UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
AFGIFVET AF
DEN AF KUNGL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ
RÖRANDE
XXV.
REGLERING AF LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.
VID
FOLKSKOLLÄRARNAS PENSIONSINRÄTTNING,
FOLKSKOLLÄRARNAS ÄNKE- OCH PUPILLKASSA,
LÄRARNAS VID ELEMENTARLÄROVERKEN ÄNKE- OCH PUPILLKASSA,
SMÄSKOLLÄRARES M. FL. ÄLDERDOMSUNDERSTÖDSANSTALT,
LASARETTSLÄKARNAS PENSIONSKASSA SAMT
DÖFSTUMLÄRARNAS PENSIONSANSTALT.
100692
STOCKHOLM
KUNG!,. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1910
INNEHÅLL.
Sid.
Underdånig skrifvelse till Konungen..............I—II.
Betänkande och förslag.
Inledning.............................. 1.
Aflöningsförhållanden beträffande personalen vid folkskollärarnas
pensionsinrättning m. fl. pensions- och understödsanstalter ... 29.
Förvaltningen af ifrågavarande anstalter.............. 42.
Inkomna framställningar...................... 67.
Kommitténs förslag............... 102.
Direktionen.............................106.
Personal..............................109.
Verkställande direktör (kamreraren)...............111.
Sekreteraren och ombudsmannen.................113.
Kassören............................115.
Två bokhållare..................•......120.
Skrifbiträde..........................123.
Vaktmästaren .........................126.
Xompetensvillkor...........................132.
Utsträckt arbetstid..........................134.
Yissa andra förutsättningar......................135.
Pensionering ............................135.
Aflöningsvillkor och pensionsbestämmelser................140.
Anslag till ålderstillägg, till vikariatsersättningar, arfvoden åt amanuenser och
extra biträden m. m. samt till expenser................151.
Stat
. 152.
Kostnadsberäkning.......................
Ofvergångsbestämmelser...................... ^56
De särskilda pensions- oeh understödsanstalternas bidrag till förvaltningskost¬
nadernas bestridande...................
Förvarandet af värdehandlingar................ ^59
Revision af gällande reglementen in. ......................
Direktionens benämning...................... ^6q
Ofversikt beträffande vissa statsunderstödda pensionsinrättningar för år 1908 . 161.
1Jila?a...................................
Till KONUNGEN.
Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 upp¬
dragit att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., får härmed
II
i underdånighet, öfverlämna delen XXV af sina betänkande^ innefattande
förslag i nämnda hänseende beträffande de pensions- och understödsanstalter,
som förvaltas af direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning.
Kommitténs ledamot godsägaren Ivar Wijk har i följd af sjukdoms¬
förfall ej kunnat deltaga i den slutliga behandligen af detta betänkande.
Stockholm den 14 juli 1910.
Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.
Th. af Callerholm. Philip Klingspor. Carl Persson.
Richard Vide.
Elis Sidenbladh.
Folkskollärarnas pensionsinrättning.
Folkskollärarnas änke- och pupillkassa*
Lärarnas vid elementarläroverken änke-
och pupillkassa.
Småskollärares m. fl, ålderdomsunder-
stödsanstalt
Lasarettsläkarnas pensionskassa,
Döfstumlärarnas pensionsanstalt,
1
Inledning.
Uti stadgan angående folkundervisningen i riket af den 18
juni 1842, § 11, 2:o, var beträffande folkskollärares pensionering bestämdt,
att, då skollärare, som oförvitligen förestått sin tjänst, genom ålderdom
eller sjuklighet blefve urståndsatt att ytterligare bestrida densamma och
af sådant skäl måste entledigas, det skulle bero af församlingens och
skolstyrelsens pröfning, att, i mån af hans behof och den längre eller kor¬
tare tid han tjänstgjort, såsom pension tillägga honom större eller mindre
del af den utaf församlingen anslagna lönen.
Emellertid insågs snart, att en del olägenheter kunde blifva en följd
af nämnda bestämmelse, och redan vid 1847—1848 årens riksdag fram¬
lade Kungl. Maj:t ett förslag i syfte att folkskollärare efter viss tjänstetid
och vid viss lefnadsålder skulle tillförsäkras bestämd rättighet till understöd
för sin återstående lifstid.
Enligt detta förslag skulle af statsmedel bildas en fond för pen¬
sionering af folkskollärare och skulle vederbörande församling till fonden
erlägga ett mindre årligt bidrag.
Under uttalande, bland annat, att omsorgen om folkskollärarnas
pensionerande äfvensom bildandet af särskilda för sådant ändamål afsedda
fonder syntes lämpligast böra öfverlämnas åt församlingarna själfva, för¬
klarade Rikets Ständer sig icke kunna bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
Uti skrifvelse, n:r 80, vid 1850—1851 årens riksdag framlade o 1850- 51
Kungl. Maj:t ett nytt förslag i ämnet. Kungl. Maj:t hemställde, att ^enarens rl,(sda9-
summa, som vid 1851 års slut funnes besparad af anslagen till folkskol-
1—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
2
lärares aflöning, finge under riksgäldskontorets vård och förvaltning afsättas
till en fond, i ändamål att framdeles använda räntan däraf till understöd
åt sådana folkskollärare, som till följd af ålderdom eller sjuklighet erhållit
afsked från lärarbefattningen; och förklarade Kungl. Maj:t sig vilja seder¬
mera, i samråd med Rikets Ständer, meddela närmare föreskrifter be¬
träffande detta ämne.
Med anledning af ifrågavarande framställning förklarade Rikets
Ständer uti skrifvelse den 30 augusti 1851, n:r 220, att de icke fun¬
nit sig föranlåtna att frånträda den vid föregående riksdag uttalade grund¬
sats, att folkskoleväsendet och därmed sammanhang ägande frågor vore
en kommunal angelägenhet, hvarmed staten icke borde taga någon omedel¬
bar befattning.
Med tillämpning däraf tillkomme det, enligt Rikets Ständers öfver¬
tygelse, folkskollärarna själfva att i första rummet vara betänkta på att i
tid medelst årliga bidrag bilda anstalter för deras framtida pensionerande,
samt därnäst församlingarna att genom årliga tillskott understödja folk¬
skollärarnas bemödanden i detta hänseende. Först sedan sådant ägt rum,
borde billigtvis kunna förväntas, att staten mellankomme och underlättade
bildandet af dylika pensionsinrättningar, icke med årliga anslag utan med
ett statsbidrag för en gång, lämpadt efter de olika behofven inom
olika stift.
Oaktadt några åtgärder i det syfte, Rikets Ständer sålunda antydt,
då ännu icke blifvit vidtagna, funno Rikets Ständer sig likväl böra med¬
gifva, att af de besparingar, som vid 1851 års slut uppkomme å de vid
föregående riksdagar anvisade medel till folkundervisningens befrämjande,
en summa af 80,000 riksdaler finge afsättas och i riksgäldskontoret tills
vidare blifva innestående.
Därest inom nästpåföljande riksdag sådana åtgärder blefve i ett
eller flera stift vidtagna, att en fond genom folkskollärarnas och försam¬
lingarnas bidrag bildades inom hvarje särskild! stift till de förres pen¬
sionering och ställdes under förvaltning af en utaf folkskollärare stiftsvis
utsedd direktion, under stiftsstyrelsens öfverinseende och kontroll, samt
reglementen byggda på vissa allmänna grunder upprättades och af Kungl.
Maj:t fastställdes, skulle Kungl. Maj:t äga att, med beräknande af sum-
3
mans billiga fördelning mellan rikets alla stift, af förenämnda belopp till¬
dela hvarje sålunda tillkommen pensionsanstalt till grundfond ett propor¬
tionerligt bidrag för en gång.
Med föranledande häraf inkommo visserligen från en del stift förslag
angående inrättandet af pensionsinrättningar, men befunnos samtliga dessa
förslag vara af beskaffenhet att icke kunna fastställas.
På grund däraf beslöto Rikets Ständer vid 1853—1854 årens riksdag „ 1853—54
o QPQf]$ riksdag.
(skrifvelse den 19 juli 1854 n:r 80), att det för befrämjande af folkskol¬
lärarnas pensionerande vid 1850—1851 årens riksdag afsätta statsanslaget
skulle äfven under följande statsregleringsperiod, på det sätt samt under de
villkor och förbehåll, som förut voro stadgade, ställas till Kungl. Maj:ts
disposition för beredande af framtida tillgång till afskedade folkskollärares
pensionering.
Sedan allmänna grunder för de afsedda pensionsinrättningarna blifvit
af Kungl. Maj:t fastställda, kommo två sådana inrättningar till stånd,
nämligen i Linköpings och Härnösands stift, dock allenast omfattande ett
mindre antal skoldistrikt och lärare inom vederbörande stift. Från de af
Rikets Ständer beviljade medlen utgingo anslag till grundfonder åt dessa
två inrättningar.
I syfte att bereda saken bättre framgång medgåfvo Rikets Ständer, „ 1856—58
enligt skrifvelse den 14 december 1857 n:r 169, att två eller flera när- are"S riksdag'
belägna stift finge förena sig om en gemensam pensionsinrättning. Tillika
erhöll Kungl. Maj:t fortfarande dispositionsrätt öfver återstoden af de vid
1850—1851 årens riksdag anslagna medlen.
Icke heller de sålunda afsedda åtgärderna för ordnandet af folkskol¬
lärarnas pensionsväsende ledde till någon vidare påföljd.
Vid 1862—1863 årens riksdag blef, enligt Rikets Ständers skrif- o 1862—63
velse i november 1863 n:r 169 (sid. 50 och 51), dels den ännu återstå-are"S nksdag'
ende delen af allmänna fonden för folkskollärares pensionerande jämväl
under den följande statsregleringsperioden ställd till Kungl. Maj:ts disposi-
4
1864 års kom
mittébetän-
kande.
tion, dels ock till behöflig förstärkning af fonden anvisad den slutliga
besparing, hvilken under då löpande statsregleringsperiod kunde uppkom¬
ma å den personliga skyddsafgiften. Tillika anhöllo Rikets Ständer hos
Kungl. Maj:t, att det måtte undersökas på hvilka grunder pensioneringen
för folkskollärare mest ändamålsenligt skulle kunna ordnas.
Sedan Kungl. Maj:t med anledning däraf uppdragit åt särskilda
kommitterade att företaga ifrågavarande undersökning, afgåfvo dessa kommit -
terade den 19 december 1864 betänkande angående ordnande af pensions-
väsende för folkskollärarna samt deras änkor och barn, jämte förslag till
pensionsreglementen.
Enligt koinmitterades förslag skulle en för hela riket gemensam
pensionsinrättning för folkskollärare inrättas och ställas under förvaltning
af en särskild direktion.
I fråga om hvem skyldigheten att besörja folkskollärarnas pensionering
ålåge, förklarade kommitterade sig hylla samma åsikter, som lågo till grund
för den ofvanberörda propositionen vid 1847—1848 årens riksdag, näm¬
ligen att denna skyldighet borde åligga kommunerna, med understöd af
statsverket, och att folkskollärarna icke borde betungas därför.
För bestridandet af förvaltningskostnaderna för pensionsinrättningen
för folkskollärare beräknade kommitterade ett årligt belopp af 10,000
riksdaler, motsvarande 5 procent ränta å ett grundkapital af 200,000
riksdaler.
Kommitterade föreslogo tillika inrättandet af en änke- och pupill¬
kassa för folkskollärare, grundad på folkskollärarnas egna afgifter med
ett mindre understöd af statsmedel, men utan bidragsskyldighet för
kommunerna.
Skyldighet att erlägga afgifter till denna kassa skulle åligga hvarje
folkskollärare eller lärarinna, som innehade tjänst, för hvilken vederbö¬
rande skolområde eller skoldistrikt i afseende å delägarnas egen pensione¬
ring vunnit delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Anke- och pupillkassan skulle förvaltas af direktionen för folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning.
5
Sedan Kungl. Maj:t vid 1865—1866 årens riksdag aflåtit proposition o 1865—66
(n:r 49) i ämnet, grundad på nyssbemälda kommitterades förslag, med-arens r,ksda9'
gåfvo Rikets Ständer enligt skrifvelse den 20 juni 1866, n:r 99, i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning, att såväl den i
riksgäldskontoret ännu innestående delen af den för folkskollärares pen¬
sionering afsedda fond, 101,940 riksdaler, som äfven de till understöd för
pensionsinrättningarna i Linköpings och Härnösands stift anvisade 18,060
riksdaler, under förutsättning att delägarna i nämnda särskilda pensions-
anstalter till fördel för den allmänna pensionsinrättningen afstode dessa
medel, finge användas för folkskollärarnas pensionering enligt af Kungl.
Maj:t angifna grunder.
Tillika anvisade Rikets Ständer dels för denna pensionerings upprätthål¬
lande ett årligt anslag på ordinarie stat af 30,000 riksdaler, dels ock så¬
som bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa ett årligt anslag af
2,000 riksdaler. Sistnämnda anslag var afsedt till bestridande af förvalt¬
ningskostnaderna för ifrågavarande änke- och pupillkassa.
nas pens/ons-
inrättning.
Den 30 november 1866 utfärdade Kungl. Maj:t förordning och reg- Regiem. so/n
lemente angående folkskollärarnas pensionsinrättning (svensk författnings- Mskollärar-
samling n:r 75).
Enligt nämnda reglemente förvaltas pensionsinrättningen af en di¬
rektion, bestående af en ordförande samt två ledamöter, hvilka förordnas
af Kungl. Maj:t.
Förslaget beträffande folkskollärarnas änke- och pupillkassa ledde
däremot icke till någon omedelbar åtgärd. Mot förslaget uttalades näm¬
ligen stora betänkligheter, enär enligt detsamma folkskollärarna skulle
vara ovillkorligen förbundna till betydliga och i förhållande till lönein¬
komsterna kännbara uppoffringar.
Under framhållande af vikten att en pensionering af folkskollärar¬
nas änkor och oförsörjda barn komme till stånd, uttalade Riksdagen uti
skrifvelse den 19 maj 1874, n:r 73, såsom sin åsikt, att de svårigheter,
som tillförne mött vid åstadkommandet af den ifrågaställda änke- och
pupillkassan, skulle undanröjas genom sådan ändring af grunden för del-
1874 års
riksdag.
6
aktighet i kassan, att dåvarande folkskollärare skulle äga rättighet och
endast de blifvande hafva skyldighet att inträda i kassan.
Riksdagen hemställde, att Kungl. Maj:t ville taga frågan under för-
nyadt öfvervägande samt därefter till Riksdagen gorå den framställning i
ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda.
1874 års kom¬
mittébetän¬
kande.
Kungl. Maj:t uppdrog i anledning däraf åt särskilda kommitterade
att utarbeta förslag angående bildande af en pensionsanstalt för folkskol¬
lärares änkor och barn, hvarjämte åt kommitterade uppdrogs, att i sam¬
manhang därmed, efter granskning af reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning, föreslå de ändringar däri, hvilka tilläfventyrs kunde
finnas nödiga.
Kommitterade afgåfvo den 30 november 1874 särskilda förslag i
dessa ämnen.
Förslaget beträffande änke- och pupillkassan skilde sig från 1864
års kommittéförslag bland annat därutinnan, att enligt 1874 års förslag
pensionerna beräknats högre och pensionsafgifterna lägre än i det äldre
förslaget samt att redan i tjänst varande lärare och lärarinnor skulle
kunna vinna inträde i kassan utan särskilda inträdesafgifter. På grund
af dessa och andra skiljaktigheter mellan de bägge förslagen hade 1874
års kommitterade funnit statens bidrag till kassan böra högst väsentligt
höjas.
Sedan Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1875 års riksdag
gjort framställning i ämnet, medgaf Riksdagen, enligt skrifvelse den 19
maj 1875 n:r 30, att för inrättande af en pensionsanstalt för folkskol¬
lärares änkor och barn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af kom¬
mitterade framlagda grunder, det å pensionsstaten under nionde hufvud-
titeln då uppförda bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa, 2,000
kronor, finge från och med år 1876 och så länge sådant funnes för pen-
sionsanstalten behöfligt höjas med 54,000 kronor, däraf 3,000 kronor till
förvaltningens bestridande, äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid
1875 års slut befintliga besparing, 18,000 kronor, finge användas för pen¬
sioneringen.
7
I fråga om pensioneringen af folkskollärarna själfva hade 1874 års
kommitterade föreslagit vissa förändringar i syfte, bland annat, att till¬
försäkra folkskollärarna högre pension än förut, till följd hvaraf såväl
vederbörande skoldistrikts årsafgifter som statens bidrag till fokskollärarnas
pensionsinrättning måste höjas.
I hufvudsaklig anslutning till kommitterades förslag och i samman¬
hang med Kungl. Maj:ts nyssberörda framställning i fråga om pensions-
anstalten för folkskollärarnas änkor och barn framlade Kungl. Maj:t vid 1875
års riksdag förslag, afseende, bland annat, tillökning i statsbidraget till
folkskollärarnas pensionering.
Enligt sin ofvanberörda skrifvelse n:r 30 år 1875 beviljade Riks¬
dagen den äskade förhöjningen i bidraget till folkskollärarnas pensionering
med 125,000 kronor, att utgå från och med år 1876 och så länge sådant
funnes behöflig! för pensionsinrättningen.
Reglemente för folkskollärarnas änke- och pupillkassa utfärdades Regarn. “Ao
af Kungl. Maj:t den 15 oktober 1875 (svensk författningssamling n:r 81). skollärarnas
I nämnda reglemente föreskrefs, att folkskollärarnas änke- och pu- punp%k°^a
pillkassa skulle förvaltas af direktionen lör folkskollärarnas pensionsin¬
rättning.
I sammanhang med beslut om nedsättning af pensionsåldern för 1876 års
folkskollärare höjde Riksdagen enligt skrifvelse den 16 maj 1876, n:r 43,
anslaget till bidrag till folkskollärarnas pensionering med 200,000 kronor.
# *
I proposition vid 1874 års riksdag (n:r 19) angående bidrag till en Fråga om
pensionskassa för änkor och barn efter präster och elementarlärare före- af elementar-
slög Kungl. Maj:t, bland annat, att såsom bidrag till pensionsfond för lär°c™sb*rnnkor
elementarlärarnas änkor och barn måtte beviljas ett årligt anslag, äfven¬
som att viss andel i stiftens s. k. emeritikassor skulle tillfalla ifråga¬
varande fond.
8
1877 års riks¬
dag.
Med anledning af nämnda proposition, i hvad den afsåg pensionering
af elementarlärares änkor och barn, förklarade Riksdagen i skrifvelse den
17 maj 1874 (n:r 40), bland annat, att denna fråga visserligen vore af den
vikt för det allmänna, att staten icke borde undandraga sig att lämna
det direkta bidrag, som vore oundgängligen behöflig! för en sådan inrätt¬
ning, men att Riksdagen funnit sig förhindrad att då godkänna förslaget
af den anledning, att detsamma förutsatte det elementarlärarna skulle för
sina änkor och barn bibehålla rätt till det s. k. privilegienådåret. Där¬
jämte framhöll Riksdagen, att billigheten syntes fordra, att jämväl de s. k. öf-
ningslärarna blefve uti ifrågavarande hänseende likställda med de öfriga
lärarna.
I anledning däraf att i Riksdagens nyssberörda skrifvelse elemen-
tarlärarnas inträde i civilstatens pensionsinrättning blifvit ifrågasatt, hördes
direktionen för nämnda pensionsinrättning i ärendet, hvarefter åt sär¬
skilda kommitterade uppdrogs att ytterligare taga detsamma i öfver¬
vägande.
Kommitterade föreslogo bildandet af en särskild änke- och pupill¬
kassa för elementarlärares med fleres änkor och barn.
Delägare i kassan — hvilka icke skulle äga rätt till nådår — skulle
vara samtliga ordinarie ämnes- och öfningslärare (resp. lärarinnor) vid
elementarläroverken, pedagogierna, folkskollärarseminarierna och seminariet
för bildande af lärarinnor, dock med då i tjänst varande lärare (lärarinnor)
öppen lämnad rätt att välja, om de önskade vinna delaktighet i kassan
eller ej.
Kassans inkomster skulle utgöras af dels delägarnas årsafgifter, dels
afkastningen af elementarlärarnas andel i stiftens emeritikassor, dels ock
ett årligt statsbidrag.
O O
Förvaltningen af kassan skulle handhafvas af direktionen för folk¬
skollärarnas pensionsinrättning.
Uti statsverkspropositionen vid 1877 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t Riksdagen att — under förutsättning att den rätt till nådår, som
enligt prästerskapets privilegier tillkomme änkor och barn efter lärare
9
vid elementarläroverk och pedagogier, blefve i vederbörlig ordning upp-
häfd — dels, såsom bidrag till pensionering af lärares vid nämnda läro¬
verk och vid seminarierna änkor och barn i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med kommitterades förslag, bevilja ett årligt anslag af 60,000 kronor
äfvensom 5,000 kronor till förvaltningskostnadernas bestridande, dels med¬
gifva att för samma ändamål finge användas den andel af stiftens eme-
ritikassor, som icke redan tagits i anspråk för bildande af prästerskapets
änke- och pupillkassa, dock med skyldighet för elementarlärarnas änke-
och pupillkassa att ansvara för de förbindelser, hvari nämnda andel af
emeritikassorna kunde häfta.
Denna Kungl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen bifallen (skrif¬
velse den 18 maj 1877 n:r 51).
Sedan kyrkomötet lämnat sitt samtycke till upphäfvandet af före-
nämnda nådårsrätt, utfärdade Kungl. Maj:t den 11 oktober 1878 regie- mentarlärar-
mente för lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa (svensk napsUpi",kkeaJå!'
författningssamling n:r 32).
*
För beredande af delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken 1880 års
änke- och pupillkassa för föreståndare och lektorer vid de tekniska ele- 9
mentarskolorna i riket samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg beviljades
vid 1880 års riksdag en tillökning af 3,471 kronor i det såsom bidrag till
pensionering af lärares vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier
änkor och barn å nionde hufvudtiteln uppförda anslag, hvilket anslag
sålunda kom att uppgå till 68,471 kronor (skrifvelse den 14 maj 1880
n:r 37).
Sedan 1882 års Riksdag hos Kungl. Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t »j» te
måtte, efter behörig utredning, för Riksdagen framlägga förslag om
beredande af tjänstår sberäkning och pensionsrätt för lärare och lära¬
rinnor vid småskollärarseminarier, som inrättats af landsting, aflat Kungl.
Maj:t proposition i ämnet till 1883 års Riksdag (n:r 34).
2—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
10
1885 års
riksdag.
1886 års
riksdag.
Kungl. Maj:t föreslog därvid Riksdagen att, på det lärare och lära¬
rinnor vid de af landsting i öfverensstämmelse med kungl. kungörelsen
den 11 januari 1878 inrättade seminarier för bildande af småskollärare
och lärarinnor måtte enligt grunder, som angåfves uti propositionen bi-
fogadt utdrag af statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden, erhålla rätt
till tjänstårsberäkning och pension från folkskollärarnas pensionsinrätt-
ning, Riksdagen måtte, utöfver förut uppfördt anslag till nämnda pensions-
inrättning, bevilja för ifrågavarande ändamål ett ytterligare årligt anslag
å 1,500 kronor att utgå från och med år 1884.
Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning blef af Riksdagen god¬
känd, men anmälan om beslutet gjordes först uti skrifvelse den 14 maj
1884 (n:r 70).
Genom kungl. kungörelse den 9 augusti 1884 angående tjänstårs¬
beräkning och pensionsi'ätt för lärare och lärarinnor vid småskollärar-
seminarier (svensk författningssamling n:r 35) förordnades, bland annat, att
ifrågavarande lärare och lärarinnor skulle under vissa villkor erhålla rätt
till pension från folkskollärarnas pensionsinrättning lika med folkskol¬
lärare.
I sammanhang med beslut om förhöjning af minimiaflöningen till
lärare och lärarinnor vid folkskolor höjdes vid 1885 års riksdag (skrif¬
velse den 20 maj samma år n:r 61) det å nionde hufvudtiteln uppförda
anslag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa med 7,500 kronor till
63,500 kronor.
Vid 1886 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t om beviljande af er¬
forderliga medel för beredande af pension dels för de vid folkskollärarnas
pensionsinrättning samt folkskollärarnas änke- och pupillkassa äfvensom
lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa anställda tjänste¬
män och vaktmästare dels ock för ifrågavarande tjänstemäns och vakt¬
mästares änkor och barn. Pensionerna skulle utgå till befattningshaf-
vandena själfva från folkskollärarnas pensionsinrättning och till deras
änkor och barn från elementarlärarnas änke- och pupillkassa.
11
Enligt hvad Riksdagens skrifvelse den 16 maj 1886 n:r 46 ut¬
visar, bifölls icke Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Det skäl, som vä¬
sentligen föranledde detta afslag, var, efter hvad som synes framgå af
riksdagshandlingarna, att söka däri, att de ifrågavarande tjänstinnehafvar-
nas aflöningsförmåner icke blifvit af Riksdagen pröfvade och uppförda å
ordinarie stat, utan blott utgingo såsom arfvoden, bestämda inom af Riks¬
dagen anvisade anslag.
Uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1887 gjorde direk¬
tionen för folkskollärarnas pensionsinrättning framställning dels om vissa
ändringar i aflöningen åt de för förvaltningen af nämnda pensionsinrätt¬
ning äfvensom folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa anställda tjänstemän och vakt¬
mästare dels ock om beredande af pensionsrätt såväl för dessa tjänstinne-
hafvare som för deras änkor och barn.
Beträffande pensioneringen af tjänstinnehafvarna själfva föreslogs,
att de måtte förklaras berättigade att, sedan de uppnått föreskrifven lef-
nads- och tjänstålder, komma i åtnjutande af pension å allmänna indrag-
ningsstaten, i enlighet med de i kungl. bref den 1 juni 1877 meddelade
bestämmelser.
I däröfver afgifvet utlåtande yttrade statskontoret att, då tjänste¬
männen vid arméns och civilstatens pensionsinrättningar åtnjöte pension
från dessa inrättningars egna kassor, statskontoret ansåge, att pensions¬
rätt å allmänna indragningsstaten icke borde beviljas för ifrågavarande
personal.
Sedan direktionen för folkskollärarnas pensionsinrättning anbefallts
att inkomma med utredning om det bidrag af statsmedel, som kunde
blifva erforderligt, därest folkskollärarnas pensionsinrättning komme att
öfvertaga den nämnda pensioneringen och statsbidrag erhölles därtill från
och med år 1889, meddelade direktionen, att, under antagande af 65
lefnads- och 35 tjänstår såsom villkor för pensions åtnjutande, det med till-
lämpning af den föreslagna nya aflöningsstaten erforderliga årliga bidraget
af statsmedel komme att i jämnadt tal uppgå till 927 kronor.
1888 års
riksdag.
12
I fråga om pensioneringen af tjänstinnehafvarnas änkor och barn
återupptog direktionen uti sin förenämnda framställning af den 27 sep¬
tember 1887 det uti propositionen vid 1886 års riksdag framlagda för¬
slaget därom, att rätt måtte medgifvas dessa tjänstinnehafvare att vinna
delaktighet i elementarlärarnas änke- och pupillkassa.
Det för sådant ändamål af statsmedel erforderliga tillskottet beräk¬
nades till 345 kronor årligen.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 31 december 1887 af
ifrågavarande ärende hemställde vederbörande departementschef, att Kungl.
Maj.t måtte göra framställning hos Riksdagen om godkännande af den
af direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning föreslagna aflönings-
staten.
Vidare tillstyrkte departementschefen, att Kungl Makt måtte föreslå
Riksdagen
dels att medgifva, att vederbörande tjänstinnehafvare, nämligen
1 kamrerare, 1 kassör och bokhållare, 1 sekreterare och ombudsman samt
1 vaktmästare, skulle, sedan de uppnått 65 lefnadsår och under 35 år
varit i allmän tjänst, däraf minst 25 år uti ifrågavarande anstalters tjänst,
äga att vid afskedstagandet undfå pension från folkskollärarnas pensions-
inrättning till belopp motsvarande deras lön; därvid borde iakttagas att
den, som uppnått nämnda lefnads- och tjänstålder, skulle vara pliktig
att, mot erhållande af berörda pension, afgå från tjänsten; den myndighet,
som ägde meddela afskedet, dock obetaget att låta anstå med afskedet,
därest och så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjänsten på
ett tillfredsställande sätt gagna ifrågavarande anstalter och kunde finnas
villig att kvarstå i tjänsten,
dels ock att, för beredande af pension från folkskollärarnas pensions¬
inrättning för de vid ofvannämnda kassor anställda tjänstemän och vakt¬
mästare, höja det såsom bidrag till folkskollärarnas pensionering då ut¬
gående beloppet med 927 kronor till 357,427 kronor.
Slutligen hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen
ej mindre att medgifva att för pensionering af afliden tjänstinne-
hafvares eller pensionärs änka och barn finge tillämpas föreskrifterna i
13
gällande reglemente för lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupill¬
kassa, och att i sådant hänseende kamreraren skulle anses lika med lektor,
kassören med annan ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika
med öfningslärare; hvarvid borde iakttagas, att rättighet att vara delägare
i sistnämnda kassa tillkomme hvar och en af dåvarande innehafvare af
ifrågavarande tjänster, därest behörig anmälan om delaktighet gjordes hos
direktionen inom viss tid, och att skyldighet att vara delägare i sist¬
nämnda kassa ålåge hvar och en, som framdeles blefve utnämnd till inne¬
hafvare af någon af omförmälda befattningar vid ifrågavarande kassor,
än äfven att för beredande af omförmälda pensioner höja det såsom
bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna
läroverk, pedagogier, seminarier m. in. då utgående beloppet med 345
kronor till 68,816 kronor.
I öfverensstämmelse med departementschefens hemställan gjorde Kungl.
Maj:t uti proposition n:r 23 vid 1888 års riksdag framställning i ämnet.
Enligt skrifvelse den 12 maj 1888, rr.r 67, antog Riksdagen en
från Kungl. Maj:ts förslag något afvikande aflöningsstat för ifrågavarande
personal, hvarför kommittén i annat sammanhang lämnar redogörelse.
Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående pensionering af tjänst-
innehafvarna själfva samt deras änkor och barn blef af Riksdagen i princip
godkändt.
Till följd af ändringarna i aflöningsstaten måste emellertid de för
pensioneringen beräknade tillskotten undergå en reduktion. Därför fordrades
dock särskild uträkning. Riksdagen beslöt i anledning däraf dels att, för
beredande af pension åt tjänstemännen och vaktmästaren, det såsom bidrag
till folkskollärares pensionering utgående belopp, 356,500 kronor, skulle
höjas med det belopp, högst 927 kronor, som vid uträkning, verkställd
på Kungl. Maj:ts föranstaltande af sakkunnig person, kunde finnas er¬
forderligt på grund af den förändrade lönestaten, dels ock att, för beredande
af pension åt bemälda tjänstemäns och vaktmästares änkor och barn, det
såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna
läroverk m. m. utgående belopp, 68,471 kronor, skulle höjas med det
belopp, högst 345 kronor, som vid enahanda uträkning kunde finnas
erforderligt.
14
1889 års
riksdag.
1891 års
riksdag.
Efter verkställd uträkning befanns, att det årliga statsbidrag, som
från och med år 1889 erfordrades för bekostande af tjänstinnehafvarnas
egen pensionering, utgjorde 873 kronor och det årliga statsbidraget från
och med samma år för bekostande af deras änkors och barns pensionering
280 kronor. De för ifrågavarande pensionering nödiga statsbidragen voro
sålunda resp. 54 och 65 kronor lägre än de af Riksdagen för ändamålet
anvisade maximibeloppen.
Uti statsverkspropositionen vid 1889 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t Riksdagen, att, på det vederbörande pensionärer i folkskollärarnas
pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt lärarnas
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa måtte kunna få pensionerna
kostnadsfritt sig tillsända, det såsom bidrag till folkskollärares pensionering
beviljade anslag, 357,427 kronor, måtte höjas med 2,346 kronor (2,400
kronor med afdrag af förut för mycket beviljade 54 kronor).
Därjämte föreslog Kungl. Maj:t, att det såsom bidrag till pen¬
sionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk m. m.
anvisade belopp, 68,816 kronor, måtte minskas med 65 kronor till 68,751
kronor.
Enligt skrifvelse den 16 maj 1889, n:r 70, fastställde' Riksdagen,
med afslag å den begärda förhöjningen af anslaget till folkskollärares
pensionering, nämnda anslag till 357,373 kronor. Den föreslagna sänk¬
ningen af anslaget till bidrag till pensionering af änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk m. in. blef däremot af Riksdagen bifallen.
Uti proposition n:r 17 vid 1891 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
Riksdagen
dels att medgifva öfverlärare och lärare vid gymnastiska centralinsti¬
tutet delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa
under vissa i propositionen angifna villkor;
dels ock att för sådant ändamål bevilja ett belopp af 1,100 kronor
till ökning af det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. in. då utgående belopp,
hvarigenom omförmälda bidrag skulle komma att uppgå till 69,851 kronor.
15
Enligt skrifvelse den 14 maj 1891, n:r 39, blef ifrågavarande fram¬
ställning af Riksdagen bifallen.
* &
*
I skrifvelse den 14 mai 1889, n:r 75, anhöll Riksdagen, att Kungl. Fråga om ål-
J „ . derdomsun-
Maj:t måtte låta utreda, på hvad sätt och under hvilka villkor i ötngt, derstöd åt
utan alltför stora kostnader för staten och kommunerna, understöd på smas^ol,^rare
ålderdomen skulle kunna beredas lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor äfvensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,
samt därefter till Riksdagen inkomma med den framställning i ämnet,
hvartill frågans förberedande behandling kunde gifva anledning.
Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt särskilda kommitterade att verk¬
ställa den för ändamålet erforderliga utredningen, afgåfvo kommitterade
den 4 februari 1891 underdånigt betänkande och förslag om ålderdoms- ;891
ö ° t kommitté-
understöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor betänkande.
äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor jämte förslag
till reglemente för »småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt».
Enligt kommitterades förslag skulle kostnaderna för ålderdoms-
understödet bestridas genom bidrag af kommunerna och staten sålunda
att hvarje kommun tillförbundes att för hvarje i dess tjänst anställd
lärare och lärarinna af hithörande slag betala en viss årlig afgift, hvaremot
staten skulle åtaga sig att utan vidare betungande af kommunerna garan¬
tera understödets utbetalande. För ändamålet skulle upprättas en särskild
anstalt, benämnd »småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt». För¬
valtningen af denna anstalts angelägenheter skulle ställas under direktionen
för folkskollärarnas pensionsinrättning.
Uti proposition n:r 36 vid 1892 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t 1892 års
Riksdagen att godkänna vissa angifna grunder för inrättande af en anstalt
för beredande af ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid små¬
skolor och mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor
vid folkskolor.
I sammanhang därmed tillkännagaf Kungl. Maj:t dels att, därest
nyssberörda grunder af Riksdagen godkändes, Kungl. Maj:t ämnade för
16
Regi.™/1 e 1892
för småskollä-
rares m. fl.
ålderdomsun-
derstödsan-
stalt.
den nya anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med kommitterades förslag, med de ändringar däri, som kunde föranledas
af tillämpningen af de föreslagna grunderna, dels att Kungl. Maj:t, efter
det närmare erfarenhet vunnits angående omfånget af de göromål, som
skulle tillhöra anstalten, samt dessa göromåls lämpliga fördelning, komme
att till Riksdagen afgifva förslag till stat för anstalten, dels ock att Kungl. Maj:t,
i den mån särskild! bidrag från statsverket till anstaltens uppehållande
blefve erforderligt, komme att till Riksdagen aflåta proposition om upp¬
förande i riksstaten af därtill erforderligt anslag.
I afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet
under år 1893 föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen medgifva,
att Kungl. Maj:t finge för sistnämnda år bestämma de belopp, som
för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blefve erforderliga; samt
att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i
öfrigt under nämnda år erforderliga medel finge af Kungl. Maj:t, i den
mån från skoldistrikten influtna afgifter icke vore att tillgå, anvisas utaf till¬
gängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda af¬
gifter, i den mån de inginge under året till anstalten, eller, därest sagda
afgifter skulle för året befinnas därtill otillräckliga, anmälas till ersättande
af Riksdagen.
Uti skrifvelse den 20 maj 1892, n:r 89, förklarade Riksdagen sig icke i
allmänhet hafva något att erinra mot de föreslagna grunderna. Dock
ansåg Riksdagen några ändringar erforderliga. Enligt de af Riksdagen
antagna grunderna skulle sålunda, bland annat, de för anstaltens ändamål
erforderliga kostnader bestridas genom afgifter af dels vederbörande skol¬
distrikt, dels vederbörande lärare och lärarinnor, med fyllnadsbidrag af staten.
I fråga om rätt för Kungl. Maj:t att för år 1893 bestämma de belopp,
som blefve erforderliga för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr,
samt angående det föreslagna sättet för anvisandet af de för anstaltens
utgifter erforderliga medel hade Riksdagen intet att erinra.
Den 22 juni 1892 utfärdade Kungl. Maj:t reglemente för småskol-
lärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt (svensk författningssamling
n:r 54).
17
Riksdagen har sedermera för hvart och ett af åren 1894—1911 med¬
gift, att Kung!. Maj:t finge för ifrågavarande år bestämma de belopp, som
blefve erforderliga för bestridande af småskollärares in. fl. ålderdomsunder-
stödsanstalts förvaltningsbestyr, samt att de för berörda förvaltningskost¬
nader och för anstaltens utgifter i öfrigt under samma år erforderliga medel
finge af Kungl. Maj:t, i den mån influtna afgifter icke vore att tillgå, an¬
visas af tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af be¬
rörda afgifter, i den mån de inginge under året, eller, därest dessa afgifter
skulle för året befinnas därtill otillräckliga, anmälas till ersättande af
Riksdagen.
ö * •
Det såsom bidrag till folkskollärares pensionering under nionde huf-1897 års riks-
vudtiteln uppförda anslaget blef, enligt Riksdagens skrifvelse den 17 maj d°9'
1897, n:r 79, för pensionering af lärare och lärarinnor vid småskolesemina-
rierna i Haparanda och i Mattisudden höjdt med 500 kronor till 357,873
kronor.
På framställning af Ivungl. Maj:t beslöt Riksdagen enligt skrifvelse 1898 års riks-
den 13 maj 1898, n:r 80, att höja det såsom bidrag till folkskollärarnas dag'
pensionering uppförda anslaget med 145,000 kronor till 502,873 kronor.
Af det till förböjning af anslaget beviljade beloppet voro 95,000
kronor afsedda att trygga folkskollärarnas pensionsinrättnings verksamhet.
Genom verkställd utredning både nämligen befunnits, att nämnda inrätt¬
ning1 vore i behof af ökade årsinkomster, därest icke anstaltens bestånd
skulle äfventyras. Återstående 50,000 kronor voro afsedda att möta de
ökade pensionsutgifter, som föranleddes af ett vid 1898 års riksdag be-
slutadt andra ålderstillägg till folkskollärarpersonalen.
I sammanhang med beslut om förbättrade aflöningsförmåner för 1900 års riks-
folkskollärarpersonalen och på grund af däraf följande ökad delaktighet da9'
i folkskollärarnas pensionsinrättning höjde Riksdagen, enligt skrifvelse den
14 maj 1900 n:r 112, bidraget till folkskollärarnas pensionering med
120,000 kronor till 622,873 kronor.
3—100692 Löneregler ing slcommitténs bet. XXV.
18
1901 års riks- Enligt skrifvelse den 31 maj 1901, n:r 105, beviljade Riksdagen för
d°9' beredande af delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupill¬
kassa åt innehafvarna af vissa nyinrättade lärarbefattningar vid de allmänna
läroverken och tekniska elementarskolan i Härnösand ett belopp af 9,965
kronor till höjning af det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn
efter lärare vid allmänna läroverk m. m. utgående belopp 69,851 kronor,
till följd hvaraf nämnda bidrag skulle uppgå till 79,816 kronor.
Därjämte biföll Riksdagen eu af Kungl. Maj:t gjord framställning där¬
om att småskollärare och småskollärarinnor, h vil ka anställdes vid af lands¬
ting eller stad, som ej deltoge i landsting, anordnadt seminarium för bildande
af lärare och lärarinnor vid småskolor in. m. och till hvilkas aflönande
utginge bidrag af allmänna medel, måtte erhålla rätt till understöd från
småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.
1903 års riks- För beredande af delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken
dag' änke- och pupillkassa åt innehafvarna af vissa nyinrättade lärarbefattningar
vid Chalmers tekniska läroanstalt, gymnastiska centralinstitutet och all¬
männa läroverken beviljade Riksdagen, enligt skrifvelse den 22 maj 1903
n:r 117, ett belopp af 2,715 kronor till höjning af det såsom bidrag till
pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk m. m.
utgående belopp, till följd hvaraf bidraget skulle uppgå till 82,531 kronor.
Fråga om la- År 1898 uppdrog Kung!. Maj:t åt särskilda kommitterade att, efter
Spensioner}ng! verkställd utredning, uppgöra förslag i fråga om behöfliga förändringar i
gällande bestämmelser angående länslasaretten in. fl. sjukvårdsinrättningar
samt att därvid taga under öfvervägande, bland annat, frågan om lasaretts-
läkarnas pensionering.
Uti sitt den 30 januari 1899 afgifna betänkande framhöllo kom¬
mitterade behofvet af en ordnad pensionering af lasarettsläkare och fram¬
lade förslag i sådant syfte.
1903 års riks- I hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades förslag hem-
dag' ställde Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1903 års riksdag, att
19
Riksdagen måtte för en anstalt, afsedd att bereda pension åt lasarettsläkare,
godkänna, förutom andra, följande hufvudgrunder:
anstalten, hvilken skulle benämnas lasarettsläkarnas pensionskassa
och träda i verksamhet med år 1904, skulle hafva till ändamål att bereda
pensioner åt ordinarie lasarettsläkare vid hvarje länslasarett och hvarje på
likartadt sätt anordnad sjukvårdsinrättning, hvilken ägdes och, helt eller
delvis, underhölles af landsting eller stad, som icke deltoge i landsting,
och hvilken icke vore att hänföra till sjukstuga;
kassans delägare skulle utgöras af dels hvar och en, som, efter det
kassan trädt i verksamhet, första gången utnämnts till lasarettsläkare, dels
ock vissa dessförinnan utnämnda lasarettsläkare, som inom föreskrifven
tid anmälde sin önskan att inträda i densamma (läkare vid vissa
angifna sjukvårdsinrättningar skulle dock vara undantagna från delaktighet
i kassan);
för kassans ändamål erforderliga kostnader skulle bestridas af del¬
ägarna, landsting eller stad, som icke deltoge i landsting, samt staten;
kassan skulle förvaltas af direktionen öfver folkskollärarnas pensions-
inrättning enligt de närmare föreskrifter, som meddelades af Konungen.
Tillika hemställde Kungl. Maj:t, att Riksdagen måtte för gäldande
af statens andel i kostnaden för pensionering af lasarettsläkare anvisa ett
förslagsanslag å 25,000 kronor att årligen utgå från och med år 1904.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning blef af Riksdagen bifallen
(skrifvelse den 22 maj 1903, n:r 117).
Den 13 november 1903 utfärdade Kungl. Maj:t reglemente för låsa- Pegiem. ls/u
1903 för lasa¬
rettsläkarnas
pensionskassa.
*
rettsläkarnas pensionskassa (svensk författningssamling n:r 117).
På grund af under åren 1903 och 1904 fattade beslut om fast- 1905 års
ställande af aflöningsstater för folkskoleseminarierna i Landskrona och riksdas-
Strängnäs, inrättande af ett antal nya lärarbefattningar vid allmänna läro¬
verk samt omreglering af lönerna för vissa lärare vid folkskoleseminarierna,
till följd hvaraf ökade kraf komme att ställas på lärarnas vid elementar-
20
läroverken änke- och pupillkassa, hemställde Kungl. Maj:t vid 1905 års
riksdag om höjning af det såsom bidrag till pensionering af änkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk m. m. uppförda anslag 82,531
kronor till 87,763 kronor.
Den af Kungl. Maj:t äskade förhöjningen af ifrågavarande anslag
blef af Riksdagen, enligt skrifvelse den 20 maj 1905 n:r 147, beviljad.
* *
*
Fråga om pen- År 1897 sammanträdde i Stockholm ombud från landets döfstum-
döfsfumiarare skolstyrelser för att öfverlägga om åtskilliga frågor rörande döfstumunder-
äfkwochbarn. visnings väsendet. Därvid uppdrogs åt särskilda kommitterade att närmare
utreda några af dessa frågor, däribland frågan om belgande af pension
åt döfstumlärarpersonalen samt dennas änkor och barn.
Kommitterade afgåfvo den 23 mars 1899 betänkande i ämnet.
Sedan ombuden vid möte år 1899 gillat kommitterades förslag1 med
några mindre väsentliga ändringar, gjorde kommitterade, på uppdrag af
ombuden, framställning därom, att Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande
dels huruvida icke pensionering af döfstumlärarpersonalen kunde anordnas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades förslag, dels ock huru¬
vida icke åt döfstumlärarpersonalen kunde, för beredande af pension åt
samma personals änkor och barn, medgifvas delaktighet i lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa.
1905 års Efter det åtskilliga myndigheter, bland dem direktionen för folk-
r/ksdag. sp0päl,arnag pensionsinrättning, blifvit hörda i ämnet, aflat Kungl. Maj:t
vid 1905 års riksdag proposition, n:r 94, angående beredande af pension
åt döfstumlärarpersonalen samt dess änkor och barn.
Kungl. Maj:t föreslog i denna proposition till en början Riksdagen
att godkänna vissa grunder för inrättande af en pensionsanstalt för döf¬
stu mlärare.
Af dessa grunder må här anföras följande.
Pensionsanstalten, som skulle benämnas döfstumlärarnas pensions¬
anstalt och träda i verksamhet med år 1906, skulle afse beredande af pen¬
sion åt ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor,
21
som i enlighet med lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889
vore eller blefve inrättade af skoldistrikten, dock icke åt särskilda lärare
eller lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd.
Delaktighet i pensionsanstalten skulle äfven, på särskild framställning
hos Kungl. Maj:t, kunna beredas ordinarie lärarpersonal vid sådan enskild
undervisningsanstalt, som afsåges uti kungl. kungörelsen den 5 juni 1896
angående anslag af allmänna medel till döfstumskoldistrikt, som till enskild
undervisningsanstalt öfverlämnat sinnesslött döfstumt barn. I sådant fall
skulle om undervisningsanstalten och dess styrelse gälla hvad i reglemente
för pensionsanstalten stadgades angående skoldistrikt och distriktskol¬
styrelse.
De för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader skulle be¬
stridas dels genom årsafgifter af vederbörande skoldistrikt samt veder¬
börande tjänst innehafvare och dels genom fyllnadsbidrag af staten.
Döfstumlärarnas pension sanstalt skulle förvaltas af direktionen öfver
folkskollärarnas pensionsinrättning enligt de närmare föreskrifter, som med¬
delades af Konungen.
Distriktens och lärarpersonalens afgifter skulle, i den mån de ej åt-
ginge till årets utgifter, samlas till en fond, hvilken skulle göras ränte¬
bärande mot fullgod säkerhet.
Pensionsanstaltens alla utgifter skulle bestridas i första rummet af
afgifterna samt nyssnämnda fonds afkastning och kapital, så att först sedan
fonden till fullo åtgått, staten skulle tillskjuta erforderligt årligt fyll¬
nadsbidrag.
Uti propositionen tillkännagaf Kungl. Maj:t vidare dels att Kungl.
Maj:t, därest de föreslagna grunderna af Riksdagen godkändes, ämnade
för den nya anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af ofvan omförmälda kommitterade därtill uppgjorda förslag, med
de ändringar däri, som af tillämpningen af de föreslagna grunderna kunde
föranledas, dels att Kungl. Maj:t, efter det närmare erfarenhet vunnits an¬
gående omfånget af de göromål, som tillhörde anstalten, samt dessa göro¬
mål lämpliga fördelning, komme att till Riksdagen afgifva förslag till stat
för anstalten, dels och att Kungl. Maj:t, i den mån särskild! bidrag från
statsverket till anstaltens uppehållande blefve erforderligt, komme att till
Riksdagen aflåta proposition om uppförande i riksstaten af därtill erfor¬
derligt anslag.
I afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet
under år 1906 föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att medgifva, att Kungl.
Maj:t finge för sistnämnda år bestämma de belopp, som för bestridande af
anstaltens förvaltningsbestyr blefve erforderliga; samt att de för berörda
förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i öfrigt under nämnda
år erforderliga medel finge af Kungl. Maj:t, i den mån influtna afgifter
icke vore att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott att
antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året inginge till
anstalten, eller, därest sagda afgifter skulle för året befinnas därtill otill¬
räckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.
Beträffande pensioneringen af döfstumlärarpersonalens änkor och
barn föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att dels medgifva delaktighet i
folkskollärarnas änke- och pupillkassa för ifrågavarande personal enligt
vissa angifna grunder dels ock, för beredande af ifrågavarande delaktighet
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, öka det såsom bidrag till berörda
kassa uppförda anslag med 3,355 kronor (däraf 600 kronor till bestridande
af kostnaden för ökade förvaltningsbestyr) till 66,855 kronor.
Enligt förenämnda skrifvelse den 20 maj 1905, n:r 147, beslöt Riks¬
dagen i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning ifråga om be¬
redande af pension åt döfstumlärarpersonalen samt dess änkor och barn.
I905er Den 30 augusti 1905 utfärdade Kungl. Maj:t reglemente för döf-
stumlärarnas stumlärarnas pensionsanstalt (svensk författningssamling n:r 55).
pensionsan-
1906 års riks- Uti proposition n:r 51 vid 1906 års riksdag angående lönereglering
dela n o o o o
för lärare vid folkskolor m. m. gjorde Kungl. Maj:t jämväl framställ¬
ning om ökning af anslaget till bidrag till folkskollärares pensionering
med 49,993 kronor, ifrågavarande förhöjning af anslaget skulle påkallas
af de högre pensioner, som blefve en följd af de i propositionen föreslagna
högre aflöningsförmånerna.
23
I skrifvelse den 9 maj 1906, n:r 105, meddelade Riksdagen sitt be¬
slut i fråga om den föreslagna löneregleringen för lärare vid folkskolor
samt tillkännagaf, att Riksdagen ökat anslaget till bidrag till folkskol¬
lärares pensionering till 672,866 kronor.
Vidare tillkännagafs, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med förslag,
som af enskilda motionärer väckts i anledning af den kungi. propositionen,
ansett, att staten borde från och med början af år 1907 öfvertaga utgif¬
terna för de extra pensionsafgifter, som enligt gällande reglemente skulle
gäldas af kommunerna.
Riksdagen både därför beslutat, att från och med den 1 januari 1907 de
extra pensionsafgifter, hvilka på grund af 8 § i reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning då utginge eller till följd af den föreslagna löneregle¬
ringen komme att utgå, skulle erläggas af statsmedel. För sådant ändamål
hade Riksdagen beviljat på extra stat för år 1907 ett förslagsanslag under
riksstatens tionde hufvudtitel af 20,000 kronor.
Jämväl för hvart och ett af åren 1908, 1909, 1910 och 1911 har
Riksdagen på extra stat beviljat förslagsanslag af 20,000 kronor för be¬
stridande af nyssberörda extra pensionsafgifter.
På framställning af Ivungl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1906
års riksdag om förhöj dt årligt statsbidrag till lärarnas vid . elemen¬
tarläroverken änke- och pupillkassa för tillkomna nya lärarbefattningar vid
de allmänna läroverken samt Chalmers tekniska läroanstalt, hvilka be¬
fattningars innehafvare skulle blifva delägare i kassan, höjde Riksdagen
det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid all¬
männa läroverk, pedagogier, seminarier in. m. uppförda anslag med 3,974
kronor til] 91,737 kronor (se skrifvelse den 23 maj 1906 n:r 146).
Vid samma års riksdag föreslog Kungl. Maj:t ock,J att för år
1907 på ordinarie stat under tionde hufvudtiteln måtte uppföras
ett förslagsanslag å 14,000 kronor, under rubrik »bidrag till döf-
stumlärarnas pension sanstalt *, samt att Riksdagen måtte medgifva, att
Kungl. Maj:t finge af detta anslag anvisa erforderligt belopp till bestridande
af nämnda anstalts förvaltningskostnader för år 1907. Riksdagen biföll
24
1907 års riks
dag.
Kungl. Majrts framställning (se ofvanberörda skrifvelse den 23 mai 1906
n:r 146).
r Jämväl för åren 1908, 1909, 1910 och 1911 har Riksdagen medgift,
att Kungl. Maj:t finge dels bestämma de belopp, som erfordrades för bestri¬
dande af kostnaderna för förvaltningen af döfstumlärarnas pensionsanstalt,
dels ock, därest dessa kostnader icke kunde bestridas af influtna afgifter,
anvisa erforderligt belopp af förslagsanslaget »bidrag till döfstumlärarnas
pensionsanstalt».
Med anledning af framställning uti kungl. proposition n:r 39 vid
1907 års riksdag höjdes, i sammanhang med beslut om lönereglering för
lärarpersonalen vid högre folkskolor, dels bidraget till folkskollärares 'pen¬
sionering med 3,081 kronor dels ock bidraget till folkskollärares änke- och
pupillkassa med 165 kronor (se Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1907, n:r 8).
Uti statsverkspropositionen samma år föreslog Kungl. Maj:t Riks¬
dagen att för beredande af höjning af pensionen för lärare i läsämnen vid
folkskoleseminariernas öfningsskolor och i sammanhang därmed för deras
änkor och barn öka dels anslaget till bidrag till folkskollärares pensione¬
ring med 4,145 kronor dels ock anslaget till bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa med 100 kronor.
Kungl. Maj:t föreslog tillika, att Riksdagen måtte för folkhögskol-
lärarpersonalen medgifva delaktighet dels i döfstumlärarnas pensionsan¬
stalt dels och i folkskollärarnas änke- och pupillkassa äfvensom att, för
beredande af ifrågavarande delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupill¬
kassa, öka det såsom bidrag till kassan uppförda anslag med 4,377 kronor.
Vidare hemställde Kungl. Maj:t med anledning af tillkomsten af nya
lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, att till höjande af det såsom
bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läro¬
verk, pedagogier, seminarier in. in. uppförda anslaget måtte beviljas ett
belopp af 3,521 kronor.
Därjämte föreslogs uti statsverkspropositionen, att Riksdagen måtte
medgifva, att den vid skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg an¬
ställda ordinarie lärarpersonalen, slöjdlärarinnor däri inberäknade, finge vinna
delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt enligt vissa angifna grunder.
25
Enligt skrifvelse den 30 maj 1907, n:r 10, medgaf Riksdagen på
angifna villkor delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt samt i folk¬
skollärarnas Enke- och pupillkassa för folkhögskollärarpersonalen äfvensom
delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt för den ordinarie lärarpersonalen
(slöjdlärarinnor inberäknade) vid skolhemmet för blinda döfstumma i Vä¬
nersborg; och beviljades de af Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen
föreslagna förhöjningarna af anslagen till bidrag dels till folkskollärarnas
pensionering dels till folkskollärarnas änke- och pupillkassa dels ock till
pensionering af änkor och barn etter lärare vid allmänna läroverk in. m.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 27 april 1906 af väckt förslag
angående förändrade bestämmelser beträffande lärarnas vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa fann Kungl. Maj:t — med hänsyn till de under de se¬
nare åren vidtagna löneregleringar ej blott vid rikets allmänna läroverk
utan äfven vid vissa andra läroanstalter, hvilkas lärarpersonal vore del¬
aktig i nämnda änke- och pupillkassa — önskvärd!, att en fullständig ut¬
redning åvägabragtes rörande den förändring af delägarnas uti ifrågava¬
rande änke- och pupillkassa ställning till kassan, som kunde vara af om¬
ständigheterna påkallad.
Chefen för ecklesiastikdepartementet bemyndigades att tillkalla
sakkunniga för att inom departementet biträda vid verkställande af
en dylik utredning samt uppgörande af förslag till de ändringar i regle¬
mentet för kassan, som kunde påkallas genom en förändring af delägar¬
nas ställning till kassan eller i öfrig! befinnas lämpliga.
De på grund däraf tillkallade sakkunniga afgåfvo den 8 april 1907
betänkande och förslag angående nytt reglemente för lärarnas vid elementar¬
läroverken änke- och pupillkassa.
Uti proposition n:r 45 vid 1908 års riksdag angående ombildning
af lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa föreslog Kungl.
Maj:t Riksdagen, att för ombildning af nämnda kassa i hufvudsaklig öf¬
verensstämmelse med de af ofvannämnda sakkunniga uppgjorda grunder,
sådana de af vederbörande departementschef vid ärendets föredragning
den 31 december 1907 förordats, höja det såsom bidrag till pensionering
af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier
4—100692 Löneregleringskommitténs bet. XXV.
1908 års
riksdag.
26
1909 års
riksdag.
m. m. uppförda anslaget med 79,252 kronor under förutsättning att den
rätt till tjänstår, som enligt prästerskapets privilegier tillkomme stärbhus
efter ämneslärare vid de allmänna läroverken, blefve i vederbörlig ordning
upphäfd.
Riksdagen tillkännagaf i skrifvelse den 1 juni 1908, n:r 10, att
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning blifvit på det sätt bifallen, att
Riksdagen höjt det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. m. uppförda an¬
slaget, 95,258 kronor, med 17,834 kronor till 113,092 kronor.
Af nyssberörda till ökning af statsbidraget beviljade belopp, 17,834
kronor, voro, enligt hvad af statsutskottets utlåtande n:r 11 framgår, 7,951
kronor afsedda att utgöra ersättning till kassan för mottagande af nya
delägare under tiden 1878—1897 m. m. och 9,883 kronor afsedda till
ersättning för mottagande af under år 1907 upprättade nya adjunkts¬
befattningar.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen vid 1909 års
riksdag gjorda framställning höjde Riksdagen, för beredande af delak¬
tighet i folkskollärarnas pension sinrättning för lärare och lärarinnor vid
privata småskoleseminarier enligt angifna grunder, anslaget till bidrag till
folkskollärares pensionering med 1,000 kronor till 681,092 kronor (se skrif¬
velse den 22 maj 1909 n:r 10).
Vidare medgaf Riksdagen delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt
samt i folkskollärarnas änke- och pupillkassa för lärarna vid fristående stats¬
understödda landtmannaskolor (dock icke särskilda lärare i öfningsämnen
eller slöjd), på motsvarande villkor, bestämmelser och sätt, som dem, hvilka
stadgats beträffande dylik delaktighet för lärarna vid statsunderstödda folk¬
högskolor och därmed förenade landtmannaskolor. För beredande af ifråga¬
varande delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa ökade Riks¬
dagen det såsom bidrag till berörda kassa uppförda anslaget med 233
kronor.
Äfvenledes beslöt Riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till
döfstumlärarnas pensionsanstalt med 6,000 kronor eller från 14,000 till
20,000 kronor.
27
Med återkallande af en i statsverkspropositionen gjord fram¬
ställning beträffande höjning af det såsom bidrag till pensionering af änkor
och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.
uppförda anslag, föreslog Kungl. Maj:t uti särskild till 1909 års Riksdag
aflåten proposition, n:r 116, att för ombildning af lärarnas vid elementar¬
läroverken änke- och pupillkassa i så nära öfverensstämmelse som möjligt
med af vederbörande departementschef i statsrådsprotokoll öfver ecklesiastik¬
ärenden den 19 februari 1909 angifna grunder Riksdagen måtte höja
ifrågavarande anslag med 28,506 kronor till 141,598 kronor under förut¬
sättning att den rätt till tjänstår, som enligt prästerskapets privilegier
tillkomme stärbhus efter ämneslärare vid de allmänna läroverken, blefve
i vederbörlig ordning upphäfd.
Uti ofvanberörda skrifvelse den 22 maj 1909 n:r 10 yttrade Riks¬
dagen, att den år 1908 icke kunnat bifalla af Kungl. Maj:t då framlagdt
förslag om tjänstårsrättens upphäfvande och att Riksdagen äfven denna
gång ansett sig böra afstå hvad Kungl. Maj:t i sadant hänseende föieslagit.
Frågan syntes Riksdagen icke vara af mer brådskande natur än att resul¬
tatet af en af departementschefen i utsikt ställd ny utredning an¬
gående sättet för änke- och pupillkassans ombildning borde kunna afvak-
tas, innan rubbning skedde af tjänstårsprivilegiet.
Däremot hade Riksdagen med hänsyn till nyinrättade och förändrade
lärarbefattningar höjt det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn
efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. uppförda
anslaget med 2,873 kronor.
Sedan direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning i under- wto års riks-
dånig skrifvelse den 23 augusti 1909 anmält, att, enligt hvad direktionen
antoge, utgifterna för döfstumlärarnas pensionsanstalt under år 1911 komme
att med omkring 30,000 kronor öfverstiga de medel anstalten under samma
år hade till sitt förfogande, hemställde Kungl. Maj:t i statsverksproposi¬
tionen vid 1910 års riksdag, att det på ordinarie stat under rubrik »Bidrag
till döfstumlärarnas pensionsanstalt» uppförda förslagsanslag måtte för år
1911 höjas med 10,000 kronor eller till 30,000 kronor.
28
Riksdagen har ock, enligt skrifvelse den 8 juni 1910 n:r 10, för år
1911 höjt ifrågavarande förslagsanslag till 30,000 kronor.
Med bifall till därom af Kungl. Maj:t i proposition n:r 105 vid
samma års riksdag gjord framställning har Riksdagen, enligt nyssberörda
skrifvelse den 8 juni 1910, under vissa villkor medgifvit, att lärare och
lärarinnor vid lotsbarnskolor finge erhålla enahanda rätt till understöd från
småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, som de lärare och lära¬
rinnor vid småskolor eller mindre folkskolor, för hvilkas aflönande bidrag
af allmänna medel åtnjötes.
På grund af Riksdagens beslut äro å riksstaten för år 1911 under
tionde hufvudtiteln uppförda följande för vederbörande pensionsanstalter
afsedda ordinarie anslag nämligen:
bidrag till folkskollärares pensionering........ 681,092 kronor
» » folkskollärarnas änke- och pupillkassa .... 71,730 >
» » pensionering af änkor och barn efter lärare
vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier
m- m.................. 115,965 >
* » döfstumlärarnas pensionsanstalt, förslagsanslag 30,000 »
Under riksstatens tionde hufvudtitel är därjämte uppfördt ett extra
ordinarie anslag till extra pensionsafgifter till folkskollärarnas pensions-
inrättning (förslagsanslag) å 20,000 kronor.
Vidare förekommer bland ordinarie anslag under tionde hufvudtiteln
ett förslagsanslag å 25,000 kronor för gäldande af statens andel i kost¬
naden för pensionering af lasarettsläkare.
29
Afltfiiingsferhållande!! beträffande personalen Tid folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning in. ii. pensions- ocli nnderstöds-
anstalter.
Den 15 mars 1867 fastställde Kungl. Maj:t för nämnda år och tills
vidare följande stat för folkskollärarnas pensionsinrättning:
l:o årliga arfvoden att utbetalas till
ordföranden i pensionsinrättningens direktion . . .
två direktionsledamöter å 600 riksdaler.....
en kamrerare.................
en sekreterare och ombudsman.........
en kassör och bokhållare...........
en revisor och kammarskrifvare........
en vaktmästare................
2:o årliga förvaltningskostnader:
till hyra för ämbetslokal, inköp af ved och ljus
samt bekostande af städning, skrifmaterialier m. m. äfven¬
som till remisslage1............• • • •
Summa 10,000 riksdaler
I sammanhang med utfärdande af reglemente för folkskollärarnas
Enke- och pupillkassa, enligt hvithet reglemente förvaltningen af nämnda
kassa uppdrogs åt direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning,
fastställde Kungl. Maj:t den 15 oktober 1875 ny stat för folkskollärarnas
1 Enligt § 49 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning ägde vederbörande
landträntmästare att beräkna sig till godo en åttondels procents remisslage å de afgifter till
nämnda pensionsinrättning, • som af Konungens befallningshafvande insändes till direktionen.
Ifrågavarande bestämmelse upphörde att gälla till följd af den ar 1883 vidtagna löne¬
reglering för landträntmästare.
800 riksdaler
1,200 *
1,800 »
1,000 >
1,200 »
1,000 »
500 t>
2,500
30
pensionsinrättning att gälla från och med år 1876. Staten hade följande
utseende:
l:o årliga arfvoden:
ordföranden i pensionsinrättningens direktion . . . 1,000 kronor
två direktionsledamöter ä 800 kronor.......1,600
en kamrerare..................4 qqq
en sekreterare och ombudsman.........1 200
en kassör och bokhållare............ 2 500
en vaktmästare................ 700
2:o årliga förvaltningskostnader:
till hyra för ämbetslokal, inköp af ved och ljus samt
bekostande af städning, skrifmaterialier m. m. äfvensom till
remisslage.................■ . . . 2,000
Summa 13,000 kronor.
Enligt reglementet för lärarnas vid elementarläroverken änke- och
pupillkassa den 11 oktober 1878 skall nämnda kassa förvaltas af samma
dilektion som den, hvilken är förordnad för folkskollärarnas pensions¬
inrättning.
Jämlikt nådigt bref den 20 december 1878 medgaf Kungl. Maj:t,
att det till bestridande af kostnaderna för förvaltningen af lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa beviljade anslag, 5,000 kronor,
skulle få från och med år 1879 fördelas på följande sätt:
l:o årliga arfvoden till:
direktionens ordförande............. 500 kronor
två direktionsledamöter å 400 kronor....... 800 »
kamreraren . .................. 500 »
sekreteraren och ombudsmannen......... 600 »
kassören och bokhållaren............ 500 »
vaktmästaren........ 1 aa „
2:o årligt anslag för extra biträden, renskrifning, er¬
sättning för begagnande af ämbetslokal, för ved, ljus, städ¬
ning, skrifmaterialier in. m. samt till remisslage.....1,000
*
Summa 5,000 kronor.
*
31
Såsom ofvan nämnts, gjorde Kungl. Maj:t uti proposition vid 1888
års riksdag framställning angående dels antagande af stat för folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt
elementarlärarnas änke- och pupillkassa dels ock beredande af rätt till
pension såväl för de vid ifrågavarande pensionsanstalter anställda tjänste¬
män och vaktmästare som ock för deras änkor och barn.
Sedan Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1888, n:r 67, anmält sitt
beslut i ämnet, fastställde Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 31 maj
1888 följande stat för de nämnda pensionsanstalterna:
|
K i
|
o n
|
r.
|
|
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
|
Summa.
|
|
Direktionens ordförande, arfvode ....
|
—
|
—
|
1,500
|
|
2 ledamöter i direktionen, arfvode till
hvardera ä 1,200 kronor......
1 kamrerare.............
1 kassör och bokhållare.......
|
3.500
1.500
|
1,500
1,000
|
2,400
5,000 1
2,500 J
|
[Äga hvardera rätt till ålders-
1 tillägg med 500 kronor efter
] 5 års väl vitsordad tjänst-
l göring.
|
1 sekreterare och ombudsman.....
|
1,000
|
600
|
1,600
|
[Äger rätt till ålderstillägg med
i 200 kronor efter 5 års väl vits-
( ordad tjänstgöring.
|
1 vaktmästare............
(åtnjuter därjämte förmånen af fri
j bostad och vedbrand)
|
500
|
200
|
700
|
[Äger rätt till ålderstillägg med
i 100 kronor efter 5 års väl vits¬
ig ordad tjänstgöring.
|
Till extra biträden, renskrifning, ved,
ljus, städning, skrifmaterialier m. m. .
|
—-
|
| —
|
3,000
|
|
För åtnjutande af de i staten angifna aflöningsförmåner stadgades
följande villkor:
att tjänsteman skulle vara underkastad den vidsträcktare tjänstgörings¬
skyldighet eller jämkning i åligganden, som framdeles kunde blifva
stadgad;
att tjänstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid,
tjänstens innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, den
32
senare utgörande en månad årligen, men skulle för den tid, han eljest varit
från tjänstgöring befriad, utgå till den, som förrättat tjänsten;
att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjänst, ägde
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kunde
förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som erfordrades för tjänstens förrättande eller eljest
pröfvades skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordrades för beredande af
semester, tjänsteman skulle vara skyldig att, om han förordnades till
högre befattning, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot sva¬
rande belopp, bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;
att den i staten angifna förhöjning af lönen efter fortsatt inne¬
hafvande af samma tjänst under fem år finge inträda vid början af kalen¬
deråret näst etter det, då nämnda tjänstålder uppnåtts, därest innehafvaren
mera än fyra år af denna tid själf bestridt sin eller, på grund af för¬
ordnande, annan af de i staten angifna tjänster samt blifvit för sin tjänst¬
göring väl vitsordad, dock att icke finge afräknas den tid han åtnjutit
semester; och borde löntagare tillgodoräknas den tid, han före nämnda
stats tillämpning på förordnande bestridt innehafvande tjänst;
att med kamrerarbefattningen icke finge förenas annan tjänst å
nkets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande af kamrerar¬
befattningen; dock att kamreraren, därest han, då staten började till-
lämpas, redan innehade annan tjänst, finge behålla densamma, så länge
den icke vore hinderlig för hans tjänstgöring såsom kamrerare; samt
att hvad i näst föregående punkt stadgats rörande kamrerarbefatt¬
ningen jämväl skulle gälla för kassören och bokhållaren, därest direktionen
pröfvade sådant erforderligt.
Därjämte förklarade Kungl Maj:t:
dels att bemälde tjänstemän och vaktmästare skulle, sedan de upp¬
nått 65 lefnadsår och under 35 år varit i allmän tjänst, däraf minst 25
år uti ifrågavarande anstalters tjänst, äga att vid afskedstagandet undfå
33
pension från folkskollärarnas pensionsinrättning till belopp motsvarande
deras lön; hvarvid skulle iakttagas, att den, som uppnått nämnda lefnads-
och tjänstålder, vore förpliktad att, mot erhållande af berörda pension,
afgå från tjänsten; den myndighet, som ägde meddela afskedet, dock obe¬
taget att låta anstå med afskedet, därest och så länge den pensionsbe-
rättigade pröfvades kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna
ifrågavarande anstalter och kunde finnas villig att i tjänsten kvarstå; samt
dels att pensionering af tjänstinnehafvares eller pensionärs änka och
barn finge äga rum från lärarnas vid elementarläroverken änke- och
pupillkassa enligt föreskrifterna i gällande reglemente för denna kassa,
samt att i sådant hänseende kamreraren skulle anses lika med lektor,
kassören med annan ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika
med öfningslärare; hvarvid skulle iakttagas, att rättighet att vara del¬
ägare i sistnämnda kassa skulle tillkomma hvar och en af dåvarande
tjänstinnehafvarna, därest behörig anmälan om delaktighet gjordes hos
direktionen inom 1888 års utgång, och att skyldighet att vara delägare
i sistnämnda kassa skulle åligga hvar och en, som framdeles blefve ut¬
nämnd till innehafvare af någon af omförmälda befattningar vid ifrågava¬
rande pensionsanstalter.
På framställning af direktionen medgaf Kungl. Maj:t jämlikt nådigt
bref den 9 november 1888, att från och med år 1889 de utgifter, som
erfordrades för insamlande och ordnande af vissa årliga statistiska uppgifter
angående delägarna i elementarlärarnas änke- och pupillkassa m. m., finge
bestridas af kassans tillgångar, dock icke till högre belopp än 200 kronor
årligen.
Jämlikt direktionens beslut hafva af ifrågavarande belopp årligen utgått
125 kronor till kassören och bokhållaren samt 15 kronor till ett hos direk¬
tionen an ställ dt kvinnligt biträde.
Det torde i detta sammanhang äfven böra erinras, att, för beredande
af delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa för den vid döfstum-
skolorna anställda lärarpersonalen, vid 1905 års riksdag beviljades förhöj dt
statsanslag till sistbemälda änke- och pupillkassa med 3,355 kronor, däraf
600 kronor till bestridande af kostnaderna för ökade förvaltningsbestyr.
5—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
34
Jämlikt nådigt bref den 24 november 1905 föreskref Kungl. Maj:t i
fråga om fördelningen af det sistnämnda beloppet, att 100 kronor finge
tilldelas sekreteraren och ombudsmannen samt likaledes 100 kronor kassören
och bokhållaren såsom ersättning för de ökade göromål, som genom den
träffade anordningen komme att påläggas dem, äfvensom att återstoden,
400 kronor, finge utgå till någon af de vid folkskollärarnas pensions-
inrättning anställda extra tjänstemännen såsom godtgörelse för arbete med
upprättande, under kamrerarens ansvar och kontroll, af hufvudräkenskapen
för folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Sistberörda godtgörelse lärer numera utgå till den vid småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskildt förordnade bokhållare, hvilken
tillika är extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Genom kungl. kungörelse den 18 november 1904 angående tillämp¬
ning af vissa bestämmelser i reglementet för lärarnas vid elementarläro¬
verken änke- och pupillkassa den 11 oktober 1878 (svensk författnings¬
samling n:r 63 år 1904) har Kungl. Maj:t bland annat förklarat, att års-
afgiften till kassan och därifrån utgående pensioner skola, enligt i öfrigt
dittills följda grunder, från och med år 1905 beräknas efter följande belopp:
för kamreraren vid folkskollärarnas pensionsinrättning in. fl.
pensionskassor ...................4,000
» kassören och bokhållaren därstädes.......... » 2,000
» sekreteraren och ombudsmannen därstädes.......» 1,200
» vaktmästaren därstädes............... » 600
Till bestridande af förvaltningsutgifterna äro för närvarande anvisade
för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 3,600 kronor och för lärarnas
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa 5,000 kronor.
* *
tf?
Genom det af Kungl. Maj:t den 22 juni 1892 utfärdade reglementet
för småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt uppdrogs förvaltningen
35
af ifrågavarande anstalt åt direktionen öfver folkskollärarnas pensions-
inrättning.
I afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet
medgaf Riksdagen, såsom förut är nämndt, att Kungl. Maj:t Unge för år
1893 bestämma de belopp, som blefve erforderliga för bestridande af an¬
staltens förvaltningsbestyr.
Beträffande arbetets anordning inom anstalten föreskref Kungl. Maj:t
uti nådigt bref den 11 november 1892, att folkskollärarnas pensions-
inrättnings kamrerare, kassör och sekreterare skulle användas för deras
tjänster motsvarande göromål hos understödsanstalten, samt att särskild
bokhållare skulle anställas för anstalten, äfvensom att arbetet inom den¬
samma finge mellan tjänstemännen fördelas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den arbetsfördelning, som ägde rum inom folkskollärarnas pensions-
inrättning.
Till bestridande af förvaltningsbestyren för ålderdomsunderstöds-
anstalten under år 1893 anvisade Kungl. Maj:t, bland annat, följande belopp:
arfvode till direktionens ordförande.......... 400 kronor
» » två ledamöter i direktionen, hvardera 300 kronor 600 »
» » kamrer aren................ 1,000 »
» » sekreteraren . .............. 600 »
» » kassören................. 500 »
» » den för anstalten särskilt förordnade bokhållaren 1,500 »
» » vaktmästare............... 200 »
till hyra, extra biträden, renskrifning, ved, ljus, städning,
skrifmaterialier m. in............... . . . 1,400 »
Summa 6,200 kronor.
För hvart och ett af åren 1894—1910 har Kungl. Maj:t anvisat
enahanda arfvodesbelopp, som för år 1893 tillerkändes direktionens med¬
lemmar samt den omförmälda personalen vid anstalten. Det till hyra,
extra biträden in. in. afsedda beloppet har däremot under den nämnda
tidsperioden undergått förhöjning, och är under förändrad titel »till hyra,
36
extra biträden, renskrifning, ved, ljus, städning, tryckalster, skrifmaterialier
m. m.» för år 1910 uppfördt ett belopp af 2,000 kronor.
I sammanhang med utfärdande af reglemente för lasarettsläkarnas
pensionskassa förordnade Kungl. Maj:t den 13 november 1903 att — med
användande af folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, sekreterare
och ombudsman, kassör samt vaktmästare för deras befattningar mot¬
svarande göromål hos lasarettsläkarnas pensionskassa samt med anställande
af särskild bokhållare för kassan — arbetet inom densamma skulle mellan
nämnda befattningshafvare fördelas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
den arbetsfördelning, som ägde rum inom folkskollärarnas pensionsinrättning.
Till bestridande af arfvoden och öfriga förvaltningskostnader för år
1904 ställde Kungl. Maj:t till direktionens förfogande ett belopp af högst
3,250 kronor att användas enligt följande fördelning:
arfvode till direktionens ordförande.......... 200 kronor
» » två ledamöter hos direktionen, hvardera 150
kronor................. 300 »
» » kamreraren................ 500 »
» » sekreteraren och ombudsmannen....... 200 »
» » kassören................. 400 »
» » den person, som förordnades att ombesörja bok-
hållargöromålen............. 750 *
» » vaktmästaren............... 100 »
hyra, städning, ved, belysning, skrifmaterialier, ren¬
skrifning, tryckningskostnader, vikariatsarfvoden m. in.. . . 800 »
tillhopa 3,250 kronor.
Kungl. Maj:t har sedermera genom särskilda beslut bemyndigat direk¬
tionen att åt de till lasarettsläkarnas pensionskassa inflytande medel för
hvart och ett af åren 1905—1910 till arfvoden och öfriga förvaltnings-
kostnader för nämnda pensionskassa använda enahanda belopp, som be¬
stämts för år 1904.
* *
37
Efter det beslut fattats om inrättande af en pensionsanstalt för döfstum-
lärare, förordnade Kungl. Maj:t den 30 december 1905, att tills vidare folk¬
skollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, kassör, sekreterare och ombuds¬
man samt vaktmästare äfvensom den vid småskollärares m. fl. ålderdoms-
understödsanstalt anställda bokhållaren finge användas för fullgörande af
deras befattningar motsvarande göromål hos döfstuinlärarnas pensionsanstalt
samt att arbetet inom denna anstalt finge fördelas mellan nämnda befatt-
ningshafvare i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de föreskrifter, som
innehölles i den för folkskollärarnas pensionsinrättning fastställda arbets¬
ordning.
Tillika medgaf Kungl. Maj:t, bland annat, att till nedannämnda
ändamål finge under år 1906 utgå följande belopp, nämligen:
arfvode till ordföranden hos direktionen..........250 kronor
» » två ledamöter hos direktionen, efter 200 kronor åt
hvardera................. 400 »
» » kamreraren.......... 500 »
» » kassören............ 400 »
» » sekreteraren och ombudsmannen........ 300 »
» » vederbörande bokhållare............ 400 »
» » vaktmästaren................50 »
till hyra, ved, lyse, skrifmaterialier, extra biträden,
vikariatsarfvoden m. m.................. 600 »
Till bestridande af förvaltningskostnaderna för döfstuinlärarnas pen¬
sionsanstalt anvisade Kungl. Maj:t för år 1907 enahanda belopp som för
år 1906.
Uti den för år 1908 af Kungl. Maj:t fastställda staten för döfstum-
lärarnas pensionsanstalt blefvo, på grund af delaktighet för lärarperso¬
nalen vid folkhögskolorna uti anstalten och häraf föranledd utvidgning
af dess verksamhet, arfvodet till kassören och arfvodet till vederbörande
bokhållare höjda, hvartdera med 200 kronor. Äfven anslaget till expenser
ökades af samma anledning med 200 kronor.
För åren 1909 och 1910 hafva staterna fastställts att utgå med
samma belopp som för år 1908.
38
För anstaltens förvaltning under år 1910 må sålunda utgå följande
belopp, nämligen:
arfvode till direktionens ordförande ....
|
|
|
250
|
kronor
|
»
|
» två ledamöter af direktionen, efter 200 kronor åt
|
|
|
|
hvardera ..........
|
|
|
400
|
»
|
»
|
» kamreraren..........
|
|
|
500
|
»
|
»
|
» kassören...........
|
|
|
600
|
»
|
»
|
■» sekreteraren och ombudsmannen
|
.
|
|
300
|
»
|
»
|
» vederbörande bokhållare ....
|
|
|
600
|
»
|
»
|
» vaktmästaren.........
|
|
|
50
|
|
|
till hyra, ved, lyse, skrifmaterialier,
|
extra
|
biträden,
|
|
|
vikariatsarfvoden m. in..........
|
|
|
800
|
»
|
|
* *
|
|
tillhopa
|
3,500 kronor.
|
|
Dyrtidstillägg eller extra lönetillägg
|
hafva
|
för åren
|
1901-
|
-1909
|
utgått till tjänstinnehafvare i folkskollärarnas pensionsinrättning.
På särskilda framställningar har Kungl. Maj:t medgifvit, att för hvart
och ett af nämnda år arfvodesförhöjning, beräknad i enlighet med gäl¬
lande bestämmelser för dyrtidstillägg eller extra lönetillägg, finge utgå till
de vid småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt anställda personer
i förhållande till deras där åtnjutna aflöning.
Arfvodestillägg har för åren 1908 och 1909 enligt enahanda grunder,
jämlikt Kungl. Maj:ts medgifvande, utgått till befattningshafvare vid
lasaretts]äkarnas pensionskassa samt döfstumlärarnas pensionsanstalt.
Sedan år 1882 ägde pensionstagare i landsorten från folkskollärarnas
pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt elementar-
lärarnas änke- och pupillkassa att, mot insändande af erforderliga hand¬
lingar, under uppgifven postadress erhålla pensionen sig tillsänd med posten
efter afdrag för hvarje gång af belöpande porto med rekommendations-
eller assuransafgift samt 75 öre såsom godtgörelse till de tjänstemän vid
39
vederbörande pensionsanstalt, som hade i uppdrag att ombesörja pensionens
afsändande.
För år 1908 uppgick nämnda provision, som då uppbars af den å
ordinarie stat uppförda kassören och bokhållaren med 50 öre samt af en
å extra stat anställd bokhållare med 25 öre, till sammanlagdt 911 kronor
50 öre för kassören och bokhållaren samt 455 kronor 75 öre för den
nämnda extra bokhållaren.
I sammanhang med beslut om ändrad ordning för utbetalning af
pensioner medgafs, jämlikt kungl. bref den 7 maj 1909, att ifrågavarande
tjänstemän finge, i stället för nämnda provision, af vederbörligt expens-
medelsanslag tilldelas ett arfvodestillägg till belopp af 900 kronor för den
å ordinarie stat uppförda kassören och bokhållaren samt 450 kronor
för den extra bokhållaren, allt för helt år räknadt- Detta arfvodestillägg
skulle emellertid endast få åtnjutas till dess ny lönestat trädt i tillämpning.
För taxeringsuppgifters upprättande uppbär kassören ett belopp af
200 kronor årligen från vederbörande expensmedelsanslag.
Den för småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskildt för¬
ordnade bokhållaren, som jämväl är extra tjänsteman i folkskollärarnas
pensionsinrättning, har i sistnämnda egenskap under år 1909 uppburit
gratifikation till ett belopp af 1,100 kronor.
För upprättande af hufvudräkenskapen för folkskollärarnas änke- och
pupillkassa utgår därjämte, såsom förut är nämndt, till honom ersättning
med 400 kronor om året.
Äfven den vid lasarettsläkarnas pensionskassa anställde bokhållaren
uppbär i egenskap af extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsinrättning
gratifikation, hvilken år 1909 utgått med 1,500 kronor.
Det hos direktionen anställda kvinnliga biträde åtnjuter fast arf¬
vode med 1,000 kronor från folkskollärarnas pensionsinrättning och
300 kronor från småskollärarnas m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Där¬
jämte uppbär biträdet gratifikationer, som för år 1909 utgått med 325
kronor från folkskollärarnas pensionsinrättning, 240 kronor från småskog
40
lärarnas ålderdomsunderstödsanstalt, 60 kronor från lasarettsläkarnas pen¬
sionskassa och 60 kronor från döfstumlärarnas pensionsanstalt, hvartill
kommer förut omförmälda ersättning af 15 kronor för bestyr med vissa
statistiska uppgifter för elementarlärarnas änke- och pupillkassa.
* *
%
Under år 1909 hafva aflöningsförmånerna — ålder stillägg äfvensom
exil a lönetillägg eller motsvarande avf vodesförhöjning eller arfvodestillägg
ej inräknade för särskilda befattningar vid ifrågavarande pensions- och
understödsanstalter utgjort följande belopp:
|
|
|
K r o
|
n o r.
|
|
|
|
Från
|
|
|
|
|
|
folkskollärarnas pen-
|
Från
|
|
|
|
|
sionsinrättning samt
|
småskog
|
Från
|
Från
|
|
|
änke- och pupillkassa
|
lärares
|
lasaretts-
|
döfstum-
|
|
|
äfvensom
|
elementar-
|
m. fl. ålder-
|
läkarnas
|
lärarnas
|
|
|
lärarnas
|
änke- och
|
domsun-
|
pensions-
|
pensions-
|
|
|
pupillkassa:
|
derstöds-
|
kassa:
|
anstalt:
|
Summa.
|
|
|
—-__
|
anstalt:
|
arfvode
|
arfvode
|
|
|
aflöning å
|
särskildt
|
arfvode
|
eller grati-
|
eller grati-
|
|
|
stat utom
|
arfvode
|
eller grati-
|
fikation.
|
fikation.
|
|
|
ålderstill-
|
eller grati-
|
fikation.
|
|
|
|
|
lägg.
|
fikation.
|
|
|
|
|
Ordföranden i direktionen ....
|
1,500
|
_
|
400
|
200
|
250
|
2,350
|
1 ledamot » > ....
|
1,200
|
—
|
300
|
150
|
200
|
1,850
|
1 » -i 5> ....
|
1,200
|
—
|
300
|
150
|
200
|
1,850
|
Kamreraren.........
|
5,000
|
—
|
1,000
|
500
|
500
|
7,000
|
Sekreteraren och ombudsmannen .
|
1,600
|
100
|
600
|
200
|
300
|
2,800
|
Kassören och bokhållaren ....
|
2,500
|
1,325
|
500
|
400
|
600
|
5,325
|
Bokhållaren i småskollärares m. fl.
|
|
|
|
|
|
|
ålderdomsunderstödsanstalt . .
|
—
|
1,950
|
1,500
|
—
|
600
|
4.050
|
Bokhållaren i lasarettsläkarnas
|
|
|
|
|
|
|
pensionskassa........
|
—
|
1,500
|
—
|
750
|
—
|
2,250
|
1 e. o. tjänsteman.....
|
—
|
1,200
|
—
|
_
|
_
|
1.200
|
1 kvinnligt biträde.....
|
—
|
1,340
|
540
|
60
|
60
|
2,000
|
1 vaktmästare ....
|
>) 700
|
—
|
200
|
100
|
50
|
1,050
|
‘) Åtnjuter fri bostad och vedbrand.
41
För år 1909 hafva ofvan omförmälda extra lönetillägg samt motsva¬
rande arfvodesförhöjningar och arfvodestillägg utgått med följande belopp.
|
|
|
|
K
|
ron
|
0
|
r.
|
|
|
|
|
Extra löne¬
tillägg.
|
Arfvodesför¬
höj ning från
småskollära¬
res m. fl. ålder-
domsunder-
stödsanstalt.
|
Arfvodestill-
lägg från
lasarettslä¬
karnas pen¬
sionskassa.
|
Arfvodestill-
lägg från
döfstumlärar-
nas pensions-
anstalt.
|
Summ
|
a.
|
Sekreteraren...........
|
240
|
_
|
90
|
—
|
30
|
—
|
45
|
—
|
405
|
—
|
Kassören.............
|
450
|
—
|
75
|
—
|
60
|
—
|
90
|
—
|
675
|
—
|
Bokhållaren vid småskollärares m. fl.
åWerdowsunderstödsanstalt ....
|
—
|
—
|
225
|
—
|
—
|
—
|
90
|
—
|
315
|
—
|
Bokhållaren vid lasarettsläkarnas pen-
sionskassa............
|
_
|
_
|
—
|
—
|
112
|
50
|
—
|
—
|
112
|
50
|
Vaktmästaren...........
|
120
|
—
|
30
|
—
|
15
|
—
|
7
|
50
|
172
|
50
|
Anm. Den person, som under år 1909 på förordnande bestridde kamrerarbefattningen, uppbar
extra lönetillägg å annan statstjänst.
Sammanställas uppgifterna i förestående två tabeller erhåller man
för år 1909 följande sammanlagda löneförmåner — alderstillägg oberäk¬
nade — nämligen:
Ordföranden i direktionen .............
1 ledamot » » .............
1 » » » .............
Kamreraren ....................
Sekreteraren och ombudsmannen...........
Kassören och bokhållaren..............
Bokhållaren i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt....................
Bokhållaren i lasarettsläkarnas pensionskassa......
1 e. o. tjänsteman.................
1 kvinnligt biträde.................
1 vaktmästare, utom bostad och vedbrand......
kronor 2,350: —
» 1,850: —
» 1,850: —
7,000: —
3,205: —
» 6,000: —
4,365: —
» 2,362: 50
1,200: —
2,000: —
» 1,222: 50
6—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
42
Förvaltningen af ifrågavarande pensions- och nnderstöds-
anstalter.
A. Folkskollärarnas pensionsinrättning1.
Enligt det för folkskollärarnas pension sinrättning gällande reglemen¬
tet af den 30 november 1866 med däri sedermera gjorda ändringar ut¬
göras denna inrättnings tillgångar och inkomster af
Re9enl§ 5 1:0 det af Rikets Ständer anvisade grundkapital af statsmedel,
k. k. u/t 1906. 2:o de afgifter, som enligt reglementet skola erläggas af skolområ¬
den och skoldistrikt äfvensom af tjänstinnehafvare1 samt af statsmedel,
3:o det för ändamålet beviljade årliga statsanslaget, samt
4:o afkastning af fondens utlånade eller på annat sätt förräntade
tillgångar.
§6. ' Ifrågavarande tillgångar och inkomster sammanföras utan åtskillnad
i eu enda fond, pensionsfonden, från hvilken folkskollärarnas pensionering
äfvensom andra utgifter för inrättningen bestridas.
De pensionsafgifter, som erläggas af skolområden och skoldistrikt
k. k. w/it äfvensom af tjänstinnehafvare, äger pensionsinrättningens direktion på
rekvisition under maj månad årligen lyfta i statskontoret, som utanordna!’ be¬
loppet och affär detsamma å statsanslaget till »Understöd åt högre folk¬
skolor» eller statsanslaget till »Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor».
Direktionen skall årligen före mars månads utgång för hvarje län
meddela Konungens befallningshafvande förteckning öfver de afgifter,
Jämlikt § 7 i reglementet, sådan samma paragraf lyder enligt b. k. 28/6 1 9 0 7,
ansvarar skolområde eller skoldistrikt för betalandet till pensionsinrättningen af vederbörande
lärares afgift och äger uttaga denna genom afdrag å hans aflöning.
43
som hvarje skolområde eller skoldistrikt i länet skall för året erlägga till
pensionsinrättningen. Konungens befallningshafvande har att vid ^anord¬
nande af skolområde eller skoldistrikt tillkommande statsbidrag från om-
förmälda anslag göra afdrag för nämnda afgifter.
De extra pensionsafgifter, hvilka skola erläggas af statsmedel, äger
direktionen på rekvisition årligen lyfta i statskontoret.
Folkskollärare, som önskar afgå från sin tjänst med pension, skall
göra anmälan därom hos den myndighet, som äger att utfärda afsked h j
för honom, och därvid bifoga vissa föreskrifna handlingar. Bemälda
myndighet åligger att, efter granskning af handlingarna, öfversända de¬
samma0 tillika med eget utlåtande till pensionsinrättningens direktion med
begäran om dess beslut i fråga om sökandens pensionsrätt, samt att,, i
fall sökanden förklaras berättigad till pension och hinder för bifall till
ansökningen i öfrigt ej möter, meddela honom afsked med pension och
därom underrätta direktionen.
Har folkskollärare uppnått sextio års ålder, äger vederbörande
skolråd eller skolstyrelse, ändock att läraren icke anmält sig önska med
pension afgå från sin tjänst, att med bifogande af föreskrifna handlingar
hos direktionen begära dess beslut i fråga om lärarens pensionsrätt. För¬
klaras icke läraren berättigad till hel pension, skall hänvisning lämnas
skolrådet eller skolstyrelsen att, i händelse af missnöje med beslutet, söka
ändring däri hos Kungl. Maj:t.
Har folkskollärare i behörig ordning blifvit förklarad berättigad till
pension, skall direktionen utfärda pensionsbref, så snart afskedet, jämte ;
uppgift från skolrådet om tiden då lönen frånträdes, blifvit förevisadt.
Pension utbetalas halfårsvis i juni och december månader till pen-
sionstagaren själf eller hans behörigen befullmäktigade ombud. Därvid
företes°pensionsbrefvet till anteckning å detsamma om utbetalningen, hvar-
jämte såsom verifikationer aflämnas vissa bevis och intyg.
Utbetalning af pension verkställes af pensionsinrättningen.
Genom kungl. kungörelse den 7 maj 1909 (svensk författningssamling '
n;r 39 sid. 2) hafva föreskrifter i nedannämnda hänseenden gifvits an¬
gående utbetalning genom postsparbankskontor i landsorten af pensioner
§ 26
enl.
Vs 1894
m. in.
§ 30
enl.
k. 13 io
1875.
§ 32.
§ 33 och
' k. 7/s 1909.
44
från folkskollärarnas pensionsinrättning samt från folkskollärarnas änke-
oeh pupillkassa och lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupill¬
kassa äfvensom af understöd från småskollärares in. fl. ålderdomsunder-
stödsanstalt.
Pension (därunder inbegripet understöd från småskollärares in. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt) utbetalas, då pensionen utgår för helt kalender-
halfar och hvad beträffar pension från någon af förberörda änke- och
pupillkassor utgår till änka utan pensionsberättigade barn, genom post¬
sparbankskontor i landsorten, där pensionstagare är bosatt, på följande
villkor:
1) Pensionstagare, som önskar att genom postsparbankens förmed¬
ling utbekomma. sin pension, skall i början af det första kalenderhalfår,
för hvilket pension skall lyftas genom postsparbanken, liksom ock seder¬
mera vid flyttning, hos pensionsanstalternas direktion anmäla, vid hvilket
postsparbankskontor pension skall tills vidare utbetalas.
2) Pensionsmedlen skola lyftas å det uppgifna kontoret under någon
af de 10 första dagarna i juni och december månader. Iakttages ej detta,
äger pensionstagare icke utbekomma pension genom postsparbankskontor
med mindre ny anmälan enligt punkt 1 gjorts till direktionen öfver pen-
sionsanstalterna.
3) För pensions utfående skall pensionsbref uppvisas för påteckning
af pensionsutbetalaren om det belopp, som utbetalas, och — där fråga
är om pension från folkskollärarnas pensionsinrättning samt pensionstaga-
ren är delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa — om den afgift
till sistnämnda kassa, som skall å pensionen innehållas. Därjämte skall
aflämnas prästbetyg af föreskrifvet innehåll. Uttages pensionen genom
ombud, skall. tillika aflämnas pensionstagarens behörigen utfärdade full¬
makt eller kvitto.
4) Pensionstagare, som anmält sig vilja lyfta pension å postspar¬
bankskontor, men inom den därför angifna tiden ej uttagit densamma
därstädes, äger rätt att utfå till betalning förfallet belopp hos pensions-
anstalten, dock ej före den 20 i månaden näst efter kalenderhalfårets
utgång eller sedan postsparbankens redovisning å vid postsparbankskonto¬
ren utbetalda pensioner inkommit till pensionsanstalten.
45
Pension, som stärbhus äger utbekomma efter afliden pensionstagare,
utbetalas icke genom postsparbankskontor.
Senast den 10 maj hvarje år aflämnar pensionsanstalternas direktion
till styrelsen för postsparbanken uppgift å de pensionstagare, som anmält
sig vilja utbekomma sin pension genom postsparbanken.
Denna uppgift skall upptaga:
namnet å det postsparbankskontor, vid hvilket pensionen skall
uttagas;
pensionsbrefvets nummer;
pensionstagarens namn;
halfårsbeloppet af pension äfvensom — därest innehållning af pen-
sionsafgift till folkskollärarnas änke- och pupillkassa förekommer — nämnda
pensionsafgifts belopp och nettobeloppet, som skall till pensionstagaren
utbetalas; samt
vederbörliga kolumner för anteckning om utbetalning m. in.
Senast den 10 november hvarje år aflämnas kompletterande uppgifter
i samma omfattning för pensionstagare, som under årets lopp efter den
ofvannämnda uppgiftens aflämnande anmält sig för pensions lyftande på
angifna sätt.
De för hvarje halfår erforderliga medel för verkställande af pen-
sionsutbetalningen aflämnas af pensionsanstalternas direktion till styrelsen
för postsparbanken senast den 20 maj och den 20 november med ett
uppåt afrundadt belopp, förslagsvis beräknadt med ledning af den fak¬
tiska pensionsutgiften för närmast föregående kalenderhalfår samt därefter
timad tillkomst och afgång å pensionsstaten.
Efter för hvarje kalenderhalfår afslutad pensionsutbetalning och
senast den 20 i näst därpå följande månad tillställer styrelsen för post¬
sparbanken direktionen öfver pensionsanstalterna specifika, af behöriga
verifikationer åtföljda förteckningar i två exemplar öfver såväl utbetalda
som icke utbetalda pensionsbelopp äfvensom halfårslikvid; och skall till
styrelsen för postsparbanken snarast möjligt återställas det ena exemplaret
af förteckningarna, försedt med vederbörlig påskrift därom att utbetal¬
ningarna befunnits utan anmärkning eller i annat fall om anmärkningens
beskaffenhet.
46
§ 35.
§ 36.
§ 38
enl.
k. k. 7/n
1888.
Så snart ske kan efter kalenderårets slut och senast inom januari
månads utgång aflämnar styrelsen för postsparbanken till pensionsanstal-
ternas direktion sammandrag i två exemplar öfver de under nästförflutna
kalenderår från direktionen emottagna och till pensionstagarna utbetalda
pensionsmedel äfvensom hos postsparbanksstyrelsen innestående, outtagna
pensionsbelopp, med tillkännagifvande, därest icke de sistnämnda kontant
återlevei*eras, att deras sammanlagda belopp öfverförts såsom direktionens öfver
pensionsanstalterna tillgodohafvande i ny räkning för löpande kalenderår.
Det ena exemplaret af nämnda sammandrag, årslikviden, skall efter
vederbörlig granskning snarast möjligt återställas af direktionen öfver
pensionsanstalterna till postsparbanksstyrelsen.
Direktionen öfver pensionsanstalterna äger utfärda formulär till
pensionskvittenser och de för likviderna mellan direktionen och postspar¬
banksstyrelsen erforderliga räkenskapsblanketter samt påfordra, att kvit¬
tensblanketterna tillställas pensionstagarna vid pensionslikviden.
Såsom ersättning för ombesörjande af uti ifrågavarande kung],
kungörelse omförmäld pensionsutbetalning in. m. äger styrelsen för post¬
sparbanken att af pensionsanstalternas medel utbekomma dels sju öre för
hvarje utbetald halfårspension och dels en tiondedels procent å utbetaldt
belopp.
Den direktion, som förvaltar folkskollärarnas pensionsinrättning,
skall hafva sitt såte i hufvudstaden och bestå af en ordförande samt två
ledamöter, hvilka förordnas af Kungi. Maj:t.
Ordförande och ledamöter i pensionsinrättningens direktion ansvara,
en för alla och alla för en, för vården af de under direktionens förvalt¬
ning ställda medel, äfvensom för hvarje till nämnda förvaltning hörande
beslut eller åtgärd, i hvars fattande eller vidtagande de deltagit.
Föredragande inför direktionen är den af Kungl. Maj:t på direktio¬
nens förslag utnämnde kamreraren, hvilken, utan att deltaga i besluten,
äger rätt att få sin särskilda mening antecknad till protokollet.
Vid giltigt förfall för medlem i direktionen att deltaga i utsatt
sammanträde må kamreraren kunna för tillfället inkallas som beslutande
direktionsledamot.
47
Direktionen antager kassören och bokhållaren samt sekreteraren och
ombudsmannen, för hvilka båda tjänstemän direktionen äger utfärda full¬
makter.
Vaktmästare må af direktionen antagas och förses med konsti¬
tutorial.
Direktionen är berättigad att, då inrättningens bästa erfordrar det,
utan föregånget åtal skilja af densamma tillsatt tjänsteman äfvensom
betjänte ifrån innehafvande befattning; dock är sådant beslut icke gällande,
därest ej hela direktionen därom varit ense; och böra skälen till beslutet
antecknas i protokollet. I sådant beslut må ändring icke sökas.
Öfver de af direktionen vidtagna beslut, som angå rättigheten till
och villkoren för pensions åtnjutande, må den missnöjde anföra besvär
hos Kungl. Maj:t i dess ecklesiastikdepartement. Uti direktionens beslut
i frågor om låns beviljande och villkoren därvid må ändring icke sökas.
Alla öfriga tvister emellan pensionsinrättningen och enskilda tillhöra veder¬
börlig domstols pröfning. I
I fråga om redovisning af pensionsinrättningens medel är stadgadt,
bland annat, följande.
Hos direktionen skall föras en liggare, som upptager: namnen å
de särskilda skolområdena och skoldistrikten i riket; de lärartjänster
därinom, för hvilka delaktighet i pensionsinrättningen äges; de löner,
efter hvilka pensionsafgifter utgå, samt dessa afgifters belopp. Denna
liggare, hvaruti dessutom alla med skolområdena eller skoldistrikten timade
förändringar i afseende å delaktigheten, afgifterna m. in. skola införas,
lägges till grund för de förteckningar, som enligt § 10 i reglementet
skola af direktionen tillställas Konungens befallningshafvande.
Därjämte skall hos direktionen föras en matrikel öfver samtliga
pensionstagare och de åt dem beviljade pensioners belopp, med hänvis¬
ning till det beslut, hvarigenom pension blifvit hvar och en tillerkänd.
I denna matrikel skola jämväl antecknas alla genom pensionstagares
dödsfall eller af annan anledning inträffade förändringar med afseende å
pensionerna; och åligger det Konungens samtliga befallningshafvande att
årligen, före januari månads utgång, till direktionen insända uppgift å
§ 39
enl.
k. Va
1888.
§40.
§ 43.
§ 46.
48
§ 47
enl.
Je. k 24/i
1876.
§48.
§ 52.
Reglem. o
utlåning
m. m.
de förändringar med pensionstagarna inom länet, som timat under senast
förflutna år.
Före den 15 januari hvarje år skall skolråd insända till vederbö¬
rande domkapitel enligt af direktionen fastställdt formulär affattad upp¬
gift å de inom distriktet varande ordinarie lärartjänster vid så väl högre
som egentlig folkskola och dessas ordinarie innehafvare jämte under näst
föregående året timade förändringar. Dessa uppgifter skola, med de
anmärkningar och rättelser, hvartill de kunna föranleda, senast inom den
15 februari hvarje år af domkapitlet insändas till direktionen.
Direktionen verkställer hvarje år, före april månads utgång, regle¬
ring af pensionsstaten för samma år.
Efter årsråkenska pens afslutande skall direktionen ofördröjligen till
Kungl. Maj:t afgifva berättelse rörande pensionsinrättningens förvaltning
under det föregående året, jämte en tabellarisk öfversikt af inrättningens
ekonomiska ställning. Denna berättelse skall sedermera, genom ecklesia¬
stikdepartementets försorg, intagas uti allmänna tidningen.
i Angående utlåning in. m. af de medel, som äro ställda under för¬
valtning af direktionen för folkskollärarnas pensionsinrättning, har Kungl.
Maj-t den 28 april 1876 utfärdadt särskildt reglemente (svensk författnings¬
samling n:r 21).
Uti nyssnämnda reglemente stadgas, bland annat, att de medel,
som äro ställda under förvaltning af direktionen och icke behöfva genast
vara tillgängliga för utgifters bestridande, skola, i den mån sådant kan
ske, genom direktionens försorg göras fruktbärande.
Diiektionen äger för sådant ändamål att, efter som pröfvas förmån¬
ligast, använda medlen till utlåning eller inköp af räntebärande obliga¬
tioner, utgifna af svenska staten, af allmänna hypoteksbanken, af kommun
med Kungl. Maj:ts tillstånd samt af sådant allmänt eller enskildt verk,
bolag eller inrättning, som af Kungl. Maj:t bemyndigats upptaga lån mot
obligationer och som åtnjuter allmänt förtroende.
Lån meddelas antingen på viss tid efter uppsägning, hvilken tid
icke må öfverstiga sex månader, eller på bestämd tid, ej öfverskjutande
ett år, eller på längre tid, men i sådant fall alltid med viss föreskrifven
49
årlig amortering; och må lån ej utlämnas utan mot säkerhet af sådana
obligationer, som få inköpas för pensionsinrättningens räkning, eller af
inteckning i fast egendom eller af borgen.
Direktionen pröfvar den säkerhet, som erbjudes för lån, och skall
därvid iakttagas,
att af ofvannämnda säkerheter obligationer, utgifna af svenska staten
eller allmänna hypoteksbanken, hafva företräde;
att annan inteckning icke må godkännas än den, som är fastställd
i stenhus i Stockholm, hvilket är beläget å fri och egen grund samt för
all framtid brandförsäkradt hos stadens brandförsäkringskontor, eller i
jordegendom inom Stockholms stads område eller å landet;
att det belopp, hvartill sådan fastighet belånas, icke må öfverstiga,
för stenhus i Stockholm hälften af brandförsäkringsvärdet och för jord¬
egendom hälften af medeltalet utaf de tio sistförflutna årens taxerings-
värden, så vida icke direktionen på grund af särskilda omständigheter
skulle i något fall finna inteckning, Överskjutande detta värde, innefatta
fullgod säkerhet och direktionens alla ledamöter äro ense därom;
att, om den pantförskrifna egendomen finnes häfta för annan inteck¬
ning med förmånsrätt framför det lån, som sökes hos direktionen, be¬
loppet af det lån direktionen därefter beviljar icke må öfverstiga den å
hvarje egendom tillåtna högsta lånesumma, däruti inberäknade så väl de
föregående inteckningarna till hufvudstol med tillagd tre års ränta som ock
det af direktionen beviljade lånekapital, detta senare likväl utan ränta;
att bruk eller annan industriell inrättning, som kan vara förenad
med jordegendom, icke får tagas i beräkning; samt
att borgen eller namnsäkerhet icke får antagas utom för lån,
som Kungl. Maj:t kan finna godt meddela stad, menighet, kommun, all¬
mänt verk in. fl. tillstånd att upptaga.
Medel, som ej genast kunna på något af förenämnda sätt göras
fruktbärande, äger direktionen låta insätta på depositions- eller annan
räkning i Sveriges riksbank eller i enskild bank eller annan penningin¬
rättning, som har af Kungl. Maj:t fastställdt reglemente och åtnjuter all¬
mänt förtroende.
7—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
50
B. Folkskollärarnas änke- ock pupillkassa.
Enligt det för denna kassa gällande reglemente af den 15 oktober
1875 med däri sedermera gjorda ändringar gälla i hufvudsak följande
bestämmelser i fråga om kassans förvaltning.
§ 3. Kassans tillgångar och inkomster utgöras af
a) bidrag af statsmedel,
b) de årliga afgifter, som delägarna enligt reglementet äro skyldiga
att erlägga, samt
c) afkastningen af kassans utlånade eller på annat sätt förräntade
tillgångar.
o O
§
6 enl. k. k.
18/ia 1908.
Donationer till kassan bokföras särskildt och användas i öfverens¬
stämmelse med därför lämnade föreskrifter, så vida dessa befinnas vara
förenliga med kassans syfte.
Pensionsafgifter för de i tjänst varande delägarna äger direktionen
på rekvisition under maj månad årligen lyfta i statskontoret, som utan-
ordnar beloppet och afför detsamma å statsanslaget till »Understöd åt
högre folkskolor» eller å statsanslaget till »Lönetillskott åt lärare vid folk¬
skolor och småskolor».
Direktionen skall årligen före mars månads utgång för hvarje län
meddela Konungens befallningshafvande förteckning öfver de afgifter, som
hvarje skolområde eller skoldistrikt i länet skall för året erlägga till pen-
sionsinrättningen; och har Konungens befallningshafvande att vid ^anord¬
nande af skolområde eller skoldistrikt tillkommande statsbidrag från om-
förmälda anslag göra afdrag för nämnda afgifter.
Vid utbetalande af det vederbörande skolområde eller skoldistrikt
tillkommande statsbidrag af allmänna medel bör Konungens befallnings¬
hafvande underrätta skolrådet eller skolstyrelsen om det skedda afdraget, och
äger skolrådet eller skolstyrelsen att för den del af det innehållna beloppet,
som skolområdet eller skoldistriktet ej enligt § 5 mom. 1 i reglementet1
1 Uti åberopade momentet stadgas, att, därest tjänst, hvars innehafvare är delägare
i änke- och pupillkassan, blifver ledig genom innehafvarens afsked eller frånfälle eller trans¬
port till annan tjänst, full pensionsafgift likväl skall för den tid, tjänsten icke äger ordinarie
innehafvare, utgöras af skolområdet eller skoldistriktet.
51
bör vidkännas, bereda området eller distriktet godtgörelse genom motsva¬
rande afdrag å lärarens eller lärarinnans lön.
För pensionstagare i folkskollärarnas pensionsinrättning innehållas af
direktionen de afgifter, dessa äro skyldiga erlägga till änke- och pupillkassan.
Ansökning om pension ingifves till direktionen för kassan och bör
åtföljas af vissa föreskrifna betyg och intyg.
Uppgifves delägare hafva aflidit, utan att vederbörligt intyg om
frånfället kan företes, ankommer på direktionen att, sådant oaktadt, på
grund af meddelade upplysningar och med afseende å därvid för öfrigt
förekommande omständigheter, pröfva pensionsansökningen samt medgifva
det beviljade pensionsbeloppets utbetalning, med eller utan förbehåll af det-
sainmas återbärande, äfvensom föreskrifva det eller de villkor för pensio¬
nens lyftning, som anses erforderliga till betryggande af kassans rätt och
säkerhet.
Då pensionssökande funnits berättigad till pension, utfärdar direk¬
tionen vederbörligt pensionsbref.
För delägares barn, som förklarats berättigadt att efter fyllda ader¬
ton år uppbära understöd, utfärdas särskildt bref, upptagande understöds-
beloppet jämte uppgift om det lyte eller den sjukdom, på grund hvaraf
understödet beviljats.
Då änka eller barn, som innehar pension, afgår med döden eller
eljest förlorar pensionsrätt, bestämmer direktionen, utan särskild ansökning,
pensionsbeloppet för kvarlefvande barn med pensionsrätt, enligt stadgade
grunder.
Pension utbetalas halfårsvis i juni och december månader till pen-
sionstagaren eller den, som behörigen styrker sig vara hans målsman eller
lagligen befullmäktigade ombud. Därvid skall företes dels pensionsbrefvet
till påtecknande af utbetalningen, dels ock vissa för olika fall föreskrifna
bevis m. m.
Utbetalning af pension verkställes af änke- och pupillkassan. Beträf¬
fande emellertid utbetalning genom förmedling af postsparbankskontor i
landsorten hänvisas till den ofvan å sid. 43—46 omnämnda kungl. kun¬
görelsen den 7 maj 1909.
.? 24.
§ 25.
26 enl. k. k.
äl/e 1901.
§ 27.
§ 29 enl. k. k.
2 Ve 1901.
§ 30 och k. k.
V* 1909.
52
§ 32. Folkskollärarnas änke- och pupillkassa skall förvaltas af direktionen
för folkskollärarnas pensionsinrättning; och gälla därvid i alla de om¬
ständigheter, om hvilka icke i reglementet för änke- och pupillkassan finnes
särskild! stadgadt, enahanda föreskrifter, som enligt reglementet för folk¬
skollärarnas pensionsinrättning äro gifna för densamma samt dess förvalt¬
ning och redovisning.
§ 33. Alla förvaltningskostnader för änke- och pupillkassan, med undantag
åt utgifterna för den särskilda revisionen, bestridas af folkskollärarnas
pensionsinrättning.
§ 34. Hos direktionen skall föras en liggare, som upptager: namnen å de
särskilda delägarna i kassan; tiden, då de blefvo delägare däri; de löner,
efter hvilka pensionsafgifterna beräknas; samt dessa afgifters belopp m. m.
Efter denna liggare uppgöras de förteckningar, som enligt § 6 i regle¬
mentet årligen skola af direktionen tillställas Konungens befallnings¬
hafvande.
Därjämte skall hos direktionen föras en matrikel öfver samtliga
pensionstagare, deras ålder samt de åt dem beviljade pensioners belopp,
med hänvisning till det beslut, hvarigenom pension blifvit hvar och en
tillerkänd. I denna matrikel skola jämväl antecknas alla genom dödsfall,
utträde ur pensionsåldern eller af annan anledning inträffade förändringar
med afseende å pensionerna.
§ 35. öfver direktionens beslut, så vidt de angå rättighet till och villkor
för inträde uti ifrågavarande kassa samt pensions åtnjutande, må den miss¬
nöjde anföra besvär hos Kungl. Maj:t i dess ecklesiastikdepartement. I
I fråga om särskild revision af änke- och pupillkassan är i reglementet
för kassan stadgadt, bland annat, följande.
§ 36. dill öfverseende af änke- och pupillkassans förvaltning och räken¬
skaper för den tid, densamma förut icke undergått sådan granskning:,
förordnar Kungl. Maj:t hvart tredje år tre revisorer.
§ 37. Förutom nyssnämnda granskningsrätt tillkommer revisorerna rät¬
tighet att hos Kungl. Maj:t föreslå de förändringar i reglementet för
änke- och pupillkassan eller i afseende å kassans förvaltning och räken¬
skaper, hvilka de anse af behofvet påkallade.
53
Efter afslutad förrättning afgifva revisorerna till Kungl. Maj:t be¬
rättelse om den verkställda revisionen.
Efter årsräkenskapens afstötande skall direktionen till Kungl. Maj:t
ofördröjligen afgifva berättelse rörande änke- och pupillkassans förvaltning
under det föregående året, åtföljd åt en tabellarisk öfversikt af kassans
ställning. Denna berättelse skall sedermera, genom ecklesiastikdepartemen¬
tets försorg, intagas i statens officiella tidning.
C. Lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa.
I fråga om nämnda kassas förvaltning äro, enligt reglementet för
kassan af den 11 oktober 1878 jämte däri sedermera vidtagna förändrin¬
gar, bland annat följande bestämmelser gällande.
I tjänst varande delägares pensionsafgifter skola insändas till direkt
tionen före april månads utgång hvarje år af vederbörande rektor, hvilken
äger att vid utbetalningen af delägares löner göra afdrag af hvars och ens
pensionsafgift.
Delägare, som frånträdt sin lärarbefattning men som på grund af
bestämmelsen i § 3 mom. 2 i reglementet1 kvarstår i kassan, har att själf
insända pensionsafgiften till kassans direktion.
Pensionerad delägares afgift till kassan afdrages å den del af honom
tillkommande pension, som under året först förfaller till betalning, och
redovisas till kassan af den ämbetsmyndighet, genom hvilken pensionen
utbetalas. För detta ändamål åligger det direktionen att i början af hvarje
kalenderår och sist inom den 15 februari tillhandahålla vederbörande myn¬
dighet förteckning å de pensionerade delägare, för hvilka innehållning af 1
1 Detta moment är af följande innehåll:
Frånträder delägare sin lärarbefattning genom befordran till någon statens tjänst,
med hvilken delaktighet i annan änke- och pupillkassa icke är förenad, äger han rättighet
att, mot iakttagande af stadgade skyldigheter, kvarstå såsom delägare i lärarnas vid ele¬
mentarläroverken änke- och pupillkassa; skolande han dock, senast inom ett år efter det
han lämnat sin lärarbefattning, hos kassans direktion anmäla sin önskan i sådant afseende.
§ 38.
§ él.
) enl. k. k.
V« 1900.
54
§ 38.
§ 39.
§ 30.
§ 31.
§ 33.
§ 34 och k.
Vs 1909.
8 35.
pensionsafgifter bör ske, med för hvar och en angifvet afgiftsbelopp; sko¬
lande förteckningen åtföljas af kassans kvittens å afgiftsbeloppet för att
tillställas den betalningsskyldige.
Ansökning om pension ingifves till direktionen genom rektor vid
den läroanstalt, hvilken den aflidne delägaren senast tillhört, och bör åt¬
följas af prästbetyg och i visst fall läkarbetyg, af föreskrifvet innehåll.
Uppgifves delägare hafva aflidit, utan att vederbörligt intyg om
frånfället kan företes, gälla enahanda bestämmelser, som för sådant fall
stadgats i reglementet för folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Då pensionssökande funnits berättigad till pension, utfärdar direk¬
tionen vederbörligt pensionsbref.
För delägares barn, som förklarats berättigadt att efter fyllda tju-
guett åi uppbära understöd, utfärdas sårskildt bref, upptagande understöds-
beloppet jämte uppgift om det lyte eller den sjukdom, på grund hvaraf
understödet beviljats.
Då änka eller barn, som innehar pension, afgår med döden eller
eljest förlorar pensionsrätt, bestämmer direktionen, utan särskild ansökning,
pensionsbeloppet för efterlefvande barn med pensionsrätt, enligt stadgade
grunder.
Pension utbetalas halfårsvis i juni och december månader till pen-
sionstagaren eller den, som behörigen styrker sig vara hans målsman eller
lagligen befullmäktigade ombud. Därvid skall företes dels pensionsbrefvet
till påtecknande af utbetalningen, dels ock vissa för olika fall föreskrifna
bevis in. in.
Utbetalning af pension verkställes af änke- och pupillkassan. An¬
gående emellertid utbetalning genom förmedling af postsparbankskontor i
landsorten hänvisas till den ofvan å sid. 43—46 omnämnda kungl. kun¬
görelsen den 7 maj 1909.
Lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa skall för¬
valtas af samma direktion som den, hvilken är förordnad för folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning; och gälla därvid i alla de omständigheter, om
hvilka icke i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken änke- och
55
pupillkassa finnes särskilt stadgadt, enahanda föreskrifter, som enligt reg¬
lementet för folkskollärarnas pensionsinrättning äro gifta for densamma
samt dess förvaltning och redovisning.
Förvaltningskostnaderna för ifrågavarande änke- och pupillkassa be¬
stridas af det för ändamålet anvisade statsanslag.
Hos direktionen skall föras en liggare, som upptager: namnen a de
särskilda delägarna i kassan; deras födelseår; tiden, då de blefvo delägare;
de löner, efter hvilka pensionsafgifterna beräknas; och dessa afgifters belopp.
Därjämte skall hos direktionen föras en matrikel öfver samtliga pen-
sionstagare, deras ålder samt de åt dem beviljade pensioners belopp, med
hänvisning till det beslut, hvarigenom pension blifvit hvar och en tiller¬
känd I denna matrikel skola jämväl antecknas alla genom dödsfall, ut¬
träde ur pensionsåldern eller af annan anledning inträffade förändringar
med afseende å pensionerna.
Öfver direktionens beslut, så vidt de angå rättighet till och villkor
för inträde uti ifrågavarande änke- och pupillkassa samt pensions åtnju¬
tande, må den missnöjde anföra besvär hos Kungl. Maj:t i dess ecklesiastik¬
departement.
I fråga om särskild revision af ifrågavarande änke- och pupillkassa
är i reglementet för kassan stadgadt, bland annat, följande.
Granskning af änke- och pupillkassans förvaltning och räkenskaper § 39 enl h k.
verkställes hvart tredje år af fem samt under hvart och ett af de ofnga
åren af två revisorer. Af det förstnämnda antalet revisorer utser Kungl.
Maj-t tre. Två revisorer äfvensom två suppleanter för dem skola hvarje
år i tur och ordning väljas af delägarna. Direktionen åligger att i bör¬
jan af hvarje år erinra vederbörande domkapitel och läroverksstyrelser om
valens förrättande samt hvart tredje år i behörig tid hos Kungl. Maj:t
o-öra framställning om utseende af tre revisorer.
Förutom den granskningsrätt, som tillhör hvarje års revisorer, till- § 40.
komma revisorerna i den större revision, som hvart tredje år verkställes,
rättighet att hos Kungl. Maj:t föreslå de förändringar i reglementet för
änke- och pupillkassan eller i afseende å kassans förvaltning och räken¬
skaper, hvilka de anse af behofvet påkallade.
§ 36.
§ 37.
§ 38.
56
§ 41.
§ 42.
§ 44.
Efter slutad förrättning afgifva revisorerna vid den större revision
som förrättas hvart tredje år, till Kung!. Majrt berättelse om den verk-
stallda granskningen m m. De öfriga åren afgifves revisionsberättelsen
till chefen för ecklesiastikdepartementet.
. Den revisionsberättelse, som hvart tredje år afgifves till Kund.
Majrt, skaH genom direktionens försorg tryckas och tillställas hvarje läro¬
anstalt, hvars lärare äga delaktighet i änke- och pupillkassan.
Efter årsräkenskapens afslutande skall direktionen till Kund. Makt
Ofördröjligen afgifva berättelse rörande änke- och pupillkassans förvaltning
under det föregående året, åtföljd af en tabellarisk öfversikt af kassans
s ning. Denna berättelse skall sedermera, genom ecklesiastikdepartemen¬
tets försorg, mtagas i allmän tidning.
D. Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.
För denna anstalt gäller reglemente af den 22 juni 1892 med
dan sedermera vidtagna förändringar.
I fråga om anstaltens ändamål må erinras, att densamma enligt S 1
i reglementet afser beredande af ålderdomsunderstöd åt de lärare och
lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt de icke ordinarie
lärare och lärarinnor vid folkskolor, för hvilkas aflönande tillskott af all¬
männa medel åtnjuta, dock icke åt lärare eller lärarinnor i öfningsämnen
eller slöjd vid de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor.
Beträffande förvaltningen af anstalten gälla, bland annat, följande
bestämmelser. J
t ., De /°f anstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas genom
utgifter af dels vederbörande skoldistrikt, dels vederbörande lärare samt
genom fyllnad sbidrag af staten.
Skoldistrikt är skyldigt att såsom bidrag till bestridande af anstaltens
utgifter erlägga viss årlig afgift för hvarje i § 1 omförmäld lärare, för
hvilken skoldistriktet för samma år utbekommer lönetillskott af allmänna
57
medel, med undantag allenast för vikarie vid ordinarie folkskollärartjänst,
med skyldighet för vederbörande lärare att å sin lön vidkännas ett årligt
afdrag af visst angifvet belopp.
Skoldistriktets afgift utgår till fullo, äfven om distriktet af någon
anledning kommer i åtnjutande blott af en del af det stadgade lönetill-
skottet för året.
Afeiften erlägges på det sätt, att statskontoret och Konungens ve- § 4 enl. k. k.
derbörande befallningshafvande vid utanordnande af hvarje tillskott af all¬
männa medel till aflönande af lärare, för hvilken afgift skall utgå, afdrager
18 kronor eller för de lärartjänster, om hvilka direktionen lämnar särskild
uppgift, 10 kronor, hvarefter de af Konungens befallningshafvande afdragna
afgifterna i räkenskapen redovisas till statskontoret, som förvaltar dessa medel.
Direktionen skall årligen före mars månads utgång meddela Konun¬
gens vederbörande befallningshafvande förteckning öfver de lärartjänster,
för hvilka årsafgiften är lägre än 18 kronor.
Lärare, som önskar att erhålla understöd från anstalten, skall till §16 enl. k. k.
skolrådet i det distrikt, där han tjänstgör eller senast tjänstgjort, inlämna samt § 17.
skriftlig, till anstaltens direktion ställd ansökning därom och därvid bifoga
vissa föreskrifna handlingar; åliggande det skolrådet att, efter granskning
af handlingarna, öfversända desamma tillika med eget utlåtande till an¬
staltens direktion, med begäran om dess beslut i fråga om sökandens rätt
till understöd.
Har lärare uppnått sextio års ålder, äger vederbörande skolråd eller
skolstyrelse, ändock att läraren icke anmält sig önska att med ålderdoms-
understöd afgå från sin tjänst, att, med bifogande af förenämnda hand¬
lingar, hos direktionen begära dess beslut i fråga om lärarens rätt till
ålderdomsunderstöd.
Vid ansökning om understöd skall föreskrifven tjänstebok medfölja, § is.
hvilken tjänstebok, om ansökningen bifalles, behålles åt direktionen.
Sedan ansökning om understöd blifvit åt direktionen pröfvad, skall § so enl. k. k.
underrättelse om beslutet meddelas vederbörande.
För lärare, som i behörig ordning blifvit förklarad berättigad till § 21.
understöd, utfärdar direktionen på lärarens anhållan understödsbref, dock
8—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
58
§ 33.
§ 24 enl. k.
Vt 1909.
§ 36.
§ 27.
i de fall, då direktionen ej redan erhållit kännedom om tiden för lönens
frånträdande, först sedan vederbörande skolråd därom lämnat erforderlig
uppgift.
Understödsbref tillställes läraren genom skolrådet mot kvitto, som
insändes till direktionen.
Understöd utbetalas halfårsvis i juni och december månader. Därvid
företes understödsbrefvet till anteckning å detsamma om utbetalningen,
hvarjämte aflämnas vissa föreskrifna handlingar.
Utbetalning af understöd verkställes af anstalten till understödsta-
garen personligen eller hans behörigen befullmäktigade ombud mot kvitto.
År understödstagare boende i landsorten, vare han berättigad att
efter hos direktionen gjord anmälan, innefattande uppgift om hans hemvist
och postadress, antingen i särskildt stadgad ordning utbekomma sitt understöd
genom postsparbanken eller genom direktionens försorg få understödet med
allmänna posten kostnadsfritt sig tillsända åliggande det dock understöds¬
tagare att i sistnämnda fall för hvarje gång under rekommendation med
allmänna posten till direktionen insända understödsbrefvet för påteckning
tillika med föreskrifna handlingar jämte kvitto å understödsbeloppet enligt
af direktionen fastställdt formulär.
I fråga om utbetalning genom förmedling af postsparbankskontor i
landsorten hänvisas till den ofvan å sid. 43—46 omnämnda kungl. kun¬
görelsen den 7 maj 1909.
Småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt förvaltas af dmek-
tionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning; och gälla därvid tills
vidare i tillämpliga delar och i alla de omständigheter, om hvilka icke
uti nu ifrågavarande reglemente finnes särskildt stadgadt, enahanda före¬
skrifter, som enligt reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning äro
gifna för densamma samt dess förvaltning.
Alla förvaltningskostnader för understödsanstalten bestridas med för
ändamålet anvisadt belopp, och skall förslag å sättet för dettas användande
och arbetets anordning inom anstalten af direktionen uppgöras och an¬
mälas till Kungl. Maj:ts pröfning och fastställelse.
59
Före den 1 oktober hvarje år skall direktionen till Kungl. Maj:t § 28.
afgifva förslag å det fyllnadsbidrag utöfver skoldistriktens afgifter, som
anses böra i nästföljande statsreglering upptagas till bestridande af kost¬
naden för de understöd, hvilka skola utgå från anstalten.
Afgifterna af skoldistrikten äfvensom det till anstaltens förfogande
särskildt anvisade bidraget af staten äger direktionen att i mån af behof
lyfta i statskontoret.
Före den 15 januari hvarje år skall skolråd upprätta i två exemplar § 29.
en enligt fastställdt formulär affattad uppgift å de till anstalten hörande
lärare, som under näst föregående år inom distriktet varit anställda i
tjänst, deras ålder, tjänstetid, undervisningstid under året m. m. samt
dessutom för afgångna lärare uppgift om tidpunkten för och anledningen
till deras afgång. Af dessa exemplar skall det ena insändas till vederbö¬
rande domkapitel före nämnda dag och det andra förvaras hos skolrådet.
De till domkapitlet insända uppgifterna skola, med de anmärkningar
och rättelser, hvartill de kunna föranleda, senast inom den 15 februari
hvarje år af domkapitlet insändas till direktionen. Genom anstaltens för¬
sorg skola dessa uppgifter ordnas och, där sådant på grund af särskilda
omständigheter anses erforderligt, ytterligare granskas samt därefter förvaras
inom anstalten, för att vara att tillgå vid pröfningen af rätt till understöd.
Öfver de af direktionen vidtagna beslut, som angå rättigheten till § 30.
och villkoren för understöds åtnjutande, må den missnöjde anföra besvär
hos Kungl. Magt i dess ecklesiastikdepartement.
Hos direktionen skall föras en matrikel öfver samtliga understöds- § 31.
tagare med uppgift om deras födelseår och -dag samt de åt dem beviljade
understödsbelopp jämte hänvisning till de beslut, på grund af hvilka un¬
derstöd blifvit hvar och en tillerkändt och understödsbref utfärdats. I
denna matrikel skall jämväl antecknas tiden, då genom understödstagares
dödsfall eller af annan anledning understödet upphört att utgå.
Efter årsräkenskapernas afslutande afgifver direktionen oföi’dröj ligen § 33.
till Kungl. Maj:t berättelse rörande understödsanstaltens förvaltning under
det föregående året jämte en tabellarisk öfversikt öfver anstaltens inkomster
och utgifter. Denna berättelse skall sedermera, genom ecklesiastikdepar¬
tementets försorg, intagas uti allmänna tidningen.
60
Enligt kungl. kungörelse den 21 juni 1901 är förordnadt, att små¬
skollärare, hvilka anställas vid af landsting eller stad, sorn ej deltaga i
landsting, anordnadt seminarium för bildande af lärare och lärarinnor vid
småskolor in. in. och till hvilkas aflönande bidrag af allmänna medel utgå,
skola erhålla rått till understöd från småskollärares in. fl. ålderdomsun-
derstödsanstalt lika med af skoldistrikt anställda småskollärare, under
angifna villkor, bland annat, att seminariets styrelse till anstalten erlägger
de afgifter, som enligt det för anstalten gällande reglemente böra utgå
för låraina, äfvensom lämnar föreskrifna årsuppgifter. Hvad i kungörelsen
är stadgadt angående småskollärare skall gälla jämväl beträffande småskol¬
lärarinnor.
E. Lasarettsläkarnas pensionskassa.
Enligt reglementet för ifrågavarande pensionskassa af den 13 no¬
vember 1903 utgöras kassans inkomster af:
§ 3. a) delägarnas afgifter,
b) bidrag af landsting och städer, som ej deltaga i landsting,
c) statens bidrag,
d) gåfvor, hvarmed kassan kan varda ihågkominen, och
e) räntor.
§ i. Inkomsterna sammanföras i en fond, benämnd pensionsfonden, från
hvilken alla för kassans ändamål erforderliga kostnader bestridas.
§ 14. Delägaie åliggande årsafgift och tilläggsafgift — den senare såvida
den äi fördelad på flera år skola till kassan inlevereras genom veder¬
börande lasarettsdirektion efter ingången af december månad det år afgif-
terna afse och senast före den 15 i nämnda månad; tillkommande det
lasarettsdirektionen att för sådant ändamål vid hvarje utbetalning af del¬
ägares lön innehålla det belopp däraf, som motsvarar afgifterna för den
tid, för hvilken lönen utbetalas.
§ 15. På landsting eller stad samt på staten belöpande afgifter till kassan
skola erläggas efter rekvisition af pensionskassans direktion; och bör rekvisi¬
tionen aflåtas omedelbart efter det nedan omförmälda årsuppgifter från
61
lasarettsdirektionerna inkommit och hunnit granskas, samt vara åtföljd af
förteckning upptagande de läkarbefattningar, för hvilka afgift rekvireras.
Lasarettsdirektionerna skola, samtidigt med inleverering utaf del- § u.
ägarnas afgifter, till pensionskassans direktion enligt formulär, som af
denna fastställes och tillhandahålles, insända årsuppgifter angående lasa¬
retten tillhörande läkarbefattningar och deras innehafvare, samt dessutom
i förekommande fall hos pensionskassans direktion genast anmäla inträffande
förändringar genom afgång från eller tillträde till läkarbefattningarna vid
lasaretten.
Pensionskassans direktion skall låta med ledning af dessa årsupp- § 17.
gifter upprätta och före december månads utgång tillställa vederbörande
lasarettsdirektioner debiteringslängder å delägarnas afgifter till kassan för
nästföljande år.
Det åligger lasarettsdirektion att i god tid, innan lasarettsläkare, $ 21.
som är delägare i kassan, uppnått sextiofem års ålder, till pensionskassans
direktion insända anmälan därom, åtföljd af åldersbevis för läkaren, hvar¬
efter sistnämnda direktion meddelar beslut om pensionsrätten och därom
underrättar lasarettsdirektionen.
Önskar lasarettsläkare, som uppnått sextio men ej sextiofem års ålder, § 22.
att på grund af sjukdom eller försvagad hälsa afgå från sin befattning
med afkortad pension, har han att om sådan pension göra skriftlig, till
pensionskassans direktion ställd ansökning, hvilken skall ingifvas till veder¬
börande lasarettsdirektion och genom dess försorg öfversändas till kassans
direktion. Sådan ansökning skall vara åtföljd af åldersbevis och läkarbetyg.
Pensionskassans direktion har att meddela beslut om pensionsrätten och
därom underrätta lasarettsdirektionen.
Har lasarettsläkare i behörig ordning blifvit förklarad berättigad § 23.
till pension, utfärdar kassans direktion pensionsbref, så snart afskedet blifvit
meddeladt; och skall pensionsbrefvet öfversändas till vederbörande lasaretts¬
direktion för att genom dess försorg tillställas pensionstagaren.
Pension skall utbetalas i pensionskassan kvartalsvis i mars, juni, £ 26.
september och december månader till pensionstagaren eller hans behörigen
62
befullmäktigade ombud. Därvid skola företes dels pensionsbrefvet till
påtecknande af utbetalningen och dels behörigt prästbevis.
Pensionstagare, som är boende utom hufvudstaden, är berättigad att,
efter anmälan hos pensionskassans direktion och uppgifvande af adressort,
få, mot afdrag af porto, pensionen sig tillsänd med allmänna posten i
assureradt bref; åliggande det den, som vill begagna sig af sådan förmån,
att, för hvarje gång pension skall lyftas, insända, förutom pensionsbref och
prästbevis, kvitto å pensionsbeloppet enligt af direktionen fastställdt formulär.
tf 29. Lasarettsläkarnas pensionskassa förvaltas af direktionen öfver folk¬
skollärarnas pensionsinrättning; och gälla därvid i afseende å alla de om¬
ständigheter, om hvilka icke uti ifrågavarande reglemente finnes särskild!
stadgadt, enahanda föreskrifter, som enligt reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning äro gifna för densamma samt dess förvaltning och re¬
dovisning.
tf 3a Direktionen skall låta föra en liggare öfver de lasarettsläkarbefatt-
ningar, med hvilka delägarskap i kassan är förenadt, och deras innehafvare
äfvensom en matrikel öfver pensionstagarna.
tf 31. Efter årsräkenskapens afsilande skall direktionen ofördröjligen till
Kungl. Maj:t afgifva berättelse rörande pensionskassans förvaltning under
det föregående året jämte en tabellarisk öfversikt af kassans ekonomiska
ställning. Denna berättelse skall tryckas i allmänna tidningarna,
tf .?ä öfver direktionens beslut i frågor, som afse pensionsrätten, må be¬
svär anföras hos Kungl. Maj:t i dess civildepartement. I
I fråga om särskild revision af pensionskassan är i reglementet för
kassan stadgadt, bland annat, följande.
tf 33. Till öfverseende af pensionskassans förvaltning och räkenskaper för
den tid, densamma icke undergått sådan granskning, förordnar Kungl. Maj:t
hvart tredje år, på framställning af kassans direktion, tre revisorer,
tf 34. Före hvarje revisions början skall genom direktionens försorg upp¬
rättas och revisorerna tillställas en efter försäkringstekniska grunder verk¬
ställd uträkning af kassans förbindelser till delägare och pensionstagare vid
senast afslutade räkenskapsårets utgång.
63
Förutom omförmälda granskningsrätt tillkommer revisorerna jämväl § 35.
rättighet att hos Kungl. Maj:t föreslå de ändringar i reglementet för
pensionskassan eller i afseende å kassans förvaltning och räkenskaper,
hvilka de anse af behofvet påkallade.
Efter slutad förrättning skola revisorerna till Kungl. Maj:t afgifva § 56.
berättelse om den verkställda revisionen.
Uti denna berättelse skall särskild! angifvas, huruvida, med afseende
å kassans ställning, höjning eller sänkning i de till kassan ingående av¬
gifter kan ifrågasättas.
* *
*
F. Döfstumlärarnas pensionsanstalt.
Reglemente för nämnda pensionsanstalt utfärdades, såsom förut är
nämndt, den 30 augusti 1905.
Enligt detta reglemente skola de för pensionsanstaltens ändamål erfor- g 2.
derliga kostnader bestridas genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt
dels ock vederbörande tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbidrag af staten.
Inom den 1 februari hvarje år skall pensionsanstaltens direktion till § 5.
Konungens befallningshafvande i hvart och ett län, inom hvilket distrikts-
skolstyrelse har sitt säte, meddela uppgift å det belopp, som i afgiftei
från distriktet skall till pensionsanstalten utgå för året, hvarefter Konung¬
ens befallningshafvande vid utbetalning af årets statsbidrag till distrik¬
tet skall afdraga sammanlagda afgiftsbeloppet för distriktet och därefter
insända detta belopp till pensionsanstalten.
Beträffande sådan enskild undervisningsanstalt, hvars ordinarie lä¬
rarpersonal jämlikt § 1 mom. 2 i reglementet medgifvits delaktighet i pen¬
sionsanstalten, skall pensionsanstaltens direktion före den 1 februari hvarje
år meddela dylik uppgift direkt till undervisningsanstaltens styrelse, hvil¬
ken det skall åligga att före den 1 därpå följande april till pensionsanstalten
insända sammanlagda afgiftsbeloppet för undervisningsanstalten.
Den, som önskar att erhålla pension från ifrågavarande pensions- § so.
anstalt, skall till skolstyrelsen i det distrikt, där han eller hon tjänstgör
64
eller senast tjänstgjort, inlämna skriftlig, till pensionsanstaltens direktion
ställd ansökning därom och därvid bifoga vissa föreskrifna handlingar;
åliggande det skolstyrelsen att, efter granskning af handlingarna, öfver¬
sända desamma, tillika med eget utlåtande, till pensionsanstaltens direk¬
tion med begäran om dess beslut i fråga om sökandens rätt till pension.
§ 23. Sedan ansökning om pension blifvit pröfvad af direktionen, skall
underrättelse om beslutet genom skolstyrelsen meddelas sökanden.
§ 24. För den, som i behörig ordning blifvit förklarad berättigad till pen¬
sion, utfärdar direktionen pensionsbref, så snart intyg om afskedet jämte
uppgift från skolstyrelsen om tiden, då lönen frånträdes, blifvit förevisadt;
och öfversändes pensionsbrefvet till skolstyrelsen för att genom dess för¬
sorg tillställas pensionstagaren.
§ 26. Pension utbetalas halfårsvis, i juni och december månader. Därvid
företes pensionsbrefvet till anteckning å detsamma om utbetalningen,
hvarjämte aflämnas vissa bevis och intyg.
§ 27. Utbetalning af pension verkställes af pensionsanstalten till pensions¬
tagaren själf eller behörigen befullmäktigadt ombud mot kvitto.
År pensionstagare boende i landsorten, är han eller hon berättigad
att, efter hos direktionen gjord anmälan, innefattande uppgift om hans
eller hennes hemvist, få pensionen kostnadsfritt sig tillsänd med allmänna
posten i rekommenderadt eller assureradt bref; åliggande det dock pen¬
sionstagare, som vill komma i åtnjutande af sådan förmån, att för hvarje
gång under rekommendation med allmänna posten till direktionen in¬
sända pensionsbrefvet för påteckning, tillika med omnämnda bevis och
intyg jämte kvitto å pensionsbeloppet enligt af direktionen fastställdt for¬
mulär.
§ 29. Döfstumlärarnas pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver folk¬
skollärarnas pensionsinrättning; och gälla därvid tills vidare i tillämpliga delar
och i afseende å alla de omständigheter, om hvilka icke uti ifrågavarande
reglemente tinnes särskildt stadgadt, enahanda föreskrifter, som enligt
reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning äro gifna för densamma
samt dess förvaltning.
o
65
Förslag till stat för pensionsanstalten samt i afseende å sättet för § 30.
arbetets anordning inom densamma skall uppgöras af direktionen och
anmälas till Kungl. Maj:ts pröfning och fastställelse.
Distriktens och lärarpersonalens afgifter skola, i den mån de ej åtgå § 31.
till årets utgifter, samlas till en fond, hvilken göres räntebärande mot
fullgod säkerhet.
Pensionsanstaltens alla utgifter skola bestridas i första rummet af
afgifterna samt nyssberörda fonds afkastning och kapital, så att, först sedan
fonden till fullo åtgått, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fyllnadsbidrag.
Före den 1 oktober hvarje år skall direktionen till Kungl. Maj:t § 32.
afgifva förslag å det fyllnadsbidrag af statsmedel, som anses böra i näst¬
följande statsreglering upptagas till bestridande af pensionsanstaltens ut¬
gifter under det år, samma statsreglering omfattar.
Det anvisade fyllnadsbidraget äger direktionen, i mån af behof, lyfta
i statskontoret.
Före den 15 januari hvarje år upprättar skolstyrelse i två exemplar § 33.
en enligt af direktionen fastställdt formulär affattad uppgift å den till
pensionsanstalten hörande lärarpersonal, som under näst föregående år
varit anställd i tjänst inom distriktet. I denna uppgift skola upptagas ål¬
der, tjänstetid, undervisningstid under året m. m., samt dessutom för
dem, som under året afgått från tjänst, tidpunkten för och anledningen
till afgången. Af de två exemplaren skall det ena före nämnda dag in¬
sändas till pensionsanstaltens direktion och det andra förvaras hos skol¬
styrelsen.
Genom pensionsanstaltens försorg skola de sålunda inkomna upp¬
gifterna ordnas och, där sådant på grund af särskilda omständigheter an¬
ses erforderligt, granskas samt därefter förvaras inom pensionsanstalten
för att vara att tillgå vid pröfningen af rätt till pension.
Öfver de af direktionen vidtagna beslut, som angå rättigheten till § 34.
och villkoren för pensions åtnjutande,' må den missnöjde anföra besvär
hos Kungl. Maj:t i dess .ecklesiastikdepartement.
Hos direktionen skall föras matrikel öfver samtliga pensionstagare § 33.
med uppgift om deras födelseår och -dag samt de åt dem beviljade pen¬
sioner jämte hänvisning till de beslut, på grund af hviika pension
9—100692 Löner egt er ingslcommitténs bet. XXV.
66
§ 37.
blifvit hvar och en tillerkänd och pensionsbref utfärdats. I denna matrikel
skall jämväl antecknas tiden, då genom pensionstagares dödsfall eller af
annan anledning pensionen upphört att utgå.
Efter årsräkenskapernas afsilande skall direktionen ofördröjligen
till ecklesiastikdepartementet ingifva till Kungl. Maj:t ställd berättelse rörande
pensionsanstaltens förvaltning under det föregående året jämte en tabella¬
risk öfversikt öfver dess tillgångar, inkomster och utgifter. Denna berät¬
telse skall sedermera genom departementets försorg intagas uti allmänna
tidningarna.
67
Inkomna framställningar.
Genom kungl. cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk
och myndigheter att hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utred¬
ning, huruvida, under angifven förutsättning, ändringar i vederbörande
lönestater kunde anses böra äga rum för tiden efter år 1902.
1 anledning däraf afgaf direktionen öfver folkskollärarnas pensions-
inrättning den 29 december 1902 underdånigt utlåtande, hvilket från
ecklesiastikdepartementet öfverlämnades till kommittén med skrifvelse den
5 februari 1903.
Uti nämnda utlåtande framlade direktionen ett förslag till gemen¬
sam stat för folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke-
och pupillkassa, elementarlärarnas änke- och pupillkassa äfvensom små-
skollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.
Då emellertid genom tillkomsten af lasarettsläkarnas pensionskassa
och döfstumlärarnas pensionsanstalt förändrade förhållanden inträdt sedan
direktionen afgaf sitt berörda utlåtande, torde anledning saknas att här
närmare redogöra för nämnda förslag.
Uti underdånig skrifvelse den 9 november 1907 framlade direktio¬
nen förslag till ny organisation af den under direktionen ställda tjänste¬
personalen m. m.
Under erinran, bland annat, om tillkomsten af de sex särskilda
pensions- och understödsanstalter, hvilka numera äro ställda under direk¬
tionens förvaltning, framhöll direktionen, hurusom behof förelåge att —
äfven utan hänsyn till möjlig ytterligare utvidgning af verksamhetsområ¬
det — de vid de särskilda pensionsanstalterna anställda arbetskrafterna
Direktionens
utlåtande
29/i2 1902.
Direktionens
skrifvelse
«/n 1907.
68
blefve förstärkta samt direktionens och dess tjänstemäns aflöningsvillkor
förbättrade.
Till stöd därför åberopade direktionen den utveckling, hvari ifråga¬
varande administration varit stadd.
Därvid anfördes, att, ehuru de fyra äldre anstalterna under åtskillig
tid varit i verksamhet, ingen af dessa — och än mindre någon af de två
nytillkomna pensionskassorna — ännu kommit till någon naturlig höjd¬
punkt i sin utveckling eller, såsom det med försäkringsteknisk term plä¬
gade uttryckas, kommit i jämviktsläge.
Förvisso komme anstalterna alltjämt att starkt tillväxa under af-
sevärd tid framåt. Orsaken därtill finge sökas såväl i anstalternas egen
organisation som ock i den ökning till numerären och den förbättring i
arseende å lönevillkoren, som inom särskilda delägargrupper dels redan
ägt ruin och dels äfven för framtiden syntes komma att ske.
Såsom lämplig utgångspunkt i fråga om administrationens utveck¬
ling kunde enligt direktionens åsikt tagas ställningen vid slutet af år
1889, under hvilket år den för de dåvarande tre pensionskassorna gemen¬
samma lönestaten först tillämpades.
Vid nämnda tidpunkt utgjorde:
delägarnas antal........................ 10,484
antalet gällande pensionsbref................... 1 44g
pensioneringssnmman......................kr. 525,249: 94
kapitalbehållningen.......................» 10,524 313: 82
antalet lånekonton i räkenskapen................. 158
» verifikationsfolier.................... 6,711
Vid slutet af år 1893 eller det år, då småskollärares m. fl. ålder-
domsunderstödsanstalt trädde i verksamhet, hade motsvarande siffror för
samtliga dåvarande fyra kassor varit följande:
delägarnas antal........................ 19,293
antalet gällande pensions- och understödsbref........... 1,824
pensioneringssnmman......................kr. 658,377: 68
kapitalbehållningen.......................> 13,678,235: 52
antalet lånekonton........................ 228
> verifikationsfolier..................... 8,323
69
Det vore emellertid att märka, att antalet delägare i sm åskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt icke i samma mån som antalet del¬
ägare i öfriga kassor inverkade på arbetet med förvaltningen. Den för
nämnda understödsanstalt erforderliga uppbörden ombesörjdes nämligen af
Konungens befallningshafvande i länen, medelsförvaltningen vore anförtrodd
åt statskontoret och liggare öfver delägarna fördes icke. I annat afseende
däremot, t. ex. i fråga om granskning af de för understöds anstalten af-
gifna årsuppgifter och däraf föranledd korrespondens, inverkade denna
anstalts stora delägargrupp högst betydligt till ökande af arbetet för tjänste¬
personalen hos direktionen.
För år 1901 hade uti ofvanberörda hänseenden siffrorna varit
följande:
delägarnas antal......................... 22,297
antalet gällande pensions- och understödsbref........... 2,692
pensioneringssnmman......................kr. 904,187: 44
kapitalbehållningen.......................2 21,199,824:99
antalet lånekonton........................ 310
> verifikationsfolier.................... 11,815
För räkenskapsåret 1906 — sedan jämväl lasarettsläkarnas pensions¬
kassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt inrättats och varit i verksamhet,
den förra under tre år och den senare under ett år — tedde sig mot¬
svarande siffror sålunda:
delägarnas antal........................ 25,952
antalet gällande pensions- och understödsbref........... 3,179
pensiorferingssumman......................kr. 1,195,458:88
kapitalbehållningen.......................2 28,133,475:88
antalet lånekonton........................ 371
» verifikationsfolier.................... 14,505 I
I oktober månad 1907 uppgick antalet gällande pensions- och
understödsbref till 3,500 med en årlig pensioneringssumma af 1,448,245
kronor 92 öre.
Sedan år 1889 hade således ökningen i förenämnda hänseenden
utgjort:
70
delägarnas antal............................ 147,54 %
antalet gällande pensions- och understödsbref...............141,71 •>
pensioneringssumman.......................... 175,73 >
kapitalbehållningen...........................167,31 »
antalet lånekonton...........................134 si »
» yerifikationsfolier........................116,14 >
Under erinran vidare, hurusom genom kungl. kungörelsen den 28
juni 1907 medgifvits delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt och
folkskollärarnas Enke- och pupillkassa för lärarpersonalen vid folkhögsko¬
lorna, hvilken kungörelse skulle träda i kraft den 1 januari 1908, fram¬
höll direktionen, att därigenom skulle tillkomma en ej obetydlig delägar¬
grupp till en hvar af sistnämnda två kassor.
Det framhölls jämväl, att ett upprättadt förslag till nytt reglemente
för elementarlärarnas änke- och pupillkassa skulle, därest detsamma komme
i tillämpning, i högst väsentlig grad öka arbetet för tjänstepersonalen
hos direktionen.
I afseende å administrationens utveckling erinrade direktionen
slutligen, att fråga då vore å bane att medgifva delaktighet i folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning för en ny grupp lärare och lärarinnor, näm¬
ligen sådana som vore anställda vid vissa enskilda småskoleseminarier.
Direktionens i dess ifrågavarande skrifvelse af den 9 november 1907
innefattade förslag afsåge dels en förstärkning af de till direktionens
förfogande ställda arbetskrafter och dels en genomgående lönereglering.
I förstnämnda hänseende föreslog direktionen, att i stället för de
två på extra stat uppförda bokhållartjänsterna måtte inrättas två nya or¬
dinarie tjänster. Därigenom skulle vinnas en afsevärd tillökning i arbets¬
kraft, enär med den ordinarie anställningen naturligen skulle följa skyldighet
för vederbörande tjänstinnehafvare att odeladt ägna sig åt tjänsten vid
pension sanstalterna.
En annan förstärkning hade direktionen tänkt sig kunna och böra
vinnas därigenom att med sekreterar- och ombudsmannabefattningen
skulle förenas i någon män ökade åligganden.
O o o
Då vidare alltjämt komme att erfordras extra biträden, hvilka
skulle vara att tillgå såväl vid inträffande ledighet för ordinarie tjänste¬
71
man som eljest, föreslog direktionen, att vid pensionsanstalterna måtte
anställas två amanuenser, den ena å kansliafdelningen och den andra å
kontorsafdelningen.
Hvad anginge skrifbiträdet, som jämte renskrifning utförde en god
del andra sysslor af löpande art, framhöll direktionen i detta samman¬
hang, hurusom för vinnande af en mera fullständig organisation och för
(ifrigt såsom med rättvisa och billighet öfverensstämmande vore ensidigt,
att en för arbetets jämna gång så nödig befattning uppfördes på oidi-
narie stat.
För att närmare motivera det i nyssberörda hänseenden framställda
förslaget angaf direktionen i hufvuddrag den arbetsfördelning tjänste¬
männen emellan, som direktionen tänkt sig, därest den föreslagna om¬
organisationen komme till stånd.
Hvad då först vidkomme kamreraren, hvilken enligt direktionens
mening vore alltför betungad med göromål, syntes en del af hans ålig¬
ganden utan olägenhet kunna öfverlämnas åt underordnade tjänstemän.
Dit hörde i främsta rummet upprättandet af räkenskaper för de
särskilda pensionskassorna, ett arbete af det omfång, att det på senare år
tagit mera än tre månader af den årliga arbetstiden i anspråk. Dit
hörde också upprättandet af de årligen återkommande pensionsreglerin-
garna.
Vidare borde kamreraren kunna befrias från vissa arbeten med in¬
komna ärendens beredning till föredragning äfvensom från åliggandet att
i vederbörligt diarium anteckna direktionens beslut.
Äfven med dessa lättnader i arbetet finge kamreraren sin tid fullt
upptagen. Utom den allmänna tillsynen öfver arbetets gång skulle nämligen
kamreraren dels sköta den ofta nog rätt vidlyftiga korrespondens, som för
ärendenas beredning till föredragning och eljest erfordrades, dels inför
direktionen föredraga alla förekommande ärenden, bland Indika särskild!
de, som afsåge medelsförvaltningen och kapitalplaceringen, i hög grad toge
tid och omtanke i anspråk, dels uppsätta underdåniga utlåtanden i anled¬
ning af kungl. remisser i frågor af mera principiell natur äfvensom ju¬
stera skrivelser och beslut samt kontrasignera utgående expeditioner, dels
uppsätta årsberättelser och förteckningar å värdehandlingar, dels uppsätta
7 2
anordningar i låneärenden och bankanvisningar samt kontrasignera anord¬
ningar i allmänhet och anvisningar äfvensom föra anteckningar öfver in¬
sättningar och uttagningar i banker och dels - något som dåmera endast
delvis ombesörjdes af kamreraren — i behöriga matriklar anteckna ut¬
färdade pensions- och understödsbref m. in.
Sekreteraren och ombudsmannen hade till åliggande att fora proto-
koU vid direktionens sammanträden, uppsätta utgående expeditioner med
ofvan angifna undantag och besörja deras utskrift, meddela utlåtanden i
låneärenden, föra liggare öfver låne- och säkerhetshandlingar, vaka öfver
och besörja att inteckningar förnyades och utestående fordringar indref-
ves samt inför domstolar och exekutiva myndigheter föra pensionskassor¬
nas talan, ordna och förvara protokoll, registratur och öfriga handlingar
samt under kamrerarens semester eller denne eljest beviljad tjänstledighet
uppehålla kamrerarbefattningen.
Till dessa sekreteraren och ombudsmannen redan tillhörande ålig¬
ganden borde läggas skyldighet att biträda vid ärendens beredning till
föredragning äfvensom att i diarierna anteckna direktionens beslut. ° Det
syntes vidare hora åligga sekreteraren och ombudsmannen att i allmänhet
\ id förefallande behof biträda kamreraren.
Kassören och bokhållaren, såsom han i gällande lönestat benämndes,
skulle, därest de af direktionen föreslagna två bokhållartjänsterna komme
till stånd, benämnas enbart kassör samt borde såsom dittills först och
främst hafva till uppgift bestyret med kassarörelsen.
Honom borde således särskild! tillkomma att taga befattning med
alla in- och utbetalningar, föra kassaböckerna, upprätta kassaräkning^ till
ledning vid boksluten, ordna och numrera alla verifikationer, föra för¬
teckning öfver pensionskassornas gäldenärer för att kunna öfvervaka att
örfallna likvider i rätt tid inflöte, uppsätta kassarapporter äfvensom så¬
dana anordningar, som det ej ålåge kamreraren att uppsätta.
Kassören borde också såsom dittills åligga att föra liggarna öfver del¬
ägare i folkskollärarnas pensionsinrättning och folkskollärarnas änke- och
pupillkassa och liggaren öfver extra afgifter i folkskollärarnas pensions-
lnrattmng, att granska årsuppgifterna till nämnda kassor och i enlio-het
därmed verkställa debitering af pensionsafgifterna m. in.
73
Däremot borde kassören befrias dels från införing af vissa pensions¬
bref i behörig liggare, hvilket borde tillkomma kamreraren, och dels från
förande af vissa matriklar och liggare samt diarieföring af inkommande
handlingar, göromål, som borde tillkomma den ena eller andra af bok¬
hållarna.
Hvad anginge de båda bokhållarna, skulle dessa, med bibehållande
af sina dåvarande göromål, tillika få öfvertaga åtskilliga af kamrerarens
och kassörens åligganden.
Sålunda skulle den ene bokhållaren få sig särskildt ålagdt dels att
föra hufvudböckerna i samtliga kassor, ett vidlyftigt arbete, som då ålåge
kamreraren, dels att vara kassakontrollant och dels att föra matriklarna
öfver pensions- och understödstagare (med det undantag, som föranleddes
af kamrerarens ofvannämnda befattning med samma matriklar) samt att
föra liggare öfver innehållna afgifter i folkskollärarnas änke- och pupill¬
kassa och öfver afgifter till elementarlärarnas änke- och pupillkassa, arbeten
som hittills ålegat kassören.
Den andra bokhållaren skulle särskildt tillkomma dels att föra lig¬
gare öfver afgifter till lasarettsläkarnas pensionskassa och döfstumlärarnas
pensionsanstalt samt upprätta debiteringslängder å afgifter för de båda
nämnda kassorna, dels att föra diarier öfver inkommande ärenden (med
det undantag, som föranleddes af sekreterarens och ombudsmannens förut
berörda skyldighet att i diarierna göra anteckningar om direktionens be¬
slut) samt i samband därmed registrera diarierna, dels att verk¬
ställa pensionsregleringarna, dels att upprätta amorteringsplaner rörande
beviljade lån, dels att granska årsuppgifterna till småskollärares in. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt och dels att uppsätta föreskrifna uppgifter till
taxeringsmyndigheterna och föra därför erforderliga anteckningsböcker.
Hvad amanuenserna anginge, skulle ett af deras viktigaste åliggan¬
den vara att vid behof vikariera för ordinarie tjänsteman, och borde de
följaktligen få taga sådan del i förefallande göromål, att de blefve fullt
förtrogna med desamma.
Äfven eljest vore deras biträde af nöden, hvilket i synnerhet vore
fallet med amanuensen å kontorsafdelningen. Såsom lämpliga göromål för
denne amanuens framhöll direktionen särskildt att biträda vid uppsättandet
10—100692 Löneregler ing skommitténs bet. XXV.
74
af uppgifter till taxeringsmyndigheterna, vid granskning af småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts årsuppgifter, vid upprättandet af arnor-
teringsplaner och vid sifferkontrollering i allmänhet samt att verkställa
registrering af kopieböcker och kollationering.
Amanuensen å kansliafdelningen borde anlitas såsom biträde vid
ärendens beredning till föredragning och vid uppsättandet af skrivelser
samt vid expedition och i öfrigt, efter anvisning, vid förefallande behof.
Denne tjänstemans biträde kunde, bland annat, med fördel anlitas vid för¬
beredande arbeten i och för årsberättelserna.
Hvad anginge de aflöning ssatser, som borde i den nya lönestaten
bestämmas, ansåg sig direktionen böra, såsom en allmän motivering till sina
förslag i ämnet, i tillämpliga delar åberopa hvad i kungl. proposition
till 1907 års Riksdag angående ny aflöningsstat för statskontoret anförts
till stöd för däri föreslagna aflöningsbelopp.
Direktionen framhöll, hurusom det vore önskvärdt, att en lönereg-
lering gjordes verkligen effektiv och så afpassad, att den borde kunna för¬
utsättas blifva åtminstone till sina allmänna hufvudgrunder beståndande
för en afsevärd tid framåt.
I afseende därå erinrade direktionen om den under de senare årtion¬
dena, särskildt i hufvudstaden, alltjämt pågående stegring i lefnadsom-
kostnader, hvarigenom åstadkommits ett ekonomiskt läge, som, af alla tecken
att döma, ingalunda vore af allenast tillfällig natur utan syntes komma
att i stort sedt fortfara, om än naturligen mer eller mindre betydande
växlingar därutinnan komrne att framträda.
Därförutom förelåge andra omständigheter, hvilka vid en lönereg¬
lering borde tagas i betraktande.
Dit räknades särskildt de bestämmelser angående civila tjänstemäns
pensionering, som innefattades uti lagen af den 11 oktober 1907 i detta
ämne. Denna lag måste enligt direktionens förmenande komma att äga
tillämpning äfven på de under direktionen ställda tjänstemän, och i följd
däraf dessas dittills stadgade rätt till pension från folkskollärarnas pensions-
inrättning komma att upphöra. Enligt nämnda lag skulle dessa tjänste¬
män i väsentlig mån bidraga till sin egen pensionering.
75
Vid eu lönereglering borde ock tagas hänsyn till de alltmera stegrade
anspråken på intensiteten i tjänstemännens arbete, i hvilket afseende direk¬
tionen dock erinrade, att de för det dåvarande anställda ordinarie och
extra tjänstemän för fullgörande af sina åligganden haft att underkasta
sig ett arbete, som i intensitet knappast lämnat något öfrigt att önska.
Slutligen ansåg direktionen ej heller böra förbises vikten däraf att
tjänstemännens löner tillmättes så, att pensionskassorna måtte kunna
äfven framgent för sin förvaltning förvärfva dugliga och fullt kvalificerade
krafter.
Under erinran att statskontorets nya organisation ansetts böra ut¬
göra en utgångspunkt för en mera allmän reglering af de centrala äm¬
betsverkens löneförhållanden och hvad därmed ägde sammanhang, uttalade
direktionen såsom sin mening, att tjänsterna vid ifrågavarande pensions-
anstalter i det hela kunde likställas med vissa motsvarande befattningar
i nämnda ämbetsverk.
Däraf borde då följa, att aflöningsförmånerna för tjänsterna vid
pensionsanstalterna skulle bestämmas med hänsyn till aflöningarna för mot¬
svarande tjänster i statskontoret.
Sålunda skulle i detta afseende enligt direktionens åsikt kamre¬
raren jämföras med statskommissarie och byråchef, kassören med en andra
gradens tjänsteman, nämligen med statskontorets räntmästare, samt de
båda bokhållarna med första gradens tjänstemän i statskontoret, nämligen
med dess revisorer och bokhållare.
Hvad däremot anginge sekreterar- och ombudsmannabefattningen,
hvilken icke i samma mån som de andra tjänsterna vid pensionsanstalterna
toge sin innehafvares tid och krafter i anspråk och på grund däraf icke,
åtminstone för det dåvarande, lämpligen borde inrättas såsom en själf-
ständig tjänst, hade direktionen tänkt sig, att densamma framdeles borde
vara förenad med allenast arfvode.
Beträffande kamreraren ■—- till hvilken befattning utnämnts endast
personel’ med juridisk ämbetsexamen, och hvilken tjänstemans titel, med
hänsyn till de med befattningen förenade åligganden, direktionen ansåge
böra förändras till »verkställande direktör och kamrerare» — föreslogs för
honom lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och orts-
76
tillägg 600 kronor, tillhopa 8,100 kronor, hvarjärate han skulle äga rätt
till ålderstillägg efter 5 år med 600 kronor.
Ln dylik förbättring al ifrågavarande tjänstemans aflöningsförmåner
ansåg direktionen synnerligen motiverad med hänsyn till hans ansvars¬
fulla arbete. Detta betingade särskildt i betraktande af hans befattning
med medelsförvaltningen en i ekonomiskt afseende oberoende och tryggad
ställning. Det förtjänade ock, enligt direktionens uppfattning, att anmärkas,
hurusom denna löneförbättring vore mindre betydande än den, som enligt
den föi statskontoret fastställda lönestaten beredts statskommissarier och
byråchefer.
hör sekreteraren och ombudsmannen föreslog direktionen, såsom redan
är nämndt, aflöning i form af arfvode. Fullt tillräckliga skäl förelåge ej då
att af ifrågavarande befattning göra eu själfständig ordinarie tjänst med den
tjänstgöringstid, som borde fordras af innehafvaren af en sådan tjänst, och
med de väsentligt förbättrade löneförmåner, som däraf komme att för¬
anledas.
Med afseende emellertid på de alltmer ökade göromålen och de större
anspråk, som för framtiden skulle komma att ställas på ifrågavarande
tjänsteman, ansåg direktionen arfvodet skäligen böra bestämmas till 4,000
kronor årligen.
Då sekreteraren och ombudsmannen på grund af sjukdom åtnjöte
tjänstledighet eller på förordnande uppehölle verkställande direktörens och
kamrerarens tjänst, syntes det böra medgifvas honom att bibehålla intill
två tredjedelar af arfvodet. Sådan rättighet borde dock icke vid sjuk¬
domsförfall få utsträckas till längre tid än ett år.
dill ytterligare motivering af det för sekreteraren och ombudsmannen
föreslagna arfvodesbeloppet påpekade direktionen, hurusom till befattningen
i fråga ej borde förordnas annan än juridiskt bildad person, och att det
vore synnerligen angeläget särskildt med hänsyn till sekreterarens och
ombudsmannens åliggande att vid behof vikariera för kamreraren — att
för befattningen förvärfva en i möjligaste måtto duglig person.
Det syntes direktionen förtjäna att i detta sammanhang framhållas,
hurusom särskildt ombudsmannabestyren till följd af de förvaltade fondernas
oafbrutna tillväxt komme att i motsvarande grad ökas.
Hvad anginge kassörs- och de föreslagna båda bokhällartjänsterna,
vore den ofvan gjorda jämförelsen med vissa tjänster i statskontoret en¬
ligt direktionens mening så till vida fullt befogad, att slutaflöningarna
för dessa tjänster borde sättas lika med dem för de ofvannämnda mot¬
svarande tjänsterna i statskontoret, så att dessa slutaflöningar blefve resp.
7,300 kronor och 5,500 kronor, hvarvid i kassörens aflöning skulle ingå
500 kronor i missräkningspenningar.
Nyssberörda slutaflöningar syntes direktionen i och för sig ingalunda
vara för höga, särskildt i betraktande däraf att för kassören ej gåfves tillfälle
till befordran och att för bokhållare utsikten till befordran vore mycket
begränsad och oviss, ett förhållande, som för motsvarande tjänstemän i
statskontoret ställde sig annorlunda.
Däremot ansåg direktionen det med skäl kunna sägas, att de för
nyssnämnda tjänstemän i statskontoret fastställda begynnelseaflöningarna
icke vore lika berättigade i fråga om kassörs- och bokhällartjänsterna
hos direktionen. Vid tillsättandet af sistberörda befattningar skulle näm¬
ligen ej uppställas högre fordran på teoretisk utbildning än aflagd
mogenhetsexamen, och i följd däraf skulle tillträdandet af dessa tjänster
antagligen komma att ske vid lägre ålder än af motsvarande tjänster i
statskontoret. Ett undantag därifrån kunde dock tänkas uppstå, om eu
bokhållare befordrades till kassör.
Om sålunda för kassörs- och bokhällartjänsterna begynnelseaflö¬
ningarna borde sättas lägre än, men slutaflöningarna lika med dem för
motsvarande tjänstemän i statskontoret, samt tillika den felande eller
mycket ringa utsikten till befordran skulle i någon mån ersättas, syntes
den lämpligaste utvägen vara att vid pensionsanstalterna införa flera ålders-
tilläffsr än hvad den för statskontoret fastställda staten medgåfve.
Direktionen föreslog för kassören följande aflöningsförmåner, näm¬
ligen: lön 2,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800, ortstillägg 400 samt
missräkningspenningar 500, tillhopa 5,300 kronor, samt fyra ålderstillägg,
hvart och ett å 500 kronor, efter resp. 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring.
Då den nuvarande kassören blifvit utnämnd år 1897, skulle vissa
ålderstillägg anses af honom intjänade redan vid den föreslagna statens
tillämpning.
78
Till motivering af den föreslagna löneförbättringen i detta särskilda
fall anförde direktionen, att stegringen i göromålen varit särskildt känn¬
bar just för kassören. Oafsedt den lindring i arbetet, som komme att
beredas honom genom inrättande af de föreslagna två bokhållartjänsterna,
blefve hans arbete alltjämt synnerligen omfattande och ansvarsfullt. Detta
förhållande i och för sig borde föranleda till att aflöningsförmånerna be¬
stämdes någorlunda tillräckliga. Men därtill komme det angelägna i att
åt denne tjänsteman bereddes en ekonomiskt tryggad ställning, en sak som
i detta fall syntes direktionen kunna påpekas med om möjligt än större
fog- än i fråga om kamreraren.
Hvad anginge de båda bokhållarna skulle enligt direktionens för¬
slag en hvar af dem tillkomma i lön, tjänstgöringspenningar och orts-
tillägg resp. 1,700, 1,500 och 300 kronor, hvarjämte de skulle äga rätt
till fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter resp. 5, 10, 15
och 20 års anställning.
Då det emellertid kunde tänkas, att en äldre bokhållare efter intjä¬
nande af flera ålderstillägg befordrades till kassör och sålunda först vid
mera framskriden ålder komme att tillträda kassörstjänsten, syntes det
direktionen böra medgifvas, att en till kassör befordrad bokhållare skulle
i fråga om rätt till ålderstillägg äga tillgodoräkna sig sin tjänstetid så¬
som ordinarie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år.
De på extra stat anställda båda bokhållarna, hvilka antagligen i
första hand skulle komma i fråga vid tillsättande af de två ifrågavarande
ordinarie bokhållarbefattningarna, hade efter vederbörliga förordnanden
tjänstgjort, den ena såsom bokhållare i småskollärares m. fl. ålderdoms-
understödsanstalt allt ifrån 1898 års ingång och tillika i döfstumlärarnas
pensionsanstalt allt ifrån början af år 1906 samt den andra såsom bok¬
hållare i lasarettsläkarnas pensionskassa från och med år 1904.
Direktionen hemställde, huruvida icke berörda tjänstetid kunde, i
likhet med hvad vid den nuvarande statens fastställande medgifvits i fråga
om föregående anställning på förordnande, räknas dessa tjänstemän till
godo i fråga om rätt till ålderstillägg. Därtill syntes så mycket större
skäl föreligga, som frågan om en ny lönestat redan länge stått på dag¬
ordningen och det väl ej vore tvifvel underkastadt att endera eller båda,
79
om en sådan stat tidigare kommit till stånd, också förr skulle hafva er¬
nått ordinarie anställning.
För amanuensen å kansliafdelning en ansåg direktionen arfvodesbe-
loppet böra kunna efter band höjas till högst 1,200 kronor. För amanu¬
ensen å kontorsafdelningen, hvilken förutsattes komma att blifva trägnare
sysselsatt, borde enligt direktionens mening arfvodesbeloppet likaledes kunna
höjas till högst 2,400 kronor.
Det fast anställda skrifbiträdet, hvilket framdeles såsom dittills syntes
böra vara kvinnligt, borde i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg
skäligen tilldelas resp. 900 kronor, 800 kronor och 100 kronor jämte
fyra ålderstillägg, hvart och ett å 150 kronor, efter resp. 5, 10, 15 och
20 års tjänstgöring.
Enär det dåvarande skrifbiträdet tjänstgjort allt sedan år 1877,
hemställde direktionen, likasom i fråga om bokhållarna, att den föregå¬
ende tjänstetiden måtte få tillgodräknas henne i afseende å rätt till
ålderstillägg.
Hvad slutligen anginge vaktmästaren, hvilken, enligt direktionens
uppfattning, såsom ende vaktmästare toges i anspråk för verkets räk¬
ning vida mera än t. ex. en förste vaktmästare i ett större ämbetsverk
sådant som statskontoret, syntes det direktionen billigt, att hans afiönings-
förmåner bestämdes till något högre belopp än nämnda vaktmästares i
statskontoret.
1 sådant afseende föreslog direktionen, att vaktmästaren vid pensions-
anstalterna finge åtnjuta — förutom förmånen af fri hostad och vedbrand,
hvilken förmån syntes böra tillkomma honom såsom ersättning för
bestyr med den fastighet, folkskollärarnas pensionsinrättning ägde — lön
och tjänstgöringspenningar till belopp af resp. 950 och 500 kronor med
rätt till ålderstillägg af 150 kronor efter 5 år.
Det upplystes, att den nuvarande vaktmästaren vore i åtnjutande af
intjänadt ålderstillägg.
Vid fastställandet af en ny gemensam lönestat för samtliga af direk¬
tionen förvaltade pensions- och understödsanstalter syntes böra anvisas ett
visst belopp för bestridande af expenser.
80
Enligt hvad direktionen meddelade, hade, med undantag af en till¬
fällig nedgång år 1903, utbetalda expenser under åren 1902—1906 alltjämt
stigit och för samtliga nämnda år betydligt öfverskridit de till expenser
anslagna beloppen, på grund hvaraf hos Kungl. Maj:t måst göras framställ¬
ningar om anvisande af medel till täckande af uppkommen brist. Sålunda
hade för år 1906 i expenser utbetalts 9,693 kronor 43 öre, under det att
motsvarande anslag uppgått till endast 6,350 kronor.
I utbetalda expenser inginge, bland annat, gratifikationer åt de två extra
bokhållarna samt godtgörelse åt skrifbiträdet. Motsvarande ersättningar
vore afsedda att i den nya staten uppföras å aflöningsanslaget. Däremot
måste efter antagande af denna stat med dess ökning af antalet ordinarie
tjänster och med den utsträckta semesterrätt, som af direktionen föresloges,
vikariatsarfvoden mera än dittills komma i fråga, likasom ock, med den
alltjämt pågående stegringen i göromålen, extra biträden äfven framgent
syntes komma att erfordras, hvilket allt förorsakade utbetalningar från
expensmedlen.
Med hänsyn därtill och till den allmänna prisstegring, som en tid
ägt rum och säkerligen äfven framgent under obestämbar tid komme att
fortgå, hemställde direktionen, att ifrågavarande anslag ej måtte bestämmas
till lägre belopp än 10,000 kronor.
Anslaget syntes dock böra uppdelas i två, det ena till amanuenser
och extra biträden till belopp af 4,000 kronor, hvilket ej skulle få öfver-
skridas, och det andra till egentliga expenser, till beräknadt belopp af
6,000 kronor.
Vid upprättandet af eu för samtliga kassor gemensam lönestat borde,
enligt direktionens mening, iakttagas samma ordning som dittills gällt i
afseende å de tre äldre pensionskassorna, nämligen att folkskollärarnas
pensionsinrättning såsom den principala anstalten, med bidrag från de
andra, ansvarade för och redovisade kostnaden för förvaltningen i dess
helhet.
De belopp, som för ifrågavarande ändamål inginge till folkskollä¬
rarnas pensionsinrättning, utgjorde från folkskollärarnas änke- och pupill¬
kassa enligt gällande lönestat 3,000 kronor och enligt kungl. bref den 24
81
november 1905 ytterligare 600 kronor samt från elementarlärarnas änke-
och pupillkassa 5,000 kronor. Anslagen till förvaltningen af småskol¬
lärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas pensionskassa
och döfstumlärarnas pensionsanstalt, hvilka för år 1908 vore bestämda att
utgå, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt med 6,800
kronor, för lasarettsläkarnas pensionskassa med 3,250 kronor och för döf¬
stumlärarnas pensionsanstalt med 3,500 kronor, hade dittills redovisats
alldeles för sig.
Under förutsättning att den föreslagna lönestaten komme till stånd,
syntes folkskollärarnas pensionsinrättning böra från de öfriga kassorna
åtnjuta bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande med belopp, som
någorlunda motsvarade förvaltningsbestyren inom de särskilda kassorna.
Öfverlämnande till Kungl. Maj:ts afgörande, med hvilka belopp arf-
vodena till direktionens ordförande och ledamöter borde utgå, framlade
direktionen i enlighet med angifna grunder förslag till en för samtliga
kassorna gemensam ny lönestat.
Därjämte hemställde direktionen, att föreskrift måtte lämnas, med huru
stor procent af förvaltningskostnaderna i deras helhet en hvar af de sär¬
skilda kassorna skulle bidraga till bestridande af samma kostnader.
Direktionen föreslog i detta afseende för folkskollärarnas pensionsinrätt¬
ning 36 procent, för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 15 procent, för
elementarlärarnas änke- och pupillkassa 15 procent, för småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt 18 procent, för lasarettsläkarnas pen¬
sionskassa 8 procent och för döfstumlärarnas pensionsanstalt jämväl 8 pro¬
cent. I enlighet därmed borde ock, efter direktionens mening, erforderliga
statsbidrag anvisas.
Vidare hemställde direktionen, att för åtnjutande af föreslagna
löneförmåner måtte i tillämpliga delar få gälla enahanda villkor och be¬
stämmelser, som i sådant afseende föreskrifvits beträffande statskontoret.
Direktionen ansåg sig därvid böra särskild! framhålla, dels att löntagare
måtte i afseende å rätt till ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid, som före
den föreslagna statens ti'ädande i kraft förflutit från hans tillträde till befatt¬
ningen, äfvensom att, därest till kassör befordrades vid pensionsanstalterna
11—100692 Lönereglering slcommitténs bet. XXV.
82
anstillld bokhållare, som intjänat flera ålderstillägg, det måtte medgifvas
honom att i samma afseende räkna sig till godo sin tjänstetid såsom ordi¬
narie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år, dels att, därest direktionens
förslag om inrättande af nya ordinarie tjänster vunne bifall och till dessa
befattningar utnämndes personer, som förut på förordnande eller eljest
ombesörjt med befattningarna förenade göromål, jämväl sådan föregående
anställning måtte i förevarande afseende få tillgodoräknas dem såsom or¬
dinarie tjänstetid, dels att sekreteraren och ombudsmannen måtte äga
rättighet att under sjukdom samt under meddeladt förordnande att uppe¬
hålla verkställande direktörens och kamrerarens tjänst bibehålla intill två
tredjedelar af sitt arfvode, dock att sådan rättighet icke finge vid sjuk¬
domsförfall utsträckas till längre tid än ett år, dels att årlig semester¬
ledighet borde tillkomma verkställande direktören och kamreraren samt
kassören en hvar med en och en half månad, hvar och en af bokhållarna
med en månad, det kvinnliga skrifbiträdet likaledes med en månad och
vaktmästaren med 14 dagar.
Det påpekades därjämte, att den i kungl. brefvet den 31 maj
1888, angående gemensam lönestat för folkskollärarnas pensionsinrättning,
folkskollärarnas änke- och pupillkassa och elementarlärarnas änke- och
pupillkassa, stadgade rätt för ordinarie tjänsteman till pension från folk¬
skollärarnas pensionsinrättning komme att — i händelse direktionens mening
i detta hänseende blefve godkänd — upphöra med den nya lönestatens
införande och i sådant afseende framdeles gälla enahanda föreskrifter som
för statskontoret.
I sistnämnda kung], bref hade tillika meddelats bestämmelser om
rätt till pension från elementarlärarnas änke- och pupillkassa för tjänste¬
mäns och vaktmästares änkor och barn, hvilka bestämmelser blifvit i viss
mån ändrade genom kungl. kungörelsen den 18 november 1904 (angående
tillämpning af vissa bestämmelser i reglementet för sistnämnda kassa af den
11 oktober 1878).
Med erinran att på Kungl. Maj:ts pröfning vore beroende förslag
till nytt reglemente för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, enligt
hvilket andra grunder för delaktighet och pensionering vore afsedda att
tillämpas, hemställde direktionen om sådana ändringar och tillägg i nämnda
83
förslag, att dels sekreterar- och ombudsmannabefattningen, som vore afsedd
att upphöra såsom ordinarie tjänst, blefve utesluten från delaktighet i
kassan, dels åt de två ifrågasatta ordinarie bokhållare*änsterna bereddes
sådan delaktighet och dels delaktighetsbeloppen för samtliga ordinarie tjän¬
ster bestämdes till resp. löners och ålderstilläggs sammanlagda belopp eller
— därest i det föreslagna nya reglementet stadgade maximum för del¬
aktighet, 4,000 kronor, ansåges böra gälla äfven ifrågavarande tjänster —
till de belopp, som med hänsyn därtill ansåges skäliga.
Under förutsättning åter att det föreslagna nya reglementet för
elementarlärarnas änke- och pupillkassa ej komme till stånd, syntes det
direktionen, att ofvannämnda äldre bestämmelser borde ändras i enlighet
med hvad då blifvit nämndt — dock utan hänsyn till föreslagna maximi¬
belopp 4,000 kronor — men med tillägg att, i fråga om beräknandet af
pensionsbelopp, kassören, likasom verkställande direktören och kamreraren,
skulle likställas med lektor samt de båda bokhållarna med andra ämnes-
lärare.
Direktionen hemställde, att, efter det ny stat blifvit fastställd, måtte
åt direktionen uppdragas att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag
till reglementsändringar, som syntes däraf påkallas.
Genom remiss å direktionens skrifvelse af den 9 november 1907 statskontorets
anbefalldes statskontoret att, jämte afgifvande af förslag till arfvoden åt i»f^%nos
ordföranden och ledamöterna i direktionen, inkomma med underdånigt
utlåtande i ärendet.
Den 12 mars 1908 afgaf statskontoret det infordrade utlåtandet.
Med hänsyn till den ökning de under direktionens förvaltning ställda an¬
stalterna undergått sedan år 1889, hvilken ökning antogs komma att ytterligare
stegras genom redan beslutade eller föreslagna åtgärder, och med åberopande
jämväl af den allmänna prisstegringen sedan år 1889, ansåg sig stats¬
kontoret böra föreslå i arfvoden
åt direktionens ordförande..........kronor 3,000
» ledamöterna ä 2,400 ........... » 4,800
Summa kronor 7,800
84
Mot direktionens förslag i hvad det afsåg »verkställande direktören
och kamreraren» samt sekreteraren och ombudsmannen hade statskontoret
icke något att erinra.
I fråga om kassören erinrade statskontoret, hurusom direktionen
ansett dennes slutaflöning böra sättas lika med räntmästarens i statskon¬
toret eller till 7,300 kronor, inberäknadt 500 kronor i missräkningspen¬
ningar.
Statskontoret anmärkte i detta hänseende, att kassör stjänstei-na i de
centrala ämbetsverken voro tjänster af andra graden endast vid arméföi’-
valtningen (krigskassören), generalpoststyrelsen och statskontoret (ränt¬
mästaren).
Enligt hvad statskontoret höll före, var orsaken till undantagsför-
hållandet beträffande dessa tre ämbetsverk uppenbarligen beroende på de
mycket stora summor, som kassarörelsen hos dem i jämförelse med andra
ämbetsverk årligen omfattade. Så uppgingo exempelvis — meddelade
statskontoret — kassautgifterna enligt räntekammarens i statskontoret
hufvudbok för år 1906 till 193,162,707 kronor 48 öre, under det att mot¬
svarande summa för alla de sex kassor tillsammans, hvilka förvaltades af
direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning, uppgingo till endast
10,178,148 kronor.
I öfriga ämbetsverk, där kassör funnes, nämligen fångvårdsstyrelsen,
marinförvaltningen, lotsstyrelsen, medicinalstyrelsen, telegrafstyrelsen, järn¬
vägsstyrelsen, kommerskollegium, öfverintendentsämbetet och postsparbanken,
voro — anförde statskontoret vidare — kassörerna fullt likställda med
eller åtminstone icke bättre ställda än första gradens tjänstemän, utom
att de på vissa ställen åtnjöte missräkningspenningar.
Statskontoret kunde icke finna, att hos folkskollärarnas pensionsin¬
rättning större anledning än hos nyssnämnda ämbetsverk förefunnes att
göra kassörs tjänsten till en tjänst af högre lönegrad än den första. Skill¬
naden i aflöning mellan kassören och öfriga första gradens tjänstemän syntes
hellre böra utgå i form af ett arfvode, hvilket lämpligen kunde benämnas
missräkningspenningar och, såsom redan en gång på 1880-talet varit före¬
slaget, bestämmas till ett belopp af 1,000 ki’onor. På detta sätt skulle
kassören hos folkskollärarnas pensionsinrättning både i afseende på miss-
85
räkningspenningar och slutaflöning blifva likställd med kassörer i riks¬
banken.
Därigenom skulle äfven vinnas, att kassörstjänsten, hvilken direk¬
tionen syntes finna mera ansvarsfull än bokhållartjänsterna, blefve för
innehafvarna af dessa senare eftersträfvansvärd såsom en tjänst med bättre
aflöning, vid hvars erhållande en förutvarande bokhållare finge behålla
sin redan intjänade rätt till ålderstillägg, en förmån, som direktionen,
åtminstone delvis, velat bereda sina bokhållare, men som inom statsför¬
valtningen endast förekomme vid förflyttning mellan tjänster af samma grad.
Statskontoret hemställde fördenskull, att i lönestaten måtte för
kassören upptagas:
lön...................kronor 1,700
tjänstgöringspenningar .... •...... » 1,500
missräkningspenningar........... » 1,000
ortstillägg................. » 300
fyra ålderstillägg å 500 kronor efter 5, 10, 15
och 20 år............ . . . » 2,000
Summa kronor 6,500
Det framhölls af statskontoret, att vid en jämförelse med staten af
den 31 maj 1888 kassörens aflöningsförmåner, äfven efter statskontorets
förslag, skulle blifva mera höjda än kamrerarens och vaktmästarens, vare
sig man angåfve höjningen i kronor eller i procent af aflöningsförmånerna
enligt nyssnämnda stat.
Bifölles hvad statskontoret i afseende på kassören föreslagit, skulle
icke erfordras något särskilt stadgande om rätt för bokhållare, som utnämndes
till kassör, att i fråga om ålderstillägg tillgodoräkna sig sin tjänstetid såsom
bokhållare eller viss del däraf.
Mot hvad direktionen i öfrigt föreslagit beträffande bokhållarna hade
statskontoret intet att anmärka.
Det kvinnliga skrifbiträdet skulle enligt direktionens förslag flyttas
på ordinarie stat med en slutaflöning af 2,400 kronor; hvarjämte, i afse¬
ende å rätten till ålderstillägg, direktionen föreslagit, att det dåvarande
86
biträdet skulle få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstetid alltsedan
år 1877.
Utan att däremot göra någon invändning erinrade statskontoret
emellertid om det utlåtande, statskontoret den 29 november 1907 afgifvit
angående löneregleringskommitténs betänkande i fråga om fastare anställ¬
ning för vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter.
I afseende å de af direktionen för vaktmästaren föreslagna aflönings-
förmånerna yttrade statskontoret, att det visserligen icke kunde förnekas,
att den äfven under senaste året ännu alltjämt fortgående stegringen i
lefnadskostnader skulle kunna påkalla sådana aflöningsförinåner, som af
direktionen föreslagits.
Men då genom löneregleringarna år 1907 vissa principer i detta
hänseende måste anses hafva blifvit fastslagna, syntes man icke böra utan
alldeles särskilda orsaker frångå dessa principer.
Ifrågasättande huruvida, såsom direktionen förmenat, vaktmästaren
vid folkskollärarnas pensionsinrättning toges i anspråk för verkets räkning
mera än förste vaktmästaren i statskontoret, för hvilken en arbetstid af
sex timmar om dagen dåmera vore bestämd, ansåg statskontoret, att direk¬
tionens vaktmästare borde vara fullt belåten, om han utan afdrag för fri
bostad och vedbrand erhölle efter fem år samma kontanta aflönings-
förmåner som förste vaktmästaren i statskontoret eller tillsammans 1,500
kronor.
Statskontoret föreslog fördenskull, att vaktmästaren, jämte fri bostad
och vedbrand, måtte erhålla följande aflöningsförinåner:
lön.................kronor 900
tjänstgöringspenningar......... » 450
ett ålderstillägg efter fem år...... » 150
Summa kronor 1,500
I fråga om de föreslagna särskilda expensanslagen, det ena till
amanuenser och extra biträden å 4,000 kronor samt det andra till egent¬
liga expenser å 6,000 kronor, uttalade statskontoret, att, om meningen
vore att båda beloppen skulle uppföras såsom bestämda anslag, det senare
af dem måhända borde något ökas.
87
Vid framläggande af sitt förslag till aflöningsstat, slutande å 51,900
kronor, intog statskontoret däri alla ålderstillägg, som kunde ifrågakomma,
med tillsammans 7,350 kronor, hvilket belopp statskontoret ansåg böra
erhålla karaktären af förslagsanslag.
Statskontoret framhöll, att, därest dess förslag i afseende på kassören
vunne afseende, vissa ändringar syntes böra göras i direktionens förslag
till aflöningsvillkor, nämligen dels den ändringen, att bokhållares rätt att
efter förflyttning till kassör stjänsten tillgodoräkna sig viss del af sin tjänste¬
tid såsom bokhållare icke behöfde särskild! omnämnas, dels ock den ändring,
att rätten till semester för kassören begränsades till samma tid som för
bokhållarna eller en månad.
I fråga om tjänstemännens pensionering påpekade statskontoret, att
direktionens förslag innebure, att pensionerna för såväl framtida som då¬
varande tjänstinnehafvare vid kassorna skulle öfverflyttas å det i riksstaten
uppförda förslagsanslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare.
Statskontoret fäste i detta sammanhang uppmärksamheten på, att i
det af Riksdagen beviljade anslaget till bidrag till folkskollärares pensio¬
nering sedan år 1889 ingått och ännu inginge 873 kronor såsom statsbidrag
till bekostande af tjänstinnehafvarnas vid ifrågavarande kassor pensionering,
med hvilket belopp således, under angifven förutsättning, sistberörda stats¬
anslag borde minskas.
Mot att enahanda föreskrifter som för statskontorets tjänstemän skulle
gälla för tjänstemännen vid ifrågavarande kassor i afseende på deras pen¬
sionering hade statskontoret så mycket mindre något att erinra som vid
uppgörande af lönestaten hänsyn tagits till att tjänstemännen vid kassorna
hädanefter skulle komma att i likhet med statskontorets tjänstemän få
vidkännas afdrag å sina löner enligt lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension.
I fråga om pensioneringen af tjänstemännens änkor och barn hade
direktionen alternativt föreslagit, att delaktighetsbeloppen för samtliga
ordinarie tjänster skulle bestämmas till respektive löners och ålders-
tilläggs sammanlagda belopp, äfven när detta belopp öfverstege 4,000
kronor.
88
Detta förslag syntes statskontoret icke kunna räkna på nådigt bifall.
Då nämligen frågan om ombildning af lärarnas vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa den 31 december 1907 föredrogs inför Kungl. Maj:t,
yttrade föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet:
»Att åter, såsom från något håll yrkats, höja den öfre gränsen för
delaktighetsbeloppet till 4,500 kronor, skulle i själfva verket vara detsamma
som att upphäfva hvarje öfre gräns, då en sådan bestämmelse för när¬
varande skulle äga tillämpning blott på en enda delägare i kassan. Med
anledning af hvad sålunda andragits, anser jag icke lämpligt att i berörda
hänseende göra afvikelse från hvad sakkunnige föreslagit».
I proposition vid 1908 års riksdag hade föreslagits ombildning af
elementarlärarnas änke- och pupillkassa i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af sakkunniga uppgjorda grunder, sådana de af departementschefen
förordats.
Möjligheten att för »verkställande direktörens» räkning höja det i
reglementet stadgade maximum för delaktighet, 4,000 kronor, syntes stats¬
kontoret således få anses utesluten.
Mot hvad direktionen eljest alternativt föreslagit hade stats¬
kontoret intet annat att erinra än att kassören borde likställas med
bokhållarna.
Då vid den utredning angående elementarlärarnas änke- och pupill¬
kassa, som blifvit gjord af särskildt tillkallade sakkunniga, och som åbe¬
ropades i nyssberörda proposition, de ifrågasatta ändringarna icke kunnat
förutses, borde direktionen få i uppdrag att låta genom sakkunnig person
verkställa beräkning af de kostnader, som blefve erforderliga till följd
af nu föreslagna förändringar, och därefter inkomma med underdånigt
förslag i frågan. I
I fråga om den ökning i förvaltningsbidrag från de särskilda kassorna,
som erfordrades, om statskontorets förslag till stat och direktionens förslag
till fördelning antoges, åberopade statskontoret följande tabell.
89
>
|
Del i hela kostnads-
summan, 51,900
kronor.
|
Nu utgående
förvaltnings-
bidrag.
|
Erforderlig
ökning.
|
|
%
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.......
|
15
|
7,785
|
3,600
|
4,185
|
Elementarlärarnas änke- och pupillkassa......
|
15
|
7,785
|
5,000
|
2,785
|
Småskollärares m. il. ålderdomsunderstödsanstalt . .
|
18
|
9,342
|
6,800
|
2,542
|
Lasarettsläkarnas pensionskassa..........
|
8
|
4,152
|
3,250
|
902
|
Döfstumlärarnas pensionsanstalt..........
|
8
|
4,152
|
3,500
|
652
|
Summa
|
04
|
33,210
|
22.150
|
11,066
|
Statskontoret förklarade emellertid sig icke hafva kunnat ingå i
någon pröfning af direktionens förslag till grunder för fördelningen af
kostnaderna.
Beträffande bidrag af statsmedel till sagda kostnader syntes sär¬
skilda åtgärder endast erfordras i fråga om elementarlärarnas änke- och
pupillkassa.
Beträffande den största af de sex kassorna eller folkskollärarnas pensions-
inrättning innefattade visserligen det till denna inrättning ingående stats¬
anslag icke något bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande. Till
detta ändamål hade däremot Riksdagen anvisat räntan å pensionsinrätt-
ningens grundkapital, och då detta kapital redan år 1876 placerats i väl¬
belägen fastighet i hufvudstaden, syntes man, till följd af stegringen i
fastighetsvärden i Stockholm, kunna antaga, att det för förvaltningskost¬
nader afsedda beloppet vuxit i jämnbredd med behofvet.
Jämlikt reglementet den 13 november 1903 för lasarettsläkarnas
pensionskassa utginge statsbidrag till nämnda kassa endast i form af års-
eller tilläggsafgifter för vissa lasarettsläkare.
De för döfstumlärarnas pensionsanstalt erforderliga kostnader be-
striddes enligt anstaltens reglemente genom afgifter af vederbörande
skoldistrikt och tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbidrag af staten.
Det för detta ändamål under tionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag
hade dittills icke behöft anlitas och syntes således icke behöfva ökas.
Hvad beträffade småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,
skulle äfven de för denna anstalts ändamål erforderliga kostnader, enligt
12—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
90
dess reglemente, bestridas genom afgifter af vederbörande skoldistrikt
och lärare samt genom fyllnadsbidrag af staten. Något anslag funnes
icke därför anvisadt, men Riksdagen hade för hvarje särskildt år
medgifvit Kungl. Maj:t rätt att bestämma kostnaden för förvaltningen
samt att, i den mån anstaltens utgifter icke kunde bestridas af influtna
afgifter, anvisa erforderliga belopp af tillgängliga statsmedel såsom för¬
skott att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året
inginge, eller, därest dessa afgifter skulle för året befinnas därtill otill¬
räckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen. Då afgifterna dittills läm¬
nat öfverskott, så att någon anmälan om ersättning icke behöft göras,
syntes vidare åtgärd i afseende på statsbidrag till denna kassa icke er¬
fordras.
Af uppgifter, som meddelats i propositionen n:r 147 vid 1907 års
riksdag angående förhöjning af pensionsbeloppen från folkskollärarnas änke-
och pupillkassa, framginge, att äfven efter vidtagande af de åtgärder, som
föreslagits eller omtalats i det utdrag af statsrådsprotokollet, som bifogats
denna sedermera af Riksdagen godkända proposition, sistnämnda kassa
måste anses äga ett kapitalöfverskott af mera än 200,000 kronor. Under
sådana förhållanden borde statsanslaget till denna kassa icke behöfva höjas
för att möjliggöra en ökning af dess bidrag till förvaltningskostnaderna
med 4,185 kronor.
Däremot syntes elementarlärarnas änke- och pupillkassa behöfva ökadt
statsanslag för ifrågavarande ändamål, eftersom, enligt kungl. propositionen
n:r 45 till 1908 års Riksdag, alla kassans tillgångar vore tagna i anspråk
för där angifna ändamål.
I statsanslaget till denna kassa inginge ett belopp af 5,000 kronor
till förvaltningskostnadernas bestridande. Detta belopp, som årligen levere¬
rades från elementarlärarnas änke- och pupillkassa till folkskollärarnas
pensionsinrättning såsom aflönings- och förvaltningsbidrag, skulle, vid bifall
till statskontorets förslag, behöfva ökas till 7,785 kronor. Det syntes
emellertid statskontoret vara en onödig omgång, att beloppet ansloges till
en kassa och sedan från denna levererades till en annan. Redigare vore
utan tvifvel att låta ifrågavarande anslag ingå i det riksstatsanslag, som
i öfrigt anvisades åt folkskollärarnas pensionsinrättning. Af nu ifrågavarande
91
anslag syntes då lämpligen det till ålderstillägg erforderliga förslagsanslaget,
7,350 kronor, böra anses utgöra en del.
Då det nuvarande anslaget till bidrag till folkskollärarnas pensions-
inrättning borde minskas med 873 kronor, som dittills utgått såsom
statsbidrag till bekostande af tjänstinnehafvarnas pensionering, blefve,
med hänsyn till hvad förut anförts, den erforderliga nettoökningen 6,912
kronor.
Statskontoret hemställde,
att det i riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda bidrag till
pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, peda-
gogier, seminarier m. in. måtte minskas med ett belopp åt 5,000 kronor,
hittills afsedt för förvaltningskostnadernas bestridande;
att det i riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda bidrag till
folkskollärares pensionering måtte minskas med ett belopp af 873 kronor,
hittills afsedt till bekostande af tjänstinnehafvarnas vid ifrågavarande kassa
egen pensionering;
att däremot sistnämnda anslag måtte ökas med 7,785 kronor, för-
valtningsbidrag för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, häraf förslags¬
anslag 7,350 kronor till ålderstillägg; samt
att de bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande, som folk¬
skollärarnas pensionsinrättning erhölle från öfriga kassor, måtte höjas, så
att de komme att utgöra: för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 7,785
kronor, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt 9,342 kronor,
för lasarettsläkarnas pensionskassa 4,152 kronor och för döfstumlärarnas
pensionsanstalt 4,152 kronor.
Efter remiss afgaf direktionen den 5 september 1908 underdånigt
utlåtande i ärendet och yttrade därvid, bland annat, följande.
Mot direktionens förslag till aflöning af kassörstjänsten hade stats¬
kontoret anfört, att skäl ej syntes förefinnas att sätta aflöningen högre
än såsom för en tjänst af första graden.
Under det att direktionen föreslagit lön 2,600 kronor jämte fyra
ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800
kronor, missräkningspenningar 500 kronor och ortstillägg 400 kronor eller
Direktionens
utlåtande b/«
1908.
92
tillhopa 5,300 kronor, oberäknad! ålderstilläggen, hade sålunda statskon¬
toret föreslagit lön 1,700 kronor jämte ålderstillägg i likhet med direk¬
tionen, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, missräkningspenningar 1,000
kronor och ortstillägg 300 kronor eller tillhopa endast 4,500 kronor utom
ålderstillägg.
Enligt statskontorets förslag skulle således den egentliga lönen,
ortstillägget däri inbegripet, utgöra endast 4/9 af aflöningssumman, hvilket
enligt direktionens åsikt måste anses såsom en synnerligen otillfreds¬
ställande proportion.
Hvad till en början anginge statskontorets förslag att bestämma
missräkningspenningarna till ett så högt belopp som 1,000 kronor årligen,
motiverade statskontoret detsamma därmed att kassören i berörda hän¬
seende borde likställas med kassörer i riksbanken.
Detta skäl syntes dock så mycket mindre kunna anses hållbart, som
de kassören vid pensionsanstalterna tillhörande tjänsteåligganden ej vore
af den art, att de kunde anses böra föranleda beviljandet af missräknings¬
penningar i samma grad som för en riksbankskassör.
För öfrigt utginge enligt den för statskontoret gällande lönestat
missräkningspenningar till där anställda tjänstemän — med hvilka pensions-
anstalternas kassör hellre syntes kunna i förevarande hänseende jämföras
än med riksbankskassör — med allenast 500 kronor eller samma belopp,
som direktionen föreslagit.
Direktionens berörda förslag, såsom mera lämpadt efter de vid
pensionsanstalterna radande förhållanden och jämväl mera öfverensstäm¬
mande med de vanliga reglerna beträffande förhållandet mellan den fasta
lönen och öfriga aflöningsförmåner, syntes därför böra gifvas företräde
framför statskontorets.
Såsom grund för de betydliga nedsättningar, statskontoret funnit
skäligt tillstyrka i de för kassören föreslagna löneförmåner i öfrigt, hade
statskontoret anfört, bland annat, att kassörstjänsterna vore tjänster af
andra graden endast vid tre uppgifna centrala ämbetsverk och att or¬
saken till undantagsförhållandet hos dessa ämbetsverk uppenbarligen vore
de mycket stora summor, som kassarörelsen hos dem omfattade i jämfö¬
relse med andra ämbetsverk.
93
Direktionen ifrågasatte, huruvida angifna måttstock på omfattningen
af det med en kassörstjänst förenade arbete vore synnerligen tillförlitlig.
Enligt direktionens mening borde ock komma i betraktande det antal olika
poster, i hvilka kassautgifterna utgått, och i hvad mån kassautgifterna skett
kontant. Särskildt hvad anginge kontanta utbetalningar hade direktionen
anledning antaga, att kassarörelsen vid pensionsanstalterna vore minst lika
omfattande som hos statskontoret.
Det framhölls därjämte af direktionen, hurusom genom den alltjämt
fortgående ökningen af antalet delägare i pensionskassorna och således
jämväl antalet pensionärer äfvensom genom fondernas ständiga tillväxt
äfven den egentliga kassarörelsens omfattning allt fort ökades.
Hvad anginge fondernas tillväxt, hade denna under det senaste
räkenskapsåret (år 1907) utgjort i det närmaste 2 millioner kronor eller,
noga angifvet, 1,980,485 kronor 10 öre, hvadan fonderna, som vid slutet
af år 1906 utgjorde 28,133,475 kronor 88 öre, vid slutet af år 1907 stigit
till 30,113,960 kronor 98 öre.
I afseende å kassörsgöromålen ansåg sig dmektionen böra särskildt
framhålla, att, då i allmänhet en kassör endast hade att verkställa ut¬
betalning af förut till siffran granskade och godkända belopp, kassören vid
pensionsanstalterna ålåge att, beträffande de oftast förekommande likvi-
derna eller pensionsutbetalningarna, jämväl ansvara för riktigheten af
hvarje utbetalning. Honom ålåge sålunda att tillse ej allenast att det
pensionsbelopp, som utbetalades, öfverensstämde med pensionsbrefvet utan
ock att för pensions utbekommande föreskrifna förutsättningar förelåge och
vore vederbörligen intygade. Huru omfattande denna kassörens gransk-
ningsskyldighet vore, framginge i någon män af antalet verifikationsfolier
i räkenskaperna. Detta antal utgjorde för år 1907 14,981.
Kassören hade emellertid, såväl för det dåvarande som enligt direk¬
tionens ifrågavarande förslag, att ombesörja, förutom bestyren med den
egentliga kassarörelsen, tillika en hel del för en kassörstjänst eljest mer
eller mindre främmande göromål af kräfvande och ansvarsfull beskaffenhet.
I detta hänseende framhölls af direktionen det omfattande arbetet
med förande af liggare öfver delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning och
folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt öfver extra afgifter i folkskol-
94
lärarnas pensionsinrättning äfvensom granskning af årsuppgifterna och
verkställande, i enlighet därmed, af debitering af pensionsafgifter till
nämnda kassor. Detta arbete hade för öfrigt till följd af de i samband
med den nya löneregleringen för folkskollärarkåren ändrade bestämmel¬
serna rörande beräkningen af afgifterna till folkskollärarnas pensions¬
inrättning blifvit i betydlig grad försvåradt.
För att i någon mån belysa detta arbetes omfattning anförde direk¬
tionen, att enligt den senast verkställda debiteringen de ordinarie pensions-
afgifterna till folkskollärarnas pensionsinrättning uppginge till 764,523
kronor 75 öre, fördelade på 7,957 delägare, och de extra pensionsafgifterna
till samma pensionsinrättning till 27,965 kronor 55 öre, fördelade på 569
poster. Afgifterna till folkskollärarnas änke- och pupillkassa uppginge
— oberäknad! s. k. innehållna afgifter *— till 240,233 kronor 39 öre,
fördelade på 5,311 delägare. Summan af pensionsafgifter till sistnämnda
två kassor utgjorde således 1,032,722 kronor 69 öre, fördelade på 13,837
poster.
Beträffande statskontorets anmärkning att, vid en jämförelse med
gällande lönestat af år 1888, kassörens aflöningsförmåner skulle, äfven
enligt statskontorets förslag, blifva mera höjda än såväl kamrerarens som
vaktmästarens, framhöll direktionen, att aflöningen för kassörstjänsten
redan i nämnda stat vore tämligen knappt tillmätt i förhållande till göro-
målen äfvensom att den starka stegringen i arbetet med af direktionen
förvaltade kassor varit särskild! kännbar just för kassören. Detta för¬
hållande syntes tydligen framgå af den lämnade redogörelsen för hans
tjänsteåligganden samt af den alltjämt fortsatta ökningen af antalet del¬
ägare i kassorna m. in.
Vid en jämförelse mellan kassörens löneförmåner enligt direktionens
och statskontorets olika förslag samt kassörernas löneförmåner i ett par nyligen
omreglerade verk, nämligen riksbanken samt civilstatens änke- och pupill¬
kassa, framginge, att — under det ej osannolika antagande att ålders-
tillägg å kassörstjänsten ej intjänats genom föregående tjänstgöring så¬
som bokhållare — den vid folkskollärarnas pensionsinrättning m. fl. pen-
sionsanstalter anställda kassören skulle enligt statskontorets förslag först
efter 20 år komma i åtnjutande af samma aflöning som kassören i civil-
95
statens änke- och pupillkassa nådde redan efter 15 år och kassör i riks¬
banken till och med efter 10 år.
Den kassören hos direktionen tillkommande lön — detta ord taget i
inskränkt mening — skulle enligt statskontorets förslag komma att högst
väsentligt understiga kassörernas i de båda andra verken löner och, äfven
sedan alla ålderstilläggen intjänats, ändock understiga dessa senare med
300 kronor.
I detta sammanhang påpekades, att kassören i civilstatens änke- och
pupillkassa ej hade att lämna bidrag till sin egen pensionering äfvensom
att kassörer i riksbanken hade goda utsikter till befordran.
Hvad anginge direktionens förslag om rätt för bokhållare att vid
befordran till kassör få i viss mån tillgodoräkna sig intjänta ålderstillägg
å den förra anställningen, hade statskontoret erinrat, att en dylik rätt ej
inom statsförvaltningen plägade förekomma annat än vid förflyttning mellan
tjänster inom samma lönegrad.
Den af direktionen i förevarande afseende föreslagna anordning
sammanhängde emellertid med den i direktionens förslag till lönestat
genomförda grundsats att, under det slutaflöningarna för kassörs- och bok-
hållartjänsterna sattes lika med slutaflöningarna för motsvarande tjänst e-
grader inom andra verk, begynnelseaflöningarna i allt fall sattes lägre.
Då det skulle kunna inträffa, att en bokhållare, som intjänat alla
ålderstilläggen, blefve befordrad till kassör, för hvilken tjänst begynnelse-
aflöningen enligt direktionens förslag vore lägre än aflöningen i högsta
lönegraden för en bokhållartj änst, hade direktionen, för att undgå att
befordran skulle leda till en, låt vara öfvergående, minskning i inkomster,
sett sig nödsakad föreslå berörda rätt att i viss män bibehålla å en lägre
tj än stegrad intjänta ålderstillägg.
Enär denna anordning sålunda hade sin fulla förklaring af inom
kassorna rådande befordringsmöjligheter och nära sammanhängde med
direktionens därefter afpassade förslag till lönestat, kunde direktionen ej
finna annat än att samma anordning vore att förorda, äfven om densamma
skulle hafva karaktären af ett undäntagsförhållande.
Direktionen erinrade för öfrigt, att liknande anordningar, som den
af direktionen föreslagna, ej vore främmande för statsförvaltningen i öfrigt.
96
Så stadgades i kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 angående
ny Inne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna
läroverk, att, därest ordinarie adjunkt, som befordrades till lektor, redan in¬
tjänat högre aflöning än lektors begynnelseaflöning, honom skulle omedel¬
bart tillgodoföras så många ålderstillägg såsom lektor, att hans aflöning
i nämnda fall blefve lika hög som den aflöning han senast åtnjutit
såsom adjunkt m. m.
I nyligen fastställd stat för telegrafverket föreskrefves att, om tjänste¬
man befordrades från en befattning till annan, hvars begynnelseaflöning
vore lika med eller lägre än den aflöning, som han vid tiden för för¬
flyttningen uppbure, han finge kvarstå i innehafvande aflöningsklass och
ägde för uppflyttning i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den tid
han innehaft aflöning efter närmast lägre klass;
och i det af 1907 års kommission afgifna förslag till aflöningsregle-
mente för tjänstemän vid postverket, § 3, funnes stadgadt, att tjänsteman
ägde vid befordran genast tillträda den nya befattningens begynnelseaf¬
löning, därest denna vore högre än den aflöning han senast uppburit.
Eljest ägde han att i fråga om aflöningsförhöjning i den nya befattningen
tillgodoräkna sig den tid intill 3 kalenderår, hvarunder han i ena eller
andra befattningen innehaft den aflöning, som utgått vid befordrings-
tillfället.
Direktionen förklarade sig i allo vidhålla sitt förslag till lönestat för
kassörstjänsten. Skulle emellertid, oaktadt hvad anförts, kassörstjänsten
komma att hänföras till en första gradens tjänst, borde den nuvarande
innehafvaren af denna befattning äga att, i likhet med hvad som föreslagits
för bokhållarna, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid
han från och med år 1893 innehaft förordnande å bokhållartjänsten i
småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.
Hvad anginge bokhållartjänsterna, hade statskontoret ej haft annan
erinran mot direktionens förslag än i afseende å tjänstinnehafvarnas rätt
att vid befordran till kassör bibehålla intjänta ålderstillägg; och åberopade
direktionen därutinnan hvad som anförts rörande kassörstjänsten.
Utan att göra någon invändning mot direktionens förslag till aflö¬
ning åt det kvinnliga skrifbiträdet hade statskontoret emellertid till järn-
97
förelse åberopat sitt eget i anledning af löneregleringskommitténs be¬
tänkande afgifna förslag beträffande aflöningsförmåner åt två kvinnliga
kontorsskrifvare hos statskontoret, en å kansliet och en å riksboksluts-
byrån.
Detta förslag upptoge lön för dem hvardera med 900 kronor, så¬
ledes samma belopp som direktionen jämväl för sin del föreslagit, tjänst-
göringspenningar med 600 kronor för kontorsskrifvaren å kansliet och 800
kronor för kontorsskrifvaren å riksbokslutsbyrån — hvilket sistnämnda be¬
lopp direktionen äfvenledes föreslagit — äfvensom för båda kontorsskrif-
varna två ålderstillägg å 150 kronor efter respektive 5 och 10 år.
Direktionen, som därförutom föreslagit ett ortstillägg å 100 kronor
och ytterligare två ålderstillägg å 150 kronor efter 15 och 20 år, hade
funnit det billigt, att jämväl det kvinnliga skrifbiträdet i någon mån
komme i åtnjutande af enahanda bidrag, som under rubriken ortstillägg
föreslagits för öfriga i staten uppförda ordinarie tjänstinnehafvare; och
hade de föreslagna fyra ålderstilläggen till någon del föranledts af det
högeligen önskvärda att kunna vid pension sinrättningen för längre tid
bibehålla ett dugligt skrifbiträde. Med hänsyn till de mångahanda bestyr,
skrifbiträdet hade sig anförtrodda, syntes för öfrigt dessa löneförmåner in¬
galunda kunna anses för höga.
Vidkommande vaktmästaren hade statskontoret ansett direktionens
aflöningsförslag i denna del tåla någon nedsättning och hade sålunda i
stället för af direktionen föreslagna 950 kronor i lön och 500 kronor i
tjänstgöringspenningar förordat respektive 900 kronor och 450 kronor. I
afseende därå hade statskontoret erinrat, hurusom genom de senaste löne¬
regleringarna vissa principer i förevarande hänseende måste anses hafva
fastslagits och att i enlighet med dessa förste vaktmästare inom åtskilliga
andra verk åtnjöte lika eller till och med lägre löneförmåner än de af
statskontoret föreslagna och detta med en daglig tjänstgöring af ända till
7 timmar.
Däremot ville direktionen framhålla att, då den vid pensionsanstal-
terna anställda vaktmästarens tjänstgöring ej vore begränsad till någon
viss tid dagligen, han otvifvelaktigt måste anses vara af sin tjänst mera
bunden än en annan vaktmästare med bestämd daglig tjänstgöringstid.
18—100692 Löneregleringslcommitténs bet. XXV.
98
Förutom den tillsyn öfver pensionsinrättningens fastighet, för hvil¬
ken han åtnjöte fri bostad och vedbrand, hade han att såsom ende vakt¬
mästare ensam ansvara för den vakthållning helg- och söckendagar dygnet
om, som eljest i vissa ämbetsverk plägade i tur och ordning fullgöras af
där anställd vaktmästarpersonal. En sådan vakthållning vore i detta fall
så mycket mera nödvändig som inom pensionsinrättningens lokaler för¬
varades ej endast arkiv, matriklar och liggare in. in. dylikt samt, åtmin-
minstone tidvis, ej obetydliga kontanta belopp, utan ock pensionskassornas
samtliga värdehandlingar.
Vaktmästaren hade likaledes att dagligen hämta och aflämna post,
hvilken i synnerhet vid tider för pensionsutbetalningar kunde vara mycket
omfattande, äfvensom att från banker afhämta eller dit aflämna kontanta
medel, som stundom kunde uppgå till högst afsevärda belopp. För dessa
uppdrag åtnjöte han ingen särskild ersättning.
En jämförelse med de löneförmåner, som tillkomme vaktmästare vid
riksbankens hufvudkontor i Stockholm — undantagandes öfvervaktmästa-
ren, som tillika vore brandmästare, och vice brandmästaren — syntes di¬
rektionen gifva vid handen, att de af direktionen föreslagna aflöningsför-
månerna ingalunda kunde anses öfverdrifna. En sådan vaktmästare i
riksbanken kunde nämligen efter 10 års tjänstgöring uppnå en aflöning
af 1,800 kronor — för att ej nämna den särskilda ersättning, som för
postbefordran eller inkasseringsuppdrag därutöfver tillkomme ett flertal
riksbanks vaktmästare — under det att den vid pensionsanstalterna anställda
vaktmästaren enligt direktionens förslag ej skulle komma i åtnjutande af
högre aflöning än 1,600 kronor.
Vid sammanfattning af hvad statskontoret föreslagit i arfvoden åt
direktionens ordförande och ledamöter och hvad direktionen, till stor del
med statskontorets biträdande, föreslagit i aflöningsförmåner åt tjänstemän
och vaktmästare samt i expenser, skulle lönestaten erhålla följande ut¬
seende:
99
|
|
Tjänst-
gö-
|
Orts-
|
Arf¬
vode.
|
Miss-
räk-
|
Ålderstillägg efter
|
|
|
Lön.
|
rings¬
pen¬
ningar.
|
till-
lägg.
|
nings-
pen-
nin-
|
5 år.
|
10 år.
|
15 år.
|
20 år.
|
Summa.
|
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
|
|
Direktionens ordförande . .
|
|
|
|
3,000
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
3,000
|
En direktionsledamot . . .
|
—
|
—
|
—
|
2,400
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,400
|
> 7> ...
|
—
|
—
|
—
|
2,400
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,400
|
En verkställande direktör
ock kamrerare.....
|
5,000
|
2,500
|
600
|
—
|
—
|
600
|
—
|
—
|
—
|
8,700
|
En sekreterare och ombuds¬
man ..........
|
_
|
_
|
_
|
4,000
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
4,000
|
En kassör........
|
2,600
|
1,800
|
400
|
—
|
500
|
500
|
500
|
500
|
500
|
7,300
|
En bokhållare......
|
1,700
|
1,500
|
300
|
—
|
—
|
500
|
500
|
500
|
500
|
5,500
|
■» » ......
|
1,700
|
1,500
|
300
|
—
|
—
|
500
|
500
|
500
|
500
|
5,500
|
Ett kvinnligt skrifbiträde .
|
900
|
800
|
100
|
—
|
—
|
150
|
150
|
150
|
150
|
2,400
|
En vaktmästare (åtnj uter till¬
lika för särskildt uppdrag
fri bostad och vedbrand) .
|
950
|
500
|
|
|
|
150
|
|
|
_
|
1,600
|
Till amanuenser ock extra
biträden........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,000
|
Till skrifmaterialier och ex¬
penser .........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,000
|
Summa
|
12,850
|
8.600
|
1,700
|
11,800
|
500
|
2,400
|
1,650
|
1,650
|
1,650
|
52,800
|
Direktionen framhöll, att denna lönestat endast med 900 kronor
öfverstege den af statskontoret föreslagna, hvilken skillnad hufvudsakligen
grundades därå att direktionen i motsats till statskontoret uppfört kas-
sörstjänsten såsom en andra gradens tjänst.
Då, hvad anginge änke- och barnpensioneringen, det af särskild!
tillkallade sakkunniga utarbetade förslag till nytt reglemente för elementar-
lärarnas änke- och pupillkassa, i hvilken de vid pensionsanstalterna an¬
ställda tjänstemän vore delaktiga, ej kunnat genomföras, syntes vid utar¬
betandet af det nya förslag, som tillärnades, erforderliga bestämmelser
böra inrymmas om delaktighet för de i den föreslagna staten upptagna
ordinarie tjänsterna med undantag af det kvinnliga skrifbiträdet.
För den händelse åter att gällande reglemente för elementarlärarnas
änke- och pupillkassa skulle komma att äga bestånd under längre eller
100
kortare tid efter den föreslagna lönestatens trädande i kraft, åberopade
direktionen hvad i dess afgifna underdåniga förslag i sådant hänseende
anförts.
Direktionen hade låtit genom sakkunnig person beräkna den ökade
kostnad för statsverket, som skulle uppkomma genom de i lönestaten
upptagna tjänsternas delaktighet i elementarlärarnas änke- och pupillkassa
efter löners och ålderstilläggs sammanlagda belopp. Denna beräkning ut¬
visade, att nämnda ökade kostnad skulle utgöra 180 kronor årligen. Di¬
rektionen erinrade i detta sammanhang, att för närvarande för ifråga¬
varande ändamål utginge ett årligt statsbidrag af 280 kronor, hvilket in-
ginge i det öfriga statsanslaget till elementarlärarnas änke- och pupillkassa.
Då emellertid nyssberörda beräkning endast vore och kunde vara af
mera provisorisk natur, enär flertalet i staten upptagna tjänster vore obe¬
satta, hemställde direktionen, att densamma måtte lämnas tillfälle att
efter ny stats fastställande inkomma med noggrannare beräkning af kost¬
naderna för änke- och barnpensioneringen.
Hvad anginge fördelningen af kostnaderna, de särskilda kassorna
emellan, i och för den nya lönestaten, hade statskontoret föreslagit, att
det till elementarlärarnas änke- och pupillkassa i statsanslag utgående
belopp, för närvarande 5,000 kronor, till förvaltningskostnader, hvilken
summa årligen levererades från elementarlärarnas änke- och pupillkassa
till folkskollärarnas pensionsinrättning, skulle efter erforderlig ökning
hädanefter direkt ingå i riksstatsanslaget till folkskollärarnas pensions¬
inrättning, en anordning, som statskontoret ansåge lända till större reda
än den nuvarande.
Direktionen kunde dock ej finna annat än att, då ifrågavarande an¬
slag vore afsedt för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, detsamma
lämpligast borde i riksstaten upptagas såsom tillkommande nämnda kassa.
I afseende därå — och med tillämpning af statskontorets beräkning af
det belopp, hvarmed kassan skulle hafva att bidraga till förvaltningskost¬
naden i det hela, eller 7,785 kronor — hemställde direktionen, att till
kassan för berörda ändamål måtte anslås ett till 8,000 kronor afrundadt
belopp med förpliktelse för kassan att sedermera ansvara för sin andel af
förvaltningskostnaden i dess helhet.
101
Hvad beträffade de bidrag till förvaltningen, som borde utgå från
småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas pen¬
sionskassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt, syntes desamma böra bestäm¬
mas till någorlunda afrundade tal. Med tillämpning däraf borde nämnda
kassor bidraga med exempelvis följande belopp: småskollärares in. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt med 10,000 kronor samt lasarettsläkarnas pen¬
sionskassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt med 4,500 kronor hvardera.
Folkskollärarnas änke- och pupillkassas bidrag borde bestämmas till
8,000 kronor.
Genom kungl. remiss den 31 december 1908 öfverläinnades till kom¬
mittén direktionens ofvannämnda underdåniga skrifvelse af den 9 novem¬
ber 1907 jämte de i anledning af densamma afgifna underdåniga ytt¬
randen, med anmodan till kommittén att i ärendet afgifva underdånigt
utlåtande.
Uti underdånig skrifvelse den 30 januari 1909 framhöll direktionen
önskvärdheten af att den föreslagna löneregleringen och omorganisationen
snarast möjligt komme till stånd.
I afseende å behofvet af förstärkt tjänstepersonal påpekade direktio¬
nen, att, sedan den framlagt sitt förslag, ännu en omständighet tillkommit,
som gjorde berörda förstärkning ännu mera behöflig, nämligen den genom
landtränteriernas indragning nödvändiggjorda ändrade anordning för pen-
sionsutbetalningar- Vare sig nämnda utbetalningar komme att verkställas
af pensionskassorna själfva eller delvis ombesörjas genom postsparbanken,
skulle det förändrade utbetalningssättet komma att i högst väsentlig man
öka tjänstemännens arbete.
Genom remiss den 10 februari 1909 öfverlämnades ifrågavarande
skrifvelse till kommittén för att biläggas handlingarna i det under den
31 december 1908 remitterade ärendet angående ny organisation af den
under direktionen anställda tjänstepersonal.
Direktionens
skrifvelse
s% 1909.
102
Kommitténs förslag.
Såsom inledningen till detta betänkande gifver vid handen, hade
frågan om folkskollärares pensionering vid upprepade tillfällen varit före¬
mål för Ivungl. Maj:ts och Rikets Ständers behandling, innan vid 1865—
1866 årens riksdag Rikets Ständer, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, lämnade sitt bifall till inrättandet af
en för hela riket gemensam pensionsinrättning för folkskollärare.
Den 30 november 1866 utfärdade Kungl. Maj:t förordning och reg¬
lemente angående denna inrättning, hvilken skulle förvaltas af en direk¬
tion, bestående af en ordförande samt två ledamöter, samtliga förordnade
af Kungl. Maj:t.
Af det föregående i detta betänkande lärer nogsamt framgå den be¬
tydande utvecklingen, under årens lopp, af den verksamhet och de ålig¬
ganden, som kommit att blifva nämnda direktion anförtrodda.
Under dess förvaltning har ställts den ena kassan och anstalten
efter den andra.
Så genom reglemente den 15 oktober 1875 folkskollärarnas änke-
och pupillkassa och genom reglemente den 11 oktober 1878 lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa, i hvilken sistnämnda kassa or¬
dinarie ämnes- och öfningslärare (resp. lärarinnor) vid elementarläroverk,
pedagogier, folkskollärarseminarier och seminariet för bildande af lärarin¬
nor skulle blifva delägare.
Genom reglemente den 22 juni 1892 tillkom småskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt, beträffande hvilken anstalt själfva medelsförvalt¬
ningen dock anförtroddes åt statskontoret.
Anstaltens ändamål skulle vara att bereda ålderdomsunderstöd åt de
lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt de icke
103
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, för hvilkas aflönande tillskott
af allmänna medel åtnjötes, dock icke åt lärare eller lärarinnor i öfnings-
ämnen eller slöjd vid de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor.
Genom reglemente den 13 november 1903 ställdes under förvalt¬
ning af direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning lasarettsläkar-
nas pensionskassa och genom reglemente den 30 augusti 1905 döfstum-
lärarnas pensionsanstalt.
Lasarettsläkarnas pensionskassa skulle hafva till ändamål att bereda
pensioner åt ordinarie lasarettsläkare vid hvarje länslasarett och hvarje på
likartadt sätt anordnad sjukvårdsinrättning, hvilken ägdes och, helt eller
delvis, underhölles af landsting eller stad, som icke deltoge i landsting,
och hvilken icke vore att hänföra till sjukstuga.
Döfstumlärarnas pensionsanstalt skulle afse beredande af pension åt
ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som i
enlighet med lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 vore
eller blefve inrättade af skoldistrikten, dock icke åt särskilda lärare eller
lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd. Delaktighet i anstalten skulle äfven,
på särskild framställning hos Kungl. Maj:t, kunna beredas ordinarie lärar¬
personal vid sådan enskild undervisningsanstalt, som afsåges uti kungl.
kungörelse den 5 juni 1896 angående anslag af allmänna medel till
döfstum skoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt öfverlämnat
sinnesslött döfstumt barn.
Det direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning från början
anvisade verksamhetsområdet har sålunda ansenligt utvidgats genom till¬
komsten af ofvanberörda ytterligare kassor och anstalter. Men verksam¬
heten och åliggandena hafva vidare i betydande mån vuxit genom till¬
komsten af nya grupper af delägare i åtskilliga af de till direktionens för¬
valtning hörande kassor.
Så har enligt Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut, efter hvarandra,
delaktighet inedgifvits:
för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna i riket
samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg — uti lärarnas vid elementarläro¬
verken änke- och pupillkassa;
10-1
för lärare och lärarinnor vid de af landsting i öfverensstämmelse
med kungl. kungörelse den 11 januari 1878 inrättade seminarier för
bildande af småskollärare och lärarinnor — uti folkskollärarnas pensions-
inrättning;
för den ordinarie tjänstepersonalen hos direktionen — uti folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning och uti lärarnas vid elementarläroverken änke-
och pupillkassa;
för öfverlärare och lärare vid gymnastiska centralinstitutet — uti
lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa;
för lärare och lärarinnor vid småskoleseminarierna i Haparanda och
i Mattisudden — uti folkskollärarnas pensionsinrättning;
för döfstumlärarpersonalen — uti folkskollärarnas änke- och pupill¬
kassa;
för folkhögskollärarpersonalen •— uti döfstumlärarnas pensionsanstalt
samt uti folkskollärarnas änke- och pukillkassa;
för den ordinarie lärarpersonalen vid skolhemmet för blinda döf-
stumma i Vänersborg — uti döfstumlärarnas pensionsanstalt;
för lärare och lärarinnor vid privata småskoleseminarier — uti folk¬
skollärarnas pensionsinrättning; samt
för vissa lärare vid fristående statsunderstödda landtmannaskolor —
uti döfstumlärarnas pensionanstalt samt uti folkskollärarnas änke- och pu¬
pillkassa.
Rätt till erhållande af understöd från småskollärares in. fi. ålder-
domsunderstödsanstalt har ock medgifvits småskollärare och småskollära-
rinnor, hvilka anställas vid af landsting eller stad, som ej deltager i lands-
ting, anordnadt seminarium för bildande af lärare och lärarinnor vid små¬
skolor m. in. och till hvilkas aflönande bidrag utgå af allmänna medel.
Äfven har medgifvits lärare och lärarinnor vid lotsbarnskolor ena¬
handa rätt till understöd från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt som de lärare och lärarinnor vid småskolor eller mindre folkskolor,
för hvilkas aflönande bidrag af allmänna medel åtnjutas.
Delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning har därjämte, enligt
särskilda af Kungl. Maj:t lämnade medgifvanden, vunnits för ytterligare
några grupper befattningshafvare, såsom ordinarie lärare vid de af svenska
105
missionssällskapet inrättade skolor i lappmarken samt lärare vid lappmarks
ecklesiastikverks skolor m. fl.
Erinras bör äfven, hurusom inom befintliga delägargrupper tillkom¬
mit nya delägare genom inrättandet af en mängd nya tjänster.
I sammanhang med inträdda förhöjningar af löneförmåner hafva ock
pensionsbelopp och pensionsafgifter ökats.
Under årens lopp hafva äfven, så af en som af annan anledning,
de till direktionens redovisning hörande statsbidragen vunnit en an¬
senlig tillväxt.
I sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 med förslag till
ny organisation af den under direktionen ställda tjänstepersonalen in. m.
har direktionen, under erinran om den utveckling, hvari den ifrågavarande
administrationen varit stadd, i sådant hänseende anfört, att, ehuru de fyra
äldre pensionsanstalterna under åtskillig tid varit i verksamhet, ingen af
dessa, och än mindre någon af de senare tillkomna två pensionskassorna,
ännu kommit till någon naturlig höjdpunkt i sin utveckling eller, såsom
det med försäkrings-teknisk term plägade uttryckas, kommit i jämviktsläge.
Enligt direktionens mening komme anstalterna alltjämt att starkt till¬
växa under afsevärd tid framåt. Orsaken därtill finge sökas såväl i anstalter¬
nas egen organisation som ock i den ökning till numerären och den förbätt-
ring i afseende å lönevillkoren, som inom särskilda delägargrupper dels
redan ägt ruin och dels äfven för framtiden syntes komma att ske.
Till belysning af administrationens utveckling har direktionen i den
nämnda skrifvelsen angifvit antalet delägare, antalet gällande pensions-
och understödsbref, pensioneringssumma, kapitalbehållning, antalet låne-
konton i räkenskaperna och verifikationsfolier vid åtskilliga tidpunkter,
nämligen:
vid slutet af år 1889, under hvilket år den för de dåvarande tre
pensionskassorna gemensamma lönestaten först tillämpades;
vid slutet af år 1893 eller det år, då småskollärares m. fl. ålder-
domsunderstödsanstalt trädde i verksamhet;
vid slutet af år 1901; samt
14—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
106
Direktionen.
vid slutet åt år 1906, sedan jämväl lasarettsläkarnas pensionskassa
och döfstumlärarnas pensionsanstalt inrättats och varit i verksamhet, den
förra under tre och den senare under ett år.
Siffrorna i nämnda hänseenden återfinnas ofvan å sid. 68—69.
Kommittén, som från kamreraren hos direktionen bekommit upp¬
gifter angående verksamhetens omfattning vid 1909 års slut, meddelar
här efteråt en sammanställning af förhållandena uti förberörda hänseenden
dels vid slutet af år 1889 och dels vid slutet af år 1909:
delägarnas antal......
antalet gällande pensions- och
understödsbref...........
pensioneringssumman........kr.
kapitalbehållningen......... »
antalet lånekonton...........
antalet verifikationsfolier
År 1889.
10,484
1,448
525,249: 94
10,524,313: 82
158
6,711
År 1909.
16,583 1
3,798
1,714,059: 64
33,969,701: 68
506
20,919
Likasom hitintills under förvaltning af direktionen öfver folkskollärar¬
nas pensionsinrättning ställts den ena ytterligare kassan eller anstalten
efter den andra, lärer ock sannolikt, för att icke säga med tämligen stor
visshet, kunna antagas, att så blir förhållandet äfven härefter. Redan vid
1910 års riksdag har ju ock vid godkännande i hufvudsak af Ivungl. Maj:ts
förslag om inrättande af en pensionsanstalt för den kvinnliga lärarper¬
sonalen vid statsunderstödda enskilda läroanstalter Riksdagen för sin del
beslutat, att nämnda anstalt skall förvaltas af direktionen öfver folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning.
* *
*
Direktionen består, enligt gällande reglementsbestämmelse, af en
ordförande och två ledamöter. Alla dessa förordnas af Kungl. Maj:t på
obestämd tid.
1 Delägarna i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt ej inräknade.
107
Föredragande inför direktionen är den af Ivungl. Maj:t på direk¬
tionens förslag utnämnde kamreraren, hvilken, utan att deltaga i besluten,
äger rätt att få sin särskilda mening antecknad till protokollet.
Vid giltigt förfall för medlem i direktionen att deltaga i utsatt
sammanträde kan kamreraren för tillfället inkallas såsom beslutande direk-
tionsledamot.
Ordförande och ledamöter i direktionen ansvara, en för alla och alla
för en, för vården af de under direktionens förvaltning ställda medel äfven¬
som för hvarje till nämnda förvaltning hörande beslut eller åtgärd, i hvars
fattande eller vidtagande de deltagit.
I sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 har, såsom förut
är nämndt, direktionen, med hänsyn till de med kamrerarens befattning
förenade åligganden, föreslagit att hans titel skulle förändras till »verk¬
ställande direktör och kamrerare», utan att dock direktionen därmed synes
hafva afsett, att han skulle blifva ständig ledamot af direktionen.
Inom kommittén har — med fästadt afseende därå att den ifråga¬
varande tjänstemannen redan nu vid förfall för medlem af direktionen
är skyldig att, på kallelse, inträda såsom beslutande direktionsledamot —
dryftats frågan, huruvida ej vid nu förestående omreglering det skulle
vara lämpligt, att bemälde tjänsteman gjordes till ständig ledamot af di¬
rektionen.
Då emellertid af praktiska skål lärer vara önskvärdt, att direktionens
medlemmar utgöra udda antal, skulle en åtgärd i antydd riktning förut¬
sätta antingen ökning af direktionsmedlemmarnas antal till fem eller ock,
om antalet bibehölles vid tre, indragning af en utaf de nuvarande två
ledamotsbefattningarna.
Efter noggrant öfvervägande af den väckta frågan har kommittén
ansett sig icke böra föreslå någon förändring af nu gällande bestämmelser
rörande direktionens sammansättning.
I öfverensstämmelse med hvad som iakttages i åtskilliga andra fall,
där Kungl. Maj:t förordnar ordförande eller ledamöter i styrelser för all¬
männa inrättningar, torde dock vid meddelande af nya förordnanden för
medlemmar uti ifrågavarande direktion dessa förordnanden böra begränsas
till viss tid, exempelvis tre år.
108
I den stat, som Kungl. Maj:t den 15 mars 1867 fastställde för folk¬
skollärarnas pensionsinrättning, voro upptagna arfvode!) till direktionens ord¬
förande 800 riksdaler och till en hvar af två direktionsledamöter 600 riksdaler.
Arfvodena hafva sedermera upprepade gånger blifvit höjda.
Enligt den nya stat, som den 15 oktober 1875 fastställdes i samman¬
hang därmed att förvaltningen af folkskollärarnas änke- och pupillkassa
uppdrogs åt direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning, höjdes
ordförandens arfvode till 1,000 kronor och hvar direktionsledamots arfvode
till 800 kronor.
När sedermera direktionen fick sig anförtrodt att förvalta lärarnas
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa, medgafs enligt kungl. bref
den 20 december 1878, att arfvodet till ordföranden finge ökas med 500
kronor och arfvodet till hvarje direktionsledamot med 400 kronor.
I aflöningsstaten af år 1888 upptogos därefter arfvodena till
ordföi’anden med 1,500 kronor och till hvarje ledamot i direktionen med
1,200 kronor.
Efter utfärdandet af reglementet för småskollärares m. fl. ålderdoms-
understödsanstalt anvisades genom kungl. bref den 11 november 1892,
till bestridande af förvaltningsbestyren för nämnda anstalt, vissa belopp,
hvaribland såsom arfvoden till ofvanbemälda direktions ordförande 400
kronor och till hvardera ledamoten 300 kronor.
Sedermera hafva för bestyren med lasarettsläkarnas pensionskassa
och med döfstumlärarnas pensionsanstalt ytterligare arfvoden tillagts direk¬
tionens ordförande och ledamöter,
enligt kungl. bref den 13 november 1903 för den förstnämnda af
dessa kassor 200 kronor till ordföranden och 150 kronor till hvardera
ledamoten, samt
enligt kungl. bref den 30 december 1905 för döfstumlärarnas pen¬
sionsanstalt 250 kronor till ordföranden och 200 kronor till hvar och en
af ledamöterna.
Efter denna sista förhöjning hafva sammanlagda arfvodesbeloppen
utgjort:
till direktionens ordförande.............. 2,350 kronor
» hvar direktionsledamot............... 1,850 »
109
Statskontoret har i det underdåniga utlåtande af den 12 mars 1908,
som remitterats till kommittén, föreslagit i arfvoden åt direktionens ord¬
förande 3,000 kronor och åt en hvar af ledamöterna 2,400 kronor.
Därvid har statskontoret åberopat dels den ökning de under direk¬
tionens förvaltning ställda anstalterna undergått sedan år 1889, hvilken
ökning statskontoret antog komma att ytterligare stegras genom redan
beslutade eller föreslagna åtgärder, dels ock den allmänna prisstegringen
sedan år 1889.
Äfven kommittén inser nogsamt, hvilka kraf en så omfattande och
tillika så specialiserad förvaltning som den nu ifrågavarande ställer på
direktionens ordförande och ledamöter, äfvensom innebörden af det på dem
hvilande ansvar.
Enär emellertid, såsom ofvan visats, arfvodena till direktionens ord¬
förande och ledamöter, allt efter som området för och omfattningen af
deras verksamhet och åligganden ökats, gång efter annan och senast i
anledning af döfstumlärarnas pensionsanstalts tillkomst blifvit förhöjda,
har kommittén — äfven för den händelse att förvaltningen kommer att
utsträckas till en eller annan ny pensionsanstalt — ansett det kunna vara
tillfyllest, om de nuvarande arfvodena afrundas uppåt, för direktionens
ordförande till 2,500 kronor och för hvar och en af de båda ledamöterna
till 2,000 kronor.
Kommittén hemställer alltså,
att arfvode må utgå till direktionens ordförande
med 2,300 kronor och till en hvar af direktionens två
ledamöter med 2,000 kronor.
* *
*
Då kommittén nu öfvergår till behandling af frågan om den personal,
som bör finnas anställd hos direktionen, tillåter sig kommittén erinra,
hurusom i den från och med år 1889 gällande gemensamma staten för
folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa
Personal.
no
samt elementar! ärarnas änke- och pupillkassa finnas upptagna följande
ordinarie befattningshafvare, nämligen 1 kamrerare, 1 kassör och bokhållare,
1 sekreterare och ombudsman samt 1 vaktmästare.
Sedan reglemente den 22 juni 1892 utfärdats för småskollärares
m. fl. åldersdomsunderstödsanstalt, blef, såsom förut är nämndt, beträffande
arbetets anordning inom denna anstalt genom kungl. bref den 11 november
1892 föreskrifvet, att folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, kassör
och sekreterare skulle användas för deras tjänster motsvarande göromål
hos understödsanstalten, samt att en särskild extra bokhållare skulle an¬
ställas för anstalten.
I afseende å förvaltningen af lasarettsläkarnas pensionskassa har
sedermera genom kungl. bref den 13 november 1903 föreskrifvits, att
folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, sekreterare och ombudsman,
kassör samt vaktmästare skulle användas för deras befattningar motsva¬
rande göromål hos lasarettsläkarnas pensionskassa, samt att jämväl för
denna kassa skulle anställas en särskild extra bokhållare.
Slutligen har genom kungl. bref den 30 december 1905 förordnats,
att de nämnda ordinarie befattningshafvarna vid folkskollärarnas pensions-
inrättning äfvensom den vid småskollärares m. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt anställda bokhållaren skulle tills vidare få användas för fullgörande
af deras befattningar motsvarande göromål hos döfstumlärarnas pensions-
anstalt.
Den sistnämnda extra bokhållaren upprättar jämväl, under kamre¬
rarens ansvar och kontroll, hufvudräkenskapen för folkskollärarnas änke-
och pupillkassa.
Hos direktionen finnes äfven anställdt ett kvinnligt skrifbiträde.
Af hvad i det föregående anförts rörande ifrågavarande administra¬
tions utveckling och ej minst af jämförelsen å sid. 106 mellan verksamhetens
omfattning vid slutet af år 1889 och vid slutet af år 1909 torde framgå,
att det personalen åliggande arbetet under årens lopp stigit i mycket hög
grad, utan att emellertid de arbetskrafter, som enligt staten af år 1888
ställdes till direktionens förfogande, ökats i motsvarande mån.
Att arbetet det oaktadt kunnat på ett tillfredsställande sätt bedrifvas,
lärer nogsamt ådagalägga, att stora kraf ställts på personalens arbetsin-
in
tensitet, särskild! som gifvetvis icke något kunnat efterlåtas af den syn¬
nerliga noggrannhet och pålitlighet, som oundgängligen måste fordras för
skötandet, såsom sig bör, af en förvaltning så beskaffad som den ifrågavarande.
Vid besök i anstalternas lokaler har kommittén ock blifvit stärkt i sin redan
förut vunna uppfattning af det maktpåliggande och kräfvande arbete, som
där utföres.
Kommittén har fördenskull vid uppgörande af sitt förslag beträf¬
fande ifrågavarande personal sökt så långt som möjligt tillmötesgå af
direktionen framställda önskemål i fråga om ökade arbetskrafter och af-
löningsförmånerna för vederbörande befattningshafvare.
Direktionens förslag beträffande personalens organisation afser huf¬
vudsakligen, att kamrerartjänsten, med innehafvarens befriande från, bland
annat, skyldigheten att upprätta räkenskaperna för de särskilda anstalterna,
skulle ombildas till en befattning med benämning »verkställande direktör
och kamrerare»; att sekreterar- och ombudsmannabefattningen icke skulle
bibehållas såsom ordinarie tjänst utan allenast vara förenad med arfvode;
att den i aflöningsstaten af år 1888 under benämningen kassör och bok¬
hållare upptagna befattningen skulle upptagas enbart under benämningen
kassör med uppgift för innehafvaren att såsom hittills först och främst
hafva bestyret med kassarörelsen; att i stället för de båda extra bokhål-
larbefattningarna skulle inrättas två ordinarie bokhållartjänster; att skrif-
biträdet, som, enligt hvad direktionen meddelat, jämte renskrifning utför
en god del andra löpande göromål, skulle uppföras på ordinarie stat;
samt att vid pensionsanstalterna skulle anställas två amanuenser.
Statskontoret har icke gjort någon erinran mot hvad direktionen
sålunda föreslagit.
Direktionens förslag, i hvad det afser den nuvarande kamrerar-
tjänstens ombildning till en verkställande direktörsbefattning, har kom¬
mittén ansett sig böra biträda.
Ifrågavarande tjänsteman åligger nämligen den dagliga tillsynen
öfver arbetet vid pensions- och understödsanstalterna, och han är under
direktionen närmast ansvarig för anstalternas behöriga och ändamålsenliga
förvaltning.
Verkstäl¬
lande direk¬
tör.
(Kamrera¬
ren.)
112
Det torde böra erinras, hurusom motsvarande befattningshafvare
inom civilstatens Enke- och pupillkassa benämnes verkställande direktör.
Kommittén har emellertid icke kunnat dela direktionens uppfattning,
att ifrågavarande tjänsteman borde helt befrias från bokslutsarbetet. Detta
arbete lärer nämligen få anses vara af den betydande vikt, att det icke
bör få utföras af en bokhållare på egen hand, utan försiggå under verk¬
ställande direktörens öfverinseende och med ansvaret deladt mellan honom
och vederbörande bokhållare. En lämplig antydan om den verkställande
direktörens skyldighet i nämnda hänseende torde böra göras vid befatt¬
ningens uppförande i staten.
Kommittén hemställer,
att den nuvarande kamrer artjänsten må ombildas
till en befattning med benämning verkställande direktör,
med skyldighet emellertid för befattningens innehafvare
att jämväl bestrida kamrerargöromål. I
I den vid 1888 års riksdag antagna gemensamma staten för folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt
lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa uppfördes för kam¬
reraren hos direktionen en aflöning af 5,000 kronor, däraf lön 3,500 och
tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, med rätt jämväl till ålderstillägg af
500 kronor efter fem års vill vitsordad tjänstgöring.
För bestyren med de sedermera tillkomna pensions- och understöds-
anstalterna har kamreraren erhållit i särskilda arfvoden:
enligt kungl. bref den 11 november 1892, för små-
skollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt ...... 1,000 kronor,
enligt kungl. bref den 13 november 1903, för lasa-
rettsläkarnas pensionskassa.............. 500 »
enligt kungl. bref den 30 december 1905, för döf-
stumlärarnas pension sanstalt ............. 500 »
Kamreraren är sålunda för närvarande tilldelad eu sammanlagd af-
löning af 7.000 kronor, hvartill kan komma ofvannämnda ålderstillägg af
500 kronor.
113
Det har redan nämnts, hurusom direktionen i sin underdåniga skrif¬
velse den 9 november 1907 hemställt, att ifrågavarande tjänsteman —
med förändrad titel »verkställande direktör och kamrerare» — måtte i
aflöningsförmåner jämnställas med statskommissarie och byråchef i stats¬
kontoret samt sålunda erhålla i lön 5,000, i tjänstgöringspenningar 2,500
och i ortstillägg 600, tillhopa 8,100 kronor, jämte ett ålderstillägg till
lönen å 600 kronor efter fem år.
Direktionen har ansett en dylik förbättring af ifrågavarande tjänste¬
mans aflöningsförmåner synnerligen motiverad med hänsyn till hans an¬
svarsfulla arbete, hvilket — särskildt i betraktande af hans befattning med
medelsförvaltningen — betingade en i ekonomiskt afseende oberoende och
tryggad ställning.
Statskontoret har i sitt underdåniga utlåtande den 12 mars 1908
sagt sig icke hafva något att erinra mot direktionens förslag i hvad det
afsåg »verkställande direktören och kamreraren».
Med afseende å de viktiga göromål och det ansvar, som skola vara
förenade med ifrågavarande befattning, rörande hvars ställning i organisa-
tivt hänseende kommittén ofvan framställt förslag, samt med hänsyn till
angelägenheten att till befattningen erhålla en framstående förmåga, har
jämväl kommittén ansett sig icke böra göra någon erinran mot direktio¬
nens nyssberörda förslag och hemställer fördenskull,
att verkställande direktörens aflöning må bestäm¬
mas till 8,100 kronor, däraf 5,000 lön, 2,500 tjänst¬
göringspenningar och 600 ortstillägg, hvartill kan komma
ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år. I
I sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 har direktionen Sekreteraren
redogjort för de åligganden, som tillkomma sekreteraren och ombudsmannen, °Cmamun S'
och äfven meddelat, hvilken tillökning i dessa åligganden direktionen tänkt
sig böra inträda för kommande tid.
Då emellertid befattningen icke i samma mån som de andra tjän¬
sterna vid pensionsanstalterna toge sin innehafvares tid och krafter i an¬
språk och på grund däraf icke, åtminstone för det dåvarande, lämpligen
15—100692 Löneregleringskommitténs bet. XXV.
114
*
borde inrättas såsom en själfständig ordinarie tjänst, ansåg direktionen,
att densamma framdeles borde vara förenad med allenast arfvode.
Statskontoret har i sitt underdåniga utlåtande icke gjort någon er¬
inran mot hvad direktionen föreslagit i afseende å sekreteraren och om¬
budsmannen.
Kommittén har för sin del icke funnit något annat att erinra mot
direktionens berörda förslag, än att — med afseende å den förändrade
ställningen såväl i organisativt hänseende som beträffande formen för aflö-
ningen — ifrågavarande funktionär synes böra i staten upptagas såsom
»ombudsman», med skyldighet emellertid för honom att utom egentliga om-
budsmannagöromål fullgöra hvad i öfrig! enligt direktionens förslag skulle
åligga honom.
Kommittén hemställer alltså,
att den i nuvarande staten uppförda sekreterar-
och ombudsmannabefattningen må indragas samt i stället
uti blifvande stat uppföras arfvode åt en ombudsman;
att denne emellertid skall vara pliktig att jämte
egentliga ombudsmannagöromål fullgöra sekr eter arg öromål
och de öfriga åligganden, som varda honom anförtrodda. I
I den år 1888 fastställda gemensamma staten för folkskollärarnas
pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa uppfördes aflöning till en sekre¬
terare och ombudsman med 1,600 kronor, däraf lön 1,000 och tjänstgörings-
penningar 600, jämte 200 kronors ålderstillägg efter fem års väl vitsordad
tjänstgöring.
Aflöningen har sedermera ökats med arfvoden om tillhopa 1,200
kronor för ökade förvaltningsbestyr.
I sådant hänseende tillädes ifrågavarande tjänsteman, enligt kungl.
bref den 11 november 1892 för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt 600 kronor, enligt kungl. bref den 13 november 1903 för lasaretts-
läkarnas pensionskassa 200 kronor, enligt kungl. bref den 30 december
1905 för döfstumlärarnas pensionsanstalt 300 kronor och enligt kungl. bref
115
den 24 november sistnämnda år 100 kronor för ökade göromål i anledning
däraf att den vid döfstumskolorna anställda lärarpersonalen bereddes delak¬
tighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Under år 1909 har sekreteraren och ombudsmannen dessutom upp¬
burit i extra lönetillägg, i arfvodesförhöjning från småskollärares in. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt samt i arfvodestillägg från lasarettsläkarnas pen¬
sionskassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt tillhopa 405 kronor, hvadan
hans aflöning i dess helhet för samma år stigit till 3,205 kronor.
Enligt direktionens förslag, hvaremot statskontoret ej gjort någon erin¬
ran, skulle för ifrågavarande befattningshafvare bestämmas ett arfvode af
4,000 kronor.
Då emellertid efter de upplysningar, direktionen meddelat rörande
befattningen, och med den förändrade ställning, direktionen föreslagit för
dess innehafvare, befattningen lärer komma att erhålla karaktären af bi¬
syssla, synes det af direktionen föreslagna arfvodet vara alltför högt till¬
taget och skäligen böra sänkas till 3,000 kronor.
Kommittén hemställer fördenskull,
att för ifrågavarande befattningshafvare, hvilken
kommittén föreslagit att i staten upptagas under benäm¬
ningen ombudsman, måtte bestämmas ett arfvode af 3,000
kronor.
Direktionen har ansett, att, då ifrågavarande befattningshafvare på
grund af sjukdom åtnjöte tjänstledighet eller på förordnande uppehölle
verkställande direktörens tjänst, det borde kunna medgifvas honom att
bibehålla intill två tredjedelar af arfvodet, dock att sådan rättighet icke
borde vid sjukdomsförfall få utsträckas till längre tid än ett år.
Däremot är från kommitténs sida icke något att erinra. I
I staten af år 1888 uppfördes aflöning till en kassör och bokhållare Kassören.
med 2,500 kronor, däraf 1,500 lön och 1,000 tjänstgöringspenningar, jämte
500 kronors ålderstillägg efter fem års väl vitsordad tjänstgöring.
Genom särskilda arfvoden har ifrågavarande tjänstemans aflöning
sedermera ökats med tillhopa 2,825 kronor.
116
I detta hänseende må först erinras, hurusom — efter det genom
kungl. bref den 9 november 1888 medgifvits, att från och med år 1889
de utgifter, som erfordrades för insamlande och ordnande af vissa årliga
statistiska uppgifter angående delägarna i elementarlärarnas änke- och
pupillkassa in. m., finge bestridas af kassans tillgångar, dock icke till högre
belopp än 200 kronor årligen — af ifrågavarande belopp, jämlikt direk¬
tionens beslut, årligen utgått 125 kronor till kassören och bokhållaren.
För ökade förvaltningsbestyr tillädes samme tjänsteman enligt kungl.
bref den 11 november 1892 för småskollärares in. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt 500 kronor, enligt kungl. bref den 13 november 1903 för lasaretts-
läkarnas pensionskassa 400 kronor, enligt kungl. bref den 30 december
1905 för döfstumlärarnas pensionsanstalt 400 kronor och enligt kungl.
bref den 24 november sistnämnda år 100 kronor i anledning däraf att den
vid döfstumskolorna anställda lärarpersonalen bereddes delaktighet i folk¬
skollärarnas änke- och pupillkassa.
Det särskilda arfvodet för döfstumlärarnas pensionsanstalt höjdes
från och med år 1908 från ofvanberörda 400 till 600 kronor på grund
af delaktighet för lärarpersonalen vid folkhögskolorna uti anstalten och
däraf föranledd utvidgning af dess verksamhet.
I sammanhang med beslut om ändrad ordning för utbetalning af
pensioner från folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke-
och pupillkassa samt lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupill¬
kassa medgafs, jämlikt kungl. bref den 7 maj 1909, att kassören och bok¬
hållaren finge, i stället för den provision, hvarom förmäles ofvan å sid.
38—39, af vederbörligt expensanslag tilldelas ett arfvodestillägg af 900
kronor.
Från enahanda anslag har bemälde tjänsteman ock fått uppbära ett
belopp af 200 kronor årligen för upprättande af taxeringsuppgifter.
Utöfver ofvanberörda inkomster uppbar han under år 1909 extra
lönetillägg, arfvodesförhöjning från småskollärares m. fl. ålderdomsunder-
stödsanstalt samt arfvodestillägg från lasarettsläkarnas pensionskassa och
döfstumlärarnas pensionsanstalt med tillhopa 675 kronor.
Hans aflöning i dess helhet för sistnämnda år, ålderstillägg inbe-
räknadt, utgjorde alltså 6,500 kronor.
117
Direktionen, som, för den händelse de föreslagna två bokhållar-
tjänsterna komme till stånd, ansett kassören och bokhållaren böra be¬
nämnas enbart kassör, har i sin underdåniga skrifvelse den 9 november
1907 angifvit, huru direktionen tänkt sig kassörens åligganden anordnade.
Det har af direktionen erinrats, att stegringen i göromålen varit
särskildt kännbar för kassören, samt att, oafsedt den lindring i arbetet, som
komme att beredas honom genom inrättande af de föreslagna två bok-
hållartjänsterna, hans arbete alltjämt blefve synnerligen omfattande och
ansvarsfullt. Detta förhållande borde, enligt direktionens mening, i och
för sig föranleda till att aflöningsförmånerna bestämdes någorlunda till¬
räckliga; men därtill komme det angelägna i att åt denne tjänsteman be¬
reddes en ekonomiskt tryggad ställning.
Direktionen har fördenskull ansett kassören böra komma till samma
slutaflöning som räntmästaren i statskontoret. Med afseende emellertid
därå, att vid tillsättandet af befattningen ej skulle uppställas högre fordran
på teoretisk utbildning än aflagd mogenhetsexamen, har direktionen trott
begynnelseaflöningen för kassören kunna sättas lägre än för räntmästaren
i statskontoret.
Enligt direktionens förslag skulle aflöningsförmånerna för kassören
blifva följande: lön 2,600, tjänstgöringspenningar 1,800, ortstillägg 400
samt missräkningspenningar 500, tillhopa 5,300 kronor, samt fyra ålders-
tillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter resp. 5, 10, 15 och 20 års tjänst¬
göring.
Statskontoret har i sitt underdåniga utlåtande anmärkt, att, med tre
angifna undantag, kassörerna i vederbörande centrala ämbetsverk vore fullt
likställda med eller åtminstone ej bättre ställda än första gradens tjänste¬
män, utom att de på vissa ställen åtnjöte missräkningspenningar. Stats¬
kontoret kunde icke finna, att hos folkskollärarnas pensionsinrättning större
anledning förefunnes att göra kassörstjänsten till en tjänst af högre löne¬
grad än den första.
Skillnaden i aflöning mellan bemälde kassör och öfriga första gradens
tjänstemän syntes statskontoret hellre böra utgå i form af ett arfvode,
hvilket lämpligen kunde benämnas missräkningspenningar och bestämmas
till ett belopp af 1,000 kronor. På detta sätt skulle kassören hos folk-
118
skollärarnas pensionsinrättning både i afseende å missräkningspenningar
och slutaflöning blifva likställd med kassörer i riksbanken.
Statskontoret hemställde, att ifrågavarande kassörs aflöning måtte
bestämmas till 1,700 kronor i lön, 1,500 i tjänstgöringspenningar, 1,000
i missräkningspenningar och 300 i ortstillägg, jämte fyra ålderstillägg å
500 kronor efter 5, 10, 15 och 20 år. Hans slutaflöning skulle sålunda
blifva 6,500 kronor.
I sitt underdåniga utlåtande den 5 september 1908 har direktionen
ingått i utförligt bemötande af hvad statskontoret anfört beträffande kassörs-
tjänsten; och har direktionen ansett sitt förslag mera lämpadt efter de
vid pensionsanstalterna rådande förhållanden och jämväl mera öfverens¬
stämmande med de vanliga reglerna beträffande förhållandet mellan den
fasta lönen och öfriga aflöningsförmåner. Detta förslag syntes direktionen
därför böra gifvas företräde framför statskontorets. Särskildt har direk¬
tionen erinrat, att de kassören vid pensionsanstalterna tillhörande tjänste¬
åligganden ej vore af den art, att de kunde anses böra föranleda bevil¬
jandet af missräkningspenningar i samma grad som för en riksbankskassör.
Kommittén biträder direktionens förslag, att den ifrågavarande
kassörs- och bokhållartjänsten i blifvande stat må uppföras såsom kassörs-
befattning.
Enligt kommitténs öfvertygelse är befattningen redan nu och kommer
äfven efter de af direktionen föreslagna ändrade anordningar att förblifva
en mycket ansvarsfull och kräfvande befattning.
Det är fördenskull af vikt att för befattningen städse kunna erhålla
och så länge som möjligt bibehålla en dugande, pålitlig och samvetsgrann
person. Och då kommittén anser aflöningarna till tjänstepersonalen vid
folkskollärarnas pensionsinrättning och de därmed förbundna pensions- och
understödsanstalterna böra i möjligaste mån bestämmas i anslutning till
aflöningarna inom- de normala graderna vid statens centrala ämbetsverk, har
kommittén funnit sig böra tillstyrka, att den nu ifrågavarande kassörs-
befattningen erhåller den aflöning, som i allmänhet uti nyreglerade cent¬
rala verk bestås tjänstemän i andra normalgraden.
Kommitténs förslag uti ifrågavarande hänseende skiljer sig emeller¬
tid uti två afseenden från direktionens.
119
Direktionen har ansett begynnelseaflöningen för kassören böra sättas
lägre än för räntmästaren i statskontoret, men, genom fyra i stället för
två ålderstillägg till begynnelselönen, slutaflöningen bringas till likhet
med bemälde räntmästares.
Då det emellertid kunde tänkas, säger direktionen, att en äldre bok¬
hållare efter intjänande af flera ålderstillägg blefve befordrad till kassör och
sålunda först vid mera framskriden ålder komme att tillträda kassörs-
tjänsten, syntes det direktionen böra inedgifvas, att en till kassör beford¬
rad bokhållare skulle i fråga om rätt till ålderstillägg äga tillgodo¬
räkna sig sin tjänstetid såsom ordinarie bokhållare, dock ej längre tid
än tio år.
Hvad direktionen i sistnämnda hänseende föreslagit har särskildt
varit föremål för erinran från statskontoret i dess underdåniga utlåtande
den 12 mars 1908.
För kommittén synes det lämpligast och med vanliga principer
öfverensstämmande, att vid befordran till den ifrågavarande kassörstjänsten
omedelbart erhålles den tjänsteman i andra normalgraden vid centrala äm¬
betsverk tillkommande begynnelseaflöning och att således icke behöfver
ifrågakomma någon som helst rätt för den befordrade att för ålderstillägg
i kassörstjänsten tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstgöring såsom
bokhållare.
Men äfven i ett annat afseende kan kommittén ej ansluta sig till
direktionens förslag i fråga.
Direktionen har för kassören föreslagit missräkningspenningar till
samma belopp, som tillkommer räntmästaren i statskontoret.
Då emellertid åtskilliga i statens tjänst anställda kassörer icke åt¬
njuta missräkningspenningar, samt lämpligheten af denna aflöningsform
inom statsförvaltningen på senare tiden blifvit starkt ifrågasatt, finner
kommittén sig ej böra tillstyrka dess införande för kassören hos ifråga¬
varande pensions- och understödsanstalter, helst denne dels tätt antalet af
sina kontanta utbetalningar vid kassan i ansenlig grad reducerade i följd
af postsparbankens bestyr med en mängd pensionsutbetalningar, dels ock,
i händelse af bifall till kommitténs förslag, torde med fog kunna anses
väl tillgodosedd i aflöningshänseende.
120
Kommittén hemställer alltså,
att kassörens aflöning må bestämmas till 5,800
kronor, däraf 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöring spenning ar
oeh 400 i ortstillägg, hvartill kunna komma, två ålders-
tillägg till lönen, hvardera å 500 kronor, efter fem
och tio dr.
Efter utfärdande af reglementet för småskollärares m. fl. ålderdoms-
understödsanstalt blef beträffande arbetets anordning inom nämnda anstalt
genom kungl. bref den 11 november 1892 föreskrifvet, bland annat, att
en särskild bokhållare skulle anställas för anstalten, och anvisades åt
denne ett arfvode af 1,500 kronor.
I sammanhang med utfärdande af reglemente för lasarettsläkarnas
pensionskassa medgafs genom kungl. bref den 13 november 1903 anstäl¬
landet af en särskild bokhållare för sistnämnda kassa, med ett arfvode
af 750 kronor.
Efter det beslut fattats om inrättande af en pensionsanstalt för
döfstumlärare förordnades genom kungl. bref den 30 december 1905,
att tills vidare den vid småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
anställda bokhållaren finge användas för fullgörande af hans befattning
motsvarande göromål hos döfstumlärarnas pensionsanstalt, mot särskildt
arfvode af 400 kronor, hvilket belopp emellertid höjdes till 600 kronor
från och med år 1908 på grund af delaktighet för lärarpersonalen vid
folkhögskolorna uti döfstumlärarnas pensionsanstalt och däraf föranledd
utvidgning af anstaltens verksamhet.
Sedan för beredande af delaktighet i folkskollärarnas änke- och pu¬
pillkassa för den vid döfstumskolorna anställda lärarpersonalen vid 1905
års riksdag beviljats förhöjdt anslag till sistberörda änke- och pupillkassa,
däraf 600 kronor till bestridande af kostnaderna för ökade förvaltnings-
bestyr, medgafs genom kungl. bref den 24 november 1905, att af nyss¬
nämnda belopp 400 kronor finge utgå till någon af de vid folkskollärarnas
pensionsinrättning anställda extra tjänstemännen såsom godtgörelse för
arbete med upprättande, under kamrerarens ansvar och kontroll, af hufvud-
räkenskapen för folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
121
Efter hvad kommittén inhämtat, utgår sistberörda godtgörelse nu¬
mera till den vid småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskildt
förordnade bokhållaren, hvilken tillika är extra tjänsteman i folkskollärar¬
nas pensionsinrättning.
Sistnämnda bokhållare uppbär ock från expensanslag ett arfvodes-
tillägg af 450 kronor i stället för den provision, hvarom förmäles å sid.
38—39 här ofvan. Detta arfvodestillägg har medgifvits jämlikt kungl.
bref den 7 maj 1909, i sammanhang med beslut om ändrad ordning för
utbetalning af pensioner.
Samme bokhållare har jämväl under år 1909 uppburit
dels såsom extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsinrättning
gratifikation till belopp af 1,100 kronor,
dels arfvodesförhöjning från småskollärares m. fl. ålderdomsunder¬
stödsanstalt 225 kronor,
dels ock arfvodestillägg från döfstumlärarnas pensionsanstalt 90
kronor.
Hans samtliga inkomster för år 1909 hafva alltså utgjort 4,365
kronor.
Den särskilda extra bokhållaren vid lasarettsläkarnas pensionskassa
har, förutom sitt ofvanberörda arfvode 750 kronor, för år 1909 ytter¬
ligare uppburit
dels i egenskap af extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsin¬
rättning gratifikation 1,500 kronor,
dels ock arfvodestillägg från lasarettsläkarnas pensionskassa 112
kronor 50 öre.
Hans samtliga inkomster för sistnämnda år hafva alltså uppgått till
2,362 kronor 50 öre.
I sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 har direktionen
föreslagit, att i stället för de två på extra stat uppförda bokhållare äns-
terna måtte inrättas två ordinarie bokhållartjänster. Enligt direktionens
mening skulle därigenom vinnas en afsevärd tillökning i arbetskraft.
Med den ordinarie anställningen skulle nämligen följa skyldighet för ve¬
derbörande tjänstinnehafvare att odeladt ägna sig åt tjänsten vid pen-
sionsanstalterna.
16—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
122
Direktionen har ock antydt, huru den tänkt sig tjänsteåliggandena
för de båda bokhållarna.
Dessa tjänstemän borde i afseende å slutaflöning jämnställas med
revisorer och bokhållare i statskontoret. Sådan slutaflöning syntes direk¬
tionen ingalunda vara för hög, särskild! i betraktande däraf att för bok¬
hållare vid pensionsanstalterna utsikten till befordran vore mycket begrän¬
sad och oviss.
Då emellertid vid tillsättandet af ifrågavarande bokhållarbefatt-
ningar ej skulle uppställas högre fordran på teoretisk utbildning än aflagd
mogenhetsexamen, och i följd däraf tillträdandet af tjänsterna antagligen
skulle komma att ske vid lägre ålder än af motsvarande tjänster i stats¬
kontoret, ansåg direktionen begynnelseaflöningen kunna sättas lägre än hvad
som i sådant hänseende utginge till motsvarande tjänstemän i statskontoret.
Slutaflöningen skulle fördenskull för bokhållarna vid pensionsanstal¬
terna ernås medelst fyra i stället för tre ålderstillägg.
Enligt direktionens förslag skulle bokhållarna erhålla följande af¬
löning: lön 1,700, tjänstgöringspenningar 1,500 och ortstillägg 300, till¬
hopa 3,500 kronor, hvartill skulle komma fyra ålderstillägg, hvart och
ett å 500 kronor, efter resp. 5, 10, 15 och 20 års anställning.
Mot detta förslag har statskontoret icke gjort någon anmärkning.
Kommittén håller äfven för sin del före, att två särskilda bokhållar-
tjänster äro nödiga vid ifrågavarande anstalter och att dessa böra såsom
ordinarie befattningar uppföras å staten.
Med särskild hänsyn därtill att den ena bokhållaren enligt direk¬
tionens plan skulle få sig ålagdt, bland annat, det vidlyftiga arbetet
med förandet af hufvudböckerna i samtliga kassor samt att vara kassa¬
kontrollant, anser kommittén aflöningen för denne bokhållare, såväl hvad
begynnelse- som hvad slutaflöningen angår, böra bestämmas till enahanda
belopp, som för tjänstemän i allmänhet af första normalgraden vid ny-
reglerade centrala ämbetsverk.
Däremot synes det kommittén, efter noggrant öfvervägande af di¬
rektionens plan rörande de båda bokhållarnas tjänsteåligganden, att den
andra bokhållarbefattningen med fördel bör kunna, till förvaltningskost¬
nadernas nedbringande, anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehafvare.
123
För denna har kommittén — i öfverensstämmelse med hvad kommittén
i underdånigt yttrande den 29 oktober 1909 angående förstärkningen
af arbetskrafterna i statskontoret föreslagit beträffande kvinnliga stämpel-
expeditriser i nämnda ämbetsverk — ansett aflöningen böra sättas till 2,200
kronor jämte tre ålderstillägg, hvardera å 200 kronor, efter resp. 5, 10
och 15 år. Af begynnelseaflöningen skulle 1,100 kronor utgöra lön, 900
kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg.
Kommittén hemställer,
att å den blifvande staten för ifrågavarande pen¬
sions- och under stödsanstalter må uppföras två bok-
hållarbefattning ar;
att för den ena af dessa befattningar aflöningen
må bestämmas till 4,000 kronor, däraf 2,200 i lön, 1,500
i tjänstgöring spenning ar och 300 i ortstillägg, hvartill
kunna komma tre ålderstillägg till lönen, hvardera a
500 kronor, efter fem, tio och femton år; samt
att för den andra bokhållarbefattningen, af sedd
för kvinnlig tjänstinnehafvare, aflöningen må bestämmas
till 2,200 kronor, däraf 1,100 i lön, 900 i tjänstgör lös¬
penningar och 200 i ortstillägg, hvartill kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, hvart och ett ä 200 kronor,
efter fem, tio och femton är.
Såsom förut är omnämndt, finnes hos direktionen jämväl anställdt Skrifbi-
ett kvinnligt biträde med fast arfvode, utgående med 1,000 kronor från ,a e'
folkskollärarnas pensionsinrättning och 300 kronor från småskollärares
in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Därjämte uppbär biträdet gratifikationer,
som för år 1909 utgått med 325 kronor från folkskollärarnas pensions¬
inrättning, 240 kronor från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstöds¬
anstalt, 60 kronor från lasarettsläkarnas pensionskassa och 60 kronor från
döfstumlärarnas pensionsanstalt, hvartill kommer ersättning af 15 kronor
för bestyr med vissa statistiska uppgifter för elementarlärarnas änke- och
pupillkassa. Hennes samtliga inkomster utgjorde således för år 1909
2,000 kronor.
124
Direktionen har i sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907
hemställt om uppförande af ett skrifbiträde å ordinarie stat.
I sådant hänseende har, med omnämnande att skrifbiträdet jämte
renskrifning utförde en god del andra sysslor af löpande art, direktionen
framhållit, hurusom för vinnande af en mera fullständig organisation och för
öfrigt såsom med rättvisa och billighet öfverensstämmande vore önskligt,
att en för arbetets jämna gång så nödig befattning blefve uppförd på
ordinarie stat. Framdeles såsom dittills syntes skrifbiträdet böra vara
kvinnligt, och borde biträdet i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg
skäligen tilldelas resp. 900, 800 och 100 kronor jämte fyra ålderstillägg,
hvart och ett å 150 kronor, efter resp. 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring.
Utan att göra någon invändning mot direktionens förslag beträf¬
fande skrifbiträdet har statskontoret emellertid erinrat om det utlåtande,
statskontoret den 29 november 1907 afgifvit angående löneregleringskom-
mitténs betänkande i fråga om fastare anställning för vissa biträden hos
statens ämbetsverk och myndigheter.
Direktionen har i anledning däraf uti sitt underdåniga utlåtande
den 5 september 1908 fästat uppmärksamheten därå, att statskontorets
nyssberörda utlåtande af den 29 november 1907 innefattade förslag be¬
träffande afl önin gsför m ån er åt två kvinnliga kontorsskrifvare hos statskon¬
toret, en å kansliet och en å riksbokslutsbyrån.
Detta förslag upptoge lön för dem hvardera med 900 kronor, så¬
ledes samma belopp som direktionen jämväl för sin del föreslagit, tjänst-
göringspenningar med 600 kronor för kontorsskrifvaren å kansliet och 800
kronor för kontorsskrifvaren å riksbokslutsbyrån — hvilket sistnämnda be¬
lopp direktionen äfvenledes föreslagit — äfvensom för båda kontorsskrif-
varna två ålderstillägg å 150 kronor efter resp. 5 och 10 år.
Direktionen, som därför utom föreslagit ett ortstillägg å 100 kronor
och ytterligare två ålderstillägg ä 150 kronor efter 15 och 20 år, hade
funnit det billigt, att jämväl det kvinnliga skrifbiträdet i någon mån
komme i åtnjutande af enahanda bidrag, som under rubriken ortstillägg
föreslagits för öfriga i staten uppförda ordinarie tjänstinnehafvare; och
hade de fyra föreslagna ålderstilläggen till någon del föranledts af det,
125
enligt direktionens mening, högeligen önskvärda att kunna vid pensions-
inrättningen för längre tid bibehålla ett dugligt skrifbiträde. Med hänsyn
till de mångahanda bestyr, skrifbiträdet hade sig anförtrodda, syntes för
öfrigt dessa löneförmåner ingalunda kunna anses för höga.
Vid 1910 års riksdag har, i anledning af framställningar från Kungl.
Maj:t, beslut fattats om uppförande å ordinarie stat af skrifbiträden, ett
hos fångvårdsstyrelsen och två hos generaltullstyrelsen.
I den af Riksdagen antagna aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
finnes upptaget »1 skrifbiträde», med lön 600, tjänstgöringspenningar 450
och ortstillägg 150, tillhopa 1,200 kronor, jämte två ålderstillägg, hvar¬
dera å 200 kronor, efter 5 och 10 år.
I aflöningsstaten för generaltullstyrelsen finnas upptagna två kvinn¬
liga skrifbiträden, med samma aflöningsförmåner som skrifbiträdet i fång¬
vårdsstyrelsen.
Bland aflöningsvillkoren för fångvårdsstyrelsen finnes intagen den
bestämmelsen, att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är
anställdt hos fångvårdsstyrelsen och antages till biträde å denna stat, äger
att för åtnjutande af löneförhöjning (genom ålderstillägg) räkna sig till
godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrel¬
sen. Motsvarande bestämmelse finnes intagen bland aflöningsvillkoren för
generaltullstyrelsen.
Kommittén hänvisar i ofvannämnda hänseenden, beträffande fångvårds¬
styrelsen till Riksdagens skrifvelse n:r 2 den 9 juni 1910 och beträffande
generaltullstyrelsen till skrifvelsen n:r 7 den 10 juni 1910.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, är från kommitténs sida
ej något att erinra mot förslaget att äfven vid nu ifrågavarande pensions-
och understödsanstalter ett kvinnligt skrifbiträde uppföres på ordinarie stat.
Hvad aflöningsförmånerna för detta biträde angår, kan kommittén
emellertid ej tillstyrka, att desamma bestämmas annorlunda än för de
nämnda biträdena i fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen.
Kommittén hemställer alltså,
att å blifvande stat för ifrågavarande pensions-
och understödsanstalter må uppföras ett kvinnligt skrif-
126
Vakt¬
mästaren.
biträde med en aflöning afl 1,200 kronor, däraf 600 i
lön, 450 i tjänstgöring spenning ar och 150 i ortstillägg,
hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvar¬
dera å 200 kronor, efter fem och tio är.
Uti staten af år 1888 för folkskollärarnas pensionsinrättning, folk¬
skollärarnas änke- och pupillkassa samt lärarnas vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa upptogs en vaktmästare med 500 kronor i lön och
200 i tj än stgörings p eu ni n gar, tillhopa 700 kronor, med rätt till ålderstill-
lägg, 100 kronor, efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring. Det angafs tillika,
att vaktmästaren »åtnjuter därjämte förmånen af fri bostad och vedbrand».
Efter utfärdandet af reglementet för småskollärares m. fl. ålderdoms-
understödsanstalt anvisades genom kungl. bref den 11 november 1892
medel till bestridande af förvaltningsbestyren för nyssnämnda anstalt.
Därvid upptogs jämväl arfvode till vaktmästare med 200 kronor.
I sammanhang med utfärdande af reglemente för lasarettsläkarnas
pensionskassa medgafs genom kungl. bref den 13 november 1903, att
jämväl vaktmästaren vid folkskollärarnas pensionsinrättning finge användas
för hans befattning motsvarande göromål hos lasarettsläkarnas pensions¬
kassa mot särskildt arfvode af 100 kronor.
Efter det beslut fattats om inrättande af en pensionsanstalt för döf-
stumlärare, förordnades genom kungl. bref den 30 december 1905, att tills
vidare folkskollärarnas pension sinrättnings vaktmästare äfven finge användas
för fullgörandet af hans befattning motsvarande göromål hos döfstumlärarnas
pensionsanstalt. Han erhöll därför ett särskildt arfvode af 50 kronor.
För år 1909 har till vaktmästaren äfvenledes utgått:
i extra lönetillägg 120 kronor,
i arfvodesförhöjning från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstöds-
anstalt 30 kronor,
i arfvodestillägg från lasarettsläkarnas pensionskassa 15 kronor, samt
i arfvodestillägg från döfstumlärarnas pensionsanstalt 7 kronor 50 öre.
Samtliga inkomster å vaktmästare än sten hafva alltså, in beräknad t
ålderstillägg, utgjort för år 1909 1,322 kronor 50 öre, hvartill kommit
fri bostad samt bränsle.
127
Direktionen har i sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907
beträffande vaktmästaren anfört, att denne såsom ende vaktmästare enligt
direktionens uppfattning toges i anspråk för verkets räkning vida mera
än t. ex. en förste vaktmästare i ett större ämbetsverk sådant som stats¬
kontoret, och att det därför syntes direktionen billigt, att hans aflönings-
förmåner bestämdes till något högre belopp än nämnde vaktmästares i
statskontoret.
I sådant afseende föreslog direktionen, att vaktmästaren vid pensions-
anstalterna finge åtnjuta förutom förmånen af fri bostad och vedbrand
■— hvilken förmån syntes böra tillkomma honom såsom ersättning för
bestyr med den fastighet, folkskollärarnas pensionsinrättning ägde — lön
och tjänstgöringspenningar till belopp af resp. 950 och 500 kronor med
rätt till ålderstillägg af 150 kronor efter 5 år.
Det upplystes tillika, att den nuvarande vaktmästaren vore i åtnju¬
tande af intjänadt ålderstillägg.
I afseende å de af direktionen för vaktmästaren föreslagna aflönings-
förmånerna har statskontoret i sitt underdåniga utlåtande den 12 mars
1908 yttrat, att det visserligen icke kunde förnekas, att den äfven under
senaste åren ännu alltjämt fortgående stegringen i lefnadskostnader skulle
kunna påkalla sådana aflöningsförmåner, som af direktionen föreslagits.
Men då genom löneregleringarna år 1907 vissa principer i detta
hänseende måste anses hafva blifvit fastslagna, syntes man icke böra utan
alldeles särskilda orsaker frångå dessa principer.
Ifrågasättande huruvida, såsom direktionen förmenat, vaktmästaren
vid folkskollärarnas pensionsinrättning toges i anspråk för verkets räkning
mera än förste vaktmästaren i statskontoret, för hvilken en arbetstid af
sex timmar om dagen dåmera vore bestämd, ahsåg statskontoret, att direk¬
tionens vaktmästare borde vara fullt belåten, om han utan afdrag för fri
bostad och vedbrand erhölle efter fem år samma kontanta aflönings¬
förmåner som förste vaktmästaren i statskontoret eller tillsammans 1,500
kronor.
Statskontoret föreslog fördenskull, att vaktmästaren, jämte fri bostad
och vedbrand, måtte erhålla följande aflöningsförmåner:
128
lön.................kronor 900
tjänstgöringspenningar........ » 450
ett ålderstillägg efter fem år...... » 150
Summa kronor 1,500.
I sitt underdåniga utlåtande den 5 september 1908 har direktionen
gentemot statskontoret framhållit, att, då den vid pensionsanstalterna an¬
ställda vaktmästarens tjänstgöring ej vore begränsad till någon viss tid
dagligen, han otvifvelaktigt måste anses vara af sin tjänst mera bunden än
en annan vaktmästare med bestämd daglig tjänstgöringstid.
Förutom den tillsyn öfver pensionsinrättningens fastighet, för hvil¬
ken han åtnjöte fri bostad och vedbrand, hade han att såsom ende vakt¬
mästare ensam ansvara för den vakthållning helg* och söckendagar dygnet
om, som eljest i vissa ämbetsverk plägade i tur och ordning fullgöras af
där anställd vaktmästarpersonal. En sådan vakthållning vore i detta fall
så mycket mera nödvändig som inom pensionsinrättningens lokaler för¬
varades ej endast arkiv, matriklar och liggare m. m. dylikt samt, åtmins¬
tone tidvis, ej obetydliga kontanta belopp, utan ock pensionskassornas
samtliga värdehandlingar.
Vaktmästaren hade likaledes att dagligen hämta och afkunna post,
hvilken i synnerhet vid tider för pensionsutbetalningar kunde vara mycket
omfattande, äfvensom att från banker afhämta eller dit aflämna kontanta
medel, som stundom kunde uppgå till högst afsevärda belopp. För dessa
uppdrag åtnjöte han ingen särskild ersättning.
En jämförelse med de löneförmåner, som tillkomme vaktmästare
vid riksbankens hufvudkontor i Stockholm — undantagandes öfvervakt-
mästaren, som tillika vore brandmästare, och vice brandmästaren — syntes
direktionen gifva vid handen, att de af direktionen föreslagna aflönings-
förmånerna ingalunda kunde anses öfverdrifna. En sådan vaktmästare
i riksbanken kunde nämligen efter 10 års tjänstgöring uppnå en aflöning
af 1,800 kronor — för att ej nämna den särskilda ersättning, som för
postbefordran eller inkasseringsuppdrag därutöfver tillkomme ett flertal
riksbanksvaktmästare — under det att den vid pensionsanstalterna anställda
vaktmästaren enligt direktionens förslag ej skulle komma i åtnjutande af
högre aflöning än 1,600 kronor.
129
I det statsverkspropositionen vid 1910 års riksdag bilagda yttrande
af chefen för justitiedepartementet vid föredragning inför Kung!. Maj:t
den 14 januari 1910 af frågan om utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel anförde departementschefen, med afseende å vaktmästarna vid
fångvårdsstyrelsen, hurusom de aflöningar, löneregleringskomrnittén i af-
gifvet betänkande beräknat för dessa vaktmästare, vore desamma som vid
löneregleringen för statskontoret år 1907 och de under samma eller föl¬
jande år beslutade regleringar för andra centrala ämbetsverk — frånsedt
kommunikationsverken — bestämts för vaktmästarna i dessa verk.
Departementschefen ansåg det dock icke kunna förnekas, att de
sålunda fastställda lönebeloppen visat sig vara i knappaste lag tilltagna.
Om ock begynnelseaflöningarna — 1,500 kronor för första vaktmästare
och 1,200 kronor för (andra) vaktmästare — kunde anses ungefärligen
motsvara skäliga anspråk, syntes det departementschefen kunna ifråga¬
sättas, huruvida i fråga om ålderstillägg vaktmästarna blifvit tillgodo¬
sedda i den mån, som betingades af den med åren inträdande ökningen
i lefnadskostnaderna; åt första vaktmästare hade ej beviljats något ålders¬
tillägg och öfriga vaktmästare hade fått rätt endast till ett ålderstillägg
å 100 kronor.
Det tillstyrktes af departementschefen, att åt första vaktmästaren
vid fångvårdsstyrelsen måtte medgifvas efter 5 års tjänstgöring ett ålders¬
tillägg af 200 kronor och att, i stället för det ålderstillägg å 100 kronor,
som kommittén beräknat för de båda öfriga vaktmästarna hos samma
styrelse, en hvar af dem måtte tillerkännas såsom ålderstillägg 150 kronor
efter 5 års tjänst och ytterligare 150 kronor efter 10 års tjänst.
I sammanhang därmed tillkännagaf chefen för justitiedepartementet,
att, enligt hvad vederbörande departementschefer meddelat honom, det
var deras af sikt att i fråga om de verk, h vilka jämte fångvårdsstyrelsen
blefve föremål för definitiv ny lönereglering vid årets riksdag, föreslå
ålderstillägg för vaktmästarna i enlighet med hvad som tillstyrkts beträf¬
fande fångvårdsstyrelsen.
Chefen för justitiedepartementet ansåg det vara gifvet, att, i händelse
dessa förslag vunne Riksdagens godkännande, enahanda förbättring i af-
löningsvillkor borde tillkomma jämväl vaktmästarna i de redan reglerade
17—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
130
verken äfvensom vaktmästarna i de verk, hvilka efter 1910 års riksdag
kvarstode oreglerade.
I skrifvelse den 9 juni 1910 n:r 2 har Riksdagen gifvit tillkänna,
att Riksdagen, med frångående af den mening, som gjort sig gällande
vid bestämmande af aflöningarna till vaktmästarna i de senast reglerade
centrala ämbetsverken, ansett sig böra besluta, att fångvårdsstyrelsens
förste vaktmästare utöfver den af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelselönen
tilldelas ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 år och att de två andra
vaktmästarna berättigas att få enahanda ålderstillägg, som af 1908 års
Riksdag beviljats vaktmästarna vid karolinska institutet, eller 100 kronor
efter 5 år och ytterligare 100 kronor efter 10 år.
Det torde böra här erinras, att uti aflöningsstaterna för de enligt
den s. k. statskontor stypen nyreglerade centrala ämbetsverken plägar in¬
tagas den bestämmelsen, att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter
fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Hvad nu vaktmästaren vid ifrågavarande pensions- och understöds-
anstalter angår, är från kommitténs sida ej något att erinra däremot, att
bemälde vaktmästare fortfarande, mot skyldighet att utöfva tillsyn öfver
den folkskollärarnas pensionsinrättning tillhöriga fastigheten, får åtnjuta
förmån af fri bostad jämte bränsle inom samma fastighet utan afdrag å
de kontanta aflöningsförmåner, som kunna varda honom tillerkända för
själfva vaktmästarbefattningen.
Kommittén tillåter sig i detta afseende återkalla i minnet förhållan¬
det beträffande vissa vaktmästare vid kungl. biblioteket.
Såsom det statsverkspropositionen vid 1909 års riksdag (åttonde
hufvudtiteln) bilagda utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden den 12
januari 1909 (sid. 75) gifver vid handen, hade i ett med underdånig
skrifvelse den 11 oktober 1908 af öfverbibliotekarien E. W. Dahlgren in. fl.
framlagdt förslag till lönestat för kungl. biblioteket upptagits för 1 första
och 4 andra vaktmästare enahanda kontanta aflöningsförmåner som för
motsvarande befattningshafvare i statskontoret enligt den vid 1907 års
riksdag antagna staten.
131
Men dessutom hade i förslaget till stat för kungl. biblioteket under
titeln »öfriga förmåner» upptagits följande: »Två vaktmästare åtnjuta
såsom ersättning för byggnadens bevakning och öfriga portvaktssysslor
fri bostad, ved och lyse».
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet (sid. 78—79) uttalade chefen
för ecklesiastikdepartementet, att »för vaktmästarna vid kungl. biblioteket
torde med afseende å bostadsförmån böra lämnas enahanda föreskrift,
som gäller för statskontoret».
Departementschefen tilläde emellertid:
»Därest vaktmästare för uppdrag vid sidan af sin tjänst åtnjuter fri
bostad, bör detta naturligtvis ej föranleda afdrag å hans kontanta löne¬
förmåner.»
Mot departementschefens uppfattning i sistberörda hänseende före¬
kommer icke någon som helst erinran i den skrifvelse den 22 maj 1909
n:r 8, hvari, bland annat, finnes intaget Riksdagens yttrande i afseende
å godkänd stat för kungl. biblioteket.
Beträffande de kontanta aflöningsförmånerna för vaktmästaren vid
nu ifrågavarande pensions- och understödsanstalter anser sig kommittén
icke kunna tillstyrka, att de sättas högre än som enligt Riksdagens ofvan-
berörda skrifvelse den 9 juni 1910 n:r 2 ansetts skäligt för vaktmästare i
allmänhet vid centralt ämbetsverk.
Det synes kommittén emellertid lämpligt, att i nu förevarande fall —
då fråga är allenast om en enda vaktmästare och då i staten af år 1888
förekommer bestämmelse om förmånen af fri bostad och vedbrand utöfver
kontanta aflöningen — bestämmelse i detta hänseende äfven införes i den
blifvande staten.
Kommittén hemställer,
att den kontanta aflöningen till vaktmästaren vid
ifrågavarande pensions- och understödsanstalter må be¬
stämmas till 1,200 kronor, där af 700 i lön, 350 i tjänst¬
göring sipenning ar och 150 i ortstillägg, hvartill kunna
komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 100 kronor,
efter fem och tio år; samt
132
Kompstens-
villkor.
att i den blifvande staten införes bestämmelse där¬
om, a,it vaktmästaren för tillsyn öfver den folkskollärar¬
nas pensionsinrättning tillhöriga fastigheten äger åtnjuta
fri bostad, jämte bränsle.
För närvarande finnas icke några kompetensfordringar stadgade för
tjänstemännen vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter.
Det torde emellertid ligga i sakens natur, att för den, som skall
bestrida ombudsmannagöromålen, det måste vara ett oundgängligt kom¬
petensvillkor, att han aflagt sådan juridisk examen, som berättigar till
inträde i rättegångsverken.
Beträffande kamreraren har direktionen upplyst, att till befattningen
hittills utnämnts endast personer med juridisk äinbetsexamen.
Om nu än, hvad den föreslagna verkställande direktören angår,
det i allmänhet må befinnas lämpligt, att nyssberörda praxis beträffande
kamrerarbefattningen ej brytes, torde dock en ovillkorlig bestämmelse i
detta hänseende ej vara önskvärd. Därigenom skulle nämligen i förekom¬
mande fall läggas hinder för platsens besättande med exempelvis en fram¬
stående bankman, hvars anställande såsom verkställande direktör vid pen-
sionsanstalterna, med hänsyn särskildt till den vidlyftiga penningförvalt¬
ningen, kunde vara önskvärdt.
Kommittén har åtminstone för sin del ej velat framställa förslag
om att juridisk examen skall uppställas såsom bestämdt kompetensvillkor
för den föreslagne verkställande direktören.
1 sitt underdåniga utlåtande den 9 november 1907 har direktionen
uttalat den åsikt, att vid tillsättandet af de af direktionen föreslagna
kassörs- och bokhållareänsterna ej skulle uppställas högre fordran på
teoretisk utbildning än aflagd mogenhetsexamen.
Hvad direktionen sålunda anfört föranleder ej någon erinran från
kommittén, i hvad angår de af kommittén föreslagna kassörs- och manliga
bokhållartjänsterna.
Beträffande den i kommitténs förslag upptagna kvinnliga bokhållar-
tjänsten synes det kommittén till fyllest, att blifvande innehafvare af
densamma aflagt realskolexamen eller afgångsexamen från statens normal-
133
skola för flickor i Stockholm eller med denna i fråga om kompetensvärdet
af afgångsbetyg jämställd skola eller ock däremot efter direktionens be-
pröfvande svarande kunskapsprof.
Enahanda har af kommittén föreslagits för stämpelexpeditriser i
statskontoret uti det yttrande kommittén den 29 oktober 1909 afgaf an¬
gående förstärkning af arbetskrafterna i sistnämnda ämbetsverk.
Beträffande det kvinnliga skrifbiträdet vid ifrågavarande pensions-
och understödsanstalter, hvilket biträde föreslagits till uppförande å ordi¬
narie stat, må här erinras, hurusom chefen för justitiedepartementet, då
han den 14 januari 1910 behandlade frågan om dylika biträdens upptagande
på ordinarie stat, uttalade (jfr statsverkspropositionen vid 1910 års riks¬
dag, andra hufvudtiteln, sid. 33), att kompetensfordringarna gifvetvis måste
blifva olika och beroende af arten af det arbete, biträdet skulle utföra, men
att alltid torde böra fordras åtminstone ett års proftj änstgöring, med rätt
för vederbörande myndighet att pröfva, om och i hvad mån föregående
arbete såsom biträde i samma eller annat verk må kunna ersätta prof¬
tj än stgöringen.
Huru nu än må blifva ställdt beträffande fordringar å examina för
tjänstemannapersonalen vid ifrågavarande pensions- och understödsanstal¬
ter, anser kommittén det vara af vikt, att för framtiden kunskap i bok¬
föring varder uppställd såsom villkor för att antagas till tjänsteman, man¬
lig eller kvinnlig, vid nämnda anstalter.
I det yttrande kommittén den 29 oktober 1909 afgaf angående
förstärkning af arbetskrafterna i statskontoret framhöll kommittén, att
bland kompetensvillkoren för de af kommittén föreslagna stämpelexpedi-
triserna äfven borde ingå kunskap i bokföring.
Kommittén ansåg sig i detta sammanhang böra åberopa hvad den
i sitt den 24 november 1904 afgifna betänkande angående reglering af
löneförhållandena m. m. vid statskontoret (sid. 175—176) anfört i anled¬
ning af väckt fråga, huruvida ej vid antagande af extra ordinarie tjänste¬
män i statskontoret liksom tilläfventyrs också i andra statens räkenskaps-
och revisionsverk borde, utöfver eljest gällande kompetensvillkor, fordras
intyg angående kunskap i bokföring.
134
Utsträckt
arbetstid.
Sedan dåmera tillfälle till undervisning i bokföring blifvit af staten
beredt vid universiteten i Uppsala och Lund, syntes det kommittén som
tiden för utfärdande af föreskrifter i ofvanberörda syfte kunde vara inne
jämväl i hvad statskontoret anginge.
Föreskrifter i ämnet hade redan meddelats i de under åren 1907
och 1908 utfärdade instruktionerna för armé förvaltningen (svensk författ¬
ningssamling 1907 n:r 100 § 31 mom. 1) och marinförvaltningen (svensk
författningssamling 1908 n:r 147 § 33 mom. 1).
Enligt hvad som framgår af det utdrag af protokoll öfver finans-
ärenden för den 23 december 1909, som finnes fogadt vid kungl. propo¬
sition n:r 23 vid 1910 års riksdag angående anvisande af anslag till för¬
stärkning af arbetskrafterna inom statskontoret, har chefen för finansde¬
partementet uttalat (jfr sid. 66 i den kungl. propositionen), att, hvad
anginge kommitténs uttalanden rörande stadgandet af särskilda kompetens¬
villkor för antagande till extra ordinarie tjänsteman hos statskontoret och
för vinnande af anställning å stämpelexpeditionen, syntes departements¬
chefen dessa uttalanden vara värda allt beaktande. Fordran om insikter
i bokföring — anförde departementschefen vidare — torde, åtminstone för
större delen af personalen i statskontoret, vara en lika angelägen sak som
exempelvis i fråga om personalen i arméförvaltningen och marinförvalt¬
ningen.
Vid godkännande af föreslagna aflöningsstater för statskontoret in. fl.
ämbetsverk har Riksdagen under de senare åren uppställt såsom förut¬
sättning för godkännandet, att Kungl. Maj:t före den tidpunkt, då staterna
skulle träda i kraft, meddelat föreskrift därom, att samtliga ordinarie
befattningshafvare skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet till¬
städes minst sex timmar hvarje söckendag.
Kommittén tillåter sig jämväl beträffande den ordinarie personalen
vid folkskollärarnas pensionsinrättning m. fl. pensions- och understöds-
anstalter hemställa,
att såsom förutsättning för den blifvande sta¬
ten uppställes, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare
135
skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter profning medgifvas, vara
ä tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje
söckendag.
Vid afvägande! af de utaf kommittén föreslagna aflöningsbeloppen vissa andra
ö . , r \ forutsatt-
åt den hos direktionen anställda personalen har kommittén utgått tran den ningar.
bestämda förutsättningen, att icke vidare särskild ersättning må utgå för
bestyr, som äro att anse såsom tillhörande vederbörande befattning, samt
att, äfven om arbetet framdeles skulle komma att stegras, exempelvis genom
öfverlämnande åt direktionen af förvaltningen af andra pensions- eller
understödsanstalter, detta icke må föranleda anspråk från den nämnda
personalen å höjning af dess aflöningsförmåner, utan endast, i den mån
sådant finnes oundgängligen erforderligt, därtill att ökadt antal arbets¬
krafter må anställas.
Äfvenledes har kommittén, i likhet med direktionen och statskontoret,
vid framläggandet af sitt förslag till ny stat förutsatt, att de ordi¬
narie befattningshafvarna hos direktionen skulle vara skyldiga att bidraga
till sin egen pensionering.
Enligt beslut vid 1888 års riksdag äger den hos direktionen anställda Pensionering.
o o o
ordinarie personalen komma i åtnjutande af pension från folkskollärarnas
pensionsinrättning.
Innan kommittén öfvergår till vidare behandling af frågan om det
framtida ordnandet af pensioneringen, anser sig kommittén böra erinra,
hurusom direktionen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1887
föreslog, att nämnda tjänstinnehafvare måtte förklaras berättigade att, sedan
de uppnått föreskrifven lefnads- och tjänsteålder, komma i åtnjutande af
pension å allmänna indragningsstaten.
Statskontoret yttrade uti däröfver afgifvet utlåtande, att, då tjänste¬
männen vid arméns och civilstatens pensionsinrättningar åtnjöte pension
från dessa inrättningars egna kassor, statskontoret ansåge, att pensions-
rätt å allmänna indragningsstaten icke borde beviljas för ifrågavarande
personal.
136
Enligt hvad som framgår af direktionens nu föreliggande förslag
har direktionen ansett lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänst-
innehafvares rätt till pension böra i och med ny stats ikraftträdande
utan vidare tillämpas pa ordinarie tjänstinnehafvare hos direktionen och
i följd däraf dessas dittills stadgade rätt till pension från folkskollärarnas
pensionsinrättning komma att upphöra.
Denna direktionens uppfattning, hvilken statskontoret synes hafva
biträda har kommittén icke kunnat dela.
Af det kommittébetänkande af den 7 november 1902, som legat till
grund för nyssnämnda lag, torde nämligen framgå, att tjänstinnehafvare
vid statsunderstödda pensionsanstalter icke skulle vara att anse såsom inne¬
hafvare af sådana tjänster, som afses i den nämnda lagen och, såvidt
kommittén har sig bekant, gjorde sig icke heller någon annan uppfatt¬
ning i detta hänseende gällande vid lagens antagande.
Vid sådant förhållande finner sig kommittén sakna anledning före¬
slå öfverflyttande på statsverket af skyldighet att pensionera nu ifråga-
va ande befattnin^sh afvare, utan anser denna skyldighet böra fortfarande
åligga folkskollärarnas pensionsinrättning, såsom den ojämförligt största
af de utaf direktionen förvaltade pensions- och understödsanstalterna.
De närmare bestämmelserna rörande nu ifrågavarande tjänstinne-
hafvares rätt till pension och skyldighet att erlägga bidrag till pensione¬
ringen hafva synts kommittén böra affattas i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med de stadganden, som innehållas i gällande lag angående civila tjänst-
innehafvares rätt till pension; och återfinnas de af kommittén föreslagna
bestämmelserna i nämnda hänseende i sammanhang' med förslaget till
# ö Ö
aflöningsvillkor. Kommittén tillåter sig härvid erinra, att i det aflönings-
reglemente för tjänstemän vid telegrafverket, som innefattas i kungl.
kungörelse den 11 oktober 1907 (svensk författningssamling n:r 134),
finnas intagna närmare bestämmelser i fråga om rätt till pension vid
afgång från tjänst. Lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension äger nämligen, enligt § 2 i densamma, icke tillämpning i fråga
om tjänst vid telegrafverket.
I det statsanslag, som beviljats såsom bidrag till folkskollärares pen¬
sionering, har alltsedan år 1889 ingått 873 kronor såsom statsbidrag till
137
bekostande af den hos direktionen anställda ordinarie personalens pen¬
sionering.
Vid bestämmandet af det belopp, till hvilket detta statsbidrag för
framtiden bör sättas, måste vid bifall till kommitténs förslag hänsyn tagas
till följande omständigheter.
Å ena sidan skulle nämnda statsbidrag kunna minskas, då de or¬
dinarie befattningshafvarna vid ifrågavarande anstalter skulle komma att
bidraga till sin egen pensionering efter samma grunder som de i den ci¬
vila pensionslagen afsedda tjänstinnehafvare, samt då genom sekreterar-
och ombudsmansbefattningens ombildning till en syssla med allenast arfvode
pensionering af nämnda befattnings innehafvare icke vidare skulle äga rum.
Å andra sidan skulle statsbidrag däremot komina att mer än hittills
tagas i anspråk på grund däraf att dels nya ordinarie befattningar skulle
komma att inrättas, dels ock, till följd af förhöjda aflöningar till vissa befatt-
ningshafvare, pensionerna till dem skulle komma att utgå med högre belopp.
Kommittén har dock, i sakens nuvarande läge, ansett sig ej böra
låta verkställa någon beräkning uti ifrågavarande hänseende, utan torde
därmed lämpligen kunna anstå till dess frågan om staten och hvad
därmed ställts i samband blifvit afgjord. I
I fråga om pensionering af änkor och barn efter ordinarie befatt-
ningshafvare hos direktionen eller efter pensionerade sådana befattnings-
hafvare medgaf 1888 års Riksdag, att dylik pensionering finge äga rum
från lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa enligt före¬
skrifterna i gällande reglemente för denna kassa, samt att i sådant hän¬
seende kaxnreraren skulle anses lika med lektor, kassören med annan ämnes-
lärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika med öfningslärare. Skyldig¬
het att vara delägare i nämnda kassa skulle åligga hvar och en, som där¬
efter blefve utnämnd till innehafvare af någon af omförmälda befattningar
hos direktionen.
Allt sedan år 1889 ingår uti statsbidraget till pensionering af änkor
och barn efter lärare vid allmänna läroverk in. in. ett belopp af 280 kro¬
nor för beredande af pension åt de hos bemälda direktion anställda ordi¬
narie tjänstinnehafvares änkor och barn.
18—100692 Löneregleringskommitténs bet. XXV.
*
138
Enligt kungl. kungörelse den 18 november 1904 skola årsafgifter
till elementarlärarnas änke- och pupillkassa och därifrån utgående pen¬
sioner, enligt i öfrigt dittills följda grunder, från och med år 1905 be¬
räknas efter följande belopp:
för kamreraren vid folkskollärarnas pensionsinrättning m. fl.
pensionskassor.................kronor 4>000
» kassören och bokhållaren.............. » 2,000
» sekreteraren och ombudsmannen........... » 1,200
» vaktmästaren ................... » qqq
Med erinran att då var på Kungl. Maj:ts pröfning beroende förslag till
nytt reglemente för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, enligt hvilket
andra grunder för delaktighet och pensionering vore afsedda att tillämpas,
hemställde direktionen i sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 om
sådana ändringar och tillägg i nämnda förslag, att dels sekreterar- och om-
budsmannabefattningen, som vore afsedd att upphöra såsom ordinarie tjänst,
blefve utesluten från delaktighet i kassan, dels åt de två ifrågasatta ordinarie
bokhållartjänsterna bereddes sådan delaktighet, dels och delaktighetsbeloppen
för samtliga ordinarie tjänster bestämdes till resp. löners och åldertilläggs
sammanlagda belopp eller därest i det föreslagna nya reglementet stad¬
gade maximum för delaktighet, 4,000 kronor, ansåges böra gälla äfven
ifrågavarande tjänster — till de belopp, som med hänsyn därtill ansåges
skäliga.
Under förutsättning åter att det föreslagna nya reglementet för elemen¬
tarlärarnas änke- och pupillkassa ej komme till stånd, syntes det direktionen,
att ofvannåmnda äldre bestämmelser borde ändras i enlighet med hvad
då blifvit nämndt dock utan hänsyn till föreslagna maximibelopp
4,000 kronor men med tillägg att, i fråga om beräknandet af pen¬
sionsbelopp, kassören, likasom verkställande direktören och kamreraren,
skulle likställas med lektor samt de båda bokhållarna med andra ämnes-
lärare.
Direktionen hemställde, att, efter det ny stat blifvit fastställd, måtte
åt direktionen uppdragas att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag
till reglementsändringar, som syntes däraf påkallas.
139
Uti sitt utlåtande den 12 mars 1908 hänvisade statskontoret till
ett af chefen för ecklesiastikdepartementet gjordt uttalande till det stats¬
rådsprotokoll, som fanns bilagdt den vid 1908 års riksdag framlagda kungl.
propositionen angående ombildning af lärarnas vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa; och ansåg statskontoret på grund af innehållet i
nämnda uttalande möjligheten att för verkställande direktörens räkning
höja det i reglementet stadgade maximum för delaktighet, 4,000 kronor,
vara utesluten.
Direktionen yttrade, beträffande pensioneringen af vederbörande
tjänstinnehafvares änkor och barn, uti sitt utlåtande den 5 september 1908,
att, då det af särskildt tillkallade sakkunniga utarbetade förslag till nytt
reglemente för elementarlärarnas änke- och pupillkassa ej kunnat genom¬
föras, vid utarbetandet af det nya förslag, som tillärnades, erforderliga
bestämmelser syntes böra inrymmas om delaktighet för de i den af direk¬
tionen föreslagna staten upptagna ordinarie tjänsterna med undantag af
det kvinnliga skrifbiträdet.
För den händelse åter att gällande reglemente för elementarlärarnas
änke- och pupillkassa skulle komma att äga bestånd under längre eller
kortare tid efter den föreslagna lönestatens trädande i kraft, åberopade
direktionen hvad i dess afgifna underdåniga förslag i sådant hänseende
anförts.
Enligt hvad kommittén inhämtat, är frågan om ombildning af ele-
mentarlärarnas änke- och pupillkassa för närvarande föremål för sakkunnig
behandling. Kommittén tillåter sig därjämte erinra, hurusom från lärare vid
högre allmänna läroverk till Kungl. Maj:t inkommit framställning rörande
omreglering af deras aflöningsförmåner. Denna fråga torde kunna hafva in¬
flytande äfven på bestämmelserna rörande pensioneringen af deras änkor
och barn.
Under sådana förhållanden samt då kommittén icke tilltrott sig att
närmare ingå på spörsmålet om pensioneringen af änkor och barn efter
ordinarie tjänstinnehafvare vid ifrågavarande pensions- och understöds-
anstalter, har kommittén ansett detta spörsmål böra, efter det ny stat
blifvit fastställd, göras till föremål för särskild utredning.
140
Aflöningsvill-
kor och pen
sionsbestäm-
melser.
I kungl. brefvet den 31 maj 1888 (se ofvan sid. 31 och följ.) med-
. delades villkoren för åtnjutande af de aflöningsförmåner, som finnas an-
gifna i den vid 1888 års riksdag antagna staten för folkskollärarnas pen-
sionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa.
Vid uppgörande af förslag till aflöningsvillkor för den ordinarie
personal, som enligt kommitténs förslag skulle vara anställd vid folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning jämte öfriga under direktionen för nämnda
pensionsinrättning ställda pensions- och understödsanstalter, har kom¬
mittén tagit behörig hänsyn till de bestämmelser, som vid de senare årens
riksdagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.
I fråga om löns förhöjning genom ålderstillägg efter viss tids fort¬
satt innehafvande af befattning i samma lönegrad plägar, vid bestämmande
af villkoren för åtnjutande af de i nya stater för ämbetsverk och myn¬
digheter upptagna aflöningsförmåner, i allmänhet stadgas, att löntagare
bör tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande
i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af
frågan om reglering af löneförhållandena m. in. vid ämbetsverket eller
myndigheten eller i följd af frågan om dess omorganisation.
Hvad nu i berörda afseende den föreslagne verkställande direktören
vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter angår, synes något
dylikt medgifvande i afseende å honom icke böra ifrågakomma. Under
förutsättning, att den nuvarande kamreraren antages till verkställande
direktör, erhåller han nämligen enligt kommitténs förslag i och med upp¬
flyttning i samma lönegrad som ledamot i statskontoret m. fl. centrala
ämbetsverk en betydligt förmånligare ställning än han nu innehar.
Med kassören är förhållandet däremot, att hans aflöning, som, ålders-
tillägg inberäknadt, för år 1909 uppgått till 6,500 kronor, enligt kom¬
mitténs förslag skulle utgöra lägst 5,800 kronor och efter båda ålders-
tilläggens intjänande 6,8u0 kronor. Om det icke medgåfves honom rätt
att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo sin föregående tjänst¬
göring såsom kassör och bokhållare — han utnämndes därtill år 1897 —
skulle hans inkomst genom antagande af kommitténs förslag sänkas med
141
ej mindre än 700 kronor, oberäknad! den ytterligare minskning, som för-
anledes af skyldigheten att bidraga till egen pensionering. Till före¬
kommande af ett sådant missförhållande torde rätt i förenämnda hänseende
böra medgifvas honom.
I viss mån likartad! är förhållandet med den föreslagna manliga
bokhållareänsten. Under förutsättning att den nuvarande extra bokhål¬
laren i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt varder utsedd
till innehafvare af tjänsten i fråga, skulle, om det icke medgäfves honom
rätt att för åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig, åtminstone i
någon mån, föregående tjänstgöring såsom bokhållare, hans löneinkomster,
som för år 1909 utgått med tillhopa 4,365 kronor, minskas till 4,000
kronor. Tages hänsyn till den föreslagna afgiften till egen pensionering,
framträder missförhållandet än skarpare. För undvikande häraf anser kom¬
mittén med billighet öfverensstämmande, att bemälde extra bokhållare,
som tjänstgjort i sådan egenskap vid nämnda understödsanstalt alltsedan
1898 års ingång och därjämte vid döfstumlärarnas pensionsanstalt allt¬
ifrån början af år 1906, får räkna sig till godo den för grundläggandet
af rätt till första ålderstillägget erforderliga tid af fem år-
Hvad skrifbiträdets rätt till ålderstillägg angår, hänvisar kommittén
till de vid 1910 års riksdag godkända villkor och bestämmelser för åt¬
njutande af de i staterna för fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner.
Det torde få anses uppenbart, att vaktmästaren bör tillerkännas
rätt att för ålderstillägg på sedvanligt sätt räkna sig till godo sin före¬
gående tjänstgöring äfvensom att någon rätt i nu förevarande afseende icke
kan ifrågakomma för den, som varder utsedd till innehafvare af den före¬
slagna kvinnliga bokhållartjänsten.
Kommittén har ansett, att enahanda semesterförmån, som i stats¬
kontoret m. fl. centrala ämbetsverk medgifvits befattningshafvare, bör
beviljas tjänstemännen vid ifrågavarande anstalter.
I sådant afseende har kommittén föreslagit för verkställande direk¬
tören och för kassören en och en half månad samt för bokhållarna och
skrif biträdet en månad. Det må härvid erinras, att i de vid 1910 års
riksdag antagna aflöningsvillkoren för fångvårdsstyrelsen och general-
142
tullstyrelsen äfven skrifbiträdena tillerkänts förmånen af en månads se¬
mester.
Beträffande ombudsmannen vid nu ifrågavarande anstalter bör, med
hänsyn till sysslans beskaffenhet enligt kommitténs förslag, någon be¬
stämmelse om rätt till semester icke ingå bland de aflöningsvillkor, om
hvilka nu är fråga.
Kommittén hemställer sålunda,
att för åtnjutande af de aflöning sförmåner, som
kommittén föreslagit för verkställande direktören, kassören,
bokhållarna, skrifbiträdet och vaktmästaren vid ifråga¬
varande pensions- och under stödsanstalter, måtte fast¬
ställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att innehafvare af sådan befattning skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af de nu ifrågavarande an¬
stalterna eller genom förläggande under samma direktion
åt ytterligare vare sig redan befintliga eller framdeles
blifvande pensions- eller under stödsanstalter eller ock
eljest kan varda stadgad;
att med ifrågavarande befattningar icke må för¬
enas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kom¬
muns stat;
att med samma befattningar ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej, hvad verkställande direktören angår, Kungl.
Majd och, hvad de öfriga befattning skaf varna beträffar,
direktionen uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
143
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid,
pensions- och under stödsanstalterna, finner uppdraget eller
befattningen kunna fä tills vidare mottagas och bi¬
behållas;
att tjänstgöring spenning ar få uppbäras endast för
den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, denne eljest varit
befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppe¬
hållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förräita sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men
att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess
utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan för¬
pliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgörings-
penningar afstå sä mycket af lönen eller ortstillägget,
som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest
prof vas skäligt-,
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för
tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke prof vas böra användas till befattningens uppe¬
hållande, skall under tiden innehållas, såvida det ej
finnes skäligt låta honom uppbära något där af;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för
beredande af semester, tjänstinnehafvare af lägre grad skal
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning
vid pensions- och understödsanstalterna, bestrida densamma
mot åtnjutande, i det förstnämnda fallet af de för be-
144
fattningen anslagna tjänstgöring spenning av, men i senare
fallet af däremot svarande belopp i stället för egna
tjänstgöring spenning ar, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fort¬
satt innehafvande af befattning i samma lönegrad är i
staten medgifven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehafvaren under mer än fyra
femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med god,t vitsord bestridt sin egen
tjänst eller på grund af förordnande annan befattning
vid pensions- och understödsanstalterna eller i statens
tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter
än ytterligare fem är, äfvenledes på samma villkor,
under iakttagande, hvad hvar och en af omför-
mälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit
uppnådd; börande kassören och vaktmästaren därvid,
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande
i kraft förflutit från det de tillträdt, kassören den hittills¬
varande kassörs- och bokliållartjänsten samt vaktmästaren
sin befattning;
att, därest den nuvarande bokhållaren vid smäskol-
lärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt varder utsedd till
innehafvare af den manliga bokhållarbefattningen vid
ifrågavarande anstalter, honom må i afseende å rätt
till löneförhöjning tillgodoräknas fem år af den tid han
145
varit anställd såsom bokhållare vid småskollärares m. fl.
ålder domsunder stödsanstalt;
att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraft¬
trädande är anställdt vid ifråvavarande pensions- och
understödsanstalter och antages till biträde å denna stat,
äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till
godo den tid biträdet därförinnan innehaft stadig anställ¬
ning vid samma anstalter;
att likväl löntagare, som, dä han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pen¬
sion, icke md tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske utan
hinder för gör omålens behöriga gång, åtnjutas af verk¬
ställande direktören och kassören en hvar under en och
en half månad samt af bokhållarna och skrifbiträdet
en hvar under en månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,
som af direktionen bestämmes, begagna sig af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskeds¬
tagande, entledigande eller dödsfall själfva lönen äfven¬
som ortstillägg utgå till månadens slut; samt
att den, som tillträder den nya staten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Majds bestäm¬
mande, upphörande af eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed.
Därjämte torde böra förklaras,
att en hvar, som med eller efter ingången af det
år, med hvars början den nya staten träder i kraft, till¬
träder ordinarie befattning vid ifrågavarande pensions-
19—100692 Löneregleringslcommitténs bet. XXV.
146
och under stöd sanstalter, skall vara pliktig att underkasta
sig ofvanberörda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehafvare af dylika befatt¬
ningar, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya staten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande stat tillkommande förmåner äfvensom
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem.
Under åberopande af hvad kommittén ofvan anfört beträffande pen¬
sioneringen af ordinarie befattningshafvare vid ifrågavarande anstalter,
tillåter sig kommittén hemställa, att i detta hänseende följande stadgan-
den måtte meddelas.
l:o) Rätt till pension från folkskollärarnas pen-
sionsinrättning vid afgång från tjänst tillkommer ordi¬
narie innehafvare af tjänst vid nämnda pensionsinrätt-
ning och öfriga under samma direktion ställda pen¬
sions- och under stödsanstalter enligt nedan angifna be¬
stämmelser.
2:o) Såsom underlag för bestämmande af pensions
belopp skall tjäna hela lönen.
3:o) Pension är till sitt belopp antingen hel eller
af kortad.
Hel pension utgör samma belopp, som det för
tjänstinnehafvaren vid tiden för hans afgång från tjänsten
gällande pensionsunderlag; dock skall för tjänstinneliaf-
vare, som under kortare tid än fem år innehaft den
tjänst, från hvilken afgång äger rum, beloppet af hel
pension utgöra eu femtedel af sammanlagda beloppen af
de högsta pensionsunderlag, hvilka under hvart och ett
af de senast förflutna fem åren varit för tjänstinnehaf¬
varen gällande.
147
Afkortad pension utgör viss del af hel 'pension
och beräknas på sätt i punkt 6 här nedan föreskrifves.
Där vid beräkning af pensions belopp detta icke
slutar å helt tiotal kronor, skall detta ökas till närmast
högre tiotal kronor.
4:o) jRätt att komma i åtnjutande af hel pension
inträder:
för manlig tjänstinnehafvare vid uppnådda sex¬
tiosju lefnadsår och trettiofem tjänstår, samt
för kvinnlig tjänstinnehafvare vid uppnådda sex¬
tio lefnadsår och trettio tjänstår.
5:o) Skyldighet att afgå från tjänsten inträder
a) vid uppnående af den i punkt 4 här ofvan stad¬
gade lefnadsålder, Konungen eller, där direktionen äger
att afskeda från tjänsten, direktionen obetaget att låta
anstå med afskedet, därest och så länge tjänstinnehafva¬
ren pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre
än till fyllda sjuttio år;
b) för tjänstinnehafvare, som icke uppnått den
i punkt 4 stadgade lefnadsålder, där han, efter att un¬
der fem på hvarandra följande år i följd af sjukdom,
vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes
vara för framtiden oförmögen till tjänstgöring;
c) för tjänstinnehafvare, som träffats af olycksfall
i tjänsten, där olycksfallet finnes för framtiden medföra
oförmåga till tjänstgöring.
Befinnes manlig tjänstinnehafvare vara af sjukdom
eller minskad arbetsförmåga urståndsatt att på ett tillfreds¬
ställande sätt fullgöra sina tjänståligganden och har
han tillika uppnått en lefnadsålder af minst sextio fem
år, äge Konungen, uppå därom af direktionen gjord
framställning, förklara sådan tjänstinnehafvare skyldig
att afgå frän tjänsten.
6:o) Vid afgång från tjänst af anledning, som i
punkt 5 c) sägs, utgår hel pension med enahanda belopp,
som det vid tiden för olycksfallet för tjänstinnehafvaren
gällande pensionsunderlaget.
Har tjänstinnehaf vare, som afgår på grund af
någon af öfriga i punkt 5 intagna bestämmelser, uppnått
det i punkt 4 för rätt till hel pension stadgade antal
tjänstår, utgår till den tjänstinnehafvaren hel pension; i
annat fall vare han, därest tjänstårens antal icke under¬
stiger tio, berättigad erhålla pension till afkortadt belopp
i förhållande till det mindre antalet tjänstår; dock att
vid afgång från tjänst af anledning, som i punkt 5 b)
sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem
procent af hel pension.
Tjänstinnehaf vare, som vid uppnåendet af den i
punkt 4 stadgade lefnadsålder icke kan räkna tio
tjänstår och alltså icke då är berättigad till erhållande
af pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande
af sådan, äfven om han på grund af stadgandet i punkt
5 a) tillätes att kvarstå i tjänsten efter nämnda lef-
nadsålders inträde.
7:o) Tjänstinnehaf vare, som afgår frän tjänsten
utan att vara skyldig därtill enligt bestämmelserna i
punkt 5, vare icke berättigad till pension.
8:o) Rätt till pension tillkommer ej den, som blif¬
va af satt frän tjänsten eller för fel eller försumlighet
skild från tjänsten.
Pension tillkommer ej heller den, som vid afgång
från tjänsten icke är svensk medborgare.
9:o) Tjänstinnehaf vare skall, såsom bidrag till
kostnaden för beredande af pension, till folkskollärarnas
pensionsinrättning erlägga pensionsafgift till ärligt belopp
af nedan angifna procent å det för honom gällande
pensionsunderlag.
149
Af giftsprocenten beräknas efter beloppet af det för
tjänsten stadgade högsta pensionsund erlag och utgör en
tiondedels procent för hvarje helt hundratal kronor, dock
icke i något fall mindre än 3 procent.
Af giften erlägges genom afdrag å lönen för hvarje
månad, för hvilken lön åtnjutes, och genom kontant in¬
betalning till pensionsinrättningen för månad, under
hvilken på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd
mistning af tjänsten för viss tid lön icke uppbäres.
10:o) Rätt att frånfolkskollärarnaspensionsinrätt-
ning återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves alle¬
nast vid öfvergång till statstjänst, därest med inträdet i
denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande af
pension erlägga retroaktiv afgift, dock ej till högre belopp
än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.
ll:o) Pension sökes hos Konungen.
Pensionen utgår från och med månaden näst efter
den, under hvilken afgång frän tjänsten ägt rum, till
och med den månad, under hvilken pensionstagaren af-
lider eller pensionsrätten eljest upphör.
Häftar pensionst ägare vid tillträde af pension för
oguldna pensionsaf gifter, skall dessa afgifters samman¬
lagda: belopp uttagas genom afdrag å pensionen, intill
dess beloppet till fullo giddits.
12:o) Hav pensionst agave blifvit dömd till förlust
af medborgerligt förtroende eller till, i stället för afsätt¬
ning, straff enligt 2 kapitlet 17 § strafflagen, skola, efter
det sådant beslut vunnit laga kraft, tvä tredjedelar af
pensionen anses förverkade och pension alltså utgå med
endast en tredjedel af det ursprungliga beloppet.
13:o) Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre är
sedan det förfallit till betalning, vare förverkadt och
tillfaller folkskollärarnas pension svar ältning, dock med
rätt för Konungen att, efter pröfning af anledningen till
försummelsen, medgifva beloppets utbetalning, om fram¬
ställning därom göres.
14:o) Pension för tjänst vid ifrågavarande pen¬
sions- och understödsanstalter må, ändock att de för er¬
hållande af pension föreskrifna villkor uppfyllts, icke
förenas med pension för statstjänst förutom i följande
fall, nämligen
a) att för den, som vid afgång från tjänst vid
ifrågavarande pensions- och understödsanstalter åtnjuter
eller sedermera erhåller pension för statstjänst, å hvilken
lagen angående civila tjämstinnehafvares rätt till pension
icke äger tillämpning, pension för den förra tjänsten må
utgå med, en tredjedel af det belopp, som eljest skolat
utgå; dock att, därest härigenom de båda pensionerna
icke skulle tillsammans uppgå till nämnda belopp, pen¬
sionen må ökas med hvad som motsvarar skillnaden; samt
b) att, därest med tillämpning af de under a)
gifna bestämmelser sammanlagda beloppet af de båda
pensionerna understiger tretusen kronor, afdrag å pen¬
sionsbeloppet skall äga rum endast i den mån, som erfor¬
dras för att pensionen tillsammans med den andra pen¬
sionen icke må öfverstiga tre tusen kronor.
15:o) Tjänstår för erhållande af pension beräknas
för tid, under hvilken tjänstinnehafvaren innehaft ordi¬
narie befattning eller extra ordinarie anställning eller
förordnande vid ifrågavarande pensions- och understöds¬
anstalter eller i statens tjänst. Vid tjänstårsberäk¬
ning skall afdrag göras för tid, under hvilken ledig¬
het från tjänsten ägt rum af annan anledning än
semester, sjukdom, offentligt uppdrag eller resa, som med
vederbörligt tillstånd företagits till egen utbildning. 1
fråga om tjänstinnehafvare, som icke äger rätt till se¬
mester, må afdrag ej göras för tid af högst en och en
half månad om året, under hvilken ledighet må hafva
151
åtnjutits för hälsans vardande eller för enskilda ange¬
lägenheter.
I fråga om pension för den, som vid afgång från
tjänst vid pensions- och under stödsanstalterna erhållit
pension för statstjänst, må tjänstår, som beräknas för
erhållande af den pension, ej ånyo beräknas som
tjänstår.
Ålderstillägg till befattningshafvare vid ifrågavarande anstalter böra
uppenbarligen utgå af anstalternas medel. I följd däraf bör ett belopp till vikariats-
rr ° ° ersättningar,
förslagsvis anvisas härtill i staten. arfvoden åt
Med aktgifvande å huruledes förhållandena skulle komma att te sigJc^extra^i-
under år 1912 i händelse af bifall till kommitténs förslag i hithörande h&n-wjjMm. m.
seenden, har kommittén beräknat det uti ifrågavarande afseende erforder- penser.
liga beloppet till 2,100 kronor.
Kommittén hemställer alltså,
att i staten må uppföras ett förslagsanslag till
ålderstillägg å 2,100 kronor.
Till vikariatsersättningar under de ordinarie tjänstemännens semester
skulle, vid bifall till kommitténs förslag, erfordras dels tjänstgöringspen-
ningar motsvarande belopp:
under semester för verkställande direktören ...... kronor 312: 50
» » » kassören ........... • » 225: —
» » » en bokhållare .......... » 125:
» » » » » .......... * 75:
dels ock under semester för skrifbiträdet ett skäligt
ansedt belopp af.................* 75:
eller tillhopa kronor 812: 50.
Direktionen har funnit två amanuenser behöfliga, en å kansliafdel-
ningen och en å kontorsafdelningen. Deras arfvoden borde enligt direk¬
tionens åsikt kunna efter hand höjas till resp. 1,200 och 2,400 kronor.
Kommittén har icke ansett sig böra göra någon erinran mot förslaget
om anställande af två amanuenser; och då direktionen, med afseende å
152
Stat.
de prestationer, som ansetts böra utkräfvas af ifrågavarande båda ama¬
nuenser, funnit aflöningen till dem böra sättas till högst ofvan angifna
belopp, har kommittén för sin del icke någon anledning att däruti föreslå
någon förändring.
Direktionen har föreslagit, att i staten måtte uppföras dels ett an¬
slag till amanuenser och extra biträden till belopp af 4,000 kronor, hvilket
ej skulle få öfverskridas, dels ock ett anslag å 6,000 kronor till expenser.
Då direktionen emellertid icke synes hafva i förstnämnda anslag
inberäknat medel till vikariatsersättningar, lärer anslaget böra höjas med
härför erforderligt belopp, 812 kronor 50 öre, och, med afseende jämväl
å eventuellt behof af medel utöfver tjänstgöringspenningar till aflönande
af vikarie för skrifbiträdet under sjukdom, afundas till 5,000 kronor.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som skett beträffande
åtskilliga centrala ämbetsverk, torde anslaget böra i staten uppföras under
titel »till vikariatsersättningar, arfvoden åt amanuenser och extra biträden
samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän och e. o. vaktmästare».
Direktionens förslag i fråga om beräkning af expensanslaget för¬
anleder icke någon erinran från kommitténs sida.
Kommittén hemställer,
att i staten må uppföras dels ett anslag å 5,000
kronor till vikariatsersättningar, arfvoden åt amanuenser
och extra biträden samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän
och e. o. vaktmästare, dels ock ett förslagsanslag å 6,000
kronor till expenser.
Enligt kommitténs förslag skulle staten få följande utseende:
|
|
K r o
|
n o r.
|
|
1
|
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Orts-
tillägg.
|
Summa.
|
|
Direktionens ordförande,
arfvode .......
En direktionsledamot, arf¬
vode . ,......
D:o d:o
|
—
|
—
|
—
|
2,500
2,000
2,000
|
|
Transport
|
—
|
— | —
|
6,500
|
|
153
|
|
K r o
|
n o r.
|
|
|
|
Lön.
|
Tjänst¬
görings-
|
Orts-
|
Summa.
|
|
|
pennin-
|
tillagg.
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
6,500
|
|
En verkställande direktör,
|
|
|
|
|
|
med skyldighet att jäm¬
väl bestrida kamrerar-
göromål.......
|
5,000
|
2,500
|
600
|
8,100
|
fEfter 5 år kan lönen höjas
[ med 600 kronor.
|
En ombudsman, arfvode1)
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
|
En kassör.......
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800
|
1 med 500 kronor och efter
| 10 år med ytterligare
[ 500 kronor.
|
|
|
|
|
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
|
|
|
|
|
|
1 med 500 kronor, efter 10
|
En manlig bokhållare . .
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
! år med ytterligare 500
\ kronor och efter 15 år
|
|
|
|
|
|
1 med än ytterligare 500
1 kronor.
|
|
|
|
|
|
Efter 5 år kan lönen höjas
|
|
|
|
|
|
med 200 kronor, efter 10
|
En kvinnlig bokhållare .
|
1,100
|
900
|
200
|
2,200
|
år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år
|
|
|
|
|
|
med än ytterligare 200
kronor.
|
|
|
|
|
|
fEfter 5 år kan lönen höjas
|
Ett kvinnligt skrifbiträde
|
600
|
450
|
150
|
1,200
|
1 med 200 kronor och efter
j 10 år med ytterligare
1 200 kronor.
|
|
|
|
|
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
|
En vaktmästare 2) ...
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
j med 100 kronor och efter
1 10 år med ytterligare
|
Alderstillägg, förslagsvis .
|
—
|
—
|
—
|
2,100
|
( 100 kronor.
|
Till vikariatsersättningar,
|
|
|
|
|
|
arfvoden åt amanuenser
och extra biträden samt
|
|
|
|
|
|
flitpenningar åt e. o.
tjänstemän och e.o. vakt-
|
|
|
|
5,000
|
|
mästare.......
|
—
|
—
|
—
|
|
Till expenser, förslagsvis .
|
—
|
—
|
—
|
6,000
|
|
| Summa
|
—
|
—
|
—
|
45,100
|
.
|
!) Under tjänstledighet pä, grund af sjukdom eller vid förordnande att uppehålla verkställande
direktörens tjänst må ombudsmannen, efter direktionens bepröfvande, bibehålla intill två tredjedelar af
sitt arfvode, vid sjukdomsförfall dock ej under längre tid än ett år.
2) För tillsyn öfver folkskollärarnas pensionsinrättnings fastighet äger vaktmästaren åtnjuta fri
bostad jämte bränsle.
20—100692 Lönereglering skommitténs bet. XXV.
154
Kostnads¬
beräkning.
Deri stat, som vid 1888 års riksdag antogs för folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke-
och pupillkassa samt lärarnas vid elementarlärover¬
ken änke- och pupillkassa, slutade — ålderstillägg
ej inberäknade — å ett belopp af.......kronor 16,700:
Enligt kungl. bref den 9 november 1888 medgafs, att
från och med år 1889 de utgifter, som erfordrades för
insamlande och ordnande af vissa årliga statistiska
uppgifter angående delägarna i elementarlärarnas
änke- och pupillkassa m. m., finge bestridas af
kassans tillgångar, dock icke till högre belopp än
årligen................... » 200:
För beredande af delaktighet i folkskollärarnas änke-
och pupillkassa för den vid döfstumskolorna anställda
lärarpersonalen beviljades vid 1905 års riksdag för¬
höj dt statsanslag till sistbemälda änke- och pupill¬
kassa, däraf till bestridande af kostnaderna för
ökade förvaltningsbestyr............ » 600: •
Efter utfärdande af reglemente för småskollärares m. fl.
åldersdomsunderstödsanstalt anvisades genom kungl.
bref den 11 november 1892 till bestridande af
förvaltningsbestyren för nämnda anstalt tillhopa . » 6,200: ■
Uti dessa 6,200 kronor ingingo »till hyra, extra bi¬
träden, renskrifning, ved, ljus, städning, skrifmateria¬
lier, m. in.» 1,400 kronor.
I sistnämnda hänseende är för år 1910 under förändrad
titel »till hyra, extra biträden, renskrifning, ved,
ljus, städning, tryckalster, skrifmaterialier m. in.»
vid ålderdomsunderstödsanstalten uppfördt ett be¬
lopp af 2,000 kronor, innebärande alltså en förhöj¬
ning af................... » 600:-
I sammanhang med utfärdande af reglemente för lasa-
rettsläkarnas pensionskassa ställdes genom kungl.
Transport kronor 24,300:
155
/
Transport
bref den 13 november 1903 för bestridande af arf-
voden och öfriga förvaltningskostnader för nämnda
kassa till förfogande ett belopp af högst.....
Efter det beslut fattats om inrättande af en pensionsan-
stalt för döfstumlärare, medgafs genom kungl. bref
den 30 december 1905, att för bestridande af för¬
valtningskostnaderna för denna anstalt finge utgå
tillhopa...................
På grund af delaktighet för lärarpersonalen vid folkhög¬
skolorna uti döfstumlärarnas pensionsanstalt och
däraf föranledd utvidgning af dess verksamhet höjdes
från och med år 1908 två arfvoden, hvardera med
200 kronor, samt anslaget till expenser med 200
kronor, alltså tillhopa.............
För år 1909 hafva till befattningshafvare vid ifråga¬
varande pensions- och understödsanstalter utgått i
extra lönetillägg samt motsvarande arfvodesförhöj-
ningar och arfvodestillågg tillhopa.......
Genom kungl. bref den 22 april 1910 har anvisats fyll¬
nad i förvaltningskostnader för år 1909 med . . .
Ofvan specificerade belopp utgöra tillhopa . . . .
kronor 24,300: —
3,250: —
2,900: —
600: —
> 1,680: —
» 8,350: 87
kronor 41,080: 87
Pensions- och understödsanstalternas faktiska förvaltnings¬
kostnader, inberäknadt ålderstillägg och ersättning
till postsparbanken för pensionsutbetalning ar enligt
kungl. kungörelse den 7 maj 1909, hafva emeller¬
tid för år 1909 uppgått till ett sammanlagdt be¬
lopp af...................kronor 43,228: 56
Den af kommittén föreslagna staten slutar, inberäknadt
förslagsanslag till ålderstillägg, å 45,100 kronor.
Beaktas bör dock härvid, att enligt kommitténs förslag ålders¬
tillägg kunna komma att utgå med väsentligt högre belopp än hitintills.
156
Öfvergångs-
bestämme/ser.
Enligt hvad kommittén inhämtat, har uti den fullmakt, som den
nuvarande kamreraren erhållit å kamre rartjänsten hos folkskollärarnas
pensionsinrättning, intagits förpliktelse för honom att vara underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt
den förändring i afseende å aflöning och pensionsrätt, som i sammanhang
med fastställande af ny lönestat för pensionsinrättningen kunna blifva
stadgade.
Kommittén har, vid uppgörande af sitt förslag, utgått från den för¬
utsättningen, att den nuvarande kamreraren kommer att erhålla den före¬
slagna verkställande direktörsbefattningen, äfvensom att den nuvarande
kassören och bokhållaren samt den nuvarande extra bokhållaren vid små-
skollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt komma att erhålla, den förre
kassör stj än sten och den senare den manliga bokhållartjänsten.
Sekreterar- och ombudsmannatjänsten är för närvarande vakant och
uppehälles på förordnande.
Beträffande de omförmälda befattningarna hafva fördenskull några
särskilda öfvergångsbestämmelser icke ansetts erforderliga. Ej h eller
lära några dylika kunna ifrågakomma hvarken för vaktmästaren eller med
afseende å den extra bokhållaren vid lasarettsläkarnas pensionskassa.
Däremot synes billigheten kräfva någon öfvergångsbestämmelse till
undvikande däraf att det nuvarande skrifbiträdet, som under år 1909 åt¬
njutit en sammanlagd aflöning af 2,000 kronor, skulle, efter antagande till
skrifbiträde å ny stat, få, äfven med två ålderstillägg, sina aflöningsför-
måner minskade till 1,600 kronor, oafsedt den ytterligare minskning, som
föranledes af skyldighet att erlägga bidrag till egen pensionering.
Under förutsättning att samma biträde, som uppnått mer än 60
års ålder, antages till skrifbiträde å den nya staten, torde henne böra till¬
delas ett personligt aflöningstillägg till skäligt, af Kungl. Maj:t bestämdt
belopp.
Till äfventyra skulle detta belopp kunna anvisas att utgå af expens-
medlen, då väl näppeligen kan vara lämpligt att allenast för detsamma
uppgöra särskild öfvergångsstat.
157
I sin underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 har direktionen De särskilda
uttalat den mening, att vid upprättandet af en för samtliga pensions- CeretHs'
och understödsanstalter gemensam lönestat borde iakttagas samma ordning,bidragW^Tr-
som dittills gällt afseende å de tre äldre pensionskassorna, nämligenmttnmgskost■
n ... r 7 ° naaernas be-
att folkskollärarnas pensionsinrättning såsom den principala anstalten, med stridande,
bidrag från de andra, ansvarade för och redovisade kostnaden för förvalt¬
ningen i dess helhet.
Under förutsättning att den af direktionen föreslagna lönestaten
komme till stånd, syntes fördenskull folkskollärarnas pensionsinrättning
böra från de öfriga kassorna åtnjuta bidrag till förvaltningskostnadernas
bestridande med belopp, som någorlunda motsvarade förvaltningsbestyren
inom de särskilda kassorna.
Direktionen hemställde om meddelande af föreskrift med huru stor
procent af förvaltningskostnaderna i deras helhet en hvar af de särskilda
kassorna skulle bidraga till bestridande af samma kostnader.
Af direktionen föreslogs i sådant afseende för folkskollärarnas pen¬
sionsinrättning 36 procent, för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 15
procent, för elementarlärarnas änke- och pupillkassa 15 procent, för små-
skollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt 18 procent, för lasaretts-
läkarnas pensionskassa 8 procent och för döfstumslärarnas pensionsanstalt
8 procent. I enlighet därmed borde ock, efter direktionens mening, er¬
forderliga statsbidrag anvisas.
Statskontoret har i sitt utlåtande den 12 mars 1908 förklarat sig
icke hafva kunnat ingå i någon pröfning af direktionens förslag till grun¬
der för fördelningen af kostnaderna.
Beträffande bidrag af statsmedel till sagda kostnader syntes det
statskontoret, att särskilda åtgärder endast erfordrades i fråga om elemen¬
tarlärarnas änke- och pupillkassa.
Statskontoret erinrade i detta hänseende, att i statsanslag^ t till denna
kassa inginge ett visst belopp till förvaltningskostnadernas bestridande,
hvilket belopp årligen levererades från nyssberörda kassa till folkskol¬
lärarnas pensionsinrättning såsom aflönings- och förvaltningsbidrag.
Det vore enligt statskontorets mening redigare att låta anslaget in¬
gå i det riksstatsanslag, som i öfrigt anvisades åt folkskollärarnas pen-
158
siminrättning. Lämpligen syntes då det till ålderstillägg erforderliga
förslagsanslag böra anses utgöra en del af nu ifrågavarande anslag.
I sitt utlåtande den 5 september 1908 förklarade emellertid direk¬
tionen, att den ej kunde finna annat än att, då ifrågavarande anslag vore
afsedt för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, detsamma lämpligast
borde i riksstaten upptagas såsom tillkommande nämnda kassa. Direk¬
tionen hemställde i afseende därå, att till kassan, såsom dess bidrag till
förvaltningskostnaden i det hela, måtte anslås ett visst afrundadt belopp
med förpliktelse för kassan att sedermera ansvara för sin andel af för¬
valtningskostnaden i dess helhet.
Hvad beträffade de bidrag till förvaltningen, som från de öfriga
anstalterna borde utgå till folkskollärarnas pensionsinrättning, syntes de¬
samma direktionen böra bestämmas till någorlunda afrundade tal.
Lika med statskontoret anser kommittén sig icke kunna bedöma,
huruvida de af direktionen föreslagna procenttalen för de särskilda kas¬
sornas bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande äro sådana att de
böra läggas till grund för de särskilda kassornas skyldighet uti ifråga¬
varande hänseende. Såvidt kommittén kunnat utröna, hafva procenttalen
tillkommit efter en ungefärlig uppskattning.
Kommittén har emellertid velat framhålla angelägenheten däraf, att
för framtiden de särskilda kassornas skyldighet att bidraga till förvaltnings¬
kostnaderna varder vid tiden för inträffande större förändringar beträf¬
fande förvaltningen i dess helhet eller i afseende å väsentliga delar af
densamma, samt i allt fall efter vissa ej allt för långa perioders förlopp,
föremål för undersökning och erforderlig jämkning.
Statskontorets förslag i fråga om förändrad! sätt för anvisande af
statens bidrag åt elementarlärarnas änke- och pupillkassa för förvaltnings¬
kostnader synes kommittén icke vara af beskaffenhet att böra föranleda
ändring i nu gällande bestämmelser i detta hänseende, helst tillämpningen
af desamma kommittén veterligen icke torde varda förenad med någon af-
sevärd olägenhet.
Att, på sätt direktionen föreslagit, bidragen till folkskollärarnas pen¬
sionsinrättning från de öfriga anstalterna skulle utgå med afrundade fixa belopp,
159
synes kommittén ej heller lämpligt, så mycket mindre som vissa af de i
den gemensamma staten uppförda poster gifvetvis måste vara förslagsvis
beräknade.
Kommittén har tänkt sig, att folkskollärarnas pensionsinrättning så¬
som den principala anstalten skulle verkställa utbetalning af samtliga för¬
valtningskostnader. Vid skeende uppgörelse mellan nämnda pensionsin¬
rättning och de öfriga anstalterna, hvilken torde kunna äga rum en eller
flera gånger om året, skulle hvar och en af de sistnämnda anstalterna
ersätta folkskollärarnas pensionsinrättning det belopp, som motsvarar veder¬
börande anstalts efter fastställdt procenttal beräknade andel i de verkliga
kostnaderna.
Under direktionens förvaltning ställda, till ett belopp af mer än
trettiotre millioner kronor uppgående värdehandlingar förvaras i ett två
trappor upp i folkskollärarnas pensionsinrättnings fastighet i staden inom
broarna inrättadt kassahvalf.
Med afseende å ifrågavarande fastighets belägenhet i en särdeles tätt
bebyggd stadsdel och med hänsyn jämväl till själfva hvalfvets läge två
trappor upp torde det kunna ifrågasättas, huruvida samma hvalf uppfyller
nutida fordringar i afseende å säkerhet mot eld och inbrott.
En tryggad förvaringsplats, exempelvis i riksbanken, har synts kom¬
mittén böra beredas såväl obligationer som andra af ifrågavarande värde¬
handlingar, i den mån sådant utan väsentlig olägenhet kan låta sig göra.
De särskilda reglementena för ifrågavarande pensions- och under-
stödsanstalter hafva tillkommit på olika tider, hvart efter annat. Flera af
dem hafva ock efter tillkomsten undergått förändringar i åtskilliga hän¬
seenden.
Kommittén tager för gifvet, att i sammanhang med nu förestående
reglering af löneförhållanden m. m. vid pensions- och understödsanstalterna
reglementena komma att revideras i erforderliga delar.
Likasom kommittén i första delen af dess betänkanden, uti den af¬
delning kommittén ägnade åt frågan om revision af instruktionerna för
de centrala ämbetsverken, tillät sig särskildt fästa uppmärksamheten på
Förvarandet
af värde¬
handlingar.
Revision af
gällande
reglementen
m. m.
160
Direktionens
benämning.
angelägenheten af en genomgående granskning af bestämmelserna rörande
ämbetsverkens disciplinära domsrätt, har kommittén ock nu trott sig böra
framhålla önskvärdheten af att vid revideringen af reglementena för de
nämnda pensions- och understödsanstalterna frågan om den befogenhet i
disciplinärt hänseende, som bör tillkomma direktionen, varder föremål
för pröfning.
I reglementsbestämmelserna torde äfven böra innefattas åliggande för
direktionen att till tjänstepersonalens efterrättelse utfärda lämplig arbets¬
ordning.
I sammanhang med stadgande därom skulle det säkerligen vara af
betydelse att i anslutning till föreskrifter i åtskilliga af Kungl. Maj:t
utfärdade instruktioner uttryckligen föreskrefves, att, då behofvet så for¬
drar, hvarje befattningshafvare skall, utan afseende å stadgad arbetsfördel¬
ning, lämna det biträde, som påkallas af vederbörande.
Den direktion, som förvaltar ifrågavarande sex pensions- och under-
stödsanstalter, benämnes allt fortfarande »direktionen öfver folkskollärarnas
pensionsinrättning».
Folkskollärarnas pensionsinrättning är visserligen fortfarande den
principala anstalten, men, sedan numera äfven flera af de andra under
direktionens förvaltning ställda anstalterna, hvar för sig, äro ganska be¬
tydande, synes tiden vara inne, att direktionen, såvidt möjligt, erhåller en
benämning, som bättre än den nuvarande antyder direktionens uppgifter.
Det torde emellertid svårligen låta sig göra, att använda eu benäm¬
ning, som specifikt angifver alla de under direktionens förvaltning för
närvarande stående anstalterna. Med hänsyn därtill att ej mindre än
fem af dessa kunna karakteriseras såsom pensionsinrättningar för lärare
eller deras änkor och barn, har kommittén trott sig böra ifrågasätta, huru¬
vida icke anstalternas gemensamma direktion lämpligen kunde benämnas
»direktionen för lärares in. fl. pensionsinrättningar».
I så fall skulle benämningen ej heller behöfva ändras, därest under
direktionens förvaltning ställas vare sig den nya pensionsanstalten för
kvinnliga lärarpersonalen vid statsunderstödda enskilda läroanstalter eller
än ytterligare en eller flera pensionsanstalter.
161
Kommittén har trott sig böra i en bilaga till detta betänkande lämna öfversikt be-
en med ledning af Riksdagens år 1909 församlade revisorers berättelse vissa stats-
beträffande statsverket uppgjord öfversikt af åtskilliga utaf staten direkt “pens/ons/^
eller indirekt understödda pensionsinrättningars ekonomiska för håll anden räu^nfgQ816 r
under år 1908.
21—100692 LöneregleringsJcommiiténs bet. XXV.
162
Bilaga.
Samman-
af vissa statsunderstödda pensionsinrättningars kapitalbe-
(Upprättad med ledning af
|
Nettobehållning vid
|
I
|
n-
|
1908 års
början.
|
1908 års
slut.
|
Statsansla
|
er
B*
|
Folkskollärarnas pensionsinrättning.............
|
18,296,686
|
81
|
19,536,393
|
80
|
707,910
|
89
|
» änke- och pupillkassa...........
|
7,178,985
|
23
|
7,634,765
|
88
|
71,497
|
—
|
Elementarlärarnas änke- och pnpillkassa..........
|
4,532,722
|
39
|
4,730,222
|
27
|
95,258
|
—
|
Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt1)......
|
602,917
|
63
|
623,054
|
19
|
—
|
—
|
Lasarettsläkarnas pensionskassa..............
|
95,298
|
45
|
128,418
|
16
|
—
|
—
|
Döfstumlärarnas pensionsanstalt..............
|
10,753
|
60
|
21,125
|
26
|
—
|
—
|
Civilstatens änke- och pupillkassa.............
|
14,359,687
|
86
|
14,786,545
|
58
|
35,000
|
—
|
Arméns pensionskassa...................
|
14,030,062
|
71
|
14,591,447
|
33
|
2,942,194
|
50
|
Flottans pensionskassa...................
|
2,935,367
|
81
|
3,074,064
|
89
|
590,546
|
96
|
Handelsflottans pensionsanstalt...............
|
953,854
|
83
|
963,486
|
79
|
106,000
|
—
|
Statens järnvägstrafiks pensionsinrättning..........
|
10,422,553
|
34
|
10,422,553
|
34
|
204,920
|
09
|
» > änke- och pnpillkassa........
|
13,787,955
|
45
|
14,714,126
|
62
|
—
|
—
|
Telegrafverkets pensionsinrättning.............
|
4,564,138
|
20
|
4,916,013
|
77
|
237,344
|
69
|
» änke- och pupillkassa............
|
1,095,425
|
80
|
1,187,925
|
70
|
8,000
|
—
|
Prästerskapets änke- och pupillkassa8)...........
|
12,191,997
|
05
|
12,448,997
|
12
|
—
|
—
|
Barnmorskornas pensionsanstalt..............
|
89,501
|
24
|
145,056
|
18
|
30,887
|
15
|
') Anstaltens kapital förvaltas af statskontoret.
'■) Räkenskapsåret 1 maj 1908—30 april 1909.
163
fällning
hållning samt inkomster och utgifter in. m. under år 1908.
Riksdagens revisorers berättelse.)
oms
|
t
|
e r.
|
|
|
|
|
|
U t g i
|
f t e
|
r.
|
|
|
Utgifter¬
na i pro¬
cent af
inkom¬
sterna.
|
Delägarnas
afgifter.
|
Annan
inkomst
|
|
Summa.
|
|
Förvaltnings¬
kostnader.
|
Pensioner.
|
Andra
utgifter.
|
Summa.
|
786,877
|
40
|
798,155
|
27
|
2,292,943
|
56
|
23,909
|
41
|
1,029,267
|
16
|
60
|
—
|
1,053,236
|
57
|
46
|
269,007
|
69
|
311,556
|
90
|
652,061
|
59
|
3,600
|
—
|
192,668
|
44
|
12
|
50
|
196,280
|
94
|
30
|
101,883
|
—
|
199,021
|
95
|
396,162
|
95
|
6,098
|
—
|
191,908
|
26
|
656
|
81
|
198,663
|
07
|
50
|
110,610
|
—
|
26,715
|
90
|
137,325
|
90
|
6,630
|
74
|
110,527
|
60
|
31
|
—
|
117,189
|
34
|
85
|
30,968
|
93
|
5,191
|
48
|
36,160
|
41
|
3,040
|
70
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3,040
|
70
|
8
|
24,640
|
25
|
913
|
46
|
25,553
|
71
|
3,290
|
80
|
11,891
|
25
|
—
|
—
|
15,182
|
05
|
59
|
506,520
|
56
|
667,265
|
51
|
1,208,786
|
07
|
67,266
|
66
|
713,054
|
58
|
1,607
|
11
|
781,928
|
35
|
65
|
622,743
|
51
|
1,084,452
|
06
|
4,649,390
|
07
|
74,136
|
50
|
3,419,132
|
08
|
594,736
|
87
|
4,088,005
|
45
|
88
|
204,956
|
31
|
165,818
|
91
|
961,322
|
18
|
30,129
|
73
|
789,388
|
84
|
3,106
|
53
|
822,625
|
10
|
86
|
—
|
—
|
46,914
|
93
|
152,914
|
93
|
8,343
|
50
|
133,484
|
99
|
1,454
|
48
|
143,282
|
97
|
94
|
450,398
|
64
|
498,162
|
46
|
1,153,481
|
19
|
5,879
|
23
|
1,147,601
|
96
|
—
|
—
|
1,153,481
|
19
|
100
|
449,600
|
04
|
868,332
|
34
|
1,317,932
|
38
|
10,948
|
65
|
380,812
|
56
|
—
|
—
|
391,761
|
21
|
30
|
96,579
|
51
|
358,625
|
32
|
692,549
|
52
|
14,625
|
49
|
207,515
|
35
|
118,533
|
11
|
340,673
|
95
|
49
|
57,017
|
47
|
65,460
|
20
|
130,477
|
67
|
—
|
—
|
37,977
|
77
|
-
|
—
|
37,977
|
77
|
29
|
167,945
|
76
|
675,512
|
12
|
843,457
|
88
|
27,012
|
23
|
558,333
|
30
|
1,112
|
28
|
586,457
|
81
|
70
|
28,086
|
45
|
5,392
|
73
|
64,366
|
33
|
7,343
|
04
|
—
|
—
|
1,468
|
35
|
8,811
|
39
|
14
|