4
Motioner i Andra kammaren, Nr 23.
arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng
lämplig jord eller minskning af frostläudighet för
närliggande bygd.
För bidrags erhållande böra samma villkor upp¬
ställas, som nu gälla rörande norrländska afdiknings-
anslaget.
Stockholm den 21 januari 1911.
D. Persson
i Tallberg.
I motionens syfte instämmer:
Joll. Ström.
Nr 23.
Af herr Strömberg, om skrifvelse till Kungl. May.t angående fast¬
ställande af grunder för tomträttsupplåtelser från krono¬
jord.
De synpunkter, som tala för betydelsen af att staten gifver med¬
verkan och stöd åt arbetarnes sträfvan att skaffa sig eget hem, äro så
ofta framhållna att det ej erfordras att vidare utveckla desamma.
Genom det allmännas försorg har ju också redan mycket gjorts
för att åt arbetarne i stad och på landet bereda möjligheter att för¬
verkliga denna allmänt erkända sträfvan, och den omfattning egnahems¬
rörelsen tagit torde bäst af allt bevisa nödvändigheten af att stats¬
makterna ägna denna fråga stor uppmärksamhet.
Motioner i Andra kammaren, Nr 23. 5
I allmänhet bär upplåtelse af egnahemstomter skett med full
äganderätt och först under de senaste åren har å statens egendomar
upplåtelse af bostadstomter ägt rum mot tomträtt.
Vid Trollhättan, där på grund af statens stora anläggningar efter¬
frågan på bostäder varit mycket stor under de genaste åren, har en
särdeles liflig egnahemsrörelse uppstått. Och de af staten förtjänst¬
fullt anlagda egnahemskolonierna ha i stor utsträckning tagits i anspråk
af arbetarne, som härigenom lyckats skaffa sig sunda och hemtrefliga
bostäder. De sålunda af staten genom kungl. vattenfallsstyrelsen upp¬
låtna bostadstomterna ha äfven de i allmänhet upplåtits med äganderätt,
men sedan Riksdagen år 1908 uttalat sig för att upplåtelse med tomt¬
rätt företrädesvis bör äga rum, ha bestämmelser för tomträttsupplåtelse
i Trollhättan utarbetats och under de senaste åren all upplåtelse skett
enligt dessa grunder.
Arbetarne synas dock vara mindre benägna att uppföra egna hem
på de villkor, som uppställts, och följden har blifvit, att egnahemsbyg-
gandet å statens egendomar afstanna!, då däremot enskilda jordägare
kunnat glädja sig åt stor efterfrågan å tomter på sina egendomar i
närheten af Trollhättan. Ett förhållande, som också kungl. vattenfalls¬
styrelsen framhåller i sin senaste årsberättelse.
Orsaken till denna arbetarnes motvilja mot tomträtten synes fram¬
för allt ligga däri att tomträtten i nuvarande form ej är ägnad att ingifva
samma tilltro på framtida trygghet som upplåtelse med äganderätt.
Och granskar man de bestämmelser, som finnas införda i kontrakten
för upplåtelse med tomträtt mellan kungl. vattenfallsstyrelsen och tomt-
rättshafvarne i Trollhättan, finner man, att denna arbetarnes motvilja
mot tomträtten är förklarlig, ja, fullt berättigad.
Arbetarne kunna icke lika litet som någon annan i utbyte med
den fulla äganderätten taga hvilken form af upplåtelse som helst, och
de bestämmelser, som äro fastställda som villkor för upplåtelse af bo¬
stadstomter i Trollhättan, kunna med skäl betecknas som orimliga och
obegripliga.
Som bevis härför må anföras att tomträttshafvaren är skyldig
utbetala — utom den årliga afgälden för tomten och utom amorteringen
å de uppförda byggnaderna — en årlig amortering å den byggnaderna
å tomten fastställda löseskillingen, hvaraf följer att tomträttshafvaren
med egna insatta medel måste inlösa sitt hus vid upplåtelsetidens slut
och därefter, om staten så önskar, tvingas lämna alltsammans.
Beträffande löseskillingen finnes dessutom i kontrakten följande
6 Motioner i Andra kammaren, Nr 23.
alltför obefogade bestämmelse: »Befinnes vid tomträt istidens slut tomt-
rättshafvaren hafva eftersatt något af den underhållsskyldighet, som
enligt hvad här ofvan stadgas åligger honom, är han härför skyldig
vidkännas afdrag å löseskillingen. För bestämmande af detta afdrag
äger styrelsen vid upplåtelsetidens slut låta uppskatta dels kostnaden
för uppförande då af ny byggnad af lika beskaffenhet, dels kostnaden
för botande af befunna brister och uträkna huru många procent den
senare kostnaden utgör på den förra samt afdraga lika många procent
å den fastställda löseskillingen.»
Den i ofvan anförda paragraf åberopade bestämmelsen om under¬
hållsskyldighet har följande lydelse: »Det åligger tomträttshafvaren att
under aftalstiden städse på sin bekostnad hålla byggnaderna å tomten
till deras fulla värde.»
Det är lätt att förstå att det för en arbetare med små tillgångar
tillhör det omöjliga att under upplåtelsetiden som är 60 till 75 år hålla
en byggnad uppförd af trä till sitt fulla och ursprungliga värde och
för att detta omöjliga ej kan utföras skall tomträttshafvaren vidkännas
afdrag å den af honom själf hopsparade löseskillingen.
Hvad som dessutom framför allt är viktigt för att få tomträtts-
upplåtelsen mer tilltalande och efterfrågad är, att företrädesrätten till ny
upplåtelse fastslås klart och uttryckligt i öfverenskommelsen, så att
upplåtelsen får karaktären af upplåtelse för all framtid.
Till jämförelse må nämnas hur saken ordnats af hufvudstaden.
Där tillämpas tomträttsupplåtelse liksom i Trollhättan, men någon skyl¬
dighet för tomträttshafvaren att själf betala lösen genom att amortera
löseskillingen förekommer icke. Och i stället för de ofvan anmärkta
bestämmelser är här stadgadt, att lösen för huset skall utgå vid upp¬
låtelsetidens slut endast i de fall att staden återtar tomten för att an¬
vända till andra ändamål eller, ifall staden för den förnyade upplåtelsen,
hvartill tomträttshafvaren har företräde, betingar sig en årlig afgäld,
som med mer än 30 procent öfverstiger den nuvarande, eller eljest
strängare villkor än de förut gällande och tomträttshafvaren ej vill på
dessa villkor mottaga ny upplåtelse.
Af ofvan anförda skäl synes det undertecknad vara af betydelse,
att villkoren för tomträttsupplåtelse affattas på ett mer praktiskt och
ändamålsenligt sätt samt att de gifvas ett sådant innehåll att de med¬
föra betryggande besittning för framtiden och blifva allmängiltiga för
alla kronoupplåtelser med tomträtt öfver hela riket.
På grund af hvad sålunda anförts, får jag vördsamt hemställa,
Motioner i Andra kammaren, Nr 24.
7
att Riksdagen ville hos Kurigl. Maj:t. anhålla, att
för nästa Riksdag måtte framläggas till pröfning
hufvudgrunder för upplåtelse med tomträtt af de å
kronans egendomar för upplåtelse afsedda bostads-
tomter; dessa grunder byggda på allmängiltiga bestäm¬
melser för tomträttsupplåtelse från kronojord.
Stockholm den 21 januari 1911.
Gustaf Strömberg.
Nr 24.
Af herr Wiklund, angående villkoren för bidrag ur norrländska
af dikning sanslag et.
I statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag har Kungl.
Maj:t under nionde hufvudtiteln punkt 74 och 75 föreslagit Riksdagen,
att, med höjande af norrländska afdikningsanslaget från 700,000
till 800,000 kronor samt sänkning af allmänna frostminskningsanslaget
från 200,000 kronor till 150,000 kronor, förändra villkoren för erhållande
af bidrag från förstnämnda anslag därhän, att bidraget för hvarje företag
finge bestämmas till högst en tredjedel af beräknade kostnaden.
För närvarande gäller, att statsbidrag af norrländska afdiknings-
anslaget. må af Kungl. Maj:t bestämmas till högst hälften af såväl den
enligt den fastställda arbetsplanen beräknade kostnaden för vattenafled-
ning och afdikning som ock den af landtbruksstyrelsen efter vederbörlig
granskning godkända undersöknings- och förrättningskostnad, sökanden
fått vidkännas i anledning af arbetsplanens upprättande.