Motioner i Andra kammaren, Nr 342.
1
Nr 342.
Af herr Först, om tillägg till 45 § 2 mom. riksdagsordningen.
De tillfälliga utskotten, deras arbetssätt och arbetsbörda har
sedan lång tid tillbaka varit föremål för upprepade framställningar
inom Riksdagen, afseende dels åstadkommande af en allsidigare behand¬
ling af till dessa utskott hänvisade ärenden, dels lättande af det makt¬
påliggande arbete, som genom föreskrifterna i riksdagsordningens 45 §
åligger dessa utskotts medlemmar, i det de själfva skola utreda in¬
komna ärenden samt uppsätta utskottets yttrande.
Vid tillkomsten af 1866 års riksdagsordning afsågos de tillfälliga
utskotten för öfvertagande af de ärenden, som förut hänvisats till det
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet. Det förutsattes därvid, att
uppdelningen af dessa ärenden på flere utskott skulle främja en god
beredning, då dessa utskotts sammansättning kunde af kamrarna be¬
stämmas med hänsyn till de ärenden, som hänvisades till de olika ut¬
skotten.
Dessa ärenden äro emellertid ofta af den beskaffenhet, att för
deras utredning och handläggning fordras en ingående sakkännedom
inom den förvaltningsgren eller det ämne de olika motionerna beröra,
en sakkännedom som mången gång naturligt nog ej är till finnandes
bland vederbörande utskotts medlemmar. Det är under sådana för¬
hållanden tydligt, att ett dylikt ärende måste i lyckligaste fall afsevärdt
fördröjas genom den tid, som åtgår för att den utsedde föredraganden
skall kunna tillräckligt arbeta sig in i ärendet, medan mången gång-
ärendet i trots häraf ej kan få den sakliga utredning, som skulle vara
önskvärd. Det har därför framstått som ett önskemål, att äfven de
tillfälliga utskotten bereddes förmånen att för dylikt ärendes behand¬
ling kunna anlita sakkunnigt biträde.
Redan vid 1869 års riksdag och därefter vid riksdagarna åren
1880 och 1890 förelågo förslag till ändring i bestämmelserna rörande
Bihang till Riksd. prof,. 1911. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 147 Höft. (Nr 342.)
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 342.
de tillfälliga utskotten, men gingo dessa ut på att utbyta desamma
mot ett för bägge kamrarna gemensamt ekonomiutskott. Ehuru kon¬
stitutionsutskottet såväl 1880 som 1890 i hufvudsak tillstyrkte motio¬
närernas yrkanden, blefvo desamma dock ej af Riksdagen antagna.
År 1900 väcktes åter ett flertal motioner i hithörande ämne.
Herrar Strokirch i Första och Hammarlund i Andra kammaren hem¬
ställde bland annat, att de tillfälliga utskotten skulle utbytas mot för
bägge kamrarna gemensamma utskott, hvilka skulle, liksom de stän¬
diga utskotten, hafva rätt att utse kansli. Herr grefve Hamilton åter
väckte i Andra kammaren eu motion gående ut på att, med bibe¬
hållande af de tillfälliga utskotten i oförändrad form, lämna desamma
rätt att utse kansli. Konstitutionsutskottet, som ej kunde gilla de
tillfälliga utskottens utbytande mot ett ständigt utskott, ansåg emellertid
att det för vissa frågors beredning kunde vara till fördel, om därvid
de olika synpunkter, som framträdde inom hvardera kammaren, finge
redan från början göra sig gällande, och föreslog i detta syfte en sådan
ändring i dåvarande riksdagsordnings 37 §, att efter kamrarnas sam¬
stämmiga beslut ett särskildt utskott med- lika antal ledamöter från
hvardera kammaren kunde tillsättas äfven för beredning af sådana
ärenden, som äro af natur att böra hänvisas till tillfälligt utskott.
Rörande herr grefve Hamiltons motion hemställde utskottet, att den
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
I anledning af denna utskottets hemställan hade afgifvits reserva¬
tion af herr Halm, som med anledning af grefve Hamiltons motion hem¬
ställde om sådant tillägg till dåvarande riksdagsordningens 44 §, att
tillfälligt utskott skulle tillerkännas rätt att, när det så ansåg behöf-
ligt, utse nödigt skrifbiträde.
Under debatten i Andra kammaren rörande dessa ärenden gingo
uttalandena i allmänhet mot konstitutionsutskottets utlåtande i hvad
det afsåg sådan ändring i riksdagsordningen, att till behandling af till
tillfälligt utskott hörande ärende kunde hänvisas till ett för bägge
kamrarna gemensamt utskott, och blef äfven denna konstitutions¬
utskottets hemställan af Andra kammaren afslagen utan votering.
Rörande herr grefve Hamiltons motion och herr Dahns reservation
framhölls bland annat, att tillfälliga utskott ej borde förses med kansli,
samt att ordet skrifbiträde i herr Dahns reservation dels ej täckte det
som åstundades, dels kunde tolkas som kansli. Det som åstundades
vore nämligen ej ett skrifbiträde eller en sekreterare, utan en person
med särskild sakkunskap i det ärende vederbörande utskott hade att
bereda, ett tillfälligt biträde som kunde stå utskottet till tjänst med
3
Motioner i Andra kammaren, Nr 342.
muntliga upplysningar och utredning och som därför borde kunna
göra anspråk på ersättning. Utskottets hemställan blef med anledning
häraf af kammaren godkänd, hvarmed frågan för denna gång förföll.
Inom Första kammaren hade frågan samma utgång.
Behofvet af sakkunnigt biträde till hjälp för utredning af en del
till de tillfälliga utskotten hänvisade ärenden föreligger allt fortfarande.
Riksdagen lär emellertid ej kunna tänkas nu vilja frångå sin år 1900
uttalade åsikt emot tillsättande af kansli inom de tillfälliga utskotten
och torde äfven allt fortfarande hysa betänklighet mot sådant tillfälligt
biträdes tillsättande inom alla de tillfälliga utskotten för handläggning
af alla till desamma hänvisade ärenden, som afsågs i herr Dahns ofvan-
nämnda reservation.
Jag har därför ansett det vara af vikt att kunna finna en sådan
lösning, som, samtidigt den lämnar de tillfälliga utskotten den åstundade
befogenheten, dock förhindrar att denna förmån missbrukas, och har
jag trott dessa villkor kunna fyllas på det sätt, att vederbörande
kammare för hvarje särskild t fall hade att pröfva behofvet af att sak¬
kunnigt biträde anställdes.
För åstadkommande af eu snabb och sakkunnig beredning af visst
till behandling af tillfälligt utskott hänvisadt ärende vågar jag därför
föreslå,
att Riksdagen ville besluta att antaga och till
grundlagsenlig behandling förklara hvilande följande
tillägg till riksdagsordningens 45 §, 2 inom.:
Därest visst ärende, som hänvisats till behand¬
ling af tillfälligt utskott, är af den beskaffenhet att
för dess beredning kräfves särskild sakkunskap, må
kammare, på därom från vederbörande utskott gjord
hemställan, besluta, huruvida utskottet för beredning
af detta ärende må äga att utse sakkunnigt biträde.
Stockholm den 28 mars 1911.
Th. Furst.
I motionens syfte instämma:
Ulrik Leander.
E. F. Hellberg.
A. J. Hagström.