Motioner i Andra kammaren, Nr 254.
,3
Nr 254,
Af herr Lindhagen, om typografyrkets undantagande från giltighets¬
området för lagen angående förhud mot kvinnors an¬
vändande till arbete nattetid i vissa industriella företag.
Vid förra Riksdagen yrkades (motionen nr 150) att Riksdagen för sin
del ville besluta, att lagen om förbud mot kvinnors användande nattetid
till arbete i vissa industriella företag ej skall äga tillämplighet på
typografyrket eller, om detta ej kunde bifallas, åtminstone ej på de
kvinnliga typografer, som nämnda dag eller därförinnan haft anställ¬
ning i yrhet. Detta yrkande bifölls ej den gången.
Af bifogade lilla utredning, som verkställts af två kvinnliga typo¬
grafer, kan man få en liten begynnande inblick i hur lagen i detta
yrke kommer att verka. Det är oefterrättligt att för kvinnorna på
detta sätt förstöra ett yrke, i hvilket hitintills beredts arbeterskor den
bästa utkomsten.
Med hänsyn härtill och hvad i förra årets motion anförts hem¬
ställes,
att Riksdagen för sin del ville besluta att lagen
den 20 november 1909 angående förbud mot kvinnors
användande till arbete nattetid i vissa industriella
företag ej skall äga tillämplighet på typografyrket.
Stockholm den 27 januari 1911.
Carl Lindhagen.
4
Motioner i Andra kammaren, Nr 254.
Bilaga.
Rapport
öfver af oss hittills kända exempel på verkningarna af lagen mot kvinnors
nattarbete inom typografkåren:
Isaac Marcus’ Tryckeri-A-B.: Redan den 16 juli 1910 blefvo alla iläggerskor,
efter att ha tidigare muntligen varskotts, definitivt uppsagda till afflyttning på 14
dagar enligt följande formulär:
»Få härmed med anledning af att bolaget endast skall använda manliga
^läggare uppsäga Eder till afflyttning den 30 juli 1910.
Högaktningsfullt
Isaac Marcus’ Tryckeri-Aktiebolag
gm K. G. Staflund.»
I sätteriet, där förut hufvudsakligast kvinnlig arbetskraft användts, hafva,
efter lagens antagande i Riksdagen, en ny ordning börjat göra sig gällande. Vid
nytt behof af arbetskraft ha väsentligen endast antagits män. Enligt hvad vi kunna
finna har bolaget undvikit att annonsera för att ej väcka sättarinnornas upp¬
märksamhet.
A.-B. Fahlcrantz tryckeri: Intyg har lämnats att tryckeriet inte kan använda
kvinnlig arbetskraft i samma utsträckning som förut. Ledningen har förklarat att
vid brådskande arbete middagstiden i stället måste användas, och kunna sättarinnorna
härigenom nödgas arbeta 13 å 14 timmar i följd med endast en halftimmas frukost¬
rast, hvilket är vida mer ansträngande än arbetet enligt den gamla ordningen.
Några afskedanden ha ännu ej skett, men blir detta beroende af hur förhållandena
utveckla sig.
Tryckeriet Gutenberg (Nordiska Förlaget): Arbetet är där fördeladt i skift.
En iläggerska, som var anställd, kunde sålunda efter lagens ikraftträdande ej be¬
hållas, men blef öfverflyttad till bolcbinderiafdelningen och fick därvid af godhet
bibehålla sin gamla veckolön; dock är att märka att hon som iläggerska kunnat
nå en högre lönegrad än för en bokbinderska är möjligt.
Beckmans tryckeri: Där ha användts flera iläggerskor, men är deras bibe¬
hållande nu beroende af huruvida tryckarna åtaga sig att vid öfvertid utföra ilägger-
skornas arbete.
Svanbäcks tryckeri: En sättarinna sändes af förbundets platsanskaffningsbyrå
som vikarie för en ledig sättarinna, men blef ej antagen, ty en sättare önskades.
Faktorn förklarade att det numera är svårt för sättarinnor att erhålla plats.
Motioner i Andra kammaren, Nr 254. 5
Norstedt & Söner; Har förut i stor utsträckning användt kvinnliga iläggerskor;
numera antagas endast manliga iläggare. Sätteripersonalen har här alltid utgjorts
af endast män.
Svenska Morgonbladet: Försök har gjorts att ordna arbetet så, att den kvinn¬
liga personalen skulle kunna stanna. Hur detta skall ställa sig i praktiken är ännu
för tidigt att afgöra, särskildt som det nu är den tid som tidningarna ha litet
annonser. Hemställan till yrkesinspektionen, att, för ordnande af förhållandena så,
att kvinnorna lättare kunde fa behålla sina platser, få utnyttja de af lagen med-
gifna 60 undantagstimmarna genom 1 timmes arbete hvarje fredag mellan kl.
10—11 e. in. bär enligt yrkesinspektörernas eniga lagtolkning af dem afslagits.
Stockholms-Tidningen: Den där anställda sättarinnan har fått sitt arbete för-
lagdt till dagen, men har det för henne personligen ordnats så. att hon ej skall
lida någon afsevärd förlust.
Sundsvall: En sättarinna, som varit anställd 16 år i en tidning, har blifvit
afskedad på grund af lagen.
Söderköping och Eskilstuna: De som haft skiftarbete hos vissa tidningar,
ha fått sitt arbete förlagdt till dagen, på sistnämnda plats och sannolikt äfven på
den förra mot lägre aflöning.
Efter hvad man nu kan finna har lagens verkningar ej visat sig så kännbara
för de 18, hvilka under riksdagsdebatten ansågos blifva de enda som skulle drabbas
af lagen; man söker merendels draga skälig försorg om dem, som för närvarande
äro anställda, men platserna äro för framtiden förlorade för kvinnorna. Däremot
tyckes den verka mera redan nu å civiltryckerier, där endast tillfälligt öfvertids-
arbete förekommer.
Tydligt framgår dock redan nu att yrket för framtiden blir stängdt för
kvinnorna, emedan endast i enstaka fall kvinnliga elever komma att anställas.
För (ifrigt finns det en hel del både arbetare och arbetsgifvare, som ännu
ej tyckas första hvad lagen verkligen innebär. På sådana platser kan man ej
säga hur det kommer att ställa sig förrän någon direkt konflikt med lagen inträffar.
På en hel del ställen är arbetstiden förlagd numera mellan kl. 7 f. m. och 5 e. m.
och tror man sig därigenom slippa ifrån lagen. Denna anordning är dock som
sagdt mera ansträngande.
Omkring 600 kvinnliga tryckeriarbetare finnas i Sverige.
Stockholm den 8 januari 1911.
Ida Johansson. Hulda Bandqvist.
Sättarinna. Sättarinna.