Motioner i Andra hammaren, Nr 273.
5
Nr 273.
Af herrar Tynell och Risséll, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående åtgärder i syfte att åstadkomma enhetlighet
vid löneregleringar inom statsförvaltningen m. m.
Sistlidet år hemställde undertecknade uti motion nr 72, att Riksdagen
ville besluta att i skrifvelse hos Kungl. Maj:t anhålla
dels om utredning: 1) huruvida det skulle blifva för staten ekono¬
miskt fördelaktigt att i stället för hittills tillämpade systemet med sär¬
skilda lönereglerings- och omorganisationskommittéer inrätta en obligatorisk
utrednings- och förslagsafgifvande byrå eller kommission, samt, frånsedt
den ekonomiska sidan häraf, 2) huruvida för framtiden löneregleringar och
omorganisationer lämpligen kunna och böra för vinnandet af likformighet
i löne-, befordrings- och andra hänseenden för så många statens verk som
möjligt underställas en sådan byrås eller kommissions utredning och för¬
slag; och
dels att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga förslag i
ärendet.
I den motivering, som föregick ofvananförda framställning, erinrade
vi bland annat om att en mängd kommittéer år efter år varit i verksam¬
het för att förbereda och afgifva förslag i lönereglerings- och omorganisa¬
tionsfrågor och att sådana kommittéer med olika sammansättning under de
senaste åren varit tillsatta för telegrafverket, statens järnvägar, postverket,
tullverket m. fl., samt att dessa olika kommittéer icke förmått afgifva för¬
slag till enhetliga eller likformiga bestämmelser för de personalgrupper
inom de olika verken, hvilka i fråga om ekonomiska behof och social
ställning kunna vara jämförbara.
6
Motioner i Andra kammaren, Nr 273.
Motionen, som afsåg, att Riksdagen borde taga i öfvervägande, dels
huruvida kommande löneregleringar och omorganisationer för jämförbara
verk kunna centraliseras och dels huruvida utredningar och förslag för
dessa kunna erhållas för mindre kostnader än hittills varit fallet, erhöll
ett i princip enhälligt tillstyrkande utlåtande från Andra kammarens till¬
fälliga utskott nr 4. Då detta utlåtande (nr 3) vid behandlingen i kam¬
maren den 26 februari 1910 blef föremål för en vidtgående debatt, som
klart och tydligt ådagalade, att ärendet har sin stora betydelse för fram¬
tiden, finna vi oss föranlåtna att, helst som frågan afslogs med endast
tjugu rösters majoritet, återupptaga densamma i år, men med framställning
af yrkandet i annan form.
Hänvisande till motionen från fjolåret ocli utskottets yttrande där-
öfver bedja vi få tillägga, att, äfven om största antalet af statens verk
icke för närvarande stå omedelbart inför ny lönereglering eller omorganisa¬
tion, det icke torde vara önskvärdt eller nyttigt att för framtiden åsido¬
sätta krafvet på uppnående af likformighet eller enhetlighet inom statens
skilda verk så långt ske kan beträffande löneregleringar, omorganisationer,
instruktionsbestämmelser och dylikt.
Mycket missnöje har alstrats ibland jämförbara personalgrupper inom
de olika verken därför, att det gifvits med sparsammare hand åt ett verk,
men med gifmildare åt ett annat, skapats mindre befordringsmöjligheter
inom ett verk än inom ett annat, pensionerats med lägre belopp för det
ena verket än för det andra o. s. v. Likformighet är icke tillfinnandes
i den grad, som bort kunna uppnås, icke ens inom kommunikationsverken,
där förutsättningar synbarligen finnas för att lika principer skulle kunna
följas utan svårighet.
Ett enkelt studium af de bestämmelser, som rörande andragna för¬
hållanden tillämpas vid telegrafverket, statens järnvägar, postverket, tull¬
verket m. fl., är tillräckligt för hvar och en att blifva öfvertygad om,
hvilka olikheter som äro rådande verken emellan. Exempel därå äro till¬
finnandes i förut omnämnda utskottsutlåtande (sidorna 4 och 5), ehuru
dessa endast till eu del angifva, huru det verkligen står till.
Vill man noggrant söka utforska verkliga anledningen till de rådande
missförhållandena, får man snart nog klart för sig, att det hufvudsakligen
beror därpå, att det icke funnits på förhand uppdragna bestämda grund-
linier i hithörande hänseenden, som de olika kommittéerna, verkens olika
styrelser, de olika regeringarne och riksdagame kunnat följa. Och »till¬
7
Motioner i Andra hammaren, Nr 273.
ståndet» kommer säkerligen framdeles att allt mer och mer förvärras,
därest icke lämpliga åtgärder i tid vidtagas. Framhållas bör dock i detta
sammanhang, gentemot den antydda bristande öfverensstämmelsen mellan
af olika kommittéer eller myndigheter utarbetade förslag, att det vill
synas, som om löneregleringskommittén af år 1902 i allmänhet sökt följa
enhetliga grunder.
Att åstadkomma ändring till det bättre för framtiden i afseende å
rådande missförhållanden torde enklast kunna ske därigenom, att särskilda
grundläggande allmänbestämmelser uppgöras, efter hvilka de skilda verkens
personalgrupper omsider kunna få sina tjänstgörings-, atlönings-, befordrings-,
pensions- och andra förhållanden ordnade på ett så enhetligt och likformigt
sätt som möjligt, samt att dessa allmänbestämmelser efter hand tagas i
tillämpning vid förekommande löneregleringar och omorganisationer. Lämp¬
ligt synes därför vara, att förut omnämnda löneregleringskommitté af år
1902, som ännu fungerar, finge i uppdrag att på grund af inhämtade
erfarenheter uppgöra erforderliga allmänbestämmelser, samt att vid före¬
fallande behof ett antal lämpliga personer med ledning af sådana bestäm¬
melser finge justera, komplettera eller i öfrig! företaga åtgärder med för¬
slag i lönereglerings-, omorganisations- m. fl. frågor, som slutligen skola
behandlas af regering och Riksdag.
På grund af hvad vi sålunda anfört, få vi vördsamt hemställa, att
Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att åtgärder måtte vidtagas i syfte att, i den mån
ske kan, enhetlighet och likformighet i jämförliga hän¬
seenden må för framtiden komma till stånd vid regle¬
ringar af löneförhållanden för statens verk och myndig¬
heter vid omorganisation af desamma äfvensom i fråga
om de för dem gällande instruktioner eller regle¬
menten ; samt
att för ernående häraf förslag från olika verk,
myndigheter eller specialkommittéer rörande löne¬
regleringar, omorganisationer samt nya eller ändrade
instruktioner eller reglementen måtte, innan de till
slutlig pröfning företagas, göras till föremål för gransk¬
ning och yttrande af en kommission eller delegation,
bestående af dels särskilda, på dessa områden förfarna
8
Motioner i Andra kammaren, Nr 273.
och sakkunniga personer och dels ombud eller repre¬
sentanter för den tjänstemannaklass inom respektive
verk, som ärendena kunna beröra.
Stockholm den 3 februari 1911.
Janne Tynell. Hjalmar Bissén.
Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1911.