Motioner i Andra hammaren Nr 297.
1
Nr 297.
Af herr Kvarnzelius ni. fl., i anledning af Kung!. Maj ds
proposition med förslag till lag om ideella före¬
ningar m. m.
Önskvärdheten af att de s. k. ideella föreningarnas rättställ¬
ning genom särskild lagstiftning säkerställes torde icke kunna mot¬
sägas, äfven om nödvändigheten häraf ej är påträngande, sedan
högsta domstolen uttryckligt förklarat, att ideell förening, för så
vida den antagit stadgar af viss fullständighet, är att anse såsom
juridisk person. Då emellertid, enligt denna uppfattning, förenings
rättskapacitet helt och hållet göres beroende på stadgarnas beskaffen¬
het och då det torde få antagas, att åtskilliga föreningar icke förstå
att af sig sjulfva uppställa sina stadgar med iakttagande af hvad
juridiskt-formellt kräfves, kan, såsom chefen för justitiedepartementet
framhållit i sitt yttrande till statsrådsprotokollet, full säkerhet för
föreningarna att erhålla obestridlig rättskapacitet endast vinnas genom
vederbörlig registrering i enlighet med en för dessa föreningar an¬
tagen lag.
Om eu lagstiftning på detta område skall komma till stånd, är
det emellertid af allra största vikt, att densamma ansluter sig till de
viktigare organisationsformer, som för närvarande förekomma inom
föreningsväsendet i landet.
Det föreliggande lagstiftnings förslaget brister i detta afseende.
Det förbiser helt och hållet en organisationsform, som omfattar
omkring en tredjedel af alla i vårt land befintliga föreningar liksom
ock en tredjedel af alla till föreningar anslutna personer. Yi
syfta på den organisationsform, som användes af de stora nykter-
ISiÄfl»# till Riksd. prof. 1911 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 119 Raft. (Nr .297). 1
2
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
hetsföreningarna, för hviska ett antagande af det föreliggande lag¬
förslaget skulle medföra många störa svårigheter i organisatoriskt
och administrativt hänseende, omöjliggöra den inbördes kontrollen,
som är ett åt de viktigaste momenten i dessa föreningars arbete,
samt till och med verka upplösande i fråga om samhörigheten mellan
de olika af delningarna och mellan dessa och organisationen i sin
helhet.
En sådan förening som goodtemplarorden i Sverige är ju i
själfva verket en enda enhetlig organisation med dels eu hufvud-
förening, dels ett större antal underordnade afdelningar eller filialer
för utförande af visst arbete i hela sammanslutningens tjänst.
Då lagförslaget betraktar hvarje registrerad förening såsom själf-
ständig och fristående, skulle, därest lagförslaget uppliöjes till lag,
de underordnade afdelningarna inom nämnda orden, sedan de blif¬
va vederbörligt registrerade, inför borgerlig lag komma i samma
ställning till hvarandra och till hufvudorganisationen som hvilken
annan främmande själfständig förening som helst. Väl skulle under-
afdelningarna vara berättigade att sinsemellan bilda sammanslutnin¬
gar och att såsom medlemmar inträda i hufvudföreningen, men de
skulle också ha rätt att när som helst utträda ur dessa samman¬
slutningar. Detta är emellertid oförenligt med såväl ordens stadgar
som den historiska utvecklingen och står i strid mot de aftal och
förpliktelser, som ingåtts mellan å ena sidan sammanslutningen i
sin helhet och å andra sidan de olika afdelningarna. Alla dessa ha
tillkommit på lmfvudorganisationons initiativ, och deras existensbe¬
rättigande är beroende på om deras verksamhet bedrifves i full
öfverensstämmelse med för orden såsom helhet gällande stadgar.
U n deraf delningarna inom orden kunna indelas i fyra grupper:
distriktsloger, kretsloger, grundloger och ungdomsloger. Afdelnin¬
garna inom samma grupp ha fullkomligt likformig organisation,
samma ändamål och arbetssätt. För att kunna bibehålla enhetlig¬
heten i fråga om principer, organisation och metoder har hufvud¬
organisationen, som sammansättes af för år valda ombud från under¬
avdelningarna och som således är eu fullödig representation för dessa,
förbehållit sig rätt att utöfva kontroll öfver underafdelningarna, i
hvilken kontroll bland annat ingår, att underaf delnings stadgar icke
få gällande kraft, förrän de blifvit af hufvudorganisationen godkända.
Vid sidan af de enskilda stadgarna står ordens allmänna lagar, som
äro reglerande för den ideella verksamhet orden såsom enhet upp¬
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
3
ställt som sin, men som ock reglera äfven u n deraf delning ar nas
administration och arbetsformer. Af synnerlig vikt för orden är
att noga tillse, att i nnderafdelningarnas enskilda stadgar intet in¬
flyter, som strider mot dessa allmänna lagar.
Hittills ha domstolarne i landet medgifvit rättskapacitet åt
dessa goodtemplarordens nuderafdelningar, när de haft enskilda
stadgar, juridiskt korrekt uppställda samt af hufvudorganisationens
ordförande stadfästa. Om lagförslaget antages, komma åt sådana
stadgar icke att gifvas vitsord, hur juridiskt-formellt riktiga de än
må vara uppställda. Då blir vilkoret för rättskapacitet, att afdel-
ningen är lagligt registrerad hos Konungens befallningshafvande såsom
själfständig förening. Dör att erhålla denna registrering behöfs ej
hufvudorganisationens medverkan, än mindre dess tillstånd. Det
torde då vara antagligt, att de särskilda afdelningarnas stadgar åt¬
minstone i några fall ingifvas för registrering utan att först ha varit
underkastade granskning af ordens egna myndigheter, hvarigenom
helt säkert förr eller senare stadgarna inom afdelningar af samma
grupp komma att hli mycket olikartade och sinsemellan skiljaktiga
samt måhända stridande mot för orden gällande principer och rätts¬
uppfattning, hvilket kan vålla oberäkneliga svårigheter, då å ena
sidan orden såsom helhet vill göra sin uppfattning gällande och å
andra sidan de registrerade stadgarna enligt svensk lag skola gifvas
vitsord.
Enligt lagförslaget skola, såsom medlemmar anses såväl enskilda
personer som föreningar eller andra sammanslutningar. Denna be¬
stämmelse tillämpad på goodtemplarorden verkar på följande sätt:
enskilda personer äro medlemmar i grundloger och ungdomsloger;
dessa båda loger bli såsom juridiska personer medlemmar i distrikts-
loger och samtliga loger medlemmar i hufvudorganisationen.
Då lagförslaget uttryckligen såsom en grundläggande princip
för all föreningslagstiftning fastslår, att medlem har obestridlig rätt
att utgå ur den förening han tillhör, så inträffar vid nyss omnämnda
förhållande, att icke blott den enskilda individen, utan ock den juri¬
diska personen -— här eu organisk del af samma förening — kan
lagenligt utträda ur den gemensamma organisationen.
Mot principen, att den enskilda personen icke får af förening
vid densamma fastbindas och att han äger rätt att, när han så önskar,
utträda, är intet att invända. Inom samtliga nykterhetsföreningar
bär denna princip alltid varit fullt erkänd. Det må ock vara
4
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
i sin ordning att lagbestämma nitton för själfständig och fristående
förening, som slutit sig till annan organisation, att äfven utträda därur.
Däremot kan det icke vara vare sig principiellt eller administra¬
tivt riktigt att lägga en lagstiftning så, att den förening, som funnit
fördelaktigt att fördela sin verksamhet på filialer eller afdelningar
och som vill och enligt sina en gång antagna statuter måste vara
eu enhet, splittras i eu mängd olika fristående föreningar i det
ögonblick hvarje filial eller afdelning, för att få juridisk kapacitet,
måste låta registrera sig.
Ur eu sådan organisations synpunkt verkar eu lagstiftning af denna
natur lika onaturlig som ur statens ett förslag till lagstiftning, som
medgåfve t. ex. kommunerna eller landstingen rätt att själfva af¬
göra, om de vilja vara anslutna till staten eller icke.
Då enligt hvad i kungi. propositionen uttryckligen förklaras
lagens uppgift icke skulle vara att intvinga det hittills fria förenings-
lifvet inom vissa mer eller mindre snafva gränser, hvarigenom
åtskilliga redan befintliga föreningar skulle, utöfver det arbete och
besvär som ett registreringst vång i och för sig själf innebär, nödgas
underkasta sig oberäkneliga omorganisationsåtgärder, så torde det
få antagas, att anledningen till den för de stora nykterhetsförenin¬
garna ofördelaktiga formuleringen af lagen beror på, att den af
dem använda organisationsformen blifvit såsom på föreningslifvets
område relativt ny i vårt land af lagförslagets författare förbisedd.
Vi kunna ej finna, att några svårigheter skulle förefinnas för att
i eu lag om ideella föreningar inrymma särskilda stadgande*! för
föreningar af nämnda art. Sådana stadganden skulle medgifva
registrering af föreningen såsom helhet med uppgifvande af den in¬
delning i underafdelningar, som föreningen fastslagit, deras förhål¬
lande till hufvudorganisationen, inbördes ställning och befogenhet.
Registrering af underlydande afdelningar skulle ske genom hufvud¬
organisationen. Endast härigenom möjliggöres för eu stor organisa¬
tion med underaf delningar att bibehålla samhörigheten mellan dem
och sig själf samt bevara inom alla grupper af underaf delningar
organisationens säregna karaktär, dess principer, vedertagna arbets¬
former och det gemensamma namnet.
Att detta namn gifves skydd, så att det icke kan upptagas och
utnyttjas af föreningar, som icke ha något samband med den gemen¬
samma organisationen, torde anses vara ett berättigadt anspråk. Det
föreliggande lagförslaget ger icke något skydd i detta afseende, utan
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
5
möjliggör och. t. o. ro., skyddar hot obehöriga användandet af sådant
gemensamt namn.
Om t. ex. »Logen 1031 Frihet af Internationella Goodtemplar-
orden» (I. O. O. T.) inregistreras med nämnda firmabenämning, så
kvarstår denna, äfven sedan logen utträda in* goodtemplarorden,
därest logen själf ej frivilligt vill ändra firmabenämningen; ehuru
faktum är, att föreningen i fråga efter utträdet icke är en loge med
augit vet nummer af nämnda orden. Inför allmänheten skulle orden
såsom helhet få bära det moraliska ansvaret för en sådan loges
handlingar. Och det skulle i praktiken verka förvirrande och för¬
störande för hela rörelsen, om sådana förhållanden skulle få före¬
finnas. Nu då intet annat reglerar en loges rättsförhållande än
de för hela orden gemensamma stadgarne och träffade aftal, kan
eu loges utträde icke försiggå på annat sätt än genom logens
nedläggande, medlemmarne sedan obetaget att därefter bilda en
ny förening med nytt namn. Mot detta tillvägagångssätt ha
domstolarne icke haft något att invända. Men om den föreslagna
lagen gällde, skulle en helt annan rättsuppfattning vinna insteg. Eu
utträdd loge behölle med lagens skydd sitt inregistrerade namn, och
äfven om den vore benägen för att ändra det, skulle de många for¬
maliteter, som därvid enligt lagen vore att iakttaga, måhända för¬
anleda uraktlåtenhet häraf.
Då enligt lagförslaget orden såsom helhet icke lagligen kan gorå
gällande sin hittills äfven af domstolarne obestridda grauskningsrätt af
underafdelningarnas stadgar, kan häraf följa, att eu loge icke blott
uraktlåter att i sina blifvande stadgar upptaga för orden såsom hel¬
het gällande rättsgrunder, utan till och med inför häremot stridande
bestämmelser. Den kan således antaga stadgar, som upphäfva eller
förändra ordens f madam en talgrund: helnykterhet såsom villkor för
medlemskap, liksom ock principen om ordens neutralitet i politiska
och religiösa frågor, eller förvanska andra för alla afdelningar gemen¬
samma bestämmelser. Vidare skulle det mdioritetsskydd, som orden
med kraft häfdar, kunna borttagas. I detta afseende stadgar ordens
allmänna lag: att för antagande af medlemmar (personer), hvarom
omröstning skall ske å allmänt sammanträde, fordras mer än 9/io
majoritet; att för uteslutning af medlem (person) fordras 2h majoritet
med angifvande af skälet till uteslutningen, hvarjämte den uteslutne
tiar rätt att besvära sig hos i första hand distriktlogen, i andra
hand hos hufvudorganisationen; att en grundloge icke kan upplösas
6
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
motsätta sig framställning därom och äro
arbete, oafsedt bur stor majoriteten än är
Däremot ges den enskilde personen, som
när som hälst, på skriftlig begäran därom,
ingå andra utgifter kräfvas än vid tillfället
så länge 5 medlemmar
villiga fortsätta logens
för logens upplösning,
förut sagts, full rätt att
erhålla utträde, hvarvid
förfallna sådana,
För att belysa, att goodtemplarorden är eu enda förening, ehuru
delad i af delningar, torde följande öfversikt af dess organisation
böra meddelas:
Ingen afdelning kan bildas utan att kufvudorganisationen (Stor¬
logen) därtill gifvit sitt samtycke och utfärdat tillståndsbevis. Indi¬
viderna vinna inträde i grundlogen eller ungdomslogen (för de yngre)
och kvarstå där såsom aktiva medlemmar äfven om de tillhöra öfver-
afdelning. Denna senare kan icke vägra medlem, som uppfyllt ett visst
formellt villkor (stått stadgad tid) rätt att inträda såsom frivillig
medarbetare. De
J.WKV IVHU J-AAUIMIV-Vtll KJtVKJVyXJLi. J-iJ. V lillu,
enda beslutberättigade äro under af delningarnas
för år valda ombud. Något bedömande af hvilka som skola antagas
till medlemmar får
man med medlem
således
i
öf veraf delningarne,
underafdelning.
Fn
icke ske
menar eu person eller eu
underafdelning kan icke uteslutas ur organisationen annorledes an
af Imfvudföreningen, som likaledes sammansättes af ombud från
underafdelningarne, och eu personmedlem kan ej uteslutas ur orga¬
nisationen annat än af den underafdelning han tillhör, och därmed
förfaller ock hans medlemskap äfven i öfverafdelningarne, vore han
än ordens förste man.
Att dessa organisationsformer liksom ofvan omförm älta prin¬
ciper. icke i längden kunna uppehållas, därest afdelningarna hvar
för sig skulle fä antaga stadgar och dessa enbart blefve de lagligen
normerande, torde vara uppenbart.
§§ 13 och 51 innehålla stadganden angående styrelse, regi¬
strering af styrelsens sammansättning och Konungens befallnings¬
hafvande» skyldighet att föra register öfver bland annat: »hvarje
styrelseledamots och suppleants namn».
Tillämpningen af bestämmelserna i §§ 13 och 54 kommer, en¬
bart hvad goodtemplarorden beträffar, att medföra vidlyftigare arbete
än troligen antagits. Enligt den undersökning rörande de ideella
som förste aktuarien i kommerskollegium, d:r E. Sjö-
verkställt på uppdrag af statsrådet och chefen för kung!.
troligen
föreningarna
strand,
justitiedepartementet, äro goodtemplarordens
grundloger
till antal
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
ungdomsloger na
2,•■>40 och
loger utgöras af för
91.8, summa 3,258. »Styrelsen i dessa
ett k rart al valda så kallade tjänstemän, li vilka
vid de hvarje vecka hållna mötena leda logens arbete och skola vara
personligen tillstädes. Dels till följd af det trägna arbetet, som så¬
lunda åligger tjänstemännen och dels för att bereda ett större antal
af logens medlemmar tillfälle att deltaga i ledningen, är den praxis
såsom regel antagen, att tjänstemännen ombytas vid hvarje val, såle¬
des fyra gånger årligen. Det kan ju ibland inträffa, att någon kvar¬
står för ett följande kvartal, men absolut säkert kan sägas, att all¬
tid blir det någon eller några som nyväljas. Alltså måste logerna
fyra gånger om året afkunna anmälan till registret och Konungens
befallningshafvande mottaga den. Enbart för goodtemplarorden blir
detta, i fall alla loger registreras, 13,000 anmälningar årligen. Och som
förhållandena äro precis desamma i de på samma sätt som goodtemplar¬
orden organiserade templarorden, nationalgoodtemplarorden och ver-
dandiorden med sammanlagdt ungefär samma antal loger som good¬
templarorden, skulle årligen 26,000 anmälningar till registret komma
från dessa föreningars underafdelningar, oafsedt anmälningar från cirka
1.000 krets- och distriktsorganisationer, som välja styrelse för år,
men hvarest också ombyte sker vid hvarje val. Som styrelseleda¬
möternas antal ej är ringa och aldrig torde understiga 7, blir fö¬
randet af registret mycket tidsödande, hvar jämte med säkerhet
torde få antagas att
och böter ofta skola förekomma.
Eu mycket stor del af underafdelningarna — sådana som ej
hatt anledning att förvärfva sig rättskapacitet — ha för närvarande
ingå stadgar alls utöfver de för hela organisationen gällande, hvilka
reglera äfven afdelningarnas arbete. Där stadgar för rättskapacitets
vinnande antagits, ha dessa inskränkts till bestämmelser om firma¬
benämning, styrelse, styrelsens säte, tid för ordinarie möten och sättet
för protokolljustering, hvar jämte i öfrig! hänvisats till de för hela
organisationer] gemensamma stadgarne.
Om det föreliggande lagförslaget antages, måste samtliga de öfver
7.000 underafdelningar, som äro anslutna till ofvannämnda organisa¬
tioner, ovillkorligen utarbeta och hvar för sig antaga fullständigt nya
stadgar.
Att den föreslagna lagen på detta sätt skulle ingripa, påvisas
uttryckligen i den ofvan åberopade officiella undersökningen af de
olika föreningarnas organisation. Å sidan 225 framhålles hurusom
anmälningsförsummelser med tv åtföljande åtal
8
Motioner i Andra hammaren Nr 207.
goodtomplarordens .stadgar aro gemensamma för alla afdelniugar och
att således eu stor del stadgande!!, som ii.ro vägledande för t. ex.
grandlogerna, måste sökas på olika ställen i konstitutionen (= de
gemensamma stadgarne) och i storlogens tilläggslagar. »För en even¬
tuell registrering», heter det, »blefve således nödigt för förening,
som sökte sådan, att än ytterligare till ett helt sammanföra skilda
stadgauden, bland annat enär eljes eu lags fakultativa bestämmelser
skulle komma att ingripa, där i själfva verket stadganden äro gifna
i konstitutionen». Vidare framhålles, att ett sådant omarbetande
af stadgar gäller »ej Mott för I. 0. G. T. (goodtemplarorden) utan för
föreningar med öfver- och underordnade organisationer i allmänhet.»
Detta betyder, såsom vi förut framhållit, att lagen, hvad be¬
träffar alla föreningar med underafdelningar (= filialer), i ett enda
slag, utan öfvergångsbestämmelser, omintetgör alla för sådana för¬
eningar hittills gällande stadgar, ehuru de äro af den beskaffenhet, att
do vunnit registrering i andra land, annullera!* alla mellan dessa för¬
eningar och deras un deraf delningar träffade aftal och ingångna för¬
bindelser samt fordrar den stora enhetliga föreningens söndersplitt¬
rande i en massa små föreningar och pålägger dessa eu tunga, som
på grund af därmed förenade kostnader och svårigheter, kommer
att verka förlamande såväl på deras som hela den gemensamma
organisationens ideella verksamhet.
De föreningar, som i främsta rummet drabbas af lagens makt-
hud i denna del, äro de stora nykterhetsföreningarna, till Indika
enligt den officiella undersökningen (sidan 17) äro anslutna 460,809
personmedlemmar. Nu äro dessa föreningar 11, men lagstiftningen
fordrar, att de skola bli lika många, som de ha underafdelningar,
d. v. s. 8,198, försända dessa vilja förvärfva rättskapacitet. Att
undvika underafdelningarnas registrering är ej möjligt med hänsyn
till stadgandet i § 4. Detta upphäfver hittills gällande rättspraxis,
enligt hvilken dessa afdelningar fått förvärfva och besitta fast egen¬
dom, som gifvetvis måste skyddas i fortsättningen. Enbart inom
goodtemplarorden ägde underafdelningarne redan 1908 (se den offi¬
ciella undersökningen, sidan 219—226) fast egendom till ett taxe¬
ringsvärde af närmare 2 millioner kronor.
Herr justitieministerns yttrande till statsrådsprotokollet den 25
november 1910 angående det framlagda förslaget, att detta icke
kunde »anses lägga något obehörigt tvång på föreningslifvet eller
hindra föreningarnas rörelsefrihet inom rättmätiga gränser», järn-
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
9
fördt med den officiella utredningen, som påvisar, att lagen skulle
tvinga till fullständig omorganisation af alla föreningar med öfver-
oeh underafdelningar, blir minst sagdt egendomligt, för så vida icke
herr justitieministern anser, att det är behörigt att underkänna rätt¬
mätigheten af eu viss organisationsform, medgifven i andra land
och hittills fritt utvecklad i vårt. Men då i statsrådsprotokollet ej
yttras ett enda ord om, att någon sådan mening förelegat, än mindre
framläggas några skäl för att nämnda organisationsform bör kväfvas,
torde få antagas, att herr justitieministern, liksom lagförslagets för¬
fattare, icke ägnat den gjorda officiella undersökningen tillräcklig
uppmärksamhet, en förmodan som ju ock till fullo bestyrkes af lag¬
rådets yttrande. Detta säger i afseende på verkställda undersök¬
ningen bland annat (sidan 214):
»Det sålunda föreliggande materialet och framför allt de in¬
komna stadgarna utvisa, hvilka skiftande och i många fall egen¬
domliga former de ideella föreningarna antagit och funnit för sina
växlande syften lämpliga. — — •— —- —- — —- -—- — -- — —
»Hvad angår det nu föreliggande materialet har detta visser¬
ligen inom justitiedepartementet varit föremål för en sammanfattande
bearbetning, men denna, hvilken lärer vara ett nödvändigt hjälpmedel
för materialets öfverskådaude, har icke varit afslutad vid lagförsla¬
gets upprättande; och af sådan anledning synes materialet därvid
icke hafva kunnat tillgodogöras i den omfattning, som varit önsk¬
värd. I den män bearbetningen fortskridit, har lagrådet erhållit
redogörelse för dess resultat, och vid granskningen af förslaget har
lagrådet sökt taga tillbörlig hänsyn till de upplysningar, som sålunda
vunnits. Men tydligt är, att lagrådet ej kunnat inlåta sig på en
genomgående granskning af själfva materialet.»
Det torde väl ock hafva varit i sin ordning att vid utarbetande
af ett lagförslag på ett så ömtåligt område som det föreliggande
andra länders motsvarande lagstiftning blifvit omsorgsfullare stude¬
rad än hvad synes ha valk förhållandet. Den kommitté, som ut¬
arbetade det första lagförslaget i ämnet har visserligen berört lag¬
stiftningen på detta område i andra land men på ett synnerligen
knapphändigt sätt.
En mera ingående redogörelse för den utländska lagstiftningen
på området — dock synbarligen obeaktad inom justitiedeparte¬
mentet — återfinnes däremot i det betänkande, som afgifvits af de
af statsrådet och chefen för Kung! civildepartementet tillkallade sak-
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 119 Raft. 2
10
Motioner i Andra hammaren Nr 297.
kunnige för utarbetande af förslag till lag om understödsföreningar.
Till det af nämnda sakkunnige den 2 december 1905 aflämnade be¬
tänkandet är fogad eu af numera justitierådet P. von Seth utarbe¬
tad redogörelse för föreningslagstiftningen i utlandet. Enligt denna
redogörelse föreskri fver den engelska lagen särskilda regler för regi¬
strering af föreningar med filialer.
Å sidan 13 i ofvannämnda bihang lämnas följande öfversikt
öfver de särskilda bestämmelserna i den engelska lagen angående
registrering af sådan förening.
»Förening med filialer kan antingen registreras såsom en före¬
ning eller sålunda, att såväl moderföreningen som filialerna registre¬
ras såsom särskilda föreningar. Såsom endast en förening registre¬
ras förening, som har eu gemensam kassa, hvartill hvarje filial är
förbunden att lämna bidrag. Registrering skall emellertid i båda
fallen ske på eu gemensam ansökan från moderföreningen. Ansök¬
ningen skall vara åtföljd af förteckning på alla filialerna samt upp¬
gift, huruvida alla filialerna skola hafva likadana stadgar eller ej,
äfvensom i förstnämnda fallet eu afskrift af de gemensamma stad¬
garna och i det sistnämnda af skrifter af samtliga filialernas stadgar.
Dessutom skall, om filial skall hafva särskilda personer, hvilka skola
äga att för densamma tala och svara inför rätta, uppgift angående
dessa personer åtfölja ansökningen.
Förening, som redan registrerats som själfständig förening, kan
efter beslut af mer än hälften af delägarna på särskildt utlyst stämma
och efter erforderlig ändring af sina stadgar omregistreras såsom filial
under annan förening. Förening åter, som förut registrerats såsom
filial af en större förening, kan därefter icke erhålla registrering
såsom själfständig förening utan att styrka, att den helt och hållet
skilt sig från eller utstötts ur moderföreningen. Förening, som förut
varit filial af annan förening, får icke efter skilsmässan använda
den sistnämndas namn eller någon benämning, som antyder något
samband med denna».
Därjämte meddelas, att i England registrering sker hos en cen¬
tralmyndighet för hela landet. Ur många synpunkter vore det önsk
värdt, att äfven hvad vårt land beträffar samma anordning vidtoges.
Endast under förutsättning att i det framlagda lagförslaget
inarbetas stadganden öfverensstämmande med den engelska lagen eller
andra sådana, som medgifva registrering för omnämnda föreningar
och deras un dera f del n i n gar, utan att enhets- och samhörighetsprin-
Motioner i Andra kammaren Nr 297.
II
cipen, som är ett lits villkor för deras fortsatta tillvaro, behof ver
uppgifvas, skulle lagen kunna — ur de synpunkter jag framfört —
vinna erkännande.
Då emellertid en bearbetning i angifvet syfte torde vara allt
för omfattande för att kunna af lagutskottet under Riksdagens gång
verkställas, då förslaget äfven ur andra än de af oss påvisade af-
seenden måhända kräfver ytterligare granskning, då frågan om
lämpligheten af eu enda, hela landet omfattande registreringsmyn-
dighet bör upptagas och pröfvas, då stor försiktighet bör iakt¬
tagas rörande lagstiftning på detta område och slutligen då någon
våda af ett ytterligare uppskof icke torde kunna påvisas, tillåta vi
oss hemställa,
att Riksdagen måtte, med afslag å Kungl.
Maj ds proposition nr 35 i hvad den rör förslag
till lag om ideella föreningar, hos Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t med beaktande
af i motionen framförda synpunkter taga ärendet
under förnyad pröfning och därefter för Riksdagen
framlägga nytt förslag till lag om ideella före¬
ningar.
Stockholm den 18 februari 1911.
S. IT Kvarn zelius. Oskar Berg.
Robert Karlsson. L. Gast. Broomé.
Alfred Stärner.
Linus Lundström.
J. Lindgren.
Johan Olofsson.
P. E. Hedström.
Er. Berglund.
Sixten Mogren.
Ing. Bergman.
C. G. Thor.