Motioner i Andra kammaren, Nr 287.
3
Nr 287.
Af herr Lindhagen, om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om
meddelande af undervisning i social etik och rättskänsla
vid utbildningen af b ef ältning skafvare i rikets tjänst.
Uti motion nr 200 inom Andra kammaren vid 1910 års riksdag
ifrågasattes bland annat en reform af den administrativa makten i
syfte, att den må byggas på folklig grund och vinna förutsättningar
att kunna verka med insikt i samhällsfrågorna och intresse för de
sociala missförhållandenas undanröjande.
Detta kan säkerligen ej slutgiltigt ske annat än genom en om¬
daning af samhällsskicket och människorna. Åtskilligt bör dock med
god vilja kunna redan under nuvarande förhållanden åstadkommas.
Nära till hands ligger det då att spörja sig, hvad som blifvit
gjordt för att främja förenämnda kraf vid utbildningen af tjänstemanna¬
kåren i gemen. Svaret kan ej blifva mer än ett. Icke den bittersta
omtanke ägnas att i undervisningen bereda insteg i sinnena för en rätt
uppfattning om betydelsen af eu medborgerlig anda till skillnad från
en byråkratisk och kapitalistisk anda.
En aning om det nuvarande oefterrättlighetstillståndet afepeglar
sig säkerligen i förslaget om inrättandet af eu statsvetenskaplig examen,
som skulle något mer än de nuvarande juridiska examina lägga vikt
på studiet af nationalekonomi och förvaltningsrätt och mindre på den
rena juridiken. Detta kan möjligen alltid verka något litet. Men en
sådan examen träffar till en början endast de högre ämbetsmännens
utbildning. Förslaget framhåller icke heller att det är erfarenheter
om skuggsidorna i lifvet, som behöfvas, lika mycket som betyg om
vissa teoretiska kunskaper, meddelade företrädesvis ur den härskande
nationalekonomiska skolans synpunkter. Framför allt förbigår denna
4
Motioner i Andra hammaren, Nr 287.
tilltänkta anordning alldeles hvad som här är hufvudsaken, nämligen
en fruktbar inverkan på den undervisades sinnelag, ty detta senare är
alltid den innersta drift]ådern till människornas handlingar både såsom
ämbetsmän och privatpersoner.
Den enda undervisning i nämnda anda, som mig veterligen före¬
kommit, innefattas i de s. k. domarereglerna, som »eu domare skall
sig alldeles efter rätta». Dessa ståta visserligen ännu i”våra lagböcker.
Men säkerligen har aldrig, åtminstone såvidt jag erfarit, på långliga
tider hållits vid universiteten en förstående föreläsning eller ett be-
hjärtadt kollegium öfver detta hög viktiga ämne. Vid sidan af den
myckna undervisningen i hvad lagens bokstaf formaliter bjuder, riktas
aldrig någon maning äfven till det unga byråkratämnets bättre jag.
Hvad vi därför behöfva framför allt är undervisning i social etik
och rättskänsla vid utbildningen både af åklagare och af domare och
af rikets alla öfriga befattningshafvare från de lägsta till de högsta.
Vid universiteten borde inrättas särskilda professurer i dessa ämnen,
gemensamma för alla fakulteter.
Då detta spörsmål är af stor vikt samt förenämnda synpunkter
torde väsentligen ha förbisetts vid uppgörandet af förslaget till stats¬
ekonomi examen, synes det mig angeläget att Riksdagen beredes
tillfälle att afgifva yttrande öfver detta förslag eller de andra åtgärder,
som i anledning däraf kunna ifrågasättas.
Med stöd häraf och under åberopande jämväl af motiveringen
till näst föregående motion nr 286, hemställer jag:
att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte :
l:o) öfverväga huruvida och på hvad sätt vid
utbildning af åklagare och domare samt af rikets alla
öfriga befattningshafvare från de lägsta till de högsta
undervisning må kunna meddelas i social etik och
rättskänsla;
2:o) bereda Riksdagen tillfälle att få yttra sig
öfver förslaget till statsvetenskaplig examen eller de
åtgärder, som i anledning däraf kunna ifrågasättas.
Stockholm den 6 februari 1911.
Carl Lindhagen.