10
Riksdagens Skrifvelse Nr 17.
Nr 17.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 februari 1910.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående kontrollen öfver de
med statslån understödda enskilda järnvägarne.
(Bankoutskottets utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i sin till Riksdagen detta år
afgifna berättelse angående riksgäldskontorets ställning och förvaltning
bland annat framhållit, hurusom vid 1909 års utgång ett stort antal af
de med statslån understödda enskilda järnvägsbolagen icke fullgjort före-
skrifna inbetalningar å sina skulder till riksgäldskontoret. Beloppet af
sådana restantier hade ock år för år stigit och uppginge nu till en be¬
tydande summa. Visserligen kunde man hafva anledning hoppas, att,
i likhet med hvad i flera föregående fall skett, många järnvägsbolag,
som nu under de första åren efter järnvägens öppnande för trafik icke
vore i stånd att erlägga ränta och verkställa amortering å statslånet,
framdeles skulle få sina inkomster ökade och sin ekonomiska ställning
så förbättrad, att skulden till staten kunde af dem till fullo återgäldas.
Men å andra sidan kunde man icke undgå att med afseende å några af
järnvägsföretagen i fråga hysa grundade tvifvel beträffande deras fram¬
tida ekonomiska bärighet och i följd däraf äfven befara, att staten i vissa
fall skulle få vidkännas förlust på den lämnade försträckningen. Med
hänsyn härtill vore det enligt fullmäktiges mening önskvärd!, att för
Riksdagens Skrifvelse Nr 17.
11
framtiden de beräkningar rörande tilltänkta järnvägars anläggningskost¬
nad och afkastningsförmåga, som lades till grund för låneunderstödens
beviljande, blefve uppgjorda med största omsorg och underkastades nog¬
grann pröfning.
Äfven Riksdagen har fästat sin uppmärksamhet vid den ständiga
ökningen i restantierna å vissa enskilda järnvägars statslån, en ökning,
som visserligen, hvad de senaste åren beträffar, kan i någon mån för¬
klaras af den allmänna nedgången i de ekonomiska konjunkturerna, men
som därjämte synes böra tillskrifvas omständigheter, hvilka gifva vid
handen, att nu gällande villkor för de ifrågavarande lånens erhållande
och åtnjutande knappast kunna i behörig grad skydda staten för förluster.
Enligt hvad i ämnet meddelad utredning ådagalägger, gälla numera
strängare bestämmelser än förr angående uppgörandet och granskningen
af kostnadsförslagen beträffande enskilda järnvägsanläggningar, för hvilka
statslån sökes. Men det visar sig ock, att dessa icke äro tillräckliga
för att bereda staten trygghet mot förluster. Äfven om kostnadsberäk¬
ningarna uppgjorts med all möjlig omsorg och noggrannhet, kräfves till
uppnående af ett godt resultat, dels att företagets ekonomi från början
är baserad på en säker grundval och dels att dess ledning och förvalt¬
ning skötas på ett sådant sätt, att icke statens intressen trädas för nära.
I det förra afseendet lämnas vissa bestämmelser i de af Riksdagen
uppställda villkoren för ifrågavarande låneunderstöds åtnjutande. Då
dessa villkor äro af Riksdagen fastställda att gälla för hela den period
1907—1911, för hvilken det senast beviljade anslaget är afsedt, har
Riksdagen ej ansett sig böra i detta sammanhang närmare ingå på denna
del af den förevarande frågan.
Hvad åter angår ledningen och förvaltningen af de företag, som
här äro i fråga, stadgas i de ofvannämnda villkoren, att Eders Ivungl.
Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direk¬
tionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu
revisor att deltaga i granskningen af bolagets förvaltning och räken¬
skaper. Sådan instruktion, som nyss är nämnd, har ock utfärdats af
Eders Ivungl. Maj:t den 22 oktober 1892.
Den kontroll, som sålunda är anordnad, synes emellertid icke
innebära tillräcklig säkerhet för att statens intressen skola vederbörligen
tillgodoses. Dels har det kunnat inträffa, att kontrollanten ej fått börja
sin verksamhet, förrän bolaget redan hunnit vidtaga för dess ekono¬
miska ställning mycket betydelsefulla åtgärder; och dels har genom
12
Riksdagens Skrifvelse Nr 17.
kontrollen ej kunnat förhindras, att bolagsförvaltningen såväl vid själfva
järnvägsanläggningens utförande som ock sedermera vid ordnandet af
driften och handhafvandet af bolagets angelägenheter i öfrigt förfarit
på ett sådant sätt, som visat sig skadligt för statens intressen. Det
vill därför synas, som om skärpt kontroll vore behöflig; och Riksdagen
har fördenskull velat för sin del ansluta sig till den tanke, som ligger
till grund för ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta afseende gjordt
uttalande, i så måtto att en teknisk-ekonomisk kontroll bör anordnas
för öfvervakande, att de beräkningsgrunder, som följts vid statslåns anvi¬
sande, också lända till efterrättelse vid företagens utförande. Riksdagen
förutsätter emellertid därvid, att den kontroll, som med tillämpning af
ofvannämnda instruktion för närvarande äger rum, skall fortfarande bestå.
Då enligt gällande villkor för de ifrågavarande låneunderstödens
beviljande anordnandet af statens kontroll är lagdt i Eders Kung!. Maj:ts
hand, får Riksdagen alltså härigenom anhålla om vidtagande af erforder¬
liga åtgärder, för att utöfver den kontroll, som för närvarande äger rum
genom statens med särskild instruktion försedda ombud i bolagsstyrelsen,
måtte åstadkommas en för statens intressen betryggande teknisk-ekonomisk
kontroll öfver de med statslån understödda enskilda järnvägarne såväl
beträffande själfva anläggningarnas genomförande som ock med afseende
å därmed sammanhängande förvaltnings åtgärder.
Stockholm den 22 februari 1910.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1910