bördan af någon tull. A andra sidan skulle naturligen, om
gränsen sattes till så högt procenttal, att därinom icke kunde fullt
utvinnas ett verkligt marknadsgiltigt mjöl, detta innebära en förlust för
kvarnägaren, då han icke finge restitution för hela den spannmålskvan-
titet, som i verkligheten åtgått för mjölets framställande.
Häraf torde framgå, att gränssiffran för mjölets utmålning bör
bestämmas så, att den kommer närmast möjligt men icke öfverskrider
den gräns, inom hvilken under normala förhållanden en af konsum¬
tionen såsom verkligt mjöl betecknad vara kan erhållas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har kommissionen funnit
högsta procenttal för förmalning af restitutionsberättigadt rågmjöl böra
såsom hittills bestämmas till 66 2/3 procent.
Hvad hvetemjöl beträffar synes ingen anledning hafva förekommit
att såsom högsta utbytesprocent föreslå annan siffra än den för utby¬
tets beräkning nu gällande, eller 75 procent, hvilken är densamma,
som i berörda hänseende gäller i Tyskland.
Den naturliga grunden för fastställande af olika utbytesklasser
af mjöl i och för restitutionsbeloppets beräknande är gifvetvis den in¬
delning af mjölet i olika kvaliteter, som efter fordringarna på den
utländska marknaden måste följas af de exporterande kvarnarna.
Beträffande rågmjöl har kommissionen inhämtat, att med hänsyn
till denna princip hos oss liksom i Tyskland en indelning i tre klasser
36
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 218.
kunde anses lämplig, en högsta och en lägsta klass och en mellan¬
klass, representerande det mjöl, som i eu förmalning uttagits från 0
till högsta medgifna utvinningsprocent för rågmjöl. Högsta klassen
har ansetts böra omfatta procenttalen 0 till och med 60 och lägsta
klassen procenttalen öfver 60 till och med 66 %. Det inom sistnämnda
klass fullt utvunna mjölets vikt bör få vid restitutionens beräknande
motsvara samma vikt af omalen spannmål.
Det har visserligen, med hänvisning till gränssiffrorna för den mot¬
svarande tyska klassen — öfver 60 till och med 65 procent — blifvit
ifrågasatt, huruvida det kunde vara riktigt att för den föreslagna
klassen beräkna samma afräkningsvärde — lika vikt mjöl som spannmål
— som för nämnda tyska, oaktadt i förslaget i förhållande till den
tyska klassen slutsiffran blifvit flyttad framåt utan att begynnelse¬
siffran fått motsvarande flyttning bakåt. Men häremot torde få fram¬
hållas ej mindre förmalningsteknikens förut omförmälda utveckling än
äfven sträfvandena att erhålla mjölrik spannmål, hvilka båda omständig¬
heter kraftigt bidragit till vinnande af hög procenthalt mjöl.
Sedan kommissionen sålunda beträffande gränserna för lägsta
klass restitutionsberättigadt rågmjöl kommit till ofvan angifna resul¬
tat, hvilket vinner stöd jämväl af hvad under rubriken »Beräkning
af restitutionen» anförts i den såsom Bilagan C vid betänkandet fogade
redogörelse för af undertecknad Klason verkställda askkal tbestämningar
å rågmjöl, innebär kommissionens förslag till utbytesklasser för råg¬
mjöl i öfrigt ingen annan afvikelse från den i Tyskland gjorda klass¬
uppdelningen än den, som beträffande tredje klassen betingas af för¬
slaget om högsta utbytesprocentens bestämmande till 66 I 2/3 i stället
för i Tyskland gällande 65. Visserligen torde, såsom förut anförts,
åtminstone under de nu på den utländska marknaden rådande förhållan¬
dena, någon nämnvärd export af till tredje klassen hänförligt mjöl
icke vara att förvänta, men för fullständighetens skull och för an¬
vändning i möjligen förekommande fall synes denna klass jämväl böra
medtagas i systemet.
Klasserna skulle sålunda för rågmjöl blifva följande:
1 klassen..................... 0 till och med 60 procent
2 » ........... öfver 60 » » » 66 % »
3 » ...................... 0 » » » 66";; »
I fråga om hvetemjölet är att observera, att i den tyska lag¬
stiftningen, såsom i redogörelsen för densamma redan blifvit anmärkt,
år 1909 den förändringen vidtagits, att det till första utbytesklassen
87
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
hänförliga livetemjölets motsvarighetsförhållande till hvete blifvit sänkt,
så att 30 kg. hvetemjöl inom denna klass motsvara 45 kg. hvete i
stället för, såsom förut varit bestämdt, 48 kg. hvete. Denna förändring
synes hafva varit en följd af den bekanta s. k. Schweiziska mjöl-
konflikten, hvilken uppstått med anledning af det från schweizisk sida
framställda påståendet, att utförseln af hvetemjöl från Tyskland befor¬
drades genom exportpremier. Den beslutade nedsättningen tyder äfven
på att de tyska kvarnarna verkligen ansetts kunna med tillämpning
af den tidigare bestämmelsen bereda sig större ersättning än som borde
utgå. Kommissionen har anledning antaga, att detta berott på ett
förhållande, som från representanternas för kvarnindustrien sida blifvit
framhållet, nämligen att de senare årens utveckling af kvarntekniken
genom införande af förbättrade maskinanordningar föranledt, att ett
extra prima hvetemjöl kan uttagas betydligt längre än till och med
30 procent. Detta kan hafva medfört, att ett mjöl, ehuru det uttagits
öfver denna gräns för första utbytesklassen, dock blifvit så ljust till
färgen, att vid jämförelse med typprofvet för denna klass ingen an¬
märkning kunnat framställas emot dess hänförande till densamma, och
att således detta mjöl, som rätteligen skolat enligt andra klassen
representera en tullafgift af 6 mark 46 pfennig per 100 kg., blifvit
beräknadt till det för första klassen fastställda tull värdet 8 mark 80
pfennig per 100 kg. Att så äfven i verkligheten kan hafva ägt rum
synes icke oförenligt med formen för de tyska bestämmelserna, indika
icke föreskrifva, att tillverkarens uppgift om tillämplig utbytesklass
skall afgifvas under högtidlig eller bindande form. (till exempel under
edlig förpliktelse, på tro och heder, eller dylikt).
De jämkningar i den ursprungliga tyska klassuppdelningen, som
böra föranledas af ofvanberörda tekniska förändringar i och för affatt-
ningen af bestämmelserna om restitutionens beräknande, synas emeller¬
tid kommissionen böra, i olikhet mot hvad i Tyskland ägt rum, ske
genom förläggande af gränsen för uttagande af ett extra prima hvete¬
mjöl till öfverensstämmelse med den tekniska möjligheten att utvinna
sådant mjöl. Härigenom vinnes äfven, att man icke behöfver frångå
den enligt kommissionens mening riktiga grundsatsen, att utbytes-
klasserna måste äga det inbördes sammanhang, att sista klassen, inne¬
fattande utbytet i en enda kvalitet från 0 till och med det högsta
medgifna procenttalet, för hvete föreslaget till 75, skall fullt täcka de
föregående jämväl hvad angår motsvarighetsförhållandet mellan mjöl
och spannmål.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt har kommissionen
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 218.
funnit sig höra föreslå den första utbytesklassens bestämmande till
0 45 i stället för i Tyskland bestämda 0 — 30, hvarjämte kommissionen
ansett sig böra föreslå uteslutande af den tyska fjärde klassen 0—70.
Klasserna skulle sålunda för hvetemjöl blifva följande:
1 klassen ........................... 0 till och med 45 procent
2 » .............. öfver 45 » » »70 »
3 » ............... » 70 » » » 75 »
4 » .......................... 0 ;> » » 75 »
Hvad härefter angår bestämmandet af beräkningsgrunden, huru
stor kvantitet omalen spannmål som skulle vid restitutionens uträk¬
nande motsvara viss kvantitet mjöl af de olika klasserna, torde först
och främst såsom grundläggande princip böra fastslås, att vid utförsel
af hela det mjölparti, som intill högsta gränsen för utvinning i en eller
flera kvaliteter blifvit uttaget ur ett parti spannmål skall restitueras
hela den tull, som belöper på detta spannmålsparti, eller med andra
ord sagdt, att vid export af 6 6 73 kg. rågmjöl, som inom maximigränsen
för förmalningen uttagits ur 100 kg. råg, eller af 75 kg. hvetemjöl,
som på enahanda sätt uttagits ur 100 kg. hvete, hela den på 100 kg.
spannmål, råg eller hvete belöpande tull, 3 kronor 70 öre, skall re¬
stitueras. Vidare har kommissionen ansett, att i fråga om restitutionens
beräknande för lägsta klass restitutionsberättigadt mjöl samma vikt¬
kvantum mjöl och spannmål skola svara emot hvarandra icke blott
såsom förut anförts beträffande rågmjöl utan äfven i fråga om hvetemjöl.
Hvad då rågmjöl beträffar blifver bestämmandet af beräknings¬
grunden för första klassen endast en räkneoperation med dessa två
förutsättningar såsom utgångspunkt.
Vid beräkningen skulle således motsvarigheten mellan rågmjöl
och råg blifva följande:
60 kg. rågmjöl af 1 utbytesklassen motsvara 93V3 kg. råg.
6 !s » » » 2 » » 673 » »
667;, . » » :> 3 » » 100 » »
I följd häraf motsvara vid export 100 kg. rågmjöl
af 1 klassen ............................................ 155,55 kg. råg,
» 2 » ............................................ 100 » »
;> 3 ;> ........................................... 150 » »
Med nuvarande tullsats, 3 kronor 70 öre för 100 kg. råg, blifva
således restitutionsbeloppen i penningar för exporterade 100 kg.
rågmjöl
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
af 1 klassen.
5 kronor 76 öre.
3 » 70 »
»
» 3 » ........................................... 5 » 55 »
I fråga om livetemjöl åter blifver bestämmandet af beräknings¬
grunden icke fullt så enkel. För tredje och fjärde klasserna är denna
genom förut angifna förutsättningar fixerad, men det gäller finna rätta
gränsen mellan första och andra klassen. Kommissionen har emeller¬
tid efter de upplysningar angående värdet af de särskilda mjölkvali¬
teterna, som meddelats af representanterna för kvarnindustrien, funnit
sig böra såsom utgångspunkt härför antaga, att af hvetemjöl, hän-
förligt till andra utbytesklassen, 100 kg. motsvarar 115 kg. hvete.
Med tillämpning af de angifna förutsättningarna skulle sålunda
vid beräkningen motsvarigheten mellan hvetemjöl och hvete blifva följande:
45 kg. hvetemjöl af 1 utbytesklassen motsvara 66Vi kg. hvete.
25 » » »2 » » 283 i » »
75 > » » 4 >. » 100
I följd häraf motsvara vid export 100 kg. hvetemjöl
147,2 2 kg. hvete.
115 » »
100 » »
133,33 » >
af 1 klassen
» 2 »
»3 >
» 4 >
Med nuvarande tullsats, 3 kronor 70 öre för 100 kg. hvete,
blifver således restitutionsbeloppet i penningar för exporterade 100 kg.
h vetemjöl
af 1 klassen .......................................... 5 kronor 45 öre.
» 2 » 4 » 26 »
» 3 » 3 > 70 »
» 4 » 4 > 93 »
Det förut omförmälda inbördes sammanhanget mellan utbytes-
klasserna framgår af följande sammanställning.
60 kg. rågmjöl af 1 klassen — 93VS kg. råg.
6% » > »2 » — 62/ 3 » »
662/
= 100
45 kg. hvetemjöl af 1 klassen
25» » »2 »
66Vi kg. hvete.
'/i
5
283/i »
75 »
= 100 »
»
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
Enär den af kommissionen föreslagna affattningen af restitutions-
bestämmelserna synes tillräckligt tydligt angifva, att restitution icke
medgifves vid utförsel af förmalningsprodukt, som utvunnits under
högre utbytesförhållande än 66V3 resp. 75 procent, eller för bland¬
ningar af sådan produkt med finare dylik eller för blandningar af
förmalningsprodukter, framställda af olika sädesslag, har kommissionen
ansett obehöfligt att intaga uttrycklig föreskrift härom.
Det af kommissionen följda systemet att uppdela det restitutions-
berättigade råg- och hvetemjölet i särskilda klasser med olika värde i
och för restitutionens beräkning allt efter mjölets kvalitet torde vara
det som på rättvisa grunder bäst befrämjar möjligheten af export. Om
således kommissionens förslag från synpunkten af exportörens intresse
kan anses tillgodose dennes rimliga anspråk, gäller undersöka, huru¬
vida de för tillämpningen af detta förslag erforderliga särskilda kontroll-
bestämmelserna till iakttagande af kronans rätt kunna gifvas sådan
form, att de icke omöjliggöra eller väsentligen hämma ifrågavarande
produkters utförsel. Härvid afses icke de i § 9 mom. 3 A) tulltaxe-
underrättelserna nu förekommande allmänna villkoren för restitutionens
medgifvande. Beträffande dessa i princip har kommissionen icke något
ändringsyrkande, ehuru naturligen de förändrade grunderna för de¬
finierande och klassificering af restitutionsberättigade produkter kunna
föranleda vissa jämkningar i alfattningen af dessa villkor. Frågan
4 gäller däremot garantierna, att inga andra varor än de i förslaget af-
sedda komma att berättiga till restitution, äfvensom att restitutionen
icke kommer att utgå efter högre beräkningsgrund än den, som gäller
för den exporterade varan.
Af den förut lämnade redogörelsen för bestämmelserna i Tyskland
finner man, att därstädes kontrollen, att ett till export anmäldt mjöl
i och för beräkningen af det värde, som i införselbeviset skall upp¬
tagas, verkligen hänföres till den emot mjölets faktiska beskaffenhet
svarande utbytesklassen, är grundad på undersökning från tullverkets
sida enligt vissa gifna föreskrifter, därest icke kvarnen är ställd under
ständig kontroll af tullverket, i hvilket fall det verkliga utbytesför¬
hållandet redan vid förmalningen utrönes af tullverkets kontrollerande
representanter. Den undersökning af mjölet, som i annat fall skall
äga rum, sker i första hand genom dess jämförande med den af de
officiellt fastställda proftyperna, som representerar den utbytesklass,
inom hvilken mjölet i angifningsinlagan uppgifves vara utvunnet. Om
vid denna jämförelse mjölet befinnes öfverensstämma med eller vara
41
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
bättre än proftypen, skall mjölet utan vidare undersökning i införsel¬
beviset beräknas efter den anmälda klassen, hvaremot, om mjölet synes
vara sämre än proftypen, det icke må hänföras till denna klass. Den
för vissa fall i andra hand påbjudna undersökningsmetod, som grundas
på utrönande af mjölets askhalt, kan således sägas vara ett hufvud¬
sakligen i exportörens intresse honom medgifvet bevismedel för styr¬
kande af hans uppgift rörande tillämplig utbytesklass, och detta torde
i än högre grad gälla den honom såsom sista utväg i detta hänseende
till buds stående möjligheten att åberopa sin bokföring.
Exportörens uppgift i angifningsinlagan, inom hvilken utbytes¬
klass mjölet utvunnits, afgifves i Tyskland icke i sådan form, att den
motsvarar det högre anspråk på tillförlitlighet, som måste tilläggas till
exempel en försäkran på tro och heder, men oriktig uppgift kan för¬
anleda böter. I fråga om böters ådömande skall hänsyn tagas därtill,
om exportören är i god tro eller icke samt om felet endast beror på
slarf eller försumlighet.
Beträffande de nu gällande svenska bestämmelserna i § 9 mom.
3 A) tulltaxeunderrättelserna samt deras tillämpning hänvisas till hvad
förut blifvit anfördt. Enligt dessa bestämmelser ligger bevisningen om
den till utförsel anmälda varans beskaffenhet och kontrollen i fråga
härom dels i tillverkarens-exportörens under edlig förpliktelse afgifna
och af två vittnen till riktigheten bestyrkta försäkran »om varans art
och beskaffenhet i öfrigt» dels ock i vederbörande tullmyndighets efter
varans undersökning därom utfärdade attest. Såsom förut omförmälts
hafva tullförvaltningarna till ledning vid sådan undersökning hvad
rågmjöl beträffar sedan oktober månad 1902 från generaltullstyrelsen
erhållit standardprof å finsiktadt rågmjöl, som af sakkunnig person
förklarats utgöra lägsta kvalitet sådant mjöl, som mot tullrestitution
finge utföras.
I fråga om kontrollerna rörande utförselvarans beskaffenhet
skiljer sig sålunda det i Sverige nu tillämpade förfarandet i följande
hänseenden från hvad som gäller i Tyskland, nämligen att i Sverige
tillverkarens försäkran om beskaffenheten skall afgifvas under högtidlig
form (»under edlig förpliktelse») samt till riktigheten bestyrkas af tva
vittnen, att jämförelse med proftyper i Sverige endast förekommer hvad
angår rågmjöl, samt att bevisning genom utrönande af askhalt eller
företeende af kvarnens bokföring icke tillämpas i Sverige.
Vid en öfvergång till det af kommissionen föreslagna systemet
med uppdelning af restitutionsberättigadt råg- och hvetemjöl i särskilda
klasser torde det vara nödvändigt, att officiellt fastställda proftyper af
Bihang till Rilcsd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. B
42
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
mjöl, utvunnet inom de gränser, som bestämma de särskilda klasserna,
tillhandahållas tullförvaltningarna till ledning vid deras kontrollerande
undersökning af mjöl, som under restitutionsanspråk angifves till export.
Dessa proftyper torde böra på enahanda sätt och med enahanda verkan
som i Tyskland läggas till grund för mjölets undersökning, hvilken
verkställes genom dess jämförande med normalprofvet i torrt eller, om
så erfordras, i fuktadt tillstånd. Närmare föreskrifter om tillväga¬
gångssättet vid undersökningen torde böra meddelas af generaltull¬
styrelsen.
Svårare är frågan, huru proftyperna skola fastställas. Såsom af
den förut lämnade redogörelsen framgår, tillämpas i Tyskland ett
ganska kompliceradt förfarande för bestämmande af beskaffenheten hos
den spannmål, som skall användas till framställande af normalprof.
Sedan detta skett, verkställes förmalningen under kontroll å en »för¬
söksanstalt» vid Kungl. landtbrukshögskolan i Berlin.
'Att i Tyskland så betydande arbete och så stora kostnader kunna
nedläggas på framställandet af normalprofven, har sin naturliga för¬
klaringsgrund däri, att exporten af mjöl från skilda delar af landet
sker i så betydande omfattning, att det är af högsta vikt, att normal¬
profven, som skola gälla öfver hela riket, äro rätt afvägda såsom genom-
snittsprof. I en år 1909 utfärdad berättelse från nämnda försöks¬
anstalt angående framställandet af dessa normalprof yttras härom, bland
annat, att man måste noggrant taga hänsyn till skörden i in- och ut¬
landet i fråga om såväl kvantitet som kvalitet, till de antagliga ut¬
sikterna för spannmålsmarknadens blifvande läge och till den inländska
spannmålsmarknadens exportförhållanden, i synnerhet som dessa ställa
sig ytterst olika i olika trakter inom riket.
Den obetydliga omfattning, i hvilken export af mjöl med anspråk
på tullrestitution hittills ägt rum från Sverige (se bilagan A), gifver
icke kommissionen anledning förmoda, att denna export framdeles skall
antaga några större proportioner. Under de tjugutre år, ifrågavarande
restitutionsbestämmelser tillämpats, hafva de restituerade beloppen för
samtliga restitutionsberättigade förmalningsprodukter i medeltal icke
uppgått till 138,000 kronor om året och under de sistförfluten tre
åren har Sveriges hela export af rågmjöl till utlandet icke uppgått
till en sjättedel af Tysklands export under samma år endast till
Sverige.
Med afseende härå har kommissionen ansett, att man bör söka
se till, att icke kostnaderna för kontrollen komma att antaga propor¬
tioner, som ej stå i rimligt förhållande till den betydelse, ifrågavarande
43
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
restitutionsrätt i ekonomiskt hänseende kan anses böra tillerkännas, och
detta gäller särskildt normalprofvens fastställande. Visserligen torde
härvid i stort sedt böra följas enahanda principer som i Tyskland,
men hos oss synes tillvägagångssättet både kunna och böra göras
mycket enklare än i detta land.
Kommissionen har sålunda ansett, att normalprofvens fastställande,
hvad angår såväl i dem ingående spannmål — svensk och utländsk
af olika typer i viss proportion — som ock deras beskaffenhet i öfrigt
bör kunna anförtros åt en kommission af tre personer, utsedda två af
Eders Kungl. Maj:t och en af svenska kvarnindustriidkareföreningen eller
annan sammanslutning af kvarnägare, hvilken kan hafva bildats i
dennas ställe. Själfva förmalningen af profven komme att blifva förenad
med stora svårigheter och kostnader, om den skulle särskildt verkställas
å en vanlig kvarn under kontroll och förhållanden i öfrigt, som vore
fullt betryggande för ernående af riktiga resultat. Förmalning å en
miniatyr- eller s. k. försökskvarn kan icke anses enbart tillfyllest för
detta ändamål men skulle enligt kommissionens förmenande kunna ingå
såsom ett led bland de åtgärder för normalprofvens bestämmande, som
synas kunna hos oss ersätta sådan särskild förmalning af normal-
profven, som förekommer i Tyskland.
För fastställandet af proftyperna har kommissionen tänkt sig, att
ofvannämnda profkommission skulle kunna hvarje höst å lämplig tid,
sedan förmalning af årets skörd tagit sin början, från de större kvarnarna i
Sverige anhålla om insändande af prof å mjöl, som inom de särskilda
utbytesklasserna från lägsta till högsta gräns för utvinning fullt ut-
tagits af till exportmjöls framställande lämplig sädesblandning. Vid de
insända profven skulle fogas af vederbörande kvarnägare utfärdad, på
tro och heder afgifven försäkran ej mindre att profven på nämnda
sätt uttagits inom respektive klasser än äfven angående de olika sädes-
typer — inhemska och utländska — som inginge i profven samt pro¬
portionerna dem emellan. En noggrann jämförelse — med användande
af pekarisering och askhaltbestämning — dels mellan de från olika
kvarnar inkomna profven inbördes dels mellan dessa och prof, som
under kontroll framställts vid försökskvarn, äfvensom årets tyska mjöl-
prof synes kunna gifva tillräcklig ledning för proftypernas fastställande.
Kommissionen, som emellertid anser, att den föreslagna profkommis-
sionen härvid icke bör vara bunden af några bestämda föreskrifter
utan hafva full frihet att handla efter omständigheterna, har med det
anförda endast exempelvis velat antyda sina åsikter rörande lämpliga
tillvägagångssättet vid proftypernas bestämmande; dock torde härvid
44 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
alltid böra tillses, att enahanda sädesblandning blifvit använd för fram¬
ställande af de särskilda proftyperna för samma sädesslag. Härjämte
har kommissionen med afseende å profvens fastställande velat uttala
såsom sin mening, att profkommissionens beslut i denna fråga bör
vara enhälligt.
Giltighetstiden för proftyperna torde böra beräknas skola motsvara
den tid, under hvilken man kan förutsätta, att export förekommer af
sådant mjöl, som blifvit förmålet af spannmål från skörden för det år,
af hvars produkter proftyperna blifvit framställda. Med hänsyn härtill
har kommissionen ansett, att tidpunkten, från hvilken proftypernas
giltighet skall beräknas, bör bestämmas till den 15 november, enär
desamma synas kunna vara fastställda och utdelade under början af
nämnda månad. Därest af någon särskild anledning proftyperna vid
nämnda tidpunkt undantagsvis icke hunnit tillställas vederbörande tull¬
förvaltningar, böra naturligtvis intill dess sådant skett föregående års
typer fortfarande lända till efterrättelse.
På Eders Kungl. Maj:ts pröfning synes böra ankomma, huru frågan
om kostnaderna för proftypernas fastställande skall ordnas. Kommis¬
sionen anser sig i detta ämne icke böra göra något annat uttalande,
än att dessa kostnader gifvetvis böra drabba statsverket, samt att kom¬
missionen anser kunna ifrågasättas, huruvida icke det till ledamöterna
i profkommissionen utgående dagtraktamente bör, såsom i vissa mot¬
svarande fall ägt rum, bestämmas till belopp, något öfverstigande dem,
hvilka skulle utgå vid tillämpning af gällande resereglemente.
Hvad härefter beträffar tillverkarens försäkran i angifningsinlagan
angående varans beskaffenhet torde böra erinras, att denna försäkran
jämte därå tecknadt vittnesintyg innefattar all den bevisning i berörda
hänseende, som är föreskrifven i nu gällande författningsrum. Tullför¬
valtningens undersökning afser endast kontrollen, att såvidt utrönas kan
varan är sådan, som berättigar till restitution, d. v. s. hvad mjöl beträffar,
utgör finsiktad vara. För närvarande ligger således den egentliga garan¬
tien, att varan verkligen är restitutionsberättigad, i denna försäkran.
Ett antagande af kommissionens förslag om fastställande af sär¬
skilda proftyper af genomsnittskvalitet, hvilka skola läggas till grund
för mjölets hänförande till olika klasser med högre eller lägre restitu-
tionsvärde, synes böra medföra den förändring, att, då ett normalprof
representerar årets typ å mjöl, som inom utbytesklassens gränser helt
utvunnits, och således kan något variera för olika år, normalprofvens
faktiska beskaffenhet skall göras till det i främsta rummet grundläggande
vid bestämmande af restitutionsvärdet af till export angifvet mjöl.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
Då sålunda med andra ord sagdt jämförelsen med normalprofvet
enligt kommissionens mening skulle vara det afgörande, huruvida ett
råg- eller hvetemjöl kan hänföras till någon af de fastställda utbytes¬
klasserna, torde detta böra medföra en viss frihet för kvarnägaren att,
efter de å utländska marknaden växlande fordringarna på förmalnings-
produkternas kvalitet, inom de fastställda gränserna för utvinningen
variera utbytesförhållandena, blott han icke öfverskrider den i de sär¬
skilda fallen högsta tillåtna utvinningsprocenten eller gör produkten
underlägsen normalprofvet. Därest icke kvarnägaren bereddes en sådan
relativ frihet, torde möjligheten af export väsentligen försvåras. I sin
redogörelse för verkställda askhaltbestämningar (Bilaga C) har under¬
tecknad Klason kommit till samma resultat. Från dessa synpunkter bör
man således enligt kommissionens mening uppfatta innebörden af till¬
verkarens försäkran, att varan uttagits inom viss uppgifven utbytesklass
af råg- eller hvetemjöl. Denna försäkran bör emellertid vara en ovill¬
korlig förutsättning för den vidare pröfningen af rätten till restitution.
Föreskriften därom, att två vittnen skola till riktigheten bestyrka
tillverkarens försäkran, synes enligt kommissionens mening böra kom¬
pletteras med tillägget, att dessa båda vittnen skola vara inom kvarnen
anställda.
Hvad slutligen angår själfva formen för ifrågavarande försäkran,
har inom kommissionen af åtskilliga ledamöter yrkats, att denna måtte
förändras så, att bestyrkandet icke skulle ske »under edlig förpliktelse»
utan på något sätt, som mera öfverensstämde med de i den nyare lag¬
stiftningen begagnade formerna för högtidlig försäkran. Så användes
till exempel till bestyrkande af själfdeklarationsuppgifterna för beskatt¬
ningen formen »på heder och samvete» och på allra närmaste håll har
man ett annat exempel, då just i den nya tulltaxeförordningen af år
1910 — hvars § 13 kommissionen har att i vissa delar revidera — i
dess nytillkomna § 4 på tre ställen användes bekräftelseformen »på
tro och heder». Med afseende härå har kommissionen, ehuru formen
»under edlig förpliktelse» förekommer, förutom i § 13 mom. 3 A), jämväl
på åtskilliga andra ställen i samma tulltaxeförordning, funnit sig böra
i sitt förslag använda bekräftelseformen »på tro och heder».
I fråga om möjligheten att såsom medel till kontroll rörande
beskaffenheten af mjöl, som under anspråk på restitution anmäles till
export, använda metoden att undersöka mjölets askhalt har från de
sakkunniges sida framhållits, att bland fackmännen den åsikten rådde,
att, om man också, då det gällde att i tvifvelaktiga fall fastställa en
gräns emellan mjöl och kli, måste tillgripa eu askhaltbestämning såsom
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
en nödfallsåtgärd, samma metod lätt kunde missbrukas, då frågan gällde
att objektivt skilja olika kvaliteter mjöl från hvarandra, enär på ett
mjöls askhalt inverkade flera olika, mer eller mindre tillfälliga faktorer,
som ej alla stode i direkt samband med den på utvinningsprocenten
grundade kvaliteten.
På anmodan af kommissionen har emellertid undertecknad Klason
verkställt askhaltbestämning å olika rågsorter, som under kontroll
blifvit förmalna å Saltsjökvarns försökskvarn, hvilken liksom dess cere-
allaboratorium benäget blifvit kostnadsfritt ställd till förfogande för
ändamålet. Beträffande resultaten af de gjorda undersökningarna får
kommissionen hänvisa till den häröfver affattade särskilda redogörelse,
hvilken såsom Bilaga C är bifogad kommissionens betänkande.
Däraf synes framgå, att såsom kontrollmedel är askhaltens varia¬
tion i mjöl af svensk råg ännu alltför litet känd för att, särskildt för
mjöl uttaget inom andra utbytesklassen, kunna med tillbörlig säker¬
het fastställa en medelaskhalt, hvartill kommer att fastställandet af
en normalaskhalt skulle kunna underlätta möjligheten att vid export
inblanda mjöl af andra klassen i mjöl af första klassen äfvensom kli i
andra och tredje klassernas mjöl. Omvändt vore det tänkbart, att
askhalten hos mjöl, förmålet på stenkvarn, stegrades så högt, att ett
mjöl, som riktigt uttagits inom sin klass, skulle på grund af den höga
askhalten komma i en lägre klass. Däremot vore askhaltens bestäm¬
mande vid framställandet af proftyperna af stor betydelse såsom kontroll,
att dessa representera ett godt medelvärde hvar och en för sin klass.
Då hvad nu blifvit sagdt om rågmjöl till större eller mindre del
torde gälla äfven om hvetemjöl, har kommissionen funnit, att askhalt¬
bestämning icke bör i författningen angifvas vare sig såsom kontroll¬
medel från statsverkets sida vid varans undersökning eller såsom be¬
vismedel från tillverkarens sida beträffande mjölets uttagande inom
viss utbytesklass.
Icke heller synas förhållandena hos oss betinga att, såsom fallet
är i Tyskland, tillverkaren berättigas för sådan bevisning åberopa sin
bokföring.
Såsom förut omförmälts har den af kommissionen verkställda ut¬
redningen gifvit vid handen, att alltsedan tillkomsten af nu ifråga¬
varande restitutionsbestämmelser export af kornmjöl eller hvetegryn
under restitutionsanspråk icke vid något tillfälle förekommit och att
restitution för exporterade korngryn icke blifvit beviljad sedan år
1888, då ett obetydligt parti sådana gryn exporterats, och häraf kunde
dragas den slutsatsen, att bestämmelserna om restitution för dessa pro¬
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
dukter borde såsom obehöflig^ alldeles upphäfvas. Då det emellertid
icke kunde auses uteslutet, att export af dylika produkter i en framtid
skulle kunna ifrågakomma, fann kommissionen de anförda omständig¬
heterna icke böra enbart för sig föranleda dessa bestämmelsers upphäf¬
vande. Närmast var då att undersöka, huruvida de beträffande dessa
produkter i gällande bestämmelser följda grunderna för restitutionens
beräknande fortfarande kunde anses så motsvara anspråken på öfver¬
ensstämmelse med verkliga utbytesförhållandena, att någon förändring
härutinnan icke vore erforderlig.
Hvad då först beträffar gryn är att märka, att, enligt hvad kom¬
missionen inhämtat, vid framställande såväl af hvetegryn som af korn-
gryn jämte grynen erhålles mjöl. För bestämmande af viss utbytes¬
procent vid grynens framställande i och för beräkning af restitutions-
beloppet erfordras naturligen kunskap om proportionen mellan de ut-
vunna kvantiteterna af gryn och af mjöl och hvad hvetemjölet beträf¬
far jämväl därom, till hvilken utbytesklass mjölet vore att hänföra.
I dessa afseenden kräfves sålunda en särskild undersökning, hvilken
hvad sistnämnda fråga angår synes innebära åtskilliga svårigheter.
Beträffande därefter särskildt förmalningsprodukterna af korn hafva
de uppgifter rörande utvinningen, som inhämtats, å ena sidan, från fack¬
litteraturen och, å andra sidan, från olika kvarnar, hvilka verkställt
förmalning af kornmjöl och korngryn, befunnits sinsemellan så olika,
att på dessa icke kunnat stödjas någon bestämd uppfattning om, hvad i
detta hänseende skulle kunna anses såsom riktigt eller om det öfver
hufvud taget vore möjligt att fastställa några allmänt giltiga medeltal.
Då såsom nu blifvit antydt åtskilliga svårigheter befunnits uppstå
för fastställande af utbytesprocenten för hvetegryn samt kornmjöl och
korngryn, har kommissionen med afseende å det först anmärkta för¬
hållandet, att export af dessa varor med ett enda undantag icke före¬
kommit under den förflutna tidrymden af tjugotre år, ansett sig icke
böra nu nedlägga något ytterligare arbete på lösande af de antydda
svårigheterna utan funnit sig böra ur sitt förslag utesluta samtliga
dessa produkter. En ytterligare bidragande omständighet till detta be¬
slut har, hvad beträffar förmalningsprodukter af korn, varit den, att,
enligt hvad upplyst blifvit, något behof att för framställande af sådana
produkter använda utländskt korn icke förefinnes.
Med afseende å kommissionens förslag till ändrad lydelse dels af
§ 9 mom. 3 A) i underrättelserna till gällande tulltaxa dels ock af §
13 mom. 3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande
varor den 4 juli 1910 må dessutom ytterligare anföras,
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
att i författningen ansetts böra gifvas uttryck däråt, att, om ut-
förelsvaran befunnits vara underlägsen proftypen för mjöl af den ut-
bytesklass, inom hvilken varan i angifningsinlagan uppgifvits vara ut¬
tagen, men däremot blifvit attesterad såsom känförlig till annan ut-
bytesklass, exportören kan beviljas restitution enligt sådan klass, äfven
om han anfört besvär öfver tullförvaltningens beslut att vägra atte¬
stering i enlighet med hans uppgift i inlagan; samt
att, då ofvannämnda författningsrum enligt nuvarande lydelse
icke innehålla särskilda straffbestämmelser eller hänvisningar till sådana
i annan mån, än att § 9 mom. 6 tulltaxeunderrättelserna resp. § 13
mom. 8 tulltaxeförordningen innehålla en för samtliga öfriga moment
i de resp. paragraferna gemensam bestämmelse, att den, som för er¬
hållande af tullrestitution lämnat oriktig uppgift, kan af generaltull¬
styrelsen förvägras rätt att vidare erhålla sådan restitution, samt be¬
drägligt förfarande, som föranledt tullrestitution, torde vara straffbart
enligt allmänna strafflagen äfven utan särskild hänvisning därom, kom¬
missionen icke funnit anledning i sitt förslag intaga särskilda straffbe¬
stämmelser.
Slutligen anser kommissionen sig böra fästa uppmärksamheten
därå, att kommissionens förslag utarbetats på grundvalen af § 13 mom.
3 A) tulltaxeförordningen enligt dess nuvarande lydelse. Med anled¬
ning häraf innehåller kommissionens ändringsförslag i förhållande till
§ 9' mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna, sådant detta författningsrum
tyder enligt nådiga kungörelsen den 14 juni 1907, äfven den föränd¬
ring däri, som tulltaxeförordningen medfört, nämligen borttagande ur
undermomentet g) af föreskriften, att ansökning om utbekommande af
restitution skulle vara åtföljd af »vederbörligt bevis, att sökanden själf
idkar kvarnrörelse».
Undertecknade Kvarnzelius och Sellergren få i underdånighet
åberopa vid detta betänkande fogade, af oss afgifna reservationer.
Stockholm den 6 april 1911.
Underdånigst
NILS TROLLE.
Å. G. EKSTRAND. JOHN EWERLÖF. JOH. JEANSSON.
J. P. JESPERSON. H. JUHLIN DANNFELT. PETER KLASON.
S. H. KVARNZELIUS. F. MALMROS. EM. RUUS. GUSTAF SELLERGREN.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
49
Förslag
till
ändrad lydelse dels af § 9 mom. 3 A) i underrättelserna om livad vid
tulltaxans tillämpning iakttagas bör, sådant detta författningsrum lyder
enligt nådiga kungörelsen den It juni 1907, dels ock af § 13 mom.
3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande varor
den 4 juli 1910.
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, med-
gifves ock
A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af
vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den tull,
som af honom blifvit erlagd för en enligt nedan angifna grunder be¬
stämd, motsvarande kvantitet direkte från utlandet införd omalen spann¬
mål af samma slag, under villkor:
a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för
någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningspro-
dukter, nämligen:
rågmjöl
lista
|
klassen ................
|
................................... 0 till och med 60 procent,
|
2: dra
|
» ................
|
..................... öfver 60 » » » 66 2/3 » ,
|
3:dje
|
» ................
|
................................... 0 » » » 66 2/s ')> ;
|
|
|
hvetemjöl
|
lista
|
klassen ..............
|
....................................... 0 till och med 45 procent,
|
2:dra
|
» ...............
|
........................... öfver 45 » » » 70 » ,
|
3:dje
|
» ...............
|
........................... » 70 » » »75 » ,
|
4:de
|
» ...............
|
.......................... » 0 » » » 75 » ;
|
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft.
7
50
Kungl. Maj di Nåd. Proposition N:o 218.
skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje
års höst, till efterrättelse under ett år, räknad t från och med den 15
november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgång
hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant skett,
fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda två af
Kungl. Maj:t och en af kvarnägarnes sammanslutning, med iakttagande
vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela utbytet
från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;
b) att vid restitutionens beräknande motsvara:
60
|
kilogram
|
rågmjöl
|
af
|
l:sta utbytesklassen
|
93 V,
|
kilogram
|
råg,
|
6 2/s
|
))
|
»
|
)>
|
2:dra »
|
6%
|
»
|
» ,
|
66 2/3
|
3>
|
|
»
|
3:dje »
|
100
|
|
» ,
|
45
|
f>
|
hvetemjöl
|
»
|
lista »
|
66 V4
|
»
|
hvete,
|
25
|
»
|
»
|
»
|
2:dra »
|
28 7i
|
»
|
|
5
|
))
|
»
|
|
3:dje »
|
5
|
y>
|
» ,
|
75
|
))
|
»
|
|
4:de »
|
100
|
»
|
» ;
|
eller alltså
100
|
kilogram
|
rågmjöl
|
af
|
lista utbytesklassen
|
... 155.55
|
kilogram
|
råg,
|
100
|
|
»
|
»
|
2:dra
|
»
|
... 100
|
»
|
» 7
|
100
|
»
|
»
|
»
|
3:dje
|
»
|
... 150
|
»
|
» 7
|
100
|
»
|
hvetemj Öl
|
»
|
lista
|
»
|
... 147.22
|
»
|
hvete,
|
100
|
»
|
»
|
»
|
2: dra
|
»
|
... 115
|
»
|
» 7
|
100
|
»
|
»
|
»
|
3: d j e
|
»
|
... 100
|
»
|
» 7
|
100
|
|
»
|
|
4:de
|
»
|
.. 133.33
|
»
|
» ;
|
c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för
export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spann¬
målens angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse
anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den för¬
in alna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från hvilken,
därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln
jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtull-
kammare, under hvilken tullplatsen lyder;
d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass
på eu gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej
mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom kvarnen
anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till
utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, än äfven
af hans likaledes på tro och heder afgifna och på nyssnämnda sätt be¬
styrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits;
51
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 218.
e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skal! vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;
f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är
underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den
utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; sko¬
lande till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån
utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen
bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp, med¬
dela attest, i hvilken varans utrönta netto vikt jämväl bör angifvas;
dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp
men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitu¬
tion enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan
hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;
g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och be¬
vakats under transporten till och inlastningen i fartyget, härom med¬
dela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga
intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;
h) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna parapraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;
i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och eu,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för för¬
malning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,
till hvithet formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt
kl att för utbekommande af bär ifrågavarande restitution veder¬
börande äga att för hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd,
genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra
hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af
tullkammarens afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å
de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna
spannmålskvantiteter.
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
Uppgift Bilaga A.
å under åren 1888—1910 beviljad tullrestitution för utförda partier förädlad
spannmål äfvensom å däremot svarande kvantiteter omalen och malen spannmål.
År
|
Hvete
|
Håg
|
Tull
per 100 kg.
spannmål
|
Bestitueradt
belopp
|
om al et
kg.
|
finsiktadt
mjöl
kg.
|
omalen
kg-
|
finsiktadt
mjöl
kg-
|
kronor
|
öre
|
kronor
|
öre
|
1888 .........
|
575,401
|
431,552
|
348,460.5
|
232,307
|
2
|
50
|
*) 23,096
|
58
|
1889 .........
|
2,607,809
|
1,955,869
|
987,948
|
658,631
|
2
|
50
|
89,894
|
08
|
1890 .........
|
3,967,786
|
2,975,830
|
660,665
|
440,441
|
2
|
50
|
115,710
|
88
|
1891.........
|
2,063,407
|
1,547,548
|
94,686
|
63,120
|
2
|
50
|
53,952
|
09
|
|
|
|
|
|
f dels 2
|
50
|
|
|
|
1892 ........
|
2,012,469.6 7 2
|
1,509,350.254
|
84,911
|
56,604
|
j „ 1
|
25
|
[ 49,945
|
83
|
1893 .........
|
412,469
|
309,351
|
105,162
|
70,108
|
1
|
25
|
6,470
|
37
|
1894.........
|
198,526
|
148,894
|
61,222
|
40,814
|
1
|
25
|
3,246
|
84
|
|
|
|
|
|
( dels 1
|
25
|
j
|
|
1895 .........
|
74,304
|
55,728
|
9,831
|
6,554
|
1 Q
|
15
|
2,763
)
|
07
|
1896 .........
|
824,560
|
618,418
|
54,076
|
36,047
|
1 „ 3
3
|
7 0
70
|
32,509
|
56
|
1897 .........
|
2,082,341
|
1,561,759
|
355,997
|
237,327
|
3
|
70
|
90,218
|
52
|
1898.........
|
2,927,036
|
2,195,277
|
3,126,493
|
2,084,326
|
3
|
70
|
223,980
|
59
|
1899.........
|
598,127
|
448,595
|
4,932,804
|
3,288,534
|
3
|
70
|
204,644
|
44
|
1900.........
|
254,270
|
190,703
|
7,861,125.5
|
5,240,750
|
3
|
70
|
300,269
|
64
|
1901..........
|
118,097
|
88,573
|
11,125,904
|
7,417,272
|
3
|
70
|
416,028
|
01
|
1902 .........
|
273,583
|
205,188
|
7,501,883
|
5,001,221
|
3
|
70
|
287,690
|
35
|
1903 .........
|
25,401.383
|
19,051
|
6,325,660.1
|
4,217,106.0
|
3
|
70
|
234,989
|
29
|
1904 .........
|
88,424
|
66,319
|
4,982,780
|
3,321,851
|
3
|
.70
|
187,634
|
52
|
1905 .........
|
89,331.08
|
66,999
|
3,294,180
|
2,196,120
|
3
|
70
|
125,189
|
94
|
1906 .........
|
18,239.090
|
13,680
|
4,318,003.833
|
2,878,334
|
3
|
70
|
160,441
|
02
|
1907 .........
|
11,087.096
|
8,316
|
6,733,963.5
|
4,452,607
|
3
|
70
|
249,566
|
91
|
1908 .........
|
35,607.095
|
26,706
|
2,074,195.5
|
1,382,797
|
3
|
70
|
78,062
|
73
|
1909 .........
|
111,199.668
|
83,400
|
3,096,723
|
2,064,482
|
3
|
70
|
118,693
|
14
|
1910.........
|
37,703.098
|
28,278
|
2,656,432.5
|
1,770,955
|
3
|
70
|
99,682
|
93
|
*) Dessutom har för utförd förädlad spannmål under år 1888 beviljats tullrestitution till
ett belopp af kronor 204: 86 för ett parti komgryn om 5,463 kg. motsvarande 8,194.5 kg. omalen
spannmål. Under åren 1889—1910 har däremot intet annat slag af förädlad spannmål än hvete-
och rågmjöl utförts mot restitution enligt § 9 tulltaxeunderrättelserna.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
53
utvisande i kilogram Sveriges import och export af nedanstående varuslag under
åren 1888—1910.
|
|
|
I m p
|
ort
|
|
|
E x p
|
ort
|
Råg,
omalen
|
Hvete,
omalen
|
Rågmjöl
|
H vetemjöl
|
Råg,
omalen
|
Hvete, |
omalen j
|
Från
Tyskland |
|
1
Total¬
import |
|
Från
Tyskland j
|
Total¬
import
|
1888
|
730,408,642
|
48,367,617
|
9,912,193
|
76,909,363
|
4,933,796 !
|
27,008,173
|
260,674
|
19,580 ,
|
1889
|
132,054,136
|
54,241,921
|
73,901,017
|
76,393,441
|
5,293,399 !
|
20,466,181
|
122,758
|
30,875
|
1890
|
117,537,277
|
57,284,137
|
8,418,837
|
72,944,479
|
3,058,971
|
75,409,137
|
96,053
|
16,733 ;
|
1891
|
87,631,791
|
74,177,278
|
7,790,660
|
70,157,816
|
3,980,121
|
75,569,220
|
149,689
|
20,475
|
189a
|
75,814,891
|
778,187,313
|
70,759,931
|
77,747,549
|
8,858,881
|
27,822,478
|
95,780
|
39,457
|
1893
|
80,310,425
|
727,357,354
|
76,633,014
|
77,507,031
|
76,979,500
|
37,949,209
|
321,096
|
35,245 |
|
1894
|
735,432,102
|
754,259,363
|
23,427,307
|
24,015,543
|
20,840,155
|
37,008,664
|
87,285
|
23,650 |
|
1895
|
727,708,617
|
707,538,265
|
6,592,276
|
7,483,127
|
5.286,653
|
9,175,908
|
49,945
|
2,975 |
|
1896
|
07,163,246
|
720,012,151
|
7,810,862
|
9,557,493
|
3,986,281
|
9,911,822
|
44,708
|
47,625 I
|
1 1897
|
44,871,748
|
770,833,035
|
6,037,249
|
6,588,682
|
2,832,723
|
5,258,138
|
46,210
|
14,710 |
|
1898
|
92,565,139
|
732,339,500
|
2,292,620
|
2,550,021
|
2,920,431
|
5,593,554
|
45,261
|
18,576
|
1899
|
744,226,792
|
750,744,231
|
5,969,516
|
6,320,567
|
9,156,057
|
74,200,000
|
55,534
|
30,269
|
1900
|
732,249,350
|
757,907,512
|
5,855,580
|
6,181,605
|
5,681,990
|
8,668,422
|
27,172
|
3/,177 1
|
1901
|
47,719,911
|
772,035,690
|
7,479,640
|
7,771,245
|
4,648,002
|
7,692,622
|
27,423
|
78,422
|
1902
|
758,249,867
|
204,406,613
|
! 2,202,907
|
2,537,613
|
5,759,631
|
8,745,980
|
22,565
|
35,750
|
1903
|
732,919,480
|
i 224,207,158
|
j 2,954,400
|
3,531,103
|
6,034,346
|
8,312,030
|
45,833
|
45,652
|
1904
|
| 742,602,999
|
! 279,971,352
|
j 6,058,351
|
6,637,633
|
4,073,660
|
7,188,084
|
14,284
|
50,770
|
1905
|
1 93,101,256
|
I 797,454,851
|
3,855,256
|
4,272,307
|
7,152,147
|
5,142,091
|
27,174
|
35,288
|
1906
|
| 48,692,046
|
273,341,978
|
182,709
|
381,085
|
7,734,907
|
| 7,463,413
|
28,723
|
54,053
|
1907
|
39,597,424
|
753,955,671
|
247,665
|
407,085
|
4,234,644
|
| 77.150,442
|
83,558
|
87,745
|
1908
|
i 54,447,660
|
i 200,834,952
|
4,101,874
|
4,300,124
|
4,688,526
|
j 70,680,689
|
68,086
|
86,343
|
1909
|
i 82,912,632
|
792,437,595
|
77,479,806
|
77,813,151
|
2,379,767
|
6,280,768
|
36,779
|
84,049
|
1910
|
77,324,053
|
| 784,739,584
|
1 77,669,623
|
78,280,545
|
2,117,163
|
7,888,494
|
35,497
|
| 143,329
|
Importen omfattar direkta förtullningar och förtullningar från nederlag; i exporten ingår ej
export från nederlag.
54
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
Bilaga C.
Till Kungl. Mjölkommissionen.
Härmed får jag vördsamt afgifva redogörelse dels för bestämningen
af askhalten å de profmalningar af 5 olika slag af råg, som jag på
kommissionens anmodan verkställt, dels för beräkningar rörande möj¬
ligheten af att använda askhalten såsom kontroll för restitutionens be¬
räknade vid export af rågmjöl.
I. Rågens förmalning.
Af den rensade spannmålen, som bibringats en fuktighet af möj¬
ligast nära 16 procent, afvägdes i hvarje särskild! fall 400. o gram.
Målningen utfördes i en mindre valsstol, där allt mjölet lätt kunde
tillvaratagas utan förluster.
Efter 10—12 malningar kunde af alla pr of ver na, utsiktas genom
duk nr 9 mjölet 0—60 procent. Efter 1—3 därpå följande malningar
kunde mellanprodukten, mjölet 60—66 “U procent, äfven utsiktas genom
duk nr 9. Återstoden, frånräknadt afdamningsförlusten, utgör då råg-
eftermjölet eller kliet.
Den sammansiktade spannmålen fick malas 16—20 gånger för att
kunna genomgå siktduk nr 44.
Målningen åt spannmålen och de olika mjöluttagen äro noggrant
kontrollerade af städse närvarande ingenjör B. Segerfelt och teknologen
B. Klason. Analyserna äro af dem utförda å Cereal-laboratoriet vid
Saltsjökvarn på sätt här närmare angifves.
2. Analysernas utförande.
Beträffande analysernas utförande må anmärkas, att fuktighets-
halten bestämts i cirka 1 gram af profvet, som upphettats vid en tem¬
peratur af 100—105° under två timmar, hvarefter vägts hvarje fjärde¬
dels timme, tills lägsta värdet blifvit uppnådt.
Askhalten är bestämd i cirka 1 gram af profvet genom upphett¬
ning i porslinsdegel i muffelngn med särskild luftväxling i muffeln.
Upphettningen har skett under 6—8 timmar, hvarvid temperaturen lång¬
samt stegrats till svag rödglödgning på muffelns underplatta, utan att
dock degeln synts röd vid dager. Endast på så sätt kan man nå en
fullständig förbränning, utan att askan smälter, och utan att något af
densamma förflyktigas. Askhalten är städse beräknad på fuktfri substans.
3. Tabell öfver ask- och fuktighetshalt i de olika mjölslagen, erhållna vid förmalning
af i tabellen angifva 5 prof af råg.
Spannmålsslag
|
Hekto¬
liter-
vikt
|
Kli
|
Af¬
dam¬
ning
|
Råvaran
|
l:a klass mjöl
0—60 %
|
2:a klass mjöl
60-66 7:, %
|
Eftermjöl
eller kli
|
Sammalet
mjöl
|
#
Fuktig¬
het
|
Aska
|
Fuktig¬
het
|
Aska
|
Fuktig¬
het
|
Aska
|
Fuktig¬
het
|
Aska
|
Fuktig¬
het
|
Aska
|
| Svensk råg, medelkvalitet från j
Saltsjökvarn. 1
|
72.0
|
%
28.7
|
%
4.6
|
%
16.30
|
1.99
|
%
14.6 5
|
0.78
|
%
13.06
|
1.74
|
%
12.93
|
%
4.03
|
%
15.05
|
%
1.93
|
1 Svensk råg, Upplands råg, prof j
från Generaltullstyrelsen. f
|
67.5
|
27.7
|
5.6
|
14.8 8
|
2.27
|
14.li
|
0.95
|
12.30
|
2.36
|
11.99
|
4.90
|
12.83
|
2.26
|
j Svensk råg, »Vasa barnbarn»,
utsäde 1907 från Finland, plom¬
berad som vasaråg med Finska
hushållningssällskapets stäm¬
pel, odlad 3 år hos Per Olsson,
Sörbo, Ornäs i Kopparbergs län.
|
71.4
|
27.3
|
G.o
|
15.15
|
•
1.90
|
14.8 7
|
0.76
|
12.80
|
1.87
|
12.62
|
4.89
|
13.3 5
|
1.85
|
I
1 Tysk råg, prof från Saltsjökvarn.
|
75.1
|
28.1
|
5.2
|
15.51
|
1.89
|
14.91
|
0.81
|
13.00
|
1.71
|
13.03
|
4.13
|
14.10
|
1.88
|
1 Rusk råd, prof från Saltsjökvarn.
|
70.7
|
26.7
|
6.6
|
15.00
|
1.96
|
13.9 1
|
0.84
|
12.14
|
2.13
|
12.15
|
4.8 5
|
12.75
|
1.92
|
1 Medium af analyserna ............
|
71.5
|
j 27.7
|
1 5.6
|
| 15.34
|
2.oo
|
14.3 9
|
0.8 3
|
12.66
|
1.962
|
12.38
|
4.36
|
13.63
|
1.964
|
OT
CTT
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 218.
56
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
4. Beräkning af restitutionen.
Enligt medelanalyserna vid förmalning af angifna 5 st. prof af
råg med en medelsammansättning af 84,6 6 procent torrsubstans + 15,3 4
procent vatten, erhölls:
Mjöl nv 1.
Mjöl nr 2.
Kli
0—60 proc. 60—66,7 b proc.
torrsubstans 51,3 7 proc. 5,82 proc.
vatten ........ 8,6 3 » 0,8 8 :»
S:a 60,0 o proc. S:a 6,7 0 proc.
27,7 proc.
24,2 8 proc.
3,4 2 ))
S:a 27,7 0 proc.
Afdamning
beräknad.
5,6 0 proc.
3,19 proc.
2,41 »
S:a5,6 0 proc.
Det har sålunda vid förmalningen afdunstat 2,41 procent vatten
af rågens vikt, hvarigenom afdamningen stigit till 5,6 0 procent. Vid
förmalning i stor skala är vattenafdunstningen ej fullt så stor, cirka
0,6 procent af rågens vikt mindre eller 1,81 procent, hvarigenom af¬
damningen reduceras till 5 procent. Fördelas anförda bortgångna 0,6
procent vatten likformigt på mjöl nr 1, mjöl nr 2 och kli, så har vid
förmalningen erhållits:
Mjöl nr 1. Mjöl nr 2. Kli. Afdamning.
substans 51,37 proc. + 5,82 proc. + 24,2 8 proc. + 3,19 proc. = 84,6 6 proc.
vatten 9,01 )> + 0,92 )> + 3,60 » + 1,81 » = 15,34 »
S:a 60,38 proc. + 6,74 proc. + 27,88 proc. + 5,o o proc. = 100, o o proc.
Fuktighetshalten i mjöl nr 1 skulle sålunda varit 14,9 2 procent i
stället för funna 14,3 9 procent, i mjöl nr 2 13,6 5 procent i stället för
funna 12,6 6 procent, och i kliet 13 procent i stället för funna 12,3 3
procent.
Medeltyperna äro sålunda så mycket mörkare än de skulle vara,
som om vid förmalning i stor skala det uttagits 60,3 8 procent mjöl
såsom nr 1 i stället för jämt 60 procent och 60,3 8—67,i procent
mjöl nr 2 i stället för 60—66,7 procent. Någon iakttagbar ändring i
typernas färg torde dock därmed knappast åstadkommits.
I och för restitutionens beräknande antages, att rågen består af
följande delar:
9 För enkelhetens skull har i det följande räknats med 66,7 i stället för 66 3/a
procent.
57
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 218.
afdamning.................... 5.0 procent
kli.................................... 28,3 »
mjöl nr 1 .................... 60,o »
mjöl nr 2 .................... 6,7 »
100,o procent råg.
Då vid import såväl afdamning som kli ej draga tull, måste man
anse, att den tidt som erlagts för 100 kg. råg erlagts för 66,7 kg.
mjöl däri, och att följaktligen vid export af 66,7 kg. mjöl restitutionen
skall beräknas till samma storlek som för 100 kg. råg.
Sammalet mjöl består af:
mjöl nr 1...................... 60,o procent.
mjöl nr 2..................... 6,7 »
kli .................................. 28,3 *___________
95,0 procent af rågens vikt.
Följaktligen bör vid export af sammalet mjöl 95 kg. däraf draga
samma restitution som 100 kg. råg.
Asklialten utgör i torrsubstansen af mjöl nr 1 — 0,8 3 procent, i
mjöl nr 2 = 1,9 6 procent, i kli = 4,3 6 procent, och i afdamning 12,5 6
procent. Den fördelas på följande sätt:
Torrsubstans i mjöl nr 1 .............. 51,37 procent, aska 0,426 procent
)> i » » 2 ............... 5,82 » )> 0,114 ))
7) i kli ............................. 24,28 ” » 1,059 ))
» i afdamning .............. 3,19 >> » 0,4 o i _»
Torrsubstans i råg.............................. 84,6 6 » » 2,0 o o »
Asklialten i sammalet mjöl beräknas sålunda:
Torrsubstans i mjöl nr 1.............................. 51,37 kg., aska 0,426 kg.
)) i » )) 2............................... 5,8 2 )) » 0,114 )>
. )> i kli ......................................... 24,2 8 » » 1,0 5 9 »
Torrsubstans i sammalet mjöl ............... 81,4 7 kg. aska 1,5 9 9 kg.
Torrsubstansen i 100 kg. sammalet mjöl innehåller alltså aska
1,963 kg., bvilket öfverensstämmer med den funna asklialten 1,964 procent.
Nu är i mjöl nr 2 den funna askbalten 1,9 6 2 procent. Man finner
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. 8
58
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
däraf, att medelasklialten i mjöl nr 2 öfverensstämmer mera med medel-
askhalten i sammalet mjöl än med askhalten i råg. Då emellertid diffe¬
rensen mellan askhalten i mjöl nr 2 och askhalten i råg är endast 0,0 4
procent, och dessutom medeltalet för askhalten i mjöl nr 2 i de fem profven
växlar emellan 1,71 procent och 2,3 6 procent och följaktligen ej är till¬
förlitlig på så lågt värde som 0,0 4 procent, så torde det vara icke blott
enklast utan äfven riktigast, att vid export, i likhet med förhållandet i
Tyskland, beräkna 100 kg. mjöl nr,2 lika med 100 kg. råg och icke,,
såsom medelasklialten närmast tyder på, 100 kg. mjöl nr 2 — 100 kg.,
sammalet mjöl. Såsom antydt innehåller mjölprofvet nr 2 dessutom
något högre medelaskhalt än normalt. Detta framgår ock däraf, att i
Upplandsrågen uppenbarligen ej fanns så mycket mjöl som 06,7 procent,
utan kli har där kommit tillsamman med mjöl nr 2, som förhöjt dess
askhalt. Den normala askhalten hos mjöl nr 2 torde ligga vid 1,7 6.
Askhalten i helmjöl, 0—66,7 procent, beräknas på följande sätt:
Torrsubstans i mjöl nr 1.................................. 51,3 7 kg., aska 0,4 2 6 kg.
» i » » 2 ................................. 5,8 2 » i' 0,114' »
Torrsubstans i helmjöl..................................... 57,19 » » 0,540 kgv
Torrsubstans i 100 kg. helmjöl innehåller alltså ............ aska 0,9 4 4 kg.
Nu skall, såsom förut anfördt, 66,7 kg. mjöl, erhållet af 100 kg.
råg, vid export beräknas = 100 kg. råg. Då nu häraf 6,7 kg. mjöl
nr 2 beräknas — 6,7 kg. råg, finner man beräkningen för 60 kg. mjöl
nr 1 som följer:
60 kg. mjöl nr 1 = 93,3 kg. råg
6,7 » » )) 2 — 6,7 » »
66,7 kg. helmjöl 100 kg. råg.
Följaktligen skall vid export:
100 kg. sammalet mjöl
100 i) mjöl nr 1
100 » » » 2
100 )) helmjöl 0—66,7 proc.
sättas lika med 105,3 kg.
» » » 155,5 »
» » » 100,o »
» it » 149,9 »
rag
)) 9
»
9\
)) )
1) Yicl gränsen 661 2/3 i stället för 66,7 = 155,55 kg. råg.
) ,, >/ n :y « -■ 150 „ „
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218 5S
I Tyskland uttages mjölet endast till 65 procent, hvarvid 100 kg.
mjöl nr 1 beräknas lika med 158,3 kg. råg och 100 kg. helmjöl 0—
65 procent lika med 153,8 kg. råg. Då emellertid hittills hos oss 66 73
procent ansetts utgöra den rätta gränsen emellan mjöl och kli, och dess¬
utom anförda profmalningar snarare synas gifva rätt åt den svenska än
den tyska uppfattningen, så torde 66,7; resp. 66,7 procent fortfarande
böra anses såsom riktig gräns.
En hithörande fråga är huruvida det må vara tillåtet att i och
för export endast uttaga en fraktion af de olika klassernas mjöl, blott
ej den fastslagna gränsen öfverskrides och mjölet ej understiger typen.
Detta torde enligt mitt förmenande få anses vara exportörs fulla rätt,
alldenstund därigenom grunderna för restitutionsberäkningen ej blifva
öfverträdda. Väl kunna olika fraktioner af mjöl från samma klass ha
olika handelsvärde. Detta vidkommer dock ej staten som endast har att
tillse, att ej mer än restitutionsvärdet återges, och detta förblifver detsamma
för alla möjliga fraktioner inom samma klass. Går däremot exportör
öfver den fastslagna gränsen för ett mjöl, äfven om mjölet därigenom ej
kommer att blifva sämre än den för samma klass fastslagna typen, kan
han vid export förskaffa sig en större restitution än den erlagda tullen
och följaktligen göra sig skyldig till en straffvärd handling. Man torde
sålunda ej kunna undvara en försäkran i högtidlig form. att så ej
skett. Denna försäkran bör sålunda endast innebära, att mjölet verk¬
ligen blifvit uttaget inom de fastslagna gränserna med frihet för exportör
att i öfrig!, lämpa sig efter marknadens läge.
Att mjölet blifvit uppdeladt i klasser har ock samma syfte nämligen
att från kommersiell synpunkt underlätta exporten, utan att därigenom
grunden för beräkningen af statens rätt till restitution ändras.
5. Askhaltens användande som kontrollmedel.
Askhalten utgjorde i de malda profven:
Mjöl nr 1 minimum 0,7 6 maximum 0,9 5 medium 0,8 3 procent
)> )> 2 » 1,71 >' 2,36 » 1,96
Med den stora variation som finnes i askhalten synes denna a priori
vara mindre skarp såsom kontrollmetod än s. k. pekarisering men har
fördel framför denna att vara mera objektiv.
Däremot torde angifna medelashhaUer ha stor betydelse såsom kon¬
trollmetod vid typernas åstadkommande. Medelaskhalten i de analy¬
60
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.
serade 5 profven af råg utgjorde 2,o procent, hvilken askhalt allmänt
anses som en god medelaskhalt. Däraf torde ock de öfriga funna medel-
askhalterna få anses såsom antagligen goda medelaskhalter, dock med
reservation för mjöl nr 2. Typprofverna torde därför böra väljas så¬
lunda, att deras askhalter ligga möjligast nära de af analyserna beräk¬
nade med elaskhalterna. Ett dylikt förfarande synes nämligen innebära
en garanti för, att typerna äro gjorda af medelprof råg.
Att förordningsenligt stadga huru mycket askhalten i typerna får
afvika från bär angifna medelaskhalter torde däremot icke vara lämp¬
ligt, då tillräckliga data härför ännu saknas. I de här analyserade
profverna ligger för mjöl nr 1 minimiaskhalten 8 procent under och
maximiaskhalten 14 procent öfver medelaskhalten, för mjöl nr 2 minimi¬
askhalten 13 procent under och maximiaskhalten 20 procent öfver medel¬
askhalten; för helmjöl 0—66,7 minimiaskhalten 9 procent under och
maximiaskhalten 10 procent öfver medelaskhalten. 1 Tyskland synes vara
stadgadt att i tvifvelaktiga fall skall askbestämning göras som ej får
vika mer än 10—15 procent uppåt från typernas. Riktigheten häraf
besannas för mjöl nr 1, och för helmjöl 0—66,7 procent men däremot
ej för mjöl nr 2, såvida ej för mjöl nr 2 sättes såsom medelaskhalt
den för svensk råg, medelkvalitet, funna 1,7 4 procent.
Med hänsyn till den ännu ofullständiga kännedom om askhaltens
variation, särskilt i svenskt mjöl, hvarom föga eller intet förut är kändt,
torde endast böra stadgas, att vid typernas framställande kommissionen
skall taga nödig hänsyn till askhalten, hvilken skall i hvarje typ jämte
fuktighetshalten bestämmas på här förut angifvet sätt. Redogörelsen
härför torde böra åtfölja de typer som skola fastställas. I besvärsmål
torde däremot tillsvidare askhalten ej böra tillerkännas högre grad af be¬
visning än pekarisering, detta också af den anledning, att ett författnings¬
enligt fastställande af maximalaskhalten öfver typernas tydligen skulle
underlätta möjligheten att inblanda kli i andra klassens mjöl och andra
klassens mjöl i första klassens, om man därtill väljer mjölsorter af låg
askhalt. Slutligen må ock anföras att man ej känner, i hvad män ask¬
halten ökas i mjöl förmaldt på stenkvarnar.
Beträffande mjöl nr 2 vore det visserligen önskvärd! att såsom
en kontroll, att ej en del kli medtoges, en maximiaskhalt bestämdes,
men då för närvarande, såsom förut är anfördt, erfarenheten om, hvar
denna rätteligen skulle sättas, ej torde vara tillräckligt stor, och på i
öfrig! angifna grunder, synes tills vidare det ej heller vara tillrådligt
att vid tullbehandling af mjöl nr 2 föreskrifva en maximiaskhalt
öfver typens.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
61
6. Möjligheten af restitution för sammalet mjöl.
Restitution af tull för sammalet mjöl torde ej vara möjlig med
mindre tillverkningen sättes i permanent kontroll af tullverket, kör
sammalet mjöl kan pekarisering ej användas. Denna är naturligtvis
känsligare, ju ljusare mjölet är, sålunda känsligast töi' mjöl nr 1, där¬
efter för helmjöl 0—66,7, sist för mjöl 60—66,7. För sammalet mjöl,
som är något mörkare än nr 2, torde känsligheten vara otillräcklig.
Färgen torde sålunda ej kunna användas att vid export utgöra
garanti för att ej det sammalda mjölet blifvit uppblandadt med kli,
eller att ej detsamma utgöres af en blandning af mjöl nr 1 och kli.
Såsom kontrollmedel mot oärlighet återstår sålunda endast askhalten.
Vi skola först se huru saken ställer sig beträffande en blandning
af mjöl nr 1 och kli.
Askhalten utgjorde för sammalet mjöl minimum 1,85 procent,
maximum 2,2 6, medium 1,9 6 4 procent.
Minimitalet ligger således 5,8 procent under medeltalet, och maximi-
talet 11,5 procent öfver detsamma. Man kan emellertid blanda mjöl
nr 1 med kli till den för sammalet mjöl beräknade askhalten. Kliet
torde, sedan mjölet anländt till bestämmelseorten, kunna åter skiljas
från mjölet. .
Man kan nu beräkna de relativa mängderna af mjöl nr 1 och kli,
för att askhalten skall blifva den för sammalet mjöl karakteristiska:
68 kg. vattenfritt mjöl nr 1 med 0,8 3 proc. aska
32 » )) kli » 4,3 6 » »
100 kg. vatten fri blandning
aska 0,5 6 4
» 1,3 9 5
aska 1,9 5 9 kg.
68 kg. vattenfritt mjöl — 79 kg. mjöl med 14 proc. vatten
32 » » Mi =3 37 )» kli » » » »
100 kg. vattenfri blandning : 11,6 kg. mjöl med 14 proc. vatten.
Exporteras nu 79 kg. mjöl nr 1 allena, gäller det — 122,8 kg.
råg; exporteras det i förening med 32 kg. kli såsom sammalet mjöl,
O aller det = 122,1 kg. råg. Sålunda kan det ej löna sig att blanda
mjöl nr 1 och kli till sammalet mjöl, då både mjölet nr 1 och det
sammalda mjölet ha normala askhalter.
Återstår att se huruvida mjöl nr 1 af minimiaskhalt kan blandas
med kli till sammalet mjöl af maximiaskhalt.
62
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21S.
Antages denna tillåtna maximihalt var 2,5 procent som faktiskt
lär förekomma:
50,0 kg. vattenfritt mjöl nr 1 å 0,7o proc. aska — 0,36 kg. aska.
49,2 » » kli » 4,3 6 » » =2,14 » »
100 kg. vattenkitt biandmjöl = 2,50 kg. aska.
50,8 kg. vattenkitt mjöl nr 1 59 kg. mjöl med 14 proc. vatten.
49,2 " » kli 57 » kli >> » » »
100 kg. vattenkitt blanda; jöl = 116 kg. biandmjöl med 14 proc. vatten.
Vid export af 59 kg. mjöl nr 1 enbart - 91,7 kg. råg.
» » j> 116 kg. blandmjöl 122,1 kg. råg.
Per 100 kg. exporteradt dylikt mjöl skulle sålunda erhållas en
restitutionsvinst af 90 öre.
Begränsas maximiaskhalten i sammalet rågmjöl till 2,2 procent
eller cirka 10 procent öfver den normala, blifva förhållandena följande:
59 kg. vattenkitt mjöl nr 1 å 0,7 o aska — aska 0,413 kg.
41 » » kli )) )) )) 4,36 » — » 1,7 88 »
100 kg. vattenkitt blandmjöl — aska 2,2 01 »
59 kg. vattenkitt mjöl nr 1 = 68,6 kg. med 14 procent vatten.
41 » » kli » » = 47,7 » » » » »
100 kg. vattenkitt blandmjöl = 116,3 kg. med 14 procent vatten.
Vid export af 59 kg. mjöl nr 1 enbart = 106,7 kg. råg.
» » » 116,3 » blandmjöl = 122,5 » »
Vid export af 100 kg. dylikt blandmjöl skulle följaktligen erhållas
en restitutionsvinst af 50 öre.
Glöres begränsningen till en askhalt af 2,15 procent, blir räkningen
följande:
60,4 kg. vattenkitt mjöl nr 1 å 0,7o proc. aska — aska 0,42 3 kg.
39,6 » » kli )) 4,3 6 proc. » = » 1,7 2 7 »
100,o kg. vattenkitt blandmjöl = aska 2,150 kg.
60,4 kg. vattenkitt mjöl nr 1 = 70,9 kg. mjöl med 14 proc. vatten.
39,6 » » kii = 47,1 >' kli » 14 )) »
100 kg. vattenkitt blandmjöl = 118,0 kg. blandmjöl med 14 proc. vatten.
63
Kungl. Maj:'.i Nåd. Proposition N:o 218.
Vid export af 100 kg. dylikt biandmjöl skulle erhållas eu restitu-
tionsvinst af 11 öre.
Vid en maximiaskhalt af 2,1 procent aska i sammalet mjöl blir
restitutionsvinsten pr 100 kg. biandmjöl 2,5 öre.
Det torde sålunda kunna antagas att, ifall askhalten hos sam¬
malet mjöl begränsas till 2,io procent, omöjliggör detta, att en blandning
af mjöl" nr 1 och kli kan exporteras såsom sammalet mjöl med någon
ekonomisk fördel.
Möjligheten att inblanda kli i sammalet mjöl erbjuder däremot långt
större svårigheter för beviljandet af restitution för sammalet mjöl.
4 kg. sammalet mjöl med minimum 1,8 5 proc. aska = aska 1,5 54
6 i kli ' » 4,3 6__»___y =__» 0,6 9 7 6.
100 kg. blandning = aska 2,2 6.
Sålunda kan 100 kg. sammalet mjöl blandas med 20 kg. kli, hvar¬
igenom en restitutionsvinst af 78 öre skulle uppstå. Särskildt itall kliet
genom siktning uppdelas i en finare och en gröfre del, och den förra
användes, skulle detta falsarium svårligen kunna upptäckas. Detta har
naturligtvis ej heller undgått Riksdagen, och torde ha varit förnämsta
anledningen till att restitution ej beviljats å sammalet mjöl. Sakens
omöjlighet framgår så mycket mer däraf som, enligt de herrar med¬
lemmars i kommissionen utsago som äro kvarnintressenter, det skulle
företrädesvis vara sammalet mjöl af vasaråg, som det i vissa fall skulle
kunna vara önskvärdt att kunna exportera till Finland. Anförda analys
af ett autentiskt prof af sådan råg visar emellertid, att densamma, i
motsats mot den allmänna uppfattningen, åtminstone kan vara af ungefär
medelkvalitet på svensk råg, hvad askhalten beträffar.
Man må emellertid ej fördölja för sig, att då gränsen sättes så
högt som 66,7 procent, så är mjölet nr 2 föga eller intet skildt från sam¬
malet mjöl, hvad askhalten beträffar, hvarför det skulle kunna tänkas,
att sammalet mjöl exporteras såsom mjöl nr 2. Dels synes emeller¬
tid den ringa vinst som därmed vore förbunden ej kunna vara lockande
till lagöfverträdelse, särdeles om den angifna försäkran är i mera hög¬
tidlig form afgifven, dels torde själfva utseendet af mjöl nr 2 och sam¬
malet mjöl vara så olika, att en förvexling af tullmyndigheterna ej gärna
kan ske.
Stockholm den 14 mars 1911.
Peter Klason.
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 218.
Reservation:
Kommissionens förslag- till bestämmelser för fastställande af prof¬
typer har jag- icke kunnat biträda, enär jag anser, att de icke innebära
tillräcklig trygghet för tillvaratagande af statens intressen. Typprofs-
kommissionen, bland hvars tre ledmöter eu skall utses af kvarnägarnes
sammanslutning, kommer icke att intaga den ansvarighetsställning gent
emot staten, som enligt min uppfattning är erforderlig för att det
slutliga fastställandet af proftyper skall kunna anförtros åt densamma.
Visserligen har kommissionen i motiveringen som sin mening uttalat,
att typprofskommissionen skall vara enig i sina beslut, hvarigenom ju
skulle förebyggas den eventualiteten, att de två af Kungl. Maj:t utsedda
ledamöterna kunde komma att stå emot hvarandra och kvarnägarnes
representant blifva den utslagsgifvande, men därom linnes intet angifvet
i själfva författningsförslaget.
Men äfven om sådan enighet uppnås, kan det tänkas fall där
tveksamhet förekommit hos någon af typprofskommissionens ledamöter
rörande riktigheten af fastställdt prof. Enligt den affattning, som för¬
fattningsförslaget erhållit, skulle generaltullstyrelsen i sådant fall likväl
icke ha annat att göra än att till tullkamrarne utsända sådant prof.
Detta kan jag icke finna vara välbetänkt. Genom att låta den ifråga¬
satta typprofskommissionens uppgift inskränkas till afgifvande af förslag
på proftyper, samt sedan öfverlämna åt generaltullstyrelsen att slutligt
godkänna och fastställa desamma, synes det mig att större trygghet
skulle vinnas för tillvaratagande af statens intresse, och har jag inom
kommissionen gjort yrkande i sådant syfte.
Kommissionens förslag att exportören i exportangifningsinlagan
endast skall angifva, att den anmälda exportvaran uttagits inom viss
utbytesldass, kan jag icke biträda.
Den garanti mot missbruk, som ligger i kontrollföreskrifterna,
blir därigenom ytterligt förminskad. Typprofvets missvisning i ringaste
mån kan möjliggöra obehörigt högt restitutionsbelopp, minsta slarf vid
65
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
jämförelse mellan exportvaran och typprofvet likaså. Då därjämte en upp¬
delning i flera utbytesklasser medgifvits, har det synts mig, att några
medgifvande!! därutöfver icke höra ifrågakomma. Ett eftergifvande på
krafvet att exportvaran skall utgöra hela utbytet inom respektive ut¬
bytesklasser inbjuder till en sträfvan att komma gränsen för en re¬
st! tutionsberättigad vara så nära som möjligt, hvarvid taran för att
denna gräns öfverskrides högst betydligt ökas.
Typprofven torde väl i allmänhet komma att framställas så att de
snarare ligga under än öfver gränsen för en medelgod exportvara inom
de olika utbytesklasserna.
Vid förmalning af spannmål af god kvalité kommer sålunda en¬
ligt kommissionens förslag att beredas möjlighet för en kvarnägare att
frånskilja någon del af den första, till kvalité bästa, utbytesprocenten
inom respektive klasser, utan att exportvaran blir underlägsen typprofvet,
och hvarigenom sålunda otillbörligt högt restitutionsbelopp kommer att
utbetalas. Därför måste, enligt min mening, för tillvaratagande af sta¬
tens intresse det kontrollmedel, som ligger i typprofvet, kompletteras
med exportörens på heder och tro afgifna försäkran, att exportvaran
uttagits från början af den utbytesklass, till hvilken den hör, eller ock
att den till kvalitén icke understiger medelproportionen af hela utbytet
inom samma klass.
I fråga om kommissionens beräkningar rörande förhållandet mellan
de olika utbytesklasserna af hvetemjöl och därpå grundade olika resti¬
tutionsbelopp hyser jag tvekan, huruvida desamma stå i god öfverens¬
stämmelse med det värde, som mjölet inom respektive utbytesklasser i
verkligheten representerar. Enligt hvad jag inhämtat från sakkunnigt
håll, betingar i allmänhet ett hvetemjöl från 0 till 45 % c:a kronor
1: 5 0 mera än mjöl från 0 till 70 %, under det att ett mjöl från 45
till 70 % betalas med c:a kronor 2: — mindre än mjöl från 0 till 70 %
allt pr 100 kg.
Från samma sakkunniga håll har vidare uppgifvits, att ett mjöl
från 30 till 45 % i kvalité är fullt jämförligt med mjöl uttaget mellan
0 och 70 %, snarare något bättre. Dock torde afvikelsen vara så obe¬
tydlig, att den kan lämnas utan afseende vid restitutionsbeloppens be¬
räkning. •
Utgående härifrån samt med ledning af de tyska nu gällande
bestämmelserna skulle alltså vid beräkningen motsvarigheten mellan
hvetemjöl och hvete blifva ungefär följande:
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami, 1 Åfd. 153 Höft.
9
66
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
45 kg. hvetemjöl af 1 utbytesklassen motsvara 65 i/3 kg. hvete
25 » " • 2 )> i) 29 2/’ » »
5 )> » » 3 )> » 5 )> »
75 )> )> ;» 4 » )> 100 " y>
I följd häraf skulle motsvara vid export:
100 kg. livetemjöl 1 klassen 145,2 0 kg. hvete
100 » )- 2 > 118,6 7 >1
100 » » 3 )> 100 »
100 » )) 4 >> 133 )>
Med hänsyn till det förhållandet att det i handeln förekommande
rågsiktsmjölet i regel är uppblandadt med hvetemjöl, och ehuru det i
den affattning, som gifvits åt författningsförslaget, måste anses ligga,
att dylik blandning af olika sädesslag icke är medgifven rörande i för¬
slaget afsedd exportvara, så torde det dock till förekommande af hvarje
misstolkning böra i författningen ingå uttrycklig föreskrift därom, att
exportvara hvari ingår blandning åt olika sädesslag icke är restitutions-
berättigad, samt att i exportangifningsinlagan äfven skall ingå försäkran
om att varan är oblandad.
Stockholm den 6 april 1911.
S. II. Kvarmelius.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.
67
Reservation:
Undertecknad får härmed gent emot kommissionens beslut i fråga
om den föreslagna profkommissionens uppdrag uttala den åsikten, att
detta bör bestå endast uti proftypernas framställande, hvaremot det
officiella fastställandet af desamma torde böra tillkomma generaltull¬
styrelsen. Grunderna för denna min åsikt synas mig hufvudsakligen
ligga dels uti nämnda kommissions sammansättning, hvarigenom menings¬
skiljaktigheter kunna leda till svårigheter och tidsutdräkt, dels det ansvar,
som fastställandet medför och hvilket rätteligen borde läggas på en
högre myndighet, och dels slutligen i den omständigheten, att man i
detta hänseende ej svnes hafva vunnit någon tillfredsställande erfarenhet
i Tyskland, hvarest profkommissionen, som för öfrig! därstädes är
olika sammansatt mot hvad här är föreslaget, såväl framställer som
fas tst aller typ er n a.
Gustaf Sellergren.