16
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 92.
Nr 92.
Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1910, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
inbetalandet af köpeskilling för af E. A. Lundkvist i
Berg inköpt virke från kronopark inom Västerbottens
lön.
(l:a A.)
I en till Riksdagen aflåten, till jordbruksutskottets förberedande
behandling hänvisad proposition af den 4 april 1910, nr 188, har Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva att,
därest senast den 1 september 1910 å köpeskillingen för ett i stats¬
rådsprotokollet omförmäldt, af E. A. Lundkvist i Berg från krono¬
park inom Västerbottens län inköpt virkesparti till Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande i nämnda län inbetalas ett belopp af 226 kronor 76
öre, motsvarande skillnaden mellan den ursprungliga köpeskillingen,
å ena, samt hittills gjorda kapitalafbetalningar och guldna räntor, å
andra sidan, dessa räntebetalningar, tillhopa 1,023 kronor 24 öre, må
betraktas såsom afbetalningar å den ursprungliga köpeskillingen och
kronans fordran efter inbetalandet af berörda 226 kronor 76 öre anses
vara till fullo gulden.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 92. 17
Förberörda statsrådsprotokoll innehåller följande yttrande i ären¬
det af departementschefen:
»Genom nådigt bref den 29 juli 1904 beviljade Kungl. Maj:t E.
A. Lundkvist i Berg inom Malå socken af Västerbottens län anstånd
till den 1 september 1905 med inbetalandet af den 1 september 1904
förfallen köpeskilling, 8,930 kronor, för ett från kronoparken Raggsjö-
heden i Norsjö revir af Lundkvist inköpt virkesparti, under villkor
att Lundkvist å beloppet erlade ränta efter fem procent om året från
den 1 september 1904, till dess full betalning skedde, samt före sist¬
nämnda dag ställde vederhäftig borgen eller annan säkerhet, som af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län godkändes, för
betalningens behöriga fullgörande till såväl kapital som ränta.
Med anledning af ansökan af bemälde Lundkvist äfvensom följande
inom Malå socken bosatta personer nämligen E. Lundkvist i Berg,
J. F. Renling i Nåda, Karl August Lundqvist i Björkås, Jakob Lund¬
kvist, Abraham Lundkvist, P. A. Örnberg, J. A. Örnberg och P. J.
Lundkvist i Rökå samt M. B. Roslund och M. M. Roslund i Nåda,
hvilka, en för alla och alla för en, iklädt sig borgen såsom för egen
skuld för erläggande af förberörda köpeskilling, beviljade Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 30 juni 1905 omförmälda personer ytterligare
anstånd med inbetalning af 5,000 kronor af köpeskillingen, 8,930
kronor, för ifrågavarande virkesparti, hvilka 5,000 kronor skulle er¬
läggas med en fjärdedel däraf jämte ränta efter fem procent såväl
å denna fjärdedel som ock å resterande beloppet senast den 1 september
hvart och ett af åren 1906, 1907, 1908 och 1909, under villkor, bland
annat, att sökandena skulle senast den 1 september 1905 ej mindre
erlägga återstoden af köpeskillingen eller 3,930 kronor jämte fem
procent ränta å hela köpeskillingen från den 1 september 1904 tills
denna betalning skedde, än äfven aflämna en af Kungl. Maj:ts bemälde
befallningshafvande godkänd skuldförbindelse å 5,000 kronor jämte fem
procent ränta, försedd med en till vederhäftigheten styrkt borgen för
såväl kapital som ränta, allt vid äfventyr att hela det oguldna beloppet
jämte ränta skulle vara förfallet till betalning.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd, af domänstyrelsen med under¬
dånigt utlåtande den 29 juni 1909 jämte yttranden af vederbörande
skogstjänstemän, länsmannen i orten och Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i länet, öfverlämnad skrift, hafva ofvan omförmälda personer
med undantag af E. A. Lundkvist och M. B. Roslund, hvilka upp-
gifvits. numera hafva aflidit, i underdånighet anhållit, att den till
betalning den 1 september 1909 förfallna, ännu oguldna delen, 1,250
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 8 Sami. 12 Raft. 3
18 Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 92.
kronor, af ifrågavarande köpeskilling jämte ränta, måtte varda
efterskänkt.
Såsom stöd för ansökningen har anförts, att sökandena hittills,
ehuru med svårighet lyckats fullgöra sina af betalningar, så att för
närvarande endast den sista fjärdedelen af ofvannämnda 5,000 kronor
eller således 1,250 kronor jämte därå upplupen ränta återstode
ogulden. För att kunna fullgöra hittills gjorda af betalningar hade
sökandena emellertid nödgats skuldsätta sig, och vore det särskildt i
följd däraf, att någon möjlighet att i orten erhålla arbetsförtjänst för
närvarande icke förefunnes, förenadt med synnerligen stora svårigheter
för dem att fullgöra resterande afbetalning å köpeskillingen.
Vid ansökningen har fogats tablå öfver dels de utgifter, sökandena
fått vidkännas till följd af ifrågavarande virkesaffär, och dels den å
affären uppkomna behållning, af hvilken tablå inhämtas, att kostnaderna
uppgått till sammanlagdt 11,191 kronor 40 öre samt behållningen till
5,038 kronor 85 öre, hvadan sålunda för sökandena uppkommit en
förlust af tillhopa 6,152 kronor 55 öre.
Vederbörande jägmästare har anfört, att sökandena — äfven om
utdrifningen af det inköpta virket, på annat sätt utförd, skulle kunnat
lämna ett bättre ekonomiskt utbyte än det uti ofvan omförmälda tablå
angifna — dock med anledning af det prisfall å virke, som inträffat
omedelbart efter inköpet, i alla händelser skulle hafva å köpet gjort
afsevärd förlust; och har jägmästaren, under vitsordande af sökandenas
uppgifter i öfrigt hemställt, att, med hänsyn till sökandenas stora fattig¬
dom, hälften af ofvanberörda, den 1 september 1909 till betalning för¬
fallna belopp måtte dem till såväl kapital som ränta efterskänkas.
Öfverjägmästaren har bland annat erinrat, att allt oftare ställdes af
virkesköpare anspråk på att köpeskillingarna skulle antingen nedsättas
eller ock helt och hållet efterskänkas. Genom tillmötesgående af dylika
anspråk kunde statsverket åsamkas rätt afsevärda förluster. Med hän¬
syn till sökandenas fattigdom ansåge öfverjägmästaren det önskvärdt,
att återstående del af köpeskillingen, 1,250 kronor jämte ränta blefve
dem efterskänkt, men ansåge sig af principiella skäl ej kunna förorda
bifall härtill.
Länsmannen har vitsordat, att sökandena befunne sig i svaga
ekonomiska omständigheter, samt framhållit, att de inlåtit sig på ifråga¬
varande virkesaffär icke på grund af vinstbegär utan i ändamål att
förskaffa sig i deras betryckta ekonomiska förhållanden erforderlig
arbetsförtjänst.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 92.
19
Kung! Maj:ts befallningshafvande bär upplyst, att sökandena
af hela köpeskillingen inbetalt hittills förfallet kapital 7,680 kronor
jämte räntor till belopp af 1,023 kronor 24 öre eller sammanlagdt
8,703 kronor 24 öre, hvadan numera återstode oguldet dels till be¬
talning den 1 september 1909 förfallet kapital 1,250 kronor och dels
ränta därå efter 5 procent från den 1 september 1908; och har Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, under vitsordande af sökandenas ekono¬
miska betryck, hemställt, att sökandena måtte beredas den lindring
i betalningsvillkoren, att de befriades från betalning af det belopp,
som motsvarade hvad de hittills erlagt och härefter hade att erlägga
i räntor å köpeskillingen, vid hvilket förhållande sökandena skulle
hafva att före den 1 september 1909 erlägga endast skillnaden mellan
det af sökandena hittills såsom kapitalafbetalning och räntor samman¬
lagdt inbetalda belopp, 8,703 kronor 24 öre, och den ursprungliga
köpeskillingen, 8,930 kronor, eller 226 kronor 76 öre.
Domänstyrelsen har under hänvisning till de i detta fall före¬
kommande synnerligen ömmande omständigheterna biträdt Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes förslag och sålunda hemställt, att sökandena, med
befrielse från dem jämlikt nådiga brefvet den 30 juni 1905 ålagd
räntebetalningsskyldighet, måtte allenast förpliktas att senast den 1
september 1909 inbetala det af Kungl. Maj:ts befallningshafvande ut¬
räknade beloppet af 226 kronor 76 öre.
Statskontoret har i utlåtande den 28 september 1909 anfört
följande.
På grund af hvad i ärendet förekommit, ansåge sig statskontoret
böra i hufvudsak biträda hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande och
domänstyrelsen tillstyrkt; och hemställde statskontoret alltså, det
täcktes Kungl. Maj:t i anledning af förevarande ansökning medgifva,
att, därest sökandena inom en månad efter af Kungl. Maj:ts beslut
erhållen del till Kungl. Maj:ts befallningshafvande å sin skuld inbetalt
226 kronor 76 öre, hittills gjorda räntebetalningar, 1,023 kronor 24
öre, finge betraktas såsom afbetalningar å den ursprungliga köpe¬
skillingen och denna därigenom anses vara till fullo gulden.
På sätt jag vid föredragning förut denna dag af eu utaf N. O. Hjuk-
ström gjord ansökning om efterskänkande af köpeskillingen för ett
från kronan inköpt virkesparti anfört, finner jag väl betänkligheter möta
mot efterskänkande af kronans fordringsanspråk af nu ifrågavarande slag.
I förevarande fall har emellertid af hela köpeskillingen, 8,930 kronor,
guldits före den 1 september 1909 förfallet kapital, 7,680 kronor, jämte
Departements¬
chefen.
20
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 92.
Utskottet.
räntor till belopp af 1,023 kronor 24 öre, eller sammanlagdt 8,703
kronor 24 öre. Därest de gjorda ränteinbetalningarna, på sätt såväl
Knngl. Maj:ts befallningshafvande som domänstyrelsen och statskontoret
förordat, finge betraktas såsom afbetalningar å kapitalet, skulle sålunda
af köpeskillingens kapitalbelopp återstå allenast 226 kronor 76 öre,
ett belopp, för hvars erläggande af sökandena icke allt för svåröfver-
komliga hinder torde möta. Ett beslut i sålunda antydd riktning skulle
innebära, att kronan afstode från fordran på ränta å köpeskillingen,
hvaremot köpesummans kapitalbelopp oafkortadt skulle komma att
uttagas. Ett efterskänkande af räntefordran synes mig i hvarje fall
böra möta mindre betänkligheter än ett afstående från större eller
mindre del af en fordrans kapitalbelopp, och med hänsyn till de i
detta fall föreliggande synnerligen ömmande omständigheter, för hvilka
i handlingarna i ärendet redogjorts, tvekar jag icke att tillstyrka, att
kronan måtte afstå från ränta å köpeskillingen för ifrågavarande virkes-
parti. Såsom villkor härför lärer emellertid böra föreskrifvas, att
sökandena inom viss tid fullgöra den betalningsskyldighet i fråga om
köpeskillingens återstående kapitalbelopp, som enligt hvad sålunda före¬
slagits skulle åligga dem.»
I annat utlåtande af denna dag i likartadt ärende har utskottet
uttalat det betänkliga i eftergift beträffande eu statens fordran af
ifrågavarande slag. Då emellertid i nu förevarande fall den föreslagna
eftergiften kan anses endast innebära ett, om ock för vederbörande
synnerligen fördelaktigt sätt att erlägga betalning för fordringen, näm¬
ligen genom räntefria afbetalningar af dess kapitalbelopp, finner utskottet
sig, med hänsyn till de, enligt hvad handlingarna i ärendet utmärka,
föreliggande synnerligen ömmande omständigheterna, böra biträda Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning och hemställer alltså,
att Riksdagen må medgifva, att, därest senast
den 1 september 1910 å köpeskillingen för det i
statsrådsprotokollet omförmälda, af E. A. Lundkvist
i Berg från kronopark inom Västerbottens län in¬
köpta virkesparti till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i nämnda län inbetalas ett belopp af 226 kronor 76
öre, motsvarande skillnaden mellan den ursprungliga
köpeskillingen, å ena, samt hittills gjorda kapital¬
avbetalningar och gnidna räntor, å andra sidan, dessa
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 92.
21
räntebetalningar, tillhopa 1,023 kronor 24 öre, må
betraktas såsom afbetalningar å den ursprungliga köpe¬
skillingen och kronans fordran efter inbetalandet af
berörda 226 kronor 76 öre anses vara till fullo gulden.
Stockholm den 12 maj 1910.
På jordbruksutskottets vägnar:
THEODOR ODELBERG.
Bill. till Riksd. Prot■ 1910. 8 Sami.
42 klaf t.
4