Kung!,. Majds Nåd. Proposition N:o 174.
1
N:o 174.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående för¬
ändrad lydelse af 16 § i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897; gifven Stockholms slott den 7 april
1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att besluta,
att 16 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 ma
erhålla följande förändrade lydelse:
16 §.
Riksbanken äger att såväl vid hufvudkontoret som vid afdelnings-
kontoren _ .
a) på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan rante-
godtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen
bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningai ställas till
viss man; .
b) likaledes utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga. och a giro-
räkning föra penningar med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestå^
1 sammanhang med girorörelsen må riksbanken vidtaga de anord¬
ningar, som kunna finnas erforderliga för underlättande af betalnings-
utjämningar (clearing).
Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 118 Höft. (N.o 1/4.) 1
2
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 174.
Dessutom må fullmäktige kunna åt firmor, som hafva växel¬
diskontering i riksbanken och ej själfva drifva bankrörelse, öppna upp-
och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Carl Swartsi.
Kungl. Majas Nåd. Proposition N;o 174.
3
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 7 april 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz anförde härefter:
I skrifvelse den 30 mars 1911 hafva fullmäktige i riksbanken
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen väcka förslag, att 16 §
i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 må erhålla följande
förändrade lydelse:
Riksbanken äger att såväl vid hufvudkontoret som vid afdelnings-
kontoren
a) på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegodt-
görelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestäm¬
mes, skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till viss man;
_ b) likaledes utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga och å giro-
räkning föra penningar med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestår.
4
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 174.
I sammanhang med girorörelsen må riksbanken vidtaga de anord¬
ningar, som kunna finnas erforderliga för underlättande af betalnings¬
lit j ämningar (clearing).
Dessutom må fullmäktige kunna åt firmor, som hafva växeldiskon-
tering i riksbanken och ej själfva drifva bankrörelse, öppna upp- och
afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse.
Till stöd för denna sin framställning anföra fullmäktige följande.
»Enligt 16 § i lagen för Sveriges riksbank skall riksbanken mot¬
taga penningar å giroräkning af en hvar, som önskar att öppna sådan
räkning.
Detta stadgande motiverades vid dess tillkomst af önskvärdheten,
att riksbanken medelst sin girorörelse skulle kunna anordna ett kvitt-
ningsförfarande mellan landets olika delar sådant som det, hvilket till
omsättningens bekvämlighet utvecklat sig i andra länder. Det ansågs,
att riksbanken för detta ändamål borde åläggas skyldighet att utan af¬
gift mottaga och å giroräkning föra penningar att tillhandahållas räk-
ningshafvaren vid anfordran.
Häremot är icke något att erinra i sak. Men lagstadgandets af¬
fattning blef mera vidsträckt än som föranleddes af det afsedda ända¬
målet. Främjandet af detta ändamål nödvändiggör icke, att hvem som
helst, svensk eller utländing, skall äga rätt att öppna girokonto i riks¬
banken. I Tyskland t. ex., där giroväsendet nått den största utveck¬
lingen och kommit till en användning, hvartill hos oss ej på länge kan
tänkas någon motsvarighet, finnes icke någon sådan ovillkorlig rätt till
öppnande af girokonto, utan tyska riksbanken har tvärtom förbehållit
sig rätt att i hvarje särskildt fall pröfva gjord ansökan om öppnande
af dylikt konto.
Eu privatbank torde för sitt eget anseendes skull böra vara syn¬
nerligen noga med valet af kundkrets. Om än en centralbanks ställ¬
ning i viss mån gör banken mindre beroende i detta hänseende, kan
det dock icke vara för sådan bank likgiltigt, om personer eller firmor,
som bankstyrelsen icke önskar hafva till kunder i banken, öppna räk¬
ning i densamma. Det kan dessutom mycket väl hända, att personer,
livilkas ekonomiska förhållanden äro för banken okända, där vilja öppna
girokonto endast i syfte att förskaffa sig ett slags rekommendation för
vederhäftighet och personligt anseende såväl inom som utom landet.
Den stora allmänheten kan icke bedöma rätta innebörden af eu sådan
reklam, och om missbruk däraf skulle äga ruin, kunde detta leda till
direkt ekonomisk skada för utanför stående personer, med hvilka veder¬
börande öppnat affärsförbindelser.
5
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 174.
Förutsättningen för att någon må få öppna girokonto hos riks¬
banken bör således vara, att lian är känd och därjämte äfven välkänd.
Stadgandet i riksbankslagen bör alltså inrymma möjlighet för riksbanken
att pröfva, huruvida ansökan om öppnande al giroräkning må kunna
bifallas.»
Emot den af fullmäktige sålunda gjorda framställningen har jag
icke något att erinra; och hemställer jag alltså,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Risdagen att besluta, att IG § i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 må erhålla följande för¬
ändrade lydelse:
16 §.
Riksbanken äger att såväl vid hufvudkontoret som vid afdelnings-
kontoren
a) på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan ränte-
godtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen
bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till
viss man,
b) likaledes utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga och i giro¬
räkning föra penningar med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestår.
I sammanhang med girorörelsen må riksbanken vidtaga de an¬
ordningar, som kunna finnas erforderliga för underlättande af betal-
ningsutjämningar (clearing).
Dessutom må fullmäktige kunna åt firmor, som hafva växeldiskon¬
tering i riksbanken och ej själfva drifva bankrörelse, öppna upp- och
afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, häruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
gilla och bifalla; och skulle i enlighet därmed nådig
proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilaga
ditt — vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Ljungberg.
Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 118 Höft.
2