Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 166.
1
Nr 166.
Kungl. Maj.is nådiga proposition till Riksdagen angående pension
å allmänna indragning sstaten åt f. d. professorn John
Börjesons änka; gifven Stockholms slott den 24 februari
1911.
Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riks¬
dagen medgifva
att f. d. professorn John Börjesons änka Louise Frederikke Anna
Marthe Börjeson, född Bartholin, må från och med år 1911, så länge hon
förblifyer i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension af 1,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
P. E. Lindström.
Bihang till Kiksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 110 Käft. (Nr 166.)
1
2
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 166.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
februari 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
Lindström,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet Lindström anförde: _
I en till Eders Kungl. Maj:t ingifven ansökning har fru Louise Fre-
derikke Anna Marthe Börjeson, född Bartholin, änka efter den 29 januari
1910 aflidne f. d. professorn vid det under akademiens för de fria kon¬
sterna inseende ställda läroverk John Börjeson, i underdånighet anhållit
att komma i åtnjutande af någon pension af statsmedel.
Af en vid ansökningen i bestyrkt afskrift fogad bouppteckning efter
f. d. professorn Börjeson inhämtas, att han såsom stärbhusdelägare efter¬
lämnat, förutom änkan, som är född den 14 december 1851,^ två döttrar
och fyra söner, af hvilka den yngsta dottern är född år 1879 och den
yngste sonen år 1886, att boets behållning utgjorde 15,133 kronor 5 öre,
samt att denna behållning jämlikt ett emellan makarna Börjeson upprättadt
inbördes testamente skulle, sedan bröstarfvingarnas laglotter däraf utgått,
tillfalla änkan.
I den underdåniga ansökningen har sökanden anfört, att förutom
sagda behållning i boet, hvilken behållning till stor del utgjordes af en
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166. 3
ytterst svårrealiserbar, å ofri grund belägen sommarvilla, hon till sitt
uppehälle ^ägde att tillgå dels en pension till ett belopp af 1.000 kronor
årligen från den inom akademien för de fria konsterna bildade pensions¬
kassan, dels ock garanterad afkastning till belopp af 1,000 kronor under
- lifstid af° en fond, som bildats genom ett af enskilda personer anord-
nadt lotteri å vissa af hennes aflidne mans konstverk. Af den henne så¬
lunda tillfallande årliga inkomsten, 2,000 kronor, måste dock tillsvidare mi
rätt afsevärd del disponeras, dels för möjliggörande af hennes yngste sons
fortsatta uthalning inom musikfacket, dels ock till hennes yngsta icke
helt själfiörsörjande dotters underhåll i hemmet.
Öfver denna ansökning hafva infordrade underdåniga utlåtanden af-
gi vits den 17 december 1910 af akademien för de fria konsterna och den
10 januari 1911 af statskontoret.
Akademien har i sitt utlåtande erinrat, att sökandens aflidne make
bland sin tids svenska konstnärer intoge ett af de allra främsta rummen
Orenom de förträffliga verk han skapat hade han hedrat det svenska nam¬
net pa ett alldeles särskild! sätt. Den tacksamhetsskuld, hvari vårt folk
därmed stode till namnet Börjeson, borde, enligt akademiens uppfattning,
utesluta hvarje tanke på att detta folks representanter skulle kunna afslå
den ansökan hans efterlämnade, i svåra ekonomiska förhållanden lefvande
maka framlämnat. Vidkommande den sökanden från akademiens pensions¬
kassa beviljade lifstidspensionen af 1,000 kronor ville akademien, till und¬
vikande af missförstånd, nämna, att denna kassa helt och hållet bildats
genom inkomsten af konstutställningar, som allt ifrån början af 1800-talet
och intill 1870-talet anordnats af akademien tillhörande konstnärer m. fl.
och att. staten icke bidragit med något som helst belopp till nämnda
kassas bildande.
I sitt ofvanberörda utlåtande har statskontoret anfört följande Först
genom det nya reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa, som den
21 december 1907 fastställdes att gälla från ingången af därpå följande
aret, syntes delaktighet i kassan hafva inrymts för professor vid det under
akademiens för de fria konsterna inseende ställda läroverk. Sökandens
man, professorn i figurteckning och modellering vid nämnda läroverk J.
L Börjeson, hvilken den 28 september 1907 erhållit nådigt afsked, torde
således icke hafva kunnat genom inbetalning till någon af statsmedel
understödd kassa sörja för sin änkas underhåll, och sökanden hade alltså
icke att påräkna något understöd från sådan kassa. Enligt hvad af hand¬
lingarna inhämtades hade emellertid nämnda akademi från dess enskilda
4
Kung!-. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.
pensionskassa beredt sökanden en pension af 1,000 kronor. Då sålunda
den offentliga institution, under hvars inseende sökandens man utöivat sm
Overksamhet, varit i tillfälle att af samlad fond gifva sökanden under¬
stöd till belopp, öfverstigande den pension,.som skulle hafva tillkommit
sökanden, därest hennes man varit delägare i civilstatens änke- och pupii -
kassa, då vidare sökanden med hänsyn till ölnga i ärendet meddelade
omständigheter icke kunde anses vara i sådan nödställd belägenhet att
billighetsskäl borde föranleda beredande af ytterligare pension, samt där¬
till lomme att hvad i ansökningen anförts i fråga om behofvet åt under¬
stöd för de två yngsta barnens utbildning och underhåll icke torde kunna
tillmätas någon betydelse, enär de öfverskridit den lefnadsalder, da pupill-
understöd plägade upphöra, ville det synas statskontoret,^ som om, däres
denna pensionsfråga Unge betraktas endast från de vid sadana frågors e
dömande vanligen förekommande synpunkter, fullgoda skäl^ icke skulle
förefinnas för åtgärd i det af sökanden angifva syfte. Men såsom akade¬
mien i sitt underdåniga utlåtande framhållit hade professor Borjeson,
oafsedt sin lärarverksamhet, såsom statybildhuggare inlagt framstående
förtjänster, och från hans hand hade utgått ett flertal af de mest betydande
konstverk, som prydde offentliga platser inom landet. Därest man i
denna omständighet funne tillräcklig anledning att söka genom understöd
af statsmedel bereda hans efterlämnade änka en bekymmerfri ålderdom,
ville det synas lämpligt, att statens understöd bestämdes till samma be¬
lopp, som såväl af akademien som genom enskilda personers .åtgärder till-
skjutits till sökandens underhåll, eller alltså ettusen kronor årligen.
Angående Börjesons betydelse såsom konstnär har. intendenten vid
nationalmuseum doktor L. Looström i en till mig mgifven promemoria
anfört följande: . . 0 .
»Statybildhuggaren professor John Börjeson intog, såsom akademien
erinrat, bland sin tids svenska konstnärer ett af de allra främsta rummen.
Han framstår i sina verk som en konstnär af utprägladt svenskt skap¬
lynne. Det därjämte mest karaktäristiska draget i. hans konst år en i
ögonen fallande monumentalitet, som vittnar om ett i högsta grad utveck-
ladt sinne för framställandet af det manliga och värdiga hos den fram¬
ställda personligheten. Därmed har Börjeson i brons och marmor skapat
ett svenskt-historiskt porträttgalleri, som saknar sm like i den svenska
konstens häfder. Hans förträffliga ryttarstaty af konung Carl A Hustal,
på Stora torget i Malmö, bär vittne därom icke mindre än ryttarstoderna
af konung Carl IX i Göteborg och Magnus Stenbock i Hälsingborg. Samma
egenskaper återfinnas hos sådana hans skapelser som Axel Oxenstiernas
5
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.
stod på Riddarhusets gård i Stockholm, Nils och John Ericssons i samma
stad, Erik Gustaf Geijers i Uppsala, Jonas Alströmers i Göteborg och
Ludvig Hotbergs i Bergen. Dessutom finnes af Börjesons hand i olika
delar af landet ett antal byster, i hvilka han återgifvit dragen af fram¬
stående svenska män bland hans samtida, såsom Viktor Rydberg, Gunnar
Wennerberg, Bernhard von Beskow, grefve Gustaf Lagerbjelke, Sven Lo¬
ven, Fredrik Vilhelm Scholander, C. D. af Wirsén, Karl Yngve Sahlin och
många flera. Och detta svenskt-historiska bildgalleri har i tusentals re¬
produktioner blifvit det svenska folkets egendom; de återfinnas, dessa stor¬
slagna konstverk, såväl i skolans läroböcker som i skaldernas verk och
den historisk-vetenskapliga litteraturen. Och därmed skola de tvifvels¬
utan i högre grad än andra samtida konstverk verka främjande och stär¬
kande på fosterlandskänslan, därigenom att de så att säga lefvandegjort
våra största konungars och andra framstående svenska mäns drag för nu¬
tida och kommande släkten.
»En sådan ädel och manlig konstnärlig verksamhet är för visso värd
något offentligt erkännande från nationens sida, här så mycket mer på sin
plats som John Börjeson närmare tjugofem år på ett utmärkt sätt verkade
såsom lärare i bildhuggarkonst vid statens enda konsthögskola. Och då
här endast ifrågasatts att detta erkännande skulle taga sig uttryck i form
af en pension åt hans efterlefvande maka för att bereda henne en så vidt
möjligt sorgfri ålderdom, så synes anledning förefinnas att hos Riksdagen
göra framställning i ämnet.»
Statskontoret har i sitt utlåtande angifvit de skäl, som tala mot bi- Departe-
fall till den ifrågavarande framställningen. För min egen del finnermentschefen-
jag dessa skäl riktiga. Det är också alldeles särskilda omständigheter,
som bestämt mig för att det oaktadt förorda bifall till framställ¬
ningen. Det belopp af 2,000 kronor årligen, hvaraf sökanden för fram¬
tiden skall hafva sin utkomst, är ju för en person i sökandens ställning
icke större, än att extra tillskott kan vara af behofvet påkalladt. Detta
skulle dock i och för sig icke vara tillräckligt för att öfvervinna
mina betänkligheter. Det för mig afgörande skälet ligger i själfva den
lifsgärning, som sökandens aflidne man utfört, och som synes mig vara af
den betydelse, att nationen icke bör undandraga sig att bereda hans änka
en ekonomiskt bekymmerfri ålderdom. John Börjesons namn är knutet vid
en rad af konstverk, som höra till de förnämsta alstren af nutida svensk
konst och som skola föra hans namn till eftervärlden. För hvad han
sålunda utfört står vårt folk i en tacksamhetsskuld, som icke kan lämp¬
ligare erkännas än genom ett ekonomiskt handtag till hans efterlefvande
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.
hustru. Det belopp, statskontoret i sådant hänseende föreslagit, synes mig
lämpligt.
På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes i nådig proposition äska Riksdagens medgifvande därtill
att f. d. professorn Börjesons änka Louise Frederikke Anna Marthe
Börjeson, född Bartholin, må från och med år 1911, så länge hon för-
blifver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension af 1,000 kronor.
Till hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
af statsrådets öfriga ledamöter, lämna nådigt bifall; och
skulle proposition i ämnet af den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Seth Flodin.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1911.