Motioner i Andra hammaren, Nr 227,
Nr 227.
Af herr Petréll om införande af proportionellt valsätt vid val
af utskott inom landsting.
Vid fjolårets riksdag väcktes inom Andra kammaren motionsvis fråga
om åvägabringande af utredning, i hvad mån ett proportionellt valsätt läte
sig genomföra vid å landsting förekommande val. Under hänvisning till
att ett dylikt valsätt dåmera genomförts vid val till Riksdagens utskott
uttalade motionären sig för att, så snart yrkande därom framställdes, ena¬
handa valmetod måtte inom landstingen komma till användning vid utskotts¬
val äfvensom val af styrelser och revisorer.
Konstitutionsutskottet afstyrkte utan meningsskiljaktighet den sålunda
gjorda hemställan under framhållande, att med frågan om införande af
proportionsprincipen vid val inom landstingen borde anstå, till dess det
under tillämpningen af de nya bestämmelserna rörande landstingens samman¬
sättning visat sig, huruvida något behof af en ändring i sådant syfte verk¬
ligen förelåge. Vidare erinrade utskottet, att frågan om införande af propor¬
tionellt valsätt vid val inom stadsfullmäktige syntes äga så nära samband
med det väckta spörsmålet, att vid dettas upptagande till pröfning nämnda
fråga näppeligen kunde lämnas obeaktad. Utskottet påpekade tillika, att i
betraktande af den öfvervägande opolitiska karaktär af de ärenden, som
landstingen hade att handlägga, de skäl, som varit afgörande för införande
af proportionella val till Riksdagens utskott, icke kunde anses gälla i fråga
om motsvarande val inom landstingen, och att beträffande landstingen
åliggande val af nämnder, ledamöter i styrelser och revisorer in. in. förtjänade
erinras, att vid de inom Riksdagen förekommande val, som kunde anses
med vissa af dessa jämförliga, majoritetsprincipen tillämpades.
Erfarenheten från fjolårets landstingssammanträden torde beträffande
åtskilliga län hafva bestyrkt riktigheten af motionärens uppfattning om
önskvärdheten af att ett proportionellt valsätt måtte komma till användnig
äfven vid val inom landstingen. Frågan härom lärer ock redan under fjol¬
4 Motioner i Andra kammaren, Nr 227.
årets landstingssammanträden hafva offentligen bragts på tal inom mer än
ett län.
Sedan valen till landstingen på grund af dessas politiska funktion
numera i allmänhet ske på basis af de politiska partisammanslutningarna
inom landet, är det helt naturligt, att, såsom ock inom samtliga län torde
hafva skett redan vid fjolårets landstingssammanträden, de särskilda lands¬
tingens ledamöter uppdela sig i fast organiserade grupper efter motsvarig¬
heten af de politiska partier, af hvilka de invalts i tinget. I och med till¬
komsten af eu dylik partigruppering gör sig emellertid inom de olika
grupperna själffallet gällande en önskan att få i förhållande till partiets
styrka äga medbestämmanderätt vid utseende af de utskott, som förbereda
de inom tinget förekommande ärenden; och i samma mån ett dylikt in¬
flytande förvägras minoritetsgrupperna, framstår ock behofvet af en propor¬
tionell valmetod vid dylika val i en allt tydligare dager. Såsom ofvan
antydts, torde erfarenheten från fjolårets landstingssammanträden i mer än
ett län tydligt ådagalägga önskvärdheten af bestämmelser, som i detta hän¬
seende åt förefintliga minoritetsgrupper trygga ett skäligt inflytande.
Till belysning af partigrupperingen inom de olika landstingen efter
1910 års nyval lämnas här nedan följande, ur tillgängliga uppgifter hämtade
sammanställning:
Antal valda landstingsman.
Landstingsområden.
|
Moderata.
|
Liberala.
|
Socialdem.
|
Öfriga.
|
Stockholms........
|
...... 32
|
13
|
7
|
—
|
Uppsala.........
|
...... 20
|
10
|
Q
O
|
—
|
Södermanlands.....
|
...... 23
|
15
|
9
|
—
|
Östergötlands......
|
...... 40
|
14
|
5
|
1
|
Jönköpings .......
|
...... 34
|
14
|
3
|
•—•
|
'Kronobergs.......
|
...... 20
|
9
|
2
|
—
|
Kalmar, norra......
|
.......16
|
4
|
2
|
—
|
Kalmar, södra......
|
...... 28
|
8
|
—
|
—
|
Gottlands ........
|
...... 19
|
8
|
—
|
—
|
Blekinge.........
|
...... 23
|
13
|
3
|
—
|
Kristianstads......
|
...... 26
|
24
|
3
|
1
|
Malmöhus........
|
...... 55
|
18
|
21
|
1
|
Hallands.........
|
...... 26
|
13
|
1
|
—
|
Göteborgs och Bohus .
|
...... 32
|
19
|
1
|
2
|
Elfsborgs.........
|
...... 48
|
23
|
O
u
|
—
|
|
Summa: 448
|
205
|
62
|
5
|
O
Motioner i Andra kammaren, Nr 227.
5
|
Antal valda landstingsman.
|
|
Landstingsområden.
|
Moderata.
|
Liberala.
|
Socialdem.
|
Öfriga.
|
|
Transport 448
|
205
|
62
|
5
|
Skaraborgs.......
|
....... 45
|
16
|
1
|
-—
|
Värmlands.......
|
....... 21
|
37
|
8
|
—
|
Örebro.........
|
....... 20
|
25
|
7
|
—
|
Västmanlands.....
|
....... 21
|
13
|
8
|
—
|
Kopparbergs......
|
....... 19
|
25
|
9
|
1
|
Gäfleborgs.......
|
....... 17
|
22
|
13
|
—
|
Västernorrlands ....
|
....... 32
|
25
|
5
|
—
|
Jämtlands.......
|
....... 11
|
15
|
-i
i
|
—
|
Västerbottens.....
|
....... 15
|
19
|
1
|
2
|
Norrbottens......
|
....... 16
|
16
|
8
|
3
|
|
Summa 665
|
418
|
123
|
11
|
En närmare granskning af dessa sifferuppgifter utvisar; att medan
absolut majoritet för närvarande innehafves af det moderata partiet i 15
län och af det liberala partiet i 3 län, dylik majoritet icke innehafves af
något parti inom öfriga 7 län.
Att det för ett fruktbringande arbete inom landstingen är af ej ringa
vikt, att de allmänna åskådningar i sociala och ekonomiska spörsmål, som
representeras af de olika politiska partigrupperna, komma till uttryck äfven
vid beredandet inom landstingen af där förekommande ärenden, torde näppe¬
ligen kunna bestridas. På grund af den begränsade tid, som står lands¬
tingen för deras arbeten till buds, är det merendels sed, att vederbörande
utskottsbetänkanden icke befordras till trycket, utan endast muntligen och
i största korthet refereras vid ärendenas plenibehandling; och synes det just
med hänsyn härtill vara för landstingens vidkommande särskildt angeläget,
att de olika åskådningar, som finnas företrädda inom tingen, ock blifva
vederbörligen representerade under det förberedande utskottsarbetet.
Om ock starka skäl kunna tala för införande af proportionellt val¬
sätt äfven vid val af förberedande nämnder inom stadsfullmäktige, synes
dock, frånsedt de allra största städerna, behofvet häraf ännu icke hafva
gjort sig gällande med samma styrka som beträffande landstingen. Medelst
annan inom. denna kammare redan afgifven motion har emellertid äfven
berörda spörsmål blifvit underställdt denna Riksdags pröfning.
Att utsträcka användningen af en proportionell valmetod att omfatta
äfven utseende af nämnder, ledamöter i styrelser och revisorer m. in., synes
pa det af konstitutionsutskottet vid fjolårets riksdag anförda skäl icke vara
6
Motioner i Andra hammaren, Nr 227.
lämpligt. Då beredande af dylika inom landstingen förekommande val,
såsom merendels torde vara fallet, uppdragits åt ett särskildt valutskott,
torde i och med dettas tillsättande efter en proportionell valmetod, behofvet
af en dylik utsträckning af valmetodens användning ej komma att visa sig
nödig.
De bestämmelser i landstingsförordningen, som hafva afseende å
ärendens hänskjutande till behandling af utskott och sättet för dessa ut¬
skotts väljande, återfinnas i §§ 38 och 39. Förstnämnda lagrum lyder:
»Där ett eller flera ämnen äro af den beskaffenhet, att de fordra en när¬
mare utredning, må landstinget kunna åt vissa sina ledamöter öfverlämna
dessa måls förberedande behandling.» Enligt det senare lagrummet skall
vid val, som med slutna sedlar verkställes, lotten skilja mellan dem, som
erhållit lika röstetal.
De olika landstingens arbetsordningar innehålla dessutom närmare,
sinsemellan ganska växlande föreskrifter om tillsättande af särskilda utskott
för ärendenas förberedande behandling.
För införande af ett proportionellt valsätt vid utseendet af de inom
landstingen förekommande utskott erbjuda sig tvenne utvägar. Nämnda
syftemål kan nämligen vinnas antingen genom en omformulering af § 38
i landstingsförordningen i sådan riktning, att, då landsting öfverlämna
ärenden för förberedande behandling åt vissa sina ledamöter, dessa skola
utses efter en proportionell valmetod af viss angifven beskaffenhet, jämte
en af denna omformulering betingad ändring af nästföljande paragraf, eller
ock genom allenast en sådan omformulering af sistnämnda paragraf, att där¬
igenom möjliggöres för landsting, som så önska, att medelst särskilda be¬
stämmelser i sina arbetsordningar införa ett proportionellt valsätt vid ut¬
skottsvalen. Den nuvarande affattningen af 2 mom. i 39 § af landstings¬
förordningen torde nämligen för närvarande lägga hinder i vägen för ett
dylikt tillvägagående.
Den förra utvägen är gifvetvis den för det afsedda syftemålets ernå¬
ende mest effektiva. Emot dess anlitande kan visserligen anföras, dels att,
då frågan om inom landsting förekommande ärendens förberedande behand¬
ling af utskott icke blifvit i förordningen närmare reglerad, den ifrågasatta
omformuleringen icke lämpligen kan äga rum, och dels att, då behofvet af
det ifrågasatta valsättet i ett eller annat län till äfventyrs ännu ej gjort
sig gällande, det icke skulle vara lämpligt att genom en dylik ändring-
framtvinga ett obligatoriskt användande af ett sådant valsätt.
Då emellertid, på sätt ofvan antydts, i de särskilda landstingens arbets¬
ordningar allmänt torde finnas inrymda bestämmelser om en förberedande
7
Motioner i Andra hammaren, Nr 227.
utskottsbehandling af förekommande ärenden, samt behof vet af det ifråga¬
satta valsättet i allt fall snart nog torde komma att göra sig kännbart
äfven inom de län, där så ej hittills skett, synas mig de åberopade om¬
ständigheterna dock ej böra utgöra hinder för genomförande af de i första
hand ifrågasatta ändringarna uti ifrågavarande förordning.
Skulle emellertid dessa ändringar icke nu anses böra genomföras,
torde det i allt fall vara af vikt, att den i andra hand ifrågasatta om-
formuleringen af § 39 i förordningen snarast kommer till stånd, så att
hinder ej må förefinnas för landsting, som så vilja, att i sina arbetsord¬
ningar införa bestämmelser om proportionella utskottsval.
För den händelse förstnämnda alternativ skulle väljas, torde olika
meningar väl kunna yppas om hvilken valmetod som bäst lämpar sig för
det ifrågavarande ändamålet. Enligt min uppfattning skulle det vara lämp¬
ligast att i sådant hänseende använda den metod, som gäller vid val af
Riksdagens utskott. Genom förbudet att å valsedel verkställa strykning af
däri förekommande namn vinnes den betydelsefulla förmånen, att valen icke
blifva tidsödande, och med den starka partisammanhållning, som redan nu
utmärker de särskilda grupperna inom landstingen, torde ej någon betänk¬
lighet för en sådan valmetods användning föreligga.
Tydligt är, att i händelse det först angifna alternativet skulle vinna
Riksdagens bifall, tiden för ändringarnas ikraftträdande bör bestämmas så,
att vederbörande landsting hinna vidtaga de ändringar i sina arbetsord¬
ningar, som däraf kunna föranledas.
Med hänsyn till de olika möjligheter, som sålunda erbjuda sig för
ernående af det med motion afsedda syftemålet, har jag ej ansett mig böra
föreslå någon viss formulering af de ifrågavarande lagrummen, utan torde
det ankomma å konstitutionsutskottet att alltefter den uppfattning, som
inom detta gör sig gällande, verkställa nämnda formulering.
Med stöd af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa,
att Riksdagen måtte för sin del besluta sådana
ändringar i kung! förordningen om landsting den 21
mars 1862, som för införande inom landstingen af ett
proportionellt valsätt vid val af utskott för förberedande
behandling af därstädes förekommande ärenden finnas
erforderliga.
Stockholm den 27 januari 1911.
Bror Petrén.