Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
1
Nr 41.
Ankom till Riksdagens kansli den 26 maj 1911 kl. 5 e. m.
Betänkande, angående beräkning af bevillningarna för år 1912.
Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år
1912 vid tillämpning af gällande eller vid innevarande Riksdag fast¬
ställda grunder; varande här nedan de särskilda bevillningarna upptagna
i den ordning, hvari de förekomma i den till innevarande Riksdag af-
låtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrifvelse den 14 december 1910 med inkomstberäkning för år
1912, hvilken skrifvelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behof, har statskontoret rörande inkomst- och
förmögenhetsskatten anfört följande:
Bihang till Biksd. prot. 1911.' 5 Sami 1 Afd. 39 Höft. (Nr 41.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
»Rörande afkastningen af den inkomst- och förmögenhetsskatt, som
blifvit genom innevarande års Riksdags beslut bestämd, tillåter sig stats¬
kontoret att till en början hänvisa till hvad statsrådet och chefen för
finansdepartementet i detta hänseende anfört vid föredragning inför
Eders Kungl. Maj:t af det sedermera för Riksdagen i proposition, nr
88, af den 11 mars 1910 framlagda förslaget till ifrågavarande skatt.
Departementschefens berörda yttrande återfinnes å sid. 189—198 i det
statsrådsprotokoll öfver finansärenden för nyssnämnda dag, som fogats
till propositionen i fråga.
Den beräkning, som af departementschefen verkställts rörande
skattens afkastning, gifver till resultat, att ur denna skattekälla skulle
kunna upphämtas ett årligt belopp af 31,500,000 kronor. Med denna
summa Slef ock skatten upptagen i Eders Kungl. Maj ds förslag till
riksstat för år 1911.
I det förslag till förordning i ämnet, som af Eders Kungl. Majd
framlades för Riksdagen, gjorde emellertid Riksdagen vissa ändringar
af beskaffenhet att inverka på skattens afkastningsförmåga.
Beträffande frågan om rätt till afdrag för utskylder anförde be¬
villningsutskottet i sitt betänkande nr 29 i hufvudsak följande:
I anledning af ett uttalande af kammarrätten därom, att skatt¬
skyldig^ å krono- och kommunaldebetsedlar upptagna utskylder borde
undantagas från beskattning, hade chefen för finansdepartementet, under
medgifvande af befogenheten af denna erinran, tillika framhållit den
statsfinansiella betydelsen af ett dylikt afdrag. Utskylder, därför afdrag
skulle ifrågakomma, öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,
sammanlagdt 100,000,000 kronor. Afginge detta belopp från samman¬
lagda beskattningsbara inkomsterna i riket, måste man antagligen räkna
med en nedgång i den nya skattens afkastning med icke så litet öfver
2,000,000 kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle man åter
nödgas höja skatteprogressionen. I valet mellan en sådan åtgärd eller
status quo i fråga om utskylder hade departementschefen valt den senare
vägen. Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner, hvari yrkats
sådan ändring, att skattskyldig berättigades till afdrag för utskylder. Enligt
utskottets förmenande hade det varit i hög grad önskvärdt, att vid den
nu föreslagna omläggningen af inkomstbeskattningen den ifrågavarande
afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara oomstridd, kunnat
genomföras, utan att behofvet af statsinkomster under den närmaste
framtiden därvid tillmätts afgörande betydelse. Under nuvarande för¬
hållande tilltrodde sig utskottet likväl icke att tillstyrka bifall till det
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 3
af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men för att i
största möjliga omfattning undanrödja de orättvisor i förevarande af¬
seende, som, därest intet afdrag för erlagda utskylder medgåfves, skulle
föranledas af de stora ojämnheterna i den kommunala beskattningen,
hade utskottet ansett sig böra nu hemställa om den ändring i 10 §, att
afdrag medgåfves för alla utskylder utom kronoutskylder, däribland äfven
inberäknade utskylder in natura eller i arbetsprestationer. Enligt ut¬
skottet tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma eu
minskning i inkomstskatten af omkring 2,000,000 kronor, hvilken
minskning i statsinkomster emellertid syntes kunna förväntas blifva täckt
dels därigenom, att enligt numera gjorda beräkningar angående den
skattepliktiga totalförmögenheten inom landet denna visat sig med om¬
kring 750,000,000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill densamma af
departementschefen beräknats uppgå, och att till följd häraf af kastningen
af förmögenhetsskatten torde blifva större än i propositionen antagits,
dels ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda grunder kunde
antagas gifva ej oväsentligt större utbyte än hvad i afseende härå be¬
räknats. Med hänsyn till statsregleringen för nästkommande år ansåge
sig utskottet likväl ej kunna tillstyrka, att för år 1911 fullt afdrag för
ifrågavarande utskylder beviljades, utan borde af draget för nämnda år
begränsas till femtio procent af samma utskylder.
Förutom nu berörda af Riksdagen jämväl beslutade förändring i
Eders Kungl. Maj:ts förslag vidtog Riksdagen äfven andra modifikationer,
af hvilka i detta sammanhang torde särskildt böra erinras om den, som
afsåg att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning af inkomst
göra visst afdrag för aflöning, kost och öfriga utgifter för i den skatt¬
skyldiges verksamhet använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med
hänsyn till hvad sålunda förekommit, ansåg Riksdagen att inkomsttiteln
icke borde i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000 kronor.
Då den nya skatten torde kunna väntas lämna ett gynnsammare
resultat för år 1912 än för närmast föregående år, hemställer stats¬
kontoret att, utan hänsyn till det förhållande att år 1912 afdrag för er¬
lagda kommunalutskylder i deras helhet är medgifvet, skatten i riks¬
staten upptages med oförändradt belopp.»
Med det af statskontoret föreslagna beloppet har också inkomst¬
titeln blifvit i förslaget till riksstat för år 1912 uppförd.
Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid anmärka,
hemställer,
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr il.
att inkomst- och förmögenhets¬
skatten måtte för år 1912 beräknas
till............................................. kronor
Bevillning af fast egendom samt
af inkomst.
I ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse har
statskontoret anfört, att beträffande inkomsttiteln bevill¬
ning af fast egendom samt af inkomst icke syntes före¬
ligga några omständigheter, som kunde föranleda en
från riksstaten för år 1911 förändrad beräkning.
Enligt ett vid propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof fogadt statsrådsprotokoll öfver finans¬
ärenden för den 13 januari 1911 har chefen för finans¬
departementet rörande denna inkomsttitel, med hänvis¬
ning till hvad departementschefen rörande densamma
anfört till statsrådsprotokollet angående inkomsterna den
14 januari 1910, erinrat, att hvad å denna inkomsttitel
inflöte till sitt beräknade belopp, 1,250,000 kronor, vore
för år 1911 afsedt att öfverlåtas å kommunerna. Så
borde gifvetvis ske äfven för år 1912. I afvaktan på
den omläggning af den kommunala beskattningen,
hvarom utredning påginge, borde detta för år 1912
liksom för år 1911 ske genom anslag å sjunde hufvud-
titeln till belopp motsvarande det, hvartill inkomsttiteln
beräknades.
Då utskottet icke haft anledning till erinran mot
förevarande skattetitels upptagande i riksstaten med
oförändradt belopp, hemställer utskottet,
att bevillningen af fast egendom
samt af inkomst måtte för år 1912
beräknas till............................... kronor
Transport kronor
31,000,000
1,250,000
32,250,000
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 41. 5
Transport kronor 32,250,000: —
3:o.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.
Dessa af gifter hafva utgjort:
år 1907................................................... kronor 272,934: —
„ 1908..................................................., 256,868: —
„ 1909................................................... „ 312,234: —
eller i medeltal för dessa tre år ... ,, 280,679: —
samt år 1910 ....................................... ,, 335,212: —
Till ofvan åberopade vid statsverkspropositionen
fogade protokoll öfver finansärenden har chefen för
finansdepartementet uttalat, att denna inkomsttitel, med
hänsyn till de af statskontoret meddelade upplysningar
i ämnet, syntes böra upptagas till 300,000 kronor, eller
samma belopp, med livilket inkomsttiteln vore beräknad
för år 1911.
Med detta belopp bar densamma ock blifvit i
Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1912 upptagen.
Bevillningsutskottet, som ej käft något att erinra
mot den verkställda beräkningen, hemställer alltså,
att bevillningsafgifterna för sär¬
skilda förmåner och rättigheter måtte
för år 1912 beräknas till.........kronor 300,000: —
4:o.
Arfsskatt och öfriga stämpelmedel.
Den i gällande riksstat upptagna inkomsttiteln
stämpelmedel har i Kungl. Maj:ts till innevarande års
Riksdag afgifna förslag till 1912 års riksstat af skäl,
Transport kronor 32,550,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
i två nya titlar, arfs-
ansett sig böra
som här nedan anföras, uppdelats
skatt och öfriga stämpelmedel.
På grund af det historiska sambandet mellan dessa
bägge titlar har utskottet emellertid
här behandla dem i ett sammanhang.
Stämpelmedlen hafva utgjort:
år 1907 ............................................. kronor 11,707,520
„ 1908............................................. „ 13,569,483
„ 1909............................................ „ 11,696,288
eller i medeltal för dessa tre år „ 12,324,430
samt år 1910 ................................. „ 15,034,859
Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva
för åren 1907—1909 de stämplar, som användts till
nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:
32,550,000:
|
1907.
|
|
1908.
|
1909.
|
handlingar till lagfartsprotokoll ...
|
4,129,042
|
05
|
3,486,794
|
30
|
3,414,602
|
10
|
handlingar till inteckningsprotokoll
|
885,519
|
76
|
905,503
|
14
|
644,382
|
05
|
handlingar till äktenskapsförords-
protokoll.................................
|
6,305
|
—
|
6,600
|
—
|
7,895
|
|
handlingar till bouppteckningsproto-
koll .......................................
|
2,615,791
|
15
|
3,138,564
|
46
|
3,270,078
|
45
|
Summa
|
7,636,657
|
96
|
7,537,461 8 9
|
7,336,957|60
|
Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre
för hvarje kortlek, har inbragt
år 1907.
1908.
1909.
1910.
it
ii
11
kronor 154,578: 5 0
„ 152,063: —
„ 159,810: so
„ 169,551: —
Med afseende å inkomsttiteln stämpelmedel har
statskontoret i sin förenämada skrifvelse anfört, bland
annat, följande:
»Ny förordning angående stämpelafgiften utfärda¬
des af Eders Kungl. Maj:t den 18 september 1908.
Transport
32,550,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 7
Transport kronor 32,550,000: —
Densamma torde icke hafva medfört någon väsentlig
ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.
För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta med
10,000,000 kronor, enär ifrågavarande statsinkomst allt
fortfarande utvisade en synnerligen stark tendens till
stegring. _ Statskontoret anförde i sitt den 14 december
1907 afgifna underdåniga utlåtande, att, ehuru ned¬
gående konjunkturer kunde hafva menligt inflytande
på särskild!; emissionsstämpeln, vore titelns stegrings-
tendens i hvarje händelse så stark, att en förhöjning
till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara företagas
för år 1909. Särskildt syntes kunna antagas, att be¬
loppen af de stämplar, som skulle åsättas handlingar
till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll och boupp-
teckningsprotokoll, hvilka hade ett afgörande inflytande
på storleken af denna inkomsttitel, icke kunde väntas
blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.
Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna
beloppet ansåg Eders Kung!. Maj:t, att, äfven om någon
nedgång i denna statsinkomst, i jämförelse med hvad
som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde ifråga¬
varande skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i
gällande bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom
här nedan vidare förmäles, beräknas åtskilligt högre
än statskontoret föreslagit, och syntes eu förhöjning i
denna beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses
vara för högt tilltagen.
Enligt det af Eders Kung!. Maj:t sedermera fram¬
lagda förslaget till en ny stämpelafgift vid köp och
byte af fondpapper skulle denna nya skatt utgå med 1
krona 50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse
af aktier och banklotter samt med 1 krona på 1,000
kronor vid direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders
Kungl. Maj: t föreslog, att denna nya statsinkomst skulle
beiäknas inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen ned¬
satte visserligen berörda skattesatser till respektive 1
krona och 50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet
gjorda beräkningar med afseende å skattens ekonomiska
Transport kronor 32,550,000: —
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 32,550,000: -
resultat syntes mycket försiktiga, höll Riksdagen före,
att berörda ändringar i afseende på skattesatserna icke
behöfde föranleda till reduktion af det under denna
inkomsttitel uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade
därför, att stämpelmedlen komme att år 1909 inflyta
med 11,300,000 kronor.
Under den 6 november 1908 utfärdade Eders
Kungl. Maj:t nådig förordning om särskild stämpel¬
afgift vid köp och byte af fondpapper att träda i kiaft
den 1 januari 1909.
I betraktande af det belopp, hvarmed stämpel¬
medlen under år 1908 influtit, ansag chefen lör finans¬
departementet, enligt det vid statsverkspropositionen
fogade protokollet öfver finansärenden för den 12 ja¬
nuari 1909, att, äfven om beloppet i viss mån fram¬
kallats af särskilda omständigheter (nämligen däri in¬
gående emissionsstämpel för en särskild bolagsbildning
af för våra förhållanden ovanligt stor omfattning), lik¬
väl, särskild! vid det förhållandet att från och med år
1909 öfverlåtelsestämpeln å fondpapper trädt i kraft,
stämpelmedlen för år 1910, i den mån desamma skulle
utgå enligt dittills gällande bestämmelser, kunde be¬
räknas till ett belopp af 12,500,000 kronor.
1909 års Riksdag beslöt, uppå Eders. Kungl. Maj.:ts
förslag, en ökad stämpelbeskattning särskild! genom in¬
förande af växelstämpel, och genom nådiga kungörelser
den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse af vissa para¬
grafer i förordningen den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften samt i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelafgift vid köp och
byte af fondpapper blef Riksdagens beslut utlärdadt.
Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya
stämpelskatterna beräknades af Eders Kungl. Maj: t och
Riksdagen till 1,800,000 kronor; och inkomsttiteln i
sin helhet uppfördes i 1910 års riksstat med 14,300,000
kronor.
Vid 1910 års Riksdag föreslog Eders kungl.
Maj:t en höjning af arfsskatten, hvilken beräknades_
Transport kronor 32,550,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr il.
Transport kronor 32,550,000
medföra en ökad stämpeluppbörd med omkring 2,700,000
kronor.
Sistberörda beräkning finnes närmare utförd i det
protokoll öfver finansärenden för den 14 januari 1910,
som bilagts Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 22,
med förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8,
41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908
angående stämpelafgiften. Vid ärendets föredragning
' anförde chefen för finansdepartementet, bland annat,
följande:
'Med tillämpning af de utaf mig föreslagna skatte¬
skalor skulle det ökade utbytet af arfsskatten hafva un¬
der åren 1906—1908 blifvit följande:
År 1906 klass
|
I
|
kronor
|
1,077,783
|
—
|
|
11
|
II
|
V
|
579,840
|
—
|
|
11
|
III
|
11
|
467,830
|
—
|
2,125,453: —
|
År 1907 klass
|
I
|
11
|
1,922,039
|
—
|
|
11
|
II
|
11
|
501,235
|
—
|
|
11
|
III
|
11
|
633,590
|
—
|
3,056,864: —
|
År 1908 klass
|
I
|
v
|
2,004,470
|
—
|
|
11
|
II
|
11
|
782,937
|
—
|
|
11
|
III
|
11
|
939,875
|
—
|
3,727,282: —
|
Summa kronor 8,909,599: —
I medeltal för hvarje år skulle alltså den före¬
slagna ökningen hafva inbringat ungefärligen 2,970,000
kronor. Dragés härifrån den till högsta möjliga belopp
beräknade lindringen för vissa donationer eller i rundt
tal 190,000 kronor, återstode ett belopp af 2,780,000
kronor.’
Sedan Riksdagen i hufvudsak bifallit nämnda
förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa para¬
grafer i stämpelförordningen och nådig förordning i
ämnet blifvit af Eders Kungl. Maj:t utfärdad den 23
april 1910, blef stämpelskatten i 1911 års riksstat upp¬
förd med ett till 17,000,000 kronor förhöjdt belopp.
Transport kronor 32,550,000
Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 39 Höft.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 32,550,000: —
Statskontoret hemställer, att denna inkomsttitel
må i 191 2års riksstat upptagas med oförändradt belopp.»
Vid föredragningen inför Kungl. Magt har chefen
för finansdepartementet enligt förut åberopade statsråds¬
protokoll anfört följande:
»Hvad beträffar den i gällande riksstat upptagna
inkomsttiteln stämpelmedel, anser jag, att densamma
lämpligen bör uppdelas i tvenne nya titlar, arfsskatt
och öfriga stämpelmedel. En sådan anordning synes i
viss mån betingad redan af de nya bestämmelser rörande
arfsskatten, som antogos af 1910 års Riksdag. Ån mera
naturligt blir det att så ordna denna angelägenhet,
därest Eders Kungl. Magt och Riksdagen skulle god¬
känna det förslag till förordning om arfsskatt och skatt
å gåfva, som afgifvits af därtill särskildt utsedda kom-
mitterade och om hvars framläggande för innevarande
års Riksdag jag hoppas blifva i tillfälle att framdeles
göra underdånig hemställan, sedan den bearbetning af
förslaget, som för närvarande pågår, hunnit afslutas.
Jag har beräknat arfsskatten till 6,000,000 kronor samt
öfriga stämpelmedel till 11,000,000, eller tillhopa till
samma belopp, hvarmed stämpelmedlen äro uppförda i
1911 års riksstat.»
Med sistnämnda belopp hafva äfven de båda in¬
komsttitlarna arfsskatt och öfriga stämpelmedel blifvit
upptagna i Kungl. Maj:ts förslag till 1912 års riksstat.
Af departementschefen förebådadt förslag till sär¬
skild förordning om arfsskatt och skatt för gåfva har
icke till innevarande års Riksdag afgifvits. De af 1910
års Riksdag antagna nya bestämmelserna rörande arfs¬
skatten utgöra emellertid, enligt utskottets mening, till¬
räckligt skäl för att uppföra arfsskatten under sär¬
skild titel.
Beträffande frågan om det belopp, hvarmed arfs¬
skatten bör upptagas i riksstaten, torde böra erinras
om innevarande riksdags beslut i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition nr 193 med förslag till förordning
Transport kronor 32,550,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af gällande förordning-
om stämpelafgiften. Berörda proposition, hvilken blifvit
af Riksdagen bifallen, innehöll bestämmelse därom, att
arfsskatt skulle utgå för gåfva, som inom två år före
arflåtares dödsfall gifvits åt arfvinge eller testaments¬
tagare, och innefattade därjämte en omläggning af skatte¬
skalorna för bouppteckningsstämpeln, hvilken omlägg¬
ning beräknats komma att tillföra statsverket en ökad
inkomst af inemot 200,000 kronor. Ingendera af nu
berörda förändringar i stämpelförordningen synes ut¬
skottet vara af den betydenhet, att den bör föranleda
en höjning af det af Kungl. Maj:t beräknade beloppet
för skattetiteln arfsskatt.
Utskottet, som icke heller i fråga om Kungl. Majts
beräkning af inkomsten af ö[rigel stämpelmedel har något
att erinra, hemställer alltså
a) beträffande arfsskatten, att
densamma måtte för år 1912 beräknas
till................................................... kronor
samt
b) beträffande öfriga stämpel¬
medel, att desamma måtte för år 1912
beräknas till................................. kronor
5:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen, hvilka vid 1910 års riksdag beräk¬
nades till 60,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna
utgjort
år 1907 ............................................. kronor 59,624,649: —
„ 1908 ............................................. „ 57,224,921: —
„ 1909 ........................ „ 58,495,400: —
eller i medeltal för dessa tre år „ 58,448,323: —
samt år 1910 ................................. ,, 61,659,656: —
I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret
beträffande tulluppbörden, bland annat, anfört:__
Transport kronor
11
32,550,000: —
6,000,000: —
11,000,000: —
49,550,000: —
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr il.
Transport kronor 49,550,000: —
»För januari—november månader innevarande år
hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, de
debiterade tullmedlen utgjort 56,755,368 kronor 14 öre;
och skulle, därest uppbörden för innevarande månad
blefve lika med den för december månad nästlidet år
eller 6,021,355 kronor 38 öre, för år 1910 uppgå till
62,776,723 kronor 52 öre mot i riksstaten för samma
år beräknade 57,000,000 kronor.
Tulluppbörden
utgjorde
|
År 1909.
|
År 1910.
|
Minsknin
|
|
Ökning.
|
Under
|
januari .........
|
3,476,795
|
55
|
4,918,918
|
07
|
. .
|
_
|
1,442,122
|
62
|
11
|
februari . ......
|
3,578,162
|
11
|
4,100,095
|
13
|
—
|
—
|
521,933
|
02
|
11
|
mars ............
|
4,572,671
|
82
|
4,873,712
|
76
|
—
|
—
|
301,040
|
94
|
31
|
april ...........
|
5,334,435
|
72
|
5,651,563
|
42
|
—
|
—
|
317,127
|
70
|
31
|
maj...............
|
5,127,347
|
28
|
4,925,199
|
90
|
202,147
|
33
|
—
|
—
|
11
|
juni...............
|
5,187,030
|
45
|
4,366,011
|
39
|
821,019
|
06
|
—
|
—
|
33
|
juli ...............
|
4,686,896
|
80
|
4,746,640
|
57
|
—
|
—
|
59,743
|
77
|
11
|
augusti .........
|
3,476,569
|
12
|
4,931,233
|
SO
|
—
|
—
|
1,454,664
|
68
|
11
|
september ......
|
5,294,128
|
54
|
6,155,037
|
90
|
—
|
—
|
860,909
|
36
|
13
|
oktober .........
|
5,857,948
|
OS
|
6,109,525
|
24
|
—
|
—
|
251,577
|
16
|
11
|
november ......
|
6,625,957
|
40
|
5,977,429
|
96
|
648,527
|
44
|
—
|
—
|
11
|
december ......
|
6,021,355
|
38
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Häraf framgår, att tulluppbörden under inne¬
varande år på det hela företett en afsevärd stegring, i
det att densamma vissa månader högst betydligt öfver-
stigit uppbörden under motsvarande månader nästlidet
år. Detta, äfvensom de förbättrade konjunkturer, som
synas hafva inträdt, tyder på, att tullmedlen komma att
år 1911 inflyta med väsentligt högre belopp, än i riks¬
staten för samma år beräknats.
På grund häraf anser statskontoret det icke vara
sannolikt, att tulluppbörden år 1912 kommer att under¬
stiga hvad som innevarande år under verkningarne af
den ännu icke öfverståndna depressionen beräknas hafva
Transport kronor 49,550,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 49,550,000
influtit. Tullmedlen hafva därför i bifogade förslags-
tabell upptagits med ett till 63,000,000 kronor förhöjdt
belopp.»
Såsom af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden framgår, har, vid detta ärendes föredrag¬
ning inför Kungl. Magt, chefen för finansdepartementet
anfört följande:
»Tullmedlen, som i 1911 års stat äro uppförda
med ett belopp af 60,000,000 kronor, hafva af stats¬
kontoret beräknats till 63,000,000 kronor för år 1912.
Statskontoret har härvid utgått därifrån, att tullmedlen,
som under tiden januari—november 1910 influtit med
ett belopp af 56,755,368 kronor 14 öre, skulle för
december månad samma år lämna en ungefärligen lika
stor uppbörd som under samma månad 1909, då de
debiterade tullmedlen utgjorde 6,021,355 kronor 38 öre.
Sedan uppbörden för december 1910 numera blifvit
känd, har det emellertid visat sig, att i tullmedel under
nämnda månad influtit allenast 4,902,352 kronor 95 öre
eller 1,119,002 kronor 43 öre mindre än under december
1909. Ehuruväl i stort sedt en icke obetydlig stegrings-
tendens å ifrågavarande inkomsttitel för närvarande gör
sig gällande, anser jag likväl försiktigheten bjuda att
vid beräkningen af densamma för år 1912 taga i be¬
traktande den minskning i uppbörden, som december
månad 1910 företer i jämförelse med samma månad
1909. Jag beräknar därför tullmedlen för år 1912 till
62,000,000 kronor.»
Utskottet får, med afseende å ifrågavarande in¬
komsttitel erinra därom, att, sedan Riksdagen meddelat
af Kungl. Maj:t äskadt godkännande af de bestämmelser
i en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- ’
och sjöfartstraktat, livilka sådant kräfde, ny förordning
med tulltaxa för inkommande varor blifvit, under förut¬
sättning att berörda traktat blefve ratificerad, antagen
att tillämpas från och med den dag, då traktaten träder
i kraft.
Transport kronor 49,550,000
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
Enligt berörda nya tulltaxa skulle åtskilliga ned-
sättningar i nu gällande tullsatser komma att äga ruin,
liksom å andra sidan ett antal tullsatser skulle komma
att böjas. Huruvida någon mera afsevärd förändring i
tulluppbörden häraf kan vara att vänta, torde, särskildt
i betraktande däraf att tullförhöjningarna lära vara
ägnade att i någon mån minska importen af de varor,
som däraf drabbas, svårligen för närvarande kunna af-
göras. Då därtill kommer, att man nu liksom i all¬
mänhet vid en ny tulltaxas trädande i kraft torde hafva
att motse, att importen stegras under tiden närmast
därförut, för att åtminstone under några månader där¬
efter nedgå, lär i hvarje fall någon förhöjning i det
belopp, hvartill Kungl. Maj:t beräknat tullmedlen, icke
böra föreslås.
Utskottet hemställer sålunda,
att tullmedlen måtte för år 1912
beräknas till .............................. kronor
6:o.
Brännvinstillverkningsskatten.
Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade
skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under
nedannämnda år utgjort:
år 1905 ...................................................... liter 38,522,616
„ 1906 ......................................................... „ 39,822,435
„ 1907 ......................................................... „ 41,316,201
„ 1908 ......................................................... „ 40,519,377
„ 1909 ......................................................... „ 40,355,244
eller i medeltal för dessa fem år......... „ 40,107,175.
Medeltal för femårsperioden 1904—1908 utgjorde
38,970,236 liter.
Enligt hvad utskottet från kontrollstyrelsen in¬
hämtat, har tillverkningen under år 1910 uppgått till
39,222,080 liter och under de fyra första månaderna
af år 1911 till 16,835,613 liter.
49,550,000: —
62,000,000: —
Transport kronor 111,550,000:
15
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 111,550,000: —
Beträffande tiilverkningsskatten meddelas i stats¬
kontorets nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt öfver
femårsperioden 1905—1909:
|
Influten skatt.
|
Restitution för
|
Statsverket
behållet.
|
denatureradt
brännvin.
|
för högt erlagd
skatt.
|
år 1905
|
24,508,086
|
2,396,661
|
4,619
|
22,106,806
|
„ 1906
|
27,156,221
|
2,719,962
|
1,002
|
24,435,257
|
„ 1907
|
26,575,367
|
2,770,178
|
13,309
|
23,791,880
|
„ 1908
|
24,458,555
|
3,078,698
|
18,242
|
21,361,615
|
„ 1909
|
22,486,704
|
3,317,840
|
5,844
|
19,163,020 |
|
Under år 1910 belöpte sig skatten till 24,463,722
kronor, och utgick under samma år restitution af till-
verkningsafgift för denatureradt brännvin med 2,752,099
kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af
denna skattetitel under år 1910 utgjorde 21,711,624
kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren
1907—1909 uppgått till 21,438,838 kronor.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse den 14 december
1910 har statskontoret erinrat, att för åren 1904 och
1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor,
men att, då densamma under dessa år icke influtit med
så höga belopp, titeln i riksstaten för år 1906 nedsatts
till 24,000,000 kronor samt för åren 1907 och 1908 till
23,500,000 kronor. I 1909 års riksstat hade inkomst¬
titeln ånyo uppförts med 24,000,000 kronor, hvilken
beräkning bestämts af det höga belopp, hvarmed skatten
influtit under åren 1906 och 1907. Emellertid hade
1908 års uppbörd utvisat en afgjord nedgång, och stats¬
kontoret hade därför funnit förhållandena kräfva en
nedsättning, hvadan ämbetsverket hemställt, att titeln i
1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000 kronor.
Med anledning där af att ifrågavarande skatt under
Transport kronor 111,550,000: —
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 111,550,000: —
åren 1904—1907 icke uppgått till högre belopp än i
medeltal 22,932,994 kronor, hade emellertid Kungl.
Maj:t ansett försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel
ej beräknades till högre belopp än 23,000,000 kronor,
och Riksdagen hade ansett, att den sänkning, som stats¬
verkets behållna inkomst å ifrågavarande inkomsttitel
under åren 1907—1908 utvisat, borde föranleda, att
beräkningen af inkomsttitelns belopp för år 1910 ytter¬
ligare sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000
kronor.
Statskontoret erinrade vidare, hurusom ämbets¬
verket i skrifvelse den 14 december 1909 med förslag
till statsinkomsternas beräkning för år 1911 framhållit,
att den starka nedgången under år 1909 sannolikt här¬
rörde från de förhållanden, som stode i samband med
storstrejken, och syntes sålunda endast få tillskrifvas
ett öfvei’gående inflytande. Ehuru inkomsttiteln i medel¬
tal under treårsperioden 1906—1908 utgjort 23,196,251
kronor mot 22,843,017 kronor i medeltal under åren
1904—1908, hade statskontoret med hänsyn till den
stora osäkerhet, som alltid visat sig vidlåda denna titels
beräkning, dock funnit sig böra hemställa om en ned¬
sättning däri till 22,000,000 kronor. Med detta belopp
hade också Kungl. Maj:t uppfört denna skattetitel i för¬
slaget till riksstat för år 1911, men Riksdagen hade,
med hänsyn till den nedgående tendensen hos titelns
afkastning, funnit försiktigheten kräfva, att någon om
ock mindre jämkning nedåt gjordes i nämnda beräk¬
ning, och därför uppfört brännvinstillverkningsskatten i
1911 års riksstat med ett belopp af 21,800,000 kronor.
Att 1909 års nedgång betingades af tillfälliga om¬
ständigheter, yttrar statskontoret därefter i sin skrif¬
velse den 14'december 1910, syntes ofvan åberopade
siffror för sistlidet och innevarande år hafva konstaterat,
men äfven om verkningarna af de senaste årens de¬
pression numera kunde anses vara på väg att
minskas, ansåge statskontoret likväl eu nedsättning i
beräkningen af denna skattetitel vara af vunnen erfa-__
Transport kronor 111,550,000: —
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 111,550,000: —
renhet betingad; och hemställde statskontoret på den
grund om dess upptagande i 1912 års stat med
21,000,000 kronor.
Statskontorets nyssnämnda beräkning har emeller¬
tid icke af Kungl. Maj:t biträdts.
Chefen för finansdepartementet har, såsom af ofvan
åberopade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finans¬
ärenden framgår, vid ärendets föredragning inför Kungl.
Maj:t — under framhållande att försiktigast vore, att
denna inkomst beräknades lägre i 1912 än i 1911 års
riksstat — vidare anfört, att den af statskontoret ifråga¬
satta minskningen dock syntes vara något mera om¬
fattande, än af omständigheterna nödvändiggjordes.
En allmän tendens till nedgång gjorde sig visserligen
gällande vid denna inkomsttitel, men då i allt fall den¬
samma under år 1910, enligt hvad dåmera vore kändt,
gifvit en nettouppbörd af 21,732,000 kronor, syntes
man icke behöfva för år 1912 beräkna densamma lägre
än till 21,500,000 kronor.
Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln ifråga
blifvit uppförd i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för
år 1912.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kung].
Maj:ts förslag till beräkning af denna inkomsttitel i
1912 års riksstat, hemställer fördenskull,
att brännvinstillverkningsskatten
måtte för år 1912 beräknas till kronor 21,500,000: —
7:o.
Sockerskatten.
I sin förut berörda skrifvelse anför statskontoret
beträffande sockerskatten följande:
»Enligt den af 1905 års lagtima Riksdag antagna
beskattning af socker skulle för allt socker, som efter
Transport kronor 133,050,000: —
Bihang till liiksd. jirot. 1911. 5 Sand. 1 Afl. 39 Höft. 3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 133,050,000: —
den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit
infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas
en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som
till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt
tulltaxan. 1908 års riksdag böjde emellertid skatte¬
satsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till
15 V» öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
år
|
1899—1900 ................
|
............ råsocker
|
97,506
|
ton
|
11
|
1900—1901 ................
|
............... 11
|
100,999
|
11
|
11
|
1901—1902 ...............
|
.............. 11
|
106,004
|
11
|
11
|
1902—1903 ..............
|
............... 11
|
107,681
|
11
|
11
|
1903—1904 ...............
|
|
110,824
|
11
|
7?
|
1904—1905 ...............
|
|
108,530
|
11
|
11
|
1905—1906 ..............
|
............... 11
|
118,494
|
11
|
11
|
1907 ................
|
............... raffinad
|
117,525
|
11
|
11
|
1908 ................
|
.............. 11
|
116,686
|
11
|
11
|
1909 ................
|
............... 11
|
99,726
|
11
|
Den starka nedgången sistnämnda år torde få
tillskrifvas verkningarne af storstrejken.
Skatten beräknades i 1909 års riksstat till 16,400,000
kronor och upptogs med hänsyn till sockerkonsumtio¬
nens starka och öfvervägande jämna stegring i 1910
års riksstat med 18,000,000 kronor. År 1909 medförde
visserligen en nedgång, i det att skatten under detta år
inflöt med endast 15,045,860 kronor, men statskontoret
ansåg sig i sitt förberörda utlåtande den 14 december
1909, med hänsyn såväl till att den till synes komna
depressionen torde få betraktas såsom öfvergående som
ock till sockerkonsumtionens allmänna stegring, kunna
hemställa, att sockerskatten i 1911 års riksstat upptoges
med ett till 19,000,000 kronor förhöjdt belopp, hvilken
beräkning af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen god¬
kändes.
Transport kronor 133,050,000:
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 133,050,000: —
Under januari—november månader innevarande år
hafva till fritt bruk utlämnats 106,117,822,5 kilogram,
under det att samma tid år 1909 utlämnades endast
90,592,139,2 kilogram. Om under innevarande månad
utlämnas lika mycket som under december månad näst-
lidet år eller 9,133,694,4 kilogram, skulle sammanlagda
kvantiteten af till fritt bruk under år 1910 utlämnadt
socker uppgå till 115,251,516,9 kilogram.
Den debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads slut utgjort
15,827,270 kronor 17 öre mot 13,531,259 kronor 59 öre
samma tid föregående år. Förutsatt, att under inne¬
varande månad skatten skulle debiteras med lika stort
belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,297,674 kronor 73 öre, skulle årets uppbörd kunna
beräknas till 17,124,944 kronor 90 öre.
Med hänsyn därtill att konsumtionens stegrings-
tendens icke synes vara fullt så stark, som vid före¬
gående beräkningar antagits, anser sig statskontoret icke
kunna föreslå någon förhöjning för år 1912, ehuru skatten
under nämnda år skall utgå efter en skattesats, som är
Va öre högre än under åren 1909—1911.
Statskontoret hemställer alltså, att denna inkomst¬
titel må i 1912 års riksstat upptagas med oförändradt
belopp, eller 19,000,000 kronor.»
I denna beräkning har Kungl. Maj:t icke före¬
slagit någon förändring.
Bevillningsutskottet, som inhämtat, att socker¬
skatten, hvilken i budgeten ingår med det debiterade
beloppet, under år 1910 debiterats med 17,418,360
kronor, anser, med hänsyn till hvad statskontoret anfört,
att samma skatt bör kunna upptagas till det af Kungl.
Maj:t föreslagna beloppet, och hemställer alltså,
att sockerskatten måtte för år
1912 beräknas till..................... kronor 19,000,000: —
Transport kronor 152,050,000: —
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr dl.
Transport kronor 152,050,000: —
S:o.
Punschskatten.
Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i
1904—1906 årens riksstater med i,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpel¬
afgift till enahanda belopp som för punsch stadgats
äfven för arrak och rom, höjdes beräkningen af donna
inkomsttitel för år 1907 till 1,500,000 kronor men
sänktes för år 1908 till 1,450,000 kronor. I riksstaterna
för åren 1909, 1910 och 1911 blef punschskatten ånyo
upptagen till 1,500,000 kronor.
Skatten har influtit med:
år 1907................................................ kronor 1,558,538: —
» 1908............................................... » 1,593,012: —
» 1909............................................... » 1,559,721: —
eller i medeltal för dessa tre år » 1,570,424: —
samt år 1910 .................................... » 1,693,643: —
Denna inkomsttitel har af Kungl. Maj:t enligt
statskontorets hemställan i förslaget till riksstat för år
1912 upptagits med oförändradt belopp eller 1,500,000
kronor.
Utskottet, som icke har något att däremot erinra,
hemställer förty,
att stämpelafgiften för försälj¬
ning af punsch, arrak och rom för
år 1912 beräknas till............. kronor 1,500,000: —
Transport kronor 153,550,000: —
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 153,550,000: —
9:o.
Maltskatten.
Denna skatt har influtit med:
år 1907 ................................................kronor 3,041,413: —
3) 1908 ................................................ » 2,923,276: —
?) 1909 ............................................... 3) 2,893,311: —
eller i medeltal för dessa tre år ... 3> 2,952,667: —
År 1910 bär denna skatt uppgått till 5,387,316
kronor, hvaraf dock restituerats 228,101 kronor, i följd
hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna skatte-
titel för sistnämnda år utgjorde 5,159,215 kronor.
Statskontoret har i sin oftanämnda skrifvelse den
14 december 1910 erinrat, att enligt 1909 års Riksdags
beslut skattesatsen för hvarje vid skattepliktigt bryggeri
vid tillverkning af maltdrycker användt kilogram malt
höjts till 23 öre, dock att för de första under tillverk¬
ningsåret afverkade 100,000 kilogrammen skulle utgöras
endast 17 öre för kilogram och för de nästa 100,000
kilogrammen 20 öre för kilogram.
Statskontoret anför vidare, att denna skatt, som
i riksstaten för år 1910 uppförts med 6,400,000 kronor,
visserligen under år 1909 lämnat ett, med hänsyn därtill
att skatteförhöjningen trädde i kraft den 1 oktober
nämnda år, synnerligen otillfredsställande resultat, men
detta förhållande syntes äga sin direkta förklaringsgrund
i det ekonomiska läge, hvari de maltdryckskonsumerande
klasserna kommit genom storstrejken, och alltså vara
af öfvergående natur. Statskontoret hade därför ansett
sig sakna skäl föreslå någon rubbning i den vid skatte¬
förhöjningen godkända beräkningen, utan hemställde
att ifrågavarande inkomsttitel måtte i 1911 års riksstat
upptagas med oförändradt belopp.
Transport kronor 153,550,000: —
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 153,550,000: —
Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll
öfver finansärenden för den 14 januari 1910 inhämtades,
att chefen för finansdepartementet vid ärendets före¬
dragning inför Kungl. Maj:t — efter omförmälando af
statskontorets nyssnämnda hemställan — vidare anfört,
att försiktigheten syntes bjuda att något sänka denna
beräkning. Visserligen läte sig den nedgång af malt¬
skatten, som ägt rum år 1909, delvis förklaras af kända
förhållanden å arbetsmarknaden under senare halfåret
1909 och däraf förorsakadt sämre ekonomiskt läge för
eu stor del af den maltdryckskonsumerande allmänheten.
Det ville emellertid synas, som om en mera allmän
sänkning i konsumtionen af malt- och andra sprit-
haltiga drycker för närvarande gjorde sig gällande.
Särskildt hade detta, såsom statskontoret framhållit och
senaste årens skatteresultat utvisade, blifvit synligt i
fråga om bräunvinstillverkningsskatten. Utan åsido¬
sättande af nödig försiktighet syntes dock nedsättningen
i beräkningen af maltskattens afkastning kunna be¬
gränsas till omkring tio procent af maltskattens för året
beräknade belopp. Departementschefen hade alltså hem¬
ställt, att maltskatten måtte i 1911 års riksstat beräknas
till 5,800,000 kronor.
Med detta belopp hade ock skatten blifvit i Kungl.
Maj:ts förslag till riksstat för år 1911 upptagen, och
Riksdagen hade icke däri gjort någon ändring.
Under januari—november månader 1910 hade
maltskatten blifvit debiterad med 5,005,712 kronor 55
öre, och om skatten komme att under december månad
debiteras med enahanda belopp som under samma må¬
nad 1909 eller 307,646 kronor 40 öre, skulle årets
uppbörd kunna beräknas komma att utgöra 5,313,358
kronor 95 öre.
Enligt uppgifter, inkomna från Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i länen, hade emellertid beloppet
af den skatt för malt, som under tillverkningsåret den
1 oktober 1909—1 oktober 1910 användts till svag-
Transport kronor 153,550,000: —
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 153,550,000: —
dricka, för hvilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom.
i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverk¬
ning af maltdrycker den 7 augusti 1907, sådan samma
§ löde enligt nådiga förordningen den 20 augusti 1909,
ägde att erhålla restitution, uppgått till sammanlagdt
228,101 kronor 10 öre. Om från ofvannämnda 5,313,358
kronor 95 öre droges restitutionssumman 228,101
kronor 10 öre, uppkomme det belopp af 5,085,257
kronor 85 öre, hvartill maltskatten kunde beräknas
uppgå för år 1910.
Statskontoret ansåge eu nedsättning i denna titels
beräkning vara af förhållandena betingad; och hem¬
ställde alltså om dess upptagande i 1912 års riksstat
med 5,000,000 kronor.
Med detta belopp har ock titeln blifvit i för¬
slaget till riksstat upptagen.
Bevillningsutskottet, som icke har något att erinra
mot beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel, hem¬
ställer alltså,
att maltskatten måtte för år
1912 beräknas till ................. kronor 5,000,000: —
I det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till riks¬
stat för år 1912 äro samtliga nu behandlade bevillningar
tillika med inkomsttiteln mantalspenningar uppförda under
rubriken A. Egentliga statsinkomster, skatter.
Under förutsättning att Riksdagen godkänner bevill¬
ningsutskottets förslag till beräkning af ofvan behand¬
lade bevillningar och under förutsättning tillika att
inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppföres med
det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 825,000 kronor,
kommer totalsumman under berörda rubrik skatter i
den af Riksdagen beslutade riksstaten att uppgå till
samma belopp som i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat,
eller 159,375,000 kronor.
Transport kronor 158,550,000: —
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 158,550,000:
10:o.
Postmedlen.
I Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till riks¬
stat för år 1912 återfinnas postverkets inkomster under
rubriken »B. Inkomster af statens produktiva fonder,
statens affärsverksamhet)), under hvilken rubrik såsom
inkomstsiffra utförts öfverskottet mellan postvei'kets brutto¬
inkomster och driftkostnad.
Den summa, till hvilken postmedlen i nu före¬
liggande beräkning angående vissa bevillningar för år
1912 torde böra upptagas, utgör alltså, i anslutning till
den nya uppställningen af riksstat^, icke — såsom före¬
gående år varit fallet — postverkets beräknade brutto¬
inkomst utan endast dess neffoinkomst.
I ofvan åberopade skrifvelse har statskontoret i
fråga om postverkets inkomster och driftkostnad för år
1912 anfört följande:
»Enligt hvad statskontoret inhämtat har general-
poststyrelsen i det förslag till inkomst- och utgiftsstater,
som bör till nästkommande Riksdags pröfning öfver-
lämnas, beräknat bruttoinkomsten af postmedlen för år
1912 till 24,000,000 kronor. Uti sin underdåniga skrif¬
velse den 8 nästlidne november har styrelsen till stöd
för denna beräkning anfört följande:
Postverkets inkomster vid postanstälterna i riket
för de tre första kvartalen år 1910 hafva utgjort i
rundt tal 15,322,400 kronor.
Motsvarande inkomster för de tre första kvartalen
år 1909 uppgingo till 14,571,800 kronor. Ökningen
för år 1910 utgör sålunda 5,15 procent.
Inkomsterna vid postanst.alterna under 4:de kvar¬
talet 1909 uppgingo till 5,913,900 kronor.
Det är emellertid ej antagligt, att inkomsterna
under 4:de kvartalet 1910, jämförda med inkomsterna
under 4:de kvartalet 1909, komma att förete en ökning.
Do torde snarare blifva mindre.
Transport kronor 158,550,000
25
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 158,550,000: —
Förhållandet är nämligen att, medan inkomsterna
under de tre första kvartalen 1909 uppgingo till jäm¬
förelsevis låga belopp — 5,331,700, 4,704,800 och
4,535,300 kronor — inkomsterna under 4:de kvartalet
samma år sprungo upp till den efter våra förhållanden
afsevärda summan af 5,913,900 kronor.
Deuna stegring i poströrelsen, som särskild! under
november och december månader gjorde sig gällande,
stod tydligen i visst samband med den allmänna stag¬
nationen å handelns och industriens områden, som på
grund af storstrejken var rådande under senare delen
af sommaren och början af hösten.
Erfarenheten visar nämligen, att ett dylikt stilla¬
stående inom kort följes af ett uppsving för de nämnda
näringarna med däraf följande stegrade inkomster för
postverket.
Ofvannämnda uppbörd för 4:de kvartalet 1909
företer sålunda vid jämförelse med uppbörden ej blott
under de tre första kvartalen 1909 utan äfven under 4:de
kvartalet 1908 en stegring, som icke kan anses normal.
Uppbörden under sistnämnda kvartal utgjorde näm¬
ligen allenast 5,259,500 kronor, hvadan uppbörden vid
postanstalterna under 4:de kvartalet 1909, jämförd med
uppbörden under 4:de kvartalet 1908, ökats med 12,4
procent, under det att den årliga normala ökningen kan
anses utgöra omkring 5 procent.
Generalpoststyrelsen anser fördenskull, att till grund
för beräkningen af inkomsterna vid postanstalterna under
4:de kvartalet 1910 böra läggas inkomsterna vid post-
anstaltorna under 4:de kvartalet 1908 med eu ökning
af 5 procent för hvardera af åren 1909 och 1910.
Med eu sådan beräkning skulle postanstalternas
inkomster under 4:do kvartalet 1909 hafva utgjort
5,522,475 kronor och nu kunna för 4:de kvartalet 1910
beräknas komma att uppgå till kronor 5,798,600:—*)
Transport kronor 158,550,000: —
*) Enligt åt' utskottet inhämtad upplysning hafva postanstalternas inkomster under 4:dc
kvartalet 1910 uppgått till 5,787,700 kronor.
Bihang till Eilcsd. prof. 1911. 5 Sarnl. 1 Afd. 39 Höft.
4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Om härtill läggas postan¬
stalternas faktiska uppbörd under
de tre första kvartalen 1910......
samt direkt till postverkets
hufvudkassa ingående hyresaf-
gifter för uthyrda lägenheter i
postverkets fastighet i Stockholm
portoandelar af vissa utrikes
försändelser ....................................
samt postverkets öfriga in¬
komster .............................................
Transport kronor 158,550,000:
15,322,400: >—
23,800: —
495,000: —
102,800: —
erhålles en slutsumma af kronor 21,742,600: —
eller i rundt tal 21,750,000 kronor, hvartill postverkets
inkomster för år 1910 nu skulle kunna beräknas.
I riksstaten för år 1910 äro postverkets inkomster
upptagna till 22 miljoner kronor samt utgifterna till
21,065,000, hvadan öfverskottet sålunda skulle utgöra
935,000 kronor.
Ehuru inkomsterna för år 1910 alltså icke synas
komma att uppgå till de i riksstaten upptagna, torde
likväl, såvidt generalpoststyrelsen nu kau finna, det
ekonomiska slutresultatet af postverkets verksamhet för
samma år komma att utvisa ett öfverskott, ej under¬
stigande det i riksstaten upptagna.
I generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse den
27 november 1909 med förslag till postverkets stater för
år 1911 uttalade generalpoststyrelsen den förmodan,
att postverkets inkomster för år 1911 skulle ökas med
5 procent af inkomsterna för år 1910, hvilket antagande
generalpoststyrelsen nu saknar anledning frångå.
Med en sådan ökning skulle postverkets inkomster
för år 1911 komma att uppgå till 22,837,500 eller i
rundt tal 22,840,000 kronor.
Hvad nu inkomsterna för år 1912 angår, bär
generalpoststyrelsen ansett sig kunna beräkna ökningen
till det normala, det vill säga till 5 procent af inkomsterna
för år 1911.
Transport kronor 158,550,000:
27
Bevillningsutskottets betänkande Nr il.
Transport kronor 158,550,000: —
Vid sådant förhållande skulle postverkets inkomster
för år 1912 komma att uppgå till 23,982,000 kronor
eller i mera afrundadt tal till 24 miljoner.
Enär uti här ofvan lämnade uppgifter angående
postanstalternas inkomster under år 1910 ingå de sportel-
andelar, som skola redovisas till postverket, innefattas
de postverket för år 1912 tillkommande sportolandelar
uti den för sistnämnda år beräknade inkomstsumman,
24 miljoner kronor.
Enligt hvad statskontoret vidare inhämtat, hafva
verkets driftkostnader för år 1912 beräknats uppgå till
22,401,625 kronor; och hemställer statskontoret i an¬
slutning härtill, att postverket må i 1912 års riksstat
upptagas på följande sätt:
Postverket: in¬
komster, bevill¬
ning .................. kronor 24,000,000: —
driftkostnad ... „ 22,400,000: —
öfverskott............................................... 1,600,000: —»
I sitt anförande till ofvan åberopade statsråds¬
protokoll öfver finansärenden för den 14 januari 1911
framhåller chefen för finansdepartementet jämväl be¬
träffande postverket, att bruttoinkomsten af generalpost¬
styrelsen beräknats högre för år 1912 än för år 1911.
Att vid beräkningarna utgå från en afsevärd ökning
af denna inkomst, anför departementschefen vidare,
syntes till fullo kunna försvaras af de af ämbetsverket
under sista året förvärfvade erfarenheter, som stats¬
kontoret i sin skrifvelse i ämnet åberopat, äfvensom i
ölrigt af den allmänna tendens till förbättring i konjunk¬
turerna, som för närvarande syntes göra sig gällande.
Därjämte anförde departementschefen — under
erinran därom, att för postverket bruttoinkomsterna för
år 1912 beräknats till 24,000,000 kronor — hurusom
chefen för civildepartementet meddelat, att det vore hans
alsikt att framdeles samma dag göra underdånig hem¬
ställan därom, att Kungl. Maj:t måtte i särskilda nådiga
Transport kronor 158,550,000: —
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 158,550,000: —
propositioner föreslå Riksdagen att till driftkostnad för
postverket under samma år anvisa 22,400,000 kronor.
Skillnaden mellan bruttoinkomsterna och driftkostna¬
derna utgjorde sålunda 1,600,000 kronor, med hvilket
belopp inkomsterna från detta verk alltså skulle upp¬
föras i riksstaten.
I öfverensstämmelse med departementschefens nyss-
berörda uttalande blefvo postverkets beräknade såväl
brutto- som nettoinkomster och driftkostnad upptagna
i förslaget till 1912 års riksstat.
Under erinran därom att Riksdagen på Kung!
Maj:ts framställning numera anvisat ett belopp af
22,400,000 kronor till driftkostnad för postverket under
är 1912, får utskottet, som icke bär något att anmärka
beträffande beräknandet af postverkets bruttoinkomster
för år 1912 till ofvan angifna belopp, hemställa,
a) att postverkets bruttoinkom¬
ster måtte för år 1912 beräknas till
24,000,000 kronor, samt
b) att öfverskottct mellan be¬
rörda inkomster och driftkostnaden
måtte i följd häraf i samma års riksstat
upptagas till ............................... kronor 1,600,000: —•
Summa kronor 160,150,000: —
Stockholm den 26 maj 1911.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 19J1.