2 Riksdagens Skrifvelse Nr 102.
34. Skaraborgs läns södra valkrets, innefattande Åse, Viste, Bame,
Laske, Kållands, Skånings, Vilske, Gudhems, Vartofta och Frökinds
härad samt städerna Skara, Falköping och Tidaholm.
Stockholm den 10 maj 1910.
Med undersåtlig vördnad.
m \02.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 10 maj 1910.
— — — — Andra kammaren den 10 maj 1910.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Klingl. Maj:ts
in oposition med förslag till lag angående ändrad lydelse
af §§ 33 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet m. m. jämte en inom Riksdagen i ämnet
väckt motion.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15).
Till K onungen.
Genom en den 11 mars 1910 dagtecknad proposition, nr 86, har
Eders Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagda utdrag
af statsrådsprotokollen öfver civilärenden för den 26 februari 1909 och
den 11 mars 1910, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till
3
Riksdagens Skrifvelse Nr 102.
l:o) lag angående ändrad lydelse af §§ 33 och 73 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
2:o) lag angående ändrad lydelse af § 74 i förordningen om kom¬
munalstyrelse i stad den 21 mars 1862; och
3:o) lag angående ändrad lydelse af § 30 i förordningen om kom¬
munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
I samband med berörda proposition har Riksdagen till behandling
förehaft en inom Riksdagen väckt motion om vissa ändringar uti Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
Den föreliggande utredningen i ärendet anser Riksdagen otvetydigt
gifva vid handen, att — särskild t ur synpunkten af Sveriges finansiella
förhållande till utlandet — en inskränkning erfordras i den kommu¬
nerna nu tillerkända rätt att utan Kungl. Maj:ts medgifvande upptaga
lån. Då Eders Kungl. Maj:t, i fråga om sättet för den fria lånerättens
begränsning, föreslår, att gränsen skall bestämmas i förhållande till dels
den beräknade beskattningsbara inkomsten inom kommunen, dels den
beslutade uttaxeringens belopp, synes Riksdagen detta förslag vara
ägnadt att, såvidt möjligt, ställa den fria lånerätten i beroende af den
ekonomiska bärkraften. Äfven i fråga om afvägningen af ifrågavarande
gräns kan Riksdagen i hufvudsak ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts
förslag. Af de företedda beräkningarna vill det nämligen synas, att
gränsens bestämmande till skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel af
den för föregående år enligt vederbörande kommunalförfattning beräknade
beskattningsbara inkomsten inom kommunen och, å andra sidan, den
summa, som för nämnda år beslutits skola i kommunen anskaffas genom
uttaxering, innebär en ur allmänt ekonomisk synpunkt tillräcklig be¬
gränsning af kommunernas fria lånerätt, utan att i det hela inskränka
densamma på ett sätt, som kan leda till förfång för kommunernas
utveckling. Att Eders Kungl. Maj:ts förslag i det hela icke kan antagas
på ett för kommunerna menligt sätt inskränka deras fria lånerätt, vinner
stöd däraf, att detsamma i nu berörda hänseenden ansluter sig till det
förslag, som uppgjorts af styrelsen för svenska stadsförbundet, hvilket
förbund företräder de kommuners intressen, hvilka i främsta rummet
hafva behof af den fria lånerätten.
I ett afseende har Riksdagen emellertid beslutat en utvidgning af
den föreslagna fria lånerätten. Enligt lagen den 25 juni 1909 angående
folkskoleväsendet i vissa städer skola i stad, där stadsfullmäktige finnas
och Konungen på framställning af stadsfullmäktige eller kyrkostämma
därom förordnat, folkskoleväsendet samt frågor om uppfostran åt van-
4
Riksdagens Skrifvelse Nr 102.
artade och i sedligt afseende försummade barn utgöra en för hela staden
gemensam angelägenhet, hvilken staden såsom kommun har att vårda,
och i sådan stad skola kostnaderna för ofvannämnda ändamål beslutas
och utgöras på sätt om kommunalutskylder är stadgadt. Med erinran
om dessa bestämmelser har i ofvan omförmälda motion framhållits huru¬
som vid de statistiska beräkningar, på hvilka den af Eders Kung!. Maj:t
föreslagna begränsningen af den fria lånerätten grundats, den omstän¬
digheten icke kunnat beaktas, att, i samma män stadskommunerna
öfvertaga folkskoleväsendet, den för detsamma nödvändiga utdebiteringen
kommer att äga rum i den borgerliga i stället för i den kyrkliga
kommunen. För de städer, som ställt folkskoleväsendet under stads¬
fullmäktige, skulle enligt motionärens mening den fria lånerätten
sålunda blifva mer begränsad än afsikten torde hafva varit, medan åter
andra städer kunde draga i betänkande att verkställa öfverflyttningen
från den kyrkliga till den borgerliga kommunen på grund af den
vtterligare inskränkning af deras lånerätt, som däraf skulle föranledas.
Motionären har därför framställt yrkande, att berörda omständighet
måtte vid hithörande bestämmelsers affattande beaktas.
Riksdagen delar motionärens mening, att den olikhet i begränsningen
af skilda kommuners fria lånerätt, som blir en följd af nämnda af motio¬
nären berörda omständigheter, innebär en afsevärd olägenhet. Det kan
nämligen icke anses önskvärd!, att omfånget af städernas fria lånerätt
göres beroende af, huruvida folkskoleväsendet och barnavården äro lagda
under den borgerliga eller den kyrkliga kommunens beslutanderätt.
För att i fråga om den fria lån erättens omfång åstadkomma full lik¬
ställighet mellan samtliga kommuner har Riksdagen sålunda företagit
en ändring af Eders Kungl. Maj:ts förslag i den af motionären angifna
riktning.
Äfven i en annan punkt har Riksdagen biträdt motionärens förslag.
Motionären har åberopat en af den kommunala centralbyrån verkställd
beräkning, hvaraf framginge, att städerna den 31 december 1908 hade
omkring 70 miljoner kronor i korta lån, men att, om Eders Kungl.
Maj:ts förslag varit gällande, sammanlagda beloppet icke fått öfverskrida
37,400,000 kronor. För en motsvarande inskränkning af den korta
krediten kräfvas, framhåller motionären, i städernas ekonomiska för¬
valtning genomgripande förändringar, för hvilka den af Eders Kungl.
Maj:t föreslagna tiden intill den 1 januari 1912 vore alldeles för kort.
Öfvergångstiden borde därför utsträckas ännu ett år. Svenska stads¬
förbundets styrelse, hvars förslag Eders Kungl. Maj:t i hufvudsak följt,
har uttalat sig i enahanda riktning.
5
Riksdagens Skrifvelse Nr 102.
Riksdagen delar den sålunda uttalade uppfattningen, att tiden för
ifrågavarande bestämmelsers ikraftträdande bör bestämmas till den 1
januari 1913. Därest tiden för fondering af ett så stort lånebelopp,
som bär är i fråga, bestämmes för kort, torde nämligen vara att befara,
att kommunerna få vidkännas onödigt dryga räntekostnader.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, i anledning af
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och den i ämnet väckta
motionen, antagit
1) Lag
angående ändrad lydelse al §§ 35 och 73 i förordningen om kom-
munalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 33-
Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan
skola alltid i kommunalstämma handläggas:
a) fråga om försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon
sådan kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma
nytta afseende ändamål genom gåfva eller testamente kommunen till¬
fallit, äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättig¬
heter, kommunen till sådan fastighet äger;
b) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år;
c) upptagande af lån, då beslut därom är åt beskaffenhet att skola
jämlikt § 73 underställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse;
d) justering af de i §§ 14 och 65 omförmälda längder;
e) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman
och kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till leda¬
möter i kommunalnämnden.
6
Riksdagens Skrifvelse Nr 102.
§ ?3.
i1 ör att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut
underställas Kungl. Majrts nådiga pröfning och fastställelse, då be¬
sluten angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kom¬
munen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta af¬
seende ändamål genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfven¬
som öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kom¬
munen till sådan fastighet äger; och
b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras i
fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant belut sammanlagda
beloppet af kommunens utan underställning skedda upplåning icke öfver-
stiger skillnaden mellan, a ena sidan, en tiondel af den sammanlagda
inkomst, för hvilken enligt § 58 kommunalutskylder skolat för sistför-
flutna året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda
år beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering.
Kungl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kom¬
munalstämman antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den
allmänna rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar med mera.
Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga pröfning under¬
ställas,. skall insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken
det åligger att handlingarna, jämte eget utlåtande, till Kungl. Maj:t
öfverlämna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.
2) Lag
angående ändrad lydelse al § 74 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 74 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
Riksdagens Skrifvelse Nr 102.
7
§ 74.
Föi att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges äfvensom
allmänna rådstugans beslut underställas Kungl. Majrts nådiga pröfning
och fastställelse, då de angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af sådan staden till¬
hörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta afseende ända¬
mål genom gåfva eller testamente staden tillfallit, äfvensom öfverens¬
kommelse, som medför förändring i de rättigheter, staden till sådan
fastighet äger; och
b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras i fråga
om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda be¬
loppet af kommunens utan underställning skedda upplåning icke öfver-
stiger skillnaden mellan, a ena sidan, en tiondel af den sammanlagda
inkomst, föi hvilken enligt § 57 stadsutskylder skolat för sistförflutna
året utgöras,. och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år be-
slutits skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i
sistnämnda summa icke inräknas de belopp, som afse folkskoleväsendet
och uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn.
Kungl. Majrts nådiga pröfning skola ock underställas de af all¬
männa rådstugan eller stadsfullmäktige antagna förslag till nya eller
förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, såsom väg-, bro-, hamn- och
färjpenningar med mera.
Beslut eller förslag, som bör Kungl. Majrts nådiga pröfning under¬
ställas, skall af magistraten, åtföljdt af dess underdåniga utlåtande i
ämnet, insändas till Kungl. Majrts befallningshafvande, hvilken det
åligger att handlingarna, jämte eget yttrande, till Kungl. Makt öfver-
lämna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.
3) Lag
angående ändrad lydelse af § 30 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att § 30 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
8
Riksdagens Skrifvelse Nr 102.
§ 30.
För att vinna gällande kraft skola stadsfullmäktiges beslut under¬
ställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då de angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af sådan staden till¬
hörig fastighet, som till bestridande af något bland stadens allmänna
behof blifvit bestämd, så ock öfverenskommelse, som medför förändring
i de rättigheter, staden till sådan fastighet äger;
b) upptagande af lån; dock att underställning icke erfordras i fråga
om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda be¬
loppet af stadens utan underställning skedda upplåning icke öfverstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel af den sammanlagda inkomst,
för hvilken enligt § 40 stadsutskylder skolat för sistlörflutna aret ut¬
göras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits
skola i stadskommuncn anskaffas genom uttaxering; skolande i sist¬
nämnda summa icke inräknas de belopp, som afse folkskoleväsendet
och uppfostran åt vanartade och sedligt afseende försummade barn;
c) nya eller förhöjda afgifter å allmänna rörelsen för begagnande
af de platser, som åt densamma blifvit anvisade, eller de inrättningar,
som till dess betjänande äro gjorda;
d) förändring i de af Kungl. Maj:t för förvaltningsnämnderna
fastställda instruktioner; och _ •
e) förändring i gällande bestämmelser eller åtaganden, enligt Indika
kommunalutskylder skola utgå efter annan än den i § 40 bestämda
allmänna grund, äfvensom påläggande af ny kommunalskatt efter annan
än sist omförmälda grund.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1913.
Stockholm den 10 maj 1910.
Med undersåtlig vördnad.