Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.
1
Nr 179.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående ny stat
för folkskollärarnas pensionsimättning m. m.; gifven
Stockholms slott den 7 april 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
dels godkänna den af departementschefen uti berörda statsrådsprotokoll
förordade stat för folkskollärarnas pensionsinrättning jämte i protokollet,
omförmälda, för åtnjutande af i staten för ordinarie befattningshafvare
upptagna aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser;
dels medgifva, att de i den nya staten upptagna förstagradstjänsterna
skola vara delaktiga uti lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupill¬
kassa;
dels förklara, ej mindre att eu hvar, som med eller efter 1912 års
ingång tillträder ordinarie befattning hos pensionsinrättningen, skall vara
pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att
de förutvarande innehafvare af dylika befattningar hos pensionsinrättningen,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig
den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dit¬
tills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem;
dels — med uteslutande af de särskilda posterna till pensionering
och till förvaltningskostnadernas bestridande uti det under riksstatens
tionde hufvudtitel under rubriken: bidrag till pensionering af änkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.,
uppförda anslag, hvilket, vid bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt 7
under tionde hufvudtiteln i årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen,
Bihang till Riktd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 131 Raft. 1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
skulle ökas från sitt nuvarande belopp 115,965 kronor med 26,889 kronor
till 142,854 kronor — höja samma anslag med ytterligare 3,000 kronor
eller till 145,854 kronor;
dels ock medgifva, att Kungl. Maj:t må på förslag af direktionen efter
omständigheterna bestämma om fördelningen af förvaltningskostnaderna
mellan de särskilda, af direktionen öfver pensionsinrättningen förvaltade
pensionsanstalterna.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
P. E. Lindström.
Kungl. Maj;ts Nåd.- Proposition Nr 179.
3
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 7 april 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet Lindström yttrade härefter:
Sedan derå år tillbaka har frågan om lönereglering vid folkskollärar-Ang. ny stat
nas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa, lärarnas vid iär°arnati0"
elementarläroverken änke- och pupillkassa, småskollärares m. fl. ålderdoms- pensions-
understödsanstalt, lasarettsläkarnas pensionskassa samt döfstumlärarnas pen- ,nrattmns-
sionsanstalt stått på dagordningen. Som ärendet nu synes vara vederbör¬
ligen utredt, må det tillåtas mig att underställa detsamma Kungl. Maj:ts
pröfning, och får jag därvid till en början lämna en öfversikt af de nu¬
varande löneförhållandena.
Staten för de tre förstnämnda pensionsanstalterna är af år 1888. Nuvarande
Kungl. Maj:t gjorde nämligen uti proposition till 1888 års Riksdag fram- föarhtnånden.
ställning angående dels antagande af stat för folkskollärarnas pensions¬
inrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt elementarlärarnas
änke- och pupillkassa, dels ock beredande af rätt till pension såväl för de
4
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition 1Sr 170.
vid ifrågavarande pensionsanstalter anställda tjänstemän och vaktmästare
som ock för deras änkor och barn.
Sedan Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1888, nr 67, anmält sitt
beslut i ämnet, fastställde Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 31 maj
1888 följande stat för de nämnda pensionsanstalterna:
|
K r o n o
|
r.
|
|
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
|
Summa.
|
|
Direktionens ordförande, arfvode.........
|
|
|
1,500
|
|
2 ledamöter i direktionen, arfvode till
|
|
|
|
|
hvardera k 1,200 kronor..................
|
—
|
—
|
2,400
|
|
1 kamrerare ....................................
|
3,500
|
1,500
|
5,000)
|
| Äga hvardera rätt till ålderstill-
lägg med 500 kronor efter 5
|
1 kassör och bokhållare....................
|
1,500
|
1,000
|
2,500 j
|
|
|
| års val vitsordad tjänstgöring,
j Äger rätt till ålderstiliägg med
|
1 sekreterare och ombudsman ............
|
1,000
|
000
|
1,600
|
200 kronor efter 5 års väl vits¬
ordad tjänstgöring.
1 Äger rätt till ålderstiliägg med
|
1 vaktmästare .................................
(åtnjuter därjämte förmånen af fri bo¬
stad och vedbrand.)
|
500
|
200
|
700
|
100 kronor efter 5 års väl vits-
1 ordad tjänstgöring.
|
Till extra biträden, renskrifning, ved,
|
|
|
|
|
ljus, städning, skrifmaterialier m. m....
|
—
|
—
|
3,000
|
|
För åtnjutande af de i staten angifna aflöning^förmåner stadgades
vissa, villkor, på Indika jag nu anser mig icke behöfva i vidare mån ingå än
att i desamma icke ingick någon föreskrift om skyldighet för tjänstinnehafvare
att underkasta sig förändrade bestämmelser angående rätt till pension.
Därjämte förklarade Kungl. Maj:t:
dels att bemälde tjänstemän och vaktmästare skulle, sedan de upp¬
nått 65 lefnadsår och under 35 år varit i allmän tjänst, däraf minst 25
år uti ifrågavarande anstalters tjänst, äga att vid afskedstagande! undfå,
pension från folkskollärarnas pensionsinrättning till belopp motsvarande
deras lön; hvarvid skulle iakttagas, att den, som uppnått nämnda lefnads-
och tjänstålder, vore förpliktad att, mot erhållande af berörda pension,
afgå från tjänsten; den myndighet,, som ägde meddela afskedet, dock obe¬
taget att låta anstå med afskedet, därest och så länge den pensionsberät-
tigade pröfvades kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna ifråga¬
varande anstalter och kunde finnas villig att kvarstå i tjänsten; samt
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 5
dels att pensionering af tjänsti nnehafvares eller pensionärs änka ock
barn finge äga rum från lärarnas vid elementarläroverken änke- och
pupillkassa enligt föreskrifterna i gällande reglemente för denna kassa,
samt att i sådant hänseende kamreraren skulle anses lika med lektor,
kassören med annan ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika
med öfningslärare; hvarvid skulle iakttagas, att rättighet att vara delägare
i sistnämnda kassa skulle tillkomma hvar och en af dåvarande tjänst-
irmehafvarna, därest behörig anmälan om delaktighet gjordes hos direk¬
tionen inom 1888 års utgång, och att skyldighet att vara delägare i sist¬
nämnda kassa skulle åligga hvar och en, som framdeles blefve utnämnd
till innehafvare af någon af omförmälda befattningar vid ifrågavarande
pensionsanstalter.
På framställning af direktionen medgaf Kungl. Maj:t jämlikt nådigt
bref den 9 november 1888, att från och med år 1889 de utgifter, som
erfordrades för insamlande och ordnande af vissa årliga statistiska- upp¬
gifter angående delägarna i elementarlärarnas änke- och pupillkassa m. in.,
tinge bestridas af kassans tillgångar, dock icke till högre belopp än 200
kronor årligen.
Jämlikt direktionens beslut hafva af ifrågavarande belopp årligen ut¬
gått 125 kronor till kassören och bokhållaren samt 15 kronor till ett hos
direktionen anställdt kvinnligt biträde.
Det torde i detta sammanhang äfven böra erinras att, för beredande
af delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa för den vid döfstum-
skolorna anställda lärarpersonalen, vid 1905 års riksdag beviljades förhöj dt
statsanslag till sistbemälda änke- och pupillkassa med 3,855 kronor, däraf
f>00 kronor till bestridande af kostnaderna för ökade förvaltningsbestyr.
Jämlikt nådigt bref den 24 november 1905 föreskref Kungl. Maj:t i
fråga om fördelningen af det sistnämnda beloppet, att 100 kronor finge
tilldelas sekreteraren och ombudsmannen samt likaledes 100 kronor kas¬
sören och bokhållaren såsom ersättning för de ökade göromål, som genom
den träffade anordningen komme att påläggas dem, äfvensom att åter¬
stoden, 400 kronor, finge utgå till någon af de vid folkskollärarnas pen-
sionsinrättmng anställda extra tjänstemännen såsom godtgörelse för arbete
med upprättande, under kamrerarens ansvar och kontroll, af hufvudräken-
skapen för folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Sistberörda godtgörelse lärer numera utgå till den vid småskollärares
in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskild! förordnade bokhållare, hvilken
tillika är extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsinrättning.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Genom nådig kungörelse den 18 november 1904 angående tillämp¬
ning af vissa bestämmelser i reglementet för lärarnas vid elementarläro¬
verken änke- och pupillkassa den 11 oktober 1878 bar Kungl. Maj:t bland
annat förklarat, att årsafgiften till kassan och därifrån utgående pensioner
skola, enligt i öfrigt dittills följda grunder, från och med år 1905 beräk¬
nas efter följande belopp:
för kamreraren vid folkskollärarnas pensionsinrättning
m. fl. pensionskassor............................................................ kronor 4,000: —
.■> kassören och bokhållaren därstädes................................. » 2,000: —
» sekreteraren och ombudsmannen därstädes.................. * 1,200: —
» vaktmästaren därstädes ..................................................... » 600: —
Till bestridande af förvaltningsutgifterna äro för närvarande anvisade
för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 3,600 kronor och för lärarnas
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa 5,000 kronor.
Genom det af Kungl. Maj:t den 22 juni 1892 utfärdade reglementet
för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt uppdrogs förvaltningen
af ifrågavarande anstalt åt direktionen öfver folkskollärarnas pensions¬
inrättning.
I afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet
medgaf Riksdagen, såsom förut är nämn dt, att Kungl. Maj:t finge för ar
1893 bestämma de belopp, som blefve erforderliga för bestridande af an¬
staltens förvaltningsbestyr.
Beträffande arbetets anordning inom anstalten föreskref Kungl. Maj:t
uti nådigt bref den 11 november 1892, att folkskollärarnas pensions-
inrättnings kamrerare, kassör och sekreterare skulle användas lör deras
tjänster motsvarande göromål hos understödsanstalten, samt att särskild
bokhållare skulle anställas för anstalten, äfvensom att arbetet inom den¬
samma finge mellan tjänstemännen fördelas i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med den arbetsfördelning, som ägde rum inom folkskollärarnas
pensionsinrättning.
Till bestridande af förvaltningsbestyren för ålderdomsunderstödsan-
stalten under år 1893 anvisade Kungl. Maj:t, bland annat, följande belopp:
arfvode till direktionens ordförande...................................... kronor 400:
» » två ledamöter i direktionen, hvardera 300 kronor » 600: —
» ;> kamreraren............................................................. 1,000: -
» » sekreteraren ........................................................... » 600:
> » kassören..................................................................... * 500: ■
Transport kronor 3,100
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179. 7
Transport kronor 3,100: —
arfvode till den för anstalten särskild! förordnade bok¬
hållaren..................................................................... » 1,500: —
» » vaktmästaren............................................... » 200: —
till hyra, extra biträden, renskrifning, ved, ljus, städning,
skrifmaterialier m. m.......................................................... » 1,400: — -
Summa kronor 6,200: —
För hvart och ett af åren 1894—1910 har Kungl. Maj:t anvisat ena¬
handa arfvodesbelopp, som för år 1893 tillerkändes direktionens med¬
lemmar samt den omförmälda personalen vid anstalten. Det till hyra,
extra biträden in. m. afsedda beloppet har däremot under den nämnda
tidsperioden undergått förhöjning, och är under förändrad titel »till hyra,
extra biträden, renskrifning, ved, ljus, städning, tryckalster, skrifmaterialier
m. m.» för år 1910 uppfördt ett belopp af 2,000 kronor.
I sammanhang med utfärdande af reglemente för lasarettsläkarnas
pensionskassa förordnade Kungl. Maj:t den 13 november 1903 att — med
användande af folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, sekreterare
och ombudsman, kassör samt vaktmästare för deras befattningar motsva¬
rande göromål hos lasarettsläkarnas pensionskassa samt med anställande af
särskild bokhållare för kassan — arbetet inom densamma skulle mellan
nämnda befattningshafvare fördelas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
den arbetsfördelning, som ägde rum inom folkskollärarnas pensionsinrättning.
Till bestridande af arfvoaen och öfriga förvaltningskostnader för år
1904 ställde Kungl. Maj:t till direktionens förfogande ett belopp af högst
3,250 kronor att användas enligt följande fördelning:
arfvode till direktionens ordförande.......................................
|
kronor
|
200: —
|
» » två ledamöter hos direktionen, hvardera 150
kronor........................................................................
|
»
|
300: —
|
» » kamreraren..............................................................
|
»
|
500: —
|
» » sekreteraren och ombudsmannen ....................
|
»
|
200: —
|
» » kassören ..................................................................
|
»
|
400: —
|
» » den person, som förordnades att ombesörja
bokhållargöromålen .............................................
|
|
750: —
|
» » vaktmästaren .......................................................
|
|
100: —
|
till hyra, städning, ved, belysning, skrifmaterialier, ren¬
skrifning, tryckningskostnader, vikariatsarfvoden m. m.
|
»
|
800: —
|
tillhopa
|
kronor
|
3,250: —
|
Kungl. Maj:t har sedermera genom särskilda beslut bemyndigat direk¬
tionen att af de till lasarettsläkarnas pensionskassa inflytande medel för
8
Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 179.
hvart och ett af åren 1905 — 1910 till arfvoden och öfriga förvaltnings¬
kostnader för nämnda pensionskassa använda enahanda belopp, som be¬
stämts för år 1904.
Efter det beslut fattats om inrättande af en pensionsanstalt för döf-
stumlärare, förordnade Kungi. Maj:t den 30 december 1905, att tills vidare
folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, kassör, sekreterare och om¬
budsman samt vaktmästare äfvensom den vid småskollärares m. fl. ålder-
domsunderstödsanstalt anställda bokhållaren Unge användas för fullgörande
af deras befattningar motsvarande göromål hos döfstumlärarnas pensions¬
anstalt, samt att arbetet inom denna anstalt finge fördelas mellan nämnda
befattningshafvare i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de föreskrifter,
som innehölles i den för folkskollärarnas pension sinrättning fastställda
arbetsordning.
Tillika medgaf Kungl. Maj:t, bland annat, att till nedan nä randa ända¬
mål finge under år 1906 utgå följande belopp, nämligen:
arfvode till ordföranden hos direktionen ................................. kronor 250: —
» » två ledamöter hos direktionen, efter 200 kronor
åt hvardera............................................................... 3 400: —
> 3 kamreraren .................................................................. 5 500: —
> » kassören ...................................................................... » 400: —
> > sekreteraren och ombudsmannen........................... » 300: —
» vederbörande bokhållare.......................................... » 400: —
» ■> vaktmästaren.............................................................. 5 50: —
till hyra, ved, lyse, skrifmaterialier, extra biträden, vika-
riatsarfvode in. m...................................................................... 3 600: —
Till bestridande af förvaltningskostnaderna för döfstumlärarnas pensions¬
anstalt anvisade Kung]. Maj:t för år 1907 enahanda belopp som för år 1906.
Uti den för år 1908 af Kungl. Maj:t fastställda staten för döfstum¬
lärarnas pensionsanstalt blefvo, på grund af delaktighet för lärarpersona¬
len vid folkhögskolorna uti anstalten och däraf föranledd utvidgning af
dess verksamhet, arfvodet till kassören och arfvodet till vederbörande bok¬
hållare höjda, hvardera med 200 kronor. Äfven anslaget till expenser
ökades af samma anledning med 200 kronor.
För åren 1909 och 1910 hafva staterna fastställts att utgå med samma
belopp som för år 1908.
För anstaltens förvaltning under år 1910 må sålunda utgå följande
belopp, nämligen:
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
arfvode till direktionens ordförande.....................................
|
kronor
|
250: —
|
» » två ledamöter af direktionen, efter 200 kronor
åt hvardera..............................................
|
|
400
|
|
» » kamreraren......................................................
|
»
|
500
|
—
|
» » kassören ........................................................
|
»
|
600
|
—
|
» » sekreteraren och ombudsmannen................
|
|
300
|
—
|
» » vederbörande bokhållare.......................................
|
|
600
|
—
|
» » vaktmästaren ............................................................
|
»
|
50
|
—
|
till hyra, ved, lyse, skrifmaterialier, extra biträden, vika¬
riatsarfvoden in. in................................................................
|
>
|
800: —
|
tillhopa
|
kronor
|
3,500:
|
—
|
Sedan Riksdagen år 1910 för sin del besluta öfverlämna förvalt¬
ningen af den nyinrättade lärarinnornas pensionsanstalt till direktionen
öfver folkskollärarnas pensionsinrättning, förordnade Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 3 februari 1911, att tills vidare under år 1911 finge ej
mindre folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, sekreterare och
ombudsman, kassör samt vaktmästare användas för fullgörande af deras
nuvarande befattningar motsvarande göromål hos lärarinnornas pensions¬
anstalt än äfven för denna anstalt af direktionen förordnas en bokhållare,
äfvensom att arbetet inom lärarinnornas pensionsanstalt finge fördelas mellan
nämnda befattningshafvare i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de före¬
skrifter, som innehölles i den för folkskollärarnas pensionsinrättning fast¬
ställda arbetsordning.
Tillika medgaf Kungl. Maj:t, att till följande ändamål finge tills vidare
under år 1911 utgå följande belopp, nämligen till arfvoden
åt direktionens ordförande........................................................... kronor 300: —
» » två ledamöter, efter 225 kronor åt hvardera » 450
» kamreraren ................................................................................. » 750
» sekreteraren och ombudsmannen.......................................... » 300
» kassören ....................................................................................... » 600
» den person, som erhåller förordnande att besörja bok-
hållargöromålen.................................................................... » 2,400: —
» vaktmästaren ............................................................................ » 150: —
till hyra, städning, ved, belysning, skrifmaterialier, ren-
skrifning, tryckningskostnader, vikariatsarfvoden m. m. » 800: —
tillhopa kronor 5,750: —
Dyrtidstillägg eller extra lönetillägg hafva för åren 1901—1910 ut¬
gått till tjänstinnehafvare i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Bihang till Rihsd. prot. 1.911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft.
2
10
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
På särskilda framställningar bär vidare Kungl. Maj:t medgifvit, att för
hvart och ett af nämnda år arfvodesförhöjning, beräknad i enlighet med
gällande bestämmelser för dyrtidstillägg eller extra lönetillägg, finge utgå
till de vid småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt anställda per¬
soner i förhållande till deras där åtnjutna aflöning.
Arfvodestillägg har för åren 1908, 1909 och 1910 enligt enahanda
grunder, jämlikt Kung! Maj:ts medgifvande, utgått till befattningshafvare
vid lasarettsläkarnas pensionskassa samt döfstumlärarnas pensionsanstalt.
Sedan år 1882 ägde pensionstagare i landsorten från folkskollärarnas
pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt elementar-
lärarnas änke- och pupillkassa att, mot insändande af erforderliga hand¬
lingar, under uppgifven postadress erhålla pensionen sig tillsänd med
posten efter afdrag för hvarje gång af belöpande porto med rekommenda¬
tions- eller assuransafgift samt 75 öre såsom godtgörelse till de tjänstemän
vid vederbörande pensionsanstalt, som hade i uppdrag att ombesörja pen¬
sionens afsändande. För år 1908 uppgick nämnda provision, som då upp¬
bars af den å ordinarie stat uppförda kassören och bokhållaren med 50
öre samt af en å extra stat anställd bokhållare med 25 öre, till samman-
lagdt 911 kronor 50 öre för kassören och bokhållaren samt 455 kronor
75 öre för den nämnda extra bokhållaren.
I sammanhang med beslut om ändrad ordning för utbetalning af
pensioner medgafs, jämlikt nådigt bref den 7 maj 1909, att ifrågavarande
tjänstemän finge, i stället för nämnda provision, af vederbörligt expens-
medelsanslag tilldelas ett arfvodestillägg till belopp af 900 kronor för den
å ordinarie stat uppförda kassören och bokhållaren samt 450 kronor för
den extra bokhållaren, allt för helt år räknadt. Detta arfvodestillägg skulle
emellertid endast få åtnjutas till dess ny lönestat trädt i tillämpning.
För taxeringsuppgifters upprättande uppbär kassören ett belopp af
200 kronor årligen från vederbörande expensmedelsanslag.
Den för småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskildt för¬
ordnade bokhållaren, som jämväl är extra tjänsteman i folkskollärarnas
pensionsinrättning, har i sistnämnda egenskap under år 1909 uppburit
gratifikation till ett belopp af 1,100 kronor.
För upprättande af hufvudräkenskapen för folkskollärarnas änke- och
pupillkassa utgår därjämte, såsom förut är nämndt, till honom ersättning
med 400 kronor om året.
Äfven den vid lasarettsläkarnas pensionskassa anställda bokhållaren
uppbär i egenskap af extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsinrätt¬
ning gratifikation, hvilken år 1909 utgått med 1,500 kronor.
Det hos direktionen anställda kvinnliga biträde åtnjuter fast arfvode
11
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
med 1,000 kronor från folkskollärarnas pensionsinrättning och 300 kronor
från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Därjämte uppbär
biträdet gratifikationer, som för år 1909 utgått med 325 kronor från folk¬
skollärarnas pensionsinrättning, 240 kronor från småskollärarnas ålderdoms¬
understödsanstalt, 60 kronor från lasarettsläkarnas pensionskassa och 60
kronor från döfstumlärarnas pensionsanstalt, hvartill kommer förut om-
förmälda ersättning af 15 kronor för bestyr med vissa statistiska upp¬
gifter för elementarlärarnas änke- och pupillkassa.
Under år 1910 hafva enligt uppgift från anstaltens kamrerare aflönings-
förmånerna — dlderstillägg äfvensom extra lönetillägg eller motsvarande arfvodes-
förhöjning eller arfvodestillägg ej inräknade — för särskilda befattningar vid
ifrågavarande pensions- och understödsanstalter utgjort följande belopp:
|
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
|
Från folkskollärarnas
pensionsinrättning
samt änke- och pupill¬
kassa äfvensom ele¬
mentarlärarnas änke-
och pupillkassa
|
Från små¬
skollärares
m, fl. ålder-
domsun-
derstöds-
|
Från
lasaretts¬
läkarnas
pensions¬
kassa :
arfvode
eller grati¬
fikation
|
Från
döfstum¬
lärarnas
pensions¬
anstalt :
arfvode
eller grati¬
fikation
|
Summa
|
|
aflöning å
stat utom
ålders-
tillägg
|
särskildt
arfvode
eller grati¬
fikation
|
arfvode
eller grati¬
fikation
|
|
|
1,500
|
, _
|
400
|
200
|
250
|
2,350
|
|
1,200
|
__
|
300
|
150
|
200
|
1,850
|
1 » » » ..................
|
1,200
|
—
|
300
|
150
|
200
|
1,850
|
Kamreraren ....................................
|
5,000
|
—
|
1,000
|
500
|
500
|
7,000
|
Sekreteraren och ombudsmannen .........
|
1,600
|
100
|
600
|
200
|
300
|
2,800
|
Kassören och bokhållaren ..................
|
2,500
|
1,325
|
500
|
400
|
600
|
5,325
|
Bokhållaren i småskollärares m. fl. ålder¬
domsunderstödsanstalt .....................
|
—
|
1,950
|
1,500
|
—
|
600
|
4,050
|
Bokhållaren i lasarettsläkarnas pensions¬
kassa ..........................................
|
_
|
1,500
|
_
|
750
|
—
|
2,250
|
1 e. o. tjänsteman ............ ..............
1 kvinnligt biträde ..........................
1 vaktmästare .................................
|
i) 700
|
1,200
1,340
|
540
200
|
60
100
|
60
50
|
1,200
2,000
1,050
|
*) Åtnjuter fri bostad och vedbrand.
För år 1910 hafva ofvan omförmälda extra lönetillägg samt motsva¬
rande arfvodesförhöjningar och arfvodestillägg utgått med följande belopp:
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
|
|
|
|
Iv
|
ron
|
O
|
r
|
|
|
|
|
Extra
löne¬
tillägg
|
Arfvodesför-
höjning från
småskol¬
lärares m. fl.
ålderdoms-
understöds-
anstalt
|
Arfvodestill-
lägg från
lasaretts¬
läkarnas
pensions¬
kassa
|
Arfvodestill-
lägg från
döfstum-
lärarnas
pensions¬
anstalt
|
Summa
|
Sekreteraren....................................
|
240
|
|
90
|
|
30
|
|
45
|
|
405
|
|
Kassören ...................
|
450
|
—
|
75
|
—
|
60
|
—
|
90
|
_
|
675
|
—
|
Bokhållaren vid småskollärares in. fl.
ålderdomsunderstödsanstak ............
|
|
|
225
|
|
|
|
90
|
|
315
|
|
Bokhållaren vid lasarettsläkarnas pen¬
sionskassa ....................................
|
|
|
|
|
112
|
50
|
|
|
112
|
50
|
Vaktmästaren .................................
|
120
|
-
|
30
|
—
|
15
|
—
|
7
|
50
|
172
|
50
|
Anm. Den person, som under år 1910 bestridde kamrerarbefattningen, uppbar ej extra lönetillägg.
Sammanställas uppgifterna i förestående två tabeller, erhåller man för
år 1910 följande sammanlagda löneförmåner — ålderstillägg oberäknade —
nämligen:
Ordföranden i direktionen ........................................................
1 ledamot » »
1 » » »
Kamreraren ....................................................................................
Sekreteraren och ombudsmannen.............................................
Kassören och bokhållaren .......................................................
Bokhållaren i småskollärares m. 11. ålderdomsunderstöds-
anstalt.......................................................................................
Bokhållaren i lasarettsläkarnas pensionskassa.....................
1 e. o. tjänsteman .......................................................................
1 kvinnligt biträde........................................................................
1 vaktmästare, utom bostad och vedbrand...........................
kronor 2,350: —
* 1,850: —
> 1,850: —
» 7,000: —
» 3,205: —
6,000: —
> 4,365: —
* 2,362: 50
> 1,200: —
» 2,000: —
» 1,222: 50
För år 1911 tillkomma, såsom förut (sid. 9) nämnts, vissa förhöj¬
ningar på grund af att förvaltningen af lärarinnornas pensionsanstalt lagts
under direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning.
Jag öfvergar nu till en redogörelse för i ärendet inkomna framställ¬
ningar.
13
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Genom nådigt cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk
och myndigheter att hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,
huruvida, under angifven förutsättning, ändringar i vederbörande löne-
stater kunde anses böra äga rum för tiden efter år 1902.
I anledning däraf afgaf direktionen öfver folkskollärarnas pensions-Direktionens
inrättning den 29 december 1902 underdånigt utlåtande, hvilket från
ecklesiastikdepartementet öfverlämnades till löneregleringskommittén med 12
skrifvelse den 5 februari 1903.
Uti nämnda utlåtande framlade direktionen ett förslag till gemensam
stat för folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och
pupillkassa, elementarlärarnas änke- och pupillkassa äfvensom småskol-
lärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.
Då emellertid genom tillkomsten af läsare ttsläkarnas pensionskassa
och döfstumlärarnas pensionsanstalt samt nu senast lärarinnornas pensions-
anstalt förändrade förhållanden inträdt, sedan direktionen afgaf sitt berörda
utlåtande, torde anledning saknas att här närmare redogöra för nämnda
förslag.
Uti underdånig skrifvelse den 9 november 1907 framlade därefterDn-ektionens
direktionen nytt förslag till organisation af den under direktionen ställda 9^‘^gop
tjänstepersonalen m. m.
Under erinran, bland annat, om tillkomsten af de sex särskilda
pensions- och understödsanstalter, hvilka, innan jämväl lärarinnornas
pensionsanstalt tillkom, voro ställda under direktionens förvaltning, fram¬
höll direktionen i sistberörda skrifvelse, hurusom behof förelåge att
äfven utan hänsyn till möjlig ytterligare utvidgning af verksamhets¬
området — de vid de särskilda pensionsanstalterna anställda arbets¬
krafterna blefve förstärkta samt direktionens och dess tjänstemäns aflö-
ningsvillkor förbättrade. Till stöd därför åberopade direktionen den ut¬
veckling, hvari ifrågavarande administration varit stadd. Därvid anfördes
att, ehuru de fyra äldre anstalterna under åtskillig tid varit i verksamhet,
ingen af dessa — och än mindre någon af de två nytillkomna pensions¬
kassorna — ännu kommit till någon naturlig höjdpunkt i sin utveckling
eller, såsom det med en försäkringsteknisk term plägade uttryckas, kommit
i jämviktsläge. Förvisso komme anstalterna alltjämt att starkt tillväxa
under afsevärd tid framåt. Orsaken därtill finge sökas såväl i anstalternas
egen organisation som ock i den ökning till numerären och den förbättring
i afseende a lönevillkoren, som inom särskilda delägargrupper dels redan
ägt rum och dels äfven för framtiden syntes komma att ske. Såsom
lämplig utgångspunkt i fråga om administrationens utveckling kunde en¬
ligt direktionens åsikt tagas ställningen vid slutet af år 1889, under hvilket
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
år den för de dåvarande tre pensionskassorna gemensamma lönestaten först
tillämpades.
Vid nämnda tidpunkt utgjorde:
delägarnas antal ..............................
antalet gällande pensionsbref........
pensioneringssumman.......................
kapitalbehållningen ..........................
antalet lånekonton i räkenskapen
» verifikationsfolier.................
............. 10,484
............. 1,448
kronor 525,249: 94
» 10,524,313: 82
............. 158
............. 6,711
Vid slutet af år 1893 eller det år, då sm åskollärares m. fl. ålder doms-
understödsanstalt trädde i verksamhet, hade motsvarande siffror för samt¬
liga dåvarande fyra kassor varit följande:
delägarnas antal.............................................................................. 19,293
antalet gällande pensions- och understödsbref ........................ 1>824
pensioneringssumman......................................................... kronor 658,377: 68
kapitalbehållningen ............................................................ > 13,678,235: 52
antalet lånekonton............................................................................. 223
verifikationsfolier................................................................ 8,323
Det vore emellertid att märka, att antalet delägare i smaskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt icke i samma man som antalet del¬
ägare i öfriga kassor inverkade på arbetet med förvaltningen. Den för
nämnda understödsanstalt erforderliga uppbörden ombesörjdes nämligen af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen, medelsförvaltningen vore anför¬
trodd åt statskontoret, och liggare öfver delägarna fördes icke. I annat
afseende däremot, t. ex. i fråga om granskning af de för understöds-
anstalten afgifna årsuppgifter och däraf föranledd korrespondens, inverkade
denna anstalts stora delägargrupp högst betydligt till ökande af arbetet
för tjänstepersonalen hos direktionen.
För år 1901 hade uti ofvanberörda hänseenden siffrorna varit följande:
delägarnas antal .......................................................
antalet gällande pensions- och understödsbref
pensioneringssumman ..............................................
kapitalbehållningen .................................................
antalet lånekonton....................................................
» verifikationsfolier........................................
För räkenskapsåret 1906 — sedan jämväl lasarettsläkarnas pensions¬
kassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt inrättats och varit i verksamhet,
.............. 22,297
.............. 2,692
kronor 904,187: 44
» 21,199,824: 99
..... 310
11,815
15
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
den förra under tre år och den senare under ett år — tedde sig mot¬
svarande siffror sålunda:
delägarnas antal................................................................
antalet gällande pensions- och understödsbref...........
pensioneringssumman ........................................................ kronor
kapitalbehållningen ............................................................ »
antalet lånekonton..............................................................................
» verifikationsfolier..................................................................
25,952
3,179
1,195,458: 88
28,133,475: 88
371
14,505
I oktober månad 1907 uppgick antalet gällande pensions- och under¬
stödsbref till 3,500 med en årlig pensioneringssumma af 1,448,245 kro¬
nor 92 öre.*)
Sedan år 1889 hade således ökningen i förenämnda hänseenden
utgjort:
delägarnas antal ......................................................
antalet gällande pensions- och understödsbref
pensioneringssumman.............................................
kapitalbehållningen ......
antalet lånekonton.................................................
» verifikationsfolier.......................................
147,54 %
141,71 »
175,73 »
167,31 »
134,81 •»
116,14 »
Under erinran vidare, hurusom genom nådiga kungörelsen den 28
juni 1907 medgifvits delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt och
folkskollärarnas änke- och pupillkassa för lärarpersonalen vid folkhög¬
skolorna, hvilken kungörelse skulle träda i kraft den 1 januari 1908,
framhöll direktionen, att därigenom skulle tillkomma en ej obetydlig del¬
ägargrupp till en hvar af sistnämnda två kassor. Det framhölls jämväl,
att ett upprättadt förslag till nytt reglemente för elementarlärarnas änke-
och pupillkassa skulle, därest detsamma komme i tillämpning, i högst
väsentlig grad öka arbetet för tjänstepersonalen hos direktionen. I af¬
seende å administrationens utveckling erinrade direktionen slutligen, att
*) Löneregleringskommittén meddelar i sitt betänkande fullständiga uppgifter för år
1909 så lydande:
delägarnas antal (delägarna i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt ej
medräknade) ...................................................................................................... 10,583
antalet gällande pensions- och understödsbref ......................................................... 3,798
pensioneringssumman........................................................................ kronor 1,714,059: 64
kapitalbehållningen ........................................................................... » 33,969,701: 68
antal lånekonton.............. 506
» verifikationsfolier ............................................................................................. 20,919
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
fråga då vore å bane att medgifva delaktighet i folkskollärarnas pensions-
inrättning för en ny grupp lärare och lärarinnor, nämligen sådana som
vore anställda vid vissa enskilda småskoleseminarier.
Direktionens i dess ifrågavarande skrifvelse af den 9 november 1907
innefattade förslag afsåg dels en förstärkning af de till direktionens för¬
fogande ställda arbetskrafter och dels en genomgående lönereglering.
I förstnämnda hänseende föreslog direktionen, att i stället för de
två på extra stat uppförda bokhållartjänsterna måtte inrättas två nya
ordinarie tjänster. Därigenom skulle vinnas en afsevärd tillökning i arbets¬
kraft, enär med den ordinarie anställningen naturligen skulle följa skyl¬
dighet för vederbörande tjänstinnehafvare att odeladt ägna sig åt tjänsten
vid pensionsanstalterna. En annan förstärkning hade direktionen tänkt
sig kunna och böra vinnas därigenom, att med sekreterar- och ombuds-
mannabefattningen skulle förenas i någon mån ökade åligganden. Då vi¬
dare alltjämt komme att erfordras extra biträden, hvilka skulle vara att
tillgå såväl vid inträffande ledighet för ordinarie tjänsteman som eljest,
föreslog direktionen, att vid pensionsanstalterna måtte anställas två
amanuenser, den ene å kansliafdelningen och den andre å kontorsafdel-
ningen. Hvad anginge skrifbiträdet, som jämte renskrifning utförde en god
del andra sysslor af löpande art, framhöll direktionen i detta samman¬
hang, hurusom för vinnande af en mera fullständig organisation och för
öfrigt såsom med rättvisa och billighet öfverensstämmande vore önskligt,
att en för arbetets jämna gång så nödig befattning uppfördes på ordinarie
stat. För att närmare motivera det i nyssberörda hänseenden framställda
förslaget angaf direktionen i hufvuddrag den arbetsfördelning tjänste¬
männen emellan, som direktionen tänkt sig, därest den föreslagna om¬
organisationen komme till stånd.
Hvad då först vidkomme kamreraren, hvilken enligt direktionens
mening vore alltför betungad med göromål, syntes en del af hans ålig¬
ganden utan olägenhet kunna öfverlämnas åt underordnade tjänstemän.
Dit hörde i främsta rummet upprättandet af räkenskaper för de särskilda,
pensionskassorna, ett arbete af det omfång, att det på senare år tagit
mera än tre månader af den årliga arbetstiden i anspråk. Dit hörde
också upprättandet af de årligen återkommande pensionsregleringarna.
Vidare borde kamreraren kunna befrias från vissa arbeten med inkomna
ärendens beredning till föredragning äfvensom från åliggandet att i veder¬
börligt diarium anteckna direktionens beslut.
Äfven med dessa lättnader i arbetet finge kamreraren sin tid fullt
upptagen. Utom den allmänna tillsynen öfver arbetets gång skulle näm¬
17
Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 179.
ligen kamreraren dels sköta den ofta nog rätt vidlyftiga korrespondens,
som för ärendenas beredning till föredragning och eljest erfordrades, dels
inför direktionen föredraga alla förekommande ärenden, bland hvilka sär-
skildt de, -som afsåge medelsförvaltningen och kapitalplaceringen, i hög
grad toge tid och omtanke i anspråk, dels uppsätta underdåniga utlåtanden
i anledning af kungi. remisser i frågor af mera principiell natur äfvensom
justera skrifvelser och beslut samt kontrasignera utgående expeditioner,
dels uppsätta årsberättelser och förteckningar å värdehandlingar, dels upp¬
sätta anordningar i låneärenden och bankanvisningar samt kontrasignera
anordningar i allmänhet och anvisningar äfvensom föra anteckningar öfver
insättningar och uttagningar i banker och dels —- något som dåmera endast
delvis ombesörjdes af kamreraren — i behöriga matriklar anteckna ut¬
färdade pensions- och understödsbref m. m.
Sekreteraren och ombudsmannen hade till åliggande att föra protokoll
vid direktionens sammanträden, uppsätta utgående expeditioner med ofvan
angifna undantag och besörja deras utskrift, meddela utlåtanden i låne¬
ärenden, föra liggare öfver låne- och säkerhetsliandlingar, vaka öfver och
besörja att inteckningar förnyades och utestående fordringar indrefves
samt inför domstolar och exekutiva myndigheter föra pensionskassornas
talan, ordna och förvara protokoll, registratur och öfriga handlingar samt
under kamrerarens semester eller denne eljest beviljad tjänstledighet uppe¬
hålla kamrerarbefattningen. Till dessa sekreteraren och ombudsmannen
redan tillhörande åligganden borde läggas skyldighet att biträda vid
ärendens beredning till föredragning äfvensom att i diarierna anteckna
direktionens beslut. Det syntes vidare böra åligga sekreteraren och om¬
budsmannen att i allmänhet vid förefallande behof biträda kamreraren.
Kassören och bokhållaren, såsom han i gällande lönestat benämndes,
skulle, därest de af direktionen föreslagna två bokhållare änsterna komme
till stånd, benämnas enbart kassör samt borde såsom dittills först och
främst hafva till uppgift bestyret med kassarörelsen. Honom borde således
särskild! tillkomma att taga befattning med alla in- och utbetalningar,
föra kassaböckerna, upprätta kassaräkningar till ledning vid boksluten,
ordna och numrera alla verifikationer, föra förteckning öfver pensions¬
kassornas gäldenärer för att kunna öfvervaka att förfallna likvider i rätt
tid inflöte, uppsätta kassarapporter äfvensom sådana anordningar, som det
ej. ålåge kamreraren att uppsätta. Kassören borde också såsom dittills
åligga att föra liggarna öfver delägare i folkskollärarnas pensionsinrätt-
ning och folkskollärarnas änke- och pupillkassa och liggaren öfver extra
avgifter i folkskollärarnas pensionsinrättning, att granska årsuppgifterna
till nämnda kassor och i enlighet därmed verkställa debitering af pensions-
Bihang till Rihsd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 121 Haft. 3
18
Kungl. Maj;ts Nåd, Proposition Nr 179.
afgift ernå, m. m. Däremot borde kassören befrias dels från införing af vissa
pensionsbref i behörig liggare, hvilket borde tillkomma kamreraren, och
dels från förande af vissa matriklar och liggare samt diarieföring af
inkommande handlingar, göromål som borde tillkomma den ene eller
andre af bokhållarna.
Hvad anginge de båda bokhållarna skulle dessa, med bibehållande
af sina dåvarande göromål, tillika få öfvertaga åtskilliga af kamrerarens
och kassörens åligganden. Sålunda skulle den ene bokhållaren få sig sär¬
skild! ålagdt dels att föra hufvudböckerna i samtliga kassor, ett vidlyftigt
arbete, som då ålåge kamreraren, dels att vara kassakontrollant och dels
att föra matriklarna öfver pensions- och understödstagare (med det un¬
dantag, som föranleddes af kamrerarens ofvannämnda befattning med
samma matriklar) samt att föra liggare öfver innehållna afgifter i folk¬
skollärarnas änke- och pupillkassa och öfver afgifter till elementarlärarnas
änke- och pupillkassa, arbeten som hittills ålegat kassören. Den andre
bokhållaren skulle särskildt tillkomma dels att föra liggare öfver afgifter
till lasarettsläkarnas pensionskassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt
samt upprätta debiteringslängder å afgifter för de båda nämnda kassorna,
dels att föra diarier öfver inkommande ärenden (med det undantag, som
föranleddes af sekreterarens och ombudsmannens förut berörda skyldighet
att i diarierna göra anteckningar om direktionens beslut) samt i samband
därmed registrera diarierna, dels att verkställa pensionsregleringarna, dels
att upprätta amorteringsplaner rörande beviljade lån, dels att granska
årsuppgifterna till småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och
dels att uppsätta föreskrifna uppgifter till taxeringsmyndigheterna och
föra därför erforderliga anteckningsböcker.
Hvad amanuenserna anginge skulle ett af deras viktigaste åligganden
vara att vid behof vikariera för ordinarie tjänsteman, och borde de följ¬
aktligen få taga sådan del i förefallande göromål, att de blefve fullt för¬
trogna med desamma. Äfven eljest vore deras biträde af nöden, hvilket
i synnerhet vore fallet med amanuensen å kontorsafdelningen. Såsom
lämpliga göromål för denne amanuens framhöll direktionen särskildt att
biträda vid uppsättandet af uppgifter till taxeringsmyndigheterna, vid
granskning af småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts årsupp-
gifter, vid upprättandet af amorteringsplaner och vid sifferkontrollering i
allmänhet samt att verkställa registrering af kopieböcker och kollatione¬
ring. Amanuensen å kansliafdelningen borde anlitas såsom biträde vid
ärendens beredning till föredragning och vid uppsättandet af skrivelser
samt vid expedition och i öfrigt, efter anvisning, vid förefallande behof.
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Denne tjänstemans biträde kunde, bland annat, med fördel anlitas vid
förberedande arbeten i och för årsberättelserna.
Hvad anginge de aflöningssatser, som borde i den nya lönestaten
bestämmas, ansåg sig direktionen böra, såsom en allmän motivering till
sina förslag i ämnet, i tillämpliga delar åberopa hvad i kungl. proposi-'
tion till 1907 års Riksdag angående ny aflöningsstat för statskontoret an¬
förts till stöd för däri föreslagna aflöningsbelopp.
Direktionen framhöll, hurusom det vore önskvärdt, att en löneregle¬
ring gjordes verkligen effektiv och så afpassad, att den borde kunna för¬
utsättas blifva åtminstone till sina allmänna hufvudgrunder beståndande
för en afsevärd tid framåt. I afseende därå erinrade direktionen om den
under de senare årtiondena, särskildt i hufvudstaden, alltjämt pågående
stegring i lefnadsomkostnader, hvarigenom åstadkommits ett ekonomiskt
läge, som, af alla tecken att döma, ingalunda vore af allenast tillfällig
natur utan syntes komma att i stort sedt fortfara, om än naturligen mer
eller mindre betydande växlingar därutinnan komme att framträda.
Därförutom förelåge andra omständigheter, hvilka vid en löneregle¬
ring borde tagas i betraktande. Dit räknades särskildt de bestämmelser
angående civila tjänstemäns pensionering, som innefattades uti lagen af
den 11 oktober 1907 i detta ämne. Denna lag måste enligt direktionens
förmenande komma att äga tillämpning äfven på de under direktionen
ställda tjänstemän och i följd däraf dessas dittills stadgade rätt till pen¬
sion från folkskollärarnas pensionsinrättning komma att upphöra. Enligt
nämnda lag skulle dessa tjänstemän i väsentlig mån bidraga till sin egen
pensionering. Vid en lönereglering borde ock tagas hänsyn till de allt¬
mera stegrade anspråken på intensiteten i tjänstemännens arbete, i hvilket
afseende direktionen dock erinrade, att de för det dåvarande anställda
ordinarie och extra tjänstemän för fullgörande af sina åligganden haft
att underkasta sig ett arbete, som i intensitet knappast lämnat något öf-
rigt att önska. Slutligen ansåg direktionen ej heller böra förbises vikten
däraf, att tjänstemännens löner tillmättes så, att pensionskassorna måtte
kunna äfven framgent för sin förvaltning förvärfva dugliga och fullt kva¬
lificerade krafter.
Under erinran att statskontorets nya organisation ansetts böra utgöra
en utgångspunkt för en mera allmän reglering af de centrala ämbetsver¬
kens löneförhållanden och hvad därmed ägde sammanhang, uttalade direk¬
tionen såsom sin mening, att tjänsterna vid ifrågavarande pensionsanstal-
ter i det hela kunde likställas med vissa motsvarande befattningar i
nämnda ämbetsverk. Däraf borde då följa, att aflöningsförmånerna för
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
tjänsterna vid pensionsanstalterna skulle bestämmas med hänsyn till aflö-
ningarna för motsvarande tjänster i statskontoret. Sålunda skulle i detta
afseende enligt direktionens åsikt kamreraren jämföras med statskommis¬
sarie och byråchef, kassören med en andra gradens tjänsteman, nämligen
med statskontorets räntmästare, samt de båda bokhållarna med första
gradens tjänstemän i statskontoret, nämligen med dess revisorer och bok¬
hållare. Hvad däremot anginge sekreterar- och ombudsmannabefattningen,
hvilken icke i samma mån som de andra tjänsterna vid pensionsanstal¬
terna toge sin innehafvares tid och krafter i anspråk och på grund däraf
icke, åtminstone för det dåvarande, lämpligen borde inrättas såsom en
själfständig tjänst, hade direktionen tänkt sig, att densamma framdeles
borde vara förenad med allenast arfvode.
Beträffande kamreraren — till hvilken befattning utnämnts endast
personer med juridisk ämbetsexamen, och hvilken tjänstemans titel, med
hänsyn till de med befattningen förenade åligganden, direktionen ansåge
böra förändras till »verkställande direktör och kamrerare» — föreslogs för
honom lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och orts-
tillägg 600 kronor, tillhopa 8,100 kronor, hvarjemte han skulle äga rätt
till ålderstillägg efter 5 år med 600 kronor. En dylik förbättring af
ifrågavarande tjänstemans aflöningsförmaner ansåg direktionen synnerligen
motiverad med hänsyn till hans ansvarsfulla arbete. Detta betingade sär-
skildt i betraktande af hans befattning med medelsförvaltningen en i eko¬
nomiskt afseende oberoende och tryggad ställning. Det förtjänade ock,
enligt direktionens uppfattning, att anmärkas, hurusom denna löneförbätt¬
ring vore mindre betydande än den, som enligt den för statskontoret
fastställda lönestaten beredts statskommissarier och byråchefer.
För sekreteraren och ombudsmannen föreslog direktionen, såsom redan
är nämndt, aflöning i form af arfvode. Fullt tillräckliga skäl förelåge ej
då att af ifrågavarande befattning göra en själfständig ordinarie tjänst
med den tjänstgöringstid, som borde fordras af innehafvaren af en sådan
tjänst, och med de väsentligt förbättrade löneförmåner, som däraf komme
att föranledas. Med afseende emellertid på de alltmer ökade göromålen
och de större anspråk, som för framtiden skulle komma att ställas på
ifrågavarande tjänsteman, ansåg direktionen arfvodet skäligen böra be¬
stämmas till 4,000 kronor årligen. Då sekreteraren och ombudsmannen
på grund af sjukdom åtnjöte tjänstledighet eller på förordnande uppehölle
verkställande direktörens och kamrerarens tjänst, syntes det böra medgif-
vas honom att bibehålla intill två tredjedelar af arfvodet. Sådan rättig¬
het borde dock icke vid sjukdomsförfall få utsträckas till längre tid än
ett år. Till ytterligare motivering af det för sekreteraren och ombuds¬
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
mannen föreslagna arfvodesbeloppet påpekade direktionen, hurusom till
befattningen i fråga ej borde förordnas annan än juridiskt bildad person,
och att det vore synnerligen angeläget — särskilda med hänsyn till sek¬
reterarens och ombudsmannens åliggande att vid behof vikariera för kam¬
reraren — att för befattningen förvärfva en i möjligaste måtto duglig
person. Det syntes direktionen förtjäna att i detta sammanhang fram¬
hållas, hurusom särskild! ombudsmannabestyren till följd af de förvaltade
fondernas oafbrutna tillväxt komme att i motsvarande grad ökas.
Hvad anginge kassörs- och de föreslagna båda bokhällartjänsterna
vore den ofvan gjorda jämförelsen med vissa tjänster i statskontoret enligt
direktionens mening så till vida fullt befogad, att slutaflöningarna för
dessa tjänster borde sättas lika med dem för de ofvannämnda motsva¬
rande tjänsterna i statskontoret, så att dessa slutaflöningar blefve respektive
7,300 kronor och 5,500 kronor, hvarvid i kassörens aflöning skulle ingå
500 kronor i missräkningspenningar. Nyssberörda slutaflöningar syntes
direktionen i och för sig ingalunda vara för höga, särskild! i betraktande
däraf att för kassören ej gåfves tillfälle till befordran och att för bok¬
hållare utsikten till befordran vore mycket begränsad och oviss, ett för¬
hållande, som för motsvarande tjänstemän i statskontoret ställde sig
annorlunda. Däremot ansåg direktionen det med skäl kunna sägas, att
de för nyssnämnda tjänstemän i statskontoret fastställda begynnelse-
aflöningarna icke vore lika berättigade i fråga om kassörs- och bokhållar-
tjänsterna hos direktionen. Vid tillsättandet af sistberörda befattningar
skulle nämligen ej uppställas högre fordran på teoretisk utbildning än
aflagd mogenhetsexamen, och i följd däraf skulle tillträdandet af dessa
tjänster antagligen komma att ske vid lägre ålder än af motsvarande
tjänster i statskontoret. Ett undantag därifrån kunde dock tänkas upp¬
stå, om en bokhållare befordrades till kassör. Om sålunda för kassörs- och
bokhällartjänsterna begynnelseaflöningarna borde sättas lägre än, men slut¬
aflöningarna lika med dem för motsvarande tjänstemän i statskontoret,
samt tillika den felande eller mycket ringa utsikten till befordran skulle
i någon mån ersättas, syntes den lämpligaste utvägen vara att vid pen-
sionsanstalterna införa flera ålderstillägg än hvad den för statskontoret
fastställda staten medgåfve.
Direktionen föreslog för kassören följande aflöningsförmåner, nämligen:
lön 2,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor, ortstillägg 400 kronor
samt missräkningspenningar 500 kronor, tillhopa 5,300 kronor, samt fyra
ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20
års tjänstgöring. Då den nuvarande kassören blifvit utnämnd år 1897, skulle
vissa ålderstillägg anses af honom intjänade redan vid den föreslagna statens
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
tillämpning. Till motivering af den föreslagna löneförbättringen i detta
särskilda fall anförde direktionen, att stegringen i göromålen varit sär-
skildt kännbar just för kassören. Oafsedt den lindring i arbetet, som
komme att beredas honom genom inrättande af de föreslagna två bok-
hållartjänsterna, blefve hans arbete alltjämt synnerligen omfattande och
ansvarsfullt. Detta förhållande i och för sig borde föranleda till att
aflöningsförmånerna bestämdes någorlunda tillräckliga. Men därtill komme
det angelägna i att åt denne tjänsteman bereddes en ekonomiskt tryggad
ställning, en sak som i detta fall syntes direktionen kunna påpekas med
om möjligt än större fog än i fråga om kamreraren.
Hvad anginge de båda bokhållarna skulle enligt direktionens förslag en
hvar af dem tillkomma i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg respek¬
tive 1,700 kronor, 1,500 kronor och 300 kronor, hvarjämte de skulle äga rätt
till fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10, 15
och 20 års anställning. Då det emellertid kunde tänkas, att en äldre bokhållare
efter intjänande af flera ålderstillägg befordrades till kassör och sålunda
först vid mera framskriden ålder komme att tillträda kassörstjänsten,
syntes det direktionen böra medgifvas, att en till kassör befordrad bok¬
hållare skulle i fråga om rätt till ålderstillägg äga tillgodoräkna sig sin
tjänstetid såsom ordinarie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år. De
på extra stat anställda båda bokhållarna, hvilka antagligen i första hand
skulle komma i fråga vid tillsättande af de två ifrågavarande ordinarie
bokhållarbefattningarna, hade efter vederbörliga förordnanden tjänstgjort,
den ena såsom bokhållare i små skollärares in. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt allt ifrån 1898 års ingång och tillika i döfstumlärarnas pensions-
anstalt allt ifrån början af år 1906 samt den andra såsom bokhållare i
lasarettsläkarnas pensionskassa från och med år 1904. Direktionen hem¬
ställde, huruvida icke berörda tjänstetid kunde, i likhet med hvad vid
den nuvarande statens fastställande medgifvits i fråga om föregående an¬
ställning på förordnande, räknas dessa tjänstemän till godo i fråga om
rätt till ålderstillägg. Därtill syntes så mycket större skäl föreligga, som
frågan om en ny lönestat redan länge stått på dagordningen och det väl
ej vore tvifvel underkastadt att endera eller båda, om en sådan stat
tidigare kommit till stånd, också förr skulle hafva ernått ordinarie an¬
ställning.
För amanuensen å kansliafdelningen ansåg direktionen arfvodesbeloppet
böra kunna efter hand höjas till högst 1,200 kronor. För amanuensen d
kontor saf delningen, hvilken förutsattes komma att blifva trägnare sysselsatt,
borde enligt direktionens mening arfvodesbeloppet likaledes kunna höjas
till högst 2,400 kronor.
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Det fast anställda skrifbiträdet, hvilket framdeles såsom, dittills syntes
böra vara kvinnligt, borde i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg skäli¬
gen tilldelas respektive 900 kronor, 800 kronor och 100 kronor jämte fyra
ålderstillägg, hvart och ett å 150 kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20
års tjänstgöring. Enär det dåvarande skrifbiträdet tjänstgjort allt sedan år
1877, hemställde direktionen, liksom i fråga om bokhållarna, att den före¬
gående tjänstetiden måtte få tillgodoräknas henne i afseende å rätt till
ålderstillägg.
Hvad slutligen angirsge vaktmästaren, hvilken, enligt direktionens upp¬
fattning, såsom ende vaktmästare toges i anspråk för verkets räkning
vida mera än t. ex. en förste vaktmästare i ett större ämbetsverk sådant
som statskontoret, syntes det direktionen billigt, att hans aflöningsför-
måner bestämdes till något högre belopp än nämnda vaktmästares i stats¬
kontoret. I sådant afseende föreslog direktionen, att vaktmästaren vid
pensionsanstalterna finge åtnjuta — förutom förmånen af fri bostad och
vedbrand, hvilken förmån syntes böra tillkomma honom såsom ersättning
för bestyr med den fastighet, folkskollärarnas pensionsinrättning ägde —
lön och tjänstgöringspenningar till belopp af respektive 950 kronor och
500 kronor med rätt till ålderstillägg af 150 kronor efter 5 år. Det
upplystes, att den nuvarande vaktmästaren vore i åtnjutande af intjänadt
ålderstillägg.
Vid fastställandet af en ny gemensam lönestat för samtliga af direk¬
tionen förvaltade pensions- och understödsanstalter syntes böra anvisas ett
visst belopp för bestridande af expenser. Enligt hvad direktionen med¬
delade, hade, med undantag af en tillfällig nedgång år 1903, utbetalda
expenser under åren 1902—1906 alltjämt stigit och för samtliga nämnda
år betydligt öfverskridit de till expenser anslagna beloppen, på grund
hvaraf hos Kungl. Maj:t måst göras framställningar om anvisande af
medel till täckande af uppkommen brist. Sålunda hade för år 1906 i
expenser utbetalts 9,693 kronor 43 öre, under det att motsvarande anslag
uppgått till endast 6,350 kronor. I utbetalda expenser inginge, bland
annat, gratifikationer åt de två extra bokhållarna samt godtgörelse åt
skrifbiträdet. Motsvarande ersättningar vore afsedda att i den nya staten
uppföras å aflöningsanslaget. Däremot måste efter antagande af denna
stat med dess ökning af antalet ordinarie tjänster och med den utsträckta
semesterrätt, som af direktionen föresloges, vikariatsarfvoden mera än
dittills komma i fråga, likasom ock, med den alltjämt pågående stegringen
i göromålen, extra biträden äfven framgent syntes komma att erfordras,
hvilket allt förorsakade utbetalningar från expensmedlen. Med hänsyn
24
Kungl. Maj Aa Nåd. Proposition Nr 179.
därtill och till den allmänna prisstegring, som en tid ägt rum och säker¬
ligen äfven framgent under obestämbar tid komme att fortgå, hemställde
direktionen, att ifrågavarande anslag ej måtte bestämmas till lägre belopp
än 10,000 kronor.
Anslaget syntes dock böra uppdelas i två, det ena till amanuenser
och extra biträden till belopp af 4,000 kronor, hvilket ej skulle få
öfverskridas, och det andra till egentliga expenser, till beräknadt belopp
af 6,000 kronor.
Vid upprättandet af en för samtliga kassor gemensam lönestat borde,
enligt direktionens mening, iakttagas samma ordning som dittills gällt i
afseende å de tre äldre pensionskassorna, nämligen att folkskollärarnas
pensionsinrättning såsom den principala anstalten, med bidrag från de
andra, ansvarade för och redovisade kostnaden för förvaltningen i dess
helhet. De belopp, som för ifrågavarande ändamål inginge till folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning, utgjorde från folkskollärarnas änke- och pupill¬
kassa enligt gällande lönestat 6,000 kronor och enligt nådigt bref den 24
november 1905 ytterligare 600 kronor samt från elementarlärarnas änke-
och pupillkassa 5,000 kronor. Anslagen till förvaltningen af småskol-
lärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas pensionskassa
och döfstumlärarnas pensionsanstalt, hvilka för år 1908 vore bestämda att
utgå, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt med 6,800
kronor, för lasarettsläkarnas pensionskassa med 3,250 kronor och för döf¬
stumlärarnas pensionsanstalt med 3,500 kronor, hade dittills redovisats
alldeles för sig. Under förutsättning att den föreslagna lönestaten komme
till stånd, syntes folkskollärarnas pensionsinrättning böra från de öfriga
kassorna åtnjuta bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande med
belopp, som någorlunda motsvarade förvaltningsbestyren inom de särskilda
kassorna.
öfverlämnande till Kungl. Maj:ts afgörande, med hvilka belopp arf-
vodena till direktionens ordförande och ledamöter borde utgå, framlade
direktionen i enlighet med angifna grunder förslag till en för samtliga
kassorna gemensam ny lönestat. Därjämte hemställde direktionen, att före¬
skrifter måtte lämnas, med huru stor procent af förvaltningskostnaderna i
deras helhet enhvar af de särskilda kassorna skulle bidraga till bestridande
af samma kostnader. Direktionen föreslog i detta afseende för folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning 36 procent, för folkskollärarnas änke- och
pupillkassa 15 procent, för elementarlärarnas änke- och pupillkassa 15
procent, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt 18 procent,
för lasarettsläkarnas pensionskassa 8 procent och för döfstumlärarnas pen-
25
Kungl. Maj ds Råd. Proposition Nr 179.
sionsanstalt jämväl 8 procent. I enlighet därmed borde ock, efter direk¬
tionens mening, erforderliga statsbidrag anvisas.
Vidare hemställde direktionen, att för åtnjutande af föreslagna löne¬
förmåner måtte i tillämpliga delar få gälla enahanda villkor och bestäm¬
melser, som i sådant afseende föreskrifvits beträffande statskontoret. Di¬
rektionen ansåg sig därvid böra särskild! framhålla, dels att löntagare
måtte i afseende å rätt till ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid, som
före den föreslagna statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen, äfvensom att, därest till kassör befordrades vid pensions-
anstalterna anställd bokhållare, som intjänat flera ålderstillägg, det måtte
medgifvas honom alt i samma afseende räkna sig till godo sin tjänstetid
såsom ordinarie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år, dels att, därest
direktionens förslag om inrättande af nya ordinarie tjänster vunne bifall
och till dessa befattningar utnämndes personer, som förut på förordnande
eller eljest ombesörjt med befattningarna förenade göromål, jämväl sådan
föregående anställning måtte i förevarande afseende få tillgodoräknas dem
såsom ordinarie tjänstetid, dels att sekreteraren och ombudsmannen måtte
äga rättighet att under sjukdom samt under meddeladt förordnande att
uppehålla verkställande direktörens och kamrerarens tjänst bibehålla intill
två tredjedelar af sitt arfvode, dock att sådan rättighet icke finge vid
sjukdomsförfall utsträckas till längre tid än ett år, dels att årlig semester¬
ledighet borde tillkomma verkställande direktören och kamreraren samt
kassören enhvar med en och en half månad, hvar och en af bokhållarna
med en månad, det kvinnliga skrifbiträdet likaledes med en månad och
vaktmästaren med 14 dagar.
Det påpekades därjämte, att den i nådiga brefvet den 31 maj 1888,
angående gemensam lönestat för folkskollärarnas pensionsinrättning, folk¬
skollärarnas änke- och pupillkassa och elementarlärarnas änke- och pupill¬
kassa, stadgade rätt för ordinarie tjänsteman till pension från folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning komme att — i händelse direktionens mening
i detta hänseende blefve godkänd — upphöra med den nya lönestatens
införande och i sådant afseende framdeles gälla enahanda föreskrifter som
för statskontoret.
I sistnämnda nådiga bref hade tillika meddelats bestämmelser om rätt
till pension från elementarlärarnas änke- och pupillkassa för tjänstemäns
och vaktmästares änkor och barn, hvilka bestämmelser blifvit i viss mån
ändrade genom nådiga kungörelsen den 18 november 1904 (angående till-
lämpning af vissa bestämmelser i reglementet för sistnämnda kassa af den
11 oktober 1878).
Med erinran att på Kungl. Maj:ts pröfning vore beroende förslag till
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Iläft. 4
26
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
nytt reglemente för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, enligt hvilket
andra grunder för delaktighet och pensionering vore afsedda att tillämpas,
hemställde direktionen om sådana ändringar och tillägg i nämnda förslag,
att dels sekreterar- och oinbudsmannabefattningen, som vore afsedd att
upphöra såsom ordinarie tjänst, blefve utesluten från delaktighet i kassan,
dels åt de två ifrågasatta ordinarie bokhållartjänsterna bereddes sådan del¬
aktighet och dels delaktighetsbeloppen för samtliga ordinarie tjänster be¬
stämdes till respektive löners och ålderstilläggs sammanlagda belopp eller —
därest i det föreslagna nya reglementet stadgade maximum för delaktighet,
4,000 kronor, ansåges böra gälla äfven ifrågavarande tjänster — till de be¬
lopp, som med hänsyn därtill ansåges skäliga.
Under förutsättning åter, att det föreslagna nya reglementet för
elementarlärarnas änke- och pupillkassa ej komme till stånd, syntes det
direktionen, att ofvannämnda äldre bestämmelser borde ändras i enlighet
med hvad då blifvit nämndt — dock utan hänsyn till föreslagna maximi¬
belopp, 4,000 kronor — men med tillägg att, i fråga om beräknandet af
pensionsbelopp, kassören, likasom verkställande direktören och kamreraren,
skulle likställas med lektor samt de båda bokhållarna med andra ämnes-
lärare.
Direktionen hemställde att, efter det ny stat blifvit fastställd, åt direk¬
tionen måtte uppdragas att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag
till reglementsändringar, som syntes däraf påkallas.
Statskonto- Genom remiss å direktionens skrifvelse af den 9 november 1907 an-
retS/UflatanciBpefalldes statskontoret att, jämte afgifvande af förslag till arfvode!! åt
ordföranden och ledamöterna i direktionen, inkomma med underdånigt
utlåtande i ärendet.
Den 12 mars 1908 afgaf statskontoret det infordrade utlåtandet.
Med hänsyn till den ökning de under direktionens förvaltning ställda
anstalterna undergått sedan år 1889, hvilken ökning antogs komma att
ytterligare stegras genom redan beslutade eller föreslagna åtgärder, och
med åberopande jämväl af den allmänna prisstegringen sedan år 1889,
ansåg sig statskontoret böra föreslå i arfvode!!
åt direktionens ordförande......................................................... kronor 3,000: —
» ledamöterna å 2,400............................................................. » 4,800: —-
Summa kronor • 7,800: —
Mot direktionens förslag i hvad det afsåg »verkställande direktören och
kamrer ar en» samt sekreteraren och ombudsmannen hade statskontoret icke
något att erinra. I fråga om kassören erinrade statskontoret, hurusom
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
27
direktionen ansett dennes slutaflöning böra sättas lika med räntmästarens
i statskontoret eller till 7,300 kronor, inberäknadt 500 kronor i missräk-
ningspenningar. Statskontoret anmärkte i detta hänseende, att kassörs-
tjänsterna i de centrala ämbetsverken voro tjänster af andra graden endast
vid arméförvaltningen (krigskassören), generalpoststyrelsen och statskonto¬
ret (räntmästaren). Enligt hvad statskontoret höll före, var orsaken till
undantagsförhållandet beträffande dessa tre ämbetsverk uppenbarligen be¬
roende på de mycket stora summor, som kassarörelsen hos dem i jämfö¬
relse med andra ämbetsverk årligen omfattade. Så uppgingo exempelvis
—- meddelade statskontoret •—• kassautgifterna enligt räntekammarens i
statskontoret hufvudbok för år 1906 till 193,162,707 kronor 48 öre, under
det att motsvarande summa för alla de sex kassor tillsammans, hvilka
förvaltades af direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning, upp¬
gingo till endast 10,178,148 kronor. I öfriga ämbetsverk, där kassör fun¬
nes, nämligen fångvårdsstyrelsen, marinförvaltningen, lotsstyrelsen, medici¬
nalstyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, öfver-
intendentsämbetet och postsparbanken, voro — anförde statskontoret vidare
— kassörerna fullt likställda med eller åtminstone icke bättre ställda än
första gradens tjänstemän, utom att de på vissa ställen åtnjöte missräk-
ningspenningar. Statskontoret kunde icke finna, att hos folkskollärarnas
pensionsinrättning större anledning än hos nyssnämnda ämbetsverk före-
funnes att göra kassörstjänsten till en tjänst af högre lönegrad än den
första. Skillnaden i aflöning mellan kassören och öfriga första gradens
tjänstemän syntes hellre böra utgå i form af ett arfvode, hvilket lämpligen
kunde benämnas missräkningspenningar och, såsom redan en gång på
1880-talet varit föreslaget, bestämmas till ett belopp af 1,000 kronor. På
detta sätt skulle kassören hos folkskollärarnas pensionsinrättning både i
afseende på missräkningspenningar och slutaflöning blifva likställd med
kassörer i riksbanken. Därigenom skulle äfven vinnas, att kassörstjänsten,
hvilken direktionen syntes finna mera. ansvarsfull än bokhållartjänsterna,
blefve för innehafvarna af dessa senare eftersträfvansvärd såsom en tjänst
med bättre aflöning, vid hvars erhållande en förutvarande bokhållare finge
behålla sin redan intjänade rätt till ålderstillägg, en förmån, som direk¬
tionen, åtminstone delvis, velat bereda sina bokhållare, men som inom
statsförvaltningen endast förekomme vid förflyttning mellan tjänster af
samma grad.
Statskontoret hemställde fördenskull, att i lönestaten måtte för kas¬
sören upptagas:
28
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
lön......................................................................... kronor 1,700
tjänstgöringspenningar .................................... » 1,500
missräkningspenningar .................................... » 1,000
ortstil lägg ......................................................... *' 300
fyra ålderstillägg a 500 kronor efter 5, 10
15 och 20 år.......................... » 2,000
Summa kronor 6,500
Det framhölls af statskontoret, att vid en jämförelse med staten af
den 31 maj 1888 kassörens aflöningsförmåner, äfven efter statskontorets
förslag, skulle blifva mera höjda än kamrerarens och vaktmästarens, vare
sig man angåfve höjningen i kronor eller i procent af aflöningsförmånerna
enligt nyssnämnda stat. Bifölles hvad statskontoret i afseende på kassö¬
ren föreslagit, skulle icke erfordras något särskildt stadgande om rätt för
bokhållare, som utnämndes till kassör, att i fråga om ålderstillägg tillgodo¬
räkna sig sin tjänstetid såsom bokhållare eller viss del däraf.
Mot hvad direktionen i öfrigt föreslagit beträffande bokhållarna hade
statskontoret intet att anmärka.
Det kvinnliga skrifbiträdet skulle enligt direktionens förslag flyttas
på ordinarie stat med en slutaflöning af 2,400 kronor; hvarjämte, i afse¬
ende å rätten till ålderstillägg, direktionen föreslagit, att det dåvarande
biträdet skulle få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstetid alltsedan år
1877. Utan att däremot göra någon invändning erinrade statskontoret
emellertid om det utlåtande, statskontoret den 29 november 1907 afgifvit
angående löneregleringskommitténs betänkande i fråga om fastare anställ¬
ning för vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter.
I afseende å de af direktionen för vaktmästaren föreslagna aflönings¬
förmånerna yttrade statskontoret, att det visserligen icke kunde förnekas,
att den äfven under senaste året ännu alltjämt fortgående stegringen i
lefnadskostnader skulle kunna påkalla sådana aflöningsförmåner, som af
direktionen föreslagits. Men då genom löneregleringarna år 1907 vissa
principer i detta hänseende måste anses hafva blifvit fastslagna, syntes
man icke böra utan alldeles särskilda orsaker frångå dessa principer.
Ifrågasättande huruvida, såsom direktionen förmenat, vaktmästaren vid
folkskollärarnas pensionsinrättning toges i anspråk för verkets räkning
mera än förste vaktmästaren i statskontoret, för hvilken en arbetstid af
sex timmar om dagen dåmera vore bestämd, ansåg statskontoret, att direk¬
tionens vaktmästare borde vara fullt belåten, om han utan afdrag för fri
bostad och vedbrand erhölle efter fem år samma kontanta aflönings-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 29
förmåner som förste vaktmästaren i statskontoret eller tillsammans 1,500
kronor.
Statskontoret föreslog fördenskull, att vaktmästaren, jämte fri bostad
och vedbrand, måtte erhålla följande aflöningsförmåner:
lön.......................................................................... kronor 900
tjänstgöringspenningar....................................... » 450
ett ålderstillägg efter fem år ....................... » 150
Summa kronor 1,500
I fråga om de föreslagna särskilda expensanslcigen, • det ena till ama¬
nuenser och extra biträden å 4,000 kronor samt det andra till egentliga
expenser å 6,000 kronor, uttalade statskontoret att, om meningen vore
att båda beloppen skulle uppföras såsom bestämda anslag, det senare af
dem måhända borde något ökas.
Vid framläggande af sitt förslag till aflöningsstat, slutande å 51,900
kronor, intog statskontoret däri alla ålderstillägg, som kunde ifrågakomma,
med tillsammans 7,350 kronor, hvilket belopp statskontoret ansåg böra
erhålla karaktären af förslagsanslag. Statskontoret framhöll att, därest
dess förslag i afseende på kassören vunne afseende, vissa ändringar syntes
böra göras i direktionens förslag till aflöningsvillkor, nämligen dels den
ändringen att bokhållares rätt att efter förflyttning till kassörstjänsten
tillgodoräkna sig viss del af sin tjänstetid såsom bokhållare icke behöfde
särskilt omnämnas, dels ock den ändring att rätten till semester för
kassören begränsades till samma tid som för bokhållarna eller en månad.
I fråga om tjänstemännens pensionering påpekade statskontoret, att
direktionens förslag innebure, att pensionerna för såväl framtida som då¬
varande tjänstinnehafvare vid kassorna skulle öfverflyttas å det i riksstaten
uppförda förslagsanslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare.
Statskontoret fäste i detta sammanhang uppmärksamheten på, att i det af
Riksdagen beviljade anslaget till bidrag till folkskollärares pensionering
sedan år 1889 ingått och ännu inginge 873 kronor såsom statsbidrag till
bekostande af tjänstinnehafvarnas vid ifrågavarande kassor pensionering,
med hvilket belopp således, under angifven förutsättning, sistberörda stats¬
anslag borde minskas. Mot att enahanda föreskrifter som för statskonto¬
rets tjänstemän skulle gälla för tjänstemännen vid ifrågavarande kassor i
afseende på deras pensionering hade statskontoret så mycket mindre något
att erinra som vid uppgörande af lönestaten hänsyn tagits till att tjänste¬
männen vid kassorna hädanefter skulle komma att i likhet med statskon-
30
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.
torets tjänstemän få vidkännas afdrag å sina löner enligt lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.
I fråga om pensioneringen af tjänstemännens änkor och barn hade
direktionen alternativt föreslagit, att delaktighetsbeloppen för samtliga
ordinarie tjänster skulle bestämmas till respektive löners och ålderstilläggs
sammanlagda belopp, äfven när detta belopp öfverstege 4,000 kronor.
Detta förslag syntes statskontoret icke kunna räkna på nådigt bifall. Då
nämligen frågan om ombildning af lärarnas vid elementarläroverken änke-
och pupillkassa den 31 december 1907 föredrogs inför Kungl. Maj:t, ytt¬
rade föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet:
»Att åter, såsom från något håll yrkats, höja den öfre gränsen för
delaktighetsbeloppet till 4,500 kronor, skulle i själfva verket vara detsamma
som att upphäfva hvarje öfre gräns, då en sådan bestämmelse för när¬
varande skulle äga tillämpning blott på en enda delägare i kassan. Med
anledning af hvad sålunda andragits, anser jag icke lämpligt att i berörda
hänseende göra afvikelse från hvad sakkunniga föreslagit».
I proposition vid 1908 års Riksdag hade föreslagits ombildning af
elementarlärarnas änke- och pupillkassa i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med af sakkunniga uppgjorda grunder, sådana de af departementschefen
förordats. Möjligheten att för »verkställande direktörens» räkning höja
det i reglementet stadgade maximum för delaktighet, 4,000 kronor, syntes
statskontoret således få anses utesluten.
Mot hvad direktionen eljest alternativt föreslagit hade statskontoret
intet annat att erinra än att kassören borde likställas med bokhållarna.
Då vid den utredning angående elementarlärarnas änke- och pupillkassa,
som blifvit gjord af särskild! tillkallade sakkunniga, och som åberopades
i nyssberörda proposition, de ifrågasatta ändringarna icke kunnat förutses,
borde direktionen få i uppdrag att låta genom sakkunnig person verkställa
beräkning af de kostnader, som blefve erforderliga till följd af nu före¬
slagna förändringar, och därefter inkomma med underdånigt förslag i
frågan.
I fråga om den ökning i förvaltningsbidrag från de särskilda kassorna,
som, under förutsättning att folkskollärarnas pensionsinrättning själf bure
38 procent af förvaltningskostnaderna, erfordrades, om statskontorets förslag
till stat och direktionens förslag till fördelning antoges, åberopade stats¬
kontoret följande tabell.
Ilungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
31
|
Del i hela kost-
nadssumman,
51,900 kronor.
|
Nu utgående
förvaltnings-
bidrag.
|
Erforderlig
ökning.
|
|
%
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Folkskollärarnas änke- och pupillkassa .
|
15
|
7,785
7,785
9,342
4,152
4,152
|
3,600
5,000
6,800
3,250
3,500
|
4,185
2,785
2,542
902
652
|
Elementarlärarnas änke- och pupillkassa ...
|
|
Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
|
18
|
Lasarettsläkarnas pensionskassa .
|
8
|
Döfstumlärarnas pensionsanstalt.....
|
8
|
|
Summa
|
64
|
33,216
|
22,150
|
11,066
|
Statskontororet föl-klarade sig emellertid icke hafva kunnat ingå i
någon pröfning af direktionens förslag till grunder för fördelningen af
kostnaderna. Beträffande bidrag af statsmedel till sagda kostnader syntes
särskilda åtgärder endast erfordras i fråga om elementarlärarnas änke- och
pupillkassa. Beträffande den största af de sex kassorna eller folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning innefattade visserligen det till denna inrättning
ingående statsanslag icke något bidrag till förvaltningskostnadernas be¬
stridande. Till detta ändamål hade däremot Biksdagen anvisat räntan å
pensionsinrättningens grundkapital, och då detta kapital redan år 1876
placerats i välbelägen fastighet i hufvudstaden, syntes man, till följd af
stegringen i fastighetsvärden i Stockholm, kunna antaga, att det för för¬
valtningskostnader afsedda beloppet vuxit i jämbredd med behofvet. Jäm¬
likt reglementet den 13 november 1903 för lasarettsläkarnas pensionskassa
utginge statsbidrag till nämnda kassa endast i form af ars- eller tilläggs-
afgifter för vissa lasarettsläkare. De för döfstumlärarnas pensionsanstalt
erforderliga kostnader bestriddes enligt anstaltens reglemente genom af¬
gifter.af vederbörande skoldistrikt och tjänstinnehafvare samt genom fyll-
nadsbidrag af staten. Det för detta ändamål under tionde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag hade dittills icke behöft anlitas och syntes således
icke behöfva ökas. Hvad beträffade småskollärares m. fl. ålderdomsunder-
stödsanstalt skulle äfven de för denna anstalts ändamål erforderliga kost¬
nader, enligt dess reglemente, bestridas genom afgifter af vederbörande
skoldistrikt och lärare samt genom fyllnadsbidrag af staten. Något anslag
funnes icke^ därför anvisadt, men Bdksdagen hade för hvarje särskildt år
medgifvit Kungl. Maj:t rätt att bestämma kostnaden för förvaltningen
samt att, i den mån anstaltens utgifter icke kunde bestridas af influtna
afgifter, anvisa erforderliga belopp af tillgängliga statsmedel såsom för¬
skott att antingen ersättas ar berörda afgifter, i den män de under året
32
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 179.
in gin ge, eller, därest dessa afgifter skulle för året befinnas därtill otill¬
räckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen. Då afgifterna dittills läm¬
nat öfverskott, så att någon anmälan om ersättning icke behöft göras,
syntes vidare åtgärd i afseende på statsbidrag till denna kassa icke er¬
fordras.
Af uppgifter, som meddelats i propositionen nr 147 vid 1907 års
Riksdag angående förhöjning af pensionsbeloppen från folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, framginge, att äfven efter vidtagande af de åtgärder,
som föreslagits eller omtalats i det utdrag af statsrådsprotokollet, som bi¬
fogats denna sedermera af Riksdagen godkända proposition, sistnämnda
kassa måste anses äga ett kapitalöfverskott af mera än 200,000 kronor.
Under sådana förhållanden borde statsanslaget till denna kassa icke be¬
höfva höjas för att möjliggöra en ökning af dess bidrag till förvaltnings¬
kostnaderna med 4,185 kronor. Däremot syntes elementarlärarnas änke-
och pupillkassa behöfva ökadt statsanslag för ifrågavarande ändamål, efter¬
som, enligt kungl. propositionen nr 45 till 1908 års Riksdag, alla kassans
tillgångar vore tagna i anspråk för där angifna ändamål. I statsanslaget
till denna kassa inginge ett belopp af 5,000 kronor till förvaltningskost¬
nadernas bestridande. Detta belopp, som årligen levererades från elementar¬
lärarnas änke- och pupillkassa till folkskollärarnas pensionsinrättning såsom
aflönings- och förvaltningsbidrag, skulle, vid bifall till statskontorets för¬
slag, behöfva ökas till 7,785 kronor. Det syntes emellertid statskontoret
vara en onödig omgång, att beloppet ansloges till en kassa och sedan från
denna levererades till en annan. Redigare vore utan tvifvel att låta ifråga¬
varande anslag ingå i det riksstatsanslag, som i öfrigt anvisades åt folk¬
skollärarnas pensionsinrättning. Af nu ifrågavarande anslag syntes då
lämpligen det till ålderstillägg erforderliga förslagsanslaget, 7,350 kronor,
böra anses utgöra en del.
Då det nuvarande anslaget till bidrag till folkskollärarnas pensions¬
inrättning borde minskas med 873 kronor, som dittills utgått såsom
statsbidrag till bekostande af tjänstinnehafvarnas pensionering, blefve,
med hänsyn till hvad förut anförts, den erforderliga nettobkningen 6,912
kronor.
Med stöd af det anförda hemställde statskontoret
att det i riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda bidrag till
pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, peda-
gogier, seminarier m. m. måtte minskas med ett belopp af 5,000 kronor,
hittills afsedt för förvaltningskostnadernas bestridande;
att det i riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda bidrag till
folkskollärares pensionering måtte minskas med ett belopp af 873 kronor,
/
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 33
hittills afsedt till bekostande af tjänstinnehafvarnas vid ifrågavarande kassa
egen pensionering;
att däremot sistnämnda anslag måtte ökas med 7,785 kronor, förvalt-
ningsbidrag för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, däraf förslags¬
anslag 7,350 kronor till ålder stillägg; samt
att de bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande, som folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning erhölle från öfriga kassor, måtte höjas, så att
de kornmp. att utgöra: för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 7,785
kronor, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt 9,342 kronor,
för lasarettsläkarnas pensionskassa 4,152 kronor och för döfstumlärarnas
pensionsanstalt 4,152 kronor.
Efter remiss afgaf direktionen den 5 september 1908 underdånigt ut-™rektioneaS
låtande i ärendet och yttrade därvid, bland annat, följande. s/9 1908.
Mot direktionens förslag till aflöning af kassör stjänsten hade stats¬
kontoret anfört, att skäl ej syntes förefinnas att sätta aflöningen högre än
såsom för en tjänst af första graden. Under det att direktionen föreslagit
lön 2,600 kronor jämte fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor,
tjänstgöringspenningar 1,800 kronor, missräkningspenningar 500 kronor
och ortstillägg 400 kronor eller tillhopa 5,300 kronor, oberäknad! ålders-
tilläggen, hade sålunda statskontoret föreslagit lön 1,700 kronor jämte
ålderstillägg i likhet med direktionen, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor,
missräkningspenningar 1,000 kronor och ortstillägg 300 kronor eller till¬
hopa endast 4,500 kronor utom ålderstillägg. Enligt statskontorets förslag
skulle således den egentliga lönen, ortstillägget däri inbegripet, utgöra en¬
dast 4/9 af aflöningssumman, hvilket enligt direktionens åsikt måste anses
såsom en synnerligen otillfredsställande proportion.
Hvad till en början anginge statskontorets förslag att bestämma rniss-
räkningspenningarna till ett så högt belopp som 1,000 kronor årligen,
motiverade statskontoret detsamma därmed, att kassören i berörda hän¬
seende borde likställas med kassörer i riksbanken. Detta skäl syntes dock
så mycket mindre kunna anses hållbart, som de kassören vid pensions-
anstalterna tillhörande tjänståligganden ej vore af den art, att de kunde
anses böra föranleda beviljandet af missräkningspenningar i samma grad
som för en riksbankskassör. För öfrigt utginge enligt den för statskontoret
gällande lönestat missräkningspenningar till där anställda tjänstemän —
med hvilka pensionsanstalternas kassör hellre syntes kunna i förevarande
hänseende jämföras än med riksbankskassör — med allenast 500 kronor
eller samma belopp, som direktionen föreslagit. Direktionens berörda för¬
slag, såsom mera lämpadt efter de vid pensionsanstalterna rådande för-
Bihang till Rihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft. 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 179.
hållanden och jämväl mera öfverensstämmande med de vanliga reglerna
beträffande förhållandet mellan den fasta lönen och öfriga aflöningsför-
måner, syntes därför böra gifvas företräde framför statskontorets.
Såsom grund för de betydliga nedsättningar, statskontoret funnit
skäligt tillstyrka i de för kassören föreslagna löneförmåner i öfrigt, hade
statskontoret anfört, bland annat, att kassörstjänsterria vore tjänster af
andra graden endast vid tre uppgifna centrala ämbetsverk, och att orsaken
till undantagsförhållandet hos dessa ämbetsverk uppenbarligen vore de
mycket stora summor, som kassarörelsen hos dem omfattade i jämförelse
med andra ämbetsverk. Direktionen ifrågasatte, huruvida angifna mått¬
stock på omfattningen af det med en kassörstjänst förenade arbete vore
synnerligen tillförlitlig. Enligt direktionens mening borde ock komma i
betraktande det antal olika poster, i hvilka kassautgifterna utgått, och i
hvad mån kassautgifterna skett kontant. Särskildt hvad anginge kontanta
utbetalningar hade direktionen anledning antaga, att kassarörelsen vid
pensionsanstalterna vore minst lika omfattande som hos statskontoret.
Det framhölls därjämte af direktionen, hurusom genom den alltjämt fort¬
gående ökningen af antalet delägare i pensionskassorna och således jämväl
antalet pensionärer äfvensom genom fondernas ständiga tillväxt äfven den
egentliga kassarörelsens omfattning allt fort ökades.
Hvad anginge fondernas tillväxt hade denna under det senaste räken¬
skapsåret (år 1907) utgiort i det närmaste 2,000,000 kronor eller, noga
angifvet, 1,980,485 kronor 10 öre, hvadan fonderna, som vid slutet af år
1906 utgjorde 28,133,475 kronor 88 öre, vid slutet af år 1907 stigit till
30,113,960 kronor 98 öre.
I afseende å kassörsgöromålen ansåg sig direktionen böra särskildt
framhålla att, då i allmänhet en kassör endast hade att verkställa ut¬
betalning af förut till siffran granskade och godkända belopp, kassören
vid pensionsanstalterna ålåge att, beträffande de oftast förekommande likvi-
derna eller pensionsutbetalningarna, jämväl ansvara för riktigheten af
hvarje utbetalning. Honom ålåge sålunda att tillse, ej allenast att det
pensionsbelopp, som utbetalades, öfverensstämde med pensionsbrefvet, utan
ock att för pensions utbekommande föreskrifna förutsättningar förelåge
och vore vederbörligen intygade. Huru omfattande denna kassörens gransk-
ningsskyldighet vore, framginge i någon mån af antalet verifikationsfolier
i räkenskaperna. Detta antal utgjorde för år 1907 14,981. Kassören hade
emellertid, såväl för det dåvarande som enligt direktionens ifrågavarande
förslag, att ombesörja, förutom bestyren med den egentliga kassarörelsen,
tillika en hel del för en kassörstjänst eljest mer eller mindre främmande
göromål af kräfvande och ansvarsfull beskaffenhet. I detta hänseende
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
framhölls af direktionen det omfattande arbetet med förande af liggare
öfver delägare i folkskollärarnas p elision sinrättning och folkskollärarnas
änke- och pupillkassa samt öfver extra afgifter i folkskollärarnas pensions-
inrättning äfvensom granskning af årsuppgifterna och verkställande, i en¬
lighet därmed, af debitering af pensionsafgifter till nämnda kassor. Detta
arbete både för öfrigt till följd af de i samband med den nya löneregle¬
ringen för folkskollärarkåren ändrade bestämmelserna rörande beräkningen
af afgifterna till folkskollärarnas pensionsinrättning blifvit i betydlig grad
försvåradt. För att i någon män belysa detta arbetes omfattning anförde
direktionen, att enligt den senast verkställda debiteringen de ordinarie
pensionsafgifterna till folkskollärarnas pensionsinrättning uppginge till
764,523 kronor 75 öre, fördelade på 7,957 delägare, och de extra pensions¬
afgifterna till samma pensionsinrättning till 27,965 kronor 55 öre, fördelade
på 569 poster. Afgifterna till folkskollärarnas änke- och pupillkassa upp¬
ginge — oberäknadt s. 1c. innehållna afgifter — till 240,233 kronor 39
öre, fördelade på 5,311 delägare. Summan af pensionsafgifter till sist¬
nämnda två kassor utgjorde således 1,032,722 kronor 69 öre, fördelade på
13,837 poster.
Beträffande statskontorets anmärkning att, vid en jämförelse med
gällande lönestat af år 1888, kassörens aflöningsförmåner skulle, äfven
enligt statskontorets förslag, blifva mera höjda än såväl kamrerarens som
vaktmästarens, framhöll direktionen, att aflöningen för lcassörstjänsten
redan i nämnda stat vore tämligen knappt tillmätt i förhållande till göro-
målen, äfvensom att den starka stegringen i arbetet med af direktionen
förvaltade kassor varit särskildt kännbar just för kassören. Detta för¬
hållande syntes tydligen framgå af den lämnade redogörelsen för hans
tjänståligganden samt af den alltjämt fortsatta ökningen af antalet del¬
ägare i kassorna in. m. Vid en jämförelse mellan kassörens löneförmåner
enligt direktionens och statskontorets olika förslag samt kassörernas löne¬
förmåner i ett par nyligen omreglerade verk, nämligen riksbanken samt
civilstatens änke- och pupillkassa, framginge, att — under det ej osanno¬
lika antagande att ålderstillägg å lcassörstjänsten ej intjänats genom före¬
gående tjänstgöring såsom bokhållare — den vid folkskollärarnas pensions¬
inrättning m. fl. pensionsanstalter anställda kassören skulle enligt stats¬
kontorets förslag först efter 20 år komma i åtnjutande af samma aflöning
som kassören i civilstatens änke- och pupillkassa nådde redan efter 15 år
och kassör i riksbanken till och med efter 10 år.
Den kassören hos direktionen tillkommande lön — detta ord taget i
inskränkt mening — skulle enligt statskontorets förslag komma att högst
väsentligt understiga kassörernas i de båda andra verken löner och, äfven
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
sedan alla ålderstilläggen intjänats, ändock understiga dessa senare med
300 kronor. I detta sammanhang påpekades, att kassören i civilstatens
Silke- och pupillkassa ej hade att lämna bidrag till sin egen pensionering,
äfvensom att kassörer i riksbanken hade goda utsikter till befordran.
Hvad anginge direktionens förslag om rätt för bokhållare att vid
befordran till kassör få i viss mån tillgodoräkna sig invänta ålderstillägg
å den förra anställningen, hade statskontoret erinrat, att en dylik rätt ej
inom statsförvaltningen plägade förekomma annat än vid förflyttning mellan
tjänster inom samma lönegrad. Den af direktionen i förevarande afseende
föreslagna anordning sammanhängde emellertid med den i direktionens för¬
slag till lönestat genomförda grundsats att, under det slutaflöningarna för
kassörs- och bokhållartjänsterna sattes lika med slutaflöningarna. för mot¬
svarande tjänstegrader inom andra verk, begynnelseaflöningarna i allt fall
sattes lägre. Då det skulle kunna inträffa, att en bokhållare, som intjänat
alla ålderstilläggen, blefve befordrad till kassör, för hvilken tjänst be-
gynnelseaflomogen enligt direktionens förslag vore lägre än aflöningen i
högsta lönegraden för en bokhållartjänst, hade direktionen, för att undgå
att befordran skulle leda till en, låt vara öfvergående, minskning i in¬
komster, sett sig nödsakad föreslå berörda rätt att i viss mån bibehålla
å en lägre tjänstegrad intjänta ålderstillägg. Enär denna anordning så¬
lunda hade sin fulla förklaring af inom kassorna rådande befordrings-
möjligheter och nära sammanhängde med direktionens därefter afpassade
förslag till lönestat, kunde direktionen ej finna annat än att samma an¬
ordning vore att förorda, äfven om densamma skulle hafva karaktären
af ett undantagsförhållande.
Direktionen erinrade för öfrigt, att liknande anordningar, som den åt
direktionen föreslagna, ej vore främmande för statsförvaltningen i öfrigt.
Så stadgades i nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löne-
och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läro¬
verk, att, därest ordinarie adjunkt, som befordrades till lektor, redan in¬
tjänat högre aflöning än lektors begynnelseaflöning, honom skulle omedelbart
tillgocloföras så många ålderstillägg såsom lektor, att hans aflöning i nämnda
fall blefve lika hög som den aflöning, han senast åtnjutit såsom adjunkt
m. m. 1 nyligen fastställd stat för telegrafverket föreskrefves att, om
tjänsteman befordrades från en befattning till annan, hvars begynnelse¬
aflöning vore lika med eller lägre än den aflöning, som han vid tiden för
förflyttningen uppbure, han finge kvarstå i innehafvande aflöningsklass och
ägde för uppflyttning i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den
tid, han innehaft aflöning efter närmast lägre klass; och i det af 1907 ars
kommission afgifna förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
postverket, § 3, funnes stadgadt, att tjänsteman ägde vid befordran genast
tillträda den nya befattningens begynnelseaflöning, därest denna vore högre
än den aflöning han senast uppburit. Eljest ägde lian att i fråga om
aflöningsförböjning i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid intill
3 kalenderår, hvarunder lian i ena eller andra befattningen innehaft den
aflöning, som utgått vid befordringstillfället.
Direktionen förklarade sig i allo vidhålla sitt förslag till lönestat för
kassörstjänsten. Skulle emellertid, oaktadt hvad anförts, kassörstjänsten
komma att hänföras till en första gradens tjänst, borde den nuvarande
innehafvaren af denna befattning äga att, i likhet med hvad som före¬
slagits för bokhållarna, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den
tid, han från och med år 1893 innehaft förordnande å bokhållartjänsten
i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.
Hvad anginge bokhållartjänsterna hade statskontoret ej haft annan
erinran mot direktionens förslag än i afseende å tjänstinnehafvarnas rätt
att vid befordran till kassör bibehålla intjänta ålderstillägg; och åberopade
direktionen därutinnan hvad som anförts rörande kassörstjänsten.
Utan att göra någon invändning mot direktionens förslag till aflöning
åt det kvinnliga skrifbiträdet hade statskontoret emellertid till jämförelse
åberopat sitt eget, i anledning af löneregleringskommitténs betänkande af-
gifna förslag beträffande aflöningsförmåner åt två kvinnliga kontorsskrifvare
hos statskontoret, en å kansliet och en å riksbokslutsbyrån. Detta förslag
upptoge lön för dem hvardera med 900 kronor, således samma belopp
som direktionen jämväl för sin del föreslagit, tjänstgöringspenningar med
600 kronor för kontorskrifvaren å kansliet och 800 kronor för kontors-
skrifvaren å riksbokslutsbyrån — hvilket sistnämnda belopp direktionen
äfvenledes föreslagit — äfvensom för båda kontorsskrifvarna två ålders¬
tillägg å 150 kronor efter respektive 5 och 10 år. Direktionen, som där-
förutom föreslagit ett ortstillägg å 100 kronor och ytterligare två ålders¬
tillägg å 150 kronor efter 15 och 20 år, hade funnit det billigt, att jämväl
det kvinnliga skrifbiträdet i någon mån komme i åtnjutande af enahanda
bidrag, som under rubriken ortstillägg föreslagits för öfriga i staten upp¬
förda ordinarie tjänstinnehafvare; och hade de föreslagna fyra ålders-
tilläggen till någon del föranledts af det högeligen önskvärda att kunna
vid pensionsinrättningen för längre tid bibehålla ett dugligt skrif biträ de.
Med hänsyn till de mångahanda bestyr, skrifbiträdet hade sig anförtrodda,
syntes för öfrigt dessa löneförmåner ingalunda kunna anses för höga.
Vidkommande vaktmästaren hade statskontoret ansett direktionens
aflöningsförslag i denna del tåla någon nedsättning och hade sålunda i
stället för af direktionen föreslagna 950 kronor i lön och 500 kronor i
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
tjänstgöringspenningar förordat respektive 900 kronor och 450 kronor. I
afseende därå hade statskontoret erinrat, hurusom genom de senaste löne¬
regleringarna vissa principer i förevarande hänseende måste anses hafva
fastslagits, och att i enlighet med déssa förste vaktmästare inom åtskilliga
andra verk åtnjöte lika eller till och med lägre löneförmåner än de af
statskontorets föreslagna och detta med en daglig tjänstgöring af ända till
7 timmar. Däremot ville direktionen framhålla att, då den vid pensions-
anstalterna anställda vaktmästarens tjänstgöring ej vore begränsad till
någon viss tid dagligen, han otvifvelaktigt måste anses vara af sin tjänst
mera bunden än en annan vaktmästare med bestämd daglig tjänstgörings¬
tid. Förutom den tillsyn öfver pensionsinrättningens fastighet, för hvilken
han åtnjöte fri bostad och vedbrand, hade han att såsom ende vaktmästare
ensam ansvara för den vakthållning helg- och söckendagar dygnet om,
som eljest i vissa ämbetsverk plägade i tur och ordning fullgöras af där
anställd vaktmästarpersonal. Fn sådan vakthållning vore i detta fall så
mycket mera nödvändig som inom pensionsinrättningens lokaler förvarades
ej endast arkiv, matriklar och liggare m. in. dylikt samt, åtminstone tidvis,
ej obetydliga kontanta belopp, utan ock pensionskassornas samtliga värde¬
handlingar. Vaktmästaren hade likaledes att dagligen hämta och aflämna
post, hvilken i synnerhet vid tider för pensionsutbetalningar kunde vara
mycket omfattande, äfvensom att från banker afhämta eller dit aflämna
kontanta medel, som stundom kunde uppgå till högst afsevärda belopp.
För dessa uppdrag åtnjöte han ingen särskild ersättning.
En jämförelse med de löneförmåner, som tillkomme vaktmästare vid
riksbankens hufvudkontor i Stockholm — undantagandes öfvervaktmästaren,
som tillika vore brandmästare, och vice brandmästaren — syntes direk¬
tionen gifva vid handen, att de af direktionen föreslagna afiöningsförmå-
nerna ingalunda kunde anses öfverdrifna. En sådan vaktmästare i riks¬
banken kunde nämligen efter 10 års tjänstgöring uppnå en aflöning af
1,800 kronor — för att ej nämna den särskilda ersättning, som för post¬
befordran eller inkasseringsuppdrag därutöfver tillkomme ett flertal riks-
banksvaktmästare — under det att den vid pensionsanstalterna anställda
vaktmästaren enligt direktionens förslag ej skulle komma i åtnjutande af
högre aflöning än 1,600 kronor.
Direktionen framhöll, att den af direktionen framlagda lönestaten endast
med 900 kronor öfverstege den af statskontoret föreslagna, hvilken skill¬
nad hufvudsakligen grundades därå, att direktionen i motsats till stats¬
kontoret uppfört kassörstjänsten såsom en andra gradens tjänst.
Då, hvad anginge änke- och barnpensioneringen, det af särskilt till¬
kallade sakkunniga utarbetade förslag till nytt reglemente för elementar-
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
lärarnas änke- och pupillkassa, i hvilken de vid pensionsanstalterna an¬
ställda tjänstemän vore delaktiga, ej kunnat genomföras, syntes vid ut¬
arbetandet af det nya förslag, som tillärnades, erforderliga bestämmelser
böra inrymmas om delaktighet för de i den föreslagna staten upptagna
ordinarie tjänsterna med undantag af det kvinnliga skrifbiträdet.
För den händelse åter att gällande reglemente för elementarlärarnas
änke- och pupillkassa skulle komma att äga bestånd under längre eller
kortare tid efter den föreslagna lönestatens trädande i kraft, åberopade
direktionen hvad i dess afgifna underdåniga förslag i sådant hänseende
anförts.
Direktionen hade låtit genom sakkunnig person beräkna den ökade
kostnad för statsverket, som skulle uppkomma genom de i lönestaten upp¬
tagna tjänsternas delaktighet i elementarlärarnas änke- och pupillkassa
efter löners och ålderstilläggs sammanlagda belopp. Denna beräkning ut¬
visade, att nämnda ökade kostnad skulle utgöra 180 kronor årligen. Di¬
rektionen erinrade i detta sammanhang, att för närvarande för ifråga¬
varande ändamål utginge ett årligt statsbidrag af 280 kronor, hvilket in-
ginge i det öfriga statsanslaget till elementarlärarnas änke- och pupillkassa.
Då emellertid nyssberörda beräkning endast vore och kunde vara af mera
provisorisk natur, enär flertalet i staten upptagna tjänster vore obesatta,
hemställde direktionen, att densamma måtte lämnas tillfälle att efter ny
stats fastställande inkomma med noggrannare beräkning af kostnaderna
för änke- och barnpensioneringen.
Hvad anginge fördelningen af kostnaderna, de särskilda kassorna
emellan, i och för den nya lönestaten, hade statskontoret föreslagit, att
det till elementarlärarnas änke- och pupillkassa i statsanslag utgående be¬
lopp, för närvarande 5,000 kronor, till förvaltningskostnader, hvilken summa
årligen levererades från elementarlärarnas änke- och pupillkassa till folk¬
skollärarnas pensionsinrättning, skulle efter erforderlig ökning hädanefter
direkt ingå i riksstatsanslaget till folkskollärarnas pensionsinrättning, en
anordning, som statskontoret ansa ge lända till större reda än den nu¬
varande. Direktionen kunde dock ej finna annat än att, då ifrågavarande
anslag vore afsedt för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, detsamma
lämpligast borde i riksstaten upptagas såsom tillkommande nämnda kassa.
I afseende därå — och med tillämpning af statskontorets beräkning af det
belopp, hvarmed kassan skulle hafva att bidraga till förvaltningskostnaden
i det hela, eller 7,785 kronor — hemställde direktionen, att till kassan
för berörda ändamål måtte anslås ett till 8,000 kronor afrundadt belopp
med förpliktelse för kassan att sedermera ansvara för sin andel af för¬
valtningskostnaden i dess helhet.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Hvad beträffade de bidrag till förvaltningen, som borde utgå från-
småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas pensions
kassa ocli döfstumlärarnas pensionsanstalt, syntes desamma böra bestäm¬
mas till någorlunda afrundade tal. Med tillämpning däraf borde nämnda
kassor bidraga med exempelvis följande belopp: småskollärares m. fl. ålder¬
domsunderstödsanstalt med 10,000 kronor samt lasaretts!äkarnas pensions¬
kassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt med 4,500 kronor hvardera.
Folkskollärarnas änke- och pupillkassas bidrag borde bestämmas till 8,000'
kronor.
Genom nådig remiss den 31 december 1908 öfverlämnades direktio¬
nens underdåniga skrifvelse af den 9 november 1907 jämte de.i anled¬
ning af densamma afgifna underdåniga yttranden till löneregteringskom-
mittén med anmodan till kommittén att i ärendet afgifva underdånigt
utlåtande.
Direktionens
skrifvelse
»/x 1909.
Uti underdånig skrifvelse den 30 januari 1909 framhöll sedermera
direktionen önskvärdheten af att den föreslagna löneregleringen och om¬
organisationen snarast möjligt komme till stånd. I afseende a behofvet åt
förstärkt tjänstepersonal påpekade därvid direktionen att, sedan den fram¬
last sitt förslag, ännu en omständighet tillkommit, som gjorde berörda
förstärkning ännu mera behöflig, nämligen den genom landtränteriemas
indragning nödvändiggjorda ändrade anordning för pensionsutbetalmngar.
Vare Isig nämnda utbetalningar komme att verkställas af pensionskassorna
själfva eller delvis ombesörjas genom postsparbanken, skulle det förändrade
utbetalningssättet komma att i högst väsentlig mån öka tjänstemännens
Genom remiss den 10 februari 1909 öfverlämnades ifrågavarande
skrifvelse till löneregleringskommittén lör att biläggas handlingarna i det
under den 31 december 1908 remitterade ärendet angående ny organisa¬
tion af den under direktionen anställda tjänstepersonal.
Löneregleringskommittén har den 14 juli 1910 afgifvit underdånigt
betänkande i ärendet, och hafva på grund af nådiga remisser saväl
direktionen den 17 september 1910 som statskontoret den 17 februari
1911 ånyo yttrat sig i förevarande ämne, och. har statskontoret därvid
jämväl haft att taga i öfvervägande en af direktionen i underdånig skrif¬
velse den 19 oktober 1910 gjord framställning beträffande förvaltningen
af lärarinnornas pensionsanstalt.
41
Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Jag anhåller nu att få i anslutning till kommitténs särskilda förslag
redogöra för innehållet i de däröfver afgifna yttrandena och därvid angifva
min ståndpunkt i hvarje särskild fråga. Jag vill emellertid redan nu till¬
kännagifva, att den stat för folkskollärarnas pensionsinrättning, som jag
i det följande kommer att förorda, i allmänhet ansluter sig till hvad
löneregleringskommittén härutinnan hemställt, och vill jag,. till ledning-
för den kommande föredragningen, här meddela det förslag till stat, som
af kommittén framlagts:
|
|
Iv r o
|
n o r
|
|
|
|
Lön
|
Tjänst¬
görings-
|
Orts-
|
Summa
|
|
|
pennin-
|
tillägg
|
|
|
|
|
gar
|
|
|
|
! Direktionens ordförande, arf-
|
|
1
|
|
|
|
i vode ...............................
|
—
|
_
|
—
|
2,500
|
|
En direktionsledamot, arf-
|
|
|
|
|
vode.......................................
|
—
|
—
|
—
|
2,000
2,000
|
|
En dito, dito...........................
En verkställande direktör,
|
—
|
|
|
|
|
med skyldighet att jäm¬
väl bestrida kamrerar-
göromål ..............................
|
5,000
|
2,500
|
600
|
8,100
|
|Efter 5 år kan lönen höjas
| med 600 kronor.
|
En ombudsman, arfvode1)...
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
(Efter 5 år kan lönen böjas
|
|
|
|
|
|
En kassör.................................
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800
|
1 med 500 kronor och efter
j 10 år med ytterligare 500
| kronor.
|
|
|
|
|
4,000
|
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
|
En manlig bokhållare .........
|
2,200
|
1,500
|
300
|
år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år
|
|
|
|
|
|
med än ytterligare 500
kronor.
|
|
|
|
|
|
Efter 5 år kan lönen höjas
|
|
|
|
|
|
med 200 kronor, efter 10
|
En kvinnlig bokhållare ......
|
1,100
|
900
|
200
|
2,200
|
år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år
|
|
|
|
|
med än ytterligare 200
kronor.
|
|
Transport
|
|
j —
|
—
|
29,600
|
|
1) Under tjänstledighet på grund af sjukdom eller vid förordnande^att uppehålla verkställande di¬
rektörens tjänst må ombudsmannen, efter direktionens bepröfvande, bibehålla intill två tredjedelar af sitt
arfvode, vid sjukdomsförfall dock ej under längre tid än ett år.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft.
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
|
|
K r c
|
n o r
|
|
|
|
|
Tjänst-
|
Orts-
|
|
|
|
Lön
|
görings-
|
Summa
|
|
|
|
pennin¬
gar
|
tillägg
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
29,600
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
|
Ett kvinnligt skrifbiträde...
|
600
|
450
|
150
|
1,200
|
1 med 200 kronor och efter
j 10 år med ytterligare 200
| kronor.
|
|
|
|
|
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
|
En vaktmästare2).......
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
1 med 100 kronor och efter
|
Alderstillägg, förslagsvis......
|
j 10 ar med ytterligare 100
| kronor.
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
2,100
|
|
| Till vikariatsersättningar,
|
arfvoden åt amanuenser
och extra biträden samt
|
|
|
|
|
|
flitp enningar åt e. o. tj änste-
män och e. o. vaktmästare
|
|
|
|
5,000
|
|
Till expenser, förslagsvis ...
|
—
|
—
|
—
|
6,000
|
|
Summa
|
— 1 —
|
—
|
45,100
|
|
Direktionens . Beträffande till en början pensionsinrättningens direktion har kom-
(Jmf sTdd omnämnande att direktionen består af en ordförande och tvål
24, 26.) ledamöter, och under erinran, hurusom direktionens arfvoden ökats med
tillkomsten af nya pensionsinrättningar, yttrat följande:
»Kommittén inser nogsamt, hvilka kraf en så omfattande och tillika
så specialiserad förvaltning som den nu ifrågavarande ställer på direk¬
tionens ordförande och ledamöter, äfvensom innebörden af det på dem
h vilande ansvar.
»Enär emellertid arfvodena till direktionens ordförande och ledamöter,
allt efter som området för och omfattningen af deras verksamhet och ålig¬
ganden ökats, gång efter annan och senast i anledning af döfstumlärarnas
pensionsanstalts tillkomst blifvit förhöjda, har kommittén — äfven för den
händelse att förvaltningen kommer att utsträckas till en eller annan ny
pensionsanstalt —■ ansett det kunna vara tillfyllest, om de nuvarande arf-
2) l<ör tillsyn öfver folkskollärarnas pensionsinrättnings fastighet äger vaktmästaren åtnjuta fri bostad
jämte bränsle.
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
vodena afrunda® uppåt, för direktionens ordförande till 2,500 kronor och
för hvar och en af de båda ledamöterna till 2,000 kronor.
»Kommittén hemställer alltså, att arfvode må utgå till direktionens
ordförande med 2,500 kronor och till en hvar af direktionens två leda¬
möter med 2,000 kronor.»
Direktionen har i sitt senaste yttrande inskränkt sig till att endast
erinra om statskontorets ursprungliga förslag i denna del af frågan, i hvil-
ket statskontoret hemställt, att arfvoden till styrelseledamöterna skulle
utgå med 3,000 kronor till ordföranden och 2,400 kronor till hvardera af
öfriga ledamöterna. Statskontoret åter har härom i sitt senare utlåtande
anfört följande:
»Kär löneregleringskommittén afgaf sitt ofvanberörda betänkande, ut¬
gick arfvode till ordföranden i direktionen öfver folkskollärarnas pensions-
inrättning med 2,350 kronor och till en hvar af ledamöterna med 1,850
kronor om året. Sedan dess har enligt nådigt bref den 3 februari 1911
ordförandens arfvode ökats med 300 kronor och hvarje ledamots med 225
kronor för förvaltningen af lärarinnornas pensionsanstalt, så att ordföran¬
den för närvarande uppbär 2,650 kronor och hvarje ledamot 2,075 kronor
om året. Då de arfvoden, som nu i staten fastställas, böra anses defini¬
tiva för en tid framåt, äfven om förvaltningen kommer att utsträckas till
en eller annan ny pensionsanstalt, i hvilket hänseende statskontoret erinrar,
att redan i statsverkspropositionen till 1911 års Riksdag förslag blifvit
framställdt om förläggande af ytterligare en kassa under samma direk¬
tions förvaltning, lärer det få anses skäligt, att de nu utgående arfvodena
afrundas uppåt till de af statskontoret i ofvannämnda underdåniga ut¬
låtande den 12 mars 1908 föreslagna belopp, 3,000 kronor för ordföranden
och 2,400 kronor för hvar och en af de båda ledamöterna.»
På de af statskontoret anförda skäl anser jag mig höra ansluta mig Departe-
till hvad statskontoret i denna punkt föreslagit. chefen"
I fråga om personalen i allmänhet har kommittén i sitt betänkande Personalen,
yttrat följande.
»Af hvad i det föregående anförts rörande ifrågavarande administrations
utveckling och ej minst af en jämförelse mellan verksamhetens omfattning vid
slutet af år 1889 och vid slutet af år 1909*) torde framgå, att det personalen
åliggande arbetet under årens lopp stigit i mycket hög grad, utan att emeller¬
tid de arbetskrafter, som enligt staten af år 1888 ställdes till direktionens
*) Jmf. sidd. 14, 15.
Y Bestäl¬
lande
direktör
(Kamreraren,
(Jmf. sidd.
16, 20, 26.)
44 ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
förfogande, ökats i motsvarande mån. Att arbetet det oaktadt kunnat på
ett tillfredsställande sätt bedrifvas, lärer nogsamt ådagalägga, att stora
kraf ställts på personalens arbetsintensitet, särskildt som gifvetvis icke
något kunnat efterlåtas af den synnerliga noggrannhet och pålitlighet, som
oundgängligen måste fordras för skötandet, såsom sig bör, af en förvalt¬
ning så beskaffad som den ifrågavarande. Vid besök i anstalternas lo¬
kaler har kommittén ock blifvit stärkt i sin redan förut vunna uppfatt¬
ning af det maktpåliggande och kräfvande arbete, som där utföres. Kom¬
mittén har fördenskull vid uppgörande af sitt förslag beträffande ifråga¬
varande personal sökt så långt som möjligt tillmötesgå af direktionen
framställda önskemål i fråga om ökade arbetskrafter och aflöningsförmå-
nerna för vederbörande befattningshafvare.
»Direktionens förslag beträffande personalens organisation afser huf¬
vudsakligen, att kamrerartjänsten, med innehafvarens befriande från, bland
annat, skyldigheten att upprätta räkenskaperna för de särskilda anstalterna,
skulle ombildas till en befattning med benämning Verkställande direktör
och kamrerare’; att sekreterar- och ombudsmansbefattningen icke skulle
bibehållas såsom ordinarie tjänst utan allenast vara förenad med arfvode;
att den i aflöningsstaten af år 1888 under benämningen kassör och bok¬
hållare upptagna befattningen skulle upptagas enbart under benämningen
kassör, med uppgift för innehafvaren att såsom hittills först och främst
hafva bestyret med kassarörelsen; att i stället för de båda extra bokhållar-
befattningarna skulle inrättas två ordinarie bokhållartjänster; att skrif-
biträdet, som, enligt hvad direktionen meddelat, jämte renskrifning utför
en god del andra löpande göromål, skulle uppföras på ordinarie stat, samt
att vid pensionsanstallerna skulle anställas två amanuenser.
»Direktionens förslag, i hvad det afser den nuvarande kamrerare än-
stens ombildning till en verkställande direktörsbefattning, har kommittén
lansett sig böra biträda. Ifrågavarande tjänsteman åligger nämligen den
dagliga tillsynen öfver arbetet vid pensions- och understödsanstalterna, och
han är under direktionen närmast ansvarig för anstalternas behöriga och
ändamålsenliga förvaltning. Det torde böra erinras, hurusom motsvarande
befattningshafvare inom civilstatens änke- och pupillkassa benämnes verk¬
ställande direktör. Kommittén har emellertid icke kunnat dela direktionens
uppfattning, att ifrågavarande tjänsteman borde helt befrias från boksluts¬
arbetet. Detta arbete lärer nämligen få anses vara af den betydande vikt,
att det icke bör få utföras af en bokhållare på egen hand utan försiggå
under verkställande direktörens öfverinseende och med ansvaret deladt
mellan honom och vederbörande bokhållare. En lämplig antydan om den
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
verkställande direktörens skyldighet i nämnda hänseende torde böra göras
vid befattningens uppförande i staten.
»Kommittén hemställer alltså, att den nuvarande kamrerartjänsten må
ombildas till en befattning med benämning verkställande direktör, med
skyldighet emellertid för befattningens innehafvare att jämväl bestrida
kamrerargöromål.
»Med afseende å de viktiga göromål och det ansvar, som skola vara
förenade med ifrågavarande befattning, samt med hänsyn till angelägen¬
heten att till befattningen erhålla en framstående förmåga, har jämväl
kommittén ansett sig icke böra göra någon erinran mot direktionens för¬
slag, att Verkställande direktören och kamreraren’ måtte i aflöningsför-
måner jämnställas med statskommissarie, och hemställer fördenskull, att
verkställande direktörens aflöning må bestämmas till 8,100 kronor, däraf
5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor
ortstillägg, hvartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor
efter fem år.»
Direktionen har i fråga om dessa kommitténs förslag yttrat följande:
»Hvad kommittén anfört i fråga om den verkställande direktören för¬
anleder ej någon erinran från direktionens sida annat än i fråga om bok¬
slutsarbetet. Kommittén har ansett olämpligt, att detta arbete utföres af
en bokhållare på egen hand, och har förty föreslagit, att detsamma skulle
försiggå under verkställande direktörens öfverinseende och med ansvaret
deladt mellan honom och vederbörande bokhållare. Härutinnan må i första
rummet erinras, att den verkställande direktören ju skulle hafva att ut¬
öfva tillsyn öfver allt arbete vid pensionsanstalterna samt vara under
direktionen närmast ansvarig för förvaltningens behöriga gång. Redan
på grund häraf åligger ju ifrågavarande tjänsteman att ansvara jämväl
för bokföringsarbetet, om ock denna ansvarighet skulle, enligt direktionens
förslag, i första hand hvila å vederbörande bokhållare. Såvidt direktionen
kan bedöma är frågan på detta sätt tillfredsställande ordnad. Med hänsyn
till hvad sålunda anförts får direktionen hemställa, att hvad kommittén i
förevarande afseende föreslagit ej må af Kungl. Maj:t bifallas.»
I denna del af ärendet har statskontoret yttrat sig på följande sätt:
»I fråga om verkställande direktören biträder statskontoret direktio¬
nens åsikt, att skyldighet att hafva öfverinseendet öfver bokföringen åligger
honom såsom chef, utan att denna skyldighet beliöfver särskild! i staten
omnämnas, men att det å andra sidan icke är lämpligt att pålägga honom
skyldighet att själf lägga hand vid eller bära ansvaret för detaljerna af
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
bokföringen eller någon del däraf, då det för förvaltningen är af vikt, att
lian mera ostördt får ägna sin uppmärksamhet åt de vitala frågor, som i
växande mängd äro åt honom anförtrodda.»
DeP"‘ef“ents' På de skäl, som af direktionen och statskontoret anförts och hvilka
knappast torde kunna underkännas, får jag, som biträder förslaget om
inrättande af en verkställande direktörstjänst med förutnämnda löneför¬
måner, uttala, att jag anser någon antydan om verkställande direktörens
skyldighet att särskilt hafva öfverinseende öfver bokslutet icke böra göras
vid befattningens uppförande i staten.
och^mbudT direktionens förslag, att sekreterar- och oinbudsmansbefattningen
mannen, icke skulle inrättas såsom en själfständig ordinarie tjänst utan framdeles
(jmf. sida. vara förenad med allenast arfvode, har kommittén för sin del icke funnit
17, 20, 26.) något annat att erinra, än att — med afseende å den förändrade ställ¬
ningen såväl i organisativt hänseende som beträffande formen för aflö-
ningen — ifrågavarande funktionär syntes kommittén böra i staten upp¬
tagas såsom »ombudsman», med skyldighet emellertid för honom att utom
egentliga ombudsmannagöromål fullgöra hvad i öfrigt enligt direktionens
förslag skulle åligga honom.
Kommittén har därför hemställt, att den i nuvarande staten uppförda
sekreterar- och oinbudsmansbefattningen må indragas samt i stället uti
blifvande stat uppföras arfvode åt en ombudsman, men att denne emellertid
skall vara pliktig att jämte egentliga ombudsmannagöromål fullgöra se-
kreterargöromål och de öfriga åligganden, som varda honom anförtrodda.
Beträffande de löneförmåner, som skulle vara förenade med denna
befattning, har kommittén anfört, att efter de upplysningar, direktionen
meddelat rörande befattningen, och med den förändrade ställning, direk¬
tionen föreslagit för dess innehafvare, befattningen torde komma att erhålla
karaktären af bisyssla, hvadan det af direktionen föreslagna arfvodet, 4,000
kronor, syntes vara alltför högt tilltaget och skäligen borde sänkas till
3,000 kronor.
Kommittén har fördenskull hemställt, att för ifrågavarande befattnings-
hafvare, hvilken kommittén föreslagit att i staten upptagas under benäm¬
ningen ombudsman, måtte bestämmas ett arfvode af 3,000 kronor.
Kommittén har vidare förklarat, att från dess sida intet vore att erinra
däremot att — såsom direktionen ansett — då ifrågavarande befattnings-
hafvare på grund åt sjukdom åtnjöte tjänstledighet eller på förordnande
uppehölle verkställande direktörens tjänst, det borde kunna medgifvas
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
honom att bibehålla intill två tredjedelar af arfvodet, dock att sådan rät¬
tighet icke borde vid sjukdomsfall få utsträckas till längre tid än ett år.
Direktionens yttrande i utlåtandet den 17 september 1910 är i denna
del af följande lydelse:
_ »Hvad angår sekreteraren och ombudsmannen har kommittén före¬
slagit till en början, att befattningens innehafvare hädanefter skulle be¬
nämnas endast ombudsman men emellertid vara skyldig att jämte egent¬
liga ombudsmannagöromål fullgöra jämväl sekreterargöromål och de öfriga
åligganden, som varda honom anförtrodda. Då befattningens benämning
i och för sig torde vara af underordnad betydelse, vill direktionen här¬
utinnan endast såsom sin mening framhålla, att den nuvarande benäm¬
ningen, bättre än den föreslagna, betecknar de åligganden, som nu äro
och framdeles komma att blifva förenade med denna befattning. Direk¬
tionen skulle därför för sin del helst se, att den nuvarande benämningen
bibehölles.
»Rörande ifrågavarande tjänstemans aflöningsförmåner hade direktio¬
nen i sådant hänseende föreslagit ett årligt arfvode å 4,000 kronor, hvar¬
emot kommittén ansett arfvodet skäligen böra sättas till endast 3,000
kronor. Mot kommitténs berörda förslag vill direktionen till en början
framhålla, att sekreteraren och ombudsmannen, på sätt kommittén jämväl
själ!' påvisat, redan för närvarande hafva aflöningsförmåner till belopp öfver¬
stigande 3,000 kronor, i ty att desamma för år 1909 uppgått till sam-
manlagdt 3,205 ^ kronor, och detta oaktadt den nuvarande tjänstinnehaf-
varen ej är i åtnjutande af det med tjänsten förenade ålderstillägget å
200 kronor. Vidare må erinras att, med det föreslagna upphörandet af
befattningens ordinarie natur, tjänstinnehafvaren går miste om den med
befattningen eljest förenade rätt till semester samt till pension för sig och
för efterlefvande, allt förmåner af den betydenhet, att de vid ifrågava¬
rande omreglering ej skäligen böra lämnas utan vederlag. A andra sidan
kommei att aläggas ifrågavarande tjänsteman en god del arbeten utöfver
denp som redan för närvarande tillkomma honom. Att under sådana
förhållanden, på sätt kommittén föreslagit, icke blott icke öka tjänste¬
mannens aflöningsförmåner utan till och med — och detta rätt afsevärdt —
sänka dem under hans nuvarande inkomst af tjänsten torde svårligen
kunna anses riktigt.
»Direktionen kan därför ej annat än vidhålla sitt förslag i denna de],
hvithet, förslag, enligt direktionens förmenande, mera än kommitténs tager
tillbörlig hänsyn till såväl befattningens nuvarande aflöningsförmåner som
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
de åligganden, hvilka komma att tillhöra befattningen efter den tillämnade
nya organisationens genomförande.»
Statskontoret har i sitt utlåtande erinrat, hurusom, sedan genom för¬
berörda nådiga bref den 3 februari 1911 sekreteraren och ombudsmannen för
den genom förvaltningen af lärarinnornas pensionsanstalt vållade ökning i
arbetet erhållit 300 kronor såsom tillskott i sitt arsarfvode, detta nu upp
ginge till 3.505 kronor. Uti hvad direktionen i sitt senaste utlåtande
framhållit till stöd för sitt förslag om ett arfvode åt ifrågavarande tjänste¬
man af 4,000 kronor har statskontoret instämt. Därest emellertid
yttrar statskontoret vidare — hvad kommittén anfört syntes böra föran¬
leda nedsättning i det af direktionen och statskontoret förordade arfvodet,
torde denna sänkning dock icke böra gå längre än till 3,500 kronor eller
ungefär det belopp, sekreteraren och ombudsmannen för närvarande
innehade.
Departe- \ likhet med kommittén anser jag, att den nuvarande sekreterar- och
mentschefen. omkudSmansbefattningen bör indragas, och att de åligganden, som tillhöra
denna befattning, böra bestridas af en extra ordinarie tjänsteman, med
i stat uppfördt arfvode. Då dessa åligganden väl fortfarande som hittills
hufvudsakligen komma att utgöras af sekreterar gör omå b torde den nuva¬
rande benämningen: sekreterare och ombudsman, lå bibehållas..
I fråga om arfvodets belopp synes det mig, som om kommittén be¬
räknat detsamma något för knappt, då den föreslagit arfvodet till allenast
3,000 kronor, hvilket belopp ju understiger hvad befatrningshafvaren nu
åtnjuter. För att eu dylik försämring af aflöningsvillkoren icke skall in¬
träda torde arfvodet böra bestämmas till 3,500 kronor, hvilket belopp
ungefärligen motsvarar summan af de arfvoden, tjänstemannen i fråga för
närvarande äger uppbära.
Jag har intet att erinra mot förslaget om rätt för denne tjänsteman
att vid tjänstledighet på grund af sjukdom under högst ett ar eller da
han på grund af förordnande bestrider verkställande direktörens tjänst
uppbära intill två tredjedelar af arfvodet eller, efter någon afrundning,
intill 2,300 kronor.
Kassören. Kommittén har biträdt direktionens förslag, att den nuvarande kassörs-
(Jmf. sidd. och bokhållareänsten i blifvande stat må uppföras såsom kassörsbefatt-
17,21,26,33.)ning ocp j donna del af ärendet vidare yttrat .följande:
»Enligt kommitténs öfvertygelse är befattningen redan nu och kommer
äfven efter de af direktionen föreslagna ändrade anordningar att förblifva
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
en mycket ansvarsfull och kräfvande befattning. Det är fördenskull af
vikt att för befattningen städse kunna erhålla och så länge som möjligt
bibehålla en dugande, pålitlig och samvetsgrann person. Och då kommit¬
tén anser aflöningarna till tjänstepersonalen vid folkskollärarnas pensions-
inrättning och de därmed förbundna pensions- och understödsanstalterna
höra i möjligaste mån bestämmas i anslutning till aflöningarna inom de
normala graderna vid statens centrala ämbetsverk, har kommittén funnit
sig böra tillstyrka, att den nu ifrågavarande kassörsbefattningen erhåller
den aflöning, som i allmänhet uti nyreglerade centrala verk bestås tjänste¬
män i andra normalgraden.
»Kommitténs förslag uti ifrågavarande hänseende skiljer sig emellertid
uti två afseenden från direktionens. Direktionen har ansett begynnelse-
aflöningen för kassören böra sättas lägre än för räntmästaren i statskon¬
toret, men, genom fyra i stället för två ålderstillägg till begynnelselönen,
slutadöningen bringas till likhet med bemälde räntmästares. Då det emel¬
lertid kunde tänkas, säger direktionen, att en äldre bokhållare efter in¬
tjänande af flera ålderstillägg blefve befordrad till kassör och sålunda först
vid mera framskriden ålder komme att tillträda kassörstjänsten, syntes det
direktionen höra medgifvas, att en till kassör befordrad bokhållare skulle
i fråga om rätt till ålderstillägg äga tillgodoräkna sig sin tjänstetid såsom
ordinarie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år. Hvad direktionen i
sistnämnda hänseende föreslagit har särskilt varit föremål för erinran
från statskontoret i dess underdåniga utlåtande den 12 mars 1908.
»För kommittén synes det lämpligast och med vanliga principer öfver¬
ensstämmande, att vid befordran till den ifrågavarande kassörstjänsten
omedelbart erhålles den begynnelseaflöning, som tillkommer tjänsteman
i andra normalgraden vid centrala ämbetsverk, och att således icke någon
som helst rätt för den befordrade att för ålderstillägg i kassörstjänsten
tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstgöring såsom bokhållare behöfver
ifrågakomma.
»Men äfven i ett annat afseende kan kommittén ej ansluta sig till
direktionens förslag i fråga. Direktionen har för kassören föreslagit miss-
räkningspenningar till samma belopp, som tillkommer räntmästaren i stats¬
kontoret. Då emellertid åtskilliga i statens tjänst anställda kassörer icke
åtnjuta missräknagspenningar, samt lämpligheten af denna afiöningsform
inom statsförvaltningen på senare tiden blifvit starkt ifrågasatt, finner
kommittén sig ej böra tillstyrka dess införande för kassören hos ifråga¬
varande pensions- och understödsanstalter, helst denne dels fått antalet af
sina kontanta utbetalningar vid kassan i ansenlig grad reduceradt i följd
af postsparbankens bestyr med en mängd pensionsutbetalningar, dels ock,
Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 1.21 Höft. T
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
i händelse af bifall till kommitténs förslag, torde med fog kunna anses
väl tillgodosedd i aflöningshänseende.
»Kommittén hemställer alltså, att kassörens aflöning må bestämmas till
5,800 kronor, däraf 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspen-
ningar och 400 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma två ålderstillägg
till lönen, hvartdera å 500 kronor, efter fem och tio år.»
Med anledning af berörda förslag har direktionen, efter erinran om
hvad densamma förut föreslagit beträffande kassörens aflöningsförmåner,
vidare anfört följande:
»I detta förslag har kommittén förordat två förändringar, dels den,
att begynnelselönen höjes med sammanlagda beloppet af två ålderstillägg,
således till 3,600 kronor, och att i följd däraf ålderstilläggen blefve endast
två, hvartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 år, dels ock den,
att missräkningspenningar ej skulle ifrågakomma. Enligt kommitténs för¬
slag är således kassörens begynnelseaflöning 500 kronor högre men hans
slutaflöning 500 kronor lägre än enligt direktionens förslag.
»Mot den förstnämnda af de föreslagna förändringarna får direktionen
åberopa hvad direktionen i sitt underdåniga utlåtande den 9 november
1907 i denna del anfört. Om ock, på sätt kommittén erinrat, det öfverens-
stämmer med vanliga principer, att vid befordran till kassörstjänsten
omedelbart erhålles den begynnelseaflöning, som tillkommer tjänsteman i
andra normalgraden, finner direktionen fortfarande sitt förslag i föreva¬
rande afseende, såsom mera lämpadt efter härstädes rådande befordrings-
förhållanden, vara att förorda.
»Hvad angår missräkningspenningar har kommittén till stöd för sitt
afstyrkande anfört, att åtskilliga i statens tjänst anställda kassörer icke
åtnjuta missräkningspenningar, att lämpligheten af denna aflöningsform
inom statsförvaltningen på senare tiden blifvit starkt ifrågasatt, samt att
för öfrigt kassören härstädes fått antalet af sina kontanta utbetalningar
vid kassan i ansenlig grad reduceradt i följd af postsparbankens bestyr
med en mängd pensionsutbetalningar.
»Häremot får direktionen till eu början påpeka, att missräknings¬
penningar tillkomma vissa tjänstemän i åtminstone följande verk och
inrättningar, nämligen: arméförvaltningen, där krigskassören åtnjuter 500
kronor i missräkningspenningar, järnvägsstyrelsen, hvars kassör tillkommer
300 kronor i felräkningspenningar, samt statskontoret, där missräknings¬
penningar å 500 kronor tillkomma räntmästaren. Ku nämnda verk äro
nyreglerade. Missräkningspenningar tillkomma likaledes kassören i civil¬
statens änke- och pupillkassa med 500 kronor samt vissa tjänstemän i
51
KuikjI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
riksbanken och riksgäldskontor. Ifrågavarande aflöningsform tillämpas
således i en omfattning, som ej kan sägas vara obetydlig.
»Vidare vill direktionen erinra att, därest själfva afiöningsformen
skulle af en eller annan anledning anses olämplig, detta väl ej borde för¬
anleda därtill att, på sätt kommittén föreslagit, aflöningsbeloppet indrages,
utan endast att beloppet tilldelas i en arman, lämpligare ansedd form,
t. ex. genom motsvarande ökning af tjänstgöringspenningarna eller lönen.
Direktionen kan för öfrig! för sin del ej inse, hvarför afiöningsformen
skulle vara olämplig. Med den omfattande kassarörelse, som härstädes
äger rum, är ju fara för missräkning nära till hands liggande, och såsom
godtgörelse för den risk, vederbörande tjänsteman sålunda löper, synes
ifrågavarande aflöningsform vara mycket väl på sin plats.
»Hvad angår det af kommittén åberopade förhållande, att de kon¬
tanta utbetalningarna vid kassan numera skulle hafva i ansenlig grad
minskats genom postsparbankens bestyr med pensionsutbetalningar, får
direktionen erinra, att postsparbankens omförmälda bestyr ingalunda med¬
fört en motsvarande minskning i kassörens förutvarande befattning med
ifrågavarande utbetalningar, emedan förut en god del pensioner utbetaltes
å landtränterierna, hvarmed emellertid upphördes 0 samtidigt därmed att
postsparbankens ifrågavarande verksamhet vidtog. A landtränterierna ut¬
betaltes för öfrigt pensioner utan hänsyn till den mer eller mindre in¬
vecklade beräkningen af utfallande pensionsbelopp; å postsparbanken där¬
emot utbetalas endast pensioner, i afseende å hvilka berörda beräkning
är synnerligen enkel och där således fara för missräkning är jämförelsevis
obetydlig. Öfriga pensionsutbetalningar, t. ex. sådana där beloppet röner
inflytande af pensionstagares ålder eller ingångna giftermål, eller utbetal¬
ningar till aflidna pensionstagares stärbhus eller utbetalningar af pension
för endast en del af en betalningstermin, med ett ord, alla sådana ut¬
betalningar, med afseende å hvilka fordras särskild uppmärksamhet, om¬
besörjer däremot kassören själf. Det torde i detta sammanhang få
erinras, att postsparbankens omförmälda utbetalningar verkställas med
ledning af detaljerade förteckningar, som af kassören härstädes upprättas
och före hvarje betalningsperiod tillställas postsparbanken, äfvensom att
de verkställda pensionsutbetalningarna sedermera af kassören granskas
punkt för punkt såväl till belopp som med afseende å verifikationer,
hvarefter kassören för direktionen tillstyrker utbetalningarnas godkännande,
respektive förordar rättelse i vissa fall. Med afseende å landtränteriernas
pensionsutbetalningar däremot må för jämförelses skull framhållas, att
dessa verkställdes utan något föregående meddelande från kassören eller
direktionen. Förhållandet är således, att kassören har sig ålagd en ansvars-
52
Kanyl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.
full befattning med hvarje särskild pensionsutbetalning och själf verk¬
ställer en god del af dessa utbetalningar, däribland alla de mera invecklade.
Det ändrade utbetalningssättet för vissa pensioner torde därför ej kunna
åberopas såsom bindande skäl för missräkningspenningarnas bortfallande.
»Kommittén anser, att kassören äfven utan missräkningspenningar
måste anses väl tillgodosedd i aflöningshänseende. Direktionen får härut¬
innan erinra hurusom, på sätt jämväl kommittén själf påpekat, kassörens
nuvarande inkomster af tjänsten uppgå till 6,500 kronor per år, ålrlers-
tillägg inberäknadt. Härvid bör ock bemärkas, att kassören för närva¬
rande bär afgiftsfri pensionsrätt i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Enligt kommitténs förslag skulle kassörens slutliga aflöning komma att
uppgå till 6,800 kronor. Härifrån Ange dock afräknas afgift för den egna
pensioneringen, uppgående till 211 kronor 60 öre. Den nuvarande kas¬
sören, hvilken enligt kommitténs förslag skulle äga att i och för rätt till
alderstillägg å ny staf räkna sig hela sin föregående tjänstgöring till godo,
skulle således erhålla en effektiv aflöning af 6,588 kronor 40 öre eller en
ökning af sin nuvarande inkomst af tjänsten med 88 kronor 40 öre.
Praktiskt sedt skulle sålunda kassören knappast njuta annan förmån af
löneregleringen än att få sina nuvarande inkomster af tjänsten fixerade,
oaktadt, på sätt direktionen framhållit, stegringen i göromålen inom pen-
sionsanstalterna varit särskildt kännbar just för kassören, en stegring,
som för öfrigt med visshet kan antagas komma att fortgå under en längre
tid framåt. Direktionen kan ej för sin del anse, att kassören komine att
enligt kommitténs förslag blifva väl tillgodosedd i aflöningshänseende,
utan finner fortfarande billigt vara, att hans slutliga aflöning, på sätt
direktionen föreslagit, bestämmes till 7,300 kronor i likhet med hvad till¬
kommer t. ex. krigskassören i arméförvaltningen och räntmästaren i stats¬
kontoret. Med den kännedom, direktionen äger om kassörens omfattande
åligganden, får direktionen förklara sig anse en sådan aflöning fullt moti¬
verad. Direktionen tillåter sig i sådant hänseende åberopa hvad direktio¬
nen i sina föregående underdåniga skrivelser andragit.
»Den nuvarande 'kassören och bokhållaren’, F. H. Nordwall, hvilken
utnämndes år 1897, skulle, under antagande att den nya staten träder i
tillämpning från och med är 1912, vid bifall till direktionens förslag anses
hafva intjänat två alderstillägg och skulle således från och med år 1912
komma i åtnjutande af en aflöning af 6,300 kronor. Då denna aflöning
är lägre än hans nuvarande inkomst af tjänsten, 6,500 kronor, tillåter sig
direktionen hemställa, huruvida i form af öfvergångsstadgande kunde med-
gifvas, dels att för år 1912 må tillkomma honom ett aflöningstillägg till
sådant belopp, att hans sammanlagda inkomst af tjänsten för samma år
■
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 179. 53
ma, sedan afgiften för den egna pensioneringen gul ('lits. uppgå till 6,500
kronor, ocli dels att han må förklaras berättigad att från och med år
1913, då 15 år från hans utnämning förflutit, komma i åtnjutande af tredje
ålderstillägget.»
Statskontoret har beträffande frågan om kassörstjänsten i sitt utlå¬
tande anfört följande:
»Statskontoret vill icke förneka att, såsom kommittén yttrar, denna
kassörsbefattning redan nu är och äfven efter de af direktionen föreslagna
ändrade anordningar kommer att förblifva en mycket ansvarsfull och kräf¬
vande befattning. Emellertid är ett flertal af de viktigaste bland de med
denna befattning förenade göromål mer eller mindre främmande för den
egentliga, kassörstjänsten, såsom äfven direktionen framhållit i sitt utlåtande
den 5 september 1908. Med den raska utvecklingen på direktionens för¬
valtningsområde, såväl i afseende på antalet under densamma förlagda
kassor som i afseende på hvarje kassa för sig, torde det icke vara ute¬
slutet, att en gång — måhända inom en icke aflägsen framtid — det be-
flnnes ömkligt att från de rena kassörsgöromålen afskilja nyssnämnda
göromål och förena dem med andra likartade till en särskild kamrerar-
tjänst. Då vid en sådan omgruppering af göromålen det icke kan vara
behöfligt eller ömkligt att bilda två tjänster af högre grad och, enligt
statskontorets förmenande, den egentliga kassörsbefattningen väl kan skötas
af en tjänsteman af första lönegraden, anser statskontoret det icke vara
lämpligt att nu i lönestaten fastslå, att kassörstjänsten skall vara en tjänst
af andra lönegraden.
»På grund af hvad statskontoret nu anfört vill statskontoret visser¬
ligen icke motsätta sig, att lönen för ifrågavarande befattning, på sätt
löneregleringskommittén föreslagit, höjes från det af statskontoret i förra
utlåtandet föreslagna belopp till belopp, som i allmänhet i centrala äm¬
betsverk tillkomma tjänstemän af andra normalgraden; men för att möjlig¬
göra en framtida omgruppering af göromålen hemställer statskontoret, att
tjänsten må i lönestaten upptagas under titeln Tm tjänsteman af andra
lönegraden, tillsvidare kassör’.»
Någon meningsskiljaktighet råder således icke mera därom, att ifråga- 1>cp^teef“,‘‘i
varande befattningshafvare bör såsom slutaflöning erhålla de aflönings-
förmåner, som i allmänhet tillkomma befattningar af andra normalgraden,
och jag anser mig kunna biträda detta förslag. Frågan gäller nu, huruvida,
på sätt direktionen föreslagit, begynnelseaflöningen skall bestämmas till
4,800 kronor och ålderstilläggen vara fyra äfvensom missräkningspenningar
54
Tvä bokhål¬
lare.
(Jmf. skid.
18, 21, 22,
28 37.)
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
vara förenade med tjänsten, eller om i enlighet med kommitténs af stats¬
kontoret biträdda förslag begynnelseaflöningen skall utgöra 5,800 kronor,
ålderstilläggen vara två och missräkningspenningar icke utgå. På de af
kommittén anförda skäl finner jag mig böra förorda dess förslag. Ifråga¬
varande befattningshafvare kommer visserligen härigenom att erhålla en¬
dast obetydligt bättre aflöningsförmåner än dem, han redan nu åtnjuter,
men dels torde dessa kunna anses vara i sig tillräckliga, dels blir han ju
i pensionshänseende väsentligt bättre ställd än hittills. Missräkningspenningar
torde på grund af de skäl, kommittén anfört, icke här behöfva ifråga¬
komma.
Med instämmande uti hvad statskontoret härom yttrat hemställer jag
därjämte, att det ej i staten måtte fastslås, att befattningshafvaren skall
vara kassör, utan att tjänsten i stat upptages under titeln »Eu tjänsteman
af andra lönegraden, tillsvidare kassör».
I fråga om de föreslagna två bokhållartjänsterna har kommittén ytt¬
rat följande.
»Kommittén anser i likhet med direktionen och statskontoret, att två
särskilda bokhållartjänster äro nödiga vid ifrågavarande anstalter och att
dessa böra såsom ordinarie befattningar uppföras å staten. Med särskild
hänsyn därtill, att den ena bokhållaren enligt direktionens plan skulle få
sig ålagdt, bland annat, det vidlyftiga arbetet med förandet af hufvud-
böckerna i samtliga kassor samt att vara kassakontrollant, anser kommittén
aflöningen för denne bokhållare, såväl hvad begynnelse- som hvad slut-
afiöningen angår, böra bestämmas till enahanda belopp som för tjänste¬
män i allmänhet af första normalgraden vid nyreglerade centrala äm¬
betsverk.
»Däremot synes det kommittén, efter noggrant öfvervägande af direk¬
tionens plan rörande de båda bokhållarnas tjänsteåligganden, att den andra
bokhållarbefattningen med fördel bör kunna, till förvaltningskostnadernas
nedbringande, anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehafvare. För denna har
kommittén — i öfverensstämmelse med hvad kommittén i underdånigt
yttrande den 29 oktober 1909 angående förstärkningen af arbetskrafterna
i statskontoret föreslagit beträffande kvinnliga stämpelexpeditriser i nämnda
ämbetsverk — ansett aflöningen böra sättas till 2,200 kronor jämte tre
ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år. Af
begynnelseaflöningen skulle 1,100 kronor utgöra lön, 900 kronor tjänst-
göringspenningar och 200 kronor ortstillägg.
»Kommittén hemställer alltså, att å den blifvande staten för ifråga¬
varande pensions- och understödsanstalter må uppföras två bokhållar-
Kungl. May.ta Nåd. Proposition Nr 179. 55
befattningar; att för den ena af dessa befattningar aflöningen må bestäm¬
mas till 4,000 kronor, däraf 2,200 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgörings-
penningar och 300 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma 3 ålderstillägg
till lönen, hvartdera å 500 kronor efter fem, tio och femton år; samt
att för den andra bokhållarbefattningen, afsedd för kvinnlig tjänst-
innehafvare, aflöningen må bestämmas till 2,200 kronor, däraf 1,100 kronor
lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, hvartill
kunna komma tre ålderstillägg till lönen, hvart och ett å 200 kronor, efter
5, 10 och 15 år.»
I anledning af kommitténs sistberörda förslag bär direktionen anfört
följande:
»Beträffande aflöningsförmånerna för två bokhållartjänster hade direk¬
tionen föreslagit, att för hvardera tjänsten skulle fastställas en begynnelse-
aflöning af 3,500 kronor, däraf lön 1,700 kronor, tjänstgöringspenningar
1.500 kronor och ortstillägg 300 kronor, hvartill skulle komma 4 ålders¬
tillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20 års
anställning.
»Kommittén liar ej haft något att erinra mot dessa aflöningsförmåner
hvad beträffar en af dessa tjänster, dock att kommittén velat öka begyn¬
nelselönen med ett belopp motsvarande ett ålderstillägg och således minska
ålderstilläggens antal till 3, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år.
Direktionens förslag är således i denna del mindre kostsamt för det all¬
männa än kommitténs.
»Direktionen har ingen anledning att frångå sitt ifrågavarande förslag
och far i afseende härå, likasom förut i fråga om kassörstjänsten, fram¬
hålla, att detsamma bättre än kommitténs torde vara lämpadt efter här
rådande befordringsförhållanden. Härutinnan får direktionen åberopa sin
underdåniga skrifvelse den 9 november 1907; och får direktionen i detta
sammanhang förklara sig jämväl vidhålla sitt förslag rörande beräknande
af ålderstillägg vid befordran från bokhållar- till kassörstjänst.
»Såsom af sistnämnda skrifvelse framgår hade direktionen tänkt sig,
att till ifrågavarande bokhållartjänst skulle utnämnas en härstädes från
och med år 1898 anställd extra ordinarie tjänsteman. Dennes inkomster
af tjänsten hafva för år 1909 utgjort, på sätt kommittén framhållit, till¬
hopa 4,365 kronor, ett belopp, som något understiger aflöningsförmånerna
enligt direktionens förslag, efter intjänandet af andra ålderstillägget eller
4.500 kronor. Under vidhållande af sin hemställan att ifrågavarande
tjänsteman, G. Fromm, må i och för rätt till ålderstillägg få räkna sig
till godo hela sin föregående anställning, och under antagande att den
56
Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
nya staten träder i tillämpning från och med år 1912, får direktionen,
här likasom i fråga om kassörstjänsten, föreslå ett öfvergångsstadgande
af innebörd att Fromm, med åtnjutande under år 1912 af det utaf direk¬
tionen föreslagna andra ålderstillägget, må från och med år 1913 äga
uppbära tredje ålderstillägget. Sådant medgifvande synes så mycket hellre
böra göras, som det ju från början afsetts, att den nya staten skulle till-
lämpas redan från och med år 1909, och ifrågavarande tjänsteman redan
då bort vara berättigad till andra ålderstillägget.
»I fråga om den andra bokhållartjänsten har kommittén funnit den¬
samma kunna med fördel anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehafvare. Till
berörda förslag har kommittén föranledts uteslutande af hänsyn till önsk¬
värdheten af förvaltningskostnadernas nedbringande.
»Härvid vill direktionen erinra att, på sätt direktionen i sin under¬
dåniga skrifvelse den 9 november 1907 anfört, härstädes finnes sedan år
1904 anställd en extra bokhållare, hvilken direktionen, enligt samma
skrifvelse, tänkt sig skola närmast ifrågakomma vid tillsättande af ifråga¬
varande tjänst. Nämnda tjänsteman, B. Chenon, torde på grund af be¬
rörda uttalande af direktionen få anses hafva haft grundad anledning att
få vänta sig befordran till tjänsten. Enligt hvad direktionen erfarit har
han ock af sin anställning härstädes varit förhindrad att meritera sig till
befordran inom postverket, där han tillika är anställd. Direktionen har
ansett sig böra framhålla detta, så mycket hellre som ifrågavarande tjän¬
steman synnerligen förtjänstfullt fullgjort sina hittillsvarande åligganden,
hvarjämte det med hänsyn till arbetets jämna gång ju ock vore lämpligt
att vid tjänstens besättande få taga i anspråk ifrågavarande med tjänsten
fullt förtrogne tjänsteman.
»Om emellertid, i stället för ifrågavarande bokhållartjänst, en kvinn¬
lig sådan skulle inrättas, torde det blifva nödvändigt att, om lönen för
den sistnämnda sättes lägre än för den manliga, göromålen fördelas mel¬
lan bokhållare'änstema på annat sätt än direktionen från början tänkt
sig, så att de mera sjanständigt omdöme fordrande göromålen tilläggas
den manliga tjänsten och de mera mekaniska den kvinnliga. Vid öfver¬
vägande af denna sak har direktionen dock funnit, att i alla händelser
äfven den kvinnliga tjänsten måste i afsevärd utsträckning tagas i anspråk
för mera kvalificeradt arbete, hvarvid mycket olika ärenden, förutsättande
i många fall en allmän kännedom om härvarande förvaltning och en
själfständig pröfning, komma under handläggning. På grund häraf synas
de af kommittén föreslagna afiöningsförmånerna för denna kvinnliga tjänst
ej vara tillräckliga. Kommitténs ifrågavarande förslag innefattar en be-
gynnelseaflöning å 2,200 kronor, däraf 1,100 kronor lön, 900 kronor tjänst-
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 57
göringspenningar och 200 kronor ortstillägg, hvartill skulle kunna komma
o ålderstillägg till lönen å 200 kronor efter 5, 10 och 15 år. Dessa löne¬
förmåner äro desamma som de, hvilka, tillkomma stämpelexpeditriserna i
statskontoret, men dessa hafva endast att granska, bokföra och expediera
rekvisitioner af stämplar, ett arbete, som visserligen torde vara ansvars¬
fullt, men å andra sidan synes jämförelsevis begränsadt. Direktionen
föreställer sig, att de göromål, som skulle komma att åligga den kvinnliga
bokhållaren härstädes, icke blifva vederbörligen ersatta, om icke löneför¬
månerna ställas så, att med 4 ålderstillägg å 200 kronor slutaflöningen
blir 3,500 kronor. Direktionen måste därför föreslå att, om en kvinnlig
bokhållartjänst inrättas i stället för den ena manliga, aflöningsförmånerna
måtte för densamma bestämmas sålunda: 1,400 kronor lön, 1,100 kronor
tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, tillhopa 2,700 kronor,
hvartill skulle kunna komma 4 ålderstillägg till lönen, hvart och ett å
200 kronor, efter 5, 10, 15 och 20 år.
»I betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt håller direktionen för
önskvärd! att äfven den andra bokhållartjänsten måtte på öfvergångsstat
uppföras såsom manlig, för att möjlighet måtte beredas att tilldela den¬
samma ofvannämnda extra ordinarie tjänsteman Chenon, som nu under
en följd af år skött en stor del af de denna tjänst tillhörande åligganden.
Vid denna tjänstemans afgång skulle öfvergångsstaten bortfalla och platsen
enligt den definitiva staten besättas med kvinnlig innehafvare.
»Den ökning i kostnad, som genom denna öfvergångsstat skulle
åsamkas härvarande kassor, är så till vida svår att beräkna, som den är
beroende på dels den arbetsprestation, som kan utföras af de olika tjänst-
innehafvarna, dels den omständigheten, att pensionsåldern inträder sju år
tidigare för kvinnlig än för manlig tjänstinnehafvare.
»För den händelse på grund af en sådan öfvergångsstat nämnda tjän¬
steman, Chenon, blefve utnämnd till bokhållartjänsten, torde det höra
medgifvas honom att i och för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig
hela sin föregående anställning härstädes eller från och med år 1904 och
att således komma i åtnjutande från och med statens trädande i kraft år
1912 af första ålder stillägget och från och med år 1914 af andra ålders-
tillägget, detta i öfverensstämmelse med hvad föreslagits rörande vissa
andra tjänstemän härstädes.
»Äfven om en sådan öfvergångsstat nu fastställdes, blefve det dock,
med hänsyn till den definitiva staten, en naturlig sak, att direktionen till
extra ordinarie befattningsinnehafvare vid behof skulle antaga jämväl
kvinnor.»
Vid ärendets föredragning hos direktionen anförde emellertid kamre-
Bihang till Rikxd. prot. Vill. I Sami / Af cl. 111 Höft. 8
58
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
raren hos pensionsinrättningen C. Widström, att i fråga om aflöningsför-
månerna för den bokhållartjänst, hvilken kommittén ansett böra anförtros
åt en kvinnlig tjänstinneliafvare, syntes honom direktionens förslag i dess
underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 vara att föredraga framför
hvad direktionen i samma hänseende nu föreslagit. De åligganden, son»
direktionen ursprungligen tänkt sig skola tillhöra tjänsten, syntes Wid¬
ström nämligen så kräfvande och ansvarsfulla, att desamma fullt motive¬
rade den af direktionen från början föreslagna aflöningen. Så vidt Wid¬
ström kunde tinna, torde ej heller genom någon ändrad fördelning af bok-
hållartjänsternas åligganden kunna vinnas någon så afsevärd lättnad i.
göromålen för ifrågavarande befattnings innehafvare, att däraf kunde
I läm t as fullt giltigt stöd för atlöningens sänkande under livad ursprungli¬
gen föreslagits, och detta så mycket mindre, som göromålen i pensions-
anstalterna sedan år 1907 väsentligt ökats och allt fortfarande ökades.
Statskontoret, som redan i sitt förra utlåtande anslutit sig till direk¬
tionens förslag om begynnelseaflöningen vid dessa tjänster, har, under för¬
mälan att intet skäl af kommittén anförts, hvarför man i detta fall skulle
öka kostnaderna för det allmänna, vidhållit förenämnda förslag.
Efter återgifvande af direktionens af mig nyss citerade yttrande rö¬
rande extra tjänstemannen B. Chenon har statskontoret i sitt utlåtande i
fråga om bokhållartjänsterna vidare anfört följande :
»Kamreraren i folkskollärarnas pensionsinrättning har i ett muntligt
meddelande fäst uppmärksamheten på, att denna fråga kan anses äga ett
visst samband med frågan om pensionering af extra provinsialläkare m. fl.
Enligt förslag i statsverkspropositionen till 1911 års Riksdag skall näm¬
ligen en pensionskassa för extra provinsialläkare inrättas efter mönstret
af lasarettsläkarnas år 1908 bildade motsvarande kassa och förvaltningen
af denna nya kassa jämväl handhafvas af direktionen öfver folkskollärar¬
nas pensionsinrättning. Kamreraren framhåller, att det vid organisationen
af denna nya kassa måste vara af synnerlig vikt för direktionen att hafva
tillgång till erfarenheten hos den tjänsteman, ofvannämnde Chenon, som
från och med år 1904 haft anställning såsom extra bokhållare vid lasa¬
rettsläkarnas pensionskassa., efter hvars mönster den nya kassan skall in¬
rättas.
»I detta sammanhang har statskontoret äfven beaktat direktionens
underdåniga yttrande den 19 oktober 1910 angående förvaltningen af
lärarinnornas pensionsans tält, hvilket den 20 januari 1911 blifvit af stats¬
rådet och chefen för ecklesiastikdepartementet öfverlämnadt till statskon¬
toret för att tagas i öfvervägande vid handläggningen af föreliggande
59
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
ärende. I detta underdåniga yttrande hemställer direktionen, bland annat,
om ett arfvode af 2,400 kronor för år 1911 åt den person, som kommer
att erhålla förordnande att besörja bokhållargöromålen vid lärarinnornas
pensionsansta.lt, och direktionen angifver tillika såsom sin åsikt, att dessa
göromål med fördel kunna anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehafvare.
Jämlikt nådigt bref den 3 februari 1911 har Kungl. Maj:t bifallit direk¬
tionens nyssnämnda hemställan, och, enligt hvad statskontoret inhämtat,
liar direktionen redan gått i författning om anställande tills vidare af en
kvinnlig bokhållare vid lärarinnornas pensionsanstalt.
>Vid öfvervägande af hvad som anförts angående den andra bok-
hållarbefattningen, som enligt kommittén borde vara uteslutande afsedd
för kvinnliga tjänstinnehafvare, har statskontoret icke kunnat underkänna
giltigheten af de skäl, som af direktionen och kamreraren vid folkskollä¬
rarnas pensionsinrättning anförts för önskvärdheten af att icke behöfva
aflägsna extra bokhållaren Chenon från den anställning vid lasarettslä-
karnas pensionsanstalt, som han sedan år 1904 innehaft. Och statskon¬
toret hemställer därför, liksom i sitt förra utlåtande, att den andra bok¬
hållaren må i staten upptagas med samma löneförmåner och samma be¬
nämning som den förut nämnda.
»Å andra sidan bär statskontoret ingenting att anmärka mot anstäl¬
lande af kvinnliga bokhållare. Direktionen har, såsom ofvan nämnts,
redan anställt eu kvinnlig bokhållare för förvaltningen af den i år nyin¬
rättade lärarinnornas pensionsanstalt. Genom hennes uppförande på ordi¬
narie stat, hvilket enligt statskontorets åsikt bör ske så snart tillräcklig
erfarenhet vunnnits om mängden och beskaffenheten af de göromål, som
böra åläggas henne, tillmötesgår man löneregleringskommitténs önskan i
denna del, utan att direktionen behöfver göra sig af med eu arbetskraft,
hvars erfarenhet det kan blifva svårt att ersätta. Statskontoret vill gå
ännu ett steg i den af kommittén angifna riktningen, i det att, enligt
statskontorets åsikt, kvinnor icke heller böra vara ovillkorligt, utestängda
från de bokhåll arbefattningar, som nu uppföras på ordinarie stat, utan
direktionen äga att vid tillsättande af dessa befattningar, oberoende af
de sökandes kön, uteslutande taga hänsyn till deras individuella kvalifika¬
tioner. Statskontoret hemställer för den skull, att för de bägge bokhål¬
lare, som nu uppföras å ordinarie stat, beteckningen manlig’ eller 'kvinn¬
lig’ icke må i staten utsättas. Och då, såsom förut nämnts, det möjligen
i framtiden kan befinnas lämpligt att i stället för en kassör af andra och
två bokhållare af första tjänstegraden hafva en kamrerare af andra samt
eu kassör och en bokhållare af första tjänstegraden, anser statskontoret
Departe¬
mentschefen.
Skrifbiträdet
(Imf. sidd.
16, 23, 28,
37.)
60 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 179.
ordet 'bokhållare’ i staten böra utbytas mot 'tjänsteman af första lönegra¬
den, tillsvidare bokhållare’.
»Då till första innehafvare af bokliållarbefattningarna, därest direk¬
tionens och statskontorets förslag i fråga om lönestaten i denna del var¬
der antaget, direktionen, enligt hvad handlingarna utvisa, ämnar utse de
nuvarande extra bokhållarna, lära bestämmelser angående löner åt kvin¬
nor, hvilka eventuellt i framtiden kunna blifva innehafvare af dessa be¬
fattningar, icke behöfva och, enligt statskontorets förmenande, icke heller
böra utfärdas förr än i sammanhang med och efter samma principer som
de bestämmelser, hvilka må blifva beslutade angående aflöningsvillkor för
kvinnliga innehafvare af vissa förstagradstjänster vid statens ämbetsverk.
Då de skäl, som af direktionen anförts för en anordning åtminstone
tills vidare med två ordinarie manliga bokhållare, synas mig tungt vä¬
gande, och jag finner det förslag till frågans lösning, som statskontoret i
sitt senaste utlåtande framlagt, vara lämpligt, får jag tillstyrka samma
förslag. I fråga om aflöningsförmånerna vid dessa befattningar måste jag
<lock ansluta mig till hvad kommittén förordat beträffande den af kom¬
mittén föreslagna manliga tjänstinnehafvaren. Ett af hufvudsyftena
med de hittills genomförda löneregleringarna för statstjänarna har ju varit
att i görligaste mån framgå efter enhetliga principer, och det måste därför
anses mindre lämpligt att annat än i tvingande fall frångå de en gång
fastslagna normaltyperna. En besparing i detta särskilda fall kan lätt
nog i andra komma att medföra anspråk på löneförhöjningar, som det
kan blifva svårt att afvisa, och därmed också föranleda ökade utgifter för
det allmänna.
Direktionen har, för den händelse två vid pensionsanstalterna nu
anställda extra tjänstemän utnämnas till de nya förstagradstjänsterna,
hemställt om rätt för dessa tjänstemän att för erhållande af ålderstillägg
räkna sig föregående tjänstgöring till godo. Härom torde jag längre fram
få tillfälle att yttra mig.
Beträffande härefter det kvinnliga skrifbiträdet har kommittén därom
anfört följande:
»Vid 1910 års Riksdag bär, i anledning af framställningar från Ivungl,
Maj:t, beslut fattats om uppförande ä ordinarie stat af skrifbiträden, ett
hos fångvårdsstyrelsen och två hos generaltullstyrelsen. 1 den af Riks¬
dagen antagna aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen linnes upptaget ’1
skrifbiträde’, med lön 600 kronor, tjänstgöringspenningar 450 kronor och
ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor, jämte två ålderstillägg, hvar¬
dera å 200 kronor, efter 5 och 10 år. 1 aflöningsstaten för generaltull¬
styrelsen finnas upptagna två kvinnliga skrifbiträden med samma aflö-
61
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 170.
ningsförmåner som skrifbiträdet i fångvårdsstyrelsen. Bland aflöningsvill-
koren för fångvårdsstyrelsen finnes intagen den bestämmelsen, att skrif-
biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt hos fång¬
vårdsstyrelsen och antages till biträde å denna stat, äger att för åtnju¬
tande af löneförhöjning (genom ålderstillägg) räkna sig till godo den tid,
biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen. Motsva¬
rande bestämmelse finnes intagen bland afiöningsvillkoren för general¬
tullstyrelsen. Kommittén hänvisar i ofvannämnda hänseenden, beträffande
fångvårdsstyrelsen, till Riksdagens skrifvelse nr 2 den 9 juni 1910 och
beträffande generaltullstyrelsen till skrifvelsen nr 7 den 10 juni 1910,
»Med afseende å hvad sålunda förekommit är från kommitténs sida
ej något att erinra mot förslaget att äfven vid nu ifrågavarande pensions-
ocli understödsanstalter ett kvinnligt skrifbiträde uppföres på ordinarie
stat. Hvad aflöningsförmånerna för detta biträde angår, kan kommittén
emellertid ej tillstyrka, att desamma bestämmas annorlunda än för de
nämnda biträdena i fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen.
»Kommittén hemställer alltså, att å blifvande stat för ifrågavarande
pensions- och understödsanstalter må uppföras ett kvinnligt skrifbiträde
med en aflöning af 1,200 kronor, däraf 600 kronor lön, 450 kronor tjänst-
göringspenningar och 150 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma två
ålderstillägg till lönen, hvardera å 200 kronor, efter 5 och 10 år.»
Kommittén har erinrat, att det nuvarande skrifbiträdet, som under
år 1909 åtnjutit en sammanlagd aflöning af 2,000 kronor, skulle, efter
antagande till skrifbiträde å ny stat få, äfven med två ålderstillägg, sina
aflöningsförmåner minskade till 1,600 kronor, oafsedt den ytterligare
minskning, som föranleddes af skyldighet att bidraga till egen pensionering.
Under förmälan att billigheten syntes kräfva någon öfvergångsbe-
stämmelse till undvikande af berörda inkomstminskning, har kommittén
för sin del uttalat, att därest bemälda biträde, som uppnått mer än 60
års ålder, antoges till skrifbiträde å den nya staten, henne borde tilldelas
ett personligt aflöningstillägg till skäligt, af Kungl. Maj:t bestämdt be¬
lopp, men att detta tilläfventyrs kunde anvisas att utgå af expensmed-
len, då det näppeligen vore lämpligt att allenast för detta uppgöra sär¬
skild öfvergångsstat.
I fråga om det kvinnliga skrifbiträdet har direktionen, under åbe¬
ropande af hvad direktionen härutinnan i sina föregående underdåniga
skrifvelser anfört, gent emot kommittén i allo vidhållit sitt aflöningsförslag
såsom bättre än kommitténs förslag anknytande sig till skrifbiträdets
62
Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 179.
nuvarande inkomster af sin befattning och bättre motsvarande de med
befattningen förenade göromålen.
Statskontoret yttrar härom följande:
»Hvad det kvinnliga skrifbiträdet beträffar har, sedan statskontoret
afgaf sitt förra utlåtande, den omständigheten tillkommit, att löner blifvit
uppförda pa ordinarie stat för skrifbiträden vid fångvårdsstyrelsen och
generaltullstyrelsen. Vid sådant förhållande torde, i enlighet med kom¬
mitténs förslag, samma aflöningsförmåner få anvisas åt skrifbiträdet hos
direktionen. Men då härigenom det nuvarande biträdet, om hon antoges
till skrifbiträde å ny stat, skulle få sina aflöningsförmåner minskade, finner
statskontoret, i likhet med kommittén, billigheten kräfva, att för henne
under nämnda förutsättning anvisas ett personligt aflöningstillägg. Be¬
loppet anser statskontoret höra bestämmas till 400 kronor och uppföras
pa öfvergangsstat, då denna utväg torde vara att föredraga framför den
af kommittén ifrågasatta att anvisa beloppet att utgå af expensmedel.»
Jntecheféi, ! hvad statskontoret sålunda yttrat tillåter jag mig till alla delar
' instämma.
'Valren&Stn' Kommittén har slutligen i fråga om vaktmästartjänsten anfört följande:
sidd. *1 det statsverkspropositionen vid 1910 års Riksdag bilagda yttrande
23. 28. 37.) af chefen för justitiedepartementet vid föredragning inför Kungl. Maj:t
den 14 januari 1910 af frågan om utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel anförde departementschefen, med afseende å vaktmästarna vid
fångvårdsstyrelsen, hurusom de aflöningar, löneregleringskommittén i af-
gifvet betänkande beräknat för dessa, vaktmästare, vore desamma som vid
löneregleringen för statskontoret år 1907 och de under samma eller föl¬
jande år beslutade regleringar för andra centrala ämbetsverk — frimsed t
kommunikationsverken — bestämts för vaktmästarna i dessa verk.
»Departementschefen ansåg det dock icke kunna förnekas, att de
sålunda fastställda lönebeloppen visat sig vara i knappaste lag tilltagna.
Om ock begynnelseafiöningarna — 1,500 kronor för första vaktmästare
och 1,200 kronor för (andra) vaktmästare — kunde anses ungefärligen
motsvara skäliga anspråk, syntes det departementschefen kunna ifråga¬
sättas, huruvida i fråga om ålderstillägg vaktmästarna blifvit tillgodo¬
sedda. i den mån, som betingades af den med åren inträdande ökningen i
lefnadskostnaderna; åt första vaktmästare hade ej beviljats något ålders¬
tillägg och öfriga vaktmästare hade fått rätt endast till ett ålderstillägg
å 100 kronor.
63
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
\Det tillstyrktes af departementschefen, att åt första vaktmästaren
vid fångvårdsstyrelsen måtte medgifvas efter 5 års tjänstgöring ett ålders-
tillägg af 200 kronor och att, i stället för det ålderstillägg å&l00 kronor,
som kommittén beräknat för de båda öfriga vaktmästarna hos sammet
styrelse, en hvar af dem måtte tillerkännas såsom ålderstillägg 150 kronor
efter 5 års tjänst och ytterligare 150 kronor efter 10 års tjänst.
»I sammanhang därmed tillkännagaf chefen för justitiedepartementet
att, enligt hvad vederbörande departementschefer meddelat honom, det
var deras afsikt att i fråga om de verk, hvilka jämte fångvårdsstyrelsen
blefve föremål för definitiv ny lönereglering vid 1910 års Riksdag, föreslå
ålderstillägg för vaktmästarna i enlighet med hvad som tillstyrkts beträf¬
fande fångvårdsstyrelsen. Chefen för justitiedepartementet ansåg det vara
gifvet att, i händelse dessa förslag vunne Riksdagens godkännande, ena¬
handa förbättring i aflöningsvillkor borde tillkomma jämväl vaktmästarna
i de redan reglerade verken äfvensom vaktmästarna i de verk, hvilka ef¬
ter 1910 års Riksdag kvarstode oreglerade.
»I skrifvelse den 9 juni 1910 nr 2 har Riksdagen gifvit tillkänna,
att Riksdagen, med frångående af den mening, som gjort sig gällande
vid bestämmande af aflöningarna till vaktmästarna i de senast" reglerade
centrala ämbetsverken, ansett sig böra besluta, att fångvårdsstyrelsens
förste vaktmästare utöfver den af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelselönen
tilldelas ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 år och att de två andra
vaktmästarna berättigas att fa enahanda ålderstillägg, som af 1908 års
Riksdag^beviljats vaktmästarna vid karolinska institutet, eller 100 kronor
efter 5 år och ytterligare 100 kronor efter 10 år.
»Det torde böra här erinras, att uti aflöningsstaterna för de enligt
den s. k. statskontorstypen nyreglerade centrala ämbetsverken plägar in¬
tagas den bestämmelsen att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter
fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
oj till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
»Hvad nu vaktmästaren vid ifrågavarande pensions- och understöds-
anstalter angår är från kommitténs sida ej något att erinra däremot, att
bemälde vaktmästare fortfarande, mot skyldighet att utöfva tillsyn öfver
den folkskollärarnas pensionsinrättning tillhöriga fastigheten, får åtnjuta-
förman af fri bostad jämte bränsle inom samma fastighet utan afdrag å
de kontanta aflöningsförmåner, som kunna varda honom tillerkända för
sj älfva vaktmästarbefattningen.
»Kommittén tillåter sig i detta afseende återkalla i minnet förhållan¬
det beträffande vissa vaktmästare vid kungl. biblioteket.
»Såsom det statsverkspropositionen vid 1909 års Riksdag (åttonde
64 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
hufvu dtiteln) bilagda utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden den 12
januari 1909 gifver vid lianden, hade i ett med underdånig skrifvelse
den 11 oktober 1908 af öfverbibliotekarien E. W. Dahlgren m. fl. fram-
lagdt förslag till lönestat för kungl. biblioteket upptagits för 1 första och
4 andra vaktmästare enahanda kontanta aflöningsförmåner som för mot¬
svarande befattningshafvare i statskontoret enligt den vid 1907 års Riks¬
dag antagna staten.
»Men dessutom hade i förslaget till stat för kungl. biblioteket under
titeln ’öfriga förmåner’ upptagits följande: ”lva vaktmästare åtnjuta såsom
ersättning för byggnadens bevakning och öfriga portvaktssysslor fri bostad,
ved och lyse’.
»I sitt yttrande till statsrådsprotokollet uttalade chefen för ecklesia¬
stikdepartementet, att 'för vaktmästarna vid kungl. biblioteket torde med
afseende å bostadsförmån böra lämnas enahanda föreskrift, som gäller för
statskontoret’.
»Departementschefen tilläde emellertid: 'Därest vaktmästare för upp¬
drag vid sidan af sin tjänst åtnjuter fri bostad, bör detta naturligtvis
ej föranleda afdrag å hans kontanta löneförmåner’.
»Mot departementschefens uppfattning i sistberörda hänseende före¬
kommer icke någon som helst erinran i den skrifvelse den 22 maj 1909,
nr 8, hvari, bland annat, finnes intaget Riksdagens yttrande i afseende å
godkänd stat för kungl. biblioteket.
»Beträffande de kontanta aflöningsförmånerna för vaktmästaren vid nu
ifrågavarande pensions- och understödsanstalter anser sig kommittén icke
kunna tillstyrka, att de sättas högre än som enligt. Riksdagens ofvanbe-
rörda skrifvelse den 9 juni 1910, nr 2, ansetts skäligt för vaktmästare i
allmänhet vid centralt ämbetsverk. Det synes kommittén emellertid lämp¬
ligt, att i nu förevarande fall — då fråga är allenast om en enda vakt¬
mästare och då i staten af år 1888 förekommer bestämmelse om förmå¬
nen af fri bostad och vedbrand utöfver kontanta aflöningen — bestäm¬
melse i detta hänseende äfven införes i den blifvande staten.
»Kommittén hemställer, att den kontanta aflöningen till vaktmästaren
vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter ma bestämmas till
1,200 kronor, däraf 704 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
livartdera å lOu kronor efter 5 och 10 år; samt att i den blifvande sta¬
ten införes bestämmelse därom, att vaktmästaren för tillsyn öfver den
folkskollärarnas pensionsinrättning tillhöriga fastigheten äger åtnjuta fri
bostad jämte bränsle.»
65
Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 179.
Direktionen har hemställt, att för den händelse dess förslag till aflö¬
ning för vaktmästaren skulle anses för högt, vaktmästaren måtte tillerkän¬
nas åtminstone de af statskontoret föreslagna aflöningsförmånerna och så¬
ledes därutinnan varda likställd med förste vaktmästaren i statskontoret.
Då ifrågavarande vaktmästares göromål vore af den beskaffenhet, att
han icke fullt kunde jämföras med vaktmästare vid centrala ämbetsverk,
har statskontoret vidhållit sitt förslag rörande vaktmästarens aflönings-
förmåner, eller att denne skulle erhålla, förutom fri hostad och vedbrand,
såsom begynnelseaflöning 1,350 kronor, däraf 900 kronor lön och 450
kronor tjänstgöringspenningar, hvartill skulle komma ett ålderstillägg efter
5 år å 150 kronor.
På grund af hvad kommittén i denna punkt yttrat och under erinranfepartements-
om livad jag nyss anfört beträffande angelägenheten att icke onödigtvis chcfen'
frångå en gång fastslagna normallönetyper anser jag mig höra biträda
kommitténs förslag uti nu ifrågavarande hänseende.
Kommittén bär vidare hemställt, att såsom förutsättning för den blif- Utsträckt
vande staten uppställes, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare skola, i :irbetstI<!
den mån ej undantag kunna anses höra stadgas eller för särskilda fall
efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst ses timmar
hvarje söckendag.
Mot denna hemställan har icke någon erinran gjorts från de i ärendet
hörda myndigheterna, och torde en sådan förutsättning, som stadgats be-
ti’äffande aflöningsstaterna för statskontoret m. fl. andra ämbetsverk, äfven
här böra uppställas.
Vid afvägande! af de utaf kommittén föreslagna aflöningsbeloppen åt Vi»sa ami™
den hos direktionen anställda personalen har kommittén utgått från den ^ngar!"
förutsättningen, att icke vidare särskild ersättning må utgå för bestyr, som
äro att anse såsom tillhörande vederbörande befattning, samt att, äfven
om arbetet framdeles skulle komma att stegras, exempelvis genom öfver-
lämnande åt direktionen af förvaltningen af andra pensions- eller under-
stödsanstalter, detta icke må föranleda anspråk från den nämnda perso¬
nalen å höjning af dess aflöningsförmåner, utan endast, i den mån sådant
finnes oundgängligen erforderligt, därtill, att ökadt antal arbetskrafter må
anställas.
Äfvenledes har kommittén, i likhet med direktionen och statskontoret,
vid framläggandet af sitt förslag till ny stat förutsatt, att de ordinarie
Bihang till llilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 9
66
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
befattningshafvarna hos direktionen skulle vara skyldiga att bidraga till
sin egen pensionering.
Jag ansluter mig till dessa kommitténs uttalanden.
Rörande pensioneringen af ifrågavarande personal har kommittén ytt¬
rat följande:
»Enligt beslut vid 1888 års Riksdag äger den hos direktionen anställda
ordinarie personalen komma i åtnjutande af pension från folkskollärarnas
pensionsinrättning.
pensK>ncnng'. »Innan kommittén öfvergår till vidare behandling af frågan om det
(. 25,’29,38.)framtida ordnandet af pensioneringen, anser sig kommittén böra erinra,
hurusom direktionen i skrifvelse till Kung! Maj:t den 27 september 1887
föreslog, att nämnda tjänstinnehafvare måtte förklaras berättigade att, se¬
dan de uppnått föreskrifven lefnads- och tjänstålder, komma i åtnjutande
af pension å allmänna indragningsstaten. Statskontoret yttrade uti där-
öfver afgifvet utlåtande, att, då tjänstemännen vid arméns och civilstatens
pensionsinrättningar åtnjöte pension från dessa inrättningars egna kassor,
statskontoret ansåge, att pensionsrätt å allmänna indragningsstaten icke
borde beviljas för ifrågavarande personal.
»Enligt hvad som framgår af direktionens nu föreliggande förslag
har direktionen ansett lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänst-
innehafvares rätt till pension böra i och med ny stats ikraftträdande utan
vidare tillämpas på ordinarie tjänstinnehafvare hos direktionen och i följd
däraf dessas dittills stadgade rätt till pension från folkskollärarnas pen¬
sionsinrättning komma att upphöra. Denna direktionens uppfattning, hvil¬
ken statskontoret synes hafva biträdt, har kommittén icke kunnat dela.
Af det kommittébetänkande af den 7 november 1902, som legat till grund
för nyssnämnda lag, torde nämligen framgå, att tjänstinnehafvare vid
statsunderstödda pensionsanstalter icke skulle vara att anse såsom inne¬
hafvare af sådana tjänster, som afses i den nämnda lagen, och, såvidt
kommittén har sig bekant, gjorde sig icke heller någon annan uppfattning
i detta hänseende gällande vid lagens antagande. Vid sådant förhållande
finner sig kommittén sakna anledning föreslå öfverflyttande på statsverket
af skyldighet att pensionera nu ifrågavarande befattningshafvare, utan an¬
ser denna skyldighet böra fortfarande åligga folkskollärarnas pensions¬
inrättning såsom den ojämförligt största af de utaf direktionen förvaltade
pensions- och understödsanstalterna.
»De närmare bestämmelserna rörande nu ifrågavarande tjänstinne-
hafvares rätt till pension och skyldighet att erlägga bidrag till pensione¬
ringen hafva synts kommittén böra affattas i hufvudsaklig öfverensstäm-
67
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
irielse med de stadgande!!, som innehållas i gällande lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension; och återfinnas de af kommittén före¬
slagna bestämmelserna i nämnda hänseende i sammanhang med förslaget-
till aflöningsvillkor. Kommittén tillåter sig härvid erinra, att i det aflönings-
reglemente för tjänstemän vid telegrafverket, som innefattas i kungl. kun¬
görelsen den 11 oktober 1907, finnas intagna närmare bestämmelser i fråga
om rätt till pension vid afgång från tjänst. Lagen angående civila tjänstinne¬
hafvares rätt till pension äger nämligen, enligt § 2 i densamma, icke till-
lämpning i fråga om tjänst vid telegrafverket.»
Direktionen har, i anledning af hvad kommittén sålunda anfört, yttrat
följande:
»Kommitténs förslag, att pensioneringen af tjänstemännen fortfarande
skall åligga folkskollärarnas pensionsinrättning i stället för att, såsom
direktionen tänkt sig, äga rum i enlighet med lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, föranleder ingen annan
erinran från direktionens sida än att, då pensionsinrättningens tjänstemän
ej un dantagits från nämnda lags tillämplighet, densamma torde få anses
äga afseende jämväl å dem, ett förhållande, som alldeles icke utgör hinder
för ett beslut om att pensionerna skola utgå af folkskollärarnas pensions-
inrättnings medel, i den mån det icke åligger den civila pensionsfonden
att vidkännas desamma.»
Statskontoret har gentemot kommittén anfört följande:
»Alltsedan år 1889 har statsverket lämnat anslag till den ordinarie
personalens pensionering med hela det belopp, som efter af sakkunnig
person verkställd uträkning befunnits för detta ändamål erforderligt. 1
detta förhållande föreslår kommittén ingen annan ändring, än att tjänste¬
männen själfva böra bidraga till sin egen pensionering på samma sätt och
med samma belopp, som af direktionen och statskontoret föreslagits. Hela
skillnaden är således, att enligt direktionens och statskontorets förslag kost¬
naden för pensioneringen, utöfver tjänstemännens egna bidrag, skall utgå
i framtiden med sitt verkliga belopp från anslaget till pensionering af
civila tjänstinnehafvare, under det att kommittén önskar, att samma kost¬
nad må förskottsvis med beräknadt belopp utgå från anslaget: 'bidrag till
folkskollärares pensionering.’ Då således det ekonomiska resultatet för
statsverket blir detsamma i båda fallen, och då det väl får anses för eu
fördel, att icke särskilda pensionsbestämmelser behöfva utfärdas för sär¬
skilda kårer, vidhåller statskontoret sin åsikt, att pensionslagen bör äga
tillämpning på ifrågavarande tjänstemannapersonal.
68
Departe¬
ments¬
chefen.
Kwwjl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 179.
»Emellertid vill statskontoret — i öfverensstämmelse med sitt ut¬
talande i ^en liknande fråga i underdånigt utlåtande den 15 september
1910 angående lotsstyrelsens förslag till pensionsreglering för innehafvare
af ordinarie befattning i styrelsen — ifrågasätta, huruvida det icke bör
tagas i öfvervägande, om och i hvad mån folkskollärarnas pensionsinrätt-
ning bör till pensionsfonden för civila tjänstinnehafvare inbetala hvad på den
nuvarande personalen belöper af det statsbidrag af 873 kronor om året,
som inrättningen sedan år 1889 uppburit för beredande af pensioner åt
de vid folkskollärarnas pension sinrättning m. fl. kassor anställda tjänste¬
män och vaktmästare.»
För min egen del har jag kommit till den uppfattningen, att lagen
af den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension måste anses tillämplig å de tjänster, som upptagas i den före¬
slagna nya staten. Vid sådant förhållande kommer kostnaden för pen¬
sioneringen, i den mån den icke täckes af tjänstemännens egna bidrag,
att utgå från anslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare, och
folkskollärarnas pensionsinrättning befrias från denna utgift. Anslaget
»bidrag till folkskollärares pensionering» bör sålunda minskas med 873
kronor, hvilket belopp, enligt hvad förut nämnts, utgör statens bidrag för
de hos pensionsinrättningen anställda tjänstemännens pensionering. Hvad
jag nu anfört äger dock sin giltighet endast under den förutsättning^
att anstaltens tjänstemän ingå på den nya lönestaten. I den mån så icke
sker beliöfves fortfarande ett visst statsbidrag för pensioneringen. Frågan
om indragning af det nu utgående statsbidraget kan följaktligen icke lösas
förr än man får se, i hvad mån tjänstemännen komma att öfvergå på ny
stat. Af enahanda skäl kan icke heller den af statskontoret väckta frågan,
huruvida pensionsinrättningen skall återbära det statsbidrag, den sedan år
1889 uppburit för berörda ändamål, nu upptagas till pröfning. För öfrigt
lärer detta spörsmål vara i behof af ytterligare utredning.
I fråga om pensionering af änkor och barn efter ordinarie befattnings-
hafvare hos direktionen eller efter pensionerade sådana befattningshafvare
gäller för närvarande, att dylika pensioner skola utgå från lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa, samt att årsafgiften till kassan
och därifrån utgående pensioner beräknas efter följande belopp: för kam¬
reraren efter 4,000 kponor, för kassören och bokhållaren efter 2,000 kro¬
nor, för sekreteraren hell ombudsmannen efter 1,200 kronor och för vakt¬
mästaren efter 600 kronor.
Kommittén har i sitt betänkande erinrat därom, att förslag om
ombildning af sagda kassa föreligger — Kung!. Maj:t har ju i årets
G9
Iiungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.
statsverksproposition under tionde trafva dtiteln giort framställning till
Riksdagen i sådant afseende — samt uttalat, att ifrågavarande del af
pensionsfrågan, efter det ny stat blifvit fastställd, bör göras till föremål
för särskild utredning.
I likhet med kommittén finner jag detta spörsmål icke nu kunna
slutligen afgöras. Vissa förhöjningar af delaktighetsbeloppen torde säker¬
ligen erfordras, men synes mig därmed böra anstå tills saken blifvit veder¬
börligen utredd. De föreslagna nya förstagradstjänsterna böra emellertid,
i afbidan på frågans slutliga ordnande, tillerkännas delaktighet uti kassan,
och synas dessa befattningar därvid tillsvidare kunna likställas med den
nuvarande kassören och bokhållaren. Riksdagens samtycke till delaktighet
i kassan för omförmälda båda tjänster bör alltså utverkas.
Den omständigheten, att kamreraren hädanefter skulle komma att
benämnas verkställande direktör samt kassören och bokhållaren i staten
upptagas såsom: en tjänsteman af andra lönegraden, tillsvidare kassör,
torde icke vara af beskaffenhet att åstadkomma någon ändring uti dessa
tjänstinnehafvares rätt i här ifrågavarande afseende.
Rörande villkoren för de föreslagna aflöningarnas åtnjutande har
kommittén yttrat, bland annat, följande:
»Vid uppgörande af förslag till aflöningsvillkor för den ordinarie
personal, som enligt kommitténs förslag skulle vara anställd vid folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning jämte öfriga under direktionen öfver nämnda
pensionsinrättning ställda pensions- och understödsanstalter, har kommittén
tagit behörig hänsyn till de bestämmelser, som vid de senare årens Riks¬
dagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.
»I fråga om löns förhöjning genom ålderstillägg efter viss tids fort¬
satt innehafvande af befattning i samma lönegrad plägar, vid bestämmande
af villkoren för åtnjutande af de i nya stater för ämbetsverk och myndig¬
heter upptagna aflöningsförmåner, i allmänhet stadgas, att löntagare bör
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft
förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt
eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om
reglering af löneförhållandena m. m. vid ämbetsverket eller myndigheten
eller i följd af frågan om dess omorganisation.
»Hvad nu i berörda afseende den föreslagna verkställande direktören
vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter angår, synes något
dylikt medgifvande i afseende å honom icke höra ifrågakomma. Under
förutsättning att den nuvarande kamreraren antages till verkställande
direktör, erhåller häri nämligen enligt kommitténs förslag i och med upp-
Aflönings-
villkor.
70
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
flyttning i samma lönegrad som ledamot i statskontoret m. fl. centrala
ämbetsverk en betydligt förmånligare ställning än lian nu innehar.
»Med kassören är förhållandet däremot, att hans aflöning, som, ålders-
tillägg inberäknadt, för år 1909 uppgått till 6,500 kronor, enligt kom¬
mitténs förslag skulle utgöra lägst 5,800 kronor och efter båda ålders-
tilläggens intjänande 6,800 kronor. Om det icke medgåfves honom rätt
att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo sin föregående tjänst¬
göring såsom kassör och bokhållare — han utnämndes därtill år 1897 —
skulle hans inkomst genom antagande af kommitténs förslag sänkas med
ej mindre än 700 kronor, oberäknadt den ytterligare minskning, som för-
anledes af skyldigheten att bidraga till egen pensionering. Till förekom¬
mande af ett sådant missförhållande torde rätt i förenämnda hänseende
böra medgifvas honom.
»I viss mån likartadt är förhållandet med den föreslagna manliga
bokhållartjänsten. Under förutsättning att den nuvarande extra bokhål¬
laren i småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt varder utsedd till
innehafvare af tjänsten i fråga, skulle, om det icke medgåfves honom rätt
att lör åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig, åtminstone i någon
mån, föregående tjänstgöring såsom bokhållare, hans löneinkomster, som
för år 1909 utgått med Tillhopa 4,365 kronor, minskas till 4,000 kronor.
Tages hänsyn till den föreslagna afgiften till egen pensionering, framträder
missförhållandet än skarpare. För undvikande häraf anser kommittén med
billighet öfverensstämmande, att bemälde extra bokhållare, som tjänstgjort
i sådan egenskap vid nämnda understödsanstalt alltsedan 1898 års ingång
och därjämte vid döfstumlärarnas pensionsanstalt alltifrån början af år
1906, får räkna sig till godo den för grundläggandet af rätt till första
ålderstil lägget erforderliga tid af fem år.
»Hvad skrifbiträdets rätt till ålderstillägg angår, hänvisar kommittén
till de vid 1910 års Riksdag godkända villkor och bestämmelser för åt¬
njutande af de i staterna för fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner.
»Det torde få anses uppenbart, att vaktmästaren bör tillerkännas rätt
att för ålderstillägg på sedvanligt sätt räkna sig till godo sin föregående
tjänstgöring äfvensom att någon rätt i nu förevarande afseende icke kan
ifrågakomma för den, som varder utsedd till innehafvare af den föreslagna
kvinnliga bokhållartjänsten.
»Kommittén har ansett, att enahanda semesterförmån, som i stats¬
kontoret m. fl. centrala ämbetsverk medgifvits befattningshafvare, bör be¬
viljas tjänstemännen vid ifrågavarande anstalter.
»I sådant afseende har kommittén föreslagit för verkställande clirek-
71
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
tören . och för kassören en och eu half månad samt för bokhållarna och
skrifbiträdet en manad. Det må härvid erinras, att i de vid 1910 års
Riksdag antagna aflöningsvillkoren för fångvårdsstyrelsen och generaltull¬
styrelsen äfven skrifbiträdena tillerkänts förmånen af en månads semester.
»Beträffande ombudsmannen vid nu ifrågavarande anstalter bör, med
hänsyn till sysslans beskaffenhet enligt kommitténs förslag, någon bestäm¬
melse om rätt till semester icke ingå bland de aflöningsvillkor, om hvilka
nu är fråga.»
I fråga om de af kommittén föreslagna aflöningsvillkoren har stats¬
kontoret, under erinran att desamma skrifvits efter mönstret utaf hvad
som i detta hänseende gällde för statskontoret, anmärkt, att kommittén
alldeles utelämnat hvad som i fråga om statskontorets tjänstemän stadgats
för den händelse, att detta ämbetsverks ställning inom statsförvaltningen
så förändrades, åt t detsamma icke längre kunde anses såsom själfständigt
ämbetsverk, eller vissa ämbetsverket tillhörande göromål öfverflyttades till
annat ämbetsverk. Man torde dock, enligt statskontorets mening, icke
kunna såsom alldeles omöjlig afvisa den tanken, att det kunde komma
att visa sig praktiskt att sammanföra de många olika nu befintliga pen-
sionsförvaltningarna under en gemensam pensionsstyrelse eller verkställa
partiella förändringar och omflyttningar på detta förvaltningsområde. Med
hänsyn härtill föreslog statskontoret den bestämmelsen, att tjänsteman skall,
därest den under direktionen nu förlagda förvaltning skulle komma att
jämte andra pensionsförvaltningar sammanföras under en gemensam pen¬
sionsstyrelse, eller därest vissa ifrågavarande förvaltning tillhörande göro¬
mål öfverflyttas till annan förvaltning, vara pliktig att, med bibehållande
af den tjänstegrad och den aflöning lian innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter
Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen
öfverlämnas.
Dessutom har statskontoret hemställt om de förändringar i kommit¬
téns förslag beträffande villkoren, som betingas af förslaget om tvåjämn-
ställda förstagradstjänster.
Slutligen har statskontoret, som ansett det vara rättvist, att till bok¬
hållare utnämnd tjänsteman finge för ålderstil]äggs intjänande medräkna
den tid, han före den nya statens ikraftträdande tjänstgjort såsom extra
bokhållare, hemställt om meddelande af särskild föreskrift därom.
Mot de af kommittén föreslagna villkoren med modifikationer och Departc-
tillägg, hvarom statskontoret hemställt, har jag ingen väsentlig erinranmentsc'ic^en‘
att gorå. Dock torde den nuvarande bokhållaren i småskollärares
in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, för den händelse han erhåller någon af
72
Anslag till
ålderstillägg,
till vikariats
ersättningar,
arfvoden åt
amanuenser
och extra bi¬
träden m. m
samt till ex¬
penser.
Departe¬
mentschefen.
Kung! Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
de föreslagna, förstagradstjänsterna, kunna anses tillräckligt tillgodosedd,
om lian för åtnjutande af ålderstillägg af sin föregående tjänstgöring får,
på sätt kommittén föreslagit, tillgodoräkna sig en tid af fem år. För den
nuvarande bokhållaren i lasarettsläkarnas pensionskassa lärer, med afseende
å hvad han nu åtnjuter och hvad han vid eventuell befordran till förstagrads-
tjänst skulle erhålla, något motsvarande stadgande icke vara erforderligt.
Enligt kommitténs beräkning skulle för ålderstillägg erfordras ett
-belopp af 2,100 kronor, och har kommittén, under uttalande att ålders¬
tillägg till befattningshafvare vid ifrågavarande anstalter uppenbarligen
böra utgå af anstalternas medel, hemställt, att i staten måtte uppföras ett
förslagsanslag till ålderstillägg å 2,100 kronor.
Direktionen har framhållit, att detta anslag med hänsyn till hvad
den förut föreslagit borde höjas till alternativt 3,250 kronor eller 2,750
kronor, beroende på om direktionens förslag till öfvergångsstat för den
ena bokhållartjänsten vunne bifall eller icke. Statskontoret åter har hem¬
ställt, att detta förslagsanslag, på grund af hvad statskontoret förut före¬
slagit, måtte höjas med 1,000 kronor till 3,100 kronor.
Med föranledande af hvad jag föreslagit rörande aflöningsförmånerna
vid de särskilda tjänsterna tillstyrker jag, att förslagsanslaget till ålders¬
tillägg uppföres med 3,000 kronor.
Kommittén har vidare anfört följande:
»Till vikariatsersättningar under de ordinarie tjänstemännens semester
skulle, vid bifall till kommitténs förslag, erfordras dels tjänstgöringspen-
ningar motsvarande belopp:
under semester för verkställande direktören
» » » kassören ..............................
» » » en bokhållare.....................
» » » » »
. kronor 312
225
125
75
50
dels ock under semester för skrifbiträdet ett skäligt an-
sedt belopp af.........................................................................
75: —
eller tillhopa kronor 812: 50
»Direktionen har funnit två amanuenser behöfliga, en å kansliafdel-
ningen och en å kontorsafdelningen. Deras arfvoden borde enligt direk¬
tionens åsikt kunna efter hand höjas till respektive 1,200 och 2,400 kronor.
»Kommittén har icke ansett sig böra göra någon erinran mot för¬
slaget om anställande af två amanuenser; och då direktionen med afseende
å de prestationer, som ansetts böra utkräfvas af ifrågavarande båda ama¬
nuenser, funnit aflöningen till dem böra sättas till högst ofvan angifna
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 73
belopp, har kommittén för sin del icke någon anledning att däruti föreslå
någon förändring.
»Direktionen har föreslagit, att i staten måtte uppföras dels ett anslag
till amanuenser och extra biträden till belopp af 4,000 kronor, hvilket ej
skulle få öfverskridas, dels ock ett anslag å 6,000 kronor till expenser.
Då direktionen emellertid icke synes hafva i förstnämnda anslag inberäknat
medel till vikariatsersättningar, lärer anslaget böra höjas med härför erfor¬
derligt belopp, 812 kronor 50 öre, och, med afseende jämväl å eventuellt
behof af medel utöfver tjänstgöringspenningar till aflönande af vikarie för
skrifbiträdet under sjukdom, afrundas till 5,000 kronor.
»I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som skett beträffande
åtskilliga centrala ämbetsverk, torde anslaget böra i staten uppföras under
titel 'till vikariatsersättningar, arfvoden åt amanuenser och extra biträden
samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän och e. o. vaktmästare’.
»Direktionens förslag i fråga om beräkning af expensanslaget för¬
anleder icke någon erinran från kommitténs sida.
»Kommittén hemställer alltså, att i staten må uppföras dels ett anslag
å 5,000 kronor till vikariatsersättningar, arfvoden åt amanuenser och extra
biträden samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän och e. o. vaktmästare, dels
ock ett förslagsanslag å 6,000 kronor till expenser.»
Statskontoret har tillstyrkt, att anslaget till vikariatsersättningar, arf¬
voden åt amanuenser och extra biträden måtte ökas med det belopp af
2,400 kronor, som jämlikt nådiga brefvet den 3 februari 1911 anvisats
till arfvode åt den på extra stat vid lärarinnornas pensionsanstalt tills¬
vidare anställda bokhållaren, hvars befattning äfven för framtiden vore
erforderlig, äfvensom att det till expenser för sistnämnda anstalt anvisade
belopp af 800 kronor upptages i staten.
Därest två förstagradstjänster blifva vid anstalterna inrättade, erfordras Departe-
till vikariatsersättning under semester ytterligare 50 kronor. Detta torde mentschefen-
dock icke böra föranleda anslagets höjning, då detsamma föreslagits med
ett afrundadt belopp.
Däremot torde ifrågavarande båda anslag med hänsyn till hvad stats¬
kontoret hemställt, behöfva höjas med respektive’2,400 kronor och 800 kronor.
Lika med statskontoret har kommittén ansett sig icke kunna bedöma, De särskilda
huruvida de af direktionen föreslagna procenttalen för de särskilda kas- p„åderstöds*
sornas bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande vore sådana, att de anstalternas
borde läggas till grund för de särkilda kassornas skyldighet uti ifråga-f5r'VaUningL
varande hänseende. Såvidt kommittén kunnat utröna, hade procenttalen kostnader nas
tillkommit efter eu ungefärlig uppskattning. (jmf.^sTdd
Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Häft. 10 30, 39.)
10
74
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Kommittén har emellertid framhållit angelägenheten däraf, att för
framtiden de särskilda kassornas skyldighet att bidraga till förvaltnings¬
kostnaderna blefve vid tiden för inträffande större förändringar beträffande
förvaltningen i dess helhet eller i afseende å väsentliga delar af densamma,
samt i allt fall efter vissa ej alltför långa perioders förlopp, föremål för
undersökning och erforderlig jämkning.
Statskontorets förslag i fråga om förändradt sätt för anvisande af sta¬
tens bidrag åt elemi entarlärarnas änke- och pupillkassa för förvaltnings¬
kostnader har icke synts kommittén vara af beskaffenhet att böra för¬
anleda ändring i nu gällande bestämmelser i detta hänseende, helst till-
lämpningen af desamma kommittén veterligen icke torde varda förenad
med någon afsevärd olägenhet.
o o
Att, på sätt direktionen föreslagit, bidragen till folkskollärarnas pen-
sionsinrättning från de öfriga anstalterna skulle utgå med afrundade fixa
belopp, har ej heller synts kommittén lämpligt, så mycket mindre som
vissa af de i den gemensamma staten uppförda poster gifvetvis måste vara
förslagsvis beräknade.
Kommittén har därför tänkt sig, att folkskollärarnas pensionsinrättning
såsom den principala anstalten skulle verkställa utbetalning af samtliga
förvaltningskostnader. Vid skeende uppgörelse mellan nämnda pensions¬
inrättning och de öfriga anstalterna, hvilken torde kunna äga rum en
eller flera gånger om året, skulle hvar och en af de sistnämnda anstal¬
terna ersätta folkskollärarnas pensionsinrättning det belopp, som motsvarar
vederbörande anstalts efter fastställdt procenttal beräknade andel i de
verkliga kostnaderna.
Direktionen har härom yttrat följande.
De af direktionen föreslagna procenttalen hade naturligtvis tillkommit
efter eu ungefärlig uppskattning med ledning af hittills vunnen erfarenhet
rörande förvaltningsbestyren. Då emellertid förändringar kunde tänkas in¬
träda i berörda förhållande pensionskassorna emellan, och då för öfrigt
nya pensionsanstalter kunde tillkomma, torde de föreslagna procenttalen
böra fastställas att tillämpas endast en viss tid framåt, t. ex. 5 år, såvida
ej redan dessförinnan ny reglering påkallades af särskilda omständigheter.
Direktionen framhölle som sin mening, att det torde vara öfverflödigt att,
såsom kommittén ifrågasatt, verkställa uppgörelse pensionskassorna emellan
flera gånger årligen, utan syntes det tillfyllest med sådan uppgörelse en
gång om året.
Statskontoret har i fråga om kostnadernas utbetalning och fördelning
mellan de olika kassorna förklarat sig instämma med kommittén.
75
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Mot den af direktionen föreslagna fördelning af förvaltningskostna- Departe-
derna mellan de särskilda pensions- och understödsanstalterna har jag välment3chefen-
icke funnit något att erinra. Dock synes mig, som om de förhållanden,
enligt hvilka denna fördelning skulle ske, vore af så föränderlig art, att
man icke bör fixera densamma för någon bestämd tid, utan att Kungl.
Maj:t må äga att på förslag af direktionen efter omständigheterna be¬
stämma anstalternas skyldighet uti ifrågavarande hänseende.
I fråga om sättet för anvisande af statens bidrag åt elementarlärarnas
änke- och pupillkassa för förvaltningskostnader kommer jag att i det föl¬
jande förorda en i viss mån förändrad anordning.
Då det på vissa skäl kunde ifrågasättas, huruvida pensionsinrättningens Förvarandet
kassahvalf uppfyllde nutida fordringar i afseende på säkerhet mot eld och handlingar,
inbrott, har kommittén uttalat, att en tryggad förvaringsplats, exempelvis
i riksbanken, synts kommittén böra beredas såväl obligationer som andra
af ifrågavarande värdehandlingar, i den- mån sådant utan väsentlig olägen¬
het läte sig göra.
Direktionen har häremot genmält, att den ej funnit anledning anse
det nuvarande förvaringssättet otillfredsställande. Med anledning af hvad
kommittén yttrat hade emellertid direktionen hos riksbanksfullmäktige
gjort framställning, huruvida och på hvilka villkor riksbanken kunde
mottaga direktionens värdehandlingar till förvaring. Härpå hade full¬
mäktige under hand afgifvit det svar, att fullmäktige vore betänkta att
hos Riksdagen utverka medgifvande därtill, att i riksbanken finge till
förvar mottagas ifrågavarande värdehandlingar, och att föreslå ersättning
härför äfvensom för skötsel af obligationerna med tills vidare 1,000 kro¬
nor för år. I detta hänseende ämnade direktionen ingå till Kungl.
Maj:t med särskild framställning, därest riksbanksfullmäktiges förslag
vunne Riksdagens godkännande, och därvid hemställa, att det föreslagna
anslaget till expenser måtte ökas med belopp, motsvarande berörda för-
varingsafgift.
Enligt hvad jag inhämtat har innevarande års Riksdag efter hem- m^®spc“etfen
ställan af riksbanksfullmäktige beslutit sådan ändring i reglementet för
riksbanken, att fullmäktige äga till förvaring mottaga ifrågavarande värde¬
handlingar mot den afgift, som fullmäktige föreslagit. För närvarande
torde denna fråga icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Kommittén yttrar, att den tar för gifvet, att i sammanhang med nu
regementen förestående reglering af löneförehållandena m. m. vid pensions- och un-
DirStionenS<Krs^Msanria^erna reglementena komma att revideras i erforderliga delar,
benämning, och har kommittén angifvit vissa synpunkter, som vid eu revision borde
komma i beaktande. Vidare har kommittén på anförda skäl ifrågasatt,
huruvida icke anstalternas gemensamma direktion lämpligen kunde be¬
nämnas »direktionen för lärares m. fl. pensionsinrättningar».
Direktionen har förklarat sig ej finna förslaget om annan benämning
innebära någon förändring till det bättre. För den händelse annan be¬
nämning borde ifrågakomma har det synts direktionen bättre, att direk¬
tionen kunde benämnas allt efter den pensionsinrättning eller pensions¬
kassa, den vid tillfället företrädde.
Departe- Frågan om revision af de för ifrågavarande anstalter gällande regle-
mentsehefe*. men^en oc}, förändrad benämning å direktionen torde blifva föremål för
pröfning först sedan ny stat blifvit fastställd för pensionsinrättningen.
Den stat, som framgår af hvad jag föreslagit angående regleringen
af löne- och andra förhållanden vid ifrågavarande pensionsanstalter, har
följande utseende.
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
|
Lön
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
|
Orts-
tiliägg
|
Summa
|
|
Direktionens ordförande, arf¬
vode.......................................
En direktionsledamot, arf¬
vode ......................................
En dito, dito...........................
En verkställande direktör...
Fn sekreterare och ombuds¬
man, arfvode .....................
En tjänsteman af andra löne¬
graden, tillsvidare kassör
|
5,000
3,600
|
2,500
1,800
|
600
400
|
3,000
2,400
2,400
8,100
3,500
5,800
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
| med 600 kronor.
(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 500 kronor och efter
| 10 år med ytterligare 500
( kronor.
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
25,200
|
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
77
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
|
|
Tjänst-
|
Orts-
|
|
|
|
Lön
|
görings-
|
Summa
|
|
|
|
pennin¬
gar
|
tillägg
|
|
|
Transport
|
_
|
_.
|
_
|
25,200
|
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
|
En tjänsteman af första löne-
|
|
|
|
|
graden, tillsvidare bok-
|
|
|
|
|
år med ytterligare 500
|
hållare ...............................
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
kronor och efter 15 ar
med än ytterligare 500
|
En dito, dito...........................
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
kronor.
|
|
|
|
|
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
|
Ett kvinnligt skrifbiträde...
|
600
|
450
|
150
|
1,200
|
j med 200 kronor och efter
10 år med ytterligare 200
| kronor.
|
|
|
|
|
i(Efter 5 år kan lönen höjas
|
En vaktmästare.....................
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
| med 100 kronor och efter
1 10 år med ytterligare 100
j kronor.
|
Alderstillägg, förslagsvis......
Till vikariatsersättningar,
|
—
|
|
|
3,000
|
|
arfvoden åt amanuenser
och extra hiträden samt
flitpenningar åte.o.tjänste-
män och e. o. vaktmästare
|
|
|
|
7,400
|
|
Till expenser, förslagsvis ...
|
—
|
—
|
—
|
6,800
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
52,800
|
|
Öfvergångsstat: personligt aflöningstillägg åt
det nuvarande skrifbiträdet under förutsättning
att hon antages till skrifbiträde å den nya
|
|
|
staten........................................
|
|
|
|
400;
|
|
|
Summa
|
53,200
|
|
|
Anm. 1. Under tjänstledighet på grund af sjukdom eller vid förordnande att uppehålla verk¬
ställande direktörens tjänst må sekreteraren och ombudsmannen, efter direktionens bepröfvande, bibehålla
intill 2,300 kronor af sitt arfvode, vid sjukdomsförfall dock ej under längre tid än ett år.
Anm. 2. För tillsyn öfver folkskollärarnas pensionsinrättnings fastighet äger vaktmästaren åtnjuta
fri bostad jämte bränsle.
För åtnjutande af de aflöningsförmåner, som sålunda föreslagits för
verkställande direktören, tjänstemännen i andra och första lönegraden,
skrif biträdet och vaktmästaren vid ifrågavarande pensions- och understöds-
anstalter, torde böra fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:
78
Kungl. Maj ds Nåd Proposition Nr 179.
att innehafvare af sådan befattning skall vara underkastad den vid¬
sträcktare tj; in s tg ö rings skyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af de nu ifrågavarande anstal¬
terna eller genom förläggande under samma direktion af ytterligare vare sig
redan befintliga eller framdeles blifvande pensions- eller understödsanstalter
eller ock eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,
äfvensom därest den under direktionen öfver folkskollärarnas pensions-
inrättning nu förlagda förvaltning skulle komma att jämte andra pensions-
förvaltningar sammanföras under en gemensam pensionsstyrelse, eller därest
vissa ifrågavarande förvaltning tillhörande göromål öfverflyttas till annan
förvaltning, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den
aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med
befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänst¬
göra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ifrågavarande befattningar icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med samma befattningar ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad verkställande
direktören angår, Kungl. Maj:t och, hvad de öfriga befattningshafvarna
beträffar, direktionen uppå därom gjord framställning och efter pröfning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinder-
ligt för tjänstgöringen vid pensions- oeh understödsanstalterna, finner upp¬
draget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den sär¬
skilda befattning inom graden, där direktionen, till befordrande af arbetets
oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgiort eller åtnjutit semester, men för den tid,
denne eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppe¬
hållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger upp¬
bära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänst-
79
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
gö ringspennin gar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han
af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida det ej
finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af se¬
mester, tjänstinnehafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han för¬
ordnas till högre befattning vid pensions- och understödsanstalterna, be¬
strida densamma mot åtnjutande, i det förstnämnda fallet af de för be¬
fattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för första
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att inne-
hafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen tjänst
eller på grund af förordnande annan befattning vid pensions- och under¬
stödsanstalterna eller i statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åt¬
njutit semester, för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytter¬
ligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan
kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under
iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att
den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; bö¬
rande tjänstemannen af andra lönegraden äfvensom vaktmästaren därvid till¬
godoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från
det de tillträda den förre den hittillsvarande kassörs- och bokhållare'änsten
samt den senare sin befattning;
att, därest den nuvarande bokhållaren vid småskollärares m. fl. ålder-
domsunderstödsanstalt varder utsedd till innehafvare af första gr adstjänst,
honom må i afseende å rätt till löneförhöjning tillgodoräknas fem år af
den tid, han varit anställd såsom bokhållare vid småskollärares m. fl. ålder-
domsunderstödsanstalt;
att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt
80
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter och antages till biträde
å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till godo
den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning vid samma an¬
stalter;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berätti¬
gar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göro-
målens behöriga gång, åtnjutas af verkställande direktören och tjänste¬
mannen af andra lönegraden, en hvar under en och en half månad, samt
af tjänstemännen af första lönegraden och skrifbiträdet, en hvar under en
månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å upp¬
börd, är pliktig att å tid af året, som af direktionen bestämmes, begagna
sig af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om
rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänst-
innehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraft¬
trädande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter till¬
trädes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed.
Den af mig sålunda föreslagna staten slutar å ett belopp af 53,200
kronor. I enlighet med den i ärendet förebragta utredningen (se sid. 31)
skulle samtliga dessa anstalter med undantag af elementarlärarnas änke-
och pupillkassa kunna utan förhöjdt statsbidrag utgöra de andelar af
ifrågavarande förvaltningskostnad, som beräknas komma att belöpa å dem.
Det statsbidrag, som i afseende å elementarlärarnas än ko- och pupillkassa
erfordras för att ifrågavarande lönestat skulle kunna fastställas, motsvarar
enligt beräkning 15 procent af lönestatens slutsumma, beloppet å öfver-
gångsstat däri icke inberäknadt, eller således 7,920 kronor. Enär af det i
riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda anslaget: bidrag till pensio¬
nering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,
seminarier m. m. ett belopp af 5,000 kronor afsetts för förvaltningskost¬
nadernas bestridande, skulle detta anslag behöfva höjas med i rundt tal
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 179.
81
3.000 kronor. Då emellertid, såsom jag förut anfört, Kungl. Maj:t för
framtiden bör efter omständigheterna bestämma fördelningen af förvaltnings¬
kostnaderna mellan de särskilda under direktionen ställda pensionsanstal-
terna, synes det mindre lämpligt att härvid göra undantag för lärarnas
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa. Jag föreslår därför, att
de särskildt upptagna anslagen till pensionering och till förvaltningskost¬
nadernas bestridande utgå ur staten och att i stället hufvudanslaget höjes
med ett belopp af 3,000 kronor. Jag erinrar emellertid, att Kungl. Maj:t
redan i årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen att för ombildning
af lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa höja samma
anslag med 26,889 kronor.
Den ifrågasatta lönestaten har jag ansett böra träda i tillämpning
från och med den 1 januari 1912.
Jag tillstyrker alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels godkänna den nu af mig förordade stat för folkskollärarnas pen-
sionsinrättning jämte nyss omförmälda, för åtnjutande af däri för ordinarie
befattningshafvare upptagna adöningsförmåner föreslagna villkor och be¬
stämmelser;
dels medgifva, att de i den nya staten upptagna förstagradstjänsterna
skola vara delaktiga uti lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupill¬
kassa;
dels förklara, ej mindre att en hvar, som med eller efter 1912 års
ingång tillträder ordinarie befattning hos pensionsinrättningen, skall vara
pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven
att de förutvarande innehafvare af dylika befattningar hos pensionsinrätt¬
ningen, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja under¬
kasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit dem;
dels — med uteslutande af de särskilda posterna till pensionering
och till förvaltningskostnadernas bestridande uti det under riksstatens
tionde hufvudtitel under rubriken: bidrag till pensionering af änkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m., upp¬
förda anslag, hvilket, vid bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt 7 under
tionde hufvudtiteln i årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen, skulle
ökas från sitt nuvarande belopp 115,965 kronor med 26,889 kronor till
142,854 kronor — höja samma anslag med ytterligare 3,000 kronor eller
till 145,854 kronor;
Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft.
11
82
Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition Nr 179.
dels och medgifva, att Kungl. Maj:t må på förslag af direktionen efter
omständigheterna bestämma om fördelningen af förvaltningskostnaderna
mellan de särskilda, af direktionen öfver pensionsinrättningen förvaltade
pensionsanstalterna.
Hvad föredragande departementschefen sålunda till¬
styrkt täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regen-
ten, på hemställan af statsrådets öfriga ledamöter, i
nåder gilla; och skulle proposition i ämnet af den ly¬
delse, bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till Riks¬
dagen.
Ur protokollet:
Efr. Sandberg.
Stockholm, lvm- Heeggströms Boktryckeri A, B., 1911.