Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
1
N:o 109.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ändrad lydelse af 20 § i nådiga förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.;
gifven Stockholms slott den 10 mars 1911.
Under åberopande af närlagda utdrag af protokollet öfver finans¬
ärenden för den 27 januari 1911 och denna dag vill Kungl. Maj:t här¬
med föreslå Riksdagen
dels att besluta, att 20 § af nådiga förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skall från och med år 1912
erhålla den ändrade lydelse, härvid fogade författningsförslag utvisar,
dels ock förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år
före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant
hänseende gifna bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
(Jarl Smärt,?.
Bihang till Piksd. prof.. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 69 Höft. (N:o 109.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
Bilaga.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse af 20 § i nådiga förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt.
Inkomstskatt af inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag
utgår, om den taxerade inkomsten icke öiVerstiger fyra procent af
bolagets kapital, med två kronor femtio öre för hvarje hundratal kronor
af det taxerade beloppet.
Om den taxerade inkomsten öfverstiger fyra procent af bolagets
kapital, utgår, för hvarje fullt hundratal kronor af det taxerade be¬
loppet, inkomstskatten med följande belopp nämligen:
När
|
den taxei'ade inkomsten
hållande till kapitalet
|
i för-
|
Inkomst¬
skatt
pr 100
kronor
|
När den taxerade inkomsten
hållande till kapitalet
|
i för-
|
Inkomst¬
skatt j
pr,; 100 j
kronor j
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
|
|
|
|
|
K
|
öfverstiger 4 men ej
|
47, procent
|
2.5 5
|
öfverstiger 97,
|
men
|
ej 9 73
|
procent
|
3.40
|
»
|
47,
|
»
|
47.
|
»
|
2.60
|
»
|
97„
|
»
|
10
|
»
|
3.4 5
|
»
|
41/,
|
»
|
47,
|
»
|
2.65
|
»
|
10
|
»
|
10! ,
|
»
|
3.50
|
>>
|
47,
|
»
|
5
|
»
|
2.70
|
»
|
10V3
|
»
|
1073
|
»
|
3.5 5 i
|
»
|
5
|
»
|
57,
|
»
|
2.7 5
|
»
|
10V,
|
»
|
11
|
»
|
3.60
|
»
|
.5V„
|
»
|
5*/.
|
»
|
2.8 0
|
»
|
11
|
»
|
Illa
|
»
|
3.65
|
»
|
5%
|
»
|
6
|
»
|
2.85
|
»
|
111/,
|
»
|
11*/,
|
»
|
3.70
|
»
|
6
|
»
|
67,
|
»
|
2.90
|
»
|
liv,
|
»
|
12
|
»
|
3.7 5
|
»
|
6 Vs
|
»
|
63 ,
|
»
|
2.9 5
|
»
|
12
|
;>
|
127,
|
»
|
3.80 !
|
»
|
67s
|
»
|
7
|
»
|
3.0 0
|
»
|
127.,
|
|
13
|
»
|
3.85 !
|
»
|
7
|
»
|
77..
|
»
|
3.0 5
|
»
|
13
|
»
|
13'
|
»
|
3.9 0
|
»
|
77,
|
»
|
7%
|
»
|
3.io
|
»
|
13 V,
|
»
|
14
|
»
|
3.9 5 |
|
»
|
72/3
|
»
|
8
|
»
|
3.15
|
|
14
|
»
|
147„
|
»
|
4.00
|
»
|
8
|
»
|
8 7„
|
»
|
3.20
|
»
|
147'.,
|
»
|
15
|
»
|
4.0 5
|
»
|
87„
|
»
|
82 „
|
»
|
3.2 5
|
»
|
15
|
»
|
151
|
»
|
4.io
|
»
|
8-7,
|
»
|
9
|
»
|
3.3 0
|
»
|
15l;s
|
»
|
16
|
»
|
4.15 |
|
»
|
9
|
|
9V,
|
»
|
3.35
|
»
|
16
|
»
|
161,
|
»
|
4.2 0
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 169.
När
|
den taxerade inkomsten i
hållande till kapitalet
|
för-
|
Inkomst¬
skatt
pr 100
lavin or
|
När
|
den taxerade inkomsten
hållande till kapitalet
|
i för-
|
Inkomst¬
skatt
pr 100
I kronor
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
öf verstiger 167,
|
men
|
ej 17 procent
|
4.25
|
öfverstiger 30 men ej
|
32 procent
|
5.io
|
»
|
17
|
»
|
177,
|
»
|
4.30
|
»
|
32
|
»
|
34
|
|
5.15
|
»
|
1772
|
»
|
18
|
»
|
4.35
|
»
|
' 34
|
»
|
36
|
»
|
5.20
|
»
|
18
|
»
|
187,
|
»
|
4.40
|
»
|
36
|
y>
|
38
|
»
|
5.25
|
»
|
IB1/,
|
»
|
19
|
»
|
4.45
|
»
|
38
|
»
|
40
|
»
|
5.30
|
»
|
19
|
»
|
197»
|
»
|
4.50
|
»
|
40
|
»
|
45
|
»
|
5.3 5
|
»
|
197,
|
»
|
20
|
y>
|
4.5 5
|
»
|
45
|
»
|
50
|
»
|
5.40
|
I
|
20
|
»
|
21
|
»
|
4.60
|
»
|
50
|
»
|
55
|
»
|
5.45
|
»
|
21
|
»
|
22
|
»
|
4.65
|
»
|
55
|
»
|
60
|
»
|
5.50
|
»
|
22
|
»
|
23
|
»
|
4.70
|
»
|
60
|
»
|
65
|
»
|
5.55
|
»
|
23
|
»
|
24
|
»
|
4.7 5
|
»
|
65
|
.»
|
75
|
»
|
5.60
|
»
|
24
|
»
|
25
|
»
|
4.80
|
»
|
75
|
»
|
85
|
»
|
5.6 5
|
»
|
25
|
»
|
26
|
»
|
4.85
|
»
|
85
|
»
|
90
|
'»
|
5.70
|
»
|
26
|
»
|
27
|
»
|
4.90
|
»
|
90
|
»
|
95
|
»
|
5.75
|
»
|
27
|
»
|
28
|
»
|
4.9 5
|
»
|
95
|
»
|
100
|
»
|
5.80
|
»
|
28
|
»
|
29
|
»
|
5.oo
|
»
|
100
|
—
|
—
|
»
|
5.8 5
|
»
|
29
|
»
|
30
|
»
|
5.0 5
|
|
|
|
|
|
|
Till kapital, hvarom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lott-
kapitalet som ock reservfonden. Aktie- eller lottkapitalet upptages till
det belopp, som angifvits i ingående balansräkningen för nästföregående
år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring,
till medelstorleken däraf under nämnda år. På samma sätt förfares vid
beräkning af reservfonden.
4
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 109.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari
1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: PETERSSON,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Ifamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:
I den skrifvelse af den 9 juni 1910, hvarmed Riksdagen öfver-
lämnade den af Riksdagen antagna förordning om inkomst- och för¬
mögenhetsskatt, gjorde Riksdagen tillika framställning i syfte att vinna
viss ändring i grunderna för beskattning af aktiebolag och solidariska
bankbolag.
Innan jag redogör för denna framställning och den i anledning
däraf verkställda utredningen, tillåter jag mig erinra, hurusom genom
nyssnämnda, den 28 oktober 1910 till allmän efterrättelse utfärdade
förordning skattskyldigheten för bolag, hvarmed jag i detta samman¬
hang för korthetens skull benämner både aktiebolagen och de solidariska
bankbolagen, undergått eu fullständig omläggning.
I förordningen om inkomstskatt af den 13 september 1907, som
i fråga om bolag hade i sak samma lydelse som den ursprungliga in-
komstskatteförordnmgen af den 21 juni 1902, stadgades, att in¬
0
Kungi. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 109.
ländskt aktiebolag eller enskilda bankbolag, som till aktie- eller
lottägare verkställde utdelning för nästföregående år, vore be-
rättigadt till afdrag för ett belopp, som motsvarade utdelningen,
dock icke för mera än sex procent å inbetaldt aktie- eller lottkapital
Såsom inbetaldt kapital skulle anses i fråga om bolag, som tillkommit
före den 1 juli 1897, det belopp, som intill nämnda dag hos veder¬
börande myndighet registrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Be¬
träffande sedermera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags
kapital så ock vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda
dag, finge afdrag äga rum endast i den mån ökningen eller, då fråga
vore om nytt bolag, det inbetalda kapitalet motsvarade verkligt, af
delägarna gjordt tillskott.
Med iakttagande af det afdrag, som sålunda kunde tillkomma
bolag, sammanföll i öfrigt skattskyldigheten för bolag med skattskyldig¬
heten för enskilda personer. Den progressivt bestämda skatteprocenten
steg alltså med inkomstens tillväxt, oberoende af storleken af det
kapital, hvarpå inkomsten utgjorde afkastning.
I det med propositionen den 11 mars 1910 framlagda förslag till
förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt, som låg till grund för
samma års Riksdags beslut i ämnet, hade man emellertid fullständigt
brutit med den dittills följda principen för bolagsbeskattningen.
Vid tillstyrkandet af nämnda proposition anförde jag sålunda i
förevarande afseende, att, medan för bestämmandet af den personliga
skatteförmågan framstode, såsom det mest framträdande momentet,
inkomstens absoluta storlek, hvarpå alltså progressionsskalan för en¬
skilda personer byggdes, kunde eu juridisk persons skatteförmåga åter,
om den byggdes på inkomst, näppeligen grundas på samma förhållande.
Inkomstens storlek i och för sig blefve ju synnerligen missvisande, om
denna inkomst bedömdes oberoende af det kapital, hvars afkastning
inkomsten motsvarade. Först i den mån på grund af gynnsamma om¬
ständigheter bolagets inkomst öfverstege den normala afkastningen af
aktiekapitalet, förefunnes enligt min mening en fullgiltig grund för
tillämpning af en progressiv skatteskala.
I anslutning till denna uppfattning hade för bolagen uppbyggts en
särskild skatteskala, som i fråga om progressionen följde vinstens för¬
hållande till kapitalet. För bolags hela inkomst skulle utgå eu grundtaxa
af två kronor 50 öre för hvarje hundratal kronor af den taxerade in¬
komsten. Därutöfver skulle emellertid inkomstskatt utgå för det be¬
lopp af inkomsten, som öfverstege fem men icke tio procent af bolagets
G
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 109.
kapital, med en krona för hvarje hundratal kronor af nämnda inkomst-
belopp, för det belopp af inkomsten, som öfverstege tio men icke
femton procent af kapitalet, med två procent för hvarje hundratal
kronor af inkomstbeloppet, samt för det belopp af inkomsten, som
öfverstege femton procent af kapitalet, med tre kronor för hvarje
hundratal kronor af inkomstbeloppet.
Enligt förslaget skulle till kapital räknas inbetaldt aktie- eller
lottkapital. Och beträffande inbetaldt kapital gällde i hufvudsak
samma regler som i föregående inkomstskatteförfattningar.
I det utlåtande öfver författningsförslaget, som kammarrätten
afgaf den 8 januari 1910. anmärkte kammarrätten, att det syntes icke
vara med billighet öfverensstämmande att, då exempelvis nya aktier
i ett bolag utbjödes till teckning till pris, öfverstigande nominella
beloppet, samt därvid jämlikt föreskriften i 29 § lagen om aktiebolag
den 28 juni 1895 det belopp, som inflöte utöfver de tecknade aktier¬
nas nominella värde, lades till bolagets reservfond, detta belopp icke
skulle få inberäkna^ i bolagets kapital. Kammarrätten ansåge alltså,
att allt af delägarna verkligen inbetaldt kapital, oberoende Häraf huru¬
vida det nedlagts i aktie- eller lottkapitalet eller i reservfonden, borde
få i förevarande afseende räknas till bolagets kapital.
Vid redogörelse för kammarrättens yttrande i denna del fram¬
höll jag, att kammarrättens nu nämnda erinran icke kunde frånkännas
fog, men framhöll tillika, att det icke utan skäl syntes mig kunna
ifrågasättas, huruvida icke progressionen vid aktiebolags beskattning
borde göras beroende af inkomstens förhållande till sammanlagda
beloppet af bolagets alla fonder. Den statsfinansiella betydelsen af en
sådan omläggning skulle emellertid icke kunna med då föreliggande
utredning öfverskådas. Härtill komme, att den officiella kontroll öfver
lämnade uppgifter, som läge i anmälningar till aktiebolagsregistret,
skulle i såväl ena som andra hänseendet saknas.
Såsom jag nyss erinrade, hade i författningsförslaget skattskyldig¬
heten för bolag bestämts sålunda, att skatt till 2.5 procent skulle
utgå på bolagets hela årsvinst samt därutöfver en progressiv skatt för
bolag, hvars årsvinst öfverstege 5 procent å inbetaldt aktie- eller lott¬
kapital.
Till hjälp vid skatteuträkningen skulle, efter hvad man hade af-
sett, användas särskilda skattetabeller.
Vid anmälan den 15 april 1910 af åtskilliga till ifrågavarande
Kung],. Majits Nåd. Proposition N:o 109. 7
och andra i sammanhang därmed för Riksdagen framlagda författnings*
förslag hörande formulär äfvensom af tabeller till ledning vid beräk¬
nande af skatt för enskilda personer och sådana juridiska personer,
hvilkas skattskyldighet blifvit bestämd efter enahanda grunder, som
föreslagits för taxering af enskilda personer, framhöll jag, hurusom hin¬
der förefunnes för åstadkommande af fullt exakta skattetabeller i fråga
om aktiebolag och solidariska bankbolag.
När vinsten icke öfverstege fem procent af kapitalet, erfordrades
visserligen ej några hjälptabeller. Skatteprocenten vore nämligen då
konstant 2,5 procent. När vinsten öfverstege 5 procent å kapitalet,
växlade åter skatteprocenten vid hvarje den minsta ändring i förhål¬
landet mellan vinst och kapital. Oafsedt häraf uppkommande hinder
för upprättandet af en fortlöpande progressionstabell läte det sig icke
heller alltid göra att i det speciella fallet exakt angifva skatteprocenten.
Ville man emellertid vinna det mål, eu skattetabell skulle tjäna,
torde själfva författningsrummet kunna omredigeras i sådan riktning,
att detsamma fastsloge skatteprocenten i de särskilda fallen. Med
tillämpning af den föreslagna progressionsskalan och med iakttagande
att i skatteprocenten icke medtoges mera än två decimaler samt att i
anledning häraf skatteprocenten i vissa fall afjämnades, framlade jag
förslag till förändrad lydelse af 20 § i förslaget till förordning om
inkomst- och förmögenhetsskatt.
Den Eders Kungl. Maj:ts skrifvelse af den 15 april 1910, hvarmed
de utarbetade formulären och skattetabellen för enskilda personer in. in.
till Riksdagen öfverlämnades, åtföljdes af mitt yttrande till statsråds¬
protokollet.
Det i mitt yttrande innefattade förslag till lydelse af 20 § i den
nya skatteförfattningen lades till grund för Riksdagens beslut i ämnet..
I den skrifvelse, hvarmed förordningen till inkomst- och för¬
mögenhetsskatt inkom till Eders Kungl. Maj:t, anmälde emellertid
Riksdagen, att Riksdagen till behandling förehaft en motion, däri
yrkats, att Riksdagen måtte besluta, att 20 § i Eders Kungl. Maj:ts
förslag till förevarande förordning måtte ändras så, att till inländskt
aktiebolags eller solidariskt bankbolags kapital i paragrafens mening
skulle räknas jämväl sådant bolags reservfond.
Det i motionen framställda förslaget hade synts Riksdagen be-
aktansvärdt. Därest förefintligheten af en reservfond och dennas till¬
växt för vederbörande bolag skulle komma att medföra lindring i
skattskyldigheten, torde detta kunna förväntas i sin mån bidraga till
Departements¬
chef en.
8 Kangl. Majds Nåd. Proposition N:o 109.
uppläggandet af reservfonder i större utsträckning än till det lagstad¬
gade minimibeloppet. Ehuru eu sådan utveckling, hvarigenom ökad
soliditet för bolagen skulle vinnas, måste anses önskvärd, hade likväl
Riksdagen med hänsyn till svårigheten att beräkna verkningarna i
statsfinansiellt afseende af en omläggning i den i motionen angifna
riktningen af bestämmelserna om beräkningen af bolagets kapital funnit
sig icke kunna bifalla motionen.
Då det emellertid syntes Riksdagen angeläget, att undersökning
anställdes rörande möjligheterna för det ifrågavarande önskemålets
förverkligande, hade Riksdagen, som förutsatte, att någon minskning
af den skattesumma, som enligt förslaget vore afsedd att uttagas från
samtliga bolag inom landet, icke borde ifrågakomma, och att fördel¬
ningen af skattskyldigheten mellan bolagen sinsemellan afvägdes enligt
rättvisa grunder, ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om
utredning, på hvad sätt den i motionen föreslagna ändringen i fråga
om beräkningen af bolags kapital lämpligen kunde genomföras, samt
om framläggande för Riksdagen af det förslag i ämnet, hvartill utred¬
ningen kunde föranleda.
Såsom jag nyss erinrade, uttalade jag redan vid behandlingen af
förslaget till den förra året utfärdade förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt, att det syntes mig kunna ifrågasättas, huruvida
icke skatteprogressionen vid bolags beskattning borde göras beroende
af inkomstens förhållande till sammanlagda beloppet af bolagets alla
fonder. Det är nämligen uppenbart, att då man för beskattningsända-
mål skall ställa inkomst eller vinst hos ett bolag i förhållande till ett
visst kapital, till detta kapital bör räknas bolagsmännens hela behållna
förmögenhet i bolaget. Bolagets inkomst utgör afkastningen å allt
det delägarna tillhöriga, i bolaget nedlagda kapitalet. Principiellt
sedt bör alltså skatteprogressionen följa inkomstens förhållande till
bolagets samlade förmögenhet, således till sammanlagda beloppet af
bolagets samtliga fonder.
tå-; Enligt den hittills följda och äfven i gällande förordning om in¬
komst- och förmögenhetsskatt tillämpade ordning tages emellertid vid
skatteberäkningen — om man frånser en del äldre bolag — icke hän¬
syn annat än till det verkligen inbetalda aktie- eller lottkapitalet.
Om de under bolagets verksamhet intjänade och fonderade medlen
öfverföras till aktiekapitalet eller grundfonden, lämnas denna ökning
af aktiekapitalet eller grundfonden ur räkningen vid beskattningen
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109. 9
Ännu mindre kan hänsyn tagas till bolagets såsom reservfond fon¬
derade tillgångar.
En sådan begränsning af det bolagets kapital, i förhållande till livilket
skatteprocenten skall beräknas, är, såsom jag redan framhållit, mindre
rationell och därjämte eller rättare sagdt just på grund däraf i saknad
af den effektivitet, utan hvilken en rättvis och jämlik beskattning
icke kan ernås. I sådant afseende må allenast framhållas, hurusom,
då ett bolag med ringa inbetaldt aktiekapital men med stora fon¬
derade tillgångar af en eller annan anledning undergår ombildning,
det nybildade bolaget, där större delen af tillgångarna, för öfrigt till
fromma för bolagets konsolidering, upptages såsom aktiekapital, kom¬
mer i tillfälle att vid skatteberäkningen få tillgodoräkna sig större
delen af det äldre bolagets egna fonder såsom inbetaldt kapital. Där¬
jämte kan jag icke underlåta att ytterligare framhålla den oegentlighet
i nuvarande ordning, som gör sig gällande vid emission af aktier och
banklotter till öfverkurs. Såsom kammarrätten i sitt förutnämnda ut¬
låtande öfver förslaget till förordning om inkomst- och förmögenhets¬
skatt påpekat, kan, ehuru vid emission af nya aktier och banklotter
aktie- och lottägarna ofta nog betala den nya aktien och lotten med
ett belopp, betydligt öfverstigande nominella värdet, ändock icke den
gjorda öfverbetalningen i någon som helst mån i skatteafseende räknas
såsom inbetaldt kapital. Enligt lag skall nämligen öfverbetalningen
läggas till reservfonden.
Dessa och andra med nuvarande skattebestämmelser förenade
olägenheter och oegentligheter skulle i stort sedt undanröjas, om man
uppbyggde en ändring i fråga om bolagsbeskattningen å den af Riks¬
dagen i dess framställning angifna grunden. Denna framställning måste
nämligen, såsom ock framgår af den motion, som legat till grund för
framställningen, anses utgå från den förutsättningen, att till det slags
kapital, hvarom här är fråga, bör vara hänförligt ej blott allt hvad
delägaren i en eller annan form tillskjutit, utan äfven medel, som af
bolaget i verksamheten intjänats. Under sådana förhållanden kan man
uppenbarligen icke gorå någon åtskillnad mellan medel, som lagts till
reservfond, och sådana, hvilka öfverförts till aktiekapital eller grund¬
fond. Finge i anslutning härtill utom det af delägarna inbetalda
kapitalet äfven de bolagets intjänade medel, som lades till reservfond
eller till aktiekapital eller grundfond, tagas i betraktande vid skatte¬
beräkningen, blefve nämligen bolagsbeskattningen ordnad på ett sådant
sätt, att det närmast ankomme på bolagen själfva att sins emellan vinna
full jämlikhet i beskattningsafseende. Ty äfven om till kapital skulle
Bihang till Piksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 09 Höft. 2
10 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 109.
räknas allenast aktie- och lottkapital samt reservfond lärer dock ett
bolag i regel hafva i egen hand att afgöra, om detsamma genom
dispositionsfondens öfverförande till reservfonden skulle komma i samma
skatteläge som ett hvart annat bolag, som med det förra vore likställdt
i fråga om kapitaltillgångar och afkastningsprocent.
Att återigen utsträcka begreppet kapital i förevarande afseende
till att omfatta äfven dispositions- och därmed likartade fonder synes
mig icke tillrådligt. Visserligen har numera i viss män förfallit den
invändning, som jag förra året gjorde mot en omläggning af bolags-
beskattningen i förevarande riktning, den nämligen, att officiell kon¬
troll öfver lämnade uppgifter i fråga om fonderna saknades. Genom
den under år 1910 utfärdade lagen om aktiebolag hafva nämligen från
och med år 1912 i fråga om dylika bolag införts bestämmelser, hvari¬
genom med tillhjälp af offentliga handlingar tillförlitliga upplysningar
om storleken af bolagets skilda fonder kunna erhållas. Jag syftar
härmed på den för bolagen genom den nya aktiebolagslagen stadgade
skyldigheten att till patent- och registreringsverket årligen insända
styrelsens förvaltningsberättelse jämte balansräkning samt vinst- och för¬
lusträkning. Trots detta synes det mig dock som om dispositions- och
därmed likartade fonder, såsom i allmänhet under bolagets verksamhet
för delägarna disponibla, kunde förväntas blifva alltför rörliga för att
lämpligen kunna läggas till grund för skatteberäkningen.
Nyss antydde jag, att jämlikhet, bolagen emellan, skulle vinnas
genom öfverföring af disponibla vinstmedel till reservfonden. Att eu
öfverföring af fonderade medel i nu angifven riktning äfven blir följden
af den af Riksdagen föreslagna anordningen, har Riksdagen jämväl
förutsett, men, såsom Riksdagen antydt, kan detta icke betraktas annat
än som en fördel för näringslifvet, i det att därigenom affärsföretagen
konsolideras.
Detta förhållande får icke förbises vid beräkningen af skatte-
resultatet. En öfverflyttning i större skala till reservfonden af eljest för
bolagsstämma disponibla medel, medför nämligen, såsom jag strax skall
närmare utveckla, eu förskjutning af skatteplikten. Jag kommer härmed
in på frågan om den ändring i gällande skatteskala, som bör följa med
den nya anordningen.
Dessförinnan tillåter jag mig nämna några ord om beräkningen
af det kapital — aktie- eller lottkapital samt reservfond —, i förhål¬
lande till hvithet den för beskattningen grundläggande afkastnings-
procenten skall beräknas. Full, för hvart år räknad afkastningsprocent
får naturligen icke beräknas å annat kapital än sådant, som varit till
It
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 109.
bolagets disposition under hela nästföregående år d. v. s. funnits
upptaget i ingående balansräkningen för samma år. Har under året
skett förändring så, att utgående balansräkningen, hvad angår ifråga¬
varande slags kapital, visar belopp, som under- eller öfverstiger mot¬
svarande belopp å ingående balansräkningen, bör man, i analogi med
hvad som är föreskrifvet för beräkningen af inbetaldt aktie- eller
lottkapital, lägga till grund för uppskattning af afkastningsprocenten
medelstorleken af aktie- eller lottkapitalet eller reservfonden. Be¬
träffande sistnämnda fond bör emellertid ett undantag göras. I de
fall där bolagsstämma under nästföregående år vid disposition af då
tillgängliga vinstmedel öfverfört en del af dessa medel till reservfonden,
blir detta visserligen synligt först i utgående balansräkningen. Men
detta är en ren bokföringsfråga och ändrar icke det förhållandet, att
reservfonden till hela det belopp, som återfinnes i sistnämnda balans¬
räkning, varit disponibel i bolagets rörelse. Medel, som i nu angifven
ordning lagts till reservfonden, böra därför få betraktas som om de
återfunnits under samma rubrik redan i ingående balansräkningen.
Jag öfvergår härmed till den utredning, som verkställts i och
för beräkningen af skatteresultatet af eu förändrad skatteskala med
afseende å bolagsbeskattningen.
Visserligen har därvid icke varit tillgänglig någon uppgift om
kapital m. in. rörande samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag
i riket. Med ledning af primäruppgifterna till de statistiska utred¬
ningar angående dylika bolag, som genom aktuarie!! I. Flodströms
försorg verkställts under år 1910, har emellertid åstadkommits ett
tillförlitligt underlag för bedömande af bolagsbeskattningens finansiella
resultat. I fråga om 4,191 bolag, uppdelade i klasser allt efter afkast-
ningsprocentens storlek, föreligger i en tablå (tablå I) redogörelse, utom
för vinst, för inbetaldt kapital, beräknadt efter nu gällande bestämmelser,
samt för nominellt kapital jämte reservfond eller det kapital, i för¬
hållande hvartill skatteprocenten framdeles skulle bestämmas. l)å med
hänsyn till skatteberäkningarna den klassindelning, hvarom jag nyss
talade, visade sig för snäf, skedde i särskild tablå (tablå II) en ytter¬
ligare uppdelning af vissa klasser, som sammanlagdt omfattade 464
bolag, därvid emellertid inräknades ytterligare 4 bolag, som icke före¬
komma i tablå I.
De två tablåerna, tablå II utgörande, såsom antydts, i stort sedt
allenast en specialisering af vissa klasser i tablå I, hafva följande
lydelse:
12
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
Tablå 1.
Inländska aktiebolag’ och solidariska bankbolag:
Å. Bolagen fördelade i vinstklasser efter vinstens förhållande till det
inbetalda kapitalet.
(Preliminär
Vinst
|
i förhållande till kapitalet.
(Inbetaldt kapital.
|
Antal
bolag.
|
Inbetaldt kapital,
kr.
|
Vinst,
kr.
|
Ingen (eller förlust) .............................
|
... 1,065
|
312,410,803
|
|
till och med 4 procent .........................
|
684
|
269,392,734
|
5,970,936
|
öfver 4 t.
|
, o. m. 5 procent.................
|
158
|
61,551,699
|
2,766.172
|
» 5
|
» 6 » .................
|
199
|
74,393,873
|
4,106,307
|
6
|
» 8 » .................
|
366
|
302,052,448
|
20,743,052
|
: 8
|
» 10 » .................
|
... 26S
|
235,125,363
|
21,529,835
|
: 10
|
» 12 » .................
|
...! 238
|
184,336,644
|
20,301,602
|
» 12
|
» 15 » .................
|
266
|
232,873.135
|
31,350,542
|
» 15
|
» 20 » .................
|
259
|
133,541,830
|
23,193,331
|
20
|
» 25 :> ................
|
163
|
59,822,286
|
13,492,110
|
» 25 » 30
|
»
|
................... 113
|
28,824,350
|
7,660.384
|
» 30 » 40
|
»
|
................... 101
|
26,282,18S
|
9,318,035
|
40 » 50
|
»
|
................... 50
|
7,057,015
|
3,055,027
|
» 50 procent .........
|
|
................... 201
|
19,091,198
|
21,116,685
|
|
|
Summa 4,131
|
1,946,755,566
|
184,604,018
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
13
antal, kapital och vinst år 1908.
B. Bolagen fördelade i vinstklasser efter vinstens förhållande till det
nominella kapitalet ökadt med reservfonden.
öfversikt.)
Vinst
|
förhållande till kapitalet. (Nominellt J
|
Antal
|
Nominellt kapital
|
Vinst,
|
|
kapital jämte reservfond).
|
bolag.
|
kr.
|
kr.
|
Ingen
|
(eller förlust) .....
|
|
1.065
|
340.067,610
|
|
till och med 4 procent
|
|
768
|
348.351,018
|
7,725,825
|
öfver
|
4
|
t. o. ro.
|
5 procent ................;
|
189
|
134.237.615
|
6.234.605
|
»
|
5
|
• »
|
6
|
» ................!
|
226
|
149,364,206
|
8,066,761
|
|
6
|
»
|
8
|
» ................
|
394
|
479,418.190
|
32,928.435
|
»
|
8
|
»
|
10
|
» ................
|
320
|
414,908,394
|
36.614,469
|
»
|
10
|
»
|
12
|
» ................
|
253
|
189.435.159
|
20,783,891
|
»
|
12
|
»
|
15
|
» ................!
|
242
|
174,708,593
|
22.338,821
|
»
|
15
|
»
|
20
|
» ................i
|
218
|
66.752.316
|
11.719,604
|
»
|
20
|
»
|
25
|
» ................
|
130
|
59.058,817
|
13.408.965
|
|
25
|
»
|
30
|
» ..............i
|
SO
|
16,082,555
|
4.435,269
|
»
|
30
|
»
|
40
|
» ................
|
77
|
12.526.285
|
4,222,537
|
»
|
40
|
»
|
50
|
» ................!
|
48
|
11,345,832
|
5,267.822
|
»
|
50
|
procent
|
|
..........................1
|
121
|
4,752,056
|
10,857.014
|
|
|
|
|
Summa
|
4.131
|
2,401.008.646
|
184.604,018
|
14
Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 109.
Tablå 11.
Aktiebolag inom vinstgrupperna 12—20 %, fördelade i 2 procentklasser.
B. Bolagen ordnade i vinstklasser efter vinstens (exklusive utskyld»)'j
förhållande till det nominella kapitalet öhadt med reservfonden.
(Preliminär öfversikt.)
Vinst i förhållande till kapitalet.
(Nominellt kapital jämte reservfond).
|
Antal
tolag.
|
Nominellt kapital
jämte reservfond,
kr.
|
Vinst exklusive
utskylder,
kr.
|
Öfver 12 t. o. m. 14 % ......................
|
172
|
150,614,400
|
•
18,852,989 i
|
.. 14 .. 16 „ ......................
|
126
|
38,053,428
|
5,663,601
|
.. 16 ., 18 ........................
|
98
|
26,398,606
|
4,451.790 '
|
., 18 ., 20 „ ........................
|
68
|
29,173,773
|
5,555,901
|
Summa för vinstklasserna 12—20 % nu ..
|
464
|
244,240,207
|
34,524,281
|
Summa för vinstklassema 12—20 %
|
|
|
|
d. ’°\ . 1910 .....................................
|
460
|
241,460,909
|
34,058,425
|
Sålunda nytillkomna ...............................
|
4
|
2,779,298
|
465,856
|
Vid skatteomläggningen hade man nu att tillse, att de i nämnda
tablåer omförmälda bolag, tillhopa 4,135 stycken, komme att lämna
samma skattebidrag, som de hade att utgöra enligt den skatteskala,
som linnes angifven i 20 § i förordningen om inkomst- och förmögen¬
hetsskatt. I händelse häraf är man utan tvifvel berättigad antaga, att
förhållandet blefve ungefärligen detsamma beträffande de bolag, som
icke upptoges i nämnda tablåer.
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
För sådant ändamål har jag låtit göra en uträkning rörande
aktiebolagens och de solidariska bankbolagens inkomstbeskattning
enligt nu gällande bestämmelser.
S Vinsten i förhållande
till grundfonderna.
|
Beskattning af vinst, som i förhållande till
grundfonderna utgör
|
Summa
beskatt-
.
Ullig.
kr.
|
Beskatt¬
ningen i
för¬
hållande
till
vinsten.
7»
|
t. o. in.
5 °,/o.
kr.
|
öfver 5
t. o. m.
10 °/o.
kr.
|
öfver 10
t. o. m.
15 °/o.
kr.
|
öfver 15 °/o.
kr.
|
i
T. o. m. 4 % .
|
|
149,273
|
_
|
_
|
_
|
149,273
|
2.50
|
Öfver 4 t o. m
|
5°,o.....
|
69,154
|
—
|
—
|
—
|
69,154
|
2.50
|
5
|
6 „......
|
92,992
|
13,531
|
—
|
—
|
106,523
|
2.50
|
6
|
8., ......
|
377,566
|
197,415
|
—
|
—
|
574,981
|
2.7 7
|
., 8 „
|
10 .,......
|
293,907
|
342,075
|
-
|
|
635,982
|
2.95
|
10 „
|
is» •
|
230,421
|
322,589
|
84,057
|
—
|
637,067
|
3.14
|
„ 12 „
|
15»......
|
291,091
|
407,528
|
362,845
|
—
|
1,061,464
|
3.39
|
}> 15 t,
|
20 „..... ;
|
166,927
|
233,698
|
300,469
|
173,913
|
875,007
|
3.7 7
|
„ 20 „
|
25 „......
|
74,778
|
104,688
|
134,600
|
248,532
|
562,598
|
4.17
|
25 „
|
SO ......
|
36,030
|
50,443
|
64,855
|
133,520
|
334,848
|
4.3 7
|
.. 30 „
|
40 ........
|
32,853
|
45,994
|
59,135
|
295,063
|
433,645
|
4.6 5
|
.. 40 „
|
so......
|
8,821
|
12,350
|
15,878
|
109,805
|
146,854
|
4.81
|
.. 50% ....
|
.............1
|
23,864
|
33,409
|
42.955
|
1,003.915
|
1,104,143
|
5.23
|
|
Summa!
|
1,847,677
|
1,763,720
|
1,064,794
|
2,015,348
|
6,691,539
|
—
|
Det i tablån angifna skattebelopp 6,691,589 kronor är uträknadt
för de 4,131 bolag, som afses i tablå I. För fullständighetens skull
bör man emellertid äfven taga in i beräkningen de i tablå II nytill¬
komna fyra bolagen. Skatten för dessa bolag, hvilkas sammanlagda
inkomster uppgått till 465,856 kronor, utgår, högt beräknadt, med
fem procent. Räknar man emellertid med denna skatteprocent, skulle
skattebeloppet för dessa fyra bolag utgöra i jämnadt tal 28,292 kronor.
Lägges detta belopp till förstnämnda skattesumma, skulle inkomst¬
skatten för samtliga ifrågakomna bolag under nuvarande förhållanden
uppgå till 6,714,831 kronor.
Den nya skatteskalan för bolagen bör alltså anordnas på sådant
sätt, att nu ifrågakomna bolag' skulle i inkomstskatt lämna minst
6,714,000 kronor. Jag säger minst, ty man får ej förbise, att med den
16
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
nu ifrågasatta anordningen eu något rikligare afsättning till reserv¬
fonderna kan, såsom Riksdagen antydt, komma att göra sig gällande.
För att möta den skatteminskning, som på grund däraf kunde vara
att förvänta, har skatteproeenten satts något högre, än eljest varit
nödigt.
Såsom jag redan erinrat, ligga till grund för nu gällande skatte¬
skala, sådan den finnes utarbetad i 20 § af förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt, bestämmelser, hvarigenom bolagen skulle utgöra
dels två kronor 50 öre (grundtaxan) för hvarje hundratal kronor af
hela den taxerade inkomsten dels ock därutöfver, i mån som afkastnings-
procenten växer, en progressiv skatt, som utgår med en procent för
det belopp af inkomsten, som öfverstiger fem men icke tio procent af
bolagets kapital, med två procent för det belopp af inkomsten, som
öfverstiger tio men icke femton procent af kapitalet, samt med tre
procent för det belopp af inkomsten, som öfverstiger femton procent.
Vid den skatteomläggning, som jag nu går att föreslå, har jag
utgått från en liknande skatteskala, som dock, för vinnande af åsyftadt
skatteresultat, modifierats särskilt med hänsyn till utvidgningen af
det kapital, som blir grundläggande för skatteprogressionen. Såsom
tablå 1 utvisar, skulle afkastningsprocenten, som hittills räknats allenast
å inbetaldt aktie- och lottkapital, genom skatteomläggningen komma
att i genomsnitt räknas på ett med ungefärligen 25 procent förhöjdt
kapital, omfattande nominellt aktie- och lottkapital samt reservfond.
I anslutning härtill har jag ansett, att den proportionella skatten
eller grundtaxan, 2 kronor 50 öre för 100 kronor, borde stanna vid 4
procent afkastning af kapitalet, i följd hvaraf skatteprogressionen skulle
inträda, så snart vinsten öfverstege nämnda afkastningsprocent.
Jag tillåter mig att taga ett exempel för att åskådliggöra på hvad
sätt denna kapitalökning i öfrigt inverkar vid omläggningen af skatte¬
skalan. Ett bolag med inbetaldt aktiekapital om 100,000 kronor och
eu vinst af 8,000 kronor, motsvarande jämnt 8 procent i afkastning,
utgör nu skatt efter en effektiv skatteprocent af 2,so med 224 kronor.
Enligt genomsnittsberäkningen för kapitalökningen skulle bolaget efter
omläggningen få räkna med ett kapital om 125,000 kronor. Då
vinsten är densamma eller 8,000 kronor, sjunker afkastningsprocenten
ned till 6,4. För att skatteresultatet under de skilda förhållandena
skall blifva ett och detsamma, måste efter skatteomläggningen skatte-
procenten 2,so, som nu träffar bolag med en afkastningsprocent af 8,
redan inträda-, när afkastningsprocenten nått 6,4. Af förut angifna skäl
är det emellertid tillrådligt att sätta skatteproeenten ännu något högre.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 109.
Med afseende å den af mig sålunda ifrågasatta nya skatteskalan
jämte det skatteresultat, som däraf vore att förvänta, tillåter jag mig
hänvisa till följande tablå:
Vinsten i
förhållande till
grund- och
reservfonderna.
|
- - - -
Beskattning af vinst, som i förhållande till
grund- och reservfonderna utgör
|
Summa
beskatt¬
ning.
kr.
|
Beskatt¬
ningen i
för¬
hållande!
till
vinsten.
%.
|
t. o. m.
4 %.
kr.
|
öfver 4
t. o. in.
6 %.
kr.
|
öfver 6
t. o. m.
8 »/o.
kr.
|
öfver 8
t. o. m.
10%.
kr.
|
öfver 10
t. o. m.
12 «/o.
kr.
|
öfver 12
t. o. m.
14%.
kr.
|
öfver
14%
kr.
|
T. o. in. 4 °/o
|
|
193,146
|
|
|
|
|
|
|
193,146
|
2.50
|
Öfver 4 t. o. m. 5 %
|
134,238
|
30,279
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
164,517
|
2.64
|
It ^ 5)
|
6 „
|
149,364
|
73,226
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
222,590
|
2.7 G
|
i. 6 „
|
8„
|
479,418
|
335,592
|
166,534
|
—
|
—
|
—
|
—
|
981,544
|
2.98
|
» 8 „
|
10 „
|
414,908
|
290,436
|
331,927
|
153,981
|
—
|
—
|
—
|
1,191,252
|
8.2 5
|
>, 10 „
|
12 „
|
189,435
|
132,604
|
151,548
|
170,492
|
92,019
|
—
|
—
|
736,098
|
3.54
|
O 12 „
|
14»
|
150,614
|
105,430
|
120,491
|
135,553
|
150,614
|
42,860
|
—
|
705,562
|
3.74
|
» M „
|
16 „
|
88,054
|
26,638
|
30,443
|
34,248
|
38,053
|
41,859
|
20,167
|
229,462
|
4.05
|
.. io „
|
18»
|
26,399
|
18,479
|
21,119
|
23,759
|
26,399
|
29,038
|
45,359
|
190,552
|
4.28
|
» 18 „
|
20 „
|
29,174
|
20,422
|
23,339
|
26,256
|
29,174
|
32,091
|
88,294
|
248,750
|
4.48
|
» 20 „
|
25 ,,
|
59,059
|
41,342
|
47,247
|
53,153
|
59,059
|
64,965
|
308,444
|
633,269
|
4.72
|
,, 25 „
|
30 „
|
16,083
|
11,258
|
12,866
|
14,474
|
16,083
|
17,691
|
131,023
|
219,478
|
4.95
|
30 „
|
40 „
|
12,525
|
8,768
|
10,021
|
11,274
|
12,526
|
13,779
|
148,132
|
217,025
|
5.14
|
u 40 „
|
50 „
|
11,346
|
7,942
|
9,077
|
10,211
|
11,346
|
12,480
|
220,764
|
283,166
|
5.38
|
„ 50 °/i>
|
|
4,752
|
3,326
|
3,801
|
4,277
|
4,752
|
5,227
|
611,504
|
637,639
|
5.8 7
|
Summa|l,908,ölöjl,105,74äj 928,413
|
637,678
|
440,025| 259,990
|
l,573,687j6,854,05o|
|
Vid tillämpning af de i sista kolumnen omförmälda skattesatser,
hvilka livar för sig angifva medeltalet skatteprocent för vederbörande
vinstklass, skulle skatteresultatet med bortåt 150,000 kronor öfverstiga
det skatteresultat, som med afseende å ifrågakomma bolag vore att för¬
vänta vid gällande skatteskala.
Med tillkännagifvande att den nya skatteskalan utarbetats i
anslutning till de i sistintagna tablå angifna skattesatser, uppläste
föredragande departementschefen härefter följande förslag till ändrad
lydelse af 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt:
Inkomstskatt af inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag
utgår, om den taxerade inkomsten icke öfverstiger fyra procent af
bolagets kapital, med två kronor femtio öre för hvarje hundratal
kronor af det taxerade beloppet.
Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 69 Höft.
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
Om den taxerade inkomsten öfverstiger fyra procent af bolagets
kapital, utgår, för hvarje fullt hundratal kronor af det taxerade be¬
loppet, inkomstskatten med följande belopp nämligen:
När den taxerade inkomsten
hållande till kapitalet
|
i för-
|
Inkomst-!
skatt
pr 100
kronor
|
När den taxerade inkomsten i
hållande till kapitalet
|
?ör-
|
Inkomst¬
skatt
pr 100
kronor
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
öfverstiger 4 men ej 4Va procent
|
2.55
|
öfverstiger 16V2
|
men
|
ej 17 procent
|
4.2 5
|
»
|
4 V4
|
»
|
4 Va
|
»
|
2.60
|
»
|
17
|
»
|
17/s
|
»
|
4.3 0
|
»
|
4 Va
|
|
43/i
|
»
|
2.65
|
»
|
17V,
|
»
|
18
|
»
|
4.35
|
»
|
43/i
|
»
|
5
|
»
|
2.70
|
|
18
|
|
18 V»
|
|
4.40
|
»
|
5
|
y>
|
5 Va
|
»
|
2.75
|
»
|
18 V,
|
»
|
19
|
|
4.45
|
»
|
5Va
|
»
|
52/s
|
»
|
2.80
|
»
|
19
|
»
|
19 Va
|
»
|
4.50
|
|
5 Va
|
»
|
6
|
»
|
2.8 5
|
y>
|
19Vs
|
»
|
20
|
»
|
4.55
|
»
|
6
|
»
|
6 V3
|
»
|
2.90
|
»
|
20
|
»
|
21
|
»
|
4.60
|
»
|
6V3
|
»
|
6%
|
»
|
2.95
|
»
|
21
|
»
|
22
|
»
|
4.6 5
|
»
|
63/s
|
»
|
7
|
|
3.oo
|
»
|
22
|
»
|
23
|
»
|
4.70
|
»
|
7
|
|
7 V3
|
»
|
3.0 5
|
»
|
23
|
»
|
24
|
»
|
4.75
|
»
|
7 V3
|
»
|
7 Va
|
»
|
3.io
|
»
|
24
|
|
25
|
»
|
4.80
|
»
|
72/3
|
»
|
8
|
»
|
3.15
|
|
25
|
»
|
26
|
»
|
4.85
|
|
8
|
»
|
8Va
|
»
|
3.2 0
|
|
26
|
»
|
27
|
|
4.90
|
»
|
8Vs
|
»
|
8 Vs
|
»
|
3.25
|
»
|
27
|
»
|
28
|
»
|
4.95
|
»
|
82/3
|
»
|
9
|
»
|
3.30
|
»
|
28
|
»
|
29
|
»
|
5.oo
|
»
|
9
|
»
|
9 V3
|
»
|
3.35
|
|
29
|
»
|
30
|
»
|
5.05 1
|
|
9 Vs
|
»
|
O2/.,
|
»
|
3.40
|
»
|
30
|
|
32
|
»
|
5.io
|
»
|
9%
|
»
|
10
|
»
|
3.45
|
»
|
32
|
»
|
34
|
|
5.15
|
»
|
10
|
»
|
101/,
|
»
|
3.50
|
»
|
34
|
»
|
36
|
»
|
5.20 1
|
»
|
10Va
|
»
|
10»/a
|
»
|
3.5 5
|
|
36
|
»
|
38
|
|
5.25
|
»
|
102/3
|
»
|
11
|
»
|
3.60
|
»
|
38
|
»
|
40
|
»
|
5.so
|
»
|
11
|
»
|
11 Vs
|
»
|
3.65
|
»
|
40
|
|
45
|
»
|
5.3 5
|
|
11 Vs
|
»
|
liv,
|
»
|
3.70
|
|
45
|
»
|
50
|
»
|
5.40
|
»
|
H2/a
|
»
|
12
|
|
3.75
|
|
50
|
|
55
|
|
5.45
|
|
12
|
»
|
121
|
|
3.80
|
»
|
55
|
»
|
60
|
»
|
5.50
|
»
|
12Va
|
»
|
13
|
»
|
3.8 5
|
»
|
60
|
|
65
|
»
|
5.5 5
|
»
|
13
|
»
|
13%
|
»
|
3.90
|
»
|
65
|
»
|
75
|
|
5.60
|
»
|
13Va
|
»
|
14
|
|
3.95
|
»
|
75
|
»
|
85
|
»
|
5.65
|
»
|
14
|
|
14 Vs
|
»
|
4.oo
|
»
|
85
|
»
|
90
|
»
|
5.70
|
|
14V2
|
»
|
15
|
|
4.0 5
|
»
|
90
|
»
|
95
|
|
5.75
|
|
15
|
|
151/»
|
»
|
4.io
|
»
|
95
|
»
|
100
|
»
|
5.80
|
»
|
15l/a
|
»
|
16
|
5>
|
4.15
|
»
|
100
|
—
|
—
|
»
|
5.85
|
i
|
16
|
»
|
16 V2
|
|
4.20
|
|
|
|
|
|
|
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
Till kapital, hvarom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lott-
kapitalet som ock reservfonden. Aktie- eller lottkapitalet upptages
till det belopp, som angifvits i ingående balansräkningen för nästföre¬
gående år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått för¬
ändring, till medelstorleken däraf under nämnda år. På samma sätt
förfares vid beräkning af reservfonden, med iakttagande dock att belopp,
som under nästföregående år till följd af bolagsstämmas beslut i fråga
om disposition af bolagets vinst lagts till reservfond, skall betraktas
som om beloppet redan i ingående balansräkningen tillförts samma fond.
Statsrådet hemställde, att Kungl. Maj:t måtte anbefalla kammar¬
rätten att snarast möjligt inkomma med utlåtande öfver det uppgjorda
förslaget samt att för sådant ändamål utdrag af detta protokoll finge
expedieras till kammarrätten.
Denna statsrådets hemställan behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Emil Sundberg.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:i Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:
Vid underdånig föredragning den 27 januari 1911 af ett inom
finansdepartementet upprättadt förslag till ändrad lydelse af 20 § i för¬
ordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt anbefallde Eders Kungl.
Maj:t kammarrätten att inkomma med utlåtande öfver det uppgjorda
förslaget.
Sedan kammarrättens den 16 sistlidne februari afgifna utlåtande
numera inkommit till finansdepartementet, tillåter jag mig anmäla frågan
till Eders Kungl. Maj:ts pröfning.
Såsom Eders Kungl. Maj:t torde erinra sig, innebar förslaget en
omläggning af beskattningen af inländska aktiebolag och solidariska
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
bankbolag. Denna omläggning åsyftar egentligen att vinna en utvidgning'
af begreppet af kapital, i förhållande hvartill inkomst- och i samman¬
hang därmed skatteprocenten skulle räknas. Men då en ändring därut-
innan borde ske utan minskning af den skattesumma, som enligt samma
författning beräknats skola falla å bolagen, är den ifrågasatta skatte¬
omläggningen förenad med en omläggning af själfva skatteskalan.
Kammarrätten har lämnat förslaget i sistnämnda afseende utan erinran,
hvarför jag genast öfvergår till frågan om hvad till kapitalet är att räkna.
På sätt jag vid behandlingen af förslaget den 27 januari 1911
framhöll, skulle skatteprocenten blifva beroende af inkomstens förhållande
till det bolagets kapital, som rubricerades under aktie- eller lottkapital
samt reservfond. Aktie- eller lottkapitalet skulle upptagas till det belopp,
som angifvits i ingående balansräkningen för nästföregående år, eller,
om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring, till medel¬
storleken däraf under samma år. På samma sätt skulle äfven förfaras
vid beräkning af reservfonden. Dock skulle därvid iakttagas, att belopp,
som under nästföregående år till följd af bolagsstämmas beslut i fråga
om disposition af bolagets vinst lagts till reservfond, skulle betraktas,
som om beloppet redan i ingående balansräkningen tillförts samma fond.
Till stöd för sistnämnda bestämmelse anförde jag, att i de fall, då
bolagsstämma under nästföregående år vid disposition af då tillgängliga
vinstmedel öfverfört en del af dessa medel till reservfonden, blefve detta
visserligen synligt först i utgående balansräkningen, men att detta vore
en ren bokföringsfråga och ändrade icke det förhållandet, att reserv¬
fonden till hela det belopp, som återfunnes i sistnämnda balansräkning,
varit disponibel i bolagets rörelse. Medel, som i sålunda angifven ord¬
ning lagts till reservfonden, borde därför få betraktas, som om de åter¬
funnits under samma rubrik i ingående balansräkningen.
Kammarrätten har nu i sitt underdåniga utlåtande ansett sig böra
erinra, att de skäl, som anförts för ifrågavarande bestämmelse, äfven
syntes kunna åberopas med afseende å de fall, då medel öfverförts från
dispositionsfond till reservfond, eller då aktiekapital ökats därigenom,
att dit öfverförts vare sig tillgängliga vinstmedel eller i dispositionsfond
förut placeradt kapital. Därest ifrågavarande specialbestämmelse be¬
funnes vara af den vikt, att dess införande ansåges böra föreslås Riks¬
dagen, kunde alltså enligt kammarrättens mening ifrågasättas, att den¬
samma finge utsträckas äfven till andra sådana fall, hvarom kammar¬
rätten talat.
För egen del finner jag, att, ehuru den specialbestämmelse, som
införts i förslaget, skulle reglera ett ständigt, oftast på grund af lagbud
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.
återkommande förhållande, kammarrättens anmärkning likväl äge fullt
fog-, då äfven i fall, hvarom kammarrätten talar, de till aktiekapital eller
reservfond öfverförda medel stått till bolagets disposition hela ifråga¬
komma år. Lagstadgande för alla dylika olikartade specialfall skulle
emellertid, såsom kammarrätten jämväl synes hafva antydt, icke vara
lämpligt. Jag linner mig alltså böra, med afseende å hvad kammar¬
rätten anfört, hemställa, att omförmälda specialbestämmelse måtte utgå
ur förslaget och detsamma i anledning häraf undergå en mindre omredi¬
gering. I sak medför detta, att ökning af reservfonden liksom ökning
af aktiekapital i fall af förevarande beskaffenhet i skatteafseende räknades
icke från årets början utan från dag, då öfverföringen till reservfond
eller aktiekapital ägde rum, således väl i allmänhet från tiden för ordi¬
narie bolagsstämma. Det blefve alltså, på sätt förslaget i öfrigt stadgar,
medelstorleken af den eller de ökade fonderna, som lades till grund vid
beräkningen af det kapital, hvarefter inkomst- och skatteprocenten
bestämmes.
Sedan departementschefen härefter uppläst ett i anslutning till
hvad han sålunda anfört jämkadt förslag till ändrad lydelse af 20 § i
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, fortsatte departements¬
chefen vidare.
Efter det att taxeringsarbetet innevarande år påbörjats, bär min upp¬
märksamhet blifvit fäst å en lucka i den nu gällande förordningen om in¬
komst- och förmögenhetsskatt. Jag syftar därvid på bestämmelserna om
efterbeskattning. Dessa bestämmelser, sådana de formulerats i gällande
förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt, äro nämligen af den lydelse,
att det torde kunna ifrågasättas, huruvida de kunna tillämpas å äldre
förhållanden. Efterbeskattningen afser, att, då på grund af skattskyldigs
egen underlåtenhet eller förbiseende vid fullgörande af deklarations¬
skyldigheten inkomst eller förmögenhet lämnats otaxerad eller blifvit
för lågt taxerad, taxeringsmyndighet skall äga att, när rätta förhållandet
inom viss bestämd tid kommer i dagen, genom taxering påföra den
skattskyldig^ inkomst- och förmögenhetsskatt till belopp, som genom
hans förvållande undandragits staten. Att vid dylik taxering med
afseende å år, då inkomst- och förmögenhetsskatten ännu ej funnits
till, utmäta skattebeloppet efter grunderna för nämnda skatt låter sig
i många fall icke göra och är under alla förhållanden icke afsedt.
Efterbeskattningen bör nämligen bedömas efter de stadganden i fråga
om skattskyldigheten, som gälde det år, eftertaxeringen afser. Huruvida
de nu gällande bestämmelserna, som hänföra sig till inkomst- och
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109. 23
förmögenhetsskatten, af taxeringsmyndigheterna kunna anses tillämpliga
för utmätning af inkomstskatt enligt äldre, redan npphäfda författningar,
torde måhända kunna dragas i tvifvelsmål. För att klargöra lagstift¬
ningens ställning till denna fråga och då ju ingen anledning förefinnes
att på grund af den nya skatteförfattningens tillkomst stänga vägen
för efterbeskattning, där sådan skolat äga rum enligt äldre författ¬
ningar, synes det mig lämpligt, att en förklaring vinnes i syfte att
fastslå, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år före år 1911,
beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant hänseende gifna
bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser. En sådan för¬
klaring skall enligt sakens natur utan särskild föreskrift komma att
omedelbarligen lända till efterrättelse.
I anslutning till hvad jag sålunda anfört hemställer jag i under¬
dånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå
Riksdagen,
dels att besluta att 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om
inkomst- och förmögenhetsskatt skall från och med år 1912 erhålla den
förändrade lydelse, det förut i dag upplästa förslaget utvisar,
dels ock förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år
före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant
hänseende gifna bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Magt Konungen bifalla,
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse, bilagan litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
OJof Ljungberg.