Berättelse
om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 17 januari 1911.
För konungahus och folk hafva Hennes Kung! Höghet Prinsessan Ingrid
Victoria Sofia Louise Margaretas födelse å kung!, slottet i Stockholm den
28 mars 1910 samt Hans Kung! Höghet Hertigens af Östergötland födelse
i Prins Carls palats å kungl. djurgården den 10 januari 1911 utgjort gläd¬
jande tilldragelser.
Sedan revolution i Portugal under oktober 1910 utbrutit och republik Trådande i för¬
proklamerats, har Kungl. Maj:ts minister i Lissabon bemyndigats meddela bp"^jg®ri“ka
den provisoriska regeringen, att han äger träda i förbindelse med densamma, regeringen i
Portugal.
Sedan den genom öfverenskommelse mellan Sverige oeli Norge tillsatta Undersöknin-
skiljedomstolen i renbetesfrågan den 16 december 1909 beslutat tillsätta en"ar frg™b('tes
kommission af sakkunniga för att inom vissa af domstolen angifna områden
anställa undersökningar och afgifva berättelse om de därvid funna resulta¬
ten, har denna undersökningskommission under månaderna mars till november
1910 företagit föreskrift^ undersökningar inom Norrbottens län.
Under sommaren 1910 ha mellan ombud för Sveriges, Norges och Ryss- Trestatskon-
lands regeringar förhandlingar förts i Kristiania i och för utarbetande af ^bergsM^-atT"
förslag till en internationell konvention rörande upprättande af en rättsord¬
ning för Spetsbergen. Därvid uppnåddes enighet om ett dylikt förslag, hvil-
ket sedan på diplomatisk väg underställts öfriga i frågan intresserade makter.
Bill. till Rihsd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 1
Riksdags-beriittelsen.
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Underhandlin- Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1910 hafva underhandlingar
Tyskland"^ öPPna^s med Tyska Riket om afslutande af ny handels- och sjöfartstraktat.
ny handels¬
ort! sjöfarts¬
traktat.
Tillträde till Kung! Maj;t har under den 14 januari 1910 tillträdt den i Bern den 26
konventionen ggptember 1906 undertecknade konvention om förbud mot nattarbete för
om förbud mot x. . .
nattarbete för kvinnor, sysselsätta uti industrien.
kvinnor, sys¬
selsatta uti
industrien.
Aftal med I anslutning till Haagkonventionen den 17 juli 1905 rörande vissa till
Tyska Riket civilprocessen hörande ämnen har mellan Sverige och Tyska Riket genom
om ytterligare cd */ o
förenkling af deklarationer den 1 februari 1910 öfverenskommelse träffats i och för ytter-
handrack- Jigare förenkling af handräckningsförfarandet.
mngsforfaran- 00 o
det.
Aftal om extra • Genom ministeriella noter utväxlade mellan Sverige och Storbritannien i
ditionstrakta- gtockholm den 18 augusti 1909 och 3 februari 1910 har aftal träffats om
tens med Ung- °
land tiliämp-extraditiontraktatens med Lngland den 26 juni 1873 tillämplighet jämväl a
likhet a under- un4ersåtar i vissa britiska protektorat i Afrika.
britiska pro¬
tektorat i
Afrika.
Handels- och Under den 3 mars (18 februari) 1910 undertecknades i Berlin en kon-
sjofartskonven-vention mellan Sverige och Rumänien om handels- och siöfartsförbindelserna.
tion med Ku- ° . J
manien. Utväxlingen af ratifikationerna ägde ruin i Berlin den 22 april nämnda år.
Ändring i ex- Genom ministeriella noter växlade mellan Kungl. Maj:t minister i Paris
ventionen denoc^ franska utrikesministern den 18 februari och 19 april 1910 har eu änd-
i juli 1869 ring vidtagits i art. 2 mom. 9 af extraditionskonventionen den 4 juli 1869
och* Frankrike6 därhän, att numera försnillning utan inskränkning upptages såsom extradi-
tionsgrund.
Under den 4 maj 1910 har af ombud för Sverige och flere andra makter
Konvention an-
^der^för^un- i Paris undertecknats eu internationell konvention angående åtgärder för un¬
dertryckande af dertryckande af den s. k. hvita slafhandeln.
den 8. k. hvita
slafhandeln.
Konsnlarkon- Under den 1 juni 1910 undertecknades i Washington en konsularkon-
Amerikas för- vention mellan Sverige och Amerikas förenta stater.
enta stater.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Under den 13 juni 1910 undertecknades i Stockholm en deklaration mellan
Sverige och Danmark angående danska fartygs anlöpande af Känsö karan-
tänsanstalt.
Deklaration
med Danmark
angående dan¬
ska fartygs an¬
löpande af
Känsö karau-
tänsanstalt.
Under den 15 juni 1910 har i Bryssel af befullmäktigade ombud för Sverige internationell
och flera andra makter undertecknats en deklaration om upphäfvande af be- dek!ar®tio" °™
„ . „ , ,, „ x.Vi • ni upphäfvande af
gransnmgen åt införseltullen a vapen och ammunition till vissa delar af begränsningen
Afrika. af införsel-
tullen a vapen
och ammuni¬
tion till vissa
delar af Afrika.
Genom ministeriella noter utväxlade mellan Sverige och Tyskland den Aftal med
14 juli och 4 augusti 1910 har aftal trätfats om särskilda föreskrifter till jT,kl“nö^
förekommande af kolerans införande i riket såvidt angår ångfärjeförbindelsen kolerans infö-
Trelleborg—Sassnitz. ra,ltle via
Trelleborg—
Sassnitz.
Under den 19 september 1910 har af ombud för Sverige och flera andra mak- Tiliäggsproto-
ter i Haag undertecknats ett tilläggsprotokoll till konventionen den 18 okto- kon-
ber 1907 angående upprättande af en internationell prisdomstol. gående upprat-
tande af en in¬
ternationell
prisdomstol.
Genom ministeriella noter, utväxlade mellan Sverige och Tyskland den Aftal med
26 augusti och 21 december 1910 har aftal träffats angående ömsesidigt med- Uvskland a“"
delande af förslag till upprättande af sjösignalstationer. “tand* a/sje^
signalstationer.
Under den 23 september 1910 undertecknades af ombud för Sverige och Konventioner
flera andra makter i Bryssel tvänne internationella konventioner rörande a,np;
ombordläggning och om bärgarelön. och bärgarelön.
Under den 20 oktober 1910 undertecknades i Kristiania en deklaration
mellan Sverige och Korge om godkännande i det ena landet af handlingar,
alfattade på det andra landets språk i delgifnings- och vissa andra ärenden.
Under den 9 december 1910 har Kungl. Maj:t tillträdt den i Paris den
11 oktober 1909 afslutade internationella konventionen angående automobil-
trafik.
Deklaration
med Norge om
godkännande
i det ena lan¬
det af hand¬
lingar, affatta-
de pa det
andra landets
språk.
Anslutning till
internationella
konventionen
angående
automobil-
trafik.
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Internationella
fredsbyråns
generalförsam¬
ling.
Geologkongress
i Stockholm.
Internationella
kongresser och
konferenser.
Internationella fredsbyråns generalförsamling har sammankommit i Stock¬
holm 1910, hvarvid Sverige genom ombud deltagit.
I Stockholm har under 1910 afhållits den elfte internationella geolog¬
kongressen och i samband därmed den andra agrogeologkonferensen.
Sverige har under 1910 genom ombud deltagit i följande internationella
kongresser och konferenser:
Konferensen för åstadkommande af enhet i metoderna för undersökning
af födoämnen i Paris.
Internationella kongressen för motverkande af osedliga publikationers
spridande i Paris.
Konferensen för hvita slafhandelns bekämpande i Paris.
Andra internationella jaktkongressen i Wien.
Föreningens för lagstadgadt arbetsskydd sjätte sammanträde i Lugano.
Kongressen för fysiotherapi i Paris.
Tredje internationella kongressen för skolhygien i Paris.
Femte » gynekologkongressen i S:t Petersburg.
Internationella kongressen för högre teknisk undervisning i Bryssel.
Kongressen för ungdomens fysiska uppfostran i Bryssel.
Internationella farmaceutiska kongressen i Bryssel.
Nionde internationella tuberkuloskonferensen i Bryssel.
Fjärde » kongressen för offentlig konst i Bryssel.
Internationella kongressen för radiologi och elektricitet i Bryssel.
Första internationella entomologkongressen i Bryssel.
Tredje » botanistkongressen i »
Internationella landtmäterikongressen i »
Föreningens för industriellt rättsskydd tolfte kongress i Bryssel.
Internationella växelrättskonferensen i Haag.
» konferensen för åstadkommande af internationell handels¬
statistik i Bryssel.
Världskongressen för internationella föreningar i Bryssel.
Andra internationella kongressen för yrkessjukdomar i Bryssel.
Internationella arkivarie- och bibliotekariekongressen i »
» kongressen för administrativa vetenskaper i Bryssel.
Första internationella kongressen för landtbruksföreningar och landtbe-
folkningsdemografi i Bryssel.
Sextonde internationella kongressen för spårvägar och järnvägar i lo¬
kaltrafik i Bryssel.
Internationella kongressen för frågor, som sammanhänga med anpassandet
af vägar efter nyare forts kaffningsmedel i Bryssel.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragi . 5
Internationella sjörättskonferensen i Bryssel.
Andra internationella kongressen för folkundervisning i Paris.
» » » » frysindustri i Wien.
Internationella kongressen för grufvor, metallurgi, mekanik ock geologi
i Diisseldorf.
Internationella järnvägskongressens åttonde sammanträde i Bern.
» kongressen för handelskamrar samt handels- och industri¬
föreningar i London.
Konferensen för afsilande af internationell konvention angående person-
ock resgodsbefordring å järnväg i Bern.
Internationella lufträttskonferensen i Paris.
Femte internationella ornitologkongressen i Berlin.
Åttonde » zoologkongressen i Graz.
Internationella vetenskapliga Amerikanistkongressen i Buenos Aires.
Fjärde internationella kongressen för behandling af frågor rörande vård
af sinnessjuka i Berlin.
Andra internationella konferensen för forskning rörande kräftsjukdomar
i Paris.
Åttonde internationella fångvårdskongressen i Washington.
Internationella kongressen för offentlig fattigvård och enskild välgören¬
het i Köpenhamn.
Kionde internationella konferensen för social försäkring i Haag.
Internationella bostadskongressen i Wien.
» kongressen för teknisk, industriell och kommersiell un¬
dervisning i Wien.
Interparlamentariska unionens konferens i Bryssel.
Under år 1910 hafva följande olönade konsulat upprättats: den ol au¬
gusti i Santa Cruz de Tenerife och den 25 november i Kinshasa i Belgiska
Kongo och Beyrut i Asiatiska Turkiet. I samband härmed hafva konsula¬
tens i Cadiz och Smyrna distrikt omreglerats.
Kung]. Maj:t har under den 9 december beslutat indragandet af konsu¬
latet i Duisburg och förlagt dess distrikt under konsulatet i Diisseldorf.
Under nedannämnda dagar har Kung!. Maj:t utfärdat följande af Kung!.
Maj:t föreslagna och af Riksdagen dels i oförändradt skick dels med vissa
förändringar antagna författningar, nämligen:
Upprättande a
nya konsulat.
Indragning af
konsulat.
Utfärdade för¬
fattningar.
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1910 den 18 mars:
» » »
» » » »
» »21 maj:
» » 10 juni:
» » » »
» » » »
» » 4 juli:
» »12 augusti:
» » »
»
lag, innefattande ändring i gällande stadganden om
nattvardsgång;
lag, innefattande ändring i 2 kap. 3, 4 och 8 §§
kyrkolagen;
lag, innefattande ändring i 2 kap. 13 § kyrko¬
lagen ;
lag om ändrad lydelse af 18 § 34 punkten i lagen
om val till Riksdagen;
lag, innefattande vissa bestämmelser om styrkande
af hinderslöshet till äktenskap;
lag angående upphäfvande af lagen den 1 juli 1898
om anteckning i kyrkobok af utrikes slutna äkten¬
skap;
lag om ändrad lydelse af 18 kap. 13 § strafflagen;
lag angående ändring af 17 kap. 4 § handelsbalken;
lag om ändring i 19 och 20 kap. strafflagen;
lag om aktiebolag;
lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och
enkla bolag den 28 juni 1895;
lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap.
4 § strafflagen;
lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångs¬
balken ;
lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om
tioårig preskription och om årsstämning den 4
mars 1862;
lag om ändrad lydelse af 3 och 10 §§ grufvestadgan;
och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen före-
skrifver, med bifall till senast församlade lagtima Riksdags förslag, låtit ut¬
färda :
1910 den 4 mars: lag om ändrad lydelse af 7 och 9 §§ i lagen om
val till Riksdagen;
» »12 augusti: lag om inskränkning i inmutningsrätten;
» »9 december: lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.
Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:
1910 den 14 januari: kungörelse om tillämpning med afseende å San
Domingo af hvad i nådiga kungörelsen den 12
september 1902 angående förändrade bestämmelser
i fråga om skydd för vissa främmande patent,
varumärken och mönster är stadgadt;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
1910 den 11 februari:
|
kungörelse angående viss kostnad för delgifning af
handling på begäran af tysk myndighet;
|
» » 4 mars:
|
kungörelse om insändande till statistiska central¬
|
» »4 april:
|
byrån af vissa valprotokoll, valsedlar och valsta¬
tistiska uppgifter;
kungörelse angående inrättande af fältkrigsrätt å
1910 års kusteskader och kustflotta;
|
» :> 29 »
|
kungörelse om ändrad lydelse af 1 § i nådiga kun¬
görelsen den 18 december 1908 angående resekost¬
nads- och traktamentsersättning åt fångförare vid
fångforsling;
|
» » 10 juni:
|
kungörelse angående ändrad lydelse af 1 § i nådiga
förordningen den 8 juli 1904, huru utländsk under¬
såte, som vill träda i äktenskap inför svensk
myndighet, må styrka, att hinder mot det äkten¬
|
» » 18 juni:
» » » »
|
skaps afslutande ej är för handen;
kungörelse angående resestipendier åt domare;
kungörelse angående ersättning åt häradsskrifvare
för upprättande af röstlängder;
|
;> » 4 juli:
|
kungörelse i anledning af brittiska kolonien Trinidad
och Tobagos tillträde till unionen för skydd af den
industriella äganderätten;
|
» » 12 september:
|
kungörelse angående transport af minderårig, som
skall i allmän uppfostringsanstalt insättas;
|
:> ;> 30 »
|
kungörelse angående villkor och bestämmelser för
åtnjutande af aflöningsförmåner enligt den från
och med år 1911 gällande aflöningsstat för fång¬
vårdsstyrelsen;
|
:> » i :>
|
kungörelse angående villkor och bestämmelser för
åtnjutande af aflöningsförmåner enligt den från
och med år 1911 gällande ordinarie stat för fång-
vårdsstaten;
|
» » 8 oktober:
|
kungörelse angående transport af värnpliktig, som
uteblifvit från inskrifningsförrättning eller vapen¬
öfning och i anledning häraf skall inför inskrif-
|
» » 21 »
|
ningsnämnd eller militär myndighet inställas;
kungörelse angående provisoriska aflöningstillägg för
|
» » 25 november:
|
år 1911 åt befattningshafvare i statsdepartementen;
kungörelse om bestraffningsrätt i disciplinmål för
vissa skolchefer och med dem likställda befälhaf¬
vare vid marinen;
|
8 Berättelse om hvad. i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1910 den 16 december: instruktion för fångvårdsstyrelsen och fångvårds-
staten;
» » » ?> kungörelse rörande bostads- och vissa andra förmåner
för befattningshafvare vid fångvårdsstaten;
> » » » kungörelse angående fångförteckningar och rapporter
från straffängelserna i riket;
» » » » kungörelse om ändrad lydelse af § 2 i nådiga stad¬
gan angående handelskunniga ledamöter vid råd-
stufvurätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö
den 20 oktober 1905;
» » 23 » kungörelse rörande ikraftträdande af lagen den 10
juni 1910 angående upphäfvande af lagen den 1
juli 1898 om anteckning i kyrkobok af utrikes
slutna äktenskap.
Ändringar i Beträffande förändringar i rikets judiciella indelning har under år 1910
rikets judiciel- J£ungl. Maj:t förordna! om införlifvande från och med år 1911 af Västra
la indelning. gkräflinge gocken med Malmö stad, visst område (det s. k. Bomhusvarfvet
m. m.) inom Valbo socken med Gäfle stad, lägenheten Industriområdet n:r 1
i Kalmar landsförsamling med Kalmar stad, S:t Lars socken med Linköpings
stad samt Åviks municipalsamhälle med Hudiksvalls stad.
Förändringar På därom gjorda framställningar har Kungl. Maj:t förordna!, att från tider,
' gom framdeles bestämmas, dels Medelpads västra domsaga, nu bestående af
Torps, Tana och Selångers tingslag, skall utgöra ett tingslag med tingsställe
i Sundsvall, dels och Ångermanlands västra domsaga — nu bestående af
Kamsele tingslag med socknarna Helgum, Edsele, Ramsele, Fjällsjö, Bodum
och Tåsjö samt Kesele tingslag med socknarna Kesele, Ådals-Liden och
Junsele — skall indelas i tingslag sålunda att Tåsjö, Bodums, Fjällsjö och
Junsele socknar bilda ett öfre tingslag med tingsställe i Backe, Fjällsjö
socken, samt Ramsele, Edsele, Helgums, Ådals-Lidens och Resele socknar
ett nedre tingslag med tingsställe i Ramsele.
Handläggning
af vissa mål å
som
Efter det Kungl. Maj:t under år 1907 medgifvit, att vid rannsakningar,
vid Juckasjärvi lappmarks tingslags häradsrätt hållas med häktade
med^uckas- personer, finge under åren 1908 och 1909 handläggas jämväl af allmän åkla-
jäm lapp- gare anhängiggjorda mål rörande öfverträdelser af brännvins- och maltdrycks-
Tags härads-" förordningarna, har Kungl. Maj:t på därom gjord framställning förordna!,
rätt att tiden för tillämpning af ifrågavarande anordning må utsträckas tills vidare
intill utgången af år
1911.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
Sedan, på sätt af den till 1909 års riksdag afgifna berättelse inhämtas, Handläggning
Kung! Maj:t medgifvit, att vid rannsakningar, som vid Gellivare lappmarks atu™s“ ™äl ä
tingslags häradsrätt hållas med häktade personer, jämväl af allmän åklagare med Gellivare
anhängiggjorda mål rörande öfverträdelser af brännvins- och maltdrycks- t;1jlPPni"r^
förordningarna finge till och med utgången af år 1910 handläggas, har rådsrätt.
Kung! Maj:t på därom gjord framställning förordnat, att tiden för tillämp¬
ning af ifrågavarande anordning må utsträckas tills vidare till utgången af
år 1913.
Uppå därom gjord framställning har Kung! Maj:t medgifvit, att rann- Särskilt
sakningar i brottmål, däri häktade nersoner tilltalas för brott, begångna tingsställe för
inom Gamla Norbergs och Vagnsbro härads tingslag, må hållas å länsfän
gelset i Västerås.
rannsakningar
med häktade.
Efter vederbörandes förslag har Kung! Maj:t dels fastställt nya orga- Organisation af
nisationer för rådhusrätterna och magistraterna i städerna Växjö, Trelle- rådhusrätter
borg och Malmö jämte nya eller ändrade lönestater för desamma, dels fast- ”^er^n8'8™.1*
ställt ändring i organisationen jämte lönestaten för rådhusrätten och ma¬
gistraten i Östersund, dels fastställt tillägg till organisationerna för rådhus¬
rätterna och magistraterna i Jönköping, Örebro och Nora, dels ock fastställt
ny lönestat för rådhusrätten och magistraten i Simrishamn samt reglemente
angående Grålle stads tjänstinnehafvares rätt till pension.
Efter framställning af vederbörande har Kung! Maj:t den 11 februari Valordning för
1910 fastställt valordning för Stockholms stad, gällande vid val af stadsfolk Stockholms
mäktige samt för upprättande af förslag till borgmästare-, rådmans- eller
m agistratssekreter ar esyssla.
De af Kung! Maj:t den 13 januari 1906 och den 13 juli samma år till- Vattenrätts-
satta kommittéerna för utarbetande af förslag till dels ny lagstiftning an- och dikninga-
gående jordägares rätt öfver vattnet å hans grund in. m. och dels ny lag- “téerna.
stiftning angående jords torrläggning och därmed sammanhängande ämnen
(vattenrätts- och dikningslagskommittéerna) hafva under år 1910 hållit ge¬
mensamma sammanträden från och med den 23 till och med den 28 april
samt från och med den 25 november till och med den 17 december. Sär¬
skilda subkommittéer hafva dessutom sammanträdt dels i mars och dels i
november månader. Sekreteraren har varit sysselsatt med kommittéarbetet
Bill. till RiJcsd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 2
Riksdans-Berättelsen.
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittén för
revision af
skiftesstadgan.
under kela året, hvarjemte ordföranden ägnat sig åt detsamma under de
tider, då ledighet från ämbetsgöromål medgifvit det.
Vid det sammanträde, som hållits under november och december, hafva
kommittéerna till slutlig behandling förehaft af dem gemensamt utarbetadt
förslag till vattenlag samt till vissa andra därmed sammanhörande författ¬
ningar. Sedan slutjusteringen fullbordats den 17 december, pågick vid årets
slut tryckningen af betänkandet, hvilket beräknas blifva färdigt att till Knngl.
Maj:t ingifvas under loppet af innevarande januari månad.
Vidkommande det dikningslagskommittén efter dess tillsättande medde¬
lade uppdrag att verkställa utredning i fråga om lagstiftningsåtgärder till
förebyggande af de olägenheter, som industriella verk ofta förorsaka kringlig¬
gande bygd genom förorenande af vatten eller luft, är innehållet i vattenlagsför-
slaget visserligen påverkadt äfven af detta uppdrag, så till vida som försla¬
get meddelar bestämmelser om rätten att framdraga afloppsledningar för för-
orenadt vatten samt om proceduren i dylika ärenden. Men att upprätta för¬
slag till de lagstiftningsåtgärder, som i öfrigt äro af nöden i detta ämne,
återstår ännu för dikningslagskommittén. Förberedande arbeten och utred¬
ningar, särskildt beträffande arten och verkningarna af de vattenföroreningar,
som förekomma i vattendrag i Sverige, hafva emellertid i betydande omfatt¬
ning utförts och komma att läggas till grund för det förestående arbetet
inom detta område af kommitténs verksamhet.
Den kommitté, åt hvilken den 5 oktober 1906 lämnats uppdrag att
verkställa revision af skiftesstadgan och därmed sammanhörande författningar,
har under större delen af år 1910 varit i verksamhet under sammanträden
dels med kommittén i dess helhet, dels med eu delegation bestående af ord¬
föranden och två ledamöter. Därvid hafva jämväl förekommit öfverlägg-
ningar med styrelsen för Sveriges landtmätareförening och med eu af kom-
mitterade för utarbetande af förslag till föreskrifter angående registerföring
af fastigheter i stad m. m.
Kommitténs arbeten hafva nu så fortskridit, att i korrektur föreligga
definitiva förslag till lag om skifte af jord, omfattande så väl laga skifte
som de sekundära jorddelningarna, samt till promulgationslag och vissa an¬
dra af den ifrågasatta lagstiftningen betingade lagar. Motiv till lagförslagen
äro till större delen uppsatta. Kommittén beräknar att kunna i början af
år 1911 afsluta sitt arbete.
Den 3 mars 1910 har kommittén i anledning af remiss afgifvit under¬
dånigt utlåtande öfver af särskildt tillkallade sakkunniga den 23 september
1909 afgifvet underdånigt betänkande angående landtmäteriundervisningens
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 11
ordnande samt öfver landtmäteristyrelsens den 6 november 1909 afgifna
utlåtande öfver samma betänkande.
Arbetet i den af Kungd. Maj:t den 21 juni 1907 tillsatta kommittén för Kommittén för
revision af gällande konkurslagstiftning har under år 1910 liksom föregå- o-äUande^kon
ende år hufvudsakligast bedrifvits af en subkommitté. In pleno har kom- kurslagstift-
mittén varit samlad dels den 12—17 mars, dels den 25—30 maj, dels den 4 ning-
och den 5 juli och dels under tiden från och med den 14 november till och
med den 3 december.
Subkommittén har under de två första månaderna af året verkställt öf-
verarbetning af förut uppgjorda utkast till ny konkurslag samt låtit till
trycket befordra ett preliminärt förslag till sådan lag.
Därefter har inom subkommittén utarbetats ett preliminärt förslag till
lag om ackordsförhandling utan konkurs, hvilket förslag i juli förelåg i tryck.
Då frågor angående sistnämnda institut vid plenisammanträden behandlats,
har, jämlikt lämnadt bemyndigande, direktören för Stockholms köpmanna¬
förenings ackords- och konkursafdelning G. Boethius varit af kommittén till¬
kallad att deltaga i öfverläggningarna. För att inhämta upplysningar an¬
gående verkningarna af de danska och norska lagarna om ackordsförhandling
utan konkurs har kommitténs ordförande med vederbörligt tillstånd under
sommaren företagit studieresor till Danmark och Norge.
Kommitténs förenämnda båda lagförslag hafva, försedda med promemo¬
rior. innehållande kortfattad motivering, af kommittén öfverlämnats till åt¬
skilliga korporationer, såsom Sveriges advokatsamfund och dess afdelningar,
handelskamrar, köpmannaföreningar m. fl., för att bereda dem tillfälle att
afgifva yttrande öfver förslagen. Sedan sådana yttranden under hösten in¬
kommit från ett flertal af sagda korporationer, hafva i dessa yttranden fram¬
förda synpunkter och önskemål varit föremål för granskning och öfvervä¬
gande inom subkommittén och vid plenisammanträden samt föranledt jämk¬
ning i vissa delar af förslagen. Inom subkommittén hafva vidare uppgjorts
utkast till sådana ändringar i andra delar af lagstiftningen, som ansetts på¬
kallade af omförmälda båda lagförslag.
Sedan föreningen Sveriges häradshöfdingar i skrifvelse den 1 december
1910 hos kommittén anhållit, att de af kommittén upprättade preliminära
förslag till konkurslag och till lag om ackordsförhandling utan konkurs
måtte tillställas häradshöfdingarna för att bereda dem tillfälle att afgifva
yttrande öfver förslagen, har kommittén låtit öfverlämna ett exemplar af
hvartdera förslaget till domhafvandena i rikets samtliga domsagor.
Subkommittén är för närvarande sysselsatt med att ytterligare genomgå
och granska de upprättade lagförslagen. Arbetet därmed äfvensom med för-
12 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
fattandet af motivering' till lagförslagen torde blifva fullbordadt under inne¬
varande års sommar, vid hvilken tid alltså det kommittén gifna uppdrag
kan förväntas vara slutfördt.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 20 mars 1908 tillsatta kommittén för revision
expropriations-o-f expropriationslagstiftningen in. m. har den 15 september 1910 afgifvit sitt
lagstiftningen betänkande, som blifvit till trycket befordradt.
tu. in.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 15 maj 1908 tillsatta kommitté med uppdrag
föreskrifter*an^utarbeta förslag till föreskrifter angående registerföring af fastigheter i
gående regis- stad m. m. har efter särskildt tillstånd för tiden från och med den 22 juni
terformg af och mec[ (fön augusti 1910 förlagt sina sammanträden till Fiskebäcks-
tastiffheter i 4—^ *—1
stad m. m. kil. I öfrigt hafva kommitténs ledamöter icke under år 1910 kunnat ägna
sig odeladt åt kommittéarbetet; de hafva dock under större delen af året
sammanträdt minst en gång i veckan samt mellan sammanträdena hvar för
sig, i den mån förhållandena sådant medgifvit, sysselsatt sig med särskilda
delar af kommitténs arbete. Kommitténs sekreterare har under året på ena¬
handa sätt utfört arbete för kommitténs räkning.
Undersökning beträffande fastighetsförhållandena i Arboga, Köping,
Kungsör och Yisby har verkställts af sekreteraren vid besök å nämnda
orter.
Arbetet har under året i väsentlig mån afsett sådan revision af förut
uppgjorda förslag, att, så långt omständigheterna det medgifva, kostnaderna
för det ifrågasatta fastighetsregistret må kunna nedbringas och tiden för
dess uppläggande förkortas; och äro kommitterade och sekreteraren för när¬
varande sysselsatta med författande af motivering till författningsförslagen
samt upprättande af formulärbilagor till desamma.
Hos Kungl. Maj:t hafva kommitterade gjort framställning i underdånig
skrifvelse den 24 maj om motsvarigheten mellan lagfaren eller intecknad
kvotdel af oskiftad fastighet och åt ägaren af sådan kvotdet utbruten
ägolott.
Kommitterade De af Kungl. Maj:t den 11 december 1908 förordnade kommitterade för
för verkstai- verkställande af undersökning angående erforderliga ändringar i statsdeparte-
dersökning an- mentens indelning m. m. hafva under år 1910 hållit sammanträden in pleno
gående erfor- å följande tider, nämligen 12 januari—6 juni, 16 juli—26 augusti samt 10
ringar i stats-oktober—16 december. Under mellantiderna bär arbete för kommitterades
departemen- räkning, i deri mån sådant medhunnits, utförts dels af ordföranden och leda¬
rn. m. “mötema och dels af kommitterades sekreterare.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
Af kommitterade hafva under året utarbetats preliminära utkast till nö¬
diga befunna ändringar i rikets grundlagar äfvensom till författningar rö¬
rande statsdepartementens organisation samt angående beredning och expe¬
diering af de ärenden, som afgöras af Konungen i statsrådet. Härjämte
hafva utredningar verkställts och arbete i öfrigt utförts särskildt med af¬
seende å organisationen af civildepartementet samt af ett kommunikations¬
departement och ett gemensamt försvarsdepartement, Vid behandling af
frågan om organisationen af försvarsdepartementet hafva öfverläggningar
ägt rum med till kommitterades biträde ställda militära och civilmilitära
personer.
Kommitterade hafva under tiden 26 januari—10 mars hållit gemensamma
sammanträden med kommerskollegiekommittén för öfverläggning rörande frå¬
gan om inrättande af ett departement för handel, industri och sjöfart samt
organisationen af ett sådant departement äfvensom beträffande anordningarna
vid och formerna för de sociala ärendenas handläggning.
I anledning af det uppdrag, Kung!. Maj:t den 19 februari 1909 lämnat Utredning om
professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén att verkställa utred- strafflagstift¬
ning rörande vissa ändringar i strafflagstiftningen samt på grundval af denna ningen,
utredning framlägga utkast till ändringsförslag, har professorn Thyrén i fe¬
bruari 1910 såsom inledning till blifvande förslag af trycket utgifvit ett ar¬
bete med titel: »Principerna för en strafflagsreform. I. Straffets sociala
uppgift. Straffsystemet.»
Därjämte har professor Thyrén under sommaren och hösten 1910 före¬
tagit studieresor till Tyskland och Österrike.
Af ofvannämnda inledande arbete torde fortsättning, omhandlande
läran om brottet, kunna förväntas utkomma under loppet af innevarande år.
De för revision af tryckfrihetsförordningen den 11 september 1909 till-Sakkunniga för
kallade sakkunnigas arbete med uppgörande af förslag i ämnet har under ^“frihets
1910 fortgått, med uppehåll under tiden för riksdagen. förordningen.
De sakkunniga hafva samfälldt sammanträdt under tiden från och med
den 1 september till och med den 16 december. I öfrigt hafva, med undan¬
tag för riksdagstiden, en af de sakkunniga, professorn N. Alexandersson,
jämte de sakkunnigas sekreterare varit sysselsatt med förberedande arbeten i
ämnet.
Arbetet har nu så framskridit, att i väsentligare delar slutligt utarbe-
tadt förslag till ny tryckfrihetslag med tillhörande motivering föreligger.
Körande handlingars offentlighet har tryckt förslag jämte motivering upp¬
gjorts och konfidentiellt tillställts intresserade.
14 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittén för Under loppet af år 1909 tog Kungl. Maj:t initiativ till återupptagande
förslag4tnfför*a^' ^ öemensamraa lagstiftningsarbetet med Danmark och Norge å obliga-
ändrad lag- tionsrättens område. Sedan dessa båda länders regeringar förklarat sig vil-
. be" liga biträda det i förevarande hänseende från svensk sida väckta förslag,
delar af obli- sammanträdde delegerade lör de tre länderna i Stockholm under november
gationsratten. mFlnad 1909. Därvid enades man om ett program för lagstiftningsarbetet,
enligt hvilket detsamma borde omfatta följande ämnen:
l:o) afslutande af aftal genom korrespondens samt genom platsagenter
och handelsresande m. m.; betydelsen vid aftals afslutande af den ena eller
andra kontrahentens omyndighet eller konkurs; bestämmelser mot missbruk
af ekonomisk öfvermakt o. dyl., särskild! angående köp på afbetalning och
aftal om vite samt eventuellt äfven angående terminsaffärer;
2:o) kommissions- och speditionsaftarer;
3:o) försäkringsaftal;
4:o) skuldebref o. dyl. samt mortiflkation;
5:o) aftal och värdehandlingar, som föranledas af lagerhusrörelse;
6:o) försträckning, kontokurant, ränta, borgen;
7:o) fordringspreskription;
8:o) tidsbestämmelser och villkor vid aftal.
Tillika förordades, att af dessa ämnen de här ofvan under l:o) och 2:o)
upptagna skulle först göras till föremål för behandling.
Med gillande af det sålunda föreslagna programmet har Kungl. Maj:t
den 21 maj 1910 uppdragit åt den för utarbetande af lagförslag inom obliga-
tionsrättens område den 7 juni 1901 tillsatta kommitté att uppgöra förslag
till lagstiftning i ofvanberörda ämnen samt bemyndigat kommittén att med
danska och norska kommittéer, som för motsvarande ändamål blifvit till¬
satta, sammanträda till gemensamma öfverläggningar i syfte att åstadkomma
största möjliga öfverensstämmelse mellan kommittéernas blifvande förslag.
Till ordförande i den svenska kommittén har förordnats landshöfdingen
K. Hj. L. Hammarskjöld samt till ledamöter konstituerade revisionssekrete¬
raren T. A. Almén, hofrättsrådet i Svea hofrätt K. J. Stenström och gross¬
handlaren H. A. Sundström.
Efter konstituerande sammanträde den 16 juni sammanträdde kommittén
åter den 22 augusti och hade med de båda andra ländernas kommittéer ett
möte i Stockholm under tiden 5—17 september, hvarvid de under Do) och
2:o) här ofvan angifna ämnen företogos till behandling.
Under en del af sommaren och hösten har hofrättsrådet Stenström i
Tyskland och Frankrike idkat studier i dessa ämnen.
I slutet af år 1910 har en subkommitté, bestående af revisionssekrete¬
raren Almén och hofrättsrådet Stenström, med biträde af kommitténs sekre-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 15
teraren, andre sekreteraren i utrikesdepartementet E. Gryldén, varit syssel¬
satt med förberedande arbeten för lagstiftningen angående kommissionsaftal.
Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1908 har blifvit afgifven Berättelse an-
och i vanlig ordning till trycket befordrad. gående rätts-
väsendet.
Arméns vapenöfningar under år 1910 hafva omfattat
för den fast anställda personalen:
vid det icke ständigt tjänstgörande infanteriet: underofficers- och korprals- Arméns vapen-
utbildning under omkring 180 dagar, volontärrekrytutbildning under om- oflun?iir-
kring 300 dagar, häri inberäknad tiden från skolornas början hösten 1909,
samt regementsöfningar under 30 dagar; dessutom har för utbildningsåret
1910—1911 vid samtliga icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen un¬
derofficers-, korprals- och volontärrekrytutbildningen, förlagd till de militära
etablissemangen i Halmstad, Norrköping, Jönköping, Ronneby, Karlsborg,
Varberg, Västerås, Falun, Gräfle, Härnösand, Umeå och Boden, tagit sin
början under oktober och november månader. Andra arméfördelningens un¬
derofficersutbildning har härvid förlagts till Boden. Dessutom hafva vid en
del icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen fortsättningskurser med
underbefäl af manskapet varit försöksvis anordnade;
vid de ständigt tjänstgörande trupperna:
skolor och öfningar enligt gällande bestämmelser, hvarjemte vid en del
ständigt tjänstgörande regementen försöksvis varit anordnade fortsättnings¬
kurser med underbefäl af manskapet;
för de värnpliktiga:
rekrytskolor och repetition söfning jämlikt värnpliktslagens bestämmelser;
dessutom har, i enlighet med den af Körningen och 1910 års Riksdag an¬
tagna förändrade lydelsen af § 27 värnpliktslagen, uttagning af vapenföra
värnpliktiga — bland infanteriet tilldelade — för särskild vinterutbildning
(skidlöpartjänst) för första gången ägt rum innevarande år.
Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt hit¬
tills ingångna redovisningar under år 1910 varit inkallade till vapenöf-
ningar:
16 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Förläggning.
Fälttjänstöf-
ningar.
Fältöfningar.
|
|
|
\
|
ä r
|
n p
|
1 i
|
k t i
|
g a-
|
|
|
|
|
|
|
|
V a
|
p e n f
|
öra
|
|
|
Icke vapenföra.
|
|
|
|
|
1908 års
|
|
|
|
|
|
ce
|
V i d
|
|
1909 års klass.
|
klass.
|
Klass A-
|
|
Summa
|
klass.
|
B
|
|
|
g. B to
cd —
OUd j-
S-
3*-!-
|
llekrytskola
med inryck¬
ning våren
1910.
|
Repetitionsöf-
ning 1910.
|
P°
00
£
eu
n
|
under
året
vapen-
öfvade.
|
Tjänstgöring i
en följd med
början 1909.
|
Tjänstgöring i
en följd med
början 1910.
|
po
on
?r
BO
<s
|
o? H-.
a
P p?
CD
P
rt
P
|
Infanteriet*) .
|
|
—
|
1 17,565)
( 14,972)
|
14,293
|
726
|
1,460
|
34,044
|
—
|
2,718
|
113
|
2,831
|
Kavallerietl) .
|
|
J 1,421 \
|
|
1,191
|
549
|
2
|
3.163
|
297
|
—
|
7
|
304
|
|
l 1,287 J
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artilleriet1). . ;
|
fält-. . .
|
1 1,9191
l 1,683)
|
—
|
1,540
|
489
|
2
|
3,950
|
298
|
1
|
11
|
310
|
positions-1
fästnings- ]
|
596
|
525
|
119
|
50
|
1,290
|
—
|
106
|
2
|
108
|
|
|
Ingenjörtrup- W fästnings- .
|
—
|
257
|
229
|
28
|
15
|
529
|
—
|
33
|
6
|
39
|
perna J (öfriga . .
|
504
|
—
|
421
|
121
|
2
|
1,048
|
74
|
—
|
4
|
78
|
Trängen . . .
|
|
—
|
1,340
|
1,039
|
81
|
71
|
2,531
|
—
|
233
|
10
|
243
|
Tntendenturskolor ....
|
—
|
437
|
191
|
—
|
22
|
650
|
—
|
19
|
2
|
21
|
|
Summa
|
3,844
|
20,195
|
19,429
|
2,lis| 1,624
|
47,205
|
6G9
|
3,110 155
|
3,934
|
Under år 1910 har en division af Norrlands artilleriregemente blifvit
förlagd till härför afsedt etablissemang i Boden.
Under året hafva större fälttjänstöfningar varit anordnade dels under
Hans Maj:t Konungens ledning med fjärde arméfördelningen samt trupper
ur tredje och femte arméfördelningarna inom Stockholms och Uppsala län,
dels inom samtliga öfriga arméfördelningar. Dessutom hafva särskilda vin-
terfälttjänstöfningar ägt rum uti Norrland.
Fältöfningar hafva under året varit anordnade vid generalstaben, ka¬
valleriet och fortifikationen äfvensom vid samtliga arméfördelningar, Gfott-
lands trupper och intendenturkåren. Med personal ur Bodens trupper har
särskild fästningsfältöfning varit anordnad. Inom fjärde arméfördelningen
hafva varit anordnade taktiska öfningar för militärläkare.
9 Den undre siffran inom klammern angifver det antal värnpliktiga, som år 1910 äfven under¬
gått sin första repetitionsöfniug såsom vapenföra.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Biksdags sammanträde sig tilldragit. 17
Särskilda öfningar för arméns befäl kafva varit anordnade i enlighet öfningar för
med gifna föreskrifter. arméns befäL
En taktisk utbildningskars för kaptener och ryttmästare om 42 dagar utbiidnings-
har varit anordnad i Uppsala, och hafva i densamma, förutom befäls- och knrs f“ lcaJ‘
tener och rytt-
stabspersonal, deltagit 48 officerare. mästare.
Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hafva dels två kurser för yngre Skjutskolor,
subalternofficerare, hvardera under omkring 60 dagar, dels två kurser för
kompanichefer och majorer, hvardera under omkring 30 dagar varit anord¬
nade. Förutom befäls- och stabspersonal hafva till hvardera kursen för
subalternofficerare varit beordrade 33 officerare, däraf 2 officerare ur mari¬
nen till första kursen, samt till hvardera kursen för kompanichefer och ma¬
jorer 18 officerare af infanteriet. Dessutom har en kapten vid artilleriet
följt öfningarna vid hvardera kursen för kompanichefer.
För fältartilleriet har en skjutskola med kurser för regementsofficerare,
kaptener och subalternofficerare varit organiserad vid Skillingaryd; ett antal
regementschefer vid infanteriet och kavalleriet samt officerare vid general¬
staben hafva dessutom under en kortare tid följt öfningarna vid skolan.
För fästnings- och positionsartilleriets officerare har varit anordnad eu
skjutskola med förläggning under sin förra del till Marma skjutfält och under
sin senare del till Boden.
Vid hvart och ett af de olika truppslagen hafva varit anordnade offi- öfrig» skolor,
cersvolontärrekrytskolor och officersvolontärskolor; vid infanteriet dessutom
reservofficersvolontärskola.
Till gymnastiska centralinstitutet äro såsom elever beordrade: till in-
struktörskursen 25, till gymnastiklärarkursen 19 och till sjukgymnastkur¬
sen 10 officerare. Dessutom hafva innevarande år för första gången gym¬
nastikkurser för subalternofficerare under omkring 3 månader varit anord¬
nade inom samtliga arméfördelningar; inalles hafva 122 officerare genomgått
dessa kurser.
Till ridskolan å Strömsholm äro såsom elever beordrade 22 officerare och
1 bataljons veterinär.
Vid krigshögskolan äro kommenderade 49 officerare (24 i äldre och 25 i
yngre kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 51 officerare.
För utbildning till vapenofficerare hafva år 1910 19 officerare, däraf en
ur marinen, under omkring 2 månader genomgått härför bestämd kurs vid
gevärsfaktoriet.
En kurs i fältsignalering har under omkring 2 månader varit anordnad
i Stockholm; 40 officerare voro beordrade såsom elever.
Bih. till Riksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 3
Riksdags-Berättelsen.
18 Berättelse Om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Éihsdags sammanträde sig tilldragit.
Till en kurs för utbildande af ballongrekognoscörer hafva under om¬
kring 6 veckor varit beordrade 3 officerare till fälttelegrafkåren.
Från krigsskolans officerskurs hafva under året utexaminerats 100 elever
och från båda reservofficerskurserna 124 elever.
Kurser hafva varit anordnade för utbildning af sjukvårds-, hofslagar-
och gevärshandtverkarbeställningsmän.
landstorm»!. Kurser för utbildning af landstormsbefäl hafva under året varit anord¬
nade inom samtliga arméfördelningsområden.
Ett antal medlemmar af Stockholms landstormsbefälsförening hafva dess¬
utom såsom åskådare medföljt fjärde arméfördelningen under ofvannämnda
fälttjänstöfningar i Uppland.
Generalstaben. För generalstabens verksamhet under år 1910 redogöres sålunda:
Vid centr ala, fdelning en hafva utarbetats en del föreskrifter rörande vissa
myndigheters m. m. uppgifter vid krig, hvarjämte förut uppgjorda planer
fullständigats och reviderats. Dessutom hafva vissa utbildningsfrågor varit
föremål för behandling inom afdelningen.
Vid or g anis ationsafdelning en hafva ett flertal utredningar och skrifvelser
m. m. under året utarbetats, bland annat angående:
förslag till tjänstgöringsreglemente för armén (1911 års upplaga) och
handbok till detsamma;
utredning och förslag i fråga om lättnader för vissa kategorier värn¬
pliktiga;
ändrade bestämmelser för vanfrejdade värnpliktigas och utstraffade volon-
tärers tjänstgöring;
betänkande och förslag rörande sättet för officers- och reservofficersvo-
lontärers antagning och utbildning;
förslag i fråga om ökade befordringsmöjligheter för musikunderlöjt¬
nanter;
utredning och förslag till förläggningsort för infanteriskjutskolan;
förslag till bestämmelser rörande skjututbildning vid de högre allmänna
läroverken, folkskolseminarierna och de tekniska elementarskolorna m. m.;
landstormens organisation, utrustning och utbildning.
Genom afdelningens försorg har utarbetats en skrift »Om infanteriets
nattliga företag och utbildningen för desamma», hvilken utdelats till arméns
truppförband och myndigheter in. fl.
Dessutom har arbetet »Statistik rörande de värnpliktiga åren 1908—1909»
afslutats och motsvarande arbete för år 1910 påbörjats.
Utr iltes af delningens arbeten hafva hufvudsakligen omfattat insamlande
och bearbetande af uppgifter angående militärväsendets tillstånd och utveck-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
]ing inom utlandets arméer; detaljerad sammanfattning af gällande organisa¬
tions- med flera bestämmelser är under utarbetande beträtfande Belgien.
Större utredningar angående vissa militära organisations- med flera för¬
hållanden hafva utförts för departementalkommittén, försvars kommittén, krigs-
förvaltnings- och värpliktskommittéerna med flera. Under utarbetande äro
vissa i samband med krigsförberedelsen stående utredningar.
Inom afdelningen hafva utarbetats »Meddelanden från Generalstaben
1910».
Kommunikationsafdelningen har under året följt utvecklingen ai landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanalernas och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet.
Officerare tillhörande afdelningen hafva öfvervarit besiktningar och af-
syningar af nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt mi¬
litäriskt viktiga punkter af vissa bansträckningar.
Revision af vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt
plan.
Krigshistoriska afdelningen har under året hufvudsakligen varit syssel¬
satt med slutredigeringen af Y. delen af »Sveriges krig åren 1808 och 1809»,
hvilken del under loppet af hösten utkommit. Inom krigsarkivet har tiden
mycket tagits i anspråk af flyttnings- och inredningsarbeten. Arbetet har
hufvudsakligen varit riktadt på afslutandet af ordnandet af krigskollegii
forna arkiv.
Hvad Topografiska afdelningens verksamhet beträffar har, utöfver hvad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets allmänna
kartverk blifvit af hartverkschefen aflämnad till jordbruksdepartementet, å
afdelningens militärgeografiska detalj en del militära rekognosceringar blif-
vit utförda.
Under år 1910 hafva för fält-, fästnings- och positionsartilleriet dels an- Artillerima-
skaffats och dels beställts åtskillig ny materiel och ammunition. teriel .°?h
° u ammunition.
Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har under året tillverkning af va- Eldhandvapen
pen fortgått enligt plan. och
Vid ammunitionsfabriken hafva tillverkats skarp och lös ammunition
m. m.
Verksamheten vid Åkers krutbruk har omfattat tillverkning af rök- Krut.
svagt krut för gevär och artilleripjäser, pressadt bomullskrut, samt bomulls¬
krut, salpetersyra och eter för kruttillverkningens behof. Brisanta spräng¬
laddningar för artilleriprojektiler hafva tillverkats. Med utländsk fabrik
20 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Byggnadsarbe¬
ten, utförda
genom armé-
förvaltningen,
har träffats aftal angående inköp af viss kvantitet progressivkrut för »Spitz-
geschoss» samt angående förvärfvandet af tillverkningsrätten till sådant
krut äfvensom angående en väsentlig kostnadsbesparande metod vid kruttill¬
verkningen.
Vid Karlsborg har såväl den under föregående år påbörjade förråds¬
byggnaden för handvapensammunition som äfven ytterligare en sådan blifvit
.fullbordad. Vid Boden hafva vid fästena tvenne bostadsbyggnader blifvit
uppförda. Vid tygstationerna och fabrikerna samt vissa af artilleriets skjut¬
fält hafva en del tillbyggnads- och erforderliga reparationsarbeten blifvit
utförda.
Uppförande af kasernetablissemangen för Jämtlands fältjägarregemente i
Östersund och Västernorrlands regemente i Sollefteå har fullbordats; likale¬
des hafva arbetena med uppförande af kasernetablissemangen för Norrbottens
regemente, Norrlands artilleriregemente, Boden-Karlsborgs artilleriregemente
och Bodens ingenjörkår samt garnisonssjukhuset i Boden afslutats, så när
som på en mindre del planering och grusning. Bad- och tvättinrättningen
vid Bodens ingenjörkårs kasernetablissemang, nybyggnads- och ändringsar¬
betena vid Kronprinsens husarregementes kasernetablissemang i Malmö och
vid ridskolan å Strömsholm, bostadsbyggnaden för chefen för Utnäslöts re-
montdepå, påbyggnaden af fälttelegrafkårens kasern vid Marieberg, nya
matsalsbyggnaden för Svea lifgarde, tillbyggnaden af Smålands artillerire¬
gementes mässbyggnad, nya fältförrådsbyggnaderna för Göta artillerirege¬
mente och Positionsartilleriregementet, mässbyggnaderna för Hallands rege¬
mente, Västerbottens regemente, Vaxholms grenadjärregemente, Lifregemen-
tets dragoner, Smålands husarregemente och Västmanlands trängkår samt
sjukpaviljongerna för Hallands regemente, Västmanlands regemente och Väst¬
manlands trängkår hafva vidare under år 1910 fullbordats, hvarjämte mäss-
byggnaderna för Dalregementet och Hälsinge regemente äro i det allra när¬
maste färdiga.
Vid en del andra truppförbands etablissemang hafva arbetena med upp¬
förande af mässbyggnader och sjukpaviljonger påbörjats, hvilket äfven är
förhållandet med befälsbyggnaden för Norrbottens regemente samt bostads¬
byggnaderna för fortväblar och fortmaskinister vid Bodens fästning äfvensom
med ridhusbyggnaden för krigsskolan.
Arbetena med uppförandet af kasernetablissemangen för Skånska husar¬
regementet i Hälsingborg och Östgöta trängkår i Linköping, utvidgnings- och
tillbyggnadsarbetena vid Skånska dragonregementets kasernetablissemang i
Ystad samt arbetena med uppförandet af en kanslibyggnad vid Norrlands
dragonregementes kasernetablissemang i Umeå hafva fortgått enligt plan.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 21
För kasernbyggnadsnämndens verksamhet under år 1910 redogöres sålunda: Kasembygg-
Nämnden har under ifrågavarande år uppgjort entreprenadaftal för upp- ^nämnden,
förande af kasernetablissemang i Örebro, Karlstad, Uppsala, Uddevalla och
Sköfde, och hafva arbetena å de olika byggnadsplatserna i allmänhet fort¬
gått efter beräkning, ehuru någon tidsförsening uppstått för en del arbeten i
Örebro på grund af svåra grundläggningsförhållanden samt tidsödande och
svåra gräfnings- och sprängningsarbeten för erforderliga rörgrafvar samt i
Karlstad till följd af oväntadt stora svårigheter beträffande bergspräng¬
nings- och grundläggningsarbeten, hvarjämte uppförandet af byggnaderna å
sistnämnda plats icke oväsentligt försenats genom strejk inom murareyrket
och byggnadsentreprenörens förvållande i öfrigt.
I Uppsala, Sköfde och Uddevalla hafva arhetena däremot fortskridit
efter beräkning och utan afsevärda förseningar.
Befästningsarbetena hafva under år 1910 pågått enligt plan, och återstå Befästningsar-
vid Karlsborg endast några smärre detaljer för fullständigandet af anord- teten-
ningarna för eldens ledning och reservbelysningen. De genom nådigt bref
den 18 juni 1910 anbefallda tilläggsarbetena vid Tingstäde för fästets n:o 1
ventilations- och uppvärmningsanordningar m. m. hafva påbörjats.
Fortifikationens fältöfningar hafva under en tid af omkring fem veckor Fortifikations-
utförts i Värmlands län. personalens of-
ningar.
För militära studier hafva tvenne officerare varit kommenderade utom
riket.
Utbildningen vid ingenjörtrupperna har bedrifvits enligt utfärdade be¬
stämmelser och instruktioner. De under förra året påbörjade försöken med
fältballongmaterielen hafva slutförts vid en af fälttelegrafkåren organiserad
fältballongafdelning. Försök med rörliga strålkastare för fältarmén hafva för
första gången under detta år företagits, för hvilket ändamål tvenne tillfäl¬
liga strålkastareafdelningar, hvardera med två strålkastare, vid Svea ingen¬
jörkår organiserats, delvis med personal från Bodens ingenjörkår.
Ingenjör- och telegrafmaterielen har underhållits och fullständigats i ingenjör- och
enlighet med fastställda arbetsplaner. Tillverkningen af ny fälttelegrafma-
teriel har fortgått. Af de för Bodens fästning afsedda rörliga strålkastarna
hafva fyra stycken af 90 cm. diameter, förda å fyrspända fordon jämte till¬
hörande fyra, likaledes fyrspända maskinvagnar anskaffats från firman Sie¬
mens Schuckert i Berlin och bar denna materiel användts för de ofvannämnda
strålkastareförsöken vid Svea ingenjörkår.
Kommittén för granskning af förslag rörande försvarsväsendets stärkande Kommittéer
m. m., tillsatt genom nådigt bref den 28 september 1907. I denna kommitté m- m-
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
hafva förordnats, till ordförande, ledamoten af Riksdagens första kammare,
bruksägaren m. m. herr Chr. Lundeberg och till ledamöter, ledamoten af
Riksdagens andra kammare, landtbrukaren m. m. H. Andersson i Västra
Nöbbelöf, generalmajoren m. m. O. L. Beckman, efter hvilkens frånfälle in¬
kallats generalmajoren m. m. H. Gr. W. Wrangel, dåvarande generalmajoren
m. m. K. G. Bildt, ledamoten af Riksdagens första kammare, godsägaren
m. m. O. Björklund, ledamoten af Riksdagens andra kammare, bleckslageri-
mästaren S. H. Kvarnzelius, fullmäktigen i riksbanken m. m. friherre R. K.
J. Langenskiöld, ledamoten af Riksdagens andra kammare, domänintendenten
m. m. E. A. Lindblad, hvilken sedermera på grund af begärdt entledigande
ersatts med ledamoten af Riksdagens andra kammare, landtbrukaren J. P.
Jespersson, dåvarande öfversten m. m. C. D. L. W. W:son Munthe, dåvaran¬
de konteramiralen m. m. C. O. Olsen, ledamoten af Riksdagens första kam¬
mare, generalmajoren in. m. herr friherre N. A. H. Palmstierna, efter hvil¬
kens frånfälle sedermera inkallats ledamoten af Riksdagens första kammare,
landshöfdingen m. m. friherre G. O. R. Lagerbring, ledamoten af Riksdagens
andra kammare, nämndemannen m. m. D. Persson i Tallberg, konteramiralen
m. m. J. W. L. Sidner, ledamoten af Riksdagens andra kammare, vice härads-
höfdingen m. m. K. A. Staaff, ledamoten af Riksdagens första kammare, bank¬
direktören m. m. K. A. Wallenberg, generalmajoren m. m. J. G. Wikander
och ledamoten af Riksdagens första kammare, fullmäktigen i riksgäldskon-
toret m. m. G. F. Östberg. Genom nådigt bref den 15 juli 1910 hafva, uppå
därom gjord anhållan, vice häradshöfdingen Staaff, bleckslagerimästaren
Kvarnzelius samt nämndemannen Persson i Tallberg entledigats från upp¬
draget. Betänkande är afgifvet den 5 december 1910.
Sakkunniga för planläggande och ledande af försök med uniformer af äldre
och nyare modeller. Enligt nådigt bemyndigande den 12 juni 1908 och ge¬
neralorder den 15 i samma månad har uppdragits åt öfversten m. m. E. H.
D. W. von Bornstedt, dåvarande majoren m. in. grefve R. G. E. M. von Rosen
och regementsintendenten A. V. Sandberg att i samråd med generalinten¬
denten planlägga och leda ifrågavarande försök. Betänkande är afgifvet den
4 juni 1910.
Såsom sakkunniga, för Inträde vid omarbetande af utbildning sinstruktio¬
nerna vid armén hafva på grund af nådigt bref den 10 juli 1908 tillkallats
dåvarande öfversten m. m. J. G. F. Wrangel, dåvarande öfverstelöjtnanten
m. m. IX M. F. Björkman och dåvarande kaptenen G. Hedengren, hvarjämte
genom generalorder öfverstelöjtnanten m. m. K. O. Toll, dåvarande majoren
m. m. friherre C. G. B. Cederström, kaptenen F. G. R. Bergenstråhle och
kaptenen m. m. F. O. Zethelius beordrats deltaga i detta arbete. Uppdraget
är numera full gjordt.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
Sakkunniga för afgifvande af förslag till ny förläggningsort för infanteri-
skjutskolan. Genom nådigt bref den 20 november 1908 bar uppdragits åt
generallöjtnanten m. in. friherre L. W. Stiernstedt samt chefen för nämnda
skola, majoren m. in. O. ~W. Helin att verkställa utredning och afgifva för¬
slag i ämnet. Betänkande är afgifvet den 4 februari 1910.
Sakkunniga för fortsatt utredning ock utarbetande af förslag rörande
förändrade grunder för officer slef or dringarna. Genom nådigt bref den 12
februari 1909 bemyndigades chefen för landtförsvarsdepartementet dels att
tillkalla högst 4 officerare och 2 underofficerare ur armén för att såsom sak¬
kunniga inom nämnda departement biträda med berörda utredning dels ock
att, efter därom gjord framställning, tillkalla 1 officer och högst 2 under¬
officerare ur marinen, hvilka skulle bestämmas af chefen för sjöförsvarsde¬
partementet; och hafva i anledning häraf tillkallats generallöjtnanten m. in.
G. F. O. Uggla, öfversten in. m. P. B. Hasselrot, öfverstelöjtnanten in. m.
grefve C. Th. G. Rudenschöld, kaptenen m. m. O. H. Sundberg, fanjunkaren
m. m. C. J. A. Liljeholm samt styckjunkaren G. W. Green, hvarjämte från
marinen utsetts kommendören in. in. G. Dyrssen, flaggstyrmannen vid flottan
m. m. F. A. K. Lång och styckjunkaren vid kustartilleriet C. O. Elmér.
Sedan vidare intendenten vid intendenturkåren A. F. ldultkrantz tillkallats,
har genom nådigt bemyndigande den 21 januari 1910 ytterligare majoren
vid kustartilleriet m. m. A. L. Törner inkallats att biträda vid berörda
utredning. Uppdraget är numera fullgjordt.
För att såsom i landthushållning kunnig person biträda inom landtför¬
svarsdepartementet vid verkställande af utredning rörande fortsättningskurser för
underbefäl har enligt nådigt bemyndigande den 11 september 1909 tillkallats
agronomen N. Hansson. Uppdraget är numera fullgjordt.
Sakkunniga för verkställande af utredning rörande beredande af lokaler
för krigshögskolan m. m. Härtill hafva på grund af nådigt bemyndigande
den 11 september 1909 utsetts ledamoten af Riksdagens första kammare,
majoren m. m. A. A. W. Ericsson, krigsarkivarien m. m. D. T. J. Petrelli,
majoren vid fortifikationen m. m. C. L. Lundquist samt ledamoten af Riks¬
dagens andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilsson; hvarjämte arkitekten
m. m. E. S. Josephsson tillkallats för att såsom fackkunnig person biträda
de sakkunniga vid uppdragets fullgörande. Uppdraget är numera fullgjordt.
Sakkunniga för afgifvande af förslag till modeller på skidor m. m. Här¬
till. hafva på grund af nådigt bemyndigande den 29 oktober 1909 tillkallats'
majoren m. m. B. R. Festin och kaptenen L. Lilliehöök. Uppdraget är nu¬
mera fullgjordt.
För att inom landtförsvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning
angående sättet för efterlysning af beväringsmän, som utan anmäldt laga
förfall uteblifva från tjänstgöring, hafva enligt nådigt bemyndigande den 5
24 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
november 1909 tillkallats öfversten m. m. P. R. Hasselrot, öfverstelöjtnanten
m. m. E. L. W. Schurer von Waldheim, landssekreteraren in. m. H. L.
Uddén och kaptenen vid flottan A. H. Gisiko. Betänkande är afgifvet den
1 mars 1910.
Sakkunniga för utarbetande af en lärobok i räkning och geometri för
armén. Härtill hafva på grund af nådigt bemyndigande den 3 december
1909 tillkallats kaptenerna m. m. H. Cederblom och C. G. L. Olson. Upp¬
draget är numera fullgjordt.
Sakkunniga för utarbetande af förslag till erforderliga frågeformulär m.
m. för åstadkommande af utredning rörande verkningarna af de i§ 16 mom.
6 värnplikt slag en, sådan denna § lyder enligt lagen den 11 juni 1909, med¬
delade bestämmelser. Genom nådiga bref den 31 december 1909 och den 4
november 1910 bemyndigades chefen för landtförsvarsdepartementet att till¬
kalla högst två sakkunniga personer för att inom nämnda departement bi¬
träda med utarbetande af berörda förslag och hafva härför tillkallats öfver¬
sten m. in. P. R. Hasselrot och öfverstelöjtnanten m. m. T. J. Schmidt. Upp¬
draget är numera fullgjordt.
Sakkunniga för granskning af inkomna framställningar om förplägnads-
anstalt i Boden m. m. Genom nådigt beslut den 18 februari 1910 bemyn¬
digades chefen för landtförsvardepartementet att tillkalla högst fyra sak¬
kunniga för att inom departementet biträda vid granskning af inkomna för¬
slag till förplägnadsanstalter å Karlsborg och i Boden samt af framställ¬
ningar om anordnande af särskildt mässkök för underofficerare; och hafva
härtill utsetts ledamoten af Riksdagens första kammare m. m., friherre C.
H. Falkenberg samt ledamöterna af Riksdagens andra kammare, radmannen
in. in. T. Zetterstrand och hemmansägaren m. in. Carl Persson i Stallerliult.
Betänkande är afgifvet den 2 april 1910.
För att såsom sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet biträda med
verkställande af ytterligare utredning rörande inkvarterings förhållandena för
suba Item offeer are och underofficerare vid armén hafva på grund af nådigt
bemyndigande den 25 februari 1910 förordnats ledamoten af Riksdagens första
kammare m. in., friherre J. G. Beck-Friis samt ledamöterna af Riksdagens
andra kammare, hemmansägaren in. in. L. J. Jansson i Djursätra, borgmästa¬
ren in. in. G. S. Neiglick, dåvarande kaptenen vid fortifikationen m. m. C.
A. V. Nyström samt fanjunkarna A. G. Isacson och E. G. Ählén. Betäu-
'kande är afgifvet den 14 maj 1910.
Vid utgången af år 1910 hafva följande kommittéer m. fl. ännu ej full¬
gjort dem lämnade uppdrag:
Sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket af officerares och
underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser m. m. På grund af
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 25
nådiga bref den 10 juli och den 16 oktober 1908 har chefen för landtförsvarsdepar¬
tementet uppdragit åt dåvarande ledamoten af Riksdagens första kammare,
dåvarande generalmajoren m. in. J. G. Björlin och ledamoten af Riksdagens
andra kammare, hemmansägaren m. m. Carl Persson i Stallerhult att inom
departementet biträda med utredning angående inlösen till statsverket af
officerares och underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser,
äfvensom rörande den framtida användningen af ej mindre dem af truppför¬
bandens nuvarande mötesplatser, hvilka efter den nya härordningens genom¬
förande ej längre blifva för sitt hittillsvarande ändamål behöfliga, dock med
undantag för det s. k. Ladugårdsgärdet invid Stockholm, än äfven de nu¬
varande volontärskoleetablissemangen i Härnösand och Ronneby samt bostäl¬
let Blåsenborg i Kopparbergs län. De sakkunniga hafva i särskilda fall
afgifvit utlåtanden öfver hithörande ärenden.
Sakkunniga för afgifvande af yttrande rörande vissa byggnadsarbeten.
På grund af nådigt bemyndigande den 31 juni 1908 har chefen för landt¬
försvarsdepartementet uppdragit åt ledamoten af Riksdagens första kammare,
f. d. generalmajoren in. in., herr friherre N. A. H. Palmstierna samt efter
dennes frånfälle åt ledamoten af samma kammare, kaptenen m. m., friherre
H. Falkenberg äfvensom åt ledamoten af Riksdagens andra kammare, hem¬
mansägaren m. m. Carl Persson i Stallerhult att inom departementet biträda
med verkställande af utredning rörande behofvet af vissa föreslagna bygg¬
nader för armén samt om anskaffande af tillgångar till desammas utförande
äfvensom att afgifva yttranden öfver andra till kasernbyggnader hörande
ärenden m. m., hvilka kunde komma att till de sakkunnigas bedömande
hänskjutas. De sakkunniga hafva i särskilda fall afgifvit yttranden öfver
till dem remitterade ärenden.
För att såsom sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet biträda med
utarbetande af förslag till instruktion för arméförvaltningens verksamhet i
krig samt till bestämmelser för förvaltningen af arméns kassaväsen och mate¬
riel i krig hafva på grund af nådigt bemyndigande den 5 mars 1909 förord¬
nats generalkrigskommissarien m. m. C. H. Weidenhielm och öfversten m. m. D.
Hedengren, hvarjämte, efter framställning af de sakkunniga, krigsrådet m. m.
B. Boalt, fältintendenten m. m. F. A. Frölich och kaptenen m. m friherre
A. G. A. Leijonhufvud inkallats att deltaga i utarbetandet af vissa delar
utaf omförmälda förslag. Genom nådigt bemyndigande den 8 april 1910
hafva ytterligare tillkallats majoren vid fortifikationen m. m. A. Odelstierna
och bankdirektören E. von Sydow att biträda vid berörda arbete, majoren
Odelstierna, i hvad detsamma afser ingenjörmaterielen och därmed samman¬
hängande förvaltningsföreskrifter, och bankdirektören von Sydow, i hvad
det afser kassareglemente.
Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
4
26 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Sakkunniga för verkställande af utredning och utarbetande af förslag i
fråga om lättnader åt vissa kategorier värnpliktiga. Genom nådigt beslut den
25 juni 1909 bemyndigades cbefen för landtförsvarsdepartementet att efter sam¬
råd med cheferna för sjöförsvars- och ecklesiastikdepartementen dels tillkalla
högst fem personer för att inom förstnämnda departement biträda med verkstäl¬
lande af utredning och utarbetande af förslag i fråga om lättnader åt vissa
kategorier värnpliktiga, dels ock, på framställning af de sakkunniga, till¬
fälligtvis i mån af behof inkalla ytterligare sakkunniga personer för att
deltaga uti ifrågavarande arbete. På grund häraf hafva till sakkunniga ut¬
setts generalmajoren m. m. Ph. C. von Plåten, rektorn för Uppsala universitet
professorn m. m. J. H. E. Schäck, kaptenen m. m. BL O. Hjalmarsson, kap¬
tenen vid flottan m. m. A. E. Tydén samt lektorn vid tekniska högskolan,
filosofie doktorn J. G. Petrén, hvarjämte, efter framställningar af de sakkun¬
niga, ytterligare tillkallats chefen för artilleristaben, majoren m. m. P. A. L. It.
Hammarskiöld, afdelningschefen vid fortifikationsstaben majoren m. in. A.
Odelstierna, rektorn vid folskoleseminariet i Uppsala, filosofie kandidaten H.
M. Dahlgren, fattigvårdsinspektören i Stockholm m. m. A. E. G. Lindblom
samt landssekreteraren m. m. L. Th. Jacobson.
Sakkunniga för utarbetande af en ny upplaga af tjänstgöring sreglementet
för armén. Enligt nådigt bemyndigande den 12 november 1909 hafva här¬
till utsetts öfversten m. m. H. E. Hult samt dåvarande öfverstelöjtnanten
m. m. H. L. von Dardel och löjtnanten P. V. S. Mannerstedt.
Sakkunniga för utarbetande af en instruktion för gymnastik och idrott.
Genom nådigt beslut den 3 december 1909 bemyndigades chefen för landt¬
försvarsdepartementet att tillkalla högst tre officerare att inom departemen¬
tet biträda vid utarbetandet af en lättfattlig och kort instruktion för gym¬
nastik och idrott för armén; och hafva i anledning häraf tillkallats öfverste¬
löjtnanten m. m. P. R. G. W. von Heideman samt kaptenerna m. m. E. K.
H. Herman och K. A. B. Amundson. Tillika har enligt nådigt bemyndi¬
gande den 21 januari 1910 kommendörkaptenen af första graden m. m. grefve
L. W. Hamilton tillkallats att biträda vid berörda arbete.
Kommittén för uppgörande af nya nyttjunderättsaftal m. m. mellan kronan
och tomtinnehafvare i Vaxholm, tillsatt genom nådigt bref den 25 februari
1910. I denna kommitté hafva förordnats, till ordförande, landshöfdingen
m. m. E. E. Bergenholtz och till ledamöter, krigsrådet m. m. M. Korton,
dåvarande öfverstelöjtnanten m. m. E. S. von Krusenstjerna, kaptenen F. O.
Widmark samt handlanden J. A. Dahlström i Vaxholm.
För att såsom sakkunnig inom generalstaben biträda vid utarbetandet af
förslag till åtgärder mot spioneri har på grund af nådigt bemyndigande den
18 mars 1910 förordnats t. f. revisionssekreteraren, fiskalen i hofrätten öfver
Skåne och Blekinge, juris kandidaten A. J. L. Stenberg.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
Kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag röran¬
de det militära pensionsväsendet, tillsatt genom nådigt bref den 6 maj 1910.
I denna kommitté kafva förordnats, till ordförande, ledamoten af Riksdagens
första kammare, professorn m. m. E. A. Wijkander samt, till ledamöter, kom¬
mendören m. m. S. J. T. C. Ankarcrona, öfversten m. m. J. A. Moberg, stats-
kommissarien m. m. C. Gr. Sylvan och vice häradsböfningen m. m. J. T.
Larsson.
Sakkunniga för utarbetande af signalinstruktion för armén. Enligt nå¬
digt beslut den 21 oktober 1910 bemyndigades chefen för landtförsvarsdepar¬
tementet att tillkalla högst två sakkunniga personer, hvilka, därest framde¬
les så skulle erfordras, finge under viss kortare tid förstärkas med ytterli¬
gare en officer ur kavalleriet, artilleriet och fälttelegrafkåren samt en inten¬
dent äfvensom, efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, en
officer ur marinen, för att inom landtförsvarsdepartementet biträda vid utar¬
betandet af en slutgiltig signalinstruktion för armén; och hafva härtill ut¬
setts kaptenen m. m. E. W. Löwenborg och löjtnanten A. W. S. Tham,
hvarjämte under viss kortare tid tillkallats kaptenen B. Lilliehöök, löjtnan¬
terna grefve C. G. S. Levenhaupt och V. G. Werner samt intendenten N. O.
G. Bruzelius.
Sakkunnig för verkställande af utredning beträffande vissa frågor rörande
volontäranställningen. Enligt nådigt beslut den 28 oktober 1910 har chefen
för landtförsvarsdepartementet bemyndigats att tillkalla en person att biträda
med en sammanfattande och ytterligare bearbetning af det yttrande och för¬
slag, som afgifvits af genom nådigt beslut den 15 februari 1907 tillkallade
sakkunniga för utredning af vissa frågor, som hafva afseende på volontär-
rekryteringen, civilanställning för underbefäl vid armén, flottan och kustar¬
tilleriet m. m., och har härtill förordnats öfverstelöjtnanten m. m. C. G. Y.
Hammarskjöld.
Sakkunniga för verkställande af utredning och afgifvande af förslag rö¬
rande underbefälets fortsättningskurser. Genom nådigt beslut den 28 oktober
1910 bemyndigades chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla två sak¬
kunniga personer för att inom nämnda departement biträda med verkställan¬
de af ytterligare utredning och afgifvande af nytt förslag rörande anord¬
nande af landtbrukskurser för underbefäl af manskapet; och hafva i anled¬
ning häraf tillkallats öfverstelöjtnanten m. m. C. G. Y. Hammarskjöld och
kaptenen m. m. I. G. O. Wijk.
Sakkunniga för afgifvande af slutligt förslag rörande fältläkarkårens
omorganisation. På grund af nådigt beslut den 2 december 1910 bemyndi¬
gades chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkun¬
niga personer att inom nämnda departement biträda med berörda arbete; och
hafva härtill utsetts generalmajoren m. m. L. H. Tingsten, öfverfältläkaren
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
m. m. P. A. V. Nettelblad, professorn vid Karolinska mediko-kirurgdska
institutet m. m. J. H. Åkerman och ledamoten af Riksdagens andra kam¬
maren, medicine doktorn K. E. O. Kjellberg.
Sakkunniga för afgifvande af förslag till vissa ändringar i exercisregle¬
mentet för infanteriet. Härtill hafva på grund af nådigt bemyndigande den
2 december 1910 utsetts generallöjtnanten m. m. G. F. O. Uggla, öfversten
m. m. friherre C. A. Fock, öfverstelöjtnanten m. m. J. A. Montgomery samt
majorerna m. m. G. Bouveng och S. O. Nystedt.
DjurgårdsTcommissionen, tillsatt genom nådigt bref den 12 september
1910. I denna kommission hafva för tiden intill 1911 års utgång förordnats,
till ordförande, öfversten m. m. C. E. Grill samt, till ledamöter, vice härads-
höfdingen m. m. G. Abenius och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
C. S. I. Petersson.
Kommissionen för verkställande af undersökning af förhållanden inom
rikets försvar sväsende, tillsatt genom nådigt bref den 11 december 1908. I
denna kommission hafva förordnats, till ordförande, generallöjtnanten m. m.
J. G. Björlin och, till ledamöter, ledamöterna af Riksdagens första kammare,
f. d. distriktschefen m. m. grefve C. O. Taube och lektorn m. m. J. F. Ny¬
ström samt ledamöterna af Riksdagens andra kammare, hemmansägaren m. m.
Carl Persson i Stallerhult, vice häradshöfdingen m. m. J. T. Larsson, park¬
föreståndaren F. W. Thorsson och grosshandlaren E. A. Nilsson. För kom¬
missionens verksamhet under år 1910 redogöres sålunda:
I likhet med under första året har kommissionen dels afdelningsvis, dels
samlad besökt åtskilliga truppförband.
Samlad har kommissionen under sommaren besökt Göta trängkår, Väst¬
göta, Skaraborgs, Bohusläns och Älfsborgs regementen, Lifregementets husa¬
rer samt å Karlsborgs fästning förlagda truppförband och skolor äfvensom
intendenturförrådet, ammunitionsfabriken, tygstationen och garnisonssjuk¬
huset.
Jämväl under innevarande år hafva till kommissionen inkommit och
handlagts åtskilliga klagomål och anmärkningar från enskilda personer, hvar-
jämte i pressen påstådda missförhållanden inom försvarsverket hafva blifvit
föremål för kommissionens undersökning.
Af de ärenden, som omnämndes i kommissionens underdåniga berättelse
för år 1909, har det till justitiekanslern öfverlämnade målet rörande upp¬
handling af råg under år 1908 för flottans station i Karlskrona föranledt
åtal.
Den af kommissionen åvägabragta utredningen rörande smörjolja för
flottans behof har, enligt hvad kommissionen inhämtat, i öfverensstämmelse
med kommissionens hemställan öfverlämnats till varfschen vid flottans station
i Karlskrona. Tillverkning af dylik smörjolja lärer nu vara igåugsatt. Till-
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
räcklig erfarenhet kan dock knappast ännu hafva vunnits för ett slutligt
bedömande af denna tillverknings ekonomiska resultat.
Hos kommissionen anförda klagomål däröfver, att förvaltningsdirektionen
vid Vaxholms kustartilleriregemente ensidigt brutit ingånget aftal angående
leverans af mössband, har föranledt anmälan hos justitiekanslern, som låtit
mot förvaltningsdirektionen anställa åtal.
Vid granskning af kommissionen tillhandahållna räkenskaper öfver de
vid kustartilleriet bildade manskapskassorna har kommissionen funnit anled¬
ning att hos Kungl. Maj:t hemställa om utfärdande af föreskrifter för för¬
valtningen af manskaps- och marketenterikassor vid flottans sjömans- och
skeppsgossekårer samt vid kustartilleriregementena.
Enligt kommissionens mening förefintligt behof att omarbeta medicinal¬
styrelsens kungörelse rörande beskaffenheten af vissa proviantartiklar, afsedda
att levereras till armén m. fl., har af kommissionen blifvit hos Kungl. Maj:t
anmäldt.
De bestämmelser, som enligt åtskilliga nådiga bref blifvit meddelade i
fråga om inkomsterna af gräsväxten å fästningsvallarna i Karlsborg, Göte¬
borg, Marstrand och Karlskrona har kommissionen ansett sig böra hos Kungl.
Maj:t föreslå till upphäfvande i syfte att ifrågavarande inkomster hädan¬
efter måtte redovisas inför arméförvaltningens civila departement och till-
godoföras arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen.
Sedan ett och ett hälft år tillbaka har kommissionens uppmärksamhet
varit riktad på kontrollmetoderna inom försvarsverket. Förefintligheten af
vissa brister i dessa metoder har under det nu tilländalöpande året blifvit
bekräftade af åtskilliga tilldragelser.
De ändringar i kontrollmetoderna, som kommissionen trott sig finna af
behofvet påkallade, synas emellertid kräfva vidlyftiga undersökningar. Kom¬
missionen har under detta år begränsat sin utredning i detta afseende till
allenast en del af landtförsvarets förvaltning och hos Kungl. Maj:t föresla¬
git de hufvudsakliga åtgärder, som kunde anses af nöden för en effektiv
kontroll af användningen af reservationsanslaget till arméns munderingsut-
rustning.
På landtförsvarsdepartementets föredragning hafva följande författningar
under år 1910 af Kungl. Maj:t utfärdats:
den 4 februari: kungörelse angående ändrade bestämmelser i fråga om
vice auditörers vid armén anställning m. m.; den 12 februari: lag om ändrad
lydelse af § 27 mom. 1 värnpliktslagen den 14 juni 1901; kungörelse om
ändrad lydelse af §§ 21 och 35 i nådiga förordningen angående inskrifning
och redovisning af värnpliktige samt deras tjänstgöring m. m. (inskrifnings-
förordningen) den 5 december 1901; den 11 mars: kungörelse angående be¬
stämmelser rörande flyttningshjälp åt personal vid armén; den 15 april:
30 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
kungörelse angående ändring af § 4 i förnyade nådiga stadgan för pröfning
till vinnande af inträde vid krigshögskolan den 10 mars 1905, sådan denna
§ lyder enligt nådiga kungörelsen den 6 augusti 1909; den 22 april: skrif¬
velse till Kung! Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län angående nytt
reglemente för uddemantalskassorna i länet; den 6 maj: kungörelse angående
frihet från utmätning för pension, utgående från Crusellska stiftelsens pen¬
sionskassa vid Första lifgrenadjärregementets musikkår; kungörelse angående
frihet från utmätning för pension, utgående från Norrlands dragonregementes
underofficerskårs pensionskassa; den 10 juni: kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande af de från 1911 års början fastställda nya
aflöningsförmånerna för vaktmästare vid artilleri- och ingenjörhögskolan; den
4 juli: kungörelse angående ändrad lydelse af § 11 i förnyade nådiga för¬
ordningen den 12 augusti 1901, angående rikets indelning i områden för
värnpliktiges inskrifning samt om val af ledamöter i inskrifningsnämnder
och inskrifningsrevisioner m. m.; den 31 augusti: kungörelse angående rätt
för officerare och vederlikar att insätta hästar i kronans stall; den 12 sep¬
tember: kungörelse angående ändring af de vid nådiga förordningen den 12
augusti 1901 angående rikets indelning i områden för värnpliktiges inskrif¬
ning samt om val af ledamöter i inskrifningsnämnder och inskrifningsrevi¬
sioner m. m. fogade tabeller 1 och 3; den 11 november: kungörelse angående
grunder för förvaltningen i fredstid af fäste (batteri), tillhörande Bodens
fästning; kungörelse angående grunder för anställning af personal för för¬
valtningen i fredstid af fäste (batteri), tillhörande Bodens fästning; kungö¬
relse angående tillämpning under år 1911 af §§ 151, 152, 153 och 154 uti
nådiga förordningen angående inskrifning och redovisning af värnpliktige
samt deras tjänstgöring m. in. den 5 december 1901; kungörelse angående
frihet från utmätning för pension, utgående från underofficerarnes vid Svea
artilleriregemente änke- och pupillkassa; den 23 december: kungörelse angå¬
ende utfärdande af prästbevis för krigsman, som håller sig undan eller rymt
ur tjänsten.
Utrikes kom- Under år 1910 hafva åtskilliga af marinens officerare och ingenjörer
>fficcrare mefi utomlands besiktigat för sjöförsvarets behof beställd krigsmateriel samt tagit
kännedom om nya erfarenheter på marinens område.
Från föregående år hafva följande arbeten fortsatts:
fullständigandet af marinens mobiliseringsplaner;
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner; samt
Mnriustabens
verksamhet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 31
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömili¬
tära ändamål.
Följande förslag af större vikt ock omfattning hafva afgifvits:
»Elektricitetslära A»;
maskinpersonalens utbildning;
öfningsplan för flottan under sommaren ock hösten 1910 samt våren 1911
(gemensamt med inspektören af flottans öfningar till sjöss);
»Skjutinstruktion för flottan, handvapen»;
»Artilleriexercisreglemente»;
»För flottans värnpliktiga under tjänstgöring gällande föreskrifter»;
aflöningsbestämmelser för flottans värnpliktiga under fredstid;
ändringar i öfningsplanen för flottan 1910 (gemensamt med inspektören
af flottans öfningar till sjöss);
»Tjänstgöringsreglemente m. m. för marinens gniststationer»;
»Handbok i internationell rätt»;
kungl. förordning och bestämmelser beträffande utländska undersåtars
tillträde till militära etablissement och öfningar;
bestämmelser för befordran till flaggunderofficer och underofficer af 2.
graden (gemensamt med marinförvaltningen);
»Reglemente för utbildning af flottans manskap» (Skolreglemente);
»Stadga för Skeppsgosseskolan»;
»Inskrifningsbok för flottan (marinen) tilldelade värnpliktiga» samt for¬
mulär för de värnpliktigas rullföring och redovisning m. m.;
underofficers- och sjömanskårens fördelning;
»Elektricitetslära B»;
»Korpralsund ervisning»;
»Fördelningsböcker för pansarbåtar» (3 och 4 kvarter);
fördelning af stampersonalen 1912;
»Rekrytundervisning».
Åtskilliga förslag af hemlig natur hafva afgifvits.
Utredningar och yttranden m. m. hafva dessutom afgifvits rörande:
reglemente för sjökrigsskolan;
gnist- och torpedmatrosernas utbildning och organisation;
personalbehofvet och tjänsten vid stationer och varf;
»Undervisning för manskapet, Torped»;
»Undervisning för manskapet, Tornvridningsanordningar m. m.»;
underofficers befordran till officer;
personalbehof vid mobilisering vid slutet af år 1911;
föredrag för värnpliktiga, serien II, Sveriges historia;
äfvensom i åtskilliga andra till chefen för marinstaben hänskjutna
frågor.
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fartygs-, hus-
och andra
byggnader.
Under år 1910 hafva nedannämnda genom marinförvaltningen (ingenjör-
afdelningen) kontraherade arheten blifvit levererade:
förändringsarbetena å pansarbåten Gerda, utförda af aktiebolaget Motala
verkstads filial;
jagaren Vidar, levererad af Kockums mek. verkstads aktiebolag;
torpedbåtarna Polaris, Perseus, Regulus och Rigel, levererade af Berg¬
sunds mek. verkstads aktiebolag;
en motorbåt för transport af vatten vid Stockholms station, levererad af
Motala verkstads nya aktiebolag;
en ångbåt för Karlskrona fästning, levererad af Eriksbergs mek. verk¬
stads aktiebolag i Göteborg; samt
elektrisk kraftstation å Oscar-Fredriksborgs fort, utförd af Nya förenade
elektriska aktiebolaget.
Genom marinförvaltningens (ingenjör af delningen) försorg hafva under år
1910 kontrakt afslutats om leverans af:
minfartyget Clas Fleming, att levereras af Bergsunds mek. verkstads
aktiebolag, och
förbättrade elektriska tornvridningsanordningar för 25 cm. och 21 cm.
kanontornen å pansarbåtarna Oden, Thor, Niord och Manligheten, att levere¬
ras af Nya förenade elektriska aktiebolaget.
De viktigare och mera omfattande arbeten, som under år 1910 utförts af
ingenjör departementen vid flottans stationer utöfver de arbeten, hvilka äro
att hänföra till materielens reparation, underhåll och klargöring för expedi¬
tion, äro följande:
vid Karlskrona station:
ny byggnadsarbeten a å torpedbåtarna Vega och Vesta hafva pågått och
så bedrifvits, att förberedande profturer företagits med desamma;
nybyggnadsarbeten å en motorbåt för Karlskrona station och å en motor¬
båt för 1 kl. kanonbåt hafva afslutats;
kanonbåten Skuld har ändrats till gnistfartyg;
eldledningsmärsar med tillhörande afståndsmätningsinstrument med vagn
och bana hafva anordnats å pansarbåtarna Oden, Thor och Dristigheten;
å pansarbåten Oden hafva förstärkningsarbeten å underlaget för 57 mm.
kanonerna på bryggorna utförts, hvarjämte marketenteri anordnats ombord;
anordningar för genomblåsning af kanonerna hafva utförts å pansar¬
båtarna Äran, Wasa, Tapperheten, Manligheten och pansarkryssaren Fylgia
samt påbörjats å pansarbåten Oscar II;
tillverkningen af en ångpanna för ångkranpråmen n:r 2 bär påbörjats.
Arbetena för uppförande af ny torpedtillverkningsverkstad hafva fort¬
gått, så att byggnaden kunnat tagas i bruk för sitt ändamål den 4 septem¬
ber 1910. Ett ångpannehus, inrymmande ångpanna in. m. för värmeledning,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 33
har uppförts intill norra gafveln af gamla torpedverkstaden i samband med
nämnda verkstads ändring till torpedförråd;
byggnadsarbetena å lakegodsförrådet å Kungshall kafva afslutats;
arbetena med uppförande af nytt militärkäkte å Stumkolmen kafva fort¬
skridit så att byggnaden förts under tak; putsnings- ock inredningsarbetena
äro påbörjade;
oljefabrik kar anordnats i sträekmaskinkuset och kar fabrikationen af
smörjolja tagit sin början;
å Ifö kafva tvenne förrådskus för förvaring af tändkolfvar uppförts;
vid Stockholms station:
nybyggnaden af torpedbåten af 2:a klass n:r 11 kar afslutats;
en reservångpanna för vedettbåten n-.r 6 ock en ångpanna för stationens
matinrättning kafva tillverkats;
anordningar för uppvärmning af torpedtuber å torpedbåtar af 2:a klass
kafva utförts;
torpedbåtsslipen kar utvidgats för upptagning af l:a klass torpedbåtar;
vattenledningsnätet å Skeppsholmen har utvidgats;
för sjökarteverket hafva nybyggts två större och tre mindre motorbåtar
med inventarier, utom maskineri;
å Rindön hafva uppförts båtskjul med stängsel samt upphalningsslip
med två vagnar.
1. Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.
Ny tvättinrättnings byggnad för Vaxholms kustartilleri- ock grenadjär-
regementen är å Rindön påbörjad ock uppförd under tak.
2. Karlskrona fästning.
8 smärre kompletteringsarbeten, kvilka under året anbefallts till utfö¬
rande, äro i det närmaste afslutade. Den nya manskapsmässbvggnaden å
Kungskolms fort är uppförd ock för närvarande under inredning.
3. Älfsborgs fästning.
Arbetena å ny kokinrättning inom Nya Varfvet kafva afslutats.
Intäckning af Oscar II:s fort med betong ock asfalt kar utförts till */4
af kärnans öfre yta.
4. Fårösunds kustposition.
Tvätt- ock badinrättning bär under året nyuppförts och inredningsarbe¬
tet påbörjats.
Entreprenad å uppförande af eu läkarebostad är kontrakterad.
Under år 1910 kar anskaffats bestyckning för 3:e klass pansarbåtarna
Björn ock Gerda, jagarna Hugin ock Vidar samt l:a klass torpedbåtarna
Altair, Argo, Antares, Arcturus, Polaris, Perseus, Regulus och Rigel.
Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdans-Berättelsen.
Kustpositio-
nerna.
Artilleri mate¬
riel, projekti¬
ler, torpeder
m. in.
5
34 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Flottans öf-
ningar och
undervisnings
verk.
Ändring af 2:a klass pansarbåten John Ericsons 15 cm. kanoner har
ägt rum.
Vidare hafva anskaffats 12 cm. och 57 mm. reservkanoner samt tub¬
kanoner för fästningarnas gröfre kanoner.
Ammunitionsförråden för fartyg och fästningar hafva kompletterats.
Diverse handminmateriel och elektriska kablar hafva anskaffats, hvar¬
jemte en del försök blifvit utförda.
Därjämte hafva anskaffats diverse torpeder, bomullskrutladdningar till
torpeder, torpedinventarier och utredningseffekter för torpedbåtarna Polaris,
Perseus, Regulus och Rigel, en 2:a kl. undervattensbåt, torpeder i reserv
samt diverse gnistmateriel.
Under det med den 30 september 1910 tilländalupna undervisningsåret
.hafva följande fartyg varit använda, nämligen:
för anordnande ombord af skjut-, signal- och maskinskolor under om¬
kring 2 månader fyra 1 kl. pansarbåtar, en torpedkryssare och en kanonbåt
utgörande den s. .k. SJcolafdelning en, hvartill koinmo under en månad två 2.
kl. torpedbåtar;
för anordnande ombord af rekrytskola för såväl stamrekryter som värn¬
pliktiga under omkring 5 V2 månader:
vid Karlskrona station och förlagda till densamma fyra 1. kl. pansar¬
båtar och två logementsfartyg —- Karlskrona första rekryt af delning;
vid Stocholms station och förlagda till densamma två 1. kl. pansarbåtar
och ett logementsfartyg — Stockholms rekrytafdelning;
dessutom för samma ändamål under omkring 2 Vs månader vid Karls¬
krona station och förlagda till densamma en pansarkryssare och en 1. kl.
pansarbåt — Karlskrona andra rekrytaf delning ■— (på grund af pågående
nervfeberepidemi i Karlskrona blef afdelningen förlagd till Stockholms sta¬
tion);
för samöfning af stampersonal och värnpliktiga äfvensom för anordnande
af skjut-, signal- och maskinskolor för stampersonal och värnpliktiga, under
omkring 2 månader sex 1. kl. pansarbåtar och en kanonbåt —- Kusteskadern
—, hvarjämte under tre veckor två 2. kl. torpedbåtar varit tilldelade nämnda
eskader;
likaledes för samöfning af stampersonal och värnpliktiga under omkring
1 månad sex 1. kl. pansarbåtar, två torpedkryssare, nio 1. kl. och nio 2. kl.
torpebåtar, två kanonbåtar, ett verkstadsfartyg och tre undervattensbåtar
— Kustflottan — (på hvilken äfven kustartillerikadetter, reservofficersaspi-
ranter, marinintendentsaspiranter 2:a årskursen, mariningenjörselever af l:a
och 2:a årskurserna samt mariningenjörsaspiranter af 3:e årskursen genomgått
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
föreskrifna kurser, hvarjemte reservofficerare såväl på kusteskadern som kust¬
flottan genomgått för dem föreskrifven repetitionsöfning);
för öfvande af sjökrigsskolans kadetter i 3:e-6:e klasserna, för förbere¬
dande yrkesutbildning i rekrytskola för stampersonal ock värnpliktiga, äfven¬
som för samöfning af stampersonal ock värnpliktiga, under omkring 31h
månader en pansarkryssare ock en 1. kl. pansarbåt — SjöJcrigsslcolafdel¬
ningen — samt dessutom under 1 månad för sjökadetternas öfningar ett gnist-
fartyg ock två 2. kl. torpedbåtar;
för torpedskolans öfningar under omkring 2 månader en torpedkryssare,
fyra 1. kl. ock nio 2:a kl. torpedbåtar samt ett logementsfartyg — Tor-
pedskolafdelning en;
för öfning af stampersonal under omkring 2 månader en 1. kl. ock två
2. kl. undervattensbåtar jämte ett verkstadsfartyg — Undervattensbåtskol-
afdelningen;
för mineriDgsskolans öfningar under omkring 4 Va månader ett loge¬
mentsfartyg ock ett ångfartyg — Mineringsskolan;
för öfvande af skeppsgossar:
dels under omkring 3 månader en öfningskorvett, två öfningsskepp ock
två öfningsbriggar — 1. Skeppsgosseafdelningen;
dels under omkring 1 Vs månad en torpedkryssare, en kanonbåt ock ett
logementsfartyg, kvartill ytterligare kommit under 3 veckor en torpedbåt —
2. Skeppsgosse afdelning en;
för öfvande af värnpliktiga under omkring 1Vs månad tre 1. kl. pansar¬
båtar — Karlskrona beväring saf delning;
för samma ändamål under omkring 1Vs månad två 1. kl. pansarbåtar
— Stockholms beväringsafdelning;
för rekognoscering af militärleder m. m. under omkring 3 månader ka¬
nonbåten Svensksund;
till kustartilleriets förfogande under omkring 2 veckor fyra 2. kl. tor¬
pedbåtar;
för profvande af undervattensbåten Hvalens sjömilitära egenskaper un¬
dervattensbåten Hvalen ock ett verkstadsfartyg under omkring 2 veckor.
Chefsfartyget Drott kar varit rustadt under omkring 1Vs månad.
Pansarbåten Oscar II och kanonbåten Svensksund kafva afslutat sina
under år 1909 påbörjade vinterexpeditioner efter att kafva varit rustade,
Oscar II under omkring 5 månader ock Svensksund under omkring 3 Va må¬
nader.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till tjänstgöring vid flottan, fram¬
går af följande tabell:
36 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid flottan under öfningsåret 1 oktober 1909—30 september 1910 öfvade
värnpliktiga:
A. Som afslutat dem åliggande tjänstgöring.
|
Antal man tillstädeskomna.*)
|
Tjänstgöring.
|
vid
|
vid
|
tillsammans
|
|
Karlskrona
|
Stockholms
|
vid båda
|
|
station.
|
station.
|
stationerna.
|
Tjänstgöring i en följd...............
|
1,357
|
966
|
2,323
|
Första tjänstgöring.................
|
5
|
16
|
21
|
Repetitionsöfning .................
|
45
|
22
|
67
|
Summa
|
1,407
|
1,004
|
2,411
|
*) Af tillstädeskomna afgingo:
enl. § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade...........276
af annan anledning hemförlofvade eller afgångna...........154
Summa 430
B. Som vid öfningsårets slut levarstodo i tjänstgöring.
Tjänstgöring.
|
Antal full¬
gjorda tjänst¬
göringdagar.
|
Antal
|
man i tjänstgöring:
|
vid
Karlskrona
station.
|
vid
Stockholms
station.
|
Tillsammans
vid bada
stationerna.
|
Tjänstgöring j en följd.........
|
223
|
355
|
284
|
639
|
> >> ■» .........
|
90
|
2
|
13
|
15
|
Första tjänstgöring...........
|
169
|
—
|
3
|
3
|
Summa
|
—
|
357
|
300
|
657
|
Skjut- och maskinskolor hafva under omkring 2 månader från midten
af september pågått å Speciella slcjatslcolesJcadern, som utgjorts af tre 1. kl.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
pansarbåtar, två torpedkryssare och en kanonbåt, bvarjämte två 1. kl. torped¬
båtar under omkring 1 månad varit tilldelade densamma.
För närvarande (den 31 december 1910) äro på expedition:
kanonbåten Svensksund å rikets västra kust för bispringande af nöd¬
ställda fartyg och fiskebåtar, samt för upprätthållande af ordningen på fiske¬
platserna;
för anordnande af rekrytskola ombord för såväl värnpliktiga som stam¬
rekryter :
vid Karlskrona station och förlagd till densamma fyra 1. kl. pansar¬
båtar och ett logementsfartyg — Karlskrona rekryt af delning — samt vid
Stockholms station och förlagda till densamma två 1. kl. pansarbåtar och
ett logementsfartyg — Stockholms rekrytafdelning.
I sjökrigshögskolan, där allmänna fortsättningskursen samt allmänna kursen
pågå sedan den 1 sistlidne oktober, utgör antalet elever 32, däraf 6 kust¬
artilleriofficerare. Dessutom följa 3 sjöofficerare undervisningen i vissa
ämnen.
I sjökrigsskolan utgjorde efter officersexamen på hösten 1909 antalet
kadetter 116, af hvilka under hösten 1910 efter aflagd officersexamen utnämn¬
des till underlöjtnanter vid kungl. flottan 19, i kungl. flottans reserv 2 och
vid kustartilleriet 3. Antalet kadetter utgör nu 89, af hvilka 5 tillhöra
kustartilleriet.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 787 man (däraf i reservofficersaspi-
rantkursen 18 och i lotskursen 12) och vid exercisskolan i Stockholm 1141
man (däraf 37 i lotskursen) erhållit undervisning.
I underbefälsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 18 reserv-
officersaspiranter och 359 man samt i underbefälsskolan i Stockholm 42 man
Vid minskolan i Stockholm hafva 94 man åtnjutit undervisning.
Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 407
skeppsgossar och vid den i Marstrand 218.
Vid skjut-, signal- och maskinskolorna, förlagda till kusteskadern, hafva
under året respektive 287 (däraf 11 officerare), 254 och 241 man erhållit under¬
visning.
Vid speciella skjutskolan hafva 290 man och vid maskinskolan 191 man
erhållit undervisning.
Vid speciella signalskolan (förlagd i land) hafva 364 man erhållit under¬
visning.
Förutom de ordinarie manskapsskolorna för kustartilleriets stammanskap Kustartilleriets
hafva för detsamma följande särskilda skolor och öfningar varit anordnade 8toloi och of"
° ° ’ mngar.
nämligen:
38 Berättelse om hvad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
skjutskola, gemensam för hela kustartilleriet, från och med den 1 juni
till och med den 12 augusti (73 dagar) med förläggning under förra delen i
Karlskrona fästning och under senare delen i Vaxholms och Oscar-Fred-
riksborgs fästning, hvarjämte förste läraren och stammen tillhörande elever
af officers grad under en dag varit förlagda till Alfs borgs fästning;
mineringsskola, regementsvis, vid Vaxholms kustartilleriregemente från
och med den 18 april till och med den 13 augusti (118 dagar) och vid Karls¬
krona kustartilleriregemente från och med den 18 april till och med den 17
augusti (122 dagar); samt
regementsöfningar vid båda kustartilleriregementenas hufvudstationer
och detachement från och med den 19 augusti till och med den 29 september
(42 dagar).
Vid kustartilleriets ordinarie manskapsskolor hafva under det den 30
september 1910 tilländalupna öfningsåret undervisats följande antal man:
Manskapsskolor.
|
Å
Vaxholms
kustart.-reg:te.
|
n t a 1 ma
Karlskrona
kustart.-regite.
|
n.
Summa.
|
Rekrvtskolan...................
|
168
|
149
|
317
|
Korpralsskolan ..................
|
129
|
133
|
262
|
Underofficersskolana spec. kurs............
|
35
|
33
|
68
|
> allm. kurs............
|
4
|
12
|
16
|
För de värnpliktiga hafva jämlikt bestämmelserna i värnpliktslagen varit
anordnade:
tjänstgöring i en följd i 300 dagar dels från och med den 6 november
1909 till och med den 1 september 1910, dels från och med den 15 januari
1910 till och med den 10 november samma år samt för ett fåtal i 172 dagar;
l:a tjänstgöring dels i 258 dagar från och med den 15 januari till och
med den 29 september, dels för ett fätal i 137 dagar; samt
repetitionsöfning i 35 dagar från och med den 2(> augusti till och med
den 29 september.
Antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring vid kustartilleriet,
framgår af följande tabell.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
Vid kustartilleriet under år 1910 öfvade värnpliktiga:
A. Som afslutat dom åliggaade tjänstgöring.
Tjänstgöring.
|
Vid
Vaxholms
knstart.-reg:te.
|
Vid
Karlskrona
kustart.-reg:te.
|
Tillsammans
vid båda kust-
artilleri-
reg:tena.
|
Tjänstgöring i en följd..........
|
151
|
128
|
279
|
Första tjänstgöring...........
|
578
|
531
|
1109
|
Repetitionsöfning.........
|
63
|
57
|
120
|
Summa
|
792
|
710
|
1,508
|
Antal man tillstädeskomna. *)
*) Af tillstädeskomna afgingo:
enligt § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade.........101
af annan anledning hemförlofvade eller afgångna........... 55
Summa 156
B. Som vid årets slut kvar stodo i tjänstgöring.
T änstgöring.
|
Antal full¬
gjorda tjänst-
göringsdagar.
|
Antal man i tjänstgöring.
|
Vid Vaxholms
kustartilleri¬
regemente.
|
Vid Karls¬
krona kust¬
artilleri¬
regemente.
|
Tillsammans
vid bada kust-
artilleri-
regitena.
|
Tjänstgöring i en följd.........
|
74
|
75
|
96
|
171
|
Af chefen för kustartilleriet och inom hans stab hafva förutom flera Verksamheten
smärre utredningar afgifvits följande inom kust-
1) förslag: ar““
till plan för kustartilleriets öfningar (efter samråd med chefen för marin. exPeditio»-
staben);
till ordnande af kadettaspiranternas utbildning år 1910;
till bestämmelser för utbildningen vid kustartilleriets artilleri afdelning
under år 1910;
till bestämmelser för kustartilleriets regementsöfningar under år 1910-
till böcker m. m. att användas i kustartilleriets skolor;
40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Rilcsdags sammanträde sig tilldragit.
Sjökar te¬
verket.
2) yttranden:
öfver »Utredning och förslag i fråga om lättnader åt vissa kategorier
värnpliktiga»;
öfver »Betänkande rörande underofficers befordran till officer»;
öf/er »Betänkande och förslag angående förenkling af redovisningsväsen-
det vid marinen».
Dessutom hafva utarbetats
»Föreskrifter för täflingsminering» och
»Korpralsundervisning för kustartilleriet», hvarjemte
»Bekrytundervisning för kustartilleriet» omarbetats.
Åtskilliga förslag och yttranden af hemlig natur hafva afgifvits och
arbetet på fullständigandet af mobiliseringshandlingarna har fortgått.
Under år 1910 hafva sjö- och triangelmätningar blifvit utförda:
i Västerbottens läns skärgård, där i skalan 1: 20,000 uppmätts dels kust¬
området från 1902 års slutpunkter vid Tommehällan—Tomsvarten, utgörande
en areal af 1,78 kv.-mil, dels från 1909 återstående delar af inloppet till
Ursviken, utgörande en areal af 0,46 kv.-mil, och dels området mellan Hög¬
skär och Ivråkångerfjärden, utgörande en areal af 0,43 kv.-mil; hvarjämte
lödningar till sjöss verkställts inom samma län i skalan 1: 50,000 samt i
Östra Hvarken i skalan 1:30,000, utgörande en sammanlagd areal af 3.8 kv.-
mil, äfvensom triangelmätningar verkställts inom området Bjuröklubb—Black¬
kallen ;
i Gäfleborgs läns skärgård, där mätningar i skalan 1:20,000 före¬
tagits å större grundbank N. V. Björns fyr, utgörande en areal af 0,08 kv.-
mil;
i Stockholms läns skärgård, hvarest områdena Björkö—Idö—Lidö, Blidö-
sund samt Siarö—Östra Lagnö uppmätts i skalan 1: 20,000, hvarjämte verk¬
ställts nymätningar flerstädes i Furusundsleden samt kontrollmätningar
inom området Singö—Slätö—Medholma, utgörande en sammanlagd areal af
0,63 kv.-mil; och hafva dessutom vid Svenska Björn grundundersökningar
och lödningar i skalan 1: 50.000 verkställts samt triangelmätningar utförts
inom området Söderarm—Trälhafvet;
i Göteborgs- och Bohus läns skärgård, där från 1909 års slutpunkter i
skalan 1: 20,000 uppmätts den återstående sydliga delen af sjökortet n:r 75,
utgörande en areal af 1,16 kv.-mil, hvarförutom kontrollmätningar verkställts
å vissa delar af inloppen till Göteborg samt lödningar till sjöss verkställts
inom samma län i skalan 1:50,000, utgörande en areal af 1,7 kv.-mil;
i Malmöhus län, där triangelmätningar utförts inom området Falsterbo-
fyr—Malmö.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
Vid de under byråns tillsyn stående observationsstationerna, bvilkas Nautisk¬
antal och förläggning icke undergått någon förändring under året, har ar- meteorologiska
betet fortgått i samma utsträckning som förut och med endast sådana för¬
ändringar, som betingats af den äldre instrumentutredningens utbytande
mot ny, mera tidsenlig.
Den nya vattenhöjdregistreringsstationen å Smögen-ön har trädt i verk¬
samhet.
Meteorologiska och hydrografiska journaler hafva under året regelbundet
förts å och inlevererats från A. B. Svenska Ostasiatiska kompaniets fyra
ångare Canton, Peking, Jeddo och Nippon samt ett segelfartyg. Byråns kon¬
trollstationer hafva under året tagits i anspråk i allt jämt växande omfatt¬
ning. Sålunda hafva sammanlagdt något öfver 1,200 lanternor så väl som
ett mindre antal kompasser och meteorologiska samt hydrografiska instru¬
ment undersökts och erhållit certifikat eller pröfningsattester, hvarförutom
sakkunnige-utlåtanden afgifvits efter därom ingifna ansökningar.
Arets magnetiska rekognoscering har framgått öfver södra västkusten
från Marstrand till Falsterbo samt dessutom omfattat en detaljundersökning
af skärgården utanför Göteborg.
De för bestämmande af tidvattenskon stanterna för Kosterfjorden nödiga
timobservationerna å vattenhöjden vid Nordkoster hafva under hösten af-
slutats, sedan en oafbruten observationsserie erhållits, omfattande 15 månader.
Under år 1910 hafva Botorps och Ekenäs lotsplatser inom Östra lots- Lotsverk^,
distriktet indragits samt personalen A'id förstnämnda lotsplats förflyttats på
öfvergångs- och indragningsstat.
För hvartdera af Öfre norra, Mellersta och Yästra lotsdistrikten har
anskaffats en reservlysboj med acetongasbelysning. Ny fyr utan ständig
bevakning har uppförts å Hästh vilan. Luxbelysning har införts vid Bjurö-
klubbs fyr. Acetongasbelysning har införts vid Malörens, Leskärs och Ternö
fyrar, hvarjämte fortsatts med införande af acetongasbelysning vid fyrar
utan ständig bevakning.
Mistsirén har uppsatts vid Ölands norra uddes fyrplats och knallsignal-
apparat vid Örskärs fyrplats.
Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1909—1910 varit in- Nayigations-
skrifna i navigationsafdelningen 342 elever, af hvilka 169; utexaminerats skolorna,
såsom styrmän och 111 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 272
elever, af hvilka 138 aflagt maskinistexamen och 87 öfvermaskinistexamen.
Antalet af dem, som, utan att såsom elever hafva tillhört skolorna, åtnjutit
undervisning därstädes, har utgjort 77, af hvilka 10 aflagt styrmans-, 5
sjökaptens-, 6 maskinist- och 2 öfvermaskinistexamen.
Bih. till Rihsd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 6
Eiksdags-Berättelsen.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Dessutom hafva 23 elever och 39 privatister aflagt godkänd examen i
ångmaskin lära.
Båtsmans- Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande effek-
håiiet. ^va dyrkan af båtsmän för närvarande af 92 man.
Kommittéer. I afseende å kommittéer, som af Kung! Maj:t på föredragning af chefen
för sjöförsvarsdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit, på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande, af nämnda chef tillkallade,
är följande att meddela:
l:o) Genom kungl. bref den 18 september 1908 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 5 sakkunniga jämte en sekre¬
terare för att med anledning af ifrågasatt öfvergång till den engelska regeln
i svensk skeppsmätningslagstiftning biträda vid revision af skeppsmätnings -
författningarna; och blefvo härtill den 13 oktober 1908 utsedda kommerserådet
C. Malmén, skeppsredaren I). Broström, skeppsmätningsöfverkontrollören II.
O. Larsson, lotskaptenen C. H. Råmsten samt till sekreterare dispaschören
B. A. Hasselrot. Den 9 februari i 909 utsågs till femte sakkunnig biträdande
skeppsmätaren i Stockholm N. G. Nilsson.
Sedan dispaschören Hasselrot anhållit om entledigande från uppdraget att
vara sekreterare hos sakkunniga utsågs härtill den 27 februari 1909 dispa¬
schören C. M. Pineus.
De sakkunniga hafva afgifvit förslag till provisoriska föreskrifter an¬
gående skeppsmätning i vissa fall och till vissa bestämmelser rörande mät¬
ning- i Sverige af fartyg enligt engelska regeln.
2:o) Genom kungl. bref den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgifvande
af ny upplaga af reglemente för flottan, del I; och blefvo härtill den 23 ok¬
tober 1909 tillkallade kommendörkaptenen af l:a graden H. Y. M. von Kru-
senstierna, kommendörkaptenen af 2:a graden friherre U. S. K:son Sparre,
kaptenen A. E. Tydén och marinintendenten af l:a graden S. F. Lagerholm.
3:o) Genom kungl bref den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgifvande
af ny upplaga af reglemente för flottan, del III; och blefvo härtill den 23
oktober 1909 tillkallade kommendörkaptenen af l:a graden H. Y. M. von
Krusenstierna, kaptenerna E. O. Widmark och K. Z. Rönblom samt rege-
mentsintendenten K. A. Trysén.
4:o) Genom kungl. bref den 28 januari 1910 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga, af hvilka en
illika skulle tjänstgöra såsom sekreterare för utredning beträffande bok¬
föringen och kontrollen vid flottans varf in. m.; och blefvo härtill den 11
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
maj 1910 utsedda kommendören G. Dyrssen, mariningenjören af l:a graden
P. V. Peterson, marinintendenten af l:a graden J. L. Lindquist samt ingen¬
jörerna F. Berthelius och G. Blume. Den senare entledigades den 4 no-
A7ember 1910.
5:o) Genom kungl. bref den 4 juli 1910 bemyndigades chefen för sjö¬
försvarsdepartementet att tillkalla tre sakkunniga, hvaraf en ordförande, för
utredning rörande förenkling af marinens redovisningsväsende; och blefvo
härtill den 12 juli 1910 utsedda statskommissarien C. L. Tenow, kaptenen
J. C. Schneidler och marinintendenten af l:a graden R. C. T. Näsman. Den
1 augusti 1910 förordnades marinintendenten af 2:a graden G. Lundén att
biträda de sakkunniga. Betänkande N:o 1 afgafs den 15 november 1910.
6:o) Genom kungl. bref den 29 juli 1910 bemyndigades chefen för sjö¬
försvarsdepartementet att tillkalla högst 3 sakkunniga för utredning af vissa
i samband med en ifrågasatt förflyttning af flottans station i Stockholm
stående ekonomiska frågor; och blefvo härtill den 6 augusti 1910 utsedda
riksbankfullmäktigen S. Palme, arkitekten J. L. Peterson och stationsingen-
jören C. A. Holmgren. Betänkande afgafs den 17 december 1910.
7:o) Genom kungl. bref den 29 juli 1910 bemyndigades chefen för sjö¬
försvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga, hvaraf en ord¬
förande, jämte en sekreterare för utredning af vissa frågor rörande marin-
intendenturkårens organisation; och blefvo härtill den 6 augusti 1910 ut¬
sedda ledamoten af Riksdagens andra kammare grosshandlaren E. A. Nilson,
chefsintendenterna G. E. Didring och I. NeuendorfF, kommendörkaptenen af
l:a graden G. H. Lidbeck samt professorn C. J. H. Hallendorff. Till sekre¬
terare förordnades den 17 augusti 1910 amanuensen i marinförvaltningen
F. O. Schager.
8:o) Genom kungl. bref den 29 juli 1910 bemyndigades chefen för sjö¬
försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekre¬
terare för utredning af vissa frågor rörande navigationsskolorna i riket; och
blefvo härtill den 6 augusti 1910 utsedda generalmajoren H. G. W. Wrangel
ledamoten af Riksdagens andra kammare skeppsredaren W. R. B. Lundgren
föreståndaren för navigationsskolan i Malmö J. S. Björling och sjötekniska
biträdet hos kommerskollegium, sjökaptenen K. G. Bjarke. Till sekreterare
förordnades den 11 augusti 1910 amanuensen i ecklesiastikdepartementet E
G:son Bergman.
Under år 1910 hafva på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredrag¬
ning följande allmänna författningar utfärdats nämligen: den 22 april kun¬
görelse ang. ändrad lydelse af § 78 i förnyade nådiga reglementet för flottans
pensionskassa den 17 november 1899; den 12 september kungörelse angående
understöd från småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt för lärare
Utfärdade för¬
fattningar.
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
och lärarinnor vid lotsbarnskolor; samma dag kungörelse ang. ändring i
nådiga kungörelsen angående antagning och utbildning af marinintendents-
elever och marinintendentsaspiranter den 11 december 1903; samma dag
kungörelse ang. ändrad lydelse af §§ 5 och 9 i nådiga förordningen angående
marinintendenturkåren i flottans reserv den 11 december 1903; samma dag
kungörelse ang. ändrad lydelse af § 6 i förnyade nådiga kungörelsen angående
antagning af manskap vid flottans sjömanskår genom kontrakt den 31 de¬
cember 1907 samt formulär 4 till samma kungörelse; samma dag förord¬
ning ang. aflöning för sjörullföringsområdesbefäl och för flottans värnpliktiga
under fredstid m. m.; den 21 oktober kungörelse ang. ändring i nådiga
stadgan för skeppsgosseskolan den 13 mars 1896; den 11 november kungörelse
ang. ändringar i förnyade nådiga reglementet för flottans pensionskassa den
17 november 1899; samma dag kungörelse ang. ändrad lydelse af §§ 27 och
33 i förnyade nådiga reglementet för lotsverkets enskilda pensionskassa den
28 september 1895; den 18 november kungörelse ang. tillägg till nådiga
kungörelsen den 31 december 1907 angående organisationen af marinstaben
och denna stabs verksamhet i fredstid; den 25 november kungörelse ang.
pensionering af de vid marinen anställda förmän bland daglönare, sjuk-
vaktare och öfriga daglönare.
Utfärdade
kommunal-
författningar.
Kungl. Maj:t har under år 1910 utfärdat:
den 28 januari:
kungörelse rörande
mannaval;
kungörelse rörande
mäktigval;
vid landstings-
formulär till protokoll
formulär till protokoll vid stadsfull
11 februari: kungörelse rörande formulär till protokoll vid stadsfull¬
mäktigval i Stockholm;
4 mars: lag om ändrad lydelse af §§ 25 och 28 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;
> » lag om ändrad lydelse af §§ 11 och 14 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;
» » lag om ändrad lydelse af §§ 6 och 8 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862;
10 juni: lag angående ändrad lydelse af §§ 33 och 73 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
» » lag angående ändrad lydelse af § 74 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;
i » lag angående ändrad lydelse af § 30 i förordningen angå¬
ende kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.., 45
Kung].. Maj:t har den 28 oktober 1910 förunnat Huskvarna köping stads- Nya stader,
rättigheter att tillgodonjutas från och med den 1 januari 1911, under för¬
utsättning att stadsfullmäktige dessförinnan blifvit i enlighet med bestäm¬
melserna i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 ut¬
sedda, dock att Huskvarna stad skall tills vidare i judiciellt hänseende bi¬
behållas under landsrätt och tillhöra Tveta, Vista och Mo härads domsaga;
och skall från det köpingen inträder i utöfning af stadsrättigheten de i kö-
pingsområdet ingående hemman och hemmansdelar uteslutas ur landets jorde¬
bok och kronoräkenskaper samt skiljas från Tveta härads väghållnings-
distrikt.
Därjämte har Kung!. Maj:t den 18 november 1910 förunnat Arvika kö¬
ping stadsrättigheter att tillgodonjutas från och med den 1 januari 1911,
under förutsättning att stadsfullmäktige dessförinnan blifvit i enlighet med
bestämmelserna i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862
utsedda, dock att Arvika stad skall tills vidare i judiciellt hänseende bibe¬
hållas under landsrätt och tillhöra Jösse härads domsaga; och skall från det
köpingen inträder i utöfning af stadsrättigheten de i köpingsområdet ingå¬
ende hemman och hemmansdelar uteslutas ur landets jordebok och krono¬
räkenskaper samt skiljas från Jösse härads väghållningsdistrikt.
Vidare har Kung! Maj:t den 16 december 1910 förunnat Eslöfs köping
stadsrättigheter att tillgodonjutas från och med den 1 januari 1911, under
förutsättning att stadsfullmäktige dessförinnan blifvit i enlighet med be¬
stämmelserna i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862 utsedda, dock att Eslöfs stad skall tills vidare i judiciellt hänseende
bibehållas under landsrätt och tillhöra Rönnebergs, Onsjö och Harjagers hä¬
rads domsaga.
Kungl. Maj:t har den 23 december 1910 medgifvit, att hemmanen Vi Ny köping,
mantal Norrvik n:r 1, mantal Grönvik n:r 1, 1h mantal Grönvik n:r 2,
Vio mantal Sandhamn n:r 1, V20 mantal Sandhamn n:r 2, V4 mantal Estö
n:r 1 och 1U mantal Hamnvik n:r 1 äfvensom de från 2 mantal Nynäs n:r 1
med derå hemman för alltid afsöndrade lägenheterna Nynäs villastad n:r 101,
Kullsta hage n:r 1 och Nynäs epidemisjukhus n:r 1 med eu sammanlagd
areal af 905 hektar 2 ar 45 kvadratmeter må från 1911 års början såsom en
kommun för sig, hvilken jämväl skall utgöra särskildt skoldistrikt, bilda en
äfven i fattigvårdshänseende från Ösmo socken afskild köping, benämnd
Nynäshamn.
Kungl. Maj:t har förordnat: Tillämpning å
att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande'Aa]a
tillämpning för visst område af lägenheten Tellusborg n:r 1 i Brännkyrka stadsplaneiag
samt ordnings-
stadgan in. fl.
stadgar.
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
socken och att i följd häraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i till-
lämpliga delar gälla inom området äfvensom att ordningsstadgan och brand¬
stadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser
stad, skola i tillämpliga delar gälla inom samma område, hvilket område
skulle ingå såsom del af Liljeholmens municipalsamkälle och med detsamma
bilda ett municipalsamhälle;
att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning för lägenheten Brevikslund invid Oxelösunds municipalsamhälle
och att i följd häraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga
delar gälla för nämnda lägenhet äfvensom att ordningsstadgan, brandstadgan
för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad,
skola i tillämpliga delar gälla till efterrättelse för samma lägenhet, hvilken
skulle ingå såsom del i det nuvarande municipalsamhällets område och med
detsamma bilda ett municipalsamhälle;
att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning för visst område af Yästra Odensala by invid Odenslunds mu¬
nicipalsamhälle och att i följd häraf byggnadsstadgan för rikets städer skall
i tillämpliga delar gälla inom området samt att ordningsstadgan och brand¬
stadgan för rikets städer äfvensom hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den
afser stad, skola i tillämpliga delar gälla inom samma område, hvilket skulle
ingå såsom del af Odenslunds municipalsamhälles område och med detsamma
bilda ett municipalsamhälle;
att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning för de Smögens municipalsamhälle tillhöriga delar af två områ¬
den, hvilka icke redan äro belägna inom Smögens municipalsamhälles om¬
råde, och att i följd häraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i till¬
lämpliga delar gälla inom sagda delar af områdena och att dessa delar af
områdena skola ingå såsom delar af Smögens municipalsamhälles område och
med detsamma bilda ett municipalsamhälle;
att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning för hemmanet Kalix n:r 1 i Neder-Kalix socken och att i följd
häraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
området äfvensom att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer
skola i tillämpliga delar gälla inom nämnda område;
att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket,
i hvad den afser stad, skola i tillämpliga delar gälla inom Lidingö köping
och inom Rättviks stationssamhälle;
att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga de¬
lar gälla inom Dalarö municipalsamhälle i Stockholms län, inom Asheda
socken af Kronobergs län samt inom Blekets municipalsamhälle, inom visst
område af Yästra Frölunda socken, inom lägenheten Edshultshall och vissa
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
delar af hemmanet Barrviken i Morlanda socken och inom fiskläget Stocken
i nämnda socken, allt i Göteborgs och Bohus län.
Kung'1, Maj:t har den 14 oktober 1910 utfärdat kungörelse angående]
ändrad lydelse af § 21 af ordningsstadgan för rikets städer. 1
Kungl. Maj:t har under år 1910 fastställt stadsplan för staden Lidkö¬
ping och för vissa områden, hörande till städerna Göteborg, Strängnäs, Upp¬
sala, Vänersborg och Örebro och egendomen Enskede, samt för Kopparbergs
köping och Gislaveds, Ljusdals, Svedala och Tumba municipalsamhäilen äf¬
vensom fastställt ändringar i stadsplanerna för Gäfle, Jönköping, Karlstad,
Lund, Mariestad, Norrköping, Stockholm, Strömstad, Sundsvall, Södertälje,
Visby, Västervik, Västerås, Örnsköldsvik och Östhammar samt Malmbergets
och Nässjö municipalsamhäilen.
Antalet af de uti riksförsäkringsanstalten under tiden 1 januari—30 no¬
vember 1910 utfärdade och förnyade försäkringar, för hvilka premierna er¬
lagts, utgör omkring 4,350 med ett sammanlagdt provisionelit beräknadt an¬
tal arbetare af omkring 75.300.
Hos riksförsäkringsanstalten hafva under ofvannämnda tid anmälts 4,360
olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom ersättning
till följd af öfvergående skada har på grund af försäkring i riksförsäkrings¬
anstalten ersättning under samma tid tillerkänts i 38 fall till följd af döds¬
fall och 245 fall till följd af invaliditet.
Under samma tid hafva med anledning af olycksfall, som drabbat i riks¬
försäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts lifräntor i anstalten,
till följd af dödsfall i 13 fall och till följd af invaliditet i 77 fall.
Genom postsparbanken hafva under tiden 1 januari—30 november 1910
för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagdt
belopp af omkring 632,000 kronor, hvarifrån dock bör afdragas det belopp,
som till försäkringstagare återreglerats, och har under samma tid utanord-
nats ett sammanlagdt belopp af 371,239 kronor 93 öre för att genom post¬
sparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.
Under ofvannämnda tid hafva för fiskare utfärdats 544 nya försäkrings-
bref, af hvilka emellertid 78 såsom ej inom föreskrifven tid inlösta blifvit
annullerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november månads
slut omkring 1,225.
Till i riksförsäkringsanstalten försäkrade fiskare hafva under tiden den
1 januari—30 november 1910 utanordnats ett sammanlagdt ersättningsbelopp
af 1,965 kronor 67 öre.
Ordningsstad-
gan för rikets
städer.
Fastställda
stadsplaner.
Riksförsäk-
■ingsanstaltens
verksamhet år
1910.
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
På begäran antingen af arbetsgivare och arbetare eller åt domstol eller
annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda tid i 364
fall meddelat utlåtande rörande den grad af invaliditet, som en till följd af
olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.
Genom förordningen den 18 juni 1909 angående tillämpningen af förord¬
ningen samma dag om ersättning i anledning af kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, liar riksförsäkringsanstalten från och med 1910 års in¬
gång fått sitt verksamhetsområde utvidgadt att omfatta pröfning af frågor
om ersättning in. in. enligt sistnämnda förordning.
Ändring i in- Kungl. Maj:t har den 22 april 1910 utfärdat kungörelse angående
struktionen för ändrad lydelse af §§ 1, 2, 11 och 20 i instruktionen för riksförsäkringsan-
ringsanstniten. stalten den 19 december 1902.
Arbetarförsäk- Sedan 1910 års Riksdag besluta att till arbetarförsäkringsfonden iriks-
ringsfondcn. staten för år 1911 afsätta 1,400,000 kronor, har Kungl. Maj:t den 12 septem-
* ber 1910 förordnat, att dessa medel skola af statskontoret förvaltas på sätt i
nådiga brefvet den 15 november 1905 föreskrifvits i afseende å de af Riks¬
dagen år 1896 afsätta medel för enahanda ändamål.
Försäkrings- Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1910 fastställt instruktion och aflönings-
inspektioncn. fgr försäkringsinspektionen samt utfärdat kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande åt de tran 1911 ars början fastställda af-
löningsförmåner för ordinarie tjänstinnehafvare i inspektionen.
Därjämte har Kungl. Maj:t den 23 december 1910 utfärdat grunder för
aflöningen till den extra personalen hos försäkringsinspektionen.
Befrämjande Kungl. Maj:t har den 25 november 1910 utfärdat kungörelse an-
af den offent-gående understöd af statsmedel för åren 1910 och 1911 till befrämjande af
llfnedBngenfT den offentliga arbetsförmedlingen i riket äfvensom förordnat arbetsförmed-
riket. lingsinspektör inom kommerskollegium.
Under år 1910 hafva offentliga arbetsförmedlingsanstalter trädt i verk¬
samhet i Jönköpings, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kop¬
parbergs och Gäfleborgs län, i Kalmar läns norra landstingsområde samt i
Landskrona stad, hvarjämte Södermanlands, Värmlands, Västernorrlands och
Jämtlands län samt Kalmar läns södra landsting anslagit medel för upp¬
rättandet af dylika anstalter inom respektive län.
Arbetstvister.
Under år 1910 hafva några mera omfattande öppna strider på arbets¬
fältet icke ägt rum.
Berättelse ovi hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
Den 81 januari 1910 hafva allmänna arbetslöshetsräkningar ägt rum a Arbetsiöshets-
ett större antal orter i riket. Då det emellertid i och för närmare studium »tidningar,
af arbetslöshetsproblemet och därmed sammanhängande frågor synts angelä¬
get, att regelbundna och mera omfattande statistiska undersökningar rörande
arbetslösheten komme till stånd, har statsrådet och chefen för civildeparte¬
mentet den 9 november 1910 anmodat kommerskollegium att till civildepar¬
tementet inkomma med yttrande och förslag i ämnet.
Kung!. Maj:t har den 4 juni 1910 utfärdat lag om sjukkassor samt kun- Sjukkasse-
görelse angående statsbidrag åt sjukkassor.
Den 12 september 1910 har Kungl. Maj:t besluta, att en sjukkassebyrå
skulle inrättas inom kommerskollegium, hvarjämte meddelades bestämmelser
rörande vissa förberedande åtgärder för organiserandet af nämnda byrå.
Vidare har Kungl. Maj:t den 23 december 1910 fastställt instruktion för
tillsynsmyndigheten öfver sjukkasse väsende t i riket och aflöningsstat för
sjukkassebyrån äfvensom utfärdat särskilda kungörelser om sjukkasse-
nämnden, angående handläggningen af frågor om statsbidrag åt sjukkassor,
angående sjukkasseregistrets förande samt angående formulär för vissa upp¬
gifter rörande sjukkassor.
Kungl. Maj:t har under år 1910 beviljat statsbidrag för aflönande af Extra provin-
extra .provinsialläkare i Stensele, Stegeborgs, Charlottenbergs och Väddö di- ^läkare,
strikt, hvarjämte särskilda tilläggsbidrag utöfver förut för nämnda ändamål
beviljade statsbidrag medgifvits för Tärna, Arjepluogs, Sorsele och ofvan-
nämnda Stensele distrikt.
Kungl. Maj:t har den 10 maj 1910 förordnat om inrättande af ett nytt Nytt apotek,
apotek i västra delen af Vasastaden i Stockholm.
Kungl. Maj:t har medgifvit bibehållandet under viss tid af medikaments- medikameuts-
förråden i Kätansbyn, vid Eds järnvägsstation samt i Ludvika stations- förråd,
samhälle och tillika förordnat, att sistnämnda medikamentsförråd skall från
och med år 1914 förändras till själfständigt apotek.
Kungl. Maj:t har den 4 juli 1910 meddelat bestämmelser, innefattande HospitaU-
ändring af lönestaten för statens hospital och asyler. väsendet.
Af de vid rikets hospital och asyler under år 1910 utförda byggnads¬
arbeten märkas följande:
Vid Lunds hospital och asyl har den beslutade tvätthusbyggnaden blif-
vit förd under tak, utvändigt fogstruken, invändigt till största delen afput-
sad, hvarjämte snickeriinredningen pågår. Kontrakt är afslutadt med värme-
Bih. till Riksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 7
Hiksdags-Berättelsen.
50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ledningsaktiebolaget Calor om leverans och utförande af erforderliga värme¬
ledningar, invändiga vatten- och afloppsledningar samt alla nödiga tvätt¬
apparater, hvilka arbeten nu äro i full gång.
Den vid Göteborgs hospital uppförda paviljongen för lista klass patien¬
ter har under årets lopp afsynats och godkänts. Vidare hafva under året
en ny portvaktsstuga samt ett nytt lik- och obduktionshus blifvit uppförda,
afsynade och godkända.
Vid Västerviks hospital hafva de s. k. kolonibyggnaderna n:r 16 I och
16 II, 18 I och 18 II samt 20 blifvit förda under tak, hvarjämte inredningen
påbörjats. Öfverläkar- och sysslomansbostäderna äro färdiga samt tagna i
bruk. Portvaktsstugan vid Stora Marnas är förd under tak, hvarjämte in¬
redningen i samtliga paviljongerna pågår såväl beträffande byggnadsarbetena
som kall- och varmvatten- samt afloppsledningar na, elektrisk belysning samt
uppsättande af köks- och tvättapparater m. m. Kontrakt är afslutadt med
Carl Holmberg i Lund rörande leverans af mekaniska bakugnar. Likaledes
är kontrakt afslutadt med ingenjör Algot Dahlström rörande byggandet af
erforderliga vägar till och inom byggnadsområdet.
Det stora vattentornet, innehållande hospitalets vattenreservoar, är fördt
under tak.
Vid Säters hospital hafva byggnadsarbetena så fortskridit, att samtliga
byggnader med undantag af portvaktsstugan och uthusen äro förda under tak.
Öfverläkarens bostad och sysslomannens äro färdiga och tagna i bruk. Ad-
ministrationsbyggnaden och sjukvårdspaviljongerna II—VII, ekonomibygg¬
naden samt bostadshuset för yttre betjäning äro färdigputsade ut- och in¬
vändigt. I öfriga byggnader är den invändiga putsen utförd utom i pavil¬
jongerna XIV, XV, XX och XXII d. Sammanbindningsgångarna äro i det
närmaste färdiga.
Värmeledningen med ångpanneanläggningen är äfven i det närmaste
färdig.
Vatten- och afloppsleaningarna med därtill hörande yttre arbeten äro
till största delen utförda.
Väganläggningar och planeringsarbeten fortgå och äro till eu stor del
utförda.
Samtliga byggnadsarbeten hafva dock sedan den 7 november till följd
af att entreprenören råkat i konkurs varit nedlagda och är arbetet ännu ej
återupptaget.
Vid Uppsala hospital och asyl har den år 1909 påbörjade till- och om-
byggnaden af paviljongen n:r VI blifvit fullbordad och är den 16 december
1910 af entreprenören anmäld färdig till slutbesiktning.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
Kungl. Maj:t har den 4 juli 1910 utfärdat kungörelse angående stats¬
bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter.
Samma dag bar Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående statsbidrag
för driftkostnaden vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
Under år 1910 bar Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag till uppförande och
utvidgande af följande tuberkulossjukvårdsanstalter, nämligen:
Vattbolma sanatorium i Uppsala län,
Anstå » i Örebro län,
Källtorps » vid Göteborg,
Furs s i Blekinge län,
Broby » i Kristianstads län,
Mohed » i Gäfleborgs län.
Statsbidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter bar
under år 1910 beviljats:
tuberkulosafdelningen vid akademiska sjukhuset i Uppsala för 44 vårdplatser
det Uppsala läns förening mot tuberkulos tillhöriga Vatt-
holma sanatorium.................»10 »
staden Nyköpings tuberkulossjukvårdsanstalt åBlommenhof » 24 »
Östergötlands läns landstings lungsotssanatorium i Stra-
tomta......................
tuberkulosafdelningen vid Malmö allmänna sjukhus . . .
den Malmö stad tillhöriga tuberkulosanstalteu i Malmö .
30
52
27
Trollhättans sjukhem.................» 12
det Jämtlands läns förening mot tuberkulos tillhöriga
tuberkulossjukhuset Solliden............»20
Kronprinsessan Yictorias kustsanatorium........» 148
Kustsjukhuset för skrofulösa barn å Styrsö.......» 70
Stockholms stads tuberkulossjukvårdsanstalt vid Sabbats-
bergs sjukhus..........._........» 24
Stockholms stads tuberkulossjukvårdsanstalt vid sjukhu¬
set S:t Göran...................
den Blekinge läns förening mot tuberkulos tillhöriga tu-
berkulossjukvårdsanstalten vid Fur . . . ......»40
Kopparbergs läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt å
egendomen Högbo.................» 67
Stockholms stads tuberkulossjukvårdsanstalt vid egendo¬
men Söderby...................» 85
»
»
Tuberkulos¬
sjukvårds¬
anstalter.
Kungl. Maj:t har den 12 september 1910 meddelat bestämmelser i afse- stipendier lör
ende å stipendier för utbildning af tuberkulosläkare och villkoren för deras ,ltb'ldains af
r ° tuberkulos-
åtnjutande. Jakare.
02 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Antalet barn- Vid 1910 års ingång uppgick antalet barnmorskor till 2,995.
morskor.
Barnmorskor- Under år 1910 hafva i enlighet med reglementet för barnmorskornas
””anstå*'*”8" Pensi°nsailstalt den 31 december 1901 125 barnmorskor vunnit inträde såsom
delägare i pensionsanstalten. Under året hafva 23 upphört att vara del¬
ägare i anstalten. Hela antalet delägare vid 1910 års slut utgjorde 1,373.
I nämnda siffra hafva emellertid icke medräknats de barnmorskor, som er¬
hållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen den 18 sep¬
tember 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa del¬
ägares antal utgjorde vid 1910 års slut 244. Pension har under året utbe¬
talats till 35 af sistnämnda barnmorskor.
Sedan Riksdagen år 1910 godkänt af Kungl. Maj:t framställdt förslag
till ändrade grunder för barnmorskornas pensionsanstalt, har Kungl. Maj:t
den 30 december 1910 utfärdat nytt reglemente för pensionsanstalten.
Skyddskap- Enligt af medicinalstyrelsen år 1910 till Kungl. Maj:t afgifven berät-
vrapningen, telse angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som
under år 1909 med framgång vaccinerats, 91,314.
Åtgärder till Under år 1910 har en mycket utbredd kolerafarsot rasat i Ryssland.
l^Meranshl ^ess hufvudsakliga utbredning har dock varit i de sydliga och inre delarna
förande i riket af Ryssland. Sedan farsoten börjat uppträda äfven vid Östersjökusten, hafva
m- ,n- observationsplatser mot kolera öppnats den 20 juli vid Juniskär, Slite och
Oxelösund samt från den 21 juli i Hälsingborg och från den 9 november i
Kalmar. Därjämte har karantänsanstalten vid Fejan hållits öppen sedan den
20 juli.
Till den 12 december, då sjöfarten på de smittade delarna af Ryssland
kunde anses hafva upphört, förblefvo anstalterna öppna med undantag af
observationsanstalten i Hälsingborg, som upphörde med årets slut, och den i
Kalmar, som allt fortfarande är tillgänglig.
Hvarken vid anstalterna eller inom landet har under året något fall af
kolera förekommit.
Kungl. Maj:t har utfärdat den 4 juli 1910 kungörelser angående införsel
af varor, som kvinna misstänkas medföra pest eller kolerasmitta, och an¬
gående ändrad lydelse af § 2 i förnyade nådiga reglementet för karantäns¬
anstalten på Känsö den 29 september 1899 samt den 12 augusti 1910
kungörelser angående särskilda föreskrifter till förekommande af kolerans
införande i riket, såvidt angår ångfärjeförbin delsen Trelleborg—Sassnitz, och
angående ändrad lydelse af § 5 i nådiga kungörelsen angående vissa åt¬
gärder till förekommande af kolerans utbredning bland rikets invånare den
14 juli 1893.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 53
Den 10 juni 1910 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse af § 16 i nådiga förordningen den 19 mars 1875 angående åtgär¬
der mot införande ock utbredning af smittosam ma sjukdomar bland rikets
invånare.
Kungl. Maj:t har den 4 februari 1910 utfärdat kungörelse dels angående Giftstadgan,
ändrad lydelse af de i §§ 1 och 13 af nådiga giftstadgan den 7 december
1906 omförmälda förteckningar I, II och III, dels ock angående fastställelse
af försäljningspris för de ämnen, som finnas upptagna uti förteckning III
vid berörda nådiga stadga, sådan denna förteckning lyder enligt nådig kun¬
görelse af den 4 februari 1910, samt grunderna för taxering af däraf fram¬
ställda beredningar.
Vidare har Kungl. Maj:t den 12 augusti 1910 utfärdat kungörelse angå¬
ende ändrad lydelse af afdelningen B uti den i § 1 af giftstadgan den 7 de¬
cember 1906 omförmälda förteckning I, sådan samma förteckning lyder enligt
nådiga kungörelsen den 4 februari 1910.
Kungl. Maj:t har den 30 december 1910 utfärdat kungörelse angående Ändri
ändrad lydelse af 18 § i instruktionen för generalpoststyrelsen.
ilig i in¬
struktionen
för general-
poststvrelsen.
Vidare har Kungl. Maj:t den 18 november 1910 utfärdat kungörelse an¬
gående grunderna för resekostnads- samt traktamentsersättning åt vissa
tjänstemän vid postverket.
Grunder för
resekostnads-
och trakta¬
mentsersätt¬
ning åt vissa
tjänstemän vid
postverket.
Den omorganisation-af postverket, som omförmäldes i senast afgifna be- Postverkets
rättelse, har under år 1910 genomförts. Med årets ingång trädde i tillämp- om«rganisa-
ning såväl den nya instruktionen för generalpoststyrelsen som det nya aflö-
ningsreglementet för postverkets tjänstemän, och sedermera under årets lopp
har postarbetet så småningom inordnats i de nya formerna. Sedan, hvad
särskild! angår postdirektionerna, Kungl. Maj:t fastställt hufvudgrunder för
dessa distriktsförvaltningars verksamhet, har generalpoststyrelsen på grund
af nådigt bemyndigande utfärdat de närmare föreskrifter, som i förevarande
hänseende ansetts erforderliga.
Järn vägspostbefordran har anordnats dels å statsbanelinjen Morjärv— Jänivägsyost-
Lappträsk, dels ock å följande enskilda järnvägslinjer: Gårdsjö—Mariestad, befordran.
Färjestaden—Ottenby, Mölle—Höganäs, Mjölby—Hästholmen, Nättraby—
Nättraby hamn, Dalby—Skartofta och Älmeboda—Eringsboda.
54 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fasta post¬
anstalter.
Antalet post¬
försändelser.
Postverkets
öfverskott.
Sakkunniga
biträden vid
handläggning
af vissa eko¬
nomiskafrågor.
Postgöromå-
lens handhaf¬
vande å före¬
nad järnvägs-
och post¬
station.
Samtliga vid slutet af år 1909 i verksamhet varande filialpostkontor,
nämligen 12 i Stockholm, 6 i Göteborg, 3 i Malmö och 1 i Falköping—Ean-
ten eller tillhopa 22, hafva under år 1910 indragits. I deras ställe hafva
själfständiga postkontor inrättats. Yid utgången af år 1910 utgjorde antalet
själfständiga postkontor 242 eller 22 mera än vid 1909 års utgång.
Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer
uppgick vid 1910 års slut hela antalet fasta postanstalter till 3,268 eller 27
flera än vid 1909 års utgång.
Under år 1909 ■— det senaste år, för hvilket fullständiga statistiska upp¬
gifter föreligga — hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket behandlats
tillhopa 413,705,667 postförsändelser, hvilket antal vid jämförelse med näst¬
föregående år utvisar en ökning af inemot 14 millioner eller 3,4 procent.
I riksstaten för år 1909 hade postmedlen uppförts med 21,000,000 kronor,
och i postverkets stater för samma år hade utgifterna beräknats till 19,520,000
kronor, hvarigenom skolat uppstå ett öfverskott för året af 1,480,000 kronor.
En från och med den 1 november 1909 genomförd förändring af räkenskaps-
väsendet vid distrikts- och lokalförvaltningarna medförde för nu nämnda år
en reducering af postverkets såväl inkomster som utgifter, alldenstund vissa
inkomster och utgifter, hvilka enligt det gamla redovisningssättet skolat hän¬
föras till år 1909, nu öfverfördes till nästföljande års konton. Postverkets
inkomster för år 1909 belöpte sig till 19,950,999 kronor 60 öre och utgifterna
till 18,420,758 kronor, i följd hvaraf för året uppkom ett öfverskott af
1,530,241 kronor 60 öre eller 50,241 kronor 60 öre mera än som förutsetts.
Om det förutvarande redovisningssättet tillämpats under hela året 1909>
skulle, enligt gjord beräkning, postverkets inkomster hafva uppgått till i
rundt tal 20,970,000 kronor och utgifterna till i rundt tal 19,500,000 kronor,
hvadan för året skulle hafva uppstått ett öfverskott af i rundt tal 1,470,000
kronor.
På grund af nådigt bemyndigande har under hösten 1910 generalpost¬
styrelsen tillkallat sakkunniga för rådplägning beträffande vissa ekonomiska
postala frågor af större vikt.
Med stöd af nådigt bemyndigande hafva för tillämpning från och med
år 1910 fastställts förändrade allmänna grunder för reglering af ersättning
för handhafvande af postgöromålen å förenad järnvägs- och poststation. Dy¬
lik reglering skall hädanefter företagas hvart femte i stället för, såsom förut,
hvart tredje år. På grund af överenskommelser mellan, å ena sidan, general-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
poststyrelsen och, å andra sidan, järnvägsstyrelsen och flertalet enskilda järn-
vägsförvaltningar utbetalas numera ersättningen för postgöromålens handhaf¬
vande å förenad järnvägs- och poststation direkt från postverkets hufvud-
kassa till vederbörande järn vägsförvaltning.
För tillämpning från 1910 års ingång hafva af Kungl. Maj:t fastställts Den extra per-
ändrade grunder för aflöningen till extra tjänstemän vid postverket, hvarvid, sonalne.^ atlo‘
bland annat, stadgats, att biträdande postexpeditör, biträdande postvakt¬
mästare eller biträdande postiljon, som är stationerad å ort, där de allmänna
lefnadskostnaderna äro särskildt höga, äger, så länge han tjänstgör å sådan
ort, uppbära ortstillägg, utgående med viss procent af det fasta arfvodet el¬
ler med visst belopp. På grund af nådigt bemyndigande har generalpoststy¬
relsen bestämt, att för beräkning af dylikt ortstillägg skall lända till efter¬
rättelse samma gruppindelning af stationsorterna, som är eller blir fastställd
beträffande ortstillägg åt postverkets ordinarie tjänstemän.
Generalpoststyrelsen har låtit förfärdiga nya frankoteeken af följande Nya franko-
slag: vanliga frimärken af 1 öres, 2 öres, 4 öres och 10 öres valör, tjänste- tccken'
frimärken af 1 öres, 5 öres, 8 öres, 10 öres, 15 öres och 30 öres valör samt
tjänstebrefkort af 5 öres valör. Af frimärkena är det vanliga 10-öresmärket
utfördt i koppartryck, de öfriga märkena i boktryck. Äfven tjänstefrimär¬
kena hafva samma format som hittillsvarande formatet å vanliga frimärken
af öres valör.
Det senast genom nådigt bref den 20 november 1908 lämnade medgif- Välgörenhets- ,
vande, att s. k. välgörenhetsmärken, som af Svenska nationalföreningen mot marken'
tuberkulos aflämnades i postverkets frimärksförråd, finge genom postverkets
försorg under viss tid tillhandahållas allmänheten mot ett pris af 2 öre styc¬
ket, har enligt nådigt bref den 21 januari 1910 utsträckts att gälla för yt¬
terligare ett år från och med den 1 februari 1910. Af sådana märken har
under året en ny typ utkommit.
Kungl. Majt har den 4 juli 1910 utfärdat kungörelse angående ändrad Ändringi af
lydelse af § 9 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket den :lfl™™t^rjfrle"
11 oktober 1907. tjänsteman vid
telegrafverket.
Den 30 december 1910 bär Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående Ändring i in-
ändrad lydelse af 5 § i nådiga instruktionen för telegrafstyrelsen. ^telegrafsty-”
relsen.
Kungl. Maj:t har den 22 april 1910 bemyndigat telegrafstyrelsen att Utarbetande af
tillkalla högst fem personer för att inom styrelsen biträda med utarbetande n-v
af förslag till ny bokföring vid telegrafverket.
56 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammdnträde sig tilldragit.
Ändrad lydelse Den 4 juli 1910 har Kung!. Maj:t vidare godkänt ett mellan svenska
och och norska telegrafstyrelserna, under förbehåll af vederbörande regeringars
öfverenskom- godkännande, träffadt aftal om ändrad lydelse af artiklarna III och 1Y i
melsen mellan öfverenskommelsen rörande den direkta telegramutväxlingen mellan Sverige
Sverige och , >T ö o ö
Norge. och Norge.
Nedläggande Kungl. Maj:t bär den 11 november 1910 bemyndigat telegrafstyrelsen
d'f in tra^e me(i Störa nordiska telegrafsällskapet träffa öfverenskommelse såväl om
vattenskahel sådant tillägg till de sällskapet förut meddelade koncessioner å kabelanlägg-
emeilan Gnss- ningar mellan Glrisslehamn och Nystad, att sällskapet, i hvad Sverige vid-
Nystad. komme, berättigades nedlägga ytterligare en telegrafkabel mellan nämnda
platser, som ock om sättet för nyttjande af de svensk-finska kablarna. Den
23 december 1910 har telegrafstyrelsen utfärdat kungörelse angående ned¬
sättning af afgiften för telegram mellan Sverige och Ryssland att gälla
från och med år 1911.
Telegrafver- De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hafva genom de
hets linjer, under år 1910 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 750 kilometer
stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden af stolplinjer och kablar vid
1910 års utgång omkring 28,800 kilometer.
De uteslutande för
telegrafering
afsedda trådledningarna hafva under
Telegrafför-
hindeiaeled- år 1910 ökats med ungefär 120 kilometer; och uppgick vid 1910 års slut
mugal‘ nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 32,200 kilometer.
Telegrafsta¬
tioner.
Beträffande nyinrättande och indragning
någon förändring ägt rum under år 1910.
af telegrafstationer har icke
Telegrambe- Kung!. Maj:t har den 25 november 1910 utfärdat kungörelse angående
tawoch eif-" villkoren för telegrams befordran å statens och enskilda järnvägars telegraf-
skilda järn- ledningar,
vägars tclc-
grafledningar.
Järnvägsstatio- Under år 1910 hafva 50 järnvägsstationer blifvit satta i förbindelse med
ner i förbin- telegrafnätet. Af dessa stationer hafva upplåtits 9 för skandinavisk och 41
delse med - . . • ni
telegrafilätet. -*-Ör lntörDflitlODGli KOITGSpOIlClöIlS.
Därjämte hafva 44 järnvägsstationer, som förut varit öppna allenast
för skandinavisk telegramväxling, upplåtits jämväl för internationell kor¬
respondens.
Antalet tele- Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 3 rikstelefonstationer
grnfanstaiter. me([ telegramväxling och 14 filialtelegrafstationer, utgjorde vid 1910 års ut-
Berättelse cm hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 57
gång 178, och voro då med dem förbundna 864 telegramexpeditioner samt
1,722 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet af rikets i förbindelse
med hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet af år 1910, oberäknadt
telegraminlämningsställen, uppgick till 2,764.
Under år 1909, det senaste för hvilket fullständig statistik är upprättad, Teiegramväx-
hafva befordrats 3,714,333 taxerade telegram samt 248,746 afgiftsfria tele¬
gram och meteorologiska expeditioner. Af de taxerade telegrammen hafva
varit:
1,608,373 inländska
1,303,375 till eller från utlandet samt
802,585 transiterande.
Rikstelefonnätets interurban- och telefonförbindelseledningar hafva under Statens
år 1910 genom utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 5,500 kilo- tciefonförbin-
meter dubbeltrådiga ledningar samt med omkring 7 kilometer enkeltrådiga delseledningar.
ledningar; och utgjorde vid 1910 års slut interurban- och telefonförbindelse¬
ledningarna omkring 126,000 kilometer i dubbeltrådiga och omkring 320
kilometer i enkeltrådiga ledningar.
Antalet central- och växeltelefonstationer har under under år 1910 ökats C^ntral^ocli
med 67; och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång tioner
till 1,931.
Antalet af de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har under Telefonappa-
år 1910 ökats med omkring 9,000; och utgjorde sammanlagda antalet i bruk
varande telefonapparater vid samma års utgång omkring 127,950.
Under år 1909, det sista för hvilket fullständig statistik blifvit upprättad, ^^tele-
har antalet samtal mot abonnemangsafgift uppgått till omkring 305,537,000 och
antalet af de mot särskild afgift utväxlade samtalsperioderna uppgått till
16,751,450.
Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten hafva,
enligt uppgift af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1910 såsom “ afbeten!* *
fullbordade af styrelsen godkänts:
60 st. väganläggningar, omfattande en längd af 35,841 nymil, för hvilka
kostnaden beräknats till 1,795,525 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått
1,193,283 kronor 33 öre,
5 st. broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 109,580 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 72,800 kronor,
Bih. till Eilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 8
Itiksdags-Berättelsen.
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
3 st. hamnarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 135,100 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 90,000 kronor, samt
2 st. farledsarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 44,000 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 29,000 kronor.
Därjämte har af styrelsen godkänts ett hamnarbete, till hvilket ett
anslag af 265,500 kronor utaf Riksdagen särskildt beviljats. Den beräknade
kostnaden för detta arbete uppgår till 519,000 kronor.
Koncession ?i
enskilda järn- i äril Vägar:
vägar.
Kungl. Maj:t har under år 1910 beviljat koncession å följande enskilda
Nässjö—Säfsj öström............
|
Spårvidd
m.
1,435
|
Längd
km.
99,3
|
Rämshyttan—Idkerberget.........
|
1,435
|
9,9
|
Liljeholmen—Fridhem...........
|
1,435
|
0 j k)
|
Kungsholmen—Alviken..........
|
1,435
|
3,2
|
S:t Eriks gata å Kungsholmen—Alviken . .
|
1,435
|
3,2
|
Stocksund—Långängen..........
|
1,435
|
1,2
|
Reimersholms östra strand—Gröndal ....
|
1,435
|
0,9
|
Yisseljärda—Torsås............
|
1,067
|
31,6
|
Båryd—Bränderås.............
|
0.891
|
23,6
|
Eksjö—Österbymo.............
|
0,891
|
34,8
|
Fornåsa—Motala.............
|
0,891
|
14,5
|
Askersund—Borggård...........
|
0,891
|
53,6
|
Kerstinbo—Uppsala............
|
0,891
|
66,7
|
Odasjöslätt-Härlunda...........
|
0,600
|
31,9
|
Summa
|
—
|
379,9
|
För allmän Under år 1910 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat trafik-
trafik öppnade tillstånd för följande enskilda järnvägar:
enskilda järn- J jo
vägar.
Delen Dalby—Skartofta af Dalby—Bjärsjö-
lagård ...............
Höganäs—Mölle..............1,435
Mjölby—Hästholmen med hamnspår . . .
Delen Råsunda—Sundbyberg af Hagalund
Sundbyberg.............1,435
Åre—Östra platån af Åreskutan......1,000
Delen Färjestaden—Näsby af Borgholm—
Näsby...............
Spårvidd
m.
|
Längd
km.
|
1,435
|
22,5
|
1,435
|
9,8
|
1,435
|
31,6
|
1,435
|
1,0
|
1,000
|
0,8
|
0,891
|
51,4
|
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 59
Kimstad—Norrköpings järnvägs inledning på
Norrköpings nya östra station .... 0,891 1,3
Delen Altorp—Ösby af Kohagsviken—Sval¬
näs—Ösby.............0,891 2,1
Malma—Haggården............ 0,600 2,0
Eringsboda—Älmeboda..... 0,600____18,5
Summa —■ 141,0
Svartälfs järnväg mellan Kortfors och Grythyttehed med en längd af
38,5 kilometer bär under år 1910 öfvertagits af staten.
För allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska banor
voro vid årets slut 222 st. med
en längd af.................. 9,439,7 km.
samt hästbanorna 3 st. med eu längd af..... 9,5 »
Af de förra hafva
.28
|
st. en spårvidd af 1,435
|
m. och
|
en
|
längd af 6,135,4
|
km.
|
2
|
|
» 1,093
|
|
|
» > 49,9
|
»
|
13
|
2> » T>
|
» 1,067
|
|
|
» » 509,5
|
»
|
1
|
|
» 1,000
|
|
|
» » 0,8
|
»
|
66
|
» » »
|
» 0,891
|
» »
|
>
|
» » 2,509,1
|
»
|
b
|
» » »
|
» 0,802
|
7> »
|
|
» d 80,5
|
|
9
|
2> » »
|
» 0,600
|
|
»
|
» » 154,5
|
»
|
Summa 9,439,7 km.
Kung!. Maj:t har den SO december 1910 utfärdat kungörelse om ändrad Ändring i in-
lydelse af 2, 5, 32, 77, 119 och 128 §§ i nådiga instruktionen för järnvägs-
styrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 31 december 1907. sen m. m.
Å statsbanan genom Bohuslän utfördes en del kompletteringsarbeten. statens jäm-
Å statsbanan Marg ärv—Lapp träsk afslutades terrasseringen å linjen Räkt-''llssb-vssnader-
järv-Lappträsk, anlades 13 afioppstrummor, fullbordades stenarbetena för
broar öfver Storträskån och Kukkasjoki, å hvilka järnöfveidwggnaderna in-
lades likasom å broar öfver Tomasmyrbäcken och Elakaträskbäcken, utlades
permanent hufvudspår mellan Sockenträsk och Lappträsk samt likaledes per¬
manenta sidospår å bangårdar och mötesplatser, färdigballastades banan i
hufvudsak mellan Käktjärv och Lappträsk, uppsattes permanent telegrafled¬
ning äfvensom bansignaler mellan Morjärv och Lappträsk samt inlades 1
vändskifva å sistnämnda station.
Dessutom fullbordades i det närmaste å stationer och linje erforderliga
husbyggnader.
60 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Den 1 december 1910 öppnades banan för postbefordran och godstrafik
samt den 15 i samma månad äfven för persontrafik.
För landsvägen Boden—Lappträsk fullbordades å delen Stockfisk—
Lappträsk återstående terrasserings- och grusningsarbeten samt broarna dels
öfver Granträskbäcken och Korpikån genom inläggning af järnöfver bygg¬
naderna dels öfver Storträskån och Kukkasjoki genom stenarbetenas full¬
bordande och öfverbyggnadernas inläggning.
Å statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen bedrefvos terrasserings-
arbetena å hela bansträckan och afslutades å delen Bastuträsk— Klutmark,
anlades 47 afioppstrummor, fullbordades broar vid Stentjärn samt öfver
Hästbäcken och Krångforsbäcken äfvensom grundläggnings- och murnings-
arbeten för broar öfver Skellefte älf och Kvarnbäcken äfvensom påbörjades
grundläggningsarbeten för. broar öfver Bjurån och Klintforsån. Permanent
hufvndspår utlades å ofvan nämnda del äfvensom sidospår på de å samma
sträcka förekommande bangårdar och mötesplats, hvilka spår äfven färdig-
ballastades. Dessutom påbörjades en del grundmurningsarbeten för husbygg¬
nader, inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka af 28,5 kilometer samt
utfördes erforderliga lands- och ägo vägso mläggningar äfvensom större delen
vägöfvergångar i banans plan.
A statsbanan Östersund—Ulriks fors afslutades terrasseringsarbetena å
delen Östersund-Raftsjön samt i hufvudsak å sträckan Raftsjön—Ulriksfors,
anlades 88 afioppstrummor, fullbordades broar öfver Indalsälfven, Långån,
Hårkån och Töjsan äfvensom grundläggnings- och murningsarbetena för
broar öfver I-bäcken, Öjån, Gisselåsån, Hallviksbäcken, Losjöån och Faxe-
älfs gren n:r 1.
Permanent hufvudspår, som äfven till största delen underballastades,
utlades å sträckan Indalsälfven—Sikåsån och äfvenledes permanenta sido¬
spår å de på samma sträcka förekommande bangårdar m. m., hvarjämte ban-
delen Östersund—Indalsälfven färdigballastades.
Dessutom påbörjades uppförande af husbyggnader å såväl stationer som
å linjen på delen Lugnvik—Norderåsen, inhägnades järnvägsområdet å en
bansträcka af 44 kilometer samt fullbordades 91 mindre och 5 större väg¬
öfvergångar i banans plan äfvensom 1 vägbro.
Å delen Järna—Enstaberga af statsbanan Järna—Norrköping verkställ¬
des återstående skogsröjning, fortgick terrasseringen å sträckan Järna—
Vagnhärad samt påbörjades sådan mellan sistnämnda plats och Västerljung
(23 km.) äfvensom mellan Braken (31 km.) och Väderbrunn (62 km.), ut¬
fördes markförstärkning genom pålning under vissa bankar, anlades 54 af¬
ioppstrummor, utfördes de hufvudsakliga stenarbetena för broar öfver Svärta¬
ån och Nyköpingsån med anslutande vägport, för hvilken sistnämnda bro
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 61
med vägport äfven järnöfverbyggnaden inlades, och påbörjades anläggning
af en kulvert öfver Nykvarnsån.
Permanent hufvudspår, som äfven underballastades, utlades å en sträcka
af 1,040 meter.
Dessutom inhägnades järnvägsområdet å en bansträcka af 1,684 meter,
verkställdes omläggning af en del -större och mindre vägar, förlängdes väg-
porten under västra stambanan vid Bankesta samt påbörjades uppförandet
af 2 vägportar, den ena vid Braken och den andra vid Nyköping, öster
om ån.
Å järnvägen Gälliv ar e-Porjus fullbordades för möjliggörande af spårets
framdragande erforderliga terrasseringsarbeten mellan Gällivare och Porjus,
anlades 5 täckta aflopp strummor af sten och en af lerrör samt 29 öppna
trummor af järnbalkar på trä stöd, fullbordades bro öfver Siäkajoki äfvensom
i det närmaste grundläggnings- och murningsarbeten för broar öfver Ane-
tjokk och bäck vid sektion 14 + 520.
Permanent spår utlades från Gällivare på en sträcka af 47 kilometer
och underballastades spåret delvis på en sträcka af 10 kilometer.
För bibana från norra stambanan till Lycksele utfördes definitiv under¬
sökning samt från sistnämnda plats okulär undersökning af vissa, alterna¬
tiva sträckningar för sådan bibana till den definitivt undersökta sträckningen
af den s. k. inlandsbanan inom Vilhelmina socken.
Längden af för trafik öppnade statsbanor har ökats med bandelen Mor- statens jäm-
järv—Lappträsk om 46 kilometer och utgör med inberäknande af spåret vag8(rafik-
mellan Olskroken och bron vid Tingstad om 2 kilometer vid 1910 års slut
4,418 kilometer.
Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1910 till om- Brutto-
kring 71,700,000 kronor. inkomsten
Af statens trafikinkomster hafva under år 1910 till statskontoret inle- Till statskon-
vererats 13,000,000 kronor. t0ret,inlevere-
rade trafik-
medel.
Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 4 juli 1910 fastställt ändrad Ändring i
lydelse af § 1 mom. 2 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järn- afloninss'
vägar den 15 november 1907.
Kungl. Maj:t har den 30 december 1910 utfärdat kungörelse angående Ändring i in¬
ändrad lydelse af 2, 5, 32, 77, 119 och 128 §§ i nådiga instruktionen för
järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 31 decemberJ sen m. m.
1907.
62 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Lag angående Kungl. Maj:t har den 4 juli 1910 utfärdat lag angående rätt till pension
rätt till pen- fgr tjänsteman vid statens järnvägar samt kungörelse med öfvergångsbe-
män vid^tatcns stämmelser angående rätt till pension för vissa tjänstemän vid statens järn-
järnvågarm.m. vägar.
Statens järn- Kungi. Maj :t har den 60 december 1910 beslutat utfärdande af kungö-
vägars änke- re]ser dels angående reglemente för statens järnvägars änke- och pupillkassa,
°CkassTU" dels ock angående instruktion för direktionen för nämnda kassa m. m.
Taxan för Kung], Maj:t har den 16 september 1910 utfärdat kungörelse angående
transporter å vjsg ändring i den af Kung! Makt den 29 november 1889 fastställda taxa
statens järn- , „ . 0 ’’
vägar. för transporter a statens järnvagar.
Jämvägsrådet. Järn vägsrådet har varit sammankalladt under december månad 1910 för
att yttra sig öfver ett inom järnvägsstyrelsen utarbetadt förslag till trafik¬
stadga.
Ändring i in- Kung]. Maj:t liar den 30 december 1910 utfärdat kungörelse angående
stmktionen för ändrad lydelse af 13 § i instruktionen för vattenfallsstyrelsen.
vätte n talls- *y
styrelsen.
Kommissionär
hos vatten¬
fallsstyrelsen.
Den 4 februari 1910 har Kung]. Maj:t utfärdat kungörelse angående an¬
ställande af kommissionär hos vattenfallsstyrelsen.
Grunder för Vidare har Kungl. Maj:t den 4 juli 1910 utfärdat kungörelse angående
förvaltningen tunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga vattenfall.
af kronans ö °
vattenfall.
Troiihätte Slussarna öppnades den 15 april och stängdes den 21 december.
kanal- och Kanaltrafiken har varit synnerligt liflig; och hafva kanalinkomsterna
uppgått till omkring 617,000 kronor — det högsta belopp, som hittills något ar
influtit i kanalinkomster. Motsvarande siffra år 1909 var 531,700 kronor.
Egnahems- och Det å hemmanen Hjulkvarn, Stafvered och Stallbacka utökade egna-
'”rådlna'"" hemsområdet har under året tagits i anspråk liksom det nyutlagda egna¬
hemsområdet å hemmanet Sylte.
Plan har utarbetats till ett egnahemsområde å staten tillhöriga hemma¬
net Arvidstorp å västra sidan af Göta älf i Vassända Naglums socken; och
har ansökan gjorts om fastställelse å nämnda regleringsplan.
Inom det å Hjulkvarn, Stafvered och Stallbacka utlagda egnahemsom¬
rådet hafva ytterligare kompletteringar och nyanläggning af vägnät och af-
joppsledningar utförts.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 63
Det påbörjade arbetet med byggnad af väg och järnväg till det på
Stallbacka anlagda industriområdet har under året fullföljts.
Under år 1910 hafva försålts 9 st. tomter inom Trollhättans till stads¬
plan indelade område enligt de i nådiga brefvet den 16 juni 1905 angifna
grunderna.
Sammanlagda köpeskillingsbeloppet för dessa tomtförsäljningar utgjorde
38,840 kronor 63 öre, hvaraf dock endast influtit kontant 9,662 kronor 63 öre,
men återstoden 29,178 kronor motsvaras af intecknade räntefria köpeskil-
ligsreverser att gäldas medels inbetalningar under 10 år.
Inom egnahemsområdet å hemmanen Hjulkvarn, Stafvered och Stall¬
backa har under år 1910 försålts 1 tomt och inom egnahemsområdet vid
Sylte har under samma år försålts 3 tomter till ett sammanlagdt köpeskil-
lingsbelopp af 3,872 kronor 84 öre, hvaraf kontant influtit 2,927 kronor 84
öre, återstoden 945 kronor motsvaras af räntefri köpeskillingsrevers att gäl¬
das medels inbetalningar under 10 år.
Inom egnahemsområdet å Hjulkvarn, Stafvered och Stallbacka hafva
under år 1910 28 tomter upplåtits med tomträtt på en tid af 75 år. Inom
egnahemsområdet å Sylte hafva under samma år upplåtits 5 tomter med
tomträtt äfvenledes på en tid af 75 år.
På industriområdet å hemmanet Stallbacka har en del af tomten n:r 10
utarrenderats till aktiebolaget Difosfat på en tid af 4 år.
Trollhättans elektriska kraftaktiebolag har under år 1910 tagit i be¬
sittning det område å industriområdet intill två hektar, som enligt köpe¬
kontrakt den 26 juni 1906 med äganderätt tillförsäkrats nämnda bolag.
Tomten innehafves emellertid på grund af öfverlåtelse numera af Trollhät¬
tans elektrothermiska aktiebolag.
Af de lånemedel intill 400,000 kronor, som af 1908 års Riksdag beviljats
för utlämnande af byggnadslån åt personer, till hvilka med äganderätt eller
tomträtt upplåtas tomter inom statens egnahemsområden vid Trollhättan,
har utöfver de 300,000 kronor, som utbekommos från riksgäldskontoret under
åren 1908 och 1909, ytterligare utbekommits från riksgäldskontoret ett belopp
af 100,000 kronor eller återstoden af de för ändamålet beviljade medlen
400,000 kronor.
Af dessa medel har till egnahemsbyggare beviljats byggnadslån till ett
sammanlagdt belopp af 281,800 kronor, däraf för år 1910 112,000 kronor
mot 4 Va % ränta.
Under år 1910 hafva byggnadsarbetena för första utbyggnaden af den Troiihätte
stora kraftstationen slutförts, med undantag för den till en början ej behof- kraftverk,
liga dammanläggningen öfver Göta älf, å hvilken arbetena afbrutits på grund
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
af ogynnsamma vattenståndsförhållanden. Dammbyggnadsarbetena äro emel¬
lertid i slutet af året, sedan älfvens vattenstånd sjunkit, återupptagna.
Den maskinella utrustningen för första utbyggnaden är äfven i allt vä¬
sentligt fullbordad.
Dör den andra utbyggnaden, afsedd för ytterligare 4 stora turbiner,
hafva under året fullbordats tubintags- och kraftstationsbyggnader samt in¬
lagts tuber.
Kraftledningarna från Trollhättan till Göteborg och från Lilla Edet till
Alingsås hafva färdigställts. En ny kraftledning från Skara till Sköfde
för 50,000 volt har i det närmaste färdigställts.
Sekundärstationerna i Lilla Edet, Göteborg, Alingsås och Kol hafva
under året tagits i bruk. Utvidgning af sekundärstationen i Sköfde har
påbörjats.
Leveransen af elektrisk energi från stora kraftstationen påbörjades den
25 mars 1910 och förbrukningen har under året stigit till 15,000 kilowatt.
vv faried Sedan arbetsplanen för 1910 års arbeten af Kungl. Maj:t fastställts,
mellan Väners- igångsattes dessa arbeten omedelbart och hafva därefter drifvits med en ar-
Göteborg, betsstyrka, som småningom vuxit och för närvarande uppgår till omkring 1,080
man, däraf omkring 950 man äro anställda direkt i vattenfallsstyrelsens
tjänst samt omkring 130 man hos entreprenörer.
Under året har den noggranna sektioneringen med borrning och pejling
fortsatts och afslutats.
Då det var af vikt att så vidt möjligt söka hindra spekulationen från
att drifva i höjden priset å de markområden, som måste tagas i anspråk för
kanalombyggnaden, har frågan om markförvärf varit föremål för synnerlig
uppmärksamhet. Expropriationsstämningar hafva uttagits på åtskilliga mark¬
ägare efter Karls graf samt i och invid Trollhättan. Förvärf af mark genom
godvillig öfverenskommelse har skett dels vid Karls graf, dels med Holmens
tegelbruk samt dels vid Lilla Edet, och underhandlingar i syfte att fä till
stånd godvillig öfverenskommelse äro på åtskilliga håll inledda. Lösen för
byggnaderna å de tomter i Trollhättan, som erfordras för kanalen, har under
året erlagts i öfverensstämmelse med värdering enligt 1909 års Riksdags sär¬
skilda beslut och därvid i afsevärd grad öfverstigit i gällande arrendevillkor
angifna lösenbelopp.
Vissa inventarier hafva efter värdering af sakkunniga öfvertagits från
kraft ver ksbyggnaden, och hafva dessutom anskaffats ett enskopigt mudder¬
verk, en mudderelevator, undervattenssprängningsmaskineri samt diverse prå¬
mar äfvensom 4 nya elektriska kranar, en kabelbana, 3 nya luftkompressorer,
elektriska motorer m. m.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 65
Byggnadsarbetena, som hafva varit uppdelade å 8 afdelningar, hafva ut¬
förts i nedan angifven utsträckning:
Afdelning I.
Förrådsbyggnader, 2 st. baracker och 1 marketenteri äro uppförda och
elektrisk hufvudledning anlagd.
Muddringen i Karls graf, angående hvars utförande afslutats kontrakt
med firman Grunnerson & Elzelingen, är under året till större delen utförd.
Damm är byggd strax nedanför G-ropbron för att vintertid kunna af¬
stånga och urtappa Karls graf.
1 kanalen vid JBrinkebergskulle har utförts en del mindre schaktnings-
arbeten och vid den nya slussen har arbete med bergsprängning och jord-
schaktning allt sedan juni månad pågått.
Afdelning IT.
Förrådsbyggnader hafva uppförts. Elektriska hufvudledningar hafva
framdragits.
I Stallbackakanalen bär verkställts en del jord- och bergschaktnings-
arbeten ofvan vattenytan.
Muddring med kanalverkets mudderverk har pågått vid järnvägsbron
samt mellan densamma och landsvägsbron.
Undervattenssprängning med nyanskaffad sprängningsmateriel igångsat¬
tes på samma sträcka i juli månad.
Afdelning III.
Förrådsbyggnader hafva utförts. Elektrisk hufvudledning har byggts
för denna afdelning och afdelning IY.
A kanalsträckan nedanför landsvägsbron (bergkanalen) kunde under
vintern endast den nedanför Olidan liggande delen aftappas, och här drefvos
arbetena natt och dag, så länge kanaltrafiken var afstängd. Bergspräng-
ningsschakt hafva dessutom upptagits i den nya kanalsträcka, som ligger
helt vid sidan af den nuvarande kanalen, samt å ställen, där stora öfver-
vattensskärningar förekomma, hvarjämte de stora jordschaktnings- och berg-
sprängningsarbetena i den öfverstå slussen igångsatts och bedrifvits i stor
omfattning.
Afdelning IV.
Förråd är inredt i byggnader, som inköpts från Holmens tegelbruks ak¬
tiebolag. Fyra baracker och ett marketenteri hafva uppförts med virke från
de byggnader, som förut begagnats för motsvarande ändamål vid kraftsta-
tionsanläggningen. I slusstrappan hafva de stora jordschaktnings- och berg-
sprängningsarbetena satts i full gång samt fångdammen för nedre portkam¬
maren i nedersta slussen, där berget ligger tämligen djupt under vattenytan,
påbörjats.
Bih. till Riksd. />ro«. 1911. i Samt. 1 Afd. 9
Kiksdags-Berättelsen.
66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Å afdelningarna V och VI liar intet byggnadsarbete utförts.
Afdelning VII.
Undervattenssprängningen på en sträcka af omkring 2,5 km. vid och ofvan¬
för Röda berget har utlämnats på entreprenad till Aktiebolaget skånska ce-
mentgjuteriet, som i oktober igångsatt arbetet.
Afdelning VIII.
Om muddringen mellan Kungälf och Bohusbanans bro är likaledes kon¬
trakt upprättadt med Aktiebolaget skånska cementgjuteriet, som i septem¬
ber 1910 påbörjat förberedande arbeten såsom invallningar af upplagsplat¬
ser m. m.
Kraftstationen Under år 1910 har i augusti igångsatts arbete med kompletterande under-
V1<faUeT'18' sökningar och mätningar för upprättande af arbetsritningar.
Vidare har transportväsendet till Porjus organiserats i samband med
den af järnvägsstyrelsen utförda järnvägen Gällivare—Porjus, hvilken under
året delvis fullbordats. För kraftverksbyggnadens räkning har spåret pro¬
visoriskt framdragits på den nöjaktigt afjämnade marken och de under vin¬
tern bäriga myrarna till en punkt, belägen omkring 8 km. från Porjus. Från
nämnda punkt är anlagd en provisorisk väg till Porjus, och vid etapplinjen
äro dessutom utförda nödiga förråds-, stall- och öfverliggningsrum.
Rikstelefonlinje mellan Gällivare och Porjus är anlagd.
För att möjliggöra uppförande af bostadsbyggnader i nödig utsträckning
har igångsatts en ganska omfattande skogsdrifning och anlagts ett mindre
sågverk. Baracker för omkring 200 man hafva iordningställts, och flera äro
under byggnad. Det med pionierarbetena sysselsatta folket är inrymdt i
provisoriska timmerkojor. Marketenteri, befäl sbyggnad, kontorsbyggnad och
sjukstuga äro under uppförande.
För generering af elektrisk ström under byggnadstiden är uppförd en
provisorisk ångkraftcentral för 275 hk., hvarjämte provisorisk vattenkraft¬
station för ytterligare 600 hk. är påbörjad.
För att möjliggöra användningen af bergborrmaskiner har en luftkom¬
pressoranläggning utförts. Å de stora sprängningsarbetena infordrades en¬
treprenadanbud, men voro de af den beskaffenhet, att vattenfallsstyrelsen
funnit sig föranlåten besluta arbetenas utförande under egen arbetsledning.
De hafva sedan utlämnats på s. k. arbetskontrakt till arbetslag, och har un¬
der året påbörjats ett sänkschakt för intaget och den blifvande tillopps-
tunneln.
Vid årsskiftet utgjorde arbetsstyrkan i Gällivare och Porjus omkring
350 man utom forkarlar.
ir
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
Kungl. Maj:t har den 22 april 1910 utfärdat kungörelse angående gran- Grunder för
derna för resekostnads- och traktamentsersättning till underofficerskorpraler ^^trakta9"
vid kustartilleriet. mentsersätt-
ning tillnnder-
officerskorpra-
ler vid kust¬
artilleriet.
Kungl. Maj:t har den 23 december 1910 utfärdat kungörelse angående Förordningen
ändrad lydelse af § 15 i förnyade nådiga förordningen angående expeditions- p^tiondösen
lösen den 7 december 1883.
Kungl. Maj:t har den 4 juli 1910 utfärdat dels kungörelse angående Fisket på
tillämpning af nådiga kungörelsen den 5 maj 1871 angående det område, vägtTr®rl|^sst
inom hvithet fisket på Sveriges västra kust är rikets innebyggare uteslu¬
tande förbehållet, dels ock cirkulär angående rätten till fisket inom visst
område vid rikets västra kust.
Kungl. Maj:t har den 4 juli 1910 utfärdat kungörelse angående ändrad Förordningen
lydelse af 1 § i nådiga förordningen om automobiltrafik den 21 september 0™jitrafik0~
1906.
Kungl. Maj:t har den 21 maj 1910 utfärdat kungörelse angående ändrad Eldfarlig»
lydelse af §§ 23 och 32 i förordningen den 26 november 1875 angående eld- cl^or'
farliga oljor och vissa andra därmed jämförliga vätskor.
1. Beträffande den af Kungl. Maj:t den 6 november 1903 tillsatta kommit- Kommittéer
tén med uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag till erforder- "tioner'1119"
liga åtgärder mot smittosamma könssjukdomars spridning, i hvars samman¬
sättning under år 1910 ingen förändring ägt rum, har kommitténs ordförande
meddelat följande om dess verksamhet under år 1910.
Kommittén har under året sammanträdt in pleno å följande tider: den
13 och den 14 januari, den 1—3 maj, den 11—27 juni, den 1 september—4
oktober, den 31 oktober, den 14 och den 29 november samt den 15—31 de¬
cember. Under större delen af tiden mellan plenisammanträdena har en af
kommittén tillsatt subkommitté varit i verksamhet.
Kommittén har den 31 december 1910 afslutat sina arbeten och kommer
att till Kungl. Maj:t öfverlämna sitt betänkande, så snart detsamma jämte
bilagor blifvit färdigtryckt.
2. I fråga om emigrationsutredningens verksamhet under år 1910 har
förste aktuarien, filosofie doktorn Gustav Sundbärg meddelat följande.
Sedan under år 1909 och början af 1910 inkommit de sista infordrade
uttalanden och utlåtanden, som för emigrationsutredningen begärts från myn¬
digheter och enskilde, har under år 1910 arbetet fortsatts med serien »bila-
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
gor» till det blifvande underdåniga utlåtandet, af Indika under året utgifvits:
Bilaga IV, Utvandringsstatistik, Bilaga XI, Bondeklassens undergräfvande,
Bilaga XVIII, Uttalanden af svenska vetenskapsmän, Bilaga III, Mormon-
värfningen, Bilaga XIX, Industri och handel, Bilaga VIII, Bygdeundersök-
ningar (sluthäfte) och Bilaga V, Bygdestatistik. Af ännu återstående fem
bilagor äro fyra under uppsättning, och torde under instundande vinter eller
vår kunna fullbordas åtminstone de, som äro afsedda att omedelbart läggas
till grund för det underdåniga utlåtandet.
3. Sammansättningen af den af Kung! Maj:t den 28 juni 1907 tillsatta
kommittén med uppdrag att inkomma med betänkande och förslag beträf¬
fande ny taxa för transporter å statens järnvägar m. m. har under år 1910
varit oförändrad.
Kommitténs ordförande har meddelat följande om dess verksamhet under
år 1910.
Arbetena hafva hufvudsakligen afsett tarifferna för järn, maskiner, trä¬
varor, trämassa, papper, snickeriarbeten och textilvaror äfvensom en del
återstående arbeten beträffande tariffer för lifsmedel. För alla de nämnda
varorna föreligga af respektive subkommittéer utarbetade förslag till tariffer
och — utom för snickerier — äfven förslag till utlåtanden. Dessa förslag
hafva delvis behandlats i kommittén in pleno, som för öfrigt vid flera sam¬
manträden diskuterat tarifferna för styckegods.
Därjämte hafva om driftkostnaderna under år 1908 verkställts utred¬
ningar, hvilka efter en första granskning för närvarande reviderades och
kompletterades. Samtidigt gjordes preliminära beräkningar af driftkostna¬
derna för år 1910.
Under året har kommittén afgifvit följande underdåniga utlåtanden:
den 18 januari öfver Sveriges allmänna exportförenings framställning om
lösning af exporttariffrågan, den 29 augusti öfver Skånska smörexportföre¬
ningens framställning om nedsättning af frakten för exportsmör och samma
dag öfver aktiebolaget A. Heymans framställning om fraktnedsättning för
hafre och hafreprodukter.
4. I sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 20
september 1907, tillsatta kommission med uppdrag att verkställa utredning
beträffande kiseljärns egenskap att under vissa förhållanden förorsaka ut¬
veckling af skadliga gaser m. m. har under år 1910 den förändring ägt rum,
att professor A. W. Cronquist den 22 november 1910 aflidit.
I fråga om kommissionens arbeten under år 1910 har meddelats följande.
Kommissionens arbete har under året hufvudsakligen bestått däri, att
medlemmarna hvar för sig fortsatt de under år 1909 påbörjade arbetena, be¬
stående dels uti undersökning öfver de explosiva egenskaperna hos kisel-
järnsgaserna, dels öfver sammansättningen af olika slag af kiseljärn och be-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
stämning af de mängder gaser, som utvecklas af kisel]ärn af olika samman¬
sättning och med olika tillverkningssätt, samt dessa gasers egenskaper m. m.,
dels uti inhämtande af uppgifter från samtliga svenska kisel]ärnsfabriker
rörande tillverkning m. m. Dessa arbeten hafva under året afsluiats och
kommissionens medlemmar hafva därefter varit sysselsatta med utarbetandet
af betänkandet.
På grund däraf att kommissionens medlemmar arbetat med hvardera sin
uppgift hafva endast trenne gemensamma sammanträden hållits, det sista i
slutet af maj. Genom professor Cronquists icke långt därefter iråkade sjuk¬
dom och sedermera timade frånfälle hafva några ytterligare sammanträden
icke kunnat hållas och därigenom har kommissionens arbeten jämväl lidit
afbräck.
5. I sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 26
juni 1908, tillsatta kommission med uppdrag att verkställa utredning och
afgifva förslag beträffande frågan om moderskapsförsäkring under statens
medverkan har under år 1910 den förändring ägt rum, att till ledamot i
kommissionen i stället för hofrättsrådet K. J. Stenström, som afsagt sig upp¬
draget, utsetts t. f. aktuarien M. Marcus.
Om kommissionens arbeten under år 1910 har meddelats följande.
Förutom sammanträden under våren 1910 vid tvenne tillfallen under ett
par dagar har kommissionen sammanträdt under tiden mellan den 14 oktober
och den 16 december 1910. Arbetet har fortskridit så långt, att betänkandet i
väsentliga delar är under slntjustering och tryckning. Dock torde detsamma,
med hänsyn till återstående arbete med en del författningsförslag, icke kunna
aflämnas förrän i april eller maj månad 1911.
6. Den af Kung!. Maj:t den 13 december 1907 tillsatta kommittén för
verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande allmän ålder¬
doms- och invalidiletsiörsäkring har den 28 oktober 1910 erhållit uppdrag
att jämväl afgifva yttrande och förslag beträffande revision af lagen den 5
juli 1901 angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete, och
har i sammanhang därmed professor I. Fredhoim förordnats att deltaga i
kommitténs öfverläggningar och beslut vid behandling af sistnämnda fråga.
Rörande kommitténs arbeten har dess ordförande meddelat följande.
Kommittén har under året hållit plenisammanträden den 1—8 mars, den
3 juni, den 21—29 juli och den 2—24 november, därvid öfverlagts om åt¬
skilliga af kommitténs ordförande med biträde af sekreteraren utarbetade
förslag till ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.
Under tider, då kommittén icke varit samlad till plenum, har arbetet
fortsatts af kommitténs ordförande och vissa af ledamöterna, hvarförutom
den af Kung! Maj:t anbefallda statistiska utredningen rörande befolkningens
i riket inkomst- och yrkesförhållanden med mera alltjämt fortgått.
70 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
7. De på grund af nådigt bemyndigande den 31 december 1907 till¬
kallade sakkunniga för att inom civildepartementet biträda vid beredning af
frågan, huruvida för reglerandet af lotterier den nu gällande lagstiftningen
bör underkastas revision m. m., redaktören A. Hallgren och amanuensen C.
G. H. Törnebladh, hafva den 16 februari 1910 afgifvit betänkande i ämnet.
8. Sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 13 juni 1908 tillsatta
kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag beträf¬
fande omorganisation af medicinalstyrelsen har under år 1910 varit oför¬
ändrad.
Kommittén har den 26 september 1910 allämnat senare delen af sitt be¬
tänkande, innefattande utredning och förslag beträffande den närmare orga¬
nisationen af den centrala veterinäradministrationen.
9. Den jämlikt nådigt bemyndigande den 9 oktober 1908 tillsatta kom¬
mission med uppdrag att biträda vid verkställande af revision af förordnin¬
gen angående explosiva varor den 19 november 1897 m. fl. författningar af-
gaf i februari 1910 sitt betänkande.
10. Ifråga om den, jämlikt nådigt bemyndigande den 17 juni 1908, till¬
satta kommittén för framläggande af förslag och vidtagande af åtgärder för
åvägabringande af ett »Sveamonument» i Stockholm, för hvilken kommitté
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen behagat mottaga ordförandeskapet, har
Hans Kungl. Höghet meddelat, att vid den af kommittén utsatta tiden för
inkommande med täflingsförslag och kostnadsberäkning för berörda monu¬
ment till kommittén ingifvits 36 förslag till monumentet. Bland dessa för¬
slag uttogos af en tillsatt jury tre förslag. Af dessa tre förslag har emel¬
lertid kommittén ansett, att intet bör komma till utförande.
För att närmare utreda frågan, hvilka åtgärder numera böra af kommit¬
tén vidtagas, har inom kommittén tillsatts en subkommitté, hvilken dock
ännu icke inkommit med sin utredning.
11. I sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 22
januari 1909, tillsatta kommission med uppdrag att biträda vid undersökning
af den rätt kronan på grund af vattenregale kan äga till älfvar och ström¬
mar i de norra länen har under år 1910 ingen förändring ägt rum.
Beträffande kommissionens verksamhet under år 1910 har meddelats föl¬
jande.
Under året har ej förekommit någon omständighet, som synts vara af
beskaffenhet att böra föranleda till kommissionens sammankallande till ar¬
beten vid gemensamma sammanträden. Enhvar af kommissionens medlem¬
mar har inom ramen af kommissionens uppdrag arbetat på sitt särskilda
håll. Sålunda hafva professoren Delin och vice häradshöfdingen Hagelin
enligt uppgift genomgått åtskillig litteratur, som kunde vara af betydelse
för regalrättsfrågan. Kammarrådet Björkman har ägnat sig åt behandlin-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
gen af det på spridda ställen förvarade, synnerligen vidlyftiga arkivma¬
terialet.
Amanuensen i landtmäteristyrelsen, ingenjören G. A. Berlin har, enligt
erhållet uppdrag, biträdt vid utredningen i och för genomgående af afvitt-
ringskartor med flera i rikets generallandtmäterikontor förvarade hand¬
lingar.
Betydande serier af handlingar rörande reduktionsverket och rikets bergs¬
lagsorter med mera hafva blifvit genomgångna. Särskild uppmärksamhet
har ägnats åt de för regalrättsfrågan mycket viktiga riksdagshandlingarna
för år 1734 och följande riksdagar.
Utredningsarbetet har sålunda fortskridit så långt, att någon eller några
typiska vattenfallsfrågor synas böra utan dröjsmål hänskjutas till afgörande
af domstol.
12. Sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 11 juni
1909, tillsatta kommission med uppdrag att biträda vid verkställande af re¬
vision af förordningen om automobiltrafik m. m. har under år 1910 varit
oförändrad.
Rörande kommissionens arbeten under år 1910 har meddelats, att kom¬
missionen under år 1910 varit samlad den 11 — 17 juni, den 12—20 oktober
samt den 12—22 november.
13. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 till¬
satta kommittén för afgifvande af yttrande och förslag rörande omorganisa¬
tion af fögderiförvaltningen m. m. har under 1910 ingen förändring ägt
rum.
Beträffande kommitténs verksamhet under år 1910 har dess ordförande
meddelat följande.
Kommittén har in pleno varit samlad från och med den 5 till och med
den 14 april, från och med den 19 juli till och med den 9 augusti samt från
och med den 1 november till och med den 1 december och därunder haft 39
sammanträden.
En subkommitté, bestående af ordföranden jämte landskamreraren Gislén
och kronofogden Andrén, har varit sysselsatt med uppgörande af frågecirku-
lär och utredningar m. m. från årets början till den 4 april, från och med
den 16 april till och med den 31 maj samt från och med den 11 augusti till
och med den 30 oktober.
Genom länsstyrelserna hafva från kronofogdarna och länsmännen i riket
infordrats uppgifter rörande, bland annat, kronofogdarnas och länsmännens
arbete i och för handhafvandet af polis- och åklagarväsendet, uppbördsväsen-
det, handräckningsväsendet, exekutionsväsendet samt handräcknings- med flera
ärenden m. m.
72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittén har vid behandlingen af frågan, huruvida kronofogdetjän¬
sterna böra indragas, på anförda skäl ansett sig böra undersöka två alterna¬
tiva förslag till organisation af fögderiförvaltningen vid eventuell indrag¬
ning af kronofogdetjänsterna, det ena med öfverflyttning å länsmännen af
kronofogdarnas samtliga tjänsteåligganden, hvilken organisationsforms lämp¬
lighet kommittén fått i uppdrag att särskild! undersöka., och det andra med
öfverflyttning af kronofogdarnas tjenstegöromål dels å länsmännen och dels
till afsevärd del å andra landsstatstjänstemän.
Sedan dessa förslag blifvit till sina grunddrag preliminärt antagna, har
kommittén till länsstyrelserna utställt frågor rörande, jämte annat, huruvida
och i hvilken omfattning förslagens genomförande skulle nödvändiggöra ök¬
ning af länsmännens kompetens och aflöningsförmåner, arbetskrafterna hos
länsstyrelserna samt, på grund af minskade befordringsutsikter för läns-
notarier och länsbokhållare, aäöningsförmånerna för dessa tjänstemän.
Med anledning af en till kommittén för yttrande remitterad underdånig
framställning från Sveriges häradsskrifvarförening rörande hufvudsakligen
bättre aflöningsförmåner för häradsskrifvarna och särskild ersättning åt dem
för upprättande af röstlängder för val af ledamöter till Riksdagens andra
kammare samt för prästval har kommittén vidare från häradsskrifvarna i
riket inhämtat svar å åtskilliga närmare angifna frågor.
Slutligen hafva länsstyrelserna tillsports dels rörande eu af kommittén
ifrågasatt plan för utbildning af aspiranter å länsmanstjänst, innefattande
förslag till skärpning af fordringarna för erhållande af dylik tjänst, dels ock
i fråga om ordnandet af polisväsendet å landsbygden, icke blott i händelse
kronofogdetjänsterna indragas utan jämväl därest de bibehållas och fögderi-
förvaltningen ordnas i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition till 1909 års
Riksdag.
14. Sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 27
augusti 1909, tillsatta kommissionen med uppdrag att biträda vid uppgörande
af förslag till lag angående understödsföreningar har under år 1910 varit
oförändrad.
Kommissionen har den 15 december 1910 afgifvit sitt betänkande i
ämnet.
15. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 11 september 1909
tillsatta kommittén med uppdrag att verkställa revision af hälsovårdsstad¬
gan för riket har under år 1910 ingen förändring ägt rum.
Om kommitténs verksamhet under år 1910 har dess ordförande meddelat
följande.
Kommittén har haft sammanträden dels under tiden från och med den
1 till och med den 11 augusti, dels ock under tiden från och med den 4 no¬
vember till och med den 10 december samt under omkring en veckas tid med
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 73
nådigt tillstånd företagit resor och därvid besökt skilda platser inom landet.
Därjämte har under vissa andra tider af året kommitténs ordförande och
sekreteraren varit sysselsatta med utarbetandet af de af kommittén upp¬
gjorda preliminära förslag.
16. Den på grund af nådigt bemyndigande den 20 november 1909 till¬
satta kommissionen med uppdrag att inom civildepartementet biträda vid be¬
redning af ärende angående kontroll å biografföreställningar afgaf den 2
september 1910 sitt betänkande.
17. Den jämlikt nådigt bemyndigande den 20 november 1909 tillsatta
kommissionen med uppdrag att inom civildepartementet biträda vid utar¬
betande af de formulär till protokoll öfver stadsfullmäktigval och landstings-
mannaval, hvilka jämlikt § 27 i förordningen om kommunalstyrelse i stad
den 21 mars 1862, § 13 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862 och § 64 i förordningen om landsting den 21 mars 1862,
sådana dessa paragrafer lyda enligt lagar af den 26 maj 1909, skola af
Kungl. Maj:t fastställas, har fullgjort sitt uppdrag.
18. Jämlikt nådigt bemyndigande den 15 juli 1910 har chefen för civil¬
departementet tillkallat envoyén, grefve J. J. A. Ehrensvärd och dåvarande
sekreteraren, numera expeditionschefen K. A. Fryxell att biträda vid utar¬
betandet af förslag till lagbestämmelser, hvarigenom för landet skadlig in¬
vandring såvidt möjligt må hindras samt i öfrigt utlänningars inflyttning
och bosättning inom landet på lämpligt sätt ordnas.
Rörande det erhållna uppdraget har meddelats, att arbetet fortgått med
ett kortare afbrott under augusti månad 1910, hvarefter expeditionschefen
Fryxell ensam varit därmed sysselsatt ungefär till den 15 september, då ar¬
betet afbröts.
Det återupptogs den 10 december samt har sedan dess fortgått, och har
därvid vid förhinder för expeditionschefen Fryxell i dennes ställe hofrätts-
rådet H. Himmelstrand deltagit i arbetet.
Såsom resultat af arbetet föreligga förslag till tvenne författningar i
ämnet.
Kungl. Maj:t har den 22 april 1910 utfärdat kungörelse angående extra
lönetillägg för år 1910 åt eu del tjänstemän och betjänte m. m.
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1910 utfärdat kungörelse angående vill¬
kor och bestämmelser för åtnjutande af de från och med 1911 års början
fastställda nya aflöningsförmånerna för generaltullstyrelsen.
Bill. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berlittelsen.
Extra löne-
tillägg.
Villkor och be¬
st uiu mel ser för
åtnjutande af
nya oflönings-
förinåner för
generaltullsty¬
relsen.
10
74 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Aflöningsregle- Samma dag har Kung!. Maj:t utfärdat kungörelse angående aflönings-
menvcrkettUll~re^emen^e ^ör tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning.
Provisoriskt Kungl. Maj:t bär den 21 oktober 1910 utfärdat kungörelse angående
befattnlngshaf-Prov^sor^s^a aflöningstillägg för år 1911 åt befattningshafvare i kommers-
vare i korn- kollegium,
merskollegiam.
Provisoriskt Samma dag bar Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående provisoriska
b°faUn i n" sb af- adöningstillägg för år 1911 åt befattningshafvare i patent- och registrerings-
vare i patent- Verket,
och registre-
ringsverket.
Ändring i reg- Kungl. Maj:t har den 15 april 1910 utfärdat kungörelse angående ändrad
kun^l^teltnfr0 lydelse af § 6 i reglementet för de kungl. teatrarnas pensionsinrättning den
nas pensions- 13 augusti 1909.
inrättning.
Ändring i för- Kungl. Maj :t bär den 18 juni 1910 utfärdat kungörelse om ändrad ly-
oni songer! an- (ie ]se af 4 § 10 mom. i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevill-
gående bevill- ° ö . ö
ningsafKifter ningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
för särskilda
förmäner och
rättigheter.
inkomst- och Kungl. Maj:t bar den 28 oktober 1910 utfärdat förordning om inkomst-
formogenhets- ocj1 förmögenhetsskatt.
sKatt.
Bevillning af Samma dag bar Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående bevillning
fast egendom af £ag^ egen(fom samt af inkomst.
samt åt 0
inkomst.
Taxeringsmyn- Likaledes bär Kungl. Maj:t samma dag utfärdat förordning om taxerings-
digheter och myndigheter och förfarandet vid taxering.
förtärandet vid J ° °
taxering.
Beräkning af Kungl. Maj:t bär därjämte samma dag utfärdat förordning angående
rösträtt och gärgPåfd. grund för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller
utkorande åt ^ ° 0 J
utskyld™ i för- annan afgift i förhållande till allmänna bevillningen.
hyllande till
bevillningen.
Ändring i Kungl. Maj :t bar den 14 maj 1910 utfärdat förordning om ändring i
niT^förord- VJ'ssa delar af förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning.
ningen.
Uppgifter om Kungl. Maj:t bar den 10 juni 1910 utfärdat förordning angående upp-
yrkér|kför folk- 0111 befolkningens yrken för folkräkningen den 31 december 1910.
rakning.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7 5
Kungl. Maj:t har den 30 september 1910 utfärdat förordning angående Uppgifter för
uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen den 31 december 1910 ^rakning i
i Göteborg.
Kungl. Maj:t har den 18 november 1910 utfärdat förordning angående Uppgifter för
uppgifter för folkräkningen den 31 december 1910 i Stockholm.
folkrakning i
Stockholm.
Kungl. Maj:t har den 16 december 1910 utfärdat kungörelse om ändring Ändring i
kun-
af de i kungörelsen den 4 november 1859 angående meddelande af uppgifter e^e^éddelan-
gifna föreskrifter rörande statistik öfver döds- de af uppgifter
till rikets
officiella
statistik.
till rikets
orsakerna.
officiella statistik
Kungl. Maj:t har den 23 april 1910 utfärdat förordning om ändrad ly- Ändringar i
delse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften.
Kungl. Maj:t har därjämte den 18 juni 1910 utfärdat förordning om
ändrad lydelse af 7, 23, 27 och 38 §§ i förordningen den 18 september 1908
angående stämpelafgiften.
Kungl. Maj:t har den 18 januari 1910 utfärdat reglemente för konunga¬
riket Sveriges stadshypotekskassa.
Kungl. Maj:t har den 11 februari 1910 utfärdat reglemente för norra
Roslags och Uppsala stadshypoteksförening.
Kungl. Maj:t har den 18 februari 1910 utfärdat instruktio n för af Dess
befallningshafvande förordnadt ombud hos stadshypoteksförening.
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1910 utfärdat kungörelse angående viss
ny bestämmelse med afseende å vikt.
Reglemente för
konungariket
Sveriges stads¬
hypotekskassa.
Reglemente för
norra Roslags
och Uppsala
stads hypoteks¬
förening.
Instruktion för
af Kungl. Maj :ts
befallningshaf¬
vande förord¬
nadt ombud hos
stadshypoteks¬
förening.
Viss bestäm¬
melse med af¬
seende å vikt.
Kung! Maj:t har den 14 januari 1910 utfärdat förordning om ändrad Ändringar i
lydelse af 3 och 15 §§ i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning .^XndlTfiir-
af brännvin. säljning af
Kungl. Maj:t har den 18 februari 1910 utfärdat förordning om ändrad I)rannv,n-
lydelse af 35 § 1 mom. i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
af brännvin.
Kungl. Maj:t har den 12 september 1910 utfärdat förordning om ändrad
lydelse af 15 § i samma förordning.
76 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ändringar i
förordningen
angående för¬
säljning af vin
och Öl.
Kung!. Maj:t har den 10 juni 1910 utfärdat förordning om ändrad ly¬
delse af 14 och 29 §§ i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
af vin och öl.
Ändring i för- Kungl. Maj:t har den 31 augusti 1910 utfärdat förordning om ändrad
■4endeniive^" 1 § 3 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverk¬
ning och be- ning och beskattning af maltdrycker.
skattning af
maltdrycker.
Stadga angåen- Kungl. Maj it
de tillverkning maltextrakt.
åt maltextrakt.
har samma dag utfärdat stadga angående tillverkning af
Ändringar i Kung!. Maj:t har den 12 september 1910 utfärdat förordning angående
anwående^tiU ändrad lydelse af 2, 12, 13 och 21 §§ i förordningen angående tillverkning
verkning af af brännvin den 11 oktober 1907.
brännvin.
Bestämmelser Kungl. Maj:t har den 30 september 1910 utfärdat kungörelse med vissa
angående till- bestämmelser angående tillverkning af brännvin vid bränneri, där allt det
verkning åt ° . °
brännvin vid tillverkade brännvinet denatureras eller utiöres ur riket.
bräunerier, där
allt tillverkad t
brännvin dena-
tnreras eller nt-
föres ur riket.
Ändringar i Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse om ändrad lydelse af
angående derT §§ ® och 14 i förordningen den 10 oktober 1890 angående denaturering af
taxering af brännvin.
brännvin.
Anstånd med Kungl. Maj:t har den 16 december 1910 utfärdat kungörelse angående
tillämpningen anstånd med tillämpningen i visst hänseende af förordningen den 12 juli
åt och andm- ro _ _ ° J
gar i förord- 1907 angående de slag af papper, bläck, skrifmaskm- och stämpelfärger, som
nmgen angå- ^ till vissa offentliga handlingar användas.
ende de slag åt ° . .
papper m. m., Samma olag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om ändrad lydelse af
som ma till ^5 ocb go SS i sistnämnda förordning.
vissa offentliga 00 0
handlingar an¬
vändas.
Instruktion för
mynt-ochjuste- . . , .
ringsverket, justermgsverket.
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1910 utfärdat instruktion för mynt- och
Myntverket.
Vid myntverket hafva under år 1910 blifvit utmyntade:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 77
silfvermynt:
2-tronor.............kronor 749,450: —
1-kronor............. » 643,005: —
25-ören.............. » 510,984: —
bronsmynt:
5 ören...............kronor 19,324: —
2-ören............... » 16,188: —
1-ören............... » 15,826: —
hvar järnte under samma tid från myntverket, hnfvndsakligen till lands¬
orten, utväxlats:
i silfvermynt .............kronor 4,603,300: —
i bronsmynt.............. » 79,350: —
Därjämte hafva under år 1910 präglats:
33,216 st. medaljer till värde af kronor 99,435: 92.
Från det af Riksdagen för år 1910 beviljade anslag för beredande åt Bidrag till
sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges Momanshllsen-
inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska upp¬
gifter hafva bidrag tilldelats 47 sjömanshus.
Antalet postanstalter, hvilka såsom postsparbankskontor betjäna allmän- Postspar-
heten med mottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde vid bankc"-
utgången af november månad 1910: 3,241; antalet ställen, hvarest sparmärken
försäljas, uppgick vid samma tid till 5,713.
Antalet delägare i postsparbanken utgjorde vid 1810 års början 555,487.
Under tiden 1 januari —30 november hafva tillkommit 48,716, under det att
32,527 afgått genom uttagande af samtliga innestående medel. Delägarean¬
talet utgjorde således sistnämnda dag 571,676.
De under tiden 1 januari—30 november 1910 uti 608,988 poster i post¬
sparbanken insatta medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma
tid utgjorde 13,446,634 kronor. Från årets början till utgången af novem¬
ber månad 1910 uttogos i 142,834 poster 11,443,885 kronor 37 öre, hvadan
delägarnas behållning, som den 1 januari 1910 uppgick till 45,402,705 kronor
44 öre, ökats med 2,002,748 kronor 63 öre och den 30 november 1910 utgjorde
47,405,454 kronor 7 öre.
Inlåningsräntan har under år 1910 oförändradt utgjord! 3,6 % för år.
Postsparbankens medel — däruti inberäknadt löpande förskott från post¬
verket — voro vid november månads utgång placerade dels uti obligationer,
78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
utfärdade af allmänna hypoteksbanken eller kommuner inom landet, till ett
bokfördt värde af 34,612,380 kronor 12 öre, dels ock i direkta lån till kom¬
muner till ett sammanlagdt kapitalbelopp af 10,485,316 kronor 67 öre, samt
i lån mot säkerhet af fastigfietsinteckningar 1,245,000 kronor, hvarjämte vid
samma tidpunkt i banker innestodo 1,578,587 kronor 68 öre, allt utom upp¬
lupna, ej förfallna räntor.
Postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäk-
ringsanstaltens räkning hafva under tiden 1 januari—30 november 1910 ge¬
staltat sig på följande sätt:
inbetalningar hafva förmedlats till belopp af 640,261 kronor 94 öre, för¬
delade på 6,992 poster, och utbetalningar till belopp af 352,381 kronor 84 öre
i 13,679 poster.
Utbetalningarna förgrena sig i följande grupper:
Sjukhjälp......antal 4,657, belopp kr. 123,003: 67
Begrafningshjälp . . » 38, » » 2,310: —
Lifränta...... » 6,831, » » 167,452: 92
Återbetalade premier . » 2,153, » » 59,615: 25
De för riksförsäkringsanstaltens räkning förvaltade medlen voro den 30
november placerade i obligationer till bokfördt värde af 2,743,976 kronor 38
öre, i kommunlån till belopp af 869,732 kronor 28 öre, i lån mot säkerhet af
fastighetsinteckningar till belopp af 455,000 kronor, hvarjämte å bankräk¬
ningar innestode 173,346 kronor 38 öre, allt förutom ej förfallna räntemedel.
Beträffande det postsparbanken, enligt kungl. brefvet den 31 december
1904, åliggande bestyret med mottagande af insättningar i barnmorskornas
pensionsanstalt och utbetalande af därifrån utgående pensioner samt förvalt¬
ningen af pensionsanstaltens medel, hade vid 1910 års början 1,364 barnmor¬
skor genom insättning i postsparbanken erlagt afgifter till pensionsanstalten.
Detta antal ökades under tiden 1 januari—30 november 1910 med 108 eller
till 1,472.
Det pensionsanstalten tillkommande statsbidraget för år 1909, 26,903
kronor, har under 1910 af statskontoret inbetalats till postsparbanken. Af
anstaltens tillgångar vid utgången af november 1910 voro 235,859 kronor
placerade i allmänna hypoteksbankens eller kommuners obligationer.
Den genom kungl. kungörelsen den 18 september 1908 utsträckta rätten
till äldre barnmorskor att inträda i pensionsanstalten hade vid 1910 års
början begagnats af 171 barnmorskor, hvarjämte under tiden 1 januari—-30
november tillkommit 75 nya delägare, i följd hvaraf delägarnas antal sist¬
nämnda dag utgjorde 246. Af vederbörande kommun eller barnbördshus har
under tiden 1 januari—30 november 1910 för nya delägare verkställts pen-
sionsinbetalningar med 13,618 kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 79
I pensioner till dylika barnmorskor bar under nämnda tid utbetalats ett
sammanlagdt belopp af 1,238 kronor.
De för äldre barnmorskor fonderade medlen utgjorde den 30 november
1910 22,189 kronor 8 öre, af hvilka 22,000 kronor voro placerade i kommun¬
obligationer.
Antalet försäkrade fiskare utgjorde vid årets början 1,001. Detta antal
ökades under tiden 1 januari—30 november med 227 eller till 1,228.
Under samma tid hafva i premier inbetalats 7,205 kronor 3 öre samt i
olycksfallsersättning lyftats 1,745 kronor 9 öre.
Det fiskareförsäkringen tillkommande statsbidraget för år 1909, 5,277
kronor 78 öre, har under 1910 af statskontoret inbetalats till postsparbanken.
Af de för fiskareförsäkringens räkning förvaltade medlen voro den 30
november 9.937 kronor 50 öre placerade i Svenska statens och kommuners
obligationer samt 6,369 kronor So öre innestående i hanker.
Jämlikt nådiga kungörelserna den 18 december 1908 och den 7 maj 1909
hafva genom postsparbankens försorg utbetalats under de tre första kvarta¬
len af år 1910 pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa med 282,712
kronor 99 öre i 3,955 poster samt under första halfåret från folkskollärarnas
m. fl. pensionsinrättning 738,257 kronor 13 öre i 3,070 poster.
Med 1910 års ingång började tillämpningen af bestämmelsen i nådiga
förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning af kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, hvilken ersättning det åligger postspar¬
banken att utbetala.
Beloppet åt den sålunda utbetalade ersättningen utgjorde redan de
elfva första månaderna af 1910 tillhopa 792 kronor 14 öre, fördelade i 21
poster.
Till patent- och registreringsverket hafva under år 1910 inkommit 3,433 Patent- och
ansökningar om patent och meddelats 1,962 patent. Af inkomna ansökningar regiv8*^g8‘
hafva 1,684 afsett uppfinningar af svenskar och 1,749 uppfinningar af ut¬
länningar; 1,878 patent hafva meddelats såsom själfständiga och 84 såsom
tilläggspatent.
Under samma år hafva inkommit 41 ansökningar om registrering af
mönster och modeller, och har sådan registrering medgifvits i 35 fall.
Under året hafva inkommit 1,269 ansökningar om registrering af varu¬
märken, däraf 910 från Sverige och 359 från utlandet, samt registrerats
1,017 varumärken.
Under år 1910 hafva till ämbetsverket inkommit
dels 50 anmälningar till försäkringsregistret, däraf 8 afsett registrering
af ömsesidiga försäkringsbolag;
80 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
dels 4,108 anmälningar till abtiebolagsregistret, däraf 3 afsett registre¬
ring af bankaktiebolag, samt 670 afsett registrering af öfriga aktiebolag.
Under året hafva registrerats
dels 7 ömsesidiga försäkringsbolag,
dels 634 aktiebolag och banker, hvilkas sammanlagda aktiekapital ut¬
gjorde 73,093,665 kronor, hvaraf 57,131,736 kronor 81 öre, eller 78,10 % af det
tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetaldt.
Ofvanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper af bolag och
banker på följande sätt, nämligen för:
1 försäkringsaktiebolag, med ett sammanlagdt aktie¬
kapital af..................
3 bankaktiebolag, med ett sammanlagdt aktiekapital af
12 järnvägsaktiebolag, med ett sammanlagdt aktiekapi¬
tal af....................
25 rederiaktiebolag, med ett sammanlagdt aktiekapital
af......................
265 industri- och fabriksaktiebolag, med ett samman¬
lagdt aktiekapital af.............
197 handels- och hushållsföreningsaktiebolag, med ett
sammanlagdt aktiekapital af.........
131 aktiebolag, bildade för hvarjehanda ändamål, med
ett sammanlagdt aktiekapital af .... . ■ •
Summa 634 Summa kronor 73,093,665: —
25,000: —
2,200,000: —
3,614,700: —
1,840,300: —
40,176,335: -
12,854,140: —
12,383.190: —
iiättuader vid Kungl. Maj:t har den 6 maj 1910 utfärdat kungörelse angående villkor
tuilbehandiing. ocb bestämmelser i fråga om rätt för resande, som icke är inom riket bosatt,
att, utan tullafgifts erläggande, under viss tid förfoga öfver medförd auto-
mobil.
På nådig befallning har generaltullstyrelsen utfärdat kungörelser dels
den 5 april 1910 angående förändrade bestämmelser beträffande tullbehand-
lingen af till Malmö från Liibeck med Hallands ångbåtsaktiebolags ångfartyg
ankommande gods, afsedt att vidare befordras med statens järnvägar till
ort inom landet, där tullkammare ej finnes inrättad, dels ock den 2 juni
samma år angående ändring i gällande bestämmelser rörande tullbehandling
af s. k. lätt för där digt gods.
Gräustrafikeu Kungl. Maj:t har den 6 maj 1910 utfärdat förordning angående vissa
mellan Sve- bestämmelser rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge.
rige och
Norge.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 81
Kung!. Maj:t har' utfärdat ej mindre kungörelser dels den 6 maj 1910 Tulltaxan,
angående ändrad lydelse af rubriken n:r 683 i gällande tulltaxa, dels ock den
18 juni 1910 angående vissa ändringar i gällande tulltaxa än äfven den 4
juli 1910 förordning med tulltaxa för inkommande varor.
Kung]. Maj:t har den 4 juli 1910 utfärdat kungörelse om ändrad lydelse Pass- oeh
af § 2 mom. 1 i förordningen den 4 december 1903 angående pass- och uatio- Taudllu^r0
nalitetshandlingar för svenska, till orter utom Sverige gående fartyg.
Generaltullstyrelsen har den 6 oktober 1910 utfärdat kungörelse rörande Skeppsmät-
ändrad lydelse af sista stycket i styrelsens kungörelse den 22 november 1909 föreskrifter
angående vissa ändringar i föreskrifterna angående mätning för bestämmande
af svenska ångfartygs afgiftspliktiga dräktighet enligt den engelska regeln
rörande afdrag för maskinrum.
.Den 2 december 1910 har Kung!. Maj:t låtit utfärda instruktion för
generaltullstyrelsen.
Instruktion
för general¬
tullstyrelsen.
Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad iy- Tullstndgn.
delse af vissa paragrafer i tullstadgan den 1 juli 1904.
Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående uppbörd Uppbörd »f
genom tjänstemän vid tullverket af vissa till stad eller annan kommun ut- VISSS a%lfter-
gående afgifter.
Kungl. Maj:t har den 23 december 1910 utfärdat taxa å ersättning, som Sporteltaxa,
enligt särskilda bestämmelser skall af trafikerande utgöras för vissa af tull¬
tjänsteman verkställda tjänstförrättningar.
På nådig befallning har generaltullstyrelsen den 14 december 1910 ut¬
färdat kungörelse angående tjänstgöringsreglemente för tullverket.
Tjänstgörings-
reglemente
för tullverket.
Kungl. Maj:t har den 21 maj 1910 utfärdat förordningar med proviso- Lastmärke å
riska föreskrifter dels angående lastmärke å svenska fartyg i vissa fall, <Wamnska fart^
oeh angående certifikat för svenska fartyg i vissa fall.
Kungl.
Maj:t har
allmänna villkor och
handtverk och därmed jämförli
den 16 december 1910 utfärdat kungörelse angående villkor för lån
bestämmelser för lån från fonden för befrämjande af f°ndcn
° lor herran]-
mindre industri.
jande af handt¬
verk och där¬
med jämförlig
mindre
industri.
Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags«Ber&ttelsen.
11
82 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kungörelse i Kung). Maj:t har den 18 juni 1910 utfärdat kungörelseanledning af
,, anledning Riksdagens beslut angående riksbankens styrelse och förvaltning.
ill Riksdagens
beslut angå¬
ende riksban¬
kens styrelse
och förvalt¬
ning.
Ändring i Kung!. Maj:t bär den 14 oktober 1910 utfärdat kungörelse med förkla-
k^ende^skyi och ändring af kungörelsen den 2-3 maj 1884 angående skyldighet för
dighet för vederbörande verk och inrättningar att i och för deras räkenskapers granskning
verk och in- af Riksdagens revisorer afgifva berättelser och räkenskapssammandrag.
rättningar att ° 0 L °
till Riksdagens
revisorer af¬
gifva berät¬
telser och
räkenskaps-
sammandrag.
Nya emissio- Kungl. Maj:t bär den 11 februari 1910 utfärdat kungörelse angående
ner nf svenska uppeggandet af två nya, emissioner af svenska statens 3,6 procent lån.
procent lån.
Allmänna Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1908 års utgång
hypoteksban- Uppgjek till 286^,973,080 kronor, utgjorde vid 1909 års slut 289,457,073 kro¬
nor 33 öre, hvaraf mot inhemska obligationer 113,855,900 kronor, mot tyska
138,270,133 kronor 33 öre och mot Iranska 37,331,640 kronor; och utgjorde
räntan, hvarmed obligationerna voro förskrifna, 5 proc. å 10,691,900 kronor,
4 proc. å 195,650,973 kronor 33 öre, 38/i proc. å 30,864,100 kronor och 3Vs
proc. å 52,250,700 kronor.
Under år 1910 har banken upplagt ett 4 proc., obligationslån å 15,000,000
kronor, af hvilket lån emellertid ännu icke några obligationer blifvit för¬
sålda.
Däremot hafva under år 1910 blifvit försålda: obligationer af 1883 års
lån, afstämplade till 4 proc., till ett belopp af 2,455,000 kronor och obliga¬
tioner af 1909 års lån till ett belopp af 1,800,000 kronor.
Följande amorteringar hafva under år 1910 verkställts å bankens obliga¬
tionslån, nämligen å 1877 års svenska 5-procentlån 510,300 kr., å 1880 och
1883 års svenska till 4 proc. afstämplade lån 310,700 kronor, å 1880 och 1883
års svenska till 33/i proc. afstämplade lån 205,100 kronor, å 1889 års svenska
3Vs procentlån 136,100 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 711,200 kronor,
å 1886 års tyska 0V2 procentlån 223,200 kronor och å 1879 och 1908 års
franska 4-procentlån 639,000 kronor.
Hypoteksföre- Enligt den öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1909 års
”tinning. s^uk hvilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de sär-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 83
skilda hypoteksföreningarna, utgjorde summan af den amorteringslåneskuld,
hvari hypoteksföreningarna, efter afdrag af de å lånen verkställda amorte¬
ringar, då häftade till allmänna hypoteksbanken, 281,638,209 kronor 72 öre
eller 5,253,601 kronor 98 öre mera än vid utgången af år 1908.
Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer har under år 1909 träd! Allmänna iiy-
i likvidation och upphört med sin verksamhet. potekskassan
-*• för Sveriges
Hypotekskassans obligationsskuld utgjorde vid 1909 års slut 40,774,600 städer
kronor mot 41,116,733 kronor 34 öre vid utgången af 1908.
Hypotekskassans fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och
kommuner uppgingo vid 1909 års slut, efter afdrag af verkställda amorte¬
ringar, till sammanlagdt 37,661,952 kronor 34 öre.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har under år 1910 upplagt Konungariket
ett 3Va proc. obligationslån å 210,000,000 francs, af hvilket lån obligatio- Sveriges stads-
ner till ett belopp af 60,480,000 kronor (84,000,000 francs) under året blifvit yp°te *
försålda.
Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande bestäm- Riksbankens
melser, utgjorde vid slutet af november år 1910 i rundt tal 80,591,400 kronor °ch eu*™a
mot 78,748,100 kronor vid samma tid år 1909. garnas kassa-
De enskilda bankinrättningarna ägde vid utgången af november år 1910 tllls^nKar'
i myntadt och omyntadt guld 348,495 kronor mot 319,689 kronor vid samma
tid år 1909.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november må¬
nads utgång år 1910 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af väx¬
lar till ett belopp af 107,441,927 kronor mot skulder å tillhopa 110,158,279
kronor, så att bankernas öfverskjutande skuld till utlandet utgjorde 2,716,352
kronor mot en Överskjutande skuld på 28,443,902 kronor vid samma tid år
1909.
Därjämte innehade riksbanken den 30 november 1910 utländska obliga¬
tioner till ett belopp af 14,783.800 kronor mot ett belopp af 12,651.700 kro¬
nor vid samma tid år 1909.
Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo den 30 november 1910 till ett utelöpande
belopp af i rundt tal 190,041,000 kronor. Dä motsvarande belopp den 30 no- banksedlar,
vember 1909 utgjorde 184,745,300 kronor, har alltså eu ökning i riksbankens
sedelstock ägt rum med 5,295,700 kronor.
I riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro vid utgången af Bankernas in-
november 1910 innestående: på sparkasseräkning 281,113,700 kronor mot och dåning.
84 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
264,765,900 kronor vid samma tid år 1909; på giro-, upp- och afskrifnings-
sarat löpande räkning 266,466,200 kronor mot 233,613,300 kronor vid samma
tid år 1909; på depositions- och kapitalräkning 980,898,400 kronor mot
959,157,800 kronor år 1909.
Beloppet af diskonterade inrikes växlar, som vid november månads ut¬
gång år 1909 var 692,480,600 kronor, utgjorde den 30 november 1910
697,433,300 kronor och hade således ökats med 4,952,700 kronor. Yid slutet
af november 1910 utestod såsom lån ett belopp af 1,030,240,500 kronor.
Motsvarande belopp för år 1909 uppgick till 999,104,600 kronor; och hade
således bankernas utestående lån från november 1.909 till sammaHid år 1910
ökats med 31,135,900 kronor. Det å kassa- och resekreditiv utestående be¬
lopp hade från slutet af november 1909 till samma tid är 1910 minskats från
246.125.500 kronor till 245,358,300 kronor eller med 767,200 kronor, medan
däremot det å löpande räkning utestående belopp under samma tid ökats
från 217,858,700 kronor till 225,028,600 kronor eller med 7,169,900 kronor.
Vid utgången af november 1910 var därjämte på indrifning beroende
ett belopp af 10,489,400 kronor mot 11,892,100 kronor vid samma tid år
1909.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträck-
ningar utgjorde alltså vid slutet af november 1910 2,208,550,100 kronor mot
2.167.461.500 kronor vid samma tid år 1909 och har således ökats med
41,088,600 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-, giro-, upp-
och afskrifnings- samt löpande räkning och depositionsräkning samtidigt
ökats med 70,941,300 kronor.
Bankernas sammanlagda fonder hafva från utgången af november månad
år 1909 till samma tid år 1910 ökats med 1,791,000 kronor.
Vya och upp- Under år 1910 har Kungl. Maj:t meddelat tillstånd att’drifva bank-
rörelse åt aktiebolaget Hudiksvalls kreditbank, aktiebolaget Gräfleborgs han¬
delsbank, aktiebolaget Sundsvalls kreditbank, Eskilstuna bankaktiebolag,
aktiebolaget Bodens folkbank och aktiebolaget Norrlandsbänken, alla till ut¬
gången af år 1920, samt bankaktiebolaget Stockholms privatassistans till
utgången af år 1913.
Följande banker hafva under år 1910 upphört, nämligen aktiebolaget
Hudiksvalls folkbank, som ombildats till aktiebolaget Hudiksvalls kredit¬
bank, aktiebolaget Häfte handelsbank, som ombildats till aktiebolaget Gäfle-
borgs handelsbank, aktiebolaget Sundsvalls folkbank, som ombildats till
aktiebolaget Sundsvalls kreditbank, aktiebolaget Linköpings bank, som upp¬
gått i sydsvenska kreditaktiebolaget, Skånes enskilda bank, som uppgått i
skandinaviska kreditaktiebolaget, samt aktiebolaget Sundsvalls köpmans-
bank.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 85
Antalet i verksamhet varande banker, hvilket vid 1909 års sint uppgick
till 83, utgjorde vid 1910 års utgång SO.
Kung!. Maj:t har under år 1910 utfärdat särskilda kungörelser angående frihet Mn
frihet från utmätning för pension, utgående från försäkringsaktiebolaget11 m“e"s!f0g or
Skandias änke- ock pupillkassa, från GäfLeborgs enskilda banks pensionsfond,
(rån Svenska lifförsäkringsanstalten Trygg, ömsesidig' af 1899. samt från
sparbankens i Karlskrona pensionsfond.
1. Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för af- Kommittéer,
gifvande af förslag rörande reglering af statens ämbetsverks ock myndig-
keters löneförkållanden in. in. kar under år 1910 undergått den förändring
i sin sammansättning, att efter godsägaren I.j Wijk, som erkållit begärdt
entledigande, godsägaren O. Björklund den 30 september för ordnats till leda¬
mot i kommittén.
Kommittén har under år 1910 sammanträdt in pleno under tiderna från
och med den 12 januari till och med den 18 mars, från och med den 6 maj
till ock med den 8 juni, från ock med den 12 juli till ock med den 16 juli
samt från och med den 5 oktober till ock med den 16 december.
Därjämte kafva, enligt kommitténs uppdrag, särskilda subkommitterade
bedrifvit arbeten för kommitténs räkning under öfriga tider af året, med
undantag af tiden från och med den 31 juli till och med den 30 augusti.
Enligt kommitténs beslut den 16 december komma subkommittéarbeten att
fortgå, till dess kommitténs arbeten in pleno blifva, på ordförandens kallelse,
återupptagna.
Under år 1910 kafva “följande betänkande» ock utlåtanden afgifvits af
kommittén, nämligen:
den 13 januari underdånigt utlåtande i fråga om ändringar i staten för
tandläkarinstitutet;
den 24 januari underdånigt utlåtande angående förhöjning i anslag till
domänstyrelsen;
med underdånig skrifvelse den 25 januari betänkande, delen XXII, be¬
träffande försäkringsinspektionen;
med underdånig skrifvelse den 5 februari betänkande, delen XXIII, be¬
träffande postsparbarken;
med underdånig skrifvelse den 14 maj betänkande, delen XXIV, beträf¬
fande Kungl. Maj:ts nedre justitierevision;
med underdånig skrifvelse den 14 juli betänkande, delen XXV, beträf¬
fande de under direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning ställda
pensions- ock understödsanstalter;
86 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sina lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
med underdånig skrifvelse den 10 november betänkande, delen XXVI,
beträffande farmaceutiska institutet;
samma den 10 november underdånigt utlåtande angående väckt förslag
att ombilda vissa lärarbefattningar vid Chalmers’ tekniska läroanstalt till
professorsbeställningar m. in.; samt
den 15 december underdånigt utlåtande i fråga om föreslagen proviso¬
risk lönereglering för vissa befattningshafvare vid gymnastiska central¬
institutet.
Förutom de ärenden, som sålunda af kommittén slutbehandlats, hafva
äfven inom kommittén in pleno eller genom särskilda subkommitterade ar¬
beten bedrifvits i afseende å följande frågor, nämligen:
dels grunder för utnämning och befordran af infödda svenska kvinnor
till vissa befattningar, som tillsättas af Kungl. Maj:t,
dels reglering af löneförhållanden m. m. beträffande väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen samt beträffande den civila personalen vid rikets allmänna
kartverk,
dels ock uppförande i stat af vissa, fast anställda biträden hos nyregle-
rade ämbetsverk och myndigheter.
På grund af Kungl. Maj:ts förordnanden hafva följande personer såsom
särskilda ledamöter deltagit i kommitténs arbeten, nämligen för nedre
justitierevisionen revisionssekreteraren, numera häradshöfdingen H. War-
mark samt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen byråchefen, öfverstelöjt-
nanten O. Z. Ekdahl.
Därjämte har vid behandlingen af frågan om reglering af löneförhållan¬
den m. m. beträffande nedre justitierevisionen kommittén lämnats tillfälle
att rådföra sig med justitierådet K. Silverstolpe, hvilken erhållit Kungl.
Maj:ts uppdrag att för sådant ändamål deltaga i kommitténs förhandlingar.
Uti öfverläggningar inom kommittén rörande ofvannämnda ärende i fråga
om grunder för utnämning och befordran af infödda svenska kvinnor till
vissa befattningar hafva jämlikt Kungl. Maj:ts förordnande deltagit såsom
sakkunniga rektorn vid universitetet i Lund, professorn B. Jönsson, rektorn
vid nya elementarskolan i Stockholm, filosofie doktorn C. EL Hernlund, före¬
ståndarinnan för nya elementarskolan för flickor i Stockholm, filosofie dok¬
torn Anna Ahlström, t. f. medicinalrådet F. G. Bissmark och praktiserande
läkai’en, medicine licentiaten Mathilda Lundberg.
2. Den af Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta kommittén för
afgifvande af förslag till bestämmelser angående kontroll å fartygs sjövär¬
dighet äfvensom därmed i samband stående ärenden har in pleno samman-
trädt i Stockholm under tiderna från och med den 7 till och med den 18
februari, från och med den 28 februari till och med den 11 mars, från och
med den 6 till och med den 9 maj, från och med den 26 september till och
Berättelse om hund i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags scimvuvnträdc sig tilldragit. 87
med den 25 oktober, från och med den 15 till och med den 24 november samt
från och med den 12 till och med den 16 december, hvarjämte enskilda leda¬
möter af kommittén varit under vissa tider mellan de nu nämnda upptagna
af särskilda arbeten för kommitténs räkning.
Kommittén har under de tider, den varit samlad, varit sysselsatt med
granskning af uppgjorda förslag inom kommitténs verksamhetsområde och den
slutliga affattningen af dessa förslag järnte därtill hörande motiv; och bär
kommittén den 16 december 1910 slutligen justerat sitt betänkande. Detta
innefattar förslag till
1) ändringar i sjölagen;
2) förordning om hvad i vissa afseenden skall iakttagas beträffande far¬
tygs sjövärdighet, utrustning och lastning;
3) förordning innefattande tillägg till förordningen den 26 oktober 1906
angående åtgärder till undvikande af ombord!äggning samt signaler för an¬
gifvande af nöd å fartyg;
4) ändringar i förordningen den 18 oktober 1901 angående registrering
af svenska fartyg;
а) ny instruktion för kommerskollegii sjötekniska biträde; samt
б) lag om tillsyn å fartyg,
jämte motiv och särskilda meningar äfvensom en af kommitténs sekre¬
terare utarbetad öfversikt af utländsk lagstiftning rörande sjöfartssäkerheten.
3. Den af Kung! Maj:t den 6 mars 1908 tillsatta kommitté med upp¬
drag att verkställa revision af gällande lagstiftning rörande patent och om
skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller m. m. har under år
1910 hållit sammanträden in pleno den 21 maj, från och med den 12 till och
med den 16 september, från och med den 29 september till och med den 14
oktober, från och med den 1 till och med den 11 november samt från och
med den 22 november till och med den 7 december.
Därjämte har en inom kommittén tillsatt subkommitté med uppgift att
förbereda de till kommitténs behandling hörande frågor' haft sammanträden
under återstoden af året med undantag för tiderna från och med den 27 maj
till och med den 12 juni, från och med den 23 juni till och med den 28 au¬
gusti samt från och med den 9 december.
Sedan kommittén för den anbefallda revisionen af gällande förordning
angående förhud mot införsel till riket af varor med oriktig ursprungsbe”
teckning samt behandlingen af frågan om vidtagande af lagstiftningsåtgär¬
der mot illojal konkurrens förstärkts med fyra representanter för landets
handelskår, har kommittén under år 1910 dels ånyo genomgått och granskat
det af kommittén redan under år 1909 upprättade preliminära förslag till ny
författning i förstnämnda ämne, och dels utarbetat preliminärt förslag till
lag mot illojal konkurrens, därvid kommittén, som genom nådigt beslut den
88 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
4 april 1910 fått åt sig uppdraget att verkställa utredning angående med¬
delande af lagbestämmelser mot användande af mutor vid ekonomiska
uppgörelser, i sistberörda förslag äfven intagit stadganden härom.
Kommitténs ordförande och sekreterare äro för närvarande sysselsatta
med omredigering af nämnda båda förslag i vissa delar samt med utarbe¬
tande af motiver till desamma.
4. Den af Kungl. Maj:t den 18 september 1908 tillsatta kommittén, som
fått sig uppdraget att föranstalta om en undersökning angående handelsunder-
visningens nuvarande tillstånd i vårt land samt att verkställa utredning och
afgifva förslag om lämpligaste sättet för ordnande af denna undervisning,
dock icke sävidt angår inrättande af en handelshögskola, har nu afgifvit sitt
betänkande med förslag.
5. Den af Kungl. Maj:t den 18 nov. 1908 tillsatta kommittén med upp¬
drag att verkställa utredning och afgifva förslag rörande förändrad organi¬
sation af kommerskollegium och i samman It au g därmed reglering af löneför¬
hållandena m. in. vid nämnda ämbetsverk bar under år 1910 sammanträd!
in pleno 31 januari—4 februari, 21—24 februari, 13—16 april, 14—16 juni
samt 7—10 december. Dessutom hafva för de föreliggande frågornas heltänd
ling åtskilliga serier sammanträden hållits af särskilda subkommittéer.
Vid plenarsammanträdena i april voro muntliga förhandlingar anordnade
med dels rikets samtliga bergmästare och dels ett antal representanter för
grufdriften och järnhandteringen. Den för bergsärendenas förberedande be¬
handling tillsatta'subkommittén har vid sammanträde den 8—10 april i Grän¬
gesberg samråd! med 4 af statens graf ingenjörer.
Kommitténs sekreterare har därjämte, för inhämtande af upplysningar
rörande vissa handelsärenden, hållit öfverläggningar med representanter för
Stockholms handelskammare samt för Skånes handels-, industri- och sjöfarts-
kammare.
Kommitténs arbete under året har haft till föremål ärenden rörande
bergshandtering, sjöfart, handel, industri och handtverk. Beträffande de båda
förstnämnda ämnesgrupperna hafva preliminära förslag till ärendenas hand¬
läggning samt administationens ordnande utarbetats af resp. subkommittéer
samt behandlats vid kommitténs plenarsammanträden. Preliminärt förslag-
till bergsöfverstyrelsens och den lokala bergsstatens organisation hafva fram¬
gått såsom resultat af dessa öfverläggningar.
Under tiden 26 januari—10 mars hafva delegerade för kommittén hållit
åtskilliga gemensamma sammanträden med departementalkommittén för be¬
handling af frågan om inrättande af ett departement för handel, industri
och sjöfart samt organisationen af ett sådant departement äfvensom beträf¬
fande anordningarna och formerna för de sociala ärendenas handläggning.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 89
6. De af chefen för finansdepartementet på grund af Kungl. Maj:ts den
18 september 1908 lämnade bemyndigande tillkallade sakkunniga för verk¬
ställande af granskning af tullverkets stater hafva under år 1910 samman-
trädt under tiden från och med den 28 februari till och med den 9 april
för behandling af frågan om organisationen af de i vissa af rikets städer
befintliga packhuskarlarna samt dessas åligganden och befogenhet. Vid sam¬
manträde sistnämnda dag uppdrogo de sakkunniga, som ansågo nödvändigt,
att närmare upplysningar erhölles rörande det sätt, hvarpå godsets framfö¬
rande till tullbehandling, dess uppackning och återinpackning m. m. ägde
rum äfven vid de tullförvaltningar, hvarifrån uppgifter i sådant hänseende
då icke funnes tillgängliga, åt sin sekreterare att hos vederbörande tullför¬
valtningar anhålla om upplysningar i ämnet. Sådana hafva under årets
lopp inkommit; men hafva de omfattande arbeten, som inom generaltullstyrel¬
sen måst företagas i anledning af den vid innevarande års Riksdag besluta¬
de omregleringen af tullverkets stater, medfört oöfverstigliga hinder för sam¬
mankallande af de sakkunniga i och för ofvanberörda frågas slutbehandling.
Det är emellertid afsedt, att de sakkunniga skola för nämnda syftemål sam¬
kallas under år 1911, så snart omständigheterna sådant medgifva.
7. De af chefen för finansdepartementet på grund af Kungl. Maj:ts be¬
myndigande den 27 maj 1909 tillkallade sakkunniga med uppdrag att verk¬
ställa utredning af frågan om regleringen af tobaksbeskattningen hafva un¬
der år 1910 sammanträdt in pleno 1 januari—28 februari, 8—12 juni, 5—16
augusti, 22 augusti—8 september, 14—22 oktober samt 27 oktober—17 decem¬
ber. Öfriga delar af året hafva kommissionens ledamöter Lambert-Meuller
och Nordenfelt, delvis med biträde af ledamoten Jeansson, varit sysselsatta
med arbeten för kommissionens räkning.
Den för kommissionens räkning af kommerkollegium verkställda ekono¬
misk-statistiska undersökningen af tobakshandteringen i riket har under årets
lopp blifvit i korrektur tillgänglig för kommissionens ledamöter och från deras
sida underkastats granskning. Utöfver hvad nämnda undersökning innehåller,
hafva åtskilliga för uppdraget erforderliga specialutredningar utförts. På
grundval af ifrågavarande material äro för närvarande de med ett inom kom¬
missionen uppgjordt förslag angående statsmonopol å tobak sammanhängande
beräkingar jämte därtill hörande motiveringar under utarbetande.
I öfrigt hafva arbetena så fortskridit, att komissionens förslag och be¬
tänkande torde kunna aflämnas under första kvartalet af år 1911.
8. Den af Kungl. Maj it den 20 augusti 1909 tillsatta kommittén för
utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssäll¬
skapens frigörande i större eller mindre omfattning från ekonomiskt beroen¬
de af från rusdryckshandteringen härflytande medel har under år 1910 sam-
manträdt in pleno den 14—17 januari, den 2—14 september, den 4—7 okto-
Bih. till Rihsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdans-Berättelsen.
12
90 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ber samt den 8 november. Kommittén har därjämte under öfriga delar af
året äfvensom under oktober och november månader sammanträdt på under-
afdelningar, hvarförutom ledamoten, öfverdirektören Lindeberg och sekreteraren
varit sysselsatta med utarbetandet af författningsförslag. Sedan med för¬
anledande af en af kommittén gjord framställning Kungl. Maj:t enligt nådigt
bref den 4 mars 1910 anbefallt kommittén att beträffande landskommunerna
afgifva förslag till bestämmelser mot ökningen af dessa kommuners andelar
i brännvinsförsäljningsmedlen, har kommittén med underdånig skrifvelse den
10 sistlidna september öfverlämnat förslag till ändrad lydelse af dels 25 §
brännvinsförsäljningsförordningen dels ock de till samma förordning hörande
öfvergångsstadganden. Omfattande statistiska utredningar hafva därjämte
utförts och pågå allt fortfarande under sekreterarens ledning och har slutli¬
gen sekreteraren varit syselsatt med särskilda studier och arbeten för kommit¬
téns räkning.
9. Uppdrag att verkställa utredning af frågan om lärlingsväsendets ut¬
sträckning till industrien m. in. har meddelats f. d. assessorn, häradshöfdin-
gen Axel Koos, revisionssekreteraren Axel Österlöf, ledamoten af Riksdagens
andra kammare Victor Larsson, mekaniske arbetaren Axel Ceder, ingenjören
Erik August Forsberg, direktören Josef Sachs, verkmästaren Nils PetterOhlson,
direktören Ernst Wållgren, fabrikören August Lindmark och förmannen A.
Bergstrand.
De sakkunniga hafva sammanträdt in pleno 1—15 juni, 4—14 juli, 22
augusti—5 september samt 12 september—25 oktober. Ett betänkande i frå¬
gan håller för närvarande på att utarbetas.
10. Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1910 uppdragit åt eu kommitté dels
att taga under öfvervägande väckt fråga om anordnande af en fackmässig
och enhetlig kontroll öfver rikets sparbanker samt afgifva det förslag i äm¬
net, hvartill omständigheterna kunde föranleda, dels ock att afgifva förslag
till ändringar i gällande sparbankslag, som till följd af sparbankskontrollens
omläggning eller i öfrigt syntes erforderliga, därvid Kungl. Maj:t förordnat
till ordförande i kommittén bankinspektören, kanslirådet Robert Herman
Benckert samt till ledamöter bankofullmäktigen revisionssekreteraren Carl
Berg, lektorn Edvard Waldemar Lindahl, kamreraren i Uppsala sparbank
Nils Gustaf Stenbeck och landssekreteraren Herman Leonard Uddén.
Kommittén sammanträdde första gången den 8 november 1910 och hade
därefter dagliga sammanträden till och med den 15 i samma månad, då kom¬
mittén åtskildes efter att hafva lämnat uppdrag åt ordföranden och banko¬
fullmäktigen Berg att formulera preliminärt fattade beslut angående dels
omläggning af kontrollen öfver sparbankerna och dels ändringar i sparpanks-
lagen. I anledning af skiljaktiga åsikter inom kommittén hafva alternativa
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
förslag i dessa frågor blifvit af ordföranden och nämnda ledamot upprättade
och tillsända kommitténs ofri ga ledamöter.
11. Kungl. Maj:t bemyndigade den 14 maj 1910 chefen för finansdepar¬
tementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer att dels utarbeta för¬
slag till en särskild författning om arfsskatt, dels i sammanhang med detta
arbete att verkställa revision af bestämmelserna rörande stämpel för gåfva,
dels att uppgöra förslag till ordning, hvarigenom bindande förliandsupplys-
ningar rörande stämpelskyldigheten i förekommande fall skulle kunna läm¬
nas allmänheten, dels ock att utreda, om ock i hvad mån en fullständig om¬
läggning af stämpelförsäljningsväsendet lämpligen må kunna äga rum. På
grund af berörda bemyndigande har chefen för finansdepartementet till¬
kallat generaldirektören grefve H. H:son Wachtmeister, häradshöfdingen i
Medelpads östra domsaga C. E. Bengtsson, ledamoten af Riksdagens andra
kammare E. P. W. Ilning, landskamreraren O. W. Landén och ledamoten af
Riksdagens första kammare, sekreteraren i hofrätten öfver Skåne och Ble¬
kinge L. C. O. Ljungberg, därvid tillika uppdragits åt generaldirektören
grefve Wachtmeister att i egenskap af ordförande närmast leda arbetet.
Sedan de sakkunniga sammanträdt första gången den 30 juni 1910,
hafva deras arbeten sedermera med vissa afbrott fortgått under återstående
delen af året.
De sakkunniga hafva afgifvit dels den 19 november 1910 betänkande med
förslag till förordning om arfsskatt och skatt för gåfva dels ock den 15 de¬
cember samma år förslag till förordning angående stämpelafgiften. Förslag
till förordning angående rätt att hos statskontoret erhålla upplysning i fråga
om skyldighet att utgöra stämpelafgift kommer att aflämnas inom den när¬
maste tiden.
12. Kungl. Maj:t iippdrog den 26 september 1902 åt särskilda kommit-
terade att afgifva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser
rörande bokföringen i statskontoret, Indika kunde anses påkallade, äfvensom
att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens
bokföring, som kunde föranledas af en föreslagen ändrad eller utvidgad bok¬
föring i statskontoret. Sedan Kungl. Maj:t den 10 december 1909, på kom-
mitterades förslag, fastställt nya formulär för bokföringen i statskontoret
och i sammanhang därmed utfärdat nådig kungörelse med föreskrifter i an¬
ledning af öfverflyttning på riksbanken af statskontorets kassarörelse, har
kommitterades sekreterare under första månaderna af år 1910 varit syssel¬
satt med att inarbeta den sålunda föreskrifna räkenskapsreformen. Samtidigt
därmed och under årets första hälft har sekreteraren med biträden dels upp¬
rättat förslag till nya räkenskapsformulär för öfverståthållarämbetet, hvilka
inom kort kunna föreläggas Kung!. Maj:t till pröfning, dels ock verkställt
utredning i och för genomförande af förändrad bokföring hos domänstyrelsen
92 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista, lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
samt densamma underlydande tjänstemän. Detta senare arbete har emeller¬
tid sedermera lagts å sido i afvaktan på Kung!. Maj:ts beslut i anledning
af det förslag, som af särskildt tillkallade sakkunniga inom finansdeparte¬
mentet framställts om domänförvaltningens afskiljande från den egentliga
statsförvaltningen till en särskild domänfond. Det arbete, som af sekrete¬
raren utförts, torde emellertid kunna tillgodogöras, äfven om bemälda sak¬
kunnigas förslag varder bifallet och bokföringen inom domänförvaltningen
blifver friställd i förhållande till den centrala statsmedelsbokföringen.
På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juli 1910 har statsrådet
och chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallat tre sakkunniga, hvaraf eu
ordförande, för att inom departementet biträda med utredning rörande för¬
enkling af marinens redovisnings väsen de, i hvad det berör räkenskaperna
såväl ombord som i land å flottans stationer samt å kustpositionerna och
vid kustartilleriregementena jämte därmed sammanhängande frågor m. m.
Härvid borde de sakkunniga ställa sig till efterrättelse de direktiv, som
ofvanbemälda kommitterade med hänsyn till det dem lämnade uppdrag an-
såge böra uppställas för de sakkunnigas arbete. Till de sakkunnigas ord¬
förande förordnade chefen för sjöförsvarsdepartementet kommitterades sekre¬
terare; och har nämnda sakkunnigas arbete oafbrutet fortgått från och
med den 18 juli 1910.
Författningar i På föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Maj:t
hvarjehanda un(Jer är 1910 utfärdat:
ämnen.
den d februari kungörelse angående öfverlämnande af arkivhandlingar
från Jönköpings län till landsarkivet i Vadstena; den 18 februari kungörelse
om anordnande under vårterminen 1910 af mogenhetsexamen enligt Kungl.
Maj:ts nådiga stadga den 22 mars 1895; den 4 april kungörelse angående
skjututbildning vid de högre allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och
de tekniska elementarskolorna m. m.; den 15 april kungörelse angående an¬
ordnande af profårskurs vid folkskoieseminariet i Stockholm; den 22 april
instruktion för de censorer, hvilka jämlikt § 93 af gällande läroverksstadga
hafva att deltaga i ledningen af studentexamen; den 27 mag kungörelse an¬
gående tillägg och ändring i nådiga stadgarna för tekniska högskolan den
28 juni 1901; den 10 juni kungörelse om ändrad lydelse af § 6 i nådiga stad¬
gan angående vissa offentliga arkiv den 31 december 1900; samma dac; lag
angående ändrad lydelse af § 40 i förordningen om kyrkostämma samt kyrko¬
råd och skolråd den 21 mars 1862; samma dag lag angående ändrad lydelse
af § 42 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stock-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 93
liolm den 20 november 1863; flen 18 juni kungörelse angående stat för lands¬
arkivet i Göteborg m. m.; samma dag kungörelse angående ändring i nådiga
kungörelsen den 17 december 1909 angående villkor och bestämmelser för åt¬
njutande af de i nya stater för universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund
upptagna förändrade aflöningsförmåner; samma dag kungörelse angående vill¬
kor och bestämmelser för åtnjutande af de för ordinarie lärare och vaktmä¬
staren vid tandläkarinstitutet från och med år 1911 gällande nya aflönings¬
förmåner; samma dag kungörelse angående viss löneturs- och pensionsberäk-
niug för medlem af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk; samma dag
kungörelse angående tjänstårsberäkning för vissa rektorer vid statens real¬
skolor; samma dag kungörelse angående beloppet af arfvode i visst fäll åt
vikarie för lektor vid högre lärarinneseminariet i Stockholm; samma
dag kungörelse angående ändrad lydelse af vissa bestämmelser i nådiga
kungörelsen den 29 oktober 1909 angående aflöning af lärarinnorna vid stats¬
understödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa
läroanstalter m. in.; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af § 2
i kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående aflönande af vikarie för lä¬
rare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund af sjukdom;
samma dag kungörelse angående stater för allmänna barnbördshuset och
barnmorskeundervisningsanstalterna m. m.; samma dag kungörelse angående
resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter och kommunala
mellanskolor; samma dag kungörelse angående resestipendier och understöd
för studier i huslig ekonomi; samma dag kungörelse angående löneförbätt¬
ring för år 1911 åt lärare och lärarinnor vid folkskoleseminariernas öfnings-
skolor; samma dag kungörelse angående resestipendier åt lärare vid folkskole-
seminarierna; samma dag kungörelse angående resestipendier åt folkskol¬
lärare; samma dag kungörelse angående understöd åt lägre tekniska yrkes¬
skolor; samma dag kungörelse angående resestipendier åt föreståndare och
facklärare vid lägre tekniska läroanstalter; samma dag kungörelse angående
resestipendier åt abnormlärare; samma dag kungörelse angående resestipen¬
dier åt prästmän; samma dag kungörelse angående understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningskurser i folk-
bildningssyfte; samma dag kungörelse angående understöd åt vissa äldre be¬
höfvande, från folkskollärarnas pensionsinrättning pensionerade folkskollärare
och folkskollärarinnor; samma dag kungörelse angående understöd åt äldre,
behöfvande folkskollärare; samma dag kungörelse angående understöd åt äldre,
behöfvande smaskollärare in. fl.; samma dag kungörelse angående ytterligare
understöd åt vissa äldre behöfvande, från småskollärares m. fl. ålderdoms-
understödsanstalt understödda smaskollärare m. fl.; den 12 augusti kungörelse
angående ändrad lydelse af 9 § i grundstadgarna för nobelstiftelsen den 29
juni 1900, den 26 augusti kungörelse om ändrad lydelse af § 1 i nådiga
94 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ommittcer.
stadgan angående teologiska examina vid universiteten den SO oktober 1903;
den 12 september kungörelse angående öfverlämnande af arkivhandlingar från
Örebro län till landsarkivet i Uppsala; den 30 september förordning angå¬
ende behörighet att kyrkobokföras i icke territoriell församling af svenska
kyrkan; den 21 oktober kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 4, 5 och
6 i nådiga stadgan för barnmorskeundervisningen den 18 oktober 1907; den
25 november förnyadt reglemente för allmänna barnhuset i Stockholm; den 9
december stadga rörande prästval samt kungörelse med vissa föreskrifter an¬
gående hvad som bör iakttagas vid ledighet i prästerlig tjänst samt ansök¬
ning till sådan tjänst; samma dag lag om indragning till statsverket och af¬
skrifning af prästerskapets tionde samt om ersättning därför; lag om regle¬
ring af prästerskapets aflöning; lag om emeritilöner för präster; lag om
kyrkofond; samt kungörelse angående grunder för ändringar i lagstiftningen
om ecklesiastika boställsskogar; samma dag ecklesiastik boställsordning; sam¬
ma dag stadgar för svenska kyrkans diakonistyrelse; samma dag cirkulär
angående vissa ändringar i kyrkohandboken; den 23 december förordning an¬
gående kyrkoböckers förande; samma dag kungörelse angående pensionering
af den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter; den 30 december
instruktion för kung!, biblioteket och reglemente för bibliotekets begagnande.
I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen
för ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit på grund af Kungl. Majts bemyndigande af nämnde chef inkallade,
är följande att meddela:
1) Den af Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för vidta¬
gande af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen har un¬
der år 1910 utgjorts af H. K. H. Kronprinsen såsom ordförande samt pro¬
fessorerna P. G. Rosén, N. C. Dunér och G. Mittag-Leffler, professorn fri¬
herre G. J. de Geer samt lektorn E. Jäderin såsom ledamöter.
Kommittén har under året haft allmänna sammanträden under H. K. H,
Kronprinsens ordförandeskap den (i april och den 9 maj. Dessutom har
kommittén på inbjudan af kejs. ryska kommissionen haft gemensamma sam¬
manträden i S:t Petersburg och Pulkova den 18, 19 och 21 juni för öfver¬
enskommelse om sättet för de gemensamma arbetenas afslutning. Härvid
har kommittén representerats af subkommissionens medlemmar lektor Jäde¬
rin och kommitténs sekreterare, til. doktorn V. Carlheim-Gyllensköld.
Den subkommission, som år 1910 tillsattes för att sammanhålla det hela
och öfvervaka arbetets fortgång, har fortfarande ifrigt sökt att få arbetena
afslutade; ifrån att vara medlem af subkommissionen har på egen begäran
entledigats professor Dunér och till hans efterträdare utsetts lektor Jäderin,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 95
så att densamma numera består af professor Mittag-Leffler, lektor Jäderin
och sekreteraren.
Subkommissionen har under året haft nio sammanträden, nämligen den
12 jan., 4 febr., 5 och 26 april, 11 och 31 maj, 13 juni, 15 nov. samt 23 dec.
Det har under beräkningarnas gång visat sig nödvändigt att till den
ursprungliga planen tillfoga ett par häften med trianguleringar och astrono¬
miska observationer gjorda utom nätet, samt beräkning af attraktionen af de
skenbara massorna; samtliga dessa arbeten äro nu tryckfärdiga och komma
under årets lopp att så fort ske kan tryckas, med undantag af kartorna och
de på dem beroende beräkningarna af attraktionen af de synbara massorna.
På grund af att professorn frih. De Geer, som har uppdraget att utarbeta
kartorna, under året varit strängt upptagen af den internationella geolog¬
kongressen, hvars president han varit, har kartornas fullbordande något
fördröjts.
2) Den af Kungl. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatta lcommitté för under¬
sökning af svenska ortnamn har under år 1910 bestått af professorn A. G.
Noreen och t. f. notarien i kammarkollegium Gustaf Hedin.
Kommitténs sammanträden hafva pågått under följande tider: 11—26
januari, 22 februari, 8—21 april, 17—28 maj, 23—31 augusti, 28 september,
18 oktober, 29 november samt 16 december.
Undersökningarna i kammarkollegium och kammararkivet hafva afslutats
för Valbo och Vedbo härader i Älfsborgs län och därmed för länet i dess
helhet, likaledes afslutats för Glanshammars och Sköllersta härader i Örebro
län, hvarjemte största delen genomgåtts af Nora bergslag i sistnämnda län.
Undersökningarna i orten hafva omfattat Glanshammars härad, Lindes
och Kamsbergs bergslag samt Karlskoga bergslag, allt i Örebro län, dess¬
utom afslutats för Kumla härad i samma län.
Excerpering af ortnamn ur äldre otryckta källor har verkställts af fil.
licentiaten S. Jansson och fil. doktorn A. Bratt. Kostnaderna härför hafva
bestridts af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Excerpering af ortnamn ur tryckta källor för Örebro län har verkställts
af fröken C. Löwenhielm.
Undersökningar i landtmäteristyrelsens arkiv rörande ortnamn i Örebro
län hafva verkställts af kartografen G. Dahl.
.För tryckning har kommittén bearbetat återstående delen af Gäsene
härad, hela Tössbo härad samt större delen af Vedbo härad, allt inom Älfs¬
borgs län; vidare det återstående af Grimstens härad, hela Hardemo härad
samt en del af Sundbo härad, allt detta inom Örebro län. Därjämte har
kommittén för de genomgångna områdena till Kungl. Maj:t eller kammar¬
kollegium öfverlämnat förslag till sådana namnförändringar, som synts vara
af beskaffenhet att böra underställas myndigheternas pröfning och stad-
9(5 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit
Vistelse. Till kammarkollegium hafva tillika insändts förteckningar på så¬
dana af kommittén beträffande i jordeböckerna införda namn vidtagna för¬
ändringar, som endast utgjort stafningsändringar efter principerna i svenska
akademiens ordlista (inelusive skrifningsändringar).
Tryckningen af redogörelserna för ortnamnen har afslutats för Vedens
härad och fulländats för Sundals härad, båda i Alfsborgs län.
Efter uppdrag af rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad bär
kommittén granskat namnen dels på topografiska kartbladen Björna, Hudiks¬
vall, Leksand och Ström, dels på ekonomiska kartbladen för Ytter-Tjurbo
och Snäfringe härader i Västmanlands län samt Harjagers, Luggade, (Insjö
och Rönnebergs härader i Malmöhus län.
Slutligen har kommittén på kammarkollegii begäran afgifvit yttranden
öfver åtskilliga ansökningar om namnförändringar.
o) Den af Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta kommitté, som er¬
hållit bemyndigande att efter verkställd granskning af gällande bestämmel¬
ser rörande organisationen a f och planen för folhsholeseminariern a i riket äfven¬
som af öfriga i omedelbart samband därmed stående föreskrifter rörande folk¬
undervisningen afgifva det utlåtande och de förslag, hvartill nämnda gransk¬
ning kunde föranleda, och åt hvilken Kungl. Maj:t den 12 januari 1909 jäm¬
väl uppdragit att afgifva yttrande angående väckt fråga om en omorganisa¬
tion i praktisk riktning af hela vårt folkbildningsväsen samt inkomma med
förslag till de åtgärder, som kommittén i berörda afseende kunde finna er¬
forderliga, har under år 1910 bestått af förutvarande statsrådet F. Berg så¬
som ordförande samt sex ledamöter, nämligen: seminarierektorn H. M. Dahl¬
gren, hemmansägaren L. J. Jansson i Djursätra, seminarieadjunkten Hedvig
Sidner, bruksdisponenten E. J. Ljungberg, kanslirådet H. Tigerschiöld och
fil. doktorn P. Hellström, livarjämte kommittén bemyndigats tillkalla kyrko¬
herden C. R. Sundell såsom ledamot, när kommittén behandlar frågor, som
röra kristendomsundervisningen.
Kommittén har enligt beslut den 19 november 1909 tillsatt tvenne ar¬
betsutskott, nämligen ett seminarieutskott, bestående af ordföranden, rektorn
Dahlgren och seminarieadjunkten Sidner, för att slutredigera det påbörjade
förslaget till folkslcoleseminariernas ombildning och ett folkskoleutskott, be¬
stående af ordföranden jämte såsom sakkunniga tillkallade öfverlärarna A.
Dalin och N. O. Bruce samt folkskollärarinnan Elin Lnndevall, för att ut¬
arbeta fullständigt förslag rörande folk- och småskolans, fortsättningsskolans
och den högre folkskolans organisations- och undervisningsplaner.
Båda dessa utskott hafva under år 1910 varit sysselsatta med de arbe¬
ten, som de enligt kommitténs ofvannämnda beslut erhållit i uppdrag att
utföra.
Inom seminarieutskottet har arbetet pågått från och med den 14 januari
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
till och med den 3 juni, från och med den 25 augusti till och med den 4
september samt från och med den 15 oktober till och med den 21 december.
Enskilda medlemmar af utskottet hafva dessutom äfven på andra tider varit
upptagna med arbete för utskottets räkning.
Utskottet har under året utarbetat förslag till ändringar i förut upp-
rättadt förslag till seminariestadga, motiveringar för förslaget till seminarie-
stadga, anordning af seminarieelevernas praktiska utbildning, motiveringar
till kursplaner för de flesta af seminariets undervisningsämnen, bestämmelser
rörande elevers intagning i eu ettårig kurs för studenter, kurs- och timplan
för sådan studentkurs, bestämmelser rörande elevers intagning i en treårig
seminariekurs, kurs- och timplan för denna treåriga kurs, seminarielärarnas
aflöning, bestämmelser rörande seminarieelevernas värnplikt samt de delar
af hufvudbetänkandet, hvilka röra undervisningsplanen och arbetssättet vid
seminarierna. Detta arbete har utförts dels af de särskilda utskottsmedlem-
marna och af utskottets sekreterare, dels gemensamt af utskottet vid 103 ut¬
skottssammanträden. Såsom seminarieutskottets sekreterare har tjänstgjort
numera rektorn fil. lic. K. E. Sandberg.
Folkskoleutskottets arbete har pågått från och med den 14 januari till
och med den 20 juni samt från och med den 3 september till och med den
17 december. Under denna tid har utskottet utarbetat förslag till läropla¬
ner för de skolor, som i nu gällande normalplan betecknas såsom småskola
litt. a och folkskola litt. A. Sådana förslag hafva upprättats för undervis¬
ningen i kristendom, modersmålet, räkning och geometri, hembygdskännedom
(med däri ingående teckning, modellering och annat handarbete), geografi,
naturkunnighet, historia, teckning, sång, gymnastik, slöjd och husligt arbete.
Detaljerade exempel, afseende att visa, huru dessa läroplaner skola kunna i
praxis utföras, hafva utarbetats för undervisningen i kristendom, moders¬
målet, hembygdskännedom (med däri ingående teckning, modellering och
annat handarbete), geografi, naturkunnighet, historia, gymnastik och husligt
arbete. För en del af ifrågavarande ämnen hafva därjämte utarbetats meto¬
diska anvisningar. Dessutom hafva läroplaner med tillhörande detaljerade
exempel på dessas tillämpning i praxis utarbetats för hembygdskännedom,
geografi, naturkunnighet och historia i tvåårig småskola och femårig folk¬
skola. 1 utskottets arbete har folkskoleinspektören J. Franzén hela tiden
deltagit såsom tillkallad sakkunnig. De grundläggande förslagen till urvalet
af stoff och dettas fördelning på de olika årsklasserna hafva upprättats af
Dalin för kristendom och modersmålet, af Bruce för hembygdskännedom, geo¬
grafi och naturkunnighet, af fröken Lundevall för historia, gymnastik, kvinn¬
lig slöjd och husligt arbete samt af Franzén för räkning och geometri, teck¬
ning, sång och manlig slöjd. Dessa förslag hafva sedermera företagits till
gemensam behandling i utskottet, och har detta för ifrågavarande ändamål
Bill. till Rilcsd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Bcrättelsen.
98 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
hållit 86 sammanträden. Franzén har tjänstgjort såsom utskottets sekre¬
terare.
Jämte det nu nämnda båda utskott under större delen af året varit i
verksamhet, har kommittén såsom sådan hållit sammanträden från och med
den 5 september till och med den 19 oktober samt den 9, 10 och 11 novem¬
ber. Vid dessa sammanträden, 20 till antalet, har den upprättat förslag
rörande folkskoleväsendets centrala ledning, seminariernas styrelse och semi-
narielärarnas aflöning. Frågan om folkskoleväsendets centrala ledning har
förut under året förberedts af kanslirådet Tigerschiöld. Därjämte har kom¬
mittén på grund af remiss från statsrådet och chefen för ecklesiastikdepar¬
tementet underkastat frågan om folkskoleinspektionen en förberedande utred¬
ning samt upprättat förslag till rikets indelning i inspektionsdistrikt. I detta
kommitténs arbete har jämväl Franzén såsom tillkallad sakkunnig deltagit.
Under sommaren 1909 företogo, såsom i berättelsen för nämnda år om¬
talats, tre af kommitténs ledamöter, Dahlgren och Tigerschiöld samt fröken
Sidner, med understöd af allmänna medel studieresor till Tyskland och
Schweiz för inhämtande af kännedom om folkskoleväsendet därstädes. Under
sommaren 1910 hafva Tigerschiöld och fröken Sidner företagit liknande stu¬
dieresor till England, Tigerschiöld under tiden den 28 april—den 7 juni och
fröken Sidner under tiden den 31 maj—4 juli.
En af kommitténs ledamöter, rektor Dahlgren, har under året varit
adjungerad ledamot af värnpliktsko mmissionen vid behandling af frågor rö¬
rande folkskoleseminarierna och har såsom sådan en längre tid i väsentlig
mån varit upptagen med arbete inom nämnda kommission.
De statistiska arbetena inom kommittén hafva fortgått efter den plan,
som förut blifvit upprättad. Beträffande seminarierna hafva till komplette¬
ring af förutvarande material primäruppgifter för åren 1908, 1909 och 1910
infordrats; dessa primäruppgifter hafva bearbetats, sammandrags- och andra
tabeller hafva upprättats och uppsatts till tryckning, och text och textta¬
beller hafva utarbetats. För folkskolestatistiken hafva ingångna primärupp¬
gifter rörande antalet inom hvarje skoldistrikt afgångna ordinarie lärare och
lärarinnor under åren 1901—1909, antalet från folkskolan jämlikt folkskole¬
stadgans § 47 och § 48 afgångna barn, antalet från folkskolan i icke laga
ordning afgångna, antalet från fortsättningsskola och ersättningsskola af¬
gångna, allt under åren 1901—1909 samt med fördelning efter ålder, antalet
afgångna fördelade efter tillämnade yrken ni. in. sorterats, granskats och till
största delen bearbetats.
Betänkande och förslag rörande seminariernas omorganisation föreligga
i hufvudsakliga delar färdiga till justering, och har Kungl. Maj:t med an¬
ledning häraf på kommitténs underdåniga framställning den 9 november 1910
meddelat nådig föreskrift rörande betänkandets befordran till trycket. Som
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 99
förut nämnts, har hvarje utskott haft sin särskilda sekreterare. Öfriga sekre-
terargöromål hafva varit fördelade sålunda, att Sandberg fört protokollet vid
kommitténs sammanträden och Franzén skött kommitténs kamerala ärenden-
4) Den af Kung!. Maj:t den 4 oktober 1907 tillsatta kommitté för afgif¬
vande af utlåtande och förslag, huru den lägre tekniska undervisningen i riket
lämpligen hör ordnas, hvilken består af landshöfdingen C. F. T. Nordström
såsom ordförande samt lektorn P. W. Abenius, ingenjören B. L. Gardell,
disponenten H. Lundbohm och lektorn J. Smedberg, hvilken sistnämnde en¬
ligt nådigt beslut den 18 februari 1910 utsetts till ledamot af kommittén i
stället för rektorn B. Y. Adler, som afiidit, har under året haft följande
sammanträden nämligen den 17 och den 18 februari, den 28 februari—2 mars,
den 2-—5 maj, den 18—21 maj, den 19 — 30 juni, den 19—22 augusti, den 3—
7 oktober och den 10—14 november.
Förutom de nämnda sammanträdena hafva medlemmar af kommittén be¬
sökt de lägre tekniska yrkesskolorna i Malmö, Lund, Landskrona, Hälsing¬
borg, Hessleholm, Kristianstad, Karlskrona, Yäxjö, Jönköping, Norrköping
och Linköping, tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås, Malmö och
Härnösand, tekniska skolan i Eskilstuna samt bergsskolan i Falun, för att
inhämta kännedom om dessa skolors tillstånd och den undervisning, som vid
dem meddelas.
Kommitténs medlemmar hafva under året, antingen hvar för sig eller
gruppvis, under anlitande af sakkunniga biträden utarbetat förslag till pro¬
gram för flertalet af de skolor och skolformer, som enligt kommitténs åsikt
böra ingå i vårt lands lägre tekniska undervisningsväsende. Dessa förslag '
hafva sedan vid kommitténs sammanträden genomgåtts och i erforderliga
delar omredigerats, med det resultat, att kommittén kunnat fatta beslut i de
hufvudsakliga frågor, som falla inom området för dess uppdrag, och att redi¬
geringen af kommitténs utlåtande nu fortskridit så långt, att kommittén
redan kunnat ingå till Kungl. Maj:t med begäran om nådigt tillstånd till
utlåtandets tryckning, som kommittén hoppas kunna påbörja med ingången
af år 1911.
5) De af chefen för ecklesiastikdepartementet på grund af nådigt be¬
myndigande den 18 december 1908 tillkallade sakkunniga landshöfdingen K.
H. L. Hammarskjöld, professorn S. J. Boéthius och docenten numera pro¬
fessorn E. F. Heckscher, hvilka haft uppdrag att inom departementet biträda
med utredning af fråga om inrättande vid statsuniversiteten af en statsveten¬
skaplig examen samt eventuellt uppgöra förslag till eu sådan examens an¬
ordnande äfvensom till de förändringar i författningshänseende, som af denna
examens tillkomst kunde föranledas, hafva i maj 1910 afgifvit betänkande i
berörda ämnen.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
6) Öfverdirektören Ludvig Widell, kontraktsprosten H. D. Janson, kon¬
traktsprosten Ang. Pettersson, häradsskrifvaren Otto Rudberg samt godsäga¬
ren Klas Malmborg, hvilka på grund af nådigt bemyndigande af chefen för
ecklesiastikdepartementet den 15 februari 1910 tillkallats för att i egenskap
af sakkunnige inom departementet biträda med fortsatt utarbetande af förslag
till de ändringar i gällande kyrkobokförings förordning, som af nådiga förord¬
ningen den 22 oktober 1909 angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i
mantalsskrifningsförordningen eller eljest vore påkallade, sammanträdde för¬
sta gången den 22 februari 1910 och hafva efter afslutadt uppdrag till eckle¬
siastikdepartementet afgifvit två särskilda betänkanden i ämnet, dagtecknade
den 4 och den 15 juni 1910.
På grundvalen af sakkunniges förslag har Kungl. Maj:t den 30 septem¬
ber utfärdat nådig förordning angående behörighet att kyrkoskrifvas i icke
territoriell församling af svenska kyrkan.
Sedermera hafva jämlikt nådigt bemyndigande af departementschefen den
25 oktober 1910 tillkallats bemälde Widell. samt kontraktsprostarna Johan
Wahlfisk och K. L. Lindberg för att inom departementet biträda med fort¬
satt beredande till underdånig föredragning af det utaf förbemälda sakkun¬
nige den 15 juni afgifna förslag; och har på grundvalen af det utaf de
senast tillkallade sakkunnige utarbetade förslag Kungl. Maj:t den 23 decem¬
ber 1910 utfärdat nådig förordning angående kyrkoböckers förande.
7) Glenom nådigt beslut den 8 april 1910 tillsattes en kommitté för afgif¬
vande af utlåtande och förslag angående omorganisation af gymnastiska cen¬
tralinstitutet äfvensom rörande anskaffande af nya lokaler för detsamma, i
hvilken kommitté bankofullmäktiges ordförande S. von Friesen utsetts till
ordförande samt professorerna C. M. Först och J. E. Johansson, kaptenen E.
H. Lieberath, öfversten B. B. E. Mörcke och professorn N. F. Sellén till
ledamöter.
Kommittén har haft sina första sammanträden under tiden från och med
den 19 till och med den 25 maj. Härvid har föremålet för kommitténs upp¬
drag inledningsvis diskuterats, hvarjämte kommitterade under nämnda tid
tagit kännedom om centralinstitutets nuvarande lokaler samt öfvervarit exa¬
mina och uppvisningar vid institutet.
På uppdrag af kommittén har Först under tiden från och med den 14
till och med den 22 juni företagit en studieresa i Danmark för att därstädes
närmare taga kännedom om organisationen af den fysiska uppfostran, sär¬
skilt vid fölkundervisningsanstalterna; och har Först sedermera till kom¬
mittén afgifvit berättelse öfver sina under resan gjorda iakttagelser.
Den 18 juli har kommittén ånyo sammanträdt, hvarefter sammanträdena
pågått till och med den 27 augusti. Vid sammanträdet den 18 juli afiäm-
nade Mörcke dels en beräkning af vid armén och marinen förefintligt behof
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 101
af från centralinstitutet utexaminerade officerare, dels oek en sammanfattning
af olika myndigheters uttalanden om vid armén anordnade gymnastikkurser
för subaltern officerare. Under nyssnämnda sammanträden har kommittén in¬
gående diskuterat föremålet för kommitténs uppdrag, och därvid särskild!
behandlat spörsmål angående gymnastiska centralinstitutets framtida upp¬
gifter, omfattningen af undervisningen vid institutet, villkoren för att kunna
antagas till elev därstädes, gymnastikundervisningens ställning vid läro¬
anstalterna i riket samt inspektionen af denna undervisning. Vid ett af
ifrågavarande sammanträden har folkhögskoleföreståndaren B. lngers på an¬
modan af kommittén lämnat upplysningar beträffande anordningen af gym¬
nastikundervisningen vid folkhögskolorna; och uppdrogs därvid åt lngers att
för kommitténs räkning verkställa eu utredning i ämnet, kvilket uppdrag
numera är fullgjordt. Den 27 augusti hafva kommitterade tagit i betrak¬
tande ifrågasatta platser för nybyggnad åt institutet.
Från och med den 15 till och med den 29 oktober samt från och med
den o november till och med den 19 december bär ett af kommittén tillsatt
arbetsutskott, bestående af Furst, Mörcke och Sellén, varit i verksamhet.
Utskottet har utarbetat förslag till nya stadgar för institutet, uppgjort ap¬
proximativa timplaner för undervisningen vid institutet samt påbörjat ut¬
arbetande af förslag till ny stat för institutet. Vid tre af arbetsutskottets
sammanträden har föreståndarinnan för Djursholms Barnskola Gerda von Frie-
sen på anmodan af utskottet varit närvarande och biträdt detsamma i frågor
rörande gymnastikundervisningen vid läroanstalter för kvinnlig ungdom samt
angående villkor för kvinnas antagande till elev vid institutet. Under tiden
från och med den 1 till och med den 5 december har Furst på iippdrag af
utskottet rådgjort med professor Hans Wallengren i fråga om de villkor,
som lämpligen böra uppställas för civil mans antagande till elev vid insti¬
tutet.
Såsom sekreterare hos kommittén äfvensom hos arbetsutskottet har ama¬
nuensen i ecklesiastikdepartementet G. Cervin tjänstgjort.
Kommittén har under året inkommit med underdåniga framställningar
dels den 20 augusti angående provisorisk lönereglering för institutet och dels
den 25 augusti angående uppskof med besättande af gymnastiklärarplatser.
8) På grund af nådigt bemyndigande den 18 juni 1910 har chefen för eckle¬
siastikdepartementet kallat, genom skrifvelse den 19 juli hofrättsrådet K. J.
Ekman och genom skrifvelse den 7 december kontraktsprosten P. Sörensson
att såsom sakkunniga inom departementet biträda vid fortsatt beredning af
frågor rörande reglering af prästerskapets löneförmåner.
Med anledning häraf har Ekman från och med den 26 juli till årets slut
varit sysselsatt med utarbetande af administrativa bestämmelser rörande ut¬
arrendering af prästerskapets löneboställen. Ett första förslag till dylika
102 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
bestämmelse!’ föreligger färdigt och skall under början af år 1911 undergå
vidare granskning af de sakkunnige gemensamt.
Sörensson har under tiden från och med den 12 till och med den 20 de¬
cember deltagit i särskilda undersökningar rörande dels öfverloppshus å
prästboställen, dels skånska prästerskapets byggnadskassas ställning till de
under 1910 antagna lagarna om reglering af prästerskapets aflöning m. m.
9) På grund af nådigt bemyndigande den 18 juni 1910 har chefen för eckle¬
siastikdepartementet den 10 september samma år tillkallat medicine doktorn
Knut Kjellberg, folkskolläraren Nils Lundahl i Lund, verkstadsarbetaren
B. Y. Munkhammar i Kiruna, filosofie doktorn Yalfrid Palmgren och
disponenten C. A. Sahlin i Laxå att såsom sakkunnige inom departementet
biträda för afgifvande af förslag beträffande den statsunderstödda föreläs-
ningsverksamhetens ordnande. Sedan Sahlin afsagt sig uppdraget, anmodades
genom beslut den 11 oktober 1910 f. d. envoyén H. L. F. Lagercrantz att i
stället biträda de sakkunnige.
De sakkunnige sammanträdde första gången den 18 och 19 september
därvid sakkunnige, för erhållande af tillförlitligt material för bedömande af
den populärvetenskapliga föreläsningsverksamhetens nuvarande läge, uppsatte
och till samtliga föreståndare för statsunderstödda föreläsningsanstalter för
vederbörligt besvarande utsände ett frågeformulär med bilaga.
För afvaktande af svar å denna cirkulärskrifvelse uppsköto sakkunnige
därefter sina sammanträden till den 13 oktober, då Kjellberg utsågs att så¬
som ordförande leda deras förhandlingar, hvarjämte amanuensen i ecklesia¬
stikdepartementet, friherre Gr. Hummerhielm kallades till sekreterare. Sak¬
kunnige hafva därefter med fä undantag dagligen sammanträd! till och med
den 30 november, och hafva de under denna tid dels genomgått de från före-
läsningsanstalternas föreståndare inkomna svaren dels ock uppgjort förslag
till ett mera ändamålsenligt ordnande af föreläsningsverksamheten.
Den 30 november åtskildes sakkunnige, sedan uppdrag lämnats åt ord¬
föranden att tillsammans med sekreteraren uppgöra förslag till betänkande;
och har detta arbete fortskridit så långt, att de sakkunnige, som kallats att
ånyo sammanträda den 4 januari 1911, torde kunna fullgöra sitt uppdrag
inom sistnämnda månads utgång.
10) I anledning af nådigt beslut den 15 september 1910 har chefen för
ecklesiastikdepartementet anmodat professorerna E. J. Lallerstedt, C. J. Mag-
nell och E. A. G. A. Wijkander att i egenskap af sakkunnige biträda inom
departementet vid fortsatt beredande af frågan om den högre tekniska under¬
visningens ordnande. De sakkunnige hade sitt första sammanträde den 16
september 1910, från hvilken dag arbetet fortgått med utredning rörande om¬
organisation och nybyggnader för tekniska högskolan och Chalmers tekniska
1 äroanstalt. Utlåtanden i dessa frågor hafva i december 1910 aflämnats till
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 103
ecklesiastikdepartementet. Vidare hafva de sakkunnige att behandla frågor
rörande tekniska högskolans resestipendier samt landtmäteriunder visningen-
11) Enligt nådigt beslut den 21 oktober 1910 uppdrogs åt presidenten J. F
1. Afzelius, ordföranden i lagberedningen, f. d. justitierådet EL Gr. Westring ,
justitieråden friherre E. T. Marks von Wiirtemberg och K. J. V. Sjögren
samt konstituerade revisionssekreteraren T. A. Alméa att afgifva underdånigt
utlåtande rörande ifrågasatt änclrad ämnes för delning mellan vissa professurer
inom juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala; och hafva de sålunda
utsedda kommitterade i december 1910 afgifvit underdånigt betänkande i
ämnet.
12) På grund af nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdeparte¬
mentet för att biträda inom departementet med beredande af frågan om det
centrala arkivväsendets i Stockholm ordnande och därför lämpliga gallring s-
åtgärders vidtagande den 19 december 1910 tillkallat riksarkivarien H. B,.
T. E. Hildebrand, kammarrådet A. W. Dufwa, krigsarkivarien D. T. J.
Petrelli, kontraktsprosten P. Sörensson och rådmannen T. Zetterstrand; och
hafva de sakkunnige, bland hvilka Hildebrand skall vara ordförande, sam -
manträdt forsta gången den 20 december 1910.
Efter af Kungl. Maj:t den 4 juni 1910 utfärdad kallelse hafva svenska Kyrkomöte,
kyrkans ombud varit samlade till allmänt kyrkomöte under tiden den 8 ok¬
tober—2 november 1910.
Kungl. Maj:t har förordnat, att Hessleholms köping skall titbrytas från Rikets indel-
Stoby och Vankifva församlingar och utgöra en särskild annexförsamling till
Stoby församling, benämnd Hessleholm. vården.
Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att Borås och Torpa till ett pastorat
hörande församlingar skola utgöra eu kyrkoförsamling, benämnd Borås, och
ett skoldistrikt.
Kungl. Maj:t har medgifvit, att Hofors bruk jämte kringliggande delar
af Torsåkers socken må bilda eu särskild kapellförsamling, med rätt för
denna att med moderförsamlingen fortfarande hafva gemensam kyrklig eko¬
nomi och gemensamt skolväsen.
Kung!. Maj:t har medgifvit inrättande af följande nya prästerliga be¬
ställningar, nämligen en komministerstjänst inom den nybildade Hessleholms
församling, samt en pastoratsadjunktsbefättning inom hvartdera af Södertälje
pastorat, Västerås och S:t, Ilians församlingars pastorat samt Galle stads-
församling.
Kungl. Maj:t har fastställt de ändringar i gällande löneregleringar för löneregle-
prästerskapet i vederbörande pastorat, som föranledts af förenämnda beslut ringar-
104 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Resestipendier.
Dissenters.
Nya kyrkor
in. m.
Allmänna lare
verken.
om bildande af nya församlingar samt om inrättande af nya prästerliga be¬
fattningar.
Af pa extra stat för år 1910 för ändamålet anvisade medel bär Knngl.
Maj:t tilldelat 14- prästmän stipendier till företagande af studieresor utom
riket.
Kung!. Maj:t har medgifvit metodist-episkopalförsamlingen i Bengtsfors
rätt till offentlig religionsöfning.
Rätt att besitta fastighet har medgifvits dels nyssnämnda församling
dels ock metodist-episkopalförsamlingen i Köping samt Edsvalla Betiehems
metodist-episkopalförsamling i Grums och Kor.
Under år 1910 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar till 2 nya kyrkor
och kapell, till ändring och reparation af 42 samt till altare, orgelfasad eller
andra inredningsföremål i 24 kyrkor.
Tillstånd att genom kollekt öfver hela riket insamla bidrag till kyrko¬
byggnader har medgifvits för svenska kyrkobyggnaderna i Köpenhamn och
London.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början af 1910 års hösttermin 22,590.
Under år 1910 hafva 1,544 lärjungar från offentlig och enskild under¬
visning, däraf 1,357 (87.9 f) manliga och 187 (12.1 /) kvinnliga, undergått god¬
känd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter med
dimission srätt.
Under år 1910 hafva 1,503 lärjungar från offentlig och enskild under¬
visning, hvaraf 1,177 (78.3 %) gossar och 326 (21.7 /) flickor, undergått god¬
känd realskolexamen vid allmänna läroverk och sådana enskilda läroverk,
hvilka erhållit rätt att anställa realskolexamen.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under
år 1910 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre all¬
männa läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket i Göteborg. För att genomgå dylik kurs hafva under
året 61 lärarkandidater blifvit till nämnda läroverk hänvisade.
Kungl. Maj:t har af det anslag, som finnes uppfördt å de allmänna läro¬
verkens stat till resestipendier för lärare i främmande lefvande språk vid
de allmänna läroverken, under år 1910 tilldelat 25 sådana lärare understöd
för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade anslag till rese-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 105
understöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskild! vid de läroverk,
där profårskurs är anordnad, utdelat 9 resestipendier.
Jämlikt gällande instruktion kar öfverstyrelsen för rikets allmänna lä¬
roverk under år 1910 inspekterat följande läroanstalter:
högre allmänna läroverket å Södermalm och högre realläroverken å
Norrmalm och Östermalm samt Nya elementarskolan, alla i Stockholm, högre
läroverken i Uppsala, Nyköping, Norrköping, Kalmar, Karlskrona, Lund,
Göteborg (latin- och realläroverket), Borås, Västerås, Falun, Galle, Hudiks¬
vall och Luleå;
realskolorna i Enköping, Eskilstuna, Göteborg västra och östra, Lidkö¬
ping, Kristinehamn och Söderhamn;
samskolorna i Södertälje, Vimmerby, Falköping, Filipstad, Arboga, Piteå
och Haparanda;
enskilda skolor: Sofi Almqvists samskola, Beskowska skolan, Detthow-
ska skolan och privatskoleseminariet, Grewesmuhlska skolan, Oskarsskolan,
Privata lärarinneseminarium, Södermalms nya läroverk för flickor, Kungs-
holms elementarskola för flickor och Nya elementarskolan för flickor, alla i
Stockholm, Djursholms Barnskola, Saltsjöbadens samskola, Södertälje elemen¬
tarskola för flickor, Fjellstedtska skolan i Uppsala, Enköpings elementarskola
för flickor, Strängnäs elementarläroverk för flickor, Söderköpings samskola,
Nässjö samskola, Karlskrona högre läroverk för flickor, Bonneby samskola,
Sölvesborgs Barnskola, Ousby realskola, Malmö kommunala mellanskola, Es-
löfs realskola, Höörs samskola, Falkenbergs elementarskola, Hilda Bergs
skola för flickor, Göteborgs högre samskola, Kjellbergska flickskolan, Högre
lärarinneseminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan, Lundénska pri¬
vatskolan och Gunilda Wigerts flickskola, alla i Göteborg, Borås elementar¬
läroverk för flickor, Hjo samskola, Lidköpings elementarläroverk för flickor,
Kristinehamns elementarläroverk för flickor, Kristinehamns praktiska skola,
Karlskoga realskola, Västerås högre elementarläroverk för flickor, Lyceum
för flickor i Gäfle, Bollnäs enskilda läroverk, Hudiksvalls elementarskola för
flickor, Söderhamns elementarläroverk för flickor, Luleå elementarläroverk
för flickor och Neder Kalix privata samskola.
Af de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel har
under år 1910 utgått understöd till 10 läroanstalter samt af anslaget till en¬
skilda mellanskolor understöd till 24 djdika skolor.
Under år 1910 har därjämte anslag utgått till 2 kommunala mellan¬
skolor.
Bill. till RiJcsd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdans-Berättelsen.
Högre goss-
och samskolor
samt enskilda
mellanskolor.
Kommunala
mellanskolor.
14
106 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Enskilda lära- Understöd af för ändamålet anvisade anslag liar under år 1910 utgått
rmnesemina- ti]| 79 högre flickskolor.
ner och högre 0
flickskolor. Anslag har under år 1910 utgått till 5 enskilda lärarinneseminarier.
Kungl. Maj:t har tilldelat 15 personer understöd från det för år 1910
anvisade anslag till resestipendier åt lärarpersonalen vid högre flickskolor
in. fl. undervisningsanstalter.
Af det för år 1910 anvisade anslag dels till resestipendier dels ock till
understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid lära-
rinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi äfvensom åt skolkökslärarinnor
vid andra läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat reseunderstöd åt 4 personer
samt understöd för fortsatta studier åt 5 personer.
Tekniska un- Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läroåret 1910—1911 lär-
dervisningen. jungeantalet 408, däraf ordinarie elever i l:a årskursen 120, i 2:a 120, i
3:e 105 och i 4:e 56 samt extra ordinarie elever 7.
Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet under
vårterminen 1910 högst: ordinarie elever i högre afVlelningens l:a årskurs
82, 2:a 59, 3:e 45, 4:e 8, specialelever 19, extra elever 22 eller tillsammans
i högre afdelningen 235 och ordinarie elever i lägre afdelningens l:a årskurs
25, 2:a 70, 3:e 90, eller tillsammans i lägre afdelningen 185.
Under läroåret 1909—1910 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan
i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,232, inom tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar 267, inom den högre konstindustriella skolan
85, inom de till sistnämnda skolafdelning hörande barnklasserna 276, inom
byggnadsyrkesskolan 84 och inom maskinyrkesskolan 94. Vid de tekniska
elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand upp¬
gick elevernas antal vårterminen 1910 till 423. Vid tekniska söndags- och
aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma termin undervisningen af 232
lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för finare smides- och metall¬
industri af 37 lärjungar.
Kungl. Maj:t har under år 1910 af de för ändamålet anslagna medel till¬
delat understöd för samma år åt 66 lägre tekniska yrkesskolor.
Af det för år 1910 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndare och
facklärare vid lägre tekniska läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat stipen¬
dier åt 6 personer.
Folkskolesemi- Elevernas antal utgjorde höstterminen 1910 vid rikets nio manliga
narierna. folka kolesemin arier 982 och vid de sex kvinnliga fölkskoleseminarierna 641,
eller tillsammans 1,623 elever.
Afgångsexamen undergingo 1909 års hösttermin och 1910 års vårtermin
232 manliga, af hvilka 12 före inträdet vid seminarium aflagt examen inför
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 107
teologisk eller filosofisk fakultet, och 190 kvinnliga elever, eller tillsammans
422 elever.
Yid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, hvilket erhållit rät¬
tighet att utexaminera folkskollärarinnor i afseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, verkställdes afgångsexamen första
gången vid slutet af vårterminen 1910, då 30 elever utexaminerades.
Yid seminariet i Murjek, som. är afsedt för bildande af lapska små-
skollärare och -lärarinnor, voro höstterminen 1910 intagna 68 elever, hvaraf
3 manliga och 65 kvinnliga.
Yid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskollärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 62 elever, 2 manliga och 60
kvinnliga.
Yid slutet af vårterminen 1910 aflades examen för behörighet till lärår-
befattning vid småskola af 20 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet 1
Murjek och af 17 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet i Haparanda.
Yid af landsting underhållna småskoleseminarier hafva under år 1910,
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 420 elever, däraf 10
manliga, undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående semi¬
narium för anställning som lärare vid småskola m. m., som påbjudes i nå¬
diga stadgan den 28 maj 1897.
Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 289 elever vid af enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.
Pröfning har under år 1910 blifvit anställd i öfverensstämmelse med §
4 i stadgan angående pröfning vid under offentlig kontroll stående semi¬
narium för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller
såsom biträdande lärare vid folkskola den 28 maj 1897 med 1 kvinnlig lä¬
rare.
Till stipendier vid folkskoleseminarierna hafva för vårterminen 1910
anvisats tillsammans 45,333 kronor, hvarjämte stipendiemedel till ett sam¬
manräknad! belopp af 18,775 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lapska språket. För höstterminen samma år hafva 46,725 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 15,550 kro¬
nor åt elever, som tala finska eller lapska språket.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom ecklesiastik¬
departementet inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen
under år 1910 inspekterat folkskoleseminarierna i Yäxjö och Göteborg.
Enligt de — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkunder- Folkskolorna,
visningen i § 67 samt kungl. cirkulären af den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 — af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen för Stockholms
108 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
städs folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen meddela¬
des år 1909 undervisning i 29 högre folkskolor. I rikets 2,416 skoldistrikt
funnos
5,784 fasta och 258 flyttande eller tillsammans 6,042 folkskolor,
1,638 » » 709 »s » 2,347 mindre folkskolor,
5,517 » > 765 » » » 6,282 småskolor,
S:a 12,939 fasta och 1,732 flyttande eller tillsammans 14,671 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 14,700 skolor. *)
I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller i
såväl läs- som öfningsämnen 41 lärare och 12 lärarinnor samt i
folkskolorna .... 5,578 lärare och 3,780 lärarinnor eller tillsammans 9,358
mindre folkskolorna 140 * » 2,214 » > » 2,354
småskolorna .... 87 » » 7,552 * » » 7,639
Summa 5,805 lärare och 13,546 lärarinnor eller tillsammans 19,351
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarpersonal, 19,404, för¬
utom 494 lärare och 1,179 lärarinnor, eller tillsammans 1,673, hvilka undervi¬
sat endast i öfningsämnen.
Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1909 års slut 875,474, hvaraf
444,711 gossar och 430,763 flickor. Bland dessa hade
under året undervisats på något af nedan angifna sätt...... 800,624
» » ej åtnjutit sådan undervisning............ 70,122
hvarjämte uppgifter saknas om................. 4,728
Summa 875,474
Bland de vid 1909 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder under¬
visades under året i
sina egna distrikts fasta folkskolor........... 446,091
» » » flyttande folkskolor.......... 16,535
» » » fasta mindre folkskolor........ 54,270
» » * flyttande mindre folkskolor...... 23,509
» » » fasta småskolor............178,175
» » » flyttande småskolor.......... 21,767
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna
distrikt....................... 16,236 756,583
högre folkskolor......................... 820
‘) Skolornas antal är nu beräknadt på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelr
Bor om folkskolorna.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 109
allmänna läroverk och fackskolor.................14,381
skolor för abnorma barn..................... 1,269
enskilda skolor.........................19,562
hemmen............................. 8,009
Summa 800,624
Bland de vid 1909 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, Indika
under året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 7,177 inhämtat folkskolans minimikurs,
i 44,571 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,324 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 15,050 af annan anledning.
Summa 70,122.
Med inräknande af de under året afiidna samt af dem, som voro öfver
eller under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre
folkskolor 1,068 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 783,871.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och små¬
skolor utgjorde under år 1909 enligt ofvannämnda uppgifter:
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant...... 22,398,819 kronor
in natura...... 1,938,636 »
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier..... 9,193,682 »
» undervisningsmateriell............... 753,134 »
» öfriga behof . . 7,837,434 »
Summa 42,121,705 kronor.
Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1909 för aflönande af lärare statsbidrag,
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till
ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
10,661,737 kronor 49 öre.
Understöd har för år 1909 utgått till lärares aflöning vid 2,009 fortsätt- FoHaättmngs-
ningsskolor med 134,925 kronor. skolor.
För år 1909 har understöd utgått för främjande af undervisning i slöjd Undervisning
för gossar med 396,229 kronor 32 öre samt af undervisning i slöjd för flickor 1 sIo^d'
med 272,018 kronor 28 öre.
Till aflönande af vikarier för 970 folkskollärare, som af sjukdom hindrats statsbidrag till
att sköta sina befattningar, har för år 1909 utbetalts af allmänna medel ^årie/för
179,565 kronor 16 Öre. sjuka folk¬
skollärare.
110 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Högre folk- Till de högre folkskolorna, som uppgå till 29, har för år 1909 utgått
skolor- statsbidrag med 54,001 kronor 11 öre.
Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid af landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1909 utgått med 30,875 kronor.
Folkhögskolor. På därom af vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kung!. Maj:t
för år 1910 beviljat understöd åt 41 folkhögskolor med 221,077 kronor.
Enligt styrelsernas berättelser hafva under nämnda år i dessa skolor un¬
dervisats 984 manliga och 902 kvinnliga, eller tillsammans 1,886 elever.
Af det till stipendier åt obemedlade elever vid dessa skolor beviljade an¬
slaget, 35,000 kronor, fördelades år 1910 22,675 kronor mellan 507 manliga
och 12,325 kronor mellan 466 kvinnliga elever.
Folkundervis Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trak-
TeTrikete* ter bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1910 å läns-
nordiigare stat varit uppförda 57,530 kronor och af statskontoret anordnats 33,391: 14,
sätta ^finnar ^ I höjande af folkskollärarnas löner till och öfver minimum, till ökande
af lärares löner vid mindre folkskolor och småskolor, till aflönande af lärare
vid af staten anordnade skolor, till anskaffande af undervisningsmateriell,
bildande af lärare m. m.
Undervisnings- De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervis-
materiell. ningsanstalter, som därtill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriell, som genom chefens för folkskolebyrån försorg
anskaffats. Under år 1909 uppgingo statsbidragen och kostnaden härför till
30,804 kronor 70 öre.
Understöd åt Kurigl. Maj:t har för år 1910 af därtill anvisade medel beviljat under¬
äldre, behof- stöd åt 9 äldre, behöfvande folkskollärare med tillsammans 3,600 kronor,
skollärare åt 137 äldre, behöfvande småskollärare m. fl. med tillsammans 20,550 kronor,
och sm&skol- samt åt 82 äldre understödstagande småskollärarinnor 3,340 kronor.
lärare m. fl.
Läroanstalter Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskollärare voro under
f'och°blinda1!l ^asareb b^09—1910 två elever intagna. I profårskurs vid samma döfstuman-
stalt under nämnda läsår deltogo två elever.
I samtliga döfstumanstalterna voro under läsåret 1909—1910 intagna 670
elever.
Till uppehållande af döfstumskolor har för år 1910 anslagits ett belopp
af 163,525 kronor.
Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1909—1910
intagna 117 elever, däraf 69 gossar och 48 flickor. Af dessa undervisades
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 111
13 gossar vid handtverksskolan i Kristinehamn. 15 elever afgingo efter
fullbordad lärokurs, 6 för att återflytta till hemorten, 1 på grund af sjuk¬
lighet, 2 på grund af förbättrad synförmåga.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1909—1910
intagna 41 elever, hvaraf 21 gossar och 19 flickor.
Vid förskolan i Växjö för blinda voro under läsåret 1909—1910 intagna
40 elever, 27 gossar och 13 flickor. Vid slutet af läsåret 1908—1909 ut-
skrefvos 9 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 7 till institutet å
Tomteboda och 2 återvände till sina hem.
Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under
året 1909—1910 46 elever, samtliga manliga.
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kungl. Maj:t
för år 1909 beviljat 8,500 kronor. Under året undervisades därstädes 17
elever.
Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år 1910 Uppfösning^
anvisats en summa af 248,425 kronor. I anstalterna voro intagna vårtermi- r
nen 1910: i undervisningsanstalterna 844, däraf 17 externer, i arbetshemmen 339. ""barn.0*
Kungl. Maj:t har den 14 maj 1910 utsett två revisorer jämte två supp- Sunnerdahiska
leanter för granskning af stiftelsens Sunnerdahls hemskolor på landet förvalt- donationen.
ning och räkenskaper under år 1910.
Kungl. Maj:t har den 21 maj 1910 utsett en af de revisorer, som Nobelstif-
skola granska styrelsens för nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper för felsen,
år 1910.
Från nobelstiftelsen har år 1910 utdelning af pris ägt rum från alla
prisgrupper.
Kungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade Understöd åt
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre v.,ttra forfat'
personer, som genom små arbeten adagalagt framstående anlag för vitterhet.
Antikvariska forskningsresor hafva under år 1910 genom vitterhets-, Antikvariska
historie- och antikvitetsakademiens försorg hlifvit företagna i åtskilliga delar forskl"ng8'
/»•ii ^ iesor.
af riket.
Vid det under akademiens för de fria konsterna inseende ställda läro- Å.kademien för
verk, numera konsthögskolan, hafva höstterminen 1910 varit inskrifna 73 de f,ria kon8'
i m • terna.
lärjungar.
112 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Musikaliska Under år 1910 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende
akademieD. gtällda musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 172 och höstter¬
minen 175 elever. Under samma år har organistexamen aflagts af 11 elever,
kyrkosångarexamen af 4 elever och 1 f. d. elev samt examen för behörighet
till musikdirektörstjänst vid militärkår af 3 elever och 1 icke elev, hvarjemte
utfärdats specialbetyg i pianostämning för 5 elever och 1 icke elev.
Populärveten- Sedan Riksdagen till understöd åt sådana anstalter och föreningar,
skapliga före- 30m anordna populärvetenskapliga föreläsningskurser i folkbildningssyfte, på
i folkbildnings-extra stat för år 1911 beviljat ett anslag af 235,000 kronor, af h vilket an-
s-yfte- slag dock högst 8,000 kronor kunde användas till understöd åt sådana
centrala anstalter, som förmedlade föreläsningar af ifrågavarande slag och
åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahölle passande åskåd-
ningsmateriell, har Kung!. Maj:t af nämnda anslag tilldelat understöd åt 493
anstalter för anordnande af föreläsningskurser och 5 anstalter för förmed¬
lande af föreläsningar m. m.
Farmaceutiska Under år 1910 hafva vid farmaceutiska institutet varit inskrifna vår-
institutet. terminen 74 och höstterminen 72 farmacie kandidater, hvarjämte 43 apoteks-
elever deltagit i den för dem anordnade half årskursen. Under samma år
har farmacie kandidatexamen aflagts af 51 apotekselever och apotekarexamen
af 1 farmacie kandidat.
Barnmorske-
undervis-
ningen.
Under loppet af år 1910 hafva inalles 114 elever blifvit vid rikets
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossnings¬
konsten och förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Åt dessa
hafva 59 utgått från läroanstalten i Stockholm och 55 från den i Göteborg.
Vidare hafva 111 barnmorskor, däraf 60 i Stockholm och 51 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, etter art
häruti hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats berät¬
tigade att utöfva äfven denna del af barnmorskeyrket.
Sedan på extra stat för år 1910 af Riksdagen anvisats ett anslag af
3,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under sist¬
nämnda år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kur¬
ser hållits med tillhopa 54, vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med till¬
hopa 22 deltagarinnor samt i Lund en kurs med 12 deltagarinnor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 113
Temperaturen var under vintern i allmänhet 1 ä 2 grader varmare än Väderleken,
den normala. Yåren och sommaren hade visserligen i mellersta och södra
Sverige normal temperatur, men i Norrland var temperaturen i allmänhet
högre än den normala. Nederbörden var i hög grad ojämn. I Norrland
fortfor hela sommaren ovanligt stark torka med endast föga regn här och
hvar. I öfriga delar af landet omväxlade merendels torra och regniga pe¬
rioder.
Höstsäden blef i allmänhet sent sådd, på grund hvaraf den ej motstod Jordbruket,
vinterns inflytande utan blef delvis tunn och ojämn. Under den gynnsamma
vårväderleken utvecklade sig dock säden i allmänhet jämförelsevis kraftigt utom
i Göteborgs och Bohus, Alfsborgs och Värmlands län, där skörden blef ganska
otillfredsställande. Inom de flesta områden af mellersta och södra Sverige
blef till följd af regnig väderlek rågen inbärgad i mer eller mindre skadadt
tillstånd. Till följd af ogynnsamt väder under axgång och blomning samt
till följd däraf, att säden var mycket nedslagen af regnet, har afkastningen
utfallit lägre än som beräknats, hvarjämte säden ganska allmänt varit mer
eller mindre grodd.
Vårsäden. Sådden gynnades af de bästa väderleks- och jordförhållanden,
men växtligheten tillbakasattes mycket under försommarens torka. Sedan
regn vid midsommartiden inträffat, utvecklade sig säden dock ganska kraf¬
tigt. Skörd och inbärgning voro i hög grad försvårade och försenade genom
det ständiga regnandet. Genom det ihållande regnet under augusti och
första delen af september blef mycken vårsäd mer eller mindre skadad i
mellersta och södra Sverige; särskildt var detta förhållandet å vissa orter
inom Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, hvarest ganska af-
sevärd mängd hafre flerstädes blef nästan alldeles förstörd.
Botfrukterna. Potatisen har dels varit tillbakasatt under torkperioderna,
dels lidit af för mycket regn, flerstädes äfven af frost, så att afkastningen
visat sig vara mycket växlande och ojämn. Nästan i alla län har potatisen
varit angripen af röta i mer eller mindre grad.
Foderrotfrukterna angrepos i början ganska mycket af skadeinsekter, så
att de mångenstädes måste omsås. De utvecklade sig dock sedermera i all¬
mänhet ganska väl, isynnerhet under sista tiden, men voro mångenstädes
ojämna. Sockerbetorna blefvo också till en början tillbakasätta men utveck¬
lade sig sedermera väl samt lämnade ganska god skörd med mycket hög
sockerhalt.
Höskörden. Klöfver- och gräsvallarna ledo mycket af torkan före mid¬
sommar, så att de i allmänhet voro kortväxta, men då de voro ganska täta,
lämnade de dock öfver medelskörd. Delvis blef höet väl inbärgadt, men en
Bih. Ull Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 15
Riksdags-Berättelsen.
114 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sam manträde sig tilldragit.
stor del däraf tog mer eller mindre skada under det olämpliga bärgnings-
vädret. Aterväxten på vallar och betesmarker var i allmänhet mycket god.
Landtbrnksin- Kungl. Maj:t har den 18 juni 1910 utfärdat kungörelse angående allmänna
genjörer. villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för landtbruksingenjörer uti
den från och med år 1911 gällande ahöningsstat upptagna afiöningsförmåner.
Reglemente för Kungl. Maj:t har den 11 november 1910 utfärdat nådigt reglemente för
statskonsten- gtatskonsulenterna i boskapsskötsel, i mejerihushållning och i svinskötsel att
skapsskötsel, gälla från och med år 1911.
i mejerihus¬
hållning och i
svinskötsel.
Kungörelse an- Kungl. Maj:t har den 11 november 1910 utfärdat nådig kungörelse an¬
gående vill- gående villkoren för åtn jutande af statskonsulentens i svinskötsel aflönings-
korenför åt- 0 J
njutande af förmåner,
statskonsulen¬
tens i svin¬
skötsel aflö-
ningsförmaner.
Hushållnings-* Kungl. Maj:t har genom nådigt bref den 28 oktober 1910, med ändring
sällskapens or-af dg j nådiga brefvet den 16 maj 1848 meddelade föreskrifter, fastställt
° ‘ ' allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation att tjäna till led¬
ning vid uppgörande och granskning af förslag till nya stadgar för dylika
sällskap eller till förändringar i nu gällande.
stadgar för Kungl. Maj :t har den 4 februari 1910 fastställt förnyade stadgar för
^säUskapenS" Södermanlands läns hushållningssällskap samt den 28 oktober samma år
fastställt vissa ändringar i stadgarna för Skaraborgs och Västerbottens läns
hushållningssällskap.
Landtmanna- Under år 1910 hafva statsmedel utgått till 30 landtmannaskolor och till
t1?’ ja,niit" 18 landtbrnksskoior förutom de vid Ultima och Alnarp.
bruksskolor p r
och mejeri- Med anlitande af de medel, Riksdagen för höjande af de till enhvar af
skola. (je inom Västernorrl ands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade 3
landtbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1910 anvisat, hafva samma
skolor under sagda tid fortfarande varit i verksamhet efter en plan, som af¬
vika från den för öfriga dylika skolor gällande, i syfte att förstnämnda
skolor under kortare tid än förut skulle bibringa lärlingarna en för ifråga¬
varande trakter afpassad utbildning. Den sålunda fastställda planen har
fortfarande visat sig för ändamålet lämplig.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 115
Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Öster¬
götlands län har äfven under år 1910 varit i verksamhet.
Kungl. Maj:t har den 10 juni 1910 utfärdat nådigt reglemente för träd- Trädgårdsnn-
gårdsskolan vid Alnarp, hvilken skola den 1 november 1910 började sin derTlsnms-
verksamhet.
Jämlikt Kungl. MajrLs den 10 december 1909 utfärdade nådiga regle¬
mente för med statsmedel understödda trädgårdsskolor inom mellersta Sverige
och Norrland hafva dylika skolor upprättats, eu för mellersta Sverige vid
Adelsnäs i Åtvids socken af Östergötlands län samt en för Norrland i Här¬
nösand, hvilka skolor började sin verksamhet, den förra den 1 november 1909
och den senare den 1 november 1910.
Med anlitande af medel, som anvisats af Riksdagen, har Kungl. Maj:t Landthushåli-
genom nådigt bref den 25 september 1910 tilldelat Fredrika Bremer-förbun- ÅåTimforsa
det såsom bidrag till upprätthållande under år 1911 af förbundets landthus- för utbildande
hållningsskola vid It i inför sa för utbildande af lärarinnor ett statsanslag af af lararinnor-
6,000 kronor.
Under år 1910 hafva i enlighet med bestämmelserna i nådiga kungörel- Kringresande
sen den 18 oktober 1907 statsbidrag beviljats till aflöning åt kringresande
jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland. lama och
Norrland.
Under år 1910 har en landtbrukskonsulent i England med station i Lon¬
don varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter.
Landtbruks-
konsulent i
England.
Under år 1910 hafva utbildningskurser för kontrollassistenter på statens be- utbildnings¬
kostnad anordnats vid Åsa i Södermanlands län, vid Åtvidaberg i Östergöt-^LiSento!
lands län, vid Högalid i Kalmar län, vid Hemse i Gottlands län, vid önne-
stad i Kristianstads län, vid Hvilan i Malmöhus län, i Skara, vid Molkom
i Värmlands län, vid Frösön i Jämtlands län samt vid Sunderbyn i Norr¬
bottens län.
De vid Ultima och Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner Anstalter för
och redskap för landtbrukets behof hafva jämväl under år 1910 varit i verk. ^Åbe^och
samhet. redskap för
landtbrukets
behof.
Under år 1910 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska stationer, Kemiska sta-
nämiigen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås
och Härnösand, varit i verksamhet. staltcr.
116 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Landtbruksstyrelsen bär den 18 maj 1910 utfärdat kungörelse angående
tillägg till förnyad instruktion för de med understöd af statsmedel inrättade
kemiska stationer den 15 juni 1906, k vil ket tillägg afser införande i instruk¬
tionen af bestämmelse angående metod för undersökning af strötorf, torfströ
ock torfmull.
Under året hafva 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.
Kemisk växt- Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom
bl0l°ten an~ Norrbottens län har äfven under år 1910 varit i verksamhet.
Åtgärder till Under år 1910 hafva jämlikt nådiga kungörelsen den 18 oktober 1907 ståls¬
ten inhemska biclraS anvisats från anslaget till åtgärder för befordrande af den inhemska
klöfver- ocli klöfver- och gräsfröodlingen.
gräsfröodli li¬
gen.
Torfingenjörer Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under år
assistenter. 1910 af en l:c och en 2:e torfingenjör samt 3 torfassistenter, blefvo en l:e och
en 2:e torfingenjör samt tre torfassistenter för hela året anställda.
Torfskolan vid Sedan Riksdagen beviljat anslag till upprätthållande af eu torfskola under
Mnrkaryd. åren 1908—1912 samt Kungl. Maj:t bemyndigat landtbruksstyrelsen att med
svenska torf industriföreningen afsluta kontrakt om upprätthållande under
nämnda år af en torfskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för ända¬
målet anvisat förberörda af Riksdagen beviljade anslag under vissa villkor,
har i enlighet med af landtbruksstyrelsen den 15 november 1907 å Kungl.
Maj:ts och kronans vägnar afslutadt kontrakt denna skola äfven under år
1910 varit i verksamhet.
Åtgärder för Med anlitande af de utaf Riksdagen för ändamålet anvisade medel och
höjandet af det i enlighet med Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1909 . i sådant afseende utfär-
brnhet. dåde nadiga reglemente hafva med statsmedel understödd premiering af min¬
dre jordbruk äfvensom studieresor och undervisning för i mindre jordbruk
deltagande män och kvinnor anordnats, hvarjämte bidrag af statsmedel läm¬
nats dels till bestridande af kostnaderna för organisation af kontrollförenin¬
gar med ändamål att underlätta och ordna undersökningar af och kontroll å
utfodringen och afkastningen af ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens
medlemmar, dels till understöd åt sådana medlemmar af kontrollföreningar,
som äga högst 25 kor, dels ock till premiering af mindre odlingsföretag; och
har intresset för dessa åtgärder för höjande af det mindre jordbruket fort¬
farande visat sig synnerligen lifligt bland landtmännen.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 117
Kung! Maj:t har den 28 oktober 1910 utfärdat dels förnyadt nådigt reg¬
lemente för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af det mindre
jordbruket, dels ock nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder för
höjande af det mindre jordbruket.
Äfven under år 1910 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och Göte- Smörprofnin-
borg ägt rum med anlitande af därtill genom nådigt bref den 3 december gar‘
1909 anvisade medel.
Jämväl under år 1910 har den med statsmedel understödda nötboskaps- Hnsdjurssköt-
premieringen omfattats med synnerligt intresse, och hafva samtliga hushåll- sel'
ningssällskap med undantag af Gäfleborgs läns sökt och erhållit bidrag af de
utaf Riksdagen till understödjande utaf premiering af nötboskap anvisade
medel.
Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1910 utfärdat förnyadt nådigt regle¬
mente för den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen inom
riket.
Sedan Riksdagen i stället för till en å extra stat under en följd af stipendiat i bo-
år anställd elev i boskapsskötsel och mejerihushållning för år 1911 å extra skaP8S.ko|fel
° ° och mejerihus-
stat anvisat medel till anställande åt en stipendiat i boskapsskötsel ock hållning,
mejerihushållning, har landtbruksstyrelsen den 24 oktober 1910 enligt nådigt
bemyndigande fastställt instruktion för stipendiaten.
Af den genom landtbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken öfver Kiksstambok
svensk ayrshireboskap, hvars fortsatta utgifvande från trycket enligt Riks- öf^e”!re“sk
dagens medgifvande bekostats af nötboskapspremieringsmedlen, har under år boskap.
1910 del VIII, upptagande djur, som under år 1909 intagits i riksstamboken,
utkommit.
Sedan den täfling till bildande af afvelscentra, som i enlighet med de Afvelscentra
af Kungl. Maj:t genom kungörelse den 13 mars 1903 meddelade föreskrifter för nötbosl;aP-
tog sin början den 1 november 1903, afslutats, samt Kungl. Maj:t den 22
juni 1906 förklarat 6 besättningar af fjällras, 9 besättningar af ayrshireras
samt 1 besättning af svartbrokig låglaudsras för afvelscentra intill utgången
af år 1910 under de i förberörda nådiga kungörelse stadgade villkor, äfven¬
som tillerkänt innehafvarna af samma besättningar vissa penningpris, hafva
under år 1910 samtliga dessa afvelscentra varit i verksamhet och under¬
kastade kontroll.
Efter det Riksdagen anvisat erforderliga medel samt Kungl. Maj:t den
29 juni 1908 utfärdat dels förnyad nådig kungörelse med föreskrifter i fråga
118 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
om bildande och upprätthållande af af^elscentra för nötboskop, dels ock
nådig kungörelse med föreskrifter i fråga om tiden för början af täfling för
utseende af afvelscentra in. in., togo de nya täflingarna sin början i slutet
af år 1908 och hafva under år 1910 fortgått.
Tuberkulos- Äfven under år 1910 har varit anställd en konsulent vid bekämpande
konsulent. af tuberkulosen hos nötkreaturen med kufvudsakligt åliggande att tillhanda¬
gå den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda
hänseende.
Undersöknin- Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva oafbrutet
S" tuf- fortgått under år 1910. och har landtbruksstyrelsen för ändamålet till exa-
ladngårdsbe- minerade veterinärer utdelat omkring 45,000 gram tuberkulin. Antalet under¬
sättningar. sökta djur har under samma år uppgått till omkring 95,000.
riskerinärin- Det synnerligen betydelsefulla vintersillfisket med snörpevadar har vis-
s™- serligen under året icke varit så gifvande som under närmast föregånde år
men likväl fullt medelgoat. Under januari och februari månader fångades
197,950 hektoliter, motsvarande ett värde af 1,160,370 kronor. Detta fiske
upphörde den 23 februari, men började åter på allvar den 23 november.
Till julen hade under höstsäsongen fångats 176,157 hektoliter. I allt hade
således då under året med snörpevadar fångats 374,107 hektoliter, som lämnat
ett bruttoutbyte åt fiskaren af i rundt tal 2,900,000 kronor. Äfven år 1910
har detta sillfiske till allra största delen försiggått i Göteborgs södra skär¬
gård. Liksom 1909 idkades äfven 1910 sillfiske vid Island af en expedition
från Smögen.
Höstsillfisket med drifgarn utanför Bohuslän och Halland lämnade år
1910 till och med ännu sämre resultat än närmast föregående år. Oaktadt
de högre sillprisen torde värdet af fångsten ej mycket hafva öfverstigit
hälften af närmast föregående års afkastning. Skarpsillfisket har däremot
utfallit mycket bättre än år 1909. Omedelbart efter midten af oktober kom
denna fisk med ens i stor mängd in till kusten och goda fångster gjordes
med snörpevadar under några veckor. Prisen utgjorde 15 till 50 kronor för
hektoliter. Makrillfisket med dörj i Nordsjön, hvilket bedrefs med 200 större
fiskefartyg från Bohuslän, har under året varit mera gifvande än någonsin
förut. De svenska fiskarna torde hafva erhållit inemot dubbelt så stor fångst
af denna fisk som under år 1909. Prisen å fisken hafva emellertid varit
låga, så. att fiskarnas inkomst af detta fiske ej blifvit synnerligen mycket
större än närmast föregående året. Makrillfisket med dörj i Kattegat och
Skagerak började lofvande, men blef i juli dåligt och lämnade i det hela
ej ens medelmåttigt utbyte. Med drifgarn gjordes ganska rikliga makrill-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sigta lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 119
fångster i Kattegat. På grund af de högre prisen blef utbytet af detta
senare fiske till och med ännu något större än under år 1909. Det för Bo¬
huslans fiskare så viktiga storsjöfisket började visserligen dåligt på våren,
men kai sedermera lämnat så tillfredsställande resultat, att detta fiske i det
hela kan betecknas såsom godt. Backefisket efter torsk och kolja i Kattegat
och Skagerak har varit under medelmåttan. Flundrefisket med sumpbåtar
(kvassar) i Kattegat har däremot varit något bättre än under år 1909. Al¬
fisket vid norra Kalland och Bohuslän har utfallit något, laxfisket betydligt
under medelmåttan. Arets hummerfångster hafva varit mycket små, i det
knappt hälften så stort antal hummer fiskats som under år 1909. Prisen
på hummer hafva därför varit ovanligt höga, eller 15 kronor i september samt
20—25 kronor i oktober för tjog. Trots de höga prisen har utbytet i första
hand af hummerfisket varit betydligt under medelmåttan.
Trålångarnas antal vid västkusten bär under året stigit till 18. Utom från
dessa har från omkring 50 större motorbåtar idkats trålfiske. Under årets
första två månader gjordes visserligen ganska goda sillfångster med trå¬
larna, men i det hela kan dock trålfisket ej sägas varit öfver medelmåttan.
Deb med småtrålar bedriina fisket af nordhafsräkan har gifvit något bättre
resultat än under år 1909.
I Öresund har årets sillfiske varit dåligt. Vid Skånes östkust, svnner-
ligast vid Simrishamn, gjordes emellertid ganska ofta goda sillfångster.
Torskfisket har öfverallt vid Skånes kuster vant utmärkt, till och med
bättre an under ar 1909. Från Kalmar län har uppgifvits. att där varit
tämligen klen tillgång på torsk under året. Det skånska rödspättefisket
har utfallit dåligt utom under vissa tider af sommaren i Öresund. Ålfisket
vid kusterna hai åter förbättrats såväl vid Ska.nes och Blekinges som vid
Kalmar lans kuster och kan vid dessa kuster i det hela betecknas såsom
godt, oaktadt höstfisket under oktober mångenstädes hindrats af stormig
väderlek. Vid Fasterbo och Råå hafva under året med ålbottengarn er¬
hållits ganska goda fångster. Laxfisket i hafvet utanför Skåne och Blekinge
uppgifves hafva fortfarande varit dåligt, dock med någon förbättring. I
trakten af Bornholm synes detta fiske varit ganska godt. Äfven från Kalmar
län angifves någon förbättring i laxfisket.
I Östersjön för enigt och i Bottniska viken har det mest betydelsefulla
fisket eller strömmingsfisket varit mycket olika i skilda trakter och under
olika tider af året. Så lämnade detsamma utanför Kalmar län under
våren ett mycket godt utbyte, blef sedan under sommaren dåligt, för att
åter på Losten blifva ganska godt. I Stockholms läns skärgård har ström¬
mingsfisket varit väsentligen sämre än under närmast föregående år och har
där under eftersommaren och hösten varit synnerligen dåligt. Under det
att strömmingsfisket uppgifves hafva varit ovanligt dåligt vid Gäfleborgs
120 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kräftsjuk-
domen i Hjäl¬
maren och
Mälaren.
Fiskeriskolan
vid Aneboda.
Statsunderstöd
för sillfiske¬
rapporter.
Statsunderstöd
till undervis¬
ning i naviga¬
tion.
Stormvarnin¬
gar.
län med blott hälften eller två tredjedelar så stor fångst som under år 1909,
hufvudsakligast beroende på olämpliga vindförhållanden, var ifrågavarande
fiske vid Västernorrlands län mot vanligheten ganska gifvande under juni
och juli och i det hela där medelmåttigt. Hvad beträffar skärgårdsfisket af
sik, gädda, abborre, id in. fl. fiskar, så har detta utanför Kalmar län och
annorstädes varit medelmåttigt men vid Gäfleborgs län under medelmåttan.
Utanför Västernorrlands län har särskildt sikfisket något förbättrats, vid
Gäfleborgs län har det däremot fortfarande varit dåligt.
Äfven utanför några kuststräckor mot norr, såsom utanför Gäfleborgs
län, har en viss förbättring gjort sig gällande i fråga om laxfisket, och så
har förhållandet äfven varit hvad detta fiske beträffar i vissa af de norr-
länska älfvarna. Särskildt i Ångermanälfven, hvarest laxodling under senare
år bedrifvits i större skala än i andra norrländska alfvar, har under år 1910
en betydande förbättring ägt rum i laxfisket.
Insjöfisket har i de södra länen varit medelmåttigt. Från Jämtland
däremot anföres, att fisket i dess sjöar varit mer än vanligt gifvande. I
Vänern artade sig fisket sämre än under år 1909, detta dock ej beroende af
brist på fisk utan på högt vattenstånd, som försvårade själfva fisket. Vänerns
laxfiske har varit godt, i det att, om också laxens medelvikt varit anmärk¬
ningsvärd! liten, tillgången på lax varit riklig.
Till förhindrande af spridning af kräftpesten från Hjälmarens och Mäla¬
rens vattensystem har Kungl. Maj:t den 18 juni 1910 utfärdat nådig kun¬
görelse med förbud för fångst och forsling af samt handel med kräftor inom
hela Örebro och Västmanlands län samt inom de delar af Stockholms, Upp¬
sala, Södermanlands och Kopparbergs län, Indika i stort sedt tillhöra nämnda
vattensystem.
Äfven under år 1910 har den af staten understödda södra Sveriges
fiskeriförenings fiskeriskola vid Aneboda i Kronobergs län varit i verk¬
samhet.
Till rapporter öfver vintersillfisket vid Göteborgs och Bohus län bar
statsanslag utgått jämväl under år 1910.
Likaledes har statsbidrag utgått till undervisning i navigation åt fiskare
inom samma län.
För de under landtbruksstyrelsens ledning stående stormvarningarna för
fiskare hafva under år 1910 två nya stationer inrättats.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 121
Kung!. Maj:t har den 9 december 1910 utfärdat kungörelse angående
förbud mot utförsel till utrikes ort af färsk sill i kärl af viss beskaffenhet.
Förbud mot
utförsel af
färsk sill i
kärl af viss
beskaffenhet.
Under år 1910 hafva till husslöjdens befordrande vidtagits liknande Husslöjden,
åtgärder som under föregående år. Af statsmedel hafva under året till 22
hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag till ett sammanlagt
belopp af 23,000 kronor, hvarjämte hushållningssällskapen och landstingen i
de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.
Under år 1910 funnos vid veterinärinstitutet 104 studerande, af hvilka Veterinarun-
13 aflagt veterinärexamen (samt 1 blifvit från institutet skild). demsnmgen.
Vid institutets hofbeslagsskola hafva undervisats 65 hofslagarlärlingar
(18 civiia och 47 militära), af hvilka 51 (16 civila och 35 militära) utexami¬
nerats såsom hofslagare.
Genom nådigt bref af den 14 oktober 1910 har Kungl. Maj:t till me- Veterinärbak-
dicinalstyrelsens förfogande ställt ett belopp af högst 5000 kronor, för år teriog1t°a^aan"
räknadt, till bestridande af sådana bakteriologiska och patologiskt-anatomiska
undersökningar, som af styrelsen pröfvades nödiga.
Föreståndare för veterinärbakteriologiska anstalten, hvilken anstalt för¬
väntas kunna börja sin verksamhet hösten 1911, har under året blifvit af
Kungl. Maj:t utnämnd.
Med stöd af nådigt bref den 29 april och den 23 juni 1910 har ge- Kurs för äldre
nom medicinalstyrelsens föranstaltande under innevarande års höst vid ve- Teterinärer-
terinärinstitutet varit anordnad en särskild kurs för meddelande åt högst
15 äldre veterinärer af undervisning beträffande smittosamma husdjurssjuk¬
domars säkra igenkännande och bekämpande äfvensom angående grunderna
för arbetet på nötkreaturstuberkulosens utrotande. Vid sagda kurser har
därjämte undervisning meddelats i behandling af sterilitet hos kor.
Jämlikt nådigt bref den 23 juni 1910 hafva genom af medicinalstyrelsen Kurser för uu-
därtill förordnade veterinärer på skilda ställen inom landet hållits 15 kurser Sterilitet
för undervisning af veterinärer i behandling af sterilitet hos kor. bos kor.
Den 6 maj 1910 har Kungl. Maj:t utfärdat nådig kungörelse angående införsel af kött.
förändrad lydelse af 1 § i nådiga kungörelsen den 4 februari 1898 angående
kontroll vid införsel till riket af hästkött. Genom den nya kungörelsen hafva
bestämmelserna i sagda § blifvit ytterligare skärpta.
Bih. till Riksil. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 16
Riksdaffs-Berättelsen.
122 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Införsel öfver
Trelleborg af
hästar.
Mai- och klöf-
sjuka i Jämt¬
land.
Smittosamma
sjukdomar
bland renarna.
Den 8 oktober 1910 har Kungl Maj:t utfärdat nådig kungörelse angående
ändrad lydelse af 3, 6 och 12 §§ i nådiga kungörelsen den 13 juli 1909 an¬
gående villkoren för transport af idisslande djur samt djur hörande till häst¬
släktet äfvensom svinkreatur medelst ångfärja mellan Sverige och utlandet.
Ändringen afser att bereda möjlighet att, ehuru karantänsanstalt för hus¬
djur icke finnes anordnad i Trelleborg, kunna till nämnda stad införa hästar.
Därvid skall så förfaras, att den vagn, i hvilken hästarna äro inlastade, un¬
der tullplombering afföres till karantänsanstalten i Malmö.
Vid TJlfsjönäs by i Nyhems socken af Jämtlands län yppade sig i fe¬
bruari 1910 en smittosam kreaturssjukdom, hvarom anmälan till medicinal¬
styrelsen gjordes af en närboende distriktsveterinär. Vid af styrelsen i an¬
ledning häraf föranstaltad, på platsen företagen undersökning, i hvilken äfven
föredraganden för veterinärärenden i medicinalstyrelsen deltog, konstaterades
smittosam mul- och klöfsjuka, spridd på tre ställen inom nämnda by. Om¬
fattande isolerings- och spärrningsåtgärder — delvis genom en kontingent mili¬
tär från Norrlands artilleriregemente -—- företogos omedelbart. Med stöd af
nådigt bref den 22 december 1892, som bemyndigar medicinalstyrelsen att
vidtaga alla de åtgärder, som kunna finnas erforderliga för hämmande af
mul- och klöfsjuka, där denna sjukdom kan komma att inom riket sig yppa,
blefvo samtliga de å de smittade gårdarna befintliga såväl nötkreatur, får
och svin som äfven fjäderfän nedslaktade mot ersättning af statsmedel. Här¬
efter vidtogos ytterst omfattande och noggranna desinfektionsåtgärder, hvilka
under vårens lopp återupprepades. Då efter 20 dagar från den sista desin¬
fektionen något nytt fall af sjukdomen icke yppat sig, blef Ulfsjönäs by den
6 mars 1910 af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län förklarad
fri från sjukdomen, och har icke sedermera något fall däraf visat sig.
Statens direkta utgifter i anledning af sjukdomen belöpte sig till 7,435
kr. 13 öre.
Vid den förenämnda undersökningen blef med ganska stor grad af san¬
nolikhet konstateradt, att smittämnet blifvit till orten infördt med rysk oriad
hvithafre.
Berättelse angående sjukdomen och de mot densamma vidtagna åtgärderna
finnes tryckt såsom N:o 15 i serien »Meddelanden från kungl. medicinalsty¬
relsen», Stockholm 1910.
Smittosam ögonsjukdom uppträdde under vårens lopp inom åtskilliga
renhjordar i Sorsele lappmark, med anledning hvaraf medicinalstyrelsen för¬
ordnade särskild veterinär att uppresa och å platsen företaga noggrann under¬
sökning; dessutom pågår bakteriologisk undersökning för närmare bestäm¬
mande af sjukdomens natur. Sjukdomen, som i flera fall orsakat blindhet
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 123
samt däraf följande oförmåga för renarna att lifnära sig, liar dess bättre ej
vunnit någon större utbredning.
Bland renar inom samma lappmark bar under december månad yppa!
sig en svårartad magsjukdom, mot hvilken medicinalstyrelsen vidtagit eu
del åtgärder.
Af de för år 1910 under benämningen allmänna frostminskningsanslaget Allmänna
anvisade medel, 200,000 kronor, kafva under året disponerats 175,050 kronor,
hvadan 24,950 kronor vid årets slut återstodo oanvända.
Af de till understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar Norrländska
inom Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (norr- afdikningsan-
siao-et
ländska afdikningsanslaget) för år 1910 anvisade medel, 700,000 kronor, var
vid ingången af nämnda år ett belopp af 172,950 kronor disponerad!. Under
år 1910 hafva till dylika företag beviljats statsbidrag till sammanlagd! be¬
lopp af 527,050 kronor att utgå från samma års anslag, hvarjämte 34,150
kronor anvisats från samma anslag för år 1911.
Af ödlingslåncfonden för år 1910 hafva under året anvisats lån till ett Odiingslnne-
sammanlagdt belopp af 864,100 kronor. fonden.
Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hafva under år Fullbordade
1910 såsom fullbordade af styrelsen godkänts: ^froatminsk-^
82 st. frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 723,054 Hugsföretag.
kronor, hvaraf 352,600 kronor utgått såsom statsanslag ur fonden för torr¬
läggning af vattensjuka, frostspridande marker, och den genom dessa företag
afdikade arealen utgör 7,662,12 hektar;
19 st. frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 96,463:56
kronor, hvaraf 47,254: 28 kronor utgått såsom statsbidrag ur norrländska af¬
dikningsanslaget, och den genom dessa företag afdikade arealen utgör 823,40
hektar;
8 st. frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 40,373: 75
kronor, hvaraf 18,900 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostminsk¬
ningsanslaget, och den genom dessa företag afdikade arealen utgör 327,67
hektar, samt
torrläggningsarbetet till 45 st. torrläggnings- och odlingsföretag, för
hvilka torrläggningskostnaden beräknats till 645,741: 75 kronor, hvaraf såsom
lån af statsmedel utgått 547,300 kronor, och den genom dessa företag från
vatten befriade eller eljest förbättrade arealen utgör 4,541,87 hektar.
124 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fonden för torf- Från fonden för torfindustriens befrämjande hafva under år 1910 anvisats
mdustnens be-fån till ett sammanlagdt belopp af 145,840 kronor.
främjande. 0 11
Egnahemsiåne- Kung!. Maj:t bär den 25 november 1910 utfärdat kungörelse angående
fonden, ändrad lydelse af mom. 2 i nåd. kungörelsen den 13 juni 1908 angående för¬
ändrade allmänna villkor för den af staten utöfvade egnahemslånerörelse.
Ansökningar om egnahemslån för år 1911 inkommo till ett belopp af in¬
alles 9,885,750 kronor, hvaraf lån å 6,139,350 kronor voro afsedda för jord-
brukslägenheter och lån å 3,746,400 kronor för bostadslägenheter. Då det
disponibla beloppet utgjorde endast 5 millioner kronor, måste väsentliga re¬
duktioner ske vid lånens beviljande, hvilket skedde den SO december 1910,
då samtliga hushållningssällskap erhöllo tillhopa 4,334,000 kronor, hvaraf
3,798,400 kronor för jordbrukslån och 535,600 kronor för bostadslån, samt 18
aktiebolag och föreningar erhöllo tillhopa 666,000 kronor, däraf 500,000 kronor
för jordbrukslån och 166,000 kronor för bostadslån.
Förvaltnings- Till egnaheinslåneförmedlare beviljade Kungl. Maj:t den 22 april 1910
bld,rag Hu förvaltningsbidrag å tillhopa 69,213 kronor 73 öre.
förmedlare.
.Tordförmed- Från jordförmedlingsfonden har under år 1910 till två bolag och två före-
lmgsfonden. ningar beviljats lån å tillhopa 397,340 kronor.
Undsättnings- Af de för behöfvandes undsättning vid missväxt eller felslagen skörd
eller då allmän nöd i någon ort af annan orsak uppstått afsedda medel har
Kungl. Maj:t den 15 april 1910 anvisat 597 kronor, för att genom Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Skaraborgs län utdelas såsom understöd till behöfvande
personer inom Östra Tunhems, Ugglums och Gudhems socknar, som fått sin
gröda förstörd genom hagel.
Stnteriväsen- Vid de under år 1910 hållna besiktningsmötena för prisbelönande af
hästar hafva enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter
premierats tillhopa 8,032 hästar, i det att utaf statsmedel och af de inom
underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 7,476
hästai-, nämligen 552 hingstar, 3,234 betäckta ston eller fölston och 3,690
ungston samt för 556 hingstar utfärdats intyg om godkännande.
Dessutom hafva inom två underdistrikt 35 fölston blifvit under särskilda
af stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för
ändamålet af vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.
För statens hingstdepåer hafva under år 1910 inköpts, inom landet 4
hingstar, 2 unghingstar och 17 hingstföl, samtliga af halfblodsras, samt från
utlandet 16 hingstföl af halfblodsras eller tillhopa 39 hästar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 125
Vid rikets allmänna kartverk hafva under år 1910 utförts följande
arbeten.
A. Byråarbeten.
l:o Beräkning af geodetiska observationer och höjdmätningsarbeten samt
arealberäkningar.
2:o Redaktions- och beskrifningsarbeten i och för utgifning af verk¬
ställda mätningar.
3:o Rit- och gravyrarbeten dels för kartreproduktion, dels för utbild¬
ning af elever samt
4:o Förberedelser till 1911 års fältarbeten.
B. Geodetiska arbeten.
l:o Trianguleringsarbeten af l:a ordningen inom Malmöhus, Kristianstads,
Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Växjö, Jönköpings, Kalmar, Skara¬
borgs, Östergötlands och Södermanlands län.
2:o Trianguleringsarbeten af 2;a ordningen inom Kristianstads län, 2
kv.-mil, Blekinge län, 15 kv.-mil, Kronobergs län, 3 kv.-mil, Kopparbergs län,
15 kv.-mil, Jämtlands län, 20 kv.-mil samt Värmlands län.
3:o Utstakningsarbeten af 2:a ordningen inom Hallands och Jönköpings
län.
C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.
l:o Ekonomisk fältmätning i skalan 1: 20,000 öfver ett område af 2,2
kv.-mil inom Västmanlands och 8,5 kv.-mil inom Malmöhus län.
2:o Topografisk fältmätning i skalan 1: 50,000, äfven omfattande öfnings-
mätning för generalstabens aspiranter samt fältmätare- och ritelever, af 42
kv.-mil inom Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län,
hvarigenom uppmätts återstoden (norra hälften) af bladet Mora, något mera
än västra hälften af bladet Bingsjö samt återstoden (nordvästra delen) af'
bladet Björna.
3:o Topografisk fältmätning i skalan 1:100,000 af 31 kv.-mil inom
Västernorrlands län, hvarigenom 3 Åt af bladet Junsele blifvit uppmätt.
4:o Höjdmätning genom linjeafvägning och barometer, ännu ej afslutad.
I). Utgifning.
Utgifna eller vid 1910 års slut färdiga att utgifvas voro af ekonomiska
kartor med beskrifningar Frötuna och Länna skeppslag, Närdinghundra hä¬
rad samt Väddö och Häfverö skeppslag af Stockholms län samt af topogra¬
fiska kartor i skalan 1:100,000 gradbladen Löfånger N.V., S.V., och N.O.;
Örnsköldsvik S.O., N.V. och S.V. samt Degerfors S.O.
Rikets all¬
männa kart¬
verk.
126 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Geologiska
undersök¬
ningarna.
Hydrografiska
byrån.
.På grund af den ledande ställning Sveriges geologiska undersökning
gifvetvis måste intaga med hänsyn till såväl förberedandet som genomföran¬
det af de talrika och vidtomfattande exkursioner, som ägde rum i samband
med den till vårt land förlagda ll:te internationella geologkongressen under
sistlidna sommar, måste de sedvanliga rekognosceringarna för kombinerade
berg- och jordartskartor i väsentlig mån inskränkas. Fältarbetena för de¬
samma omfattade emellertid en ytvidd af tillsammans 2 2/s kvadratmil, fal¬
lande inom Östergötlands, Kalmar och G-ottlands län, hvarjemte ej obetyd¬
liga områden underkastades för kartbladens utgifvande nödig revision samt
olikartade utredningar i vetenskapligt eller öfvervägande praktiskt syfte
verkställdes.
Den genom Sveriges geologiska undersöknings försorg på nådig befall¬
ning åstadkomna undersökningen af Buoutevare järnmalmsfält i Norrbottens
län med uppgift att inhämta tillförlitlig kännedom om malmtillgångarnas
storlek och beskaffenhet har blifvit slutförd och en af kartor och profiler
åtföljd underdånig berättelse öfver de vunna resultaten afgifven.
Följande tryckalster hafva under året offentliggjorts: omarbetad upp¬
laga af berggrundskartan öfver Sverige (i 2 blad, skala 1:1,500,000); öfver-
siktskarta (i 4 blad, skala 1: 500,000) öfver södra Sverige i senglacial tid,
med åsar, ändmoräner och räfflor; 3 utförliga monografier samt Årsboken
1909, innehållande 11 större och mindre särskilda afhandlingar och uppsatser-
Antalet under året nytillkomna stationer för vattenståndsiakttagelser
utgör 130, hvaraf 30 äro af byrån nyinrättade, öfriga privata. Samman¬
lagda antalet stationer utgör därför numera 530. Af dessa hafva 11 för¬
setts med själfregistrerande instrument.
Under året hafva utförts 54 vattenmängdsmätningar, sålunda fördelade
på hufvudflodområdena: Lule älf 19, Dalälfven 2, Mälaren—Norrström 2,
Vättern—Motalaström 7, Emån 2, Lagan 17 och Vänern—Götaälf 5.
Beskrifning och profilafvägning af Lagan från källan till mynningen har
utförts, samt beskrifning af Indalsälfven från Bispfors till Storsjön.
Af trycket bär utgifvits: Meddelanden från hydrografiska byrån 1, be¬
handlande Vänerns vattenståndsvariationer. Arbetena med den hydrogra¬
fiska öfversiktskartan äro afslutade och kartan föreligger färdig till ut¬
gifning.
Vattentillgången har i allmänhet under året varit riklig och flerstädes
hafva de höga vattenstånden framkallat öfversvämningar. Särskildt skad¬
liga och omfattande hafva dessa varit kring Vänern, hvarest vattenståndet
i juni månad nådde ett högre värde än som förekommit på mer än 100 år.
I de norrländska vattendragen voro åter vattenstånden under sensommaren
och hösten i regel för årstiden ovanligt låga, beroende på liten nederbörd
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 127
under sommaren. Vårflödena voro därstädes heller icke i allmänhet särdeles
höga. Detta var endast fallet i de nordligaste älfvarna, där den tidigt och
hastigt infallande vårfloden föranledde åtskilliga skador.
Sedan Riksdagen på extra stat för år 1910 beviljat ett förslagsanslag å Distriktsiandt-
30,000 kronor till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmä- mätares lian-
• steresor
tare företagna tjänsteresor, har Kungl. Maj:t den 18 juni 1910 utfärdat kun¬
görelse med föreskrifter i ämnet.
Sedan Riksdagen i skrifvelse den 24 maj 1909 anmält, att Riksdagen, skiften och
med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, dels beslutat, att det ^vittringar.
under nionde hufvudtiteln bland ordinarie anslag uppförda anslaget till skif¬
ten och afvittringar därefter skulle i riksstaten uppföras såsom förslagsan¬
slag, dels ock medgifvit, att från samma anslag finge enligt angifna grun¬
der af Kungl. Maj:t beviljas bidrag till gäldande af kostnaderna för sådana
laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar, som därefter kunde varda
afslutade och fastställda, har Kung], Maj:t den 25 november 1910 utfärdat
kungörelse angående statsbidrag till gäldande af kostnader för vissa laga
skiften i Juckasjärvi-och Karesuando socknar af Norrbottens län.
Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 9 juni 1910 anmält, att Riksdagen
medgifvit, att från det under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till skiften och afvittringar finge under innevarande år enligt vissa af Kungl.
Maj:t föreslagna grunder anvisas bidrag till ersättande af kostnaderna för
laga skiften .i byarna Parakkavaara, Junosuando Masungsby och Svappa-
vaara inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län, har Kungl. Maj:t den 25
sistlidna november meddelat beslut angående närmare bestämmelser och vill¬
kor för erhållande af statsbidrag till gäldande af kostnaderna för laga skif¬
ten i nämnda byalag.
Den 25 november 1910 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
förändrade grunder för aflönande af de i Västerbottens och Norrbottens län
anställda afvittringslandtmätare.
Sedan Kungl. Maj:t den 5 mars 1909 föreskrifvit, att afvittringskontoret
i Luleå skulle, så snart lämpligen kunde ske, indragas och där pågående
afvittringsarbeten förläggas till kontoret i TJmeå, har denna föreskrift med
ingången af sistlidna oktober månad gått i verkställighet.
Allmänna afvittringen beträffande Jockmocks socken i Norrbottens län
har under året redovisats.
Arbetet med uppläggande af jordregister för rikets landsbygd, som bör- Jordregister,
jades å landtmäterikontoren i länen med ingången af år 1909, har under år
1910 fortsatts.
128 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Landtmäteri-
undervisnin¬
gen.
Kronoparkers
tillökning.
Försäljning af
mindre krono-
egendomar.
Nationalpar¬
ker.
Odlingslägen-
lieter ä krono-
parker m. in.
Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 9 juni 1910 anmält, att Riksdagen,
med bifall till Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, på extra stat
för år 1911 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt 33,300 kronor att användas
till landtmäteriundervisningens ordnande och bedrifvande under läsåret 1910
—1911 med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af till¬
gängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt belopp, bär
Kungl. Maj:t dels den 31 augusti 1910 bemyndigat landtmäteristyrelsen att,
till dess Kungl. Maj:t fattat beslut i ämnet, tillämpa af landtmäteristyrel-
sen föreslagna läroplaner, dels den 11 sistlidna november anvisat och ställt
till styrelsens förfogande erforderliga medel för uppehållande af pågående
undervisningskurser samt till undervisningslokaler och inköp af instrument
in. in.
Den 23 oktober 1908 hade Kungl. Maj:t i sammanhang med fastställan¬
det af instruktion för landtmäteristyr elsen och rikets landtmätare anbefallt
landtmäteristyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till den i 57 § i samma instruktion omförmälda författning angående kar¬
tors upprättande, verkställande af ägomätning, afvägningar och areaiuträk-
ning, upprättande af beskrifningar samt utstakning af ägoskillnader m. m.
samt tillika bemyndigat styrelsen att anlita särskilda sakkunniga till ett
antal af högst tre att därvid biträda. Arbetet ifråga tog sin början den 6
maj 1909 och har fortskridit så långt, att förslaget torde kunna afgifvas
före utgången af år 1911.
För bildande af nya eller utvidgande af förut befintliga kronoparker
hafva under år 1910 köp afslutats om 6,381 har 38 ar för en köpeskilling af
785,854 kronor 92 öre.
Kungl. Maj:t har under år 1910 antagit afgifna köpeanbud å 25 till
försäljning utbjudna kronoegendomar, hvilka, med taxeringsvärden af till¬
sammans 339,500 kronor, betingat i köpeskilling 524,605 kronor.
Dessutom äro försålda, för tillsammans 77,583 kronor 90 öre, 50 lägen¬
heter och tomter från kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade,
och, för tillsammans 32,701 kronor 74 öre, 20 områden från kronoegendomar,
om hvilkas utbjudande till försäljning förordnats.
Kungl. Maj:t har fastställt gränserna för Garphytte, Stora Sjöfallets,
Sarjeks, Abisko och Sonfjällets nationalparker.
Upplåtelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 af odlingslägenheter å
kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen hafva under år
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 129
1910 omfattat 66 nya lägenheter, däraf 12 i Norrbottens län, 53 i Väster¬
bottens län och 1 i Västernorr]ands län.
Afdikningar af vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex nord- Dikning i
ligaste länen hafva jämväl under år 1910 verkställts i den omfattning, där- Norrland-
till särskild! anvisadt anslag medgifvit.
Undersökning af vattendrag för byggande af flottleder samt reparations- Flottleder,
arbeten å förutvarande flottleder och nybyggnader i vattendrag för anord¬
nande af flottleder hafva jämväl under år 1910 fortgått.
Uppå därom gjord framställning har viss del af Tåsjö socken i Jämt- Skvddsskogar.
lands län tillsvidare, intill dess Kungl. Maj:t i ärendet beslutit, ställts
under lagen angående skyddsskogar af den 24 juli 1903.
Kung], Maj:t har den 4 juli 1910 utfärdat dels njr förordning angående Skogsvårdsaf-
skogsvårdsafgifter dels ock kungörelse angående uppbörd af skogsvårdsaf- gl er'
gifter m. m.
För allmänhetens tjänst i de delar af landet, där lagen angående vård Skogsingcn-
af enskildes skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser ■,orer'
icke äga tillämpning, hafva under år 1910 tre skogsingenjörer varit förord¬
nade.
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1910 förordnat om ändrad lydelse af vissa Skogsiiirover-
delar af stadgar för de allmänna skogsläroverken i riket af den 13 april
1886.
Tre af skogsskolorna hafva utvidgats, så att antalet lärjungar kunnat
afsevärdt ökas.
Åtgärder för beslutad flyttning af skogsskolan å Hunneberg till Ham-
marsebo kronopark i Kalmar län äro vidtagna.
Fem nya revir hafva efter regleringar tillkommit, nämligen Frostvikens, Nya revir.
Åre och Hede revir i Jämtlands län, Gullbergs revir i Östergötlands län
samt Aspelands revir i Kalmar län.
På grund af god konkurrens iföljd af de i stort sedt fasta och delvis virkesförsälj-
stegrade virkesprisen har det från de allmänna skogarna till salu utbjudna »'»gärna,
virket i allmänhet kunnat säljas till goda pris.
Bik. till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd.
Kiksdags-Berättelsen.
17
130 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Utländskt
barrträd sfrö.
Fridlysning af
vildt.
Betesrätt ä
ohägnad mark.
Försöks under¬
sökning af
skogarna i
Värmland.
Kronans jord¬
ägarn (idel i
grufva.
Utläggande af
vissa stats-
grufvefält.
Andrad lydelse
af lagen an¬
gående viig-
hållningsbe-
svärets utgö¬
rande på lan¬
det.
Kungl. Maj:t liar den 4 april 1910 utfärdat kungörelse angående inför¬
sel af samt handel med utländskt barrträdsfrö, hvarefter domänstyrelsen den
7 april 1910 utfärdat föreskrifter angående dylikt frös färgning.
Kungl. Maj:t har förordnat:
att inom Norrbottens län jakt efter älg skall under åren 1910 och 1911
vara tillåten endast under tiden från och med den 9 till och med den 15
september,
att inom Västmanlands län all jakt efter rådjur skall vara förbjuden
tillsvidare intill utgången af år 1911, samt
att inom Jönköpings län jakt efter rådjur skall tillsvidare intill utgån¬
gen af år 1911 vara tillåten från och med den 1 september till och med den
Öl oktober.
Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser, den 21 januari och den 18 fe¬
bruari 1910 angående inskränkning i betesrätt å ohägnad mark, dels inom
Gagnefs socken med Mockfjärds kapellag af Kopparbergs län och dels inom
Västmanlands län samt den 18 november 1910 angående inskränkning i be¬
tesrätt å ohägnad mark inom Jönköpings län.
Sedan 1910 års Riksdag för utförande af en försöksundersökning rörande
virkestillgång och tillväxt in. in. af skogarna i Värmlands län å extra stat
för år 1911 anvisat ett förslagsanslag af 60,000 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet ut¬
anordna erforderlig del af beloppet, hafva ifrågavarande arbeten under året
tagit sin början under ledning af utaf Kungl. Maj:t därtill särskilt utsedda
personer.
.Den 14 maj 1910 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående upplåtelse
af den kronan tillkommande jordägarandel i grufva.
Den 2 december 1910 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående ut¬
läggande af vissa statsgrufvefält.
Den 15 april 1910 utfärdade Kungl. Maj:t lag om ändrad lydelse af 59 §
i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.
Berättelse om hvad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 131
Den 9 december 1910 utfärdade Kung]. Maj:t lag angående ändrad ly-Ändrad lydelse
delse af 8 8 i lagen om enskilda vägar på landet den 5 in]i 1907. af lagen om
° ° oj. enskilda vagar
på landet.
Den af Kung!. Maj:t den 21 juni 1907 tillsatta kommitté för utarbe- ivtigvårds-
tande af förslag till förändrad lagstiftning angående fattigvården samt an-
gående lösdrifvares behandling in. m. har under året hållit sammanträden in
pleno dels under tiden den 17 januari—28 februari och dels under tiden den
16 november—3 december. Öfriga delen af året hafva sekreteraren och sär¬
skilda subkommitterade varit sysselsatta med arbeten för kommitténs räkning.
Arbetet på frågan om tvångsinternering af alkoholister har under året
slutförts och föreligger i detta ämne betänkande, hvilket under närmaste
tiden kommer att aflämnas. Under behandlingen af detta ämne har liksom
under föregående år docenten Alfred Petrén vid skilda tillfällen biträda Be¬
sök hafva under året aflagts vi de svenska alkoholistanstalterna. Kommit¬
téns sekreterare har med Kung!. Majrts tillstånd under en månad företagit
en resa till England och Tyskland för att för kommitténs räkning studera
alkoholistanstalter därstädes.
I öfrigt har arbetet under året hufvudsakligen ägnats åt barnavårdslag-
stiftningen, och föreligger här utkast till lagförslag på grundvalen af de
utaf kommittén fattade beslut.
Bearbetningen af det utaf kommittén insamlade statistiska material rö¬
rande fattigvården och barnavården har under året fortsatts, men ännu icke
hunnit afslutas.
Till kommitténs behandling hafva ytterligare öfverlämnats dels Riksda¬
gens underdåniga skrifvelse den 16 mars 1909 om ändring af 5 kap. o §
strafflagen, dels Riksdagens justitieombudsmans skrifvelse till Kung!. Maj:t
den 18 februari 1910 rörande revision af lagen angående lösdrifvares be¬
handling.
En af kommitténs ledamöter, kammarrättsrådet 3. O. A. Bodin har afli-
dit under året och har någon ny ledamot ej utsetts i hans ställe. Till
förstärkning af kommitténs arbetskrafter har i stället förordnats ett biträde
åt sekreteraren.
Den af Kungl. Maj:t enligt beslut den 5 juli 1907 tillsatta kommittén Skogsvårds-
för utredning angående de åtgärder, som kunna böra vidtagas för att åstad-' kommitten-
komma eu rätt vård af kronans med flera skogar inom Norrland och Da¬
larna, som. under året varit samlad dels under vintermånaderna och dels
från och med den 26 september intill den 10 december, har ännu icke slutfört det
kommittén lämnade uppdraget, men torde under förra hälften af inneva¬
rande år kunna aflämna slutligt betänkande i anledning af uppdraget. Un¬
1 32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommission
angående ut¬
redning röran¬
de laxfisket i
Torne iilf
in. m.
Sakkunniga
angående revi¬
sion af jakt¬
stadgan in. m.
Kommittén
för åvägabrin¬
gande af ena¬
handa bestäm¬
melser rörande
flottning af
löst virke i
gränsvatteu-
dragen mellan
Sverige och
Finland.
Sakkunniga
för behandling
af frågan om
vidtagande af
åtgärder med
anledning af
torparklassens
tillbakagång.
Sakkunniga
för utredning
af frågan om
åtgärder för
främjandet af
landets häst¬
afvel.
Sakkunniga
vid behandling
af frågan om
kreditförhål¬
landena för
det mindre
jordbruket.
der år 1910 har kommittén bland annat afgifvit underdånigt förnyadt ytt¬
rande rörande den s. k. ritstaxeringen.
Kommissionen angående utredning rörande laxfisket i Torne älf m. na.
afslutade sina arbeten under februari månad 1910 och inkom därefter med
betänkande i ämnet.
De af chefen för jordbruksdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande
den (5 augusti 1908 tillkallade sakkunniga för revision af gällande jakt¬
stadga in. m. atiämnade under januari månad 1910 af dem utarbetadt förslag
till revision af jaktlagstiftningen.
Kommittén för åvägabringande af enahanda bestämmelser rörande flott¬
ning af löst virke i gränsvattendragen mellan Sverige och Finland afslu¬
tade sina arbeten under februari månad år 1910 och inkom därefter med
betänkande i ämnet.
De af chefen för jordbruksdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande
under är 1909 tillkallade sakkunniga personer för utredning angående orsa¬
kerna till den tillbakagång af torparklassen, som under senare tider ägt
ruin i vårt land m. in., hafva under år 1910 fortsatt sitt arbete och torde
betänkande i ämnet kunna af de sakkunniga afgifvas under förra hälften af
innevarande år. En af de sakkunniga, godsägaren E. J. Cedervall har under
september månad 1910 med understöd af statsmedel i Holland företagit
studier rörande den lägre landtbruksundervisningen och dess förhållande till
folkskoleundervisningen därstädes.
De enligt nådigt bemyndigande af chefen för jordbruksdepartementet
tillkallade sakkunniga personer att inom departementet biträda med utred¬
ning och utarbetande af förslag i fråga om åtgärder för främjande af landets
hästafvel hafva under är 1910 sammanträd! i regel en gång i månaden, och
har de sakkunnigas arbete framskridit så långt, att betänkande torde kunna
afgifvas under någon af de närmaste månaderna.
Enligt den .28 oktober 1910 erhållet nådigt bemyndigande att tillkalla
sakkunniga personer att inom jordbruksdepartementet biträda med närmare
utredning angående ordnandet af kreditförhållandena vid det mindre jord-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 133
bruket tillkallade departementschefen för berörda ändamål landssekreteraren
i Västmanlands län H. L. Uddén, sekreteraren i Östergötlands läns hushåll¬
ningssällskap M. W. Heyman samt sekreteraren i Södermanlands läns hus¬
hållningssällskap K. A. Högström.
Dessa sakkunniga hafva under året sammanträdt och torde deras arbete
inom kort vara fullbordadt.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 17 januari 1911.
GUSTAF.
( J ustitiedepartementet.)
Albert Petersson.
Bill. till Rihsd. prof. 1911. 1 Sami. S Afd..
Riksdans-Berättelsen.
18