Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
1
Nr 108.
Kungl. Maj;ts nådiga proposition angående anläggande af
ett statens kraftverk vid Ålfkarleby; gifven Stockholms
slott den 3 mars 1911.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
dels för anläggande af ett statens kraftverk vid Ålfkarleby bevilja
ett anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912 anvisa ett belopp af
3,450,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911
af tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,650,000 kronor;
dels ock för möjliggörande af berörda anläggning medgifva, att
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Söderfors bruks aktiebolag
och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, å andra sidan, må afslutas
aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett berörda statsrådsprotokoll
bilagdt, af bolagen undertecknadt aftal.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hugo Hamilton.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Häft. (Nr 108.)
1
2
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.
Anläggande
af ett sta¬
tens kraft¬
verk vid
Älfkarleby.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 3
mars 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstierna,
Svvartz,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
I nådigt bref den 18 januari 1908 anbefallde Eders Kungl. Maj:t
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att påbörja utredning-
rörande anläggande för statens räkning af en elektrisk kraftstation för
användande åt den staten tillhörande vattenkraften i Ålfkarleby vattenfall.
Med anledning häraf lät samma styrelse under år 1908 utföra terräng¬
undersökningar å platsen samt vissa andra utredningsarbeten. Sedan
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk med utgången af nyss
nämnda år upphört, öfvertogs ärendets behandling af den nyinrättade
vattenfallsstyrelsen.
Utredningsarbetet, som alltsedan dess pågått, har nu fortskridit så
långt, att vattenfallsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 15 december
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108. 3
1910 framlagt ett fullständigt förslag till anläggning af ett statens
kraftverk vid Ålfkarleby. Aftryck af denna skrifvelse torde såsom bi¬
laga få fogas vid detta protokoll.
Efter det kammarkollegium, på grund af nådig remiss, den 31
januari 1911 afgifvit utlåtande i ärendet, får jag nu i underdånighet
underställa förslaget Eders Kungl. Maj :ts pröfning.
Älfkarlebyfallen bildas af Dalälfven omkring 8 kilometer söder om älf-
vens utlopp i hafvet och delas af Flakön och Laxön i tre grenar, från
öster till väster benämnda Storfallet, Mellanfallet och Kungsådregrenen.
Dessa tre grenar förena sig åter strax ofvanför den s. k. Carl XIII:s
bro. Sedan vattnet passerat denna, inträder relativt lugnvatten, som
med undantag för några mindre stråk fortsätter ned till hafvet. Den
vid Älfkarlebyfallen samlade fallhöjden är vid lågvatten omkring 15
meter. Fallhöjden från fallens nedre vattenyta till hafvet växlar med
olika vattenstånd i hafvet mellan omkring 6,5 meter och 1,5 meter men
är i medeltal omkring 3,0 meter.
Ofvanför Älfkarlebyfallen bildar älfven på den omkring 4 kilometer
långa närmast belägna sträckan dels den omkring 1,75 meter höga Stall¬
forsen, hvars båda stränder anses innehafvas af Söderfors bruks aktie¬
bolag, dels den omkring 1,5 meter höga Nygårdsforsen, hvars högra
eller östra strand äges af staten, medan den vänstra anses innehafvas
af nämnda aktiebolag. Ofvanför Nygårdsforsen är den omkring 8,7
meter höga Lanforsen belägen. Stränderna å ömse sidor om densamma
anses innehafvas af Sandvikens järnverks aktiebolag.
Frågan om tillgodogörande i större utsträckning af statens vatten¬
kraft i Älfkarlebyfallen väcktes 1893, då Kungl. Maj:t den 19 maj
förordnade, att, innan beslut fattades rörande den framtida disposi¬
tionen af Älfkarleby kungsgård med tillhörande kvarn och fiskeu,
utredning skulle genom sakkunniga män äga rum i fråga om lämp¬
ligaste sättet för ett dylikt tillgodogörande. På grund häraf upp¬
drog dåvarande chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndi¬
gande den 9 mars 1894 åt majoren C. P. W. Gagner att afgifva för¬
slag i ämnet. Sedan Gagner med anledning häraf uppgjort ett förslag,
för hvars innebörd vattenfallsstyrelsen i sin skrifvelse redogjort (sid. 35),
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit utlåtande och därvid
ifrågasatt viss modifikation i Gagners förslag, remitterades ärendet till
vattenfallskommittén, som afgaf sitt yttrande den 31 december 1900.
Kommittén hade genom dåvarande civilingenjören J. G. Richert upp-
Fallens läge.
Historik.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
gjort tre särskilda alternativ för kraftens utnyttjande. Enligt alterna¬
tiv 2, som förordades af kommittén, skulle anordnas en öppen tillopps-
kanal till kraftstationen, som förlagts nedanför Carl XIII:s bro på Söder¬
fors bruks aktiebolag tillhörig mark. Detta förslags utförande nöd¬
vändiggjorde emellertid, att uppgörelse träffades med Söderfors bruks
aktiebolag såsom ägare af mark på östra stranden.
Med anledning häraf föreslog Ivungl. Maj:t i proposition till Riks¬
dagen den 30 mars 1906, att öfverenskommelse skulle träffas mellan
kronan och Söderfors bruks aktiebolag angående byte af viss mark
vid Ålfkarleby, hvilken proposition af Riksdagen godkändes. Ett min¬
dre väsentligt tillägg i detta beslut gjordes af 1907 års Riksdag. Genom
ifrågavarande uppgörelse är kronan ägare af hela den del af östra stran¬
den, som behöfver tagas i anspråk för kraftverkets byggnader, under
det att på västra stranden ett mindre strandområde, som kräfves för
landfäste till damm öfver den västligaste älfgrenen eller kungsådre-
grenen, fortfarande anses vara i enskild besittning. Dessutom inne-
hafvas, såsom sedermera skall närmare omförmälas, vissa strandområden
på västra stranden invid Carl XIII:s bro liksom ock vissa strandområden
ofvanför och nedanför fallen af enskilda.
Ålfkarlebyfallens väl belägna och lätt uttagbara vattenkraft är
gifvetvis särdeles begärlig såväl för de städer och orter som för de
industrier och andra afnämare, hvillca ligga inom måttligt afstånd från
denna stora kraftkälla. Redan den 27 juli 1893 inlämnade Gäfle stads¬
fullmäktige underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida och på hvilka
villkor Gäfle stad kunde förvärfva den kronans egendom, hvartill Ålf¬
karleby vattenfall och fiske höra. Den 31 mars 1897 ingåfvo herrar
Tamm, Frmnckel med flera underdånig begäran att få arrendera fallen,
och den 20 juni 1898 inlämnade styrelsen för Stockholms gasverk
underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida Kung!. Maj:t vore be¬
nägen underhandla med Stockholms stad om försäljning eller utarren¬
dering af fallen. Sedermera hafva Gäfle stadsfullmäktige den 24 sep¬
tember 1907 och Uppsala stadsfullmäktige den 18 oktober samma år
ingifvit underdåniga framställningar om arrendering af elektrisk energi
från ett blifvande statens kraftverk vid Ålfkarleby.
Det har äfven varit ifrågasatt att använda vattenkraft från Ålf¬
karleby till alstrande af elektrisk energi för drifvande af statens järn¬
vägar. I det underdåniga yttrande, som järnvägsstyrelsen den 27 no¬
vember 1908 afgifvit öfver stadsfullmäktiges i Gäfle och Uppsala sist-
berörda framställningar, har järnvägsstyrelsen emellertid förklarat, att
styrelsen icke tänkt sig ifrågasätta elektrisk drift under den närmare
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
o
framtiden å __ någon af de bandelar, som lämpligen kunna drifvas med
kraft från Ålfkarlebvfallen, ocli att järnvägsstyrelsen fördenskull icke
hade något att erinra mot Ålfkarlebyfallens utbyggande genom vatten¬
fallsstyrelsens försorg för distribuering af elektrisk energi till enskilda
förbrukare. Järnvägsstyrelsen förutsatte dock därvid, att, om sådant
framdeles skulle visa sig önskvärdt eller behöfligt, eu del af den dispo¬
nibla energien skulle kunna få påräknas för statens järnvägsdrift.
Vattenfallsstyrelsens förslag innebär, såsom redan nämnts, att Ålf- vattenfalls-
karleby vattenfall skall af kronan själf bebyggas. Härför tala, enligt 5^™j*ens
styrelsens mening, fallens läge och storlek, och på sådant sätt skulle °rs °9
staten bäst kunna skörda de direkta och indirekta frukterna af denna
stora naturrikedoms nyttiggörande och i vidsträcktaste mån tillgodose
det allmännas intressen.
Vid kraftverkets planläggning har det gifvetvis från början fallit i Kraftverkets
ögonen, att afsevärda fördelar skulle vinnas, om man kunde uttaga I)lanläggaing'
ej allenast den fallhöjd, som är samlad vid Ålfkarleby, utan äfven den,
som finnes i de ofvanför belägna Stall- och Nygårdsforsarna. Eu
dylik indämning af småforsarna ofvanför Ålfkarleby fal len afsågs äfven
i en utredning rörande tillgodogörande af vattenkraften vid Ålfkarleby,
som aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån på uppdrag af järnvägsstyrelsen
år 1907 verkställt. Utom att endast på sådant sätt dessa mindre
forsar kunna på lämpligt sätt ekonomiskt tillgodogöras, hvilket ur
nationalekonomisk synpunkt gifvetvis är ett önskemål, så medför, på¬
pekar vattenfallsstyrelsen, deras indämning för Ålfkarleby kraftverk
direkta tekniska och ekonomiska fördelar. Dels tjänar den sålunda er¬
hållna bassängen mellan Ålfkarleby och Lanforsen som lämpligt maga¬
sin för en växlande aftappning under dygnets olika delar, hvarigenom
de alltid uppstående växlingarna i energiförbrukningen kunna i viss mån
tillgodoses och vatten sålunda sparas, dels minskar småforsarnas in¬
dämning i betydlig mån risken för iskrafning, som just uppstår eller
befordras i dylika grunda forssträckor, där vattnets olika lager komma
i intim beröring med luften.
Stallforsen och halfva Nygårdsforsen innehafvas emellertid för när¬
varande af Söderfors bruks aktiebolag, och en indämning af ifråga¬
varande forsar kan därför enligt nu gällande lagstiftning icke ske utan
frivillig öfverenskommelse med detta bolag.
Rörande äganderättsförhållandena till vattenområdet å nu ifråga- iganderätts-
varande sträcka af Dalälfven har landtmäteristyrelsen på begäran af förh&uandena.
vattenfallsstyrelsen verkställt utredning.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Stränderna å förevarande sträcka af älfven hafva förut tillhört Ålf-
karleby västra kronoallmänning, af hvilken största delen upplåtits till
Ålfkarleö bruk, numera tillhörigt Söderfors bruks aktiebolag, eller till
Ostanå och Västanå med flera byar. De öfverlåtelser, genom hvilka
kronan frånhändt sig vattenområden utmed Dalälfven, hafva emellertid
ägt rum på olika villkor.
Vattenfallsstyrelsen har i sin skrifvelse (sid. 38—41) lämnat en redo¬
görelse för resultatet af de verkställda undersökningarna. Af denna
redogörelse framgår, att östra stranden af Nygårdsforsen ostridigt till¬
hör kronan, medan västra stranden af samma fors äfvensom stränderna
å ömse sidor om Stallforsen innehafvas af Söderfors braks aktiebolag.
Bolaget påstår sig vara ägare jämväl till vattnet utanför dessa stränder,
medan kronan för sin del gör anspråk på denna vattenrätt jämte utmål
för dess tillgodogörande.
Beträffande Ålfkarlebyfallen är kronan ostridigt ägare till hela
östra stranden jämte öarna i älfven, Flakön och Laxön, med därtill
hörande vattenrätt äfvensom till större delen af västra stranden. A eu
sträcka af ungefär 200 meter ofvanför och omkring 500 meter nedanför
Carl XIII:s bro tillhör emellertid stranden, enligt år 1825 fastställdt stor¬
skifte å Kalfhagen Sveden under Västanå by, åtta under Ålfkarleö bruk
lydande hemman i Västanå. På en längd af omkring 150 meter å ömse
sidor om Carl XIII:s bro utgör älfstranden för Västanå by en sam¬
fällighet, i hvilken kronan äger del för vissa hemman. Vattenrätten
utanför dessa i enskild besittning varande strandområden är af tvistig
natur. Den representerar dock endast en ringa bråkdel af vatten¬
kraften i fallen.
Kronans anspråk på den omstridda vattenrätten i Stall- och Ny-
gårdsforsarna äro till hufvudsaklig del grundade därpå, att i de skatte¬
bref, genom hvilka strandfastigheterna utmed forsarna frånhändts kro¬
nan, inryckts bestämmelse om att försäljningen ägde ram med de för¬
behåll, som blifvit stadgade och förordnade i Kungl. Maj:ts nådiga bref
den 28 december 1822 och kammarkollegii i anledning däraf under den
24 januari 1823 utfärdade kungörelse angående, vissa föreskrifter till
förekommande af den skada, som i odlingsväg förorsakas genom upp¬
dämningar för fisken och vattenverk in. m. I nämnda nådiga bref och
kungörelse stadgas, att strömfall å kronohemmans eller annan krono-
jords områden, hvilka till farleders öppnande, sjöars eller kärrs uttork-
ning, ofvanför belägna ägors befrielse från öfversvämningar »med mera
dylikt» kunna för den däraf härflytande allmänna nytta för landet i
framtiden behöfva användas, icke få genom skatteköp kronan afhändas
utan hennes ägande dispositionsrätt däraf alltid henne i sådant afseende
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
därvid förbehållas likasom ett utmål närmast omkring strömfallet af ett
två till tre tunnland jord för att vid förekommande behof jämväl kunna
användas, dock med rätt för åborna att sådana strömfall äfvensom jorden
emellertid begagna, likväl utan rättighet vid de tillfällen, då de af före-
nämnda skäl behöfvas, undfå annan ersättning än för därvid uppförda
|y§s'riader, såvida Kungl. Maj:t icke skulle vid särskilda förhållanden
hnna skäligt förordna, att någon ersättning därutöfver må dem beviljas;
och skulle, när strömfallet är särskildt skattlagdt äfvensom när den
jord, som därvid afstås, i hemmanets skattläggning ingått, motsvarande
minskning i hemmanets ränta meddelas.
Såsom af vattenfallsstyrelsens skrifvelse närmare framgår, hafva
äfven andra grunder åberopats för kronans rätt till dessa forsar.
Söderfors bruks aktiebolag är af naturliga skäl icke villigt att utan
vidare erkänna _ riktigheten af kronans anspråk, hvarför äganderätts-
frågan nödvändigtvis måste afgöras af domstol. Vattenfallsstyrelsen
påpekar emellertid, att en dylik rättegång lär kräfva afsevärd tid, och
att det torde vara synnerligen betänkligt att så länge uppskjuta fallens
tillgodogörande, hvilket i intresserade kretsar under många år ifrigt
afvaktats. ö
Därjämte kan vara tänkbart, att kammarkollegii kungörelse den 24
januari 1823 af domstolarna tolkas så, att kraftuDagning icke ino-år
bland de ändamål, för hvilka kronan förbehållit sig att återtaga ström¬
fallen, och kronan alltså visserligen tillerkännes äganderätten till ifråga¬
varande . delar af vattenområdet, men besittningsrätten eller nyttjande-
rätten till samma delar tilldömes den andra parten, intill dess vattnet
behöfver af kronan användas för annat ändamål än kraftuttagning.
Intet vore då att vinna genom att afvakta rättstvistens slutförande,
otyrelsen anser därför allt tala för, att staten bör tillgodogöra sig Ålf-
karlebyfallens vattenkraft utan att invänta domen i ifrågavarande tvist.
Vattenfallsstyrelsen påpekar, att detta möjligen skulle kunna ske
på. så sätt, att endast den vid själfva Ålfkarlebyfallen befintliga fall¬
höjden uttoges och att Stall- och Nygårdsforsarna sålunda lämnades
obebyggda. Men i betraktande af att kronan redan besitter halfva
-Nygård sfor sen och att öfriga delar måhända komma att tillvinnas kro¬
nan, borde anläggningen i allt fall göras så, att småforsarna sedermera
kunna mdämmas och nyttiggöras vid Ålfkarleby kraftverk. Härför
krafves emellertid vidtagandet af åtskilliga anordningar, som afsevärdt
fördyra anläggningen. För öfrigt disponerar kronan icke öfver det
område å västra stranden, där dammen öfver kungsådregrenen skall
fästas, och ej heller öfver västra stranden å ömse sidor om Carl XIILs
bro. Vattenfallsstyrelsen anser därför vara tvifvelaktigt, huruvida ens
Aftal med
Söderfors
Ibruks aktie¬
bolag och
Stora Kop¬
parbergs
bergslags
aktiebolag.
Det allmännas
intressen.
Yattenf öring.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
detta alternativ är möjligt att genomföra med nuvarande lagstiftning
utan öfverenskommelse med respektive strandägare.
Under sådana förhållanden har vattenfallsstyrelsen ansett ändamåls¬
enligt att söka träffa uppgörelse med innehafvaren till de af kronan
icke disponerade vatten- och strandområdena, som beröras af företaget.
Styrelsen har därför upptagit underhandlingar med Söderfors bruks
aktiebolag, som redan förut disponerat den ojämförligt största delen af
dessa områden och som äfven numera med styrelsens göda minne skaffat
sig förfoganderätt öfver de delar af Västanå bys samfällighet å västra
stranden intill Carl XlII:s bro, hvilka icke tillkomma kronan såsom
ägare af Ålfkarleby kungsgård och ecklesiastika hemman.
Dessa underhandlingar hafva resulterat i ett aftal, som underteck¬
nats af Söderfors bruks aktiebolag och Störa Kopparbergs bergslags
aktiebolag och som är för dessa bolag bindande, så vidt det af Eders
Kungl. Maj:t och kronan antages före den 1 juli 1911. Detta aftal
torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.
För aftalets hufvudsakliga innehåll blir jag i tillfälle att senare
redogöra.
Beträffande det allmännas intressen i Daläfven vid Ålfkarleby har
vattenfallsstyrelsen i sin skrifvelse lämnat en närmare redogörelse (sid.
46—48), till hvilken jag torde få hänvisa.
Vattenfallsstyrelsen har vidare (sid. 48—53) redogjort för de vatten-
ståndsobservationer och vattenmängdsmätningar, som ägt rum vid Ålf¬
karleby, samt möjligheterna af en fullständig reglering af Dalälfven,
omfattande reglering af nederbördsområdena, tillhörande såväl Öster-
Dalälfven och Väster-Dalälfven som Dalälfven nedanför de båda käll-
flodernas förening vid Djurås.
Med stöd af dessa utredningar har vattenfallsstyrelsen angifvit föl¬
jande siffror å Dalälfvens lågvattenföring vid Ålfkarleby:
L ågvattenmängd,
j>
5>
»
|
Normala år.
|
Except. torrår.
|
|
sm3
|
sm3
|
oreglerad..........................................
|
100
|
80
|
efter Siljans reglering.................
efter Öster-Dalälfvens fullstän¬
|
150
|
no
|
diga reglering ...........................
efter fullständig reglering af hela
|
175
|
120
|
vattendraget ..............................
|
200
|
135
|
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 108. 9
Dessa siffror afse den totala vattenföringen i älfven, således inklu¬
sive den för flottning, fiske in. m. erforderliga vattenmängden.
Högvattenföringen liar vid 1860 års ovanligt stora flod beräknats
till maximalt 2,100 sm3. Under normala år är högvattenföringen högst
omkring 1,300 sm3.
Genom att medelst en dammbyggnad omedelbart ofvanför Ålfkarle-
byfallen indämma Stall- och Nygårdsforsarna erhålles, enligt hvad vatten¬
fallsstyrelsen vidare upplyser, ett magasin af omkring 1,1 kvadratkilo¬
meters area, hvaraf omkring 0,4 kvadratkilometer ofvanför Nygårds-
forsen.
Efter upprensning af Nygårdsforsen enligt vissa af styrelsen an-
gifna sektioner erhålles vid 1 meters tappningshöjd vid dammen ett
regleringsmagasin af omkring 900,000 in3, hvilket magasin är tillräck¬
ligt att under 12 timmar tappa 21 sm3
8 » » 31 ))
6 » »42 »
Ökas tappningshöjden vid dammen till omkring 2,o meter, erhålles
ett regleringsmagasin af omkring 1,500,000 m3, hvilket magasin är till¬
räckligt att under 12 timmar tappa 35 sm3
» 8 » » 52 »
» 6 )> »70 »
Ehuru en tappningshöjd af 2 meter vid dammen under svåra is¬
förhållanden måhända icke kan uppnås, torde man dock genom indäm¬
ning af Stall- och Nygårdsforsarna kunna påräkna att under omkring
6—8 timmar öka tappningen vid Ålfkarleby med 30 å 50 sm3.
Kraftförbrukarna kunna med hänsyn till den garanti, de kräfva
beträffande oafbruten drift, indelas i följande två hufvudklasser, näm¬
ligen:
Klass I. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under
dygnet, hvilka måste hafva kraften disponibel hela året, exempelvis
industrier för helfabrikat, elektricitetsverk för kommuner, valsverk o. d.
Klass II. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under
dygnet, hvilka kunna nöja sig med den under en del af året, exempel¬
vis normalt 9 månader, disponibla kraften, till exempel kemiska indu¬
strier.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 68 Höft.
Varierande
dygnstapp-
ning.
För kraftver¬
ket användbar
vattenmängd.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 108.
Anordningar
för kraftens
uttagande.
Under 50-årsperioden 1858—1908 har en vattenmängd af 200 sm3
kunnat påräknas under i medeltal 9 månader för år. Under det ovan¬
ligt torra året 1880 fanns dock denna vattenföring disponibel endast
47-’ månader, men har under öfriga år varit disponibel minst 6 måna¬
der af året. Under det ovanligt vattenrika året 1873 var under hela
året vattenföringen större än 200 sm3.
På grund af de upplysningar, som vattenfallsstyrelsen sökt inhämta
angående behofvet hos de kraftförbrukare, som sannolikt kunna påräk¬
nas vid Älfkarleby, har vattenfallsstyrelsen ansett sannolikt, att ett kraft¬
verk vid Älfkarleby äfven utan hänsyn till Dalälfvens reglering bör
kunna till abonnenter af klass I och II sälja det effektbelopp, som mot¬
svarar en vattenföring af 200 sm3 jämte den ökning i effektbelopp, som
vinnes genom variabel tappning. Då vidare efter fullständig reglering af
Dalälfven, enligt hvad förut sagts, den disponibla vattenmängden be¬
räknats till omkring 200 sm3 under normala år och till omkring 135
sm3 under exceptionellt vattenfattiga år, har vattenfallsstyrelsen ansett,
att ett kraftverk vid Älfkarleby i alla händelser icke bör planeras för
mindre vattenförbrukning än 200 sm5, hvartill kommer en varierande
dygnstappning af ytterligare omkring 50 sm3. Kraftverket har därför
planlagts för en vattenförbrukning af omkring 250 sm3.
Skulle det ofvanför Lanforsen belägna magasinet framdeles kunna
fritt disponeras för gemensam drift af kraftverk vid såväl Älfkarleby
som vid Lanforsen, skulle en afsevärdt större utbyggnad möjligen
kunna blifva önsklig, om man företrädesvis lade an på att sälja kraft
till kommuner och andra förbrukare med stor belastning under en kort
tid af dygnet. För tillgodoseende af dessa utvecklingsmöjligheter har
kraftverket dessutom anordnats så, att det framdeles kan ytterligare
utvidgas.
På grund af de tidigare utredningarna har vattenfallsstyrelsen kon¬
centrerat sitt arbete på åstadkommande af ett förslag till kraftverk i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af vattenfallskommittén för¬
ordade alternativ 2 och den af aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån år
1907 verkställda utredning men har därvid vidtagit de ändringar, som
betingas af de tekniska framstegen sedan dess och som i öfrigt vid
förslagets närmare utarbetande befunnits lämpliga. Enligt detta alternativ
förlägges maskinhuset invid nedre vattenytan intill Carl XIII:s bro och
vattnet ledes dit genom en öppen tilloppskanal med utgångspunkt vid
sidan om Storfallets öfre nacke.
Emellertid har, enligt hvad vattenfallsstyrelsen meddelar, under ett
senare skede af frågans behandling tanken väckts på en ytterligare
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
11
bearbetning af vattenfallskommitténs alternativ 1, enligt hvilket maskin¬
huset är beläget vid öfre forsnacken och afloppsvattnet i tunnlar ledes
till älfven nedanför Carl XIII:s bro. Det har nämligen visat sig möj¬
ligt att äfven i detta fall anordna turbiner med liggande axlar och
sålunda undvika olägenheten med den vertikala uppställning af turbi¬
nerna, hvilken afsågs i vattenfallskommitténs alternativ 1. Genom den
öppna tilloppskanalens ersättande med tunnlar och därmed samman¬
hängande ändring i öfriga anordningar skulle kunna vinnas en viss be¬
sparing i anläggningskostnaden, men å andra sidan uppstå vissa olägen¬
heter, som styrelsen ännu icke hunnit tillräckligt noga värdesätta, i
synnerhet som alternativets utförbarhet är beroende på en närmare
undersökning på platsen af bergartens beskaffenhet. Styrelsen förut¬
sätter emellertid, att styrelsen kan hafva frihet vidtaga en dylik ändring
i verkets planläggning, om den efter närmare undersökning skulle be¬
finnas ändamålsenlig.
Det nu framlagda förslaget omfattar i hufvudsak följande anord¬
ningar.
I forsnacken ofvanför Alfkarlebyfallet anordnas eu dammbyggnad i
bruten linje tvärs öfver älfvens tre grenar. Från den ofvanför dammen
bildade bassängen ledes vattnet genom en omkring 250 meter lång till-
loppskanal till kraftstationen, förlagd å högra stranden strax nedanför
den befintliga landsvägsbron öfver älfven. Nedanför kraftstationen upp¬
rensas en kort afloppskanal ut i älfven. Landsvägen omlägges på en
sträcka af omkring 280 meter från Carl XIII:s bro och korsar tillopps-
kanalen vid dess öfre ända medels en bro. I samband med denna bro
anordnas ett kanalintag, som kan afstängas med luckor af Stoneys typ.
Förslaget afser att vid lägre vattenföringar uppdämma vattenytan
vid dammen till samma höjd som motsvarande vattenyta vid Lanforsens
nedre gräns, dock minskad med fallförlusten mellan denna gräns och
dammen.
För fiskens gång har föreslagits att upprensa en fiskvåg i botten
af kungsådregrenen samt att anordna en fisktrappa förbi dammen enligt
de bestämmelser, som framdeles i laga ordning kunna komma att före-
skrifvas.
Med de anordningar, som föreslagits och för hvilka vattenfalls¬
styrelsen närmare redogjort (sid. 55—62), skulle den mot en vattenför¬
brukning af 250 sm3 svarande effekten, för hvilken ett kraftverk vid
Alfkarleby lämpligen ansetts böra planeras, utgöra i rundt tal omkring
45,000 turbinhästkrafter.
12
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Maskinenhe¬
ternas storlek.
Maskinhuset.
Vid bestämmandet af maskinenheternas antal och storlek är, anför
vattenfallsstyrelsen, att märka, att ju större och följaktligen färre en¬
heter väljas, desto mindre blifva i stort sedt såväl anläggnings- som under¬
hållskostnaderna för installerad kilowatt. A andra sidan ökas den erfor¬
derliga reservens storlek ju färre och större enheter, som användas. Äfven
med hänsyn till bekvämare distribution till olika kraftförbrukare är det
önskligt, att antalet enheter ej blir för litet. Efter en ingående utred¬
ning af dessa faktorer har kraftverket planlagts för fem större enheter
om normalt 9,000 hästkrafter jämte två mindre magnetiseringsenheter
om hvardera 450 hästkrafter. Dessutom har såsom reserv för magne-
tiseringsenheten anordnats en särskild motorgenerator. Resultatet af
kommande uppgörelser om leveranser af elektrisk energi kan dock
påkalla en modifikation af detta program.
Maskinhuset består af en generatorsal, i hvilkens ena ända är an¬
ordnad en balkong med samtliga manövreringsanordningar. Högspän-
ningsinstrumentering och transformatorer m. m. äro förlagda i en med
maskinhuset sammanbyggd flygel. Dessutom inrymmas i byggnaden
särskilda kontorsrum, reparationsrum m. in.
Beträffande byggnadsanordningarna anmärker vattenfallsstyrelsen för¬
öfrigt, att, ehuru berggrunden i sjkifva forsen och flerstädes längs strän¬
derna sticker upp i dagen, ligger densamma på andra ställen djupt
under det ofvanför liggande fina sandlagrets yta. Af styrelsen verk¬
ställda borrningar hafva sålunda visat, att, om den fördämning af fin
sand, som nu begränsar älfven ofvanför fallet öster om det föreslagna
kanalintaget, skulle genomskäras, komme Ålfkarlebyfallen möjligen att
försvinna och andra forsar och fall uppstå i likhet med hvad som på
sin tid inträffat med Döda fallet i Indalsälfven. För att förhindra en
dylik utskärning från tilloppskanalen har från turbinsumparna, hvilka
helt och hållet hvila på berg, anordnats ned till berget gående murar
längs större delen af denna kanal ända fram till den förut nämnda
föreslagna njm landsvägsbron, ofvanför hvilken faran för utskärning är
utesluten.
Kraftverket kan, i händelse så framdeles skulle visa sig önskligt,
lätt utvidgas, genom att generatorsalen förlänges och nya turbinaggregat
anordnas på andra sidan om magnetiseringsmaskinerna. Vid utvidg¬
ningen kan tilloppskanalen bibehållas oförändrad, ehuruväl fallförlusten
då något ökas. Vattnet ledes till de nya turbinkamrarna genom en
öppning i muren närmast det redan utbyggda maskinhuset, hvilken öpp¬
ning tillsvidare afstänges medels armerade betongplattor eller dylikt.
Kung Maj:Is Nåd. Proposition Nr 108. 13
Då de för utvidgningen erforderliga sprängningarna komma på relativt
stort afstånd från de redan färdiga byggnaderna, behöfva desamma ej
nu verkställas utan kunna utföras framdeles vid behof.
Maskiner för det nu föreslagna kraftverket behöfva ej installeras
annat än i mån af behof. Till en början föreslås att två enheter jämte
en reservenhet uppsättas.
Anläggningskostnaderna hafva beräknats sålunda:
För lista byggnadsstadiet för 18,000 turbinhkr. + reserv,
med utvecklingsmöjlighet till 45,000 turbinhkr. + reserv.
a) Vattenbyggnader för kraft¬
verket :
Dammbyggnad........................ 1,290,000: —
Tilloppskanal med kanalintag 1,145,000: —
Maskin- och ställverkshus... 2,200,000: —-
Afloppskanal ........................... 350,000: — 4,985,000: —
b) Husbyggnader:
Permanenta husbyggnader... 200,000: —
Provisoriska » ... 150,000: —
Provisorisk kraftstation......... 150,000: —
c) Spåranordningar, vägar, pla¬
neringar o. d...................... 250,000: —
Skadeersättningar, markför-
värf och anordningar för
fiske ..................................... 150,000: —
d) Administration och oförut¬
sedda utgifter omkring
15 % .................................................................
e) Turbiner 3 st. större enhe¬
ter och 2 st. mindre......... 330,000: —
Uppsättning och diverse 70,000: —
f) Elektrisk utrustning ................................................................ 1,100,000: —
För 2:dra byggnadsstadiet för 27,000 turbinhkr. + reserv.
Ytterligare
g) turbin 1 st............................... 100,000: —
Uppsättning och diverse...... 20,000: — 120,000:_ 120,000:_
h) Elektrisk utrustning ................................................................ 400,000: —
~8~7 90,000: —
Transport kr. 8,790:000: —
500,000: —
400,000: —
885,000: —
400,000:— 7,170,000: —
Anläggnings»
kostnad.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Årskostna¬
derna.
Distributions-
ledningar.
Afsättnings-
möjligheter.
Transport kr. 8,790,000: —
För 3:dje och sista byggnadsstadiet för 45,000 turbin-
hkr. + reserv.1)
Ytterligare
i) turbin 1 st............................... 100,000: —
Uppsättning och diverse... 20,000:— 120,000:— 120 000:___
j) Elektrisk utrustning ................................................................. 300,000: —
Summa kr. 9,210,000: —
Årskostnaderna för driften beräknas för första utbygg-
nadsstadiet till .......................................................................... kr. 685,000: —
andra utbyggnads stadiet till................................................... » 767,000: —
tredje » »................................................... » 836,000: —
1 dessa årskostnader ingå kostnaderna för ränta, afskrifning ocli under¬
håll för vatten och husbyggnader, järnvägsförbindelse, turbiner och
elektrisk utrustning samt ränta och ränteförluster under byggnadstiden.
Vidare ingå omkostnader för administration, personal och förbruknings¬
artiklar, men icke ränta på vattenkraftens värde, skadeersättningar samt
utskylder, hvilka senare utgiftsposter sålunda få tilläggas vid bedömande
af företagets räntabilitet.
För energiens ledande till skilda förbrukningsorter på större eller
mindre afstånd från kraftverket hafva visserligen förberedande beräk¬
ningar utförts, men några bestämda siffror kunna gifvetvis icke fram¬
läggas, förrän behofvet och räntabiliteten af olika linjer genom under¬
handlingar närmare utredts. Något anslag anser vattenfallsstyrelsen ej
heller behöfva eller böra kräfvas, förrän beslut om kraftverkets anlägg¬
ning blifvit fatta dt.
Af en vattenfallsstyrelsens underdåniga skrifvelse vidfogad karta,
hvilken jämväl torde få biläggas detta protokoll, framgår, säger sty¬
relsen, oförtydbart, hurusom den del af landet, till hvilken elektrisk
energi från Ålfkarleby med nu tillgängliga tekniska hjälpmedel lätt
kan öfverföras, utgör ett synnerligen utvecklingskraftigt »uppland». Om
så visar sig ekonomiskt lämpligt, finnes intet tekniskt hinder för att
leda energien äfven utanför den yttersta cirkel, som å kartan är upp¬
dragen och som har en radie af 150 kilometer. Men innanför denna
J) Reserven åstadkommes genom öfverbelastning af 4 turbingeneratorer.
15
Kungl. Maj:ts 1Veld. Proposition Nr 108.
cirkel ligger redan liufvudstaden, i hvars omgifningar en ganska betyd¬
lig industri satt sig fast, och där eu kraftig utveckling med största
säkerhet är att påräkna. Mälarens norra strand ända till Västerås,
hvilken särskildt efter ordnande af sjöns inlopp och segelleder för
hafsgående fartyg borde äga stora betingelser för industriellt uppsving,
är belägen inom 125 kilometers cirkeln, och denna famnar äfven Öster¬
sjöns kust förbi Söderhamn.
Styrelsen har låtit verkställa en uppskattning af kraftbehofvet inom
en del af kraftverkets afsättningsområde och har därvid funnit, att redan
nu eller inom den närmaste framtiden där sannolikt kan för industriella
eller kommunala ändamål påräknas en sammanlagd afsättning af 14,800
kilowatt eller omkring 22,000 turbinhästkrafter, d. v. s. mer än den
under lista byggnadsstadiet alstrade effekten 18,000 turbinhästkrafter.
Tager man vidare i betraktande, att häruti ej medräknas det i
motsvarande trakter kraftigt utvecklade landtbrukets 'behof och att den
elektriska malmsmältningen -—- att döma af de lyckade försöken vid
Domnarfvet och de utmärkta resultat det nyligen igångsatta, af järn¬
kontoret anlagda smältverket vid Trollhättan redan visat — med all
sannolikhet under närmaste framtid kommer att kräfva högst betydande
energimängder inom denna järnhandteringens gamla stamort, sä torde
enligt vattenfallsstyrelsens mening utan öfverdrift kunna sägas, att ett
kraftverk vid Älfkarleby snart skall få full afsättning för all energi det
kan alstra. Kriga förfrågningar om energileverans, framställda från
skillda håll, bekräfta äfven denna mening.
Hvad beträffar företagets räntabilitet har vattenfallsstyrelsen gifvet-
vis ägnat synnerlig uppmärksamhet åt denna fråga samt för ändamålet
verkställt kalkyler öfver de inkomster, som kunna påräknas. Styrelsen
anser sig emellertid så mycket mindre här böra lämna någon detaljerad
redogörelse för dessa kalkyler, som de naturligtvis måste grundas på
antaganden om försäljningspris för energien, hvilka, innan definitiva
leveransaftal ingåtts eller närmare förhandlingar med spekulanter slut¬
förts, endast representera styrelsens på preliminära undersökningar af
afsättningsområdet och erfarenhet från Trollhätteverket grundade sub¬
jektiva åsikter. Styrelsen anmärker för öfrig!, att några definitiva upp¬
görelser i större omfattning svårligen kunna åstadkommas, innan veder¬
börande spekulanter erhålla visshet om den tidpunkt, då energi kan
påräknas. Styrelsen erinrar dessutom därom, att beslut om anlägg¬
ning af Trollhätte kraftverk på sin tid fattades, innan något som helst
aftal om leverans af elektrisk energi förelåg.
O O
Räntabilitet.
K; Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Kr 108.
Resultatet af styrelsens kalkyler och undersökningar i nu berörda
afseende sammanfattar emellertid styrelsen så, att det föreslagna kraft¬
verket icke under l:sta utbyggnadsstadiet kommer att lämna större
afkastning, än att utgifterna för räntor, drift, underhåll och afskrifning
blifva täckta, hvaremot någon afkastning af det kapital, som naturkraf¬
ten representerar, under forsta tiden måhända ej är att påräkna. De
ofvan berörda undersökningarna om afsättningsmöjligheterna gif\m dock
vid handen, att s. k. säsongkraft skall kunna vinna afsättning i så stor
utsträckning, att det snart nog skall finnas lämpligt att insätta de mot
2:dra och 3:dje utbyggnadsstadierna svarande maskinaggregaten, i syn¬
nerhet som åtskilliga verk inom afsättningsområdet redan äro försedda
med andra kraftkällor, hvilka med fördel kunna tjäna till reserv under
de tider, då vattentillgången icke medgifver alstrande af dylik säsong¬
kraft, och nya verk, i betraktande af det jämförelsevis billiga pris
denna kraft kan betinga, lära kunna inrättas med vederbörlig reserv¬
kraftkälla och på så sätt blifva lämpliga afnämare af elektrisk energi
från kraftverket. När motsvarande förbrukning uppnås, kommer Alf-
karleby kraftverk att lämna god afkastning jämväl å vattenkraftens upp¬
skattade värde. Styrelsen anser för sin del, att det allmänna har stolt
intresse af kraftverkets anläggning, äfven om vattenkraftens värde till
en början icke förräntas, genom de fördelar den rikliga tillgången på
energi till skäligt pris bereder såväl industrien som kommunerna och
landtbruket i motsvarande trakter af landet och genom den relativa
minskning i kolimporten, som härigenom uppstår.
När älfvens afrinning blir reglerad vare sig endast genom en reg-
leringsdamm vid Siljans utlopp eller genom mera vidtomfattande åtgär¬
der, ställer sig affären betydligt gynnsammare i rent ekonomiskt afse¬
ende, i det att det ständigt tillgängliga effektbeloppet vid Alfkarleby
kraftverk då blir högst afsevärdt ökadt — redan i förra fallet med om¬
kring 37,5 %. Inkomsterna af motsvarande energibelopp komma då att
väsentligt ökas utöfver de nu beräknade.
Förslag till Siljans reglering föreligger och är efter nådig remiss
för närvarande under behandling hos vattenfallsstyrelsen. Det är, säger
styrelsen, att hoppas, att en dylik reglering, som för samtliga fallägare
på motsvarande del åt älfven är af största betydelse, under den när-
maste framtiden skall kunna genomföras trots de svårigheter, som stå
i vägen för en dylik reglering, och trots det att nu gällande lagstift-
nino- i ämnet icke är ägnad att underlätta företaget.
17
Kung!. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Vattenfallsstyrelsen anser sålunda, att staten ikläder sig ganska Tidpunkten
ringa ekonomisk risk genom att anlägga ett kraftverk vid Ålfkarleby för kraft-
enligt det af styrelsen uppgjorda förslaget. Att tidpunkten äfven nu börjande*
är inne för dess påbörjande, därom vittnar enligt styrelsens mening
det lifliga intresse, som ägnats fallens utnyttjande och de många
framställningar, som gjorts i sådant syfte; flera af dessa redan för många
år tillbaka. Måhända kan, säger styrelsen, häremot invändas, att för
statens räkning nu pågå stora arbeten, såsom Trollhätte kanals ombygg¬
nad, Porjus kraftverksbyggnad, riksgränsbanans elektrifiering, järnvägs¬
byggnaderna Järna—Norrköping, Östersund—Ulriksfors, Skellefteå—
Bastuträsk med flera, att flera af dessa arbeten fortgå under de när¬
maste åren och att ytterligare nya järnvägsbyggnader kunna väntas
blifva föreslagna. Men å andra sidan är, enligt hvad styrelsen fram¬
håller, rörelsen på motsvarande områden bland enskilda företagare för
närvarande icke synnerligen liflig, i synnerhet sedan de stora kraft-
verksanläggningarna vid Lagan och vid Mockfjärd nu äro färdiga eller
nalkas sin fullbordan. Detta framgår, bland annat, däraf, att riklig
tillgång på för ändamålet lämpliga arbetsbefäl och underbefäl samt ar¬
betare nu finnes, samt att rörelsen på åtskilliga verkstäder endast be-
drifves med betydlig inskränkning i den normala arbetstiden.
Vattenfallsstyrelsen kan sålunda icke finna annat, än att den ifrå¬
gasatta kraftverksanläggningen snarast kan och bör påbörjas. Dess full¬
bordande beräknas kräfva en tid af omkring 3 1 ,• år, hvarför, om arbetet
igångsättes våren 1911, verket bör kunna vara i driftfärdigt skick senast
våren 1915.
Från statsmakternas sida hai sa manga gånger framhållits den Departements-
stora nationalekonomiska betydelsen däraf att de väldiga naturliga rike- chefen-
domar, som ligga i våra vattenfall, icke blifva obegagnade utan göras S‘tngneuff
fruktbärande för landet genom att tagas i produktionens tjänst, att jag icke?
här icke torde behöfva vidare orda därom. Rörande det sätt, hvarpå
de staten tillhöriga vattenfallen böra tillgodogöras, var jag i tillfälle
att något yttra mig, då jag den 8 april 1910 inför Eders Kungl. Maj:t
framlade förslag till grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhö¬
riga vattenfall. Jag tillåter mig i detta sammanhang ytterligare fram¬
hålla, att det icke torde vara förenligt med klok statsekonomi, att staten
i större utsträckning själf exploaterar sina vattenfall. Staten bör i stället
öfverlämna detta åt det enskilda initiativet genom att upplåta vatten¬
fallen till nyttjande på arrende eller medelst vattenfallsrätt. Att staten
själf uppträder såsom företagare, synes böra förekomma hufvudsakligen
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 6S Häft.
O
Kraftverket
bör omedel¬
bart på-
b örj as.
Tillgången på
arbetskraft.
*
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
endast då det gäller att tillgodose något statens eget behof af kraft
eller ock fråga är om sådana större vattenfall, att deras tillgodogörande
kan vara af särskild betydelse för statshushållningen. En synpunkt, som
härvidlag också bör tagas i betraktande, är, att staten lämpligen bör
uppträda såsom kraftproducent, då staten härigenom kan öfva ett reg¬
lerande inflytande på energiens försäljningspris och samtidigt verka
stödjande och uppmuntrande på industrien inom ett större område. Att
så kan vara förhållandet väsentligen endast då fråga är om en mera
betydande kraftkälla, synes mig emellertid uppenbart. De principer, åt
hvilka jag sålunda gifvit uttryck, torde också varit bestämmande vid
statsmakternas tidigare beslut om bebyggande för statens räkning af
Trollhätte- och Porjusfallen. Att äfven Ålfkarlebyfallen afgjordt till¬
höra den klass, staten själf bör tillgodogöra_ sig, därom är jag, med
hänsyn till deras betydande effekt och förmånliga belägenhet, fullt ense
med vattenfallsstyrelsen.
Om det sålunda står klart, att staten själf bör anlägga ett kraft¬
verk vid Ålfkarleby, återstår att besvara frågan, huruvida ett beslut i
detta syfte bör omedelbart fattas. Bortser man tillsvidare från ränta-
bilitetsspörsmålet, skulle mot företagets omedelbara påbörjande tala den
omständigheten, att staten under de närmaste åren har betydande bygg¬
nadsarbeten i gång, hvilka icke blott kräfva stora utgifter utan äfven
sysselsätta afsevärdt antal arbetsbefäl och arbetare. Vattenfallsstyrelsen
har emellertid anmärkt, att den enskilda företagsamheten på motsvarande
områden för närvarande icke är synnerligen liflig.
Ett studium af tillgängliga statistiska och ekonomiska data gifva
också vid handen, att så är förhållandet. Under år 1910 synes sålunda
näringslifvet visserligen i allmänhet hafva återvunnit sina normala pro¬
portioner efter den svåra kris, som började ar 1907, men företagsam¬
heten är ännu tämligen liten. Nya anläggningar förekomma endast i
ringa omfattning och byggnadsverksamheten för sådana ändamål har
följaktligen varit obetydlig. Under sådana förhållanden har naturligtvis
den inom byggnadsyrkena sysselsatta arbetsstyrkan under år 1910 varit
betydligt lägre än under uppsvingsåren. Men då förhållandena voro
ännu sämre under krisåren 1908 och 1909, då massor af arbetare tvungos
söka annan utkomst, så hafva konjunkturerna för de återstående arbe¬
tarna under år 1910 äfven inom byggnadsverksamneten något förbätt¬
rats. Gifvetvis är arbetslösheten under innevarande vinter omfattande
och relativt större än under vintrarna 1905—1906 och 1906 — 1907,
19
Kun yl. Majris Nåd. Proposition Nr 108.
men i jämförelse med de nästföregående vintrarna synas förhållandena
något förbättrade.
Att tillgången på arbetare, som söka anställning vid kraftverks-
och liknande anläggningar, fortfarande är riklig, därom vittna förhål¬
landena vid Trollhättan och Porjus. Medan sålunda det kända antalet
arbetssökande i januari månad 1911 utgjorde vid Trollhättan 252 och
vid Porjus 453, nyanställdes å förra platsen 52 och å den senare 74.
Motsvarande siffror för februari månad voro vid Trollhättan 176 och
61 samt vid Porjus 319 och 49.
Jag har vidare öfvertygat mig om, att ett uppskof på ett eller
annat år med Ålfkarlebyverkets byggande icke nämnvärdt inverkar på
den årliga totalsumman af de belopp, som under den närmaste fram¬
tiden kräfvas för anläggning af kraftverk och järnvägar samt för Troll-
hätte kanals ombyggnad.
Vid dessa förhållanden synes mig verket böra utan dröjsmål på¬
börjas. Redan länge har man inom intresserade kretsar med ifver af-
vaktat denna välbelägna kraftkällas utnyttjande. Det är också ett bety¬
dande och i industriellt hänseende alldeles särskildt lifaktigt afsättnings-
område, som Ålfkarlebykraften skulle tillgodose.
Den ekonomiska maximigränsen för öfverföring af kraft från Alf-
karleby har, efter förslagsvis antagna sträckningar af ledningarna och
beräkning af de vid olika platser föreliggande kraftbehofven samt med
ledning af erfarenheter från det i drift varande Trollhätteverket rörande
ledningskostnader och kraftens säljbarhet under olika förhållanden, be¬
räknats till 100 å 150 kilometer. För dessa öfverföringsafstånd behöfva
inga tekniska svårigheter befaras.
Inom eu radie af 100 kilometer befinna sig, å en areal af 20,000
kvadratkilometer, närmare 1/a million människor och industrier med ett
tillverkningsvärde af omkring 120 millioner kronor. Inom 150 kilo¬
meter åter finner man, då liufvudstaden medräknas, ungefär en fjärdedel
af Sveriges befolkning med 22 af rikets städer och hufvuddelarna af
fem län samt en industri, hvars årliga tillverkningsvärde uppgår till
öfver 400 millioner kronor, hvaraf 166 millioner komma på hufvud¬
stad en ensam. Inom nämnda område ligger äfven kuststräckan Hudiks¬
vall — Stockholm samt Mälarens stränder och sålunda ett stort antal
platser med hamnar och goda transportförhållanden.
Under det att inom 150 kilometers radien Bergslagerna lämna
råmaterial till industri vid omkring 70 större och mindre järnverk, er-
Ålfkarleby*
kraftens af-
sättningsmöj-
ligheter.
20
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
hålles af det hufvudsakligen å Ljusnan och Dalälfven nedflottade trä¬
virket material till en storartad träförädlingsindustri, hvilken bedrifves
vid ett sextiotal sågverk samt 21 pappersbruk, sulfit-, sulfat- och trä-
massefabriker. Af dessa anläggningar äro åtskilliga bland de största i
sitt slag i Europa.
I eu linje från Ålfkarleby utefter kusten öfver Gäfle västerut till
trakten af Storvik finner man exempelvis en hel råd af viktiga indu¬
striplatser, nämligen Skutskär, Härnäs, Karskär, Kastet, Gäfle stad,
Forsbacka, Sandviken, Hammarby, Hofors, Stjärnsund och Långshyttan.
Vid de flesta af dessa platser användes för närvarande ånga helt eller
delvis som drifkraft. Tillgång till billig och riklig vattenkraft är därför
ett önskemål. Samtliga uppräknade platser kunna nås af en ledning,
hvilkens ändpunkt ej befinner sig längre från det föreslagna kraftverket
än 75 kilometer. Det sammanlagda kraftbehofvet efter denna ledning-
till dem af de uppräknade platserna, hvilka synas särskildt hafva intresse
af Ålfkarlebykraften, uppskattas till omkring 11,000 kilowatt.
Inom ifrågavarande områden och icke minst omkring de viktigare
städerna finner man dessutom naturligen industrier af allehanda slag.
I Galle, hvilken plats för närvarande disponerar en obetydlig tillgång
på vattenkraft och där stora kostnader nedlagts på hamnarbeten och
förbättrade transportförhållanden, är industriens utveckling ett viktigt
önskemål. I Uppsala har på senare tider utvecklats en jämförelsevis
liflig industri. Där finnas för närvarande ett tjugutal industriella an¬
läggningar, alla arbetande med värmemotorer som drifkraft. Och i Stock¬
holms närmaste omgifningar finner man mer än 120 fabriker af alle¬
handa slag, hvilka tillsammans torde förbruka minst 6,000 hästkrafter
och möjligen betydligt mera, hvartill äfven torde kunna läggas ett afse-
värdt kraftbelopp för grannkommunernas belysning samt drift å förstad s-
banor. Slutligen torde kunna ifrågasättas, huruvida icke elektrisk energi
från Ålfkarleby bör kunna finna användning för statsjärnvägarna i när¬
heten af Stockholm.
En noggrannare föreställning om den kraftafsättning, hvilken redan
från början sannolikt kan påräknas för ett verk vid Ålfkarleby, har,
enligt hvad jag från vattenfallsstyrelsen inhämtat, erhållits genom munt¬
liga och skriftliga förfrågningar samt på åtskilliga håll genom studium
på platsen af förhållandena, vidare genom studium af befintliga upp¬
gifter i handels- och industrikalendrar och i den officiella statistiken
m. fl. källor. Härvid har hänsyn tagits till omständigheter, hvilka kunna
minska utsikterna för afsättningen, och endast en viss procent af det
sålunda erhållna kraftbehofvet har påräknats. I nedanstående tabell är
resultatet af dessa undersökningar angifvet.
21
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.
Afsättning inom 25 kilometers afstånd ..............................
b b 50 » D .............................
» )) 75 b b ..............................
b b 100 b » ..............................
Därtill (enligt kontrakt) till Söderfors bruks aktiebolag
7.000 kilowatt
2.000 b
2,000 )>
2,000 b
1,800 b
Summa 14,800 kilowatt.
Detta motsvarar, såsom nämndt, ungefär 22,000 hästkrafter vid tur-
binaxlarna, eller mer än det föreslagna kraftverket vid en beräknad
första utbyggnad kan afgifva.
I tabellen är kraftbehofvet omkring Stockholm icke inberäknadt.
Icke. heller har särskild hänsyn tagits till eu allmän utveckling af olika
kemiska industrier, hvilka gärna söka sig till kraftverkens omedelbara
närhet, förutsatt att kraften där är tillräckligt billig. Exempelvis fin¬
ner man vid Niagara Falls, att redan hundratusentals hästkrafter funnit
användning för dylika ändamål. Och slutligen har icke någon hänsyn
tagits till en vidsträcktare användning af kraften för elektrisk tackjärns-
fram ställning, för hvilken process intresset är mycket lifligt vid de olika
järnbruken. Hvilket omfång en sådan industri skulle kunna få, om till¬
räcklig och billig kraft vore disponibel, torde framgå af att år 1908 inom
ett afstånd från Alfkarleby af 50 kilometer i vanliga masugnar tillverkades
omkring 62,000 ton tackjärn och inom 100 kilometers afstånd 168,000
ton. Tänkes hela den sistnämnda järnkvantiteten tillverkad på elektrisk
väg, eventuellt vid i kraftkällans omedelbara närhet koncentrerade smält¬
verk, och beräknar man att erhålla 3 ton tackjärn per hästkraft och
år, motsvarar detta ett kraftbelopp af 56,000 elektriska hästkrafter.
Tydligt torde vara, att, äfven om närliggande stora vattenfall i Dal-
älfven inom närmaste tiden blifva utbyggda, kraftbehofvet skall blifva
tillräckligt för att afsättning skall kunna erhållas för kraften från samt¬
liga fallen.
Eu ytterligare omständighet, som ur nationalekonomisk synpunkt Minskad sten-
med styrka talar för att snarast möjligt bringa Alfkarleby ver ket till kolsimP°rt-
stånd, är den möjlighet, som därigenom skapas att minska landets sten-
kolsimport. Jag har låtit verkställa en beräkning huru mycket stenkol
skulle kräfvas för alstrande af det vid full utbyggnad af Alfkarleby ver¬
ket disponibla energibeloppet. Antages detta till 170 millioner kilo¬
wattimmar per år, kräfves för dess alstrande i en modern ångturbin-
central med mycket stora enheter ungefär 170,000 ton prima stenkol.
Då emellertid energien inom afsättningsområdet för närvarande alstras
i ett stort antal vid de olika industriella anläggningarna befintliga
22
KungJ. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Räntabilitet.
mindre ångmaskinanläggningar, torde man få räkna med 4—G gånger
denna kvantitet, sålunda i rundt tal omkring 850,000 ton, motsvarande
en kostnad för endast bränslet af omkring 12,5 millioner kronor. Äfven
om man räknar med den lägsta siffran, 4 x 170,000 ton, kommer man
i allt fall till eu kostnad för stenkolsbränsle af öfver 9 millioner kronor.
Enligt statistiken är för år 1909 den totala stenkolsimporten öfver
Hudiksvalls, Söderhamns, Gäfle och Stockholms tulldistrikt 1,200,000
ton, hvaraf på Stockholm ensamt kommer 815,000 ton.
Det finnes sålunda enligt min mening ingen anledning att dröja
med anläggning af det nu ifrågasatta kraftverket, och detta så mycket
mindre, som all utsikt förefinnes, att det skall kunna lämna skälig af¬
kastning å det nedlagda kapitalet.
De kalkyler, hvilka vattenfallsstyrelsen uppgjort i detta afseende,
hafva blifvit mig förelagda. Vid granskning af desamma har jag fun¬
nit de procentsatser, hvilka tillämpats vid beräkning af anläggnings¬
kapitalets förräntning samt af underhåll och afskrifning för verkets
olika delar, vara för våra förhållanden lämpligt afvägda. Jag har ej
heller funnit anmärkning mot de belopp, hvilka beräknats för drift,
administration, skadeersättningar och diverse utgifter. Under det att
utgifterna sålunda kunnat på ett till synes betryggande sätt beräk¬
nas, är det gifvetvis svårt att på tillförlitligt sätt uppskatta de blif¬
vande inkomsterna, i synnerhet som några leveranskontrakt icke lära
kunna komma till stånd, förrän beslut om verkets byggande fattats.
Den beräkning, som vattenfallsstyrelsen i detta afseende verkställt, sy¬
nes mig emellertid gifva vid handen, att, sedan afsättningen vunnit det
omfång, som motsvarar 2:dra byggnadsstadiet, kraftverket bör kunna
lämna en inkomst, hvilken icke allenast täcker utgifterna utan jämväl
lämnar afkastning på vattenkraftens värde samt därutöfver sannolikt
äfven vinst. Med hänsyn till hvad jag förut anfört rörande beskaffen¬
heten af Ålfkarlebyverkets distributionsområde anser jag det påtagligt,
att motsvarande afsättning snart nog kommer att erhållas.
En kraftigt bidragande faktor till en god afkastning af Ålfkarleby-
verket skulle vara, om Dalälfvens afrinning, som nu är i hög grad
varierande, kunde göras jämnare, hvarigenom den del af verkets effekt,
som ständigt finnes tillgänglig och som gifvetvis kan betinga ett högre
pris, blefve ökad. Vattenfallsstyrelsen har äfven i sitt underdåniga för¬
slag påpekat detta, och äfven mig synes denna fråga vara af största
betydelse ej allenast för Älfkarlebyverket utan äfven för alla vatten¬
kraftsintressen i den del af Dalälfven, hvars afrinning är beroende af
magasineringsmöjligheterna i Siljan.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.
23
Men äfven utan en reglering af antydd art bär jag på grund af de
mig förelagda utredningarna kommit till den åsikten, att räntabiliteten
af ett statens kraftverk vid Ålfkarleby kan anses för framtiden tryggad.
Till sist torde för ett omedelbart beslut tala den omständigheten
att det villkorliga aftal rörande försäljning af vissa strömfall och
strandområden, hvilket af Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kop¬
parbergs bergslags aktiebolag underskrifvits och hvilket medför viktiga
fördelar för staten, är för bolagen bindande endast såvida det af Eders
Kungl. Magt godkänts före den 1 juli 1911.
Hvad beträffar sättet för fallens bebyggande, torde den ur eko¬
nomisk och teknisk synpunkt bästa lösningen vara den, som förordats
af vattenfallsstyrelsen och som afser att vid Ålfkarleby utnyttja jämväl
vattenkraften i de ofvanför Ålfkarleby belägna mindre forsarna, Stail-
och Nygårdsforsarna. På sådant sätt utvinnes på ett ställe all vattenkraft
i Dalälfven nedanför Lanforsen, om man undantager den, som mot¬
svarar fallhöjden mellan Ålfkarlebyfallens fot och hafvet. Då denna fall¬
höjd emellertid sammanlagdt endast utgör omkring 3 meter, fördelad på en
sträcka af omkring 8 kilometer, kan, enligt hvad från vattenfallsstyrel¬
sen meddelats och väl för öfrigt ligger i sakens natur, nämnda fallhöjd
under nuvarande förhållanden icke på ekonomiskt sätt tillgodogöras för
kraftändamål. Man skulle visserligen kunna uppställa frågan, huruvida
icke eu ytterligare koncentering af fallen vore tänkbar genom att på
samma plats uttaga vattenkraften ej allenast i Ålfkarlebyfallen och
Stall- och Nygårdsforsarna utan jämväl i Lanforsen, på hvilket fall
kronan, som bekant, gör anspråk. Detta har emellertid visat sig eko¬
nomiskt olämpligt. Lanforsen, som innehafves af Sandvikens järn-
verksaktiebolag, torde med största sannolikhet inom en snar framtid
blifva bebyggd. Vattenståndet ofvanför det vid Lanforsen ifråga¬
satta vattenverket är enligt uppgjorda byggnadsförslag afsedt att re¬
gleras på sådant sätt, att relativt lugnvatten erhålles ända upp till
det verk, »Untra-verket», hvilket Stockholms stad har för afsikt att an¬
lägga nedanför Untraljärden. Mellan Untraverkets öfre vattenyta och
den ofvanför liggande stora Hedesundafjärden ligger Söderforsfallet,
hvilket enligt gjorda utredningar bör tillgodogöras själfständigt. När
nu omnämnda företag komma till stånd, får Dalälfven, enligt hvad
såväl vattenfallsdirektören som andra framstående fackmän uppgifvit,
den ur teknisk och ekonomisk synpunkt bästa »aftrappningen». Ett sam¬
arbete beträffande »tappningsprogram» är gifvetvis önskvärdt, men in-
Sättet^förl
fallens bebyg¬
gande.
Aftal med
Söderfors
bruks aktie¬
bolag m. fl.
24 Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 108.
verkar på intet sätt på frågan om Ålfkarlebyfallens bebyggande enligt
föreliggande förslag, enär vid detta förslags uppgörande hänsyn tagits
till möjligheten att utnyttja äfven den ökning i vattenkraft, som genom
en mer eller mindre omfattande reglering af älfvens afrinningsförhållan-
den kan vinnas.
8om förut omnämnts, kan kronan göra anspråk på större eller
mindre del af Stall- och Nygårdsforsarna, under det att Söderfors bruks
aktiebolag för närvarande anser sig äga hela Stallforsen och halfva
Nygårdsforsen samt en mindre del af Ålfkarlebyfallen invid Carl XIII:s
bro. Under sådana förhållanden anser jag i likhet med vattenfallssty¬
relsen den bästa utvägen vara att utan afvaktan på den rättegång, som
bör anhängiggöras men som gifvetvis kräfver lång tid, träffa en upp¬
görelse med Söderfors bruks aktiebolag om ett omedelbart tillgodo¬
görande af forsarna i fråga. En sådan uppgörelse synes mig hafva
blifvit i lycklig form träffad genom det aftal, som åtföljer vattenfalls¬
styrelsens underdåniga skrifvelse i ämnet.
Genom detta aftal öfverlåter Söderfors bruks aktiebolag på kronan
äganderätten till de strandområden, hvilka finnas angifna å en i aftalet
åberopad karta, som torde få biläggas detta protokoll, samt all rätt till
grund, vatten och fiske i Dalälfven utanför ifrågavarande områden, dock
med undantag för särskild!', skattlagdt fiske i den mån det tillhör annan
enskild än bolaget. Försäljningen äger rum under förutsättning att det
sålunda öfverlåtna icke förklaras redan tillkomma kronan genom slutlig
dom i den rättegång, som skall anhängiggöras af kronan och i hvilken
upplåtelsen icke får lända till någon slags prejudice.
Såsom ersättning till bolaget förbinder sig kronan att vid kraft¬
verkets uttag leverera så stor mängd elektrisk energi, som svarar mot
den vattenkraft, som före försäljningen tillkommit bolaget, med begräns¬
ning uppåt till 4,500 kilowatt, dock att bolaget härför skall erlägga
en årlig afgift, hvilken utgör lika stor del af kraftverkets samtliga års¬
kostnader, som bolagets vattenkraft utgör del af den totala.
Kraftverkets årskostnader sammansättas dels af utgifterna för räntor,
amortering, afskrifning, underhåll och drift, hvilka kunna med tillräck¬
lig säkerhet på förhand beräknas, dels af utgifterna för skadestånd till
a7idra än kontrahenterna på grund af uppdämning eller försämring af
fiske och dylikt samt för skatter och onera. Dessa senare utgifter äro
gifvetvis svårare eller omöjliga att med visshet beräkna, isynnerhet som
kronan i framtiden måhända kan blifva skattskyldig för sina kraftverk.
Bolagets afgift är med hänsyn till det nyss sagda bestämd till en fix
årlig afgift, hvars storlek är i aftalet fastslagen för tre olika utbygg-
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
nadsstadier under de första 40 åren efter leveransens påbörjande så¬
lunda, att bolaget betalar under första byggnadsstadiet, då kronan skall
tillhandahålla maximalt 1,800 kilowatt, 105,000 kronor för år, under
andra byggnadsstadiet, då leveransskyldigheten omfattar maximalt 2,700
kilowatt, 115,000 kronor för år och under tredje byggnadsstadiet, då
kronan skall leverera maximalt 4,500 kilowatt, 125,000 kronor för år.
Efter de 40 årens förlopp bestämmes den årliga afgiften periodvis ge¬
nom öfverenskommelse eller skiljenämnd. Härutöfver skall bolaget be¬
tala andel i skadestånd, skatter och onera, som gäldas så fort beloppet
bhfvit i vederbörlig ordning bestämdt. Vidare är bolaget skyldigt be¬
tala viss andel i kostnaden för sådana sjöregleringar, hvilka öka den
vid lågvatten tillgängliga vattenmängden.
Tillsvidare och till dess rättst visten afgjorts är bolagets »andel»
i vattenkraften efter nuvarande innehaf beräknad till 15 procent, hvilken
siffra därför äfven lagts till grund för afgiftens bestämmande. Skulle
kronans talan ogillas eller endast på det sätt bifallas, att kronan visser¬
ligen förklaras vara ägare till större eller mindre del af det af bolaget
disponerade vattenområdet, men däremot bolaget finnes berättigadt dispo¬
nera det återvunna, intill dess det behöfver af kronan tagas i anspråk
för annat ändamål än kraftuttagning, skulle samma leveransskyldighet
respektive ersättningsskyldighet blifva gällande. Skulle kronan däremot
delvis återvinna ägande- och besittningsrätten till den af bolaget dispo¬
nerade vattenkraften, fortfar kronans leveransskyldighet under 40-års-
perioden i samma utsträckning, men bolaget betalar för den vattenkraft,
som frångår detsamma, en proportionell tihäggsafgift af 26 procent under
första, 34 procent under andra och 47 procent under tredje utbyggnads-
stadiet utöfver årskostnaderna för räntor, amortering, afskrifning, under¬
håll och drift, bestämda på sätt förut sagts.
t Då bolaget för möjliggörande af företaget inköpt enskildas andelar
i Västanå bys samiällda område intill Carl XlILs bro, föreskrifver af-
talet, att kronan icke får föra talan rörande grund och vatten i älfven
utanför nämnda samfällighet i hvad den före köpet tillhört bolaget.
Den häremot svarande vattenkraften utgör dock endast 1,4 procent af
fallets samlade kraft.
Som Eders Kungl. Maj:t behagade finna, har öfverenskommelsen
formulerats som ett köpeaftal. Därigenom erhåller kronan genast full
och ostridig äganderätt till all den vattenkraft, som skall tillgodogöras
vid verket, liksom ock till samtliga de strandområden, hvilka icke för
närvarande äro i kronans ägo, men som genom den afsedda uppdäm-
Bihavg till Bim. prof. 1011. 1 Sami. 1 Afä. HS Höft. 4
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
ningen öfversvämmas eller gränsa intill älfven vid den del af den¬
samma, som beröres af anläggningen.
Till följd af denna upplåtelse erhåller kronan, såsom vattenfalls¬
styrelsen påpekat, fria händer att utan hinder af enskild rätt när som
helst anlägga ett kraftverk för uttagning af såväl Ålfkarlebyfallens
som Stall- och Nygårdsforsarnas vattenkraft. Att detta innebär en
betydande fördel för kronan torde ligga för öppen dag, och detta så
mycket hellre som det gifvetvis kan vara föremål för delade meningar,
huruvida all den vattenkraft, Söderfors bruks aktiebolag anser sig
disponera vid Ålfkarleby, kan återvinnas af kronan. I detta samman¬
hang vill jag betona den för det allmänna ur nationalekonomisk syn¬
punkt viktiga fördelen, att ifrågavarande småforsar komma till omedel¬
bar nyttig användning.
Kronan får dessutom rätt att af Söderforsbolaget lösa den mark,
som erfordras för framdragande af nödiga transportspår för anlägg¬
ningen, samt mot ersättning för skada rätt att erhålla upplåtelse af
mark till upplagsplatser. Kronan får vidare för all framtid rätt att
mot ersättning för skada framdraga elektriska ledningar öfver samtliga
Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag-
tillhöriga fastigheter inom Ålfkarleby, Tierps, Söderfors, Iiedesunda
och Valbo socknar samt att utan ersättning begagna vägar öfver samma
fastigheter. Ån vidare erhåller kronan den fördelen att icke blifva
ersättningsskyldig till Söderforsboiaget såsom ägare eller innehafvare
af nyttjanderätt till jord, fiske eller annan egendom, ej heller till
bergslaget såsom ägare eller innehafvare af fisken i Dalälfven nedan¬
för den öfre uppdämningsgränsen, för såvidt skada därå uppkommer
genom kraftverkets anläne-nins;. Kronan får full frihet att sköta af-
tappningen genom kraftverket på sätt kronan finner lämpligt och
vinner därigenom och med användning af det vattenmagasin, som er-
liålles genom småforsarnas indämning, den högst väsentliga fördelen
att kunna under de tider af dygnet, då kraftförbrukningen är störst,
aftappa mera vatten och således alstra större effekt än eljest, medan
bolaget icke har rätt att utfå mer än den effekt, som i genomsnitt
under dygnet kommer på dess del. Denna möjlighet till dag- och
nattreglering motsvarar under gynnsamma afsättningsförhållanden en ökad
effekt under 6—8 timmar af 3,600—7,100 turbinhästkrafter. Genom
indämningen blir dammens anläggningskostnad minskad, enär den icke
behöfver förses med rörliga delar i så stor utsträckning som eljes.
Anläggningskostnaden per hästkraft blir också genom den ökade
effekten gifvetvis mindre. Skapandet af den jämförelsevis stora lugn-
Kungl. IIaj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
27
vattensbassängen ofvanför verket medför till sist för kronan såsom
verkets ägare afsevärda fördelar, i det att risken för iskrafning väsent¬
ligt minskas. Finge småforsarna ligga orubbade, gåfve de till följd af
den intima beröring med luften, vattnet där undergår, säkerligen an¬
ledning till en för Ålfkarlebyverket störande iskrafning.
För Söderforsbolaget innebär aftalet den afgjorda fördelen att det,
så snart Älfkarlebyverket blir färdigt, får tillgång på elektrisk energi
motsvarande vattenkraften i de falldelar, hvilka det anser sig äga, och
detta, så länge rättegången pågår, till Älfkarleby verkets själfkostnads¬
pris. Detta pris är gifvetvis väsentligt lägre än det som småforsarnas
bebyggande för sig skulle betingat. Sedan rättegången -— hvilken
utan dröjsmål bör af kronan anhängiggöras — blifvit slutförd, äger,
såsom nämndt, bolaget att intill 40 år efter det verket igångsatts fort¬
farande utfå samma energibelopp, oafsedt om bolaget tilldömes ägande-
eller besittningsrätt till större eller mindre del af den omstridda vatten¬
kraften, men är skyldigt för den del af energileveransen, som motsvarar
hvad kronan återvinner, betala ett tillägg till afgiften med omkring 15
kronor per kilowatt och år, detta såsom ersättning för naturkraftens
värde. Efter 40-årsperiodens slut har bolaget ingen rätt att utfå större
energibelopp än som motsvarar den vattenkraft, som bolaget genom
domen förklaras äga eller innehafva. Bolaget åtnjuter själffallet de
fördelar, som uppkomma för kraftverket i tekniskt och ekonomiskt af¬
seende till följd af uppdämningsbassängens åstadkommande, dock med
undantag för vinsten genom dag- och nattreglering. Aftalet inrymmer
åt bolaget reciproka förmåner beträffande framdragande af elektriska
kraftledningar och begagnande af vägar öfver kronans fastigheter inom
Ålfkarleby socken och beträffande skadeersättningar, som kunna drabba
kronan såsom ägare af eller innehafvare af nyttjanderätt till jord, fiske
eller annan egendom, som skadas genom anläggande af kraftverket.
Hvad angår de ersättningsbelopp, hvilka Söderforsbolaget under
olika utbyggnadsstadier har att betala, har jag genomgått de af vatten¬
fallsstyrelsen utförda beräkningarna, som legat till grund för deras be¬
stämmande, och därvid icke funnit något att erinra. De synas, såvidt
det är möjligt förutse, täcka motsvarande årskostnader samt dessutom
lämna skälig marginal för oförutsedda utgifter. Jag ber i detta sam¬
manhang få nämna, att den aftalade fixa afgiften motsvarar följande
pris per kilowatt, beräknade efter sannolika medeltalet af de energi¬
belopp, som före älfvens reglering under olika år stå till bolagets för¬
fogande, om, såsom antagligt är, kronan får full användning för sin
anpart:
28 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 10S.
|
torrår
|
normalår
|
våtår
|
lista utbyggnadsst.adiet ...................
|
................. 60: —
|
58: 40
|
58: 40
|
2: dra »
|
................. 48: 50
|
43: 80
|
42: 60
|
3: dj e :» ...................
|
................. 38: 60
|
32: 50
|
27: 80
|
Härtill kommer den andel i skadestånd, ersättningar, utskylder och
onera, hvilken bolaget enligt aftalets § 8 är skyldigt utgifva, samt, för
den del af kraften, som kan återvinnas åt kronan, den förut omtalade
ersättningen för naturkraftens värde.
Genom altalet skulle vidare Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag,
som innehar aktiemajoriteten i Söderforsbolaget, erhålla vissa förmåner
beträffande den enskilda flottled, som finnes anlagd från den s. k. Håll¬
dammen vid Ålfkarleö bruk till Skutskär.
Flottleden Hålldammen—Skutskär byggdes år 1869—1870 efter upp-
gjordt kontrakt mellan Skutskärs sågverk och ägarna af Ålfkarleö
bruk med flera, utan att någon uppgörelse synes hafva träffats med
staten såsom ägare dels af Ålfkarlebyfallen dels ock af Ålfkarleby kungs¬
gård och af ecklesiastika hemman, öfver hvilkas mark flottleden delvis
är byggd. Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag innehar emellertid
arrendet å kungsgården till den 14 mars 1916. Enligt kontraktet
skulle Skutskärs sågverk erhålla tillåtelse att under 50 år från Dal-
älfven ofvanför Lanforsen bortleda så mycket vatten, som erfordrades
för flottningens bedrifvande, mot ett visst arrende för år.
Aftalet tillförbinder kronan såsom ägare till Ålfkarleby kungsgård
samt till komministerbostället och Öfverboda kyrkoherdeboställes stom¬
hemman att, så länge bergslaget däraf har verkligt behof, låta bergs¬
laget dels till flottled mellan Hålldammen vid Ålfkarleö bruk och
Skutskär samt till dess skötsel, underhåll och användning disponera
nödig mark å kronans nämnda egendomar till en bredd af 7.5 meter
på hvardera sidan om den nuvarande flottrännans midtlinje tillika med
nödig väg enligt kronans anvisning till flottiedsområdet, dels ock, såvidt
på kronan ankommer, för flottning i samma flottled disponera nödigt
vatten från Dalälfven, dock högst 3 kubikmeter i sekunden med af¬
ledning förbi vattenfallet vid Ålfkarleby. Den för flottrännan erforder¬
liga vattenmängden betalar emellertid Söderfors bruks aktiebolag på
det sätt, att enligt § 5 motsvarande afdrag göres i den till bolaget
levererade energimängden. Med de villkor i öfrig!., som uppställts för
ifrågavarande medgifvande, torde detsamma enligt vattenfallstyrelsens
mening icke kunna anses annat än uppvägdt af de fördelar bolaget å
sin sida bereder kronan genom den föreliggande uppgörelsen. Då
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
flottleden för öfrigt icke lärer göra något förfång för kronans mark
och densamma enligt aftalet får flyttas, om så behöfves, finner icke
heller jag detta medgifvande, som är af vikt för bergslaget och dess
för landet betydelsefulla industri, kunna anses för kronan innebära
någon som helst olägenhet af betydelse.
Vägas nu de ömsesidiga fördelarna mot hvarandra och tager man
i betraktande att Söderforsbolaget till kronan öfverlåter ganska afse-
yärda jordområden, af hvilka ett vid Carl XIIl:s bro delvis inköpts
just för underlättande af anläggningens tillkomst, utan att bolaget där¬
för beredes direkt ersättning, torde kunna sägas, att de äro väl af-
passade och att aftalet åtminstone icke gynnar de öfriga kontrahen¬
terna på kronans bekostnad.
Domänstyrelsen, hvars yttrande rörande vissa delar af aftalsför-
slaget vattenfallsstyrelsen inhämtat, har icke haft något att erinra
däremot.
Äfven kammarkollegium har, sedan vattenfallsstyrelsen anhållit om
dess yttrande rörande vissa delar af förslaget till aftal och kollegiet
genom nådig remiss anbefallts afgifva utlåtande öfver styrelsens under¬
dåniga framställning i dess helhet, efter åtskilliga vederbörandes hörande,
såsom förut nämnts, den 31 sistlidne januari afgifvit sådant utlåtande.
Kammarkollegium gör därvid beträffande förslaget till aftal till en bör¬
jan den anmärkningen, att i detsamma förekomma uttryck, som möj¬
ligen kunna till men för kronans bättre rätt tydas därhän, att enskild
person skulle äga verklig besittningsrätt till vattendraget, men ifråga¬
sätter likväl icke en omarbetning af aftalet, då den i förslaget intagna
bestämmelsen att aftalet ej får åberopas till prejudice i blifvande rätte¬
gång enligt kollega mening tillsvidare synes vara fullt betryggande för
tillgodoseende af kronans rätt i förevarande afseende.
Vidare anmärker kammarkollegium, att, ehuru på sätt af vatten¬
fallsstyrelsen vitsordats, Stall- och Nygårdsforsarna ej kunna i och för
sig ekonomiskt tillgodogöras, samma strömfall likväl upptagits och be¬
räknats såsom om desamma voro i sitt nuvarande skick fullt effektiva
i bolagets hand. Härvidlag vill jag påpeka, att utom de förut om¬
nämnda fördelar, kronan genom öfverenskommelsen vinner och hvilka
mer än väl uppväga den visserligen afsevärda fördel för bolaget, som
af kammarkollegium sålunda särskildt framhålles, uppstår äfven för
kronan den vinsten, att dess ostridiga andel i Nygårdsforsen blir på
ekonomiskt sätt tillgodogjord. Återvinner kronan äfven öfriga delar
af berörda forsar, blir kronan för öfrigt den, som i framtiden får njuta
hela förmånen.
SO Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
Än vidare anför kammarkollegium, att aftalsförslaget äfven i livad
angår skyldigheten för kronan att till bolaget redovisa elektrisk kraft,
motsvarande viss del af kungsådrans vattentillgång, hvilar å mindre
giltig grund. Jag kan för min del icke finna sakligt skäl för en sådan
erinran. Bolaget har enligt aftalet skyldighet att liksom verkets ägare,
kronan — hvardera till så stor del som motsvarar dem tillkommande
»andelar» i effekten — tåla den minskning i vattenmängden, som kan
vållas genom användning af kungsådrans vatten för de allmänna in¬
tressen, kungsådran är afsedd att tillgodose. Vid sådant förhållande
och då bolaget, därest det ägde och ville bebygga småforsarna, sanno¬
likt skulle fått använda kungsådrans vatten på liknande sätt, som torde
föreskrifvas för Ålfkarlebyfallens vidkommande, ser jag i aftalsförslagets
formulering ingen oriktighet i detta afseende.
Kammarkollegium, som icke heller ställer sig afvisande till för¬
slaget, anför, att enligt aftalsförslaget den för bolagets förmenta vatten¬
rätt i älfven nu uträknade kraftmängd, som bolaget skulle äga att mot
viss ersättning bekomma från ett statens kraftverk vid Älfkarleby, af
bolaget skulle mottagas i stället för köpeskilling såsom full godtgörelse
för de områden, bolaget enligt aftalsförslaget försålde till kronan för
kraftverkets behof, samt att, med hänsyn till aftalsförslagets innehåll i
öfrig!, kollegium funnit sig ej böra ifrågasätta ändring af aftalsförsla¬
get ens beträffande kungsådran.
Till sist förklarar sig kammarkollegium instämma i hvad dess
advokatfiskalsämbete i ärendet anfört. Ämbetet har, under påpekande
att sådana omständigheter här föreligga, att skäligen knappast kan
komma i fråga att icke nådigt tillstånd till byggande i kungsådran
kommer att lämnas, tillkännagifva!, att ämbetet för sin del icke har
någon erinran att framställa mot vare sig vattenfallsstyrelsens förslag
i ämnet eller därtill hörande aftal. Men dessutom har ämbetet ansett
sig böra hemställa, huruvida icke närmare utredning i sinom tid borde
äga rum rörande den lagliga tillkomsten af eu i ärendet omförmäld
enskild flottled, Hyttö—Korsnäs, hvarjämte ämbetet ansett sig böra
ifrågasätta, om icke en blifvande innehafvare af komministertjänsten i
Älfkarleby församlings pastorat, hvilken tjänst för närvarande vore
vakant, borde tillförbindas att mot skälig ersättning tåla det intrång å
komministerbostället, som kunde föranledas af företaget i fråga.
Dessa spörsmål böra gifvetvis närmare öfvervägaö men lära dock
icke behöfva upptagas till behandling i detta sammanhang.
På grund af det anförda anser jag mig kunna i hufvudsak förorda
det föreliggande förslaget till aftal.
O i
Öl
Kungl. Mcij.is Nåd. Proposition Nr 108.
Jag vill dock anmärka, att vissa smärre jämkningar, hufvudsakligen
i formellt hänseende, kunna finnas erforderliga före aftalets slutliga
godkännande.
Beträffande de tekniska anordningarna af det föreslagna kraftverket Tekniska an-
har jag, i den mån jag är i tillfälle att bedöma desamma, icke funnit oraningar-
något att erinra. På sätt vattenfallsstyrelsen framhållit, synes styrelsen
böra få fria händer att i det föreliggande byggnadsförslaget gorå de
ändringar och jämkningar, hvilka utan att öka kostnaderna kunna anses
medföra tekniska och ekonomiska fördelar. I fråga om den ändring af
verkets planläggning, som vattenfallsstyrelsen redan i sin underdåniga
framställning ifrågasatt, har jag af vattenfallsdirektören inhämtat, att
profborrningar i berget företagits i och för de med maskinhusets för¬
ändrade förläggning ifrågasatta tunnlarna. Dessa borrningar hafva
visat, att bergarten är af fast beskaffenhet. Därest den ifrågasatta ut¬
redningen i öfrigt gifver för ifrågavarande ändring gynnsamma resultat,
torde den därför böra företagas. Valet emellan de olika alternativen
bör emellertid läggas i den utförande myndighetens hand och lär icke
behöfva inverka på Eders Kung! Maj:ts beslut i hufvudfrågan.
Såsom nämndt slutar kostnadsförslaget å kraftverksanläggningen, Kostnader,
fullt utbyggd, å ett belopp af 9,210,000 kronor. Häremot har jag icke
funnit mig kunna göra någon anmärkning.
Vattenfallsstyrelsen har beräknat, att, om arbetena påbörjas redan
under innevarande år, anläggningen kan vara färdig att tagas i bruk
år 1915. De för olika år erforderliga medlen skulle under sådana för¬
hållanden blifva
för
|
år
|
1911 ...........................
|
........................................ kronor 1,650,000
|
—
|
y>
|
»
|
1912 ...........................
|
............................................ » 1,800,000
|
—
|
)>
|
»
|
1913 ............................
|
.......................................... » 2,150,000
|
_
|
»
|
»
|
1914 ............................
|
» 2,500,000
|
—
|
»
|
»
|
1915 ............................
|
......................................... » 170,000
|
—
|
|
|
|
Summa kronor 8,270,000
|
—
|
Därjämte liar vattenfallsstyrelsen föreslagit, att ytterligare 940,000
kronor måtte ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att i män
af behof användas till kraftverkets fulla utbyggande till 45,000 turbin-
hästkrafters effekt.
Med hänvisning till hvad jag förut anfört anser jag mig böra
förorda motsvarande fördelning af an slagsbeloppet.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
Slutligen vill jag påpeka, att i den beräknade anläggningskostnaden,
9.210.000 kronor, icke ingår något belopp för distributionsledningar.
Då sådana ledningars sträckning och omfattning icke kan bestämmas,
förrän definitiva uppgörelser om energileveranser kommit till stånd,
torde, i likhet med hvad som skett beträffande Trollhätteverket, anslag
för detta ändamål få särskild! begäras i den mån behof häraf yppas.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hem¬
ställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
dels för anläggande af'ett statens kraftverk vid Ålfkarleby bevilja
ett anslag af 9,210,000 kronor samt häraf för år 1912 anvisa ett belopp af
3.450.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911
af tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,650,000 kronor;
dels ock för möjliggörande af berörda anläggning medgifva, att
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Söderfors bruks aktiebolag
och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, å andra sidan, må afslutas
aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvanberörda, af bolagen
undertecknade aftal.
Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att propo¬
sition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta proto¬
koll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Henrik Carlson.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.
33
Till KONUNGEN.
I nådigt bref den 18 januari 1908 anbefallde Eders Kungl. Maj:t
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att påbörja utredning-
rörande anläggande för statens räkning af eu elektrisk kraftstation för
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 5
Fallens läge.
Historik.
34 Kung!. Maj ds Nåd, Proposition Nr 108.
användande af den staten tillhörande vattenkraften i Ålfkarleby vattenfall.
Med anledning häraf lät samma styrelse under år 1908 utföra terräng-
undersökningar å platsen samt vissa andra utredningsarbeten. Sedan
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk med utgången af nyss
nämnda år upphört, öfvertogs ärendets behandling af den nyinrättade
vattenfallsstyrelsen.
Utredningsarbetet, som alltsedan dess pågått, har nu fortskridit så
långt, att vattenfallsstyrelsen härmed kan i underdånighet framlägga
anbefalld
Utredning rörande anläggande af ett statens kraftverk
vid Älfkarleby.
Ålfkarlebyfallen bildas af Dalälfven omkring 8 km. söder om älf-
vens utlopp i hafvet och delas af Flakön och Laxön i tre grenar, från
öster till väster benämnda Storfallet, Mellanfallet och Kungsådregrenen.
Dessa tre grenar förena sig åter strax ofvanför den s. k. Carl XIXI:s
bro. Sedan vattnet passerat denna, inträder relativt lugnvatten, som
med undantag för några mindre stråk fortsätter ned till hafvet. Den
vid Ålfkarlebyfallen samlade fallhöjden är vid lågvatten omkring 15 in.
Fallförlusten från fallens nedre vattenyta till hafvet växlar med olika
vattenstånd i hafvet mellan omkring 6,5 in. och 1,5 in. men är i medeltal
omkring 3,0 m.
Ofvanför Ålfkarlebyfallen bildar älfven på den omkring 4 km. långa
närmast belägna sträckan dels den omkring 1,75 in. höga Stallforsen,
hvars båda stränder innehafvas af Söderfors bruks aktiebolag, dels den
omkring 1,5 in. höga Nygårdsforsen, hvars högra eller östra strand äges
af staten, medan den vänstra inneliafves af nämnda aktiebolag. Ofvanför
Nygårdsforsen är den omkring 8,7 m. höga Lanforsen belägen. Strän¬
derna å ömse sidor om densamma innehafvas af Sandvikens järnverks
aktiebolag.
Frågan om tillgodogörande i större utsträckning af statens vatten¬
kraft i Ålfkarlebyfallen väcktes 1893, då Kungl. Maj:t den 19 maj,
bland annat, förordnade, att, innan beslut fattades rörande den fram¬
tida dispositionen af Ålfkarleby kungsgård med tillhörande kvarn och
fisken, utredning skulle genom sakkunniga män äga rum i fråga om
lämpligaste sättet för ett dylikt tillgodogörande. På grund häraf upp¬
drog dåvarande chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndi¬
gande den 9 mars 1894 åt majoren C. P. W. Gagner att afgifva för-
35
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
slag i ämnet. Gagners förslag, som afgafs den 24 januari 1898, afsåg
att utnyttja fallhöjden mellan lugnvattnet ofvan Flakön och vattenytan
nedanför Carl XIILs bro. Enligt förslaget skulle med en nyttig fall¬
höjd af 14,5 meter tillgodogöras 150 sm3, hvilken vattenmängd major
Gagner ansåg vara ständigt disponibel i östra älfgrenen. Någon upp¬
dämning af öfre vattenytan skulle ej ske, hvaremot två leddammar med
krönet liggande 0,1 in. öfver lågvattenytan jämte möjligen en reglerings-
nåldamm skulle anordnas mellan Flakön och den nuvarande kvarndammen
på östra stranden. Vattnet skulle inledas uti en i viken öster om fall¬
nacken uppförd kraftstation, hvars turbiner skulle anordnas med vertikala
axlar i schakt. Fn afloppstunnel skulle föra vattnet till utloppet nedan¬
för Carl XIILs bro. Staten vore ägare af den för anläggningen erfor¬
derliga marken med undantag af några områden dels på östra stranden,
som tillhörde Söderfors bruks aktiebolag samt några smärre områden
på västra stranden, som tillhörde dels Söderfors bruk dels Västanå by.
Det Gagnerska förslaget remitterades till väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen, som i ett den 25 november 1899 afgifvet yttrande anförde,
att anläggningen för vattenkraftens utnyttjande visserligen skulle kunna
ordnas utan att annan tillhörig mark behöfde förvärfvas vare sig på
den härför lämpligare östra stranden eller på den västra. Då emel¬
lertid en del af fallhöjden härigenom skulle gå förlorad, tillstyrkte
styrelsen, att staten genom ägoutbyte skulle förvärfva de områden på
östra stranden, som närmare angåfvos i major Gagners förslag. Sty¬
relsen påpekade vidare, att lågvattenmängden i verkligheten vore
mindre än major Gagner uppgifvit, och föreslog den modifikation af
major Gagners förslag, att kraftstationen antingen skulle förflyttas
längre inåt land vid forshufvudet eller ock förläggas vid fallets fot.
Slutligen anförde styrelsen, att vattenkraften vid Älfkarleby torde vara
synnerligen lämplig för elektrisk järnvägsdrift, hvilket förhållande dock
icke borde utgöra hinder för ett tidigare tillgodogörande af kraft för
annat ändamål, om blott därvid gjordes förbehåll, som betryggade den¬
sammas framtida användande för järnvägsdrift.
Ärendet remitterades sedermera till vattenfallskonunittén, som afgaf
sitt yttrande den 31 december 1900. Kommittén hade genom dåvarande
civilingenjören J. G. Richert uppgjort tre särskilda alternativ för kraf¬
tens utnyttjande, åt hvilka alternativ 1 uppgjorts i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med major Gagners förslag, modifieradt enligt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ofvannämnda yttrande. Enligt alternativ 2
skulle däremot anordnas en öppen tilloppskanal till kraftstationen, som
förlagts nedanför Carl XIILs bro på Söderfors bruks aktiebolag tillhörig
86
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
mark. Enligt alternativ 3 var likaledes föreslagen en öppen tillopps-
kanal, men var kraftstationen förlagd ofvanför nämnda bro å kronan
tillhörig mark. Kommittén förordade alternativ 2, hvithet förslags ut¬
förande emellertid nödvändiggjorde, att uppgörelse träffades med Söder¬
fors bruks aktiebolag såsom ägare af mark på östra stranden.
Med anledning häraf föreslog Kungl. Maj:t i proposition till Riks¬
dagen den 30 mars 1906, att öfverenskommelse skulle träffas mellan
kronan och Söderfors bruks aktiebolag angående byte af viss mark
vid Ålfkarleby, hvilken proposition af Riksdagen godkändes. Ett min¬
dre väsentligt tillägg i detta beslut gjordes af 1907 års Riksdag. Genom
ifrågavarande uppgörelse är kronan ägare af hela den del af östra stran¬
den, som behöfver tagas i anspråk för kraftverkets byggnader, under
det att på västra stranden ett mindre strandområde, som kräfves för
landfäste till damm öfver den västligaste älfgrenen eller kungsådre-
grenen, fortfarande är i enskild besittning. Dessutom innehafvas, såsom
nedan skall närmare omförmälas, vissa strandområden på västra stran¬
den invid Carl XIII:s bro liksom ock vissa strandområden ofvanför fal¬
len af enskilda.
Ålfkarleby fallens väl belägna och lätt uttagbara vattenkraft är
gifvetvis särdeles begärlig såväl för de städer och orter som för de
industrier och andra afnämare, hvilka ligga inom måttligt afstånd från
denna stora kraftkälla. Redan den 27 juli 1893 inlämnade Gäfle stads¬
fullmäktige underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida och på hvilka
villkor Gäfle stad kunde förvärfva den kronans egendom, hvartill Ålf¬
karleby vattenfall och fiske höra. Den 31 mars 1897 ingåfvo herrar
Tamm, Fraenckel med flera underdånig begäran att få arrendera fallen
och den 20 juni 1898 inlämnade styrelsen för Stockholms gasverk
underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida Kungl. Maj:t vore be¬
nägen underhandla med Stockholms stad om försäljning eller utarren¬
dering af fallen. Sedermera hafva Gäfle stadsfullmäktige den 24 sep¬
tember 1907 och Uppsala stadsfullmäktige den 18 oktober samma år
ingifvit underdåniga framställningar om arrendering af elektrisk energi
från ett blifvande statens kraftverk vid Ålfkarleby. Samtliga dessa
handlingar hafva öfverlämnats till vattenfallsstyrelsen.
Det har äfven varit ifrågasatt att använda vattenkraft från Ålf¬
karleby till alstrande af elektrisk energi för drifvande af statens järn¬
vägar. I det underdåniga yttrande, som järnvägsstyrelsen den 27 no¬
vember 1908 afgifvit öfver stadsfullmäktiges i Gäfle och Uppsala sist-
berörda framställningar, har järnvägsstyrelsen emellertid förklarat, att
styrelsen icke tänkt sig ifrågasätta elektrisk drift under den närmare
Kung1. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 108.
37
framtiden å någon af de bandelar, som lämpligen kunna drifvas med
kraft från Ålfkarlebyfallen, _och att järnvägsstyrelsem fördenskull icke
hade något att erinra mot Ålfkarlebyfallens utbyggande genom vatten¬
fallsstyrelsens försorg för distribuering af elektrisk energi till enskilda
förbrukare. Järnvägsstyrelsen förutsatte dock därvid, att, om sådant
framdeles skulle visa sig önskvärdt eller behöflig!, en del af den dispo¬
nibla energien skulle kunna få påräknas för statens järnvägsdrift.
Hvad först beträffar sättet för Ålfkarlebyfallens tillgodogörande
skulle man måhända kunna tänka sig detta ske genom en samman¬
slutning af närliggande städer och orter eller genom ett enskildt kon¬
sortium, hvarvid de grunder för utarrendering af statens vattenfall,
hvilka af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1910 antagits, borde till-
lämpas, och fallen i bebyggd! skick sålunda efter viss längre tid
återgå till kronan. Staten kunde befordra tillgodogörandet af vatten¬
kraften i fallen genom att på ett eller annat sätt ekonomiskt intressera
sig i företaget, genom beviljande af lån till viss del af byggnadssumman
mot säkerhet i form af preferensaktier eller, om det föreslagna vatten-
fallsrättsinstitutet blir infördt, mot inteckning och del i vinsten.
Eu dylik form för exploatering af statens vattenkraft är helt visst
att taga i allvarligt öfvervägande, då det gäller att bringa till snar an¬
vändning de många vattenfall kronan äger i Norrland och i synnerhet
de mindre betydande. Men hvad Ålfkarlebyfallen angår, äro dessas läge
och storlek sådana, att de i likhet med Trollhätte- och Porjusfallen enligt
vattenfallsstyrelsens åsikt äro särskild! lämpliga att af kronan själf be-
byggas. På sådant sätt kan staten bäst skörda de direkta och indirekta
frukterna af denna stora naturrikedoms nyttiggörande och i vidsträck¬
taste mån tillgodose det allmännas intressen. Hvart energien sedermera
skall ledas, och huruvida någon del bör reserveras för statsbanornas
framtida behof, torde icke behöfva fastslås i detta sammanhang utan få
bero af vidare underhandlingar och, beträffande energileverans till stats¬
banorna, af Eders Kungl. Maj:ts närmare beslut framdeles. Någon risk
för att den alstrade energien icke skall finna användning lär icke före¬
finnas. Till denna fråga återkommer styrelsen sedermera.
Vattenfallsstyrelsens arbete har sålunda i främsta rummet inriktats
på åstadkommande af ett fullt lämpligt förslag till ett statens kraftverk
vid Ålfkarleby.
Vid kraftverkets planläggning har det gifvetvis från början fallit i
ögonen, att afsevärda fördelar skulle vinnas, om detsamma kunde uttaga
ej allenast den fallhöjd, som är samlad vid Ålfkarleby, utan äfven den,
som finnes i de ofvanför belägna Stall- och Nygårdsforsarna. En dylik
Sättet för
vattenfallens
tillgodo¬
görande.
Kraftverkets
plan¬
läggning.
Äganderätts¬
förhållan¬
dena.
38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
indämning af småforsarna ofvanför Ålfkarleby afsågs äfven i den ut¬
redning rörande^ vattenkraften vid Ålfkarleby, som aktiebolaget Vatten-
byggnadsbyrån på uppdrag af järnvägsstyrelsen år 1907 verkställt. Utom
att endast på sådant sätt dessa mindre forsar kunna ekonomiskt tillgodo¬
göras, hvilket ur nationalekonomisk synpunkt gifvetvis är ett önskemål,
så medför deras indämning för Ålfkarleby kraftverk direkta ekonomiska
fördelar. Dels tjänar den sålunda erhållna bassängen mellan Ålfkarleby
och Lanforsen som lämpligt magasin för en växlande aftappning under
dygnets olika delar, hvarigenom de alltid uppstående växlingarna i ener¬
giförbrukningen kunna i viss mån tillgodoses och vatten sålunda spa¬
ras, dels minskar småforsarnas indämning i betydlig mån risken för
^kräfning, som just uppstår eller befordras i dylika grunda forssträckor,
där vattnets olika lager komma i intim beröring med luften. Att där¬
emot söka infånga den fallhöjd, som förefinnes mellan Ålfkarleby och
hafvet, är åtminstone för närvarande icke ekonomiskt utförbart.
Stallforsen och halfva Nygårdsforsen innehafvas emellertid för när¬
varande af Söderfors bruks aktiebolag och en indämning af ifråga¬
varande forsar kan därför enligt nu gällande lagstiftning icke ske utan
frivillig öfverenskommelse med detta bolag. Järnvägsstyrelsen, som
förut haft tankar på Ålfkarlebyfallens utnyttjande för statsbanornas be¬
hof, hade äfven inledt underhandlingar med bolaget i angifvet syfte,
hvilka emellertid ej blefvo slutförda.
Med anledning af de under den sista tiden af kronan häfdade an¬
språken på vattenrätt i Dalälfveu anmodade vattenfallsstyrelsen i skrif¬
velse den 16 februari 1910 landtmäteristyrelsen att verkställa utredning-
rörande äganderättsförhållandena till vattenområdet å nu ifrågavarande
sträcka af Dalälfven. Landtmäteristyrelsen har äfven den 11 april 1910
aflämnat den begärda utredningen.
Af de verkställda undersökningarna torde framgå i hufvudsak följande.
Stränderna å förevarande sträcka af älfven hafva förut tillhört Ålf¬
karleby västra kronoallmänning, af hvilken största delen upplåtits till
Ålfkarleö bruk, numera tillhörigt Söderfors bruks aktiebolag, eller till
Östanå och Västanå med flera byar. De öfverlåtelse!', genom hvilka kronan
frånhändt sig vattenområden utmed Dalälfven, hafva emellertid, såsom
framgår af nedan lämnade kortfattade redogörelse, ägt rum på olika
villkor.
1. Nygårdsforsen.
Forsen är belägen invid och nedanför Tensmyra länsmansboställe och
Gropholmarna samt något ofvanför det Öns hemman, som benämnts
Nygården.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108. 39
Ostra stranden af forsen, vare sig den består af inägor eller skogs¬
mark, tillhör Tensmyra länsmansboställe och således Eders Knngl. Maj:t
och kronan. Till nämnda boställe höra äfven ängarna å östra sidan af
Gropholmarna. Skogsmarken å västra sidan af holmarna utåt hufvud-
grenen af älfven liksom ytterligare två mindre och en större holme
utanför boställets strand hafva, såvidt af landtmäteristyrelsen kunnat ut¬
redas, icke frånhändts kronan och böra därför såsom odisponerade delar
af den förutvarande allmänningen anses fortfarande tillhöra kronan.
Västra stranden utgöres dels af den Söderforsbolaget tillhöriga s. k.
Nygårdsmon, som ingått i skattläggning af hemmanen Ankarsäter n:r 1 — 4,
vid hvilkas försäljning till skatte, såsom i det följande närmare skall be¬
röras, förefintliga strömfall förbehållits kronan jämlikt nådiga brefvet
den 28 december 1822_och kammarkollegii kungörelse den 24 januari
1823, samt dels af det Ons hemman, som benämnes Nygården och som
torde motsvara hemmanet Ad mantal Ön n:r 2. Sistnämnda hemman
försåldes till skatte den 2 december 1717. Före försäljningen hade hem¬
manet taxerats och värderats af häradsrätten den 28 september 1716,
därvid intet fiskevatten eller andra förmåner i älfven togos i beräkning.
Någon vattenrätt synes därför icke tillkomma detta hemman.
Nygårdsforsen torde på grund häraf helt och hållet tillhöra kronan.
2. Stallforsen.
Östra stranden invid forsen ofvanför järnvägsbron tillhör på en sträcka
af omkring 250 meter lägenheten Brunstorp, hvilken kronan ej synes
hafva afhändt sig. Nedanför Brunstorp äro invid forsen belägna skogs¬
skiftena Y x A, T och R samt å en kort sträcka Uppsala—Gäfle järnväg.
Skogsskiftet YxA tilldelades vid fördelning af allmänningen hemmanen
Lindesdahl n:r 1, Gullmossen n:r 1 och Ambricka n:r 2 men synes
ännu icke vara uppdeladt mellan berörda hemman. Då emellertid vid
skatteköp af Lindesdahl n:r 1 kronan förbehöll sig vid stranden befint¬
liga strömfall och då vid skattläggning af de i skiftet YxÅ ingående
skogslotterna till hemmanen Gullmossen n:r 1 och Ambricka n:r 2 liksom
ock vid skattläggning af de till hemmanen Östanå n:r 11 och 12 hörande
skogslotterna T och R utmed nedersta delen af Stallforsen endast själfva
skogsarealen togs i beräkning men däremot icke fiske eller andra för¬
måner i älfven samt då dessutom vid skattläggningen älfvens regala
natur torde hafva ansetts uppenbar, bör vattenrätten vid östra stranden
fortfarande anses tillhöra kronan.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Västra stranden upptages af hemmanet On n:r 3 och till en ringa
del af Uppsala—Galle järnväg.
Vid skatteförsäljningen af hemmanet On n:r 3 förbehöll sig kronan
i köpebrefvet jämlikt nådiga brefvet den 28 december 1822 och kam-
markollegii kungörelse den 24 januari 1823 utmed hemmanets strand befint¬
liga strömfall. Enligt köpebrefvet säljes visserligen hemmanet med
»kvarn och kvarnställe», hvil ket uttryck alltid återfinnes i formulären
från denna tid, men med tillägg »som under hemmanets ränta inbe¬
gripna äro». Hvilka rättigheter, som voro inbegripna i hemmanets ränta,
framgår af själfva skattläggningsförslaget. Äfven om någon mindre kvarn
tagits i beräkning vid skattläggningen, måste dock vattenkraften, eller
åtminstone den väsentliga delen däraf, anses bibehållen åt kronan på
grund af den i köpebrefvet gjorda hänvisningen till nådiga brefvet den
28 december 1822.
Jämväl Stallforsen får därför, åtminstone till sina väsentligaste delar,
anses tillhöra kronan.
3. Älfkarlebyfallen,
Östra stranden. Efter 1906 till 1907 års ägoutbyte mellan Älf-
karleby kungsgård och Tensmyra länsmansboställe, å ena sidan, samt
Söderfors bruks aktiebolags fastigheter Pråmkarlsplatsen eller lägen¬
heten Söderforsen och hemmanet Ostanå n:r 9, å andra sidan, är kronan
ägare af hela denna strand från ägan Forsvretens södra (uppströms)
gräns till norra (nedströms) gränsen af kronans lägenhet Söderfors n:r
2, hvilken sistnämnda gräns löper ned i älfven nära 300 meter nedanför
Carl XIII:s bro, jämte utanför och invid denna mark förefintliga fiske
och vattenrätt. Vissa fisken befinna sig dock i enskild ägo.
Gärna i älfven, Flakön och Laxön, med därtill hörande fiske- och
vattenrätt tillhöra kronan.
Af västra stranden äger kronan det under Ålfkarleby kungsgård
lydande s. k. Fiskartorpet, hvars ägor sträcka sig utefter nästan ohela
Laxöns längd. Nedströms därom vidtaga Västanå bys inägor. Å en
sträcka af ungefär 200 meter ofvanför och omkring 500 meter nedanför
Carl XIII:s bro tillhör stranden, enligt år 1825 fastställdt storskifte å
Kalfhagen Sveden under Västanå by, åtta under Ålfkarleö bruk lydande
hemman i Västanå, medan älfstranden längre ned på en sträcka af nära
1 km. enligt samma storskifte tillhör kronans hemman Kungsgården,
komministerbostället och Öfverboda kyrkoherdeboställes stomhemman.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.
41
På eu längd af omkring 150 meter å ömse sidor om Carl XIII:s bro utgör
älfstranden för Yästanå by en samfällighet, i hvilken kronan äger del
för nyssnämnda hemman. Det år 1825 fastställda storskiftet kan emel¬
lertid när som helst ersättas af laga skifte, hvarför den möjligheten icke
är utesluten, att kronan vid en ny delning af Sveden kan få sina ägo-
skiften utlagda på annan plats än nu. De under Ålfkarleö bruk hö¬
rande hemmanen i Västanå by skatteförsåldes år 1669 samt, efter det
denna försäljning gått tillbaka, år 1756. Huruvida i skattläggningen
ingått andra förmåner i älfven än s. k. fjällfiske, har icke med säkerhet
kunnat utrönas. Därest så icke varit förhållandet, bör kronan kunna
göra gällande anspråk på vattenrätten utanför Västanå bys strand jämväl
å de delar, där stranden icke tillhör kronan.
Söderfors bruks aktiebolag är af naturliga skäl icke villigt att utan
vidare erkänna riktigheten af kronans anspråk, hvarför äganderätts-
frågan nödvändigtvis måste afgöras af domstol. En dylik rättegång
lär emellertid kräfva afsevärd tid, och det torde vara synnerligen betänk¬
ligt att så länge uppskjuta fallens tillgodogörande, hvilket i intresse¬
rade kretsar under många år ifrigt afvaktats. Härtill kommer ännu en
omständighet. Kronans anspråk på vissa delar af vattenrätten i Stall-
och Nygårdsforsarna äro, såsom ofvan nämnts, grundade därpå, att i de
skattebref, genom hvilka strandfastigheterna utmed forsarna frånhändas
kronan, inrycktes bestämmelse om att försäljningen ägde rum med
de förbehåll, som blifvit stadgade och förordnade i Kungl. Maj:ts
nådiga bref den 28 december 1822 och kammarkollegii i anledning
däraf under den 24 januari 1823 utfärdade kungörelse angående vissa
föreskrifter till förekommande af den skada, som i odlingsväg för¬
orsakas genom uppdämningar för fisken och vattenverk m. in. I
nämnda nådiga bref och kungörelse stadgas, att strömfall å krono-
hemmans eller annan kronojords områden, hvilka till farleders öppnande,
sjöars eller kärrs uttorkning, ofvanför belägna ägors befrielse från
öfversvämningar med mera dylikt kunna för den däraf härflytande all¬
männa nytta för landet i framtiden behöfva användas, icke få genom
skatteköp kronan afhändas utan hennes ägande dispositionsrätt däraf
alltid henne i sådant afseende därvid förbehållas likasom ett utmål
närmast omkring strömfallet af ett, två till tre tunnland jord för att
vid förekommande behof jämväl kunna användas, dock med rätt för
åborna att sådana strömfall äfvensom jorden emellertid begagna, likväl
utan rättighet vid de tillfällen, då de af förenämnda skäl behöfvas, undfå
annan ersättning än för därvid uppförda byggnader, såvida Kungl.
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 6
42
Aftal med
Söderfors
bruks aktie¬
bolag och
Stora Kop¬
parbergs
bergslags
aktiebolag.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.
Maj:t icke skulle vid särskilda förhållanden finna skäligt förordna, att
någon ersättning därutöfver må dem beviljas; och skulle, när strömfallet
är särskildt skattlagdt äfvensom när den jord, som därvid afstås, i
hemmanets skattläggning ingått, motsvarande minskning i hemmanets
ränta meddelas.
Nu är det tänkbart, att kammarkollegii kungörelse den 24 januari
1823 af domstolarna tolkas så, att kraftuttagning icke ingår bland de
ändamål, för hvilka kronan förbehållit sig att återtaga strömfallen, och
kronan alltså visserligen tillerkändes äganderätten till ifrågavarande
delar af vattenområdet, men besittningsrätten eller nyttjanderätten till
samma delar tilldömes den andra parten, intill dess vattnet behöfver af
kronan användas för annat ändamål än kraftuttagning. Intet vore då
att vinna genom att afvakta rättstvistens slutförande.
Allt talar sålunda för, att staten bör tillgodogöra sig Ålfkarleby-
fallens vattenkraft utan att invänta domen i ifrågavarande tvist.
Detta skulle möjligen kunna ske på så sätt, att endast den vid
själfva Ålfkarlebyfallen befintliga fallhöjden uttoges och att Stall- och
Nygårdsforsarna sålunda lämnades obebyggda. Men i betraktande af
att kronan redan besitter halfva Nygårdsforsen och att öfriga delar må¬
hända komma att tillvinnas kronan, borde anläggningen i allt fall göras
så, att småforsarna sedermera kunna indämmas och nyttiggöras vid
Ålfkarleby kraftverk. Härför kräfves emellertid vidtagandet af åtskilliga
anordningar, som afsevärdt fördyra anläggningen. Emellertid dispone¬
rar kronan icke öfver det område å västra stranden, där dammen öfver
kungsådregrenen skall fästas, och ej heller öfver västra stranden å ömse
sidor om Carl XIII:s bro. Det torde sålunda vara tvifvelaktigt huru¬
vida ens detta alternativ är möjligt att genomföra med nuvarande lag¬
stiftning utan öfverenskommelse med respektive strandägare.
Under sådana förhållanden har det synts vattenfallsstyrelsen ända¬
målsenligt att söka träffa uppgörelse med innehafvaren till de af kronan
icke disponerade vatten- och strandområdena, som beröras af företaget.
Styrelsen har därför upptagit underhandlingar med Söderfors bruks
aktiebolag, som redan förut disponerat den ojämförligt största delen af
dessa områden och som äfven numera med styrelsens goda minne skaffat
sig förfoganderätt öfver de delar af Västanå bys samfällighet å västra
stranden intill Carl XIII:s bro, hvilka icke tillkomma kronan såsom
ägare af Ålfkarleby kungsgård och ecklesiastika hemman.
Dessa underhandlingar hafva resulterat i bifogade aftal, som under¬
tecknats af Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kopparbergs bergs¬
lags aktiebolag och som är för dessa bolag bindande, så vidt det af
Eders Kungl. Maj:t och kronan antages före den 1 juli 1911.
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Aftal ets hufvudinnehåll är följande.
Söderfors bruks aktiebolag öfverlåter på kronan äganderätten till
strandområden, hvilka finnas angifna å den aftalet vidfogade kartan,
samt all rätt till grund, vatten ock fiske i Dalälfven utanför ifrågava¬
rande områden, dock med undantag för särskild! skattlagdt fiske i den
mån det tillhör annan enskild än bolaget. Försäljningen äger rum under
förutsättning att det sålunda öfverlåtna icke förklaras redan tillkomma
kronan genom slutlig dom i den rättegång, som skall anhängiggöras af
kronan och i hvilken upplåtelsen icke får lända till någon slags pre-
judice. Till följd af denna upplåtelse torde kronan utan hinder af en¬
skild rätt kunna när som helst anlägga ett kraftverk vid Ålfkarlebv
för uttagning af såväl Ålfkarlebyfallens som Stall- och Nygårdsforsarnas
vattenkraft.
Såsom ersättning till bolaget förbinder sig kronan att för all fram¬
tid vid kraftverkets uttag leverera så stor mängd elektrisk energi, som
svarar mot den bolaget före försäljningen tillkommande vattenkraften
med begränsning uppåt till 4.500 k\v., dock att bolaget härför skall
erlägga en årlig afgift, hvilken utgör lika stor del af kraftverkets samt¬
liga årskostnader, som bolagets vattenkraft utgör del af den totala.
Kraftverkets årskostnader sammansättas dels af utgifterna för räntor,
amortering, afskrifning, underhåll och drift, hvilka kunna med tillräck¬
lig säkerhet på förhand beräknas, dels af utgifterna för skadestånd till
andra än kontrahenterna på grund af uppdämning eller försämring af
fiske och dylikt samt för skatter och onera. Dessa senare utgifter äro
gifvetvis svårare eller omöjliga att med visshet beräkna, isynnerhet som
kronan i framtiden måhända kan blifva skattskyldig för sina kraftverk.
Bolagets afgift är med hänsyn till det nyss sagda bestämd dels till en
fix årlig afgift, hvars storlek är i aftalet fastslagen för tre olika utbygg-
nadsstadier under de första 40 åren efter leveransens påbörjande, men
sedan periodvis bestämmes genom öfverenskommelse eller skiljenämnd,
dels därutöfver till ett belopp, som fastslås och betalas så fort det blif¬
va i vederbörlig ordning bestämdt. Vidare är bolaget skyldigt betala
viss andel i kostnaden för sådana sjöregleringar, hvilka öka den vid
lågvatten tillgängliga vattenmängden.
Tills vidare och till dess rättstvisten afgjorts är bolagets »andel»
i vattenkraften efter nuvarande innehaf beräknad till 15 procent, hvilken
siffra därför äfven lagts till grund för afgiftens bestämmande. Skulle
kronans talan ogillas eller endast på det sätt bifallas, att kronan visser¬
ligen förklarades vara ägare till det af bolaget disponerade vattnet helt
eller delvis, men däremot bolaget funnes berättigad! disponera detsamma,
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 108.
intill det behöfde af kronan tagas i anspråk för annat ändamål än kraft-
uttagning, blefve samma leverans skyldighet respektive ersättningsskyldig¬
het gällande. Skulle kronan däremot delvis återvinna den af bolaget dispo¬
nerade vattenkraften, fortfar kronans leveransskyldighet under 40-års-
perioden i samma utsträckning, men bolaget betalar för den vattenkraft,
som frångår detsamma, en tilläggsafgift af 26 procent under första, 34
procent under andra och 47 procent under tredje utbyggnadsstadiet
utöfver själfkostnaderna, bestämda på sätt förut sagts. Denna tilläggs¬
afgift utgör god afkastning på den råa vattenkraftens värde. Det bör
här anmärkas, att det gifvetvis kan vara föremål för delade meningar,
huruvida all den af bolaget disponerade vattenkraften vid Alfkarleby
kan af kronan återvinnas. Den tvekan, som i sådant hänseende kan
yppas, torde icke minst gälla af kronan framställda anspråk på rätt till
grund och vatten utanför de till Västanå by hörande strandområden å
älfvens vänstra strand.
Med anledning häraf och då bolaget för möjliggörande af företaget
inköpt enskildas andelar i Västanå bys samfällda område intill Carl XIII:s
bro, föreskrifver aftalet, att kronan icke får föra talan rörande grund
och vatten i älfven utanför nämnda samfällighet i hvad den före köpet
tillhört bolaget.
Såsom af det föregående och af aftalets formulering framgår, är af¬
talet byggdt på likställighet mellan kronan och bolaget i afseende på deras
respektive »andelar» i vattenkraften. Men bolaget tillsläpper jämförelse¬
vis betydligt mera mark än kronan och har för inköp af andelar i
Västanå bys förenämnda samfällighet gjort kontanta utlägg, hvilka icke
direkt ersättas. I stället skulle genom aftalet Stora Kopparbergs bergs¬
slags aktiebolag erhålla vissa förmåner beträffande den enskilda flottled,
som finnes anlagd från den s. k. Hålldammen vid Ålfkarleö bruk till
Skutskär.
Flottleden Hålldammen—Skutskär byggdes år 1869 —1870 efter upp-
gjordt kontrakt mellan Skutskärs sågverk och ägarna af Ålfkarleö bruk
med flera, utan att någon uppgörelse synes hafva träffats med staten såsom
ägare dels af Ålfkarlebyfallen dels ock af Alfkarleby kungsgård och af
ecklesiastika hemman, öfver hvilkas mark flottleden delvis är byggd.
Enligt kontraktet skulle Skutskärs sågverk erhålla tillåtelse att under
50 år från Dalälfven ofvanför Lanforsen bortleda så mycket vatten, som
erfordrades för flottningens bedrifvande, mot ett visst arrende för år.
I den s. k. Hålldammen ofvanför Ålfkarleö bruk finnas för denna
flottled två öppningar, af hvilka den ena, som användes vid lågvat¬
ten, är l.i m. bred med tröskeln liggande på höjden 29.04 m. öfver
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
hafvets medelvattenyta eller i jämnhöjd med lågvattenytan i älfven. Den
andra öppningen, som användes vid högre vattenstånd, är 1.0 m. bred
med tröskeln liggande på höjden omkring 31.15 m. Den af rännan för¬
brukade vattenmängden uppmättes den 1—2 juni 1908 genom Trollhätte
kanal- och vattenverks försorg vid ett vattenstånd vid Hålldammen af 31.66
respektive 31.72 till 2.4 sm3 vid Skutskär och till 2.75 sm3 strax nedan¬
för Hålldammen. Den 29 april 1901 uppmätte numera aflidne ingen¬
jören O. Appelberg vattenförbrukningen till 1.2 sm3 vid ett vattenstånd
af 30.04 in. Flottningen i Dalälfven pågår i allmänhet från islossning
till isläggning (i medeltal 15/5—15/11). Om vattenståndet vid Håll¬
dammen under flottningstiden står afsevärdt lägre än 30.0 m., moD
svarande omkring l.o m. vatten på tröskeln till flottningsöppningen,
försvåras flottningen och måste vissa tider till och med afbrytas. Ett
dylikt afbrott har under de senaste 10 åren ej inträffat sedan sep¬
tember—oktober 1901, då flottningen Hålldammen till Skutskär under
drygt en månad var inställd.
Aftalet tillförbinder kronan såsom ägare till Älfkarleby kungsgård
samt till komministerbostället och Öfverboda kyrkoherdeboställes stom¬
hemman att, så länge bergslaget däraf har verkligt behof, låta bergs¬
laget dels till flottled mellan Hålldammen vid Ålfkarleö bruk och
Skutskär samt till dess skötsel, underhåll och användning disponera
nödig mark å kronans nämnda egendomar till en bredd af 7.5 m.
på hvardera sidan om den nuvarande flottrännans midtlinje tillika
med nödig väg enligt kronans anvisning till flottledsområdet, dels
ock, såvidt på kronan ankommer, för flottning i samma flottled dispo¬
nera nödigt vatten från Dalälfven, dock högst 3 sm3 med afledning
förbi vattenfallet vid Älfkarleby. Den för flottrännan erforderliga vatten¬
mängden betalar emellertid Söderfors bruks aktiebolag på det sätt, att
enligt § 5 motsvarande afdrag göres i den till bolaget levererade energi¬
mängden. Med de villkor i öfrigt, som uppställts för ifrågavarande
medgifvande, torde detsamma icke kunna anses annat än uppvägdt af
de fördelar bolaget å sin sida bereder kronan genom den föreliggande
uppgörelsen. Då, såsom förut nämnts, flottleden från Hålldammen till
Skutskär delvis framgår öfver mark, tillhörande Älfkarleby kungsgård
och ecklesiastika hemman i Älfkarleby socken, har styrelsen med skrif¬
velse den 2 december 1910 till kammarkollegium och domänstyrel¬
sen öfverlämnat afskrifter af §§ 16, 17, 18, 19 och 23 i det då
föreliggande förslaget till aftal mellan kronan samt Söderfors bruks ak¬
tiebolag och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, hvilket förslag
sedan dess uti nämnda delar icke undergått någon förändring af bety¬
delse, under anhållan, att ämbetsverken ville efter vederbörandes hörande
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Kongsådra.
Flottled.
meddela, huruvida från deras sida funnes något att erinra mot innehållet
i omförmålda §§. Till svar härå har domänstyrelsen i skrifvelse den 12
i sistnämnda månad anmält, att domänstyrelsen icke funnit anledning
till någon anmärkning mot ifrågavarande §§ i aftalsförslaget. Af kam¬
markollegium infordrade yttranden i ärendet hafva ännu icke hunnit
inkomma, men har vattenfallsstyrelsen ansett sig icke böra afvakta af-
slutandet af den utredning, som sålunda igångsatts.
Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag och Söderfors bruks aktie¬
bolag kunna, som ofvan påpekats, vid aftalets gillande från Eders Kungl.
Maj:ts och kronans sida icke lägga hinder i vägen för kraftverkets till¬
komst. Aftalets öfriga bestämmelser torde icke behöfva närmare för¬
klaras eller motiveras.
De enskilda intressen, som icke beröras i aftalet, torde blifva på
vederbörligt sätt tillgodosedda genom föreskrifterna i 10 § af nådiga
förordningen om jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 de¬
cember 1880.
Beträffande det allmännas intressen må följande anföras.
Kungsådran har af ålder funnits i Dalälfven vid Ålfkarleby, och
vid landtmäteriförrättning i september 1840 kartlades och utstakades
densamma från hafvet upp till Ålfkarleby fallen. I sj kifva fallet har den
längst åt väster belägna grenen af ålder hållits öppen för fiskens flytt¬
ningar, så att stängsel och fiskredskap där icke fått inrättas.
Allmän flottled finnes icke och är ej heller föreslagen förbi Ålfkarle¬
by fallen, men finnes allmän flottled i Dalälfven ofvanför Ålfkarleö bruk.
Dessutom finnas två enskilda flottningsrännor förbi fallen från Dalälfven
till hafvet, nämligen dels den ofvan berörda flottleden Hålldammen—
Skutskär, dels flottleden Hytta—Korsnäs, hvilka båda flottleder finnas
utvisade å generalstabens kartor.
Flottleden Hyttö—Korsnäs byggdes år 1897 efter förut hållen syne¬
förrättning. Enligt häradsrättens utslag skall i den damm, hvarigenom
vatten till flottleden skall ledas ut ur Dalälfven, beredas en öppning med
ett vattendjup vid lägsta vattenstånd af 1 m. och en medelbredd af 2.5 in.,
och, då rännan skulle byggas i lutning 1 : 2,000, beräknades, att det af-
ledda vattnet skulle uppgå till 2.95 sma eller i rundt tal till 3.0 sm". Vid
uppmätning den 11 juni 1908 framrann 2.5 sm3 vid ett vattendjup af
1.2 m. Den 29 april 1901 uppmättes den af rännan förbrukade vatten¬
mängden af ingenjör Appelberg till 1.35 sink
47
Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Denna flottled berör det ifrågasatta kraftverket vid Ålfkarleby endast
i så måtto, att genom flottningen den eljes tillgängliga vattenmängden
vid Ålfkarleby minskas. Det kan emellertid med skäl ifrågasättas, huru¬
vida flottleden tillkommit på lagligt sätt. Under handläggningen af en
utaf styrelsen för Stockholms stads gas- och elektricitetsverk gjord fram¬
ställning om tillstånd att utföra dammanläggningar för tillgodogörande af
vattenkraften i Storgysingen med flera vattenfall i Dalälfven hafva äfven
anmärkningar i sådant afseende framkommit.
Farled finnes för närvarande icke i den af de föreslagna anlägg¬
ningarna berörda delen af Dalälfven.
o „
A sträckan från Alfkarlebyfallen till hafvet bedrifves för närvarande
ett rätt betydande fiske, hufvudsakligen laxfiske men äfven ål- och nejon-
ögonfiske. Fångst af fisk tillhörande laxsläktet får enligt uppgift från
Konungens befallningshafvande i Uppsala län vid Ålfkarleby ej utöfvas
under tiden från den 1 september till årets slut, ej heller nejonögon-
fångst under tiden 1 mars till 1 juli.
Sedan urminnes tid har laxfisket i Dalälfven å sträckan från Ålf¬
karleby och ut till hafvet varit Kungl. Maj:ts och kronans enskilda
tillhörighet. Genom Kungl. Maj:ts dom den 19 januari 1866 har
denna kronans rätt till laxfisket blifvit yttermera bekräftad. Genom
särskilda upplåtelser, bland hvilka nådiga brefven till kammarkollegium
den 16 februari 1838 och den 5 september 1850 förtjäna att särskildt
framhållas, har emellertid Kungl. Maj:t medgifvit strandägarna vissa
rättigheter till laxfångst.
De fiskeställen, som af kronan begagnas, äro belägna dels ofvan,
dels nedanför Carl XIII:s bro samt hafva vid senaste värdering taxerats
till 220,000 kronor. Vid senaste uppskattning år 1908 för utarrendering
af kronans fisken vid Ålfkarleby beräknade uppskattningsmännen afkast-
ningen till 14,000 kg. lax för år. Då försäljningsvärdet på platsen af
samma värderingsmän uppskattades som medeltal för åren 1906—1908
till 2: å 2: 50 kronor för kg., skulle bruttoinkomsten af kronans
fisken, om man räknar med en medelsiffra af 2: 25 kronor, motsvara en
årlig summa af omkring 31,000 kronor. Anmäi’kas bör emellertid att enligt
landtbiuksstyrelsens underdåniga berättelser den verkliga afkastmngen
för sträckan Ålfkarleby—hafvet vissa år varit betydligt mindre, exempel¬
vis år 1906 endast 7,169 kg. lax och år 1903 13,786 kg. för ett upp¬
skatta^ värde af 20,506 kronor. Arrendeafgiften för kronans laxfisken
vid Ålfkarleby föreslogs vid förenämnda uppskattning äfven efter år
Farled.
Fiske.
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
1908 till samma belopp som förut eller till 10,000 kronor, hvartill emel¬
lertid skulle komma vissa skyldigheter för arrendatorerna att underhålla
byggnader m. m. samt att bidraga till aflöningen af fiskeritillsynings-
man m. m.
Utom kronans laxfisken finnas såväl ofvanför som nedanför bron fiske¬
ställen för nejonögon och andra fiskarter. Några af dessa fisken äro sär-
skildt skattlagda och tillhöriga enskilda. Beträffande en del andra fisken synes
åter äganderätten icke vara fullt utredd, men torde erforderlig utredning
därom kunna vinnas vid häradsrätten under handläggning af en blif¬
vande ansökan om tillstånd att utföra dammbyggnader i Dalälfven vid
Ålfkarleby i enlighet med det nu öfverlämnade förslaget.
För laxens gång förbi Ålfkarlebyfallen tjänstgör för närvarande
endast den s. k. kungsådregrenen, enär laxen icke torde kunna taga
sig upp genom de öfriga grenarna. Fiskens vandring försvåras emeller¬
tid däraf, att vattenmängden i kungsådregrenen under vattenfattiga peri¬
oder är synnerligen ringa. Enligt det af styrelsen uppgjorda förslaget
skulle för underlättande af fiskens vandring en ränna upprensas i kungs¬
ådregrenen, nödiga fiskvägar vid dammen jämte andra anordningar där
utföras samt erforderligt vatten framsläppas, allt i enlighet med de be¬
stämmelser, som kunna komma att i laga ordning föreskrifvas.
Uppförandet af ett kraftverk vid Ålfkarleby torde därför snarare
underlätta än försvåra laxens vandring förbi Ålfkarlebyfallen.
Vattenafled- Genom kraftverkets tillkomst förhindras ej vattenafledningsföretag
ningsföretag af större omfattning eller andra allmännyttiga företag.
allmännyttiga Vid Ålfkarleby bruk hafva vattenståndsobservationer utförts sedan
företag, gj 1850, i början dock ej kontinuerligt. Dessa observationer finnas
;vattenstånds- grafiskt sammanställda å Pl. 3—6.
Vattenståndet ofvanför Lanforsen mätes vid den ofvannämnda Håll¬
dammen. Nollpunkten för skalan vid Hålldammen har ändrats två gån¬
ger. Före den 11 april 1870 låg nollpunkten 4,7 fot = 1,395 m. högre
än nu. Under tiden den 11 april 1870—den 17 december 1896 var
nollpunktens läge 4,2 fot = 1,25 m. högre än nu. Från och med den
18 december 1896 torde nollpunkten vara orubbad och ligga på afväg-
ningshöjden 27,543 in. öfver det vid utredningen använda o-plan, hvit¬
het är hafvets medelvattenyta enligt en af Sveriges precisionsafvägning
vid Ålfkarleby utsatt fixpunkt belägen på 4- 20,611 m. Lägsta vatten¬
ståndet vid Hålldammen observerades i februari 1909 till 28,85 m. Hög¬
sta vattenståndet observerades år 1860 till 33,91 m. En af ålder befint¬
lig skala, å hvilken regelbundna observationer dock icke utförts, är upp-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108. 49
satt å Carl XIII:s bros västra pelare. Dess nollpunkt är belägen på
höjden 1,83 m.
Då undersökningarna i mars 1908 togo sin början, uppsattes af
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk fyra skalor, nr 1 vid Ny¬
gård ofvanför Nygårdsforsen, nr 2 ofvanför Stallforsen i närheten af
järnvägsbron, nr 3 ofvanför Storfallet vid intagsrännan till den be¬
fintliga kvarnen och sågen och nr 4 nedanför Ålfkarlebyfallen å stenkistan
omkring 300 in. nedom Carl XIII:s bro. Samtliga dessa skalor graderades
så, att det aflasta vattenståndet direkt angifver vattenytans höjd öfver
hafvets medelvattenyta.
Vid skalan nr 1 upphörde de fortlöpande observationerna med janu¬
ari månad 1909, då en ny skala genom vattenfallsstyrelsens försorg
uppsattes vid länsmansbostället Tensmyras öfre gräns mot Sandvikens
järnverks aktiebolags område å östra stranden. Vidare har en skala upp¬
satts af sistnämnda bolag nedanför Lanforsen vid bolagets nedre ägo¬
gräns å västra stranden. Då emellertid kronans ägogräns på högra
stranden ligger något längre uppströms än bolagets motsvarande ägo¬
gräns på vänstra stranden, visar kronans skala något högre vattenstånd
än bolagets skala.
Till följd af isbildning i Nygårdsforsen håller sig i allmänhet vid
gifna vattenföringar vattenståndet vid skalan vid Tensmyra relativt något
högre under vintertiden än under sommartiden. Samtidiga vattenstånd
vid Ålfkarleö bruks hålldamm vid Lanforsens nedre gräns, såväl vid högra
som vänstra stranden, vid Nygård, vid Stallfjärden, ofvanför Storforsen
och nedanför Carl XIII:s bro visas å Pl. 3.
Följande mätningar af den framrinnande vattenmängden i Dalälfven vid
Älfkarleby hafva, enligt hvad styrelsen har sig bekant, utförts före 1908.
Datum.
|
Vattenyta vid
Hålldammen.
|
V attenmängd.
sm1.
|
Mätningen
utförd af
|
“/»—SV» 1894 ............................................
|
1.99—2.37
|
180.—
|
Gagner.
|
2% 26/e » ............................................
|
3.68—3.44
|
483.35
|
»
|
®/7 > .............................................
|
3.25
|
531.14
|
|
25/5_s°/6 , ...........................................
|
4.61—4.31
|
980.6
|
3>
|
1901 .............................................
|
2.50
|
273.—
|
Appelberg.
|
24/a ~Y* 1900 .............................................
|
1.67
|
117.5
|
|
Mars » .................. .........................
|
1.67
|
103.5
|
Ekelund.
|
“/» 1901 ...........................................
|
1.70
|
105.2
|
>
|
SU 1902 .............................................
|
1.72
|
97.8
|
|
Bihang till JRiksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Häft. 7
Vatten*
mängdsmät¬
ningar.
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Afrinning.
Följande mätningar hafva gjorts på föranstaltande af styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk och vattenfallsstyrelsen.
År, månad. och. dag.
|
Uppmätt
vatten¬
mängd.
sm3.
|
Vattenyta
vid Håll¬
dammen.
m.
|
Skala
n:r 1.
m.
|
Skala
n:r 2.
m.
|
Skala
n:r 3.
m.
|
Skala
n:r 4.
m.
|
1.
|
Vi 1908.......................
|
159
|
2.02
|
20.7 2
|
19.28
|
17.35
|
2.54
|
2.
|
Vi 1908.......................
|
197
|
2.32
|
20.90
|
19.56
|
17.67
|
2 70
|
3.
|
WU 1908......................
|
289
|
2.74
|
21.21
|
19.96
|
18.05
|
2.97
|
4.
|
"'vi 1908.....................
|
353
|
2.92
|
21.34
|
20.19
|
18.31
|
3.15
|
5.
|
uh 1908...............
|
389
|
3.05
|
21.58
|
20.40
|
18.50
|
3.28
|
6.
|
29A 1908......................
|
421
|
3.09
|
21.62
|
20.50
|
18.55
|
3.33
|
7.
|
llA 1908......................
|
530
|
3.3G
|
21.81
|
20.SS5
|
18.81
|
3.54
|
8.
|
1908 ...............
|
799
|
3.88
|
22.43
|
21.64
|
19.24
|
4.04
|
9.
|
Va 1908.......................
|
970
|
4.24
|
22.82
|
22.12
|
19.50
|
4.35
|
10.
|
M/i 1909.....................
|
125
|
1.78
|
20.74
|
19.17
|
17.20
|
2.48
|
11.
|
Va 1909......................
|
84
|
1.54
|
20.80
|
18.80
|
16.98
|
2.38
|
12.
|
15/e 1909......................
|
1,365
|
5.15
|
—
|
23.26
|
20.16
|
5.10
|
|
Därjämte tiar Hydrografiska byrån utfört en
|
mätning
|
|
|
|
-■A 1910 ..................
|
1,600
|
5.40
|
-
|
23.38
|
20.33
|
5.25
|
Med stöd af dessa vattenmängdsmätningar hafva de på Pl. 7 ut¬
visade afrinningsdiagrammen uppgjorts, utvisande vid olika vattenstånd å
de respektive skalorna den samtidigt framrinnande vattenmängden vid Ålf-
karleby, och har för jämförelses skull å samma diagram utvisats en del
vattenmängdsmätningar i Dalälfven vid Söderfors och Gysinge. Häraf
framgår, att vid vattenföringar, som äro mindre än omkring 500 sm3,
de på olika ställen gjorda mätningarna visa god öfverensstämmelse. De
vid omkring 1,000 sm3 gjorda mätningarna vid Ålfkarleby, Söderfors
och Gysinge gifva däremot skiljaktiga resultat, hvilket torde kunna för¬
klaras däraf, att dessa mätningar gjordes vid hastigt stigande vatten¬
stånd, då mätningarna vid Söderfors och Gysinge ej kunde hänföras
till vattenståndet vid Ålfkarleby.
Den vid olika tider i Dalälfven vid Ålfkarleby framrinnande vatten¬
mängden under sista 50-årsperioden har å Pl. 3—6 angifvits på grund
af ofvannämnda afrinningsdiagram samt vattenståndsobservationer vid
Ålfkarleö bruk.
Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 108.
51
Med stöd af samma observationer har vidare å Pl. 7 a för ett antal
karaktäristiska år efter 1858 beräknats det antal dagar för år, som
vattenföringar af gifven storlek varat. Särskilda kurvor hafva, bland annat,
uppgjorts för exceptionellt vattenfattigt år (1880) och exceptionellt vatten¬
rikt år (1873) samt för medeltalet för samtliga år. Under vintermåna¬
derna, då flottning och fiske ej pågår, kan hela den sålunda bestämda
vattenföringen påräknas för vattenkraftändamål med undantag af den
ringa kvantitet, som läcker genom dammar och kraftstation. Under den
öfriga delen af året bör däremot för läckning samt för fiske och andra
allmänna ändamål undantagas en vattenmängd, som dock i intet fall
torde behöfva uppgå till 10 sm3.
Dalälfven bildas genom de båda källflodernas, Öster-Dalälfven och
Väster-Dalälfven, förening vid Djurås.
Dalälfvens nederbördsområde är vid Ålfkarleby omkring 29,140 kvkm.
och vid DjuråS" omkring 21,040 kvkm, af hvilket område omkring 11,610
kvkm. tillhöra Öster-Dalälfvens och omkring 9,430 kvkm. Väster-Dalälfvens
nederbördsområde. Räknadt i procent är Öster-Dalälfvens nederbördsområde
omkring 40% och Väster-Dalälfvens omkring 32% samt området nedan¬
för Djurås omkring 28 % af det totala nederbördsområdet vid Ålfkarleby.
En reglering bör för att tillgodose vattenkraftsintresset i största
möjliga mån åstadkomma en ökning af lågvattenföringen. Den öfre
gränsen för en dylik reglerad lågvattenföring bestämmes däraf, att hela
tillrinningen under ett vattenfattigt år lika fördelas under hela året.
Att utsträcka regleringsperioden till längre period än ett år låter sig i
härvarande fall icke göra på grund af svårigheten att erhålla härför
tillräckligt stora regleringsmagasin.
Enligt afrinningskurvorna Pl. 3—6 har Dalälfvens medelafrinning
för år vid Ålfkarleby, om afrinningen lika fördelas under hela året,
varit max. 677 sm3 (år 1860), min. 180 sm3 (år 1880) och i medeltal
400 sm3. Dessa medeltal äro beräknade för kalenderår, under det att
regleringsperioden räknas från vårflodens början ena året till vårflodens
början andra året. Tages hänsyn härtill, blir den minsta medelafrinnin-
gen för regleringsår omkring 170 sm3.
Åfven genom Dalälfvens fullständiga reglering, omfattande reglering
af nederbördsområden tillhörande såväl Öster-Dalälfven, Väster-Dalälfven
som Dalälfven nedanför Djurås, skulle således under särskild! vatten¬
fattiga år lågvattenföringen icke kunna höjas öfver omkring 170 sm3, under
det att under normala år en större lågvattenföring skulle kunna erhållas
förutsatt att tillräckligt störa regleringsmagasin stode att få.
Ueglerings-
möjligheter.
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Eu reglering af Dalälfven måste tänkas successivt genomförd, hvar¬
vid början torde böra göras med en reglering af Oster-Dalälfven, som
är lättast att reglera och därefter med Väster-Dalälfven och området
nedanför Djurås.
Förslag till reglering af Öster-Dalälfven med användande af Siljan
som regleringsmagasin är utarbetadt af öfverstelöjtnanten B. Stafsing och
innehålles i ett den 1 mars 1906 dateradt utlåtande. Detta förslag ut¬
arbetades närmast med anledning af ett af Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag förut sökt tillstånd att medels dammbyggnad öfverbygga
kungsådran i Dalälfven vid de nedanför Siljan belägna Grådafallen,
hvilken ansökan vid tiden för regleringsförslagets utarbetande var före¬
mål för vederbörlig pröfning.
Förslaget omfattar följande tre olika alternativ för regleringens
genomförande:
Alternativ A. Aftappningen ökas till normalt 100 sm3 men under
exceptionellt vattenfattiga år till omkring 72 sm°.
Alternativ B. Aftappningen ökas till normalt 110 sm3 men under
exceptionellt vattenfattiga år till omkring 87 sm3.
Alternativ C. Aftappningen ökas till normalt 120 sm3 men under
exceptionellt vattenfattiga år till omkring 95 sm3.
Af dessa alternativa förslag har dock förslagsställaren mera detal¬
jerad! utarbetat endast alternativ A, enär enligt detsamma regleringen
kunde verkställas med användande af den regleringsdamm, som ifråga¬
satts i samband med det sökta tillståndet att öfverbygga kungsådran
vid Gråda.
Sedermera hafva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbrukssty-
relsen i ett gemensamt afgifvet yttrande den 9 augusti 1909 granskat alter¬
nativ A af detta förslag. Styrelserna anse, att den af förslagsställaren
angifna minsta tappningen vore högre än den, som i verkligheten skulle
kunna erhållas efter regleringen. Med hänsyn till jordbrukets intressen
vid Siljan föreslogo styrelserna, att den af förslagsställaren angifna
dämningshöjden borde något sänkas. Med af styrelserna föreslagna modi¬
fikationer skulle den normala tappningen, i likhet med det ursprungliga
förslaget, blifva 100 sm3, men tappningen under sådana vattenfattiga
år som 1904—05 komma att nedgå till 60 sm3 i stället för af förslags¬
ställaren beräknade 72 sm3.
Vattenfallsstyrelsen har med anledning af nådig remiss den 1 okto¬
ber 1909 haft frågan under behandling, men till följd af åtskilliga om¬
ständigheter, till hvilka styrelsen i annat sammanhang torde få åter¬
komma, ännu icke afgifvit underdånigt utlåtande. Styrelsen vill emel-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
53
lertid redan nu framhålla önskvärdheten af att öka Siljans lägsta al-
rinning från omkring 40 sm3 till omkring 100 under normala och om¬
kring 70 under särskild! vattenfattiga år.
Bland sjöar inom Öster-Dalälfvens flodområde märkas, förutom Sil¬
jans sjösystem, som inklusive Orsasjön och Insjön omfattar en areal af
omkring 350 kvkm., dels Skattungsjön jämte Oresjön med 33,5 kvkm. area,
dels ett flertal på olika håll spridda smärre sjöar. Enligt uppgift äro
61 af dessa sjöar för flottningsändamål försedda med dammar och upp-
gifves deras sammanlagda area till 46,5 kvkm. och deras totala regle-
ringsmagasin till omkring 119,000,000 in3.
Sammanfattande det ofvanstående anser vattenfallsstyrelsen, att af
de hittills gjorda utredningarna synes sannolikt, att efter Siljans regle¬
ring Öster-Dalälfvens lågvattenmängd kan ökas från nuvarande omkring
40 sm3 till 70 å 100 sm3 och efter fullständig reglering af ofvanför
belägna källsjöar måhända till 80 å 125 sm:;, af hvilka de lägsta siff¬
rorna torde kunna betraktas som gränsvärden för exceptionellt torra år.
Väster-Dalälfvens lågvattenföring är omkring 25 sm3. De största
sjöarna inom området äro Vänjan (33,5 kvkm.) och Öjesjön (12 kvkm.),
hvilka genomrinnas af Vanån, samt vidare Hormundsjön (11,5 kvkm.).
Enligt uppgift äro för flottningsändamål 101 sjöar försedda med dam¬
mar och uppskattas deras sammanlagda area till omkring 151 kvkm.
och deras sammanlagda regleringsmagasin till omkring 310,000,000 m3.
Dalälfven nedanför Djurås kan regleras genom att använda Runn
(68 kvkm.) samt Amungen (75 kvkm.), Ljugaren (25 kvkm.) med flera
som regleringsmagasin.
Preliminära utredningar angående en fullständig reglering af Dal¬
älfven hafva gifvit till resultat, att efter eu dylik fullständig reglering
man vid Alfkarleby torde kunna påräkna en konstant lågvattenafrinning
dygnet om af omkring 135 å 200 sm3, hvaraf det mindre värdet skulle
gälla för exceptionellt torra år.
Med stöd af det ofvanstående erhållas följande siffror å Dalälfvens
lågvattenföring vid Alfkarleby:
|
|
|
Normala år.
sm3
|
Bxcept. torrår.
sm3
|
Lågvattenmängd, oreglerad .............................................
|
100
|
80
|
» efter Siljans reglering.....................
)) efter Öster-Dalälfvens fullständiga
|
150
|
no
|
reglering .......................................
|
175
|
120
|
)) efter fullständig reglering af hela
|
|
|
vattendraget .................................
|
200
|
135
|
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Varierande
dygnstapp-
ning.
För kraftver¬
ket användbar
vattenmängd.
Dessa, siffror afse den totala vattenföringen i älfven, således inklu¬
sive den för flottning, fiske m. m. erforderliga vattenmängden.
Högvattenföringen har vid 1860 års ovanligt stora flod beräknats
till maximalt 2,100 sm3. Under normala år är högvattenföringen högst
omkring 1,300 sm3.
G-enom att medelst en dammbyggnad omedelbart ofvanför Alfkarle-
byfatlet indämma Stall- och Nygårdsforsarna erhålles ett magasin af om¬
kring 1,1 kvkm. area, hvaraf omkring 0,4 kvkm. ofvanför Nygårds-
forsen.
Efter upprensning af Nygårdsforsen enligt de å Pl. 8—9 utvisade
sektionerna erhålles vid 1 m. tappningshöjd vid dammen ett reglerings-
magasin af omkring 900,000 m3, hvilket magasin är tillräckligt att under
12 timmar tappa 21 sm3
8 » » 31 >>
6 » » 42 »
ökas tappningshöjden vid dammen till omkring 2,0 m., erhålles ett reg-
leringsmagasin af omkring 1,500,000 m3, hvilket magasin är tillräckligt att
under 12 timmar tappa 35 sm3
» 8 » » 52 ))
,) 6 » » 70 »
Ehuru en tappningshöjd af 2 m. vid dammen under svåra isförhål¬
landen måhända icke kan uppnås, torde man dock genom indämning af
Stall- och Nygårdsforsarna kunna påräkna att under omkring 6—8 timmar
öka tappningen vid Ålfkarleby med 30 å 50 sm3. J
Kraftförbrukarna kunna med hänsyn till den garanti, de kräfva
beträffande oafbruten drift, indelas i följande två hufvudklasser, näm¬
ligen :
Klass I. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under
dygnet, b vil ka måste hafva kraften disponibel hela året, (exempelvis
industrier för helfabrikat, elektricitetsverk för kommuner, valsverk o. d.).
Klass II. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under
dygnet, hvilka kunna nöja sig med den under en del af året, exempel¬
vis normalt 9 månader, disponibla kraften (exempelvis kemiska indu¬
strier).
55
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 108.
Af Pl. 7 a framgår, att under 5O-årsperioden 1858—1908 en vatten¬
mängd af 200 sm5 kan påräknas under i medeltal 9 månader för år.
Under det ovanligt torra året 1880 fanns dock denna vattenföring di¬
sponibel endast 4 Vs månader, men bär under öfriga år varit disponibel
minst 6 månader af året. Under det ovanligt vattenrika året 1873 var
under hela året vattenföringen större än 200 sm3.
Af de upplysningar, som vattenfallsstyrelsen sökt inhämta angående
benofvet hos de kraftförbrukare, som sannolikt kunna påräknas vid
Alfkarleby, har vattenfallsstyrelsen ansett sannolikt, att ett kraftverk
vid Alfkarleby älven utan hänsyn till Dalälfvens reglering bör kunna
till abonnenter af klass I och II sälja det effektbelopp, som motsvarar
en vattenföl ing. af 200 sm11 jämte den ökning i effektbelopp, som vin-
nes genom variabel tappning. Då vidare efter fullständig reglering af
älfven, enligt hvad förut sagts, den disponibla vattenmängden beräknats
till omkring 200 sm3 under normala år och till omkring 135 sm3 un¬
der exceptionellt vattenfattiga år, har vattenfallsstyrelsen ansett, att ett
kraftverk vid . Alfkarleby i alla händelser icke bör planeras för mindre
vattenförbrukning än 200 sm3, hvartill kommer en varierande dygns-
tappmng af ytterligare omkring 50 sm3. Kraftverket har därför plan¬
lagts for en vattenförbrukning af omkring 250 sm3.
Skulle det ofvanför Lanforsen belägna magasinet framdeles kunna
fritt disponeras för gemensam drift af kraftverk vid såväl Alfkarleby
som vid Lanforsen, skulle en afsevärdt större utbyggnad möjligen kunna
blifva önsklig, om man företrädesvis lade an på att sälja kraft till kom¬
muner och andra förbrukare med stor belastning under en kort tid af
dygnet, rör tillgodoseende af dessa utvecklingsmöjligheter har kraf¬
vel ket dessutom anordnats så, att det framdeles kan ytterligare utvidgas.
Pa grund af de tidigare utredningarna har vattenfallsstyrelsen kon¬
centrerat sitt arbete på åstadkommande af ett förslag till kraftverk i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af vattenfallskommittén för¬
ordade alternativ 2 men har häri vidtagit de ändringar, som de tekni¬
ska framstegen sedan dess betinga och som i öfrigt vid förslagets när¬
mare utarbetande befunnits lämpliga. Enligt detta alternativ förlädes
maskinhuset invid nedre vattenytan intill Carl XIII:s bro och vattnet
olr ii ge*0m en öPPen tilloppskanal med utgångspunkt vid sidan om
otorfallets öfre nacke.
Emellertid har under ett senare skede af frågans behandling tan¬
ken väckts på en ytterligare bearbetning af vattenfallskommitténs al-
Anordningat
för kraftens
uttagande.
56
Uppdämda
vattenstånd
vid dammen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
ternativ 1, enligt hvilket maskinhuset är beläget vid öfre forsnacken och
afloppsvattnet i tunnlar ledes till älfven nedanför Carl XIII:s bro. Det
har nämligen visat sig möjligt att äfven i detta fall anordna turbiner
med liggande axlar och sålunda undvika olägenheten med den vertikala
uppställning af turbinerna, hvilken afsags i vattenfallskommitténs altei-
nativ 1. Genom den öppna tilloppskanalens ersättande med tunnlar och
därmed sammanhängande ändring i öfriga anordningar ^ skulle kunna
vinnas en viss besparing i anläggningskostnaden, men å andra sidan
uppstå vissa olägenheter, som styrelsen ännu icke hunnit tillräckligt
noga värdesätta, i synnerhet som alternativets utförbarhet är beroende
på en närmare undersökning på platsen af bergartens beskaffenhet.
Styrelsen vågar emellertid förutsätta, att styrelsen kan hafva frihet vid¬
taga en dylik ändring i verkets planläggning, om den efter närmare
undersökning skulle befinnas ändamålsenlig. Vid sadant förhållande
och då ifrågavarande ändring, utan rubbning af förslagets kärnpunktei,
skulle medföra en minskning i anläggningskostnaden, har styrelsen an¬
sett sig böra nu afgifva sin underdåniga framställning om anläggning
af ett kraftverk vid Ålfkarleby, på det att frågan måtte kunna i god
tid föreläggas nästinstundande Riksdag.
Det nu framlagda förslaget omfattar i hufvudsak följande anord¬
ningar.
I forsnacken ofvanför Älfkarlebyfallet anordnas en dambyggnad tvärs
öfver älfvens tre grenar. Från den ofvanför dammen bildade bassängen
ledes vattnet genom en omkring 280 in. lång tilloppskanal till kraft¬
stationen, förlagd å högra stranden strax nedanför den befintliga lands¬
vägsbron öfver älfven. Nedanför kraftstationen upprensas en kort af-
loppskanal ut i älfven. Landsvägen omlägges på en sträcka, af omkring
280 m. från Carl XIII:s bro och korsar tilloppskanalen vid dess öfre
ända medels en bro. I samband med denna bro anordnas ett kanalintag,
som kan afstängas med luckor af Stoneys typ.
Förslaget afser att vid lägre vattenföringar uppdämma vattenytan
vid dammen till samma höjd som motsvarande vattenyta vid Lanforsens
nedre gräns, dock minskad med fallförlusten mellan denna gräns och
dammen. Vattenytan vid Lanforsens nedre gräns är vid lågvatten
20,70 å 21,0 in. och stiger vid större vattenföringar successivt ända till
omkring 26,0 m. vid exceptionellt högvatten. Motsvarande bruttofall¬
höjder vid Ålfkarleby variera mellan 18,5 m. vid lågvatten och omkring
19,8 m. vid högvatten.
57
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Då fallförlusten mellan Lanforsen och. dammen vid lågvatten endast
uppgår till ett fåtal cm., bör sålunda dammbyggnaden kunna uppdämma
vattenytan vid densamma till omkring 21,o m. för att kunna utnyttja
den disponibla effekten nedanför Lanforsen. Vid större vattenföringar
stiger vattenståndet successivt till 22,5 m.
Dammen, som är anordnad i en bruten linie längs fallnacken och
som sträcker sig från tilloppskanalens intag öfver Storfallet till Flakön,
därifrån öfver Mellanfallet till Laxön och vidare öfver kungsådregrenen
till vänstra stranden, har följande utskofsöppningar:
Storfallet: 2 st. skibord på höjden 21.0 in. med sammanlagdt 110
m. fri bredd.
3 st. Stoneyluckor med sammanlagdt 30 m. fri bredd och tröskeln
på höjden 17.4 m. samt 8 st. träluckor med inalles 7 m. fri bredd och
tröskeln på höjden 19.5 m.
Mellanfallet: 4 st. skibordsöppningar om sammanlagdt 80 m. bredd
med skibordshöjden 21.0 m. samt 1 st. valsdamm med 20 in. fri bredd
och tröskelhöjden 18.3 m.
Kungsådregrenen 1 st. 60 m. bredt skibord med höjden 21.0 m.
samt 1 st. Stoneylucka, 10 in. bred med tröskeln 18.5 m.
Dammen kan med dessa utskofsöppningar afbörda den exceptionella
högvattenmängden 2,100 sm" vid ett vattenstånd ofvanför dammen af
22.50. Vattnets fördelning på de olika grenarna vid olika vatten¬
föringar är i hufvudsak densamma som under nuvarande förhållanden,
dock torde öfverflödsvatten vid lågvatten i första hand böra utsläppas i
kungsådran, där anordningar skola finnas för fiskens vandring förbi
fallet. Dylika föreskrifter blifva gifvetvis närmare preciserade vid blif¬
vande laga syn.
Genom att vattenståndet vid högvatten får stiga öfver det fasta
dammkrönet, vinnes den fördelen, att vattnet kan afbördas hufvudsak¬
ligen öfver fasta skibord och de rörliga delarnas antal och storlek kunna
inskränkas. I Storfallet knifvas sålunda endast några smärre träluckor
vid tilloppskanalens intag för utspolning af is o. d. samt dessutom tre
Stoneyluckor i dammens motparti. Mellanfallet är försedt med vals¬
damm, genom hvilken med tillhjälp af länsor hufvudmassan af isen
under islossningen, då riklig tillgång på vatten finnes, kan afledas. I
kungsådregrenen finnes en Stoneylucka för att alltid vid behof kunna
bekvämt utsläppa en större mängd öfverflödsvatten genom denna gren
till fördel för fiskeriintresset.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft.
Damm¬
byggnader.
8
58
Fiskvåg-
Daminens
skötsel-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
För fiskens gång liar, såsom förut nämnts, föreslagits att upprensa
en fiskvåg i botten af kungsådregrenen samt att anordna en fisktrappa
förbi dammen enligt de bestämmelser, som framdeles i laga ordning
kunna komma att föreskrifvas.
Dammen bör skötas så, att vattenytan vid gränsen till den ofvan¬
för belägna Lanforsen icke uppdämmes högre än enligt nuvarande natur¬
liga förhållanden.
Vattenytan vid gränsen till Lanforsen bestämmes enligt nuvarande
förhållanden hufvudsakligen af vattenförin gen i älfven, men påverkas
dessutom vattenståndet under vintern i mer eller mindre grad af is-
dämningar i Nygårdsforsen. Dessa isdämningar komma att uppstå äfven
efter Ålfkarlebyfallens bebyggande ehuru i mindre utsträckning efter
utförandet af de i Nygårdsforsen föreslagna upprensningarna.
Med ledning af vattenprofiler af älfven från Lanforsen förbi Alf-
karlebyfallen hafva beräkningar gjorts af den inverkan dammen vid
Ålfkarleby kan hafva på vattenståndet vid Lanforsens nedre gräns efter
Nygårdsforsens upprensning. Af dessa beräkningar framgår, att vid
fullt öppen damm, men stängd kraftstation olika vattenmängder kunna
afbördas, utan att någon som helst uppdämning öfver det naturliga
vattenståndet vid Lanforsens nedre gräns äger rum. Vattenytan ofvanför
dammen ställer sig vid exceptionell högvattenföring af 2,100 sm:i på
höjden 22.5 m., vid normal högvattenföring af 1,300 sm3 på höjden 21.80
m. och vid en vattenföring af 650 sm" på höjden 21.0 m. Vid vatten-
föringen mellan 650 och 250 sm3 kan vattenståndet ofvanför dammen
utan inverkan på Lanforsen hållas vid höjden 21.0 m. Vid mindre
vattenföringar än 250 sm3 måste vattenståndet vid dammen successivt
sänkas till 20.65 m. vid exceptionell lågvattenföring 80 sm3.
För att hindra uppdämning af den naturliga vattenytan vid Lan¬
forsens nedre gräns böra alla rörliga delar vara öppna, så snart vatten¬
ståndet vid dammen stiger öfver 21.0. Därvid kommer vattenståndet, om
kraftverket samtidigt hålles i gång, att stå 0—300 mm. lägre än ofvan
angifvits beroende på den af kraftverket förbrukade vattenmängdens
storlek. Vid mindre vattenföringar än 250 sm3 bör vattenståndet vid
dammen successivt sänkas till höjden 20.65 m. exempelvis enligt nedan¬
stående tabell.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
59
Tabell 1,
utvisande de tillåtna dämningshöj derna vid dammen vid Ålfkarleby.
Vattenföring sm3.
|
Högsta
tillåtna däm-
ningsliöjd.
|
Vattenföring sm3.
|
Högsta
tillåtna däm-
ningshöjd.
|
2,100 .......................................
|
22.50
|
140 ..........................................
|
20.84
|
650—250....................................
|
21.00
|
130 ..........................................
|
20.81
|
200 ..........................................
|
20.95
|
120 ..........................................
|
20.77
|
190 ..........................................
|
20.93
|
no..........................................
|
20.7-1
|
180 ..........................................
|
20.02
|
100 ..........................................
|
20.70
|
170 .........................................
|
20.90
|
90 ..........................................
|
20.G8
|
160 ..........................................
|
20.88
|
80 ..........................................
|
20.65
|
150 ..........................................
|
20. s 7
|
|
1
|
Då den framrinnande vattenmängden endast behöfver mätas, då
den disponibla vattenföringen är mindre än 250 sm3, finnes ingen svå¬
righet att mäta densamma exempelvis genom turbinerna eller på annat
lämpligt sätt.
Ju större tilloppskanalens area väljes desto större blifva byggnads-
kostnaderna men desto mindre äfven den mot en viss vattenförbrukning
svarande fallförlusten i tilloppskanalen. Mot en viss fallförlust svarar
å andra sidan en viss minskning af den eljest disponibla effekten, hvil¬
ken effektförlust motsvarar ett visst kapitalvärde. Tilloppskanalens totala
kostnad kan sålunda sägas utgöra summan af byggnadskostnaderna och
det kapitaliserade värdet af effektförlusten.
Med hänsyn härtill utförda beräkningar hafva resulterat i de dimen¬
sioner förslaget upptager. Den fria arean växlar sålunda:
Tappning.
|
Vattenstånd.
|
A r
utan is.
|
a n
med 0.5 m.
istäcke.
|
0 —250 sm3 ......
|
Y Y _f 2Lo m’
|
230 in2
|
215 m2
|
|
(19 o »
|
170 »
|
155 »
|
250—400 » ......................................................
|
» omkr. 20.5 »
|
215 »
|
200 »
|
Tillopps-
kanal.
60
Fallhöjd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Den mot olika vattenföringar svarande bruttofallhöjden mellan dam¬
men och afloppskanalen samt motsvarande nettofallhöjd framgå af nedan¬
stående tabell 2. Vid beräkningarna af den effektiva nettofallhöjden
har hänsyn äfven tagits till ett 0.5 m. tjockt istäcke i tilloppskanalen
vid alla vattenföringar upp till 250 sm3.
Tabell 2
angifvande de mot olika vattenföringar svarande naturliga vattenstånden
vid gränsen mot Lanforsen, i afloppskanalen, den högsta tillåtna däm-
ningshöjden vid dammen och den häremot svarande fallhöjden.
Vattenföring.
|
V. Y. vid gränsen
mot Lanforsen
|
Högsta
tillåtna
V. Y. vid
dammen.
m.
|
V. Y. vid
aflopps¬
kanalen.
m.
|
Brutto¬
fallhöjd.
m.
|
Nettofallhöjd
|
älfven
isbetäckt.
m.
|
älfven ej
isbetäckt.
m.
|
vid jämn
tappning.
m.
|
vid växlande
aftappning
motsvarande
1.0 m:s
tappnings-
höjd i
medeltal.
m.
|
Cd
O
|
sm3 ............
|
21.50
|
20.7 0
|
20.65
|
2.15
|
18.50
|
18.40
|
17.9 0
|
90
|
)> ............
|
21.50
|
20.75
|
20.68
|
2.20
|
18.48
|
18.35
|
17,85
|
100
|
» ............
|
21.50
|
20.80
|
20.70
|
2.31
|
18.39
|
18.25
|
17.75
|
no
|
»
|
21.51
|
20.85
|
20.74
|
2.35
|
18.39
|
18.25
|
17.75
|
120
|
)) ............
|
21.52
|
20.90
|
20.7 7
|
2.40
|
18.37
|
18.20
|
17.7 0
|
130
|
» ............
|
21.53
|
20.96
|
20.81
|
2.45
|
18.36
|
18.20
|
17.70
|
140
|
)) ............
|
21.54
|
21.oi
|
20.84
|
2.50
|
18.34
|
18.15
|
17.65
|
J 150
|
)> ............
|
21.50
|
21.07
|
20.87
|
2.55
|
18.32
|
18.10
|
17.60
|
1 200
|
» ............
|
21.61
|
21.20
|
20.95
|
2.69
|
18.26
|
18.05
|
17.55
|
250
|
» ............
|
21.70
|
21.48
|
21.oo
|
2.85
|
18.15
|
17.95
|
—
|
| 650
|
» ............
|
—
|
22.74
|
21.oo
|
3.78
|
17.22
|
16.90
|
—
|
j 1,000
|
»
|
—
|
23.53
|
21.50
|
4.38
|
17.12
|
16.7 0
|
—
|
1,300
|
» ............
|
—
|
24.19
|
21.80
|
4.88
|
16.92 .
|
16.40
|
—
|
1 2,100
|
)) ... ........
|
—
|
25.85
|
22.5 0
|
6.20
|
16.30
|
15.90
|
—
|
Nettofallhöjden är sålunda:
a) vid jämn vattenaftappning:
vid lågvatten...................................
» normalt högvatten omkring
))" except. » »
max. 18.40 m.
......... 16.10 å 16.40 m.
......... 15.60 å 15.90 T>
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.
61
b) vid växlande aftappning:
vid lågvatten..................
» normalt högvatten
» except. »
motsvarande l.o m:s
tappningshöjd.
18.40 å 17.05 in.
16.4 å 16.1 »
15.9 å 15.6 ))
2.0 m:s tappnings-
höjd.
18.40 å 16.05 m.
16.4 å 16.1 »
15.9 å 15.6 »
Den vid olika vattenföringar vid Alfkarleby tillgängliga effekten vid
jämn aftappning samt den tillgängliga medeleffekten vid 1.0 m. tapp¬
ningshöjd har med ledning af de i tabell 2 angifna värden på fall¬
höjden beräknats enligt nedanstående:
Tabell 8.
Vattenföring.
|
Jämn aftappning.
|
Summa.
|
Växlande aftappning,
l.o m. tappningshöjd.
|
Summa.
|
Disponibel
effekt.
|
Effekt för
magnetisering.
|
Disponibel
effekt.
|
Effekt för
magnetisering.
|
o
|
Turbin
|
Turbin
|
Turbin
|
Turbin
|
Turbin
|
Turbin
|
|
Hkr.
|
Hkr.
|
Hkr.
|
Hkr.
|
Hkr.
|
Hkr.
|
80.................
|
14,520
|
200
|
14,720
|
14,120
|
200
|
14,320
|
90..................
|
16,315
|
200
|
16,515
|
15,865
|
200
|
16,065
|
100..................
|
18,050
|
200
|
18,250
|
17,550
|
200
|
17,750
|
no..................
|
19,875
|
200
|
20,075
|
19,325
|
200
|
19,525
|
120..................
|
21,620
|
220
|
21,840
|
21,020
|
220
|
21,240
|
130..................
|
23,420
|
240
|
23,660
|
22,7S0
|
230
|
23,010
|
140..................
|
25,150
|
260
|
25,410
|
24,460
|
250
|
24,710
|
150..................
|
26,880
|
270
|
27,150
|
26,130
|
270
|
26,400
|
200..................
|
35,740
|
360
|
36,100
|
34,750
|
350
|
35,100
|
250..................
|
44,425
|
450
|
44,875
|
44,425
|
450
|
44,875
|
1,000..................
|
minst 45,000
|
—
|
—
|
minst 45,000
|
—
|
—
|
1.300..................
|
-■> 45,000
|
—
|
—
|
» 45,000
|
—
|
—
|
2,100..................
|
» 45,000
|
—
|
—
|
» 45,000
|
—
|
—
|
Vid beräkning af denna tabell har afdrag icke gjorts för den effekt¬
förlust, som motsvarar vattenförbrukningen genom de ifrågasatta fisk¬
rännorna, läckage genom dammar o. d., enär vid de tider, då öfverflöds-
vatten ej finnes, fiskrännorna vanligen ej behöfva hållas öppna och enär
Effekt.
62
Maskinenhe¬
ternas storlek.
Maskinhuset.
Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 108.
läckaget under dessa tider genom särskild tätning torde kunna minskas
till relativt små belopp. Skulle emellertid fiskrännorna behöfva hållas
öppna vid mindre vattenföringar och om man i enlighet med det före¬
gående uppskattar vattnet härför jämte läckning till högst 10 sm3, min¬
skas de i tabellen angifna effektbeloppen med högst omkring 1,800 hkr. eller
mindre, beroende på de anordningar, som i laga ordning kunna komma
att föreslcrifvas för fiskets skyddande. Verkningsgraden å turbinerna
varierar i verkligheten med belastningens storlek så, att den största
verkningsgraden erhålles vid hd å 7i belastning, under det att verk¬
ningsgraden vid mindre belastningar minskas. Då variationerna i be¬
lastningen äro beroende på de olika kraftkonsumenternas behof, hvilka
nu äro okända, kan en exakt beräkning ej genomföras, men har i ta¬
bellen användts ett genomsnittsvärde å turbinernas verkningsgrad af 75 %.
Det torde böra anmärkas, att medeleffekten vid jämn tappning är
något större än medeleffekten vid växlande tappning. Maximala effekten
är däremot betydligt större vid växlande än vid jämn tappning.
Af tabell 3 framgår, att den mot en vattenförbrukning af 250 sm3
svarande effekten, för hvilken enligt det föregående ett kraftverk vid
Alfkarleby lämpligen ansetts böra planeras, utgör i rundt tal omkring:
45,000 turbinkkr.
Vid bestämmandet af maskinenheternas antal och storlek är att märka,
att ju större och följaktligen färre enheter väljas, desto mindre äro i
stort ^sedt såväl anläggnings- som underhållskostnaderna för installerad
kv. Å andra sidan ökas reservens storlek ju färre och större enheter,
som användas. Äfven med hänsyn till bekvämare distribution till olika
kraftförbrukare är det önskligt, att antalet enheter ej blir för litet. Efter
en ingående utredning af dessa faktorer har kraftverket planlagts för
fem större enheter om normalt 9,000 hkr. jämte två mindre magnetise-
ringsenheter om hvardera 450 hkr. Dessutom har såsom reserv för
magnetiseringsenheten anordnats en särskild motorgenerator. Resultatet
af kommande uppgörelser om leveranser af elektrisk energi kan dock
påkalla en modifikation af detta program.
Maskinhuset består af en generatorsal, i hvilkens ena ända är an¬
ordnad en balkong med samtliga manövreringsanordningar. Högspän-
ningsinstrumentering och transformatorer m. in. äro förlagda i en med
maskinhuset sammanbyggd flygel. Dessutom inrymmas i byggnaden sär¬
skilda kontorsrum, reparationsrum m. m.
Beträffande byggnadsanordningarna må för öfrigt anmärkas, att
ehuru berggrunden i själfva forsen och flerstädes längs stränderna sticker
63
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
upp i dagen, ligger densamma på andra ställen djupt under det ofvan-
för liggande fina sandlagrets yta, Af styrelsen verkställda borrningar
hafva sålunda visat, att, om den fördämning af fin sand, som nu begrän¬
sar älfven ofvanför fallet öster om det föreslagna kanalintaget, skulle
genomskäras, komme Ålfkarlebyfallet möjligen att försvinna och andra
forsar och fall uppstå i likhet med hvad som på sin tid inträffat med
Döda fallet i Indalsälfven. För att förhindra en dylik utskärning från
tilloppskanalen, har från turbinsumparna, hvilka helt och hållet hvila på
berg, anordnats ned till berget gående murar längs större delen af denna
kanal ända fram till den förut nämnda föreslagna nya landsvägsbron,
ofvanför hvilken faran för urskärning är utesluten.
Kraftverket kan, i händelse så framdeles skulle visa sig önskligt,
lätt utvidgas, genom att generatorsalen förlänges och nya turbinaggregat
anordnas på andra sidan om magnetiseringsmaskinerna. Vid utvidgnin¬
gen kan tilloppskanalen bibehållas oförändrad, ehuruväl fallförlusten då
något ökas. Vattnet ledes till de nya turbinkamrarna genom en öppning'
i muren närmast det redan utbyggda maskinhuset, hvilken öppning tills¬
vidare afstänges medels armerade betongplattor eller dylikt. Då de för
utvidgningen erforderliga sprängningarna komma på relativt stort afstånd
från de redan utförda byggnaderna, behöfva desamma ej nu utföras
utan kunna utföras framdeles vid behof.
Maskiner för det nu föreslagna kraftverket behöfva ej installeras
annat än i mån af behof. Till en början föreslås att två enheter jämte
en reservenhet uppsättas.
Kostnader.
Anläggningskostnaderna hafva beräknats sålunda:
För lista byggnadsstadiet för 18,000 turbinhkr. + reserv,
med utvecklingsmöjlighet till 45,000 turbinhkr. + reserv.
a) Vattenbyggnader för kraft¬
verket
Dammbyggnad........................ 1,290,000: —
Tilloppskanal med kanalin¬
tag.......................................... 1,145,000: —
Maskin- och ställverkshus... 2,200,000: —
Afloppskanal ........................... 350,000: — .j ,,g- ()()()._
Transport 4,985,000: —
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
b) Husbyggnader.
Permanenta husbyggnader
|
Transport
200,000: —
|
Provisoriska »
|
150,000: —
|
Provisorisk kraftstation ......
|
150,000: —
|
c) Spåranordningar, vägar, pla¬
neringar o. d......................
|
250,000: -
|
Skadeersättningar, markför-
värf och anordningar för
fiske ....................................
|
150,000: —
|
d) Administration och oförut¬
sedda utgifter omkring
15 % ......................................
e) Turbiner 3 st. större enhe¬
ter och 2 st. mindre ......
|
330,000: —
|
Uppsättning och diverse
|
70,000: —
|
4,985,000: —
500,000: —
400,000: —
885,000: —
400,000: —
f) Elektrisk utrustning ............ 1,100,000: — 1,100,000: —
För 2:dra byggnadsstadiet för 27,000 turbinhkr. + reserv.
Ytterligare
g) turbin 1 st.............................. 100,000: —
Uppsättning och diverse 20,000: — -^O QOO-
b) Elektrisk utrustning ............ 400,000: — 400,000: —
För 3:dje och sista byggnadsstadiet för 45,000 turbin¬
hkr. + reserv.1)
Ytterligare
i) turbin 1 st............................... 100,000: —
Uppsättning och diverse 20,000: — ^gO 000-
j) Elektrisk utrustning ............ 300,000: — 300,000: —'
Summa kronor
Årskostnaderna för driften beräknas för första utbygg-
nadsstadiet till ........................................................................... kr.
andra utbyggnadsstadiet till................................................... )•
tredje » » .................................................. »
7,170,000: —
1,100,000: —
120,000: —
400,000: —
8,790,000: —
120,000: —
300,000: —
9,210,000: —
685,000: —
767,000: —
836,000: —
b Reserven åstadkommes genom öfverbelastning af 4 turbingeneratorer.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S. G5
I dessa årskostnader ingå kostnaderna för ränta, afskrifning och un¬
derhåll för vatten- och husbyggnader, järnvägsförbindelse, turbiner och
elektrisk utrustning samt ränta och ränteförluster under byggnadstiden.
Vidare ingå omkostnader för administration, personal och förbruknings¬
artiklar, men icke ränta på vattenkraftens värde, skadeersättningar samt
utskylder, hvilka senare utgiftsposter sålunda få tilläggas vid bedömande
af företagets räntabilitet.
hör energiens ledande till skilda förbrukningsorter på större eller
mindre afstånd från kraftverket hafva visserligen förberedande beräknin¬
gar utförts, men några bestämda siffror kunna gifvetvis icke framläggas,
förrän behofvet och räntabiliteten af olika linier genom underhandlingar
närmare utredts. Något anslag torde ej heller behöfva eller böra kräf-
vas, förrän beslut om kraftverkets anläggning blifvit fattadt.
Af vidfogade karta, bilaga A, framgår oförtydbart, hurusom den
del af landet, till hvilken elektrisk energi från Ålfkarleby med nu till¬
gängliga tekniska hjälpmedel lätt kan öfverföras, utgör ett synnerligen
utvecklingskraftigt »uppland». Om så visar sig ekonomiskt lämpligt,
finnes intet tekniskt hinder för att leda energien äfven utanför den yttersta
cirkel, som å kartan är uppdragen och som har en radie af ISO km.
Men innanför denna cirkel ligger redan hufvudstaden, i hvars omgifnin-
gar eu ganska betydlig industri satt sig fast, och där en kraftig utveck¬
ling med största säkerhet är att påräkna. Mälarens norra strand ända
till Västeras, hvilken särskild! efter ordnande af sjöns inlopp och segel¬
leder för lösgående fartyg borde äga stora betingelser för industriellt
uppsving, är belägen inom 125 kurs cirkeln, och denna famnar äfven
Östersjöns kust förbi Söderhamn.
Styrelsen har låtit verkställa en uppskattning af kraftbehofvet inom
eu del af kraftverkets afsättningsområde och liar därvid funnit att redan
nu eller inom den närmaste framtiden där sannolikt kan påräknas föl¬
jande afsättning för industriella eller kommunala ändamål:
inom 25 knös cirkeln ........................................................................ 7 000 k\v.
» 50 » » ytterligare................................................... 2,000 »
» 75 » » » ................................................... 2,000 »
100 .» _ » ................................................... 2,000 1»
lägges härtill leverans enligt kontrakt under lista byggnads-
stadiet till Söderfors bruks aktiebolag....................................... 1,800 »
erhålles summan 14,800 kw.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afl. 68 Höft. 9
Distributions-
ledningar.
Afsättnings-
möjligheter.
66
Räntabilitet.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
eller omkring 22,000 turbinhästkrafter, d. v. s. mer än den under första
byggnadsstadiet alstrade effekten 18,000 turbinhästkrafter.
Tager man vidare i betraktande, att häruti ej medräknas det i
motsvarande trakter kraftigt utvecklade landtbrukets behof och att
den elektriska malmsmältningen — att döma af de lyckade försöken
vid Domnarfvet och de utmärkta resultat det nyligen igångsatta, åt
järnkontoret anlagda smältverket vid Trollhättan redan visat -—- med
all sannolikhet under närmaste framtid kommer att kräfva högst bety¬
dande energimängder inom denna järnhandteringens gamla stamort, så
torde utan öfverdrift kunna sägas, att ett kraftverk vid Ålfkarleby
snart skall få full afsättning för all energi det kan alstra. Kriga för¬
frågningar om energileverans, framställda från skilda håll, bekräfta äfven
denna mening.
Hvad beträffar företagets räntabilitet har vattenfallsstyrelsen gifvet-
vis ägnat synnerlig uppmärksamhet åt denna fråga samt för ändamålet
verkställt kalkyler öfver de inkomster, som kunna påräknas. Styrelsen
anser sig emellertid så mycket mindre här böra lämna någon detaljerad
redogörelse för dessa kalkyler, som de naturligtvis måste grundas på
antaganden om försäljningspris för energien, hvilka, innan definitiva
leveransaftal ingåtts eller närmare förhandlingar med spekulanter slut¬
förts, endast representera styrelsens på preliminära undersökningar af
afsättningsområdet och erfarenhet från Trollhätteverket grundade sub¬
jektiva åsikter. Det må för öfrigt anmärkas, att några definitiva upp¬
görelser i större omfattning svårligen kunna åstadkommas, innan veder¬
börande spekulanter erhålla visshet om den tidpunkt, då energi kan på¬
räknas, hvilket återigen är beroende af Eders Kung!. Maj:ts och Riks¬
dagens beslut i frågan. Styrelsen vill dessutom erinra därom, att beslut
om anläggning af Trollhätte kraftverk pa sin tid fattades, innan något
som helst aftal om leverans af elektrisk energi förelåg.
Resultatet af styrelsens kalkyler och undersökningar i nu berörda
afseende torde emellertid kunna sammanfattas så, att det föreslagna
kraftverket icke under första utbyggnadsstadiet kommer att lämna större
afkastning, än att utgifterna för räntor, drift, underhåll och afskrifning
blifva täckta, hvaremot någon afkastning af det kapital, som naturkraf¬
ten representerar under första tiden måhända ej är att påräkna. De
ofvan berörda undersökningarna om afsättningsmöjligheterna gifva dock
vid handen, att s. k. säsongkraft skall kunna vinna afsättning i så stor
utsträckning, att det snart nog skall finnas lämpligt att insätta de mot
Kungi. Mciy.ts Nåd. Proposition Nr 108. 67
2:dra och 3:dje utbyggnadsstadierna svarande maskinaggregaten, i syn¬
nerhet som åtskilliga verk inom afsättningsområdet redan äro försedda
med andra kraftkällor, hvilka med fördel kunna tjäna till reserv under
de tider, då vattentillgången icke medgifver alstrande af dylik säsong¬
kraft, och som nya verk, i betraktande af det jämförelsevis billiga joris
denna kraft kan betinga, lära kunna inrättas med vederbörlig reserv-
kraftkälla och på så sätt blifva lämpliga afnämare af elektrisk energi
från kraftverket. När motsvarande förbrukning uppnås, kommer Ålf-
karleby kraftverk att lämna god afkastning jämväl å vattenkraftens upp¬
skattade värde. Styrelsen anser för sin del, att det allmänna har stort
intresse af kraftverkets anläggning, äfven om vattenkraftens värde till
en början icke. förräntas, genom de fördelar den rikliga tillgången på
energi till skäligt pris bereder såväl industrien som kommunerna och
landtbruket i motsvarande trakter af landet och genom den relativa
minskning i kolimporten, som härigenom uppstår.
När älfvens afrinning blir reglerad, vare sig endast genom en reg-
leringsdamm vid Siljans utlopp eller genom mera vidtomfattande åtgär¬
der, ställer sig affären betydligt gynnsammare i rent ekonomiskt afse¬
ende, i det att det ständigt tillgängliga effektbeloppet vid Ålfkarleby
kraftverk då blir högst afsevärdt ökadt — redan i förra fallet med om¬
kring 37,5 %. Inkomsterna af motsvarande energibelopp komma då att
väsentligt ökas utöfver de nu beräknade.
Förslag till Siljans reglering föreligger och är, såsom förut omnämnts,
efter nådig remiss för närvarande under behandling hos vattenfallssty¬
relsen. Det är att hoppas, att en dylik reglering, som för samtliga
fallägare på motsvarande del af älfven är af största betydelse, under den
närmaste framtiden skall kunna genomföras trots de svårigheter, som
stå i vägen för en dylik reglering, och trots det att nu gällande lag¬
stiftning i ämnet icke är ägnad att underlätta företaget.
Vattenfallsstyrelsen anser sålunda, att staten ikläder sig ganska
ringa ekonomisk risk genom att anlägga ett kraftverk vid Ålfkarleby
enligt det af styrelsen uppgjorda förslaget. Att tidpunkten äfven nu
är inne för dess påbörjande, därom vittnar det lifliga intresse, som ägnats
fallens .utnyttjande och de många, förut omnämnda framställningar, som
gjorts i sådant s}Ate; derå af dessa redan för många år tillbaka. Må¬
68
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.
hända kan häremot invändas, att för statens räkning nu pågå stora
arbeten såsom Trollhätte kanals ombyggnad, Porjus kraftverksbyggnad,
riksgränsbanans elektrifiering, järnvägsbyggnaderna Järna—Norrköping,
Östersund—Ulriksfors, Skellefteå—Bastuträsk med flera, att flera af dessa
arbeten fortgå under de närmaste åren och att ytterligare nya järnvägs-
byggnader kunna väntas blifva föreslagna. Men å andra sidan är rörel¬
sen på motsvarande områden bland enskilda företagare för närvarande
icke synnerligen liflig, i synnerhet sedan de stora kraftverksanläggnin-
garna vid Lagan och vid Mockfjärd nu äro färdiga eller nalkas sin full¬
bordan. Detta framgår, bland annat, däraf, att riklig tillgång på för
ändamålet lämpliga arbetsbefäl och underbefäl samt arbetare nu finnes,
samt att rörelsen på åtskilliga verkstäder endast bedrifves med betydlig
inskränkning i den normala arbetstiden.
Vattenfallsstyrelsen kan sålunda icke finna annat, än att den ifrå¬
gasatta kraftverksanläggningen snarast kan och bör påbörjas. Dess full¬
bordande beräknas kräfva eu tid af omkring 3,5 år, hvarför, om arbetet
igångsättes våren 1911, verket bör kunna vara i drift färdigt skick senast
våren 1915. Af den för lista utbyggnadsstadiet beräknade anläggnings¬
kostnaden 8,270,000 kronor kräfves i sådant fall
för
|
år
|
1911 .................................
|
................. kr. 1,650,000
|
—
|
»
|
»
|
1912 .................................
|
........................................... » 1,800,000
|
—
|
))
|
»
|
1913 .................................
|
............................................... » 2,150,000
|
—
|
»
|
|
1914 .................................
|
............................................... » 2,500,000
|
—
|
))
|
|
1915 .................................
|
............................................... » 170,000
|
—
|
|
|
|
Summa kr. 8,270,000
|
—
|
hvar]’ände till Eders Kungl. Maj ds förfogande borde ställas ytterligare
940.000 kronor för att i mån af behof användas till kraftverkets fulla
utbyggnad till 45,000 turbinhästkrafters effekt.
På grund af det anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Majd föreslå riksdagen besluta
att ett statens kraftverk vid Ålfkarleby skall anläggas i hufvudsak¬
lig öfverensstämmelse med vattenfallsstyrelsens förslag; samt
att för ändamålet anvisa ett belopp af 9,210,000 kronor, däraf
3.450.000 kronor för år 1912 med rätt för Eders Kungl. Majd att under
år 1911 däraf utanordna 1,650,000 kronor.
69
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Vid behandlingen af förevarande ärende inom vattenfallsstyrelsen hafva
enligt § 30 i nådiga instruktionen för styrelsen deltagit de personer,
som omförmälas i härvid bilagda afskrift af styrelsens protokoll för den
24 november 1910.
De remitterade handlingarna återställas härmed.
Underdånigst
F. YILH. HANSEN.
C. J. Magnell.
Aug. Herlenius.
Erik Frisell.
Ernst Hagelin.
Fredrik Jonson.
Stockholm den 15 december 1910.
70
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10 S.
Rätten till
vattenkraften.
Aftal
mellan Kung!. Maj:t cell kronan, liär nedan benämnd kronan, å ena
sidan, samt Söderfors Bruks Aktiebolag, bär nedan ballad! bolaget,
oeh Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag, bär nedan
kalladt bergslaget, å andra sidan.
§ 1-
Rätten till vattenkraften i Dalälfven å sträckan mellan lugnvattnet
nedanför Lanforsen, och lugnvattnet nedanför Carl den XIILs bro eller
från sektionslinjen I—I till sektionslinjen II—II å bilagda karta förut¬
sattes i detta aftal, om hänsyn icke tages till det här nedan i § 2 inne¬
fattade köp, till åttiofem (85) procent tillkomma kronan, därvid kronans
andel motsvarar rätt till grund och vatten utanför de å kartan med
röd färg betecknade strandområdena äfvensom den kronan såsom del¬
ägare i Västanå by tillkommande rätt till grund och vatten utanför det
för bydelägarnas gemensamma behof afsätta och å kartan med gul färg
angifna området vid Carl XIII:s bro.
Rätten till återstående femton (15) procent af vattenkraften å om-
förmälda sträcka af Dalälfven förutsättes i detta aftal, jämväl frånsedt
den i § 2 innefattade försäljning, tillkomma bolaget, därvid bolagets
andel motsvarar rätt till grund och vatten utanför de å förenämnda
karta med grön färg betecknade strandområden äfvensom rätt till grund
och vatten utanför Västanå bys samfällda område vid Carl XIILs bro,
i den mån vattenrätten utanför nämnda samfällighet icke tillkommer
kronan såsom delägare i samfälligbeten.
Då emellertid kronan gör anspråk såväl på grund och vatten utan¬
för de strandområden, som nu af bolaget innebafvas, som ock på en
del af samma strandområden, skola kontrahenterna genom här ofvan
intagna bestämmelser icke anses hafva godkänt bvarandras anspråk på
71
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
grund, vatten eller strandområden mellan linjerna 1—I och II—II å ofvan
åberopade karta, utan kommer kronan att vid domstol göra sina an¬
språk härutinnan gällande. Vid det förhållande, att bolaget i anledning
åt de mellan kronan och bolaget i ämnet förda underhandlingar, för
att möjliggöra uttagande vid Älfkarleby af hela vattenkraften i Dal-
älfven mellan förenämnda sektionslinjer verkställt inköp af de andelar
i Västanå bys samfällda område vid Carl XIILs bro, hvilka icke till¬
komma kronan såsom delägare i byn, skall sådan af kronan anhängig-
gjord talan icke beröra grund och vatten utanför nämnda samfällighet
i hvad den tillhör bolaget.
Intill dess rättegång, som här ofvan omförmäles, blifvit slutligen
afgjord, skall bolaget gent emot kronan, frånsedt den i § 2 innefattade
försäljning, anses vara rätt ägare såväl till 15 % af den vattenkraft,
som kommer att uttagas i kraftverket i Älfkarleby, som ock till för¬
berörda, med grön färg utmärkta områden.
Omförmälda karta har försetts med påskrift af kontrahenterna, att
den åberopas i detta aftal, hvarjemte å kartan uppgifvits det procent¬
tal af den samlade vattenkraften, som åbelöper de olika delarna af
vattenområdet mellan ofvanberörda tvenne sektionslinjer.
§ 2-
Mom. 1. Af hemmanen Ankarsäter n:r 1, 2 och 3, hvardera om
ett mantal och Ankarsäter n:r 4 om V4 mantal, hemmanen Ön n:r 1
och 2, hvardera om 1U mantal, Ön n:r 3, om Vs mantal, Glullmossen
n:r 1 om 1U mantal, Västanå n:r 1, 2, 3, 4, 5, 6 om 5 Va mantal,
Västanå n:r 9, om Vs mantal, Västanå n:r 10 om Vsa mantal, Lindes-
dahl n:r 1 om 1U mantal, Östanå n:r 11, 12, 14 och 15, hvardera om
V4 mantal samt Ambricka n:r 2 om V* mantal med Mjölkhällsrödj-
ningen upplåter och försäljer bolaget härmed till kronan de å den i §
1 omförmälda kartan angifna, vid Dalälfven belägna jordområden mel¬
lan Dalälfvens strandlinjer och de röda heldragna linjerna å kartan.
I köpet ingår all grund, vatten och fiske i Dalälfven utanför de
försålda områdena mellan sektionslinjerna I—I och II—II å förenämnda
karta, dock med undantag för särskildt skattlagdt fiske, i den mån det
tillhör annan enskild än bolaget.
Därjämte upplåter och försäljer bolaget till kronan dels de andelar
i Västanå bys samfällda område vid Carl XIILs bro, hvilka icke redan
nu tillkomma kronan, jämte all den rätt till grund, vatten och fiske utan¬
för nämnda samfällighet, som icke belöper å kronan före köpet till¬
Inköp af
Söderfors
bruks aktiebo¬
lags rätt till
strand och
vattenom¬
råden in. m.
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
kommande andelar i samfälligheten, dock med undantag för särskilt
skattlagdt fiske i den mån det tillhör annan enskild än bolaget, dels
och all den bolaget till äfventyra tillkommande rätt till Gropholmarna
och till de öfriga mindre bolmar, som ligga utanför Tensmyra länsmans-
boställes strand.
Förestående försäljning äger rum endast i den mån förenämnda
strandområden, grund, vatten och fiske enligt den slutliga domen i
rättegång, som omförmäles i § 1, icke redan före öfverlåtelsen till¬
komma kronan.
Mom. 2. De fastigheter, som sålunda af bolaget försäljas till kro¬
nan, skola öfverlämnas fria från alla penninginteckningar, och få af
kronan disponeras, så snart detta aftal blifvit å kronans vägnar under-
tecknadt. De försålda jordområdena skola efter kronans val genom
ägostyckning eller afsöndring på kronans bekostnad frånskiljas de stam¬
fastigheter, till hvilka de böra; och förbinder sig bolaget att härvid gå
tillhanda med nödiga upplysningar och påskrifter å erforderliga hand¬
lingar.
Bolaget förbehålles rätt att efter kronans anvisning taga väg öfver
de försålda områdena ned till älfven samt att taga vatten ur älfven
till vattning af kreatur o. d., i den män sådant kan ske utan afsevärdt
förfång för kronans rätt till vattenkraften.
De träd, som förefinnas å de delar af de försålda områdena, som
genom uppdämning för kraftverket vid Ålfkarleby komma att sättas
under vatten, ingå ej i köpet utan förbehållas bolaget.
Kronan förbinder sig att i samma utsträckning, i hvilken dylik
skyldighet före den 1 december 1910 ålegat bolaget, respektera den
arrenderätt, som skriftligen upplåtits till visst invid Carl XlII:s bro be¬
läget område för brovaktsstuga äfvensom den arrenderätt, som upplåtits
till ägaren af Ålfkarleby turisthotell.
Bolaget skall tillhandahålla kronan för ägostyckning eller afsönd¬
ring af de försålda områdena samt för lagfarts vinnande erforderliga
handlingar äfvensom, så snart ske kan, gravationsbevis, utvisande, att
de försålda fastigheterna äro fria från alla penninginteckningar.
Mom. 3. För ifrågavarande försäljning godtgöres bolaget till fullo
genom det åtagande kronan på de i detta aftal stadgade villkor iklädt
sig angående leverans af elektrisk energi till bolaget, och skall följ¬
aktligen särskild ersättning för de försålda områdena därutöfver icke
utgå till bolaget.
Mom. 4. Ifrågavarande köp får icke i rättegång, som, enligt hvad
i § 1 omförmäles, skall af kronan anhängiggöras mot bolaget, på något
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 10 S.
73
sätt lända till prejudice med afseende å den kronan före köpet tillkom¬
mande rätt till strandområden, som nn af bolaget innehafvas, eller till
grund, vatten och fiske i älfven utanför dylika strandområden mellan
ofvan omförmälda sektionslinjer.
§ 3.
Mom. 1. Bolaget medgifver kronan såsom ägare af strandfastig¬
heter utmed Ålfkarlebvfallen jämte grund och vatten utanför nämnda
fastigheter rätt att för kraftuttagning i ett kraftverk vid Ålfkarlebv,
anlagdt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med underdånigt förslag den
15 december 1910, verkställa uppdämning till i laga ordning bestämd
dämningshöjd å samtliga de bolaget efter den i § 2 här ofvan omför¬
mälda försäljning tillhöriga fastigheter inom Ålfkarleby socken, hvilka
kunna beröras af uppdämningen; och förbinda sig bolaget och bergs¬
laget att tåla all den skada, som genom kraftverkets tillkomst tilläfven¬
tyrs kan tillskyndas bergslaget tillhörigt fiske och bolagets efter försälj¬
ningen återstående fastigheter, fiske och annan egendom nedanför sek-
tionslinjen I—I å förenämnda karta. Till säkerhet för beståndet af
de till kronan sålunda upplåtna förmåner medgifver bolaget kronan rätt
att erhålla servitutsinteckning i samtliga bolaget nu tillhöriga fastig¬
heter inom Ålfkarleby socken. Bolaget förbinder sig att på sin bekost¬
nad snarast möjligt ombesörja, att samtliga de penninginteckningar,
som fastställts i de uti § 2 omförmälda fastigheter samt i Ålfkarleö
bruk med kvarn, såg och tegelbruk, Hyttö masugn med kvarn och såg,
hemmanen Båtfors n:r 1 om 1U mantal, Grufvan n:r 1 om 1 Vs man¬
tal, Grundet n:r 1 om 1U mantal, Marma n:r 1—4, 3 Vs mantal samt
n:r 5 och 6 ett mantal, Granåkers utjordar n:r 1 och 2 med tillhö¬
rande Postmästarrödjningen, äfvensom i Småfallsvretarna, Mullbromos-
sarna, Wesslanders odling, ett vrakhus vid Dalälfven, Tolfta holmarna,
Tolfta rotarna, Svanby bys förra andel i Svanby rote, Yttre bys förra
andel i Halls rote, Untra rotarna, ängarna Waekerbrink och Färdknäp¬
pen, nio tunnland tolf kappland ängsmark, belägen å Ålfkarleö bruks
och Hyttö masugns f. d. rekognitionsallmänning, de invid Björsta broar
belägna s. k. älfängar, innehållande 38 kvadratrefvar, 64 kvadratstän¬
ger, som blifvit för alltid afsöndrade från 1 mantal Ytterboda n:r 1
och 2, en lägenhet om 27 kappland, afsöndrad från 2A mantal Marma
n:r 3, Va mantal Marma n:r 3, samt lägenheterna Norrviken n:r 1, af¬
söndrad från V16 mantal Ostanå n:r 2 och Moskiftet n:r 1, afsöndrad
från V, mantal Marma n:r 3, blifva till förmånsrätten nedsatta efter den
Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Saft. 10
Servitatsin-
teckning in. in.
74
Kronans leve-
ransskyldig-
het.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
inteckning, som meddelas i samma fastigheter till säkerhet för de i
denna § till kronan upplåtna servitutsförmåner.
Såsom ägare af eller innehafvare af nyttjanderätt till jord, fiske
eller annan egendom, som skadas genom anläggande af kraftverket vid
Ålfkarleby, hafva kronan och bolaget med de undantag, som i mom.
2 af denna § samt i § 19 stadgas, icke rätt att af hvarandra fordra
någon ersättning. Bergslaget såsom ägare af eller innehafvare af nytt¬
janderätt till fiske i Dalälfven nedanför sektionslinjen I—I å omförmälda
karta är ej heller berättigadt till godtgörelse för skada, som förorsakas
genom kraftverkets tillkomst. Till andra nyttjanderättsinnehafvare, där
sådana funnos den 1 december 1910, skali däremot ersättning af kro¬
nan erläggas och sedan på det i § 8 angifna sätt fördelas på kronan
och bolaget.
Mom. 2. Bolaget förbinder sig att till kronan upplåta erforderlig
mark till upplagsplatser för de massor, som utschaktas vid utförande
af kraftverksanläggningen vid Ålfkarleby, mot ersättning för. skada och
intrång, som vållas genom upplagen, och skall denna ersättning, i hän¬
delse öfverenskommelse därom icke kan träffas mellan kronan och bo¬
laget, bestämmas af tre skiljemän enligt gällande lag om skiljemän.
Mom. 3. Vidare förbinda sig bolaget och bergslaget att, närhelst
kronan efter detta aftals trädande i kraft, vid vederbörlig domstol gör
ansökan om erhållande af tillstånd till utförande af anläggningar för
tillgodogörande af vattenkraft i Dalälfven mellan de i § 1 omförmälda
sektionslinjer däremot icke framställa några som hälst invändningar.
§ 4.
Kronan förbinder sig att, på de villkor och till det kraftbelopp,
som i detta aftal angifvas, från kraftverket vid Ålfkarleby till bolaget
leverera elektrisk energi vid ställverkhusets vägg; och åligger det bo¬
laget att i enlighet med hvad här nedan sägs till kronan erlägga be¬
talning för den sålunda af kraftverket tillhandahållna energien.
Den effekt, hvilken det åligger kronan att tillhandahålla och bo¬
laget att betala, är beräknad till femton (15) % af den effekt, för hvars
frambringande maskineri, förutom reserv, vid hvarje tillfälle .finnes in¬
stallerad t i kraftverket vid Ålfkarleby, och skall under de i § 7 om¬
förmälda olika byggnads st adi erna maximalt utgöra: under första ut-
byggnadsstadiet 1,800 kw., under andra utbyggnadsstadiet 2,700 k.sv.,
och under tredje utbyggnadsstadiet 4,500 kw., allt räknadt vid ställ¬
verkhusets vägg. Åfven om kraftverket skulle komma att ytterligare
Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108. 75
utvidgas, skall kronan under inga omständigheter på grund af detta
kontrakt vara skyldig att till bolaget leverera större effekt än 4,500
kilowatt.
Vid de tider, då den disponibla vattenföringen i Dalälfven är mindre
än den vattenmängd, som motsvarar den i nästföregående stycke för
olika utbyggnadsstadier angifna maximieffekten skall, med iakttagande
af hvad i § 5 här nedan stadgas, den af kronan till bolaget levererade
effekten minskas till lo % af det antal kilowatt, som erhålles, när vid
utnyttjande af hela den disponibla vattenföringen det totala antalet
kilowattimmar per dygn divideras med 24. På detta sätt bestämdt,
mot den disponibla vattenföringen svarande antal kilowatt skall ligga
till grund för bolagets rätt till effekt, till dess ny bestämning af någon¬
dera parten anses erforderlig.
De för effektens registrering och bestämmande begagnade anord¬
ningar, journaler m. m. skola när som helst vara för bolaget tillgängliga
i och för kontroll.
Kronan äger sköta aftappningen genom kraftverket på sätt kronan
finner lämpligt. För andra oregelbundenheter i vattenföringen skall
vid effektens bestämmande korrektion såvidt möjligt införas.
Med disponibel vattenföring menas den för kraftverket användbara
vattenmängd, som återstår, sedan såväl vatten i laga ordning lämnats
för allmän eller enskild flottled, för allmän farled, för tillgodoseende
af fisket och andra allmänna ändamål, som äfven nödigt vatten undan-
tagits för isutspolning och läckning. Kronan åligger därvid, att så
sköta verket, att icke genom misskötsel eller bristande underhåll af
anläggningen den bolaget tillkommande kraften minskas.
§ 5-
Under de tider, då kronan hvarken genom uthyrning eller annor¬
ledes tager i anspråk hela den kronan tillkommande effekten, skall
bolaget, där så kan ske utan olägenhet för kronans kraftverk, erhålla
den ytterligare effekt, som framställes med uppställda för driften afsedda
maskiner genom att utnyttja den eljest förbirinnande vattenmängden.
Den effekt, som tillkommer bolaget på grund af detta aftal, skall dock
i intet fall i sin helhet vara större än i § 4 angifvits för hvart och ett
af de där omförmälda utbyggnadsstadierna.
Under de tider, då flottning bedrifves i den bergslaget tillhöriga
flottningsrännan från Hålldammen till Skutskär, skall den bolaget till¬
kommande effekten från kraftverket minskas med 310 kw., motsvarande
Tillägg till
och afdrag i
den levererade
effekten.
Vatten till
Bergslagets
flottnings-
ränna.
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Tid för
leveransens
början.
Bolagets be¬
talningsskyl¬
dighet.
85 % af den energi, som kunnat alstras i kraftverket med användning
af de tre kubikmeter i sekunden, kvilka enligt § 16 få framsläppas i
bergslagets flottningsränna. Dock skall dylik minskning i bolagets
effekt ej äga rum å sådana tider, då den disponibla vattenföringen,
bestämd på sätt i § 4 sägs, är större än hvad kraftverket med instal-
leradt maskineri, förutom reserv, kan förbruka.
§ 6.
Kronans leverans af energi till bolaget enligt detta kontrakt skall
begynna, så snart kronans kraftverk vid Ålfkarleby blifvit försatt i
driftfärdigt skick, dock ej förrän bolaget genom behörigt gravations¬
bevis styrkt, att de af bolaget, enligt hvad i § 2 sägs, till kronan för¬
sålda fastigheterna äro fria från alla penninginteckningar. Bolagets
betalningsskyldighet inträder, så snart kraftverket är i stånd att leverera
elektrisk energi till bolaget. Kronan är skyldig att minst 12 månader
i förväg till bolaget skriftligen uppgifva den tidpunkt, då kraftverket
skall vara färdigt att påbörja kraftleveransen.
§
För den elektriska energi, som enligt hvad i §§ 4 och 5 sägs, till-
handahålles bolaget af kronan, skall bolaget till kronan utgifva ersättning
med belopp, som utgör 15 % af Ålfkarleby kraftverks omkostnader för
framställande af den elektriska energien, bestämda på sätt i denna §
sägs, samt dessutom i enlighet med hvad i § 8 här nedan finnes före-
skrifvet, bidraga till gäldandet af skadestånd, ersättningar, onera och
utskylder.
Under en tid af fyrtio (40) år efter det kraftleveransen tagit sin
början, skall bolagets andel i kraftverkets omkostnader beräknas på
följande sätt:
Utbyggnadsstadium I: tre större enheter, däraf en reservenhet, in¬
stallerade, hvarje enhet kan normalt alstra 9,000 turbinhkr. och kan
öfverbelastas med minst 25 %\ kronan skall enligt detta kontrakt till¬
handahålla bolaget maximalt 1,800 kw. för ett pris af 105,000 kronor
pr år;
Utbyggnadsstadium II: fyra större enheter installerade af samma
storlek som ofvan angifvits, däraf eu reservenhet; kronan skall enligt
detta kontrakt tillhandahålla bolaget maximalt 2,700 kw. för ett pris af
115,000 kronor pr år;
77
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Utbyggnadsstadium III: fem större enheter installerade, reserv åstad¬
kommes genom öfverbelastning af fyra enheter; kronan skall enligt
detta kontrakt tillhandahålla bolaget maximalt 4,500 kw. för ett pris af
125,000 kronor pr år.
Här ofvan angifna belopp skola af bolaget erläggas till kronan
under nämnda tidsperiod, äfven om bolaget icke uttager det kraftbelopp,
hvartill bolaget är berättigad!.
Med kraftverkets omkostnader afses kostnader för räntor, amorte-
teringar, underhåll, afskrifningar eller afsättningar till förnyelsefond för
byggnader, inventarier, maskiner och utrustning tillhörande kraftverket,
inklusive bostäder och järnvägsspår samt kostnader för administration,
personal och förbrukningsartiklar.
Skulle kontrahenterna eller deras rättsinnehafvare icke kunna enas
om till hvithet belopp kraftverkets omkostnader för bolaget enligt detta
aftal tillhandahållen elektrisk energi skola bestämmas för tiden efter
utgången af förenämnda fyrtioårsperiod, hänskjutes frågan till afgörande
af tre sakkunniga skiljemän enligt gällande lag om skiljemän, och skola
för ersättningsbeloppets bestämmande kraftverkets räkenskaper tjäna
till ledning. Kan enighet mellan kontrahenterna eller deras rättsinne¬
hafvare ej vinnas angående den tidsperiod, för hvilken det nya kraft¬
priset skall gälla, skall detta äga bestånd under en tid af tio år. Ena¬
handa regler skola äfven sedermera vinna tillämpning, i händelse öfver¬
enskommelse om ersättning för tillhandahållen elektrisk energi, eller om
den tidsperiod, för hvilken det reglerade ersättningsbeloppet skall gälla,
icke kan träffas.
För de skadestånd och ersättningar, som föranledas af kraftverkets skadestånd,
tillkomst, samt för de utskylder och onera, som belöpa å kraftverket ersättningar,
vid Älfkarleby med hvad därtill hör, däri inbegripen den vattenkraft, utskyld^
för hvars tillgodogörande kraftverket är afsedt-, skall bolaget utgifva
ersättning till kronan med belopp, som motsvarar 15% af hvad kronan
Beträffande energileveransen gälla i öfrigt följande bestämmelser, strömart,
Den till bolaget levererade elektriska energien skall vara 3-fasig sPänuinsm’m’
växelström om 25 perioder och af den hufvud spänning, som af kronan
bestämmes, dock minst 10,000 volt.
8.
får i sådant afseende utgifva.
§ 9-
78
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Effektens
uppmätning.
Bolaget förbinder sig:
att icke uttaga ström med större fasförskjutning, än att den skenbara
effekten blir högst 25 % större än den verkliga effekten, för hvilken
afgift erlägges;
att belasta faserna så, att strömstyrkan i den högst belastade fasen
ej öfverstiger det värde, som vid jämnt fördelad belastning motsvarar
den kontrakterade effekten — detta värde kallas nedan fullastströmstyrkan
samt ej med mer än 30 % af fullastströmstyrkan öfverstiger strömstyrkan
i den minst belastade fasen, försåvidt snedbelastningen beror på bolagets
anordningar;
att hålla sin elektriska anläggning i godt skick i enlighet med
gällande föreskrifter och så anordnad, att den icke återverkar störande
på driften af kronans anläggningar. Bolaget har skyldighet att här¬
utinnan ställa sig till efterrättelse af kronan utfärdade föreskrifter; dock
med rättighet att vädja till skiljedom, ifall bolaget anser sig blifva
lidande på grund af nämnda föreskrifter;
att icke utan kronans skriftliga medgifvande mekaniskt eller elektriskt
sammankoppla det från kronans anläggningar matade trefasdistributions¬
systemet med annan kraftkälla; dock med rätt för bolaget att göra
dylik sammankoppling med bolaget eller bergslaget tillhörig station,
under förutsättning att någon störning af kraftverkets drift därigenom
icke uppkommer, samt med skyldighet för bolaget att till kronan ut¬
gifva ersättning för den skada och förlust, som genom sammankoppling
tilläfventyrs tillskyndas kronan.
§ io.
För uppmätning och kontrollering af bolagets förbrukning uppsätter
och underhåller kronan på sin bekostnad följande mätapparater:
a) eu kilowattimmemätare för oliksidig belastning, som summerar
alla af bolaget förbrukade kilowattimmar.
b) en maximimätare, så beskaffad, att den angifver den största
efter senaste afläsning under någon kvarttimme uttagna medeleffekten.
Bolaget skall på sin bekostnad på af kronan anvisad plats uppsätta
och underhålla en kilowattimmemätare och en maximimätare, afsedda
att å bolagets vägnar göra samma mätningar, som rörande kronans
instrument i denna § angifvits.
Mätapparaterna skola vara af typ, som kronan bestämmer.
Mätarna skola hvarje vecka på bestämd dag, hvarom kronan skrift¬
ligen underrättar bolaget, afläsas och maximimätarna återföras till noll-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
79
läget af kronans ombud; och äger bolaget att genom representant vid
afläsningarna närvara.
Hvardera parten äger att plombera sina mätare.
§ 11.
Om bolagets mätare angifva värden, som icke afvika från de af Mätarnas at-
kronans mätare angifna med mer än 5 % af dessa, läggas medelvärdena lasnmg‘
mellan båda till grund för beräkning af afgiften, för såvidt ej af af¬
läsningarna tydligt framgår, att båda mätarna äro felaktiga.
Om bolagets mätare angifva värden, som afvika från de af kronans
mätare angifna med mer än 5 % af dessa, kontrolleras båda de olika
visande mätarna, och konstanterna bestämmas vid första lämpliga till¬
fälle af ombud för kronan, hvarvid bolaget äger rätt att genom ombud
närvara.
Skulle meningsskiljaktighet mellan kronan och bolaget uppstå om
mätarna eller afläsningarna, hänskjutes saken till afgörande af eu
opartisk, sakkunnig person eller institution, hvarom parterna enas eller
som, om detta ej sker, utses af Konungens befallningshafvande i Upp¬
sala län.
Kostnaden för dylikt afgörande bestrides af kontrahenterna till
hälften hvardera.
§ 12-
Det åligger bolaget att till kronan erlägga 15 % af den på hela Kostnad för
det samlade fallet vid Ålfkarleby belöpande andelen i kostnader för si»regleringar,
sjöregleringar inom Dalälfvens flodsystem, hvilka öka den vid lågvatten
disponibla vattenkraften vid Ålfkarleby.
§ 13-
Mom. 1. Kronan tillkommande ersättning för bolaget enligt detta Betainings-
kontrakt tillhandahållen elektrisk energi skall af bolaget kvartalsvis i terminer-
förskott erläggas till kronan senast den 15:de dagen i första månaden
af hvarje kvartal, dock med undantag för bolagets bidrag till skadestånd,
ersättningar, onera och utskylder, hvilka bidrag skola till kronan in¬
betalas, så snart det belopp, som skall utgå i skadestånd, ersättningar,
onera och utskylder blifvit i vederbörlig ordning bestämdt. Kvartalen
80
Afbrott i
•energileve-
rans.
Ersättning för
afbrott i
energileve-
rans.
Kling!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.
anses börja den första dagen i januari, april, juli och oktober
hvarje år.
Mom. 2. Eftersätter bolaget att kontraktsenligt erlägga likvid för
bolaget af kronan tillhandahållen elektrisk energi eller att kontrakts¬
enligt erlägga på bolaget belöpande andel i kostnaden för sjöregleringar,
som i § 12 omförmälas, äger kronan rätt att afbryta kraftleveransen
tills förfallen likvid blifvit till fullo erlagd.
Uttager bolaget större energibelopp än bolaget kontraktsenligt är
berättigad! uttaga eller bryter bolaget eljest mot detta kontrakt och
icke efter därom från kraftverket gjord tillsägelse iakttager rättelse,
äger äfvenledes kronan rätt att afbryta kraftleveransen till dess
rättelse skett.
Kronan är berättigad att för verkställande af reparationer, under¬
sökningar, ändringar eller utvidgningar af sina ledningar, maskiner,
apparater och dylikt tillfälligtvis afbryta energileveransen, om förhållandena
oundgängligen så kräfva, men är kronan skyldig att om möjligt förlägga
sådana afbrott till sön- och helgdagar mellan kl. 9 f. m. och 2 e. m.;
och skall kronan, om af brottet kan förutses, i god tid förut underrätta
bolaget om detsamma.
Mom. 3. För afbrott i energileveransen, livilka förorsakas af fel i eller
bristande skötsel af kronans anläggningar eller anläggningar, som matas
från dessa, så ock för afbrott, som genom kronans tillskyndan förorsakas
af annan anledning än sålunda angifvits, dock med undantag för afbrott,
hvilket föranledes af anledning, som afses i mom. 2 af denna §, äger
bolaget rätt att för hvarje helt dygn i följd afbrottet varat gorå afdrag
med Vasa af den här ofvan bestämda ersättningen för energileveransen.
Kronan är icke skyldig att till bolaget utgifva annan ersättning för
dylikt afbrott, dock att bolaget, därest kronan skulle afbryta energi¬
leveransen till bolaget utan att sådant fall inträffat, som afses i mom. 2
af denna §, eller utan att afbrottet förorsakas af fel i eller bristande
skötsel af kronans anläggningar eller anläggningar, som matas från
dessa, eller af annan giltig anledning, skall vara berättigad! att, utöfver
afdrag på sätt nyss nämnts i den kontraktsenliga energiafgiften, af
kronan utfå skadestånd för den tid kronan utan giltig anledning låter
afbrottet fortfara.
För annat afbrott i energileveransen än sådant, för hvilket, enligt
hvad i första stycket af detta moment omförmäles, afdrag må ske eller
därutöfver bolaget åtnjuta skadestånd, äger bolaget icke att af kronan
påfordra någon som helst ersättning eller nedsättning i energiafgiften.
81
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Mom. 4. Deri skada och förlust, som tillfogas kronan genom fel
i eller bristande skötsel af bolagets egna anläggningar eller anlägg¬
ningar, som matas från dessa, är bolaget skyldigt att ersätta kronan.
Kronan förbinder sig att ofördröjligen afhjälpa sådana fel i sina
anläggningar, genom Indika leveransen af energi till bolaget helt eller
delvis afbrytes.
§ 14.
Kronan förbehåller sig rätt att besiktiga och afprofva bolagets och
bergslagets anläggningar, innan desamma anslutas till kraftverket eller
dess distributionsnät; och åligger det bolaget och bergslaget att vid¬
taga de ändringar, som äro erforderliga för att erhålla betryggande
driftförhållanden innan anläggningarna få tillkopplas. För utvidgningar
och förändringar af bolagets och bergslagets anläggningar gälla ena¬
handa bestämmelser.
Genom denna besiktning befrias hvarken bolaget och bergslaget
eller den, som utfört anläggningarna från dem författningsenligt ålig¬
gande skyldigheter eller ansvar.
För sådana genom elektrisk ström från bolagets och bergslagets
egna anläggningar förorsakad skada, som enligt gällande föreskrifter
skulle kunna drabba kronan såsom ägare af kraftverket vid Ålfkarleby,
skola bolaget och bergslaget bära ansvaret, för såvidt ej kraftverket
varit vållande till skadan.
§ 15-
Med iakttagande af hvad i § 9 föreskrifves äger bolaget fritt
disponera öfver det enligt detta aftal bolaget tillhandahållna effektbe¬
lopp, som motsvarar hvad af hela vattenkraften i Dalälfven mellan
sektionslinjerna I—I och II—II å den i § 1 omförmälda kartan till¬
kommer bolaget före den i § 2 omförmälda försäljning.
§ 16-
Bergslaget och bolaget förbinda sig att icke göra anspråk på an¬
ordnande af allmän flottled i Dalälfven vid Ålfkarleby. Å andra sidan
förbinder sig kronan såsom ägare till Ålfkarleby kungsgård att låta
bergslaget, så länge bergslaget därutaf har verkligt behof dels till flott-
Bihcmy till Bikscl. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 68 Höft. 11
Anläggningar¬
nas skötsel.
Besiktning
och ansvar för
skada.
Bolagets för¬
foganderätt
öfver den le¬
vererade ener¬
gien.
Flottled och
flottnings-
ränna.
Ytterligare
bestämmelse)
om bergsla¬
gets flottnings-
ränna.
82 Kungl. Mqj.ls Nåd. 'Proposition Nr 108.
led mellan Hålldammen vid Ålfkarleö bruk och Skutskär samt till dess
skötsel, underhåll och användning disponera nödig mark å kronans
nämnda egendom till en bredd af 7.5 meter på hvardera sidan om den
nuvarande flottrännans midtlinje, tillika med nödig väg enligt kronans
anvisning till flottledsområdet, dels ock, såvidt på kronan ankommer,
för flottning i samma flottled disponera nödigt vatten från Dalälfven,
dock högst 3 kubikmeter i sekunden med afledning förbi vattenfallen
vid Ålfkarleby.
Flottleden skall, där den går fram öfver kronans egendomar, bi¬
behållas i sitt nuvarande läge; dock skall kronan äga rätt, att därest
kronan behöfver disponera någon del af deri kronans mark, hvaröfver
flottleden är dragen, på egen bekostnad förändra flottledens läge, men
skall dylik förändring ske på sådant sätt, att minsta möjliga skada
därigenom förorsakas bergslaget.
Kronan förbinder sig jämväl, att vid upplåtelse eller öfverlåtelse
af Ålfkarleby kungsgård till annan göra förbehåll om den bergslaget
nu medgifna rättens bestånd.
Kronan ansvarar gentemot bergslaget för att enahanda förmåner,
som ofvan nämnts, tillerkännas bergslaget ifråga om mark för flott¬
leden öfver komministerbostället samt Ofverbodas kyrkoherdeboställes
stomhemman, därvid det dock åligger bergslaget, att för skada och in¬
trång, som genom flottleden vållas å nämnda ecklesiastika hemman,
lämna ersättning med belopp, som i laga ordning bestämmes.
Skulle kronan för något sina ändamål anse erforderligt att korsa
ifrågavarande flottled vare sig med ytterligare en eller flera broar ut¬
öfver dem, hvilkas iordningsställande och underhåll, enligt hvad i § 17
sägs, åligger bergslaget, eller ock med andra anordningar, äger kro¬
nan, oberoende af hvad ofvan i denna § stadgats, å plats, som af kro¬
nan bestämmes, med dylika anordningar korsa den del af ifrågavarande
flottled, som är framdragen öfver kronan tillhörig mark. Samtliga de
anläggningar, som sålunda kunna komma att af kronan utföras, skola
verkställas på sådant sätt, att minsta möjliga skada därigenom föror¬
sakas bergslaget.
§ 17-
Såsom ett villkor för bergslagets disposition öfver flottleden Ålf¬
karleö—Skutskär tillförbindes bergslaget och dess rättsinnehafvare att
i fullgodt skick underhålla de för samfärdseln öfver flottningskanalen
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
83
nu uppförda tvenne broar med till dessa hörande uppfartsvägar, som
ej få till sitt antal och läge förändras utan kronans samtycke, att, om
kronan så påfordrar, på sin bekostnad anlägga och underhålla ytter¬
ligare två broar med tillhörande tillfartsvägar öfver flottledsområdet,
samt att såväl verkställa och vidmakthålla nödiga inhägnader, som
upptaga och i behörigt skick vidmakthålla erforderliga diken utefter
flottningskanalen, hvilka diken skola förläggas inom flottledsområdet,
äfvensom att alltid så underhålla flottleden, att nämnvärd läckning af
vatten från densamma icke förekommer, vid äfventyr att om ofvan-
nämnda bergslaget åliggande skyldigheter i något afseende försummas,
och rättelse ej sker efter därom gjord anmaning, kronan äger på
bergslagets bekostnad vidtaga åtgärder för afhjälpande af hvad bergsla¬
get sålunda försummat.
§ 18-
Samtliga de af kronan genom detta kontrakt gjorda upplåtelser
angående flottled gälla i öfrig! under förbehåll af enskild rätt.
§ 19.
Kronan såsom ägare af fastigheter inom Ålfkarleby socken med-
gifver bolaget rätt dels att mot ersättning för däraf förorsakad skada
för all framtid öfver kronans ifrågavarande fastigheter, i den mån till¬
stånd därtill i laga ordning kan erhållas, framdraga och underhålla för
framledande af elektrisk energi afsedda ledningar samt uppsätta och
underhålla stolpar och andra anordningar för ledningarnas fästande,
och dels att utan ersättning för all framtid begagna å kronans ornför-
mälda fastigheter tid efter annan befintliga vägar. Bergslaget och bo¬
laget medgifva kronan såsom ägare af Ålfkarleby kraftverk på samma
villkor enahanda förmåner med afseende på dem tillhöriga fastigheter
inom Ålfkarleby, Tierps, Söderfors, Hedesunda och Valbo socknar.
Bergslaget och bolaget förbinda sig, bergslaget dock under för¬
behåll om dess bolagsstämmas godkännande, att, därest kronan så på¬
fordrar, underteckna särskilda kontrakt om rätt till begagnande åt före¬
fintliga vägar och till framdragande af elektriska ledningar, i hvilka
kontrakt kronan skall tillförsäkras rätt att till säkerhet för de sålunda
upplåtna förmånerna erhålla servitutsintec-kning i vederbörande fastig¬
heter.
Förbehåll om
enskild rätt.
Framdragande
af elektriska
ledningar och
begagnande af
vägar.
84
Mark till järn¬
vägsspår.
Jämkningar i
bestämmel¬
serna om ener¬
gileverans till
bolaget.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
Den ersättning för skada, hvilken enligt hvad här ofvan är sagd!,
skall utgå, bestämmes, i händelse öfverenskommelse om dess belopp
icke kan träffas, af en skiljenämnd af tre personer i enlighet med gäl¬
lande lag om skiljemän.
§ 20.
De bolaget tillhöriga delar af den mark, som behöfver tagas i an¬
språk för utläggande af järnvägsspår från kraftverket till Uppsala—
Gäfle järnväg och till färjplatsen vid älfven cirka 2 kilometer nedan¬
för Carl Xllhs bro i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det å före-
nämnda karta med röda streckade linjer angifna läge, upplåter och
försäljer bolaget till kronan för en köpeskilling, som bestämmes af tre
skiljemän, utsedda på sätt i gällande lag om skiljemän finnes före-
skrifvet. Den å de försålda områdena förefintliga skogen skall tillfalla
säljaren. De försålda områdena, som säljas fria från alla inteckningar
och som få af kronan tillträdas, så snart detta aftal blifvit å kronans
vägnar godkändt, skola på kronans bekostnad kartläggas och afsöndras
från vederbörande stamfastigheter. Köpeskillingen erlägges, så snart
bolaget, efter det köpeskillingen blifvit bestämd på sätt här ofvan sägs,
genom behörigt gravationsvis styrker, att de försålda områdena icke
besväras af några inteckningar.
§ 21.
Mom. 1. Skulle rättegång, som i § 1 omförmäles, slutligen ut¬
falla så, att kronans vederbörligen anhängiggjorda anspråk på det vat¬
tenområde å förevarande sträcka af Dalälfven, som nu af bolaget inne-
liafves, antingen helt och hållet ogillas, eller endast på det sätt bifal¬
las, att, oafsedt det i § 2 omförmälda köp, äganderätten till vissa delar
af nämnda vattenområde tilldömes kronan, men besittnings- eller nytt-
janderätten till samma delar tillerkännes bolaget, intill dess de behöfva
af kronan användas för annat ändamål än kraftuttagning, skall oför-
ändradt gälla hvad här ofvan i detta aftal föreskrifves. Därest kronan
på sätt nyss nämnts tillerkännes äganderätten men bolaget besittnings-
eller nyttjanderätten till vissa delar af omförmälda vattenområde, skall
dock för tiden efter det kronan tagit dessa delar af vattenområdet i
anspråk för annat, i samma eller annan rättegång godkändt ändamål
85
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.
än kraftuttagning, hvad här nedan i moment 2 af denna § finnes stad¬
gadt, lända till efterrättelse.
Mom. 2. Skulle enligt slutlig dom i rättegång, som i § 1 om-
förmäles, ägande- och besittningsrätten till eu del af det vattenområde
å förevarande sträcka af Dalälfven, hvilket nu af bolaget innehafves,
redan före det i § 2 innefattade köp rätteligen hafva tillkommit kro¬
nan men af kronan anhängiggjorda anspråk på öfriga delar af nämnda
vattenområde blifva ogillade eller endast på det sätt bifallas, som här
ofvan i mom. 1 angifvits, skall jämväl, hvad i föregående §§ af detta
aftal stadgas fortfarande äga giltighet, dock att den energimängd, som
bolaget med tillämpning af hvad i § 4 föreskrifves, äger utbekomma
från kronans kraftverk vid Ålfkarleby, skall minskas i samma propor¬
tion som enligt den slutliga domen minskning sker af den andel i
vattenkraften, hvilken i § 1 förutsatts tillhöra bolaget före nämnda för¬
säljning. Till följd däraf skall motsvarande sänkning jämväl göras
såväl i de maximala effektbelopp, som enligt §§ 4 och 7 under olika
utbyggnadsstadier skola tillhandahållas bolaget af kronan, som äfven i
de ersättningsbelopp, hvilka bolaget enligt hvad i §§ 7, 8 och 12 stad¬
gas, skall till kronan erlägga för tillhandahållen elektrisk energi, så¬
som bidrag till kostnader för skadestånd, ersättningar, onera och ut-
skylder samt såsom andel i den på det samlade vattenfallet i Ålfkar¬
leby belöpande andel i kostnader för sjöregleringar inom Dalälfvens
flodsystem.
Det afdrag, som enligt hvad i § 5 finnes bestämdt, skall göras i
den bolaget tillkommande effekten på grund af att vatten afledes genom
bergslagets flottmogsränna från Hålldammen till Skutskär, skall dess¬
utom ökas i samma förhållande, som kronans andel i den samlade vat¬
tenkraften vid Ålfkarleby genom den slutliga domen ökas utöfver hvad
i § 1 här ofvan angifvits.
Mom. 3. Oafsedt hvad i mom. 2 af denna § föreskrifves angå¬
ende minskning för där angifvet fall af den bolaget tillkommande effek¬
ten från kraftverket vid Ålfkarleby, skall bolaget mot erläggande af
det pris, som här nedan bestämmes, fortfarande under fyrtio (40) år
från det elektrisk energi börjat tillhandahållas bolaget från kraftverket
vara berättigadt att uttaga och skyldigt att betala elektrisk energi från
kraftverket i den utsträckning, som här ofvan i detta aftal finnes be¬
stämd. För det effektbelopp, som motsvarar den andel i den sam¬
lade vattenkraften mellan de å förutnämnda karta angifna sektionslin-
jerna I—I och II—H, hvilken enligt den slutliga domen tillkommit
kronan redan före det i § 2 innefattade köp, skall bolaget för tiden
86
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.
efter det domen vunnit laga kraft vara skyldigt att till kronan erlägga
betalning med belopp, uppgående under första utbyggnadsstadiet till
126 procent, under andra utbyggnadsstadiet till 134 procent samt un¬
der tredje utbyggnadsstadiet till 147 procent af den ersättning, hvilken
med tillämpning af de i § 7 angifna grunder skulle belöpa å samma
effektbelopp, därest hela den vattenrätt å ifrågavarande sträcka af gif¬
ven som nu af bolaget innehafves, enligt den slutliga domen rätteligen
tillkommit bolaget före ifrågavarande försäljning. Det sålunda be¬
stämda priset skall följaktligen erläggas för det antal kilowatt, som
utgör skillnaden mellan den maximala energimängd bolaget enligt § 7
bär rätt att uttaga under olika byggnadsstadier och den maximala
energimängd, som i enlighet med mom. 2 i denna § tillkommer bo¬
laget.
Mom. 4. Med afseende å den energileverans, som på grund af
hvad i mom. 3 här ofvan stadgats, kan komma att ske till bolaget ut¬
öfver det effektbelopp, som motsvarar den bolaget före den i § 2 om-
förmälda försäljning rätteligen tillkommande andel i den samlade vat¬
tenkraften vid Ålfkarleby, skall i öfrigt i tillämpliga delar gälla hvad
här ofvan i detta aftal finnes föreskrifvet angående energileverans till
bolaget, hvarjämte dock bolaget, i händelse kronan till följd af foree
majeure såsom strejk, lockout, krig, uppror, eldsvåda, olyckshändelse,
vattenbrist, iskrafning eller andra naturföreteelser eller till följd af
andra förhållanden, till hvilka kronan icke varit vållande, blifver ur-
ståndsatt att fullgöra nämnda energileverans, skall vara berättigadt att
under tiden för dylikt afbrott erhålla afdrag för hvarje helt dygn i
följd afbrottet varat med Vägs af den bestämda afgiften för energi¬
leveransen.
Mom. 5. Jämte ofvan i mom. 3 af denna § angifvet pris för den
elektriska energi, som på grund af där upptaget stadgande kan komma
att tillhandahållas bolaget för den af bolaget nu innehafda vattenrätt,
som genom den slutliga domen frånkänts bolaget, skall bolaget vara
skyldigt att under den tid ifrågavarande energileverans fortfar betala
så stor del af de i § 8 omförmälda skadestånd, ersättningar, onera och
utskylder, som motsvarar den bolaget frånbända vattenkraften.
Mom. 6. Den elektriska energi, som på grund af hvad i mom. 3
här ofvan finnes föreskrifvet, kan komma att tillhandahållas bolaget,
utöfver hvad belöper å den andel i den samlade vattenkraften å före-
nämnda sträcka af Dalälfven, som enligt den slutliga domen tillkommit
bolaget före den i § 2 omförmälda försäljningen, får icke utan kro-
87
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.
Hans skriftliga medgifvande af bolaget helt eller-delvis öfverlåta? eller
utarrenderas till annan än bergslaget. Skulle bolaget bryta mot denna
bestämmelse, är kronan berättigad att afbryta energileveransen tills
dess rättelse skett.
§ 22.
Det effektbelopp, som motsvarar hvad af hela vattenkraften i Dal-
älfven mellan sektionslinjerna I—I och II—II enligt den slutliga domen
tillkommit bolaget före den i § 2 omförmälda försäljning, skall med
iakttagande af hvad i §§ 4, 7 och 21 stadgas angående det maximi¬
belopp, som tillkommer bolaget under olika utbyggnadsstadier, tillhanda¬
hållas bolaget från kraftverket vid Ålfkarleby, så länge driften af
nämnda kraftverk uppehälles.
Skulle driften af kraftverket vid Ålfkarleby nedläggas samt till
följd däraf kraftleveransen till bolaget komma att upphöra, skall bo¬
laget vara berättigadt att därför erhålla skadestånd med belopp uppgå¬
ende till värdet vid tiden för driftens nedläggande af de mellan före-
nämnda sektionslinjer befintliga strand- och vattenområden, hvilka en¬
ligt den slutliga domen i rättegång, som afses i § 1, tillkommit bo¬
laget före omförmälda försäljning. Därest öfverenskommelse icke kan
träffas om beloppet af det skadestånd, som under angifven förutsätt¬
ning skall tillkomma bolaget, skall beloppet bestämmas af en skilje¬
nämnd i enlighet med gällande lag om skiljemän.
§ 23.
Uppstå olika meningar angående rätta tolkningen eller tillämp¬
ningen af detta kontrakt eller angående rättsförhållanden på grund
däraf skall tvisten hänskjuta? till en skiljenämnd, utsedd på sätt i gäl¬
lande lag om skiljemän finnes föreskrifvet, med rätt för part, som icke
åtnöjes med skiljenämndens beslut att inom tre månader efter det be¬
slutet aflämnats, hänskjuta tvisten till pröfning af domstol. I de fall,
som omförmälas i § 3 mom. 2 samt i §§ 7, 9, 19 och 22, äger dock part
ej draga tvisten under domstols afgörande utan är skiljenämndens be¬
slut i dessa fall för parterna ovillkorligen bindande.
Aftalets gil¬
tighetstid.
Skiljedom.
88
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.
Villkor för af-
talets giltig¬
het.
§ 24.
Detta aftal är ej för bolaget och bergslaget bindande, om det ej
af Kungl. Maj:t godkänts genom beslut fattad t före den 1 juli 1911.
Stockholm den 15 december 1910.
För Söderfors Bruks Aktiebolag: För Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolag:
°
E. J. Ljungberg. Ridt. Åkerman. E. J. Ljungberg. Axel Molander.
o
Axel Molander. Lars Yngström. Ridt. Åkerman. Edvin Klintin.
Edvin Klintin.
Herrar Ljungbergs, Ångströms och Klintins egenhändiga namn¬
teckningar bestyrkes af oss på en gång närvarande.
Er. E. Borgman. M. Berggren.
Herrar Ricin Åkermans och Axel Molanders egenhändiga namn¬
teckningar bestyrkas af oss på en gång närvarande.
Carl Ramstedt. Wilh. Rahm.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.
Generalstabens li iografiska Anstalt
äåm
'•"Ca
STORFALLET
MELLANFALLET
ÄLFKARLEBYFALLEN
I
.LgSjSöy/e.
■pjforjer,.
-vai-a.
/'"'Cg
trop/o.
4/^Ar/fvT^ rrtyp or-g/ap/r-/ /rj/yoc
f 1 ~ T~> '///t Ä'r , -
^Z5 <======p
/Tar-fa
öfrer trah/-en omkring
Da/ä/firc-n
.. wc-'
Zf/f/raHc-byfof/en
J/fraJo /.ÖOCfO
0 Igo 2oc Joo 4-oo Joo 6oo 7oo <?oo £>0o /ooo
^-------1- ^1. I —4----------1..--1-----4-----J
' w/ / /// /c/ //// por. c. c?/ r///noronc/r zronrroz-rr
73/yo// \//0 brrö/m onc/rt of Om ssot/e-n/rroff, oom
b r/ep er po oe* of Go/oge*Z /nnrfiofc/o omhoc/^na
<pö//o fö/Zonc/tr:
Om -3om/oc/f n^f/ofo/ZZ-xö/ofn / /fZfZ-rcsr/rbyfo/Zm
C?n3*»cr arfgöro /8.*r rr>e*f. mof^ysoronc/e- ZoOjPiof \eof-
- /■<*■/"> /rrofZm.
__ 0;/r ^öo/o^f3/- /nn<°/~>ofc/o omröc/e*no /-////ramma
föZ/or/c/r or? c/f*/or .•
r/ygorOz/förorr? O.s ■/.s •= 0.~7S no, mo/zj^aronc/r *z./y£ ofvryfT^mZ-rrof/m
ZJfc/Z/foroe^r) /—*- ~
/~75
Öfrig \sc?ZfmröfZ O.S Qe ^0,2-5
"Dommo t2.~75
95 .
/. y »
/5.c
n.
Denne /-rorro, o om er upprröffoc/ e*ffrr ö/c/rr
/enc/fmofm/Z-rortor, obrrcpozj / e>/f of o?o zjomr/o/pf
Lsnc/rrfecZrnoc/f föro/og fi// offoZ meO Kronor onoo-
- mOr f///godo göron c/e* of ooffm/-rrofZm / DÖ/ö/&e-r,
o zrtrorZron från Lön forom +/// or/) mrO Z=?/ffror/c- -
, rrje-n Homrr/er Om zrommo, zyooor? / oe f? för
ybry/a,n<p pP Pe-p// m-oaan för-xå/p,o
— O ^r-Pyi-ö//P appmö/n/ng ^0V,0r*«
°f /ono-fmoferf appro/-rotp, of-x a/by/Py rr>o-/yr,.ce?
22"??' jyzrr-r-ocf /-orfe. Om Lyft-rpp*. pa££n
Jvy0/~ c'*orP c/f‘7 rr><~& ga//- p-fmår/rto områpy-b o er, mor/r
n/J jornaör? .rna/o-st om-fo/fo pr/ marPomrpPr, -Jo/rv yb/rr
uppPonyry/nge-n /fråga Ponnmyr o/f /Pr/rpp erb bi,bror,Pr
Hogapbirr,, JOOOT- Pöru/öbpyr t,// W/j
ZJfocfr/io/m om /5 Orc /9/o .
ror- Jöyy/ory Gra/rp. PMpöo/o9 Fbr Jtoro nbppcr-brrgy B/ryPrgy p-ö.
&!"grs;
o^rrryrrrao af o~r3 pa rn aana
u. é.
narraran oe*.
He-rror ff/r/-,. P/tr/mor>rr or/, Pxr/ A7e>-
-/OrtGyrr rgrrpbrvo/go namn rrc/Tr,,r>gor-
^Z,r0°ry gör,// rtönryrync/T-.
i/T/P. /i-o/,*-,*-.—
“i. ' 'X' ' ! "^ orotj
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
GEN. STAB. LIT. ANST.
Angifver kraftverkets planläggning enligt det af Vattenfallsstyrelsen utarbetade förslaget.
Angifver kraftverkets planläggning med den af Vattenfallsstyrelsen ifrågasatta ändringen i maskinhusets läge.
GBN. STAB. LIT. ANST.
Skogs udd/
fuTJlföarnv
:rA. Ss&vvj
/^fiyäftn/ngsonnracfé*
för/Träff
frön
fQLrfOQBLBBY Xö/TTEH/K/LL
B e-rc/rn/nQor-:
• = Div. //ooUy/r/ or/7 be-/yjni/~>g.
f/.br-cj/r.
tf Cf^/Av/oscdbrbrifrer! crSgvev/r.
O - TTraftbe-fiof ey ug/ogifve*b
Y På denna karta äro med röd färg angifna de industriella anläggningar,
^ \ för hvilkas ev.
IrtOiO,
[3B5fv
,f7roffbe>i~) of* 100 d KW do af* cf/öno i 0/0
^^Zungö
emösand
Ljuslm
.3ooo Av?
.«X*Y\U
1 g dån g t -
-sviken
anslutning till kraftverket undersökningar blifvit verkställda.
iMOWfit
t». ' r v
.örudden'
ruw
hvimö
irbötejkajr.
St> finhacka
Stocka
'forsta
XomsUmdet?
■osund/
^andante-
fHilo) t
^Stor Jungfrun
/Efi$fl
Kätrineot
M7 .
.rf uif
fus Otc
Finngrum
Norrsundet C?
1** *ys\v
föityff Ön /“
fådruås
»Eggegmn<
[om
,j£. Björns fyr
iric-sfors
, mM
Elfkcujleöi
Örskär
Vlrnaj
\Grundkallegrund
Tfnzöfsja
0-s rids)
then
larfénberg'
Underst
Yfcew;./
J SiijnUst-faj^
UUförsåt
%SJorr>
ikafla-)
fora
lyTewiMligv
kX K. 15
a \\ U
fetsmog:
fdisbfi
igctäfåi
f7,ö/si
< \ afl
Éfc/tJl'. r?> Vy \?1
Itinehol
/Kila,
,./,v„\v
fotundto.
1 Wgfefc Holm,
Tm fiffig-
imf»
itrusi&i d fö
UMMÄt
Svenska. .Hjort
nu,i.
•Ätg
\Teiia,
K. ♦ qN
Tdtiuia
»Tibble* /
fe "Ro» ers
f wJkho)
-Jr,din
»tnxhnl
tf [Svens ko, flög or ne
Hebaarö \E ^wCr
f+j%]n&nf>>>gi<} NSSJi
0 Eskil söu^MC v
iL \ ‘^nYlhffiX Findholen01
M X « • <dari»d xg
+UyXt/^/<r _V-JXrlr1|l97l ■ fefC 1
|gj>gf 051-7 lU ft
"^yirlsta»
■stad
tf äls&kei
liartlcrlmms
FörHarimg.
"dresni
aarsspv
Jdnnttf
cfSta.t
Hult
Kyrkor
Torrlyd
> &•%
lgffikg*7W<
Herregårdar
lUffidfler}
Jernbruk.
Jo
rön
-Masugnar
Koppargrufvor
. Jerngrå för
L andsvdejar
Jemväl!ar
HoLöj^
Otterbäfk\
Vonruu/rTJ,
f9 fc/Kt
\Vn* TWt
%-edeviitfj'
Kanaler
Riksgrånsor
L äneg ranson
Häradsgrdusör
Sb Slura,- L. Lilla,
\3A\d?A\
• \ ■ w
•TlaVljttTiL.nl i'
irksurui
'.andsort
aa»r
!Os in t
Jf.Norra ,- S. Södra
Ö. Östra,- W Westra
06b-.' Q<P v ö
/higsberpyST
6A'<k'
ttstnl
Öf. Öfre,- Ked. Nedre
.Kristle/p\
Yft . Yttrey bg. berg
wfto»
Skala, 1000000
T like 1/ybo rvur
St Sanct-,- Sv SJ<
gyräby\
BO Kilometer
Köp-Kl Kapell,- tp. torp
\Gottenvik
mmsm
Mjlslfl
ivJSHtn
ffSä!
■.mäT*A
fmm.
mWm
1 SiS/aasd
^il
~«r
-vWEfi
PSni
mm'4
mm.
oim
mm
Yr/MiTA \
msim
Generalstabens Litografisia Anstalt