4
Motioner i Andra kammaren, Nr 38.
Nr 38.
Af herr Gustafsson i Sjögesta, om lindring i värnplikten för den,
af hvars arbetsförtjänst hans hustru och barn är o för
sitt uppehälle beroende.
I värnpliktslagen af den 14 juni 1901 kap. III om uppskof med
inskrifning till nästkommande års tjänstgöring, så ock om frikallelse från
inskrifning, stadgas i § 16 mom. 1, att uppskof med inskrifning till näst¬
följande års inskrifningsförrättning kan meddelas värnpliktig, som af en
eller annan, möjligen öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom,
försenad kroppsutveckling eller dylikt, befinnes till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig; och i samma § mom. 2, att sådant uppskof kan ock med-
gifvas ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader, eller till änka eller ogift kvinna, ende
arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför fosterfader eller foster¬
moder, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga
eller vanföra föräldralösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, far-
eller morföräldrar, fosterföräldrar eller syskon äro af hans arbete för sitt
uppehälle väsentligen beroende; samt ytterligare i mom. 3, att förefinnes
anledning till befrielse enligt denna paragraf ännu vid inskrifningsförrätt-
ningen det år, under hvithet den värnpliktige fyller 24 år, frikallas han
från värnpliktens fullgörande i beväringen under fredstid.
Af förestående i värnpliktslagen gällande bestämmelser framgår att
värnpliktig, som bär anhöriga att med förtjänsten af sitt arbete försörja
skall kunna med inskrifning till vapenöfning dels erhålla uppskof och dels,
under vissa förhållanden, därifrån befrias. Bland i lagen uppgifna anhöriga
såsom orsak till lindring i värnplikten förekommer ej den värnpliktige
tillhöriga hustru och barn; att så icke är förhållandet torde bero på antagandet
att värnpliktig under de år, då han är underkastad skyldighet till inskrif-
Motioner i Andra kammaren, Nr 38.
5
ning för vapenöfning, merendels icke har bildat familj och sålunda ej har
hustru och barn. Men sådana fall förekomma, då vederbörande inskrif-
ningsförrättare finna än mera ömmande skäl till lindring i värnpliktens
fullgörande för gift medellös värnpliktig, som har hustru och barn att
genom sitt arbete försörja, än den som har åtagit sig fjärmare anhörigas
försörjning.
Jag föranledes till denna framställning närmast med anledning af att
till inskrifningsrevisionen i Örebro förlidet år gjorde en värnpliktig an¬
sökan om bekommande af den lindring, som 16 § i värnpliktslagen om-
förmäler, under anförande såsom orsak att han hade hustru och små barn
att försörja. Med ansökan följde vederbörliga intyg, utvisande att om
denne värnpliktige skulle uttagas till vapenöfning och hans hustru och
barn sålunda undandragas det bidrag till uppehälle, som genom den värn¬
pliktige mannens arbetsförtjänst vore dem beredd, så återstode ingenting
annat än att fattigvårdsstyrelsen under tiden finge ombesörja hustruns
och barnens underhåll. Inskrifningsrevisionens ledamöter voro ense att
om lagen det tillstadde skulle eu sådan som den här ifrågavarande familje¬
försörjaren erhålla lindring framför den, som har någon af de i lagen
uppräknade anhöriga att försörja.
På grund af hvad här anförts, får jag vördsamt föreslå,
det Riksdagen måtte besluta sådan ändring i värn¬
pliktslagen af den 14 juni 1901, att värnpliktig, som
bär hustru och barn eller från äktenskap moderlösa barn,
hvilka för sitt uppehälle äro beroende af den värnplik¬
tiges arbetsförtjänst, må kunna erhålla samma lindring
som 16 paragrafen tillerkänner värnpliktig, hvilken har
andra anhöriga att försörja.
Stockholm den 20 januari 1911.
A. P. Gustafsson.