Bankoutslcottets memorial Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till Riksdagens kansli den 30 maj 1911 kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya
reglementet för riksgäldskontor et.
Bankoutskottet får härmed öfverlämna förslag till återstående stadgan-
den i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden afse:
riksgäldskontorets återstående utgifter till följd af beslut vid föregå¬
ende riksdagar;
riksgäldskontorets utgifter, anvisade vid innevarande riksdag;
på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; samt riksgäldskontorets upp¬
låning;
äfvensom vissa återstående delar af
riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån;
från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, af-
löningar, förvaltningsutgifter m. m., samt
riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordrin-
garna.
Under en ny § 5 hafva intagits förslag till de bestämmelser, som
betingats af de af Riksdagen godkända grunderna för förändrad uppställ¬
ning af riksstaten.
De nuvarande §§ 8—10 angående odlingslånefonden hafva samman-
slagits till en paragraf, som afslutats med ett Hytt stycke i anslutning till
Riksdagens beslut i fråga om anslag till kapitalökning för fonden.
Bihang till Biksd. prot. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 38 Haft. (Nr 47.)
1
2
Bankoutskottets memorial Nr 47.
Enahanda tillägg har beträffande egnahemslånefonden gjorts till §15.
I det år 1910 afgifna betänkandet rörande riksstatens uppställning
jämte därmed sammanhängande ämnen hade kommitterade föreslagit, att
det kreditiv å 150,000 kronor, som telegrafstyrelsen enligt § 59 i det för
riksgäldskontoret senast utfärdade reglementet äger använda i riksgälds-
kontoret, skulle upphöra. Sedan telegrafstyrelsen i afgifvet utlåtande till¬
styrkt detta kommitterades förslag, har utskottet ansett, att omförmälda
paragraf bör uteslutas ur riksgäldskontorets reglemente.
Såsom en ny § 59 har intagits Eiksdagens innevarande år lämnade
medgifvande om kredit för postsparbanken i riksgäldskontoret.
Under rubriken »från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revi-
sionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. in.» har under en ny
paragraf införts det bemyndigande, som af innevarande års Riksdag läm¬
nats fullmäktige i riksgäldskontoret i fråga om gjutning i brons af vissa
Riksdagen tillhöriga porträttmedaljonger.
Bestämmelserna i § 78 angående de i riksstaten för riksgäldskontoret
uppförda anslagen m. in. hafva bibehållits oförändrade med afseende å år
1911. Beträffande år 1912 har i reglementet införts en särskild paragraf.
Till den nuvarande § 79 har fogats ett tillägg, föranledt af Riks¬
dagens beslut om öfverförande till domänfonden af köpeskillingarna för
vissa försålda kronoegendomar.
De uppdrag, som lämnats riksgäldskontoret i reglementets §§ 17, 21,
28, 25, 26, 28, 30, 36, 89 och 68, hafva numera blifvit fullgjorda, hvar¬
för dessa paragrafer ur reglementet uteslutits. Af samma anledning hafva
ur § 11 uteslutits de bemyndiganden, som lämnats af 1906—1908 årens
Riksdagar.
Såsom en ny paragraf, inordnad under § 49, har intagits Riksdagens
beslut i fråga om fonden för handtverk och därmed jämförlig mindre
industri.
De föreslagna stadgandena under rubriken »under innevarande riksdag
på riksgäldskontoret anvisade utgifter» grunda sig på Riksdagens beslut
i anledning af statsutskottets utlåtanden och memorial nr 34, 60, 78, 88,
100, 106 och 111 samt jordbruksutskottets utlåtande nr 123.
I den föreslagna § 81, angående riksgäldskontorets upplåning, har
införts det lånebemyndigande, som bör lämnas riksgäldskontoret i följd af
Riksdagens bifall till statsutskottets hemställan i memorialet nr 113, an¬
gående statsregleringen för år 1912.
Bankoutskottets memorial Nr 47.
3
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställ¬
ning få ändra paragrafernas nummeranordning, där sådant kan erfordras,
hemställer utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af .Riksdagen godkännas.
Stockholm den 30 maj 1911.
På banko utskottets vägnar:
WERNER G. von SCHWERIN.
4
Bankoutskottels memorial Nr 47.
Reglemente för riksgäldskontoret.
§ 5.
I enlighet med de af 1911 års Riksdag godkända grunderna för för¬
ändrad uppställning af riksstaten skall efter utgången af år 1911 icke vidare
såsom tillgång i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras någon fordran för
de medel, som af riksgäldskontoret dels erlagts såsom köpeskilling för Troll-
hätte kanalverk, dels såsom lån tillhandahållits telegrafstyrelsen, dels ock
öfverlämnats för utlåning till aktiebolaget Svenska Ostasiatiska kompaniet
samt till nedan nämnda lånefonder, nämligen: odlingslånefonden, torfindustri-
lånefonden, egnahemslånefonden, norrländska nyodlingsfonden, rederilåne¬
fonden, fiskerilånefonden, jordförmedlingsfonden, handtverkslånefonden och
Trollhättans egnahemslånefond; kommande för tiden efter år 1911 ej någon
rånte- eller kapitalbetalning å ifrågavarande medel att erläggas till riksgälds¬
kontoret.
Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 9.
Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
Bankoutskottets memorial Nr 47.
5
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda
medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
Grenom 1911 års Riksdags beslut om anvisande för år 1912 af ett
särskilt anslag till kapitalökning för odlingslånefonden hafva de förut med¬
delade bestämmelserna om fyllnadsmedels tillhandahållande från riksgälds¬
kontoret förfallit i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911.
§ io.
1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år
1910 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den
under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befräm¬
jande af uppodling af jord i Dalarne och Norrland till så stort belopp,
som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande an¬
nuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose
ett lånebehof af 800,000 kronor.
1910 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1911
i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras fonden till så
stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden
inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel,
tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor.
§ 11.
1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och be¬
stämmelser, som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
6
Bankoutskotlets memorial Nr 47.
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å
de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontor att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.
1909 års Riksdag har medgifvit; att de kapitalafbetalningar, som å de
från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verk¬
ställas, må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläg¬
gas fonden.
§ 12.
1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höj¬
ning af fonden för torfindustriens 'befrämjande, i mån af behof, tillhanda¬
hålla statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000
kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt, gäl¬
lande bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1918
tilläggas fonden.
§ 13.
1907 års Riksdag har
a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—
1911 på rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens be¬
främjande, i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år
1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt
omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000
kronor; och
b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverläornande till fonden för riks¬
gäldskontoret förorsakas.
Bankoutskottets memorial Nr 47.
7
§ 14.
1909 års Riksdag har
dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911 tillhanda-
dahålla statskontoret, för utlämnande af lån från jordförmedlingsfonden, så
stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren 1908 och 1909
af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till statskontoret öfver-
lämDadt, uppgår till högst 2,000,000 kronor;
dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godt-
görelse för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;
dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och
räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteut¬
gift, må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital.
§ 15.
I anledning af Kungl. Majrts proposition nr 96 har 1908 års Riksdag
dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af
åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapital¬
inbetalningar å från fonden utlämnade lån;
dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,
till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad
Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,
ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren
1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att till¬
sammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utläm¬
nade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den här nedan
omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvalt-
ningsbidrag, som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;
dels och beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godt-
görelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden
för riksgäldskontoret förorsakas.
Genom 1911 års Riksdags beslut om anvisande för år 1912 af ett
särskildt anslag till kapitalökning för egnahemslånefonden hafva de förut
meddelade bestämmelserna om fyllnadsmedels tillhandahållande från riks¬
gäldskontoret förfallit i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911.
8
Bankoutskottets memorial Nr 41.
§ 16.
Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 142 har 1910 års
Riksdag
dels beslutat,
att en särskild fond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af handtverk och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond, efter
pröfning af Kungl. Maj:t, i mån af tillgång lån må tilldelas Sveriges handt-
verksorganisation, som förklarat sig villig att i egenskap af låneförmedlare
utlämna låneunderstöd till handtverkare och mindre industriidkare för an¬
skaffande af arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap, samt
att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fon*
den för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med
fonden afsedda ändamål,
dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1911
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000
kronor.
§ 17.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag be¬
viljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbets¬
planens granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utiörande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
Bankoutskottets memorial Nr 47.
9
sa. stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter-
betalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskost¬
naden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och a tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna a den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kung!, kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsy¬
ning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck-
ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestäm¬
mande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godt-
gjordt, sa att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fort-
fares sa länge, till dess äfven beloppet af den ränta med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;
c) att kapitdlafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och
d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
Bihang till Riksd. prof, 1911. 6 Samt. 1 Åfd. 38 Käft. 2
10
Bankoutskottets memorial Nr 47.
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmåns¬
rätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag; som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedel¬
bara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under
bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för in¬
trång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespas-
sevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde
under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt
att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller in¬
rättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersätt¬
ning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förord¬
Bankoutskottets memorial Nr 47.
11
ningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhanda¬
hålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
§ 18.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag bevil¬
jat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kro¬
nor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af
dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod dispo¬
neras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett ka¬
pital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens ut¬
förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter be¬
talningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskost¬
naden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakt¬
tagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
12
Bankoutskottets memorial Nr 47.
af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järn¬
vägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och
besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till ba¬
nans öppnande för allmän trafik;
4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör afbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträc¬
kande sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anstånds-
ränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stad¬
gad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestäm¬
mande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i samman¬
hang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetaldt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den
af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträck¬
ningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyl¬
dighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget,
Bankoutskottets memorial Nr 47.
13
än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; bvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för in¬
trång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötes-
passevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upp¬
låtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsom-
råde under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förord¬
ningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhanda¬
hålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
14
Bankoutskottets memorial Nr 47.
§ 19.
1902 års Riksdag har
a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räk¬
ning för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riks-
gäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad; dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje sär¬
skild! fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stif¬
telses räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt
b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) om¬
förmälda årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.
§ 20.
Riksdagen har år 1906
dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till stats¬
kontoret för att redovisas under titel extra uppbörd;
dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforder¬
liga medel intill nämnda summa.
Bankoutskottets memorial Nr 47.
15
§ 21.
Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhanda¬
hålla telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafver¬
kets behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor
att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.
Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte
ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverläm-
nande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegraf¬
verkets medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra
en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 22.
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 8,325,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 23.
Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagn härad och Ny¬
köping förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 be¬
viljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 24.
Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Ny¬
köping förbi Lunda till Norrköping har 1910 års Riksdag beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 25.
Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lapp¬
träsk samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret an¬
visat ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
§ 26.
Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 27.
Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
^Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret an¬
visat ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 28.
Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ul¬
riksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1910 års Riksdag
för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 29.
Till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee har 1910 års
Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,038,000 kronor, att emel¬
lertid utgå redan under år 1910; och har Riksdagen anvisat detta anslag
till utbetalning från riksgäldskontoret.
§ 30.
1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid
Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000
kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 31.
För fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Not¬
viken har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl.
Maj:ts disposition utbetalas.
Bankoutskottets memorial Nr 47.
17
§ 32.
Under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den
15 april 1910 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m.
iakttagas, har 1910 års Riksdag beslutat anläggning af eu statsbana från
Lappträsk till Veittijärvi och i sammanhang därmed byggande af utfarts-
väg från Keräsjoki, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om
de orter, järnvägen bör genomgå, samt för ändamålet till utgående från
riksgäldskontor anvisat 150,000 kronor för år 1910 och 898,000 kronor
för år 1911, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 33.
Till afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägs¬
spår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang
därmed stående arbeten och markförvärf har 1910 års Riksdag för år 1911
beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat ett belopp af 700,000
kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 34.
Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag
af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F.
Liljewalchs stärbhus enligt afgifna förbindelser, har 1910 års Riksdag
beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och
Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad
sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal
norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels ock af
ifrågavarande arbeten föranledda stationsanordningars utförande, allt för en
beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande
af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 35.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 184)
har 1907 års Riksdag
1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Troll-
hätte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Fri-
Bihang till Biksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 38 Häft. 3
18
Bankoutskottets memorial Nr 47.
sell, enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen */g mantal Sjöboda nr 1 i Västra
Tunhems socken och Väne härad af Alfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;
2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 under¬
tecknade köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafven-
strömska lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;
3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt stats¬
rådsprotokollet bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/t
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Alfsborgs län af-
söndrade lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;
4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt
5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgö¬
rande af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandla¬
ren Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill
300,000 kronor.^,
§ 36.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909
års Riksdag
1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 2 6 mars
1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels 11/64 mantal Starkekärr
nr 1 och 1/8 mantal Gudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af
Alfsborgs lån, dels ett område om 4,39 hektar af de till Vänersborgs stads
donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare
ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för
Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade
köpeskillingarna, sammanlagdt 50,300 kronor, och de verificerade kostnaderna
för samma köp af statsmedel gäldas;
Bankoutakottels memorial Nr 47.
19
2) raedgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens
nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt
för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma
att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett samman-
lagdt belopp af högst 500,000 kronor; samt
3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1
omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i
nämnda inoment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 om-
förmälda belopp af högst 500,000 kronor.
§ 37.
1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläg¬
gande af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vatten¬
kraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbor¬
dande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget
å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909
anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,
dels och för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.
Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt
förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000
elektriska hästkrafter.
§ 38.
1909 års Riksdag har för år 1910 beviljat och till utgående från riks¬
gäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de när¬
mare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af
ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.
§ 39.
1910 års Riksdag har för år 1911 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de när¬
mare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af led¬
ningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.
20
Bankoutskottets memorial Nr 47.
§ 40*
Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vä¬
nersborg och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1910
års Riksdag anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att under år 1911
utgå från riksgäldskontoret och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 41.
För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora
Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Gelli-
vare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande
af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen har 1910 års Riksdag
beviljat ett anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riks¬
gäldskontoret anvisat för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911
2,650,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 42.
För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta
området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksda¬
gen år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor
skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t be¬
stämmer, för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga ande¬
lar af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfven¬
som statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar
därför inflyta.
§ 48.
Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ända¬
målet upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i
Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset
ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis ut¬
betalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den
allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 8 kvarteret Murmästaren
i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter.
Bankoutskottets memorial Nr 47.
21
2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontor anvisade utgifter.
§ 44.
Till kapitalökning för odlingslånefonden har 1911 års Riksdag för år
1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag
af 524,000 kronor.
§ 45.
1911 års Riksdag har till ökning af egnahemslånefondens kapital för
år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 5,000,000 kronor.
§ 46.
Till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande har
1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgälds¬
kontoret anvisat ett anslag af 116,000 kronor.
I§«•
Till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital har 1911 års
Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 210,000 kronor.
§ 48.
Till kapitalökning för jordförmedlingsfonden har 1911 års Riksdag
för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 800,000 kronor.
§ 49.
Till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed
jämförlig mindre industri kapital har 1911 års Riksdag för år 1912 be¬
viljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af
75,000 kronor.
§ 50.
1911 års Riksdag har beslutit, att en lånefond, benämnd lånefonden
för tjänstemannasamhället vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till
22
Bankoutskoltets memorial Nr 47.
denna fond för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 930,000 kronor.
§ si.:
För afsättning till järn vägslånefonden har 1911 års Riksdag i riks-
staten för år 1912 upptagit ett belopp af 1,500,000 kronor, att utgå från
riksgäldskontoret.
§ 52.
Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkom¬
mandet af bibanor inom västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län, samt delar af Bohuslän och Dalsland skall bildas en låne¬
fond af 5,000,000 kronor att afsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till ut¬
gående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järn¬
vägsanläggningar, om hvilka här är fråga;
dels för afsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 af 1,000,000 kronor;
dels ock föreskrift följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
af lån från ifrågavarande fond:
l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskildt dess vikt i nationalekono¬
miskt hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt.
2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uppgjordt enligt tekniska bestämmelser, som af Kungl. Maj:t godkännas.
3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnads-
summans tillräcklighet.
4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kung. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra bi¬
trädens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.
Bankoutskottets memorial Nr 47.
23
5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
sorn jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens ut¬
förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf
minst så stor del, som motsvarar eu fjärdedel af den beräknade anlägg¬
ningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanlägg¬
ningens utförande.
6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggnings¬
kostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En femtondel af
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af järn¬
vägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och
besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik för¬
rättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.
7ro) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och amor¬
teras sålunda,
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem pro¬
cent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godt-
göres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör afbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestäm¬
mande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas anstånd
med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom
fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning
såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;
24
Bankoutskottets memorial Nr 47.
d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig an¬
nuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i
sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta,
som icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ord¬
ning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;
samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del af
försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,
förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.
8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom afl bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behöri¬
gen meddelad.
9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget.
10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor
och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.
§ 53.
För fortsatt utveckling af statens telefon väsende bar 1911 års Riksdag
för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag å 4,000,000 kronor.
Bankoutskoltets memorial Nr 47-
25
§ 54.
1911 års Riksdag har för år 1912 till anskaffande af ny rörlig ma¬
teriel vid statens redan trafikerade järnvägar beviljat och till utbetalning
från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 3,250,000 kronor.
§ 55.
Till fortsättande å sträckan mellan Järna och en punkt omkring 1
kilometer söder om Saltskog af arbetet med utläggande af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna m. m. har 1911 års Riksdag för
år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett be¬
lopp af 250,000 kronor.
§ 56.
Till fullbordande af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vi¬
dare till Kallholmsfjärden har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och
till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,028,000
kronor.
§ 57.
Till fullbordande af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och
till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,400,000
kronor.
§ 58.
Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping har 1911 års Riks¬
dag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett anslag af 4,000,000 kronor.
§ 59.
1911 års Riksdag har dels beslutat anläggning af en statsbana från
Ströms vattudal (Ulriksfors) till Ångermanälfven (Volgsjön) för en beräknad
kostnad af 9,050,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare för¬
ordna om de orter, järnvägen bör genomgå, dels ock för banans påbörjande
beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för
år 1912 af 900,000 kronor.
Bihang till Biksd. prof. 1911. 6 Sami. 1 Afd. 38 Käft.
4
26
Bankoutskottets memorial Nr 47.
§ 60.
1911 års Riksdag har beslutat anläggning af statsbana från Veittijärvi
till Karungi samt från Karungi till Matarengi för en beräknad kostnad
af 2,837,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om
de orter, järnvägarna böra genomgå, och för år 1912 beviljat och till ut¬
betalning från riksgäldskontoret anvisat, dels till påbörjande af samma an¬
läggningar ett anslag af 900,000 kronor, dels ock för anordnande af mili¬
tärstation vid Keräsjoki håll- och mötesplats å järnvägen Lappträsk—Veit¬
tijärvi ett anslag af 32,500 kronor.
§ 61.
För utförande af nödiga kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—
Svartön har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,070,000 kronor.
§ 62.
För utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och
Alingsås och utförande af därmed sammanhängande arbeten har 1911
års Riksdag beviljat ett anslag af 5,100,000 kronor samt däraf till utgående
från riksgäldskontoret för år 1912 anvisat ett belopp af 650,000 kronor.
§ 63.
Såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs
ångfärjestation har 1911 års Riksdag för år 1912 anvisat ett belopp af
204,400 kronor att utgå från riksgäldskontoret.
§ 64.
För inköp af mark, som erfordras i och för ordnande af Stockholms
bangårdsförhållanden samt för utvidgning af andra järnvägsstationer har
1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgälds¬
kontoret anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor.
§ 65.
Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Väners¬
borg och Göteborg beviljade-anslaget å 22,800,000 kronor har 1911 års
Bankoutskottets memorial Nr 47.
27
Riksdag för år 1912 till utbetalning från riksgäldskontor anvisat ett be¬
lopp af 5,000,000 kronor.
§ 66.
1911 års Riksdag har för år 1912 beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de när¬
mare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af led¬
ningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid
Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.
§ 67.
Af det af Riksdagen för uppförande af en elektrisk kraftstation vid
Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järn¬
väg mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i
och för införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen be¬
viljade anslaget å 21,500,000 kronor har 1911 års Riksdag för år 1912
beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af
4,000,000 kronor.
§ 68. \ Q
För anläggande af ett statens kraftverk vid Älfkarleby har 1911 års
Riksdag beviljat ett anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912
till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 3,450,000
kronor.
4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 69.
Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen an¬
slagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sam¬
mankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags¬
kallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
28
Bankoutskottets memorial Nr 47.
§ 70.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ända¬
mål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 71.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kon¬
torets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter de¬
ras utgifningsdag.
§ 72.
1911 års Riksdag har medgifvit, att postsparbanken må äga att vid
behof af medel för bedrifvande af sin rörelse få i riksgäldskontoret till¬
godonjuta kredit till ett belopp af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att själft utgifva å sålunda försträckta medel,
äfvensom på de villkor i öfrigt, som genom öfverenskommelse mellan full¬
mäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fast¬
ställda.
§ 78.
1911 års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att,
med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader, af den på sin tid
af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen öfverlämnade
porträttsamlingen låta verkställa afgjutning i brons af porträttmedaljonger
Bankoutskotlets memorial Nr 47.
29
af de tjuga i banko utskottets utlåtande nr 42 uppräknade f. d. riksdags¬
männen äfvensom efter samråd med skulptören låta i för ändamålet lämp¬
liga lokaler inom riksdagshuset uppsätta ifrågavarande bronsafgjutningar.
§ 78.
Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
år 1911 utbekomma det i årets riksstat till utgående från riksgälds¬
kontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskost-
nader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å stats¬
skulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapital¬
betalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riks¬
gäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godt-
göras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riks¬
gäldskontoret utgått.
§ 79.
Hos statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
år 1912 lyfta medel å de i riksstaten för året uppförda förslagsanslagen
till riksdags- och revisionskostnader m. m., till räntor å statsskulden m. m.
samt till afbetalning å statsskulden.
Till riksgäldskontoret under året inflytande räntor å lån tillhörande
järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden äfvensom räntor å
tillsvidare förräntade medel skola af riksgäldskontoret godtgöras statskon¬
toret i afräkning å anslaget till räntor å statsskulden. De kapitalafbetal-
ningar, som å nämnda lån till riksgäldskontoret erläggas, skola däremot
godtgöras statskontoret i afräkning å anslaget till afbetalning å statsskulden.
§ so.
Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras använ¬
dande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
30
Bankoutskottets memorial Nr 47.
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äf¬
ven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontor och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riks¬
dag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan an¬
gifva ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med¬
lens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i näst¬
föregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bref¬
vet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmel¬
ser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bof¬
ven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1903.
År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens an¬
vändande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riks¬
gäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels oclc att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
Bankoutskottets memorial Nr 47.
31
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.
Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till in¬
köpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år
1909.
På grund häraf åligger det riksgåldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgåldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.
Riksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj
1888, den 29 maj 1891 och den 28 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas
under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år
1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försälj¬
ning från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga
skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under
sistnämnda tid på därom särskild! gjorda framställningar må lämna till¬
stånd, må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna
i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts rekvisition från
riksgäldskontoret utbetalas.
Riksdagen har år 1911
dels medgifvet att de efter den 1 januari 1912 för försålda krono¬
egendomar inflytande köpeskillingar af beskaffenhet att böra enligt hittills
gällande bestämmelser inlevereras till riksgåldskontoret och reserveras till
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen
af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna skola från och med
1912 års början inlevereras till domänstyrelsen;
dels ock föreskrifvit att de köpeskillingar af ifrågavarande beskaffenhet,
som vid nämnda tidpunkt må finnas hos riksgåldskontoret innestående, skola
till domänstyrelsen öfverlämnas.
32
Bankoutskottets memorial Nr 47.
% 81.
Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande för¬
sträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, oupp-
sägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för full¬
mäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsäg¬
ningstid.
Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst för¬
säljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
de medel, som för'hvart och ett af åren 1807 — 1911 erfordras för att
fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteut¬
gift äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.
Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst för¬
säljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande
till egnahemslånefonden af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och
ett af åren 1909—1918 de medel, som erfordras för att tillsammans med
till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt
andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riks¬
gäldskontoret och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock till¬
godose ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.
Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst för¬
säljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,
dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nykö¬
ping—Norrköping,
dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,800
kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Troll¬
hättan, än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra
fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anlägg¬
ningar vid Trollhättan m. m.,
dels ock 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.
Bankoutskottets memorial Nr 47.
:i3
Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontor att medelst för¬
säljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 8,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende,
dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall
kunna under år 1911 tillgodose ett lånebebof af 300,000 kronor,
dels högst 50,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden,
dels 8,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar,
dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping
—Norrköping,
dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skel¬
lefteå—Kallholmsfjärden,
dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,
dels 2,088,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee,
att utgå under år 1910,
dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. in.,
dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.,
dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, för an¬
läggning af en statsbana Lappträsk — Veittijärvi m. m.,
dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en repara¬
tionsverkstad vid Notviken,
dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggningen af en ny farled
mellan Vänersborg och Göteborg,
dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distri¬
buera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,
dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, för
påbörjande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.,
dels oclc 1,500,000 kronor, för år 1911 beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.
Riksdagen har år 1911 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst för¬
säljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
följande för år 1912 anvisade anslag, nämligen:
524,000 kronor till kapitalökning för odlingslånefonden,
5,000,000 kronor till ökning af egnahemslånefondens kapital,
Bihang till Biksd. prot. 1911. 6 Sami. 1 Åfd. 38 Käft.
5
34
BanJcoutskottets memorial Nr 47.
116.000 kronor till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens be¬
främjande,
210.000 kronor till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital,
800.000 kronor till kapitalökning för jordförmedlingsfonden,
75.000 kronor till ökning af handtverkslånefondens kapital,
1.500.000 kronor för afsättning till järnvägslånefonden,
1.000. 000 kronor för afsättning till lånefonden för bibanor i västra
Sverige.
930.000 kronor för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamhäl¬
let vid Mörby,
4.000. 000 kronor till fortsatt utveckling af statens telefonväsende,
3.250.000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade järnvägar,
250.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Rönninge och Järna järnvägsstationer,
1.028.000 kronor till fullbordande af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå
—Kallholm sfjärden,
1.400.000 kronor till fullbordande af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,
4.000. 000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—
Norrköping,
900.000 kronor till anläggning af en statsbana från Ströms vattudal
till Ångermanälfven,
932,500 kronor till anläggning af en statsbana från Veittijärvi till
Karungi samt från Karungi till Matarengi m. in.,
1.070.000 kronor till kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—
Svartön.
650.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Göteborg och Alingsås in. m.,
204,400 kronor tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid
Trälleborgs ångfärjestation,
2.000. 000 kronor till inköp af mark, som erfordras i och för ord¬
nande af Stockholms bangårdsförhållanden m. m.,
5.000. 000 kronor till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg,
1.500.000 kronor till anläggningar af ledningar för distribuering af
elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.,
4.000. 000 kronor till uppförande af en elektrisk kraftstation vid
Bankoutskottets memorial Nr 47.
35
Porjinfallen i Störa Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gällivare
och Porjus m. m., och
8,450,000 kronor till anläggning af ett statens kraftverk vid Ålf-
karleby.
För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill för¬
anleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.
För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de be¬
slut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetal¬
ning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäk¬
tige i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för
skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; sko¬
lande dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att an¬
vändas på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskild! stadgadt.
Dessutom höra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom att utlottningslistoma rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.
§ 139.
;~Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.