15
Riksdagens Skrifvelse Nr 114-
Denna förordning skall lända till efterrättelse genast efter utfär¬
dandet.
Stockholm den 25 maj 1910.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 114.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 25 maj 1910.
— — — — Andra kammaren den 25 maj 1910.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående omläggning
af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och
mellersta Sverige.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 80.)
Till Konungen.
I en inom Riksdagen väckt motion har framställning gjorts därom,
att Riksdagen måtte hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t behagade snarast möjligt låta utreda lämpligheten af en omlägg¬
ning af förvaltningen och skötseln af kronoparkerna och andra allmänna
skogar i södra och mellersta delarna af landet i syfte att åstadkomma
förbättrad och intensivare skogsvård, större afkastning af statsskogarna
samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att bilda nya arbetarehem på
ifrågavarande skogar, äfvensom att Eders Kungl. Maj:t ville för Riks¬
dagen framlägga de förslag, hvartill en dylik utredning kunde komma
att föranleda.
16
Riksdagens Skrifvelse Nr 114.
Till stöd föx- denna hemställan har motionären anfört följande:
»Under de senare åren ha i vårt land framställts starka kraf på
reformer rörande förvaltningen af statens skogar. Huru dessa reformer
bäst skola genomföras, därom äro meningarna delade. Däremot torde
enighet råda däruti, att något bör göras. Såsom stöd härför tillåter jag
mig åberopa flera öfverläggningar vid skogsvårdsföreningens årsmöten.
På grund af uttalande vid ett af dessa möten har Kungl. Maj:t tillsatt
den s. k. norrländska skogskommittén, som fått till uppgift att verkställa
utredning angående de åtgärder, som böra vidtagas för åstadkommandet
af en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda
enskilda skogarna i Dalarne och Norrland. Denna kommitté lär under
innevarande år hinna afsluta sitt arbete och framlägga riktlinjerna för
en norrländsk skogspolitik.
Men äfven om behofvet af reformer är störst beträffande de norr¬
ländska skogarna, håller jag före, att många förbättringar också äro af
nöden i fråga om förvaltningen af statsskogarna i södra och mellersta
delarne af landet. Skogsskötseln torde allt fortfarande vara alltför extensiv
äfven i dessa trakter. I denna min uppfattning har jag blifvit styrkt
af flera fackmän.
I efterföljande tabell har jag sökt sammanställa några siffror ur
domänstyrelsens tre senaste berättelser, för åren 1905 —1907. Dessa
siffror äro dock endast ungefärliga och återgifvas med all reservation.
Afverkningen t. ex. afser endast försåldt virke, och personalen har äfven
att öfvervaka ett större område andra allmänna skogar, såsom ecklesiastika
boställsskogar m. fl.
Areal och afkastning af kronoparker, kr onoflyg sandsfält och från arrendet
undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner söder om Dalarne.
År
|
Areal
|
Bruttoafkastning
|
Utgi
|
it e r
|
Netto¬
behållning
|
Af verkning
|
Inägor
har
|
Skogs¬
mark
har
|
Summa
har
|
å inägorna
(arrende¬
medel)
kr.
|
å skogs-
mark
kr.
|
per
har
kr.
|
af reser¬
vations¬
anslag: till
skogarnas
skötsel.
|
för
perso¬
nal och
för¬
valta.
|
i allt
kr.
|
per
har
kr.
|
i allt
kbm.
|
per
har
kbm.
|
1905
|
24,674
|
342,472
|
367,146
|
omkr. 248,000
|
1,259,000
|
3.7
|
882,000
|
350,000
|
27,000
|
0:08
|
270,000
|
0.8
|
1906
|
—
|
—
|
—
|
» 255,000
|
1,613,000
|
4.7
|
953,000
|
d:o
|
310,000
|
0: 90
|
310,000
|
0.9
|
1907
|
26,045
|
360,090
|
386,135
|
» 268,000
|
2,086,000
|
5.8
|
996,000
|
dio
|
740,000
|
2:60
|
300,000
|
0.8
|
På grund af högkonjunkturerna år 1907 har afkastningen varit större än föregående år,
men torde åter nedgått sedan dess. I någon mån kanske också löneregleringen för skogsstatep
från och med 1909 nedbringat nettobehållningen.
17
Riksdagens Skrifvelse Nr 114.
Anmärkas bör också, att eu stor del af de i tabellen upptagna
kronoparkerna äro nyinköpta och omfatta stora arealer kala eller ofull¬
ständigt beväxta marker. Det oaktadt torde man dock få anse afkast-
ningen vara ganska ringa. Dessutom torde hjälpgallringen och tillvara¬
tagandet af mindre värdefullt virke vara eftersatt. Undantag utgöra
likväl, enligt meddelad uppgift, Granvikens och Tivedens revir i Väster¬
götland samt Karlsby kronopark i Östergötland, där såväl skogsskötseln
som afverkningen sker på ett fullt tillfredsställande sätt.
Beträffande särskildt de ecklesiastika skogarna torde ingen menings¬
skiljaktighet råda därom, att skogskapitalet ej utnyttjas såsom det borde.
Äfven äldre kronoparker torde sällan komma upp till en tillfredsställande
produktionssiffra.
Såsom exempel på intensiv skogsskötsel framkålles ofta vården af
de tyska skogarna. Med dessa skogar kunna visserligen ej de svenska
direkt jämföras, men skillnaden mellan produktionsförmågan hos skogarna
i södra och mellersta Sverige samt skogarna i Tyskland är ej så synner¬
ligen stor. Härtill kommer, att de svenska skogarna äro lättare och
således billigare att föryngra. Jag tillåter mig därför anföra några
siffror ur skogsstatistiska meddelanden i Skogsvårdsföreningens tidskrift.
I Preussen afverkades år 1907 å statsskogarna 4.3 kubikmeter per
hektar, hvarå bruttoinkomsten utgjorde 43.45 mark, och nettot 25 mark
per har.
I Sachsen afverkades samma år 5.5 kubikmeter, som inbringade i
brutto 94.15 mark, och i netto 34.2 9 per har.
I Wurtemberg afverkades år 1906 ej mindre än 5.8 kubikmeter
per har. Bruttoinkomsten häraf belöpte sig till 101.6 mark och nettot
till 67.86 mark.
Dessa siffror äro ju synnerligen vackra. Men likväl höjas i Tysk¬
land ropen på reformer i syfte att erhålla ändå större afkastning från
statsskogarna.
En af orsakerna till de mindre gynnsamma förhållandena å statens
skogar torde dock kunna förklaras genom bristen på arbetsfolk, en annan
åter torde bero på den omständigheten, att personalen är för fåtalig
samt tyngd af alltför mycket improduktivt skrifarbete.
I detta sammanhang tillåter jag mig anföra några tänkvärda ord
af G. Kuylenstjerna i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, häftet 10.
Han skrifver bland annat:
»Det heter, att om skogarna också för tillfället icke lämna så stor
ränta, så har jag i stället ökadt kapital. Detta är dock sant endast med
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Käft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse Nr 114.
modifikation. Ty om jag försummar mina gallringar, hvad blir följden?
Hur mången affär har icke gått, går och kommer att gå i kull af skäl,
att räntor hopas på räntor. Gallras ej, när så bör ske, får jag dels dragas
med onödigt stora räntor, dels inträffar det, att träd i skogsbestånd, som
för länge hållits täta, erhålla så svaga toppar, att de icke efter gallringen
någonsin få kraft att förränta hvad som fordras, äfven om de beredas
nödigt utrymme.
Men försummelserna gälla ej blott gallringsvirket. Stubbar och
grenar komma ofta ej till nytta, ehuru de i de delar af landet, som
ligga söder om Dalälfven, väl betala de kostnader, som äro förenade
med deras tillgodogörande. Äfven härvidlag gå dock vissa delar af
Bergslagerna i spetsen, under det att på andra håll knappast en enda
stubbe tillvaratages, och det till och med i mycket skogfattiga trakter.
För att finna förklaring till dessa missförhållanden måste man
tänka på dels oförmågan hos folket att börja med något nytt, dels
vinningslystnaden, som icke i första hand söker utnyttja den litet gif¬
vande driften, dels bristen på kapital, som jämväl försvårar drifvandet
af en rörelse, för hvilken omkostnaderna endast obetydligt understiga
bruttoafkastningen. Men jag vågar påstå, att icke blott där behåll¬
ningen blir ringa, utan ock på många ställen där gallrings- och ljus¬
huggningar lämna goda och synnerligen goda resultat, så försummas
dessa åtgärder. I de flesta fall är eller åtminstone uppgifves skälet vara
brist på folk. Granskas frågan närmare, torde åtminstone i de allra
flesta fall folk kunna fås från andra trakter, om blott bostäder funnes
att erbjuda. Nå, om det redan nu, särskildt på många statsskogar, visar
sig svårt att utföra en hel del arbeten, som genast lämna visserligen
en liten, men dock någon behållning och bidraga till ökad afkastning i
framtiden, huru skall man då i framtiden kunna på ett rationellt sätt
tillgodogöra sig afkastningen af de kapital, som hopats å många ställen
särskildt å våra nyinköpta och äldre kronoparker genom ständigt ökade,
ej uttagna tillväxter? Jag skulle vilja tillråda, att åtgärder i tid vid-
toges, så att bofast folk finnes i den mån sådant erfordras för nödiga
afverkningars bedrifvande. Att lita på tillfälligt arbetsfolk är icke lämp¬
ligt. Enligt hvad erfarenheten visar, erhålles sådant uteslutande om
vintern och behöfves då för andra arbeten än gallringar samt grenveds
och stubbars tillvaratagande, hvilket sistnämnda arbete ej heller vinter¬
tiden kan utföras. Alla skogsarbeten utföras dessutom bäst af vant
folk. Nej, utlägg icke småtorpen, vidmakthåll dem, som finnas, och
uppbygg, i den mån de behöfvas, dem, som en gång utlagts, samt an¬
lägg nya. På detta sätt torde man finna räddningen; ty där goda
Riksdagens Skrifvelse Nr 114. 19
bostäder finnas att bjuda på, fås städse folk, om ock förtjänsten i öfrigt
icke är särdeles hög.»
Under den senaste tiden hafva skarpa angrepp riktats mot statens
skogsförvaltning med anledning af att den utlagt en stor mängd torp
till skog samt härigenom beröfvat kronoparkerna nödiga arbetskrafter.
De svårare försyndelserna härutinnan lära dock ha skett under 1870-
och 1880-talen. Undertecknad anser emellértid, att många områden å
kronoparkerna kunna med fördel upplåtas till hem åt skogsarbetare.
Härigenom skulle kunna skapas tusentals hem, och staten finge sitt
nödiga skogsvårdsarbete utfördt. Att uppställa en beräkning öfver det
antal skogsarbetare, som kan med fördel sysselsättas på viss areal, är
icke möjligt annat än för hvarje särskildt fall. En framstående skogs-
tjänsteman har emellertid meddelat, att pa den revirdel han själf för¬
valtar borde kunna sysselsättas en skogsarbetare för hvart 80:de tunnland.
De önskemål/ som beträffande skötseln af statens skogar i södra
och mellersta delarna af landet böra eftersträfvas, äro enligt min mening:
»Förenkling i förvaltningen, större befogenhet, men också större ansvar
för den förvaltande personalen.
Intensivare skötsel af såväl själfva kronoparkerna som alla andra
allmänna skogar, som stå under statens kontroll, för att af desamma er¬
hålla högre afkastning.
Ökad personal och öfrig arbetskraft för skötseln af skogarnasär¬
skildt genom anställande af fasta skogsarbetare, hvarigenom möjlighet
kunde beredas ett större antal svenska medborgare att erhålla hem och
arbetsförtjänst å kronoparkerna. Emigrationen torde ock i afsevärd grad
härigenom kunna motverkas.»
I statshushållningen intaga kronoskogarna numera en så viktig
ställning, att ingenting bör försummas för att genom en ändamålsenlig
vård och förvaltning af desamma söka uppdrifva deras afkastning. Riks¬
dagen finner sig därför böra instämma i syftet med ifrågavarande motion.
Med anledning af den tabell öfver areal och afkastning af krono-
parker, krön ofly gsandsfält och från arrendet undantagna skogar till ut¬
arrenderade kronodomäner söder om Dalarne, som motionären samman¬
ställt och i motionen meddelat, har Riksdagen, då motionären därvid,
såsom han själf antydt, icke varit i tillfälle att meddela exakta upp¬
gifter, införskaffat eu inom domänstyrelsen upprättad tabell i ämnet,
hvilken Riksdagen härmed meddelar:
20
Riksdagens Skrifvelse Nr 114.
Ai eal och afkastning af kr o n op ark e r, kronoflygsandsfält och från arrendet
undantagna skogar till utarrenderade kronodomäner;
allt söder om Dalarne.
År
Areal
Brutto-
afkastning
Utgifter
i
Ut¬
ägor
har
Pro-
duktiv
skogs-
mark
har
Summa
har
i allt |pr har
kr. i kr.
af reservations¬
anslaget J Ar-
däräf~ ir6n(le.
till ny-! af-
total
summa
kr.
n- i kast-
oci-, ,
reparat.i nm£
kr. | kr.
Till
perso¬
nal
m. m.
kr.
Summa
kr.
Netto-
behållningen
Afverkning
i allt pr häri i allt
kr, | kr. : kr.
pr har
kbm
1905
|
25,694
|
268,334
|
294,028
|
1,507,000
|
5:13
|
882,237
|
110,201
|
23,800
|
350,000
|
1,256,037
|
250,963
|
0:85
|
329,864
|
1.23
|
1906
|
26,082
|
276,067
|
302,149
|
1,868,000
|
6:18
|
952,512
|
107,478
|
20,400
|
350,000
|
1,322,912
|
545,088
|
1:80
|
373,741
|
1.35
|
1907
|
27,161
|
289,798
|
316,959
|
2,354,000
|
7: 43
|
995,922
|
118,058
|
20,400
|
350,000
|
1,366,322
|
987,678
|
3: 12
|
361,504
|
1.25
|
1908
|
27,429
|
298,794
|
326,403
|
2,081,000
|
6:38
|
1,188,000
|
198,549
|
18,400
|
350,000
|
1,556,400
|
524,600
|
1:61
|
385,276
|
1.29
|
Skiljaktigheterna mellan de båda tabellerna, i hvad de afse samma
förhållanden, bero därpå, att motionären vid beräkningen af nettobehåll¬
ning per hektar skogsmark medtagit hela skogsarealen, äfven impediment,
men domänstj^relsen endast den produktiva skogsmarken, samt att motio¬
nären vid uträknandet af nettobebållningen icke upptagit arrendeaf-
komst af kronoparksinägor bland inkomsterna, ehuru de ur reservations¬
anslaget till skogarnas skötsel bestridda kostnader för samma inägors
förvaltning m. in. inräknats i utgifterna, medan däremot domänstyrelsen
i sin beräkning af bruttoafkastningen medtagit alla inkomster, äfven
arrendemedel för kronoparksinägor.
Om också resultatet af statens skogsskötsel å kronoparkerna i de
delar af landet, hvarom nu är fråga, icke kan sägas vara tillfreds¬
ställande, . synes man dock icke böra vid bedömandet häraf utgå från
den därvid glanska allmänt åberopade och jämväl af motionären, ehuru
med reservation, gjorda jämförelsen med de tyska statsskogarna. De
svenska skogarna sakna nämligen först och främst de afsättningsmöjlig-
ligheter,. som finnas i Tyskland. Och vidare hafva, medan eu ordnad
hushållning kom statsskogarna här i landet till del först under 1860-
talet, de tyska statsskogarna sedan början af 1820-talet behandlats
efter hushållningsplaner, afsedda att ställa skogarna i godt skick samt
att uppnå normalt virkesförråd och normala åldersklasser för uthållig
21
Riksdagens Skrifvelse Nr 114.
skogsaf kastning. Under den tid, som därefter förflutit, tiar ock genom
en intensiv ock konsekvent genomförd skötsel de tyska statsskogarnas
virkesproduktion kunnat mer än fördubblas.
Sammanlagda ytvidden af kronoparkerna i vårt land, Dalarne och
Norrland undantagna, uppgick vid slutet af år 1909 till omkring 299,700
bektar. Af följande inom domänstyrelsen upprättade tabell synes, att
omkring tre fjärdedelar däraf äro inköpta under tiden från och med 1875.
Uppgift å under åren 1875—1909 i södra delen af landet t. o. m. Värm¬
lands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län inköpt, hufvudsakligen
för skog sbörd af sedd mark, att förvaltas såsom kronopark.
Under åren
|
I n ä g o r
|
Utm ark
|
Summa
|
har
|
ar
|
har
|
ar
|
har
|
ar
|
1875—1902..........................
|
16,748
3,716
|
•<1 OO
|
149,168
46,090
|
80
31
|
165,917
49,807
8,405
|
64
05
98
|
1903—1908.........................
|
1909 .........
|
|
|
|
|
Summa
|
_ !
|
|
224,130
|
67
|
Dessa inköpta marker utgöras till sitt flertal af unga och medel-
åldriga skogar, kalmarker och illa medfarna äldre skogsbestånd, hvar¬
ifrån afkastningen gifvetvis ej kan blifva afsevärd, förrän de en längre
tid varit under ordnad hushållning. Erkännas måste dock, att jämväl
af de äldre kronoparkerna inom ifrågavarande del af landet endast ett
fåtal ännu hunnit bringas i ett bättre tillstånd.
Hvad angår skötseln af boställsskogar och andra allmänna skogar
än kronans, hvilka skogar hafva en betydande areal, så torde denna
lämna åtskilligt öfrigt att önska.
Lika med motionären finner därför Riksdagen, utan att dock i allt
kunna gilla motionärens uttalanden i ämnet, det vara en angelägenhet
af största vikt, att skogshushållningen å kronoparkerna och öfriga all¬
männa skogar i landet blir mera intensiv, än hittills varit fallet, äfven¬
som att förenklingar i möjligaste mån införas i skogsförvaltningen.
I denna sin uppfattning styrkes Riksdagen ytterligare dels däraf
att, samtidigt med det statens skogshushållning, såsom ofvan sagts,
22
Riksdagens Skrifvelse Nr 114.
blifvit en faktor af största vikt för statens finanser, de hinder, hvilka
förefinnas för införande af en intensiv skogshushållning, förlorat i be¬
tydelse dels, och ej minst, däraf att gynnsamma resultat vunnits å de
kronoskogar, där intensivare skötsel redan åvägabragts.
Då, såsom motionären påpekat, en af Eders Kungl. Maj:t tillsatt
kommitté för närvarande arbetar för verkställande af utredning an¬
gående de åtgärder, som kunna böra vidtagas för åstadkommande af en
rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna
i Norrland och Dalarne och afgifvande af de förslag, som däraf kunna
föranledas, synes det Riksdagen önskvärdt, att därvid, i de af motionären
angifna syften, uppmärksamhet ägnas jämväl åt vården af de allmänna
skogarna i öfriga delar af landet.
På grund häraf får Riksdagen anhålla, att beträffande jämväl
kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i landet
söder om Dalarne Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru¬
vida, utöfver hvad nu sker, åtgärder kunna och böra vidtagas för åstad¬
kommande af en rätt vård af dessa skogar samt för Riksdagen fram¬
lägga de förslag, som häraf kunna föranledas.
Stockholm den 25 maj 1910.
Med undersåtlig vördnad.