Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till Riksdagens kansli den 11 februari 1910, kl. 4 e. m.
Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes full¬
mäktige i nämnda kontor.
Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år
1909 församlade revisorer afgifna berättelsen om granskning af riks-
gäldskontorets tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll,
som blifvit förda bos fullmäktige i riksgäldskontoret efter den 19 januari
1909, till och med hvilken dag ansvarsfrihet blifvit fullmäktige för
deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder tillerkänd, till och
med den 20 januari 1910, hvilken dag fullmäktiges berättelse till Riks¬
dagen blifvit afgifven, får utskottet nu meddela yttrande i anledning
af berörda, sålunda verkställda granskning.
l:o).
Angående skillnaderna mellan å ena sidan statens ränteutgifter för
lån upptagna för statens järnvägar samt för låneunderstöd till enskilda
järnvägar och å andra sidan statens inkomster i behållna järnvägstrafik-
medel samt af enskilda järnvägsbolags räntelikvider.
Till fullföljande af de uppgifter, som i ofvan angifna hänseende
vid föregående riksdagar lämnats af statsutskottet, har utskottet sökt
att, såvidt med förhandenvarande material kunnat ske, beträffande det
senast tilländagångna året 1909 verkställa en uppdelning af statslånens
sammanlagda belopp efter medlens användning för olika ändamål.
Bih. till Biksd. Prot. 1910. 6 Samt. 1 Afd. 3 Höft. (Nr 3.)
Ang. skillna¬
den mellan
statens ränte¬
utgifter och
inkomster för
järnväg slån.
i
2
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
De fonderade statslånen uppgingo vid 1909
års sint till ................................................................. kronor 526,430,110: 22.
Därtill komma:
dels ett under året upptaget tillfälligt lån ,, 21,696,000: —
dels ock lån, för Indika staten i sammanhang
med inköp af järnvägar öfvertagit betalnings¬
skyldigheten, inalles ........................................... ,, 3,677,284: 15
summa kronor 551,803,394: 3 7,
I anslutning till den uppdelning, som af statsutskottet vid 1909
års riksdag verkställts (utlåt, nr 20), synes sistnämnda belopp, i rundt
tal 552 miljoner kronor, kunna approximativt fördelas på följande sätt,
nämligen:
för statens järnvägar............................................ kronor 355,000,000: —
„ låneunderstöd till enskilda järnvägsanlägg-
ningar ............................
|
............................... „ 54,500,000: —
|
„ andra ändamål ...............
|
............................... „ 142,500,000: —
|
|
summa kronor 552,000,000: —
|
Räntan å de fonderade statslånen har under år 1909 utgått med
inalles .......................................................................... kronor 18,594,767: 34.
För öfriga ofvannämnda lån har räntan
sagda år uppgått till sammanlagdt ..................... „ 772,891: 20
summa kronor 19,367,658: 54.
I enlighet med ofvan angifna fördelning af själfva lånesumman
skulle den del af nämnda ränteutgift, som belöper sig å upplåningen för
statens järnvägar, kunna uppskattas till cirka... kronor 12,455,600: —
För år 1909 har till statskontoret leve¬
rerats behållning af trafikinkomster utaf statens
järnvägar med ........................................................... ,, 6,500,000: —
hvadan här skulle uppstå en brist af.................. kronor 5,955,600: —
Å upplåningen för låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar
skulle efter samma beräkningsgrund statens ränteutgift under år 1909
uppgå till ......................................................... cirka kronor 1,911,600: —
För samma år har till riksgäldskontoret
inbetalts ränta å lånen till enskilda järnvägsbolag
med, i rundt tal, ......................................................... „ 1,628,600: —
och skulle alltså här uppkomma eu brist af......... kronor 283,000: —
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
3
2:o.
Fullmäktige hafva å sid. 13—24 af sin till Riksdagen afgifna, i
bankoutskottets memorial nr 2 intagna berättelse meddelat, hvilka till
betalning förfallna annuitetsbelopp å de från riksgäldskontoret till kanal-
och järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna lån
icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt hvad ut¬
skottet inhämtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan
förändring i berörda hänseende, än att direktionen för högre lärarinne¬
seminarium i Stockholm erlagt förfallen annuitet å lånet för inköp af
byggnad åt seminariet.
Af fullmäktiges redogörelse inhämtas, att nedannämnda järnvägs¬
aktiebolag vid 1910 års ingång häftade i förfallen skuld till riksgälds¬
kontoret för följande belopp, i hvilka icke medräknats upplupna s. k.
öfverräntor, nämligen:
Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag kronor 346,556: 03
Hultsfred—Västerviks „
Östra Centralbanans ,,
Sköfde—Ax valls „
Landskron a—Kj eflinge—Sjöbo ,,
Siljans „
Järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda. ...................
Norrköping—Soderköping—Vikbolandets j ärnvägs-
aktiebolag ................................................................
Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag .....................
Or sa—Härjeåd alens ,, .....................
Östra Blekinge ,, .....................
Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag.........
Åtvidaberg—Bjärka—Säby „
Hessleholm—Markaryds „
Norra Södermanlands „
Markaryd—Veinge „
Sala—Gysinge—Gäfle „ .........
Slite—Roma
Ruda—Finsjö—Oskarshamns „ .........
summa kronor 3,765,083: 4 4
296,706: 03
555,533: 18
88,881: 25
154,930: —
459,375: 32
12,569: 94
- 148,507: 94
43,468: 7 2
83,288: 24
91,378: 90
23,336: 81
13,050: —
136,545: 92
681,406: —
124,340: 9 5
166,504: 71
116,955: —
21,748: 50
Ang. låne¬
understöd till
enskilda järn¬
vägar m. m.
4
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
Med inberäknande af de enligt amorteringsplanen förfallna be¬
loppen å det i konkurs försatta
Svartälfs järnvägsaktiebolags lån .............................. kronor 323,950: —
samt förfallna skuldbelopp för:
Kinda kanalaktiebolag ................................................... „ 362,786: 9 7
Seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm „ 2,950: —
Linköpings domkyrka ............... „ 9,000: —
uppgingo den 1 januari 1910 riksgäld skontorets
förfallna, obetalda fordringar för de ifråga¬
varande lånen med framräknande af öfver-
räntorna — inalles kronor 200,196: 9 3 — till
sammanlagdt .......................................................... ,, 4,463,770: 41
Till jämförelse mellan förhållandena under de senast förflutna åren
får utskottet här nedan meddela sammanlagda beloppen af riksgälds-
kontorets fordringar för förfallna, men icke verkställda inbetalningar å
utgifna lån för enskilda järnvägar, kanal- och slussanläggningar m. m.
(oberäknadt upplupna öfverräntor å förfallna annuitet^:)*:
vid början af år 1900
n
n
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
11
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
11
ii ii
ii ii
11 ii
ii ii
ii ii
ii ii
15 11
15 11
11 11
11 11
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
kronor 2,031,872: 3 3
„ 2,184,776:46
„ 2,471,279:06
„ 2,593,918: 77
„ 2,978,329:8 8
„ 2,414,023: 89 0
,, 2,044,888: 6 5 0
„ 2,457,777:7 1
„ 3,026,926: 87
„ 3,737,819: 78
„ 4,463,770:41
Med afseende å denna fråga framhålla fullmäktige, hurusom af de
meddelade uppgifterna framginge, att ett stort antal af de med stats¬
lån understödda enskilda järnvägsbolagen icke fullgjort föreskrifna in¬
betalningar å sina skulder till riksgäldskontoret. »Beloppet af sådana
Jämlikt särskilda beslut af Riksdagen har dels af Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolags
lån ett förfallet räntebelopp af 542,356 kronor 32 öre blifvit vid 1904 års slut i riksgäldskontorets
räkenskaper fördt inomlinjen och sedermera afskrifvet, dels ock af Länna—Norrtälje järnvägs
aktiebolags lån ett förfallet rånte- och kapitalbelopp al 649,198 kronor 97 öre år 1906 afskrifvits.
Dessa afskrifningar hafva föranledt den minskning i summan af riksgäldskontorets förfallna
fordringar, som de för åren 1905 och 1906 här ofvan angifna siffrorna utvisa.
Bcmkoutskottets Utlåtande Nr 3.
5
restantier — yttra fullmäktige vidare — har ock år för år stigit och
uppgår nu till en betydande summa. Visserligen torde man hafva an¬
ledning hoppas, att, i likhet med hvad i derå föregående fall skett,
många järnvägsbolag, som nu under de första åren efter järnvägens
öppnande för trafik icke äro i stånd att erlägga ränta och verkställa
amortering å statslånet, framdeles skola få sina inkomster ökade och
sin ekonomiska ställning så förbättrad, att skulden till staten kan af
dem till fullo återgäldas. Men å andra sidan torde man icke kunna
undgå att med afseende å några af järnvägsföretagen i fråga hysa
grundade tvifvel beträffande deras framtida ekonomiska bärighet och i
följd däraf äfven befara, att staten i vissa fall skall få vidkännas för¬
lust på den lämnade försträckningen. Med hänsyn härtill vore det en¬
ligt fullmäktiges mening önskvärdt, att för framtiden de beräkningar
rörande tilltänkta järnvägars anläggningskostnad och afkastningsförmåga,
som läggas till grund för låneunderstödens beviljande, blifva uppgjorda
med största omsorg och underkastas noggrann pröfning.))
Äfven utskottet har fästat sin uppmärksamhet vid den ständiga
ökningen i restantierna å vissa enskilda järnvägars statslån, en ökning,
som visserligen, hvad de senaste åren beträffar, kan i någon mån för¬
klaras af den allmänna nedgången i de ekonomiska konjunkturerna, men
som därjämte synes böra tillskrifvas omständigheter, hvilka gifva vid
handen, att nu gällande villkor för de ifrågavarande lånens erhållande
och åtnjutande knappast kunna i behörig grad skydda staten för förluster.
Fullmäktige i riksgäldskontor hafva, enligt hvad ofvan anförts,
i förevarande afseende särskildt framhållit önskvärdheten af att för
framtiden beräkningarna rörande tilltänkta järnvägars anläggningskostnad
och afkastningsförmåga uppgöras med största omsorg och underkastas
noggrann pröfning. Utskottet har med hänsyn därtill, efter framställd
begäran, fått från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen emottaga det ytt¬
rande, som tillika med vissa därtill hörande bilagor finnes detta utlå¬
tande bilagdt. (Bil. I.)
På sätt närmare inhämtas af den utredning, som väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen sålunda förebragt, har ifrågavarande ämne utgjort
föremål för ett uttalande af 1905 års Riksdag, som i skrifvelse den 18
maj 1905 (nr 152) angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för
anläggning af järnväg från Orsa till Sveg, bland annat, framhållit ange¬
lägenheten af att för framtiden större omsorg och noggrannhet af veder¬
börande ämbetsverk ägnades åt granskning af de kostnadsberäkningar, som
i enlighet med Riksdagens föreskrifter beträffande den till Kungi. Maj:ts
Utskottets
yttrande.
6
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
disposition ställda lånefonden för enskilda järnvägsanläggningar skulle
läggas till grund såväl för bestämmande af det belopp, hvarmed i hvarje
fall lån från fonden skulle kunna utgå, som ock vid pröfningen, huru¬
vida ett jämte statslånet fullt tillräckligt, enskildt kapital funnes att
tillgå för anläggningens utförande.
Efter att genom nådig remiss hafva anbefallts att till Kungl. Maj:t
inkomma med yttrande och förslag med anledning af hvad Riksdagen
sålunda anfört, hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i under¬
dånig skrifvelse den 2 april 1906 x), att utöfver de villkor, som dittills
plägat af Riksdagen uppställas för ifrågavarande låneunderstöd till
enskilda järnvägar, måtte därjämte för erhållande af dylikt lån stadgas
af Kungl. Maj:t,
att nya arbetsplanerna med tillhörande kostnadsberäkningar för
sådan järnvägsanläggning skulle vara på sökandens bekostnad upp¬
rättade af den väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteman eller annan
sakkunnig person, som därtill af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter
ansökan på sökandes bekostnad förordnades, äfvensom att redan förut
genom annan person upprättad arbetsplan, som blefve lagd till grund
för ansökan om statslån, skulle vara granskad på marken af en väg-
och vattenbyggnadsstyrelsens på sökandes bekostnad förordnad tjänsteman
eller annan sakkunnig person;
att arbetsplanerna enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sär¬
skilda föreskrifter skulle upprättas på sådant sätt, att däraf medelst
plan- och profil- samt nödiga tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifning och
kostnadsförslag med full tydlighet framginge de för företaget erforderliga
arbetenas storlek och samtliga kostnader; samt
att för utöfvande under väg- och vattenbj^ggnadsstyrelsen af en
enligt särskild instruktion närmare angifven kontroll öfver arbetenas
utförande för fullbordande af dylik järnvägsanläggning och öfver rätta
användandet af de för vidkommande järnvägsaktiebolag tillgängliga
medlen skulle af Kungl. Maj:t efter förslag af väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen utses en sakkunnig person, som jämväl borde förordnas dels
att jämlikt nådig instruktion af den 22 oktober 1892 vara den af Kungl.
Maj:t förordnade ledamoten i järnvägsbolagets styrelse, dels att vara
statens öfvervakande ingenjör för arbetenas utförande.
Slutligen och på sätt Riksdagen ifrågasatt borde redan i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, före afgifvande af underdånigt utlåtande med
tillstyrkande af statslån till enskilda järnvägsanläggningar, af låne-
P Jfr sid. 15.
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
7
sökanden förebringas fullständigt bevis om förfogande af penningemedel,
som jämte statslånen vore tillräckliga för järnvägsanläggningens utförande.
Med anledning af hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda
hemställt, har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 12 april 1907 före-
skrifvit, att arbetsplan rörande järnvägsanläggning, för hvilken statslån
sökes, skall, för möjliggörande af planens tillförlitligare granskning,
enligt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade särskilda detalj¬
föreskrifter upprättas på sådant sätt, att däraf medelst plan- och profil-
samt nödiga tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifning och kostnadsförslag
med full tydlighet framgå de för järnvägsanläggningen erforderliga
arbetenas storlek och samtliga kostnader, hvarjämte väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen anbefalldes att vid granskningen af sådana arbets¬
planer med tillhörande kostnadsförslag tillse, huruvida kontrollundersök-
ning på marken erfordrades för att utröna kostnadsförslagets tillförlitlighet
samt att i sådant fall gå i författning därom på sökandenas bekostnad.
Vidare anbefalldes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, därest
i visst fall beträffande ett med statslån understöd! järnvägsföretag skärpt
kontroll öfver arbetenas utförande samt rätta användandet af de för
sådant företag tillgängliga medel skulle på grund af särskilda omständig¬
heter befinnas nödig, lios Kungl. Maj:t göra framställning om med¬
delande af i sådant afseende erforderliga bestämmelser.
Af det ofvan anförda framgår, att numera strängare bestämmelser
än förr gälla angående uppgörandet och granskningen af kostnads-
förslagen beträffande enskilda järnvägsanläggningar, för hvilka statslån
sökes. Men det visar sig ock, att dessa icke äro tillräckliga för att bereda
staten trygghet mot förluster. Äfven om kostnadsberäkningarna upp¬
gjorts med all möjlig omsorg och noggrannhet, kräfves till uppnående
af ett godt resultat, dels att företagets ekonomi från början är baserad
på en säker grundval och dels att dess ledning och förvaltning skötas
på ett sådant sätt, att icke statens intressen trädas för nära.
I det förra afseendet synas de af Riksdagen uppställda villkoren
knappast fullt betryggande. Enligt den lydelse, som dessa villkor för när¬
varande och sedan lång tid tillbaka äga, kräfves härutinnan, att det låne-
sökande bolaget skall styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte
statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt
arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del,
som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör ut¬
göras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetal-
8
■Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
ningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande.1)
Inbetalningarna af det sålunda på annan väg än genom statslån åväga-
bragta kapitalet skola visserligen ske i förhållande till de andelar af
lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af desamma), men det
faktiska förhållandet synes mången gång vara, att statslånet utgör eu
alltför väsentlig tillgång för anläggningens genomförande, i det att en
del af de öfriga medel, som för ändamålet påräknats, icke inflyter i
behörig ordning. Det ligger i öppen dag, att ett dylikt förhållande
alltifrån början i hög grad försvagar företagets ekonomi och innebär
en stor fara för att förlust skall uppkomma. Då emellertid de ifråga¬
varande villkoren äro af Riksdagen fastställda att gälla för hela den
period 1907—1911, för hvilken det senast beviljade anslaget är afsedt,
samt i hvarje fall det icke torde tillkomma bankoutskottet att i detta
sammanhang afgifva något förslag till ändrade beståmmeiser att till-
lämpas beträffande de nya låneanslag, som möjligen kunna blifva af
Riksdagen beviljade, har utskottet ansett sig ej böla näimaie inga pa
denna del af den förevarande frågan.
Hvad därefter angår ledningen och förvaltningen af de företag,
som här äro i fråga, stadgas i de ofvan anförda, af Riksdagen fastställda
villkoren, att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion för¬
sedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån
af staten, och utse en revisor att deltaga i granskningen af bolagets
förvaltning och räkenskaper. Sådan instruktion, som ny ss är nämnd,
har ock utfärdats af Kungl. Maj: t den 22 oktober 1892.
Den kontroll, som sålunda är anordnad, synes emellertid icke
innebära tillräcklig säkerhet för att statens intressen skola vederbörligen
tillgodoses. Dels "har det kunnat inträffa, att kontrollanten ej fått börja
sin verksamhet, förrän bolaget redan hunnit vidtaga för dess ekono¬
miska ställning mycket betydelsetulla åtgärder; och dels har genom
kontrollen ej kunnat förhindras, att bolagsförvaltningen såväl vid själfva
järnvägsanläggningens utförande som ock sedermera vid ordnandet af
driften och handhafvandet af bolagets angelägenheter i öfrigt förfarit
på ett sådant sätt, som visat sig skadligt för statens intressen. Det
vill därför synas, som om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen haft fullt
fog för sitt yrkande på skärpt kontroll; och utskottet får för sin del
ansluta sig till den tanke, som ligger till grund för styrelsens uttalande, * 5
i) Jfr. 1909 års reglemente för riksgäldskontor, § 18 mom. 2:o.
5) L. c. mom. 3:o.
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
9
att en teknisk-ekonomisk kontroll bör anordnas för öfvervakande att de
beräkningsgrunder, som följts vid statslåns anvisande, också lända till
efterrättelse vid företagens utförande och förvaltning. Utskottet förut¬
sätter emellertid därvid, att den kontroll, som med tillämpning af ofvan-
nämnda instruktion för närvarande äger rum, skall fortfarande bestå.
Då enligt gällande villkor för de ifrågavarande låneunderstödens
beviljande anordnandet af statens kontroll är lagdt i Kungl. Majrts hand,
får utskottet, med åberopande af hvad ofvan anförts, hemställa,
att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla om vidtagande af erforderliga åtgärder för att
utöfver den kontroll, som för närvarande äger rum
genom statens med särskild instruktion försedda om¬
bud i bolagsstyrelsen, måtte åstadkommas en för statens
intressen betryggande teknisk-ekonomisk kontroll öfver
de med statslån understödda enskilda järn vägar ne såväl
beträffande själfva anläggningarnas genomförande som
ock med afseende å därmed sammanhängande för-
valtningsåtgärder.
3:o.
Hvad i revisorernas berättelse om granskning af riksgäldskontorets stnsiJrättli-
tillstånd och förvaltning blifvit anmärkt eller eljest anfördt har utskottet s«n, m. m.
funnit icke vara af beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något
yttrande; och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmäktiges
protokoll förekommit ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller
hemställan.
4:o.
Då utskottet vid den nu verkställda granskningen af riksgälds- Ånfrihet‘förS
kontorets styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor nksgäUskon-
hafva med nit och omsorg uppfyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall, torels styrelse'
tillstyrker utskottet,
Bik. till Riksd. Prot. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 3 Höft.
2
10
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
att fullmäktige i riksgäldskontoret må tiller¬
kännas full ansvarsfrihet dels för den af Riksdagens
år 1909 församlade revisorer granskade förvaltningen
af riksgäldskontoret under år 1908, dels ock för alla
beslut och åtgärder, som finnas antecknade i full¬
mäktiges protokoll från och med den 20 januari 1909
till och med den 20 januari 1910.
Stockholm den 11 februari 1910.
På bankoutskottets vägnar:
WERNER G-. von SCHWERIN.
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
11
Bilaga 1.
Till Riksdagens Bankoutskott.
För Bankoutskottets räkning och med afseende bland annat å Riksgäldsfull-
mäktiges uttalande i sin berättelse för år 1909 angående dels den mindre goda eko¬
nomiska ställningen vid några med statslån understödda enskilda järnvägar, dels
önskvärdheten af att med hänsyn härtill för framtiden de beräkningar rörande till¬
tänkta järnvägars anläggningskostnad och afkastningsförmåga, som läggas till grund
för låneunderstödens beviljande, blifva uppgjorda med största omsorg och under¬
kastas noggrann pröfning, har under den 2 och 4 dennes anhållits om upplysningar
angående dels de bestämmelser, som gälla beträffande granskningen af ansökningar
om låneunderstöd af statsmedel för enskilda järnvägar, dels de af de sökande beräk¬
nade, af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkända och de verkliga kostnaderna
för ett antal uppräknade, merendels äldre enskilda järnvägar.
Med anledning häraf får Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äran an¬
föra, att förutom de af Riksdagen för dylika statslån stadgade allmänna villkoren
om sökandenas skyldighet att bekosta kontrollundersökning, om fastställande genom
Kungl. Maj:t af arbetsplan och den slutkostnad, som skall läggas till grund för
statslånets beräkning, om statslånets begränsning till högst hälften af den sålunda
fastställda anläggningskostnaden, om en af Kungl. Maj:t för ordnad ledamot i och
en revisor hos bolagsstyrelsen för öfvervakande af statens intressen vid bolagets
förvaltning samt om skyldigheten för bolagen att underkasta sig Kungl. Maj:ts be¬
stämmelser om samtrafik, kontroller in. in. har Kungl. Maj:t, efter det Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen den 2 april 1906 i saken afgifvit här i afskrift bifogade under¬
dåniga utlåtande,1) genom nådigt bref den 12 april 1907, jämväl i afskrift här bifogadt,
föreskrifvit bland annat, att arbetsplan rörande järnvägsanläggning, för hvilken statslån
sökes, skall upprättas på ett mera fullständigt sätt än förut varit brukligt, och att Väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen skulle, ifall så vore erforderligt, föranstalta om undersök¬
ning på marken. Då det emellertid af den framlagda tablån öfver de 20 senaste åren
1886—1906 utrönts, att endast i några få fall den beräknade kostnaden mera väsentligt
öfverskridits, har Kungl. Maj:t icke funnit erforderligt att i vidare mån än nyss angifvits
till efterrättelse fastställa de af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i bemälda under¬
dåniga utlåtande den 2 april 1906 föreslagna villkoren om, att arbetsplanerna med
tillhörande kostnadsberäkningar skulle vara upprättade under Väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsens särskilda förordnande och därmed följande öfvervakande och, att arbe¬
tets utförande skulle ställas under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll icke
blott beträffande det tillförlitliga byggnadssättet, utan också beträffande skötseln af
') Se Bil. II, sid. 15.
12
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
hushållningen med de tillgängliga medlen, och att dessa blefve använda till lämpliga
arbeten och för afsedda ändamål.
Kungl. Maj:t har emellertid allenast i ett enda fall uppdragit sådan teknisk-
ekonomisk kontroll, åt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nämligen öfver användan¬
det af ett till fullbordande af Osa—Svegs nyligen afslutade järnvägsanläggning år
1905 anvisadt ytterligare statslån på 2,200,000 kronor.
Såsom allmän bestämmelse om sådan teknisk-ekonomisk kontroll, hvarom
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därefter i regel i hvarje särskild! fall hemställt,
har Kungl. Maj:t i förenämnda nådiga bref af den 12 april 1907 anbefallt Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att, därest i visst fall beträffande ett med statslån redan
understödt järnvägsföretag skärpt kontroll öfver arbetenas utförande samt rätta an¬
vändandet af de för sådant företag tillgängliga medel skulle på grund af särskilda
omständigheter befinnas nödig, hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om
meddelande af i sådant afseende erforderliga bestämmelser.
Sådan anmälan har i intet fall af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorts,
då för Styrelsen icke varit på förhand kända sådana omständigheter, som skolat
ligga till grund för dylik anmälan.
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens bestämmelser för upprättande af
arbetsplaner och kostnadsberäkningar för enskilda järnvägar i allmänhet återfinnas i
Styrelsens bifogade cirkulär den 2 januari 1901 samt i Styrelsens här i afskrift bi¬
fogade Promemoria angående arbetsplaner och kostnadsberäkningar för sådana en¬
skilda järnvägsanläggningar, för hvilka statslån ifrågasattes. Denna promemoria
har Kungl. Styrelsen i hvarje fall efter år 1906, då statslånefrågor för enskilda
järnvägar handlagts, till efterrättelse tillställt den af Styrelsens distriktschefer, som
förordnats att å marken granska förslagen och beräkningarne.
Sedan sådan yttre granskning af Styrelsens distriktstjänstemän utförts, verk¬
ställes Kung]. Styrelsens slutliga granskning å Styrelsens järnvägsafdelning, där
promemorior upprättas enligt bifogade formulär, hvarefter undertecknad föredragande
i hvarje fall genomgår och slutligen pröfvar den sålunda utförda granskningen.
En ännu mera ingående granskning hos Styrelsen är visserligen planerad,
men torde på grund af Styrelsens begränsade tillgångar ej kunna tillämpas, förr¬
än Styrelsens arbetskrafter ökats på sätt föreslagits i Styrelsen hos lönereglerings-
kommittén hvilande förslag härom.
Resultatet af den på senare åren sålunda skärpta kontrollen har icke kunnat
visa sig i större utsträckning, enär de företag, för hvilka förelegat sålunda gran¬
skade förslag, ännu ej äro så färdiga, att slutafsyning kunnat äga rum mer än för
Orsa—Svegs järnväg. I detta fäll, där Styrelsen dessutom utöfvat teknisk-ekono¬
misk kontroll vid arbetenas utförande, har emellertid det af bolagets verkställande
direktör, löjtnant A. Aulin den 17 februari 1906 upprättade, af Väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen den 30 juni samma år godkända förslaget kunnat så följas, att
de verkliga kostnaderna icke öfverskridit de beräknade.
Beträffande de i Bankoutskottets förteckning af den 4:de dennes och i här
bilagda tablå upptagna järnvägsanläggningarne,1) så grunda sig de flesta af dessa
på äldre förslag, på sin tid upprättade mot lägsta möjliga arvoden och i vissa fall
af personer utan ingenjörsutbildning, hvarför då Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
på den tiden icke själf genom vederbörande tjänstemän verkställde planernas gransk-
>) Se Bil. III, sid. 21.
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
13
ning på marken, äfven större oriktigheter i dessa planer icke uppmärksammades.
Ett exempel af dylik art är Ostra Centralbanan, där det fastställda förslaget enligt
sedermera vunnen erfarenhet varit behäftadt med mycket ödesdigra felaktigheter.
I andra fall torde i regel icke befogad anmärkning kunnat göras mot de framlagda
förslagen, utan beror den uppkomna skillnaden i flere af dessa fall på det sätt,
hvarpå hushållningen med de tillgängliga medlen under arbetstiden och sedermera
handhafts.
Såsom Styrelsen påvisat i sitt ofvannämnda underdåniga utlåtande den 2 april
1906 hafva bolagen icke sällan utfört helt andra och i och för sig dyrbarare an¬
läggningar än de i arbetsplanerna angifna, och har Väg- och vattenbyggnadsstyrel¬
sens kontroll, som i dessa fall varit af enbart teknisk natur, icke kunnat häremot
göra erinringar, då ändringarna varit, ehuru dyrbara, likväl tekniska förbättringar.
I många fall intagas i de uppgillra slutsummorna utgiftsposter, som alls icke till¬
höra anläggningskostnaderna, hvilka uteslutande äro de kostnader, som innefattas i
de af Kung!. Maj:t fastställda slutkostnadssumnrorna.
I andra fall har icke tillräcklig teknisk sakkunskap fått göra sig gällande
inom bolagens förvaltning o. s. v.
Utan att vidare ingå i dessa detaljer anser Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen
det vara uppenbart, att så länge en fullt sakkunnig och oberoende teknisk-ekono¬
misk kontroll icke utöfvas vid de med statslån understödda enskilda järnvägsanlägg-
ningarne i likhet med hvad skett vid fullbordandet af Orsa — Svegs järnvägsbyggnad,
lärer allt för ringa säkerhet föreligga, att äfven fullt riktiga arbetsplaner och kost¬
nadsberäkningar komma att följas, utan att kostnaderna öfverskridas. Teknisk-eko¬
nomisk kontroll synes alltså böra vara oskiljaktligt förbunden med fordran på kost¬
nadsberäkningarnas vederhäftighet.
Beträffande vidare järnvägarnes afkastningsförmåga får Väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen meddela, att redan vid behandlingen hos såväl Väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen som Kung! järnvägsstyrelsen af frågorna om koncession för de en¬
skilda järnvägarne pläga s. k. trafikberäkningar, upprättade af statens eller enskilda
järnvägars tjänstemän, föreligga och underställas granskning, med stöd hvaraf ut¬
talanden i nämnda styrelser göras beträffande utsikterna för de ifrågavarande före¬
tagens bärighet. Då statslån ifrågasättes, bifogas jämväl dylika utredningar, och
har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del på senare tider i regel fordrat
framläggande af sådana uppgifter.
För att åskådliggöra huru i detta afseende de erhållna resultaten hafva ge¬
staltat sig, har Styrelsen låtit upprätta bifogade tablå öfver de af Bankoutskottet
den 4 dennes omskrifna järnvägsföretagen.
Häraf framgår att nettobehållningarne rätt mycket växlat i storlek och ibland
nästan uteblifvit.
Äfven på detta område lärer ej de ursprungliga beräkningarne och planlägg-
ningarne kunna lämna någon säker grund för resultatens bedömande.
Liksom vid järnvägsarbetenas utförande lärer äfven vid järnvägstrafikens be¬
sörjande det ekonomiska slutresultatet i hög grad bero på det sätt, hvarpå förvalt¬
ningen skötes. Denna kan skötas dyrbart, och den kan skötas billigt. Resultatet
beror vidare på konjunktursfrågor, hvilka svårligen i beräkningen rörande afkast¬
ning^ kunna tagas i betraktande.
Resultatet är gifvetvis också beroende på trafikens storlek. Beräkningar
häröfver låta sig verkställas med ganska stor tillförlitlighet, då det gäller lokal-
14
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
trafikens minimum, men då som oftast är fallet frågan är om att fixera transito-
trafikens värde för beräkning af järnvägarnas afkastningsförmåga, inträder under
alla förhållanden osäkerhet.
Transitotrafikens vägar ändras nämligen med tillkomsten af nya trafikleder,^
järnvägar, kanaler, hamnar in. in., hvithet icke lärer med någon större grad af
säkerhet kunna förutses vid afkastningsberäkningarnes utförande för tilltänkta nya
järnvägar.
I regel utgör dock den säkrare lokaltrafiken ett så pass säkert stöd för före¬
tagens ekonomi, att utsikter icke desto mindre finnas för gynnsamma resultat.
För öfvervakande af järnvägsbolagens verksamhet, i hvad denna kan hafva
inflytande på statens trygghet, för att statslånen varda till afsedt ändamål använda,
och att bolagens förbindelser mot staten i öfrigt blifva vederbörligen uppfyllda, för¬
ordnar Kung!. Maj:t enligt nådig instruktion den 22 oktober 1892 särskild ledamot
i järnvägsbolagens styrelser, men har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i regel
icke någon som helst befogenhet att i dessa afseenden inverka på eller öfvervaka
ekonomiseringen vid de järnvägsanläggningar, som väl erhållit statslån, men ej full¬
göra sina därmed åtagna förbindelser.
Ett förhållande, som synes anmärkningsvärd! särskildt med afseende på statens
förbehållna inlösensrätt till de statslåneunderstödda järnvägarne, är, att, såsom af
allmänna svenska järnvägsstatistiken framgår, vissa jämvägsförvaltningar årligen
höja slutkostnadernas storlek. I de fall detta beror på, att kostnaderna för de
årliga underhållsarbetena påförts anläggningssummans storlek, äro uppgifterna på-
tagligen icke riktiga.
Såsom en sammanfattning af dessa meddelanden får Väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen framhålla, att för erhållande af nöjaktig öfverensstämmelse mellan
beräknade och verkliga anläggningskostnader och afkastningsresultat vid enskilda
med statslån understödda järnvägar torde erfordras,
att en teknisk-ekonomisk kontroll anordnas för öfvervakande, att de beräk¬
ningsgrunder, som följts vid lånens anvisande, också lända till efterrättelse vid före¬
tagens utförande och förvaltning.
Åberopade bilagor bifogas.
Stockholm den 7 februari 1910.
FRIDOLF WIJNBLADH.
B. Stafsing.
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
15
Bil. II.
Till Konungen
angående kostnadsberäkningar och kontroll öfver
enskilda järnvägsbyggnader, för Indika låne¬
understöd af statsmedel begärts.
Genom nådigt bref den 16 juni 1905 har Eders Kungl. Maj:t, med öfverläm-
nande af ett tryckt exemplar af Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1905 angående
beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Orsa till Sveg,
anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med
yttrande och förslag med anledning af hvad Riksdagen i sin berörda skrifvelse anfört
om angelägenheten af att för framtiden större omsorg och noggrannhet af veder¬
börande ämbetsverk ägnades åt granskning af de kostnadsberäkningar, som i enlighet
med Riksdagens föreskrifter beträffande den till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställda
lånefonden för enskilda järnvägsanläggningar skulle läggas till grund såväl för be¬
stämmandet af det belopp, hvarmed i hvarje fall lån från fonden skulle kunna utgå
som ock vid pröfning, huruvida ett jämte statslånet fullt tillräckligt enskildt kapital
funnes att tillgå för anläggningens utförande.
Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts sålunda gifna föreskrifter får väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse framgår, att, sedan Eders Kungl. Maj:t
i proposition till Riksdagen framställt förslag att åt Orsa—Härjeådalens järnvägs¬
aktiebolag måtte till fullbordande af den påbörjade järnvägsanläggningen mellan
Orsa och Sveg kunna å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 till låne¬
understöd för enskilda järnvägar beviljade och till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
ställda extra anslag af 7,500,000 kronor anvisas ytterligare ett låneunderstöds-
belopp af 2;200,000 kronor utan iakttagande af de i Riksdagens berörda skrifvelse
stadgade villkor men med vissa förbehåll, Riksdagen vid behandling af nämnda
förslag till en början erinrat, hurusom det för anläggningen af järnväg från Orsa
tiR Sveg ursprungligen uppgjorda kostnadsförslaget slutat på en summa af 4,436,000
kronor med rullande materiel och 3,700,000 kronor utan sådan materiel; att, sedan
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i utlåtande af den 18 februari 1901 på anförda
skäl förklarat sig icke hålla för osannolikt, att järnvägen skulle kunna fullbordas
för det sålunda beräknade kostnadsbeloppet, Eders Kungl. Maj:t den 15 mars samma
år fastställt berörda kostnadsberäkning, i hvad den afsåg järnvägens anläggning
utan rullande materiel, samt för anläggningens utförande beviljat Orsa—Härjeådalens
jämvägsaktiebolag ett statslån till den beräknade kostnadens halfva belopp eller
1,850,000 kronor; att bolaget af det beviljade lånebeloppet utbekommit 1,233,000
kronor, och att på järnvägsanläggningen nedlagts sammanlagdt omkring 3,100,000
kronor, men att för anläggningens fullbordande numera af väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen beräknats vara erforderligt ytterligare 2,700,000 kronor, hvilket belopp
16
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
emellertid på af föredragande departementschefen anförda grunder ansetts höra höjas
till omkring 2.886,000 kronor; och att kostnaden för järnvägen utan rullande ma¬
teriel sålunda antages komma att belöpa sig till omkring 6,000,000 kr. i stället för det
i fastställda kostnadsförslaget beräknade 3,700,000 kronor, hvarefter Riksdagen
vidare anfört att i de nya kostnadsberäkningarne visserligen hade, såsom och vid
det redan utförda arbetet å banan skett, den från början bestämda maximilutningen
af 16: 1000 nedbragts till 14: 1000, hvarjämte minimikurvradien ökats från 300 till
400 meter, att den af lutningsförhållandenas förbättring föranledda kostnadsökningen
torde, på sätt särskildt påpekats till det mesta motvägas af besparing i följd af den
minskning i våglängden, som vid banans omskakning vunnits, och att på det hela
det icke kunde bestridas, att den kostnadsberäkning, som lagts till grund för bestäm¬
mande af statslånets belopp varit synnerligen otillförlitlig, att. liknande förhållanden
hade, om än ej i så hög grad som här vore fallet, förekommit äfven med afseende
å derå andra enskilda järvägsanläggningar, för livilkas utförande statslån under
senare tider beviljats; att i dessa fall vederbörande järnvägsbolag emellertid funnit
utväg att, hufvudsakligen genom enskild upplåning anskaffa medel, till banans full¬
bordande men att följden af felberäkningen mången gång blifvit, att järnvägsföretaget
under en lång följd af år fått arbeta med stora ekonomiska svårigheter och icke
kunnat fullgöra sina förbindelser till staten, samt att i anledning af dessa förhål¬
landen Riksdagen ansett sig böra framhålla angelägenheten af att för framtiden
större omsorg och noggrannhet af vederbörande ämbetsverk ägnades åt granskning
af de kostnadsberäkningar, som i enlighet med Riksdagens föreskrifter beträffande
den till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställda lånefonden för enskilda järnvägs¬
anläggningar skulle läggas till grund såväl för bestämmande af det belopp, hvarmed
i hvarje fall lån från fonden skulle kunna utgå som ock vid pröfning, huruvida
ett jämte statslånet fullt tillräckligt enskildt kapital funnes att tillgå för anlägg¬
ningens utförande. . , Tr . ,, . ,
Då nu Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämlikt Eders Kungl. Maj:ts nadiga
befallning har att afgifva icke'blott yttrande utan äfven förslag med anledning af
hvad. Riksdagen sålunda anfört, anser sig styrelsen för klargörandet af de syn¬
punkter, som vid förslagets upprättande böra iakttagas, så vidt möjligt böra redogöra
för omfattningen af anmärkta missförhållandenas förekomst och de orsaker, som
hufvudsakligen framkallat desamma.
Ur de för styrelsen tillgängliga handlingarna har styrelsen sålunda inhamtat
om de med statslån på senare tider exempelvis efter 1887 fullbordade enskilda järn¬
vägsanläggningarna, att de till grund för statslånens beviljande lagda beräknade
kostnaderna och de för järnvägsanläggningarnas fullbordande utgjorda verkliga kost¬
naderna hafva uppgått till de respektive belopp, som för hvarje sådan järnväg an-
gifves i följande tabell.1) . , „ , „ .
Af denna tabell framgår sålunda, att verkliga kostnaden i de flesta fall vis¬
serligen något men dock i regel obetydligt öfverskridit den beräknade.
Beträffande särskildt den af Riksdagen i detta afseende omförmälda .Osa —
Svegs järnväg har af den förnyade granskning styrelsen numera varit, i tillfälle ut¬
föra* öfver det för första statslånets bestämmande fastställda kostnadsförslaget, också
otvifvelaktigt framgått-, att dessa beräkningar varit alldeles för låga. Det af sökande-
*) Denna tabell har ansetts kunna här uteslutas.
BanJcoutsJcottets Utlåtande Nr 3.
17
bolaget för statslånets erhållande åberopade kostnadsförslag^ var emellertid upp-
rättadt af en med orts- och lokalförhållandena väl förtrogen och van undersöknings-
förrättare och torde granskning på marken ej hafva verkställts genom annan af väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen för ändamålet förordnad sakkunnig. Styrelsen har dock
icke i behåll några handlingar eller promemorior, som utvisa på hvilka grunder
styrelsens dåvarande ledamöter ansett sig kunna på sätt skett godkänna dessa kost¬
nadsförslag.
Enahanda förhållande äger jämväl rum beträffande Klippan - Röstånga, Sala
— Gysinge—Gäfie och Linköping—Kisa—Vimmerby järnvägar vid hvilka de beräk¬
nade kostnaderna jämväl väsentligt öfverskridits.
Beträffande åter de öfriga, i förestående tabell upptagna, järnvägsanlägg¬
ningar där den beräknade och den verkliga kostnaden i någon mån öfverskrider eller
understiger den beräknade, anser styrelsen, att skiljaktigheterna icke är o så stora,
att de beräkningar, som legat till grund för statslånens anvisande i dessa fall, kunna
med bestämdhet sägas vara felaktiga, då ju skiljaktigheterna kunna bero icke
allenast på konstnadsberäkningarnas större eller mindre noggrannhet utan äfven på
bland annat den hushållning, som följts vid arbetenas verkställande eller på de
ändringar af tillhörande arbetsplaner, som i de flesta fall föreslagits vid företagets
genomförande.
Allmänt bekant är ju att arbetsföretagens ledning utöfvar det största infly¬
tande på arbetskostnaderna, och på denna arbetsledning eller hushållning har väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen icke haft att utöfva något som helst inflytande.
Lika känd! är också att vid järnvägsanläggningars utförande man följt helt
andra detaljbestämmelser än dem, som legat till grund för statslånets anvisande,
och hafva i regel dessa afvikelser afsett förbättringar, såsom lutningarnas min¬
skande, kurvradiernas ökande, ökning af banvallens bredd, höjning af rälsvikten,
förstoring af husbyggnaderna och ökande af deras antal.
Mot dessa förbättringar bär Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen så mycket mindre
kunnat hafva något att invända, som styrelsen icke haft att taga någon kännedom
om eller utöfva något inflytande på bolagens ekonomi, hvilken skötts helt och hållet
efter bolagens egna godtfinnanden. Ej ens vid statslånens anvisande har det i regel
ansetts nödigt, att styrelsen skulle utreda, huruvida lånetagaren förfogat öfver så
stort belopp, att detta jämte statslånet uppginge till den storlek, som enligt kost¬
nadsberäkningarna vore erforderlig för arbetets fullbordande. Först på senaste tid
har af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dessa afseenden fordrats ekonomisk utred¬
ning, som dessförinnan vanligen verkställts i civildepartementet.
Den granskning, som numera utföres i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
öfver kostnadsberäkningar, hvilka läggas till grund för anvisande af statslån till
enskilda järnvägar, är dock i regel förenad med granskning på fältet genom en af
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemän, och sker enhetsprisernas uppskattning
med stöd af de uppgifter styrelsen härom inhämtar från nyss fullbordade eller på¬
gående arbeten af liknande beskaffenhet.
De omständigheter som i synnerhet inverka på anläggningskostnaderna föl¬
en järnväg och som ofta nog ej med nöjaktig noggrannhet iakttages vid förslagens
upprättande och kostnadsberäkningarnas utförande äro bland annat förekomsten af
berg i skärningar, som på ytan synas bestå af jord, terrängens sidosluttning, som med¬
för ökade massor och behof af vattnets afdikning ofvan skärningarna, samt, då fråga
är om bankar på land eller än mera i vatten, stora sidoförskjutningar eller vertikala
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 3
18
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
sättningar, längden af de vägar, som de utschaktade jord- och bergmassorna måste
transporteras, förekomsten af upplag samt sidotag, vattenafloppens storlek och antal,
svårigheter vid grundläggningar för broar och konstbyggnader i och under vatten,
byggnadsgrundernas beskaffenhet tillgången på duglig byggnadssten för broar, trummor
och husbyggnader, tillgången på ballastgrus; husbyggnadernas antal och nödiga
storlek, enhetsprisemas afpassande efter orts- och tidsförhållandena, samt att i dessa
priser bör ingå de And hvarje arbete förekommande s. k. faux frais eller kostnader
för diverse extra arbete och förlustig genom otjänlig väderlek och materialiernas
mindre goda beskaffenhet eller tillfälligt förslösande af materiel och arbetskraft,
oväntadt höga fordringar för tillstånd till anslutningar till angränsande banor, oberäk¬
nade kostnader för kapitalanskaffning eller höga administrationskostnader, rullande
materielens omfattning och beskaffenhet med flera på slutresultatet inverkande faktorer.
Häraf torde framgå, att såväl kostnadsförslagens upprättande som deras
granskning och anläggningens utförande bero på iakttagande af så många omständig¬
heter och åtgärder, att endast den största noggrannhet och sakkunskap kan till¬
försäkra goda resultat.
Tillser man då huru dessa angelägenheter i verkligheten handhatvas, skall
man finna till en början att själfva järnvägsundersökningarna och upprättandet af
kostnadsförslagen i de flesta fall verkställas mot en så ringa ersättning, att det är
otänkbart, att mera ingående utredning därför skall kunna förebringas, och i många
fall utlämnas dessa undersökningsarbeten på entreprenad till den minstbjudande utan
hänsyn till om den som erhåller uppdraget förvärfvat den sakkunskap och erfarenhet
i såväl byggnads- som undersökningsfrågor, hvilka äro oundgängligen nödvändiga för
ernående af tillförlitliga resultat. Oftast gå hitressena till en början ut på att på¬
visa, att företaget kan genomföras för en kostnad, som ej är afskräckande, och då
fråga är om statslån, där halfva beräknade kostnaden skall bestridas genom de
sökandes egna medel, håller sig inom gränserna för de belopp, som kunna anskaffas
genom aktieteckningar eller andra tillskott.
Sedan förslagen upprättats, äro förslagsställarne ofta nog ställda helt och hållet
utom frågan och ansvarsfria för utgången. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måste
dock, om förslagen icke skola helt och hållet med åtföljande tidsutdräkt och kost¬
nader omarbetas, taga de flesta af förslagsställarnes uppgifter för goda. _
Visserligen har styrelsen under de senare åren i regel låtit en af sina tjänste¬
män på marken granska de ingifna planernas riktighet, men denna granskning kan
dock ej blifva så effektiv, som om förslagen från början upprättades af dessa inför
Styrelsen ansvariga tjänstemän.
Inom styrelsen sker granskningen i den utsträckning tillgången på personal
i förhållande till den alltmera ökade arbetsbördan medgifver.
Mest svårberäkneliga torde därvid vara de kostnader, som erfordras för anslut¬
ning till andra järnvägar, då i regel icke aftal härom äro afslutade eller kunna
. afslutas vid den tidpunkt, då statslånen sökas. _ .
För skötseln af arbetenas utförande samt för hushållningen med de tillgänghga
medlen råda ensamt järnvägsföretagens förvaltning och har Väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen icke något som helst inflytande härpå.
Det står sålunda dessa förvaltningar fritt att utföra anläggningarna på långt
dyrbarare sätt än planen angifver.
På sätt ofvan nämnts utföras också järnvägarna ofta nog med bredare bankar,
jämnare lutningar, större kurvradier, tjockare ballast, tyngre räls, dyrbarare hus-
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
19
byggnader och större förvaltningskostnader än förslagen afsett, och blifver således
i dessa fall skillnaden mellan de beräknade och de verkliga kostnaderna helt och
hållet oberoende af de utförda kostnadsberäkningarnas tillförlitlighet. Om sedermera
företagen, på grund af de uppdrifna anläggningskostnaderna, iråka långvarigt eko¬
nomiskt betryck, så torde skulden härför böra tillskrifvas ensamt vederbörande
järnvägsförvaltning och hvila! i intet afseende på Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Då icke desto mindre öfverskridandet af de beräknade kostnaderna torde
verka skadligt i vidsträckt omfattning, lärer det ligga stor vikt uppå att sådan
ordning införes vid järnvägsföretagens genomförande, att detta i möjligaste mån
undvikes.
Till ernående häraf anser Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen följande åtgärder
böra vidtagas.
Do undersökningarna för upprättande af arbetsplaner och kostnadsberäkningar
skola utföras på mera fullstädigt och tillförlitligt sätt än hittills varit brukligt.
2:o arbetsplanerna skola upprättas på sådant sätt, att medelst plan- och profil-
ritningar samt nödiga tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifningar och kostnadsberäk¬
ningar framgår såväl storleken af som kostnaden för alla förekommande arbeten.
3:o arbetenas utförande och de tillgängliga medlens användande skola under¬
ställas en verksam kontroll.
Beträffande då till en början den under Do angifna åtgärden, finner styrelsen
syftemålet härmed säkrast och bäst uppnås, om de ifrågavarande arbetsplanerna och
kostnadsberäkningarna upprättas på sökandenas bekostnad men genom de styrelsens
tjänstemän, eller andra sakkunnige, som styrelsen därtill förordnar.
för möjliggörande af arbetsplanernas tillförlitliga granskning i Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen fordras, att dessa planer äro så upprättade, att alla före¬
kommande arbeten kunna af dem beräknas och således att förekomsten af berg-,
jord- och sidoschakter samt upplag äfvensom markens sidolutning och öfriga på
kostnaderna inverkande faktorer uppgifva^ med full tillförlitlighet och i enlighet
med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreskrifter.
Den under 3:o omnämnda kontrollen öfver arbetenas utförande och rätta
användandet af de för järnvägsanläggningens utförande tillgängliga medlen anser
styrelsen kunna ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den kontroll, som
Eders Kungl. Maj:t föreskrifvit beträffande användandet af det till fullbordande af
järnvägen Orsa—Sveg anvisade ytterligare lånebeloppet af 2,200,000 kronor. Härvid
torde dock kunna vidtagas den förenklingen, att den för detta ändamål utsedde kon¬
trollanten jämväl förordnas dels att jämlikt nådiga instruktionen af den 22 oktober
1892 vara den af Kungl. Maj:t förordnade ledamoten i järnvägsbolagets styrelse,
dels att vara den i koncessionshandlingarna omförmälde statens öfvervakande ingenjör
för arbetenas utförande.
Med stöd af hvad sålunda anförts får Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i
underdånighet hemställa, att utöfver de villkor, som hittills plägat af Riksdagen
uppställas för erhållande af lån ur fonder för understödjande medels lån af enskilda
järnvägar, som skola upplåtas för allmän trafik därjämte måtte för erhållande af
dylikt lån af Eders Kungl. Maj:t stadgas;
att nya arbetsplanerna med tillhörande kostnadsberäkningar för sådan järnvägs¬
anläggning skola vara på sökandens bekostnad upprättade af den Väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsens tjänsteman eller annan sakkunnig person, som därtill af Väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen efter ansökan på sökandes bekostnad förordnas, äfvensom
20
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
att redan förut genom annan person upprättad arbetsplan, som lägges till grund för
ansökan om statslån, skall vara granskad på marken af en af Väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsens på sökandes bekostnad förordnad tjänsteman eller annan sak¬
kunnig person
att arbetsplanerna enligt Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsens särskilda före¬
skrifter upprättas på sådant sätt, att däraf medels plan- och profil- samt nödiga
tvärsektionsritningar, arbetsbeskrifning och kostnadsförslag med full tydlighet framgår
de för företaget erforderliga arbetenas storlek och samtliga kostnader;
att för utöfvande under Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen af en enligt särskild
instruktion närmare angifven kontroll öfver arbetenas utförande för fullbordande af
dylik järnvägsanläggning och öfver rätta användandet af de för vidkommande järn¬
vägsaktiebolag tillgängliga medlen må af Kungl. Maj:t efter förslag af Yäg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utses en sakkunnig person, som jämväl må förordnas dels
att jämlikt nådig instruktion af den 22 oktober 1892 vara den af Kungl. Maj:t
förordnade ledamoten i järnvägsbolagets styrelse, dels att vara statens öfvervakande
ingenjör för arbetenas utförande.
Slutligen torde på sätt Riksdagen ifrågasatt redan i Yäg-och vattenbyggnads¬
styrelsen och före afgifvande af underdånigt utlåtande med tillstyrkande af statslån
till enskilda järnvägsanläggningar, af lånesökanden förebringas fullständigt bevis om
förfogande af penningemedel, som jämte statslånen äro tillräckliga för järnvägs¬
anläggningens utförande.
Stockholm den 2 april 1906.
Underdånigst
FRIDOLF WIJKBLADH.
B. Stafsing.
Bankoutskottets Utlåtande Nr 3.
21
Bil. III.
P. M.
angående kostnader för en del äldre enskilda järnvägar, där annuiteten
å erhållet statslån ej tillfullo gäldats.
Järnvägens namn.
|
Spår¬
vidd
m.
|
Längd
km.
|
Trafik¬
till¬
stånd
år.
|
Kostnad-
enl.
konces-
sionsför-
slaget.
|
Vid
statslånets
beviljande
beräknad
och
fastställd
kostnad.
|
Verklig
kostnad
vid
afsyning.
|
Västervik—Åtvidaberg—Bersbo............
|
0.SD1
|
86.1
|
1879
|
3,250,000
|
3,250,000
|
3,177,000
|
Siljans *) ..........................................
|
1.435
|
37.0
|
1884
|
1,953,000
|
1,754,000
|
1,819,000
|
Karlsdal-Grythyttehed (Svartälfs järnv.)
|
|
35.9
|
1889
|
682,000
|
704,000
|
802,900
|
Hesseholm—Vittsjö *) ......................
|
»>
|
22.o
|
1890
|
678,000
|
679,400
|
747.200
|
Norra Södermanlands ........................
|
»»
|
121.7
|
1895
|
3,565,000
|
3,600,000
|
3,898,000
|
Norrköping—Söderköping - Vikbolandet
|
0.891
|
62.7
|
1895
|
1,480,000
|
1,434,000
|
1,601,000
|
Orsa —Sveg.......................................
|
1.435
|
123.0
|
1909
|
—
|
6.000,000
|
5,999,000
|
Östra Blekinge **) ..............................
|
1.067
|
43.0
|
1899
|
992,800
|
1,075,000
|
1,132,000
|
Klintehamn—Roma ...........................
|
0.S91
|
23.0
|
1898
|
430,000
|
430,000
|
436,200
|
Slite—Roma ...................................
|
>»
|
33.4
|
1902
|
680,000
|
680,000
|
779.800
|
Östra—Centralbanan.....................
|
1.435
|
100.o
|
1902
|
3,285,000
|
3,420,000
|
5,045,000
|
j Sala—Gysinge—Galle ........................
|
J»
|
98.5
|
1901
|
3,092,000
|
3,092,000
|
4,037,000
|
i Kjäflige —Sjöbo .................................
|
„
|
48. s
|
1906
|
1,872,000
|
2,400,000
|
2,836,000
|
Sköfde — Axvall .................................
|
0.891
|
21.3
|
1904
|
739,500
|
739,500
|
926,900
|
Valdemarsvik—Söderköping ...............
|
- i
|
39.3
|
1906
|
1,118,000
|
1,183,000
|
1,805,000
|
) För dessa järnvägar är kostnaden angifven utan rullande materiel, för alla öfriga med
rullande materiel.
) Statslån för denna järnväg var af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afstyrkt.
Bih. till Biksd. Prat. 1910. 6 Samt. 1 Afd. 3 Höft. 3